BILD
teori · praktik bedömning
InnehÄll
Sagotroll
Designa
SjÀlvportrÀtt
Ă K 2 leKtioneR
Fantasifulla tidningsrubriker â teckna och fĂ€rglĂ€gg
MÄla skogen i vattenfÀrg
PĂ€rlmagnet â konstruktion
Att filma en knasig lek
Kurbits med potatis â tryckteknik
Bildjakten â fotografi
Surrealistiska djur â fĂ€rgexperiment
Teckna figurfilur â rygg mot rygg
2 FöRDjuPninGSleKtioneR
Skapa en varelse â lera
Din mĂ„nlandning â papier-machĂ©, mĂ„leri och konstruktion
Ă K 3 intRoDuKtionSleKtion
Bildbingo â begrepp och teori
Ă K 3 leKtioneR
FĂ€rgperspektiv i pastell â mĂ„la med pastellkrita 79
PrickmÄlning 81
PĂ€rlmobil â konstruktion 83
Magiska masker i papper â konstruktion och fĂ€rg 85
VÄtt i vÄtt, med mycket fÀrg 87
Den aktiva kroppen! â teckna och fĂ€rglĂ€gg 89
Lura ögat â frottage och konstruktion 91
3 FöRDjuPninGSleKtioneR
av schablontryck
fĂ€rgen! â praktisk teori
Tips!
PÄ LÀrarwebben har vi sammanstÀllt de verktyg och material som behövs för alla bildlektioner, som en inköpslista nÀr du planerar lÀsÄrets bildundervisning.
Grundutrustning i bildsalen
Hittar du ett material som du sjÀlv tycker Àr roligt att anvÀnda kommer din glÀdje med stor sannolikhet att synas hos dina elever ocksÄ. DÄ ska du sjÀlvklart lÄta det materialet finnas i din bildsal.
PĂ„ LĂ€rarwebben har vi sammanstĂ€llt de verktyg och material som behövs för alla bildlektioner, som en inköpslista nĂ€r du planerar lĂ€sĂ„rets bildundervisning. Hur mycket som gĂ„r Ă„t kan variera beroende pĂ„ elevantal och hur mycket eleverna âslĂ€pper lösâ sin kreativitet i olika uppgifter. Ăr du osĂ€ker gĂ„r det att köpa in lite mer material vid första tillfĂ€llet och spara det som blir över, för att sedan köpa en mindre mĂ€ngd vid nĂ€sta tillfĂ€lle. Du kan anvĂ€nda listan som ett stöd nĂ€r du ser över grundutrustningen i din bildsal.
Att skapa en lektionsstruktur
Hur lÄng tid tar bildprocessen? NÀr mÄste man runda av för att inte sjÀlv behöva skölja alla penslar, eftersom eleverna inte hann innan de behövde rusa till nÀsta lektion? Och hur startar man sin lektion och fÄr med alla elever pÄ hur uppgiften Àr tÀnkt? I det hÀr avsnittet delar vi med oss av vÄra egna erfarenheter och tankar om lektionsupplÀgg i en verksamhet med mÄnga utmaningar, bÄde materiella och sociala.
Tidsram
Vilken teknik och vilka material kommer ni att arbeta med och hur lĂ„ng genomgĂ„ng fungerar för din grupp? TĂ€nk igenom dessa frĂ„gor nĂ€r du gör en tidsplan. LĂ„t sĂ€ga att ni ska arbeta med fĂ€rg och penslar â dĂ„ kommer det krĂ€vas minst femton minuter till stĂ€dning i slutet av lektionen, medan en teckningslektion bara behöver fem minuter till stĂ€dning.
I Ă„rskurs 1 kan det vara bra att bryta upp genomgĂ„ngen i smĂ„ delmoment för att alla ska förstĂ„ och hĂ€nga med i vad de ska göra. Om du exempelvis kommer fram till att du pĂ„ en timmes bildlektion behöver lĂ€gga fem minuter pĂ„ genomgĂ„ng och tjugo minuter pĂ„ stĂ€dning, vill du kanske ocksĂ„ anvĂ€nda tio minuter i slutet av lektionen pĂ„ att ha en gemensam reflektion. Sammanlagt kommer eleverna dĂ„ att fĂ„ arbeta sjĂ€lvstĂ€ndigt i 25 minuter. HĂ„ll koll pĂ„ tiden och förbered eleverna lite innan varje moment genom att pĂ„minna: âOm nĂ„gra minuter kommer vi att börja stĂ€da, sĂ„ det Ă€r dags att hitta ett stĂ€lle att pausa ditt arbete.â
Duka fram material
Att stÀlla fram allt material inför lektionen kan se inspirerande och inbjudande ut. Det som kan vara bra att tÀnka pÄ, om du har möjlighet, Àr att göra det pÄ ett eget bord som eleverna fÄr se men inte röra. Material pÄ elevernas egna platser kan lÀtt leda till att de börjar utforska sakerna istÀllet för att vara delaktiga i genomgÄngen.
Metod och inspiration
Ibland Ă€r det bra att visa fĂ€rdiga alster eller bilder pĂ„ vad âdet ska bliâ. TĂ€nk dock pĂ„ att en avancerad förlaga kan ge prestationsĂ„ngest för en del. En annan sak som kan hĂ€nda nĂ€r eleverna fĂ„r se fĂ€rdiga uppgifter Ă€r att de skapar kopior. Det Ă€r inte dĂ„ligt att kopiera andras arbeten, men det beror pĂ„ vad ditt syfte med uppgiften Ă€r. Spara gĂ€rna elevernas alster att kunna visa senare, eller gör sjĂ€lv halvfĂ€rdiga eller mer skissartade förlagor nĂ€r du har behov av att ge inspiration eller stöd i nĂ„got moment. Ibland kan det ocksĂ„ fungera bra att visa praktiskt steg för steg hur ett alster kan vĂ€xa fram.
Bildstöd för lektionsstruktur
Att anvÀnda bildstöd för olika aktiviteter Àr vanligt i mötet med barn med olika psykosociala funktionsvariationer men kan vara lika anvÀndbart i de flesta klassrum, sÀrskilt för smÄ barn som Ànnu inte lÀrt sig lÀsa eller som ska introduceras i en ny rutin. Bildstöd Àr helt enkelt ett slags bildschema som synliggör vad som kommer att ske och i vilken ordning, det fungerar som ett stöd för minnet.
PÄ LÀrarwebben finns ett antal bilder som representerar bildlektionens olika delar. Skriv ut bilderna och sÀtt upp dem synligt i klassrummet inför varje lektion.
Bildlektionerna ser inte alltid likadana ut. Mitt i ett moment som strÀcker sig över flera lektioner kanske ni inte har en avslutande reflektion. DÄ sÀtter du förstÄs inte upp bilden för reflektion just under den lektionen. Kanske har du egna moment som inte vi tÀnkt pÄ, dÄ kan du lÀgga till egna bilder till bildschemat. De bilder du sÀtter upp ska alltsÄ representera den aktuella lektionen.
Bildanalys, sprÄk och bildsprÄk
MÀnniskan har alltid velat förstÄ och tolka sin visuella vÀrld. Historiskt visar grottmÄlningar Àven mÀnniskors behov av att förmedla och uttrycka sig via bilder och symboler. BildÀmnet i skolan har till uppgift att lÀra elever om bilders uttryck, material och funktion. Med hjÀlp av Àmnesspecifika begrepp kan elever lÀra sig och ta sig an uppgifter dÀr de tolkar bilder.
Till nÀstan varje uppgift i uppgiftsbanken finns ett konstverk att titta pÄ. Dessa Àr hÀmtade frÄn olika genrer och tÀnkta att ge inspiration till bildskapandet. Intill inspirationsbilderna finns frÄgor du och dina elever kan diskutera. Förhoppningsvis vÀcks Àven nya frÄgor under samtalen.
Eleverna kan fÄ syn pÄ att konstnÀren bakom bilden kanske ocksÄ har frÄgat sig: I vilket material ska jag skapa min idé? Hur kÀnns det nÀr jag tÀnker pÄ det jag vill skapa, ska fÀrgerna vara varma eller kalla? Vad vill jag berÀtta och vad vill jag att andra mÀnniskor ska förstÄ med mitt konstverk?
Den hÀr processen hjÀlper eleverna att reflektera över och sÀtta ord pÄ sitt eget och andras skapande. HÀr lÀggs grunden för ett mer utvecklat arbete med bildanalys i senare Ärskurser och ett bredare ordförrÄd i bildÀmnet. Att öva pÄ förmÄgorna att tolka och kommunicera frÀmjar i förlÀngningen viktiga medborgerliga kompetenser som förstÄelse för mÄngkultur, demokrati och yttrandefrihet.
PLANERINGAR
LÀsÄrsplanering
Den hÀr delen innehÄller lektionsupplÀgg och Àr uppdelad i tre nivÄer, en för varje Ärskurs. I varje Ärskurs Äterkommer övningar i olika tekniker, verktyg och material med en ökande svÄrighetsgrad. Du kan vÀlja att följa Ärskursplaneringarna helt och dÄ har du din lÀsÄrsplanering klar. Eller sÄ kan du plocka lektioner hÀr och var efter din grupps behov samt beroende pÄ vad som passar tidsmÀssigt och i samband med annat ni arbetar med. Ni kanske inte hinner alla lektioner pÄ ett lÀsÄr, utan du vÀljer utifrÄn din grupps förutsÀttningar och intresse.
Lektionsplaneringen innehÄller tre olika typer av lektioner per lÀsÄr:
⹠1 introduktionslektion (vid varje nytt lÀsÄr)
⹠ett antal korta lektioner (förvÀntas ta ett fÄtal lektionspass vardera)
âą 1â2 fördjupningslektioner (förvĂ€ntas ta flera lektionspass).
Varje lÀsÄr kan behöva en komma-igÄng-lektion, en introduktionslektion. Dessa lektioner handlar om att lÀra kÀnna varandra och samarbeta eller att komma tillbaka till bildsalen och kÀnna sig trygg. Introduktionslektionerna ger ocksÄ ett tillfÀlle för lÀraren att kÀnna av gruppen, kanske Àr den ny eller sÄ har den förÀndrats under sommarlovet.
Lektionerna med tillhörande konstbilder pĂ„ lĂ€rarwebben handlar om att fĂ„ lĂ€ra kĂ€nna olika inspiratörer â konstnĂ€rer eller andra som arbetar med bild â samt deras tekniker och arbetssĂ€tt. Ni tittar pĂ„ bilder, diskuterar och funderar över vad de kommunicerar och hur de Ă€r gjorda. Sedan testar ni sjĂ€lva liknande tekniker och uttryck vilket ger ett rikare bildsprĂ„k och en större verktygslĂ„da för att kunna berĂ€tta visuellt.
Fördjupningslektionerna Àr tÀnkta att pÄgÄ under flera lektionstillfÀllen och tillÄter till exempel att nÄgot material fÄr torka för att sedan bearbetas mer vid nÀsta tillfÀlle. Fördjupningslektionerna Àr ocksÄ ett smakprov pÄ en konstnÀrlig process, som i de allra flesta fall tar lÄng tid frÄn tanke till resultat. BÄde tankar och det praktiska skapandet kan behöva prövas och omprövas innan det blir som tÀnkt.
Min bildmapp â teckna och hĂ€fta
LĂ„t eleverna skapa sin egen bildmapp dĂ€r de kan förvara alla sina bilder, sĂ„ att de inte kommer bort eller skadas. PĂ„ bildmappen fĂ„r eleverna chans att skriva sitt namn, samt teckna och mĂ„la saker som betyder nĂ„got för dem â ett djur, en person, en leksak, en plats eller nĂ„got de gillar att Ă€ta. Ni kan anvĂ€nda samma mappar under hela Ă„k 1-3 eller göra nya mappar för varje lĂ€sĂ„r. Gör ni nya mappar varje Ă„r fĂ„r du syn pĂ„ hur elevernas fĂ€rdigheter utvecklas.
Syfte
Ăvningen ger ett första tillfĂ€lle att fĂ„ berĂ€tta om sig sjĂ€lv, utveckla sina egna idĂ©er och kommunicera dem via tal och skrift. Att skapa en egen bildmapp ger dessutom eleven möjlighet till att vara delaktig i att hĂ„lla ordning i bildsalen, vilket Ă€r ett viktigt första steg i att ta hand om material och verktyg, och skapa en trivsam och inspirerande arbetsmiljö.
Förberedelser
Inför att eleverna ska sÀtta ihop sin mapp kan det vara bra om du som lÀrare hÀftar en klammer i varje hörn av mappen och markerar var eleven inte ska hÀfta (lÀngs ena lÄngsidan dÀr de ska lÀgga in sina bilder).
Instruktion
1. Ge eleverna varsitt A2-papper, blyertspenna och sudd.
2. Eleverna skissar sina namn med vanliga bokstÀver. DÄ fÄr de en uppfattning om att hela namnet fÄr plats och att bokstÀverna blir i den storlek de tÀnkt sig.
3. Sedan tecknar de formen de vill ha runt den skissade bokstaven som du ser pÄ bilden pÄ sidan 34.
m aT eria L och verk T yg
âą blyertspennor och sudd
⹠tvÄ A2-papper per elev
⹠fÀrgpennor
⹠hÀftapparat
b egrepp
Skiss, linje, kontur.
Tips!
Att skissa betyder att du tecknar sÄ löst med pennan att strecken snarare liknar tunna hÄrstrÄn pÄ pappret Àn blyertsstreck. LÄt gÀrna eleverna testa pÄ kladdpapper först.
De kan teckna ett hÄrt streck bredvid ett tunt, löst streck och sedan sudda ut de bÄda. Vilket var lÀttast att sudda?
4. NÀr bokstÀverna fÄtt en önskad form sÄ suddar eleverna ut de vanliga skissade bokstÀverna de gjorde först. Nu finns bara de feta bokstÀverna (konturerna) kvar.
5. LÄt eleverna teckna vidare utifrÄn sin fantasi! Kanske fÄr bokstÀverna mönster, skuggor, glans eller figurer. Till sist kan de fÀrglÀgga bokstÀverna om de vill.
6. NÀr de tecknat och fÀrglagt klart kan det vara bra om du som lÀrare hjÀlper till att hÀfta ihop delar av mappen. à tminstone för de yngre eleverna.
7. Har ni tid över kan du lÄta eleverna rita nÄgot valfritt pÄ baksidan av sin bildmapp.
NÀr eleverna Àr klara med sina mappar kan du göra pÄ olika sÀtt. För de yngsta eleverna (Äk 1) kan det passa att du lÀgger fram mapparna vid varje lektionstillfÀlle. Eleverna kan dÄ enkelt ta ur och lÀgga i sina bildarbeten. De lite Àldre barnens mappar kan du förvara pÄ en sÀrskild hylla sÄ att eleverna sjÀlva kan hÀmta och lÀmna mappen.
Eleven skissar sitt namn i tunna bokstÀver och ritar roliga konturer runt bokstÀverna. NÀr konturerna finns i tusch suddas skissbokstÀverna ut sÄ att de tjocka bokstÀverna kan fÀrglÀggas.
Illustrera ett bokomslag
inspiraTion frÄn sven nordQvisT
KÀnner du till sagorna om gubben Pettson och katten Findus eller Mamma Mu? Det Àr illustratören, konstnÀren och författaren
Sven Nordqvist som har skapat dem. Har du tÀnkt pÄ hur mÄnga detaljer det finns i hans bilder? Sven Àndrar storlek pÄ saker och djur och skapar nya vÀrldar som man kan titta pÄ lÀnge. Förutom att teckna och mÄla tycker han om att snickra och har byggt lekmiljöer i trÀ, lite som hans egen sagofigur gubben
Pettson gör. Brukar nÄgot du gillar att göra synas i dina bilder?
Vad fÄr du för kÀnsla av Sven Nordqvists bokomslag?
Inledning
Under den hÀr lektionen kommer ni att analysera en bild och illustrera era egna bokomslag. Att illustrera betyder att skapa bilder som förstÀrker eller förtydligar innehÄllet i en text. Illustrationer Àr vÀldigt vanliga i exempelvis barnböcker men ocksÄ i serietidningar, nyhetstidningar och tecknad film. Ni kommer att titta pÄ och prata om en vÀlkÀnd illustration, sedan fÄr eleverna höra en saga utan att se nÄgra bilder, för att sjÀlva skapa en egen bild som beskriver innehÄllet.
Syfte
Att se och analysera samtida bilder ur barns visuella kultur för att öva sig i att framstÀlla en bild som kommunicerar en tydlig berÀttelse. Genom att lÀsa Sven Nordqvists böcker och analysera illustrationer arbetar ni ocksÄ med svenskÀmnets syften gÀllande lÀs- och analysförmÄga.
Förberedelser
Till lektionen behöver du en kort saga eller novell som du tror att eleverna inte hört eller sett tidigare. Denna kan vara av nÄgon annan författare Àn Sven Nordqvist. Novellen ska du lÀsa utan att visa nÄgra bilder sÄ att eleverna kan komma pÄ egna omslag. Du kan Àven lÄna en eller flera böcker med Pettson och Findus, som eleverna kan fÄ mer inspiration av.
Skriv ut bokomslagsmallar. Se kopieringsunderlag K1 eller skriv ut frÄn LÀrarwebben.
maTeriaL och verkTyg
âą mallar, kopieringsunderlag K1
âą blyertspennor och sudd
⹠fÀrgpennor
begrepp
Illustrera, bokomslag.
Bokomslag finns som kopieringsunderlag K1 och pÄ LÀrarwebben.
LĂRARENS GUIDE TILL PREST ĂR LĂRARHANDLEDNINGAR I DE PRAKTISK-ESTETISKA ĂMNENA I Ă K 1â 6.
LĂ€rarens guide till Bild Ă„k 1â3 Ă€r en guide till utvecklande bildundervisning för hela lĂ„gstadiet. Tydliga instruktioner gör det enkelt att skapa spĂ€nnande och lĂ€rorika lektioner som gĂ„r att utföra Ă€ven i det klassrum som bara har enkla material. Den som vill veta mer finner teoretiska delar om bildskapandet, bildanalys, samt mĂ„nga konstnĂ€rer att berĂ€tta om för eleverna. Med boken följer en lĂ€rarwebb med konstbilder att visa pĂ„ storskĂ€rm, bildstöd och kopieringsunderlag. Koden till lĂ€rarwebben hittar du pĂ„ insidan av omslaget.
LĂ€rarens guide till bild Ă„k 1â3 innehĂ„ller:
⹠MÄnga varierande bildlektioner för respektive Ärskurs
⹠Bildstöd att sÀtta pÄ vÀggen för tydliga instruktioner
âą Kopieringsunderlag
⹠Ett stort antal konstbilder att visa pÄ storskÀrm
Lina-Ottilia Karlsson Àr utbildad bildlÀrare vid Konstfack i Stockholm, grafiker och aktiv som lÀrare och konstnÀr.
Ida Lisell har en bakgrund som klass- och bildlÀrare. Idag undervisar hon barn och vuxna i konst och hantverk och har Àven skrivit lÀromedlet Bild för högstadiet.
ISBN 978-91-27-46304-2