SLS årsredovisning 2025

2025 ÅRSREDOVISNING

Innehåll

3 En fästning utan själ

5 Verksamheten och dess finansiering

6 Pigg 140-åring firades

7 Ett lyft för litteraturen

8 Utdelning

9 Essäer i poddformat

10 Arkiv- och förlagsverksamhet

11 Alla berättelser behöver ett hem

13 Indexfonder ger både avkastning och klimatfördelar

15 Förmögenhetens förvaltning

17 Hållbarhet

18 Försvarsindustrin i ett hållbart samhälle

20 Hur vi når våra hållbarhetsmål

22 Hållbar placering i siffror

26 Återbruk på bygget

27 Personer

31 Årsberättelser och bokslut

32 Ordförandens årskrönika

34 Vetenskapliga rådets årsberättelse

37 Finansrådets årsberättelse

42 Resultaträkning

43 Balansräkning

44 Noter till resultat- och balansräkningen

65 Bok slutets underskrifter

66 Re visionsberättelse

68 Förteckningar

69 Pris

70 Stipendier och understöd

74 Medlemmar i förtroendeorgan

76 Pågående forskningsprojekt

77 Arkivdonationer och -insamlingar

78 P ublikationer

79 Evenemang

82 Medlemmar

84 Personal

85 Summary in English

Fokus i Europa ligger av förståeliga skäl på försvarsteknologi för tillfället, men vi får inte glömma bort vad det är vi försvarar. Vårt intellektuella kapital och vår kultur bygger på de humanistiska vetenskaperna, och därför är det kortsiktigt att glömma bort dem nationell och europeisk politik, skriver SLS vd Björn Teir.

En fästning utan själ

”Kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle.” SLS vision för 2032 värmer hjärtat i en omvärld där det kalla järnet i händerna på en del stormakters auktoritära ledare dagligen dominerar medierapporteringen.

Finlands existens är präglad av en 1 343 kilometer lång gräns mot Ryssland. Vår tidigare president Mauno Koivisto definierade landets idé med orden ”att överleva”. Vår nuvarande utrikes­ och säkerhetspolitiska doktrin är ”värdebaserad realism”. Uttrycken skvallrar om den pragmatism som genomsyrar det finländska tänkandet på många plan.

I den svenskspråkiga versionen av regeringen Orpos program nämns ordet ”vetenskap” över 40 gånger. I hälften av fallen är ordet kopplat till begreppen ”utveckling” och ”innovationer”.

Kopplingen är i och för sig naturlig i ett regeringsprogram vars ambition är att åter styra in Finland på den ekonomiska tillväxtens breda väg. Samtidigt är det ett bevis på intellektuell fattigdom att ordet ”humaniora” inte nämns i någon form i programmet – inte ens som en katalysator för kreativitet och innovation, som trots allt är centrala beståndsdelar för konkurrenskraft, teknologisk utveckling och nya modeller för tjänsteproduktion. ➔

Speglad i denna torftiga pragmatism kunde SLS

vision påstås vara naiv. Men vårt uppdrag, precis som alla andra stiftelsers och fonders, är inte att företräda realpolitikens pragmatiska mittfåra.

Vi fonder och stiftelser drivs av övertygelsen ”värdebaserad optimism”. Vår roll är att frikopplade från de politiska vindar som är förhärskande hos den offentliga makten agera i ett generationsöverskridande tidsperspektiv, utgående från vårt syfte och våra donatorers vilja.

I dagens värld innebär det att SLS som vetenskaplig och kulturell förening har ett allt viktigare uppdrag att stärka vetenskapens och kulturens position i samhället.

På SLS arbetar vi under strategiperioden 2025–2028 med att göra våra finansieringsmodeller för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning ännu attraktivare. Vi planerar nya insatser för litteraturfrämjande och satsar stort på att förbättra tillgången till det svenskspråkiga kulturarvet genom digitalisering av arkivmaterial. I dagens oberäkneliga värld förstärker vi dessutom vår beredskap att agera även i situationer där förutsättningarna för

verksamhet som vi stöder drastiskt skulle förändras.

Detta för att nämna några linjedragningar i strategin för att uppnå vår vision.

I de nordiska välfärdsstaterna är den offentliga vården ett skyddsnät för allas vår hälsa. Humaniora är i sin tur det strategiska skyddsnätet för vårt intellektuella kapital och mentala välbefinnande.

Kultur är en del av vår säkerhetsinfrastruktur genom sitt försvar av värderingar och kritiskt tänkande som i slutändan utgör grunden för samhällets demokratiska resiliens.

Humaniora ger oss individer verktyg att motverka hot som påverkar vårt tänkande, våra känslor och vårt beslutsfattande. I en tid när bruset av desinformation fyller vår vardag, där auktoritära regimer och algoritmer styr narrativen och där militär kraft är ett centralt verktyg för att verkställa politik, då behöver vi humaniora och samhällsvetenskaper som kompass.

Finland får ofta beröm för sitt arbete med att utveckla ett starkt nationellt försvar. I den radikalt förändrade geopolitiska omgivning vi lever i rustar såväl Finland som övriga Europa upp för att minska sitt militära beroende av USA. I en värld där ledarna

i Moskva, Peking och Washington ger internationell rätt ett värde endast då det stöder deras politiska argumentation i stunden, är ett europeiskt självförsörjande försvar en högprioritet. Men om den ack så viktiga teknologin kan hjälpa en att vinna ett slag – då ger kulturen kraft att vinna ett krig.

Försvaret av Europas idéer är minst lika viktigt som försvaret av våra gränser. Det intellektuella kapitalet är vår kontinents råvara. Utan humaniora blir såväl

Finland som Europa en fästning utan själ.

Björn Teir

Verkställande direktör

”Det är ett bevis på intellektuell fattigdom att ordet ’humaniora’ inte nämns i någon form i regeringsprogrammet.”

Verksamheten och dess finansiering

Finansiering

5,4

13,1 Finansiering med avkastning från SLS fonder

3,4

Användning

Arkivverksamhet

4,1 Arkiv, Helsingfors

0,7 Arkiv, Vasa

0,6 Digitalisering

Förlag

2,6 Böcker och digitala utgåvor 0,8 Utgivningsprojekt

3,5 Inez och Julius Polins fond

3,1 Förvaltningsgottgörelser

0,8 Statliga stöd

0,4 Bidrag från fonder och stiftelser

0,1 Försäljning, medlemsavgifter m.m.

Under året användes

21,0 miljoner euro för SLS verksamhet och utdelning.

9,5

2,7

Forsknings- och utdelningsverksamhet

3,9 Stipendier och understöd

2,8 Utdelning till forsknings- och andra projekt 0,7 Pris och andra stöd

0,8 Doktorandbefattningar, seminarier 0,4 Finlands svenska folkmusikinstitut

0,9 Forskningskoordinering

Fondförvaltning

2,7 Förvaltning av SLS och SKF fonder

Pigg 140-åring firades

Vilken fest det blev! Vi uppmärksammade vårt 140-årsjubileum under hela året – med böcker, arkivskatter och givetvis vetenskapliga seminarier.

En av jubileumsårets höjdpunkter var utställningen

Arkivoriginal som vi höll på Nationalbiblioteket i juni. Här kunde publiken se våra största arkivskatter på riktigt, i original. Flera av handlingarna hade aldrig ställts ut offentligt tidigare. Bland originalen fanns nationalskalden J.L. Runebergs manuskript till ”Vårt land” och journalisten och författaren Zacharias Topelius åskvädersdagbok. Ett exempel ur en nutida arkivsamling var författaren Kjell Westös tankekarta. Bildkonstnärernas material inkluderade brev av Helene Schjerfbeck, Ellen Thesleff och Albert Edelfelt.

Bok, insamling, fest

Vårt 140­årsfirande hade inletts redan tidigare, i februari ordnade vi en stor jubileumsfest på Finlandiahuset med årshögtid, prisutdelning och festmiddag.

I april startade vi arkivinsamlingen Ung på svenska. Barn och unga runtom i landet deltog i insamlingen, och fick berätta om sitt liv och sina tankar inför framtiden. Deras berättelser arkiveras hos oss och är till nytta för framtida forskning.

I maj lanserade vi boken För kunskap och kultur.

Svenska litteratursällskapet i Finland 1885–2025 av Victor Wilson. Boken breddar bilden av vår 140-åriga

historia och skildrar vägen mot att bli den kunskapsorganisation vi är i dag.

Under året ordnade vi även tre akademiska jubileumsseminarier – ett vid Tammerfors universitet, ett vid Jyväskylä universitet och ett vid Åbo universitet.

Seminarierna var en del av ett långsiktigt arbete för att skapa kontakter och dialog med universitet runtom i landet.

För den svenska kulturen i Finland

SLS grundades 1885 i Helsingfors som ett led i en språkligt nationell och liberal rörelse. Bakgrunden var en oro för att det svenska språket och den svenska kulturen i Finland var hotade, både på grund av den rådande förryskningspolitiken och som en följd av fennomanernas starka frammarsch.

Vårt syfte var från början, och är fortfarande, att samla in, producera och sprida kunskap om det svenska språket och den svenska kulturen i Finland. I dag jobbar vi med bland annat forskningsfinansiering, bokutgivning, arkivverksamhet och förmögenhetsförvaltning. I förlängningen vill vi bidra till ett öppet och upplyst samhälle – en lika viktig strävan i dag som för 140 år sedan.

Text: Marika Mäklin

SLS personal bekantar sig med utställningen Arkivoriginal på Nationalbiblioteket i Helsingfors. Utställningen var en av jubileumsårets höjdpunkter.

Förlagschef Patricia Berg (t.v.) och chefen för

litteraturfrämjande Agneta Rahikainen vill veta både hur folk förhåller sig till litteratur i dag och vilka litteraturstöd som redan finns.

Ett lyft för litteraturen

Vi vill ta ett större ansvar för att den finlandssvenska litteraturen ska förbli livskraftig. En av de nya satsningarna är att kartlägga vilken typ av litteraturstöd som finns i dag och hur stöden fördelas.

Enligt SLS strategi är ambitionen att ge den svenska litteraturen i Finland en tydligare profil och ökat genomslag. Därför startar litteratursällskapet två kartläggningar: en av befintliga litteraturstöd och en annan om litteraturens roll i dagens samhälle.

– Vi vill veta hur litteraturen placerar sig i dagens digitala mediesamhälle och vad den konkurrerar med, säger Agneta Rahikainen som leder projektet.

Under de senaste tjugo åren har hon ansvarat för bokmässornas finlandssvenska program, och därmed har hon god insyn i litteraturfältet.

– Det krisar på alla håll. Jag tycker det är jättefint att vi på SLS kan ta ansvar för att det ska finnas en stark och levande finlandssvensk litteratur.

Sedan tidigare finns det många aktörer som jobbar för läsfrämjande i skolor och för barn.

– På SLS fokuserar vi däremot i huvudsak på litteratur och läsande bland vuxna, säger förlagschef

Patricia Berg

SLS ska även kartlägga de litteraturstöd som delas ut på svenska i Finland. I dag finns en uppsjö av föreningar, stiftelser och fonder som främjar litteratur, men ingen helhetsbild.

– Vem stöder vem? Och vad leder stöden till?

Vi gör kartläggningen tillsammans med Svenska kulturfonden som vill veta samma sak, berättar Rahikainen.

Som en resursstark organisation vill SLS skapa en grundstruktur som främjar litteraturfältet på lång sikt.

– Vi vill att när man tänker på litteraturfrämjande så tänker man på SLS, säger Berg.

Text: Michaela von Kügelgen

”Vi vill att när man tänker på litteraturfrämjande så tänker man på SLS.”

Utdelning

Vi delade ut sammanlagt 9 121 886 euro till forskning, kultur och övrig allmännyttig verksamhet under 2025.

Mottagna ansökningar

688

Beviljade bidrag

Utdelning:

9,1 miljoner euro

Forskningsprojekt ............................................... 2,9

Övriga stipendier och understöd .......... 2,0

Individuella akademiska stipendier ..... 1,9 206 ansökningar, 45 stipendier

SLS egen verksamhet 1,8 (enligt fondvillkor)

Pris 40 pris ................................................................... 0,5

Åbo Akademi 600 000 euro

Åbo universitet 600 000 euro

Helsingfors universitet 599 957 euro

Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU

566 128 euro

Helsingfors universitet (Utlysningen Framtida utmaningar för det svenska i Finland) 493 126 euro

Essäer i poddformat

Hösten 2025 deltog tio forskare i poddkursen Vetskap Essä, där de lärde sig att producera audioessäer om sin forskning. Projektet är en del av vår strategi att hjälpa forskare att sprida sin kunskap till en bred publik.

Inspirationen kom från BBC, som ordnar kursen New Generation Thinkers tillsammans med den brittiska forskningsfinansiären AHRC. Resultatet är bland annat avsnitt av poddserien The Essay.

– Jag föreslog att vi på SLS skulle göra något liknande, berättar Nina Edgren-Henrichson, producent för Vetskap Essä.

SLS har även tidigare ordnat essäkurser, men då endast för forskare som också haft finansiering från litteratursällskapet. Poddkursen var däremot öppen för alla doktorander och nydisputerade forskare inom humaniora och samhällsvetenskaper vid finländska universitet.

– En viktig del av forskningen är att försöka sprida den. Inte bara i ens egen nisch, utan också till en större publik, säger arkeobotanikern Petter Larsson som forskar om förhistoriskt och historiskt landskapsbruk.

Av kursledaren Jan Nåls som undervisar i manus och dramaturgi på Arcada, lärde sig Larsson om historieberättandets konst och fick en inblick i hur man kan berätta på olika sätt.

– Som forskare har man, med god anledning, ett visst språk. Att förmedla sin forskning utan att skala

bort alltför mycket av innehållet är inte enkelt, säger Larsson.

Poddkursen var en pilot för att se vad som fungerar och hur verksamheten kunde utvecklas.

– Det ingår i vår strategi att ge forskare verktyg för att popularisera sin vetenskap. Formatet med poddessäer på cirka 15 minuter verkar fungera bra, åtminstone av den här kursen att döma, säger Nina Edgren-Henrichson.

Essäerna går att höra i poddappar och på sls.fi. Text: Michaela von Kügelgen

”En viktig del av forskningen är att försöka sprida den.”

Arkivoch förlagsverksamhet

Våra digitaliserade böcker lästes mer än året innan och även våra ljudböcker fick fler lyssningar. Arkivdonationer under året bidrog till att vi nu bevarar fyra hyllkilometer material.

Våra digitaliserade böcker på digi.kansalliskirjasto.fi fick

29 299 visningar

(2024: 25 885)

Vi gav ut

17 nya publikationer

(2024: 17)

Våra ljudböcker fick

439 lyssningar

(2024: 415)

Boken Åbo lågor. Minnen från branden 1827 av Hannu Salmi blev årets bästsäljare.

Mängden arkivmaterial ökade med

72,62 hyllmeter under 2025. Nu bevarar vi sammanlagt 3 986,74 hyllkilometer material.

Vi tog emot

724 kundbesök

i våra forskarsalar i Helsingfors och i Vasa.

(2024: 713)

Vår arkivwebbplats sls.finna.fi fick

20 787 besök

(2024: 20 992)

Ulla-Lena Lundberg framför

det färska porträttet av henne. I bakgrunden syns Åke Hellmans målning Venus från Borgå, en av Lundbergs favorittavlor i Diktarhemmet.

Alla berättelser behöver ett hem

Författaren Ulla-Lena Lundberg har nu tagit plats bland de andra avporträtterade

invånarna i Diktarhemmet i Borgå. Till våren lämnar hon hemmet med ett bokslut som rymmer saknad, insikt och stor tacksamhet.

– Du anar inte hur gästfri en sal kan göra dig förrän du har en!

Hon står i det vackra rummet som domineras av en blommig kakelugn vid långväggen och en pampig taffel vid kortväggen. Ovanför taffeln hänger Borgåkonstnären Åke Hellmans stora målning Venus från Borgå. Lundberg tycker mycket om den. Hon har själv varit med och påverkat att den hamnade just här och talar lyriskt om de spännande kontraster hon ser.

– Jag har alltid gillat bild i bilden. Målningen kunde lika gärna kallas "Religionen och konsten" eller "Jerusalem och Aten". När det blev tal om att måla mitt porträtt föreslog en besökare att SLS kunde komma enklare och billigare undan genom att måla mitt ansikte på henne i stället, säger hon pillemariskt.

En ambassad för författarskap

Så blev det förstås inte. Nu hänger även Lundbergs eget porträtt i Diktarhemmets gröna rum, målat av den australisk-åländska konstnären Danelle Bergstrom. Beställningen gjordes av SLS och Finlands svenska författareförening. En särskild

detalj i målningen är den lilla törnskatan som sitter på Lundbergs vänstra ringfinger.

– Jag är född och uppvuxen i ett törnskaterevir på Kökar och känner stor samhörighet med fågeln. Den är territoriell, har stark närvaro och tror uppenbart att den är större än den är. ➔

”Man bor inte i Diktarhemmet enbart på grund av sina meriter, utan av något jag vill kalla nåd.”

Ulla­Lena Lundberg har därmed intagit sin rättmätiga plats bland de tidigare författarna i Gröna rummet. Innan hon flyttade in 2018 hade samtliga varit män, och hon kallar dem tillgivet sina sju bröder.

När Diktarhemmet fyllde 100 år skapade hon tillsammans med några andra författare och författareföreningen en föreställning där alla åtta författare som bott i hemmet gestaltades.

– När jag satte mig in i deras liv och böcker på djupet trädde de fram som kolleger. Jag tänkte på hur mycket en fysisk plats betyder. Jag ser ju att intresset för de olika författarskapen väcks hos besökare i Diktarhemmet, och det är rätt att det fungerar både som hem och litterär ambassad.

Hus och platser har betydelse

Under åren i Diktarhemmet har två böcker vuxit fram: romanen Lyser och lågar (2022) och essäsamlingen Saker som gör det lättare att dö (2025). Ulla-Lena

Lundberg har alltid upplevt att hon kan skriva var som helst, men nu har hon alldeles konkret känt hur mycket hus faktiskt betyder i en tid då många gör sig av med dem.

– Berättelser som är förankrade i en plats ger läsaren en fast punkt. Litteraturen kan inte bara försvinna in på nätet, där målet för digital aktivitet verkar vara att man inte ska träffa en enda människa, säger hon.

Samtidigt poängterar Ulla­Lena Lundberg att Diktarhemmet i första hand är ett hem för en skrivande författare, som själv ska sätta gränser för det sociala trycket. Det gäller också hennes efterträdare.

Ett stort privilegium

Porträttavtäckningen i december 2025 markerade starten för sökandet efter nästa invånare. Därmed blev också hennes eget uppbrott alltmer konkret.

Våren 2026 går flytten till Åland. Vemodet över att lämna hemmet dämpas ändå av insikten att en period nu når sitt slut.

– Det har varit underbart att ha så mycket utrymme att breda ut sig på, och ett enormt privilegium att få bo här. Det är som ett eftertraktat jobb som många vill ha men bara en kan få. Samtidigt bor man inte i Diktarhemmet enbart på grund av sina meriter, utan av något jag vill kalla nåd.

Text: May Wikström

”Berättelser som är förankrade i en plats ger läsaren en fast punkt. Litteraturen kan inte bara försvinna in på nätet.”

Diktarhemmet i Borgå är en hedersbostad för en författare. Ulla-Lena Lundberg bodde i huset i åtta år.

Indexfonder ger både avkastning och klimatfördelar

I SLS portfölj ingår en märkbar andel passivt förvaltade aktieindexfonder med hållbarhetskriterier som stöder vårt mål att nå en klimatneutral portfölj senast 2050. Handelsbanken är en av tre aktörer som förvaltar SLS indexfonder.

– Utgångsläget är att hållbarhetsfrågor inte ska vara en skild del av SLS placeringsverksamhet utan en del av vår långsiktiga strategi och alla placeringsbeslut, säger Magdalena Lönnroth som är SLS portföljförvaltare och chef för hållbar placering.

I dag består SLS aktiefondportfölj i hög grad av indexfonder eller så kallade passivfonder. I dem sprids placeringarna på hundratals eller tusentals olika bolag, vilket betyder att avkastningen följer marknadens genomsnitt.

Lönnroth nämner kostnader, diversifiering och marknadseffektivitet som grundorsakerna till att SLS satsar alltmer på indexfonder. Marknadsstatistik och ➔

undersökningar visar nämligen att det, särskilt på lång sikt, är svårt att nå högre avkastning med aktiv fondförvaltning.

– En aktiv fond har kanske 30–40 aktier, medan en indexfond kan ha tusen eller fler. Det är svårt att klå marknaden som helhet. Vissa placerare kanske lyckas temporärt, men sällan år efter år, säger Lönnroth.

Tiden var mogen för indexfonder År 2023 beslutade SLS att i högre grad övergå till passiva aktiefonder och i dag består cirka 80 procent av aktiefondportföljen av indexfonder.

– Tack vare nya fonder med hållbarhetskriterier som motsvarar våra principer var tiden mogen för SLS att investera i passiva fonder, berättar Lönnroth.

I processen var det viktigt att hitta samarbetspartner som har samma tänk kring hållbarhet och långsiktighet som SLS.

– I fondvalet utgick vi från tydliga hållbarhetskriterier. Fonderna måste ha lägre koldioxidavtryck än referensindex, exkludera företag som inte följer SLS hållbarhetsprinciper, premiera bolag med positiva hållbarhetslösningar och vara aktiva ägare, berättar Lönnroth.

I dagsläget samarbetar SLS med tre förvaltare av aktieindexfonder med omfattande hållbarhetskriterier. Handelsbanken är en dem.

– För oss är det viktigt att jobba med specialister som leder utvecklingen kring hållbar placering. Vi lär oss hela tiden nytt i dialogen med Handelsbanken, säger Lönnroth.

Handelsbankens förvaltare har redan länge jobbat med hållbarhetsfrågor och är uppskattade för sitt arbete.

– Fördelen med passivfonder är att man köper hela marknaden och därmed får stor riskspridning.

Kostnaderna för analys och uppföljning är lägre i och med att ingen fattar aktiva investeringsbeslut, säger Stefan Hagman som är portföljförvaltare på

Handelsbanken i Stockholm.

Enligt honom blir passivfonder allt vanligare hos flera investerare – främst tack vare de låga avgifterna och den breda spridningen av portföljen.

Minskat koldioxidutsläpp

Senast 2050 ska SLS nå en klimatneutral portfölj som är i linje med Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska stanna vid 1,5 grader.

Handelsbankens indexfonder följer kriterierna för EU:s Paris-Aligned Benchmark som kräver att investeringsportföljens koldioxidavtryck ska vara minst 50 procent lägre än på referensmarknaden.

Därtill ska koldioxidavtrycket årligen minska med 7 procent.

– Målsättningen med indexfonderna var att de skulle stödja vårt arbete kring hållbarhet och det målet har vi nått tack vare att våra nya investeringar har lägre utsläpp. Både koldioxidavtrycket och den viktade koldioxidintensiteten för aktieportföljen har sjunkit med nästan 50 procent sedan 2023, säger Lönnroth. Trots sitt namn kräver även passivfonderna aktiva insatser.

– En passivfond är inte en passiv ägare. Förvaltaren deltar i bolagsstämmor och röstar enligt en tydlig agenda och skapar förändring den vägen, säger Hagman.

Klimatfrågor är inte heller statiska och därför kräver hållbarhetsarbetet ständig utveckling och koll på aktuell forskning. Handelsbankens mål är att hitta bolag som verkar för ett bättre klimat, men man vill inte exkludera bolag som i nuläget har för höga utsläpp – så länge de har ambitiösa mål för framtiden.

Att investera i bolag som har vetenskapligt baserade klimatmål enligt SBTi (Science Based Targets Initiative) ger goda chanser att påverka klimatförändringen globalt.

– Som ägare kan vi vara med och finansiera klimatomställningen så att den sker snabbare än vad den annars hade gjort, säger Handelsbankens Stefan Hagman.

Text: Michaela von Kügelgen

”För

oss är det viktigt att jobba med specialister som leder utvecklingen kring hållbar placering.”

”En passivfond är inte en passiv

ägare.”

Förmögenhetens förvaltning

SLS totala kapital värderades vid slutet av 2025 till 2,4 miljarder euro. Förmögenheten utgörs av Svenska litteratursällskapets (23 %) och Svenska kulturfondens (77 %) fonder. Under de senaste tio åren har vi tillsammans stött det svenska i Finland med närmare 600 miljoner euro.

Målet för förmögenhetsförvaltningen är att uppnå en god totalavkastning på kapitalet för att trygga förmögenhetens realvärde och de använda medlens köpkraft på lång sikt.

Vi placerar i huvudsak i aktieplaceringsfonder, börsnoterade finska och svenska internationellt verksamma bolag samt private equity-fonder. Ränteplaceringar och fastighets- och infrastrukturplaceringar är kompletterande placeringsformer och bidrar till att utjämna variationer i avkastningen.

Förmögenheten bygger på de donationer som SLS mottagit under årens lopp och som bildar Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fonder. SLS egen verksamhet och utdelning samt Svenska kulturfondens utdelning möjliggörs av våra donatorer och av professionell och långsiktig förvaltning.

Läs mer om att göra en testamentsdonation till SLS och Kulturfonden på sls.fi/grunda-en-fond.

Förmögenhetens förvaltning

Under de senaste 10 åren (2016–2025) har totalavkastningen på SLS placeringar varit

7,2 % per år.

Aktieplaceringarna avkastade

+15,4 % under 2025.

Förmögenhetens

marknadsvärde 31.12.2025:

2 360 miljoner euro

Under de senaste tio åren (2016–2025) styrdes

591

miljoner euro till allmännyttig verksamhet.

Fastighets- och infrastrukturplaceringarna avkastade

–19,6 % under 2025.

Totalavkastningen på SLS förmögenhet 2025 var

+10,6 %

Ränteplaceringar

Under 2025 styrdes 3,2 % av förmögenheten till allmännyttig verksamhet. Det betyder

75

Ränteplaceringarna avkastade

+3,4 % under 2025. Aktieplaceringar

Fastighets- och infrastrukturplaceringar 7 %

miljoner euro.

Hållbarhet

Hållbarhet innebär att vi beaktar människor, miljö och god förvaltning i hela vår verksamhet.

Magdalena Lönnroth är chef för hållbar placering på SLS. Våren 2025 ledde hon arbetet med att uppdatera SLS principer för hållbar placering, med en justering i principerna för placeringar i försvarsindustrin.

Försvarsindustrin i ett hållbart samhälle

Sedan 2022 har vi sett kriget återvända till Europa och Finland bli medlem i Nato. Samtidigt har förvarsindustribolagens aktiekurser stigit kraftigt.

En bransch som tidigare ofta uteslöts av etiska skäl omprövas nu i allt högre grad som en verksamhet av allmännyttig karaktär. Därmed börjar investerare ställa sig frågan om försvarsrelaterade investeringar borde kategoriseras som hållbara.

Kan hållbarhet överhuvudtaget existera utan ett tryggt och säkert samhälle som grund? Det är en viktig fråga för en hållbar investerare. När omvärlden präglas av osäkerhet och turbulens är det skäl att stanna upp, blicka inåt och reflektera över den egna värdegrunden. Det ger klarhet och riktning att fortsätta arbetet.

I maj 2025 uppdaterade vi SLS principer för hållbar placering. Syftet var att förtydliga formuleringarna kring försvarsindustrin, mot bakgrund av den pågående samhälleliga diskussionen om upprustning i Europa. Den tidigare formuleringen i våra principer för exkludering ➔

gällde ”bolag som huvudsakligen är verksamma inom vapensektorn”. Vapensektorn som begrepp kopplas traditionellt till utveckling och tillverkning av militärmateriel. Globalt utgör konventionella vapentillverkare drygt en procent av aktiemarknaden, mätt enligt marknadsvärde.

Samtidigt finns det produkter och tjänster som är utvecklade för civilt bruk men också kan användas i militärt syfte. Särskilt inom teknologisektorn finns produkter med dubbla användningsområden. Ett satellitbolag kan exempelvis utveckla utrustning för att följa upp vägar och trafik, samtidigt som tekniken kan användas för underrättelseverksamhet. Sådana kopplingar, liksom omfattningen av den aktuella verksamheten, behöver alltid bedömas från fall till fall.

Vi anser att försvarsindustrin kan spela en legitim roll i samhället genom att bidra till fred, säkerhet och skydd mot yttre hot. Den kan också skydda mänskliga rättigheter, säkra grundläggande friheter och främja social stabilitet. Samtidigt måste vi vara medvetna om de etiska och humanitära risker som följer av vapenproduktion, särskilt vad gäller kontroversiella vapensystem som strider mot internationell humanitär rätt.

Vid användning innebär kontroversiella vapen särskilt stora risker för civilbefolkningen. Våra

uppdaterade principer för hållbar placering exkluderar direkta placeringar i bolag som tillverkar kontroversiella vapen i strid med internationell humanitär rätt, eller som levererar komponenter eller tjänster till sådana vapensystem, om denna verksamhet utgör mer än 10 procent av bolagets omsättning. Vi använder en bred definition av kontroversiella vapensystem som innefattar kemiska och biologiska vapen, klustervapen och antipersonella minor, brandvapen, vapen med ickedetekterbara fragment eller förblindande laserteknik, kärnvapen samt ammunition baserad på utarmat uran.

Våra uppdaterade principer tillåter direkta investeringar i försvarsrelaterade bolag och teknologier. Om sådana investeringar övervägs ska de utvärderas med avseende på transparens, slutanvändning och respekt för internationella normer. Bolagets verksamhet får inte omfatta förbjudna eller kontroversiella vapensystem, och företagets huvudkontor ska finnas i ett EU- eller Natoland.

I praktiken har de uppdaterade principerna inte inneburit några förändringar i SLS portfölj under året. Vi ser att det finns många goda placeringsalternativ på den globala marknaden

utanför försvarsbranschen. Framöver kommer sannolikt ett allt större hållbarhetsfokus att ligga på teknologisektorns snabba innovationer och artificiell intelligens. Och vi kan säkert räkna med nya stunder då vi behöver stanna upp, ta några djupa andetag och hitta riktning igen.

Chef för hållbar placering

”Vi anser att försvarsindustrin kan spela en legitim roll i samhället genom att bidra till fred, säkerhet och skydd mot yttre hot. Samtidigt måste vi vara medvetna om de etiska och humanitära risker som följer av vapenproduktion.”

Hur vi når våra hållbarhetsmål

Hållbar placering omfattar hela SLS placeringsverksamhet. Vi väljer placeringar där kriterier och praxis ligger i linje med våra egna principer. Vi utvecklar portföljens hållbarhet i nära samarbete med våra kapitalförvaltare och andra placerare. Målen för vår hållbara placeringsverksamhet grundar sig på internationella konventioner och globalt samarbete.

I enlighet med klimatavtalet i Paris strävar vi efter att ha en koldioxidneutral portfölj senast 2050. Transparens är en förutsättning för hållbar verksamhet, och vi rapporterar årligen om hur vårt arbete framskrider.

Bolag med lågt hållbarhetsbetyg

Bolag som bryter mot internationella normer och konventioner

Bolag som tillverkar tobak, kontroversiella vapen eller har betydande klimatrisk

Bolag med högt hållbarhetsbetyg

Investeringar som stöder FN:s globala mål

Vi väljer in Vi påverkar Ägarstyrning på bolagsstämmor

Investeringar som stöder klimatomställningen

Dialog med kapitalförvaltare och bolag Samarbete i investerarnätverk

Vi analyserar och beaktar faktorer som är relaterade till miljö, samhällsansvar och god förvaltning i våra placeringsbeslut.

Samarbete med kapitalförvaltare

Vi samarbetar med våra kapitalförvaltare för att utveckla hållbarheten inom olika tillgångsslag.

I praktiken föredrar vi placeringsfonder som kategoriseras som artikel 8 eller 9 enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Dessa fonder beaktar hållbarhetsfaktorer i placeringsprocessen och stöder våra mål för hållbar

placering. Fonder som inte uppfyller kriterierna i

artikel 8 eller 9 beaktar hållbarhetsfrågor endast i begränsad omfattning eller inte alls.

Hållbarhet är en del av våra regelbundna uppföljningsmöten med kapitalförvaltare. Våra kapitalförvaltare svarar också på en årlig enkät som vi använder för att följa deras praktiska hållbarhetsarbete.

Nya infrastrukturfonder med hållbarhetsperspektiv

Infrastrukturinvesteringar innebär investeringar i långsiktiga samhällsstödjande tillgångar inom branscher som till exempel energi, transport, vatten och digitala nätverk. Infrastruktur spelar en viktig roll i den hållbara omställningen mot ökad energi- och resurseffektivitet samt minskade utsläpp.

Under året gjorde vi två nya investeringar i infrastrukturfonder med hållbarhetsteman (SFDR-artikel 9):

Fonden SEB Nordic Energy investerar i hållbara energitillgångar i de nordiska länderna. Fonden fokuserar på småskaliga, befintliga tillgångar i byggklart skede som genom uppgraderingar kan öka

energiproduktionen på kort sikt. Tillgångarna kan omfatta allt från vattenkraft, vindkraft och storskaliga batteribaserade energilagringssystem till decentraliserade värme- och energieffektiviseringslösningar.

Fonden Finnfund Digital Access

Impact Fund I investerar i hela den digitala värdekedjan – både i fysisk infrastruktur, så som telemaster och nätverk, och i mjukvarubolag som levererar digitala varor, produkter och tjänster. Strategin syftar till att öka tillgången till relevanta privata och offentliga tjänster som stöder socioekonomisk utveckling på tillväxtmarknader i Afrika, Asien och Latinamerika.

Aktivt ägarengagemang

Siffrorna omfattar alla SLS placeringar i aktiefonder, private equity-fonder, räntefonder, fastighetsfonder och infrastrukturfonder, beräknade enligt marknadsvärde.

I enlighet med SLS principer för hållbar placering utövar vi aktivt ägarskap genom att förhandsrösta eller delta i bolagsstämmor i våra direktägda bolag noterade i Finland. Under 2025 deltog vi i totalt 19 bolagsstämmor. Av dessa deltog vi fysiskt i sju och förhandsröstade i sexton. Vår deltagandenivå uppgick till 95 procent i förhållande till marknadsvärdet av våra direktägda finska bolag.

Hållbar placering i siffror

Till våra viktigaste mätare hör portföljens hållbarhetsbetyg och koldioxidavtryck. Hållbarhetsbetyget är på en god nivå och klimatmätarna har utvecklats positivt under året. Vi har tagit i bruk ny klimatanalys och fler hållbarhetsmätare.

Vi följer årligen upp hållbarheten i vår portfölj genom analyser som utförs av våra samarbetspartner. År 2025 inkluderades cirka 70 % av portföljens placeringar i analysen. Den omfattar de likvida aktieplaceringarna samt ränteplaceringar för vilka hållbarhetsinformation finns tillgänglig. Illikvida placeringar ingår inte, då det saknas jämförelsedata för de tillgångsslagen.

Hållbarhetsbetyget håller hög nivå Under 2025 behöll SLS portfölj samma goda hållbarhetsbetyg som föregående år. Betyget baseras på portföljbolagens ESG­poäng, som sammanfattar hur bolagen arbetar med frågor kopplade till miljö (E), samhällsansvar (S) och god förvaltning (G).

Portföljens genomsnittliga ESG­poäng (7 7) motsvarar det näst högsta hållbarhetsbetyget AA, medan marknadsgenomsnittet (MSCI ACWIvärldsindexet för aktier) har betyget A (6 6 poäng).

SLS poäng ligger 17 % över världsindex, vilket tyder på att bolagen i portföljen i genomsnitt hanterar hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter bättre än marknaden som helhet.

SLS portfölj har en betydligt större andel nordiska bolag än världsindex. Nordiska bolag har generellt högre ESG­poäng, vilket bidrar positivt till portföljens hållbarhetsprofil. Majoriteten av våra nordiska aktier är finska. SLS direktägda finska aktier har en genomsnittlig ESG­poäng på 9 ,3 jämfört med 9 ,0 poäng för Helsingforsbörsen (OMX Helsinki CAP GI).

Klimatmätarna utvecklas positivt

En viktig metod vid utvärdering av placeringarnas klimatpåverkan är mätning av växthusgasutsläpp från placeringsobjekt i portföljen. Vi följer upp de absoluta utsläppen samt två relativa mätare: koldioxidavtryck och viktad koldioxidintensitet.

Hållbarhetsbetyg 2019–2025

SLS portfölj Källa: Nordea. Analysens täckningsgrad är 90 %. Världsindex

• Det absoluta koldioxidavtrycket anger de totala utsläppen i ton koldioxidekvivalenter (CO2 e) för den analyserade placeringsportföljen.

• Koldioxidavtrycket räknar utsläppen i relation till placerarens portföljstorlek och anger antalet ton koldioxidekvivalenter (CO2 e) per miljon euro placering.

• Viktad koldioxidintensitet räknar portföljens exponering mot koldioxidintensiva bolag och anger antalet koldioxidekvivalenter (CO2 e) per miljon euro omsättning. Mätaren beaktar placeringsobjektens vikt i portföljen. ➔

Portföljens absoluta utsläpp är beräknade enligt

Scope 1, 2 och 3 i GHG­protokollet, medan de relativa mätarna omfattar Scope 1 och 2. GHG­protokollet är en global standard för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp.

Scope 1 innebär direkta utsläpp i bolagets egen verksamhet. Scope 2 innebär indirekta utsläpp i bolagets verksamhet som kommer från produktionen av inköpt energi. Scope 3 omfattar utsläpp som uppstår vid slutanvändningen av sålda produkter samt vid bolagets upphandling av varor och tjänster. Scope 3­utsläppen utgör ofta majoriteten av företagets totala klimatpåverkan.

Beräkningen av Scope 3­utsläpp bygger på uppskattningar och siffran bör endast ses som vägledande.

De absoluta utsläppssiffrorna bör också tolkas med beaktande av portföljens sektorfördelning.

I praktiken är det några enskilda sektorer som står för majoriteten av Scope 1­, 2­ och 3­utsläppen.

Det absoluta koldioxidavtrycket för vår portfölj var 36 154 ton koldioxidekvivalenter (CO2 e) för 2025 beräknat enligt Scope 1 och 2 Med de uppskattade Scope 3­utsläppen medräknade uppgår portföljens koldioxidavtryck till en miljon ton koldioxidekvivalenter.

Portföljens Scope 1­ och 2­utsläpp är dryga hälften av motsvarade siffra för världsindex. Den här skillnaden kan främst förklaras av portföljens undervikt i sektorerna energi­ och samhällstjänster, samt en exkludering av fossila bränslen inom dessa sektorer.

Enskilda placeringsobjekt kan ha stor inverkan på portföljens utsläpp. Fyra av våra finska direkta aktieinnehav bidrar med 50 % till portföljens Scope 1­ och 2­växthusgasutsläpp och utgör sammanlagt

36 154

”Enskilda

placeringsobjekt kan ha stor inverkan på portföljens utsläpp.”

9 % av den analyserade portföljens marknadsvärde.

De här bolagen är föregångare inom hållbarhet på sina respektive sektorer och flera av dessa bolag har vetenskapligt baserade utsläppsminskningsmål enligt SBTi (Science Based Targets Initiative). Portföljens uppskattade Scope 3­utsläpp är 20 % högre i jämförelse med världsindex. Skillnaden beror på sektorvikter – portföljens vikt i sektorn industrivaror och ­tjänster är nästan dubbelt ➔

Absoluta utsläpp 2025

Källa: ISS ESG

högre än motsvarande vikt i världsindex. Sektorns utsläpp utgör 58 % av hela portföljens Scope 3­utsläpp. Uppskattningsvis hälften av portföljens Scope 3­utsläpp kommer från fem direkta finska och svenska aktieinnehav.

De olika relativa klimatmätarna kompletterar varandra och granskas med fördel sida vid sida. Förändringar i mätarna kan bero på förändrat portföljinnehåll och/eller förändringar i portföljbolagens data, som till exempel utsläppssiffrorna eller omsättningen under ett visst år.

Både det relativa koldioxidavtrycket och den viktade koldioxidintensiteten för SLS portfölj var i snitt 50 % lägre än för världsindex 2025 .

Skillnaden beror till stor del på våra aktiefonder med omfattande klimatkriterier samt på några justeringar i de finska direkta aktieinnehaven.

Risker och möjligheter

Riskerna som klimatförändringen medför för SLS portfölj kan delas in i fysiska risker och omställningsrisker. Med fysiska risker avses risker som direkt orsakas av klimatförändringen, såsom torka eller andra extrema väderfenomen.

De fysiska riskerna i SLS portfölj har analyserats utifrån bolagens geografiska placering och sektor. Enligt analysen är de fysiska riskerna i vår portfölj

cirka 30 % lägre i jämförelse med världsindex, mätt enligt påverkan på framtida värderingar i euro (Financial Value at Risk).

Av bolagen i portföljen har 41 % en god eller mått lig nivå på hanteringen av fysiska risker och resultatet ligger i linje med världsindex. På sektornivå ligger merparten av de fysiska riskerna i sektorerna industrivaror och ­tjänster, råvaror och teknik. Gällande enskilda extrema väderfenomen är portföljens riskprofil något positivare än för världsindex.

Med omställningsrisker avses risker som uppstår i samband med övergången till en klimatneutral framtid. De mest kritiska omställningsriskerna berör energiproduktion och bolag som är verksamma inom fossila bränslen.

Omställningsriskerna i SLS portfölj är lägre än för världsindex. I portföljen finns betydligt färre energiproducenter och därtill utgörs portföljbolagens energiproduktionskapacitet i större utsträckning av förnybar energi.

Vid hantering av fysiska klimatrisker och omställningsrisker är det väsentligt att granska bolagens och kapitalförvaltarnas klimatkompetens och ­målsättningar. Det gör vi genom uppföljning av port följbolagen och en årlig enkät till våra kapitalförvaltare. ➔

Relativa utsläppsmätare 2025

Relativt koldioxidavtryck

koldioxidintensitet

Viktad koldioxidintensitet 2021–2025

Klimatförändringen skapar också placeringsmöjligheter och vi investerar i lösningar som stöder klimatomställningen. Bland dessa investeringar ingår tematiska aktiefonder och infrastrukturfonder med fokus på bland annat förnybar energiproduktion och energieffektivisering.

Klimatmål och scenarioanalys

För att kartlägga risker och komplettera de historiska utsläppsmätningarna är det viktigt att även granska bolagens klimatstrategier och ­mål. Det är avgörande vilka insatser bolagen gör i framtiden för att minska sina utsläpp. Svaga klimatmål hos ett bolag kan öka de långsiktiga riskerna. 80 % av portföljens marknadsvärde utgörs av bolag som redan har vetenskapligt baserade klimatmål eller som har ambitionen att validera dessa enligt SBTi. Motsvarande siffra är 72 % för världsindex.

Scenarioanalys är en annan metod för att granska portföljens framtida klimatavtryck. Analysen jämför portföljbolagens klimatmål med Internationella energiorganets (IEA) klimatscenarier. SDS­scenariot för hållbarutveckling (Sustainable Development Scenario) är i linje med klimatavtalet i Paris och dess mål att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen rejält under 2 °C till 2050. Vår portfölj överstiger 1,5 °C­målet för SDS­scenariot år 2045 . Enligt analysen ligger vår portfölj i linje med en uppvärmning på 1,6 °C till 2050, medan siffran för världsindex är 2,8 °C. Världsindex har redan överskridit 1,5 °C­målet.

Omställningsrisker i portföljen

Källa: ISS ESG

Andelen förnybar energiproduktionskapacitet

Andelen fossil energiproduktionskapacitet

Andelen bolag med fossila reserver

”Svaga klimatmål hos ett bolag kan öka de långsiktiga riskerna.”

Övriga ESG-mätare

Vattenanvändning och återvinning Kubikmeter förbrukat och återvunnet vatten per 1 mn € omsättning bolaget

mellan könen Genomsnittlig, ojusterad löneskillnad mellan könen

Lönejämlikhet mellan VD och övriga anställda Verkställande

Källa: Impact Cubed

Mikko Piitulainen (t.v.) och Petri Salmi i en lagerlokal byggd av återanvänt byggmaterial som de levererat. Lagerlokalen på Blåbärslandet används av Helsingfors stad.

Återbruk på bygget

Byggbranschen hör till de sektorer som skapar den största miljöbelastningen. Det vill företaget

Spolia ändra på genom att ta tillvara använt byggmaterial i stor skala. Hösten 2025 belönades

Spolias grundare med miljöpriset Blå globen.

År 2017 följde byggnadsingenjör Mikko Piitulainen med hur centrumbyggnader i Hagalund i Esbo revs.

– Kort därefter ersattes de gamla betongelementen av liknande nya. Det kändes inte klokt.

Hans första tanke var att det måste finnas en lösning, någon som tar tillvara byggmaterial.

– Men när jag började gräva i ämnet insåg jag att det inte fanns en sådan business.

Piitulainen kontaktade vännen Petri Salmi, ingenjör inom infrabyggande, och efter en natts sömn var Salmi med på tåget. Tillsammans grundade de företaget Spolia, som tar tillvara återanvänt byggmaterial. I höstas belönades Salmi och Piitulainen, tillsammans med tre andra pristagare, med miljöpriset Blå globen.

”Kravnivån måste höjas bland beställarna –

de

bör kräva återanvändning.”

– Vi vet vad byggande i stor skala innebär och vilka utmaningar som finns inom återanvändning. Det är lätt att återanvända i liten skala, men för att göra det på bred front behövs en förändring av branschen, säger Salmi.

Till en början var återanvändning nästan lite av ett skämt bland proffsen.

– Nu skrattar ingen längre. Återanvändning spelar en central roll i storföretagens målsättningar, säger Salmi. Spolias mål är att det i framtiden ska vara lika lätt att köpa återanvänt byggmaterial som nytt.

– Kravnivån måste höjas bland beställarna – de bör kräva återanvändning. Även beslutsfattarna måste ta sig i kragen och skärpa lagstiftningen, säger Piitulainen.

Text: Michaela von Kügelgen

Ett pris för en bättre framtid

Blå globen är ett gemensamt miljöpris från TAH-stiftelsen, Maj och Tor Nesslings stiftelse och SLS, som finansierar priset ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II. Priset ges för banbrytande teknologiska eller vetenskapliga lösningar som bidrar till att bromsa den ekologiska krisen.

År 2025 gick priset till aktörer i byggbranschen: Mikko Piitulainen och Petri Salmi på Spolia, Satu Huuhka professor i hållbar renovering vid Tammerfors universitet och Kristiina Kuusiluoma och Martino De Rossi grundare av arkitektbyrån Collaboratorio. Prissumman på 100 000 euro fördelades jämnt mellan dem.

Personer

Här presenterar vi de förtroendevalda

i vetenskapliga rådet och finansrådet samt medlemmarna i vår ledningsgrupp.

Ledning

VETENSKAPLIGA RÅDET

Åsa von Schoultz Ordförande, professor 2024–2026 (invald 2021)

Kristina Malmio Professor 2024–2026 (invald 2015)

Mona Forsskåhl Vice ordförande, rektor 2023–2025 (invald 2014)

Tuomas Martikainen Professor 2025–2027 (invald 2025)

Johan Aalto Skattmästare, lagman 2024–2026 (invald 2021)

Fredrik Nilsson Professor 2023–2025 (invald 2020)

Anna Slotte Sekreterare, docent 2025–2027 (invald 2022)

Marcus Norrgård Professor 2025–2027 (invald 2023)

Pauline von Bonsdorff Professor 2023–2025 (invald 2017)

Mattias Pirholt Professor 2024–2026 (invald 2020)

Petri Karonen Professor 2024–2025 (invald 2024)

Gunilla Widén Rektor 2025–2027 (invald 2022)

Ledning

FINANSRÅDET

Johan Aalto Ordförande, lagman 2024–2026 (invald 2014)

Robert Andersson Senior advisor 2023–2026 (invald 2018)

Joakim Frimodig Styrelseordförande 2024–2027 (invald 2024)

Gisela Knuts Juris doktor 2025–2028 (invald 2025)

Heidi Schauman Analyschef 2023–2025 (invald 2023)

REVISORER

CGR-samfundet KPMG

huvudansvarig revisor

Marcus Tötterman, CGR

Ledning

LEDNINGSGRUPP

Björn Teir

Verkställande direktör

Patricia Berg Förlagschef

Jonas Lång Chefsjurist

Marika Mäklin Kommunikationschef

Anja Hongelin Administrativ chef

Ruth Illman Forskningschef

Ninny Olin Ekonomichef

Jennica Thylin-Klaus Strategichef

Kristina Linnovaara Arkivchef

Årsberättelser och bokslut

SLS arbetar målmedvetet för ett samhälle där vetenskapligt förankrad kunskap värderas högt, där kultur är något att värna och utveckla, och där kunskap och kultur tillsammans bidrar till ett öppet och upplyst samhälle, skriver ordförande Åsa von Schoultz.

Årskrönika

Att investera i det som håller längst

Vår tid präglas av turbulens och oförutsägbarhet, inte minst på det internationella planet. Kunskapsbaserade, välgrundade och regelföljande beslut står inte högt i kurs hos många av de aktörer som dominerar nyhetsflödet.

Normer tycks i stället förskjutas mot makt, dominans, impulsivitet och råstyrka – mot det snabba och kortsiktiga. Och på hemmaplan har vi dessutom våra nationalekonomiska bekymmer som grädde på moset. Sammantaget skapar detta en känsla av oro och osäkerhet.

Inom SLS gör vi vårt bästa för att stå emot denna utveckling, visa på alternativ och inge hopp. Vi arbetar målmedvetet för ett samhälle där vetenskapligt förankrad kunskap värderas högt, där kultur är något att värna och utveckla, och där kunskap och kultur tillsammans bidrar till ett öppet och upplyst samhälle.

Detta arbete grundar sig på vår strategi för 2025–2028. Under verksamhetsåret 2025 har förverkligandet av ➔

”Centralt i strategin är att stärka kulturen – och särskilt litteraturens livskraft och uppskattning – samt att vidareutveckla vår forskningsfinansiering.”

strategin börjat ta tydligare form och konkreta uttryck. Centralt i strategin är att stärka kulturen –och särskilt litteraturens livskraft och uppskattning – samt att vidareutveckla vår forskningsfinansiering med forskarnas verksamhetsförutsättningar i centrum och forskningens kvalitet som yttersta mål. En viktig del av arbetet handlar också om hur vi kan bidra till att den forskning vi finansierar och den verksamhet vi bedriver får större synlighet och samhälleligt genomslag. Implementeringen av strategin är därför inte bara ett internt utvecklingsarbete utan också ett sätt att tydligare formulera hur vårt uppdrag kan bidra till samhället i en tid som präglas av osäkerhet och snabba förändringar.

Strategin håller nu på att bli verklighet. Strategiperiodens första år har i hög grad präglats av gediget utredningsarbete, diskussioner kring nya idéer och noggranna överväganden kring prioriteringar. Samtidigt har flera initiativ tagits som redan nu ger strategin konkret innehåll.

Ett centralt beslut är en omfattande satsning på digitalisering av svenska tidskrifter i Finland. Projektet sträcker sig över fem år och förverkligas tillsammans med flera andra stiftelser och fonder samt med Nationalbiblioteket som både medfinansiär och ansvarig för genomförandet.

Genom satsningen förbättras tillgången till ett viktigt kulturarvsmaterial och nya möjligheter öppnas för forskning, undervisning och bred användning. Digitaliseringen gör dessutom materialet mer sökbart och användbart, vilket i sin tur stärker förutsättningarna för både forskning och bred bildning.

Satsningen är en viktig del av vårt uppdrag att möjliggöra att material med anknytning till den svenska kulturen och det svenska språket i Finland samlas in, digitaliseras och görs brett tillgängligt.

Under året har även en stor gemensam forskningsutlysning tillsammans med Svenska kulturfonden på temat ”Framtida utmaningar för det svenska i Finland” genomförts. Efter hård konkurrens och en gedigen sakkunnigprocess beviljades medel till ett forskningsprojekt om motivationen att lära sig svenska som andra inhemskt språk i den grundläggande utbildningen.

Det så kallade MOSSA­projektet, som är placerat vid Helsingfors universitet, kommer att pågå i fyra år och ligger väl i linje med utlysningens tema. Vi hoppas att projektet ska ge värdefulla forskningsresultat med tydlig betydelse för det svenska i Finland.

Under året har dessutom ett tidigare pilotprojekt om produktion av svenskspråkig kurslitteratur inom samhällsvetenskap och humaniora konsoliderats som

ett samarbetsprojekt med flera andra finansiärer. Flera projekt har beviljats medel och startat arbetet. Att vi kan utveckla verksamheten och göra betydande satsningar trots en turbulent omvärld och en svag statsekonomi är en stor förmån. Vi verkar inom ramarna för en förening vars starka finansiella grund gör detta möjligt – och där vi av respekt för våra donatorers vilja också har ett ansvar att se till att deras gåvor kommer till aktiv användning och samhället till nytta.

Det är en stor ära att få vara ordförande för en förening med 140 år på nacken och att tillsammans med många andra bidra till att utveckla verksamheten framåt. En självutvärdering av vetenskapliga rådet och finansrådet i början av 2025 visar dessutom på ett mycket gott arbetsklimat och välfungerande processer.

Det ger en stabil grund för vårt fortsatta arbete. I en tid som ofta präglas av det snabba och kortsiktiga vill vi fortsätta investera i det som håller längst –kunskap och kultur.

von Schoultz

Ordförande

Vetenskapliga rådets årsberättelse 2025

1.Inledning

Svenska litteratursällskapets vision för perioden fram till 2032 är ”kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle”. SLS värdegrund bygger på kunskap, kvalitet, förnyelse och mångfald. Under verksamhetsåret 2025 inleddes implementeringen av den strategi för perioden 2025–2028 som ska stödja arbetet med att uppnå visionen. Strategin innehåller tre tyngdpunkter: 1) stödja och förstärka humaniora och samhällsvetenskaper med en svensk dimension inom vetenskapssamfundet, 2) skapa brett engagemang för ett öppet och upplyst samhälle där den svenska kulturen, och speciellt litteraturen, i Finland är livskraftig och uppskattad samt 3) skapa beredskap och förutsättningar att agera i ett samhälle i förändring, särskilt angående balansgången mellan den offentliga och privata sektorn. SLS strategi bygger på en omfattande omvärldsanalys, som uppdateras kontinuerligt. Avsikten är att omvärldsanalysen ska ge förutsättningar att förverkliga SLS syfte på ett ambitiöst och innovativt sätt i en verksamhetsomgivning som präglas av snabba och genomgripande förändringar.

2.Vetenskapliga rådets arbete

Vid vetenskapliga rådets konstituerande möte den 23 april valdes professor Åsa von Schoultz till ordförande, rektor Mona Forsskåhl till viceordförande och docent Anna Slotte till sekreterare för SLS. Under året behandlade vetenskapliga rådet ett

flertal strategiskt viktiga frågor. Bland annat beslutade rådet att nämndforskarbefattningar omvandlas till doktorandbefattningar från och med 2026. Rådet beslutade också att, i samarbete med Kulturfonden, genomföra en betydande satsning i form av projektutlysningen Framtida utmaningar för det svenska i Finland. Det finansierade projektet vid Helsingfors universitet heter Grogrund för svenskkunskaper i framtidens Finland – Motivation att lära sig svenska som andra inhemska språk i den grundläggande utbildningen (MOSSA). Vidare beslutade vetenskapliga rådet att SLS skulle inrätta två nya magisterpris: Helena Westermarcks pris inom konstvetenskaper och Gunnar Landtmans pris inom samhällsvetenskaper.

Under 2025 fattades även beslut om att den tidigare

Personhistoriska kommissionen omvandlades till Person­ och lokalhistoriska kommissionen och att

Redaktionsrådet för Finlands svenska folkmusikinstitut ombildades till Nämnden för Finlands svenska folkmusikinstitut.

Under året fastställde vetenskapliga rådet en riktlinje för hur initiativ av vetenskapliga rådets medlemmar handläggs inom SLS. Riktlinjen skapar en tydlig process för hur initiativ av vetenskapliga rådets medlemmar kan omformas till ny verksamhet eller nya utdelningsformer inom litteratursällskapet.

Vetenskapliga rådet och finansrådet har under året inlett en fördjupad dialog kring analys om framtida medelstilldelningsbehov.

Vetenskapliga rådets verksamhet utvärderas med

viss regelbundenhet. Utvärderingarna fungerar som grund för utvecklandet av arbetet. En självutvärdering av vetenskapliga rådet genomfördes våren 2025. I samråd med finansrådet uppdaterade vetenskapliga rådet fortlöpande SLS styrdokument för att säkerställa att de är i linje med förändringar inom forskning, arkivverksamhet och utdelning.

Vetenskapliga rådet beviljade pris, stipendier och understöd för vetenskaplig och kulturell verksamhet med stöd av SLS stadgar till ett totalbelopp om

7 294 049 euro. Av specialfondernas avkastning riktades 1 827 837 euro till SLS egen användning, vilket gav en total utdelning om 9 121 886 euro.

3.Verksamhet

Under året bedrev SLS sin verksamhet i enlighet med den verksamhetsplan som vetenskapliga rådet fastställt för 2025. De mål som uppställdes i verksamhetsplanen uppnåddes i huvudsak. Nedan redovisas årets verksamhet enligt de strategiska tyngdpunkterna.

3.1 Stödja och förstärka humaniora och samhällsvetenskaper med en svensk dimension inom vetenskapssamfundet

Under året inleddes arbetet med att tillsammans med jämförbara organisationer definiera vad genomslag för vetenskap och kultur innebär, samt hur SLS utvärderar och synliggör det.

Forskningssektorn utvecklade berednings-

processen för stipendiefinansiering och fattade beslut om en ny finansieringsform som tas i bruk 2026 då de tidigare nämndforskarbefattningarna omvandlas till befattningar vid universiteten (SLS-doktorand). De vetenskapspolitiska linjedragningarna diskuterades med avseende på nuvarande och framtida finansieringsformer, ett arbete som fortsätter och implementeras under 2026.

Arbetet inom forskningssektorn omfördelades och processerna utvecklades för att bättre svara mot den växande forskningsfinansieringen och utvecklingen av prisarbetet.

Under 2025 och vårvintern 2026 skickades pressmeddelanden om samtliga elva forskningsprojekt inom programmet Framtida utmaningar i Norden. Pressmeddelandena sändes till såväl medier som övriga intressenter, handplockade för varje enskilt projekt.

Arbetet med att höja profilen för Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) fortsatte, i synnerhet gällande publik verksamhet och utgivning. Organisationen förstärktes med en ny institutsledare och ett nytt styrande organ (FMI­nämnden).

Arbetet med att implementera FMI:s nya sektoröverskridande organisationsmodell fortskred.

Arkiv­ och förlagssektorerna fortsatte under 2025 sitt omfattande digitaliseringsarbete. Det innefattade allt från arbetsmetoder och materialhantering till digitala utgåvor och tillgängliggörande. I samarbete med andra finansiärer stödde SLS nationella ➔

projekt som syftar till att öka mängden digitalt kulturarv och forskningsmaterial på nätet.

SLS inledde arbetet med att i samarbete med andra aktörer tillgängliggöra stora mängder kulturarvsmaterial så att detta kan användas såväl av AI­modeller som av forskare och andra intresserade, och därigenom stärka synligheten för den svenska kulturen och det svenska språket i Finland. SLS pilottestade även AI­verktyg som kan effektivisera arbetet med att fullfölja organisationens syfte, och arbetade aktivt för att AI ska kunna använda material med koppling till det svenska i Finland.

Inom arkivverksamheten prioriterades hantering av redan inkommet material och effektivering av processen för att tillgängliggöra material. Utvärderingen av arkivets genomslagskraft beaktades särskilt i utvecklingen av kundtjänsten. I samband med flytten till nya gemensamma lokaler på Snellmansgatan 13 förnyades kundtjänsten och personalresurserna fördelades mer ändamålsenligt. Biblioteksverksamheten utvecklades utifrån den biblioteksutvärdering som genomfördes 2024.

Förlagssektorn upprätthöll certifikatet för tillgänglig e­bokutgivning. Arbetet stöder SLS värderingar om mångfald och stärker den digitala profilen.

I samarbete med Tove Janssons rättsinnehavare och Åbo Akademis bibliotek inleddes arbetet med att digitalisera, långtidsbevara och digitalt publicera Tove Janssons skriftliga material. Projektets första fas fokuserar på skönlitterära manuskript och resulterar i en vetenskaplig digital utgåva på jansson.sls.fi, som lanseras i juni 2026

Arbetet med utgivningsprojektet Historiska recept slutfördes den 31 december 2025, efter komplettering

med nytt material. Edvard Westermarck­projektet

lanserade webbplatsen westermarck.sls.fi med ett

urval av korrespondens och artiklar. Webbutgåvan Förvaltningshistorisk ordbok kompletterades och redigering av helheten påbörjades. Slutligen kan här nämnas att vetenskapliga rådet beviljade fyra forskningsprojekt sammanlagt

2 366 085 euro och individuella stipendier för

akademisk forskning till ett belopp av 1 884 600 euro.

3.2 Skapa brett engagemang för ett öppet och

upplyst samhälle där den svenska kulturen, och speciellt litteraturen, i Finland är livskraftig och uppskattad

En sektoröverskridande arbetsgrupp såg över hur SLS beskriver sig själv som litteraturfrämjande organisation. Justeringar gjordes i texter på webbplatsen och i pressmeddelanden. I oktober antog ledningsgruppen en kommunikationsplan för den operativa organisationen. Planen beskriver hur SLS ska kommunicera för att bäst stödja organisationens mål under den pågående strategiperioden.

Ett sektoröverskridande team för kommunikation och nätverkande på finska skapades i syfte att öka SLS möjligheter att nå ut till relevanta finskspråkiga målgrupper.

SLS samarbetade under året med finskspråkiga forskningsmiljöer för att öka kunskapen om det svenska språket och den svenska kulturen i Finland. Litteratursällskapets nämnder och forskningssektor ordnade seminarier vid finskspråkiga universitet och genomförde en universitetsturné där SLS presenterades med tonvikt på forskningsfinansiering. Även arkivsektorn arbetade målmedvetet för att

stärka arkivmaterialets relevans för finskspråkiga användare.

Samarbetet med Finska Litteratursällskapet, andra privatarkiv samt Riksarkivet, Nationalbiblioteket, Museiverket och andra centrala minnesorganisationer fortsatte. Samarbetet omfattade bland annat den gemensamma söktjänsten Finna och juridiska frågor inom sektorn. Vetenskapliga samfundens delegation och dess underavdelningar Vetenskapsbokhandeln och Boklagret var fortsatt viktiga samarbetspartner.

Samarbetet med Språkbanken i Sverige och Kielipankki i Finland omfattade bland annat överföring av transkriberat material från arkivet och förlaget.

Samarbetet med Litteraturbanken gällde tillgängliggörande av finlandssvensk litteratur. I Sverige samarbetade SLS även med Svenska Akademien, Kungliga Vitterhetsakademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien, Kungliga Musikaliska Akademien, Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse. Förlaget fortsatte sitt samarbete med finska förlag för att möjliggöra finska översättningar av SLS böcker. Även samarbetsprojekten med svenska förlag fortgick. Agentverksamheten i Sverige fortsatte öka SLS synlighet hos en sverigesvensk publik och SLS verksamhet syntes i samband med bokmässor i Finland och Sverige. Samprojektet kring stöd för den finlandssvenska litteraturen och läsande fortsatte under 2025. Projektet finansieras av SLS tillsammans med fem samarbetande stiftelser och fonder, och SLS ansvarar för att leda och samordna arbetet.

Satsningen på populärvetenskaplig utgivning fortsatte genom serien Värt att veta. SLS medlemstidning Källan reducerades till ett nummer per år.

Medlemmarna får i stället alla fyra nummer av Värt att veta från och med 2025.

En omfattande utredning om litteraturens och kulturens roll i dagens samhälle med dess föränderliga medielandskap inleddes under hösten. Utredningen resulterar i en slutrapport som offentliggörs under 2026.

En samfinansierad utlysning för produktion av kurslitteratur på svenska genomfördes i maj. Kurslitteratursatsningen finansieras av SLS och fyra samverkande stiftelser och fonder, och koordineras av SLS. Nio projekt beviljades finansiering, de flesta med start 2026

Vetenskapliga rådet beviljade ett stöd om 750 000 euro till Nationalbiblioteket för arbetet med digitalisering av svenskspråkiga tidskrifter i Finland. SLS administrerar Delegationen för den svenska litteraturens främjande och den utdelning som sker via den. Delegationen beviljar statligt finansierat stöd för tryckning av skön- och facklitteratur samt stöd för översättning av litteratur från finska till svenska. År 2025 beviljade delegationen totalt 49 850 euro i stöd. Ett nytt verksamhetskoncept togs fram för SLS hus på Riddaregatan 5, utgående från hyresgästerna Schildts & Söderströms och Stiftelsen Sedmigradsky samt från SLS egen verksamhet i huset. Tillsammans utvecklades ett varumärke för huset, som bygger på verksamhetskonceptet ”Ett hem för kunskap, litteratur och lek”.

3.3 Skapa beredskap och förutsättningar att agera i ett samhälle i förändring, särskilt angående balansgången mellan den offentliga och privata sektorn SLS följde aktivt utvecklingen inom områden som är relevanta för organisationens syfte, liksom inom ➔

universitetssektorn och kulturarvsinstitutionerna.

Under året genomfördes en omvärldsanalys med fokus på SLS verksamhetsfält och samtidigt skapades en modell för kontinuerlig omvärldsanalys. För att stärka SLS egna förmåga att fungera i olika förhållanden ses planerna för krishantering och kriskommunikation regelbundet över och uppdateras, och övningar på dessa områden genomförs som en del av organisationens kontinuitetsplanering.

SLS samarbeten utvärderas kontinuerligt, både för att hitta flexiblare samarbetsformer och för att bedöma vilka uppgifter SLS ska utföra själv och vilka som kan överlåtas åt andra aktörer. Under året fastställdes en plan för SLS intressebevakningsarbete. Målet är att påverka samhällsutvecklingen utgående från SLS vision och strategi. Arbetet ska bidra till att humanioras och samhällsvetenskapernas samt litteraturens och kulturarvets roll i det finländska samhället förstärks, och att SLS möjligheter att förverkliga sitt syfte tryggas, samt att det svenska i Finland beaktas inom SLS verksamhetsfält. I enlighet med detta bedrevs en aktiv intressebevakning i samarbete med närstående aktörer.

Genom medlemskapet i Stiftelser och fonder r.f. deltog SLS i det nationella samarbetet inom stiftelsesektorn. SLS är sedan 2013 medlem i Philantrophy Europe Association (Philea), som är samarbetsorganisationen för europeiska stiftelser och fonder. Vetenskapliga rådet beslutade vid slutet av året att SLS även skulle bli medlem i kultur- och konstområdets centralorganisation Kulta rf, som verkar för att stärka kulturens samhälleliga uppskattning och ekonomiska förutsättningar.

Inom kulturarvssektorn är KAM Juridiikka det centrala nätverket för intressebevakning, och SLS innehade

nätverkets ordförandeskap 2025. Inom nätverket deltog SLS aktivt dels i förhandlingarna med upphovsrättsorganisationerna om rätten att tillgängliggöra ur handeln utgångna verk och dels i arbetet med ett etiskt regelverk för arkivorganisationer.

SLS ordnade erfarenhetsutbyte med andra organisationer med start i ett samarbete i form av personalutbyte med Finska Litteratursällskapet. SLS erbjöd även olika former av fortbildning för personalen och följde upp personalens välmående. Fokus ägnades också successionsplanering för att säkerställa kontinuitet i sakkunskapen i den operativa organisationen.

Vid denna strategiska tyngdpunkt kan slutligen miljöpriset Blå globen nämnas: 2025 gick det till Satu Huuhka, Kristiina Kuusiluoma, Martino De Rossi, Mikko Piitulainen och Petri Salmi. Priset på 100 000 euro delas ut av SLS, Maj och Tor Nesslings stiftelse och TAHstiftelsen. SLS andel av prissumman var 33 333 euro.

4. SLS 140: Jubileumsåret och årshögtiden

Under året uppmärksammades SLS 140­årsjubileum på flera sätt. Årshögtiden den 5 februari firades som en jubileumsfest i Finlandiahuset, med omkring 1 200 personer som publik i salen och 650 personer på den påföljande middagen. Temat för festen var ”Bakom det som varit skymtar det som ännu inte är” och scenprogrammet kombinerade traditionell finlandssvensk folkmusik i nytt arrangemang med nutidsdans. Festföredraget hölls av historikern Peter Englund.

Jubileumsutställningen Arkivoriginal hölls på Nationalbiblioteket 26 maj–18 juni. Utställningen presenterade SLS arkivskatter, från kända författares och konstnärers alster till privatpersoners brev och

folkkulturmaterial.

Under året genomfördes en arkivinsamling med temat ”Ung på svenska” bland barn och unga. Insamlingen fortsätter under 2026

Tre vetenskapliga jubileumsseminarier hölls under året: ”Relevant eller hotad forskning? Samhällsoch humanvetenskaperna i dagens samhälle” vid

Tammerfors universitet 19 maj, ”Akademisk flerspråkighet – en rikedom?” vid Jyväskylä universitet 25–26 september och ”Strandlinjer – tid, plats och minne” vid Åbo universitet 27–28 november.

I maj utkom SLS historia, För kunskap och kultur, skriven av Victor Wilson. Även Historiska och litteraturhistoriska studier firade jubileum med sitt 100:e nummer som utkom i september med temat ”Gammalt och nytt – förr och nu”.

Jubileumsåret uppmärksammades även internt i form av en personalresa till Åland 20–21 augusti.

5. Medlemmar

Vid årets slut hade SLS totalt 886 medlemmar. Året innan var medlemsantalet 887.

6. Årsmötet 8.4.2025

I SLS årsmöte deltog 22 medlemmar.

Till medlemmar i vetenskapliga rådet för treårsperioden fram till årsmötet 2028 återvaldes professor Marcus Norrgård, docent Anna Slotte och professor Gunilla Widén. Professor Tuomas Martikainen invaldes i stället för docent Ann-Catrin Östman, som inte ställde upp för omval, fram till årsmötet 2028

Oberoende skiljedomare Gisela Knuts invaldes i finansrådet för perioden fram till årsmötet 2029 i stället för verkställande direktör Jannica Fagerholm,

som inte ställde upp för omval.

Till revisor för verksamhetsåret 2025 valde årsmötet revisionssamfundet KPMG, som meddelat att Marcus Tötterman CGR fungerar som huvudansvarig revisor.

På förslag av vetenskapliga rådet och finansrådet beslutade årsmötet att bibehålla medlemsavgiften för årsmedlemmar vid 25 euro och avgiften för ständigt medlemskap vid 800 euro.

7. Vetenskapliga rådets sammansättning

Vetenskapliga rådet hade följande sammansättning (slutårtalet anger det sista hela kalenderår för vilket vederbörande valts – sålunda slutar mandatperioden vid följande års årsmöte):

Mandatperiod Invald Närvaro ordförande, professor Åsa von Schoultz 2024–2026 2021 8/9 vice ordförande, rektor Mona Forsskåhl 2023–2025 2014 6/9

3/3 (avgick i april 2025)

Martikainen

5/6 (invald vid årsmötet 8.4.2025)

Vetenskapliga rådet sammanträdde under året till nio möten och arbetsutskottet till åtta möten.

8.SLS bokslut för 2025

Vetenskapliga rådet har för sin del tagit del av SLS bokslut för 2025 och tillstyrker att det fastställs.

Finansrådets årsberättelse 2025

Finansrådets årsberättelse utgör en i bokföringslagen avsedd verksamhetsberättelse.

• Den förvaltade förmögenhetens totalavkastning uppgick under 2025 till +10,6 % (+9 ,3 % år 2024).

• Förmögenhetens marknadsvärde uppgick vid slutet av året till 2 360 miljoner euro (2 182 miljoner euro).

• Investerings­ och finansieringsverksamhetens överskott var 74 ,1 miljoner euro (73 ,5 miljoner euro).

• Donationer och testamenten förkovrade kapitalet med 4 ,9 miljoner euro (4 ,9 miljoner euro).

• SLS verksamhet och utdelning utvecklades planenligt, medelsanvändningen uppgick till 21,0 miljoner euro (18 5 miljoner euro).

• SLS utdelning av pris, stipendier och understöd uppgick till 9 ,1 miljoner euro (7,8 miljoner euro).

• Ordinarie verksamhetens underskott (innefattande utbetalda stöd ur Svenska kulturfonden) uppgick till 72,9 miljoner euro (68,0 miljoner euro).

• Till Svenska kulturfondens disposition år 2026 ställs 54 miljoner euro ( 52 miljoner euro).

• Räkenskapsperiodens överskott är 37 730 08 euro (103 681,63 euro).

Placeringsåret År 2025 var ett gott år för placeringsverksamheten. Avkastningen på den globala aktiemarknaden var +7,9 % mätt med världsindex. Under det första halvåret skapade rädslan för ett globalt handelskrig till följd av amerikanska importtullar tydliga nedgångar i börskurserna världen över. Den handelspolitiska osäkerheten minskade då tullsatserna på amerikansk import fastställdes på en betydligt lägre nivå än vad som ursprungligen befarades under våren, samtidigt som de flesta länder avstod från motåtgärder. De geopolitiska spänningarna fortsatte för sin del att hämma både investeringar och konsumtion, och därmed den ekonomiska tillväxten. Artificiell intelligens var ett centralt tema under 2025 och investeringarna i datacenter och annan infrastruktur accelererade ytterligare. AI förväntas både öka produktiviteten i ekonomin och bidra med kostnadsinbesparingar, och kommer sannolikt att vara ett dominerande tema för kapitalmarknaderna under de kommande åren. Den globala ekonomiska tillväxten 2026 förutspås ligga kring samma nivå som under året innan, det vill säga på dryga 3 %.

Tillgångarnas marknadsvärde steg från 2 182 miljoner euro till 2 360 miljoner euro vid utgången av 2025 . Huvudplaceringsformen för SLS förmögenhetsförvaltning är aktieplaceringar. Dessa utgjorde

81 % av placeringsportföljen vid årsslutet 2025

(80 % per 31 12 2024). Ränteplaceringarna utgjorde 12 % av totalportföljen (11 %).

Fastighetsplaceringarnas andel av totalportföljen var 7 % (9 %). Placeringsportföljens sammansättning och dess förändring under 2025 belyses ur olika synvinklar i noter nr 9–18 till bokslutet.

Investerings­ och finansieringsverksamhetens överskott ökade till 74 ,1 miljoner euro 2025 från

73,5 miljoner euro 2024 Överskottet från aktieplaceringar minskade till 61,8 miljoner euro från

63, 4 miljoner euro. Intäkterna från ränteplaceringar ökade till 9,8 miljoner euro 2025 från 8,3 miljoner euro 2024. Nettointäkten från fastighetsplaceringar steg från 1,8 miljoner euro till 2, 4 miljoner euro.

Hållbar placering

Målen för SLS hållbara placeringsverksamhet grundar sig på internationella konventioner och globalt samarbete. Det här innefattar FN:s och OECD:s principer, de globala målen för hållbar utveckling, konventionen om biologisk mångfald och EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt.

I enlighet med klimatavtalet i Paris eftersträvar SLS en koldioxidneutral portfölj senast år 2050. SLS placerar främst i fonder kategoriserade som artikel 8 eller 9 enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Dessa kategorier av fonder beaktar hållbarhetsfaktorer

i placeringsprocessen och stöder SLS mål för hållbar placering. År 2025 utgjordes portföljens fondplaceringar, enligt marknadsvärde, av 29 % (27 % år 2024) artikel 9­fonder, 49 % ( 53 %) artikel 8­fonder och 22 % (20 %) artikel 6­fonder eller fonder utan kategorisering. Vi samarbetar med våra kapitalförvaltare för att utveckla hållbarheten inom olika tillgångsslag.

Under 2025 gjorde SLS flera nya infrastrukturfondplaceringar med hållbarhetsteman (SFDR­artikel 9). Fonderna investerar bland annat i förnybar energiproduktion och energilagring samt i digitala nätverk och mjukvarubolag inom den digitala värdekedjan.

Den likvida portföljens hållbarhet följs upp årligen genom analys utförd av externa samarbetspartner. Under 2025 har en ny klimatanalys och flera hållbarhetsmätare tagits i bruk. Analysen visar att portföljens hållbarhetsbetyg hållit en god nivå utan större förändringar mot marknadsgenomsnittet.

Portföljens ESG­poäng (7,7) ger det näst högsta hållbarhetsbetyget AA, medan genomsnittet på marknaden (MSCI ACWI världsindex för aktier) har betyget A (6,6).

Portföljens klimatmätare har utvecklats positivt. Det relativa koldioxidavtrycket och den viktade koldioxidintensiteten för portföljen var 50 respektive 60 % lägre än för världsindex för 2025 . 80 % av ➔

portföljens marknadsvärde utgörs av bolag som redan har vetenskapligt baserade klimatmål eller som har ambitionen att validera dessa enligt SBTi (Science Based Targets Initiative). Scenarioanalysen indikerar att portföljen är i linje med en 1,6 °C uppvärmning till 2050 medan siffran för världsindex är 2 8 °C.

Finansrådet uppdaterade SLS principer för hållbar placering i maj 2025 . Principerna kring investeringar i försvarsindustrin förtydligades och exkluderar placeringar i bolag som tillverkar kontroversiella vapen i strid med internationell humanitär rätt.

Aktieplaceringar

År 2025 var ett positivt år för aktieplaceringar. Beräknat i euro steg världsindexet med +7,9 %. Helsingforsbörsen var en av de starkaste i världen och steg efter tre år med negativ avkastning med hela +36, 4 %. SLS referensindex, som till 50 % bestod av världsindex (MSCI World AC TRN Euro), till 25 % av Helsingforsbörsen (OMXH TRN) och till 25 % av ett ränteindex för euroområdets statslån (ICE EG), steg med +12,7 %. Syftet med indexet är att utgöra en referens vid uppföljningen av hur placeringsportföljens avkastning och risk utvecklas på lång sikt.

SLS aktieplaceringar avkastade i genomsnitt +15 , 4 %. Vid utgången av 2025 uppgick värdet på aktieplaceringar till 1 915 miljoner euro jämfört med 1 757 miljoner euro vid slutet av 2024 och stod för 81 % (80 %) av de placerade tillgångarna.

Aktiefonders andel av aktieplaceringarna var 41 % (44 %). Aktiefondplaceringarna är i huvudsak globala aktieindexfonder och därtill fonder inriktade på olika långsiktiga teman som till exempel småbolag

och bolag som utvecklar lösningar för hållbar utveckling. De direktägda, börsnoterade aktierna som i huvudsak är internationellt verksamma bolag registrerade i Finland och Sverige utgjorde 37 % ( 34 %) av aktieplaceringarna. I enlighet med SLS placeringspolitik prioriteras stabila och etablerade företag med stark marknadsposition, stabil intjäningsförmåga och stark balans samt en ägarvänlig dividendpolitik. Vid årsskiftet var de fem största direkta innehaven följande (i storleksordning):

Nordea, Nokia, Investor, Sampo och UPM­Ky mmene.

Direktägda börsnoterade aktier köptes för 17 miljoner euro och såldes för 59 miljoner euro.

SLS eftersträvar att öka på allokeringen till placeringar i private equity och fortsätter genomföra en flerårig plan för att uppnå detta. Placeringar i private equity görs genom specialplaceringsfonder och motsvarande strukturer. Vid slutet av 2025 värderades det sysselsatta kapitalet till 415 miljoner euro ( 367 miljoner), vilket motsvarar 22 % (21 %) av aktieplaceringarna. Vid slutet av året uppgick de resterande placeringsförbindelserna till private equity till 384 miljoner euro ( 351 miljoner). Under året omklassificerades placeringar i infrastrukturfonder och flyttades från kategorin private equity till fastighets­ och infrastrukturplaceringar.

Nettoförsäljningen inom aktieplaceringar uppgick till 30 miljoner euro. Aktieplaceringarnas diversifiering enligt bransch och region samt förändringen i denna under 2025 illustreras i noter 11–12 till bokslutet.

Fastighets- och infrastrukturplaceringar I slutet av 2025 sålde SLS fem helägda bostadshus i

centrala Helsingfors till pensionsförsäkraren Keva. Affären omfattade fastigheterna Stora Robertsgatan 12, Stora Robertsgatan 14 , Mechelingatan 4 , Runebergsgatan 50 och Mariegatan 10. Husen omfattade 181 hyresbostäder och 14 affärslägenheter.

Fastigheternas avkastning för 2025 var negativ, främst beroende på sänkta marknadsvärden för bostads- och affärslägenheter. Fastighetsnettot för 2025 var 2,4 miljoner euro (1,8 miljoner). Fastighetsnettot belastades av avskrivningar för omfattande grundreparations- och ombyggnadsarbeten på Snellmansgatan 13 och av ombyggnadskostnader för nytt användningsändamål för Riddaregatan 5 Merparten av ombyggnadskostnaderna för Riddaregatan 5 belastar år 2026. Hyresintäkterna uppgick till 5,2 miljoner euro (5,3 miljoner), avkastningen från fastighetsfonderna var 1,2 miljoner euro (1,5 miljoner). SLS uppbär marknadsmässiga hyror för de egna verksamhetslokalerna. De interna hyrorna ingår i ovan nämnda bruttohyresintäkt och uppgår till 1,1 miljoner.

Kostnader för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar eller andra åtgärder med lång verkningstid gällande fastigheter aktiverades till ett värde om 3 ,7 miljoner euro (6,7 miljoner). Aktiverade kostnader för fullföljda och avslutade ombyggnadsprojekt avskrivs lineärt under en period av 10 år. Avskrivningarna uppgår till 1,2 miljoner euro (1,2 miljoner).

Beläggningsgraden i det uthyrda fastighets­ och bostadsbeståndet har varit tillfredsställande och vid årsskiftet var alla affärslokaler uthyrda förutom halva femte våningen på Snellmansgatan 13. Den lokalen har i slutet av 2025 förberetts för kommande

ombyggnad när hyresgäst hittas, genom att riva mellanväggar, husteknik med mera. Kontoren som Stiftelsen Sedmigradsky och Schildts & Söderström hyrt på Snellmansgatan 13 blev lediga vid årsskiftet, då de flyttade till Riddaregatan 5 . De tomma kontorslokalerna utgör cirka 10 % totalen på Snellmansgatan 13. Antalet bostadshyreslägenheter uppgick vid årsskiftet till 98 (279), varav 10 lägenheter var lediga för renovering och uthyrning eller var till försäljning. Uthyrningstiden för bostäder har blivit längre under 2025 på grund av överutbud på marknaden. Hyresnivån i SLS hyresavtal granskas årligen. Hyrorna höjdes under året i genomsnitt med 1 % (2 %).

Under året såldes via testamenten nyligen erhållna bostäder i Asunto Oy Asteritie 6 och Bostads Ab Peter. En bostad såldes i Asunto Oy Kiiski. Under året såldes även en fastighet i Esbo, en fastighet i Mariehamn och en fritidsfastighet i Eckerö.

Det nya verksamhetskonceptet för SLS fastighet Riddaregatan 5 , ”Ett hem för kunskap, litteratur och lek”, utarbetades under 2024 och förverkligades i form av omfattande ombyggnadsarbeten i fastigheten under 2025 . Det nya konceptet bygger på den verksamhet som förlaget Schildts & Söderströms, Stiftelsen Sedmigradsky och SLS kommer att bedriva i huset. SLS förfogar även framöver över festsalen och de utrymmen som stöder verksamheten i salen. Schildts & Söderströms har koncentrerat sin verksamhet till huset och Stiftelsen Sedmigradsky har startat upp ett nytt daghem i lokalerna.

Stor­Sarvlaks och Stensböle gårdar förvaltas av ett förvaltningsråd respektive en bestyrelse. Gårdarna utgör fristående fonder inom Svenska kulturfonden ➔

och förvaltningsorganen avger separata berättelser för finansrådet. Verksamheten på Stor­Sa rvlaks leds i enlighet med testamentsbestämmelserna av ett förvaltningsråd och utvecklas i enlighet med den strategi som förvaltningsrådet presenterade 2024 för SLS finansråd. Strategin för gården omspänner verksamhetens framtidsplaner, ekonomiska prognoser för jord­ och skogsbruket, maskinparken, slottet, parken och övriga byggnader på ägorna samt för den allmännyttiga verksamheten.

Strömma gård ombildades till en fristående fond inom Svenska litteratursällskapet i och med den sista av de tre donatorernas frånfälle våren 2025 . Gården förvaltades tidigare som en fastighetssammanslutning i samråd med en av donatorerna som hade dispositionsrätten till gården. Skogsbruket, som utgör Strömma gårds viktigaste inkomstkälla, bedrivs i enlighet med uppgjorda planer. Gårdens åkrar och strandängar är utarrenderade. I karaktärshuset planeras en konditionsgranskning samt renoveringar.

Vid slutet av året värderades det sysselsatta kapitalet för placeringar i fastighetsfonder och ­aktier till 61 miljoner euro (40 miljoner) och de totala resterande placeringsförbindelserna till 22 miljoner euro.

Under året omklassificerades placeringar i infrastrukturfonder och flyttades från kategorin private equity till fastighets­ och infrastrukturplaceringar. Placeringar i infrastruktur görs genom specialplaceringsfonder och motsvarande strukturer.

Vid slutet av 2025 värderades det sysselsatta kapitalet till 24 miljoner euro (11 miljoner), vilket motsvarar 15 % (6 %) av fastighets­ och infrastrukturplaceringarna. Vid slutet av året uppgick de resterande placeringsförbindelserna inom

infrastrukturplaceringar till 15 miljoner euro (8 miljoner).

Ränteplaceringar

Placeringar på räntemarknaden gav positiv avkastning under 2025 Index för euroområdets statsobligationer steg med +0,6 %, investment grade­lå n med +4 , 4 % och high yield­lå n med +5 ,1 %. 12 månaders EURIBOR

sjönk något under året, från 2, 46 % till 2,24 % vid årsskiftet.

SLS ränteplaceringar uppgick vid slutet av året till 286 miljoner euro (238 miljoner euro 31.12.2024).

Ränteportföljen hade en tonvikt på placeringar i företagskrediter (private credit och placeringsfonder för listade företagslån) samt kortfristiga ränteplaceringar. Den indexerade avkastningen för ränteplaceringarna var +3 , 4 %.

Ränteplaceringarna bestod vid årsskiftet till 58 % (60 %) av ränteplaceringsfonder, 26 % (24 %) av korttidsplaceringar samt 16 % (16%) av likvida medel. Vid slutet av året uppgick de resterande placeringsförbindelserna inom ränteplaceringar till 40 miljoner euro (45 miljoner).

Placeringspolitik, riskhantering, händelser efter räkenskapsperiodens utgång och utsikter för 2026

SLS placeringsverksamhet styrs av den av finansrådet 13 11 2014 antagna och 17 11 2025 uppdaterade placeringspolitiken. Placeringspolitiken definierar målet för placeringsverksamheten som är att:

a. generera en stabil och förutsägbar direktavkastning för verksamhet och utdelning samt att

b. genom en hållbar placeringsstrategi uppnå en totalavkastning som motsvarar avkastningskravet och därmed tryggar förmögenhetens realvärde på lång sikt.

Placeringspolitiken definierar hur vi i placeringsverksamheten förhåller oss till risk och definierar former för hantering av olika slags risker. Principer för hållbarhet i placeringsverksamheten som beaktar aspekter på miljö, samhällsansvar och god förvaltning är också definierade i ett särskilt av finansrådet fastställt dokument, SLS principer för hållbar placering. I det beskrivs hur hållbarhetsaspekterna beaktas i placeringsprocessen. Dessa dokument finns tillgängliga på sls.fi/verksamhetsprinciper.

Placeringspolitiken fastställer att aktier och aktierelaterade instrument utgör huvudplaceringsformen. Placeringsverksamhetens risker betraktas mot bakgrund av uppställda mål gällande avkastning och bevarande av kapitalets långsiktiga realvärde.

Inom respektive tillgångsslag eftersträvas tillräcklig diversifiering för att minska beroendet av enskilda placeringar och förvaltare. SLS upprätthåller i enlighet med placeringspolitiken i sin balans buffertar för att hantera portföljens värdeförändringsrisker, direktavkastningsrisker och likviditetsrisker.

Beaktande portföljens sammansättning bedöms dessa risker vara på en normal nivå och riskbuffertarna tillräckliga.

Den ekonomiska tillväxten förväntas vara måttlig 2026 och ligga på liknande nivå som under 2025 , dryga 3 %. Det geopolitiska läget är i nyckelroll med tanke på utvecklingen på kapitalmarknaderna under året.

Den positiva globala ekonomiska tillväxten under 2026 gynnar företagens resultatutveckling, vilket

torde stödja utvecklingen på aktiemarknaden. Det geopolitiska läget är osäkert och det är sannolikt att dessa risker fortsättningsvis kommer att förorsaka volatilitet på kapitalmarknaderna. SLS placeringsstrategi och tillgångsallokering är med utgångspunkt i placeringspolitiken utformade att tåla volatilitet och svängningar i både världsekonomin och på kapitalmarknaderna, och över tid nå upp till det främsta målet; att generera en god avkastning och en stabilt växande medelsanvändning för verksamhet och utdelning.

Finansrådets sammansättning och möten Finansrådet hade under året följande sammansättning (slutårtalet anger det sista hela kalenderår för vilket vederbörande valts – sålunda slutar mandatperioden vid följande års årsmöte):

Ma ndatperiod Invald

• Ordförande och

SLS skattmästare, lagman Johan Aalto 2024–2026 2014

• senior advisor

Robert Andersson 2023–2026 2018

• verkställande direktör

Jannica Fagerholm (avgick vid årsmötet 2025) 2021–2024 2001

• styrelseordförande

Joakim Frimodig 2024–2027 2024

• juris doktor Gisela Knuts 2025–2028 2025

• analyschef Heidi Schauman 2023–2025 2023

Å rsmötet 2025 valde juris doktor Gisela Knuts till finansrådet för en mandatperiod på fyra år. Vid samma årsmöte avgick långvariga finansrådsmedlemmen, verkställande direktör

Jannica Fagerholm, som hade meddelat att hon inte ställde upp för omval. ➔

SLS ordförande, professor Åsa von Schoultz, har deltagit i finansrådets möten. Finansrådet sammanträdde fyra gånger till ordinarie möten under året. Därtill har finansrådet hållit en aftonskola, deltagit i arbetet med strategiimplementering tillsammans med vetenskapliga rådet och ledningsgruppen samt hållit sex e­sa mmanträden och beslutat om att på förslag av det vetenskapliga rådet anta tjugo nya medlemmar till SLS.

Finansrådets medlemmar har deltagit vid finansrådets ordinarie sammanträden enligt följande:

• Johan Aalto 4/4

• Robert Andersson 4/4

• Jannica Fagerholm 1/1

• Joakim Frimodig 4/4

• Gisela Knuts 3/3

• Heidi Schauman 3/4

Finansrådet har i enlighet med tidigare praxis granskat hela förmögenheten vid sina möten och formulerat riktlinjer för omplaceringar. Finansrådet har uppdaterat placeringspolitiken och andra SLS styrdokument. Utvecklingen av datasäkerhet och IT­relaterade risker har rapporterats kontinuerligt till finansrådet.

SLS försäkringsskydd omfattar sakförsäkringar, personförsäkringar, avbrotts- och ansvarsförsäkringar. Fastigheterna är försäkrade till fullt värde då det är möjligt. Museala byggnader har fasta försäkringsvärden. Finansråd och vd omfattas av en ansvarsförsäkring för förmögenhetsskador.

Medelsanvändning

För SLS egen verksamhet och utdelning användes under året 21,0 miljoner euro. Ur fristående fonden

Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II ställdes år 2025 till Svenska litteratursällskapets disposition 850 000 euro för fondens syften och

7 700 euro utdelades till Tölö gymnasium. År 2026 ställs 875 000 euro till Svenska litteratursällskapets disposition och 7 950 euro utdelas till Tölö gymnasium. Fristående fonden Strömma gård bildades under 2025 och hade följaktligen ingen utdelning under året.

År 2025 ställdes till Svenska kulturfondens disposition 52,0 miljoner euro av 2024 års resultat. År 2026 ställs av 2025 års resultat sammanlagt 54,0 miljoner euro till Svenska kulturfondens disposition. Svenska kulturfonden rekvirerade under 2025 utbetalningar till ett sammanlagt belopp om 51,5 miljoner euro (49,4 miljoner euro 2024), vilket kan avläsas ur resultaträkningen. Mottagarna av Kulturfondens understöd rekvirerar medlen i olika takt, sålunda innehåller de rekvirerade utbetalningarna även medel som ställts till disposition under tidigare år och en del av årets tillbudsstående medel rekvireras senare.

Fondkapital

Det nytillkomna fondkapitalet uppgick under 2025 till 4 865 326,86 euro. Tre av Svenska litteratursällskapets fonder och elva av Svenska kulturfondens fonder mottog kapitaltillskott under året. Fyra nya fonder har inrättats under 2025 i Svenska kulturfonden, en ny fond har inrättats i Svenska litteratursällskapet. Fondvisa kapitaltillskott specificeras i not nr 21 respektive not nr 24 i noterna till balansräkningen.

Ny fond inom Svenska litteratursällskapets

gemensamt förvaltade fonder:

• Nr 740 Tore och Herdis Modeens fond för genealogisk forskning. Fonden stöder genealogisk forskning som ansluter sig till det svenska i Finland.

Den fristående fonden Strömma gård inom Svenska litteratursällskapet bildades under året genom överföring av tillgångar och eget kapital från Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder. Fondens syfte är att stödja svensk utbildning, forskning och utveckling gälla nde i första hand naturbruk.

Nya fonder inom Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder:

• Nr 736 Carita Janssons minnesfond. Avkastningen från fonden ska delas ut som studiestipendier till i Finland födda adopterade personer för studier vid universitet eller högskola. Personerna ska ha svenska som modersmål, hemspråk eller skolspråk eller studera på svenskspråkig linje eller utbildning. Stipendierna ska i första hand ges för studier i socialvetenskaper eller teologi och i andra hand för humanistiska studier.

• Nr 737 Inger och Bengt Lunds fond. Fondens avkastning ska användas till stipendier och för understöd av studier i klassisk musik eller annan verksamhet den klassiska musiken till fromma.

• Nr 738 Bjarne och Paul Hermanssons minnesfond. Fondens avkastning ska användas för årliga bidrag till förmån för den ideella verksamheten och forskningen kring cancersjukdomar, i första hand på Åland.

• Nr 739 Hans Jockum Appels fond. Avkastningen från fonden ska användas till att dela ut stipendier

till personer som har ett starkt intresse för att skriva rimmad poesi och aktivt utövar denna konst.

Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders kapital ökade med totalt 4 ,9 miljoner euro. I summan ingår en överföring om 0,7 miljoner euro till Svenska litteratursällskapets konjunkturutjämningsfond. De fristående fondernas kapital ökade med 0,6 miljoner euro. Svenska kultur fondens gemensamt förvaltade fonders kapital ökade med totalt 9 ,9 miljoner euro. I summan ingår ett uttag om 3 ,95 miljoner euro från Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfond. De fristående fondernas kapital ökade med 0,2 miljoner euro.

De gemensamt förvaltade fondernas egna kapital uppvärderas årligen med förändringen i konsumentprisindex. År 2025 steg konsumentprisindex med 0,7 %. Därmed ökade Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders kapital med 1, 4 miljoner euro och den fristående fonden Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond med 0,1 miljoner euro. Svenska kultur fondens gemensamt förvaltade fonders kapital uppvärderades med 4 miljoner euro. Uppvärderingen är avsedd att inflationskorrigera fondernas kapital och andel av avkastningen. Placeringspolitiken definierar att då värderegleringsfondens storlek i förhållande till placeringarnas värdeförändringsrisker bedöms vara tillräcklig, kan värderegleringsfondens kapital användas för ytterligare uppskrivning av fondernas kapitalvärde. Ingen ytterligare uppskrivning utöver indexuppvärderingen företogs år 2025 . ➔

Variationer i direktavkastning utjämnas vid behov med Svenska litteratursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfonder som fungerar som direktavkastningsreserver. Ackumulerade överskott och reserver som har ackumulerats i konjunktur ut jämningsfonderna kan disponeras på förslag av finansrådet. Strävan är att upprätthålla en reserv som motsvarar det planerade utdelnings­ och verksamhetsfinansieringsbehovet för 1–2 år.

Förändringarna i fondkapitalet beskrivs i noterna nr 21–22 och 24–25 i anslutning till bokslutet.

Balansomslutning och värdeförändringar I slutet av året var balansomslutningen 1 770 966 396 euro, varav Svenska kulturfonden var 1 380 011 367 euro (utan interna elimineringar), jämfört med 1 695 728 974 euro i början av året, varav Svenska kulturfonden var 1 329 015 222 euro.

Uppvärderingen av Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade värderegleringsfonden med 1, 4 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade de gemensamt förvaltade fondernas värderegleringsfond med 3 ,1 miljoner euro. Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde utgjorde 1,0 miljoner euro. Vid bildandet av fristående fonden Strömma gård, överfördes 1,2 miljoner euro från gemensamt förvaltade fonders värderegleringsfond till den fristående fonden. Under perioden återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till ett belopp om 5 ,1 miljoner euro och vid försäljning av placeringar realiserades vinster till ett belopp om 12,1 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var

återburna förvaltararvoden på 0,6 miljoner euro

samt andel av avkastning från private equity­bu ndna placeringar på 0, 4 miljoner euro. Värderegleringsfonden i Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder ökade sammanlagt med 11,3

miljoner euro till 117,9 miljoner euro. Därtill ökade

Svenska litteratursällskapets fristående fonders

värderegleringsfonder med 10 miljoner till 20,2

miljoner euro.

Uppvärderingen av Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade

värderegleringsfonden med 4 miljoner euro.

Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde utgjorde 4 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade fonden med 19 ,5 miljoner euro. Övriga händelser som minskade fondens kapital uppgår till 1,9 miljoner euro. Vinster vid försäljning av placeringar realiserades till ett belopp om 42,3 miljoner euro. Under perioden

återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till ett belopp om 17,9 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var återburna

förvaltararvoden på 2, 4 miljoner euro samt andel av avkastning från private equity 1,2 miljoner euro. I Svenska kulturfonden ökade värderegleringsfonden med sammanlagt 34 4 miljoner euro till 653 ,7 miljoner euro. Svenska kulturfondens fristående fonders värderegleringsfonder ökade med 2,7 miljoner till 23 ,7 miljoner euro.

Den placerade förmögenhetens värdering, förändringar och marknadsvärden presenteras i noter nr 15–18 i anslutning till bokslutet och förändringarna i värderegleringsfonderna presenteras i noter nr 22 och 25 .

Bokslutsdispositioner

Enligt fondbestämmelser har till Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders kapital förts 3 ,0 miljoner euro av årets avkastning. Till Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders kapital har förts 4 ,97 miljoner euro. Ur Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfond har överförts 3 ,95 miljoner euro. För SLS årsmöte föreslås en överföring om 700 000 euro till Svenska litteratursällskapets konjunkturutjämningsfond.

Ur Svenska litteratursällskapets forskningsfond har överförts 1,39 miljoner euro för pågående projekt. Ingen ny överföring till forskningsfonden ingår i bokslutet för 2025 . Forskningsfondens syfte är att kapitalet används för framtida utdelning till forskningsprojekt eller för att finansiera av vetenskapliga rådet beslutade infrastrukturprojekt som bedrivs i SLS egen regi. Forskningsfonden upplöses enligt vetenskapliga rådets utdelningsbeslut eller i den takt som projekten framskrider och tar medel i anspråk.

Svenska kulturfondens resultat

År 2025 ställde SLS sammanlagt 52 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål, därtill disponerade Svenska kulturfonden

1 034 000 euro ur Allmänna fonden. För föreskrivna och anvisade förmånstagare reserverades

3 581 490, 43 euro och Utdelningsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr kunde disponera 45 818 509 ,57 euro. Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr kunde disponera 2 600 000 euro.

Av resultatet för 2025 , efter föreskrivna överföringar till kapitalet och ovan redovisade dispositioner, har

finansrådet beslutat att i enlighet med villkoren i det av Svenska folkpartiet 30.12 1908 upprättade donationsbrevet ställa 54 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål enligt följande:

Reserveras för föreskrivna och anvisade mottagare 2026 3 835 049,47

Reserveras för Svenska kulturfondens

utdelning 2026 47 464 950,53

• varav:

• ur Svenska litteratursällskapets fonder 147 266,10

• ur Svenska kulturfondens fristående fonder 1 130 000,00

• ur Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder 46 187 684,43

Reserveras för Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr 2 700 000,00

Totalt 54 000 000,00

Efter ovan nämnda dispositioner uppvisar

Svenska kulturfonden ett underskott på 5 900,82 euro, som förs mot Svenska kulturfondens eget kapitals balanserade överskott.

Svenska litteratursällskapets resultat

Svenska litteratursällskapets resultaträkning uppvisar efter verkställda dispositioner och reserveringar ett överskott för 2025 om 37 730,08 euro, som förs mot balanserat överskott.

Resultaträkning

Ordinarie verksamhetens intäkter

Kostnader

Utdelning pris, stipendier, understöd SLS

Utdelning pris, stipendier, understöd SKF

Donationer och bidrag not 3.1 4 946 480,80 3 465 229,18 Överföring från fonder - 493 626,63 120 000,00

- 5 459 032,43 3 602 754,18

Kostnader

heter och aktielägenheter

ord- och skogsbruk

Investerings- och finansieringsverksamhetens överskott

av egen verksamhet

och finansieringsverksamhet

Aktieplaceringar

61 833 388,06 63 386 493,43

Fastighetsplaceringar - 6 396 337,21 6 771 247,41

Jord- och skogsbruk - 810 580,31 727 770,13

Ränteplaceringar - 9 794 303,09 8 304 680,05

Dispositioner och förändringar kapitalet

Ö verfört till gemensamt förvaltade fonders kapital enl. fondregl.

Överfört till fristående fonders kapital

Förändringar reserverade medel

rveras

året ianspråktagna reserverade medel SLS

erveras för utdelning under kommande år SKF not

Under året ianspråktagna reserverade medel SKF, utdeln.

förändringar i kapitalet

Överfört till värderegleringsfonden

Balansräkning

Omsättningstillgångar

Banktillgodohavanden

fonder

Noter till resultatoch balansräkningen

Redovisningsprinciper

Utdelning

1 Av Svenska litteratursällskapet beviljade pris och stipendier har kostnadsförts på basis av fattade beslut och upptas som skuld till mottagarna. Understöd för fleråriga förpliktelser bokas som helhetskostnad för det år beslutet har fattats. Svenska kulturfondens utdelningsmedel reserveras för utdelning och kostnadsförs då de rekvirerats för utbetalning.

Avskrivningar som ingår i verksamhetskostnader

2 Maskiner, inventarier och andra anskaffningar med lång verkningstid som ingår i verksamhetskostnader aktiveras då enskilda objekt har ett anskaffningsvärde om 10.000 euro eller mera. Objekten avskrivs planenligt under 3-5 år.

Erhållna donationer och bidrag

3 Mottagna bidrag och understöd intäktförs till den del kostnader uppstått. Resterande mottagna bidrag periodiseras och upptas som passiva resultatregleringar.

Omsättningstillgångar

4 Principen för hantering av publikationslagret har förändrats år 2025. enlighet med försiktighetsprincipen kostnadsförs publikationernas tryckningskostnad året de uppkommer. Ingående lagret vid början av redovisningsperioden har kostnadsförts.

Fondkapital

5 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder avser fonder som förvaltas med gemensamma tillgångar. Vid uppgörandet av bokslutet bestod SLS gemensamt förvaltade fonder av 125 enskilda fonder och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder av 498 fonder. Summan av de enskilda fondernas kapital bildar de gemensamt förvaltade fondernas egna kapital SLS respektive SKF balansräkning. Till det egna kapitalet räknas också SLS respektive SKF värderegleringsfonder i vilken samtliga gemensamt förvaltade fonder har andel i relation till sitt eget kapital. Till värderegleringsfonden förs enlighet med av finansrådet fastställda principer realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar och återtagning av nedskrivningar samt vissa andra värdereglerande transaktioner som specificeras i en skild not. Finansrådet tar årligen ställning till eventuell uppvärdering av de enskilda fondernas egna kapital som kan uppvärderas genom överföring från värderegleringsfondernas kapital till de enskilda fonderna i proportion till dessa fonders eget kapital. De enskilda fondernas avkastning beräknas med en kalkylränta om 4% räknat på de enskilda fondernas ingående kapital. Utöver gemensamt förvaltade fonder förvaltas 5 fristående fonder (fonder med egen täckning), Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II och Strömma gård inom SLS och Alix och Ernst von Borns fond I, Stensböle minnen och Lise och Thelma Standertskjölds fond inom SKF. Dessa fonder har separata tillgångar och har inte andel i de gemensamt förvaltade fondernas värderegleringsfonder.

6 Konjunkturvariationers inverkan på utdelningskapaciteten och verksamheten utjämnas vid behov med Svenska litteratursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfonder genom att av räkenskapsperiodens resultat enligt föreningsmötes beslut överföra medel till respektive konjunkturutjämningsfond. Målet är att respektive konjunkturutjämningsfonds kapital kan uppgå till 1-2 års behov för utdelning och verksamhet. Konjunkturutjämningsfondernas kapital kan disponeras enligt finansrådets beslut.

7 För Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder samt för Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder har uppgjorts separata resultat- och balansräkningar som intagits Svenska litteratursällskapets bokslut.

8 Nya donationer upptas till marknadsvärde balansräkningen under respektive fonds eget kapital.

Bestående aktiva

9 Bestående aktiva värderas till anskaffningsvärden enligt fifo-principen. Nedskrivningar görs för offentligt noterade instrument mot värderegleringsfond balansräkningen. Nedskrivningar företas om anskaffningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna anskaffningsvärdet för ett inköpsparti är högre än marknadsvärdet för offentligt noterade instrument vid bokslutstidpunkten. Icke noterade instrument omvärderas enligt prövning. Under tidigare redovisningsperioder gjorda nedskrivningar återtas vid försäljning och vid bokslut då marknadsvärdet ligger över det nedskrivna värdet. Under 2025 har vissa tillgångar omklassificerats och flyttats från private equity till fastighets- och infrastrukturplaceringar. Motsvarande förändringar har gjorts för jämförelsesiffrorna för 2024, vilket innebär en avvikelse till tidigare publicerat bokslut.

Realisationsresultat

10 Försäljningsvinster/-förluster från bestående aktiva resultatförs och förs därefter till värderegleringsfond. Kursdifferenser vid försäljning av valuta förs till resultaträkningen.

Värdering av tillgångarna

11 Placeringar fondstrukturer med mångåriga ansvarsförbindelser behandlas till medelanskaffningsvärde. Nedskrivningar görs då medelanskaffningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna värdet för en placering är högre än värderingen vid bokslutstidpunkten. 20% av den realiserade avkastningen från dylika strukturer inom private equity och infrastruktur förs mot värderegleringsfond syfte att över tid bevara kapitalets realvärde.

12 Vid marknadsvärdering av tillgångar tillämpas den vid redovisningstidpunkten mest tillförlitliga marknadsvärderingen för respektive tidpunkt. Härav följer att tillgångarnas marknadsvärde eller tillgångsklassificering kan ha förändrats jämfört med tidigare redovisade marknadsvärderingar. Detta medför att tidigare års portföljstruktur och avkastning kan uppvisa smärre avvikelser i detta bokslut jämfört med tidigare publicerade bokslut. Tillgångar annan valuta än euro omräknas till bokslutsdagens valutakurs.

Fastighetsinnehav

13 Kostnader för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid som beräknas innebära att fastighetens värde vid försäljning eller uthyrning för en längre tid genom åtgärden beräknas öka, aktiveras regel och ökar fastighetens bokföringsvärde. Årsreparationer och kostnader för administration och underhåll kostnadsförs sin helhet på årlig basis.

14 Aktiverade utgifter för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid enligt punkt 13 avskrivs lineärt enligt plan med en avskrivningstid om 10 år. Övriga avskrivningar på byggnadernas bokföringsvärden görs regel inte.

Ordinarie verksamhet

Kostnader

fonder

Återinförda pris, stipendier och understöd

Dispositioner och förändringar kapitalet

Överfört till gemens. förv. fonders kapital enl.

Förändringar reserverade medel

Under året ianspråktagna reserverade medel

Övriga förändringar i kapitalet

Löner och arvoden SLS

Löner och arvoden SLS fristående fonder

Löner och arvoden SKF fristående fonder

Övriga

Närståendekretsrapportering

Med närståendekretsåtgärder avses ekonomiska åtgärder som företagits med närståendekretsen.

Till Svenska litteratursällskapets sedvanliga närståendekretsåtgärder hör:

1 Löner och arvoden till personer i närståendekretsen samt arvode till revisionssamfund

2 Pris, stipendier och understöd till personer i närståendekretsen

3 Hyresavtal med personer närståendekretsen

Till SLS närståendekrets hör:

a Finansrådets medlemmar och revisorer

b Vetenskapliga rådets medlemmar, verkställande direktören och ledningsgruppens medlemmar

c Familjemedlemmar till personer som avses i punkterna a-b *

Ersättningar till ledningen (löner, arvoden och naturaförmåner):

Björn Teir

Nyckelpersoner inom förmögenhetsförvaltningen omfattas av en frivillig pensionsförsäkring

Ersättningar till sällskapets ordförande Åsa von Schoultz

Ersättningar till skattmästare Johan Aalto

Ersättningar till övriga medlemmar i finansrådet och vetenskapliga

Övriga löner och arvoden

Pris, stipendier och understöd

*) Med familjemedlem avses: make och sambo, egna barn och makens eller sambons barn, dessa barns make eller sambo och efterkommande, egna och makens eller sambons föräldrar, far- och morföräldrar och deras föräldrar

**) 2025: Utgivningschef Patricia Berg, administrativ chef Anja Hongelin, forskningschef Ruth Illman, arkivchef Kristina Linnovaara, chefsjurist Jonas Lång, kommunikationschef Marika Mäklin, ekonomichef Ninny Olin, strategichef Jennica Thylin-Klaus

3.1 Bidrag och understöd från privata fonder, stiftelser och föreningar samt från staten och kommuner

arkivverksamheten

För kostnader inom Forskningsprogrammet Framtida utmaningar i

av bokmässor

och Julius Polins fond inom Folkhälsan

3.2

Delegationen för

fristående fonder överskott

SLS friståender fonders förvaltningsgottgörelse

gemensamt förvaltade fonder överskott

SKF gemensamt förvaltade fonders förvaltningsgottgörelse till

SKF fristående fonder överskott

SKF fristående fonders förvaltningsgottgörelse

Not 5: Överfört till gemensamt förvaltade fonders kapital

Not 8: Övriga förändringar i kapitalet

Svenska litteratursällskapet

Överföring från Förhandsfinansiering, SLS jubileer

Not 6: Överfört till fristående fonders kapital

Not 7:

Reserveras för utdelning Svenska kulturfonden

till Allmänna fonden

9: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fondtillgångar enligt marknadsvärde

Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringar fördelade enligt instrumentslag, marknadsvärde

litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars branschfördelning enligt marknadsvärde

Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars regionala fördelning, marknadsvärde

Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fastighetsplaceringar enligt marknadsvärde

14:

Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens ränteplaceringar enligt marknadsvärde

Anskaffningar, ökningar och aktiveringar

Återtagning av nedskrivningar

Försäljningar och minskningar

Vinst / förlust vid försäljning

Kapitalåterbäringar, nedskrivningar och avskrivningar

Svenska litteratursällskapet

Not 16: Svenska litteratursällskapets tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärden

Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder

Fastighetsaktiebolag

Direktägda fastigheter och anläggningstillgångar

Fastighetsfonder och -aktier

Svenska litteratursällskapets fristående fonder

litteratursällskapets fristående fonder

ökningar och aktiveringar Återtagning av nedskrivningar Försäljningar och minskningar Vinst / förlust vid försäljning

Kapitalåterbäringar, nedskrivningar och avskrivningar

Svenska kulturfonden

Not 18:

Svenska kulturfondens tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärdering

Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder

Not 19:

Svenska litteratursällskapets fordringar och resultatregleringar

Svenska kulturfondens andel av projektfinansiering

på övriga finansiärer inom Forskningsprogrammet

Fordringar på övriga finansiärers andel av utdelning ur Frykenstedts fond

Not 20: Svenska kulturfondens fordringar och resultatregleringar

Övriga förändringar utgörs av t.ex. fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar.

litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder 1.1

vinster

förvaltade fonders fondkapital 1.1

Nytillkommet fondkapital

Appels fond

och E. von Borns fond I, GFF

och P. Hermanssons minnesfond

Hägerstedts minnesfond

Janssons minnesfond

och B. Lunds fond

Svenska Österbottens kulturfond/C.Jerns fond -

Svenska Österbottens kulturfond/Singsby sångkör

Svenska kulturfondens värderegleringsfond

Not 26: Förhandsfinansiering

Beviljade

Resterande kapitalförbindelser till private equity-, private debt- och infrastrukturplaceringar

Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder

litteratursällskapets fristående fonder

Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder

Svenska kulturfondens fristående fonder

litteratursällskapet

under nästa räkenskapsperiod

senare

Bostads Ab Stora Robertsgatan 12

Bostads Ab Victoria 2

Ab Riddaregatan 5 (bolaget bildat 2025)

Bokslutets underskrifter

Vetenskapliga rådet har avgivit sin årsberättelse, som innefattar yttrande om bokslutet.

Helsingfors den 26 mars 2026

VETENSKAPLIGA RÅDET

Åsa von Schoultz

Johan Aalto

Mona Forsskåhl

Pauline von Bonsdorff

Petri Karonen

Kristina Malmio

Tuomas Martikainen

Fredrik Nilsson

Marcus Norrgård

Mattias Pirholt

Anna Slotte

Gunilla Widén

Finansrådet har för sin del godkänt vetenskapliga rådets årsberättelse, finansrådets årsberättelse och bokslutet omfattande resultaträkning, balansräkning och noter till resultat­ och balansräkningen.

Helsingfors den 27 mars 2026

FINANSRÅDET

Johan Aalto

Robert Andersson

Joakim Frimodig

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Björn Teir

Gisela Knuts

Heidi Schauman

Vi har idag slutfört revisionen och avgivit revisionsberättelse.

Helsingfors den 27 mars 2026

KPMG OY AB

Revisionssamfund

Marcus Tötterman

CGR

Revisionsberättelse

Till medlemmarna i Svenska litteratursällskapet i Finland rf

Revision av bokslutet

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet för Svenska litteratursällskapet i Finland rf (FO­nummer 0200138­1) för räkenskapsperioden 1 1–31 12 2025 Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.

Enligt vår uppfattning ger bokslutet en rättvisande bild av föreningens ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Finansrådets och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Finansrådet och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar finansrådet och verkställande direktören för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

— Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för

att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

— Skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

— Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

— Drar vi en slutsats om lämpligheten i att finansrådet och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

— Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen ➔

och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för föreningens styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Övrig information

Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar finansrådets verksamhetsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har

inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i finansrådets verksamhetsberättelse och bokslutet enhetliga och finansrådets verksamhetsberättelse har upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i finansrådets verksamhetsberättelse, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

Helsingfors den 27 mars 2026

KPMG OY AB

Marcus Tötterman

CGR

Förteckningar

Här listar vi vår verksamhet och utdelning under året.

Pris

Pris utdelade vid årshögtiden 5.2

• Karl Emil Tollanders pris om 50 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll författaren Lars Sund för Prinsessan av Vasa.

• Ett pris om 30 000 euro ur Bokhandlare Bo Carleskogs fond tillföll författaren Susanne Ringell för boken Att avskalas ett liv.

• Ett pris om 30 000 euro ur Irma Carrells testamentsfond tillföll författaren Petter Sandelin för Skott

• Ett pris om 30 000 euro ur Eklund­Modeenska fonden med tillhörande medalj tillföll docent Matias Kaihovirta för verket Jord och järn. Pojo kommun 1866–2008.

• Ett pris om 30 000 euro ur Astrid och Bertel Appelbergs fond tillföll filosofen Nora Hämäläinen för Granhäcken. En essä om ensamheter.

• Ett pris om 13 000 euro var ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II tillföll forskaren Katja Bargum och illustratören Jenny Lucander för Fjärilarnas rekordbok.

• Ett kulturhistoriskt pris om 25 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll professor Henrik Meinander för en inflytelserik gärning för historisk forskning.

• Ett pris för dramatiskt verk om 25 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll dramaturgen och dramatikern Tove Appelgren för True love sucks 2.0.

• Ett pris om 20 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Martina MoliisMellberg för diktverket medusa

• Ett pris om 20 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren och tecknaren Anna

Härmälä för serieromanen Singelmamman

• Ett pris om 15 000 euro ur Marcus Collins minnesfond tillföll konstnären Viljami Heinonen.

• Jöns Budde­pr iset om 15 000 euro tillföll översättaren Jaana Nikula.

• Ett pris om 10 000 euro ur Carl Gustaf Estlanders minnesfond tillföll författaren Agneta Enckell för diktsamlingen obeskrivligheten.

• Granberg­Sumeliuska priset om 10 000 euro tillföll författaren Ellen Strömberg för ungdomsromanen Ingen början inget slut.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik

Höijers donationsfond I tillföll teologie doktor Niklas

Antonsson för avhandlingen För samhällets bestånd och

Guds rikes förkovran. Prästerskapets undervisning kring hushåll, barn och äktenskap i svenska postillor 1686–1770.

• Ett pris om 5 000 euro var ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Anna

Sundelin och docent Mats Wickström för verket Ålandsdrottningen. Fanny Sundströms förunderliga liv.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll pedagogie doktor Sofie

Tjäru för avhandlingen Bokstunden som institution i förskoleundervisningen. Förskollärares syn på lärande och iscensättning.

• Ett pris om 10 000 euro ur Femtioårsfonden tillföll journalisten Marcus Rosenlund för Den underjordiska boken.

• Ett pris om 10 000 euro ur Harald och Jenny Neovius minnesfond tillföll Ulrika Hansson för romanen Det är inte synd om Edna Svartsjö.

• Ett pris om 5 000 euro var ur Spåreska fonden tillföll filosofie doktor Inga Elgqvist­Sa ltzman och filosofie doktor Katarina Saltzman för En röst för frigörelse. Emma

Saltzmans livshistoria.

• Ett pris om 5 000 euro ur Håkan och Katarina Anderssons fond för talekonst och språkfärdighet på svenska i Finland tillföll författaren och estradpoeten Rosanna Fellman.

Övriga pris

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris

• Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 25 000 euro var t illföll filosofie doktor Sofia Joons för doktorsavhandlingen ”Det var främlingar och dock fränder”. Estlandssvenska identitetsformeringar med visor som verktyg och filosofie doktor Jenny Sylvin för avhandlingen Svenskan vid Helsingfors universitet. Språkpolicy, attityder och realiteter.

Pris för magisteravhandling

• Lars och Bojen Huldéns magisterpris i språkvetenskap om 1 500 euro tillföll fil.mag. Rosa Aalto, Helsingfors universitet.

• Josua Mjöbergs magisterpris i litteraturvetenskap om 1 500 euro tillföll fil.mag. Juuso Räsänen, Helsingfors universitet.

• Alma Söderhjelms magisterpris i historia om 1 500 euro tillföll fil.mag. Elisa Kujansuu, Jyväskylä universitet.

Studentpris

• Studentpriset i historia om 1 000 euro tillföll Ada Nyström, Gymnasiet Lärkan.

• Studentpriset i modersmålet om 1 000 euro tillföll Rafaela Marschan, Gymnasiet Lärkan.

• Studentpriset i samhällslära om 1 000 euro tillföll Rebecka Pimenoff, Gymnasiet Lärkan.

• Studentpriset i A­svenska om 1 000 euro tillföll Ilona Nissinen, Ressun lukio.

Miljöpriset Blå globen

• Blå globen­pr iset om totalt 100 000 euro tilldelades fem pionjärer inom hållbart byggande: Satu Huuhka, Kristiina Kuusiluoma, Martino De Rossi, Mikko Piitulainen och Petri Salmi, för deras arbete med att utveckla lösningar för hållbart boende och cirkulär ekonomi. Priset finansieras av TAH­st iftelsen, Maj och

Tor Nesslings stiftelse och SLS. Bidraget på 33 333 euro från SLS finansieras ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II.

Fredrik Pacius-priset

• Fredrik Pacius­priset om 15 000 euro tillföll professorn, musikern och forskaren Nathan Thomson för hans banbrytande arbete inom den finländska musikutbildningen.

• Fredrik Pacius­pr iset om 15 000 euro tillföll kompositören Lotta Wennäkoski för hennes insatser för Finlands musikliv.

Pris delades ut för sammanlagt 522 833 euro.

Medaljer

• Medaljen Forskning och vitterhet tilldelades filosofie doktor Ann­Ma ri Häggman.

• Medaljen Forskning och vitterhet tilldelades professor emeritus Clas Zilliacus.

• Medaljen Allt vi äga samman tilldelades författaren Tua Forsström.

• Medaljen Allt vi äga samman tilldelades professor emerita Ebba Witt­Brattström.

• Runebergsmedaljen tilldelades minister Carl­Olaf Homén.

• Runebergsmedaljen tilldelades professor emeritus Tom Moring.

Stipendier och understöd

Ämnesområde och fonder Sökande Beviljad summa Musik och musikvetenskap -ur Fredrik Pacius minnesfond - -

- Matteus Blad 4 000

- Jakobstads Sinfonietta 5 000

- Kulturföreningen Katrina 5 000

- Wilhelm Kvist 32 400

- Mats Lillhannus 6 000

- Sibelius-Akademin 14 720

- Sibelius-Akademin 36 890

- Sibelius-Samfundet rf 50 000

- Viitasaaren kesäakatemia ry 15 000

- Villa Frida musikvänner rf 5 000

Sammanlagt - 174 010

Tryckningsunderstöd -ur Christian och Constance Westermarcks fond och Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I - -

- Martin Enckell 800

- Föreningen E rf 2 150

- Förlaget M 8 000

- Förlaget Scriptum 2 200

- Hanna Karppanen 1 200

- Libraria 5 900

- Litorale 3 600

- Harry Lönnroth 1 000

- Keijo Peura 2 200

- Schildts & Söderströms 9 200

- Österbottniska Nationen 1 200

Sammanlagt - 37 450

- -

Fonden för Finlands svenska bildkonstnärer och tonsättare - -

- Janika Herlevi 3 500

- Sandra Kantanen 6 000

- Felix Nybergh 4 000

- Patricia Rodas 3 500

- Pia Sirén 4 000

Sammanlagt - 21 000

Ämnesområde och fonder Sökande Beviljad summa Stipendium för vistelse på Drakamöllan – Nordiskt Forum för Kultur och Vetenskap - -

Katarina Alanko 3 500

Johanna Frondelius 3 500

Harry Lönnroth 3 500

Henrik Meinander 3 500

Jonita Siivonen 3 500

Susanna Sjöstedt 3 500 Sammanlagt - 21 000

Övriga understöd

Nationalbiblioteket 750 000

Föreskrivna mottagare

Kimitoöns konstförening rf 3 656

Kotka Svenska Samskola 125

Närpes Skolmusikkår 1 500

Samfundet Folkhälsan 20 015

Stiftelsen Z. Topelius barndomshem 5

Svenska kulturfonden 145 093

Svenska Privatskolan Uleåborg 49 235

Tölö gymnasium 13 586

Åshöjdens högstadium 7 569

Sammanlagt - 259 884

Delegationen för den svenska litteraturens främjande

Facklitteratur, våren 25 850

Facklitteratur, hösten 8 000

Skönlitteratur, våren 16 000

Skönlitteratur, hösten 0

Ämnesområde och fonder

Sökande Beviljad summa

Vistelsestipendium för författare - -

ur Harald och Jenny Neovius minnesfond, bokhandlare Bo Carleskogs fond och Irma Carrells testamentsfond

- Kim Henrik Björklund 6 000

- Liselott Forsman 1 500

- Charlotta Frantz 1 500

- Maria Grundvall 1 500

- Nea Charlotta Haglund 3 000

- Simon Häggblom 6 000

-- Yvonne Karsten 4 500

- Michaela von Kügelgen 1 500

- Lukas Lundin 2 000

- Julia Mäkkylä 5 000

- Stina Niemi 1 500

- Karl-Gustav Olin 1 500

- Henrika Ringbom 1 500

- Annika Sandelin-Lindberg 1 500

- Sofia Sevón 1 500

- Hannele Mikaela Taivassalo 4 500

- Kaarle-Juhani Valtiala 3 000 Sammanlagt - 47 500

Ekonomi och statistik

ur Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond

- Niklas Gäddnäs 27 000

- Jerry Montonen 16 200

- Oliver Ståhlberg 16 200

- Filip von Wehrt 18 900

Sammanlagt - 78 300

Genealogi och biografi

ur Hjördis och Arvid Standertskjölds fond

- Anna-Karin Grönroos 10 000

- Catarina Welin 5 000

- Susanna Widjeskog 18 000 Sammanlagt - 33 000

Historia

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Gösta Schybergsons minnesfond och Hjördis och Arvid Standertskjölds fond

- Ann-Sophie Blomqvist 8 000

- Magnus Cederlöf 4 800

- Fredrik Rosenqvist 12 000

- Svenska Odlingens Vänner Helsinge rf 12 000

- Västnyländska kultursamfundet rf 4 000

- Conny Westerlund 16 000

Sammanlagt 56 800

Ämnesområde och fonder

Historievetenskap

Sökande Beviljad summa

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond och Gösta Schybergsons minnesfond -- Franziska Dalheimer 16 200 - Finska Historiska Samfundet 6 000 - My Hellsing 88 800 - Helsingfors universitet 1 500 - Historiska föreningen 17 000 - Matias Tapio Kaihovirta 29 600

Susan Kiiski-Seiskari 97 200

Tuomas Laine-Frigren 44 400

Tia Niemelä 16 200

Åbo Akademi 1 500

Åbo universitet 1 500

Sammanlagt

Kulturhistoria

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond

Kulturvetenskaper

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I, Selma, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Stiftarnas fond och Karl Emil Tollanders donationsfond

Fredrikshamns stadsmuseum

Houtskärs kulturgille rf

Riikka Miettinen

Kyrkohistoria

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II

Ämnesområde och fonder

Sökande Beviljad summa

Litteratur eller konst -

- Tiina-Maija Lehtonen 15 000

- Annika Sandelin-Lindberg 32 400

Sammanlagt - 47 400

Litteratur- eller konstvetenskap

ur Stiftarnas fond, Karl Emil Tollanders minnesfond, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Hjördis och Arvid Standertskjölds fond, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond och Margit och Henrik Höijers donationsfond I

- Ville Anttinen 32 400

- Maria Mårsell 74 400

- Veijo Pulkkinen 44 400

- Johanna Slotte Dufva 16 200

- Lotta Westerlund 32 400

Sammanlagt - 199 800

Miljövård och teknologi - -

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II

- Gopalakrishna Gangisetty 16 200 - Viivi Lindholm 97 200

- Hamed Mazaherylaghab 32 400

- Alex Nygård 32 400

- Ostrobothnia Australis 5 800

Sammanlagt - 184 000

Samhällsvetenskaper

ur Stiftarnas fond, Karl Emil Tollanders minnesfond, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond och Margit och Henrik Höijers donationsfond I

- Föreningen Granskaren rf 15 000

- Helsingfors universitet 5 000

- Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi 5 160

- Noora Lehtonen 64 800

- Nordens välfärdscenter 10 000

- Jonas Schauman 16 200

- Dorothee Schulte-Basta 48 600

- Jaakko Tiinanen 16 200

- Lina Trygg 32 400

- Nanna Wackström 32 400

- Mariel Wuolio 32 400

Sammanlagt - 278160

Ämnesområde och fonder

Sökande Beviljad summa

Svenska språketur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II

Föreningen för nordisk filologi rf 9 500

Mandira Halder 74 400

Rebecka Heinonen 48 600

Anu Rouhikoski 46 500 - Tammerfors universitet 2 000

Sarah Wikner 74 400

Laura Willström 32 400

Östra Finlands universitet 1 000

Sammanlagt - 288 800

Teologi

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II

Sammanlagt

Resestipendium för medicinstuderande och -kandidater

ur Carl-Johan von Troils minnesfond

Resestipendium för studerande marinteknik och -teknologi

ur Lennart Engströms stipendiefond

Sammanlagt

Svenskans fortbestånd

ur Bo Backströms fond

Finlandssvenskt kulturarbete

ur Birger Pettersons fond

Holger Frykenstedts stipendiefond

Stipendiemedlen beviljas av SLS och Finlands Akademi.

Ämnesområde och fonder

Medel för skrivandet av kurslitteratur

Stipendiemedlen beviljas av SLS, Svenska kulturfonden, Stiftelsen för Åbo Akademi, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Lisi Wahls stiftelse.

Sökande Beviljad summa

Ämnesområde och fonder Sökande Beviljad

Framtida utmaningar för det svenska i Finland

Samfinansierat forskningsprojekt med Svenska kulturfonden

- Tom Gullberg (Åbo Akademi i Vasa) 41 744

- Camilla Haavisto (Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet) 59 854

- Mia Heikkilä (Åbo Akademi) 42 000

- Matias Kaihovirta (Åbo Akademi) 77 271

- Marika Kivinen (Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet) 69 606

- Pekka Lindqvist (Åbo Akademi) 12 325

- Satu Siltaloppi (Jyväskylä universitet) 64 456

- Caroline Sundgren (Svenska handelshögskolan)

71 760

- M. Matilda Wrede-Jäntti (Helsingfors universitet) 16 320

doc-poolen

Grogrund för svenskkunskaper i framtidens Finland – Motivation att lära sig svenska som andra inhemska språk i den grundläggande utbildningen (Helsingfors universitet) 986 252

Att samla, bevara och använda – Socialt aktörskap kring privata arkiv Finland och Norden 1680–1920 (Åbo Akademi)

- Etnolingivistisk identitet som politisk strategi bland kandidater och väljare – Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv (Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet)

- Svenskans ställning politik och lagstiftning: En rättspolitisk analys av svenskans ställning och de svenskspråkigas rättigheter debatter Finlands riksdag och lagstiftningsmaterial 1990–2025 (Åbo universitet)

000 - Österbottnisk renässans! Kritisk litterär regionalism och den finlandssvenska litteraturens förändrade dynamik 1990–2025 (Helsingfors universitet)

Sammanlagt

Medlemmar i förtroendeorgan

Verksamhetsrelaterade

permanenta organ

SLS nomineringskommitté

Henrik Meinander, ordf., Robert Andersson, Jannica Fagerholm och Kristina Malmio

Forskningsnämnden

Åsa von Schoultz, ordf., Lieven Ameel, Pauline von Bonsdorff, Mikko Kuronen, Pirjo Markkola och Tuomas Martikainen

Insamlingsnämnden

Fredrik Nilsson, ordf., Lars Ilshammar, Petri Karonen, Sakari Katajamäki, Anna Kirveennummi, Therese Lindström Tiedemann och Sirpa Wrede

Utgivningsnämnden

Mona Forsskåhl, ordf., Eeva­Li isa Bastman, Fredrik Nilsson, Stefan Nygård och Gunilla Widén/Tuomas Martikainen

Historievetenskapliga nämnden

Charlotta Wolff, ordf., Anders Ahlbäck, Ainur Elmgren, Derek Fewster, Björn Forsén, Johanna Ilmakunnas, Kristin Ilves, Niklas Jensen­Er iksen,

Petri Karonen, Anu Lahtinen, Päivi Salmesvuori och

Peter Stadius

Litteratur- och konstvetenskapliga nämnden

Kristina Malmio, ordf., Eeva­Li isa Bastman, Pauline von Bonsdorff, Anna Hollsten, Päivi Lappalainen, Judith Meurer­Bongardt, Mattias Pirholt, Max

Ryynänen, Hanna Samola, Susanna Välimäki, Katarina Wadstein MacLeod och Maria Österlund

Samhällsvetenskapliga nämnden

Anna Henning, ordf., Mirjam Kalland, Mikko

Lagerspetz, Tuomas Martikainen, Fredrica Nyqvist,

Katarina Pettersson, Jan Saarela, Kim Strandberg, Markku Suksi och Gunilla Widén

Språkvetenskapliga nämnden

Camilla Lindholm, ordf., Siv Björklund, Saara

Haapamäki, Hanna Lappalainen, Krister Lindén, Åsa Palviainen, Nina Pilke, Henrik Rahm, Paula Rossi, Caroline Sandström, Anna Slotte och Camilla

Wide

Kulturvetenskapliga nämnden

Blanka Henriksson, ordf., Sverker Hyltén­Cavallius, Tiina Mahlamäki, Fredrik Nilsson, Pia Olsson, Ann­Charlotte Palmgren, Nika Potinkara, Kirsi

Saarikangas, Marie Steinrud och Tytti Suominen

Redaktionsrådet för Finlands

svenska folkmusikinstitut

Kaj Ahlsved, ordf., Johannes Brusila och Siv Ekström

Sakkunniggruppen för infrastrukturprojekt

Marcus Norrgård, ordf., Tuomas

Heikkilä, Pirkko Nuolijärvi och Ann­Catrin Östman

Personhistoriska kommissionen

Henrik Meinander, ordf., Johanna Aminoff­Wi nberg, Johan Bärlund, Pertti Hakala, Henrik Knif, Jessica Parland­von Essen, Kristian Stockmann och John Strömberg

Årsfestkommittén för 5.2.2026

Åsa von Schoultz, ordf., Pauline von Bonsdorff,

Marika Mäklin och Fredrik Nilsson

Redaktionsråd, styrgrupper

Styrgruppen för översiktsprojektet

Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland

Mattias Pirholt, ordf., Sakari Katajamäki och

Magnus Öhrn, projektledare Maria Österlund

Styrgruppen för översiktsprojektet

Invandringens historia i Finland 1809–2024

Tuomas Martikainen, ordf., Ainur Elmgren och

Fredrik Nilsson, projektledare Mats Wickström

Styrgruppen för översiktsprojektet

Vetenskapens historia i Finland

Pauline von Bonsdorff, ordf., Johanna Ilmakunnas och Christer Kuvaja, projektledare Stefan Nygård

Styrgruppen för forskningsprojektet

EnTiTy: Understanding Engagement in interaction Through language, emotions, personality, and Technology

Anna Slotte, ordf., Katariina Harjunpää och Katarina Pettersson, projektledare Ville Harjunen ➔

Styrgruppen för forskningsprojektet

Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? –

Omfattning, orsaker och lösningar

Åsa von Schoultz, ordf., Anna Henning och Staffan

Himmelroos, projektledare Marina Lindell

Styrgruppen för forskningsprojektet

Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets första hälft

Mona Forsskåhl, ordf., Christer Kuvaja och Marko Lamberg, projektledare Kirsi Vainio­Korhonen

Styrgruppen för forskningsprojektet

Generation X, Y och Z och de digitala språkbruken:

Intra- och intergenerationellt meningsskapande, adaption och attityder

Mona Forsskåhl, ordf., Sofie Henricson och Krister Lindén, projektledare Åsa Palviainen

Styrgruppen för forskningsprojektet

Minoritetsvälfärd och reproduktion: professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfrågan 1945‒1990

Fredrik Nilsson, ordf., Julia Dahlberg och Heidi Kurvinen, projektledare Hanna Lindberg

Styrgruppen för forskningsprojektet

Mångfald i finländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation

Pauline von Bonsdorff, ordf., Derek Fewster och Maria Lassén­Seger, projektledare Ralf Kauranen

Styrgruppen för forskningsprojekte t

Opera i periferin? Åbo och Paris som musik- och

teaterstäder 1790–1840

Pauline von Bonsdorff, ordf., Laura Kolbe och

Susanna Välimäki, projektledare Charlotta Wolff

Styrgruppen för forskningsprojektet

Parbildning och dess konsekvenser bland infödda och immigranter i Finland

Åsa von Schoultz, ordf., Anna Rotkirch och Minna

Säävälä, projektledare Jan Saarela

Styrgruppen för forskningsprojektet

På tal om konst: Talarpositionering och interaktionell

kompetens hos L1- och L2-talare av svenska

Mona Forsskåhl, ordf., Mari Bergroth och Åsa

Palviainen, projektledare Jan Lindström

Styrgruppen för forskningsprojektet

Sociala nätverk i en åldrande befolkning

Fredrica Nyqvist, ordf., Teppo Kröger och Clas­Hå kan

Nygård, projektledare Anna Rotkirch

Styrgruppen för forskningsprojektet

Städer vid den svenska stormaktens östgräns.

Maktstrukturer och kommersiella nätverk under 1600-talets senare hälft

Ann­Catrin Östman, ordf., Johanna Ilmakunnas och

Antti Räihä, projektledare Kimmo Kataja

Prisnämnder

Allmänna prisnämnden (utsedd för utdelningen

5 . 2 . 2026)

Kristina Malmio, ordf.

Skönlitterära sektionen: Nora Hämäläinen, Sirpa Kähkönen och Petter Lindberg

Fackbokssektionen: Tomas Lehecka, Tomi Riitamaa och Anna Sundelin

Sakkunnigmedlem för Bergbomska priset för

dramatiskt verk/dramatisering: Gunilla Hemming

Prisnämnden för Marcus Collins minnesfond

Pauline von Bonsdorff, ordf., Ulrika Ferm och Tomas Träskman

Prisnämnden för fonden Gustaf III:s minn e

Henrika Tandefelt, ordf., Sophie Holm och Jessica

Parland­von Essen

Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris

(utsedd för utdelningen 16.5.2026)

Åsa von Schoultz, ordf., Kristina Malmio och Anna Slotte

Åbo Akademis representanter:

Siv Björklund (suppleant Edvard Johansson) och

Peter Nynäs (suppleant Björn Vikström)

Nämnden för Karl Rosendahls dramatisk a honorarium

Johan Bargum, Anna Simberg och Clas Zilliacus

Stipendie- och understödsnämnder

Nämnden för Lennart Engströms stipendium

Pentti Häkkinen, Nils­Olof Nylund (Svenska

tekniska vetenskapsakademien i Finland) och Kasper

Westerlund (Åbo Akademi)

Stipendienämnden för Bröderna Lars och Ernst

Krogius forskningsfond

Eva Liljeblom, ordf., Penna Urrila och Eva Österbacka

Svenska handelshögskolans representant:

Rune Stenbacka

Ekonomiska Samfundets representant:

Alex Seitsamo

Fredrik Pacius minnesfond

Pauline von Bonsdorff, ordf., Johannes Brusila,

Emilie Gardberg, Wivan Nygård­Fagerudd och Emilia

Skaag

Carl-Johan von Troils minnesfond

Ruth Illman, Monica Saxén och Carl­Olof von Troil

Förvaltningsråd och -nämnder

Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och

Henrik Höijers donationsfond

Dag Wallgren, ordf., Johan Ström och Kaj Åkerberg

Bestyrelsen för Stensböle Minnen

Kristina Linnovaara, ordf., Joakim Flinck,

Anders Svennas och Hans Wiljanen

Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks gård

Christina Gestrin (SLS), ordf.,

Otto Andersson (SFP) och Mikael Jern (Nylands Svenska Lantbrukssällskap)

Pågående forskningsprojekt

Projekt Universitet Projektledare Tidsperiod

Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext i Finland under 1800-talets första hälft

Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker och lösningar

Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland

Minoritetsvälfärd och reproduktion: professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfrågan 1945–1990

EnTiTy: Understanding Engagement in interaction Through language, emotions, personality, and Technology

Mångfald finländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation

Opera i periferin? Åbo och Paris som musik- och teaterstäder 1790–1840

Städer vid den svenska stormaktens östgräns. Maktstrukturer och kommersiella nätverk under 1600-talets senare hälft

Parbildning och dess konsekvenser bland infödda och immigranter i Finland

På tal om konst: Talarpositionering och interaktionell kompetens hos L1- och L2-talare av svenska

Åbo universitet Kirsi Vainio-Korhonen 2022–2025

Åbo Akademi Marina Lindell 2022–2026

Åbo Akademi Mia Österlund 2022–2027

Åbo Akademi Hanna Lindberg 2023–2026

Helsingfors universitet Ville Harjunen 2023–2027

Åbo universitet Ralf Kauranen 2023–2026

Åbo universitet Charlotta Wolff 2024–2027

Östra Finlands universitet Kimmo Katajala 2024–2026

Åbo Akademi Jan Saarela 2024–2028

Helsingfors universitet Jan Lindström 2024–2027

Vetenskapens historia Finland Finska Vetenskapsakademien Stefan Nygård 2025–2028

Generation X, Y och Z och de digitala språkbruken: Intra- och intergenerationellt meningsskapande, adaption och attityder (XYZdigi)

Jyväskylä universitet Åsa Palviainen 2025–2028

Sociala nätverk i en åldrande befolkning (FinNät) Befolkningsförbundet rf Anna Rotkirch 2025–2028

Invandringens historia Finland 1809–2024

Åbo Akademi Mats Wickström 2025–2028

Arkivdonationer och -insamlingar

Historiska och litteraturhistoriska samlingen Donationer

• Stiftelsen Leschehemmets arkiv (SLSA 1489)

• Frontbrev till Greta Lindfors (SLSA 1490)

• Elin Alléns brefkortsalbum (SLSA 1491)

• Korrespondens inom släkterna Alfthan, Göös, Lydecken och Wasastjerna (SLSA 1492)

• Gunnar och Ulla Palmgrens arkiv (SLSA 1493)

• Handlingar rörande Maria Åkerblom (SLSA 1494)

• Släkten von Troils arkiv (SLSA 1495)

• Arkivet för Naturvetarklubben vid skolorna

i Borgå (SLSA 1496)

• Axel Lerches arkiv (SLSA 1497)

• Bruno Nyströms arkiv (SLSA 1498)

• Brev av Sven­Johan Lindström (SLSA 1499)

• Schildts och Söderströms förlags arkiv (SLSA 1500)

• Teater Mars arkiv (SLSA 1501)

• René Gothónis arkiv (SLSA 1502)

• Brev från Zacharias Topelius till Fredrik Hedberg (SLSA 1503)

• Familjen Wallins arkiv (SLSA 1504)

• Britt­Marie Olins dagboksanteckningar från småbarnslivet (SLSA 1505)

• Joakim Groths arkiv (SLSA 1506)

• Else Pontáns dagbok (SLSA 1507)

• Margareta Wilkmans arkiv (SLSA 1508)

• Erik Regnells arkiv (SLSA 1509)

• Finlands Svenska Skådespelarförbunds arkiv (SLSA 1511)

• Elmer Diktonius arkiv, tillägg (SLSA 568)

• Släkten Wredes arkiv, tillägg (SLSA 859)

• Edith Södergran­sä llskapets arkiv, tillägg (SLSA 978)

• Aminoffska släktarkivet, tillägg (SLSA 985)

• K.H. Renlunds stiftelses arkiv, tillägg (SLSA 998)

• Stensböle gårds arkiv, tillägg (SLSA 1070)

• Ella Kajanus arkiv, tillägg (SLSA 1027)

• Släkten Tandefelts arkiv, tillägg (SLSA 1056)

• Arkivet för Föreningen för främjande av huslig utbildning r.f., tillägg (SLSA 1126)

• Felix Heikels arkiv, tillägg (SLSA 1134)

• Runebergsbibliotekets bildsamling, t illägg (SLSA 1160)

• Svenska Handelshögskolans Studentkårs arkiv, tillägg (SLSA 1174)

• Svenska Klubbens i Helsingfors arkiv, t illägg (SLSA 1180)

• Svenska genealogiska klubben Den niosvansade chattens arkiv, tillägg (SLSA 1211)

• Släkten Stockmanns arkiv, tillägg (SLSA 1213)

• Eva­Stina Byggmästars arkiv, tillägg (SLSA 1256)

• Wilhelm och Else Stockmanns Stiftelses arkiv, tillägg (SLSA 1317)

• Eirik Hornborgs arkiv, tillägg (SLSA 1331)

• Lars Sunds arkiv, tillägg (SLSA 1347)

• Ernst Ane Löthners arkiv, tillägg (SLSA 1350)

• Helene och Walter Grönqvists Stiftelses arkiv, tillägg (SLSA 1352)

• Sanmark stiftelsens arkiv, tillägg (SLSA 1404)

• Släkten Björkenheims arkiv, tillägg (SLSA 1421)

• Släkterna Eeles och Stolpes arkiv, tillägg (SLSA 1438)

• Esbogårds arkiv, tillägg (SLSA 1487)

Insamling

• Enkät om författares digitala handlingar (SLSA 1510)

Traditions- och språksamlingen Donationer

• Minnesalbum och glansbilder (SLS 2423)

• Ior Bock familjefotografier (SLS 2424)

• Arne Appelgrens glasnegativ (SLS 2428)

• Minnesalbum, tillägg (SLS 2415)

Insamling

• Fotografier från Villa Majniemi (SLS 2422)

• Utopiska samhällen och ekobyar i USA och Finland, insamling med arvode (SLS 2425)

• Traditioner med variationer, frågelista (SLS 2426)

• Bomarsunds fästning – byggnad och

kulturarv (SLS 2427)

• Artificiell intelligens på svenska Yle, insamling med arvode (SLS 2429)

• Regnbågshistorier från Österbotten, insamling med arvode (SLS 2430)

• Ord för klädesplagg, insamling med arvode (SLS 2431)

Traditions- och lokalhistoriska samlingen i Österbotten Donationer

• Fotografier av Byggnadsfirma K. E. Nymans bostadsproduktion (ÖTA 392)

• John Nestor Carlsons arkiv, tillägg (ÖTA 244)

• Hembygdsforskargruppen i Gerby­Vestervik,

t illägg (ÖTA 270)

• Familjen Marianne och Hasse Nordmans arkiv, tillägg (ÖTA 290)

• Kurt Näsmans arkiv, tillägg (ÖTA 292)

• Selim Björses arkiv, tillägg (ÖTA 295)

• Ann­May Carlson­Wi kströms arkiv, tillägg (ÖTA 355)

• Harald och Leif Skinnars arkiv, tillägg (ÖTA 329)

• Närpes fototjänsts arkiv, tillägg (ÖTA 369)

Samlingen för folklig musik- och dansutövning Donationer

• Erik Sikströms noter och arrangemang (FMI 540)

• Sånghäften från 1950­ och 1980­ta let (FMI 543)

• Visor och traditioner på öar i Vårdö, Åland (FMI 548)

• Björn Schaumans arkiv (FMI 549)

• Bröllopsfester, tillägg (FMI 162)

Insamling

• Vaggvisor och godnattsånger, frågelista (FMI 542)

• Musicerande i barn­ och ungdomen, frågelista (FMI 544)

• Festernas musik, frågelista (FMI 545)

• Finlands svenska spelmansförbunds spelmansstämma i Borgå 2025, dokumentation (FMI 546)

• Tävling i nyskrivna snapsvisor 2025, insamling av tävlingsbidrag (FMI 547)

Publikationer

Tryckta böcker

• 883 Genus, arbete och landsbygd. En livsvärld i rörelse 1500–1960 Red. Anders Ahlbäck, Johanna Ilmakunnas, Hanna Lindberg och Pirjo Markkola. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 884 Finlandssvensk antifascism. Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Red. Anders Ahlbäck, Matias Kaihovirta och Ylva Perera. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 885 Victor Wilson, För kunskap och kultur. Svenska litteratursällskapet i Finland 1885–2025. (Även epub, pdf)

• 886 Historiska och litteraturhistoriska studier 100. Red. Anna Biström och Julia Dahlberg. (Även webbutgåva, pdf)

• 887 Tuomas Tepora, Mannerheim. Hjälte och antihjälte. I samarbete med Lind & Co.

• 888 Hannu Salmi, Åbo i lågor. Minnen från branden 1827. I samarbete med Appell Förlag.

• 889 Jukka Sarjala, Åboromantiken. Idéer, läslust och nätverk på 1810-talet. I samarbete med Appell Förlag.

• 890 Lätt svenska i Finland. Red. Camilla Lindholm, Marja Kivilehto och Satu Siltaloppi. I samarbete med Morfem. (Även epub, pdf)

• SLS Varia 21 Salla Leponiemi, Utan konsten inget liv. Elin Danielson-Gambogi 1861–1919. I samarbete med Appell Förlag.

• SLS Varia 22, ny upplaga. Edith Södergran, Dikter och aforismer. Utg. Holger Lillqvist. I samarbete med Appell Förlag.

• Värt att veta 5 Mats Bergman, Propaganda. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• Värt att veta 6 Alexandra Middleton, Arktis. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• Värt att veta 7 Heidi Jokinen och Pia Slögs, Straff. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• Värt att veta 8 Jarno Hietalahti, Humor. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

Digital utgivning

(Se även ovan under Tryckta böcker.)

• Edvard Westermarck. Brev, artiklar och fältstudier. (Webbutgåva)

• Folk och musik 2025. Red. Niklas Nyqvist. (Webbutgåva)

• Historiska recept, komplettering med nya receptsamlingar. (Webbutgåva)

Digitala versioner av tidigare utkomna böcker

• 874 Esko Vuorisjärvi, Makten, marknaden och presidenterna. En biografi om J.O. Söderhjelm (2024). (Epub, pdf)

• 876 Johanna Ilmakunnas, Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa (2024). (Epub, pdf)

• 881 Erik Allardt och den moderna sociologins genombrott. Red. Risto Alapuro, Matti Alestalo, Jussi Simpura, Aino Sinnemäki, Jan Sundberg och Hannu Uusitalo (2024). (Epub, pdf)

• SLS Varia 17 Anna Perälä, Boktryckarnas ädla konst. Persondikter 1605–1764 (2023). (Pdf)

• SLS Varia 20 Inga Elgqvist­Sa ltzman och Katarina Saltzman, En röst för frigörelse. Emma Saltzmans livshistoria (2024). (Epub, pdf)

Ljudböcker

• Värt att veta 5 Mats Bergman, Propaganda (2025).

• Värt att veta 6 Alexandra Middleton, Arktis (2025).

• Värt att veta 7 Heidi Jokinen och Pia Slögs, Straff (2025).

• Värt att veta 8 Jarno Hietalahti, Humor (2025).

Övrigt

• Källan 2025

Mest sålda böcker

• Hannu Salmi, Åbo i lågor. Minnen från branden 1827 (2025). 507

• Mikael Johansson, Kvantdatorer (2024). 435*

• Edith Södergran, Dikter och aforismer (2025). 380

• Jan Kunnas, Skogen (2024). 322*

• Tuomas Tepora, Mannerheim. Hjälte och antihjälte (2025). 171

• Salla Leponiemi, Utan konsten inget liv. Elin Danielson-Gambogi 1861–1919 (2025). 169

• Kaarina Koski och Kirsi Kanerva, Mardrömmar (2024). 156*

• Finlandssvensk antifascism. Politik, debatt och litteratur 1920–1950. Red. Anders Ahlbäck, Matias Kaihovirta och Ylva Perera (2025). 133

• Kari Tarkiainen, Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa (2008/2024). 93

• Martin Hårdstedt, Finlands svenska historia (2023). 86

* Siffrorna inkluderar Appell Förlags försäljning i Sverige under perioden april 2024 till mars 2025.

Evenemang

Januari

• 9.1 Vetenskapens natt: Hemmet, vad säger det om oss? på Vetenskapernas hus, Helsingfors. Medverkande: Niklas Huldén, Lina Laurent, Minna Sarantola­Weiss och Anna­Ma ria Åström Stream

• 10.1 Vetenskapsdagarna: Skogen – insikter och misstag på Sofia Helsinki. Medverkande: Nina Edgren­Henrichson, Ruth Illman, Jan Kunnas, Jaana Laine, Markku Larjavaara och Bo Pettersson Stream

• 11 .1 Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) på kryssningen Folklandia, konsert med folkmusikgruppen Vila.

• 16 –29.1 Presentationer vid Tammerfors, Åbo, Helsingfors respektive Jyväskylä universitet. Medverkande: Nina Edgren­Henrichson, Matthias Haeggström, Ville Harjunen, Ruth Illman, Petri Karonen, Katja Koskinen, Harry Lönnroth, Tara Nyberg, Maija Ojala­Fu lwood, Åsa Palviainen, Iida Pöllänen, Tuuli Rajavuori, Kirsi Vainio­Korhonen, Maria Vainio­Ku rtakko, Kaisa Vehkalahti och Charlotta Wolff

Februari

• 5 . 2 SLS 140­årsjubileum med prisutdelning på Finlandiahuset, Helsingfors. Medverkande: Peter Englund (festföredrag), Emil Holmström

(musikensemble), Carl Knif (koreografi), Kristina Malmio (prisutdelning), Juhani Nuorvala (musikarrangemang och kompositioner), Rölli

Ridanpää (ljusdesign), Åsa von Schoultz (tal och prisutdelning), Johanna Storm (ljuddesign), Erik

Söderblom (konstnärlig ledare), Heidi Wikar (dräkter) och företaget Great Apes (visualiseringar).

Musiker: Anna­Sofia Anttonen, Ilkka Heinonen, Emil Holmström, Eija Kankaanranta och Livia

Schweizer. Dansare: Jonna Aaltonen, Karolina

Ginman, Kasperi Kolehmainen, Olli Lautiola, Riku

Lehtopolku, Ville Oinonen, Satu Rekola, Anna

Stenberg, Esete Sutinen, Heidi Tiainen, Saara

Töyrylä och Terhi Vaimala

Stream

• 19. 2 Finlandssvensk programafton på Finlands ambassad, Stockholm. Program om Vardagens rum med Lena Marander­Ek lund och Susanne

Österlund­Pötzsch. Arr: Nordiska museets och

Skansens vänner. Medverkande: Clara Block Hane, Maimo Henriksson, Magnus von Knorring, Annina

Rabe och Agneta Rahikainen

Mars

• 13 . 3 Författarfika med Lars Sund på

Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande:

Johan Fagerudd, Marit Lindqvist och Lars Sund Stream

• 20. 3 Invigning av konstverket Att betrakta gärningen av Nina Roos på Snellmansgatan 13, Helsingfors.

• 29. 3 Program på Mariehamns litteraturdagar: Finlandssvensk antifascism. Medverkande: Matias Kaihovirta och Ylva Perera

April

• 7. 4 Inflyttningsfest på Snellmansgatan 13, Helsingfors.

• 8 . 4 SLS årsmöte på Snellmansgatan 13, Helsingfors.

• 10. 4 Finlandssvensk pressfrukost med Förlaget M och Schildts & Söderströms på van der Nootska palatset, Stockholm. Medverkande: Ann­Lu ise Bertell, Pekka Heino, Sophia Jansson, Michaela von Kügelgen, Linus Nyman, Agneta Rahikainen och Tuomas Tepora

• 23 . 4 Författarfika i samarbete med Förlaget M och Schildts & Söderströms på Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande: Anders Ahlbäck, AnnLuise Bertell, Tatjana Brandt, Karin Collins, Pekka Heino, Matias Kaihovirta, Emma Klingenberg, Henrik Meinander, Alexandra Middleton och Malin Slotte

• 26 . 4 Program på Österbottens bokmässa, Vasa. Medverkande: Viveca Dahl, Carola Harmaakivi, Jan Kunnas, Ylva Perera, Dennis Rundt och Nils Erik Villstrand

• 28 . 4 Kaffekalas med Svenska kulturfonden på

Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande: Kristian Gerkman, Peter Hällström, Lina Laurent, Sören Lillkung, Ninny Olin och Björn Teir

Maj

• 5 . 5 Medieträff inför jubileumsutställningen Arkivoriginal på Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande: Anna von Bonsdorff, Kristina Linnovaara, Maria Miinalainen, Marika Mäklin och Björn Teir

• 7 5 Lanseringsfest: För kunskap och kultur på Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande: Åsa von Schoultz, Andrea Svanbäck och Victor Wilson

• 19. 5 Seminarium: Relevant eller hotad forskning?

Samhälls­ och humanvetenskaperna i dagens samhälle, Tammerfors universitet. Medverkande: Salla Aldrin Salskov, Petra Hakala, Marja Jalava, Antti Malinen, Pirjo Markkola, Heikki Pihlajamäki, Kim Strandberg, Tarja Väyrynen och Thomas Wallgren Stream

• 21 . 5 Författarkväll kring boken Finlandssvensk antifascism i Gamla stans bokhandel, Stockholm. Medverkande: Anders Ahlbäck och Ylva Perera

• 22 . 5 Utdelning av Paciuspriset på Musikhuset, Helsingfors. Medverkande: Pauline von Bonsdorff, Eerik Ohtamaa, Ilmo Ranta, Aleksiina Turtiainen och Lotta Wennäkoski ➔

Evenemang

• 22 . 5 Doktorandkonferens: Presentera din forskning kreativt! på Vetenskapernas hus, Helsingfors. Medverkande: Elisabeth Morney, Fredrik Nilsson, Hanna Nordenswan och AnnCharlotte Palmgren

• 23 . 5 Magisterprisutdelning på Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande: Ruth Illman, Camilla Lindholm, Kristina Malmio, Peter Stadius och Kvartetten Överraskande

• 25 5 –7. 9 Besöksdagar på Stensböle gård, Borgå (5 tillfällen).

• 26 . 5 –18 .6 Jubileumsutställningen Arkivoriginal på Nationalbiblioteket, Helsingfors. Medverkande på vernissagen: Emil Holmström, Tuuli Lindeberg, Kristina Linnovaara, Liisa Savolainen, Björn Teir, Kjell Westö och gruppen The Hobs

Juni

• 6 .6 Studentprisutdelning på Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande: Ruth Illman, Åsa von Schoultz och en kvartett ur Akademiska Damkören Lyran

• 12 .6 Historiska smaker från Östnyland på Lovisa museum. Medverkande: Benjamin Andberg, Charlotte Cederbom och Ulrika Rosendahl

• 28 .6 FMI­konserten Traditionshörnan under Finlands svenska spelmansförbunds

spelmansstämma på Grand, Borgå. Medverkande:

Anders Backman, Johanna Björkholm, Siri Elfving, Maria Kalaniemi, Stefan Kuni, Johan Lillhannus och Duo Patina (Kristoffer Albrecht och Tommi

Pietiläinen)

Augusti

• 2– 3 . 8 Historiska parkdagar på Stor­Sarvlaks gård,

Lovisa. Medverkande: Kasper Braskén, Anna

Ehrnrooth, Christina Gestrin, Miro Michelsson, Robin Michelsson och Evelina Wilson

• 5 . 8 FMI presenterar Hot Club de Jakobstad på

Etno­Espa, Helsingfors. Medverkande: Mikael

Fröjdö, Peki Jansson, Rufus Malén och Joel Svenfelt

• 12 .6 FMI:s nätverksträff för aktörer inom folkmusik, Snellmansgatan 13. Medverkande: Johanna Björkholm September

• 5–6.9 Program på Tietokirjafestivaali, Helsingfors. Medverkande: Mats Bergman, Ainur Elmgren, Lina

Laurent Alexandra Middleton och Aapo Roselius

• 5–6.9 Seminarium: Från bok till bot: historieundervisning, AI och informationssökning, Vetenskapernas hus, Helsingfors. I samarbete med Förbundet för lärare i historia och samhällslära.

Medverkande: Ainur Elmgren, Nelly Laitinen, Jani

Marjanen, Olof Sundin, Kirsi Vainio-Korhonen och

Gunilla Widén

Stream

• 13 . 9 Poesifrukost på Poesimässan, Stockholm. Agneta Rahikainen om Edith Södergrans Dikter och aforismer.

• 25 –28 . 9 Program på bokmässan i Göteborg. Medverkande: Anders Ahlbäck, Andreas Bergh, Mats Bergman, Jenny Björkman, Helena Bornholm,

Ingrid Elam, Lena Halldenius, Jon Helgason, Magnus Hörnqvist, Heidi Jokinen, Erling Kagge, Matias Kaihovirta, Camilla Lindholm, Urban

Lindstedt, Alexandra Middleton, Wivan NygårdFagerudd, Robert Olsson, Ylva Perera, Annina Rabe, Agneta Rahikainen, Pia Slögs, Jacob Sohlberg, Andrea Svanbäck, Camilla Sylvan, Tuomas Tepora, Martin Welander, Åsa Wikforss och Ebba Witt­Brattström

• 26 . 9 Pressfrukost under bokmässan i Göteborg i samarbete med Schildts & Söderströms och

Förlaget M. Medverkande: Sebastian Backman, Patricia Berg, Mia Franck, Pekka Heino, Lotta Ilona Häyrynen, Alexandra Middleton och Martin Welander

• 25 –26 . 9 Seminarium: Akademisk flerspråkighet –en rikedom? på Jyväskylä universitet. Medverkande: Siv Björklund, Nina Edgren­Henrichson, Johanna Ennser­Kananen, Camilla Lindholm, Åsa Mickwitz, Åsa Palviainen, Nina Pilke, Pauliina Raento, Henrik Rahm, Taina Saarinen och Anna Slotte Stream

Oktober

• 1 .10 Kaffets dag på Snellmansgatan 13, Helsingfors.

• 3 – 5 .10 Program på Åbo bokmässa, Logomo. Medverkande: Sebastian Bergholm, Kasper Braskén, Jarno Hietalahti, Hedvig Långbacka, Ylva Perera, Hannu Salmi, Jukka Sarjala och Tuomas

Tepora

• 8 .10 Programkväll: Mångfald i finländska serier: Då och nu, Snellmansgatan 13, Helsingfors.

Medverkande: Edith Hammar, Ralf Kauranen och Eddie Myrskog Stream

• 11 .10 Program på bokmässan på Grand, Borgå. Medverkande: Yrsa Lindqvist och Maren Jonasson

• 21 .10 Gästföreläsning: Kunskapens stora hus: Huvudlinjer i universitetets historia, Snellmansgatan 13, Helsingfors. Medverkande: Stefan Nygård och Johan Östling

• 23 –26 .10 Program på Helsingfors bokmässa.

Medverkande: Anders Ahlbäck, Patricia Berg, Mats Bergman, Anna Biström, Ville Blåfield, Kasper Braskén, Julia Dahlberg, Pekka Heino, Peik Henrichson, Jarno Hietalahti, Heidi Jokinen, Roleff Kråkström, Therese Leinonen, Salla Leponiemi, Camilla Lindholm, Wivan Nygård­Fagerudd, Stig­Björn Nyberg, Ann­Charlotte Pa lmgren, Ylva Perera, Ida Rosenblad, Hannu Salmi, Caroline Sandström, Jukka Sarjala, Satu Siltaloppi, Pia Slögs, Andrea Svanbäck, Kirsi Vainio­Korhonen, ➔

Evenemang

Maria Vainio­Ku rtakko, Victor Wilson, Oscar Winberg och Ann­Catrin Östman

• 31 .10 Seminarium: Barnlitteraturkritik och

forskning i backspegeln, Vetenskapernas hus, Helsingfors. Medverkande: Åsa Arping, Anna Biström, Nina Edgren­Henrichson, Maria LassénSeger, Julia Tidigs, Åsa Warnqvist, Olle Widhe och Mia Österlund

Stream

November

• 7– 8 .11 Program på Vetenskapskarnevalen, Vasa.

Medverkande: David Anthin, Janne Berg, Johanna Björkholm, Blanka Henriksson, Henrik Huldén, Daniel Kawecki, Marina Lindell, Yrsa Lindqvist, Anna Majors, Hannu Salmi, Kim Strandberg, Jacob Sundström och Annina Ylikoski

Stream

• 8 .11 FMI:s lunchkonsert Visor på olika vis med singer­songwriter Desirée Saarela på Enst Salonger, Vasa.

• 14 .11 Program på Vasa LittFest, Vasa stadsbibliotek. Medverkande: Jenna Matintupa och Jukka Sarjala

• 20.11 Forskarträffen 2025: Forskningens premisser, Huone/Kluuvi, Helsingfors. Medverkande: Johanna Björkholm, Eva Hoff, Ruth Illman, Hanna Lindberg, Jan Lindström och Petri Salo Stream

• 26 .11 Utdelning av miljöpriset Blå globen 2025 på Tankehörnan, Helsingfors. Medverkande: Martino

De Rossi, Henna Hakkarainen, Satu Huuhka, Kristiina Kuusiluoma, Kalle Nieminen, Mikko

Piitulainen, Petri Salmi och Noora Shingler

Stream

• 26 –27.11 Seminarium: Strandlinjer – tid, plats och minne, Åbo universitet. Medverkande: Mirja

Arnshav, Rosanna Fellman, Ruth Illman, Kristin

Ilves, Sofia Joons, Ann­Charlotte Palmgren, Kirsi

Sonck­Rautio, Peter Stadius och Katarina Wadstein

Macleod

Stream

• 26 .11 Mingel med historiska snacks och projektet

Historiska recept, Åbo universitet. Medverkande:

Charlotte Cederbom och Yrsa Lindqvist

December

• 2 .12 Skrivretreat för doktorander, Vetenskapernas hus, Helsingfors. Medverkande: Kim Silow

Kallenberg

• 2 .12 Författarsamtal i Gamla stans bokhandel, Stockholm. Agneta Rahikainen om Edith

Södergrans Dikter och aforismer

• 3 .12 Slutseminarium för forskningsprojektet

Förfalskarna på Huone/Kluuvi, Helsingfors.

Medverkande: Ruth Illman, Mikael Korhonen, Taina Saarenpää, Josefine Sjöberg, Kirsi

Vainio­Korhonen, Mari Välimäki och Christoffer Åhlman

Stream

• 3 .12 Avtäckning av författaren Ulla­Lena Lundbergs porträtt i Diktarhemmet, Borgå. Medverkande: Gun Björkskog, Åsa Hellman, Ulla­Lena Lundberg,

Jonas Lång, Åsa von Schoultz och Hannele Mikaela

Taivassalo

• 9.12 Julglögg på Snellmansgatan 13, Helsingfors.

• 11 .12 Fredrik Pacius Symposium IV och prisutdelning på Musikhuset, Helsingfors.

Medverkande: Merve Abdurrahmani, Sebastián

Castrillón Arcila, Fernando Salazar Boza, Mirza Bushra Fatema, Hadi Hrekes, Alisa Khodos, Humphrey Mubba, Sara Majidi Nejad, Apeal Paudel, Livia Schweizer, Arman Soltani, Aizhan Sultan, Aarne Toivonen, Nathan Riki Thomson, Melisa

Yildirim och Mehrnoosh Zolfaghari

Stream

Sammanlagt deltog cirka 13 500 personer på plats eller via videokonferens i de 63 evenemang som vi ordnade eller stod som delarrangör för under 2025 .

”Sammanlagt deltog cirka 13 500 personer i våra evenemang.”

Medlemmar

Alla medlemmar: 886

Årsmedlemmar: 732

Hedersmedlemmar: 52

Korresponderande medlemmar: 74

Stiftande medlemmar: 10

Ständiga medlemmar: 18

Hedersmedlemmar Kallad

Ahlund Claes 2021

Andersson Håkan ........................................................... 2011

Bargum Magnus ..............................................................2019

Björkstrand Gustav 2000

von Bonsdorff Lena ........................................................ 2011

Brusila Johannes ............................................................ 2018

Elmevik Lennart ............................................................. 1993

Engdahl Horace ..............................................................2004

Englund Peter 2025

Forssell Pia .........................................................................2023

Homén Carl­Olaf ............................................................ 2010

Häggman Ann­Mari 2015

Häkli Esko ..........................................................................1985

Johansson Ole ...................................................................2022

Jungar Sune 1999

Karlsson Fred ................................................................... 2018

Knapas Rainer ..................................................................2022

Lax Henrik 2003

Liebkind Karmela ...........................................................2022

Lönnqvist Bo .................................................................. 2006

Lönnroth Lars ................................................................. 2001

Mazzarella Merete ..........................................................1997

Meinander Henrik 2024

Moring Tom ......................................................................2023

Nuolijärvi Pirkko ........................................................... 2010

Nuorteva Jussi 2019

Pettersson Magnus ......................................................... 2017

Hedersmedlemmar Kallad

Pettersson Bo 2013

Reuter Mikael ................................................................. 2008

Rosas Allan ........................................................................ 2013

Saari Mirja 1996

Strömholm Stig ............................................................... 2002

Ståhlberg Krister ............................................................2004

Ståhle Sjönell Barbro ..................................................... 2013

Tandefelt Marika ............................................................. 2015

Tarkiainen Kari 1998

Taxell Christoffer ........................................................... 2018

Teleman Ulf ...................................................................... 2003

Thelander Mats 2010

Thelander Kerstin .......................................................... 2018

Törnudd Klaus ................................................................. 1991

Vahlquist Fredrik 2003

Vikström John ................................................................. 2002

Villstrand Nils Erik ....................................................... 2014

Wallgren Dag 2024

Wide Camilla ....................................................................2023

Wiklund Henry ................................................................ 2015

Wollin Lars ...................................................................... 2008

Wrede Johan ..................................................................... 2001

Zilliacus Clas 2016

Åström Anna­Maria ....................................................... 2021

Österberg Eva .................................................................. 2007

Korresponderande medlemmar Kallad

Asplund Anneli 1999

Björnsson Anders ............................................................ 1994

Blomqvist Göran .............................................................. 2013

Brunell Viking 2004

Burman Carina ............................................................... 2000

Ekelund Louise .................................................................1992

Fernandez Jocelyne 1974

Grünbaum Catharina.................................................... 1998

Hegardt Helena ................................................................ 2020

Hollsten Anna 2019

Hägerstrand Olof .............................................................1987

Jàvorszky Bèla ................................................................... 1988

Josephson Olle.................................................................. 2002

Jänicke Gisbert .................................................................. 1993

Katchadourian Stina 1989

Kevin Torbjörn ................................................................. 2007

Kirby David G....................................................................1995

Kivimäe Jüri 1991 af Klintberg Bengt .......................................................... 2003

Kokki Kari­Paavo............................................................. 1998

Kolbe Laura 2009

Kollberg Bo­Ingvar ......................................................... 2003

Korsström Tuva ................................................................ 2001

Kähkönen Sirpa 2023

Laaksonen Pekka .............................................................1985

Lappalainen Päivi ........................................................... 2010

Medlemmar

Korresponderande medlemmar Kallad

Liedtke Klaus Jürgen ...................................................... 2015

Lind John ............................................................................1992

Lindkvist Thomas 2003

Lindman­Strafford Kerstin.......................................... 1983

Lindroth Bengt ................................................................2009

Londen Anne­Marie ...................................................... 1999

Lundberg Ulla­Lena ........................................................ 2021

Löfgren Orvar 2004

Markkola Pirjo ................................................................. 2010

Melin­Köpilä Christina................................................. 1986

Mälkki Susanna 2015

Njarðvík Njörður P. .........................................................1992

Nordman Marianne ....................................................... 2003

Norrby Catrin 2020

Nyberg Stig­Björn ........................................................... 1998

Nygård­Fagerudd Wivan ............................................... 2021

Ohlander Ann­Sofie 2002

Ojanen Ursula ...................................................................1987

Olesen Jens E. .................................................................... 2013

Palmgren Sten ..................................................................2009

Peltonen Ulla­Maija .........................................................2019

Peterson Kjell 1996

Pettersson Torsten .......................................................... 2007

Rastas Pirkko .................................................................... 2001

Korresponderande medlemmar Kallad

Rautalin Marja­Leena.....................................................1997

Reinhammar Maj ........................................................... 2008

Rosenberg Thomas 2008

Rüütel Ingrid .....................................................................1992

Rönnholm Bror ................................................................ 2003

Sandström Caroline ........................................................2019

Sandøy Helge .................................................................... 2003

Schweitzer Robert 2004

Sjögren Peter A. ............................................................... 2008

Slotte Peter ........................................................................1997

Stam Per 2020

Stockmann Doris ........................................................... 2000

Stridsberg Sara ..................................................................2019

Suurpää Matti 2000

Tallroth Paulina ............................................................... 2007

Tamminen Marketta .....................................................2004

Tarkka Pekka 1980

Ternhag Gunnar .............................................................. 2010

Vainio­Korhonen Kirsi ...................................................2019

Westin Charles ................................................................. 2010

Westö Kjell .......................................................................... 2017

Wolf­Knuts Ulrika 2003

Wretö Tore .......................................................................... 1977

Personal 31.12.2025

Namn Befattning

Aalto­Granberg Andrea Producent

Berg Patricia Förlagschef

Bergholm Stefan IT­chef

Björkholm Johanna Institutsledare

Blomström Anna Sofia Digitaliseringsassistent

Bonsdorff von Anna Arkivarie

Borgström Annika Stipendiekoordinator

Bredbacka Malin Förlagsredaktör

Broman Emilia IT­specialist

Broman Magnus Lantbruksarbetare, Stor­Sarvlaks gård

Cantell Linda Chefsproducent

Cederbom Charlotte Redaktör

Claes Pieter Redaktör

Edgren­Henrichson Nina Chef för pris och litteraturunderstöd

Ek Jacobina Bibliotekssekreterare

Ek Rasmus IT­specialist

Englund Camilla Digitaliseringskoordinator

Ervalahti Nora Förlagsredaktör

Evertson Jan­Mikael Förvaltare, Stor­Sarvlaks gård

Forss Hilda Nämndforskare

Frondén Carina Nämndforskare

Gerkman Kristian Placeringschef

Grandell Jens Digital redaktör

Gustavsson Pamela Enhetschef

Gyllenberg Linnéa Praktikant

Hakala Petra Förste arkivarie

Hellman Katja Enhetschef

Herberts Carola Förlagsredaktör

Hettula Patrik Redaktör

Hongelin Anja Administrativ chef

Huldén Tove Producent

Illman Ruth Forskningschef

Jonasson Maren Redaktionschef

Namn Befattning

Jylhä Sanna Arkivarie

Jönsson Emma Ekonomikoordinator

Karlsson Roger Vaktmästare

Kilpelä Eliel Nämndforskare

Kjellman Nathalie Arkivförtecknare

Klemetz Pontus IT­specialist

Koskinen Katja Arkivarie

Kärr Carmela Nämndforskare

Köhler Sebastian Utvecklingsansvarig

Labart Niklas IT­specialist

Laitinen Nelly Förste arkivarie

Lindén Christian Fastighetsskötare, Stensböle gård

Lindholm Pia Arkivarie

Lindqvist Yrsa Förste arkivarie

Lindroos Fredrik Vaktmästare, Strömma gård

Linnovaara Kristina Arkivchef

Lundström Christa Redaktör

Luoma Kaisa Informationskoordinator

Lång Jonas Chefsjurist

Lönnblad­Björkholm Marie Arkivarie

Lönnroth Magdalena Portföljförvaltare, chef för hållbar placering

Martonen Kai Digitaliserare

Miinalainen Maria Arkivarie

Mäklin Marika Kommunikationschef

Nordmyr Mathias Digitaliseringsassistent

Nyberg Tara Stipendiekoordinator

Nygård Jungar Ingela Personalchef

Nylund Magnus Utvecklingsansvarig

Nyman Fredrica Arkivarie

Nyman Jael Kommunikationsspecialist

Nyqvist Niklas Specialforskare

Olin Ninny Ekonomichef

Orlo Marcus Controller

Namn Befattning

Palin Ann­Sofi Redovisningschef

Pihlflyckt Katarina Förlagsredaktör

Pihlflyckt Kira Digital redaktör

Pitkonen Piguet Elina Redovisningschef

Pokela Antti Grafiker

Pyy Johan Enhetschef

Rahikainen Agneta Marknadsföringschef

Rajavuori Tuuli Kommunikationsspecialist

Rask Hedvig Förlagsredaktör

Richard Annika Arkivarie

Riska Hanna Försäljningsansvarig

Rosenström Marika Arkivarie

Rosqvist Jörgen Lantbruksarbetare, Stor­Sarvlaks gård

Rytikoski Kajsa Forskningskoordinator

Selén Margareta Ekonomisekreterare

Stark Nina Ledningens assistent

Stengård Malin Nämndforskare

Sundström Marie­Louise Arkivsekreterare

Svanström Synnöve Arkivarie

Södergård Lisa Arkivarie

Teir Björn VD

Thylin­Klaus Jennica Strategichef

Tuominen Emma Kommunikationsspecialist

Uppgård Pia Arkivarie

Vainio­Kurtakko Maria Producent

Weckström Thomas AV­producent

West Monica Arkivarie

Westerlund Mikaela Fastighetsskötare, Diktarhemmet

Wiberg Rosita VD­assistent

Wikström May Kommunikationsspecialist

Wiljanen Hans Fastighetschef

Virtanen Mirva Arkivarie

Österlund­Pötzsch Susanne Arkivarie

Summary in English

SLS in 2025

The Society of Swedish Literature in Finland is an academic and cultural association founded in 1885. Our mission is to explore, preserve and disseminate knowledge about Finland-Swedish culture.

Our funding provides support in the humanities and social sciences, and we are the largest private financial backer of research into the Swedish language and Swedish cultural heritage in Finland. We are engaged in archival work and book publishing, and we promote literature through prizes and grants. We are an association with close to 900 members and around 90 employees based in Helsinki and Vaasa.

Our vision is “Knowledge and culture for an open and enlightened society”. In our work, we adhere to our core values knowledge, quality, renewal and diversity. In our strategy for the period 2025–2028 we focus on three areas:

• Supporting and strengthening the humanities and social sciences with a Swedish dimension within the scientific community.

• Creating broad engagement for an open and enlightened society where Finland­Swedish culture and especially literature is vibrant and appreciated.

• Building preparedness and conditions to act in a changing society, particularly regarding the balance between the public and private sectors.

2025 operations in figures

At the end of 2025, the market value of SLS’s assets was EUR 2.4 billion. SLS owns and manages the Swedish Cultural Foundation in Finland. The assets consist of SLS’s own funds (23%) and the Foundation’s funds (77%).

In 2025 a total of EUR 75 million was directed to public service activities, a sum corresponding to 3,2% of the assets. Of this sum, EUR 54 million was made available for distribution by the Swedish Cultural Foundation in Finland, while EUR 21 million was allocated to SLS’s own grants and operations.

In 2025 SLS spent a total of EUR 21 million on its own grant­giving purposes and operations. Of this, EUR 9.5 million was spent on research funding, grants and research activities, EUR 5.4 million went to archival activities, EUR 3.4 million was spent on publishing, and EUR 2,7 million was assigned to the management of our funds.

Asset management

In 2025, SLS’s equity investments achieved a return of 15.4%, its real estate investments saw a negative return of −19.6%, and its fixed income investments achieved a yield of 3.4%. In 2025, the total return on SLS’s assets was 10.6%.

Research funding and grants

In 2025, SLS distributed a total of EUR 9.1 million to research, culture and other public­benefit activities. Of this, EUR 2.9 million went to research projects, EUR 1.9 million was assigned to individual scholarships for research, EUR 1.8 million went to SLS’s own operations in accordance with fund rules, EUR 0.5 million was used for prizes, and EUR 2 million was spent on other scholarships and grants.

Archives

SLS’s volume of archival material increased by 72,62 shelf meters in 2025. We are now responsible for the preservation of 4 shelf kilometres of cultural heritage. We received 724 customer visits to our reading rooms in Helsinki and Vaasa during the year, and the website sls.finna.fi with our catalogue and digital objects was visited 20 787 times.

Publishing

During 2025 SLS published 17 new titles. Our digitised books available online at digi. kansalliskirjasto.fi were viewed 29 299 times and our audio books were listened to 439 times. The bestselling book of the year was Åbo i lågor. Minnen från branden 1827 (Turku in flames. Memories of the fire 1827) by Hannu Salmi.

Sustainable investment

Sustainability is integrated across SLS’s investment activities. We select investments whose practices align with our principles and work closely with our asset managers and other investors to strengthen the portfolio’s sustainability. Our objectives are based on international conventions and global cooperation. In line with the Paris Agreement, we aim to achieve a carbon­neutral portfolio by 2050

Updated defence industry criteria

In May 2025, SLS updated its Principles for Sustainable Investment to clarify the wording related to the defence industry in response to the ongoing public discussion on European rearmament.

The principles exclude direct investments in companies that manufacture controversial weapons in violation of international humanitarian law, or supply components or services to such systems, if this activity accounts for more than 10 percent of the company’s revenue. The update did not result in any changes to the portfolio during the year.

Sustainable infrastructure investments

”Infrastructure plays a key role in the transition towards greater energy and resource efficiency and lower emissions.”

During the year, SLS made two new investments in infrastructure funds with sustainability themes. Infrastructure plays a key role in the transition towards greater energy and resource efficiency and lower emissions. One fund invests in sustainable energy assets in the Nordic countries, while the other focuses on the digital value chain in emerging markets.

Active ownership

SLS exercises active ownership by participating in or voting ahead of general meetings of Finnish companies in which we hold direct ownership. In 2025, we participated in 19 general meetings,

corresponding to 95 percent of the market value of our directly owned Finnish listed companies.

Positive development in climate metrics

The relative carbon footprint and the weighted carbon intensity of the portfolio were 50 percent and 60 percent lower, respectively, than the global index in 2025. Transition risks in the portfolio are lower than in the global index, reflecting fewer energy

producers and a higher share of renewable energy capacity among portfolio companies.

Eighty percent of the portfolio’s market value consists of companies that already have sciencebased climate targets or aim to have them validated under the Science Based Targets Initiative (SBTi). Scenario analysis indicates that the portfolio is aligned with a 1.6°C warming pathway by 2050, compared with 2.8°C for the global index.

Income statement

Balance sheet

Mer information om vår verksamhet hittar du på vår webbplats sls.fi.