Issuu

#5 / 2019

Skärgårdsliv i vintertid

Underhåll på vindpinat skär • Besök Maria på Grinda Lantbruk

Dags att skaffa en avsaltningsanläggning så slipper ni bli utan dricksvatten.

SWEDISH GTC AB www.swedishgtc.se

#5/2019

Innehåll

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

5 Ledare

VD Anna Waxin

ÖREGRUND 20 TACK!

Skärgårdsstiftelsens vänner

22 Skärgårdsstiftelsen 60 år

Nu blickar vi framåt

24 Madeleine Westin

Om osäkra säsongsprognoser

26 Rysshärjningar

Del 4 – Minnen

27 Boktips

Böcker för den historieintresserade

29 Skydd under ytan

Vi granskar bottnar i naturhamnar

30 Utblick – skärgårdar i världen

Vega i Nordnorge Arholma

Besök på Grinda Lantbruk

Idö Lidö

NORRTÄLJE

Riddersholm

Grönskär

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder Skarv

Gillöga

Möjaskärgården

STOCKHOLM Grönskär Björnö

Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte Fjärdlång

HäringeHammersta NYNÄSHAMN

Ålö-Rånö Nåttarö

Järflotta

Huvudskär

Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta45 Upplaga: 22.000 ex, Amber Graphic 100 g. Omslag Amber Graphic 200 g. Omslag: Mats Lindfors. Foto sid 3: Ztefan Bertha, Bosse Lind ECOLA DIC BE OR

Käringboda

Utö

Biskopsön

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket Kommer ut med fem nummer per år. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i Stockholm samt på Waxholmsbolagets terminaler och båtar. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm, Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad- Wennergren, Anna Björkman, Karin Romdahl

L. Husarn Uvön

Gunnarstenarna STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 3

EN JULKLAPP SOM RÄCKER ETT HELT ÅR Ge bort ett vänskap i Skärgårdsstiftelsen till jul och få årets vänbok att lägga under granen.

Beställning gör du på www.skargardsstiftelsen.se

FOTO: PER BLOM

Vi behöver din beställning senast 8 dec för att hinna skicka boken till julafton.

LEDARE

Bästa läsare Vi har åstadkommit mycket under 2019. Ingen nämnd, ingen glömd heter det ju men jag kan inte låta bli att skryta en aning…lite längre fram i numret kan du ta del av en rad åtgärder som vi har arbetat med under 2019. Som en av Stockholms läns största fastighetsägare har vi ett ständigt pågående arbete med att underhålla och utveckla vårt bestånd 12 000 ha mark/ skog, 20 000 ha vatten och ca 2 000 byggnader. Jag brukar säga att det är ett unikt men samtidigt svårt bestånd med få stordriftsfördelar och höga underhålls- och transportkostnader. En stark finansiering från Regionen är en förutsättning för att vi fortsatt ska kunna säkerställa vårt uppdrag med att

tillgängliggöra Stockholms skärgård. Vi erhåller också en rad bidrag, inte minst från Länsstyrelsen och EU, som bidrar till vår dagliga verksamhet. Alla våra gåvogivare, stora som små, är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vår resa. Stockholms skärgård som arena för friluftsliv, rekreation och turism ligger helt rätt i tiden. Jag är verkligen tacksam att du som Skärgårdsvän bidrar till dess fortsatta utveckling.

Varmaste tack till alla för i år och en riktigt God Jul önskar jag er!

ANNA WAXIN, VD SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 5

6 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

En händelserik dag på Grinda Lantbruk Grinda Lantbruk är ett härligt utflyktsmål för alla barnfamiljer hela året om. Här kan barn och vuxna besöka gården, göra djurvandringar, rida och lära sig mer om våra svenska lantraser. Öns skärgårdsbonde, Maria Jörgensson driver en genuin bondgård och brinner för Grindas djur och natur. TEXT

Hélène Lundgren

FOTO

Ztefan Bertha

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 7

Under lov och vissa helger har jag även ordnat bondgårdsläger, vilket kommer att utvecklas mer framöver.”

I bland har Grindas besökare turen att få åka med hästen Loke, från bryggan till gården.

är waxholmsbåten anländer till Grinda står skärgårdsbonden Maria Jörgensson och hästen Loke redan på bryggan och välkomnar oss. Idag är det aktivitetsdag på Grinda Lantbruk och barn och vuxna i alla åldrar ska få hjälpa till med sysslorna på gården. Två barnfamiljer, farmor Christina och hunden Bosse har tagit tillfället i akt att spendera en hel dag på Grinda. Barnen ser verkligen fram emot att få vara med och sköta djuren, fodra, plocka ägg, rida, grilla korv och åka vagn eller släde beroende på vädret. Familjerna Åkesson och LundmarkSidkvist hoppar upp på hästkärrans flak för att i sakta mak låta nordsvensken Loke ta oss till gården. Där har tjejerna Hanna, Maja och Tilde redan förberett hästarna och barnen ska få rida och köra en liten sulky. – Tjejerna har sommarställe på en närliggande ö, och de har hjälpt mig mycket nu under sommaren. De har fått lära sig det mesta om djuren, och jag tror att som barn kan det vara roligare att få följa med en trettonåring än att hänga med mig, säger Maria Jörgensson och skrattar.

storasyster Veronika får sexåriga Viktor prova på att rida på gotlands russet Doris och new forestponnyn Roxette. För Viktor är det första gången som han rider,

tillsammans med sin

8 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

och Maria förklarar hur man håller tyglarna och styr hästen. Vid en liten äng vid havet byter de av med barnen Alva och Leonard och får istället köra shetlandsponnyn Rut. Först håller storasyster Veronika i tömmarna och sen turas de om att styra tillbaka till gården. – Att rida var roligast, tyckte Veronika Åkesson. Efter rid- och körturen får barnen hjälpa till att sadla av och borsta hästarna innan de leder ut dem i hagen igen. På gården blir det sen korvgrillning för alla barn och vuxna. Vi sätter oss i solen och plockar fram korvar och korvbröd ur ryggsäckarna. Maria berättar att hon har arrenderat gården på Grinda sen 2016, och att hon är född och uppvuxen på Rönninge by i Täby. – Min pappa hade en vision att Rönninge by skulle vara en öppen gård med lantbrukets allra vanligaste djur. Kommunen i Täby nappade på idén, och vi hade alla dessa djur samt mjölkkor, besöksverksamhet och en kaffestuga, berättar Maria Jörgensson. maria har själv gått på Naturbruksgymnasium, och hon brukade hålla i barn- och ungdomsverksamheten på Rönninge by. Hon är som klippt och skuren för att ta hand om gården på Grinda. Marias man Klas Lundin driver Norrnäs gård på

Alva och Leonard kör Shetlandsponnyn Rut.

Värmdö som har många köttdjur. Tillsammans har de barnen Lowa, Lina samt den yngsta sonen Lukas som är 11 år och går i skolan på Svartsö. – Man kan säga att det är Lowas förtjänst att vi fick reda på att det behövdes en ny bonde på Grinda. Hon vill gå i en liten skola, och i årskurs 8 valde hon att byta skola till Svartsö. Därute trivdes hon jättebra, trots att hon måste gå upp klockan fem för att hinna med båten. Genom skolan lärde jag känna flera skärgårdsbönder, och mina nuvarande kollegor på Hjälmö och Lådna berättade om Skärgårdsstiftelsen, samt om livet som naturvårdare och skärgårdsbonde, vilket lät mycket lockande. I samma veva hade den dåvaran de arrendatorn på Grinda sagt upp sig och flyttat med sig sina djur till Dalarna. Jag såg då möjlig heterna att åter få arbeta med det jag verkligen älskar; djur, natur och människor. Jag sökte arrendet och tjänsten som Grindas naturvårdare på halvtid. Skärgårdsstiftelsen valde mig och min familj, och på den vägen är det, berättar Maria. på gården finns flera av våra svenska lantraser representerade som fjällkor, linderödgrisar, jämtgetter, gotlandsruss, nordsvenskhäst, blommehöns, gotlandskaniner samt även andra raser av får, kaniner och höns. Maria är verkligen som en ambassadör för Grindas djur och natur.

Under en aktivitetsdag får barnen hjälpa till med sysslorna på gården .

›› STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 9

Jag älskar människor, och på Grinda är det speciellt viktigt att stanna upp och ta sig tid för alla besökarna.”

10 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

›› – Jag älskar människor, och på Grinda är det

speciellt viktigt att stanna upp och ta sig tid för alla besökarna. Grinda får många besökare, och att informera om Skärgårdsstiftelsens arbete samt hållbarhet är därför viktig. Jag har även bjudit in vilsna vinterturister på kaffe i väntan på båten, berättar Maria. 50 % anställd som naturvårdare, och tillsammans med Skärgårdsstiftelsens tillsynsman, Anders Jansson tar de hand om Grinda naturreservat. På sommaren blir det mycket arbete med sopor, utedass samt att se till att besökarna inte eldar på fel platser, eller har sina hundar lösa. Under vintertid har de fullt upp med underhåll och röjning i naturreservatet. – Jag vill att gården på Grinda ska vara en genuin bondgård, och det gäller att kunna hitta en balans mellan naturvårdsarbetet, det kommer siella, gården och familjen så att det blir lagom för oss. Jag har även börjat ta emot besökare under vinterhalvåret som får vara med och sköta om djuren, rida samt åka häst och vagn eller släde om det finns snö. Förutom detta får besökarna uppleva lugnet och naturen på ett annat sätt än under sommartid. Under lov och vissa helger har jag även ordnat bondgårdsläger, vilket kommer att utvecklas mer framöver. Tanken finns också

maria är dessutom

att skapa ett gott samarbete med t ex olika kommuner så att människor med behov av att komma bort från storstadsstressen får möjlighet att komma hit och arbeta utifrån sin egen förmåga, berättar Maria.

I hagen utanför ladan får grisarna mat och lite kel.

det dags för en timmes djurvandring runt gården, och alla barnen vill gärna följa med. Fåren är hungriga och de bräker så högt att det hörs lång väg. – Tillsammans ska vi sköta om alla djuren, ett i taget tills alla har fått mat. Tackorna börjar bräka runt halv fyra, och de vet att det brukar vankas mat mellan klockan 15.00–17.00, berättar Maria. Medan fåren mumsar i sig hö går vi in till kossorna i ladugården. Där står den gudomligt söta lilla fläckiga kalven, Pärla tillsammans med sin mamma, och från en lucka i taket kommer höbalarna ner. – Det är gräs som har torkat, f örklarar Maria för barnen och ber dem att lukta på höet. I ladugården finns några burar med vaktlar och barnen får klappa på de små fåglarna, samt titta på deras ägg. Femåriga Alva är mycket f örsiktig när hon klappar den lilla fågeln. När Maria plockar upp en av vaktlarna värper den lilla f ågeln ett ägg precis samtidigt, och till barnens stora förvåning ramlar ägget rakt ner på golvet. Vi fort-

efter korvgrillningen är

››

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 11

GRINDA LANTBRUK

Vi tar en kaffe i solen på Grinda Wärdshus innan det är dags att ta båten tillbaka hem.

››sätter vidare till getterna Vilja och Grinda, och

några stycken i taget går barnen in till getterna. – Getter är idisslare, precis som får och kor, och de har bara kindtänder samt tänder i underkäken. De äter sin middag lite slarvigt, och sen idisslar de länge, berättar Maria. Greta och So Fia ska också ha mat, och i kohagen har en kalv smitit ut, så Marias duktiga vallhund Milli får uppdraget att valla tillbaka kalven till hagen igen. Ute på gårdsplanen hjälper Viktor till att köra skottkärran med hö, och det svajar en hel del när han kämpar på med kärran. Skottkärran välter och storasyster Veronika får hjälpa till att köra, då går det lite lättare. Det är dags för kaninerna att få mat och vatten, och Veronika blir mycket glad när hon får chansen att hålla i en sprattlande vädurskanin. – Jag hoppas att gotlandskaninen Ronja har kaninungar i magen, berättar Maria för barnen. På gården finns också ett hönshus med ett 20 -tal höns, och barnen får gå in i hönshuset för att plocka lite ägg. Äggen skiftar i brunt, gult och grönt, och man kan även köpa färska ägg på gården. Inne i ladan har några små kycklingar nyligen kläckts, och i hönsgården får Veronika äntligen hålla i en höna vilket hon har längtat efter hela dagen.

de stora grisarna

Läs mer på: skargardsstiftelsen.se Grindalantbruk på Facebook och Instagram

12 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

– Det var tungt att hålla i en höna, berättar Veronika efteråt. på grinda wärdshus, som drivs av familjen Pfister, serveras det goda silltallrikar och ute på terrassen är det fullt med folk. Vi tar en kaffe i solen innan det är dags för oss att åka hem. Maria selar på Loke, och det klapprar härligt om hovarna när han travar fram på väg till bryggan. Det sista vi ser innan vi lämnar Grinda efter en lång dag full av intryck är Maria som står och vinkar vid sidan av sin älskade häst, Loke

Maria är som klippt och skuren att ta hand om gården på Grinda.”

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 13

Underhåll på vindpinat skär Fyrtornet på Grönskär har kommit att kallas för Östersjöns drottning. Och visst är det en vacker, men väderutsatt, byggnad som reser sig över havet. Ansvarig för skötsel och besök är Skärgårdsstiftelsens tillsynsman Ante Södergren, född och uppvuxen på Sandhamn, numera bosatt på Harö. TEXT

Mats Wigardt

14 STÅNGMÄRKET

FOTO

Bosse Lind

NR 5 • 2019

GRÖNSKÄR

till skärgården. Tempot har skruvats ner, dyningen är loj och träden sprakar i gult och rött. Vi hinner precis känna att solen fortfarande värmer innan vi kliver ombord på Ante Södergrens båt vid bryggan på Hasselö. Bara några minuter senare kliver vi i land på en annan brygga, i den lilla skyddade hamn som hör till Antes och hustrun Pias hus på Harö. – Nu är tid för att bygga bryggor, snickra b odar och renovera fönster, konstaterar Ante och förtöjer båten invid travar med minkfällor, gamla trädgårdsmöbler och annat som hamnat här i väntan på att flyttas vidare. Till Harö flyttade Ante och Pia 2008. De kom då närmast från Sandhamn. ”Ett kanonställe” betygsätter Ante och tar täten när vi vandrar förbi några bodar och en grävare, med sikte på det rödmålade boningshuset, inklämt mellan gråa berghällar och med utsikt över hav och himmel. Ante Södergren har rötterna djupt nergrävda i skärgården, med Svartlöga som en första anhalt för tidigare släktled. Därifrån tog sig Antes pappa 1948 till Sandhamn för att bli båtman på lots stationen. – Där träffade han morsan och 1953 föddes jag, summerar Ante. De första sex skolåren avverkades på Sandhamn. Men det var även på den tiden svårt att locka lärare att bosätta sig i skärgården och östen har anlänt

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 15

››

GRÖNSKÄR

Den gamla fyrvaktarbostaden på Grönskär går att övernatta i för olika arrangemang. Sandhamnsguiderna förmedlar upplevelsen.

16 STÅNGMÄRKET

››det blev avbyte i katedern en gång i halvåret.

Ibland ännu oftare. Under högstadiet blev skolhemmet på Djurö många skärgårdsbarns fasta punkt i livet. Så även för Ante Södergren. – Vi hade bara ledigt från lördag kväll till söndag eftermiddag för att åka hem, minns han. Efter det flyttade jag inte hem igen. Istället blev det elkraftsteknisk linje på gym nasiet och därefter militärtjänst på K1 i Vaxholm och i Karlskrona som pjästekniker. Efter en period som hantverkare på Försäkringskassans 65 kontor i Stockholm med omnejd, från Hallstavik till Järna, återvände Ante till Sandhamn med förhoppningen att bli båtman även han. Med på båten fanns nu också hustru Pia. – Hon var sommargäst på Sandhamn och vi träffades tidigt, berättar Ante. Första dottern kom 1977 och sedan blev det två döttrar till. När svärfar köpte värdshuset på Sandhamn, och med vikariat som båtman, blev det jobb dygnet runt för Ante. Värdshuset höll öppet nästan jämnt, det fanns alltid något att bygga, reparera eller förbättra. Dessutom ryckte han in i spritkassan eller pubben.

NR 5 • 2019

– Det blev lite mycket, konstaterar Ante. Vi flyttade i land igen, men var tillbaka igen efter några år. det blivit dags att ta ytterligare ett steg. Att pussla ihop tillvaron med att bo i skärgården, lotsa tre barn genom skolan, vikariera som båtman och arbeta som hantverkare och vara tillgänglig dygnet runt, tar ut sin rätt. När Ante och Pia hittade huset på Harö tvekade de inte länge. – Vi var trötta på Sandhamn, säger Ante. Mycket besökare sommartid och folk som knackade på dörren mitt i natten och förväntade sig att jag skulle rycka ut. På Harö är det lugnare, med bara 20 bofasta och färre sommargäster. I tio år har nu Ante haft en kvarts tjänst som tillsynsman på Skärgårdsstiftelsen. Kroppen har på senare tid stundtals varit lite motsträvig, men efter byte av några viktiga reservdelar har det återigen blivit möjligt att hoppa i land från båten. Ytterligare en operation återstår, av en axel som inte riktigt hänger med. För egen del har han ännu fullt upp. Några p laner på att dra sig tillbaka har han inte trots sin mogna ålder. Förutom uppdrag som snickare och 2008 hade

››

Väder och vind sliter hårt på fasader och fönster.”

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 17

Det har varit ett bra liv, jag har blivit kvar i havsbandet och slipper att sitta i bilkö inne i Stockholm.”

18 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

GRÖNSKÄR

››och elektriker tar arbetet med att hålla fyren

och bodarna på Grönskär i gott skick mycket tid i anspråk. Väder och vind sliter hårt på fasader och fönster. Ante kör också ut besökare och visar runt och berättar om livet som fyrvaktare på den ensliga lilla klippön. Under den renovering som häromåret gav fyrtornet en nyputsad fasad var det Ante som såg till att byggjobbare och material kom på plats, även om sjön stundtals gick hög. – Det har varit ett bra liv, säger Ante och reser sig för att köra ut oss till Grönskär. Jag har blivit kvar i havsbandet och slipper sitta i bilkö inne i Stockholm. Men någon nyrekrytering av bofasta skärgårdsbor kan inte skönjas, trots trivseln hos de redan bofasta. Medelåldern ökar, huspriserna skenar, butiker och skolor läggs ner – ja, då tvekar unga familjer att bosätta sig där, fiber och bredband räcker inte som lockbete. Många försöker visser ligen, men kroknar snabbt. – Vad det ska bli av skärgården? Ja, inte vet jag, funderar Ante. Det ser lite dystert ut.

I en bod finns en liten utställning om fyrplatsens historia och tillvaron som fyrvaktare, och den lilla klungan hus vittnar om en enslig tillvaro där stormar och brytande bränningar begränsat rörelsefriheten. Men det är samtidigt storslaget, med en ändlös och ständigt skiftande horisont att vila ögonen på. Vilket kan vara en meditativ upplevelse som ger balans i tillvaron. – Det är sådant som gör att man vill komma tillbaka, säger Ante. Gång på gång

200 m

GRÖNSKÄR 59°16'41.8"N 19°1'29.6"E

Fyren Grönskär

I den röda fotogenboden finns en utställning om Grönskärs historia. Fyren visas när vädret tillåter på söndagarna 12–18 juli.

tar vi oss försiktigt fram på de hala klipporna som stupar brant i havet, till det nyrenoverade fyrtornet på Grönskär.

en halvtimme senare

Harö Båttaxi 08-571 570 67 070-896 13 00

et Nyh

Här kan du läsa om dramatiska luftstrider och flygattacker i krigets slutskede och hur överlägsna de tyska stridspiloterna och stridsflygplanen var. Vidare skildras i boken hur de allierade direkt efter kriget ”slogs om” att ta över tyska stridspiloter och flyg- och robotkonstruktörer till sina länder och hur det nya Luftwaffe på krav från främst USA sattes upp 1955 och vars ledning under många år utgjordes av flyghjältar från andra världskriget. I boken finns ca 130 oljemålningar, fotografier och kartor, nästan alla i färg. En praktbok. Pris 450 kr. En närmare presentation av boken finns på magnusullman.com Du kan beställa boken på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman AB STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 19

Tack!

För alla gåvor, stora som små, till Skärgårdsstiftelsen. De gör skillnad. Med hjälp av våra skärgårdsvänner och era gåvor kan vi fortsätta att bevara och utveckla Stockholms skärgård!

Under 2019 har vi fått gåvor från privatpersoner, företag och föreningar. Ett extra stort tack till familjen Gylling som gjorde renoveringen av bastun på Ostholmen möjlig. Apotea och WWF som bidragit med vårt arbete till Skydd under ytan och Strömma för bidraget till restaurering av vårt kulturlandskap.

20 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar 40 naturreservat i Stockholms skärgård från Örskär i norr till Gunnar stenarna i söder. Vårt bestånd består av 2000 byggnader, 12 000 ha mark/skog och 20 000 ha vatten.

Här följer ett axplock av det vi gjort 2019: NATURVÅRD • 2019 har de största insatserna gått till åtgärder av stormskador i skog och mark efter stormen Alfrida som drabbade skärgården i januari. • Kontinuerlig skötsel, såsom slyröjningar i skog och hagmarker. • Flera större naturvårdsåtgärder inom ramen för projekt Rikare Skärgårdslandskap med ekonomiskt stöd från WWF och Strömma. Till exempel restaurering av kulturmarker, våt marker, åtgärder för biologisk mångfald samt information på naturstigar. • Anläggande av en näringsfälla på Häringe med ekonomiskt stöd från LOVA-bidraget. • Inventeringar, åtgärder och studier inom projektet Skydd under ytan med finansiering från Världs naturfonden WWF och Apotea. • Minkjakt och annan viltvård. • Stängsling av betesmarker på Gålö och Östra Lagnö.

• Uppbyggnad av Fejans restaurang. • Nytt servicehus och sopsorteringsstation på Riddersholm. • Ny dasslösning på Rånö. • Nya avlopp på Gålö. • Nytt reningsverk på Nåttarö. FÖR BESÖKAREN • Service i våra välbesökta naturreservat. • Service i våra naturhamnar: bastu, dass och sopbod. • Nya skyltar och vägvisare för att göra områdena mer tillgängliga. • Nytt samarbete med Pantamera för att förbättra sophanteringen. • Kunskapsspridning om Skärgårdsstiftelsen genom media, tidningar, radio och tv, samt medverkan på mässor. Vi vill att fler ska veta att vi finns och vad vi gör, och att fler ska hitta ut till vår fantastiska skärgård!

BYGGNADSVÅRD • Renovering av bastun på Osthomen (Möja) med finansiering från familjen Gylling. • Renovering av Rögrunds vandrarhem. • Markoch takarbeten på Utö. • Renovering av lediga hyresobjekt.

ps! kan du i t s pp telsen.se sgåva a l k Jul rgårdsstifen minneap. sk kä ka På s lt skän ett vän t e enk ge bor r elle

Grönskär, foto Bosse Lind.

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 21

Följ med till världshavens unika utposter och upplev världens mest extrema väderförhållanden i dessa storslagna praktverk från Bokförlaget Max Ström.

ÖAR – Världshavens unika utposter Den största och mest heltäckande fotoboken om världens öar som någonsin har skapats i Sverige. Den prisbelönta författaren och fotografen Peter Hanneberg tar er med till 50 av jordens mest fascinerande öar.

299:-

EXTREMT VÄDER

259:-

Böckerna hittar du på www.bokus.com

Varför uppstår det? När händer det? Hur hänger klimatet ihop med världens väder? Och kommer extremväder att bli vanligare i framtiden? Klimatexperten och meteorologen Martin Hedberg tar oss med på en fascinerande upptäcktsresa om världens mest extrema väder. Sannolikt den största fotoboken om väder som någonsin har getts ut i Sverige.

SKYDD UNDER YTAN

3 frågor till Cicci Wibjörn, projektledare Skydd under ytan Vad är det för typ av skador som dykarna upptäckt? – På mjuka bevuxna bottnar upptäcktes nakna fläckar med gropar och fåror efter tunga ankare. När växtligheten skadas påverkas livsmiljön negativt. Betyder detta att båtägare inte kommer att få ankra i våra naturhamnar nästa sommar? – Folk kommer att kunna ankra som vanligt. Förhoppningsvis kommer det att finns ett nytt alternativ att testa för den som vill, i en eller ett par naturhamnar.

SVT var med när Skärgårdsstiftelsen utförde dykinventeringarna på Gålö.

FOTO:

Skärgårdsstiftelsens välkomnar varje år många tusen besökare till våra naturhamnar. I projektet Skydd under ytan tittar vi bland annat på hur vi ska kunna ta emot besökare på ett sätt som är mer hållbart för naturmiljön under ytan. Det kan till exempel handla om andra metoder för angöring eller anpassning av bryggor. Målet med vårt arbete i det här projektet är att verka mer aktivt för en frisk och livskraftig kustvattenmiljö. Skärgårdsstiftelsen har under hösten gjort dykinventeringar på Gålö och Nåttarö. Här dokumenterade dykarna alla arter längs en sträcka på 100 meter som går från land ner till cirka 15 meters djup, på totalt 20 olika platser. Det upptäcktes en del skador på botten som kan kopplas till fritidsbåtar.

Karin Strandfager

Hur ser bottnarna i våra naturhamnar ut?

Vad skulle alternativen vara istället för ankring? – Det finns olika alternativ vilket är bra då de behöver anpassas efter bl.a. bottentyp. Vi är än så länge i ett skede där vi analyserar alternativen för att senare hitta lämpliga metoder. När vi kommit vidare går vi ut med information om vad vi ska testa för metoder.

Och för dig som läste Stångmärket nr 4 noggrant… Hur går det med potatisen som ni odlade i tång på Nåttarö, har ni fått några provresultat? – Nej, inte än. Vi räknar med att kunna berätta om det i första numret av Stångmärket 2020.

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 23

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN JUBILERAR – 60 ÅR 2019

Lidö, foto Bosse Lind.

Nu är det framtiden som väntar! 1999 Utö är fortfarande, sedan mitten av 1980-talet, ett

av Skärgårdsstiftelsens allra största projekt. Krögarna Bengt och Annacarin Mårdstam inledde en ny epok i stiftelsens verksamhet, då de 1986 blev de första att arrendera Utö värdshus. Hädanefter kommer alla stiftelsens kommersiella verksamheter att drivas av privata skärgårdsföretag. 1990 firar Utö 100 år som badort med festliga tidstypiska arrangemang. På Lådna köper stiftelsen Oppgården och Norrgården med tillhörande marker. 1992 blir Ulf Adelsohn landshövding och därmed stiftelsens ordförande. Svenska Högarnas fyr, som Sjöfartsverket hotar att riva, räddas efter att stiftelsen startat en omfattande namninsam ling som protest, fyren renoveras och Edward Sjöbloms Stiftelse Svenska Högarnas Fyr bildas och får fyren i gåva av Sjöfartsverket 1993. Även Grönskärs fyr, som blir byggnadsminne 1994 får liv igen och sex år senare tänds den efter 39 år. Det nya vattenverket på Utö invigs högtidligt 1996. Det väcker stor uppmärksamhet, då det räknas som det största i sitt slag i Östersjön. 1997 köper Skärgårdsstiftelsen Östanviks gård på Nämdö av Stockholms stad. På Fejan får den gamla karantänstationen en upprustning av imponerande slag och kommer att fylla en funktion som skärgårdscentrum med gästhamn, vandrarhem, konferensutrymmen, restaurang och butik. Årtiondet upptas av den stora händelsen att stiftelsen ombildas. 1998 ändras namnet till Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län och Stockholms stad skänker alla sina skärgårdsområden till den ombildade stiftelsen, som nu äger omkring 12 % av all mark i skärgården. Markerna bevaras för framtiden för 24 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

2013 tar Skärgårdsstiftelsen över Huvudskär och Fejan från Fortifikationsverket genom markbyten. Foto Ulrika Palmblad-Wennergren.

1998 ändras namnet till Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län och Stockholms stad skänker alla sina skärgårdsområden till den ombildade stiftelsen.”

Boka din skärgårdssommar! Den 13/1 2020 kl 9:00 släpps bokningarna för Norrötorpet på Fjärdlång, Lotshuset och Tullhuset på Huvudskär, för mer information se skargardsstiftelsen.se

friluftsliv och rekreation och blir naturreservat. Berndt Festin blir vd och till ordförande utses finanslandstingsrådet Claes Åhnstrand.

2009 Stiftelsens stora o mbildning har satt sig och verk-

samheten har rullat på. År 2000 får stiftelsen Stora och Lilla Sandböte i gåva av Svenska Naturskyddsföreningen, där t orpet från 1776 brinner ner året efter. Det uppförs igen enligt gamla byggnadsmetoder till ursprungsskick och återinvigs som museum 2003. Lidö säteri öppnas som nytt besöksmål med gästhamn, värdshus och vandrarhem efter en omfattande renovering och på Rögrund öppnas vandrarhem och restaurang. ”Tillgänglighet” ligger i tiden och på Östra Lagnö iordningställs en populär promenadstig, där barnvagnar, rollatorer och rullstolar kommer fram. Två ”Öppna bodar” öppnas på Myggskären och Nämdö får stiftelsens femte sponsrade bastu. 2005 rasar stormen Gudrun och drar med sig mycket arbete med bryggor och marker. 2006 inviger landshövding Mats Hellström stiftelsens största naturreservat ; Gålö. Under 2008 invigs också n aturreservaten på Nåttarö och Ålö-Rånö, vilket innebär att samtliga av Stockholms stads forna områden nu är naturreservat. 2009 är Stora jubileumsåret! Skärgårdsstiftelsen firar 50 år och det firas bland annat med ”årets vänresa” med Birka Paradise i juni. Jubileumsesan gick ut från Stockholm förbi fyrarna Landsort, Huvudskär, Almagrundet, Svenska Högarna, Svenska Björn, Signildsskären, Märket, Understen och Tjärven mot Mariehamn och tillbaka till Stockholm igen. Guider var Göran P Sjödin och fyrforskaren Anders Hedin som berättade om skärgården och de olika fyrarna under resan. Den blev en sådan succé att Birka därefter fortsatt med ”fyrkryssningar”.

2019

Berndt Festin går i pension 2010 och efterträds av juristen Lena Nyberg. Hennes uppdrag är stort och hon omprövar delar av verksamheten för att kunna möta nya förväntningar och utmaningar. En ny organisation införs och stiftelsens förvaltningsområden delas in i tre geografiska delar. Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming är stiftelsens ordförande. 2013 tar stiftelsen över Huvudskär och Fejan från Försvars makten och Utö kvarn är nyrenoverad. 2016 tar Anna Waxin, som är civilekonom, över som vd efter Lena Nyberg. Stiftelsen utvecklas efter tidens förväntningar och när fuktskador gör lokalen på Skeppsholmen omöjlig att vistas i flyttar s tiftelsens kansli till Waxholmsbolagets gamla lokaler, tullhuset på Blasieholmen som skulle rivas. Skärgårdsstiftelsen har nu blivit 60 år och har haft och har framåt stor betydelse för utvecklingen i skärgården. TEXT Misse

Ljungström

VÄNERBJUDANDE

Specialerbjudande från Båtskroten Lämna din uttjänta båt gratis till Båtskroten. Om det finns 4 båtar eller fler på samma plats så bjuder Båtskroten skärgårdsvännerna på transporten. (Förutsatt att b åtarna ligger till gängliga för kranbil). Båtar upp till tre ton kan tom den 31 december 2019 lämnas för skrotning och återvinning till Båtskroten Sverige AB. Uppge ditt vännummer vid boking hos Båtskroten. För mer information hör av dig till: info@batskroten.se eller 0771-80 81 81 www.batskroten.se samt www.batretur.se STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 25

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER med Madeleine Westin

Hur blir vintern?

Madeleine Westin är meteorolog och Väderchef på TV4. Hon är även krönikör i Stångmärket och skriver återkommande om skärgårdsväder. Har du någon specifik väderfråga du vill ha svar på kan du maila oss på redaktion@skargardsstiftelsen.se 26 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

Just nu är vi inne i den mörkaste tiden på året. Visserligen hög mysfaktor, då man gärna vill krypa upp i soffan framför öppna spisen med en god bok och en kopp kaffe. Andra dagar kanske man tröttnar på mörkret och många gånger snöslasket. Det är då man måste tänka ”snart vänder det”. Strax före jul lämnar vi den mörka perioden då dagarna blir kortare och kortare. Närmare bestämt den 22 december kl 04.19 då vintersolståndet inträder, då vi har den kortaste dagen och den längsta natten. Sett från jorden är vintersolståndet tidpunkten då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. TEXT Madeleine

Westin

FOTO

Matilda WB

Väderprognoser idag är betydligt träffsäkrare än vad de var för bara tio år sedan. Vi kan förutse kraftiga s tormar upp till en vecka i förväg.” under den här tiden på året går solen inte ens upp norr om norra polcirkeln utan det är natt eller skymning även under den ljusaste delen av dygnet. Eftersom solen skiner strax under horisonten, så blir det mera skymning än natt. Det är det vi kallar polarnatt. I Kiruna är det polarnatt från 12 till 31 december. Mörkast av alla platser är Nordpolen där polarnatten varar i hela 175 dygn från 25 september till 18 mars. När man tänker på det så känns vårt vintermörker plötsligt inte så farligt! Så efter den 22 december går vi bara mot ljusare tider.

just under den här tiden som säsongsprognoserna börjar dyka upp. Vi längtar efter att få veta om vi får en kall och snörik eller varm och slaskig vinter. Samma sak brukar hända på försommaren. Kommer årets sommar att bli varm eller kall, torr eller regnig? Det kan vara lockande att utfärda säsongsprognoser, för de får ofta stor uppmärksamhet i media. Men hur tillförlitliga är egentligen säsongsprognoser? Man frågar sig även om det finns några områden i världen där säsongsprognoserna är säkrare än på andra håll? det är ofta

betydligt träffsäkrare än vad de var för bara tio eller så år sedan och framförallt för t.ex. 20 till 30 år sedan. Vi kan förutse kraftiga stormar upp till en vecka i förväg och ju närmare i tiden vi kommer desto mer detaljrikt kan vi beskriva stormens verkningar. Att prognoserna blivit träffsäkrare över tid bygger på tekniska- och vetenskapliga framgångar i vår förmåga att förutsäga atmosfären med hjälp av avancerade datamodeller. Säkrare prognoser bygger också på ett förbättrat observationsunderlag. För inte allt för länge sedan hade vi fler manuella observationsplatser i Sverige jämfört med automatiska, där en väderobservatör gick ut för att samla in väderdata för att sedan skicka in denna till SMHI. Sannolikheten att observationerna inte var helt korrekta eller inte kom in i rätt tid var betydligt större än idag, då det mesta är automatiserat. Idag har vi i Sverige ett observationsnät med flera hundra platser som ständigt matar in väderparametrar i datormodeller. Det tillsammans med observationerna som kommer från ett globalt nätverk av markobservationer och satelliter, där data framförallt från de sistnämnda har blivit bättre och mycket mer omfattande under de senaste decennierna, har gjort att vi meteorologer idag kan leverera väderprognoser som har mycket hög träffsäkerhet- i ibland en hel vecka fram i tiden.

väderprognoser idag är

samma sätt som väderprognoser, men osäkerheten i prognoserna är mycket större. Det har dessutom visat sig att träffsäkerheten är sämre i Europa jämfört med andra delar av världen på grund av att Europa ligger i en del av världen där vädret redan från början har en stor variation. I Europa strävar väderinstituten efter att utöka prognostiden för kraftiga stormar till två veckor framåt i tiden. Storskaliga väderomslag, som t.ex. värmeböljor på sommaren och iskalla vindar från Arktis på vintern, hoppas man kunna förutsäga upp till en månad innan de inträffar.

säsongsprognoser görs på

summera det hela. Lita på vecko prognoser men låt dig inte luras av de långtidsprognoser som garanterat kommer att dyka upp inom kort. Tekniken går framåt med en rasande fart, men fortfarande är de långtidsprognoser som presenteras fortfarande ungefär lika bra som om du skulle se tillbaka på förra året och räkna med att vädret blir liknande

så för att

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 27

RYSSHÄRJNINGAR

RYSSHÄRJNINGARNA DEL 4

MINNEN TEXT OCH FOTO Carina

För trehundra år sedan brände och skövlade en rysk flotta skärgården från Gävle ner till Norrköping. Ryssarnas mål var att bränna, härja och skövla och tvinga svenskarna till fred efter kung Karl XII:s förlorade krig mot Ryssland. Ryske tsar Peter hade erövrat alla delar av Sverige på andra sidan Östersjön, inklusive Finland och Åland. De ryska härjningarna pågick i fyrtio dagar den varma och torra sommaren 1719. Det blev en svart sommar. Efter de fyrtio dagarna återstod bara avbrända öar, holmar och skär. Gårdar, åkrar, ängar och skogar – allt var borta. Lukten av rök kändes ända in till Stockholm.

Lernhagen Matz

på de större öarna och ruinerna efter Sundby säteri på Ornö är några av de få ryssminnen som ännu finns i Stockholms skärgård. Men mest påtagliga är dock ryssugnarna, alltså de stenugnar ryssarna byggde för att laga mat och baka bröd. Ombord på de ryska galärerna fanns inte plats för någon byssa – kök. Matlagningen sköttes iland. En r yssugn ser ut som en mycket stor snölykta, byggd av natursten. Diametern kan vara 1,5 meter, höjden en meter. De tätades med torv och mossa och användes på samma sätt som gamla tiders ugnar. Man eldade tills stenarna blev mycket varma, rakade undan glöden och lagade mat och bakade på eftervärmen. ågra husgrunder

ryssugnar kan man hitta vid många av skärgårdens naturhamnar. De flesta har rasat ihop och ser ut som små högar av sten, men några är ännu tämligen välbevarade. I Skutviken på Rånö finns hela 59 ryssugnar. En av ryssugnarna på Rånö visar t ydligt hur man lagt stenbumlingar som en hydda, med en stor flat sten i botten och möjlighet för röken att sippra ut på toppen. Brödet var helt säkert bakat på råg. Härintill är ett recept och ett försök att återskapa ryssarnas bröd såsom det bakades i ryssugnarna. Brödet är kalljäst och får smak av anis och fänkål. Salt förstås och lite honung hör till. För att det inte ska bli för grovt inne håller degen också några deciliter dinkelmjöl. Det är ett så kallat ur-vete. Prova gärna att baka brödet och känn doften från 1700-tal. Brödet blir ganska platt, men otroligt gott. Dela på längden, där det bildats ett hålrum. Brödet har ett härligt segt bett.

ryssarna genom att slakta de djur skärgårdsborna inte hann ta med sig under sin flykt: kor, får, getter och höns. Ofta fanns också torrvaror kvarlämnade. En bonde på Fjärdlång miste ”10 tunnor korn, 4 tunnor ärtor, 1 tunna bönor och 30 tunnor rovor”. Att vi så noga vet vad ryssarna stal och förstörde beror på att efter de olyckliga sommarveckorna fick skärgårdsborna skriva till kungs och rapportera sina förluster. Detta för att slippa betala skatt under återuppbyggnadsperioden. Allt detta finns bevarat i riksarkiv, stadsarkiv och krigsarkiv eftersom Stockholm förskonats från krig i femhundra år mat skaffade sig

Ryssugn på Rånö.

28 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

Detta var den sista delen i vår serie om rysshärjningarna i Stångmärket. Vill du veta mer om Rysshärjningarna kan du besöka museet HAMN – Sveriges f örsta slagfältsmuseum i Saltsjö Pir, Fisksätra. Här visas bland annat en stor samling föremål från slaget vid Stäket 1719.

Lästips för historieintresserade Jubileumsåret för Skärgårdsstiftelsen är snart slut. Så också 300-årsminnet av Rysshärjningarna i skärgården. Här kommer Misse Ljungströms julklappstips på böcker från skärgården där alla något sätt har 1719 års händelser som tyst, dramatisk bakgrund till skärgårdslivet och dess berättelser.

Baka bröd som i ryssugnarna 5 dl kallt vatten 25 g färsk jäst 3 msk rårörsocker eller honung 1,5 tsk salt 1 tsk hel anis 1 tsk hel fänkål 8 dl grovt rågmjöl 4 dl dinkelmjöl 1. Rör ut jästen i lite av vattnet så att den löser sig. 2. Tillsätt salt och socker el honung, blanda och slå i resten av vattnet. 3. Stöt anis och fänkål i mortel. 4. Mät upp rågmjöl i en separat bunke och tillsätt de stötta kryddorna. Blanda. 5. Tillsätt detta till vatten- och jästblandningen och rör om ordentligt. 6. Tillsätt sedan dinkelmjölet och fortsätt röra tills allt är blandat. 7. Degen ska bli ganska lös. 8. Jäs över natten i rumstemperatur. 9. Ta upp degen på ett väl mjölat bakbort och platta ut med mjölad hand till en rektangel, ungefär 25 x 40 cm. 10. Skär ut knäckebrödsstora bitar, platta till lite så att de blir ungefär en halv centimeter tjocka. 11. Lägg på plåt med bakplåtspapper. Sätt ugnen på högsta värme, minst 250°. 12. Under tiden ugnen blir varm får bröden jäsa en andra gång under duk. 13. Grädda när ugnen kommit upp i maxvärme i mitten av ugnen. 14. Efter 3 minuter sänk värmen till 200°. 15. Grädda cirka 10 minuter eller tills färdigt. Svalna under duk.

I arton år har Gunnar Lind arbetat med boken Brända Hemman, som beskriver den värsta tid som upplevts i skärgården. Han berättar om det vanliga skärgårdslivet och om bakgrunden till att ryssarna 1719 anföll den helt försvarslösa svenska kusten. Ö för ö redogör han för det som systematiskt brändes och förstördes. En imponerande sammanställning av händelserna den fasansfulla sommaren 1719. Brända Hemman Roslagen, Gunnar Lind, Carlssons Bokförlag, Stockholm 2018

Axel Wennberg föddes 1841 i den enda gården på Ägnö, som byggts upp igen efter ryssarnas gamla härjningar. Hans fyra äldre syskon hade dött före fem månaders ålder och lille Axel umgicks enbart med välvilliga vuxna på gården de första åren av sitt liv och präglades av dem. Som 20-åring flyttade han med sin mamma Anna Stina till Kolbacken på Ingarö, där han blev ung men mycket mogen husbonde. Han skrev dagbok över arbeten på gården, om växter, djur och natur, familjens liv. Ett starkt socialt engagemang beskrevs i de böcker han skrev i resten av sitt liv, nästan 50 år. Barbro Maassen har "levt med Axel" i trettio år, från det hon skrev sina B- och C uppsatser i ekonomisk historia och hittade Axels dagböcker i Nordiska museets bondedagboksprojekt. Det blev till slut en engagerande bok om en intressant man och hans liv. "Lerkan Siöng alla dagar & förliden gårdag hittade jag b låsippor i knopp", Ingarödagboken 1860–1914, Barbro Maassen, Kulturhistoriska, Bokförlaget, Stockholm, 2019

Om såväl storpolitiska händelser som verkliga människors fiktiva liv åren mellan 1669 och 1809 berättar finlandssvenska författaren Carina Wolff-Brandt i boken, som är rikt illustrerad av Jenny Wiik från Åbo. För oss på den västra sidan av Östersjön är det lärorikt och spännande att läsa om den turbulenta tiden, då stormakten Sverige förlorade stora delar av sina landområden till Ryssland, ur ett annat perspektiv. Och aldrig tidigare har jag tänkt på att "vår" hjälte under "rysshärjningarna"; partisanen Stefan Löfving var lika mycket hjälte på östra sidan av Östersjön! Piga, klockare, inhysing, lots Skärgårdsöden 1669–1809 Carina Wolff-Brandt, Förlaget Vingpennan, Helsingfors, 2018

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 29

Skyddat ö-liv i norr Sedan de 6 500 öarna i norska Vega-skärgården av UNESCO listats som ett av världens natur- och kulturarv har såväl investeringar som antal besökare ökat kraftigt. Med en certifie ring som hållbar turistort garanteras samtidigt minskad miljöpåverkan och bevarad karaktär. TEXT

Sjöbodarna i Nes speglar sig i hamnbassängen, fisketuristerna gör sig klara för avfärd och Vegaöarnas dramatiska fjäll lockar till besök.

30 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

Mats Wigardt

FOTO

Michael Engman

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 31

Nyinvigda Vegatrappans två tusen trappsteg försvinner bakom bergets krön för att länkas samman med den nya klätterleden.

32 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

SKYDDAT Ö-LIV I NORR

Den omskrivna utsikten från Torghatten är precis så magnifik som vi läst att den skulle vara. Här är det lätt att bli sittande.

et är en grå-

och vithövdad skara passagerare som fördriver tiden ombord på Hurtigrutens fartyg M/S Richard With. Själva har vi klivit ombord i Trondheim för att tolv timmar senare kliva av i Brønnøysund, strax söder om Polcirkeln. Efter en väl tilltagen lunch återgår passagerarna till sina vilstolar, djupt nerbäddade ute på däck eller inomhus, i salongen, där de ägnar sig åt ett vilsamt skådande ut över hav och öar, gärna med en tjock bok i knäet och ett glas i handen. Kanske tillåter de sig en lur på maten. Det är lugnt och stillsamt även om vädret kan skifta som humöret på en tvååring. Mumlande samtal förs på de olika världsspråken. Vyerna som radar upp sig tar stundtals andan ur oss. Den norska västkusten, flikig som ett nässelblad, har trafikerats av Hurtigrutens dagliga turer alltsedan 1893. Idag är den kanske mer turistattraktion än livsavgörande länk till omvärld en, men 250 000 passagerare om året kan ju inte ha helt fel. – Hurtigruten är en norsk nationalskatt, intygar damen i baren. Vi faller medgörligt in det behagligt nervarvade tempo som råder ombord. Varken provsmakningar eller föredrag kan framkalla annat än stillsamma förflyttningar från vilstolarna där telefonerna ligger märkligt sysslolösa på armstöden.

angör vi Brønnøysund. Diskret slinker vi ut över landgången och möts av en öde hamn och en sol som inte riktigt hinner försvinna innan den är på väg upp igen. Morgonen därpå står våra elcyklar färdiga när vi knackar på hos Eva Skillingstad på Turistinformationen. Vi cyklar iväg

mitt i natten

på krokiga vägar genom ett fuktgrönt och kuperat landskap där det överallt är nära till ett hav som i de sandiga vikarna skiftar i turkos. Taggiga fjäll reser sig mot horisonSamma möjligheter, ten, vi passerar ängar med maskrosor samma utmaningar som lyser ilsket gula, en doft av hav och tång kittlar näsan och vi hinner precis klättra upp till Torghatten med sitt mäktiga och omskrivna hål, som mest liknar öppningen till Fantomens grotta, innan vi framåt eftermiddagen måste återvända för att hinna med turbåten till Vega. Vega är namnet på såväl huvudön som på hela den ögrupp som 2004 utsågs till världsarv. Skälet, som UNESCO förklarar, är den sällsynta harmoni som råder mellan de 1 228 fast boende på öarna och de ejdrar som häckar i särskilda hus och vars dun har skördats i tusen år. Väl framme har vi stämt träff med Hilde Wika. Hon har efter 16 år i Danmark återvänt till barndomens ö för att utveckla Vega som småskaligt och hållbart turistmål. – Frågan var hur vi skulle hantera det kraftigt ökade intresset för ögruppen, säger hon. Innan 2004 kom det bara enstaka fisketurister hit, idag, efter att vi blivit världsarv, har vi 45 000 besök are som behöver äta och sova och ha något att göra. Och eftersom all mark på öarna är privatägd har det till stor del handlat om att träffa markägare och höra efter vad de vill, hur de vill och om de vill. För, som Hilde konstaterar, det blir aldrig bättre än vad lokalbefolkningen själv vill att det ska bli.

SKÄRGÅRDAR I VÄRLDEN

››

STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019 33

Vi vandrar längs havet, genom naturreservat, över gårdar och ängar. På Vegaöarna finns mer än 230 fågelarter som lägger ägg.

››

– Det handlar om allt från toaletter, sopor och infrastruktur till mat, boende och upplevelser, förklarar hon. Och vem som ska betala. I samråd med de boende har Hilde Wika valt ut en handfull av de 6 500 öarna som ingår i arkipelagen, varav bara tre är bebodda året om, som besöksmål. Hon har initierat samarbete med andra kommuner för att gemensamt ta fram en plan för hur man bäst ska hantera stora besökströmmar och för att undvika överetablering och misstag. ”Slow tourism” är målet. Medel ska sökas, avtal skrivas, samråd inledas, möten hållas, leder dras och aktiviteter planeras. – Jag har inga problem att fylla mina arbetsdagar, konstaterar Hilde muntert. och med väskorna f yllda av kartor, böcker och broschyrer cyklar vi vidare mot nordväst, över den gröna ön där höga fjäll ruvar över de låglänta omgivningarna med betande kor och idylliska fiskelägen. Vega Havhotell är ett före detta konvalescenthem för utarbetade konstnärer. Här kunde de få bo och vila och hämta ny inspiration. Nu är de låga gula byggnaderna, mellan fjäll och hav och med torv på taket, istället förvandlade till ett personligt och genomtänkt hotell, med kikare tillgängliga i fönstren och femrättersmeny serverad i matsalen, dekorerat med föremål från havet men utan TV på rummen. I kvällningen vandrar jag ut i det strandnära landskapet. Havet brusar och som genom ett trollslag upphör regnet. Det är svalt och uppfriskande, med strandfåglar som i skiftande tonarter lockar, varnar, kurtiserar, diskuterar…

uppeldade av hilde wikas entusiasm

34 STÅNGMÄRKET

NR 5 • 2019

Dagen därpå vaknar vi nyfikna på vad mer som finns att upptäcka på Vega. Med Hilde Wikas goda råd i färskt minne trampar vi iväg på en smal grusväg mot klippstranden i Sundsvoll. Där, en bit ut i havet, reser sig Søla, den dramatiska och välfotograferade klippön som numera är obebodd. Bakom oss försvinner nyinvigda Vegatrappan bakom bergets krön. Sammantaget två tusen välbyggda trappsteg som tar oss till bergets topp och vidare för att länka samman med den klätterled, Via Ferrata, som också blivit färdigställd. Tillbaka i Nes, där vi ska tillbringa kommande nätter i en nybyggd sjöbod, en rorbu, sammanstrålar vi med passagerare på ett kryssningsfartyg som precis kommit i land. Deras röda jackor lyser som glada blommor i gråvädret. De ska ge sig ut på vandring med före detta skolchefen Didrik Mortensen som vältalig guide. – Jag har guidat besökare från hela världen, berättar han. De är överlag intresserade, kunniga och i god form, trots att många är till åren komna. iväg genom landskapet. Det är lågvatten och i en torrlagd vik ser vi hundratals fåglar som högljutt letar mat. På Vegaöarna finns mer än 230 olika fågelarter som lägger ägg. Didrik berättar om gässen som ökat kraftigt i antal. – De skiter för mycket, konstaterar han. Vi skjuter dem, äter deras ägg och försöker på alla sätt få ner antalet, ändå ökar populationen. Samtidigt älskar vi dem. När de återvänder från Spanien är våren här. Tre timmar senare är vi tillbaka där vi började. Vi har vandrat längs havet, genom naturreservat, över gårdar och ängar, längs stigar och vägar. Det har regnat kraftigt men ingen

vi ger oss

SKYDDAT Ö-LIV I NORR

klagar utan drar bara ihop huvan på sina jackor lite extra. Kryssningspassagerarna återvänder till sitt fartyg, själva cyklar vi iväg till vårt nattlogi. Ännu en morgon på Vega. Vi vaknar till slamret när fiske båtarna görs klara för dagens fisketur. Ett stilla solglitter t vingar oss att kisa med ögonen när vi ser ut över hamnens bodar och båtar. Sverre Nilsen knackar på. Han är före detta fiskare som sålt sin fiskebåt för att istället satsa på fisketurism. Idag ska han ta oss ut till Lånan, en platt och väderbiten ö där man åtminstone sedan 1200-talet, sannolikt ännu längre, skyddat ejdern mot hungriga örnar och andra rovdjur och i gengäld fått skörda deras ägg och dun. – Det är denna djupt rotade symbios mellan fågel och människa som är en viktig anledning till att Vegaöarna upphöjts till världsarv, säger Hildegunn Nordum som är född och uppvuxen på Lånan och idag tillhör den lilla grupp med fågelvakter som fyra månader varje år för traditionen vidare. På den låglänta och vindpinade ön finns ett tusental skyddade reden, byggda av sten och drivved och iordningställda för att ejderhonan, ådan, ska känna sig trygg när hon ruvar sina ägg i. I maj kommer fåglarna in från havet. Då har fågelvakterna reparerat och städat ut redet och fyllt det med ny, vältorkad tång. För att hålla äggen varma plockar ådan under häckningen dun från sitt bröst att klä redet med. När äggen väl kläckts och ejderfamiljen givit sig av igen tar Hildegunn och de övriga kvinnorna på Lånan hand om dunet som görs rent och rensas från skräp. Tio till tolv kilo färdigrensat dun brukar man kunna samla ihop under en säsong. För ett enda täcke behövs 750 gram ejderdun, motsvarande 60–70 reden. – Täcket säljer vi sedan på vår hemsida för omkring 60 000 kronor styck, säger Hildegunn. Men bättre, varmare och mer slitstarka täcken finns inte, och enbart arbetet med att för hand rensa det dun som behövs kan ta flera veckor.

På lätta ben tar hon oss uppför de branta sluttningarna. Ju högre vi kommer, desto mer spektakulär blir utsikten. Det är öar, hav och himmel varhelst vi vänder blicken. Heidi har svar på alla våra frågor, oavsett om det är namnet på en blyg blomma i en skreva eller profilen av en ö långt borta. Tre svettiga timmar utan paus tar det till toppen, halva tiden ner igen. På en saltstänkt brygga i Nes pustar vi sedan ut och vilar våra trötta ben. Vi har tagit Vega till våra hjärtan. Här kan man cykla, vandra, klättra, paddla, allt efter väder och vind, tycke och smak, i en natur som gör oss mållösa. Vi har provat lite av varje. Nästa gång, lovar vi, ska vi göra mer av allt

med drömmar om ett alldeles eget ejderdunstäcke att dra över sig i vintermörkret vänder vi åter mot land. Bakom oss försvinner Lånan snabbt i havet och vi ser istället fram mot en topptur på det 725 meter höga – och påtagligt branta – Gullsvågfjellet, Vegas näst högsta topp. Nyligen fyllda 60 år är Heidi Hanssen till vardags grisbonde på Vega men åtar sig även att guida besökare på fjällturer. Och det gör hon med en auktoritet som bara mångårig vana kan ge.

På Lånan förs den urgamla traditionen att samla ejderdun vidare. Till ett enda duntäcke behövs dun från 70 reden.

Traditionellt julbord med stor betoning på fisk VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Serveras 30/11–15/12, 525:–/person Vår specialitet är som tidigare fisk från egen fångst

Öppet året runt. Ring för bordsbeställning, tel 08-571 641 70 Vi finns i Ramsmora på Möja, www.wikstromsfisk.se

STÅNGMÄRKET 18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd

2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12

NR 5 • 2019 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

V I S Ö K E R V I L LO R - F R I T I D S H U S - TO M T E R - G Å R DA R

jdﬁlm!

Se vår hö

Unikt - sjötomt med topprenoverat båthus som bostad på vackra Fogdö intill Ålands hav nära charmiga Grisslehamn Den påkostade bostaden om 107 m², 5 r o k, sep wc, dusch/wc, biarea 60 m² inkl båthus är uppförd 1944, ombyggt 2017-2019 och modernt inredd i ljusa ﬁna

färger är vackert belägen på tomt om 2 680 m² samt vattenområde om 4 086 m² med segelbåtsdjup. Garage samt förrådsbyggnad. Fogdö är ett suveränt semester-

paradis med Ålands hav i öster, Singöfjärden i väster nära Grisslehamn med all service och Ålandsfärjan. Bussförbindelse. Söderängsvägen 4. Pris 6 985 000 kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

jdﬁlm!

Se vår hö

Ogenerad sjötomt med vedeldad bastu, ﬁn brygganläggning, segelbåtsdjup på Mjölkö vid Åkersberga - reguljär båttraﬁk En pärla i Saxarfjärden med fyr och härliga promenadvägar. Reguljär båtförbindelse, 10 minuter från Lervik alt från Vaxholm eller från Stockholm. Finskt timmer-

hus 60 m², kök i anslutning till allrum, fullhöjd i tak och rejäl öppen spis, sovrum, sovloft samt rum med separat entré, altan med storslagen sjöutsikt mot fyr

och farled. Vedeldad bastu och dusch intill den rejäla bryggan med segelbåtsdjup. Fräscht utedass, förråd. Terrasserad naturtomt 3 870 m². Pris 4 850 000 kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

jdﬁlm!

Se vår hö

Udde 5,7 ha på Gräddö Asken kommunalt VA & förhandsbesked för fritidshus Hela Gräddö-Askens nordvästra udde om 57 500 m² mitt i Roslagens fantastiska skärgård är nu till salu drygt 1 timme från Stockholm samt ca 5 minuters

båtresa från mysiga Gräddö med ICA, bensinmack, caféer, restauranger. Sjötomten som består av skogsmark har ca 700 m strandlinje i tre väderstreck mot

Norrtäljeviken och Lidöfjärden. Förhandsbesked för byggnation av fritidshus ﬁnns. Kommunalt V/A framdraget till tomtgräns via förening. Pris 3,9 milj kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt Kjell Johansson 070-715 45 81 för information och visning

KJELL JOHANSSON FASTIGHETSBYRÅ KJFAST.SE | 08–641 10 00 | INFO@KJFAST.SE