ODLA MATEN
VÄga sÄ! 9
Hanna 11
Vackebol 12
Mimmi 15
Lagnö GÄrd 16
Frö
19
SÄ ett frö & skapa liv 20
Planera din kökstrÀdgÄrd 25
Hur vill du odla? 30
KökstrÀdgÄrdar i olika storlek 34
SĂ€songsplan 44
Gro
47
Att sÄ 48
Förkultivera 50
DirektsÄ 57
VintersÄ & kallsÄ 62
SĂ„dden 66
Flytta ut 69
Livet i jorden 70
Odla jorden 73
Kompost 73
VÀxtföljd 80
Gödsel 81
HÀrda grödorna 88
Plantera ut 91
Utflytten 94
SlÄ rot 97
Biologisk mÄngfald 98
OgrÀs 101
Yttre hot 102
Vatten 106
VÄrda kökstrÀdgÄrden 110
SommarsÄ 118
Etableringen 120
Skörda
123
MatglÀdje 126
FörÀdling 130
Recept 142
Frukt & bÀr 144
Sensommargöra 145
Skörden 154
Flytta in 157
SÀtta lök 158
VintersÄ 159
KĂ€rlek Ă„t redskapen 159
BĂ€dda in 161
Odling som beredskap 161
Slutet gott 170
Register 174
VÄga sÄ!
Det fina med trÀdgÄrd Àr att det egentligen inte finns nÄgra rÀtt och fel. Du kan göra pÄ en massa olika sÀtt och det blir bra ÀndÄ. Men det Àr ocksÄ det som gör det svÄrt för den som kÀnner sig osÀker frÄn början. Vems ord ska man lyssna pÄ? Det finns lika mÄnga sÀtt att trÀdgÄrdera pÄ som det finns trÀdgÄrdsmÀstare ⊠Du mÄste hitta ditt sÀtt. Eller inte fundera sÄ mycket.
Var inte sÄ orolig för att göra fel, kör bara pÄ! SlÄ dövörat till nÀr nÄgon med en herrans massa Äsikter kommer och tycker. Man misslyckas mÄnga gÄnger nÀr man hÄller pÄ med trÀdgÄrd, men det Àr en del av resan. Man lÀr sig och utvecklas hela tiden och blir aldrig fullÀrd.
I den hÀr boken vill vi förmedla kunskapen om att vÄga sÄ och odla sina egna grönsaker. Vi vill göra det enkelt, lÀtt och roligt att nÀrma sig odling och skapa en nyfikenhet att vilja lÀra sig mer, testa sig fram och se trÀdgÄrden med ny blick. Se potentialen i att ha en bit mark och vad man kan skapa av denna plÀtt pÄ jorden.
Dela glÀdjen med att skörda sina egna grödor och göra sin egen mat, frÄn grÀsmattan in till köksbordet. Se din trÀdgÄrd som ditt skafferi. TÀnk att du stoppar ett litet frö i jorden, vattnar, vÄrdar och sen skördar nÄgot gott eller nÄgot vackert. KÀnslan att Àta en tomat, sallat eller att plocka den dÀr första majsen som du sjÀlv har odlat Àr magisk. Att förÀdla och dela med sig av överflödet till nÀra och kÀra.
Vi hoppas kunna vÀcka kreativiteten i att planera, nöjet av att följa vÀxtligheten och skapa i landskapet, förinta en platt grÀsmatta, ta vara pÄ en snÄrig slÀnt, utnyttja klimatet bland varma stenar och riskera att fÄ starka biceps pÄ köpet.
Det behöver inte vara svÄrt att odla, det handlar mest om att vÄga. Att vÄga sÄ. Det vÀrsta som kan hÀnda Àr att det inte gror och dÄ gÄr det alltid att sÄ en gÄng till.
Hanna & Mimmi
Nu Àr det dags att flytta ut, sÀtta fingrar och grödor i jorden. Det Àr nu du skapar förutsÀttningarna utomhus för din odling och det finns mÄnga sÀtt att odla din jord, anvÀnda kompost, gödsel och skapa cirkulÀra processer pÄ din plÀtt. Beroende pÄ var du odlar och hur utgÄngslÀget ser ut i just din jord behöver du behandla den utifrÄn dess behov. Vi djupdyker i jorden och alla dess komponenter. Först flyttar vi sjÀlva ut och krattar manegen för vÄra grödor som Àr redo att flytta efter. Odla din jord och fÄ goda grönsaker pÄ köpet!
Flytta ut
HÀrda grödorna
Innan du planterar ut dina vÀxter som har stÄtt inne i vÀrmen behöver de avhÀrdas. Med det menas att de lÄngsamt mÄste vÀnja sig vid kallare utetemperaturer och solens starka strÄlar. Faktum Àr att solen nÀstan Àr det största problemet. Sköra och smÄ plantor blir lÀtt solbrÀnda, bladen blir gula och torkar in. Oftast klarar de sig, men kan bli försvagade och mer mottagliga för sjukdomar och skadedjur senare under sÀsongen. StÀll dÀrför vÀxterna i skuggan eller lÄt en fiberduk ligga över dem under dagen. Det kan vara bara att ha pÄ den Àven nattetid de första nÀtterna.
Gör man enligt konstens alla regler ska plantorna sakta acklimatiseras under cirka en veckas tid. Det görs genom att de i början Àr ute pÄ dagarna och tas in pÄ kvÀllarna. Skyddas mot vÀder och vind, för att i slutet av veckan kunna klara sig helt sjÀlva.
I teorin gör man sĂ„ hĂ€r, men verkligheten Ă€r ofta en helt annan. Livet pĂ„gĂ„r parallellt med odlandet och tiden rĂ€cker inte alltid till. Den verkliga avhĂ€rdningen görs ofta snabbare. Det som inte dödar hĂ€rdar âŠ
VĂCK JORDEN
Nu Àr det dags att skrida till handling! Idealiskt Àr om du har bÀddat ner din jord pÄ senhösten. Försök undvika att lÄta jorden ligga bar, framförallt under vintern. Man kan likna det vid att jorden andas, och ligger den bar slÀpper den ut mycket av nÀringen i luften. Inte sÄ bra för klimatet ⊠Du kan anvÀnda grÀsklipp, halm, hö, vÀxtrester eller löv som förmultnar sakta och blir till fin jord. Maskar, mikroliv och mullhalt ökar.
Börja med att lyfta pÄ ditt tÀcke och klia jorden pÄ ryggen med en kratta. SprÀck skorpan som blivit efter vintern sÄ att luft kommer ner. En grep Àr bra att ha till hands hÀr!
Innan utplantering Àr det dags att tillföra kompost, gödsel eller bÄde och, som med fördel myllas eller krattas ner i jorden. Att grÀva ner en hink med bokashikompost nÄgra veckor innan utplantering Àr fantastiskt bra.
Se till att det gĂ„r nĂ„gra veckor emellan sĂ„ du inte planterar med en gĂ„ng. Innan komposten har brutits ner kan jorden upplevas lite sur och ârĂ„kaâ stjĂ€la nĂ€ring frĂ„n vĂ€xten för att nedbrytningen ska fortlöpa. DĂ„ blir det lite motsatt effekt.
Gödslas det för tidigt, innan det finns nÄgra vÀxter (eller rötter rÀttare sagt) som kan ta upp nÀringen, gÄr den förlorad och lakas ut av regnvattnet.
Cirka tvÄ veckor innan utplantering eller direktsÄdd Àr lagom att förbereda sin jord.
Bakom vÀxthuset har Hanna gjort i ordning en idealisk plats dÀr vÀxterna kan hÀrdas. HÀr fÄr de lagom mycket sol och vind i skydd av den murade vÀggen och de glesa trÀdkronorna.
Potatisen Àr redo att tÀckas av jord i landet. Vi grÀver djupa fÄror dÀr vi placerar dem, för att sen portionera ut jorden och kupa den över potatisen i omgÄngar i takt med att bladen börjar kika upp. LÀs mer om att kupa pÄ sidan 116.
Fiberduk
Att tÀcka sina grönsaksplantor de första dagarna kan vara klokt. Det Àr trÄkigt om det kommer en ovÀntad frostknÀpp som skadar dem. JÀrnnÀtter Àr ett uttryck för nÀtter under vÄr och försommar med plötslig frost. I Mellansverige kan det vara Ànda fram till andra veckan i juni.
Plantera ut
Det Àr en stor omstÀllning för de smÄ vÀxterna att gÄ frÄn en skyddad miljö i en liten kruka till verklighetens mer karga miljö. Det Àr viktigt att ge dem en sÄ bra start som möjligt. Vattna alltid igenom dina vÀxter innan de ska ut i landet och vattna gÀrna Àven i landet dÀr de ska stÄ. Plantera inte ut mitt pÄ dagen i full sol, utan hellre pÄ kvÀllen.
För att plantorna snabbt ska komma igÄng och vÀxa kan det vara bra att gödselvattna dem direkt efter utplantering. LÀgg till exempel hönsgödsel i en hink med vatten och spÀd sen sörjan med 1 till 10 delar och vattna ut pÄ jorden.
Om grödorna har fÄtt stÄ lite för lÀnge i sina krukor och stampat (det hÀnder nÀstan varje Är med nÄgon grönsak), blir rötterna som en hÄrd klump eller snurrade i en tÀt spiral. DÄ tar du fram en kniv, eller hÄrda nypor, och sliter försiktigt hÄrdhÀnt isÀr rötterna. SjÀlvklart ska du vara rÀdd om rötterna, det Àr ju de som suger upp vatten och nÀring ur jorden. Men om rötterna kapas eller klipps av stimuleras de till att göra nya, fler rötter.
PLANTERINGSAVSTĂ ND
AvstÄndsrÄden pÄ fröpÄsar Àr ofta anpassade efter storskalig odling. I en liten odling kan avstÄndet mellan rader och plantor vara lite tajtare Àn i en produktionsodling. Nedan följer nÄgra vanliga grönsaker och deras planteringsavstÄnd.
Busktomat 30 cm
Bönor 10 cm
GrönkĂ„l 40â50 cm
Huvudsallat 20 cm
KronĂ€rtskocka 80â100 cm
Lök 7â8 cm
Mangold 15 cm
Morot 7 cm (sÄ tÀtare och gallringsskörda efterhand)
Persilja 10 cm
Plocksallat 5â10 cm (skörda efterhand)
Potatis 25â30 cm
Pumpa 1â1,5 m
Rödbeta 6â8 cm (sĂ„ tĂ€tare och gallringsskörda efterhand)
Spenat 5â10 cm (skörda efterhand)
Zucchini 40â50 cm
Ărtor 4 cm
Prisa jorden, nu kommer Ă„terbĂ€ringen! KĂ€nslan Ă€r som Broder Tuck utbrister i Robin Hood. Det bĂ€sta med att odla Ă€r Ă€ndĂ„ att belönas av skörden. Att fĂ„ plocka, dra upp och fylla korgarna med sina egna grönsaker, bamsiga rotfrukter och fĂ€rska bĂ€r. Att fĂ„ frossa i överflödet och glĂ€djas över resultatet av vĂ„rens och sommarens omsorg. Men mycket ska tas om hand pĂ„ en gĂ„ng. Att skörda och förĂ€dla Ă€r sensommargöra â odlingens crescendo Ă€r hĂ€r.
Skörda
Skörden byggs pÄ och sorteras i hamstrande Hannas jordkÀllare. I Är satte Mimmi ocksÄ sÄ pass mycket potatis att Àven den fÄr ta in pÄ potatishotell hÀr.
ökar nÀringsinnehÄllet. Det Àr en process som sker spontant med hjÀlp av bakterier och svampar.
NÀstan alla grönsaker gÄr att mjölksyra och det enda som behövs Àr grönsaker, salt och tÄlamod. Den renaste av alla konserveringsmetoder. Enklast Àr att fermentera grönsaker med hög sockerhalt, som vitkÄl och morot, dÄ har bakterier och mikroorganismer mycket att Àta av.
JORDKĂLLARE
En jordkĂ€llare Ă€r en fristĂ„ende kĂ€llare som delvis eller helt Ă€r tĂ€ckt av jord. Det gör att den bildar ett isolerande skikt som ser till att den Ă€r svalare Ă€n den omgivande temperaturen sommartid (+10 till +12 grader) och frostfri (+4 till +6 grader) under vintern. Men med dagens klimatförĂ€ndringar kan man se att höstarna blir varmare och lĂ€ngre. Det kan resultera i att temperaturen inne i kĂ€llaren inte hinner sjunka tillrĂ€ckligt lĂ„gt innan det Ă€r dags att stoppa in rotfrukterna efter skörd. Vi fĂ„r se om det hĂ€r Ă€r den bĂ€sta lösningen pĂ„ grönsaksförvaring i framtiden âŠ
STUKA
En minivariant av jordkÀllare. GrÀv en stor grop och lÀgg dina grönsaker, antingen rakt ner i hÄlet eller i en korg eller back. TÀck allt med nÄgot som isolerar bra, som halm, löv, granris eller jord. Trasmattor eller gamla ullfiltar gÄr ocksÄ bra. Det kan vara klokt att slÄ in alla grönsaker i nÄgon form av nÀt, sÄ att gnagarligan (möss, rÄttor och sork) inte hittar skatten och Àter upp allt. VÀlj en plats dÀr du med sÀkerhet vet att det inte samlas vatten pÄ vintern. Om allt gÄr som det ska kan grönsakerna ligga i gropen till vÄren. Det hÀr Àr inte Àr den smidigaste förvaringen, men det kan vara en lösning om man inte har nÄgot annat alternativ. Att grÀva ner grönsakerna i vÀxthuset, om man har ett, kan vara enklare för att slippa eventuell snö och tjÀle.
EFTERMOGNA GRĂNSAKER
Vissa Ă„r kommer höstens kyla tidigare Ă€n andra Ă„r och gör att tomater och paprikor inte hinner mogna klart ute. DĂ„ kan de tas in gröna och fĂ„ eftermogna i rumstemperatur. LĂ€gg dem pĂ„ en plats utan direkt solljus. Vill du skynda pĂ„ den röda fĂ€rgen lĂ€gger du nĂ„gra Ă€pplen bland grönsakerna. Ăpplen avger nĂ€mligen etylengas som pĂ„skyndar mognadsprocessen. Allteftersom tomater och paprikor skiftar fĂ€rg plockas de bort och Ă€ts upp. Efter nĂ„gra veckor har de allra flesta tomater mognat. PyttesmĂ„ frukter, som inte Ă€r helt utvecklade, eftermognar inte. De ska helst ha fĂ„tt sin slutgiltiga storlek innan de tas in.
Att gÄ ut i sin odling och skörda en morot, tomat eller persika Àr 100 procent matglÀdje.
NÀr du vÀl har upptÀckt vilken rikedom det Àr att odla din egen mat finns en risk att du aldrig vill köpa grönsaker i en vanlig matbutik igen.
Det fina med odling och trÀdgÄrd Àr att det egentligen inte finns nÄgra rÀtt och fel. Du kan göra pÄ en massa olika sÀtt och det blir bra ÀndÄ. Det vÀrsta som kan hÀnda Àr att det inte gror och dÄ gÄr det alltid att sÄ en gÄng till. Med Odla maten vill Hanna Hofman-Bang och Mimmi Staaf ge kunskap om och inspirera till att vÄga sÄ och odla egna grönsaker och att du ska se pÄ trÀdgÄrden som ditt eget skafferi.
I boken fÄr du följa Hanna och Mimmi under en sÀsong i Vackebol och pÄ Lagnö GÄrd i Sörmland dÀr de odlar mat för de egna hushÄllen. LÀs om hur du sÄr och förkultiverar, om kÀrleken till jorden och din bÀsta vÀn komposten, om hur du tar hand om ditt trÀdgÄrdsland och fÄr grönsaker som vill vÀxa sig stora, om hur du vattnar klokt, klÀmmer kÄllarver och kupar potatis.
Hanna Hofman-Bang Ă€r trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare och driver företaget Ekobang. Hon ritar, planerar och skapar trĂ€dgĂ„rdar till andra â och smyger alltid in nĂ„gra Ă€tbara vĂ€xter.
Mimmi Staaf har en karriÀr inom inredning. Nu har hon hamnat mitt i spenaten i Sörmland och Àr inne pÄ sin fjÀrde odlingssÀsong med Hanna som odlingsmentor.