Stångmärket Nr2 2021 (april)

#2 / 2021

• VÅTMARKER HJÄLPER ÖSTERSJÖN • HÅLLBART SKOGSBRUK • FISKEVÅRD OCH VATTENFÖRSÖRJNING

Skog & vatten i en levande skärgårdsnatur

BLI SKÄRGÅRDSVÄN Vi tar hand om skärgårdsnaturen och ser till att det finns gästhamnar, krogar och vandrarhem för dig att besöka. Stöd oss i vårt arbete för en frisk och tillgänglig skärgård. Välkommen ut till Skärgårdsstiftelsens 40 naturreservat.

V

ÄN

MÄRK

E

SKÄRGÅRDSVÄN

SERVICEMÄRKET

GE EN GÅVA

Använd QR-koden för att enkelt bli Skärgårdsvän på Skärgårdsstiftelsens hemsida.

Använd QR-koden för att enkelt skaffa Servicemärket på Skärgårdsstiftelsens hemsida.

En gåva till Skärgårdsstiftelsen swishar du enkelt till Swishnummer: 123 661 75 00

WWW.SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

LEDARE

Med siktet inställt på en natur i balans Skärgårdsstiftelsens verksamhet ligger helt rätt i tiden, det vet vi! Naturvård och miljöarbete är fortsatt högaktuellt och något som vi har arbetat med i över 60 år. Idag handlar mycket av frågorna om biologisk mångfald, våtmarker och Östersjöns miljö men också om klimatföränd­ ringar och ett ökat intresse för friluftsliv. I det här numret av Stångmärket rapporterar vi om läget på kobbar och skär. Det finns mycket positivt som görs för miljön och vi vet att tillsammans så kan vi göra stor skillnad. Många bäckar små och så vidare… Och apropå bäckar så lägger vi nu igen en hel del diken för att minska tillförseln av näring ut i Östersjön. I stället skapas våtmarker i skog och mark och dessa nya miljöer gynnar också den biologiska mångfalden. Med hjälp av dig och alla andra besökare ställer vi om för att inte ta emot lika mycket sopor som tidigare. Ekvationen att vi handlar på fastlandet och lämnar kvar avfall på en ö i ett naturreservat går inte ihop. Vi är vana att göra så, men är det rimligt 2021? Det är frågor vi själva ställer oss för att kunna styra om till en modernare och mer hållbar förvaltning. Snart kommer årets Vänbok till dig som är Skärgårdsvän. Den har en direkt koppling till den biologiska mångfalden. Visste du t ex att Stockholms skärgård är fjärilarnas favorit? Resultatet av 2020 års inventeringar inom Levande Skärgårdsnatur kan du läsa om här i Stångmärket. Vill du ha

Foto Bosse Lind

utförligare information så finns vår årliga rapport som pdf på ­skargardsstiftelsen.se Miljö- och hållbarhetsarbete är en ständigt pågående process som bidrar till att vi hela tiden tar oss framåt och förbättrar vår verksamhet. Med hög kompetens inom havsmiljöer, skogar och kulturmarker har vi höga ambitioner för att bevara och utveckla både naturvärden och besöksvärden på Skärgårdsstiftelsens områden. Tack för att du är med oss!

Bästa hälsningar

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

vi levererar även i skärgården

Vid frågor kontakta befälhavare Erik Jansson Tel 073-600 54 89

NORRÖVÄGEN 1, 184 42 ÅKERSBERGA TEL 08-540 601 90 WWW.WOODYAKERSBERGA.SE STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 3

Örskär Arholma Idö Lidö NORRTÄLJE

ÖREGRUND

KAPELLSKÄR Riddersholm

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Fredlarna

Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Grinda Gällnö

HjälmöLådna

Röder Skarv

Kallskär

Gillöga

Möjaskärgården

STOCKHOLM STAVSNÄS

SandhamnArholma Grönskär Idö

Björnö

Lidö Boskapsön Uvön L. HusarnNORRTÄLJE Nämdö KAPELLSKÄR Fejan Långviksskär RiddersRögrund DALARÖ Jungfruskär holm ÅRSTA HAVSBAD

Gålö

Stensholmen

Sandböte Fjärdlång

HäringeHammersta NYNÄSHAMN Käringboda

Nåttarö

Järflotta

Salskären

Själbottna Östra Lagnö Huvudskär

Utö Ålö-Rånö

Biskopsön

Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Grinda Gällnö

HjälmöLådna

Möjaskärgården

Gunnarstenarna

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET kommer ut med fem nummer om året. Den delas ut till alla Skär­gårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i ­Stockholm samt på Waxholms­ bolagets terminaler och båtar. VidingeUtgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, Norrpada www.skargardsstiftelsen.se Röder Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Karin Romdahl, Skarv Anna Björkman, Sandra Löfgren. Levande skärgårdsnatur: Anna Ehn. Fredlarna Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Kallskär Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Gillöga Åtta.45 Upplaga: 22.000 ex, Amber Graphic 100 g. Omslag Amber Graphic 200 g. Foto omslag: Henrik Trygg. Sid 5: Anna Björkman, Bosse Lind, Anna Ehn, Sjöhistoriska museets arkiv.

Sandhamn Grönskär

Björnö L. Husarn Uvön

Boskapsön

ECOLA DIC BE OR

L

STAVSNÄS

N

STOCKHOLM

INNEHÅLL

6 #2/2021 3 LEDARE VD Anna Waxin har ordet 6 VÅTMARKER HJÄLPER ÖSTERSJÖN Projekt återställer våtmarker 12 FISKEVÅRD I RIDDERSHOLM Öppnar upp för fiskens lekområden 15 HÅLLBART SKOGSBRUK Om granbarksborrens framfart 22 VATTENFÖRSÖRJNING PÅ ÖARNA Flera lösningar på Möja 26 MUSIK I SKÄRGÅRDEN Evert Taube på Sjösala 29 JUNIORSIDORNA Krönika, serie och boktips 33 ETT HÅLLBART BÅTLIV Skärgårdsvän ger tips 34 LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR Sammanfattningar av årets rapport

16 26

34 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 5

Vattenälskade ängsull. Foto Anna Björkman.

Våtmarker som hjälper Östersjön TEXT Åsa

Ottosson

FOTO Bosse

Lind

Restaurering av våtmarker på Skär­ gårdsstiftelsens områden bidrar till ökad biologisk mångfald. – Våtmarker minskar dessutom ­övergödningen från land till hav, säger vatten­förvaltaren Cicci Wibjörn.

E

med simmande änder. Vadarfåglar som värdigt strosar runt på smala ben på grunt vatten och söker efter mat. En enkelbeckasins gnäggande läte i spelflykten. Trollsländor som dansar i solen, gäddor som leker, flyttfåglar som går ner för att rasta och kor som betar i strandkanten. En mustig doft av fukt och mossa och multna växtdelar. Kort sagt: en våtmark som myllrar av liv. Det är bilden Skärgårdsstiftelsens vattenförvaltare Cecilia Wibjörn målar upp för sin inre syn där hon klafsar fram i storstövlar genom den igenväxta alsumpskogen i naturreservatet på Ålö. Hon måste välja noga vilka av de stora grästuvorna hon sätter fötterna på för om hon tar ett felsteg blir hon blöt upp till knäna. Jackan fastnar gång på gång i de spretiga videbuskarna. Men Cecilia Wibjörn är glad. – Att anlägga och restaurera våtmarker är en av de bästa metoderna för att hjälpa Östersjön, säger hon. n liten vattenspegel

initiativet till att skapa en nio hektar stor våt-

mark på Ålö kom från den arrenderande lantbrukaren på ön, Anders Blomlöf. Att odla eller ha betesdjur på den sedan länge igenväxta sumpiga marken nära gården var inte att tänka på. Vad kunde man då använda den till? En våtmark anlagd på rätt plats med anslutna diken skulle, förutom att ge fördelar för djur- och växtlivet,

kunna bidra till att bromsa näringsläckaget från gården till Östersjön. Kanske skulle den också kunna dra åt sig fukt från gårdens vattensjuka marker strax intill så att det gick bättre att använda dessa för odling eller bete. Initiativ Utö lyckades få Världsnaturfonden med finansiären Apotea att nappa på projektet, och i vår drar ­arbetet igång. En av de första åtgärderna blir att ta bort slånbärsbuskar, al, vide och vass samt en del träd som står i kanten av den blivande våtmarken. Sedan ska stubbar fräsas bort och marken bearbetas

Cicci Wibjörn, vatten­­­för­valtare på Skärgårds­ stiftelsen tillsammans med några ur arbets­ teamet som genomför projektet att återskapa våtmarker på Käringboda.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 7

Planeringsmöte på Björnö inför våtmarks­ restaurering inom pro­jektet Återskapa Östersjöns livskraft i samarbete med WWF. Foto Yvonne Blombäck, WWF.

innan man gräver en dammvall. Våtmarken ska vara grund, bara en meter djup ungefär, men ha med djupare hålor på vissa ställen. Den stora vattenspegelns yta ska brytas av mindre öar där fåglar ska kunna ha sina bon i skydd från räven och andra fyrbenta rovdjur. Öarna ska byggas av jord, kvistar och grenar som blir över efter grävning och röjning. – Ju mer vi kan ta till vara material som redan finns på plats, desto bättre. Transporterna till och från öar är väldigt dyra, säger Cecilia Wibjörn. Vadare, änder och rastande fåglar på flytt är några som kommer att få en oas i våtmarken på Ålö. Men också fisken ska gynnas. I samarbete med organisationen Sportfiskarna ska man gräva en grund kanal som exempelvis gäddor kan ­simma upp i för att leka. Åtgärden blir toppen för den långnosade rovfisken men inte för de grodor och salamandrar som också trivs i våtmarken. Gäddorna äter gärna 8 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

sådana. Därför ska Skärgårdsstiftelsen också låta anlägga en separat, gäddfri damm en bit bort. våtmarker är ett naturligt inslag i svensk natur

men har levt på undantag de senaste hundra åren. När bönderna behövde mer odlingsbar mark grävdes diken i fukthållande områden i skog och mark för att leda bort vattnet. Man gjorde också sjösänkningar och vallade in stora områden för att öka åkerarealen. Senare, när jordbruket för­ lorade i lönsamhet, kunde samma mark planteras med gran eller lämnas att växa igen. I norrländska skogsbygder finns alltjämt

» Våtmarker fungerar som ett slags naturens renings­ verk när vatten som sakta rör sig igenom dem befrias från näringsämnen «

VÅTMARKER SOM HJÄLPER ÖSTERSJÖN

Sören Eriksson, våtmarksexpert.

Foto Anna Björkman

många våtmarker kvar, medan i slättlandskap som Mälardalen och Skåne återstår bara en tion­ del av de våtmarker som fanns förr. Bristen på fuktiga livsmiljöer gör att cirka 800 våtmarks­ levande växter och djur numera finns med på Artdatabankens lista över hotade arter. Våtmarker fungerar också som ett slags naturens egna reningsverk när det vatten som sakta rör sig igenom dem befrias från näringsämnen som kväve och fosfor, bland annat genom att de tas upp av växterna i våtmarken istället för att följa med ut i hav, sjöar och vattendrag. Klimatnytta är en annan aspekt, framför allt i de många våtmarksområden som ligger på ­torv­rik mark. Det beror på att den stora mängd kol som finns bunden i fuktiga och syrefattiga torvlager stannar i marken när den är blöt istället för att, som när marken torrläggs, reagera med syret i luften och bilda växthusgasen koldioxid. Enligt Naturvårdsverket orsakar utdikade torv­ marker cirka tjugo procent av landets klimatut-

Rånö

Utö Ålö

Mot Nåttarö/ Nynäshamn

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 9

släpp varje år (då ingår också lustgas från extra näringsrika torvmarker). När marken återfuktas avtar koldioxidläckaget och kolet lagras åter in i torven. En fullt fungerande våtmark frisätter visserligen växthusgasen metan, men eftersom den samtidigt binder så pass mycket kol anses nettoeffekten för klimatet ändå vara positiv. Den allra största fördelen är kanske att en ­eller flera våtmarker i ett område ökar markens förmåga att hålla kvar och balansera vatten inte bara i själva våtmarken utan i hela landskapet runt omkring. Det kan i sin tur både stärka grundvattenbildningen och göra markerna mer motståndskraftiga mot torka, skogsbränder och översvämningar. – Medvetenheten om hur viktiga vattenrika områden är ökade radikalt den snustorra som-

» När allt är färdigt kan man komma ut till naturreservatens nya ­våtmarker och se f­ åglar på nära håll, titta på l­ ekande gäddor och ­lyssna på grodsång bland mycket annat. «

Nykläckt fyrfläckad troll­ slända med larvskinn. Foto Le Carlsson/Azote

10 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

maren 2018 när skogsbränder härjade, grundvattnet sjönk och bönderna hade brist på foder till djuren, säger Cecilia. Våtmarker är helt enkelt en himla bra grej. Skärgårdsstiftelsen att köra igång våtmarksarbetet på Ålö, men också i naturreservaten på Björnö på Värmdö (där tre mindre våtmarker ska restaureras) och i Käringboda på Södertörn (två våtmarker). Björnö ingår i kustprojektet ”Återskapa Östersjöns livskraft” där Skärgårdsstiftelsen samarbetar med WWF, länsstyrelserna och Sportfiskarna. Ålöprojektet kommer att kräva relativt mycket resurser de närmaste åren. Det är ett stort område som ska röjas, grävas ur och vallas in med hjälp av specialmaskiner och entreprenörer och sedan måste våtmarken skötas och underhållas för att inte åter växa igen. – Det ska bli spännande att se hur området utvecklas och förändras över tid, säger Cecilia. I Käringboda och på Björnö ligger våtmarkerna på dikad åkermark i skogen vilket gör dem ­lättare att återställa. Här röjer man bort sly och under 2021 kommer

VÅTMARKER SOM HJÄLPER ÖSTERSJÖN

träd så att marken blir öppen (det kan exempelvis innebära att ta ner planterad gran) innan diken pluggas igen ett dike på ett strategiskt ställe så att vattnet fylls på igen. – Det är enkelt, prisvärt och kräver inte mycket skötsel, säger Cecilia Wibjörn. Som Skärgårdsstiftelsen ser det kommer våtmarkerna att berika naturreservaten på Ålö, Björnö och i Käringboda. Besökarna kommer ­under året att kunna följa våtmarkernas till­ blivelse respektive återuppståndelse. Det kommer att bullra och stöka lite när det ska tas ner träd och fräsas stubbar, och kanske se skräpigt och risigt ut från början. Men sedan blir det fint. Då kan besökare komma ut till naturreservatens nya våtmarker och se fåglar på nära håll, titta på lekande gäddor och lyssna på grodsång bland mycket annat. Det kommer att anläggas fika­ platser också, med skyltar som upplyser om vikten av vattenrika marker och vilka arter som går att spana efter på respektive plats. – Det är i våtmarken det händer – allt och alla dras dit, säger Cecilia Wibjörn. I Stockholms skärgård är den en brygga mellan hav och skog.

Gädda lockas upp på grundare vatten där vattentemperaturen snabbast ökar när vårsolen ligger på. Foto Micael Söderman, Sportfiskarna

Foto Anna Björkman

Vuxen enkelbeckasin. Foto Sven-Erik Arndt/Azote

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 11

Fiskevård i Riddersholm TEXT Mats

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

Sedan mitten av 1990-talet har be­ stånden av gädda och abborre utefter Östersjökusten minskat dramatiskt. Utdikade våtmarker och igenvuxna vandringsvägar är en del av problemet. På många håll pågår därför omfattande fiskevårdsprojekt för att åter öppna upp viktiga lekområden. i sällskap av micael söderman, sedan tiotalet år

biolog på Sveriges Sportfiske- och Fiske­vårds­ förbund, allmänt kallat Sportfiskarna, står vi på en bergknalle i Riddersholms naturreservat och blickar ut över svart-vit boskap som betar intill en stilig herrgård från 1700-talet. Men av den bäck som en gång bundit samman Norrsundet med Södersundet och utloppet i ­havet syns nu bara sly och vajande vass. – Det här är en grund vattenmiljö, vegetationsrik och värdefull, dit rovfiskar som gädda och abborre förr kunde vandra för att leka, men som nu vuxit igen, berättar Micael Söderman. De minskade bestånden av gädda och abborre som lever och leker längs Östersjökusten oroar inte minst landets många sportfiskare. Hela Östersjön är i obalans. Övergödning, utdikning och klimatförändringar har medfört att fiskens lekområden minskat i omfattning. Dessutom har stora mängder spigg tagit över delar av Östersjöns ekosystem. – Allt mer spigg i vikarna håller ner mängden yngel från gädda och abborre, vilket sin tur innebär mindre rovfiskbestånd med resultat att spiggen kommit att dominera än mer, förklarar Micael Söderman. 12 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

Färre fiskar i havet I Östersjön har det skett en förändring i artsammansättningen sedan 1970-talet. Arter som föredrar kallare ­vatten har minskat, och sötvattenarter som föredrar varmare och mer n ­ äringsrika vatten har ökat. Under de senaste tio åren ses en generell minskning i bestånden av gös och gädda på många o ­ mråden. Även om abborren relativt sett blivit mer talrik jämfört med 1970-talet, ses det under senaste decenniet en nedgång i bestånden i vissa områden och framförallt i ytterskärgården. KÄLLA: SVERIGES VATTENMILJÖ – FRÅN KÄLLA TILL HAV

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 13

Här kunde förr abborre och gädda vandra, nu är det bara vass och sly” konstaterar Micael Söderman, Sportfiskarna.

Genom att öppna upp gäddans vand­ ringsvägar mellan havet och fiskens lekområden hoppas man på fler gäddor i vikarna.

» Vi försöker se till att det även fortsätt­ningsvis ska finnas fisk att fiska. Omfattande arbete läggs ner inom ramen för Sportfiskarnas Rovfiskeprojekt. «

GÄDDAN är den näst vanligast förekommande fiskarten i svenska sjöar och förekommer allmänt i sjöar över hela landet, förutom i högt belägna fjällvatten. I Östersjön, ­inklusive Bottniska viken, finns gäddan i främst skär­ gårdsmiljöer. Gäddan äter alla slags fiskar, inklusive sin egen art, samt stora bottendjur, grodor och fågelungar. KÄLLA: SVERIGES VATTENMILJÖ – FRÅN KÄLLA TILL HAV

14 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

Samtidigt ger sig fler och fler svenskar ut på fiskafänge med spö, lina och krok. Sportfiske är en folkrörelse. Omkring 1,6 miljoner män­niskor säger sig fiska varje år. Av dessa är drygt 60 000 medlemmar i Sport­ fiskarna. Av vilka många är engagerade i fiskeoch vattenvård, med åtskilliga tusen timmar nerlagda på praktiskt arbete. – Vi försöker se till att det även fortsättningsvis ska finnas fisk att fiska, summerar Micael Söderman när vi vandrar vidare genom Riddersholms orkidérika naturreservat med sina yviga lövholmar och välbetade hagar. Med detta menas bland annat det omfattande arbete som läggs ner inom ramen för Sportfiskarnas Rovfiskeprojekt. Sedan starten 2011 har mer än 100 hektar ny våtmark skapats och flera mil vattendrag till ytterligare stora arealer lämpliga lekområden rensats. Och arbetet fortsätter. Våtmarker och strandängar från Blekinge till Hudiksvall, samt på Öland och Gotland, restaureras. Micael och

FISKEVÅRD I RIDDERSHOLM

hans kollegor på Sportfiskarna kan se en snabb ­respons på åtgärder som vidtagits. Vid ett pilotprojekt i Oknöbäck i Kalmarsund konstateras en avsevärd produktionsökning av gäddyngel och en fördubbling av antalet vuxna gäddor. Och nu är det alltså dags för vandringsvägarna mellan havet och fiskens lekområden i Riddersholms naturreservat, förvaltat av Skärgårdsstiftelsen, att åtgärdas. Micael Söderman inventerar, planerar, ansöker, för­ handlar, upphandlar och övervakar. – Det gäller att ge de större rovfiskarna en chans att passera spiggfönstret innan de lägger sin rom, avgör han. Hundra meter igenvuxen bäck som binder samman havsvattnet i Södersundet med söt­ vattnet i Norrsundet ska grävas ur, vass och sly tas bort. Nu ska det plaska i vikarna igen, lovar Micael Söderman. Med mer fisk och en ­f riskare miljö. – Men, tillägger han, projektet gynnar inte enbart fisk och fiske. Det är en överkomlig insats

ABBORREN finns allmänt i sjöar och vattendrag över hela Sverige med undantag för fjällregionen. I kustom­ rådet förekommer den i hela Östersjön och Bottniska viken. Det är den vanligast förekommande fiskarten i svenska sjöar. Individer på 26 år har påträffats. KÄLLA: SVERIGES VATTENMILJÖ – FRÅN KÄLLA TILL HAV

som är bra för såväl fågellivet som den biologiska mångfalden i stort. Något som Cecilia Wibjörn på Skärgårdsstiftelsen gärna instämmer i. Akvatiska åtgärder, påpekar hon, ger ofta goda resultat med många positiva bieffekter. – Vi har sökt och fått statliga pengar som täcker större delen av projektet i Riddersholm, säger hon. Det som saknas bekostas genom gåvo­medel, avsedda får naturvårdsinsatser, som Skärgårdsstiftelsen förfogar över.

LEVERANSER TILL SKÄRGÅRDEN Till sommaren kan du få dina båttillbehör levererade hela vägen fram till bryggan. Gäller i hela Stockholms skärgård under sommarperioden. LÄS MER PÅ

WATSKI.SE

FRI FRAKT ÖVER 1000 KR

|

SNABB LEVERANS

|

30 DAGARS ÖPPET KÖP

ALLT TILL DIN BÅT

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 15

Granbarkborrens framfart syns tydligt på de döda träden.

Hållbart skogsbruk TEXT Åsa

Ottosson

FOTO Bosse

Lind, Anna Björkman, Karin Strandfager

Det väntar en del förändringar i Skärgårdsstiftelsens välbesökta naturreservat på Södertörn. I områden där skogsbruk är tillåtet enligt skötselplan kommer skog angripen av granbarkborre att tas bort, både för besökarnas s ­ äkerhets skull och för att ge plats åt en mer motståndskraftig skog.

I

skärgårdsstiftelsens områden på Södertörn

kommer skogen till dels att förändras under våren. Anledningen är granbarksborrarnas framfart i skogarna sedan torrsommaren för snart tre år sedan. Skärgårdsstiftelsen har tillsammans med övriga skogsägare i Stockholms län ett ansvar att hjälpa till i projektet ”Stoppa borrarna”, efter ett beslut som tagits av regeringen med Skogsstyrelsen som ansvarig myndighet för ­projektet. Det står nu tusen och åter tusen döda granar i stiftelsen skogar. Om de skulle få stå kvar och ruttna på rot skulle de om fem–tio år börjar falla och utgöra en stor fara för besökarna, ­menar Skärgårdsstiftelsens naturvårdsförvaltare

16 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

Anders Berglund. – Det kan räcka med att en fågel sätter sig i toppen på en död gran en stilla dag för att ett murket träd ska trilla, säger han. Efter fyrtio år av arbete i skogen vet han dess­utom hur liten förvarning man får innan det händer. – Ett träd faller nästan ljudlöst. Swooosh bara, säger han. Jag får kalla kårar när jag tänker på det. I en skog där det rör sig massor av folk på fritiden kan inte alla döda träd få stå kvar, hur gärna man än vill. Det blir helt enkelt för farligt. Anders Berglund vet att reservatsbesökare ­kommer att bli ledsna och upprörda över åsynen av skotare och skördare i sina kära svamp- och rekreationsskogar. Och irriterade över bullret.

Håll uppsikt i närheten av döda eller döende träd, när de faller kan det ske nästan ljudlöst.

En fallen gran som gått ner för vinden en stormig natt är viktig att ta hand om i tid. Den drar snabbt till sig de första borrarna som speciellt ger sig på nyligen ­fallna granar. Det är sedan av­ komman från dessa ­första borrar som ger sig på stående skog runt omkring.

18 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

HÅLLBART SKOGSBRUK

– Det kommer tyvärr dessutom att se ganska bedrövligt ut de första tio åren, säger han. Men så småningom kommer det att bli väldigt fint.

Den dödar några granar här och där och skapar på så sätt livsmiljöer för arter som är beroende av död ved. I vanliga fall försvarar sig granar ganska bra mot mindre insektsangrepp. Men om en gran är stressad av torka har den mycket lite att sätta emot. allting började den snustorra sommaren 2018. Ett angrepp kan börja med att en enda kärleksDå kunde Anders Berglund kliva torrskodd över krondikena på sina inventeringsrundor. Granarna krank granbarkborrehane går in för landning på en granstam en varm försommardag. Den lilla i reservaten slokade och mådde dåligt. Det var ­skalbaggen – endast fyra millimeter lång från perfekta förhållanden för granbarkborren – en skalbagge som lever på gran och är en rackare på käke till rumpspets – gnager sig igenom inneratt lukta sig till stressade granar. Nu förökade den och ytter­barken fram till tillväxtzonen, kambriet. Där gräver den en parningskammare samtidigt sig i sällan skådade mängder i de stora naturresom den signalerar ”Här finns mat och husrum!” servaten på Södertörn. Anders Berglund anade att det var på gång. Han med doftämnen, feromoner, till artfränder som hade fått förvarningar från landskapen söderö­ver råkar passera i omgivningarna. Några tusen barkborrehanar hörsammar an­ – sydöstra Småland och Östergötland var redan ropet och kommer för att gräva egna parningshårt drabbade – och han hade sett flygfoton från kammare. När det är klart ropar de på doftspråket uttorkade åkrar och barkborreangripna skogar i efter kärlekskranka honor som kommer flygande norra Europa. i tredubbla mängder, slår sig ner, gräver moder­ – Bilderna blev en väckarklocka för mig, säger gångar, parar sig med hanarna och lägger ägg. han. Det kändes kusligt. När han inventerade naturreservatet i Häringe På bara några dagar är det ett enda gytter av ­larvgångar, modergångar, parningskammare, på hösten 2020 fanns där tusentals döda granar äggnischer och puppkammare innanför barken med bruna barr i högar kring fötterna. I Käringpå granen. Föräldraborrarna drar vidare och ­boda var hälften av granskogen angripen. larverna för­puppar sig. Mitt i sommaren kryper sedan enorma mängder fullbildade nya barkborgranbarkborren och dess släktingar är i vanliga rar ur sina skal, gräver sig ut genom stammen och fall en helt odramatisk del av skogens ekosystem.

» Flygfoton över uttorkade ­åkrar och barkborre­ angripna skogar i norra Europa blev en väckar­ klocka för mig. Det kändes ­kusligt «

Tidigare angripna granar som fallit. Under barken är det fullt med barkborrelarver.

Tillsynsman Micke Odenstig och Sören Eriksson i Käringboda naturreservat.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 19

Granbarkborre, foto Henrik Larsson/Azote.

flyger ut i världen. Kvar står ett granskelett. Och sedan ett till. Och ett till. skärgårdsstiftelsen äger sammanlagt 9 000 ha

skog, det mesta gammal produktionsskog som brukats traditionellt av tidigare ägare. När stiftelsen tog över bildades naturreservat. Sedan dess har man endast vidtagit mindre åtgärder i skogen. Nu blir det ändring på det, i alla fall på de 4–5000 hektaren på Södertörn. Detaljerade tioårsplaner har gjorts för alla skogsfastigheter. Som tur är dominerar tallen på Södertörn, berättar Berglund, den trivs bra i de torra markerna där. Men även med 25 procent gran blir det mycket att ta hand om. Skogsbruk i skärgårdsnatur och natur­reservat är dessutom dyrt och komplicerat. I närtid kommer man att fälla de flesta av de angripna granbestånden och köra ut dem ur skogen. Man kommer också att ta bort friska granar i en bård där de står nära barkborreangripna artfränder. – Kanske kan det rädda granskog som inte har angrepp än, säger Anders Berglund. Men allt tas inte ur skogen. Död ved kommer att lämnas på utvalda platser för att gynna den biologiska mångfalden och ge mat och boplats till de insekter, svampar, fåglar och andra som kommer efter granbarkborrarna. Bland dem finns också arter som äter barkborrar. Dessutom finns stora områden där inte ens naturvårdsanpassat skogsbruk är tillåtet. Dessa områden kommer att förses med speciella varningsskyltar eftersom man där måste låta de döda träden stå kvar. I natur som är avsatt för fri utveckling som det heter, får man bara fälla träd av säkerhetsskäl, framför allt nära stigar och vandringsleder. Fällda träd måste sedan ligga kvar som död ved. att granbestånden i många områden i Mellan­

Men allt tas inte ur skogen. Död ved kommer att lämnas på utvalda platser för att gynna den biologiska mångfalden.

20 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

sverige blivit lätta offer för barkborrarna är Anders Berglund egentligen inte så förvånad över. Granen – som för en skogsägare är lättskött och användbar, står emot viltbete och betalar sig bra hos virkesköparna – är ett ganska känsligt träd som gärna planterats på dikade marker, som gamla åkrar och betesmarker. Och granen har växt bra. Fram till nu. Även granen i Skärgårdsstiftelsens skogar är o­ ftast

HÅLLBART SKOGSBRUK

planterad som en naturlig följd av den skogspolitik som har varit riktlinjen från 50-talet och fram till idag, när det gamla öppna landskapet inte längre gav tillräcklig ekonomisk avkastning till lantbruket. Anders menar att det är både skogsbruks­ metoderna och klimatförändringarna (som leder till stormar, torka och annat extremväder) som lagt grunden till det som nu sker. – Det finns en mänsklig faktor här, det måste vi förstå, säger han. Det är liksom vårt eget fel att detta händer. Berglund en kall och r­ egnig vår och försommar så att de värme­beroende granbarkborrarna helt naturligt ­tappar far­ ten i naturreservaten på Södertörn och inte kan s­ värma. Då får skogen, och han själv, lite a­ndrum. I de områden där man ska avverka som mest kommer man framöver att satsa på tall och

nu önskar sig anders

» Klimatför­ändringarna målar om ­landskapet. Det ger oss ­samtidigt ­chansen att skapa förutsättningar för en betydligt mer hållbar skog « l­övträd istället för gran. En del kommer att planteras, annat får föryngra sig naturligt. Kanske blir det också ädellövträd, som ek. Vissa områden ska åter bli betesmark och gamla våtmarker ska återställas. Det kommer att ta minst femton år innan skogskänslan kommit åter på de åtgärdade markerna, säger Anders Berglund. Och tjugo år till innan skogen står högväxt, frodig och rik igen. Han kan se de framtida ljusa, vackra, biologiskt rika och robusta blandskogarna framför sig. – Klimatförändringarna och granbarkborren målar om landskapet, säger han. Men det ger oss faktiskt en möjlighet att skapa förutsättningar för en betydligt mer hållbar skog. Den ska vi ta.

REN TVÄTT AB “När resultatet får avgöra” Vi har 30 års erfarenhet och är Sveriges största båtkapelltvätteri. Vi tvättar och impregnerar alla typer av båtkapell m.m.

Vi är det första tryckeriet i Sverige som fick Svanenlicens.

REN TVÄTT AB

Kontakta oss idag för marknadens bredaste “När resultatet får avgöra” och mest förmånliga Vi har 30 års erfarenhet och är Sveriges största erbjudande trycksaker. båtkapelltvätteri.av Vi tvättar och impregnerar alla typer av båtkapell m.m.

Besök oss eller få fraktsäck hemskickad.

Besök oss eller få fraktsäck hemskickad.

Vi utför sömnadsarbete såsom byte av rutor och dragkedjor, tryckknappar, kardborrband och öljetter. Dessutom tillverkar vi alla typer av båtkapell samt båtdynor m.m.

Vi utför sömnadsarbete såsom byte av rutor och dragkedjor, tryckknappar, kardborrband och öljetter. Dessutom tillverkar vi alla typer av båtkapell samt båtdynor m.m.

Högsta kvalitet till rimliga priser. Välkommen!

Grindstuvägen 40,167 33 BROMMA 08-28 85 34 www.rentvatt.com

Högsta kvalitet till rimliga priser. Välkommen! Åtta.45 Tryckeri AB, Bruttovägen 175 43 Järfälla Grindstuvägen 40,16711 33• BROMMA 08-28 85 34 08-553 348 00 • www.atta45.se www.rentvatt.com

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 21

Vattenförsörjningsfrågan för skärgården är en hård nöt att knäcka, men nya tekniker inger hopp.

Ny teknik för dricksvatten på öar Dricksvatten är en bristvara i skärgården. Med nya tekniker och rätt expertis kan hindren dock snart vara blotta minnen. TEXT Johan

Augustin

FOTO Henrik

Trygg

Sune Fogelström tycker att det råder stor samstämmighet TEXT Johan Augustin FOTO Henrik Trygg kring avloppsfrågan på Möja.

22 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

– Det var ganska grisigt här förut, s­ äger Sune Fogelström när han visar upp skogsmarken på Möja intill renings­ verket Ramsmora, som renar avlopps­ vattnet till 40 hushåll på ön. Det har gått två decennier sedan Möja fick sitt större reningsverk, och två till har tillkommit därefter. Sune som äger reningsverket i Ramsmora, förklarar att reningsverket skapade en ”snöbolls­ effekt” sedan de boende såg resultatet. Idag är det bara en handfull fastig­heter som inte är anslutna till reningsverken och som istället använder slamtömning. Sune tycker att det råder en bra stäm­ ning kring avloppsfrågan på Möja. – Vi pratar ihop oss, för ingen vill bli anklagad för att släppa ut skit, säger han.

Reningsverken uppfyller alla krav, och trots att vattnet renas till 98 procent så återstår en del gödningsämnen som ytterligare filtreras genom en våtmark innan det når havet, som ligger enbart 70 meter från reningsverket. – Vi vet inte hur vi kan göra det ännu bättre, fortsätter Sune. På Möja råder det knappast brist på färskvatten. Under ett normalt år fylls ön på med 900 000 kubik vatten, som bildar en sötvattenbubbla som består av flera decennier gammalt, men färskt drickbart vatten. Mätningar visar att de omkring 200 bofasta öborna gör av med endast 20 000 kubik vatten om året, så det är istället placeringarna av brun­ narna som bör ses över, eftersom söt­

vattnet blandas med saltvatten på öns kanter, där bubblan är tunnare. Inom Stockholms skärgård är vattenfrågan dock inte alltid lika kristallklar.

Hitta hållbara lösningar Många avlopp är fortfarande eftersatta och försörjningsfrågan av vatten är fortfarande en hård nöt att knäcka. Det förklarar Christian Pleijel, projektledare för Pelago, ett samarbete mellan bland annat Skärgårdsstiftelsen och KTH, som går ut på att utveckla nya hållbara och småskaliga lösningar för vattenförsörjning, samt tekniker för avloppsrening. Problemet, enligt Christian Pleijel, är att många i skärgården agerar efter gamla vanor, och ser efter sina egna vatten­ försörjningar. – Min åsikt är att vattenförsörjningen på öar generellt är en beteende, social, finansiell och juridisk fråga, inte en teknisk. Vi behöver bli medvetna om hur vi använder vatten, och vi behöver komma överens med varandra kring gemensamma småskaliga lösningar, säger han och förklarar att samverkan mellan fastig­ hets­ägare, kommun och entreprenörer behöver bli mycket bättre.
Möja, Norra Stavsudda, Storö-Bockö och Sandön är

Pelagos avloppsatlas visar att det årligen bildas ett ­fosforöverskott på ängarna.

de fyra områden som Pelago för närvarande arbetar med. Öborna i Möjaskärgården producerar en miljon liter urin om året och 176 ton avföring, vilka innehåller fosfor och kväve. Christian Pleijel trycker på vikten att samtliga hushåll ser efter sina avloppssystem. – Om tankarna lämnas kvar i ute­ dassen så kan det läcka ut i grundvattnet och övergöda havet, säger han. Pelago sammanfattade siffrorna på utsläppen av fosfor genom avlopp och livsmedel i Möjaskärgården under våren 2020, i en unik Avloppsatlas. Studien visar att det årligen bildas ett fosforöverskott på öarna, och endast en ­mindre andel av växtnäringsinnehållet tas om hand. – Det finns därför stor anledning att få till fler miljö- och kretsloppsanpassade avloppsanläggningar i skärgården, säger Christian Pleijel. – Dels för att fosforn i den mat vi äter inte ska orsaka algblomning och miljö­ problem, och dels för att den behöver transporteras tillbaka till fastlandet och användas som gödning på jordbruksmark. Ett annat sätt är emellertid att återanvända avloppsvattnet.

– Vi måste bli medvetna om hur vi använder vatten, säger Christian Pleijel, projektledare för Pelago.

Cirkulär användning När skärgården under högsäsong ser besökarantalet skjuta i höjden så testade Möja-restaurangen Wikströms Fisk ­under sommaren 2019 att spola toaletterna med renat avloppsvatten. Det höll emellertid bara i ett par veckor sedan matgästerna klagat till restaurangen, att avloppsvattnet var aningen färgat. – Det är känsligt i en restaurang, det får inte lukta eller synas, säger Christian Pleijel. Men skam den som ger sig. Pelago får nu extertishjälp av experten i dricks­vattenförsörjning, lektor Anders Nordström. – Det är viktigt att vi får detta att fungera, då kan andra restauranger ta efter. Det är ett slöseri med spolningarna som det ser ut nu, säger Christian Pleijel och får medhåll av Anders Nordström. – Att samla in regnvatten är ingen ny idé, men kan användas på nya sätt, ­säger Anders till Stångmärket och förklarar att regnvatteninsamlingen på Möja är ett hållbart sätt att lösa dricksvattenproblemet. STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 23

VATTENFÖRSÖRJNING PÅ ÖARNA SER NYA TEKNIKER

Vattnet i magasinen luftas via akvariepumpar och genomgår ett partikelfilter samt UV-ljus. Regnvattenuppsamlingen byggs nu ut så att det finns spolvatten för omkring en månad utan nytt regn. Även om både Christian Pleijel och Anders Nordström utan tvekan dricker det behandlade regnvattnet, så används det än så länge inte som dricksvatten ­eller till handtvätt på toaletterna. Det kan däremot avsaltat havsvatten göra.

– Det visar på den stora möjligheten till cirkulär vattenhantering som de flesta har på egen fastighet, och detta till tämligen små ekonomiska insatser, säger han.

Typisk ö-anda Att inte ge upp och själv ta kontroll över situationen genom typisk ö-anda visade Stina Wikström Åbrandt, som driver Wikströms Fisk, bevis på. Hon är företagare och skärgårdsbo sedan generationer och sedan försöket med avloppsvattnet misslyckades, började hon att samla in regnvatten för att spola toaletterna med. – Det är bättre än avloppsvatten, eftersom regnvattnet är enkelt att behandla, säger hon. Att ha vatten till sin restaurangverksamhet, som under sommarmånaderna drar många besökare, är något som Stina legat sömnlös över. Brunnarna har sinat vilket gjort att dricksvattnet ”inte räckt till gästerna” som har fått köpa vatten på flaska. – Vi har en lyxkonsumtion av vatten i Sverige, vattnet sinar överallt, säger Stina Wikström. Intill restaurangen ligger familjen

Avsaltat blir drickbart

Stina Wikström Åbrandt, driver Wikströms Fisk.

Wikströms hus, vars omkring hundra kvadratmeter plåttak samlar upp regnvattnet i magasin nedanför, som sedan leds till toaletterna i restaurangen.

På Möja finns över 600 fastigheter med vattentoalett, torrtoalett eller förbränningstoalett. Utöver det finns det vandrarhem, restauranger och annan besöksnäring med sopmajor och torrtoaletter. Nära hälften av fosforn antingen släpps ut direkt i havet eller till de tunna marklagren på ön och resten transporteras tillbaka till fastlandet. Detta kan jämföras med avlopps­reningen i svenska städer som avskiljer mer än 95% av all fosfor. På Norra Stavsudda saknas större avloppsanläggningar med fosforavskiljning, vilket gör att risken för övergödning är betydligt större per hushåll än på Möja-ön. Fritidsboende och turister står för en stor del av belastningen på avloppen och därmed också för en stor del av fosforutsläppen. Pelagos Avloppsatlas visar att det årligen bildas ett överskott av fosfor på öarna

24 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

På Norra Stavsudda finns det en avsaltningsanläggning sedan 2018. Den ligger gömd under kajakbryggan och producer­ar 500 liter avsaltat vatten i timmen. Intill anläggningen har två vakuumtoaletter med slutna tankar installerats, som en del i EU-projektet Seastop. Med hjälp av en halvliter spolvatten sugs innehållet ut till tanken som en latrinbåt enkelt tömmer. Med andra ord, all fosfor som kommer hit lämnar också ön. Peter Ivanoff driver avsaltningsanläggningen, en lanthandel och bensinmack på ön, och är andra generationens skärgårdsbo och företagare, efter sin pappa Göran Ivanoff, även han entreprenör

och att endast en mindre del av växtnäringsinnehållet tas om hand på ett bra sätt. Gemensamma avloppsreningsverk minskar utsläppen men ofta installerar fastigheterna samtidigt vattentoaletter, vilket kan vara ett problem eftersom vattenanvändningen ökar. Sedan 2016 har det rapporterats om torra brunnar både för permanent- och fritidsboende fastighetsägare, på flera håll i Sverige. I skär­ gården är sötvattenmagasinet oftast begränsat genom att ön har en begränsad yta och att höjden över havet på öns yta även reducerar storleken på grundvattnets sötvattendel. För att kunna hantera alla som önskar leva eller vistas i skärgården måste olika nya sätt att hantera sötvattenresursen skapas. Läs mer på www.pelago.nu

Peter Ivanoff driver avsaltnings­ anläggningen på Norra Stavsudda. Han ser att anläggningarna snart kommer att inta skärgården i större skala.

som driver krogen på Norra Stavsudda. Peter förklarar att på Norra Stavsudda, där det finns ett 30-tal bofasta är ”det bra att det kommer nya vatten- och

avloppslösningar”, eftersom det finns många uttjänta system på ön. – Det krävs att någon rör runt i ­g rytan. Då ”snackar folk med grannen” och prak­­

tiska lösningar kommer till, förklarar Peter. Han tror att det bara är en tidsfråga innan fler avsaltningsanläggningar intar skärgården i större skala. – Större anläggningar som täcker från tio upp till hundra hushåll börjar komma, säger Peter. Det finns en rad tillverkare på marknaden, bland annat svenska företaget Blue Water, amerikanska, och kinesiska företag som står för merparten av de små anläggningarna. Vatten håller på att bli nya hårdvalutan, inte bara i Sverige utan världen över. På bryggan säljer Peter den dyrbara drycken för tre kronor litern till båtägare som vill fylla på sina dricksvattenreserver. – Jag dricker det själv, säger Peter som tillsätter mineraler och tar vattenprover. Han är nöjd med de nya vakuumtoaletterna och avsaltningsanläggningen. – Jag ville ha ett bra och billigt system, säger Peter och avslutar, det är praktiska lösningar vi pratar om.

Fixa intygen inför vår och sommar! Lär dig segla och gör dig redo för nya äventyr. Vi erbjuder flera navigationskurser på distans - när och där det passar dig. Kurserna startar löpande med kunniga ledare vid rodret. Välj mellan: • Förarintyg • Kustskepparintyg • SRC/VHF-intyg • Kanalintyg Läs mer och anmäl dig på www.medborgarskolan.se Eller ring 075-2416850.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 25

SKÄRGÅRDEN SOM MUSIK

Evert Taube och Sjösala vals Sjösala vals” sjuder av skärgårdskänsla. Det är en lovsång till ett älskat sommarparadis, mitt emellan Kanholmsfjärden och Nämdöfjärden. TEXT Carina

G

öken gal sitt koko! Tärnan dyker

i sin vik och sunnanvind brusar. Smaka på orden i refrängen: ”Och se så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, ­mandel­blom, kattfot och blå viol!” Blomsternamnen skapar en melodiös och lättsjungen

Lernhagen Matz

versrad. Den slutklämmen vill man ”­läs-sjunga” i s­ tadig, gungande tretakt. Evert Taube älskade blommor, det får vi veta av seglarkompisen och illustra­ tören Kurt Ljungstedt. Tillsammans gjorde de boken ”På kryss med Ellinor”. Den handlar om en seglats från

Stockholms skärgård, runt kusten och till västkusten. Så här berättar Ljungstedt: ”Så fort vi landat på en ö eller holme plockade Evert alltid en bukett som han stadigt höll i handen tills vi kom ombord, där den ömt placerades i kajutan.” Någon har räknat ut att Evert Taube använder 93 olika blommor och växter i sin diktning! Astri Bergman Taube var ingen seglare, hon trivdes bättre på land, men gärna i skärgården. Tomten på Hönö söder om Stavsnäs vinterhamn, köpte hon 1928. Astri lånade pengar av sin far för Evert var som vanligt pank. Namnet Sjösala hittade de på själva och numera står det på både kartor och sjökort. Det blev en älskad tillflyktsort, sär­skilt för Astri som tyckte om att odla. Med Kanholmsfjärden i norr och Nämdö­ fjärden i söder blev vattnet ”Sjösala redd” för Evert. Han var ju född och uppvuxen på Vinga, utanför Göteborg. på sjösala byggde astri och Evert först

en mycket enkel stuga, ”vårat lilla skjul”, med våningssängar, ute-kök och utedass. 1937 kunde de bygga ett större hus och det lilla blev nu helt och hållet Astris

Evert Taube seglar folkbåten ­Carmencita af Sjösala. Foto Sjöhistoriska museets arkiv. 26 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

”Rönnerdahl han skuttar med ett skratt ur sin säng solen står på Orrberget. Sunnanvind brusar Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng hör min vackra visa kom sjung min refräng!"

Evert Taube med Sven-Bertil i strand­ kanten vid Sjösala, i juli 1943. Foto Karl Sandels / Historisk Bildbyrå

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 27

SKÄRGÅRDEN SOM MUSIK

ateljé med en dörr som gick att stänga – inifrån. Det stora huset totalförstördes sorgligt nog i en anlagd brand 1969. Idag skulle vi säga att det utfördes av en stalkare. Nu är det Jesper Taube och Maria Svensson som bor vid Sjösala äng. De bor i ett hus byggt på 1970-talet som ligger nedanför den plats där Astri och Everts hus låg. Jesper, som är Sven-Bertil Taubes förstfödde, tillbringade varje sommar som barn ute på Sjösala. Farmor Astri fanns alltid där, farfar Evert mera då och då. Jag träffar Jesper och Maria en morgon i maj. Solen glimmar på det där viset som den bara kan göra en försommarmorgon. De båda kom hit ut sent på natten efter jobbet på den välkända skärgårdsångaren Vaxholm III. Sedan många år är Jesper krögare och Maria restaurangchef ombord. Klockan var kanske halv tre när de var framme med bilen vid Sjösala. Men de kunde inte sova. Där var finkars musik och fåglars sång. Tärnor skränade och dök. Vattnet blänkte. Försommarnatten är intensiv. Inte en chans att sova. De satte sig på verandan, tog ett glas vin och njöt. Så blev klockan fyra! så njuter man alltså ännu på Sjösala,

åttio år efter det att Evert Taube skrev ”Sjösala vals”. ”På Sjösala ser, hör och känner vi allt som Evert skrev om”, säger Jesper. ”Vi ser solen som står på Orrberget här intill. Vi känner vinden från söder, sunnanvinden, och hör hur den brusar. Alla sinnen finns med i hans diktning. Och vi är här och kan se, höra och känna detsamma.” En rundvandring och jodå, vi hittar både gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Vi talar om Everts starka samhörighet med naturen. Blommor och fåglar blir 28 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

Astri Taube. Foto Gustavsbergs porslinsmuseum.

hans förtrogna. I visan har Rönnerdahl ont om pengar och ingen förstår hur Rönnerdahl ska ”klara skivan”. ”Ingen, utom tärnan i viken (hon som dök) och ekorren och finken och vårens första gök. Och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen. Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol!” Evert Taube hade ett djupt miljöenga­ gemang. Särskilt i visan ”Änglamark” hörs den starka övertygelsen om att vi måste ta hand om den jord vi har och som ska lämnas vidare till våra barn och barnbarn. Jesper och Maria har en vision att tillsammans med närmsta grannarna åter öppna upp och återskapa Sjösala äng.

Tills dess tar vi en vals på fantasins äng. Aldrig har känslan av den friska, späda försommargrönskan och den uppvaknande skärgårdsnaturen varit starkare än i klassikern ”Sjösala vals”. Sjung den!

SKÄRGÅRDEN SOM MUSIK Stockholms skärgård inspirerar till musik. Söktjäns­ ter ger direkt förslag när du slår på ordet ”­Skärgårds­musik”: ”Sommar, ­sommar, sommar” och ”Calle Schewens vals”. ”­Sjösala vals” och ”Arholma­valsen” – alla kommer upp direkt. I en serie artiklar ska vi kryssa till platser i Stockholms skärgård som inspirerat till pop, visor, symfonier och – nykomponerat.

JUNIORSIDORNA

Foto Anna Ehn

E

n morgon satt jag på en klippa och spanade ut över

den spegelblanka vattenytan. Plötsligt hördes några högljudda vingslag. Jag lyfte blicken, och såg en enorm havsörn segla förbi, bara några få meter ovanför mitt huvud. Den flög ut över vattnet, cirkulerade runt en stund, dök efter en fisk och försvann sedan ur sikte. Det fick mig att känna att det verkligen går att rädda Stockholms skärgård och Östersjön, och dess djur och natur. Havsörnen var nämligen på väg att utrotas helt, på 1970-talet, på grund av miljögifter. År 1973 kläcktes endast sex ungar på ostkusten, och det fanns bara runt 150 exemplar. Men då hände något. Människor och föreningar började inse vad som verkligen skedde, och vad som inom kort skulle hända med dessa fåglar, om inget gjordes. Stora insatser drogs därför igång; olika typer av miljögifter förbjöds, örnarna fodrades med giftfri mat och vi människor bör-jade tänka på vad vi faktiskt orsakade med vårt levnadssätt, vilket ledde till förändringar i det. Resultatet av detta blev att vi idag har runt 2 500 havsörnar på ostkusten. Men hur ska det bli i framtiden? Med framtiden menas här inte om flera hundra år, nej, här menas om bara några få. Ska beståndet av havsörn fortsätta vara stort, eller kommer det minska igen? Ska torsken helt försvinna, eller kommer vi snart åter kunna få upp en flera på bara en halv-

timme, så som det var för inte alls lång tid sedan? Ska vi k­ unna fortsätta äta fisken ur Östersjön, eller kommer det innebära all­deles för stora risker, med tanke på alla gifter? Och kommer vi kunna fortsätta bada i havet? Det är bara vi människor som kan bestämma detta. Om vill vi fortsätta njuta av skärgården, och av naturen i övrigt, måste vi agera genast. Precis som vi gjorde med havsörnarna. Jag tycker mycket om att åka ut med ekan och fiska på k­ vällen. Det är fantastiskt att sakta glida fram över vattenytan i ­sol­nedgången, se en tärna dyka efter strömming, se vassen svaja i brisen. Och känna hur det nappar. Men nappar gör det nu mycket sällan. I havet har jag fått ­endast en gädda. Och jag har aldrig fått någon torsk, något jag länge drömt om. Helt öde blir det när man fiskar på djupare vatten. Detta kan vi dock ändra på, tillsammans. Men det måste ske just tillsammans. Det största problemet är att vi tror att ­andra ska göra det åt oss. Så är det inte. Alla måste göra ­ något, men var och en behöver inte göra något stort. Om alla gör något litet, blir det slutligen något stort. För jag tror att det går att rädda miljön. Annars skulle jag aldrig ha sett den där havsörnen. EMIL TINGÅRD, JUNIORKRÖNIKÖR

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 29

JUNIORSIDORNA Boktips En Blåstångsruska, där kan jag gömma mig!

TIDIGARE: Lilla Flötet har lämnat mormor Grönskär för sitt stora äventyr i Östersjön. Nu har flötet stött på stormen mormor varnat för.

Hallå där, tar du också skydd från något?

Stormen! Bäst jag tar skydd under ytan!

NORIKO PÅ ÄVENTYR I TÅNGEN Noriko är en nyfiken liten filur som känner till alla hemligheter om tången, de stora algerna du hittar i havet. I den här boken tar Noriko dig med på äventyr bland tången och lär dig roliga saker om de vanligaste sorterna. Du får också trolla med tångens färg, räkna ut dess ålder, göra vackra tavlor och krispiga tångchips. Läs mer på hejnoriko.se

Vi tar skydd från rovdjur. Jag är en kantnål! Jag är en tångräka! Jag är en blåmussla!

Ja, från stormen. Ni då?

Hejdå! Det lovar jag! Det var kul att träffas. Det här måste jag berätta för mormor sen! Lycka till på ditt äventyr lilla Flöte!

Foto Anna Björkman

Friluftslivets år 2021 Åh, en till fjäril! det måste vara ett tecken. Jag följer efter!

30 STÅNGMÄRKET

friluftslivets år 2021 är ett projekt som leds av Svenskt pssst... Kan du se vilken fjäril lilla Flötet följer efter? Titta i fjärilsboken så får du veta.

•

NR 2

2021

Friluftsliv med stöd av Natur­vårds­verket och syftar till att få fler människor att prova f­ riluftslivet. Skärgårdsstiftelsens stora natur­reservat i Stockholmsregionen tog emot över 2 miljoner besökare förra året. Vi vet att skärgårdsnaturen är viktig, för dig och för framtiden. www.luftenarfri.nu

Svensktillverkad i Övertorneå Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå Inbyggd bakterierening Robust byggd för vårt nordiska klimat

Modern avloppsrening

Ecobox är en helsvensk produktportfölj med robusta och kemikaliefria minireningsverk. Produkterna ersätter såväl markbäddar som infiltrationer och är utvecklade för maximal rening och minimalt underhåll. Avloppsrening ska vara enkelt och pålitligt. Kontakta oss så berättar vi gärna mer!

Dags att byta avlopp Ecobox minireningsverk – en robust, miljövänlig och kretsloppsanpassad lösning, framtagen för svenska förhållanden. Ecobox passar villaägare, fritidsboenden och gemensamhetsanläggningar som ska göra om eller nyanlägga sitt avlopp och vill ha en hållbar lösning med hög rening. Produktportföljen är särskilt väl anpassad för fritidshus med en säsongsbetonad användning. Ecobox har sedan 2010 levererat mycket uppskattade produkter som renar allt avloppsvatten från ett hushåll (WC och BDT). Idag levererar vi även en motsvarande produktportfölj för BDT-avlopp. För dig som har en separat toalettlösning, exempelvis mull- eller förbränningstoalett men behöver ha en lösning för bad-, disk- och tvättvatten. Ecobox ersätter trekammarbrunnar, infiltrationer och markbäddar som alla har begränsad livslängd. När du har installerat en Ecobox har du en produkt som håller lika länge som dina avloppsledningar.

Svensktillverkat och helt utan kemikalier. Kontakta oss för mer information och kostnadsfri rådgivning.

Få hjälp med helheten En installation på fastigheten tar två till tre dagar i anspråk. Hela processen med ansökan och tillstånd från kommunen tar en till tre månader från början till slut och våra återförsäljare hjälper självklart till med hela processen.

Nu delavav Enendel www.ecot.se • www.scoreekobox.se 08-410 79 411 • 0176-580 58 • info@scoreecobox.se • www.scoreecobox.se 0176-580 58 • info@scoreecobox.se

NOTISER

Det våras för djuren på ­gårdarna tack vare skärgårdsstiftelsens bondgårdar

och fantastiska jordbruksarrendatorer håller vi landskapet öppet. Din gåva möjliggör för oss att fortsätta med gallring, stängsling, viltvård, stödutfodring och mycket mer som gör att skogar, ängar och klippor sjuder av liv.

Foto Anna Björkman

Biologiska mångfaldens dag – 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. Dagen är till för att uppmärksamma och öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Vårt sätt att jobba med naturvård och betesdjur gynnar den biolo­ giska mångfalden. Välkommen ut till våra områden. www.biomfdag.se år 2002 utsåg fn den 22 maj

Foto Anna Björkman

Rospiggar på tavla I förra numret av Stångmärket fanns en bild på två seglande roslags­jakter. Flera ­läsare kände igen motivet: Kurre Lundgren har en likadan tavla hemma och kan berätta att konstnären heter Alfred Bergström (1869–1930). Alfred var lärare på Konst­ akademien och professor i landskapsmåleri. Hans motiv behandlades med en ”fin, ofta musikalisk känslighet, säkert luft­studium och på en gång elegant och kraftig teknik”, e­ nligt en biografi. Vår läsare Curt Berglund har också t­ avlan hemma. Men det var hans morfar som kopierat motivet och gjort sin egen oljemålning och ”lyckats ganska bra”. Sannolikt finns fler. Alfred Bergströms tavla gjordes näm­ligen som s k oljetryck och ofta på ett underlag som liknade canvasduk. Ett oljetryck såg ut som en verklig oljemålning men kostade mindre.

Visste du att Apotea säljer muggar och böcker till förmån för Skärgårds­ stiftelsen? Beställ på apotea.se

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

CARINA LERNHAGEN MATZ 32 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER

Miljövänligt ombord Familjen Såndberg är Skärgårdsvänner och l­ever båtliv så mycket de kan under sommarhalvåret. Årets första båttur görs i maj och sen pågår båtlivet ändå in i oktober. Båtlivet betyder frihet för hela ­familjen men även a ­ nsvar. Vi försöker att lämna så lite spår efter oss som möjligt. Det har nästan blivit en sport för oss, säger Anette Såndberg. anette och hennes man är ute långa perioder och det blir en hel del glasflaskor och glasburkar bland soporna. Allt samlas upp i båten och tas med hem igen. Det skulle kännas konstigt att lämna kvar onödigt mycket sopor i den känsliga skärgårds­ naturen när det är så lätt att ta med dem hem, enas de om. – Vi båtägare jobbar alltid på att effektivt utnyttja alla små och stora utrymmen, fortsätter Anette. Hon och hennes man har dragit fram ett 12V uttag bredvid det isolerade motor­ rummet under durken längst bak i båten till kylväskan för ­k ylda drycker. Vid sidan om kylväskan lägger de ner diverse tomm glasflaskor och glas­burkar i en stabil tygkasse som är ”fodrad” med kartongbitar och en plastkasse. Tomflaskorna står skyddade och går inte sönder eller skramlar när båten körs. Det bästa av allt är att den rymmer ca 20 flaskor och ­t villingekipaget bredvid lika mycket till. Inget lämnas kvar på öarna här inte, ler Anette.

Anette Såndberg med familj bor i Saltsjö-Boo och tillbringar hemestern och helger i sin motorbåt.

familjen förnyar sig med ett utvecklat miljötänk för varje år,

det finns alltid något att jobba med som båtägare. – Denna vår söker jag efter det mest miljövänliga diskmedlet, utan polyeten. Diska, är något som görs mycket ombord, det kan nog de flesta hålla med om som spenderar semestern i båten. Det viktiga är att hela tiden ta steg åt rätt håll och aldrig känna att vi inte kan göra något för miljön och för Östersjön, för det kan vi. Och visst är det som Anette säger; Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Tips för ett mer hållbart båtliv • Tänk till när du handlar, vilka förpackningar funkar bäst ombord. • Undvik glasburkar om det finns alternativ. • Återanvänd burkar och flaskor, köp refillpåsar. • Var sparsam med diskmedel och rengörings­medel. Köp miljömärkt och använd en diskmedelsburk som portionerar ut lagom mycket medel åt gången. • Skura och torka av med ättika. • Ersätt plastfolie med återanvändningsbara v­ axdukar. • Håll jämn fart när du kör. • Tomgångskör aldrig. • Använd aldrig engångsartiklar eller engångsgrill.

Praktiska behållare för tomglas.

• Tvätta båtbotten så slipper du bottenmåla.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 33

ARBETET FÖR EN

Levande skärgård Stångmärket bjuder på axplock ur rapporten Levande skärgårdsnatur, skriven av forskare och ornitologer i samverkan med Skärgårdsstiftelsen.

34 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

Foto Anna Ehn

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 35

Vuxen tordmule ringmärks. Foto Rickard Rundgren Björk.

36 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Levande Skärgårds natur 2021

FÖRORD

Naturvårdsarbete för en levande skärgård skärgårdsstiftelsens arbete för att skydda och

bevara värdefull natur är ett av våra viktigaste uppdrag och en stor del av vår kärnverksamhet. Vi gör åtgärder för att bevara naturmiljöer och arter och vi jobbar aktivt med att våra områden ska vara öppna och tillgängliga för alla besökare. Vår verksamhet har känts särskilt viktig under 2020 då vi har sett att många fler än tidigare har sökt sig till våra områden för att njuta av natur och friluftsliv. förutom arbetet med naturvårds- och besöksåt-

gärder har vi under många år även gjort inventeringar inom ramen för Levande skärgårdsnatur. Trots de restriktioner som gällde under förra årets inventeringsperiod kunde vi genomföra det mesta av projektet. Skärgårdsstiftelsens fältpersonal utför mycket av det praktiska arbetet med invente­ringarna och vi har även ovärderlig samverkan med engagerade ornitologer, forskare och volontärer som också deltar i genomförandet. Under 2020 har vi fortsatt att följa utvecklingen för berguv, sillgrissla och tordmule, ejder och ett antal andra dykänder. På Länsstyrelsens uppdrag har vi inventerat skarv och gjort särskilda insat-

ser för att minska antalet minkar i Möja­skärgården. Vi har också samverkat med Naturhistoriska riksmuseet vid inventering av havsörn. Ringmärkningsturer genomfördes delvis tack vare välkom­men hjälp med transporter från Voice of the Ocean.

Med rappor

Skärgårdsstif ter från 2020 telsen i Stoc med Läns kholms län styrelsen i samarbete i Stockhol riksmusee ms län, Natu t och Stoc rhistoriska kholms univ ersitet.

stort tack till alla som deltagit och bidragit med engagemang i Levande skärgårdsnatur 2020! Tack även till Naturhistoriska riksmuseet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms universitet som står för bidrag, genomförande och intressanta texter i årsrapporten. Och ett stort tack till VOTO (Voice of the ocean) för lånet av båt och kapten i två dagar under ringmärkning av alkor.

Resultaten från 2020 års inventeringar presenteras i sin helhet i en digital årsrapport och utvalda delar finns även i detta nummer av Stångmärket. Trevlig läsning och varmt väl­ komna ut till våra fantastiska naturområden. KARIN STRANDFAGER, NATURVÅRDS- OCH MILJÖCHEF

Under 30 års tid har Skärgårdsstiftelsen i samar­ bete med Länsstyrelsen i Stockholms län, Stock­ holms ­Universitet, Naturhistoriska riksmuseet gjort inventeringar i syfte att främja och bevara ett rikt växt- och djurliv i skärgården. P ­ rojektet går under namnet Levande skärgårdsnatur.

Ejderbo. Foto Anna Ehn

Det är ett kontinuerligt pågående arbete, vilket gör att när förändringar upptäcks kan åtgärder snabbt vidtas för att åtgärda problem och störningar. Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän och naturvårdare är involverade i arbetet, tillsammans med forskare vid en rad olika institutioner som också bearbetar resultaten av fältarbetet.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 37

Petter Lundgren, fram t o m 2020 fältsamordnare för projekt Levande skärgårdsnatur. Foto Anna Ehn.

Inventering i praktiken Fältarbete från norr till söder

Inventeringsarbetet våren 2020 drog igång lite senare än normalt. Planering av rutter, synkning med ­medarbetares scheman, snabba ändringar efter väderprog­ noser och båtbestyr tillhör dock det normala. Covid-19 gav oss nya u ­ tmaningar för vissa turer där vi behöver vara fler personer för att genomföra arbetet. inledningsvis gjordes den årliga försä­ songsundersökningen av skarv åt Läns­ styrelsen i hela Stockholms skärgård. Vi åker till alla sedan tidigare kända häckningsplatser och ser hur vintern påverkat öarna eller om något förändrats sedan vi var där året innan. Antalet häckande skarvar och vart de häckar förändras från år till år. I maj påbörjades räkningen av ejder. Det är en riktad inventering (linjetaxering), där vi följer förekomsten av vuxna fåglar och ungfågel efter en kuststräcka.

38 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

Här ser vi hur många fåglar som finns tidigt på säsongen och kan följa upp siffrorna i slutet av sommaren, tyvärr inga positiva siffror. Linjetaxeringen är en bra måttstock på utvecklingen för e­ jdern i de olika skärgårdsdelarna, inner-, mellan- och ytterskärgård. Trenden har varit tydlig med en kraftig nedgång i antal fåglar i yttre och mellanskärgården. Den trenden verkar nu även drabba innerskär­ gården, vilket är oroande. Detta är ett tydligt tecken på obalansen i ekosys-

temet som vi numera får bevittna på många håll. Förutom linjetaxeringen räknar flera av Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän ­v issa fågelarter som anses vara indikatorer för hur skärgårdsnaturen mår, däribland ejder. Den räkningen visar samma tendenser. ejdern är förutom en karaktärsfågel för

Stockholms skärgård, även en viktig del av det ekologiska hjulet i naturen och obalansen kommer att visa sig på fler

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

sätt framöver. Ejdern visar på ett lika nedslående resultat som vi befarade ­inför säsongen vilket uppmärksammades i bl a SVT. De ådor som går upp på land misslyckas ofta med sin häckning och de som får fram ungar får sällan behålla dem. Hoten kommer från flera håll och frågan kvarstår, vad kan vi göra? Vi bistod som vanligt Naturhistoriska riksmuseet vid den årliga havsörnsinventeringen och ringmärkningen av havsörnsungar i början av juni. Känslan är att det fortfarande går bra för vår största fågel, men vi ser också tendenser till minskad reproduktionsframgång. Berguvsinventeringen gjordes som plane­rat med två dagars klättring på höga, branta öar med bra terräng för Europas största uggla. Vi kollar både kända aktiva häckningsplatser, tips om nya lokaler och äldre lokaler. Extra roligt i år var en återetablering norr om Värmdö där en häckningshylla som stått tom i

nästan 30 år nu plötsligt hade en hona med två ungar. Vi har besökt flera övergivna revir år efter år och plötsligt är de bebodda igen. Alltid en glädje att se att de hittat tillbaka och att känna att det var en vits med att vi faktiskt inte gav upp om det området, för då hade vi missat dem. Alkor inventerades och ringmärktes under juni-juli, dock med lite färre medverkande än vanligt pga. Covid-19. Med hjälp av flera båtar, forskare och andra intressenter, kunde vi genomföra två turer. Situationen gjorde att arbetspassen blev längre än vanligt och vi fick avstå från vissa delar. Samarbetet ombord var som alltid gott. Hög kompetens och enga­ gemang från samtliga gör turerna och arbetet både lärorikt och meningsfullt. På sensommaren genomfördes inventeringen av skarvbon, vars siffor vidarebefordras till Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen var med ute i fält ­u nder de avslutande skarvturerna för att få ta del av arbetsmetoder och bidra

under boräkningen. Skarven har varit utsatt för störning under många år vilket har bidragit till att den flyttar runt och intar allt fler småöar. det går bra för våra fiskätare och s­ ämre för våra musselätare. Obalansen syns tyd­ligt även för ett otränat öga. Bara att hoppas på ökad satsning på forskningen framöver. Det här är viktiga ämnen att jobba vidare med för Östersjöns över­­lev­nad och för att skapa balans i ekosystemet. Vissa arter i vår skärgård har det verkligen tufft. Samarbetet mellan forskare, länsstyrelse och övriga aktörer ger en bred bild av läget och en djupare dimension än vad som bara syns på ytan. Tack alla ni som rapporterat era observationer till oss.

PETTER LUNDGREN, FÄLTSAMORDNARE TILL OCH MED ÅR 2020

Inventering av fåglar innebär en hel del klättrande på klippor. Foto Anna Ehn.

fågelsång.se

Lyssna på havsörn, sillgrissla och många fler arter.

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 39

Havsörnens bo är massiva, väger upp till ett ton, kan vara en meter höga och används år efter år av samma par. Foto Peter Hellström.

Rapportera havsörnens boplatser Om du hittar eller känner till boplatser för havsörn tar Skärgårdsstiftelsen och Naturhistoriska riks­ museet (havsorn@nrm.se) tacksamt emot uppgifter. Havsörn är ett s.k. "Statens vilt", vilket innebär att döda havsörnar tillhör staten och ska rapporteras till Polisen och Naturhistoriska riksmuseet.

40 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Studier av havsörn bidrar till bättre kunskap om Östersjöns tillstånd varje år sedan 1964 har förekomst och

häckningsutfall hos havsörn följts upp i Stockholms skärgård. 2020 kontrolle­ rades merparten av de kända reviren. Detta arbete blir allt svårare att hinna, med tanke på populationsökningen, men Stockholms skärgård är ett område där vi ändå försöker ha koll på så många par som möjligt. Bland annat av det skälet att vi inte vet hur stor en opåverkad havsörnspopulation egentligen kan bli. Nästan all befintlig kunskap baseras på havsörnspopulationer som historiskt sett varit kraftigt påverkade av både mänsklig förföljelse och miljögifter. Men vad händer när mänsklig påverkan redu­ ceras kraftigt och hur lång tid tar det för ett ekologiskt system att återgå till ett (förmodat) tidigare läge? Och vilka faktorer är det som har störst påverkan vid sidan av mänsklig påverkan? Det är frågeställningar som vi försöker besvara. Uppenbart är dock att det tar tid att

få svaret när man studerar arter som havsörn, alltså arter som är långlivade och bara får 1–3 ungar per år. Liknande långtidsstudier på vilda djur är ovanliga i Sverige. Efter en tillfällig uppgång i havs­örnar­­ nas reproduktionsframgång 2019 blev det övergripande resultatet för hela Stockholms skärgård 2020 relativt sett svagt. Det finns en nedåt­gående trend i reproduktionsframgången som nu är på väg mot nivåer som var aktuella för ca 30 år sedan. Detta kan bero på ökad konkurrens om revir, boplatser, föda och partners när havsörnarna blir fler. Dessutom påverkar minskningar i utbredning och antal av viktiga byten som ejder och gädda. Genom att återkommande kartlägga havsörnens reproduktionsframgång lär vi oss mer om Östersjöns tillstånd och att naturvårdsinsatser tar tid.

HAVSÖRNEN (Haliaeetus albicilla) är idag ingen sällsynt syn ute i Stockholms skärgård. Med sina 2,5 meter mellan vingspetsarna är den lätt att känna igen svävande högt upp i luften. Dieten består främst av fisk och fågel vilket gör att den lättast kan skådas längs med havskusten. Havsörnen bygger oftast sina bon i den övre delen av gamla tallar. Bona byggs på år efter år och kan bli mycket stora och väga upp till 1000 kg. Äggen ruvas ca 38 dygn innan de kläcks och ungarna blir inte flygfärdiga förrän de är 2,5 månad gamla. Havs­örnar håller ihop i par livet ut och blir ca 15 år i det vilda.

Sillgrissla häckar längst ut i havsbandet den första grisslehäckningen i Stockholms län

Foto Anna Ehn

SILLGRISSLA (Uria aalge) tillhör familjen alkfåglar, en grupp av fåglar som är väl anpassade för havsmiljöer. De har en kompakt kropp med små starka ­vingar. Dessa fåglar kan dyka ända ner till 150 meters djup. I likhet med pingvinen lägger sillgrisslan endast ett ägg. Första tiden i livet turas båda föräldrarna om att fiska och ta hand om ungen i boet. Efter tre veckor, då ungen väger Lena Kautsky ca 250 gram och ser ut som en liten dunboll är det dags för den att ge sig av till havs. Där tar hanen hand om sin unge tills den kan dyka och flyga ordentligt.

upptäcktes 1966 på ön Abborren i närheten av Understen. Idag finns sillgrisslor häckande på elva öar; vid Understen, Svenska Högarna, Grän och Gunnarstenarna. Skärgårdsstiftelsen bidrar till ökade kunskaper om sillgrisslans ekologi genom att vara med och ringmärka unga och vuxna sillgrisslor årligen vid flera kolonier. Genom att studera sillgrisslan som äter sill och skarpsill, och står högt upp i näringskedjan får vi en bra indikator på hur Östersjön mår men också större kunskap om sillgrisslan som art. Idag finns minst åtta individer i Stockholms skärgård som är 40 år eller lite äldre. För varje år som går får vi mer kunskap om hur gamla de kan bli, hur högt upp i åldern som de häckar och hur väder, vind och människans närhet påverkar häckningsframgångar och populationsstorlekar. STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 41

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Ejdern – en rödlistad art en karaktärsfågel för stockholms skärgård. Det är få

fåglar som skapar så mycket engagemang bland a­­llmän­heten som ejdern gör. 50 % av Sveriges ejder­population finns i Stockholms skärgård och utgör då en viktig del i den nationella ejderövervakningen. Ejdern är numera upptagen i den svenska rödlistan och gick vid senaste uppdateringen 2020 från nära hotad till starkt hotad. Detta betyder att den har sämre reproduktionsförmåga, något som vi har kunnat se i våra riktade ejderinventeringar, där färre och färre honor lägger ägg och överlevnaden av ungar är låg. Ejdern livnär sig i huvudsak på blåmusslor, insekter och vegetabilier som betas på havsbotten och den häckar ganska öppet på klippor och skär. Kombinationen av fler rovdjur såsom mink, räv, och havsörn och färre näringsrika musslor kan vara delar av förklaringen till den starkt nedåtgående kurvan för ejder. Tyvärr ser framtiden inte ljus ut för ejder men det betyder inte att den behöver försvinna helt.

Foto Anna Ehn

Berguven – en av världens största ugglor

Foto Anna Ehn

EJDER (Somateria mollissima) Ejderhonan kallas åda och hanen guding. Honan lägger 4–5 grågröna ägg i april. Dessa ruvar hon ensam i 25–30 dagar. Äggen kläcks samtidigt och efter 24 timmar lämnar ungarna boet. Hanen försvinner längre ut till havs tillsammans med andra hanar när äggen lagts. H ­ onan leder och skyddar ungarna som själva söker föda. Ungarna blir flygdugliga efter ca 70 dygn.

42 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

i stockholms skärgård har berguven inventerats sedan 1978/79. Detta för att kunna se eventuella förändringar i populationsstorleken. Berguven är en rovfågel som är känslig för miljögifter och förändringar i tillgänglighet av bytesdjur. Därmed är den också en bra indikator för miljöförändringar kring Östersjön. I Stockholms skärgård häckar berguven på lagom stora bergsklippor eller branter. Gamla och aktiva revir inventeras under två dagar i juni/juli. Ungarna som påträffas vägs, mäts och ringmärks. Häckningsplatserna genomsöks efter bytesrester för att se vad uvarna livnär sig på. Berguven är väderkänslig under häckningen och kalla ­blöta vårar kan medföra att häckningen misslyckas. ­Berguven är fridlyst och man får inte störa uvar vid häckningslokalen. A ­ nledningarna till att berguven inte ökar i Stockholms skärgård är flera. Konkurrensen med havsörnar om revir och ­bytesdjur ökar och vi vet inte idag hur deras samspel ser ut. Vi människor påverkar också genom att vistas och bosätta oss nära berguvens prefererade boplatser.

BERGUVEN (Bubo bubo) är en av de största och tyngsta av alla ugglor i världen. Den väger mellan 2–4 kg och har en vingbredd upp till 170 cm. Den lägger 2–3 ägg i mars-april som ruvas i en månad. Berguvsungarna stannar i boet upp till 4 månader innan de är redo att klara sig på egen hand. När berguven etablerat ett revir ofta 4–6 kvadratkilometer stort, är de starkt bundna till det. Berguven blir upp till 20 år i det vilda.

Foto Anna Ehn

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 43

Gråsälen lever i huvudsak i Östersjön, där den rör sig över stora områden. Foto Anna Ehn.

44 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Gråsälen – den största och vanligaste av Sveriges tre sälarter på senare tid har rapporterna om minskande strömmingsbestånd kommit allt oftare. Storskaligt trålfiske till havs misstänks vara boven i dramat och det är inte bara i utsjön som bestånden minskar även de lokala ­bestånden längs med kusten är drabbade. Strömming är en viktig resurs för många, utan vårlekande strömming längs kusten ingen surströmming för oss människor, men de glittrande fiskarna är viktiga i många näringskedjor. Basen i gråsälarnas föda i Östersjön är strömming, vad händer med dem när födan sviktar? Under de senaste 10 åren har rapporter om sälar i innerskärgården blivit

allt vanligare och under sommaren 2020 rapporterades till och med om sälskador på fiskeredskap långt in i Mälaren. Men att sälarna söker sig inåt kusten har ett pris. Från Bottenhavet kommer allt fler rapporter om magra sälar. Samtidigt är det småskaliga kustnära fisket hårt drabbat både av kollapsande fiskbestånd och sälskador på redskap och fångst. Kan det vara så att både säl och det kustnära fisket är drabbade av förändringar i ekosystemet orsakade av det storskaliga fisket till havs? Och framför allt, vad kan vi göra för att komma till rätta med problemet?

GRÅSÄLEN (Halichoerus grypus) är en av tre arter säl som finns i Östersjön, där de andra två är knubbsäl och vikare. Gråsälen väger 150–300 kg, där hanen är större än honan. Gråsälen lever nästan hela livet i havet, undantaget är när de parar sig, vid pälsbyte och när honan föder sin kut. Gråsälshonan diar sin unge under tre veckor, då vikten ökar från 10 till 30kg. Efter detta lämnar hon ungen att klara sig själv.

Fågelskyddsområde, sälskyddsområde och ­fredningsområde för fisk Över hela skärgården finns skyddsområden för fågel, säl och fisk. Skydds­områdena är till för att skydda djuren och ge dem förutsättningar för att lyckas med sin häckning och fortplantning. Du som båtägare kan också tänka på att inte svalla för mycket. Detta är speciellt viktigt när alla fågel­ ungar är i sjön. En stor våg kan skilja mamman från sina barn vilket gör att ungarna blir lätta byten för rovfåglar. Alkfåglar, foto Erik Aspson

STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 45

LEVANDE SKÄRGÅRDSNATUR

Blåstångens invånare­ Nästa gång du ska bada, ta med ett cyklop och snorkel och under­ sök en tångruska lite närmre. Kan du hitta några invånare bland tången? En tångmärla eller mussla kanske?

Foto Ellen Schagerström

När blåstången gör come back det är ingen nyhet att människans ut-

släpp av näring från land har påverkat livet i Östersjön på ett negativt sätt. En art som tydligt visar på detta är blåstången. Mycket näringsämnen i vattnet kan nämligen bli ett problem för blåstången på flera olika sätt. Tången växer grunt på klippor och stenar och sträcker sig upp mot ytan för att fånga solljuset. När stora mängder näring rinner ut i vattnet gynnas små växtplankton, som förökar sig snabbt. De grumlar vattnet och skuggar tångplantorna. Fintrådiga alger växer också till fortare av näringen. De fäster gärna på tångens grenar, där de inte bara skuggar utan även tynger ner tångplantan mot botten. Genom bättre rening av avloppsvatten har vi kunnat minska tillförseln av näringsämnen längs kusten men r­ äcker det för att få blåstången till­baka igen? I Stockholms norra skärgård finns ett område där man dokumenterat förekomsten av blåstång sedan sent 60-tal. Genom återkommande besök under 50 år har man kunnat se hur blåstången trängts undan för att sedan sakta, sakta ­komma tillbaka. För oss som jobbar 46 STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021

för ett friskare och renare hav är det fint att se positiva resultat av åtgärder. Detta exempel visar att det inte går att fixa problem med övergödda havsvikar på tre–fyra år, utan att det tar decennier av träget arbete.

BLÅSTÅNG (Fucus vesiculosus) är den vanligaste arten av tång i Östersjön och finns ända upp till Norra Kvarken, söder om Umeå. Blåstång ser mycket olika ut, beroende på om den växer på klippor som är utsatta för kraf­ tiga vågor eller inne i skyddade vikar. Blåstång har samma livscykel som vi människor. Plantorna är antingen hanar eller honor. De producerar ägg eller spermier i speciella organ som kallas receptakler. Receptaklerna sitter i topparna och har en knottrig struktur. Kring fullmåne, under stilla kvällar, släpps ägg och spermier ut i den fria vattenmassan. De tunga äggen sjunker mot botten, tätt följda av simmande spermier, och ny tång blir till.

Undersök om tången har ­mycket eller lite blåsor. Kan du se några knottriga toppar? Dessa sitter längst ut på blåstången och pro­ducerar ägg om det är en honplanta och spermier om det är en hanplanta.

Om du är nyfiken på att spana efter en havsörn Besök ett fågeltorn på t ex; Finnhamn, Björnö, Nämdö eller Rögrund, då ökar chanserna att få se örnar flyga förbi. På vår och sommar kan du också lyssna efter varningsläten från andra fåglar. En kör av upprörda måsar och trutar avslöjar ganska ofta att det ­sitter en havsörn i närheten.

Foto Ulrika Palmblad-Wennerström

www.tiiskeri.fi

L ÅT VÅR A BAK TERIER G Ö R A J O B B E T I AV LO P P E T ! MILJÖVÄNLIGT

Drain

Camper

Tar bort avloppslukt.

Tar bort lukt i toalettanken.

Bryter ner fett, fekalier och toalettpapper.

Tar bort lukt i gråvattentanken. Ser till att avloppslangen inte tätnar av fett.

Sanitation Wax Tar bort urinlukt i koppen i plasttoaletten. Ger ett skyddande vaxskikt.

Water Tank

Förebygger fettuppbyggnad i rörledningar och tankar.

Ingen parfym.

Bryter ner hushållskemikalier.

Tar bort lukt i latrintunnor.

Håller vattentanken fräsch.

Kraftigt reducerar slam.

Tar bort urinsten.

Rengör vattentanken.

BAKTERIER FÖR AVLOPP

Syresätter vatten.

B e s ö k vå ra åte r fö r s ä l j a re e l l e r w w w. ox yg. s e STÅNGMÄRKET

•

NR 2

2021 47

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

Sjötomt ornö Succé för våra

höjdfilmer!

oRNÖ ToRSNÄSUDD - SJÖToMT MeD eGeN BRYGGA och SeGeLBÅTSDJUP - KVÄLLSSoL - FIBeR ett skärgårdsparadis, arrende, som har det mesta. Lättskött skärgårdstomt 2 500 m² med ljung och tall. Välvårdat hus i västerläge 45 m², 3 r o k. Stor altan

mot vattnet. Två isolerade friggebodar med sängar och möblemang. egen brygga med segebåtsdjup. endast 100 m till Waxholmsbryggan Björkösund.

Fiber finns indraget i huset. Flip-flopavstånd till fin sandstrand med utsikt via gattet mot horisonten. Torsnäsudd 23. Arrende 25 500 kr/år. Pris 2,5 milj kr.

Ring Jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

m/S baltic Sea Succé för våra

höjdfilmer!

M/S BALTIc SeA - VAcKeRT FRITIDSSKePP/hUSBÅT VID KAJPLATS hUFVUDSTA GÅRD I SoLNA Din drömbåt/läckra bostad förflyttar dig till favoritplatser. härligt fördäck och stort soldäck. Skeppet är byggt 1934 på Götaverken och renoverades 2014.

Längd 21,46 m, bredd 4,02 m och djupgående 1,5 m. ca 75 m², 5 r o k varav 3 sovhytter. Välutrustat kök, allrum i öppen planlösning mot styrhytt, sällskapsrum

med kamin, helkaklat duschrum/wc med golvvärme. Två separata wc. Maskinrum med Scaniamotor mm. Båten går troligtvis ej att belåna. Pris 2 490 000 kr.

Ring Per Juhlin 0708-530 555 för information och visning

sÄL

VI SÄLJeR FRÅN ARhoLMA - LANDSoRT

ja?

VILLoR - FRITIDShUS - GÅRDAR NU hÖGA FRITIDShUS PRISeR

Vi har strandnära lägen samt sjölägen som specialité både på fastland & öar men vi söker alla typer av objekt Vårt stora kundregister samt mångsidiga marknadsföring ger effektiva och starka försäljningsresultat

MeR Än 30 ÅRs eRfaRenHet Vi har lång erfarenhet av öar - våra båtar når er i hela skärgården

K JeLL Joh AN SSoN F AST IGh e T SB Y RÅ kjfast.se | 08–641 10 00 | info@kjfast.se

RING FÖR VÄRDeRING