Issuu

TILLVÄXTBLADET E X TRA

FÖRETAG PÅ LANDSBYGDER

VIKTIGARE ÄN

NÅGONSIN! 99,4 % AV ALLA FÖRETAG ÄR SMÅFÖRETAG

DRYGT 1,3 MILJONER ANSTÄLLDA!

Företag på landsbygder, viktigare än någonsin Den här rapporten är en del av projektet Landsbygdsfokus inom Tillväxtverkets utlysning "Utveckla företag på landsbygderna". Den har tagits fram i samverkan mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Småföretagarnas Riksförbund (SFR) och Affärskompetens Sverige, där de sistnämnda är projektägare. Projektbeställare och huvudsaklig finansiär är Tillväxtverket.

Av Sveriges cirka 1,2 miljoner registrerade företag finns drygt 20 procent på landsbygden. I den här rapporten finns mer information om hur situationen ser ut för dem och vilka utmaningar och möjligheter de har utifrån den kontext de befinner sig. Rapporten baseras på gemensamma erfarenheter, kunskap och forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet, Affärskompetens Sverige och Småföretagarnas Riksförbund. Vad menar vi med landsbygd? Landsbygd definieras som områden med högst 15 000 invånare per kvadratkilometer enligt SCB:s indelning av Sverige i demografiska statistikområden.

Fördelning kommuntyper (september 2020) 1 002 518 personer bor i en landsbygdskommun nära en större stad. 583 317 personer bor i avlägset belägna landsbygdskommuner. 78 320 personer bor i mycket avlägsna landsbygdskommuner. Totalt bor alltså 1 674 335 svenskar i en landsbygdskommun.

Inledning Det kan vara komplext att driva företag och möjligen

Men trots att det finns många utmaningar finns det

är det ännu svårare att driva företag på landsbygder.

också en stor potential för företagande på landsbygder.

På landsbygder finns en mer begränsad marknad och

Vi lyfter upp några av dem i den här rapporten för vi tror

ett mindre ekosystem för företagen att verka i – som

också att det finns svar och lösningar. Det är viktigt att

ställer krav på samarbete. Det är längre avstånd, mindre

förstå nuläget för att skapa en förändring, och att skapa

utbyggd infrastruktur jämfört med städerna och det kan

förändring är också ambitionen i vårt gemensamma

många gånger vara svårt att finna lämplig arbetskraft när

arbete.

det är läge att anställa. Företag på landsbygder utgör en stor och viktig del Men på landsbygder finns också ett stort engagemang

av företagandet i Sverige. De bidrar till arbetstillfällen,

för bygden och en vilja att hjälpas åt för att ha möjlighet

skatteintäkter och spelar en betydande roll för Sveriges

att bo kvar och verka på den plats man har valt.

välfärd.

Majoriteten av företagen både på landsbygd och i stad är

Det är viktigare än någonsin att främjandesystemet når

småföretag. Småföretagen är en heterogen grupp med

den här målgruppen och att de får hjälp att växa uti-

olika förutsättningar och verksamhetsinriktningar. De

från sina förutsättningar, då har de också möjlighet att

omfattar högteknologiska exportföretag till lokala tjänste-

öka lönsamheten och skapa fler arbetstillfällen. Många

baserade företag och allt däremellan. Även om det finns

hankar sig fram från år till år trots att det finns en stor

mycket som skiljer småföretagen åt så finns det också

inneboende potential för tillväxt.

saker de har gemensamt, specifika utmaningar som inte Vår drivkraft och förhoppning är att vi tillsammans kan

är lika tydliga i företag med många anställda.

förändra situationen för företag som väljer att stanna, De har som småföretagare många roller att behärska och

väljer att flytta till eller väljer att utveckla sin verksamhet

har svårt att få tiden att räcka till när det operativa kräver

på landsbygder.

all uppmärksamhet. Trevlig läsning!

Inledning

Innehåll Inledning

Bakgrund

Om projektet Partners i projektet

Företagandet i Sverige

Starkt samband mellan nyföretagsamhet och lägre arbetslöshet Entreprenörskap smittar

Fot & Kropp, Jämtland

Landsbygdernas företag

Drivna och ser möjligheter Mer samarbete i ett mindre ekosystem Få anställda och lägre omsättning på landsbygden Låg tillväxt i Sverige och ännu lägre tillväxt på landsbygden Skilda förutsättningar att driva företag i olika delar av landet Olika branscher på landsbygder behöver olika lösningar Ägarskiften och generationsväxling – en avgörande fråga Olika typer av entreprenörer på landsbygden

Solberg lantbruk, Västernorrland

Företagarna – vilka är de?

Småföretagarens roller Företagare är Sveriges hårdast arbetande yrkesgrupp Tillgänglighet eller otillgänglighet?

Katarina Svender, egen företagare, Ljusdals kommun

Fördelning företagsfrämjande systemet under ett företags livscykel

Fördelning av stöd Mer stöd till mansdominerade branscher

So This Is Why, Hälsingland

Hur når man företagen och får dem att vilja välja utveckling?

Kompetensutveckling på olika villkor Omedveten inkompetens kan felaktigt tolkas som ovilja Strategisk, taktisk, operativ Hur skapar vi förändring på riktigt?

Varför anstränga oss för småföretagen?

Susannes Skogsservice, Värmland

Tips för vägen framåt

Till beslutsfattare och offentliga aktörer Till näringlivsutvecklare, rådgivare och andra som möter företagen

Källförteckning

Checklista

Kontakt

Bakgrund I november 2019 kom Tillväxtverkets utlysning ”Utveckla

2016–2020 projektet Affärskompetens Norduppland

företag på landsbygderna”. Utlysningen bestod av två

där de tillsammans med 350 deltagande småföretag i

delar. Den första delen handlade om att ge stöd för att

Uppland utvecklade metoder och arbetssätt för kom-

tillämpa eller vidareutveckla digitala modeller, metoder

petensutveckling. De deltagande företagen fick ta del

och verktyg för målgruppen företagare. Syftet med den

av utbildningar och parallellt med det även stöd av en

andra delen var att bidra till ökade kunskaper om de

affärsutvecklare. De bidrar till denna rapport genom att

särskilda förutsättningar och utmaningar som företag på

dela med sig av sina lärdomar och slutsatser från detta

landsbygderna har. Insatserna ska stärka näringsliv och

lyckade projekt. Så många som 71 procent av de delta-

företagande, oavsett bransch. Tillväxtverket beviljade

gande företagen uppger att de blivit mer affärsmässi-

totalt 13 projekt.

ga, fått en ökad förståelse för vad det innebär att driva företag och har dessutom ökat sin omsättning sedan de

Om projektet

deltog i projektet.

Projektet ”Landsbygdsfokus” arbetar inom del två och är ett samverkansprojekt med Sveriges Lantbruksuni-

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bidrar till rappor-

versitet (SLU), Småföretagarnas Riksförbund (SFR) och

ten med mycket kunskap, klokskap och forskning inom

Affärskompetens Sverige, där den sistnämnda är pro-

olika områden gällande landsbygdernas företag. Insti-

jektägare. Projektbeställare och huvudsaklig finansiär är

tutionen för stad och land (SOL), Sveriges Lantbruksu-

Tillväxtverket. Denna rapport är en del av arbetet med

niversitet bedriver forskning och utbildning inom lands-

Landsbygdsfokus.

bygdens utveckling både i Sverige och Europa. Viktiga

Målet med projektet Landsbygdsfokus är att höja

forskningsområden är landsbygdspolitik, markens och

kunskapen och öka förståelsen för landsbygdsföreta-

naturresursernas användning, sociala och ekonomiska

gens situation så att företagsfrämjare bättre kan möta

relationer samt samspelet mellan landsbygd och stad.

de faktiska behoven och erbjuda tjänster som är rätt för just den målgruppen. Om företagsfrämjare kan möta

Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisa-

företagen på rätt nivå och se till deras specifika behov så

tion som drivs av småföretagare och företräder cirka 32

är önskad effekt att det därigenom kan leda till en ökad

000 medlemmar. De arbetar för att småföretagare ska stå

tillväxt hos de många landsbygdsföretag som finns runt

starkare tillsammans och driver opinionsbildning för att

om i landet.

bevaka medlemmarnas intressen. De har som målsättning att göra det så enkelt som möjligt att äga och driva

Vi hoppas också att tjänstpersoner och företagare kan få en bättre dialog och en ömsesidig förståelse. Det

företag i Sverige. Därför erbjuder de även praktiskt hjälp

finns en stor outnyttjad potential hos många företag som

som exempelvis juridisk rådgivning. De bidrar till projek-

med rätt hjälp utifrån deras behov kan öka omsättning

tet och rapporten med mångårig kunskap och forskning

och lönsamhet samt skapa fler arbetstillfällen.

om småföretagarnas situation i Sverige.

Partners i projektet

Förutom att alla deltagande parter generöst delat med

Affärskompeten Sverige arbetar för att skapa livskrafti-

sig av material och rapporter har det också inom projek-

ga och hållbara företag. De har lång praktisk erfarenhet

tet genomförts ett flertal workshops och digitala möten

av att arbeta nära företag med deras utveckling. Med-

under större delen av 2020.

arbetarna i Affärskompetens Sverige drev under åren 8

Bakgrund

Företagandet i Sverige för att räknas som ett företag inom det svenska närings-

Starkt samband mellan nyföretagsamhet och lägre arbetslöshet

livet krävs en viss rensning i siffrorna, exempelvis är

Det finns ett starkt samband mellan ett aktivt företagan-

juridiska former som bostadsrättsföreningar, kommuner

de och jobbskapande i allmänhet. En genomgång av de

och dödsbon inte representativa för statistiken. Räknas

110 svenska kommunerna som har låg befolkningstäthet

dessutom offentliga branscher bort som exempelvis

visar att ju fler som arbetar i nystartade företag, desto

försvar och offentlig förvaltning kvarstår cirka 1 miljon

lägre är arbetslösheten i kommunen. De tio kommuner

företag. Bland dem är de allra flesta små eller medelstora

som har högst nivå av nyföretagsamhet har hela 32 pro-

företag .

cent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdoms-

I Sverige finns cirka 1,2 miljoner registrerade företag. Men

Småföretagen – som avser företag med färre än 50

arbetslöshet än genomsnittskommunen. Det innebär att

anställda – utgör 99,4 procent av alla företag i landet. De

nya företag i glesbefolkade kommuner har en avgörande

har skapat fyra av fem arbetstillfällen de senaste decen-

roll för jobbutvecklingen.3

nierna och de sysselsätter cirka 1,3 miljoner anställda. Det är framförallt de som driver den ekonomiska utvecklingen och jobbskapande i landet. De bidrar också med störst andel till Sveriges BNP2.

72,2 % 0,1 % 0,5 % 3 % 24,2 %

Antal företag per storleksklass i Sverige4 Stora företag, >250 anställda (sysselsätter 1 069 430 personer) Medelstora företag, 50-249 anställda (sysselsätter 612 666 personer) Små företag 10-49, anställda (sysselsätter 727 811 personer) Mikroföretag, 1-9 anställda (sysselsätter 615 409 personer) Soloföretag

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Antal-foretag-i-Sverige/

https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2018/januari/fran-stort-till-smatt-i-sveriges-naringsliv/

Sanandaji, Nima (2019) De företagsamma Sveriges 350 000 jobbskapare. ISBN: 978-91-983374-4-0. Småföretagarnas Riksförbund.

Företagandet i Sverige

Entreprenörskap smittar

form av individers benägenhet till entreprenörskap5. I

Sverige ligger markant under genomsnittet för entrepre-

Sverige har regioner med starkt nyföretagande även haft

nörskap där 6,8 procent av Sveriges befolkning kan de-

ett starkt nyföretagande historiskt. Det finns tre starka

finieras som entreprenörer . Däremot är det många som

faktorer som bedöms ha en avgörande inverkan: entre-

ser affärsmöjligheter. Hela 80 procent av den svenska

prenörer motiverar och ger självförtroende åt andra –

befolkningen tycker sig ha en affärsidé. Trots det verkar

"kan hon så kan jag". För det andra så har entreprenören

få svenskar ha självförtroende och förmågan att starta

hög social status och respekt i samhället. För det tredje

och driva företag.

så blir entreprenörer med sin kunskap och erfarenhet

Entreprenörskapskulturer är en viktig förklaring till

viktiga kunskapskällor och mentorer till andra.

varför det finns skillnader mellan regioner och orter i

Det finns ett gäng eldsjälar här som både vågar och vill, och det i sig smittar av sig. Jag upplever att många likasinnade dras till den här typen av miljö och att cirkeln av människor som engagerar sig växer. Katarina Svender egen företagare och ordförande Företagarna Ljusdal (Läs mer om Katarina på sidan 20.)

Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Marcus Larsson, Martin Svensson, Per Thulin (2019) Entreprenörskap i Sverige. Nationell GEM-rapport 2019.

Entreprenörskap för en levande landsbygd – 15 texter om landsbygdsutveckling och entreprenörskap i Norrland (2019) Demografins betydelse för entreprenörskap i Norrlands inland (s 20). Redaktör: Karl Wennberg.

Företagandet i Sverige

Fot & Kropp, Jämtland I Brunflo, en liten ort i Jämtland, driver Karin Hellström en medicinsk fotvårdsmottagning sedan fyra år tillbaks. Hon startade eget företag när hon var färdig med studierna mest på grund av att det inte gick att få en anställning som fotterapeut nära hemmet. Det var inte självklart att bli egen företagare. Hon är

För Karin är det viktigt att få bo och jobba i Brunflo, hon

uppväxt med en far som drev eget företag och hon hade

ser fördelarna för barnen med en lugn miljö och trygghet.

en tydlig minnesbild av att han jobbade mycket och att

De bor i en villa bland åkrar ovanför Storsjön och barnen

telefonen ofta ringde mitt i middagen hemma i Uppsala.

är ofta ute och åker fyrhjuling och leker i skogen som omger byn.

– Jag hade en ganska negativ bild till att bli egen företagare och tänkte att det skulle bli tufft

– Hade mitt huvudintresse varit att

och periodvis för mycket jobb, säger Karin.

tjäna mycket pengar så borde jag byta jobb direkt, det är inte det som driver mig, säger Karin.

Karin hade under studietiden i Stockholm hört talas om Nyföretagarcentrum så det var inte okänt för henne var hon skulle vän-

I sin vardag som företagare har hon inte så

da sig för att komma vidare med budget

mycket kontakt med myndigheter, förutom

och affärsplan.

när ”Miljö- och hälsoskydd” ska göra platsbesök. Det kommuniceras som en tjänst,

– Den ekonomiska biten var det som

de ska vara till hjälp och ge henne rekom-

stressade mig mest i början, men nu är jag inte rädd längre. Man märker ju när man

mendationer för hygienen. Karins upplevel-

Karin Hellström

se är inte riktigt överensstämmande.

håller på att det går bra, säger Karin.

– Tyvärr känner jag att de mer kommer ut och Karin hade redan F-skattsedel då hon sålt hudvårdspro-

inspekterar och granskar snarare än att vara till hjälp.

dukter som sidoinkomst till sitt ordinarie arbete på ett

Det är dessutom dyrt, det kostar mig 3500 kronor per

hotell. I samband med företagsstarten sökte hon ”star-

år. Överhuvudtaget tycker jag att det är dyra avgifter för

ta-eget-bidrag” som beviljades. Företaget drivs som en-

företagare, ibland vet man inte ens vad man betalar för,

skild firma, något som hon kanske hade gjort annorlunda

säger Karin.

idag när hon har fått bättre koll på alternativen. – Jag startade enskild firma eftersom jag har så små

Det finns i nuläget inga planer för ”Fot och Kropp” att växa.

omkostnader och inga lån, hade jag däremot haft stora

Verksamheten går bra trots världsläget med pandemin.

lån och risker så hade jag definitivt startat aktiebolag. Då

Om det skulle bli aktuellt i framtiden skulle Karin hellre

hade jag också haft möjlighet att lägga eventuell vinst i

välja att hitta bra samarbetspartners som hyr in sig än att

en periodiseringsfond, idag går ju ingen vinst tillbaka in i

anställa. – För mig känns det inte värt mödan att ha personal

bolaget, säger Karin. Företaget har idag en stabil kundbas med återkom-

även om det skulle finnas möjligheter till tillväxt. Det blir

mande kunder, och Karin har lärt sig att balansera jobb

väldigt mycket administration med anställda och dessut-

och familj något som var tuffare från början när hon

om är det svårt att hitta rätt personal, avslutar Karin.

skulle få snurr på verksamheten. Fot och kropp, Jämtland

Landsbygdernas företag På landsbygder kommer andra typer av värdeskapandet

För många är det ett medvetet val av företagaren att bo

ses utöver det traditionella där man ser värdeskapandet

just där. Men det finns också företag som är beroende

i ekonomiska termer. Det ekonomiska bör vägas mot

av de resurser som finns på just den plats där de verkar,

andra värden i verksamheten som snarare är sociala

exempelvis turism, kultur och naturtillgångar.7

och miljömässiga. Det är därför viktigt att inte leta efter samma värden på landsbygder som kopplas till urbana

Mer samarbete i ett mindre ekosystem

kontexter .

Man kan se näringslivet, både i stad och landsbygd, som

ett ekosystem där små, medelstora och stora företag

Drivna och ser möjligheter

har olika roller. På landsbygden är det färre aktörer i

Det franska begreppet ”Bricolage” stämmer väl in för

ekosystemet så det blir ännu viktigare att finna sin plats

många företag på landsbygden. Det innebär att vara bra

i det. Det blir även mer sårbart med starka och svaga

på att gräva där man står och vara idérik, det är i många

länkar på landsbygden, man måste vårda relationer och

fall en förutsättning för att kunna stanna kvar. Det kan

samtidigt undvika att kliva på någons tå och riskera att

också innebära att ha en bredd, att syssla med många

bli ”svartlistad”. Samtidigt finns det ett högt socialt kapital

saker samtidigt. En stor andel av de företag som finns på

mellan företag på landsbygden, de samarbetar för att

landsbygden skulle kunna drivas var som helst i Sverige.

skapa ett värde för området8.

Jag bodde tidigare i Stockholm på heltid och skillnaden här i Ljusdal är att man måste vara fler företag som hjälps åt för att skapa hävstång. Katarina Svender egen företagare och ordförande Företagarna Ljusdal

Ferguson, Richard. Institutionen för ekonomi. Sveriges Lantbruksuniversitet. Intervju 2020.

Dubois, Alexandre. Institutionen för stad och land. Sveriges Lantbruksuniversitet. Intervju 2020.

Landsbygdernas företag

Få anställda och lägre omsättning på landsbygden

sysselsättningstillväxt på landsbygden. Det är också en

Företag på landsbygder är ofta små och andelen företag

ningsindustri och exportmarknader eftersom landsbyg-

med låg omsättning är större på landsbygder jämfört

den erbjuder komparativa fördelar.

fördelaktig plats för att bedriva råvaruproduktion, tillverk-

med i städer.

Skilda förutsättningar att driva företag i olika delar av landet

Arbetsställen med 4–9 anställda står för 93 procent av alla arbetsställen på landsbygder9.

Förutsättningarna att driva företag skiljer sig kraftig mellan olika delar av Sverige. I glesbygdskommuner finns det faktorer som i samverkan gör det svårt att driva företag på platsen11. Demografin är en viktig indikator, kommuner med låg andel i arbetsför ålder präglas av låg framtidstro och en utflyttning av yngre personer. Låga skolresultat, hög andel försörjda av bidrag och svag köpkraft bland invånarna är utmaningar. Det är också svårt för små och växande tjänstebaserade företag att få

Både på landsbygder och i städer är det framförallt

extern finansiering eftersom bankerna inte gärna lånar ut

inom tillverkning, handel, byggverksamhet och

pengar till dem. Till skillnad mot industriföretag, trans-

transportbranschen som flest personer anställs. Andelen

portföretag och liknande så kan tjänsteföretagen inte

utlandsfödda som driver företag på landsbygder är lägre

använda utrustning och maskiner som säkerhet.

än i städer.

Låg tillväxt i Sverige och ännu lägre tillväxt på landsbygden

Olika branscher på landsbygder behöver olika lösningar Företag på landsbygder finns inom många typer av

Tillväxten är lägst på landsbygden och Sverige ligger

branscher. Självklart är jordbruk, skogsbruk och fiske

också långt efter omvärlden sett till aktiva företagare i

stora näringar. Andra stora branscher är bygg, handel,

landet (dvs. utbetald lön eller annan ersättning till ägaren

juridik, ekonomi, teknik och vetenskap. Varje företag och

under en period om minst 42 månader). Det är endast

bransch ställs inför egna situationer och behov. Behovet

4,9 procent av befolkningen i åldrarna 18–64 år som är

av främjandeåtgärder kan därför också se olika ut för

etablerade företagsägare vilket är långt under snittet på

olika grupper. Det ställer höga krav på kompetens hos

8,2 procent för utvecklade ekonomier.

främjandeaktörer att kunna möta behov i olika typer av

Bristen på arbetskraft är landsbygdsföretagarnas

företag inom olika typer av branscher12.

största hinder. Arbetskraftskostnader och arbetsrättsliga regler är också ett upplevt tillväxthinder. 14,6 procent av företagarna på landsbygden upplever att det är svårt att få extern finansiering. Det är många krav och regler, dessutom är värdet på fastigheter och mark mycket lägre på landsbygder vilket gör det svårt att använda som säkerhet vid lån10.

TIPS!

Ta reda på vad företagen verkligen behöver och börja där i det lilla.

Det är främst inom besöksnäring, rekreation och småskalig förädling som man kan se en potential för

Suvi Kokko (2020) Landsbygdsfokus. Företagande på landsbygder. Statistik. Sveriges Lantbruksuniversitet.

Sanandaji, Nima och Sjölander, Erik (2020) Småföretagarindex. Småföretagarnas Riksförbund.

Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2015) Tillväxtverket.

Landsbygdernas företag

På landsbygder finns flest företag inom bygg, handel, juridik, ekonomi, teknik och vetenskap

omfattar alltifrån skogsbruk, lantbruk, turism, hållbar

Ägarskiften och generationsväxling – en avgörande fråga

energi till livsmedelsförädling. Att deras behov varierar är

Det finns olika anledningar till att företagare upplever att

ett faktum. Det ställer höga krav på att rådgivare har god

det är besvärligt med ägarskiften. Det kan vara person-

kunskap inom den nisch som entreprenören är verksam.

liga anledningar, att det känns känslomässigt svårt. Det

Däremot upplevs dynamiken mellan företagare och råd-

kan också vara att det är svårt att hitta rätt person som

givare ofta bristfällig .

kan utveckla bolaget vidare. Många upplever också att

De gröna näringarna är en mycket bred bransch som

När det gäller rådgivning till lantbruksföretag upplever många företagare att rådgivaren kommer med färdiga

det är krångliga regler kring ägarskiften, relaterat till skattesystemet.16

lösningar. Det gör det svårt att få anpassad rådgivning

Fyra av tio företagsledare är 55 år eller äldre. 17

om företagaren vill göra något som går utanför normen.

procent av Sveriges företagsledare har redan passerat

I den situationen har rådgivaren en mycket viktig roll

pensionsåldern. Det innebär att 47 000 företag (aktiebo-

att vara öppen, lyhörd och möjliggöra kunskapsutbyte

lag) med totalt cirka 310 000 anställda snart står inför ett

mellan företagare.

vägval, skifta ägare eller lägga ned verksamheten.

En studie bland entreprenörer inom jord- och skogs-

Ett ägarskifte handlar inte bara om att bolaget byter

bruk i Jämtland visar att de inte främst söker efter stöd,

ägare, att ett företag får finnas kvar ger självklart även

utan snarare omständigheter som gör det möjligt att leva

effekter på personal, kunder, leverantörer och lokalsam-

på företaget. De efterlyser nätverk, kunskap om marknads-

hällen. För var fjärde företagare är det aktuellt med ett

föring för att medvetandegöra vinsterna med lokalproduce-

ägarskifte inom en period på tio år. Av dem beräknar 25

rat hos konsumenterna samt tydligare regelverk .

procent att de kommer att avveckla sitt företag snarare

Sund, Andreas (2020) Möjliggörare eller bromsklossar? En studie om myndigheters påverkan på företagsutveckling inom de gröna näringarna i Jämtland. Mittuniversitetet.

Dubois, Alexandre. Institutionen för stad och land. Sveriges Lantbruksuniversitet. Intervju 2020.

Sund, Andreas (2020) Möjliggörare eller bromsklossar? En studie om myndigheters påverkan på företagsutveckling inom de gröna näringarna i Jämtland. Mittuniversitetet.

Ägar- och generationsskifte i svenska företag - överlåtelse eller avslut? Rapport | november 2017. Företagarna.

Landsbygdernas företag

än att genomgå ägarskifte.

För att förstå företagare på landsbygder är det viktigt att

I glesbebodda delar av Sverige är det extra påtag-

även väga in det engagemang för lokalsamhällena som

ligt med en åldrande företagarbefolkning och få yngre

finns och allt det ideella arbete som utförs. Det finns ett

företagare . Nära hälften av företagarna i Övre Norrland

stort värdeskapande utöver det ekonomiska18.

har passerat pensionsåldern. De fortsätter arbeta när

Samhällsentreprenören är företagaren som sätter

jämnåriga har pensionerat sig och bidrar på så vis till

människan och bygden i centrum. Verksamheten bygger

skatteintäkter och arbetstillfällen.

på en social eller kollektiv nytta och bedrivs någonstans mellan den sociala och offentliga sektorn. Resultatet blir

Olika typer av entreprenörer på landsbygden

samhällsutveckling i stor eller liten skala. Målet är inte i

Traditionellt sett så är entreprenören den som omvandlar

första hand ekonomiskt, men det är viktigt att generera

kunskap till samhällelig nytta. De är drivna personer som

så pass mycket pengar så att verksamheten går runt.

hittar på nya saker med befintliga resurser. Ofta kan de

Den sociala entreprenören ger av sin tid och sin

generera både arbetstillfällen och tillväxt och är därmed

energi för att bidra till ett bättre samhälle, utan att vänta

en viktig motor för tillväxten på landsbygden. Men det

sig någonting direkt i ekonomisk ersättning. Eventuella

finns även andra typer av entreprenörer på landsbygder.

vinster återinvesteras istället i samhället19.

Jag har många äldre grannar, det är klart att vi tar ansvar för dem och hjälper till med snöskottning och sådant. De skulle inte kunna bo kvar här annars. Christian Borthey Solberg Lantbruk (Läs mer om Christian på nästa sida.)

Sanandaji, Nima och Sjölander, Erik (2018) Sveriges hårdast arbetande grupp – småföretagarna. En bok om varför bättre villkor för företagare behövs och hur det kan skapas.

Gaddefors, Johan (2019) Entreprenörskap i gränslandet mellan olika värden. Sveriges Lantbruksuniversitet. Artikel

Landsbygdernas företag

Solberg lantbruk, Västernorrland I den lilla byn Solberg söder om Sundsvall driver Christian Borthney ett lantbruk tillsammans med sin fru Moa. I nio generationer har gården haft mjölkproduktion och hösten 2016 startades även ett mikromejeri under eget varumärke. – Vi säljer cirka 60 procent av mjölken till Arla och resterande

Vi kontaktade ICA-handlare och fick bra hjälp av dem i

40 procent är egen förädling. Det är ju det egna mjölkmär-

hur vi skulle tänka med produkten. Det var nödvändigt

ket som är det roliga i verksamheten, säger Christian.

att hålla nere konsultkostnaderna så vi tog aldrig någon

Det var inte solklart att Christian skulle ta över den

extern hjälp i affärsutvecklingen, säger Christian.

dagliga driften av gården. I början av 90-talet var det stora kriser i Sverige och i samband med EU-inträdet var

Det blir många sena kvällar med pappersarbete. Chris-

det en stor osäkerhet.

tian upplever att regelverket och rapporteringen blir allt

– Det var en turbulent tid och jag valde därför att

svårare för varje år och att det ställs samma krav på en

utbilda mig inom styr- och reglerteknik samt förpacknings-

småföretagare som om det varit en koncern med 2 000

teknik. Då visste jag inte att det skulle uppta en stor bit

anställda.

av mitt yrkesliv 30 år senare, det är en minst lika stor del

– Det känns som att alla Sveriges myndigheter jobbar mot oss istället för med oss, kraven ökar från alla håll.

som att sköta djuren, säger Christian.

Krocken blir också stor eftersom ett jordbruk jobbar med På gården finns ungefär 80 mjölkkor och förutom familjen

generationsplanering, det går inte att tänka i kvartalsrap-

med fru, föräldrar och bröder sysselsätts en heltidsan-

porter när det kommer till djur och natur, säger Christian.

ställd och en deltidsanställd. När Christians farfar drev gården med samma antal djur var han en av de största

Solberg lantbruk har fått politikerbesök och vid de till-

mjölkbönderna i Västernorrland. Idag är läget annorlunda,

fällena har Christian uppmanat politiken att dra upp en

Solberg lantbruk är av de mindre producenterna i länet.

riktning oavsett mandatperiod. Det behövs mer långsik-

– Som det ser ut vid generationsskiften brukar det vara så att man ska bygga en ny ladugård eller dubbla

tighet och lugn och ro för ett lantbruk. – Allting är så kortsiktigt, och det rinner ner på oss

boskapen. Man måste hela tiden växa för att överleva,

småföretagare som får anpassa oss. För några år sedan

och det är lite av marknadsekonomins akilleshäl, säger

fick vi direktiv att vi skulle använda ett visst drivmedel till

Christian.

traktorerna, nu har det visat sig att drivmedlet innehåller

Christian lockades inte av att öka kvantiteten

palmolja som ligger bakom skövlingan av regnskogen.

ytterligare, mjölkpriset var nere på 2 kronor litern och

Eller att vi ska sätta ett lock på brunnen och producera

han ansåg det alldeles för riskabelt att investera i en ny

biogas, det är en investering på 10 miljoner, då krävs att

ladugård. Istället valde han att satsa på egen förädling.

vi vet att det bär sig på sikt, säger Christian.

Mjölken distribueras nu till ett antal butiker i närområdet och mejerisatsningen har verkligen sträckt ut alla kom-

De gröna näringarna sägs ha stor potential och betydel-

petenser i familjen.

se för Sveriges landsbygd. Hur ser Christian på det i en

– Vi tog tag i det själva och undersökte marknaden. 16

framtid?

Solberg lantbruk, Västernorrland

Christian Borthney

– Jag upplever fortfarande att det är jättarnas värld,

Det är kärleken till jorden och djuren som är Chris-

men jag tycker att det vore bättre att ha mindre företag

tians drivkraft. Han har fått besök från konsulter som

som verkar med högre precision. Jag brukar jämföra

tycker att han ska ha tre skördar per år för att maximera

det med att gå ut på en svag is, då är det bra att sprida

uttaget, men trots det fortsätter Solberg lantbruk att

ut sig. Står man på samma ställe så brister det, säger

skörda en gång per år. – Det bidrar till att våra jordar binder kol och vatten

Christian.

bättre, och i större grad kan vara hem för fåglar, humlor Christian tror att det är en hög tröskel för många att

och andra insekter. Det är ett hållbart lantbruk för oss,

starta småföretag inom gröna näringar eftersom det är

säger Christian.

förenat med så mycket regler och avgifter. Han nämner ett aktuellt exempel där de precis aviserats om att tillsynsavgiften från Livsmedelsverket på 25 000 kronor ska höjas med 40 procent på ett år. Solberg lantbruk, Västernorrland

Företagarna – vilka är de? Småföretagarens roller

under året, när hänsyn tagits till ledighet och sjukdom20. Vid 69 års ålder förvärvsarbetar fortfarande mer än

En företagare är kunnig och specialiserad inom sitt yrkesområde och startar företag för att jobba som detta,

hälften (52 procent) av dem som driver egna företag.

exempelvis snickare, frisör eller jurist. På köpet, så fort

För anställda är motsvarade siffra endast 11 procent. En

verksamheten har startat, kommer andra saker som före-

tredjedel av företagarna sover dåligt och sex av tio säger

tagaren också måste behärska för att driva ett livskraftigt

att de önskar jobba mindre och umgås mer med sin

och regelrätt företag. Rollerna som tillkommer är bland

familj. De är de som rycker in när anställda blir sjuka eller

annat marknadsförare, säljare, ekonom, IT-ansvarig, admi-

vid hög arbetsbelastning. Här finns det en tydlig skillnad

nistratör och i många fall även ledare och personalansva-

mot att vara anställd. Som anställd finns lagstadgade

rig. Det är många områden att klara

rättigheter som reglerar arbetstid

av för de allra flesta.

och semester. Motsvarande saknas för företagaren.

Dessvärre medföljer inget facit eller checklista när företagaren får sin F-skattsedel. Som företagare är det svårt att veta vad som förväntas och vad man ska kunna, det är något som de själva får lista ut under resans gång och lösa. Det är inte ovanligt att en ny företagare får rådet att köpa in stöd inom de områden som de är obekanta med,

Det ställs samma krav på en småföretagare som om det varit en koncern med 2 000 anställda. Det känns som att alla Sveriges myndigheter jobbar mot oss istället för med oss, kraven ökar från alla håll.

exempelvis bokföring eller mark-

Christian Borthey Solberg Lantbruk

nadsföring. Men det ställer även krav

När verksamheten går sämre väljer många företagare att gå ner i lön och samtidigt jobba ännu fler timmar. Den stora inkomstvariationen över tid ger effekter i form av sänkt SGI och även längre fram i beräkningar av statlig pension. På grund av låg lön är det också många företagare som blir ekonomiskt beroende av sin partner/ make/maka. Företagandet är inte alltid bara ett jobb – det kan vara ett driv, ett

på att det finns vissa grundkunskaper hos företagaren i rollen som beställare, eftersom de

intresse och i många fall en passion. Det kan också vara

i slutändan alltid är ytterst ansvariga för verksamheten

en livlina till försörjning när en anställning är svår att få

och bolagets framdrift.

eller en möjlighet att få stanna kvar där man önskar vara, exempelvis landsbygden.

Företagare är Sveriges hårdast arbetande yrkesgrupp

ålder (47 procent) kan tänka sig att bli företagare. Sam-

Jämfört med en anställd arbetar de i snitt både längre da-

tidigt är det bara nio procent av befolkningen i samma

gar och har ett längre arbetsliv. De betraktar alla dagar som

grupp som har företagande som huvudsaklig sysselsätt-

arbetsdagar och gör i snitt 38,3 timmar per vecka jämfört

ning. Så långt många fler kan tänka sig att bli företagare

med en anställd som snittar 30,7 timmar per vecka. Det är

än vad det faktiskt är21.

den faktiskt arbetade tiden under varje genomsnittlig vecka

Nästan hälften av Sveriges befolkning i arbetsför

Ekonomisk osäkerhet och minskad trygghet är

Nima Sanandaji, Erik Sjölander (2018) Sveriges hårdast arbetande grupp – småföretagarna. Småföretagarnas Riksförbund SRF.

Entreprenörskapsbarometern (2016) Tillväxtverket

Företagarna – vilka är de?

Företagare jobbar i snitt en dag mer i veckan än en anställd.

de största anledningarna som anges till att inte starta företag. Hos de som redan driver företag är det snarare många och krångliga regler som ses som ett tillväxthinder.

fast i byråkrati och komplicerade skrivelser. Solo- och mikroföretagare med funktionsnedsättningar möter ofta hinder i sitt företagande, detta gäller inte bara landsbygd utan i hela landet. 25 procent av alla

Tillgänglighet eller otillgänglighet?

småföretagare tycker att lagar och myndighetsregler är

Så mycket som var tionde svensk har någon form av

ett hinder för tillväxt.23 Samtidigt finns bestämmelser om

funktionsnedsättning vilket naturligtvis också speglar sig

hur data ska rapporteras in till statliga myndigheter och

hos personer som driver företag. Det finns studier som

regelverk som måste följas, de är oftast anpassade till en

visar att ADHD och dyslexi är vanligare bland företaga-

verklighet där företagen är stora och har administrativ

re. I rollen som företagare kan de då själva utforma sitt

hjälp. Här finns en stor avvikelse mellan kunskap, förmå-

arbete och arbetsuppgifter och i större utsträckning dra

ga och krav i dialogen mellan företag och myndighet24.

nytta av sina styrkor22. Det kan också vara ett sätt att ta kontroll över sin egen situation, personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårigheter att arbeta på en konventionell arbetsplats men däremot finna sig väl tillrätta i en entreprenöriell miljö. För någon med exempelvis koncentrations-, läs- eller skrivsvårigheter kan det vara svårt att ta till sig och förstå långa och invecklade texter som kommer från myndigheter. Det kan leda till en besvärlig situation, personen kanske har valt att driva eget företag för att ha möjlighet att styra själv och klara av sitt jobb. Men istället blir de

Otillgänglighet – hinder för tillväxt? En studie om olika förutsättningar för solo- och mikroföretagare att navigera i det företagsfrämjande systemet (2018) Kontigo.

https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/hinder-for-tillvaxt.html

Nima Sanandaji, Erik Sjölander (2018) Sveriges hårdast arbetande grupp – småföretagarna. Småföretagarnas Riksförbund.

Företagarna – vilka är de?

Katarina Svender, egen företagare, Ljusdals kommun Forskning visar att företagare på landsbygder verkar i ett mindre ekosystem än i städer och ger till följd att samarbete och gemenskap blir ännu mer betydelsefullt. Katarina Svender är benägen att hålla med. Hon är själv företagare och driver tillsammans med sin bror ett familjeföretag inom fastighetsbranschen, dessutom är hon ordförande i Företagarna Ljusdal. Engagemanget och viljan att påverka fick hon med sig redan från barnsben. Hon är uppvuxen i en företagarfamilj och hennes far lärde henne tidigt att vara delaktig och hjälpa till för att skapa förändring. – Skillnaden mellan landsbygd och storstad är att man

Drivkraft smittar

på en mindre plats är mer tight, ser värdet i att vara

Att vara ordförande i lokalföreningen är ett åtagande som

det och det är en viktig förutsättning för att saker ska

Katarina gör vid sidan av sitt ordinarie arbete. Hon kallar

fungera. Därtill måste en kommun på landsbygden kratta

sig själv för ”företagskombinatör” och menar att om man

manegen tydligare för att företag och verksamheter ska

vill leva på landsbygden så får man många gånger skapa

ha förutsättningar att växa och utvecklas, säger Katarina

sin egen tillvaro. Det är också det hon tror är nyckeln

Svender.

till att Ljusdal har en stark och växande

Ljusdals kommun med tätorter såsom

företagskultur.

Ljusdal och Järvsö är känd för sin entre-

– Det finns ett gäng eldsjälar här som

prenöriella anda. Här finns många företag-

både vågar och vill, och det i sig smittar

samma människor som vågar agera i kom-

av sig. Jag upplever att många likasinna-

bination med en stark sammanhållning.

de dras till den här typen av miljö och att

Precis som i övriga Sverige är det småfö-

cirkeln av människor som engagerar sig

retag med mindre än tio anställda som är

växer, säger Katarina.

i majoritet. Här finns också starka lokala

För många företagare är tiden en

branschorganisationer som exempelvis

kritisk faktor som kan förhindra att möjlig-

Destination Järvsö och Mekangruppen.

Katarina Svender

– Det är en styrka som jag ser det,

heter tas tillvara och att företagen utvecklas. Trots det tycker Katarina att företagen

branschorganisationerna bevakar sitt område som de är

i kommunen har varit duktiga på att söka olika typer av

specialister på, exempelvis turism eller industriutveckling.

medel för att göra investeringar och satsa på sin verk-

Då kan Företagarna Ljusdal fokusera på generella frågor

samhet.

som hur det är att vara företagare i kommunen, hur den

– Företagsfrämjare måste vara nära småföretagen,

kommunala dialogen fungerar, företagsklimatet eller på

det är krångligare om avstånden blir långa. I Ljusdal har

vilket sätt olika utvecklingsprojekt kan komma att påver-

näringslivet till exempel ett gott samarbete med närings-

ka näringslivet, säger Katarina.

livsorganisationen Närljus, ett samarbete som bygger

Katarina Svender, Företagarna Ljusdals kommun

Närljus hjälper företag bland annat genom information,

Förändrat arbetsliv kan skapa möjligheter för landsbygden

tips och utbildning, säger Katarina.

I samband med pandemin, som har gett ett förändrat

på samsyn, ömsesidig respekt och god kommunikation.

arbetssätt med fler videomöten och mindre resande, tror

Attityden till företagande

Katarina att det öppnats nya möjligheter för ett arbetsliv

Katarina upplever att attityden till företagande har för-

på landsbygden i större utsträckning än tidigare.

ändrats till det bättre under senare år. – Det är viktigt att komma ihåg att fyra av fem jobb

– Det finns en inflyttning framför allt till Ljusdal och Järvsö, det är en typ av miniurbanisering till de orterna,

skapas i småföretag och att företagare är beredda att

från mindre orter runt omkring. Det märks på fastighets-

göra ganska stora uppoffringar, både i sin egen lön och

marknaden och boendemöjligheterna, säger Katarina.

arbetstid, för att personalen ska ha det bra och för att fö-

Förutom boende, skola omsorg och samhällsservice

retaget ska kunna finnas kvar. Många företagare är väl-

ser Katarina andra saker som måste utvecklas till det

digt engagerade i det samhälle de verkar, säger Katarina.

bättre för att möjliggöra ett liv på landsbygden. Det hand-

I Ljusdal stod småföretagen för 37 procent av kommunens skatteintäkter i den senaste mätningen. –Det är relevant att se företagen och vad de faktiskt bidrar med. Det skulle drabba hela välfärden om de för-

lar om tillgänglighet och infrastruktur i form av transportnät, bredband och elförsörjning men även hållbarhetstänket är en viktig faktor. – Miljömässigt och hållbarhetsmässigt borde man tänka lite större när det gäller upphandlingar. Ibland skul-

svann, säger Katarina.

le det vara mer värdefullt för kommunen att ha närhet Tack vare Ung Företagsamhet (UF) har många ungdo-

till företagen de samarbetar med, och det ger i sin tur

mar fått en nyanserad bild av hur det är att driva företag.

företagen på orten en stabilare situation, säger Katarina.

Katarina önskar att det gick att använda skolorna ännu mer för att nå de unga, i syfte att utbilda i entreprenörskap och företagande. – Entreprenörskap och företagsamhet är ju viktigt i alla former av organisationer, alla bör få möjlighet att förstå och utveckla dessa förmågor. Skolan bör ges möjlighet att ge fler en bild av att det finns alternativ utöver att vara anställd. Företagande handlar om att ha en passion för något och se möjligheterna till att göra det. Den drivkraften och viljan finns överallt i samhället, man ska inte behöva ha växt upp i en företagarfamilj för att se alternativet att starta företag, säger Katarina.

Katarina Svender, Företagarna Ljusdals kommun

Fördelning företagsfrämjande systemet under ett företags livscykel Det företagsfrämjande systemet består av en mängd

bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi

aktörer och utförandet sker främst på regional och kom-

för tillväxt och sysselsättning25”.

munal nivå. Idag ges allt större möjligheter för Sveriges

På verksamt.se är företag indelade i olika livsfaser;

regioner att själva utforma sin egen främjandepolitik och

Fundera, Starta, Driva, Utveckla och Avveckla26. Mest

inriktning, mycket tack vare regionala företagsstöd och

resurser i främjandesystemet läggs på nyföretagande

EU:s strukturfonder. Sedan 1990 har det dessutom riktats

och innovationer samt företag som ses som potentiella

främjandeinsatser inte bara gentemot specifika bran-

tillväxtbolag. Trots att majoriteten av alla företag befinner

scher utan även riktat mot specifika målgrupper,

sig i driva-fasen är det där det satsas minst företagsfräm-

exempelvis kvinnors företagande. Det övergripande

jande åtgärder27. Det kan liknas vid att satsa alla resurser

målet med näringspolitiken är: ”att stärka den svenska

på den person som är ny i klassen och den som är bäst i

konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler

klassen, och strunta i alla andra.

jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även

Det krävs ofta stora resurser att fånga uppmärksamheten hos de många företag som finns i driva-fasen. Dessa företag har sällan öronen spetsade när kompetensutveck-

Främjandesystemets huvudmän Nationell nivå Departement Myndigheter Lärosäten Nationella program

Regional nivå Regionalt tillväxtansvariga Länsstyrelser

Lokal nivå 290 kommuner

lingsinsatser marknadsförs utan har fullt fokus på arbetet i vardagen. Den kan vara en anledning till varför det också är den grupp som nås minst av främjandesystemet. Det är inte ovanligt att systemet kommer med riktade satsningar mot en specifik bransch. Ibland kan det naturligtvis bli en vinnande satsning, det är lättare att få en företagare att lyssna då det är uppenbart att ”detta är just för mig”. Samtidigt är det synd att spä på fördo-

Almi, Nyföretagarcentrum, Hushållningssällskapet och Coompanion är några av de främjare som verkar på regional och lokal nivå.

mar som exempelvis ”det är annorlunda i min bransch” och ”du kan aldrig förstå min situation, det är helt unik”. Företagare från olika branscher och olika delar av landet har ofta mycket mer gemensamt än vad de tror och kan lära av varandra.

Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2015) Tillväxtverket.

https://www.verksamt.se

Slutrapport till Europeiska socialfonden (2020) avseende projekt Affärskompetens Norduppland.

Fördelning företagsfrämjande system

Erfarenheter från det treåriga projektet Affärskompe-

ta fram en mall för att arbeta smart med lagersaldo.

tens Norduppland visade att det fanns stora fördelar med att undvika att dela in företagen i branscher eller olika

Fördelning av stöd

smala satsningar. Företag i driva-fasen hade liknande

Främjandesystemet har funnits i Sverige i 150 år och har

behov oavsett bransch eller ålder på företag.

i mycket präglats av att vara ett linjärt system där man

Det är också smart och effektivt att dra nytta av

identifierar behov utifrån styrsystemet istället för före-

storskaligheten. Eftersom det finns så många företag som

tagens verklighet28. Strukturerna för främjandesystemet

befinner sig i driva-fasen med liknande behov blir det kost-

byggs på riksnivå och är av formell karaktär samtidigt

nadseffektivt att samla flera samtidigt och skräddarsy själ-

som företagen finns på lokalnivå och arbetar informellt

va insatsen. Exempelvis har många företag nytta och glädje

och i det operativa. För företag på landsbygden utanför

av att gå en kurs i Excel, behovet kan däremot variera. En

städer är det en utmaning att företagsfrämjare ofta är

del vill lära sig att göra en ordnad budget medan andra vill

placerade i stadskärnor. Det leder till att landsbygder har

Insatser för olika företagsfaser

Främja

Starta

Driva

Utveckla

Insatser för attitydspåverkan och utbildning i entreprenörskap (ofta riktat till särskilda målgrupper).

Informationsinsatser och stöd till potentiella företagare före eller i samband med start av företag.

Stöd och rådgivning till befintliga företag med fokus på affärsutveckling, kapital och information.

Stöd och rådgivning med expansion, tillväxt och internationalisering som fokus.

Workshop Uppsala (23/9 2020). Sveriges Lantbruksuniversitet, Affärskompetens Sverige, Småföretagarnas Riksförbund.

Fördelning företagsfrämjande system

Fler män än kvinnor leder företag både i land och stad, och kvinnor driver, i högre utsträckning än män, företag i branscher som är lokala, konsumentnära och arbetsintensiva. svårt att ta tillvara innovationssystemet29. Att ta del av det

liksom fördelningen av företagsstöd och deltagande i

offentliga främjandesystemet handlar också till stor del

företagsprogram, män beviljas medel i betydligt större

om att känna till hur systemet är uppbyggt . Det är inget

utsträckning än kvinnor. En anledning kan vara att insat-

nytt att det är så det ser ut. Det finns rapporter redan

serna ofta omfattar mansdominerade branscher32.

från 90-talet som visar att det finns perspektivskillnader

Det är mänskligt att ha fördomar, alla har föreställ-

mellan företag och konsulter inom stödorganisationerna.

ningar om hur saker förhåller sig. Inom främjandesyste-

Många av företagarna vittnar om möten med konsulter

met finns till viss del förutfattade meningar kring olika

som inte lyssnat på deras uttalade behov och önskemål

branscher, exempelvis att företag inom tjänstesektorn

utan arbetar över huvudet på dem. ”Det här måste du ha,

saknar tillväxtpotential. Samtidigt är det inom den sek-

vet du, och då tänker man att det kanske jag måste. Sen

torn som flest kvinnor driver företag33. Kvinnor upplevs

så märker man att man bara har gjort av med tid och att

också vara mer försiktiga än män, ha bristande självför-

man inte lärt sig någonting, att det inte har varit till nå-

troende och mindre intresserade av att driva företag med

gon nytta”. ”Man behöver någon som tar en i handen och

tillväxtambitioner.

säger kom så går vi. Någon som hjälper en att få ändan ur vagnen” .

Främjandesystemet har till stor del bistått och förstärkt inom den svenska industrin, en bransch som

övervägande företräds av män34. Företagsstöd beviljat

Mer stöd till mansdominerade branscher

genom landsbygdsprogrammet visar att företag ledda av

Främjandesystemet visar sig inte nå kvinnors och mäns

män procentuellt sett har erhållit den största andelen av

företag i samma utsträckning. Det gäller både i känne-

företagsstöd nationellt35.

dom om var man som företagare ska vända sig för stöd

Bjerke, Lina. Jönköpingsuniversitetet. Utveckling, policy, innovation. Intervju 2020.

Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2015) Tillväxtverket.

https://www.regeringen.se/49bbba/contentassets/d7aa6886f48d47de9510db98fb205d0d/kompetens-i-smaforetag

Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2015) Tillväxtverket.

Ibid

Ibid (s. 88)

Suvi Kokko (2020) Landsbygdsfokus. Företagande på landsbygder. Statistik. Sveriges Lantbruksuniversitet.

Fördelning företagsfrämjande system

So This Is Why, Hälsingland I Kilafors i Hälsingland arbetar Peter Mattsson i en gammal nedlagd skola med hela världen som arbetsfält. So This Is Why är namnet på hans företag som har två verksamhetsområden, filmproduktion och efterbearbetning av film, exempelvis färgkorrigering. För tillfället håller han på att färdigställa den första svenska Netflixlångfilmen som spelats in tidigare under året. – Det är en förutsättning för mig att det finns utbyggt

Peter ser en stor potential i landsbygden och märker att

bredband, eftersom jag skickar stora datamängder till oli-

det händer mycket bra, men det rapporteras ofta i nega-

ka delar av världen. Oftast fungerar det bra, men nyligen

tiva ordalag i media. Han efterfrågar en mer balanserad

skulle jag skicka en långfilm till Canada och då blev det

retorik när landsbygden omnämns. – Ja, exempelvis lade verksamheten ”Skogens kol”

problem med kapaciteten, säger Peter. I den gamla ombyggda skolan sitter han tillsammans

ned här i Kilafors och ett tiotal personer blev varslade.

med en hub av andra företagare. De gick samman och

Det är tråkigt såklart, men i den fastigheten är det idag

ansökte om ett stöd för att få in bredband i fastigheten

full fart med flera nyetablerade företag och ett 30-tal

vilket de har fått med hjälp av det lokala elbolaget. Vad

anställda, det skulle vara roligt att läsa om, avslutar Peter.

lockar då en kille från Uppsala att flytta till Kilafors och driva sitt företag från landsbygden? – För mig är det närheten till naturen, jag älskar lugnet – det är inget ljud och inget stök. Det finns mindre utbud såklart, mina barn har exempelvis inte flera olika skolor att välja bland utan vi går i den skola som finns, säger Peter. Peter har rest mycket i tjänsten, i snitt har han haft cirka 100 filminspelningsdagar per år. – Geografiskt spelar det ingen större roll om jag bor i Kilafors eller söder om Stockholm, restiden till Arlanda är ungefär densamma. Men i Kilafors får jag ett slott jämfört med en etta i storstan. Jag märker också att jag jobbar mer effektivt idag mot tidigare, i Stockholm och Uppsala var det många möten, säger Peter. Urbaniseringen är ingen avtagande trend i Sverige utan fortsätter i oförminskad takt. Vad tror Peter om framtiden för landsbygden? – Jag tror att många i min ålder som har fått barn och gjort sin initiala karriär i storstad skulle vilja flytta ut till landsbygden. Det skulle kunna bli en win-win om det gick att organisera på ett bra sätt, säger Peter. So This is Why, Hälsingsland

Peter Mattsson

Hur når man företagen och får dem att vilja välja utveckling? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaard

Affärskompetens Norduppland36 var ett treårigt projekt

arbetar med omvärldsbevakning och håller sig uppda-

som arbetade med kompetensutveckling för småföretag

terade på vilka kunskaper de anställda bör ha för att

på landsbygder. Sammanlagt ingick 350 företag från

företaget fortsatt ska vara konkurrenskraftigt. En del kan

de fyra kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Öst-

erbjuda egna interna utbildningar för personalen, eller

hammar. Företagen kom från alla möjliga branscher och

har koll på var de kan hitta de bästa på marknaden för att

merparten var mikroföretag. Projektet är nu avslutat men

tillgodose sitt kunskapsbehov. På ett mindre företag ska

kunskapen och erfarenheten lever vidare i Affärskomp-

en eller några få personer besitta alla kompetenser som

tens Sverige som arrangerar utbildningar, leder grupp-

krävs för att driva ett företag och samtidigt klara av den

rocesser, coachar och håller i nätverksträffar för just

operativa verksamheten. Personal som är anställda i mindre företag (år 2020

småföretagare på landsbygder. Detta kapitel beskriver praktiska erfarenheter och lärdomar från detta arbete.

var cirka 600 000 personer anställda i mikroföretag37) får inte tillgång till kompetensutveckling i samma utsträck-

Kompetensutveckling på olika villkor

ning som anställda i ett större företag. Det har exempelvis skett en snabb och omfattan-

Kunskap och kompetens är en av de viktigaste konkurrensfördelar ett företag har. Det är ovanligt att vara helt

de digitalisering i samhället, 96 procent av svenskarna

ensam om sin affärsidé eller erbjudande, det är andra

använder nu internet och digitala tjänster mer frekvent

faktorer som är avgörande för hur väl företaget lyckas

än tidigare38. Under pandemin har allt fler svenskar börjat

och överlever.

använda digitala tjänster, fler än tidigare e-handlar exem-

På större företag finns helt andra förutsättningar att arbeta med kompetensutveckling än i de mindre företagen.

pelvis och har videomöten. Dessutom har fler börjat arbeta hemifrån än tidigare både på landsbygder och i stan.

Dessutom finns det på stora företag hela avdelningar som

https://affarskompetens.se/projekt/projektet-aknu/

https://www.ekonomifakta.se/fakta/foretagande/naringslivet/naringslivets-struktur/

Internetstiftelsen (2020) Svenskarna och internet

Hur når man företagen och får dem att välja utveckling?

De olika stegen i inlärning*

* En modell för lärande utvecklad av Gordon Training International

För varje ny färdighet vi lär oss går vi igenom de fyra stegen i modellen.

Omedveten inkompetens

Medveten inkompetens

Medveten kompetens

Omedveten kompetens

Vi är omedvetna om vår oförmåga och ineffektivitet.

Vi är medvetna om vår oförmåga och ineffektivitet.

Vi utför effektivt om vi är medvetna om det.

Vi utför effektivt utan att vara medvetna om det.

I ett företag som arbetar löpande med att digitalisera

petensutveckling så är det flera steg som på något sätt

verksamheten får de anställda ett kunskapsövertag efter-

ska bekostas i tid och/eller pengar:

som de kompetensutvecklas inom tjänsten. Det skapar stora klyftor, både mellan stora och små företag, men även på individnivå.

Omedveten inkompetens kan felaktigt tolkas som ovilja Företagaren har ofta god insikt om sina kunskaper och eventuella kunskapsluckor inom det egna yrket. Dess-

1. Hjälp att förstå vad du behöver 2. Leta upp rätt insats (rådgivning eller utbildning) 3. Göra själva insatsen. 4. Implementera kunskaperna

utom finns en hög motivation till att lära sig mer och förkovra sig. Branschorganisationer har en stark ställning

De allra flesta förstår att det skulle kunna ge positiva effek-

och genom medlemskap i en sådan får företagaren ta del

ter för företagandet men samtidigt kan det för dem vara sto-

av branschspecifik kunskap och nätverk.

ra investeringar som inte ger några garantier. En investering

När det gäller kompetensutveck-

i en ny maskin är ganska tydligt vilken

ling inom företagarämnen ser det

nyttan är, så är det inte med kunskap.

ofta annorlunda ut. Inom begreppet ryms arbete som inte direkt har med den operativa verksamheten att göra, utan som istället handlar om att driva företag. Det kan exempelvis vara utbildningar i budgetarbete,

Jag köper inte en utbildning om jag inte vet att jag behöver den. Citat från en deltagare i projektet Affärskompetens Norduppland

Mikroföretagare är den vanligaste företagsgruppen i Sverige och samtidigt är det företagsledare i dessa bolag som ges minst möjlighet till kompetensutveckling inom ramen för sitt arbete39.

marknadsplan eller styrelsearbete. Här är insikten jämförelsevis låg och motivationen likaså.

Det finns egentligen inga genvägar. Det krävs att insikten

Därtill upplever många en tidsbrist, de jobbar redan

om den egna kompetensen eller inkompetensen landar

väldigt mycket, då faller det sig ganska naturligt att det

hos företagaren själv. Det spelar ingen roll att exempelvis

prioriteras ned (eller till och med bort).

en rådgivare gör en analys av företaget om inte företa-

Det innebär inte att de inte önskar utvecklas i rollen

garen själv är med på tåget och inser vad som krävs. De

som företagare. De vet helt enkelt inte om vilka kunska-

som har erfarenhet av att jobba med coaching känner till

per de saknar eller tycker att det känns krävande att hitta

detta, du säger inte till en person vad hon eller han ska

rätt instans för att införskaffa sig kunskapen. Ett mindre

göra, den behöver inse det själv. Först då blir hon eller

företag har mindre resurser och när det kommer till kom-

han motiverad att faktiskt göra det.

Otillgänglighet – hinder för tillväxt? En studie om olika förutsättningar för solo- och mikroföretagare att navigera i det företagsfrämjande systemet (2018) Kontigo.

Hur når man företagen och får dem att välja utveckling?

Majoriteten av alla företagare befinner sig på den operativa nivån

STRATEGISK TAKTISK OPERATIV

Att en företagare har en omedveten inkompetens

ren stöd i implementeringen av de nya kunskaperna. En

handlar inte om ett ointresse eller ovilja. Det handlar om

del vet inte hur man ska omsätta kunskaperna till praktik

att förändringar börjar på individnivå och mötet med

eller är för stressade för att försöka. Det har sin grund i

företagaren måste också ske där personen befinner sig.

att människan är ett vanedjur. Det är helt enkelt lättare att fortsätta som man alltid har gjort istället för att orka ändra. Det tar tid att lära sig att jobba på ett nytt sätt.

Strategisk, taktisk, operativ

För en företagare är det viktigt att snabbt kunna im-

Beroende på var vi befinner oss så har vi olika perspek-

plementera nya kunskaper eller verktyg i sin vardag. Här

tiv och infallsvinklar. Många företagare är fullt upptagna

kan de behöva hjälp annars finns stor risk att inget hän-

med det operativa arbetet. Det innebär att fokusera på

der. Det är därför bra att redan vid utvecklingstillfället ge

konkret utförande och vara i nuet, oftast från en dag till

praktiska exempel och förslag till vilka de första stegen

en annan. Företagare som orkar lyfta blicken något och

kan vara. Det är bra att tona ner känslan av kontroll och

förflyttar sig från detaljfokus till lite större delar av verk-

krav och istället ha en peppande attityd som förmedlar

samheten har kommit till den taktiska nivån. Det är först

känslan av samarbete och utveckling.

i det strategiska steget som företagaren ser till helheten och tänker långsiktigt. Då sätts riktningen för företaget och det är viktigt att som företagare komma till (och återkomma) det strategiska arbetet emellanåt. Det faller sig naturligt att majoriteten av företagarna befinner sig i det operativa arbetet. Företagsfrämjare, eller andra som jobbar med företagsutveckling och stöttning, är av naturliga skäl däremot i det strategiska arbetet. Det kan leda till att företaget och främjaren talar förbi varandra trots goda intentioner. De förstår inte varandra eftersom de har olika utgångspunkter och perspektiv. För att få en person i det operativa steget att lyssna är det direkt avgörande att ta utgångspunkt i det perspektivet.

Hur skapar vi förändring på riktigt? För att verkligen uppnå en förändring räcker det inte med

TOPPLISTA

Inom kompetensutvecklingsprojektet Affärskompetens Norduppland arrangerades 427 utbildningstillfällen och drygt 100 olika utbildningar. Mest slående var att utbildningar inom personlig utveckling samt med koppling till det operativa arbetet var populärast.

• • • • • • •

Excel (olika nivåer) DISC workshop Balans- och stresshantering Struktur- och effektivitet Ledarskap Personligt ledarskap Företagsekonomi grund

en avgränsad utvecklingsinsats. Ofta behöver företaga-

Hur når man företagen och får dem att välja utveckling?

Varför anstränga oss för småföretagen? För att de utgör merparten av alla företag i Sverige

roendet av varandra är större. Ta exempelvis en livsmed-

99,4 procent av det svenska näringslivet består av före-

butiken upprätthåller en nivå av samhällsservice som gör

tag med 0-49 anställda. Mikroföretagen (1-9 anställda) är

att människor kan bo kvar. Det får mycket större kon-

drygt 240 000 stycken och soloföretagen över 800 000

sekvenser om den butiken tvingas lägga ner, än om en

stycken. Det är svindlande att tänka på vad som skulle

butik bland tio andra lägger ner i en större stad.

elsbutik på landet, där handlar alla ortens invånare och

hända om de försvann. Varje företag som försvinner innebär minst ett förlorat arbetstillfälle. Även om ett litet

Fördelar med många små företag

företag kanske bara ökar från fem till sex anställda, och

Fokus hamnar ofta på större företag eller snabbt växande

definitivt inte räknas som tillväxtbolag, så ger det stora

företag eftersom de är stora arbetsgivare. Samtidigt finns

effekter i ett större perspektiv. För säg att exempelvis tu-

fyra av fem jobb inom små företag (färre än 50 anställda)

sen företag gör detsamma, det blir 1 000 arbetstillfällen.

och på kommunal nivå står småföretagen för den största

Dessutom ger företagen i sin tur ringar på vattnet genom

delen av skatteintäkterna i 208 av 290 kommuner40. För

att köpa tjänster och varor av andra företag.

en kommun spelar småföretagare en viktig roll som riskspridare, när ett småföretag lägger ner sin verksam-

Företagare på landsbygderna är ovärderliga

het ger det inte lika stor effekt på kommunens skattein-

På Sveriges landsbygder är det ännu större andel av

täkter som när storföretagen lämnar . I områden med en

företagen som är små. Varje enskilt företag är viktigt för

utbredd småskalighet är man dessutom mer benägen att

orten eftersom de verkar i ett mindre ekosystem där be-

köpa tjänster från andra företag.

Kommuner med många företag har lägre arbetslöshet.

Företagarna (2019) Välfärdsskaparna

Varför anstränga oss för småföretagen?

Susannes Skogsservice, Värmland Året var 1997 när Susanne Andersson startade sitt företag Susannes Skogsservice. Hon hade då en fast anställning hos Skogsvårdsstyrelsen men efter en stor omorganisation blev många av de anställda övertaliga och erbjöds starta eget bidrag. Susanne blev tillfrågad av skogsbolaget STORA, numera Stora Enso, om hon kunde tänka sig att driva eget inom skogsvård. – Jag var tveksam, storbolagen hade sina anställda på

tillbaka ändå befinner sig i skogen under intervjun och

säsongsarbete i sex månader och jag såg ingen möjlighet

hjälper personalen att fälla träd med vinsch.

att överleva på så få månaders arbete, säger Susanne. Trots betänkligheterna valde hon att gå vidare med företagsplanerna. Det blev en tuff start för Susanne som

– Ja det är svårt att släppa jobbet, jag driver firman ändå. Men tidigare hade jag 30 anställda, nu är det två stycken kvar så det är stor skillnad, säger Susanne.

saknade kapital. Firman drevs initialt som enskild firma, och omvandlades först senare till aktiebolag. Det sakna-

Den största anledningen till att Susanne trots pension

des pengar till både sågar och utrustning. Tack vare goda

fortsatt att driva företaget har främst haft att göra med att

relationer med återförsäljaren beviljades Susanne en tre

hon känt en ansvarskänsla gentemot personalen.

månaders kredit som möjliggjorde inköpen. – Nästa hinder var F-skatten. Myndigheterna skicka-

– De är viktiga för mig och vi har jobbat tillsammans i många år. Men nu har jag lyckats placera ut dem på

de mig ett brev att ifall jag investerade i en traktor skulle

andra företag och för de allra flesta har det fungerat bra,

jag få min F-skatt. Då kontaktade jag dem väldigt snabbt

säger Susanne.

och meddelade att jag inte ville inleda mitt företagande

Men inte kan väl du

med stora skulder, säger Susanne.

Att driva företag har aldrig varit någon ator sak för Susanne chansade och fortsatte att rekrytera personal

Susanne. Hennes far hade eget företag och hon kände

och skrev anställningsavtal. När F-skatten slutligen blev

många gånger i sin statliga anställning på Skogsvårds-

godkänd var det fredag, och måndagen därpå började

styrelsen att det skulle gå att göra saker mycket billigare

företagets första anställda.

och snabbare om hon fick bestämma själv, utan mellan-

– De första månaderna var jättetuffa men efter ett

chefer och mellanhänder. Däremot har hon upplevt miss-

tag kunde vi jobba 10 månader per år på ”bar mark”, det

trogenhet från många när hon som kvinna drivit företag i

vill säga den period när skogen är framkomlig och snöfri,

skogsbranschen.

säger Susanne.

– Jo men visst har det varit en hel del ”men inte kan väl du”. Ärlig talat så har jag inte brytt mig så mycket,

En högst aktiv pensionär

jag är som jag är och vad jag kan brukar visa sig, säger

Susannes Skogsservice jobbar främst med skogsservice

Susanne.

för hand, men det finns ett stort nätverk så när det gäller större jobb hyr de in maskiner. Susanne är en pragmatisk

Susanne förstärker bilden av den klassiska företagaren

person som trots att hon gått i pension sedan några år

som jobbar mycket och länge. Sedan hon blev pensionär

Susannes Skogsservice, Värmland

så har hon själv reflekterat och funderat över hur hon fick tiden att räcka till. – Jag tänker ofta ”hur sjutton har jag hunnit?”. De flesta som har varit i närheten av mig har sett hur mycket jag har jobbat och de har inte varit avundsjuka. Mina arbetsdagar började oftast klockan 05:00 och pågick till cirka 21 på kvällen. All vaken tid cirkulerade tankar om jobbet i huvudet, säger Susanne.

En inte så levande landsbygd längre Utmaningen med att driva företag på landsbygden är att landsbygden inte längre är levande. Affärerna slår igen och samhällsservicen blir allt sämre. – Här i trakten hade skogsbolagen tidigare i sin policy att de skulle anställa folk från trakten och verka för en levande landsbygd. Så är det nog inte längre. Nu kommer det företag som ska röja eller plantera, oftast med utländsk arbetskraft och utför jobbet under en kortare Susanne Andersson

period. När de drar vidare är jag inte ens säker på att de vet var de har varit, avslutar Susanne.

Susannes Skogsservice, Värmland

Tips för vägen framåt Vårt uppdrag för detta projekt är att ”bidra till ökade kunskaper om företag på landsbygderna”. Målgrupp är företagsfrämjare generellt och Tillväxtverket specifikt. Det latinska ordet för projekt, projicere, innebär att kasta fram något, alla projekt syftar till att prova nya saker för att föra utvecklingen framåt. Genom denna rapport vill vi som har arbetat i projektet Landsbygdsfokus minska det kunskapsglapp som finns mellan främjandesystemet och företagen, främst gällande landsbygders företag. Avslutningsvis kommer här några medskick riktade till offentliga aktörer som på olika sätt påverkar och arbetar för Sveriges företag och som ansvarar för att fördela verksamhetsstöd. Vi riktar även några välmenade tips till de som möter företag i sin vardag, rådgivare hos en främjandeaktör, landsbygdsutvecklare på en kommun eller företagsutbildare.

Till beslutsfattare och offentliga aktörer

Det offentliga ska inte gå in och konkurrera med den privata marknaden, ändå satsas det mer offentliga medel på större företag än de små. Detta trots att de

• Se över hur resurser riktas

stora företagen egentligen är de som faktiskt skulle

Majoriteten av Sveriges företag både i stad och på landsbygder befinner sig i driva-fasen och samtidigt

kunna handla av de privata aktörerna. Kanske skulle det offentliga kunna bidra genom

är det här som minst resurser riktas. Ett förslag är att

att agera mellanhand, vara en bro i mycket högre

se över hur projektmedel fördelas genom att kartläg-

utsträckning. Tänk om det offentliga ännu mer skulle

ga vilka pengarna når i slutänden.

arbeta med stegen insikt och motivation och de privata kunna koncentrera sig på stegen kunskap,

• Våga öppna upp för nya typer av främjare

övning och uppföljning.

Det offentligfinansierade systemet borde kompletteras med andra typer av företagsstödjare. Särskilt i

• Från kontrollapparat till stödfunktion

samband med utvecklingsprojekt vore det spännande

Myndigheter behöver se över och ändra sitt språkbruk,

med nytänk även då det kommer till projektägare.

även i de interna processerna. Istället för att uttrycka att de ska "kontrollera företag" säga sig vilja vara en

• En bro mellan privata aktörer/hjälpare och småföretag Det är svårt för en privat aktör (ex. affärsutvecklare

• Ekonomisk tillväxt inte enda faktorn

eller utbildningsföretag) att sälja sina erbjudanden till

Släpp idén om att antingen ska företag växa, eller

småföretagen. Det beror främst på två saker:

så ska det bli fler företag. Många landsbygdsföretag

1. Företagen vet inte vad de behöver och saknar

hankar sig fram frivilligt för att få leva i den miljö de

därmed motivation att göra denna investering. 2. Företagen har ofta väldigt knappa resurser (tid och pengar). 32

hjälpande hand som underlättar för företag att göra rätt.

önskar. Det är viktigt att inse vilket värde de har redan idag och att ha dem i åtanke vid olika företagsfrämjande satsningar som görs i hela landet.

Tips för vägen framåt

Ekonomisk tillväxt är inte allt för landsbygdsföretag.

Till näringlivsutvecklare, rådgivare och andra som möter företagen

erbjudanden, bjud hellre in till något litet konkret till att börja med. En klädbutik brukar ju inte basunera ut ”byt ut hela din garderob, utan istället ”lägg till

• Berätta framgångshistorier i det lilla formatet - även om företag på landsbygder

några nya fräscha accenter till din kappa”. Det är en bra början. En småföretagare tilltalas som regel inte

Det behövs en bredd i berättelsen om företagaren.

av ”börja din digitaliseringsresa nu”, däremot kan det

För att inspirera fler företag behövs historier som de

locka att få ordning på alla dokument och se till att de

kan relatera till, som talar till dem. Det är inspirerande

sparas i molnet.

att läsa om andra som liknar en själv och som har lyckats, och inte enbart genom ekonomisk framgång.

• Möt företagaren på rätt nivå

• Slösa inte företagarnas tid med för många generella insatser Det kan förvisso vara en bra start att inleda med en

Som främjare eller rådgivare behöver man i större

generell insats, men ganska snart bör det bli mer

utsträckning ställa sig i småföretagarens skor. De

behovsanpassat. Det passar kanske inte alla, men

befinner sig oftast i det operativa och går inte att nå

de som kommer blir nöjda. ”One size fits none”. Det

genom att tala ur ett strategiskt perspektiv. Börja

handlar också om respekt för företagarnas tid.

istället i ett verkligt behov eller problem som finns i det dagliga och bygg sedan vidare mot ett mer stra-

• Kommunikation sker på mottagarens villkor

tegiskt arbete. Om du exempelvis ska hjälpa någon

En gammal sanning som består, kommunikation

i en brand så ger du dem en brandsläckare eller en

sker alltid på mottagarens villkor. Om vi vill nå fram

brandfilt, du börjar ju inte hålla föredrag om hur vik-

behöver vi kommunicera på ett sätt som fungerar.

tigt det är att ha en policy eller utrymningsplan.

Framförallt – använd ett enkelt språk och undvik branschuttryck.

• Börja med något enkelt Sänk trösklarna, ha till exempel inte alltför omfattande Tips för vägen framåt

Få orkar vara strategiska när när det operativa arbetet kräver all tid.

• Ta inte digitala förkunskaper för givet

• Det räcker inte med mejl

Ta hänsyn till tillgänglighetsaspekten även i det

Mejl är en fantastisk kanal, snabb, smidig och miljö-

digitala mötet med företagaren. Behöver de särskilda

vänlig. Men tyvärr drunknar många i mejl och läser

förkunskaper för att kunna delta? Hur kan vi hjälpa

dem heller inte så noga. Ofta behöver de komplette-

till? Behövs en instruktion eller genomgång för vissa

ras med ett uppföljande samtal eller sms.

personer? Precis som att många kurser brukar specificera förkunskapskrav i ämnet så kanske man i dessa

• Kom ihåg att du också behöver sälja!

sammanhang behöver tänka på det även kring den

Ni kanske inte tänker er själva som säljare, särskilt

digitala vanan.

inte i en offentligfinansierad organisation, men det är ändå ingen nackdel att tänka och agera som en sälja-

• Make it simple

re. Inget erbjudande är så bra att det säljer sig självt.

För vissa personer är helt nödvändigt med ett enkelt språk, men det är ingen nackdel för andra heller! Undvik att låta som en myndighet eller akademiker. Prata och skriv enkelt. Särskilt när det kanske handlar om ämnen som inte är vardag för mottagaren. Det är väldigt lätt att utgå från sig själv och sina närmsta och skriva saker som är självklara för oss.

Tips för vägen framåt

Källförteckning Workshop Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. 23 september 2020. Deltagande parter var: Sveriges Lantbruksuniversitet: Suvi Kokko, Thomas Norrby, Per-Anders Langedahl, Magnus Ljung, Johan Gaddefors och Richard Ferguson. Småföretagarnas Riksförbund: Peter Thörn och Mattias Andersson. Tillväxtverket: Tony Meurke. Affärskompetens Sverige: Vera Andersson och Sara Hellberg.

Litteratur Bjerke, Lina. Jönköpingsuniversitetet. Utveckling, policy, innovation. Intervju 2020. Carson, Doris. Umeå Universitet. Institutionen för geografi. Intervju 2020. Dubois, Alexandre. Institutionen för stad och land. Sveriges Lantbruksuniversitet. Intervju 2020. Entreprenörskap för en levande landsbygd- 15 texter om landsbygdsutveckling och entreprenörskap i Norrland (2019) Demografins betydelse för entreprenörskap i Norrlands inland (s 20). Redaktör: Karl Wennberg. Entreprenörskapsbarometern (2016) Tillväxtverket Ferguson, Richard. Institutionen för ekonomi. Sveriges Lantbruksuniversitet. Intervju 2020. Företagarna. Välfärdsskaparna (2019). Gaddefors, Johan (2019) Entreprenörskap i gränslandet mellan olika värden. Sveriges Lantbruksuniversitet. Artikel Internetstiftelsen (2020) Svenskarna och internet Otillgänglighet – hinder för tillväxt? En studie om olika förutsättningar för solo- och mikroföretagare att navigera i det företagsfrämjande systemet (2018) Kontigo. Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Marcus Larsson, Martin Svensson, Per Thulin (2019) Entreprenörskap i Sverige. Nationell GEM-rapport 2019. Sanandaji, Nima och Sjölander, Erik (2018) Sveriges hårdast arbetande grupp – småföretagarna. En bok om varför bättre villkor för företagare behövs och hur det kan skapas. Småföretagarnas Riksförbund. Sanandaji, Nima och Sjölander, Erik (2020) Småföretagarindex. Småföretagarnas Riksförbund.

Källförteckning

Sanandaji, Nima (2019) De företagsamma Sveriges 350 000 jobbskapare. ISBN: 978-91-983374-4-0. Småföretagarnas Riksförbund. Kartläggning av det företagsfrämjande systemet i Sverige (2015) Tillväxtverket. Slutrapport till Europeiska socialfonden (2020) avseende projekt Affärskompetens Norduppland. Sund, Andreas (2020) Möjliggörare eller bromsklossar? En studie om myndigheters påverkan på företagsutveckling inom de gröna näringarna i Jämtland. Mittuniversitetet. Suvi Kokko (2020) Landsbygdsfokus. Företagande på landsbygder. Statistik. Sveriges Lantbruksuniversitet. Tillmar, Malin. Linnéaus Universitet. Genus. Intervju 2020. Webster, Natasha. Stockholms universitet, kulturgeografiska institutionen. Intervju 2020. Ägar- och generationsskifte i svenska företag - överlåtelse eller avslut? (2017) Rapport. Företagarna.

Länkar https://www.forskning.se/2020/05/14/livet-efter-coronakrisen/ https://www.regeringen.se/49bbba/contentassets/d7aa6886f48d47de9510db98fb205d0d/kompetens-i-smaforetag https://www.scb.se/vara-tjanster/foretagsregistret/ https://smaforetagarna.se/press/varfor-raknas-inte-enskilda-foretagare-3/ https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2018/januari/fran-stort-till-smatt-i-sveriges-naringsliv/ https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/hinder-for-tillvaxt.html

Källförteckning

Checklista Affärskompetens Sverige har en checklista som brukar användas i arbetet med företagaren. Vi vill gärna dela med oss av den och hoppas att den kommer till nytta. • Undersök vilka behoven är. Tänk brett och så ofärgat du kan. Var öppen. • Beskriv nyttan – vilka problem som insatsen kan hjälpa till att lösa. • Börja i det lilla – erbjud något konkret som är riktat till där det brinner som mest för tillfället, kopplat till företagarens operativa arbete. • Erbjud korta insatser, företagare är en upptagen grupp. • Byt perspektiv och bolla saker med andra utanför den egna organisationen. • Från kunskap till kompetens – hjälp till att göra kunskapen så konkret som möjligt och hur man kan börja använda dessa kunskaper i sitt företag. • Glöm inte människan – personlig utveckling är viktigt eftersom det är människor som utvecklar företag. • Sänk trösklarna – fysiskt, praktiskt och språkligt. • Var ödmjuk – ingen kan allt och alla kan lära . • Dela generöst – genom att dela lärdomar, erfarenheter och även misstag så vågar andra också dela med sig. Tillsammans blir vi bättre. • Ta inte saker för givet – var tydlig med vilka eventuella förkunskaper eller förberedelser en viss insats eller aktivitet kräver. • Använd enkelt språk – nödvändigt för vissa men underlättar för alla. • Att hjälpa sin kund är service, och service är att sälja. • Ditt leende hörs – det märks när du pratar i telefon om du ler eller inte.

Checklista

Kontakt Affärskompetens Sverige fortsätter att driva arbetet för Sveriges minsta företag. Den 1 augusti 2020 inleddes projektet Digilo där det primära syftet är att höja den digitala kompetensen hos småföretag och deras anställda. Projektet riktar sig till företag i de 25 kommunerna i Gävleborgs och Dalarnas län. Totalt handlar det om 400 företag och 1000 personer. För oss står det klart att många av småföretagarna generellt inte ser sitt behov tillräckligt tydligt, och upplever heller inte att de har så mycket tid över, varken för kompetenshöjning eller omvärldsspaning. Att hjälpa företagen med att vässa det vi kallar affärskompetens (sådan kompetens som behövs för att driva ett företag) är det som driver oss i vårt arbete. Välkommen att kontakta oss för mer information och material! Affärskompetens Sverige Telefon: 010-641 01 10 Mejl: info@affarskompetens.se Webb: affarskompetens.se Följ oss på Facebook!

Checklista

#madebybaringo

Rapporten "Företag på landsbygder, viktigare än någonsin" är en del av projektet Landsbygdsfokus inom Tillväxtverkets utlysning "Utveckla företag på landsbygderna". Den har tagits fram i samverkan mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Småföretagarnas Riksförbund (SFR) och Affärskompetens Sverige, där de sistnämnda är projektägare.

Projektbeställare och huvudsaklig finansiär är Tillväxtverket.