En skrift utgiven av Svenska Kyl & Värmepumpföreningen
Version 4.1
Om Svenska Kyl & Värmepumpföreningen
Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP) är branschorganisationen som samlar tillverkare, importörer, installatörer, samt serviceföretag inom kyl- och värmepumpsbranschen. SKVP är branschföreningen för klimatet och framtiden.
VÅR VISION
Svenska Kyl & Värmepumpföreningen ska vara en modern, stark och aktiv förening för alla som är verksamma inom eller har intresse av branschen.
VÅRT UPPDRAG
Svenska Kyl & Värmepumpföreningen tillvaratar och samordnar medlemmarnas gemensamma intressen, tar fram normer, informerar beslutsfattare och påverkar politiska beslut, driver forskning och utveckling samt är aktiva i samhällsdebatten för att skapa en bättre och mer hållbar framtid.
och
Vägledning vid val av köldmedium
Utifrån den miljö, klimat och hälsopåverkan vi idag vet att de syntetiska fluorerade köldmedierna har rekommenderar Svenska Kyl & Värmepumpföreningen att i de fall det finns passande produkter för applikationen och där det är teknisk möjligt, använda naturliga köldmedier Den reviderade f-gasförordningen och föreslagna REACH förordningen bedöms kunna leda till kraftigt begränsade möjligheter att underhålla aggregat med syntetiska köldmedier, inom en inte allt för avlägsen framtid.
Detta i sin tur innebär att de naturliga köldmedierna inte bara erbjuder positiva miljö-, klimat- och hälsoaspekter utan även är ekonomiskt fördelaktiga i många fall. Alla avvägningar som rör
Regleringar
F-gasförordningen
För att minska klimatpåverkan från köldmedier inom EU finns sedan 2014 den så kallade F-gasförordningen. I den nya revisionen som godkändes 2024 ingår en snabbare nedfasning av mängden HFC-köldmedier som får säljas (sättas på marknaden) än i den tidigare förordningen. Mängden anges i koldioxidekvivalenter (CO2e), det vill säga HFC-köldmediernas totala klimatpåverkan i förhållande till koldioxid sett ur en 100 års period.
miljöfrågor är svåra att göra när för- och nackdelar ska vägas mot varandra men i detta fall kan vi således konstatera att ett naturligt köldmedium är ett bra val både för miljön och plånboken när möjligheten finns.
Först i vägledningen finns en genomgång av de regleringar som påverkar tillgången på fluorerade köldmedier och en diskussion om vilka de ekonomiska konsekvenserna av dessa kan bli. Därefter ges förklaring och fördjupning av de olika köldmedierna och dess egenskaper.
NEDFASNING AV HFC
I diagrammet på nästa sida visas i grått den tidigare Förordningen (EU 517 2014) och i orange den reviderade förordningen (EU 2024/573). Det vi kan se är att redan 2025 halverades mängden i förhållande till vad som fick säljas 2023. 2027 minskas mängden ytterligare till cirka 22 miljoner ton CO2e.
Det uppskattas att senast från och med 2027 så kommer det HFC-köldmedium som får säljas att behövas för att underhålla
Utfasning av HFC
Utfasning av HFC köldmedier som får säljas inom EU. Orange visar den nya förordningen och grått den tidigare.
(fylla på) de aggregat som redan finns på marknaden. Det betyder att senast 2027 bör det inte säljas några nya aggregat med HFCköldmedium med hög klimatpåverkan. Vid 2030 kommer nästa trappsteg, då bara runt en femtedel av det HFC köldmedium som idag får säljas tillåts.
Utfasning av HFC köldmedier som får säljas inom EU visas i grafen här ovan. Orange visar den nya förordningen och grått den tidigare. Gula staplar visar rapporterat läckage och gula prickar är en prognos på läckage av befintlig utrustning.
Det finns ingen garanti för att den mängd HFC köldmedium som då tillåts säljas kommer att räcka för att underhålla befintliga aggregat. Med minskad tillgång kan man förutspå ett ökat pris på HFC-köldmedier generellt och framför allt på de med hög klimatpåverkan, GWP. Se graf till höger.
Procentuell prisutveckling i grossistledet på olika köldmedier.
Källa Öko-recherche
REACH-förordningen
Nästa förordning vi berör i denna vägledning är REACH-förordningen som handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen inom EU. Fem länder, däribland Sverige, har lämnat in ett utkast till reglering med målet att förbjuda tillverkning, försäljning och användningen av PFASämnen* inom EU.
Till dessa ämnen hör en majoritet av de fluorerade köldmedierna som vi använder idag, så väl HFO som HFC. Dessa köldmedier bryts ner till TFA. Vilket sprids i atmosfären och binder till fukt med kontaminerad nederbörd som resultat och negativ påverkan för dricksvattnet för växter, djur och människor. Det är ännu inte beslutat hur regleringen kommer att utformas men förslaget som det ser ut nu** är ett generellt totalförbud av försäljning av PFAS-ämnen och produkter som innehåller PFAS tillexempel, kyl- och värmepumpar med fluorerade köldmedium. Till detta tillkommer ett antal undantag.
NÅGRA AV DE VIKTIGASTE UNDANTAGEN FÖR
STATIONÄRA KYL- OCH VÄRMEPUMPAR ÄR:
• Befintlig utrustning får återfyllas med köldmedium vid läcka efter att läckaget först åtgärdats.
• Nyförsäljning av kyl- och värmepumpar där nationella säkerhetskrav och byggnadskoder förbjuder alternativ till PFAS ämnen tillåts.***
*Any substance that contains at least one fully fluorinated methyl (CF3) or methylene (CF2) carbon atom (without any H/C/Br/I attached to it). A substance that only contains the following structuralelements is excluded from the scope of the restriction: CF3-X or X-CF2-X’, where X = -OR or -NRR’ and X’ = methyl (-CH3), methylene (CH2-), an aromatic group, a carbonyl group (-C(O)-), -OR’’, -SR’’ or –NR’’R’’’; and where R/R’/R’’/R’’’ is a hydrogen (-H), methyl (-CH3), methylene (-CH2-), an aromatic group or a carbonyl group (-C(O)-).
**2025-09-03
Är R32 ett framtidssäkert köldmedium?
R32 är ett populärt syntetiskt köldmedium. Detta är ett av de få HFC-köldmedier som inte faller inom det uppdaterade REACH-förslaget och har en växthuspåverkan på 100 års sikt (GWP100 ) på 675 enligt IPCC:s 4:e rapport, som är den rapport som idag används inom lagstiftningen.
Detta gör att GWP-värdet ligger precis under vissa förbud i F-gasförordningen och därmed tillåts i dessa fall. I den senaste rapporten från IPCC, AR6, har GWP värdet för R32 dock höjts till 771. Därtill, i den senaste rapporten från IPCC finns ett GWP-värde där man tittar på klimatpåverkan utifrån en 20-årsperiod i stället för 100 år som man gjort tidigare.
Den kortare tidshorisonten är viktigt med tanke på att det är de
kommande åren som klimatpåverkan måste minskas drastiskt om vi ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen och följa Parisavtalet. GWP-värdet på R32 utifrån en 20-årsperiod är 2690 enligt IPCC:s 6:e rapport.
**GWP = Global Warming Potential. GWP beskriver hur stark växthuspåverkan ett ämne har per kg i förhållande till koldioxid. Koldioxid har alltså GWP på 1 och ett ämne som har GWP = 100 har hundra gånger starkare växthuspåverkan per kg. Det vill säga om man släpper ut 1 kg om ett ämne med GWP 100 så får det samma påverkan som ett utsläpp på 100 kg koldioxid.
Livslängd och möjlighet till service
En kyl- och värmepumpsanläggning designas så att den kan leverera önskad kyla och värme under många år. Många anläggningar är i drift 15 till 30 år innan de skrotas. Av erfarenhet vet vi att ett visst läckage av köldmedium förekommer. För små enhetsaggregat, som exempelvis bergvärmepumpar, är risken för läckage mindre än för stora mer komplexa system med lång rördragning. Vid läckage behöver komponenten eller röret lagas och den mängd köldmedium som läckt ut måste återfyllas. Den reviderade F-gasförordningen begränsar kraftigt tillgången på HFC köldmedier med hög klimatpåverkan de kommande åren, se figur på sidan 4.
I nuvarande utkast för begränsning av PFAS-ämnen inom REACH-förordningen föreslås aggregat som är driftsatta att tillåtas att återfyllas vid läckage trots att köldmediet är klassat som PFAS. Det innebär att HFO-köldmedier med låg klimatpåverkan troligtvis kommer finnas tillgängliga för service längre än HFC köldmedierna givet att inga nya förbud läggs fram för att stävja PFAS utsläpp. Forskning från KTH har dock visat att polymerisering (bildande av skum, partiklar och gel) kan ske hos mindre stabila köldmedier som HFOer och att dessa därför inte bör användas i faktiska system för att undvika framtida skador på utrustningen (se Kylavärme, Nr 8 2025).
Utifrån den nya kunskap som finns om de fluorerade köldmediernas påverkan på klimat, miljö och hälsa samt de regleringar som följer därav är återgången mot naturliga köldmedier tydlig.
Vad är köldmedium?
Vi tar det från början - Köldmedium är den substans som i kyloch värmepumpar används för att för att flytta energi från en varm källa till en kall och vice versa. Värmeutbytet sker i två olika värmeväxlare. I förångaren övergår köldmediet från flytande form till gasform under lågt tryck och därmed vid låga temperaturer.
I kondensorn, den andra värmeväxlaren, har kompressorn höjt trycket och därmed temperaturen på köldmediet och i denna kondenseras köldmediet från gas tillbaka till vätska. Vid dessa fasförändringar av köldmediet, vätska till gas och gas till vätska, flyttas energi till den kalla sidan (förångaren) från det som ska kylas, till exempel en kyl eller frys, för att därefter vid aggregatets varma sida (kondensorn) växlas över från köldmediet till en värmebärare (ofta vatten) som i sin tur kan användas för exempelvis rumsuppvärmning eller tappvarmvatten.
Fördjupning
I snart hundra år har kylsystem och värmepumpar använt sig av syntetiska köldmedier, det vill säga substanser som inte finns naturligt i miljön. Innan dess användes naturliga substanser, tillexempel ammoniak och propan, under lång tid. Anledningen till att de syntetiska köldmedierna har dominerat fram tills idag är de låga lokala säkerhetsrisker som utsläpp av dessa köldmedier ger. Tyvärr har det visat sig att de syntetiska köldmedierna däremot har stor negativ påverkan på vår miljö globalt. Den första typen av fluorerade köldmedier bestod av kolkedjor där vissa eller alla väteatomer har ersatts av klor och fluor, de så kallande CFC-, eller HFCF- köldmedierna som i dagligt tal kallas för freoner. När deras nedbrytande effekt på ozonskiktet blev fastställd kom världens länder överens om att fasa ut dem i det så kallade Montrealprotokollet, 1987.
I nästa generations köldmedier ersattes de bundna väteatomerna till kolkedjan helt eller delvis med enbart fluor. Snart visade det sig tyvärr att dessa inte bara hade den positiva egenskapen att inte förstöra ozonskiktet utan även var potenta växthusgaser. När de läcker ut i atmosfären bidrar de till den globala uppvärmningen under en lång period innan de bryts ner.
I förhållande till koldioxid, sett över en 100-årsperiod, kan påverkan per kilogram HFC vara tusentals gånger större. Därför utökades Montrealprotokollet 2016 till att även gälla HFCköldmedier i det så kallade Kigali-tilllägget, med syfte att minska HFC-köldmediernas bidrag till den globala uppvärmningen. Tillägget innebär att hela 0,4⁰C global uppvärmning kommer att
CFC R113. Svart kol, grön klor och gul fluor.
undvikas. I Sverige bedöms klimatpåverkan från läckage av HFC-köldmedier under 2020 ha varit 470 % större än klimatpåverkan från inrikesflyget under samma period.
Den senaste versionen av fluorerade köldmedier består av samma atomer som tidigare generation men med skillnaden att en bindning mellan två kolatomer nu är en dubbelbindning. Dessa kallas därför för omättade HFC-köldmedier eller HFO (hydrofluor- ole- finer). Dubbelbindningen gör att delar av köldmediemolekylen är mer instabila och relativt snabbt, från några timmar upp till ett par dagar, partiellt bryts ner när den läcker ut i atmosfären vilket leder till att växthuspåverkan blir mycket lägre från denna typ av köldmedier. Däremot har det visat sig att restprodukterna som bildas vid nedbrytningen är problematiska.
Bland annat bildas en stark syra kallad TFA, trifluorättiksyra. När TFA har bildats i atmosfären binder syran till det vatten som finns i atmosfären och följer med nederbörd till marken, sjöarna och haven. Till skillnad från HFO-köldmedierna så är restprodukterna stabila vilket betyder att de finns kvar i naturen. Redan idag har höga nivåer av TFA i sötvattenskällor uppmätts, så höga att de delvis ligger över rekommenderade gränsvärden för dricksvatten. Man vet ännu inte till fullo vilken påverkan detta kan få på växter och djur men för oss människor bedömer man att risken för leverskador, cancer och nedsatt immunförsvar ökar.
HFO1234yf. Svart kol, gult väte och vit fluor. Observera dubbelbindning mellan två av kolatomerna som gör den till en HFO.
HFC R134a. Svart kol, gult väte och vit fluor.
Varför olika köldmedium?
Arbetstemperaturer, användningsområde och storlek på installation är faktorer som påverkar vilket köldmedium som är mest lämpligt. Det finns därmed inte ett köldmedium som alltid är bäst eller ett köldmedium som alltid är dåligt utan de fungerar olika bra beroende på användningsområde. Förutom köldmediets egenskaper krävs att det finns komponenter som är designade för användningsområdet. Idag finns tyvärr inte alltid komponenter för naturliga köldmedier inom alla segment och storlekar men utvecklingen går fort framåt.
NÅGRA NATURLIGA KÖLDMEDIER:
Propen = R1270
Propan = R290
Isobutan = R600a
Ammoniak = R717
Koldioxid = R744
Med hjälp av ovanstående naturliga köldmedier så täcks temperaturintervallet -35 °C upp till +60 °C in och därmed samtliga applikationer som inbegriper frys, kyl, komfort kyla och uppvärmning.
• Butiker
• Slakterier
• Mataffärer
• Processindustri
• Livsmedelsindustri
• Storkök
• Lager
• Läkemedel
• Isbanor
• Mataffärer
• Restaurang
• Hotell
• Livsmedelsindustri
• Storkök
• Lager
• Läkemedel
• Hotell
• Kontor
• Bank
• Restaurang
• Butik
• Köpcentrum
• Brf
• Hyresfastigheter
• Villa
• Hotell
• Industri
Förutom val av köldmedium är det viktigt att tänka igenom energieffektiviteten för hela applikationen då detta påverkar både miljöpåverkan och ekonomin för en installation. Naturliga köldmedier har utmärkta termodynamiska egenskaper vilket bidrar till hög energieffektivitet men därtill krävs det att dimensionering och utformning av aggregatet samt styrning och reglering görs korrekt för att uppnå hög energieffektivitet.
Ytterligare info
För mer vägledning angående val av köldmedium så rekommenderas det Nordiska ministerrådets guide för offentlig upphandling: https://www.norden.org/en/publication/nordic-criteria-greenpublic-procurement-gpp-alternatives-high-gwp-hfcs-rac-products
För en lista på produkter med naturliga köldmedier så rekommenderas, framställd av Enviromental investigation agency: https://cooltechnologies.org/pathway-to-net-zero/
Forskningsstudier och aktuellt material rörande köldmedier hittas på: https://varmtochkallt.se/koldmedier/
