Stångmärket Nr1 2022 (feb)

#1 / 2022

SKÄRGÅRDSVÅR Tanka energi från naturen

GEOLOGI & SJÖMÄRKEN Två nya reportageserier i tidningen

Tång, alger & sjögräs

–Vi reder ut begreppen

Arholma Idö

Örskär

Lidö NORRTÄLJE

Fejan

KAPELLSKÄR Riddersholm

Norrpada

ÖREGRUND Salskären Själbottna Östra Lagnö

Grinda Gällnö

VAXHOLM

Röder

Fredlarna

Skarv

Kallskär

Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Levande Skärgårdsnatur 2022

Vidinge

Stensholmen

Gillöga

Möjaskärgården

HjälmöLådna

STOCKHOLM STAVSNÄS

Sandhamn Grönskär

Björnö L. Husarn Uvön Rögrund

DALARÖ ÅRSTA HAVSBAD

Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Arholma

Biskopsön

Sandböte

Idö Lidö

Fjärdlång

NORRTÄLJE

HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Huvudskär

Utö

Fejan

#1/2022 Stensholmen

Ålö-Rånö

Vidinge

Norrpada

Nåttarö

Järflotta Gunnarstenarna

Kålgårdsön

Grinda Gällnö

Röder Salskären 3 LEDARE Själbottna VD Anna Waxin har ordet Skarv Fredlarna Östra Lagnö 4 SKÄRGÅRDENS GEOLOGI Om urbergets ursprungKallskär Särsö Finnhamn 8 UTFLYKT I SKÄRGÅRDEN Hälsingholmarna Alla generationer älskar Hjälmö Möja-Björndalen Gillöga 16 NYA ARRENDATORER MöjaHjälmöPå Ålö och Björnö skärgården Lådna 19 VÅR I SKÄRGÅRDEN Vi besöker Möja

TOCKHOLM STAVSNÄS Björnö L. Husarn Uvön DALARÖ ÅRSTA Gålö 2 STÅNGMÄRKET HAVSBAD

KAPELLSKÄR Riddersholm

NR 1

•

Rögrund Sandböte 2022

24 GRAVFÄLT I HÄRINGE–HAMMERSTA Sandhamn 2000 år av gammal Grönskärhistoria 30 KÄRA SJÖMÄRKEN Saltkråkan

Boskapsön 34 LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR Nämdö Utdrag ur rapporten 2022 Långviksskär Jungfruskär Biskopsön

Med rapporter från 2021, ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.

LEDARE

Välkommen Skärgårdsvår! Det är redan mars och visst känner vi oss ganska klara med vintern nu? Att följa naturen på vår­ kanten är lite av en favoritsysselsättning för min del. Snart kommer tiden då det dyker upp små nya vårblommor och k­ noppar på varje hundpromenad. Förutom ljuset som blir ­a lltmer påtagligt och att fönstren kan behöva putsas … så vaknar naturen så sakteliga. Ett av Skärgårdsstiftel­sens främsta vårtecken är ju att vi släpper rapporten Levande skärgårdsnatur som du kan läsa om här i din tid­ ning och ladda ner på vår hemsida. Naturvårdssidan är i full gång med fina åtgärder i skog, mark och vatten och dessutom välkomnar vi denna m ­ ånad våra nya gårdsarrendatorer. På Ålö och Björnö kommer nya jordbrukare att fortsätta verksamheten ssom är en viktig del i arbetet för att hålla landskapet öppet och levande. På fastig­ hetssidan renoverar, byggs och förbereds för ännu en sommarsäsong. I det här numret bjuder vi på mycket natur, vårupplevelse på Möja och möjlig­ heten att upptäcka gamla gravplatser i Hammersta. Trevlig läsning!

Foto Carina Lernhagen-Matz

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

N

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 22.000 ex Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g. Foto omslag: Hans Kautsky/azotelibrary.com. Foto sid 2: Henrik Trygg, Bosse Lind, Peter Hellström ECOLA DIC BE OR

L

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Karin Romdahl, Anna Björkman, Anna Ehn. Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 3

4 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

SKÄRGÅRDENS GEOLOGI

FRÅN VULKANISKT INFERNO TILL IDYLLISK ARKIPELAG Skärgården är inte bara vacker och härlig att vistas i – krafsar man lite på ytan inser man snart även att dess geologiska historia bär på en del häpnads­ väckande anekdoter. Vi har pratat med några naturgeografer och geologer för att gå till botten med öarnas, fjärdarnas och inte minst urbergets ursprung. TEXT Niclas

S

Sjögren

kärgårdens historia har, beroende på hur

man ser på den, många olika startpunk­ ter. Frågar man en glaciolog pekar hen förmod­ligen på den senaste nedisningen och när inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 10 000 år sedan. Man kan säga att senaste istiden slipat till den diamant som vi kallar skärgård. Frågar man däremot en geomorfolog, alltså en som under­söker varför landskapet ser ut som det gör, pekar denne förmodligen på de dramatiska händelser som fick urbergsskölden att spricka något med början för cirka 600 miljoner år sedan. Ännu längre tillbaka i tiden får man gå om man vill veta hur denna urbergssköld bildades. Och det skedde för 2 till 1,8 miljarder år sedan då den kristallina berggrunden bildades, alltså det vi till vardags kallar urberget. Detta skedde på stort havsdjup och innebar stor dramatik rent geologiskt sett. Geologerna pratar om en aktiv vulkanbåge som lämnar efter sig det som ska bli vårt urberg. Något som faktiskt sker än idag där kontinenter möts och det därmed är stor tektonisk aktivitet. Till exempel i västra Stilla havet och bergskedjan Anderna. Men även på närmare håll vid Island och nu senast på Kanarieön La Palma kan vi se

FOTO

Henrik Trygg

vulkanisk aktivitet även om den är av annan typ. Jag ringer upp och frågar Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet vad som format Stockholms skärgård från allra första början. – Det är inte annat än spektakulärt, säger Alasdair. Den första berättelsen om hur Sverige och den Eurasiska kontinenten kom till handlar om just denna dramatiska period för 2 till 1,8 mil­ jarder år sedan. Det är för övrigt ungefär halvtid för jordens historia och man kan undra om vi, mänskligheten, nu för vår egen del befinner oss i slutet av vår andra halvlek eller rent av på övertid med tanke på klimatförändringen. – En annan viktig berättelse är den plötsliga ökningen av syrgas, den stora oxygeneringen på fackspråk. Och jag vill påpeka att man får läsa lite mellan raderna när en geolog säger ”plötsligt”, i det här fallet handlar det om många miljoner år. Det är då livet tar fart på riktigt. Inte ursprunget för livet men det är då det kommer igång på allvar. den stora oxygeneringen,

eller då syrgashalten ökar från noll till ett par procent på jorden, kan ha berott på de cyanobakterier som använder sig av fotosyntes och därmed producerar den syremole­ STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2021 5

" Det är inte annat än spektakulärt"

– Det är bara 6 000 år sedan skärgårdens första öar tittar fram över vattenytan. Då var Mälaren en del av Östersjön, eller rättare sagt Litorinhavet, som senare skulle komma att bli Östersjön. Landsort, Utö, Värmdö eller Väddö – alla dessa låg helt eller delvis under vattenytan.

kyl som är en så grundläggande förutsättning för vår tillvaro. Idag kanske cyanobakterierna eller den algblomning de ger upphov till inte hyllas som livgivande för skärgården och Östersjön men då skapades förutsättningar för mer avancerade livsformer på jorden. Ökad syrgashalt har även gett stort avtryck i den geologiska historien. När havet var mättat på järn och syre föll järnet ut och sjönk till botten där det bildade sediment. Dessa sediment har i modern tid kunnat exploa­ teras, bland annat i gruvorna på Utö där man bröt t ex järnmalm mellan 1100-talet och slutet på 1800-talet. i skärgårdens geologiska historia kan sägas börja för kring 600 miljoner år sedan. Den vulkanbåge som bildades för 2 till 1,8 miljarder år sedan är nervittrad. Kvar är en platt kaka av urberg. Det som på fackspråk kal­ las det sub-kambriska peneplanet. Vid en flyktig anblick en ganska intetsägande homogen struk­ tur av urberg som inte gjorde mycket väsen av sig. Vi befann oss då för övrigt i närheten av sydpolen sakta på väg norrut. Men snart hände något dra­ nästa viktiga period

6 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

matiskt. Starka horisontella krafter trycker på denna platta vilket skapar sprickbildningar, eller så kallade krosszoner, där berget så småningom börjar vittra. När vår kontinent var i närheten av ekvatorn, det vill säga för ungefär 200 miljoner år sedan då dinosaurierna började göra väsen av sig och klimatet var tropiskt vittrade det riktigt bra. Materialet i krosszonerna är till slut uppluckrat. Det är nu mycket av topografin i skärgården tar form. Vatten och is rensar ur sprickorna och bildar det sprickdalslandskap vi ser i skärgården idag. Jag låter geomorfologen Johan Bonow, på Uppsala universitet, ta stafettpinnen. – Före det fanns helt enkelt ingen relief i pene­ planet. Och tittar man ut över skärgården idag kan man fortfarande se horisontlinjen och ur­ sprunget till landskapet. Inget sticker upp, vi har en flack horisont. Man ser urbergspeneplanet men bara i det storskaliga. Går man till en viss plats ser man inte det storskaliga utan bara det som är yngre i landskapet. All topografi vi ser i skärgården är yngre än den ytan som sub-­ kambriska peneplanet utgjorde. Det är en viktig

Visste du att: – Inlandsisen rörde sig från norr till söder över det som skulle bli vår skärgård? Fenomenet går att spåra inte minst på många rundhällars stöt och läsida, som finns på många skärgårdsöar. Denna nordsydliga rörelse berodde på att inlandsisen hade sin tillväxt med centrum över Bottenviken varifrån isen rörde sig söderut över Stockholmsområdet, precis som glaciärer gör. Men ingen regel utan undantag: Lokala avvikelser kan förekomma.

form helt enkelt. Detaljerna i landskapet visar dock nästan bara på yngre former. man kan alltså säga att de stora förändringarna

i urbergsskölden började för 600 miljoner år ­sedan. Och de mest detaljerade formerna började bildas för bara knappt 2 miljoner år sedan då nedkylningen av klimatet gav oss återkommande istider. Viktigast för landskapsdesignen som vi ser den idag, lokalt, är därför den senaste istiden som varade ungefär från 115 000 år sedan till för 10 000 år sedan. När isen var som tjockast över Stockholms­ området och skärgården var istäcket förmodligen 2,5 kilometer tjockt. Denna enorma tyngd tryckte ner jordskorpan flera hundra meter i våra trakter. När istäcket sedan drog sig tillbaka innebar det att landskapet sakta började höja sig ur vattnet. Och det man ser på plats av det är att strandlin­ jen sakta förskjuts. Det som tidigare var havsbot­ ten blir land. Ända fram till 1700-talet uppfattades det av de flesta som att vattnet i havet och skärgården sjönk istället för att det var landet som höjdes.

Några tolkade det som att den bibliska synda­ floden drog sig tillbaka, andra tolkade det som att jorden roterade långsammare och vattnet därmed ramlade ner mot ekvatorn. Ytterligare andra tol­ kade det som att vattnet dunstade från havet och bands i marken när det regnade. Den vildaste teorin med dagens läsglasögon stod kanske Anders Celsius för som menade att strandförskjutningen kunde bero på att det var hål i havet som läckte ut vatten. För närvarande är landhöjningen ungefär fem millimeter per år. Det kan tyckas lite ur ett mänskligt kortsiktigt perspektiv, bara 50 centi­ meter på ett sekel. Men blickar vi framåt, ett par ögonblick bara i ett geologiskt perspektiv, så kommer vi om bara cirka 10 000 år kunna gå torr­ skodda över Kvarken till Finland, ungefär i höjd med Umeå och Vasa. Bottenviken är då en sjö. Det innebär också att vår skärgård kommer att gradvis förskjutas österut eftersom det vi idag kal�­ lar öar är på väg att bli fastland. Det kanske ­låter lite klyschigt att vi ska fånga dagen men visst kan vi enas om att vi borde ta tillfället i akt och njuta av skärgården så snart och så ofta vi kan.

Fortsättning följer ...

I nästa nummer av Stångmärket (nr 2 2022, ute 19 maj) kommer en artikel med tips om var du kan se några av skärgårdens allra intressantaste geologisk platser. I nummer tre fokuserar vi på istiden och vad den betytt för skärgården. I nummer fyra avslutar vi artikelserien med att sätta fokus på Utö, en unik geologisk plats.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 7

8 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

HÖSTLIG SKÄRGÅRD

Alla generationer älskar Hjälmö Våren börjar precis gå över till sommar, gräset är grönt och äventyret väntar bakom varje träd. Att det bjuds på glass, båtresa och en tålmodig ­mormor gör utflykten till Hjälmö ännu bättre. TEXT Mats

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 9

Faret mellan Hjälmö och Gränö. Här har det funnits bofasta människor sedan 1500-talet, ­landskapet har hållits öppet sekel ­efter sekel och här b­edrivs jordbruk än idag.

10 STÅNGMÄRKET

NR 1

n

ästan mitt i skärgården, mellan Landsort i söder och Örskär i norr, ligger en grupp grönskande öar där Hjälmö sticker ut lite extra. Här har det funnits bofasta människor sedan 1500-talet, här har landskapet hållits öppet i ­sekel efter sekel och här bedrivs jordbruk än idag. På Hjälmö finns därför ett levande kulturland­ skap och en gårdsmiljö som i stort sett ser lika­ dan ut som den gjorde för hundra år sedan. På Västergården, som är ett av s­ kärgård­ens största jordbruk, bor Lill och Per Schierman. De arrenderar gård och jordbruk av Skärgårds­ stiftelsen och har så gjort sedan mitten av 1990-talet. Och det är Hjälmö och Västergården som är målet när Idun, Hild och Jorunn tillsammans med mormor Evy en dag tidigt i juni, då somma­ ren gör sitt intåg och solen strålar, beger sig på utflykt i skärgården.

•

2022

I god tid är alla fyra – samt morfar Bosse som mestadels håller sig bakom kameran – framme vid Boda brygga på Värmdö. Det dröjer ytter­ ligare en stund innan båten ska gå, med tid över för att sträcka på benen och spana efter kroko­ diler i havet. avgår Waxholmsbolagets M/S Vaxö mot Hjälmö. Det är ännu tidigt på ­säsongen och ganska få passagerare ombord. Från däck är det mycket att se och fråga om. Mormor pekar och förklarar. Man passerar öar, båtar och bryggor. Ser fåglar som jagar på den blå himlen. Svallvågor förvand­ las till skum när de slår mot en klippa. Resan går fort. Efter en halvtimme är båten framme vid bryggan på Hjälmö. Härifrån är det en och en halv kilometer att gå genom skogen till Västergården. prick fem i halv elva

Idun, Hild och Jorunn på väg mot Västergården tillsammans med mormor Evy.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 11

BESÖKSGÅRD HJÄLMÖ

Men vad gör väl det? Här finns gröna växter att upptäcka, maskrosdun att blåsa på, fåglar att lyssna till, blomsterängar att rusa över. Benen bara måste röra på sig när solen äntligen har bör­ jat värma upp den smala grusvägen som slingrar sig över ön.

surra lyckligt. Solen värmer i ansiktet och det pir­ rar skönt i hela kroppen när det blir dags att välja glass i Västergårdsbutiken. Nästa punkt på programmet är den naturstig som ställts i ordning för de yngre besökarna. Här dyker trädtroll och skattgömmor plötsligt upp

förutom att västergården är ett verksamt jord­

bruk är det också en besöksgård med en utställ­ ning som berättar om livet på Hjälmö och om det arbete som de olika årstiderna för med sig. Men, först ska hönorna matas. Hönorna är vana vid besök och vet vad som bjuds när barna­ händerna sträcks fram. Det kittlar härligt i hand­ flatan när de pickar pellets. Får och lamm är emellertid redan ute på bete i hagarna på öarna runtomkring. Nu börjar det suga lite i magen. Medhavd matsäck dukas fram på ett bord i trädgården. Tillsammans har man plockat en bukett blom­ mor som sätts i en vas och får humlorna att

Ängarna bjuder in till springtävling och blomster­plock.

12 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

PÅ VÄSTERGÅRDEN PÅ HJÄLMÖ har det skapats en besöksgård med utställning och en natur- och kultur­ stig. I anslutning till stigen finns ”­barnens skog och lekhäng” med kojor, balansbana, lekäng med fotbollsmål. Gården visar det småskaliga skärgårdsjordbrukets betydelse för kultur­landskapet och den biologiska mångfalden. Gårdsbutiken har öppet efter överenskommelse.

På besöksgården finns mycket att upptäcka, att lära sig och att leka med.

I "Barnens skog och lekhäng" går det att göra av med massor av spring i benen.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 13

14 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

BESÖKSGÅRD HJÄLMÖ

och här finns skyltar som förklarar hur man har levt på Hjälmö. Mormor läser gärna högt om man frågar snällt. tiden går fort när man har roligt, och efter en

långrast med frukt och vatten är det dags att bege sig tillbaka till bryggan där båten ska hämta. Utan knot vandrar alla fyra i sakta mak över ön igen, även om vägen känns längre. Benen har blivit trötta och upptäckarivern har svalnat några grader. Väl framme vid bryggan blir det ändå tid över att leta snäckor och vackra stenar att ta med sig hem. Sexåriga Hild får hedersuppdraget att hissa sema­foren så att kaptenen på M/S Nordan vet att det finns passagerare att plocka upp. En lång glad dag slutar med att alla tre somnar direkt när bilen lämnar parkeringsplatsen i Boda. Om mormor också somnade? Mycket sannolikt…

Hjälmö

Grinda Gällnö

Boda brygga

Värmdö

För resa till Hjälmö, se Waxholmsbolaget.se

Medhavd matsäck kan kompletteras med ett inköp från gårdsbutikens frys.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 15

NYA ARRENDATORER

Här fortsätter kulturlandskapet att bevaras

Foto Bosse Lind

– Nya arrendatorer på Ålö och Björnö Skärgårdsstiftelsens jordbruksarrendatorer och ­deras djur spelar en viktig roll i arbetet med att bevara kulturlandskapet. Som besökare får du en rikare upplevelse när betesdjur strövar på ­markerna, den biologiska mångfalden ökar och gårds­utikerna kan erbjuda närprodu­cerade varor. I år får vi lära känna våra nya skärgårdsjordbrukare som i skriv­ande stund flyttar in på Ålö och Björnö.

Foto Bosse Lind

ÅLÖ GÅRD susanna och patrik bergius hagströms flyttlass går från Barklandets Gård i Västmanland till Ålö Gård. – Vi kommer att fortsätta att jobba för biologisk mångfald med ekologisk och KRAV-produktion då vi har ett stort intresse för bland annat kultursorter av spannmål, berättar Patrik. Framöver vill de göra eget mjöl av gamla lantsorter och försöka göra en liten satsning på matpotatis. Familjen som lämnar sin gård i Norra Västmanland har erfarenhet av ö-livet då Patriks släkt kommer från Åbolandskärgård där de spenderat mycket tid tillsammans.

SMÅÄNGSGÅRDEN PÅ BJÖRNÖ jesper strandberg westin blir ny arrendator på Småängs­går­

den och flyttar in på Björnö med sin man Joakim nu i mars. Jesper jobbar just nu på Skansen och Tyresta nationalpark och har bott på Värmdö sedan länge. – Vi får tillträde i mitten av mars och djuren kommer i maj, berättar Jesper. Med hund, katt, tjur och höns startar de upp verksamheten nu i mars för att så snart som möjligt utöka med lantrasen Fjällnära kor mfl. Bjurholmshönorna som flyt­ tar in i hönshuset är en nyligen återupptäckt lantras. Och för­utom Fjällnära kvigor planeras köttrasblandningar, avels­ baggar och avelsbock. Ankor, gutefår och jämtgetter beräknas flytta in på gården under hösten. Jesper som tar över Småängsgården efter familjen Jakobsson har lång erfarenhet av svenska lantraser och vill bevara och öka den biologisk mångfalden på Björnö. Utöver allt detta tar han över uthyrning av torp och lägerplatser i reservatet. Gårdens hemsida är under uppbyggnad och gårdsbutik mm planeras för fullt. 16 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

Följ Jesper på Instagram @kossaniskogen

SKÄRGÅRDSVÄNNER

Årets vänbok

Skärgårdens knopar Ingen annanstans har man lika stor glädje av k­ nopar som i skärgården. Oavsett om du ­seglar eller är på land, lastar släpet eller ­ surrar l­asten, om du fiskar eller klättrar i berg så finns ­knoparna i denna heltäckande bok. De tydliga illustrationerna visar steg för steg hur du gör hundra olika knopar. Här finns vanliga knopar som pålstek och dubbelt halvslag till mer ovanliga, men användbara, som fiskarknop. Författarna Geoffrey Budworth och Jason Dalton är båda välkända experter inom knopvärlden.

Utskick av vänboken Vänbok för 2022 börjar att skickas ut till dig som är Skärgårds­vän i april. Du får då vänboken hem i brev­lådan eller till ditt utlämningsställe. Utskick av vän­boken sker löpande under året. Du som blir Skärgårdsvän mitt i ­sommaren kan behöva vänta på din bok ett tag, vi s­ kickar inte ut några böcker förrän i slutet av augusti.

Saknar du din vänbok? Maila kansliet@skargardsstiftelsen.se

vi levererar även i skärgården

Vid frågor kontakta befälhavare Erik Jansson Tel 073-600 54 89

NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYAKERSBERGA.SE STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 17

STÖD OSS Vi tar hand om skärgårdsnaturen och ser till att det finns gästhamnar, krogar och vandrarhem för dig att besöka. Stöd oss i vårt arbete för en frisk och tillgänglig skärgård. Välkommen ut till Skärgårdsstiftelsens 40 naturreservat.

V

ÄN

MÄRK

E

SKÄRGÅRDSVÄN

SERVICEMÄRKET

GE EN GÅVA

Använd QR-koden för att enkelt bli Skärgårdsvän på Skärgårdsstiftelsens hemsida.

Använd QR-koden för att enkelt skaffa Servicemärket på Skärgårdsstiftelsens hemsida.

En gåva till Skärgårdsstiftelsen swishar du enkelt till Swishnummer: 123 661 75 00

WWW.SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

VÅR I SKÄRGÅRDEN

Välkommen till skärgårdsvåren – Vi besöker Möja Ett aprildygn på Möja är tyst och lugnt och ändå fyllt av upplevelser. Fåglar kvittrar, träden rasslar, havet häver sig. Det putsas och fejas. Ännu finns plats mellan bryggor och båthus. En fin tid att upptäcka Möja. TEXT Mats

V

i är inte många som går ombord på

eftermiddagsbåten från Sollenkroka med destination Möja. En tisdag i april är inte högsäsong för utflykter i skär­gården. Men vi är nyfikna, vill veta vad som händer när sommargästerna ännu inte tagit ut trädgårdsmöblerna eller kopplat in vattnet i sina stugor. Vi kliver av vid bryggan i Möjaström där SL-bussen väntar i skymningen. Sommartid är det ett liv och ett kiv i passagen mellan Möja och Södermöja. Nu är det tyst och stilla, ännu har fler­ talet båtar inte satts i sjön. Det är mest

Wigardt

FOTO Bosse

Lind, Anna Björkman

en­staka yrkesbåtar som ligger förtöjda vid bryggorna. En kort bussfärd tar oss till Berg, Möjas största by, med butik, krog och värdshus. Här finns också vandrarhem, öppet året om. Där ska vi bo. cesar grivans tar emot.

Han har djupa rötter på Möja, hans släkt har funnits på ön sedan 1700-­talet. Själv har han aldrig varit bofast, där­emot tillbringat all sin lediga tid här. – Jag är uppvuxen i Stockholm och jobbade länge i butikssvängen, berättar

han. Men jag och min fru Klara hade en plan om att sadla om och då dök vandrarhemmet på Möja upp som en ­möjlighet. Sagt och gjort, sedan september 2016 driver de vandrarhemmet i Berg med allt vad det innebär. Mellan maj och septem­ ber bor de heltid på ön, resten av året pendlar Cesar mellan Stockholm och det rödmålade före detta posthuset i Berg. – Superkul, men lite flängigt, försäk­ rar han. Vandrarhemmet är inarbetat sedan länge och sommartid är de åtta rum­ STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 19

men och 26 bäddarna mestadels full­ belagda. Många gäster kommer från Tyskland, Nederländerna och Frankrike. Andra kommer från Stockholm och övriga Sverige. Det är också på sommaren som 80 pro­cent av årsinkomsten genereras. Resten av året är det mer glest mellan gästerna, med januari, februari och mars som den stora utmaningen. – Det är svårt att misslyckas på som­ maren, konstaterar Cesar. Värre är det på vintern, med höga kostnader för upp­ värmning och få gäster. För att ändå ha lite aktiviteter att er­ bjuda under årets kalla månader har han köpt skridskor och några sparkar. Men, säger han, vintern är en svår tid för be­ söksnäringen i skärgården. Dagarna är korta och kommunikationerna haltar. Lite bättre ser det ut under försom­ mar och tidig höst. Då är många helger inbokade, ibland är hela huset uthyrt för olika aktiviteter. Genom att samarbeta

20 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

med värdshuset kan Cesar erbjuda både frukost och mat. – Gemensamt för besökarna är att de är frilufts­människor, säger han. Det är inget hinder att promenera några kilo­ meter. Eller att åka båt. Väl här hyr de en cykel, sätter sig med ryggen mot en sjöbod, tittar ut över havet… De njuter, kort sagt. Sedan Cesar och Klara klev in som ägare har hela vandrarhemmet fräschats upp och målats. Rummen är ljusa, köket är välutrustat med plats för samvaro över kastrullerna, sängarna sköna. Bokhylla och ett välfyllt spelskåp ­lovar att råda bot på sysslolösa dagar. Pelar­ goner i fönstren och in­ramade fotogra­ fier på väggarna ger trivselpoäng. dagen därpå blir det tidig avfärd.

En blek sol höjer sig långsamt ur havet och penslar kala björkar i gyllenguld. Efter en stadig frukost grenslar vi ­låne­cyklarna och trampar iväg norrut,

"Gemensamt för ­besökarna är att de är friluftsmän­ niskor. Det är inget hinder att promenera några kilo­ meter. Eller att åka båt ­eller cykla. Väl här sätter sig med ryggen mot en sjö­ bod och njuter" längs Möjas kurviga huvudled. Vinden är kall och fylld av doften från multnande löv och våt jord som sakta värms upp av solen. Vi passerar strutsfarmen och den gamla dansbanan, anlagd 1943. Det går nästan att ana alla minnen som sitter inkilade i de gula väggarna, av spetsad sockerdricka, för­ väntansfulla danssteg och ljumma som­ marnätter. Vi cyklar vidare, passerar båtar på vin­ terförvar, stormfällda träd och tomma

VÅR I SKÄRGÅRDEN

syrenbersåer. Byarna radar upp sig längs vägen. Löka, Ramsmora, Långvik. En och annan stugägare passar på att elda löv och ris, en motorsåg hörs dra igång med ett ilsket knattrande för att kapa upp en nerblåst fura. I Långvik hittar vi Jeppes vinterstäng­ da café. En skylt lockar med öl, mat, vin, en annan skylt hälsar välkommen tillbaka nästa sommar. Otaliga gamla prylar finns utställda och upphängda på bodväggarna, två flakmoppar har gått i ide bakom en björk, en bukett snödrop­ par lyser upp det brungrå fjolårsgräset. Långviks Krydderi. I en diskret lagerliknande byggnad pro­duceras här både öl och brännvin. Joakim Kihlberg berättar: – För 20 år sedan träffade jag av en slump Jeppe, eller Karl-Ivar Lindfors, här på Möja. Han introducerade mig till den förvildade spanska körvel som växte på hans tomt. Vi tyckte båda att världen

i långvik finns även

förtjänade att få lära sig mer om kryddan med sin kraftfulla smak och doft. Och då var brännvinet en utmärkt kanal. Och så blev det. Körveln på Möja gav upphov till ett kryddat taffelbrännvin som nu säljs på Systembolaget och även serveras på utvalda krogar, däribland Operakällaren. Genom åren har nya snapsar utveck­ lats i samarbete med några av Stock­ holms prestigekrogar. Och numera ingår även öl i sortimentet. ”Det har varit en utmaning” säger Joakim Kihlberg som sedan Jeppe gått bort driver företaget vidare på egen hand, hantverksmässigt och småskaligt. – Det roligaste är att anordna prov­ smakningar här på ön, det näst bästa är när folk dricker våra produkter på en bra krog med vällagad mat, summerar Joakim. Vi tar det som en uppmaning och fort­sätter vår upptäcktsfärd över Möja. Solen värmer allt mer, ångbåtsbryggan i Långvikshamn får en välbehövlig över­

syn, det grävs och projekteras i var och varannan vägkorsning. I Ramsmora tar vi av från lands­ vägen och följer en stig som tar oss till Björndalens naturreservat. Vi lämnar cyklarna och vandrar in i urskogen, över hällmarker och snöbefriade ­myrmarker. En nylagd spång tar oss torrskodda ­v idare in i reservatet. Isen släpper sakta greppet om insjöarna Mellansjön och

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 21

VÅR I SKÄRGÅRDEN

Storsjön. Det doftar starkt av barr, jord och sol­varm myrmark. familjeägda wikströms fisk blir vår sista

anhalt innan båten ska ta oss tillbaka till fastlandet. Rune Wikström har varit fisk­are hela sitt liv, fisken har han sålt över disk på Möja men sedan 1990 har fångsterna förädlats och serverats i ­familjens restaurang. Vi möts av dubbelparkerade fyrhju­ lingar och av ankan Kalle som ger oss en avmätt blick innan han ger sig ut på jakt efter nya mördarsniglar att mumsa på. Själva kliver vi in genom dörren till res­ taurangen och möts av bullrande röster och doften från dagens pannbiffar. Runt borden sitter större delen av Möja­­arki­pela­gens samlade hantverkar­ kår böjda över tallrikarna. Det är trångt mellan borden, tomatplantorna i fönst­ ren ser ut att ducka under det högljudda

22 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

resonemanget och signalflaggorna i taket slokar i värmen. I köket basar Stina Wikström. – Jag är född och uppvuxen på Möja, mina barn utgör sjätte generationen som är bosatta här, berättar Stina. Och efter att ha varit härifrån ett tiotal år åter­ vände jag 1998 och förestår nu familjens restaurang. Wikströms Fisk håller öppet året om. Vintertid måndag till fredag med dagens lunch, under sommaren med tonvikt på à la carte med fisk på menyn, allt efter

dagens fångst. Torsk, nors, strömming, sik eller en mix av alla fyra. – Pinfärsk fisk utan några konstigheter som simmar runt på tallriken, är Stinas uppfattning om en vällagad middag. Råvaran ska tala för sig själv. Och fisken hämtas fortfarande direkt ur havet, av pappa Rune eller av en kol­lega på Möja som också fiskar. Inga mellanled. Korta transporter. Inget spill. Alltid färsk, utan att först passera frysdisken. Och det, konstaterar vi, är skäl nog för att snart återvända till Möja.

NATURRESERVATET BJÖRNDALEN Mitt på Möja finns tre insjöar. Naturstigarna i reservatet är uppmärkta med gula band, den stora (12 km) går ­mellan Hamn och Ramsmora och den lilla (3,5 km) går mellan Dansbanan och Strutsarna i Löka.

Upplev våren på olika håll i skärgården Det är härligt att komma uti skärgården på våren. Ljuset är lite annorlunda här än på fastlandet och havets ständiga närvaro ger både lugn och e ­ nergi. Boka in dig på en vårlig skärgårdsupplevelse och tanka energi från naturen.

Foto Henrik Trygg

en van skärgårdsresenär så här års tar

gärna med sig varma kläder, en pann­ lampa, en powerbank och en enkel mat­ säck. Det finns flera ställen som har öppet även tidigt in i våren och sommaren. Till exempel finns det stuguthyrning på de flesta stora öar. Sök på öarnas hemsidor, Instagram och Facebook för att även hitta till de privatpersoner som hyr ut. Nedan följer ett axplock av skärgårdstips.

buske bl a på Finnhamn när du följer Sindras stig. Läs mer på naturskatter. https://naturskatter.finnhamn.se Ingmarsö Missa inte Ingmarsö Krog och Ingmarsö Bageri. Följ dem på Instagram för att hålla dig uppdaterad på meny och öp­ pettider.

Arholma På Bull-Augsut vandrarhem bor du bra året om. Här kan du ta rejäla promena­ der och uppleva det gamla fina kultur­ landskapet.

Svartsö Här är affären, restaurangen och vand­ rarhemmet öppet året om. Ta sköna skogspromenader eller kanske en jog­ gingtur längs landsvägen. Boka en bastu och hyr en cykel.

Finnhamn Stora grupper har möjlighet att boka ­boende under vår och höst. Spana in tibasten med sina rosa blommor på bar kvist. Du hittar denna imponerande

Grinda Upptäck alla bondgårdsdjuren på Grinda lantbruk. Kanske kommer du lagom till ponnyridningen? Grinda Wärdshus öppnar i april.

Utö Utö värdshus öppnar åter för weekend­ gäster och a la carte från den 11 mars 2022. Ta båten från Årsta brygga och upptäck ön med gruvor, havsvyer, kvarn och vacker natur. Nåttarö Nåttarö krog tar emot gäster från och med slutet av april. Ta båten från Nynäshamn och upptäck klapperstens­ fältet och de långa stränderna. Landsort Stockholms skärgårds sydligaste utpost. Här är ornitologer stationerade året runt och bedriver ringmärkning samt sträck­ räkning. Har du sett fyren och det fina kapellet på ön? Väl värt ett besök!

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 23

24 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

GRAVFÄLT I HÄRINGE – HAMMERSTA

Tillbaka till Forntiden – Upptäck historien i Häringe-Hammersta naturreservat

Det var höst i Hammerstaskogen. ­Kylan trängde in i huset och familjen på gården anade att vintern nog skulle bli lång. Tack vare en välmående fårhjord hade de gått om ull och bra kläder. Nu skulle dock en stor del av ullen beredas till segel. Så var det b ­ estämt, varje socken rustade en krigare med vapen, åra och även en bit segelduk. TEXT Anna

T

Björkman

FOTO

Bosse Lind

roligtvis låg hammersta gård ungefär där

den ligger idag redan på 600-talet. Alldeles vid en havsvik och precis som idag med betes­mark och skog in på knuten. Arkeolog Mattias Pettersson berättar att alla lite större gårdar hade en gravplats i anslutning till gården. Det som gör att vi snabbt kan konstatera att det är en mycket gammal boplats är gravhögarna norr om Hammersta gård. Ända in på 1100-talet brändes de döda och begravdes i högar. Ju högre status den döda hade desto omfångsrikare var graven. Gravhögar är en väldigt vanlig typ av fornlämning. I Uppland är många bortodlade då det har grävts väldigt mycket i den bördiga jorden men i Södermanland är det betydligt stenigare och fler gravar är bevarade. Några kullar tornar upp sig på åsen norr om nuvarande Hammersta gård. I vad som nästan känns som en sal av hassel ser jag stensättning­ arna som lades för över 1000 år sedan. Det är inte svårt att tänka sig hur de levde här. Lekte, jagade, plockade bär och svamp, bråkade, älskade, lagade mat, åt och sov.

Norr om Hammersta gård, uppmärksammar nu Skärgårdsstiftelsen förhistoriska gravhögar. I vår, kommer en skyltad stig att visa dig vägen till en historisk plats. STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 25

GRAVFÄLT I HÄRINGE – HAMMERSTA

Trots att gravhögarna och stensättningarna är ca 1500 år är de lätta att upptäcka. Med en arkeolog vid sin sida blir upplevelsen ännu lite rikare. Mattias kan förklara de olika stensättningarna och ser tydliga mönster i det som ett otränat öga kanske bara ser som ett gäng stenar.

På Hammersta hittar vi 60 gravar, varav fem rejäla gravhögar. – Denna plats är känd sedan länge och egent­ ligen inte särskilt skyddad. Desto roligare att Skärgårdsstiftelsen som markägare tar eget­ ansvar och vill värna om gravarna, säger arkeo­ logen Mattias. Kanske bodde Tor-Gun, Tor-Björn och Gun-Löv här? Var du inte kung eller hövding hade du ofta ett dubbelnamn. Jag frågar Mattias om han som arkeolog inte är nyfiken på vad som finns i högar­na. Görs utgrävningar varje gång en sådan här gam­ mal hög upptäcks? – Nej, svarar han. Vi vill helst låta dem vara. Och vi har ganska bra kunskap om hur de ser ut inuti. Där undersökningar är gjorda, går det att ålders­ datera, t.o.m. könsbestämma om inte benen är för hårt brända. – före vikingatiden på 400 -talet var rofferi­ sam­­hället en institution. Allt kunde stjälas, guld såklart men även kvinnor och barn. Rofferi­sam­ hället avtog alltmer i takt med samhällsutveck­ lingen, berättar Mattias. Med tiden förstod folk

Häringe–Hammerstas tf. tillsynsman Arne Selander med arkeolog Mattias Pettersson.

26 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

värdet av att gå samman, kanske för att försöka skapa ett tryggare liv. Hövdingar fick eller tog makten över flera gårdar. Det hölls ting, markna­ der och rättsprocesser och det rustades arméer. Svearna verkar enas under sent 600-tal, hela Mälardalen sluter fred bl a för att bygga större krigsskepp. Det är också nu som olika samhälls­ skikt växer fram. Vi har hövdingar och kungar, krigare och handelsmän, en arbetande samhälls­ klass samt trälar och brytare.

Skärgårdsstiftelsen har gallrat och röjt fram området kring gravarna där ek och hassel nu fått en ljusare tillvaro. Här får du som besökare glädje av en aktiv naturvård i form av ljusa gläntor och tillgängliga platser.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 27

– Ett alltmer vältrimmat samhälle, enligt kugg­hjulsprincipen, börjar växa fram, förklarar Mattias. längre bort. Krigs­skeppen byggdes av ek och tall som fälldes, torkades och bearbetades. Järn bröts och smid­ des, myrmalm bröts för att tillverka kol i milor och tjära kokades. – Sedan var det bara båten som skulle byggas och seglen som skulle sys, ler Mattias. Segel gjordes av ull. Det behövdes ull från cirka 1000 får till ett segel. Och det var kvinnorna som tillverkade dem. Ledung, en sorts krigstjänst innebar att varje gård rustade en krigare med svärd och åra och varje by byggde ett krigsskepp. Alla hövdinga­ dömen skulle ha minst en krigare och en båt, och tack vare ett utökat samarbete mellan de närmaste gårdarna blev livet mer stabilt. mattias pekar på några ekar

Runsten med inskrift från 1000-talet hittades i en åker 1939 och står sedan 2002 vid Alsnäsvägen i reservatet.

på 600 -talet bodde folk i långhus, i storfamil­

jer, med boskap både inne i huset och utanför. Det var såklart ett hårt liv för de flesta, många dog redan som barn, a­ ndra blev kanske högst 30–40 år. Några gav sig ut på långa resor ner till

Romarriket som krigare och handelsmän och en del av dem, lyckades ta sig hem igen med berät­ telser och föremål från en främmande värld. Självägande storbönder hade ofta fina gravfält, precis som det här i Hammersta. Gravfälten i Hammersta är inte bara gravplatser utan även en markering av äganderätt. Högarna syns på långt håll, ju större högar desto finare ätt. Ättens gravfält var viktiga många hundra år efter att gravarna gjordes. Det talar om att ätten bott på samma plats i generationer och marken blir helig på flera vis. allt detta hände så vet vi en del om järnåldern i Sverige och Norden, mycket tack vare den nordiska poesin. Främst Eddan har gett oss en bra inblick i livet långt innan tryckkonstens dagar. Mattias berät­ tar att poesin och även texter på runstenar målar upp en bild av dåtidens mentalitet. Här beskrivs vad som var viktigt, till exempel ätten, rikedomar och livsöden. Till våren, förklarar Mattias, plane­ rar vi att färdigställa en skyltad stig i området runt gravarna. Här kan besökaren lära sig mer om platsens historia. Välkommen då! trots att det är över 1000 år sedan

Foto Anna Björkman

28 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

GRAVFÄLT I HÄRINGE – HAMMERSTA

Hammersta borgruin, inte långt från Hammersta gård.

VÄLKOMMEN HIT I Häringe-Hammersta naturreservat finns många spår av män­niskor långt tillbaka i tiden, förutom gravhögarna och stensättningar finns två fornborgar. Just nu återskapar Skärgårds­ stif­telsen det landskap som historiskt sett har dominerat fram till 1950-talet och långt innan medeltiden. Under hösten 2021 har Skär­ gårds­stiftelsen röjt kring grav­ högarna. Området har minst fem förhistoriska gravanläggningar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter och ett flertal stensättningar. I vår invigs en skyltad stig där du kan lära dig mer om platsens spännande historia.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 29

Sjömärken i Stockholms skärgård – fyller de någon funktion idag? Sjöfartsverket har meddelat att de inte kan ta hand om alla längre. Ett fast sjömärke kan vara en släckt fyr, båk, tavla, fläck, båtsportstavla, ett kummel eller stångmärke. Men många av märkena är kulturhistoria och en omistlig del av skärgården. Därför gör vi en serie i Stångmärket om några av skärgårdens fasta sjömärken.

På Saltkråkan i norra Jungfrufjärden har det stått ett sjömärke i över 150 år. Förhoppningsvis kommer det att göra det i 150 år till. Foto Carina Lernhagen Matz.

Saltkråkans stångmärke TEXT Carina

Lernhagen Matz

Har gått förbi med båt sedan jag var Saltkråkan – vilket fantastiskt namn! barn. Saltkråkans stångmärke – hur Var det namnet på sjömärket som märk­ärdigt lät det inte redan då och inspirerade Astrid Lindgren? ingår i Lilla Husarns naturreservat. Det omringas av tre fjärdar: Jungfrufjärden, Ingaröfjärden och Nämdöfjärden. Det är ett vackert märke, snickrat i trä och vitmålat. I alla fall har det målats vitt och fint en gång. Nu flagnar tyvärr färgen och det ser luggslitet ut. Ändå, det är en fyndig trä­ konstruktion, hårt utsatt för väder och vind under vår, sommar, höst och vinter. Klart att det slits. saltkråkans stångmärke

30 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

jag vet att jag undrade: Hänger det ihop med Astrid Lindgrens Saltkråkan? I juni förra året kom Sjöfartsverket med en skrivelse om att myndigheten inte längre anser sig kunna ta ansvar för ett stort antal fasta sjömärken i Stockholms skärgård. Varför? Pengar förstås. Det kostar att underhålla, det vet alla som har hus eller båt som utsätts för saltvatten, vind, regn och sol. Sjöfartsverket hade gjort en ”nautisk behovsanalys” och kommit fram till

avveckling. Listan på märken som inte längre ansågs ha någon nytta för naviga­ tion var lång. Sjuttio märken, båtsports­ tavlor, kummel, båkar och fläckar. Från Öregrund i norr till Dalarö i söder. Båtorganisationerna Svenska Kryssar­ klubben och Båtunionen pekade på att alla båtfarare i skärgården inte har digitala sjökort ombord samt det enkla faktum att teknik kan gå sönder. Utöver det så är vi många som instäm­ mer i att äldre fasta sjömärken har ett kulturhistoriskt värde och bör finnas kvar. På Sjöfartsverkets lista fanns, för­ utom Saltkråkans stångmärke, också

KÄRA SJÖMÄRKEN

Stegesunds kummel, båkarna på Söder Rödkobb och Svenska stenarna samt Arholma båk. Tack vare båtorganisationernas reak­ tion vill Sjöfartsverket” ta ytterligare en vända” i frågan och därför finns inte längre underlaget på verkets hemsida.

gård i unge­fär trettio somrar, först då ­vågade jag mej på att skriva en berät­telse därifrån.” Mälar 30:an Saltkråkan köpte Astrid Lindgren av förlagschefen och vännen Hans Rabén som måste ha varit den som döpt båten. Både Hans Rabén och Astrid Lindgren hade förstås läst ”Saltsjöpirater” men nu till stångmärket saltkråkan! av akademiledamoten Sigfrid Siwertz. Det byggdes redan år 1867 och tillhörde Och vad kallas båten i romanen, den stora då Dalarö lotsplats. Fartyg på väg längs Skärgårds 75:an? Jo, Saltkråkan! Första Dalaröleden norrut passerade stångmär­ kapitlet i boken som kom ut 1931 heter ket. Sjöfartsverkets ritning från 1925 visar ”Vari Saltkråkan får en ny toppvimpel”. en symmetrisk träkonstruktion med ett Så det var alltså författaren och stor­ runt märke på toppen. Ömsint precis och seglaren Sigfrid Siwertz som måste ha med det nautiska läget präntat: gått förbi öarna Stora och Lilla Saltkråkan Lat. 59°-10’ N. Long. 18°-32’-20’’O. i norra Jungfrufjärden och lagt namnet på Nu är frågan, var det namnet på sjö­ minnet! Det är förstås bara en gissning. märket som inspirerade Astrid Lindgren? Men så var det nog. Hon var en mästare på att h ­ itta speciella namn ur kartbok och atlas, så kanske även från sjökort? Det visar sig att väven Mälar 30:a på skärgårdshav. Astrid Lindgrens hette Saltkråkan och hade kring namnet Saltkråkan är mera inveck­ nummer 45 i seglet. Foto Gustav lad än så. Grahm, Sjöhistoriska museet. Under åren 1964–1968 ägde Astrid Lindgren en smal välseglande Mälar 30:a med nummer 45 i seglet. Båten hette Saltkråkan, var 11,05 meter lång och 2,06 meter bred. Ritad av Lage Eklund och byggd 1938 på Erikssons Varv i Strängnäs. Allt kan man läsa i Svenska Kryssarklubbens matrikel. Hon var med­ lem där. Astrid ägde även en Solö, motorbåten som idag är en kultbåt. I ett avsnitt av ”Vi på Saltkråkan” kommer Solön faran­de över Gräsköfjärden. Ombord är Krister, en ung, dryg man som kommer för att uppvakta Malin. Avsnittet heter ”Denna dagen – ett liv” och slutar så småningom med att han jagas bort från ön av barnen och en ilsken svärm getingar. Mälar 30:an skymtar också förbi. ”Vi på Saltkråkan” skrev Astrid Lindgren direkt för TV och den visades första gången 1964. Filmen spelades in på Norröra och Söderöra utanför Yxlan– Blidö. Hon har senare själv berättat: ”När jag hade bott i Stockholms skär-

Astrid Lindgren skrev ”Vi på Saltkråkan” direkt för TV. Då hade hon bott trettio år i Furusund och kände sig redo att skildra en skärgårdsmiljö. Astrid Lindgrens karaktärer är ständigt aktuella. Nu i mars kommer till exempel nya boken ”Pippi Långstrumps kokbok” med texter av David Sundin. Foto Roine Karlsson/Rabén & Sjögren

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 31

N U K A N D U TA D E L AV S L U T R A P P O R T E N F Ö R P R O J E K T E T:

Skydd

under ytan Efter tre år med projektet Skydd under ytan har det blivit dags att sammanfatta våra slutsatser. Genom vår digitala rapport vill vi dela med oss från de erfarenheter och lärdomar vi dragit.

Är du natur- och skärgårdsvän och vill veta mer om vårt hav och dess utmaningar? Då hoppas vi att rapporten kan ge dig kunskap och hopp om att fortsätta jobba för att få vårt älskade hav i balans.

Foto: Bosse Lind

Foto: Erik Haglund

Du kanske älskar att tillbringa delar av sommaren med båt ute bland kobbar ock skär? Här får du tips om hur man ankrar med försiktighet.

Har viken intill bryggan vuxit igen med vass? Här får du råd om hur du kan tänka kring vassklippning.

Du hittar rapporten på skärgårdsstiftelsen.se Sök på projekt Skydd under ytan.

Tillhör du den lyckliga skaran som har tillgång till ett eget ställe och odlar midsommarpotatisen i skärgården? Här får du tips om hur död blåstång blir till gödning.

En vuxen havsörn mäter ca 190–240 cm i vingbredd. Foto: Peter Hellström.

34 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Levande skärgårdsnatur Å

rligen utför Skärgårdsstiftelsen

kust-fågel­ inventeringar av flera kust­ fågelarter såsom svärta arter såsom ejder,ejder, svärta och och sillgrissla. Vi också har också ett värdefullt sillgrissla. Vi har ett värdefullt samarbete s­ amarbete med engagerade ornitologer, forskare och volontärer som deltar i genomförandet. Under 2021 har vi vi fortsatt genom­ förandet. Under 2021 har fort­ att följa utvecklingen för berguv, sillgrisssatt att följa utvecklingen för berguv, la, tordmule och ett och antal sillgrissla, tordmule ettandra antaldykänder. andra På Länsstyrelsens uppdrag har vi även dykänder. På Länsstyrelsens uppdrag har inventerat skarv och i samverkan med vi även inventerat skarv och i samverkan Naturhistoriska riksmuseet inventeras med Naturhistoriska riksmuseet invente­ havsörn. ras havsörn. Stort tack till alla som deltagit och bidragit med engagemang i Levande

Ringmärkning

skärgårdsnatur 2021! Tack även till Natur­ Naturhistoriska riksmuseet och Länsstyrelsen i Stockholms län som står står för för bidrag, bidrag, genomförande och intressanta intressanta texter texterii årsrapporten. Och Och ett ett stort stort tack tacktill tillVOTO VOTO årsrapporten. (Voice of the ocean) för lånet av båt och kapten i två dagar under ringmärkning av alkor. fågelinventerinResultaten från 2021 års fågelinvente­ rin­ gar samt intressant läsning om gråsäl och digi”sjögräs” presenteras i sin helhet i den digi­ tal årsrapporten Levande Skärgårdsnatur och utvalda delar finns här i Stångmärket. Trevlig läsning och varmt välkomna ut i vår fantastiska skärgård!

Levande Skärgårdsnatu r 2022

Med Medrappor rapporter terfrån från2021, 2021,ett ettsamarb samarbete i iStockh Stockholms etemellan olmslän, mellanSkärgå län,Länsst Skärgårdsstift Länsstyrelsen rdsstiftelsen yrelseni iStockh elsen riksmu riksmuseet Stockholms seetoch olmslän, ochStockh län,Naturh Stockholms Naturhistorisk olmsunivers istoriskaa universitet. itet.

Läs Läsrapporten rapportenpåpå skärgårdsstiftelsen.se skärgårdsstiftelsen.se

Fotograf?

den första grisslehäckningen konstakonsta­te­

terades 1966 Abborren rades 1966 påpå önön Abborren vidvid Under­ Understen. Idag häckar det sillgrisslor sten. Idag häckar det sillgrisslor på tolv på tolv öar i Stockholms skärgård. öar i Stockholms skärgård. Genom åter­ Genom återkommande ringmärkning kommande ringmärkning och kon­troll av och kontroll av tidigare märkta tidigare märkta sillgrisslor har visillgrisskunnat lor har vi kunnat följa individer överfölja tid.individer över tid. I Stockholms I Stockholmsskärgård skärgårdfinns finnsidag idagminst minst åtta individer som är 40 år år eller eller äldre. äldre. Sillgrisslan är väl anpassad för att leva i i havsmiljön.Med Medenenkompakt kompaktkropp kroppoch och havsmiljön. små starka vingar kan denna fågel dyka ända ner till 150 meters djup. Sillgrisslan är en av flera fiskätande fåglar som ökat i antal under de senaste åren.

Åldersrekordet för en ringmärkt sillgrissla i Stockholms skärgård är mint 47 år. När den märktes första gången 1977 var den redan vuxen. Foto Foto: Anna Ehn.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 35

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Berguv, en bra indikator för miljöförändringar berguven, en av världens största ugglor

Oo-ho! I början av mars kan du höra ugglornas hoande vid skymmning. Foto: Anna Ehn.

har inventerats i Stockholms skärgård sedan slutet av 70-talet. Berguven som är en rovfågel är känslig för miljögifter och ­beståndsförändringar hos bytesdjur. Därmed är den också en bra indikator för miljöförändringar kring Östersjön. Under två dagar i slutet av juni, genomfördes årets inventering med ett ganska medio­ kert resultat då endast 5 ungar ringmärk­ tes. Förutom ringmärkningen, vägs och mäts berguvsungarna och boplatserna genomsöks efter bytesrester för att identi­ fiera tillgången på föda. Berguven är väderkänslig under häck­ ning och kalla, blöta vårar kan med­föra att häckningen misslyckas. Anledningarna till att berguven inte ökar i antal i Stockholms skärgård är flera. Konkurrensen med havs­ örn om revir och byten ökar, och vi vet inte hur samspelet ser ut. Vi människor påver­ kar också genom att vistas eller bosätta oss nära berguvens prefererade boplatser.

Skarv utgör födokälla för flera rovfåglar första skarvhäckningen i Stockholms

län noterades på ögruppen Grän utan­ för Nåttarö 1994. De fem första etable­ ringarna i länet gjordes på trädlösa öar. Människans påverkan har gjort att skarvarna övergett markhäckning fram­ för trädhäckning. Under framför allt 2010-talet har skarvarna sökt sig när­ mare fastlandet och gärna till tallkobbar mitt i farleden nära båttrafik. Örn, korp, kråka, trut o räv är några som utnyttjar skarven som f­ ödoresurs. Räkningar av skarvbon utförs ­årligen efter häckning på uppdrag av Läns­ styrelsen i Stockholms län. Antalet skarvbon har varierat mellan 4983 och 6922 bon de senaste femton åren. 2021 räknades 5011 bon. 36 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

Foto: Anna Ehn.

När sälkutarna är 3-4 veckor gamla lämnas de för att själva klara livet till havs. Foto: Markus Ahola.

Gråsälen påverkas av klimatförändringar Gråsälar finns i hela Östersjön. Vanligtvis inventeras gråsälar då de byter päls i maj, det är under den tiden den största ­delen av populationen ligger uppe på land samtidigt. sälarna kan föda kutar både på is och på

land. Gråsälskutar föds under februari– mars och inleder sina liv klädda i vit päls. Kutpälsen fungerar som kamou­ flage då de smälter in i sin omgivning om snö och is finns runtomkring och bidrar också med värme innan kutarna bygger upp sitt livsviktiga späcklager. Gråsälskutar kan inte simma de ö­ rsta veckorna och behöver därför f­ ödas

på trygga ställen såsom långt ut på havsisen, eller på ostörda öar i yttersta ­skärgården. Honorna stannar med kutar­na under digivningsperioden, runt 3–4 veckor då kuten nästan fyrdubblar sin vikt, från 12 till nästan 50 kg. När honor­na diat klart lämnar de kutarna, som tappar sin vita päls och sedan är redo att börja det nya livet till havs. trots att gråsälarna är flexibla och

inte beroende av havsisen för att föda sina kutar så har dessvärre studier från Estland visat att kutar på land dör i större utsträckning än de som föds på isen. Detta kan delvis bero på att det blir svårare för honorna att hitta sina

ungar, högre risk att sjukdomar sprids och att konflikter uppstår. Men det är svårt att förutspå hur den försvinnande havsisen kommer att påverka gråsälarna i Östersjön. Vi ser också att de flesta kutarna föddes inom ett litet område, jämfört med gråsälarnas utbredning i hela Östersjön. de plat­ ser som vi vet är viktiga för kutning så att sälarna har trygga ställen där de kan föda i fred. För att bättre förstå hur till­ gången till is påverkar kutningsstrategin hos gråsäl är det viktigt att fortsätta med inventeringarna, på det sättet får vi jämförbara resultat från år med mycket, respektive lite havsis. det är viktigt att vi idag skyddar

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 37

Havsörnens ungar ringmärks högt upp i boet, i slutet av maj då de är ca 6 veckor gamla. Foto: Peter Hellström.

Vem har inte sett en havsörn? Havsörnen är, sedan flera år ­tillbaka en vanlig syn i Stockholms skärgård. Ändå stannar vi alla upp när den mäktiga fågeln närmar sig.

38 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

visar att det finns en nedåtgående trend i reproduktions­ framgången hos örnarna i Stockholms skärgård. Nivåer ser likadana ut som för ca 30 år sedan. Men baserat på de senaste analyserna av miljögifter i havsörnsägg kan vi inte upptäcka någon ökad belastning. Det ligger närmare tillhands att förklara den inventeringarna 2021

minskade reproduktionsframgången med konkurrens mellan havsörnarna om resurser som boplatser och mat. När det gäller populationens storlek ser vi fortfarande inga tecken på att tillväxten har planat ut, eftersom antalet par fort­ sätter att öka. Stockholms skärgård rymmer just nu fler örnpar än vi kunnat förutspå.

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

De senaste åren har det inkommit flera uppgifter om häckningar på marken i de yttre delarna av skärgården, vilket antag­l igen beror på att de börjar bli ­ganska trångt på de skogsklädda öarna. havsörnens boplatser kontrolleras tidigt

under säsongen. Metoden att inventera boplatser från helikopter är t­ idseffektiv och stör inte örnarna nämnvärt. Inven­ te­r ingen från helikopter har gjorts i Stockholmstrakten sedan 1985, oftast i början eller mitten av april. Ytterligare inventeringar görs i maj och juni för att fastställa hur många örnpar som lyckas med sin häckning. 180 kända revir inventerades 2021 och 147 bedömdes vara besatta av minst en vuxen havs­örn. I 138 revir identifierade vi minst ett för året bebott bo, vilket innebär att vi antingen såg (ruvande)

örn i boet under våren, eller såg tydliga tecken på häckningsförberedelser eller avbruten häckning. Häckningarna lyckades i 89 fall (67% av de bebodda bona), 44 bebodda bon producerade inte några ungar 2021. Kullstorleken (antalet ungar per lyckad häckning) kunde bestämmas i 83 bon antingen från helikopter/drönare eller via uppklättring, det genomsnittliga antalet ungar per lyckad häckning blev 1,58. havsörnsinventeringen är en del av den nationella och internationella miljö­­över ­­­vakningen och en av flera ­indika­torarter för miljöbelastningen i Östersjön. Natur­historiska ­r iksmuseet gör observationerna på uppdrag av Naturvårdsverket. Vi kan konstatera att det finns en ­nedåtgående trend i reproduktions­

framgången som nu ligger på nivåer som gällde för ca 30 år sedan. Baserat på de senaste analyserna av miljögifter i havs­ örnsägg, så kan vi inte upptäcka någon ökad belastning av de miljögifter som ingår i analyspaketet. Det ligger närmare tillhands att för­ klara den minskade reproduktionsfram­ gången med konkurrens mellan havs­ örnarna om resurser som boplatser och mat. Men när det gäller populationens storlek ser vi fortfarande inga tecken på att tillväxten har planat ut, eftersom antalet par fortsätter att öka. Stockholms stora skärgård rymmer fler örnpar än vi kunnat förutspå. Vi har de senaste åren fått in flera uppgifter om häckningar på marken i de yttre delarna av skärgården, vilket måste tolkas som ett tecken på att de börjar bli ganska trångt på de skogklädda öarna.

Ett naturligt val Flyers, foldrar, affischer, kuvert, visitkort, rollups, skyltar eller tidskrifter. Hos oss hittar du allt till ditt kontor, butik och marknadsföring. Vi är landets första tryckeri att bli Svanencertifierade – med licensnr 0001. Vi är det naturliga valet för alla som vill beställa närproducerade trycksaker tillverkade i Sverige.

08-553 348 00

I

atta45.se

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 39

Algen grönslick lyser nästan neongrönt under försommaren. Efter en solig sommar antar den en mer blekgul färg. Foto: Ellen Schagerström.

40 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Blåstången förökar sig i maj–juni under fullmånen. Foto: Vattenekologerna.

Alger är inte sjögräs

– Du kan kalla en spade för skyffel, men alger är inte sjögräs. Det bästa som finns är att ligga på en brygga, i fören på en eka, eller på en solvarm klippa och kika ner i vattnet på allt som växer och simmar under ytan. Där nere växer det så det knakar när solen ligger på. TEXT Ellen

Schagerström

på den släta klippan växer det gröna bältet av grön­ slick, en fintrådig grönalg som tävlar med blåstång om platsen högst upp. Efter en rejäl isvinter brukar den övre precis under vattenytan

blåstången ha skrapats loss under isloss­ ningen och till sommaren lyser plötsligt alla grynnor gröna när den snabbväxan­ de grönslicken passar på att breda ut sig. Inga retliga grundstötningar dessa somrar, minsann! Jag sticker ner handen i vattnet och drar fingrarna genom grönslicken. Det är varmare inne i den täta algmattan och när jag rör mina fingrar lösgörs bubblor av nybildat syre, direkt från fotosyntesen inne i algen. Mäktigt! Så kommer en skock ungdomar förbi och jag hör en av dem undra ”Vad GÖR hon?” Har du inte sett en biolog förut, tänker jag. ”Hon samlar väl sjögräs till

sushi” svarar en annan. Oh nej! Jag tar ett djupt andetag. Det här är nog det rödaste skynke som kan viftas framför mig. Folk tror att de äter sjögräs bara ör att ”seaweed”, som betyder tång, en gång fel­a ktigt översattes till ”sjögräs” i ett offen­tligt dokument … alger är ett samlingsnamn för vatten­

levande organismer som inte är växter, men som får sin energi genom att om­ vandla solens ljus genom fotosyntes. De kan bestå av en enda cell och vara mikroskopiskt små eller bilda 30 meter höga kelpskogar längs den amerikanska västkusten. STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 41

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Fotosyntesen, den kemiska process som bildar syre, är grunden till livet på vår planet. Det behövs bara vatten vilket ju inte är en bristvara i vare sig hav eller sjö. Algerna tar upp det vatten och den näring de behöver över hela kroppen. Historiskt sett, när algerna började ta sig upp på land ändrades förutsätt­ ningarna. För att ta upp näring och vatten, som på land bara finns i marken, behövdes olika typer av vävnad. Som till exempel rötter, vilket vi hittar hos de orga­nismer vi kallar växter. Rötter kan ta upp både näring och vatten och skickar det högt upp genom ledningsvävnad till växtens topp där det används för fotosyntes. Den ­energi som då bildas kan i sin tur skickas ner i sam­ ma ledningsvävnad tillbaka till rötterna och där lagras, som ett rörpostsystem där vatten åker upp och näring åker ner. Det här transportsystemet k­ allas

En stor Ålgräsäng kan bestå av en enda individ och vara över 100 år gammal. Foto: Vattenekologerna.

42 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

ledningsvävnad och skickar alltså nä­ ring och vatten mellan olika typer av vävnad i växter, som blad och rötter. Ledningsvävnaden gör att växten blir stel och kan brytas av lätt. Stora växter, som träd, har därför utvecklat extra stödvävnad i form av bark för att inte brytas av på mitten när det blåser. Nere i vattnet går det däremot inte att vara stel. Alla som har njutit av att bada en blåsig dag vet hur man slängs fram och tillbaka som ett höstlöv av vågorna. Prova att hålla dig fast med en hand i något nästa gång du badar i vågor så får du känna på hur mycket kraft det finns i vatten. Alger har aldrig utvecklat någon ledningsvävnad eller ens särskilt olika typer av vävnad. Det behövs ju inte. Alger känns därför alltid mjuka, ibland till och med sladdriga, om du tar i dem. Men det finns såklart några landväx­ ter som drog sig tillbaka ner i vattenmil­

jön igen. De har ju fortfarande rötter och blad, så de kan endast växa på mjuka bott­ nar där rötterna kan gräva ner sig i sand eller lera för att få fäste och ta upp näring. De flesta vattenlevande (akvatiska) växter hittar vi i sötvatten som sjöar och vattendrag. Men några av dem klarar av Östersjöns bräckta vatten och kan för­ vandla de mjuka leriga bottnarna i skyd­ dade vikar till prunkande trädgårdar under sommarmånaderna. få saker är vackrare i svensk natur än

en äng av ålgräs i glittrande sol på några meters djup. Det glittrar grönt som sma­ ragd och känslan är nästan som att ha simmat in på en engelsk välklippt gräs­ matta. Det här är vårt vanligaste sjögräs. Sjögräs är vattenlevande växter med ursprung i salta, marina miljöer, som lever med sina långa rötter sammanflä­ tade nere i sand eller lera på några meters

djup i haven. Ålgräset däremot kommer in i Östersjön från västerhavet, tills det blir för sött. Tänk, förr i världen togs ålgräs som spolats iland till isolering i husväggar har jag hört. Längs en strandpromenad kan du mycket väl hitta skott som drivit iland, ibland med en liten bit rot på. och ser mig om efter ungdomarna. Ska jag springa ifatt dem och förklara skillnaden på alger och sjögräs? Berätta att de äter alger, inte sjögräs på sin sushi eller som sallad och att det bara är de tropiska sirendjuren, dugonger och sjökor, som äter sjögräs? Spelar det egentligen någon roll för andra än galna botaniker som vill att en spade ska kallas för spade, eller åtmins­ tone skyffel? Nej, låt dem ha sommarlov och kalla spaden för tigersåg. Det gör kanske ingen skillnad. jag tar upp handen ur vattnet

TÅNG-TIPS! Fördjupa dig i ämnet med några av följande tips. TÅNGBLOGGEN tangbloggen.com för alla oavsett ålder och förkunskaper. ALGPODDEN … ... finns där poddar finns! TÅNGBOKEN Boken Plocka tång & strandväxter av Linnéa Sjögren och Karolina Martinson innehåller samlade kunskaper för att öka medvetenheten om det skafferi som finns lättillgängligt direkt under havsytan och längs strandkanterna. Boken hittar du på www.nok.se

En blåstångsplanta kan bli ca 30-40 år gammal. Foto: Vattenekologerna.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 43

NOTISER

Årets självguidande naturvägledning vill skapa intresse för naturen. Våra om­råden är viktiga för så många och därför känns det extra roligt att SLU utsåg Skärgårdsstiftelsen till Årets Natur­vägledare 2021. Välkommen till våra Utbildningsplatser i Riddersholm, Hjälmö, Björnö och Gålö naturreservat. Vi vill vara en förebild i det viktiga arbetet med att ­inspir­­era barn och unga att komma ut i naturen. Det är viktigt att unga idag får chansen att lära sig uppskatta naturen, och det finns många som behöver lite hjälp på traven. Genom våra utbildningsplatser kan hundratals grundskoleelever årligen, utöva fältstudier mitt i naturen. skärgårdsstiftelsen

från Stiftelsens Kobben samt från Alexandra och Bertil Gyllings stiftelse har Skär­gårds­stiftelsen möjlighet att erbjuda ett resebidrag till enskilda skolklasser som vill komma ut till utbild­ ningsplatserna. Är du lärare och vill ge dina elever en skoldag på våra ­ut­bild­­sningsplatser? Välkommen att höra av dig till oss! kansliet@skargardsstiftelsen.se tack vare generösa donationer

Skärgårdsstiftelsens Sandra Löfgren tar emot utmärkelsen Årets Naturvägledning 2021.

Markbyte genomfört inför ­nationalparksbildande nämdöskärgårdens nationalpark ska nu bildas och ­kommer att omfatta Bullerö, Långviksskär, Biskopsö, och Långskär. Det blir länets tredje nationalpark efter Ängsö och Tyresta och den första nationalpark som omfattar ett s­ törre skärgårds­ område i egentliga Östersjön. Nationalparkerna bildas för att långsiktigt bevara stora ­landskap i ett naturligt tillstånd. Att bilda en nationalpark är en process med många steg som kommer att ta flera år, innan slutligen beslut kan tas av ­regering och riksdag. Marken i en nationalpark måste ägas av staten. Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet, måste därför för­värva den mark som ägs av en annan part till exempel Långviksskär som till större delen ägts av Skärgårdsstiftelsen. Skärgårdsstiftelsen kan inte sälja mark och därför har Skär­ gårds­­­stiftelsens styrelse beslutat att ­genomföra ett ­markbyte där Långviksskär kommer att ingå i nationalparken och Skär­gårds­ stiftelsen i utbyte får större ­delen av Fjärdlång. Bytet skedde den 1 februari i år. Vandrarhemmet i Thielska villan ingår inte i bytet utan k­ ommer även fortsatt att ägas av Haninge kommun. Ett markbyte måste kunna motiveras utifrån Skär­gårds­­

44 STÅNGMÄRKET

NR 1

•

2022

Foto Bosse Lind Skärgårdsstiftelsen byter sina andelar på Långviksskär mot ­Fjärdlång till förmån för bildandet av den nya nationalparken.

stiftelsens grundläggande syften, vilket är fallet här. Lång­v iks­skär får ett ännu starkare skydd än i dag och en än större be­tydelse för friluftsliv och rekreation. Den mark som Skärgårds­ stiftelsen får istället har också stor betydelse för det rörliga friluftslivet.

Fortsatt skogsarbete under 2022 fortsätter skogsarbetet på en del håll i våra natur­

reservat, framför allt i områden som skadats av granbarkborrar. Avverkningar sker endast i skötselområden där skogsbruk är angivet som skötsel­metod enligt skötselplanen för naturreservaten eller där det specifikt står att gran ska avverkas för att g­ ynna andra naturvär­ den som t.ex. gamla ekar och tallar eller hagmarker som växer igen. Inga avverkningar sker i särskilt skyddade skötselområden enligt naturreservatens skötsel­planer eller i nyckelbiotoper. Vi har dock ­tillstånd att, i samtliga reservat, hantera angripna och döende träd som riskerar att falla nära vandringsleder och besöksanordningar. På en del områden planteras tall men också ädellövträd som ek och lind för att skapa framtidens mer hållbara skogar. Björk och asp hoppas vi kommer upp av sig själva via frö och rotskott. Syftet med skogsbruket är att skapa skogsmarker av intresse för djurliv och flora och där­igenom för dig som besökare, samt att bevara det g­ amla skär­ gårdsskogsbrukets kulturhistoriska särdrag. Tack för att du respekterar skyltningen om avstängda leder och ­håller säkerhetsavstånd till arbetande maskiner.

Foto: Bosse Lind

Kom på rätt kurs inför sommaren! Lär dig navigera och gör dig redo för nya äventyr. Jag och mina kursledarkollegor kommer gärna till båtklubben, scoutstugan, köksbordet...och håller kurs. Vi finns även på distans. Ni behöver vara minst 5 personer. • • • •

Förarintyg Kustskepparintyg SRC - intyg (VHF) Kanalintyg

Vill du köra vattenskoter till sommaren? Lättaste vägen dit är att ta förarintyg senast sista april! Maila önskemål mm till karin.meddings@billeborg.se så fixar vi det.

STÅNGMÄRKET

•

NR 1

2022 45

Svensktillverkad i Övertorneå Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå Inbyggd bakterierening Robust byggd för vårt nordiska klimat

Modern avloppsrening

Ecobox är en helsvensk produktportfölj med robusta och kemikaliefria minireningsverk. Produkterna ersätter såväl markbäddar som infiltrationer och är utvecklade för maximal rening och minimalt underhåll. Avloppsrening ska vara enkelt och pålitligt. Kontakta oss så berättar vi gärna mer!

Dags att byta avlopp Ecobox minireningsverk – en robust, miljövänlig och kretsloppsanpassad lösning, framtagen för svenska förhållanden. Ecobox passar villaägare, fritidsboenden och gemensamhetsanläggningar som ska göra om eller nyanlägga sitt avlopp och vill ha en hållbar lösning med hög rening. Produktportföljen är särskilt väl anpassad för fritidshus med en säsongsbetonad användning. Ecobox har sedan 2010 levererat mycket uppskattade produkter som renar allt avloppsvatten från ett hushåll (WC och BDT). Idag levererar vi även en motsvarande produktportfölj för BDT-avlopp. För dig som har en separat toalettlösning, exempelvis mull- eller förbränningstoalett men behöver ha en lösning för bad-, disk- och tvättvatten.

Svensktillverkat och helt utan kemikalier.

Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning.

Åkersberga 08-410 79 411 • Värmdö 08-570 295 55 • Norrtälje 0176-580 58 info@modernaavlopp.se • www.modernaavlopp.se

Ecobox ersätter trekammarbrunnar, infiltrationer och markbäddar som alla har begränsad livslängd. När du har installerat en Ecobox har du en produkt som håller lika länge som dina avloppsledningar.

Få hjälp med helheten En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till tre månader från början till slut och våra återförsäljare hjälper självklart till med hela processen.

www.ecot.se

NOTISER

BOKA HUVUDSKÄR Dags att planera sommaren 2022. Än finns det några lediga bäddar kvar på Huvudskär. Gå in på vår hemsida och fyll i en bokningsförfrågan. Ps. Under högsäsong och tre helger i aug–sept kör Dalarö Sjötransporter tur och retur mellan Dalarö och Huvudskär.

Foto: Lina Lindblom

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

STÅNGMÄRKET 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

•

NR 1

2022 47

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 0 5 8 3 3 0 0 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

REKORDPRI

SE

R

Jag började som en Rådmansöspecialist, söndagen var fylld med visningar. Senare startade jag upp en Sörmlandsavdelning, inköpte ett välbeläget sjöläge mellan Södertälje och Mariefred för att ha nära till besiktningar och visningar. Eftersom jag var bosatt på Norra Lagnö på Värmdö så var hela tiden Värmdöområdet det viktigaste området liksom Nacka, främst då Saltsjö-Boo. Båtburen mäklare Med tiden tog vi vår laxkutter/skuta med tändkulemotor till nya försäljningsobjekt på skärgårdsöarna. En härligt dunkande tändkulemotor som vi sakta styrde fram med bland öarna till nya försäljningsobjekt och vackra platser i skärgården. Varje gång jag hör en dunkande motor så väcks något inom mig som inte går att förklara, fantastiska tidiga minnen från hela Stockholms skärgård. Vi var vid den tiden den enda ö-mäklaren, därför bildades ett bolag med namnet ö-specialisten. Mobiltelefon fanns inte till en början, utan anropen gick då via Stockholm Radios anrop ”Holiday 8SKA” och de flesta kunder som skulle ha ställe i

Nu HÖGA FRITIDSHuS PRISER

skärgården kände till det. Vartefter tiden gick så blev det allt mer skärgårdsobjekt. Livskamrat En lägenhetsförsäljning med en kvinnlig säljare vid namn Lilian, som arbetade på ett annat mäklarkontor, gav mig också en livskamrat och arbetskamrat. Vi arbetar nu tillsammans i vårt nuvarande mäklarföretag Kjell Johansson Fastighetsbyrå där vi fortfarande har s k vattenkontakt, som sjölägen och strandnära lägen, men vi tycker om variationen med att sälja alla typer av villor och fritidshus, gärna även bostadsrättslägenheter. Ibland affärer på skärgårdsöarna som Harö Livs samt Guns Livs på Nämdö. Med den variationen blir det här jobbet aldrig tråkigt. När jag var ung så tog jag för givet att man skulle sluta arbeta vid fyllda 50 år, men det märkliga med det här varierande arbetet gör att man känner sig levande.

SÄLJ N 2022 U M

RE

Jag började som mäklare i 20-årsåldern. Det var min äldre bror Per Nyström som lockade in mig i mäklarbranschen. På den tiden var mäklarna ofta över 40 år så många som skulle sälja sina hus förvånades när de träffade en så ung mäklare.

EXT

En skärgårdsmäklare berättar!

TS

TO R

KÖ P L

US

T

Fantastiska möten Det här är verkligen ett tidskrävande jobb, men fördelarna är att man kommer till fantastiska platser och även mötet med alla människor är en upplevelse i sig. Jag glömmer aldrig alla de skärgårdsmänniskor jag träffat som förmodligen aldrig hade kommit så nära annars. Tänk t ex att få höra en säljare berätta i syrenbersån på Vindö i Sollenkroka By om Oscarskanalen som Kung Oscar II lät bygga, för att han efter att ha förtöjt sin hjulångare Sköldmön, skulle kunna ta sig in i Vämlingen för att meta abborre – ”när jag var grabb så rodde jag ut och hämtade Oscar så han kunde meta abborre i Vämlingen och samtidigt äta mina medhavda prickigkorvsmörgåsar och dricka pilsner”, berättade han. Det finns även säljare som t ex berättat att mor rodde posten från Möja till Sollenkroka o s v men jag slutar här annars skulle jag behöva hela magasinet. Ni har gissat rätt Kjell Johansson kommer inte att sluta som mäklare inom närmaste tiden utan fortsätter tillsammans med sitt glada och trevliga mäklarteam att hjälpa både gamla och nya kunder att förverkliga sina husdrömmar.

I helgen hade jag visningar på Djurö och Stavsnäs samt Saltarö, sålde nyligen en egen ö utanför Sollenkroka, igår en besiktning av en udde på Ingarö samt idag ett besök på Gillinge vid Nämdö.

MeR Än 30 ÅRs eRfaRenHet Lång erfarenhet av försäljning på öar - våra båtar når er i hela skärgården

kjeLL johansson FastighetsByrå kjfast.se | 08–641 10 00 | info@kjfast.se

RING FÖR VÄRDERING