Stångmärket Nr1 2019 (feb)

#1 / 2019

Skärgårdsstiftelsen – 60 år i skärgårdens tjänst

LIKA VIKTIG NU SOM DÅ Nyhet SKÄRGÅRDSVÄDER med Madeleine Westin

GÄSTHAMNAR OCH BRYGGOR om servicen på våra områden

SEYCHELLERNA satsar på ekoturism

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 1

2019-02-07 15:25

70 FYRAR PÅ 21 TIMMAR

Guidad fyrkryssning Följ med oss på fyrkryssning och upptäck skärgården på ett nytt sätt! Våra farleds- och fyrexperter guidar dig bland kobbar, skär och mer än 70 fyrar. Årets kryssningar i fyrarnas tecken avgår 26/5 och 9/6. Läs mer på birka.se

AV R E S A /6 26 / 5 & 9

BIRKA.SE | 08-702 72 00

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 2

2019-02-07 15:25

#1/2019

Innehåll

Örskär

STÅNGMÄRKET N 59° 27.448’ E 18° 49.586’

ÖREGRUND

4 Anrik stiftelse med en modern idé

VD Anna Waxin om Skärgårdsstiftelsen

7 En idé för framtiden

Skärgårdsstiftelsen är markägare för din skull

8 Gästhamnar och bryggor

Utveckling och renovering med EU-stöd

10 Min Skärgård

Stefan Guldstrand, entreprenör på Utö

20 Skärgårdar i världen

Vi besöker miljömedvetna Seychellerna

28 Elisabeth Thand-Ringqvist

Skärgårdsstiftelsens nya ordförande Arholma

30 Rysshärjningarna

Del 1 – Terror

12

Idö

32 Om väggarna kunde tala Utö Kvarn

Lidö

NORRTÄLJE

Riddersholm

Fejan

Vidinge

Stensholmen

Norrpada Salskären Själbottna Östra Lagnö

Grinda HjälmöGällnö Lådna

Röder

Fredlarna

Kallskär Särsö Finnhamn Hälsingholmarna Möja-Björndalen

Kålgårdsön

Tillsynsman Rickard på Fejan

Möjaskärgården

Gillöga

Skarv

18

Myter och sanningar om skärgårdsväder

STOCKHOLM Grönskär Björnö L. Husarn Uvön Rögrund Gålö

Boskapsön Nämdö Långviksskär Jungfruskär

Sandböte

Biskopsön

Fjärdlång HäringeHammersta

Huvudskär

Ålö-Rånö Nåttarö

ECOLA DIC BE OR

L

N

NYNÄSHAMN Käringboda

Utö

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och finns utlagd på skärgårdsnära platser i ­Stockholm samt på Waxholms­bolagets terminaler och båtar. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm. Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Anna Waxin Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad, Karin Romdahl, Anna Björkman Vänfrågor och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00 Annonser: (bokning och material) henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design Tryck: Åtta.45 Upplaga: 28.000 ex, Amber Graphic 100 g. Omslag Amber Graphic 200 g. Foto omslag: Björnö naturreservat, Karin Romdahl Sid 3: Bosse Lind

Järflotta Gunnarstenarna STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 3

NR 1 • 2019 3

2019-02-07 15:25

60 ÅR I SKÄRGÅRDENS TJÄNST

Foto Carina Lernhgen Matz

rad av Skärgårdsstiftelsen som organisation och stolt att få driva arbetet framåt, säger hon.

– utvecklingen går framåt och ­­be­­sökarnas preferenser förändras med tiden. Det gör att vi måste försöka hålla jämn takt med vår samtid och utveckla där det behövs. Hur många gånger har jag inte önskat att vi bara skulle kunna svara ja på flertalet önskemål och standardhöja alla områden samtidigt på ett bräde. Men man får perspektiv ganska snart, ler hon. Hur kostsamt minsta lilla bygge är eller hur mycket arbetstid en skog ­eller en äng behöver för att vi ska få fram det där vi strävar efter, både för att hålla oss till myndighetskrav och besökarens förväntningar. Anna tystnar, det finns väldigt mycket engagemang i hela hennes kroppsspråk. Vi vill göra mer, men vem vill inte det, skrattar hon och fortsätter.

En anrik stiftelse med en modern idé, 60 år i skärgårdens tjänst Skärgårdsstiftelsens VD Anna Waxin berättar om organisationen hon lett i tre år, om framtidshopp och utmaningar. ­Stångmärket träffar henne över en kopp kaffe med anledning av Skärgårds­ stiftelsens 60-årsjubileum. TEXT Anna

– skärgårdsstiftelsens grundidé, i­n­leder Anna Waxin, utgår från våra ­stadgar. Och här gäller det att ha ut­rymme för både bevarande­planer och utvecklingsplaner. Vi vill bevara Stockholms skärgårds egenart. Djur och natur behöver skyddas vilket vi gör inom våra naturreservat, alla de fantastiska byggnaderna med höga kulturvärden måste tas om hand på rätt sätt och alltsammans ska möta samtid och framtid med de förväntningar som dagens besökare har. – vi är en riktig doldis, utbrister hon och fortsätter. När jag berättar att Skärgårdsstiftelsen är Stockholms läns tredje största fastighetsägare häpnar många. ­B eståndet som helhet med 4 STÅNGMÄRKET

Björkman

11 000 ha mark, 20 000 ha vatten och ca 2 000 bygg­nads­verk är gigantiskt och det är en ständig kamp med prioriterin­ gar. Vi har ett stort förvaltarperspektiv för byggnader, mark och vatten som ska samsas med utveckling och förnyelse.

– i skärgårdsstiftelsens mångfacetterade och breda verksamhet har vi flera utmaningar och min uppgift blir som sagt i mångt och mycket att prioritera, förklarar Anna. Och vi vill självklart tillgängliggöra våra områden så mycket som möjligt. Det är därför vi finns, för att alla ska kunna ta del av Stockholms skärgård. Grundidén från 1959 är fortfarande bra. Det är ett privilegium att jobba med, och för, ett så gott syfte. Jag är impone-

– en viktig del för Skär­gårdsstiftelsen är att kunna säkra en långsiktig finansiering. Skärgårdsstiftelsens styrelse är ny sedan årsskiftet och jag känner redan både tilltro och glädje i att tillsammans med dem arbeta för en ökad förståelse för vår betydelse i hela Stockholms län. All framtidsspaning talar för att Skärgårdsstiftelsens marker kommer bli allt viktigare rekreationsområden för ett växande Stockholm. Annas förhoppning är att få fortsatt stabil finansiering från landstinget och ett långsiktigt avtal med ökat stöd för att trygga Skärgårdsstiftelsens framtid. – en del i mitt uppdrag, säger hon, är att säkerställa att det går att utveckla våra områden på ett hållbart sätt.

Utvecklingen går framåt och besökar­nas preferen­ ser förändras med tiden. Det gör att vi måste försöka hålla jämn takt med vår samtid och utveckla där det behövs."

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 4

2019-02-07 15:25

INTERVJU MED ANNA WAXIN, SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VD

Vi vill vara en föregångare i dessa frågor och jag tror att många med mig delar det som jag ser som vårt ansvar för kommande generationer.

Skärgårdsstiftelsens första ordförande och Vd, Hjalmar Mehr och Torsten Brissman.

– för tre år sedan, när jag tog över rodret fick jag ett tydligt uppdrag från styrelsen att öka självfinansieringen med 5 procent per år. Vi har under de senaste åren bl.a. omförhandlat våra hyresavtal. Det är en viktig uppgift att säkerställa stiftelsens finanser och därmed se över alla våra avtal. Att ­Skärgårdsstiftelsen ska ha en ekonomi i balans är vår mål­bild. Vi har inga vinstkrav utan kan skjuta tillbaka pengar­na direkt in i verk­samheten igen, det är väldigt fint att jobba så. Att få jobba med skärgårdsfrågor för ett gott syfte är lyx, säger hon och ser nöjd ut. Det känns bra att få vara med och värna om en så här viktig verksamhet. ­– skärgårdsstiftelsens organisation är en geografiskt spridd organisa­tion. Från Östhammar i norr till Nynäshamn i söder. Vi är en stor hyresvärd med hundratals hyresgäster. Till ­exempel har vi 100 ­permanentbostäder, ca 200 fritidshus, flera jakt- och fiskearrenden m.m. I fält har vi ca 40 ­anställda och på kansliet jobbar knappt 30 ­personer. Sett till vårt fastighetsbestånd borde vi vara fler. Varje roll måste nu göra många uppgifter. Betänk att Skärgårdsstiftelsen är svår att jämföra med någon annan organisation, fortsätter Anna.

– den breda verksamhet som Skärgårdsstiftelsen bedriver är stimulerande och rolig men även bitvis komplicerad. Vi arbetar strategiskt såväl som operativt i våra ”tre ben”, byggnader, naturvård och besöksnäring. Vad händer till exempel när en storm fäller träd på grannens mark, när takpannor behöver bytas, när ejdern minskar och minken härjar? När alltfler vill kunna sugtömma sina båttoaletter och när skolklasser vill lära sig om Östersjön. Vad händer när 87-åringen sålt sin båt men längtar ut i havsbandet eller när en kanotist fått en allergisk reaktion av ett getingstick på en liten kobbe? Jo, då finns vi där! Vår fältpersonal kan skärgården och är en stor trygghet för många. De möter alla i sitt arbete; hyresgästerna, naturhamnsgästerna, dagbesökarna, tidningsläsarna, instagramföljarna och skolklasser, förklarar hon och lutar sig tillbaka.

››

All personal samlad utanför gästhamnskontoret på Utö 1979.

I början köpte alla tillsynsmännen sina båtar från Westerbergs varv på Möja. Här är det tillsynsmannaträff på Träskö-Storö.

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 5

NR 1 • 2019 5

2019-02-07 15:25

60 ÅR I SKÄRGÅRDENS TJÄNST

›› vågar man ställa frågan om favorit-

ställe säger jag avslutningsvis. – Biskopsö, svara Anna direkt. Vi bodde i Enköping när jag var barn. Men min familj semestrade i Stockholms skärgård varje år och Biskopsö besökte vi ofta. Där var roligt att bada och klättra och inte minst att bekanta sig med hjortarna.

vad vill du skicka med våra läsare,

undrar jag till sist.

Vd Anna Waxin är stolt över Skärgårds­ stiftelsens breda verksamhet. Här på ringmärkningstur i projekt Levande skärgårdsnatur.

– Åh, då vill jag säga stort tack till alla våra Skärgårdsvänner. Engagemanget från er är stort och hjärtligt. Vi har många vänner som stödjer oss år efter år och det är verkligen värdefullt. Du som stödjande vän tillhör en grupp som vi värdesätter högt för utan ditt engagemang och skärgårdsintresse skulle vårt uppdrag inte vara lika viktigt. stödjande skärgårdsvänner. Anna välkomnar även extern finansiering. – Intresset utifrån är stort och vi håller precis på att ta fram lämpliga alternativ för de som vill ge ett extra bidrag till något speciellt. Många vill sponsra en bastu, ett reningsverk eller stödja riktade naturvårdsåtgärder. Det är vi väldigt tacksamma för. Vi finns här för att du ska kunna besöka Stockholms skärgård. Vi är, som en gammal slogan säger, markägare för din skull. En organisation med så goda ambassa­ dörer som vi har ska vara stolt. Så k ­ änner jag, avslutar Anna med ett leende och tittar på klockan. Dags för nästa möte men det behövs fler

En del i mitt uppdrag är att säkerställa att det går att utveckla våra områden på ett hållbart sätt. Vi vill vara en föregångare i dessa frågor."

∞

STÖD VÅRT ARBETE. BLI VÄN!

350 kronor Mer kostar det inte att bli vän! Och förutom att du bidrar till vårt f­ ortsatta a ­ rbete att förvalta och ­utveckla skär­gården får du: • Årets vänbok – boken man gärna har framme på soffbordet!

VAD KOSTAR DET PER ÅR? 350 kr för att bli enskild vän 425 kr för att bli familjevän 700 kr för att bli föreningsvän 1500 kr för att bli företagsvän

• Fem nummer av väntidningen Stångmärket • Möjlighet att följa med på våra populära ­guidade ­vänresor i Stockholms skärgård.

6 STÅNGMÄRKET

Du kan ­enkelt bli vän och ge gåvor på hemsidan, www.skargardsstiftelsen.se

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 6

2019-02-07 15:25

En idé för framtiden Sedan 1959 har Skärgårdsstiftelsen varje dag, ­ året om, arbetat för att bevara och utveckla en ­genuin skärgård. Allt började den 20 mars 1959 då ­Stockholms läns landsting, Stockholms stad och Länsstyrelsen beslutade att bilda en stiftelse. Stiftelsens ändamål är: §2 att med donerade och förvärvade fastigheter som grund verka för att ­bevara Stockholms skärgårds egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt främja utvecklingen av friluftsliv, kultur, rekreation och turism med beaktande av den bofasta befolk­ningens intressen. Under de första åren byggdes stiftelsen Stockholms skärgård upp genom markförvärv och anställning av personal i takt med den växande organi­sationen. 1960 fick stiftelsen sina första stöd­jande medlemmar (Skärgårdsvänner). Vännerna då liksom idag är ofta engagerade friluftsmänniskor ­eller båt­ägare som uppskattar servicen i våra hamnar. Och våra vänner har varit oss trogna år efter år. Som tack för stödet ordnades den första vänresan 1977 och 1985 utgavs den första vänboken. 1998 får stiftelsen sitt nuvarande namn då Landstinget, staden och länets kommuner vill trygga ett rörligt friluftsliv för regionens befolkning och samtidigt utveckla den potential som finns i regionen för turism avseende natur, kultur och rekreation. Förhandlingar som pågår under ett par år resulterar i att Skärgårdsstiftelsen markinnehav tredubblas då Stockholm stad skänker sina skärgårdsmarker till stiftelsen. Detta blir början på en ny resa. Skärgårdsstiftelsen växer. Då stadgarna säger att förvärvad mark ej får säljas vidare säkrade man därmed stora skärgårdsområden till förmån för kommande generationer och ett fortsatt rörligt friluftsliv.

Det här och mycket mer gör vi för din Skärgårdsupplevelse:

• Vi har bodar och bastur öppna när du vill värma dig. underhåller fyrar som du kan beundra både från • Viutsidan och insidan. och inventerar sillgrisslor och berguv • Viförringmärker en levande skärgårdsnatur. har kajinformatörer för att hjälpa dig att hitta ut • Vii skärgården. tar med över 1000 Skärgårdsvänner på guidade • Vi­vänresor varje år. Vi tar fram till naturreservaten för att göra • det enklare skyltar för dig att hitta. sköter hundratals torrdass och soptunnor i våra • Vinaturreservat. • Vi ansvarar för driften av vatten- och avloppsverk. målar hus, bygger gödselplattor, besiktigar • Vibyggnader och lagar bryggor. släcker markbränder, röjer sly och underhåller ­­ • Vinaturoch kulturstigar. tillhandahåller utbildningsmaterial för grund­ • Viskolan om skärgårdsnaturen. på plats från norr till söder, året om, • Vii allafinnsväder. Skärgårdsstiftelsen i siffror Skärgårdsstiftelsen: – är tredje största markägare i Stockholms län och äger 12% av all mark i Stockholms skärgård. – äger och förvaltar 40 naturreservat med över 2000 byggnader. – har 70 medarbetare, från norr till söder, på öar och fastland. – äger 16 jordbruk, 15 vandrarhem, 13 skärgårdskrogar, fem gårdsbutiker och mycket mer därtill …

Tack!

Du som stödjande vän tillhör en grupp som vi värdesätter högt. Utan ditt engagemang och ditt skärgårds­intresse skulle vårt uppdrag inte vara lika viktigt. Vi finns här för att du ska kunna leva ­skärgårdsliv. Vi är som en gammal slogan säger, markägare för din skull.

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 7

NR 1 • 2019 7

2019-02-07 15:25

Bosse Lind. Grinda gästhamn. Foto

Investeringar i

Skärgårdsstiftelsens gästhamnar/bryggor­ 1 1 Arholma

2

2 Lidö

NORRTÄLJE

3

3 Fejan

4

4 Kapellskär 5 Finnhamn

Fyra av dessa gästhamnar ska nu få del av utvecklingspengar från EU-programmet Central Baltic. Investe­ringar ska göras i infrastruktur som gör båtlivet bättre och skärgården mer tillgänglig.

6 Hjälmö, gästbrygga med begränsad service

7 Gällnö, gästbrygga med begränsad service 8 Grinda

Att det finns mängder av fantastiska naturhamnar på Skärgårdsstiftelsens områden är nog välkänt. Mindre känt är kanske att Skärgårdsstiftelsen också äger ett antal gästhamnar som drivs av duktiga entreprenörer.

9 Rögrund, gästbrygga, ej övernattning

5

10 Utö 11 Nåttarö

6

8

I södra skärgården är Utö en mycket ­populär hamn, här rustas just nu servicehuset. Vid ­Nåttarös turbåtsbrygga finns i dag bara ett fåtal platser för gästande båtar. Här kommer Skärgårds­stiftelsen att öka kapaciteten genom att lägga ut nya flytbryggor för ytterligare ett 20-tal båtar. Även här ska ett nytt servicehus för gästhamns­besökarna byggas.

7

STOCKHOLM

De hamnar som berörs är Fejan, Grinda, Utö och ­Nåttarö. På Fejan ska ytterligare 20 båtplatser skapas vid nya flytbryggor och hygienutrymmena ska rustas upp. Grinda är redan välbesökt och här ska ett nytt reningsverk byggas för gästhamnens servicehus.

Arbetet med de olika förbättringarna beräknas vara klara till sommaren 2020.

9

I projektet Smart Marina medverkar 32 hamnar i Sverige, Finland, Åland och Estland. Skärgårds­­ stiftelsen deltar med gästhamnen Fejan.

10 European Union European Regional Development Fund

11

8 STÅNGMÄRKET

I Sustain­­able Gateways-projektet ska Skärgårds­ stiftelsen tillsammans med Skogsstyrelsen i Finland utveckla totalt sju gästhamnar i de finska nationalparkerna och i våra svenska ­naturreservat.

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 8

2019-02-07 15:25

Naturhamn vid Tistronskäret och Alkobben strax norr om Möja. Foto Karin Romdahl.

Stöd oss lite extra I våra naturhamnar ligger du tryggt för natten. Vi har ordnat det för dig med sopbod och dass och ofta lite information om området. På några ställen står även en öppen bastu eller en bod som du är välkommen att nyttja. Servicemärket är ett extra stöd och visad uppskattning åt ­Skär­gårdsstiftelsens tillsynsmän och naturvårdare, som arbetar för att du som besökare ska möta välhållna natur­ hamnar och vackra skärgårdslandskap.

Foto Mats Lindfors

Stöd oss lite extra genom att köpa ett servicemärke så att vi kan fortsätta vårt arbete med bland a ­ nnat ­service i ­skär­gårdens ­naturhamnar. Servicemärket kan du köpa på skargardsstiftelsen.se

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 9

NR 1 • 2019 9

2019-02-07 15:54

Foto Anna Waxin

Vi vill att man ska ­kunna använda ­naturen för rekrea­tion, träning och friskvård på rätt sätt. Det ­gäller att bruka men inte ­förbruka vår unika skärgård.”

Skärgårdsvän Stefan Guldstrand

Min skärgård Stefan Guldstrand är entreprenör och driver tillsammans med sin kompanjon Anders Malm Utö Värdshus sedan 22 år och Utö Gästhamn ­sedan 8 år. Här berättar han om sin skärgård. – skärgården är och har varit en mycket stor del av mitt liv sedan vi tog över dessa verksamheter. Jag har nog en sorts hatkärlek till skärgården då den står för så mycket samtidigt, å ena sidan en suverän arbetsplats med natur, hav och glada männi­skor att arbeta med, både som personal och gäster, samtidigt som man ibland kan stånga sig blodig över de specifika problem och kostnader det innebär att driva skärgårds­företag. Det mest positiva, och övervägande, är nog möjligheten att variera sitt arbete, jag gillar att ha många ”kepsar” att byta mellan under arbetsdagen. – jag är född och uppvuxen i Kalmar så närheten och passionen till hav och båtar har funnits där från början, jag tror intresset för skärgården vaknade när jag 10 STÅNGMÄRKET

som 12-åring besökte släktingar som hade sommarställe i mellanskärgården, det var ju såå läckert att åka båt mellan alla öar som aldrig tog slut, sen dess har det nog legat en tanke och grott om att göra något här ute.

– i dag pågår ett arbete här på Utö som involverar många på ön som jag brinner lite extra för. Vi försöker skapa en modell som med lokala insatser ska påverka miljön nära inpå oss och som ­sedan skickar positiva svallvågor vidare ut i det stora, det består i allt från att skapa våtmarker för vattenrening och fisklekplatser till att tillgängliggöra naturen på ett bra och attraktivt sätt för våra gäster. Vi vill att man ska ­kunna använda ­naturen för rekrea­tion, träning och friskvård på rätt sätt. Det ­gäller att bruka men inte ­förbruka vår unika skärgård.

Skärgårdsstiftelsens viktigaste uppdrag är att göra Stockholms skärgård tillgänglig. För alla. Det finns lika många ”Min skärgård” som det finns människor i skärgården. Skärgårdsstiftelsens del i historien är att vi gör det möjligt för alla att skapa sin berättelse. Ut till oss är alla välkomna – året runt. Följ oss på Facebook och ­Instagram och ta del av ­berättelserna om skärgården.

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 10

2019-02-07 15:25

Alltid rent och säkert vatten i sommarstugan, båten eller där rent vatten behövs! Kontakta oss för visning och demonstration av Blue Marines Produkter

Besök oss på Allt för sjön den 2-10 Mars Monter AG:16 Swedish GTC AB Hemsida: www.swedishgtc.se Mail: mattsson@swedishgtc.se Mobil: 070-529 05 97 PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 11

2019-02-07 15:25

Rickard Rundgren Björk är uppvuxen på Fejan. Hans familjeträd sträcker sig tillbaka till början av 1800-talet.

12 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 12

2019-02-07 15:25

RICKARD PÅ FEJAN

Tillsynsman och sjöräddare; drömmar som blev sanna Skärgårdsstiftelsens tillsynsman Rickard Rundgren Björk är uppvuxen på Fejan. Som liten hade han två drömmar – att bli ­tillsynsman och jobba för sjöräddningen. Innan han var 25 hade hans drömmar infriats. ”Jag är väl född under en lycklig stjärna” konstaterar han. TEXT Mats

P

å Fejan råder stillhet efter höst- och vinterstormarna. Fjärdarna ligger stilla i väntan på vårens och sommarens ankomst. Bara enstaka båtar rör sig mellan öarna. En av dessa är den rejäla Örnvik 820 som rattas av Rickard Rundgren Björk. Han möter vid bryggan i Rävsnäs för att ta oss den korta sträckan till Fejan där han själv är barnfödd och där han fort­ farande bor och arbetar. Att båtar överlag ligger honom varmt om hjärtat förstår vi redan när vi lagt till vid bryggan på Fejan. Den före detta lots- och sjöräddningsbåten som ligger förtöjd mitt emot och som ser ut att vara bortom all räddning är, försäkrar ­R ickard, i gott skick. – Den är byggd i stål på Dockstavarvet 1970, motorn fungerar och även om underhållet är eftersatt var 20 000 kronor ett bra pris, säger han.

Wigardt

FOTO Bosse

Lind

Dessutom är den isbrytande. Ett roligt renoveringsprojekt, tycker jag, som inte ser så illa ut. Ett annat renoveringsprojekt som pågår på ­Fejan är bygget av den nya krog som ska ersätta den gamla som totalför­stördes i en brand några dagar efter mid­sommar 2015. Tak och väggar är på plats, ny entreprenör har utsetts och snart kan matgästerna återigen bänka vid dukat bord på Fejan. – Till planerna hör också att bygga om vandrarhemmet till ett annat slags boende, berättar Rickard som var den förste ett vara på plats vid den olyckssakliga eldsvådan, hastigt påklädd. vi lämnar bryggan och byggarbetsplatsen, pas­serar de stora hus som en gång ingick i den ­karantänsstation för passagerare från Ryssland och Baltikum som vid förra sekelskiftet etable­

›› STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 13

NR 1 • 2019 13

2019-02-07 15:25

RICKARD PÅ FEJAN

›› rades på Fejan, och vandrar vidare på den smala

stig som tar oss till Rickards och hans familjs många hus och hem. Det var i början av 1800-talet som Rickard Rundgren Björks familj bosatte sig på Fejan. De var fiskare och jägare, drev ett litet jordbruk, körde post, snickrade och byggde hus. Och några planer på att bryta traditionen har Rickard inte haft. Här är han barnfödd och här bor han kvar. Tillsammans med sin pappa utgör han hälften av öns bofasta befolkning. Rickards son Theodor, som representerar åttonde generationen, bor här varannan vecka. Ofta flyttar även övriga släktin­ gar ut till ön, oberoende av årstid. Familjens alla hus ligger samlade runt en väl använd gräsmatta. Här finns brygga, bod, uthus, äppelträd, nät på tork och lite inhägnade odlingar. Samt projekt i olika stadier, som en gammal Ford, några traktorer, en hydrokopter, en ny stenkista till bryggan, virke på tork. – Det rör på sig hela tiden, konstaterar Rickard. Redan farfars farfar körde post härute, min pappa och jag själv har också kört post. Men numera är turerna inställda och vi får hämta den i Rävsnäs istället.

en annan uppgift som ingår i familjens traditioner, och gör så än idag, är att bemanna sjöräddningsstationen i Rävsnäs. Fejan ligger strategiskt placerad, strax invid de stora farlederna över Ålands hav, och varje år görs mellan 200 och 250 uppdrag av skiftande karaktär, från brandbekämpning och båtar som gått på grund till sjuktransporter från de stora passagerarfärjorna som trafikerar farleden. Rickards pappa började vid sjöräddningen som 17-åring, Rickard själv var första gången med ombord på räddningskryssaren när han bara var tre veckor gammal. Arton år senare blev han själv skeppare, med både pappan och nuvarande sambon i besättningen. Han är nu anställd på ­deltid med att utbilda de ­besättningsmedlemmar som över hela landet helt ideellt bemannar sjörädd­ningens fartyg. På bordet där vi sitter ligger ett diplom från sjöräddningen med tack för en lyckad räddningsinsats då en svårt sjuk person i hårt väder kunde flyttas till räddningskryssaren för vidare transport till sjukhus. Häromåret deltog Rickard också i sjöräddningens insatser för flyktingbåtar på ­Medelhavet. – En fantastisk verksamhet, konstaterar han. 85 procent av alla sjöräddningsuppdrag utförs av oss, helt och hållet baserat på donationer, medlemskap och frivilligt arbete.

minns Rickard också den dag för ett antal år sedan när han hörde ett larm på radion om ett lastfartyg med 200 paket färdigsågat virke på däck som hade fått förskjutning i lasten ute vid Svenska Björn. – Det var ett riktigt busväder och besättningen tvingades släppa däckslasten i havet, berättar han. Sedan dröjde det inte länge innan virket började driva i land på öarna här ute.

som den mångsysslare han är

››

FEJAN Fejan ligger öster om Kapellskär och är ­sedan många år ett uppskattat ­besöksmål för paddlare och båtfolk. En brand 2015 förvandlade Fejans krog, inrymt i huset närmast brygganläggningen, till aska. Följ Skärgårdsstiftelsen på Facebook och anmäl dig till nyhetsbrevet för uppdaterad information om återuppbyggnaden av Fejans krog och övrig verksamhet. Så tar du dig hit Passbåt går från Räfsnäs brygga. För mer information besök waxholmsbolaget.se Enskärs Sjötransport kör båttaxi till Fejan, för att boka ring 070-692 83 83. 14 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 14

2019-02-07 15:25

RICKARD PÅ FEJAN

Sonen Theodor representerar 8:e generationen på Fejan.

Rickard är ständigt sysselsatt med båtar, fiskenät och allehanda projekt.

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 15

NR 1 • 2019 15

2019-02-07 15:25

RICKARD PÅ FEJAN

Rickard bärgade virke efter en storm och byggde sitt hus av. – Det var hyvlat och klart, säger han förtjust.

›› Rickard, som precis var i färd med att beställa

16 STÅNGMÄRKET

ett färdigt modellhus att sätta upp på Fejan, tog ledigt från jobbet och ägnade tillsammans med sin pappa och sin farfar många dagar åt att leta upp, samla ihop och bogsera hem det virke som spolats över bord. Det räckte sedan med råge till att bygga ett hus av, Rickard behövde bara komplettera med fönster och innerpanel. – Det var hyvlat och klart, bara att börja snickra, säger han förtjust. På det viset kunde jag ta sparpengarna och köpa en båt för istället. ­Dessutom var det en välgärning att få bort virket, det hade kunnat ställa till med mycket elände för alla fritidsbåtar som trafikerar farlederna. Det är i det huset som vi nu slår oss ner för en fika vid köksbordet. Utanför fönstret anar vi att en färja till Finland passerar. Det händer att ­R ickard hoppas på en ny däckslast som ska komma drivande mellan öarna, huset skulle nog behövas byggas ut och få en lite större veranda …

är det ett roligt arbete där jag får samarbeta med tillsynsmännen på öar i närheten som också ingår i Skärgårdsstiftelsen. I arbetet som tillsynsman ingår ett brett utbud av uppgifter, som att jaga mink, röja sly, underhålla bryggorna och att bistå med att återskapa de gamla betesmarkerna på grannöarna Lidö och Idö. Drömmen är att i framtiden kunna ha lite djur som hjälper till att hålla ängarna öppna även på Fejan. Rickard svarar även för att vatten och avlopp fungerar till den verksamhet som till kommande sommar ska vara driftsatt i den nybyggda krogen. Fram till dess är han upptagen med en ny brygga vid bastun. Granvirket har han först avverkat och låtit torka, sedan har det sågats till bräder på det minisågverk, en så kallad Solosåg, som han införskaffat för just detta ändamål. – Funderar lite på att även köpa en småskalig ­hyvel för att kunna göra egen panel, säger han och får det att låta som om han redan har fattat sitt beslut.

under väntetiden arbetar han även som tillsynsman åt Skärgårdsstiftelsen som sedan årsskiftet 2013/14 äger den före detta karantänsstationen på Fejan. – Det är en extremt viktig pusselbit för att klara försörjningen, konstaterar han. Dessutom

bor man på en ö måste man, antar vi, vara så självgående det bara är möjligt. Och att Rickard idag gör det han gör och bor där han bor är kanske inte så konstigt. När han var liten läste hans pappa till och med högt ur Sjöräddningssällskapets årsböcker. Och någon

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 16

2019-02-07 15:25

RICKARD PÅ FEJAN

längtan till en 3:a i Farsta eller Norrtälje har ­aldrig känt. Han har alltid varit mer intresserad av jakt, fiske och båtar än av sport och idrott. – Jag fick tidigt följa med min pappa när han jobbade med sina olika projekt, både på land och till sjöss, berättar han. Jag har väl blivit färgad av det, fick lära mig mycket, hade aldrig tråkigt, hade alltid saker att göra. Vilket är en inställning som nu förs vidare till sexåriga sonen Theo. – Men han måste ju inte bli sjöräddare eller tillsynsman för det, försäkrar Rickard. Men det vore ju inte helt fel heller

∞

Sjöräddningssällskapet bildades 1907. Man har idag 71 räddningsstationer och fler än 200 räddningsbåtar utplacerade längs den svenska kusten och i de stora sjöarna. 2 300 frivilliga ­sjöräddare är beredda att rycka ut, dygnet runt, året om. Inom 15 minuter är räddningen på väg när ­larmet går. Mycket av den dagliga driften täcks av medlemsavgifterna från 111 000 medlemmar. Till detta kommer frivilliga donationer och gåvor. Allt arbete utförs helt ideellt.

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 17

NR 1 • 2019 17

2019-02-07 15:25

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER med Madeleine Westin

Är vågorna lägre på våren? Februari, mars är verkligen den tid på året då man längtar som mest till att få komma ut på vattnet. Det är inte länge kvar tills båten ska sjösättas och jag brukar ofta reflektera lite över vädret som varit.

Madeleine Westin är meteorolog och Väderchef på TV4. Vi välkomnar Medeleine som krönikör i Stångmärket där hon kommer att skriva återkommande om skärgårdsväder. Har du någon specifik väderfråga du vill ha svar på kan du maila oss på redaktion@skargardsstiftelsen.se

förra sommaren var det för många en fantastisk sommar och jag tror inte jag är den enda att hålla med om detta efter att spenderat större delen av den ute i skärgården. Samtidigt var det en katastrofal sommar när det gäller skogsbränder, torka och förstörda skördar. Som meteorolog är det omöjligt att redan nu sia om hur sommaren kommer bli. Däremot så vet man, som meteorolog, hur olika väderfenomen uppstår. Själv brukar jag ofta sitta på vid vattnet och blicka ut över fjärden. Just så här på tidiga våren om inte isen ligger kvar, så är vågorna nåt som fascinerar mig.

på våren och bara väntat på att båten ska sjösättas? Med vinden i ansiktet och blicken ut över havet – har du då tänkt på att ­vågorna ibland kan tyckas variera i storlek trots att det blåser lika mycket. Konstigt tycker du. Men då kommer du att tänka på en gammal skröna (eller är det det?) om att vågorna alltid är mindre på våren. Kan det verkligen stämma?

har du suttit ute på bryggan

18 STÅNGMÄRKET

och formas blir det lättare att förstå varför detta påstående är så intressant. Jag personligen älskar vågor i skärgården, mjuka skvalpande och de betyder i många fall också att förhållandena för att segla är bra! Vågor är egentligen som hjul som rör sig. Du ser i själva verket bara en liten del av vågen. Vattnet strömmar på olika sätt i olika delar av dem. I den övre delen, den så kallade vågtoppen, strömmar ­vattnet med i vågens rörelse. Däremot i den ­nedre delen, vågdalen, strömmar vattnet åt det andra hållet. Här strömmar det mot rörelseriktningen. Tänkt dig ett hopprep som ligger slappt på marken, om du ger det en snärt från ena sidan kommer en vågliknande form fara över repet. Om du istället tänker dig att hopprepet är vattenytan och din snärt är vattnet som strömmar, så har du förstått hur vågor funkar! Som du kanske misstänker är det alltså vågformen som flyttar sig framåt, inte vattnet självt.

om vi börja med hur vågor skapas

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 18

2019-02-07 15:25

MYTER OCH SANNINGAR OM SKÄRGÅRDSVÄDER

haft högtrycks­ betonat väder och helt vindstilla. Något händer i atmosfären och det börjar blåsa. Då kan man beskriva det hela som om vinden greppar tag i vattenytan och ­skapar en lätt krusning. Det är början på en våg. Om vinden sen ökar kommer vinden greppa tag i mer vatten, som resulterar i större krusningar och så småningom bildas större och större vågor. Men skillnaden är stor mellan vår och höst. Under våren är vattnet fortfarande kallt efter en lång vinter. Det kalla vattnet kyler luften precis ovanför vattenytan. Kalluften lägger sig då som ett täcke mellan luften och vattnet och gör att vinden får svårare att greppa tag om vattenytan jämfört med på hösten när vattentemperatur och lufttemperatur är mer lika. Då är det mycket lättare för vinden att greppa om vattenytan. Alltså, sanningen är att vågorna är lägre på våren jämför med vågor på hösten ­under samma vindförhållanden. Skillnaden kan ibland vara påtaglig. Det är därför du ibland på våren kan se en segelbåt forsa fram på ett spegelblankt vatten men med fin vind i seglen

säg att man en period

∞

Foto: Madeleine Westin

Jag personligen älskar vågor i skärgården, mjuka, ­skvalpande och de betyder i många fall ­också att ­f örhållandena för att segla är bra” Foto: Madeleine Westin

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 19

NR 1 • 2019 19

2019-02-07 15:25

Ögruppen där hållbarhet är en självklarhet TEXT

20 STÅNGMÄRKET

Johan Augustin

FOTO

Roger Borgelid

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 20

2019-02-07 15:25

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 21

NR 1 • 2019 21

2019-02-07 15:25

SKÄRGÅRDAR I VÄRLDEN – SEYCHELLERNA

Seychellerna är själva sinnebilden för paradiset. Här kämpar e ­ ldsjälar med projekt som återplantering av koraller och rehabilitering av ­havssköldpaddor. Stångmärket har besökt den tropiska arkipelagen i Indiska oceanen där de gröna projekten avlöser varandra.

K

ullarna som omger färjelägret

är klädda i heltäckande regnskog som avger en lätt dimma. Vår färjekatamaran har precis lämnat huvudön Mahé och bakom oss tornar vindkraftverk upp sig i hamnen – som genererar el till Seychellernas huvudstad Victoria, alldeles intill. Snart skymtar klipporna som de flesta förknippar med Seychellerna, de böljande granitformationerna – utspridda i pulversanden på ön La Digue; som lockar besökare från hela världen till stränder som Anse Source d'Argent – antagligen den mest fotograferade stranden i övärlden. Jag och fotograf Roger Borgelid går iland och hyr cyklar, transportmedlet som de flesta här tar sig fram med. Faktum är att det enbart finns

ett fåtal privata bilar på La Digue, och de smala vägarna byggdes ursprungligen för cyklar. Ett kortvarigt regn, som är ofta förekommande, har lämnat kvar dofter av den frodiga vegetationen som sveper över oss när vi trampar upp och nedför backarna. – Det är lite som Bohuslän möter ­Maldiverna, ropar Roger. jag håller med; klippformationer och sandstränder möts och bildar ett säreget tropiskt paradis; öppet för alla sinnen. Längs vägen går några jättesköldpaddor och betar av växligheten; det är lite som att tiden stått still i denna Edens lustgård. Jag förstår varför Seychellerna är ett popu­lärt resmål för nygifta par; natu-

Vi är en liten nation som har förstått att vi inte bara kan utveckla och exploatera utan att samtidigt skydda miljön."

SKÄRGÅRDAR I VÄRLDEN Samma möjligheter, samma utmaningar

rens former är mjuka och böljande – och som om Roger kunde läsa mina tankar utbrister han: – Till och med granitklipporna är sensuella! det enda som röjer den bilden är turister som sveper förbi på cyklar. Landets myndigheter har länge riktat turism bort från massturism och exploatering, mot high-end turister som betalar mer. Varje år kommer drygt 300 000 besökare till öarna som spenderar nära fem miljarder kronor. Regeringens medvetna hållbarhetsmål ska hindra överutnyttjandet av den sköra miljön. Alain de Comarmond ansvarar för klimat- och hållbarhetsfrågor på Seychellernas miljödepartement. Han berättar att Seychellerna har strävat efter att bevara naturen sedan självständigheten från Storbritannien 1976. – Vi är en liten nation som har förstått att vi inte bara kan utveckla och exploatera utan att samtidigt skydda miljön, säger han.

››­

Seychellerna är lite som Bohuslän möter Maldiverna.

22 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 22

2019-02-07 15:25

›› STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 23

NR 1 • 2019 23

2019-02-07 15:25

››­Företag som kommer till ögruppen vet

att de måste följa strikta regelverk. Det samma gäller antalet turister. Alain de Comarmond förklarar att ”peaken” är nådd, särkilt på välbesökta öar som La Digue. – Nu ska vi istället satsa ännu mer på ekoturism och hantera de besökare vi redan har. Seychellerna skyddar redan omkring hälften av sin landareal i olika reservat och nationalparker. De marina skyddsområdena täcker för närvarande 16 procent och målet inom två år är att 30 procent ska vara skyddade.

– Det ser ut som att vi når målet. Det kommer finnas områden där inget fiske tillåts, och andra där lokalt och hållbart fiske bedrivs. samtidigt satsar landet på gröna energi­ källor för att minska sitt klimatavtryck och beroende av fossila bränslen. Nya vindkraftverk planeras och samtidigt som solpaneler redan täcker många hotelltak och andra byggnader, så finns det ett hot som även Seychellerna har svårt att skydda sig mot. – Klimatförändringarna medför ­var­mare vatten vilket gör att våra rev bleks och erosionen ökar längs kustremsorna, säger Alain de Comarmond. Läget för världens korallrev ser tveklöst mörkt ut, men Seychellerna satsar på återplantering av koraller på åtta platser i landet och samarbetar med Australien inom forskning av mer resilienta koraller – som ska kunna stå emot ökade havstemperaturer.

Återplantering av koraller Sköldpaddsäggen placeras på en säker plats där man har full kontroll över kläckningsprocessen.

24 STÅNGMÄRKET

på félicité pågår återplantering av revet som drabbades hårt av klimatfenomenet El Ninos höjda vattentemperatur för två

år sedan. Vi startar snorkelturen från stranden och simmar ut i det turkos­fär­gade vattnet. Blågröna papegojfiskar patrullerar havsbotten och letar efter koral­ler att knapra i sig, men allt som syns är blekta avbrutna bitar som ligger i högar. Stim av revfiskar och en stor ny­ fiken barra­cuda sveper förbi, det hela ser ut som en intakt undervattensvärld, om det inte var för korallrevet. Vi är en grupp snorklare som närmar oss upp­spända vajrar på mellan tre och fyra meters djup. Här sitter bitar av hårdkorall fastspända. Six ­S enses – resorten på Félicité står bakom återskapandet av korallreven – en lång process som nyligen påbörjats. Resorten som i sig själv är väl integrerad med granitklipporna och den omkringliggande skogen, arbetar för att slita så lite som möjligt på öns naturresur­ser. Inga plastflaskor tillåts, och drinkar serveras med sugrör tillverkade i papper. Solpaneler på taken genererar all el som används i resortens villor, vattnet som används i duscharna är havsvatten som kommer från öns egen avsaltningsanläggning. I den ekologiska trädgården odlas frukt och grönsaker som serveras i restau­ rangerna. Six ­Senses har även återplan-

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 24

2019-02-07 15:25

terat den ursprungliga skogen, med bland annat landets symbolpalm Coco de Mer, som tidigare fick ge vika för bland annat timmerproduktion. Än så länge har en tredje­del återplanterats och målet är att hela ­Félicité ska få tillbaka sin ursprungliga skog. det är även målet på north island.

Ön är ett eget eget eko-projekt, som drivs av en av Afrikas mest välkända safariope­ ra­­­törer Wilderness Safaris; känd för sitt hållbarhetsfokus. North Island räknas som Seychel­lernas exklusivaste ö där kändisar som den brittiska kungafamiljen och ­Victoria och David Beckham har bott. Vår speedbåt möts av en mindre motorbåt som tar oss iland den sista biten. Det är viktigt att råttor och andra skadedjur inte får en chans att ta sig iland med vår båt; de har tidigare slagit ut fågellivet, och för att inte historien ska upprepa sig kontrolleras alla båtar som anländer till North Island noga. Under palmerna som tar vid där den gräddfärgade stranden slutar, betar jätte­ sköldpaddor gräs och örter. Seychellisk jättelandsköldpadda är endemisk och världens största art av jättesköldpadda. På North Island levde tidigare tusentals

sköldpaddor, men sjöfarare som kom hit i början av 1600-talet uppskattade köttet, och reptilerna som klarar sig länge utan mat och vatten, kunde transporteras som färsk proviant – levande ombord fartygen. Följande århundrade kom nästa bakslag i form av en råttinvasion, där gnagarna fick mersmak av de försvarslösa sköldpaddorna. Idag är North ­Island både fritt från råttor och katter och djur­livet börjar komma tillbaka. – Vi har omkring hundra jättesköldpaddor som långsamt ökar i antal, och beräknar att samtliga arter av havsfågel har återhämtat sig inom femton år, berättar öns ekolog Carl Havemann. under den klarblå himlen och avger det där sköna prasslet som många associerar med paradis och som något helt naturligt. Faktum är dock att även kokospalmen är en invasiv art som tränger undan inhemska palmer som

palmerna vajar

världskända Coco De Mer och andra trädarter. Den utvecklingen stoppar Carl Havemann och hans team genom att fälla kokospalmer och återplantera naturlig skog. – Planen är att först rehabilitera de låglänta områdena och sedan bergen. Ibland hjälper turister till med återplanteringen, berättar han. längre in på den skogbeklädda ön är ett stort område inhägnat; det är här den största delen av de grönsaker och frukt som används på resorten odlas. Carl Havemann visar upp chiliplantor och mangoträd, samtidigt som han förklarar att ön arbetar hårt med att minska matsvinnet genom att skära ner på portionerna som serveras. Han medger att hålla fisket på en hållbar nivå är en svår nöt att knäcka. – Det är en utmaning. Men hajar lämnas i fred, och arter som röd snapper får bara fiskas när de nått en viss storlek.

››­

Klimatförändringarna medför varmare vatten vilket gör att våra rev bleks och erosionen ökar längs kustremsorna." STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 25

NR 1 • 2019 25

2019-02-07 15:25

SKÄRGÅRDAR I VÄRLDEN – SEYCHELLERNA

››­Carl Havemann besöker även skolor

och pratar med ungdomar om vikten av hållbarhetsarbete. Det gäller att utbilda den unga generationen i att inte äta vilda djur – till exempel flygande hundar, som betraktas som en delikatess på många av öarna. – Det är den unga generationen som är framtiden. De ska leda landet i en hållbar riktning, säger han. Vi fortsätter vår båtluff till ännu en av Seychellernas öar, som tagit det gröna tänket ytterligare ett steg.

Naturreservat i egen regi slår det mig hur öde det är. En vidsträckt strand och tropisk skog som väller ner från bergen på öns mitt. Det vilar ett lugn över Cousine Island, det är en trygg plats för djur att existera. Luften ovanför våra huvuden är full av flygande akrobater; enbart på Cousine häckar åtta arter av havsfågel. Det dröjer inte länge innan en karettsköldpadda kravlar upp på den öde ­stranden och hittar skugga under en palm. Det är början av december och säsong för de utrotningshotade havssköldpaddorna att lägga sina ägg, vilket arten gör dagtid på Seychellerna – en av få platser kvar i världen – där de exploaterade sköldpaddorna känner sig säkra nog att lägga sina ägg i dagsljus.

när vi landstiger

26 STÅNGMÄRKET

cousine island,

är en skyddad granit-ö, och precis som på många av Seychellernas andra öar, pågår projekt med att skydda havssköldpaddor som ska öka deras antal. Den privatägda naturreserven är en ekologisk framgångssaga för både karett- och grön havssköldpadda som lägger sina ägg på stränderna, samt för flygande hundar, en rad fågelarter, ödlor och insekter. Karettsköldpaddan, vars brunspräckliga skal är ungefär en meter långt och länge varit eftertraktat till hantverk, gräver en grop i den mjuka finkorniga sanden. När honan börjar lägga ­äggen går hon in i ett trancelikt tillstånd, vilket möjliggör för Cousines ekologer – de sydafrikanska makarna Stuart och ­Bronwyn Dunlop – att föra över äggen till en hink, och samtidigt kontrollera märkningen i skalet. De 185 lagda äggen förs till en säker inhägnad plats – längre bort på stranden, där Stuart och Bronwyn har full kontroll på kläckningsprocessen, och så småningom kan hjälpa sköldpadds­ ungarna att nå havet. – De måste ta sig förbi hungriga krabbor och fåglar. Vid varje kläckning är det bara ett par ungar som överlever, så vi hjälper naturen på traven genom att ge dem säker passage till vattnet, förklarar Bronwyn Dunlop. och andra av arkipelagens öar, innefattar även grön havssköldpadda, och har fått

sköldpaddsprojekt på cousine

de båda hotade arterna att öka i Seychellernas vatten. Sydafrikanske ­fi lantropen och mångmiljardären Fred Keeley driver ­Cousines enda resort och står bakom samtliga av öns projekt. Samtliga turistintäkter återinvesteras i de olika rehabili­ teringsprojekten. Solpaneler på taken försörjer ön med el, medan regnvatten används i duscharna och filtreras till dricksvatten som serveras i glasflaskor. Påsar, sugrör och flaskor tillverkade i plast är bannlysta, samtidigt som turister informeras om vilken skada plast och mikroplaster orsakar i havet. Fred Keeley är ensam investerare. – Mina solpaneler reducerar kostnaden för att driva ön, samtidigt som vi minskar klimatavtrycket säger han. även cousine har börjat återplantera sina korallrev men det är en kamp mot klockan så länge jordens uppvärmning pågår. – Korallreven och utfiskningen av ton­fisk och bläckfisk är en utmaning. Vi har spanska och kinesiska trålare som tömmer havet på tonfisk. Det är bara en tidsfråga innan fisket kraschar, säger Fred Keeley. Trots hoten är han positiv inför ­framtiden. – Regeringen har satt miljön som första prioritering, och ska utöka antal reservat både på land och till havs. På Seychellerna går hållbarhet före ­exploatering

∞

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 26

2019-02-07 15:25

Seychellerna består av 115 öar i Indiska Oceanen. De utgör två kategorier: de inre granitöarna som omger huvudöarna Mahé, Praslin och La Digue, vars bergstoppar skjuter upp från urskogar, omgärdade av några av jordklotets vackraste stränder. De yttre öarna består av platta korallöar närmre Afrikas kust, som inkluderar Aldabra – världens största korall­ atoll. Det är på de inre huvudöarna som den största delen av befolkningen på omkring 100 000 människor bor, medan de yttre öarna förblivit närmast orörda. Redan på 1980-talet startade projekt för att bevara landets fyra arter av havssköldpaddor – som är skyddade enligt lag. Myndigheterna tar miljöskydd på största allvar och 47 pro­ cent av landarealen är avsatt i olika nationalparker och reservat. Fyra marina nationalparker skyddar över 150 olika fiskarter. Cousin (grannön till Cousine) och Bird är fågel­ skyddsområden. Seychellerna har dessutom två UNESCOvärldsarvsplatser; Aldabra-atollen och Vallée de Mai – en förhistorisk palmskog med landets största bestånd av Coco de Mer-palmer, där den utrotningshotade svarta papegojan lever och ökar i antal.

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 27

NR 1 • 2019 27

2019-02-07 15:25

INTERVJU MED ELISABETH THAND-RINGQVIST

”Det är roligt när det är lite svårt” Stångmärket möter Skärgårdsstiftelsens nya ordförande Elisabeth Thand-Ringqvist

OM ELISABETH THAND-RINGQVIST Född 1972, uppväxt på Frösön i Jämtland. Bor sedan 1990-talet på Kungsholmen tillsammans med sin man och två tonåringar. Elisabeth är engagerad i många olika ­verksamheter och investerar bland annat i onoterade bolag inom finansiell teknologi. Centralt i hennes dagliga värv är att bedöma risk och möjligheter och ställa dem mot varandra. Hon har också grundat en affärsängelfond som investerar i tillväxt­bolag längs E14. På fritiden är det friluftsliv som ­gäller. Gärna utförsåkning och randonné. ­Långfärdsskridskor är en annan favorit. På sommaren är det vandring, cykling och kajak som gäller.

Vad tar du med dig in i arbetet? Det jag främst tar med mig är min erfarenhet från arbetet i företagsstyrelser och beslutsfattande församlingar. Jag har varit verksam på olika sätt i både stora och små företag och tror att jag fram­ förallt kan bidra med nya affärsmodeller som kan inspirera. Jag är en nyfiken person och har ett stort engagemang i frågor kring digita­li­ sering och utveckling, det är spännande frågor där förändringstakten är oerhört hög. Där tror jag att jag kan vara ett bra bollplank med mina erfarenheter kring vad som faktiskt behöver utvecklas för att Skärgårdsstiftelsen ska hänga med i sin samtid. Vad har Skärgårdsstiftelsen för möjlig­ heter och utmaningar som du ser det? Det som lockade mig mycket i uppdraget var det lite svåra i utmaningen mellan att förvalta och förnya. Det är roligt när det är lite svårt. 28 STÅNGMÄRKET

Som alla vet har Skärgårdsstiftelsen ett stort bestånd med ett underhållsunderskott som kräver pengar. Men vi har också väldiga möjligheter att tillgängliggöra Stockholms skärgård. Här tycker jag att det är viktigt att visa vad vi bidrar med som ingen annan gör. För mig som friluftsintresserad kan jag se enorma möjligheter till utveckling i en värld där alltfler vill hitta off-line istället för on-line. Att utveckla skärgården för nya villkor och på nya villkor med t ex möjligheter till att tälta på nya sätt, eller hitta in till lösningar med unika boenden med eremithus eller andra naturnära ­lös­ningar. Idag finns det digitala lös­ ningar som gör att det blir allt enklare att leva och verka långt ifrån städerna. I mitt a­rbete med investeringar i ­digitala start-ups ser jag att många tar fram ­ser­vicelösningar som också kan appli­ ceras i skärgården. Kanske en VOI* på vattnet för att ta sig mellan öarna med korta avstånd …

Jag ser också att vi har en oerhört stor tillgång i det vatten som Skärgårdsstiftelsen äger, och där vet jag att vi har börjat arbeta med den resursen vilket är spännande. Vad blir ditt första uppdrag till VD och ledningen? Jag vill säkerställa att jag och styrelsen är ett bra bollplank. Vi ska ställa frågor när det behövs, och heja på arbetet när det behövs. Jag vill se en framtidssäkrad vision med en ambitiös men uppnåelig verksamhetsplan. Jag tycker att vi alla ska vara väldigt generösa i idéfasen, och jag ser fram emot att vara med att ta fram den vision som Skärgårdsstiftelsen arbetat med och som vi nu ska slutföra. Sedan ska realism och genomförandeförmåga styra prioriteringarna. *VOI är benämningen på de sparkcyklar som du kan hyra i Stockholm genom en app för att transportera dig runt i stan.

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 28

2019-02-07 15:25

NOTISER

Vi trivs bra i Tullhuset Med anledning av den omfattande renoveringen i högvakts­huset på Skeppsholmen där Skärgårdsstiftelsen har haft kansli sedan 1985, flyttade vi över bron. Vårt nya kansli ligger på Blasieholmen, i Tull­huset. Tullhuset som stått tomt en längre tid p.g.a. Nobel­centrets vara eller icke vara har nu fått Skärgårdsstiftelsen som ny hyresgäst. Lagom till Nobeldagen den 10 december flyttade vi in i delar av huset som en tillfällig lösning medan vårt gamla kansli renoveras. – Tursamt nog var Tullhuset på Blasieholmen ledigt och här blir vi med största sannolikhet kvar i ca ett år. Vi är glada att fortfarande få vara på en så vacker och strategiskt lämplig plats med Skärgårdskommunikationer runt knuten, säger Anna Waxin, Skärgårdsstiftelsens VD. Nu har vi kommit iordning på vårt nya kansli på Blasieholmen. Efter 35 år på Skeppsholmen var det en hel del att packa och sortera … Ny besöksadress är Nybrokajen 1B, 111 48 Stockholm.

Vårt nya kontor ligger i Tullhuset på Blasieholmen. Foto: Christoffer Thuresson-Björn.

Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719

Säckar

Sjötransport

Ved, jord, grus

Annat

Upphämtning av byggsäckar

Frakttjänster i skärgården

Leverans av förbrukningsvaror

Det mesta går att lösa

SEABAG är en storsäck avsedd för Stockholms skärgård. Säckarna finns i två storlekar och passar perfekt för bland annat byggarbetsplatser, tomtröjningar och vindsrensningar. Gå in på seabag.se för prislislista eller ring oss för mer information.

08-409 190 50

Läs om den dramatiska sommaren 1719 då ryssarna brände sju städer, från Norrköping till Öregrund, ett 60-tal bruk, slott och andra herresäten och ca 500 gårdar och byar. Läs också om striderna till sjöss och till lands mellan ryssar och svenskar som kulminerade i slaget vid Baggensstäket nära Stockholm. I boken kan du också se hur slotten och herresätena ser ut idag. Boken har ett 90-tal illustrationer i form av målningar, kartor mm. 185 sidor. En praktbok! Pris: 450 kr.

En närmare presentation av boken finns på magnusullman.com Du kan beställa boken på tel: 0708 1919 29 eller e-mail: bok@magnusullman.com Boken levereras med en inbetalningsavi till angiven adress. Priset inkluderar porto och emballage. För leverans till adress i utlandet tillkommer extra porto med 90 kr.

Bokförlaget Magnus Ullman AB STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 29

NR 1 • 2019 29

2019-02-07 15:25

RYSSHÄRJNINGARNA DEL 1

Rysshärjningarna 1719

TERROR

En svart sommar För trehundra år sedan brände och skövlade en rysk flotta skärgården från Gävle ner till Norrköping. ­Flottan bestod av 132 galärer och ett stort antal mindre båtar. Ombord fanns 26 000 ryska soldater och kosacker med hästar. Galärerna var byggda för strid i skärgården och kunde ros med tjugo par åror. Oberoende av vind kunde de ta sig fram mellan skärgårdens öar och genom smala sund. I den svenska örlogsflottan fanns ingenting liknande. Det svenska försvaret förskansade sig bakom Vaxholms fästning och innanför smala Baggenstäket. Skärgården lämnades åt sitt öde. Ryssarnas mål var att bränna, härja och skövla och tvinga ­svenskarna till fred efter kung Karl XII:s förlorade krig mot Ryssland. Ryske tsar Peter hade erövrat alla delar av Sverige på andra sidan Östersjön, inklusive Finland och Åland. De ryska härjningarna pågick i fyrtio dagar den varma och torra sommaren 1719. Det blev en svart sommar. Efter de fyrtio dagarna återstod bara avbrända öar, holmar och skär. Gårdar, åkrar, ängar och skogar – allt var borta. Lukten av rök kändes ända in till Stockholm.

30 STÅNGMÄRKET

TEXT OCH FOTO Carina

D

var en ren terrorhandling. Terror betyder ”skräckinjagande våldsmetoder använda i politiskt syfte” – enligt Svenska Akademiens ordbok. Skräckinjagande? Absolut. Våldsmeto­ der? Definitivt. Politiskt syfte? Säkert. Tsar Peter formulerade syftet i ett mani­ fest som ryssarna spred i skärgården och som finns bevarat i två exemplar på Kungliga Biblioteket. Där stod att ryssarna la allt ansvar på dem (läs svenskarna) som ville förhindra att det blev fred, efter ett långvarigt och blodigt krig. Kriget hade pågått i hela 19 år. Sverige hade förlorat allt öster om Östersjön, men vägrade ändå sluta fred. Fredsförhandlingarna mellan Sverige och Ryssland på Lövö i Ålands skärgård var låsta trots att kung Karl XII hade skjutits till döds vid Fredrikshald i Norge ett halvt år tidigare. Nu var det systern, drottning Ulrika ­Eleonora, som regerade. et ryska angreppet 1719

i en vindstilla gryning den 11 juli 1719 såg utkiken på Söderarm horisonten fyllas av galärer. Det var ingen överraskning. Svenskarna visste mycket väl att

Lernhagen Matz

den ryska skärgårdsflottan var samlad på Åland för ett anfall mot Sverige. Redan tre dagar tidigare hade en svensk amiral varnat eftersom vinden då vänt till ostlig – till fördel för de ryska galärerna. Efter att galärerna angjort roslagskusten rodde en del av flottan norrut och en söderut. Den södra leddes av general­ amiral Apraxin och den rodde genom Blidösund, vidare öster om Östra Lagnö och förmodligen i nuvarande Husaröleden söderut ner mot Möja. Ryssarna hittade i skärgården eftersom de tvingade skärgårdsbor att bli lotsar. Galäreskadern fortsatte sedan över Kanholmsfjärden där en mindre del rodde in mot Malma och Tyresö Brevik. En annan fortsatte söderut till Runmarö, Nämdö, Ängnö, Gränö, Smådalarö och vidare mot Ornö och Utö. Ryssarna brände även Huvudskär eftersom det var en hamn för det viktiga strömmingsfisket. Titta på kartan över Huvudskärsarkipelagen här intill från 1711, alltså åtta år före rysshärjningarna. Man kan se att det låg åtta bodar och ett kapell på Lökskär, fem bodar på Ålandsskär och tre på Malmskär. Kapellet är det enda huset med rött tak och det har små kors på husnockarna. Allt brändes, också

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 30

2019-02-07 15:25

RYSSHÄRJNINGARNA DEL 1 – TERROR

Karta över Huvudskärsarkipelagen från 1711, åtta år före rysshärjningarna.

Rysk galär.

kapellet även om soldaterna var beordrade att skona skärgårdens kyrkor. fortsatte sedan vidare söder­ut mot Trosa, Södertälje och Norrköping. Allt brändes, inte bara hus och uthus. Om det fanns en ugn eller en spis slogs den sönder. Alla bruksföremål för hushåll, jordbruk och fiske förstördes. I gamla tingsprotokoll kan man läsa hur ”grytor, fat, tall­rikar, skedar, kar, tunnor, baljor, yxor och all annan redskap” allt gick till spillo. På Fjärdlång förstördes skog, motsvarande 1 050 famnar ved. En famn ved är ungefär tre kubikmeter. Här bröt ryssarna också upp golven i husen på jakt efter gömda pengar, silverbägare, silverskedar och tennfat. Men de förstörde också helt vanliga före­mål för husbehov. Från Nämdö finns en arkivuppteckning. Där blev pigan ­Elisabet av med ”fyra särkar samt sängkläder både för sig och sin fattiga mor.” På Utö var järnmalmsgruvorna huvud­målet. De raserades totalt. Den ryska terrorattacken var enorm. Den drabbade 3 städer, 3 järnbruk, 50 säterier och cirka 450 hemman. Bara i Värmdö socken drabbades 24 säterier och 82 hemman

den sydliga eskadern

∞

Vill du lära dig mer om Rysshärjningarna 1719? På www.ryssharjningarna.se samt på Facebook ”­Rysshärjningarna 1719/2019” finns information och kalendarium om aktuella evenemang i ämnet.

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 31

NR 1 • 2019 31

2019-02-07 15:25

OM VÄGGARNA KUNDE TALA En gammal kvarnsten

vilar nedanför kvarnen.

Foto Karin Romdahl.

Utö Kvarn – malde säd i 136 år På vår historiska resa kommer vi precis från Utö år 1791 och gör ett mellanstopp år 2013. Så här står vi nu på samma plats som då. Kvarnen, ser likadan ut, utom vingarna som bara är tjärade träkonstruktioner och inte har något tyg. TEXT Misse

D

å , 1791 , var kvarnen alldeles nybyggd. Utö hade långsamt återhämtat sig efter de ­förödande ”rysshärjningarna” i skärgården år 1719, då ön bränts, de viktiga gruvorna för­ störts och fyllts med vatten och sten. Men livet återvände och under 1780-­talet blomstrade gruvdriften igen och öns ägare, familjen Reuterskiöld, hade anlitat en holländsk så kallad ”väderkonstnär” för att bygga vattenpumpkvarnar till gruvorna. Den holländske ingenjören ritade även en mjölkvarn för öns ­bönder, så de inte behövde ge sig ut på stora vatten med sina skördar utan kunde mala sin säd hemma.

en så kallad holländare, vilket innebär att den övre delen av kvarnhuset kan vridas efter vindens riktning. Typen kallas också ofta hättkvarn eller mamsellkvarn. Till kvarnen kopp-

kvarnen blev

I kvarnen finns en utställning om kvarnen och Utös historia.

32 STÅNGMÄRKET

Ljungström

lades en såg, vilket var ganska lustigt med tanke på att hela ön i det närmaste hade kalhuggits under en tidigare ägare som ville tjäna stora pengar på sitt virke. Han gick för övrigt under benämningen” Plank-Anders” vida omkring. Virket som behövdes för att bygga den stora kvarnen bytte Reuterskiöld till sig mot malm från en hytta i Dalarna, där han också hämtade arbetskraften. Ända fram till 1927 användes kvarnen och sågen var i bruk fram till 1950-­talet. kvarnen fick sedan förfalla och när Skär­­gårdsstiftelsen köpte norra Utö 1978 var den i stort behov av restaurering, men eftersom landstinget inte kunde satsa tillräckligt mycket pengar startade kampanjen ”Rädda Utö Kvarn”. Många var djupt engagerade i kvarnens öde och 1981 kunde den till slut renoveras för en halv miljon kronor, vilket var en impone­ rande summa – då. År 2001 förklarade länsstyrelsen Utö Kvarn som byggnadsminne, vilket innebär att den ska skötas enligt skyddsföreskrifter. Kvarnen var precis som förr ett känt landmärke för sjöfarare och vakade stolt över byn. Men ingenting håller för evigt och efter nästan 30 är det dags för en ny uppfräschning av kvarnen. Och nu står jag här en fredag i juni år 2013. Det är en festlig dag! Gustav ­Hemming, ordförande i Skärgårdsstif­ telsen och även Skärgårdslandstingsråd är här för att inviga renoveringen till­ sammans med Martina Mossberg, som är Kommunstyrelsens ordförande i ­Haninge.

det stora trädäcket runt kvarnen är nytt, taket av stickspån har bytts ut till ett ”faltak”, det vill säga ett tak med dubbla lager takbrädor, så kal­lat falor. Det är hyvlade dräneringsspår i takets fallriktning. Enligt gamla bilder har man nu kommit fram till att faltaket är mer ursprungligt än det gamla i stickspån och enligt experter ska det hålla i 100 år. F­önstervirket är långsamväxande furu från Gotland och alla metoder som använts i renoveringen garanterar att kulturvärdena består. Kvarnen lyser nu också vackert nymålat röd och Skärgårds­stiftelsens vd Lena Nyberg är stolt. Hon tackar alla sponsorer och skickliga hantverkare på ön och berättar också om den satsning på inbjudande skyltar; syntolkade och ljudguidade informationsskyltar vid kulturhistoriskt intressanta platser och byggnader på ön som ska ge alla besökare något extra intressant minne att ta med sig hem.

och försjunker i funderin­ gar. Det är lätt att konstatera att Utö har ett fint kulturarv att vårda; från fiskarbonde­samhälle och gruvort till sommarboende. Utö är också en modern turistort med engagerad befolkning och med klok utveckling och vård kommer Utö Kvarn att stå som ett lockande sjömärke för alla besökare på ön i hundra­ tals år. Roligt att tänka så, men nu far jag hem till januari 2019 i min kära tidsmaskin

jag lyssnar

∞

Läs mer om Utö på www.hembygd.se/uto

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 32

2019-02-07 15:25

OM VÄGGARNA KUNDE TALA – UTÖ KVARN

Många söker sig till kvarnen för att njuta av den vackra utsikten över Mysingen. Foto Peter Nerström.

STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 33

NR 1 • 2019 33

2019-02-07 15:25

NOTISER

Året inleddes med storm som du redan läst,

hört och kanske upplevt ställde stormen ­ lfrida till det rejält, särskilt i norra skärgården. Region­ A cheferna har, tillsammans med fältpersonalen, ägnat mycket tid åt att samla information om hur det ser ut på respektive ­område. Som tur är verkar byggnader och anläggningar ha ­klarat sig bra och skadorna är begränsade. Däremot blev det skador på skogen, särskilt omfattande är dem i våra norra områdena. Inventeringar och åtgärder pågår i skrivande stund på flera håll i våra stormskadade skogarna.

VARNING! På flera av våra områden framförallt i norra skärgården kommer det ta lång tid att röja upp. Många träd har redan rasat men det kan bli fler. Var försiktig på din skogspromenad. Gå ALDRIG bakom rotvältor eller under fallna träd. Olycksrisken är fortsatt stor!

Foto: Jonas Davidsson­

Svensktillverkade fritidsbåtar Med 17 båtmodeller i programmet har vi flera spännande alternativ för dig som trivs på vatten. Besök oss på webben för årets program och vårens nyheter. www.sandstrombatar.se

KORRIGERING

I Stångmärket nr 5, 2018. "Om väggarna kunde tala – Hjälmö besöksgård" är de svartvita bilderna tagna av Anders Ljungström.

34 STÅNGMÄRKET

NR 1 • 2019

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 34

2019-02-07 15:25

NOTISER

Foto: Ztefan Bertha

Stångmärket besöker Grinda Hej Maria! Går det bra att besöka Grinda även under Vintern? – Ja, absolut! alla är varmt välkomna, vi uppskattar besök även så här års. Om du vill besöka gården är det dock klokt att kontakta mig innan du ger dig ut så att jag verkligen är på plats och kan ta emot. Det går att boka bondgårdsaktiviteter som passar alla åldrar, t ex ridning, häst & släde/vagn eller att vara med i den dagliga skötseln av djuren. under sport- och påsklovet kommer det anordnas dagläger för barn och andra familjeaktiviteter. Wärdshuset är stängt så här års men öppnar igen sista helgen i mars. Så nu är det

varma kläder och matsäck som gäller. Var noga med att kolla båttiderna så att det går någon båt hem, korna kanske inte uppskattar nattgäster … – Följ oss gärna på Fb och Insta. Det går alltid bra att bara höra av sig till mig för frågor eller ang bokningar, hälsar Maria, bonde på Grinda. kontakt

Grinda lantbruk: Maria Jörgensson tel 073-092 25 49 maria@grindalantbruk.se Facebook och Instagram: grindalantbruk Grinda Wärdshus: (öppnar sista helgen i mars), www.grinda.se

Skärgårdsvinter med svävare! Taxi, utflykter, företagsevent mm.

Vånö Skärgårdsliv

Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43. STÅNGMÄRKET

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 35

NR 1 • 2019 35

2019-02-07 15:26

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

se äVen VÅR HeMsida Med stRandnäRa LäGen & HöjdfiLM

jdfilm!

Se vår hö

Unik vacker sjötomt med bro till egen ö och rejäl brygganläggning med segelbåtsdjup på Jogersö - Oxelösund med kommunalt vatten och avlopp endast dryga timmen från stockholm attraktivt belägen sjötomt 16 300 m² varav 10 550 m² vattenområde. spännande huvudbyggnad uppförd 1949 om/tilbyggd 2006 om 137 m², 5 r o k med eleganta materialval och representativ planlösning med bl a den inglasade matsalen mot havet samt påkostat badrum.

Här finns verkligen allt man kan önska sig; lyxig bastu med glasad dörr intill strandlinjen med dusch/relaxrum. fullt utrustat strandhus 25 m² med sovloft och glasade dörrar mot havet, påkostat pentry, dusch, wc. Välordnad tomt med gärdesgård, sandstrand och gräsmattor, sol

från morgon till kväll. trots att du har en egen oas att nyttja finns det mycket att upptäcka i Oxelösunds skärgård. Här finns många många öar med härliga klipp- och strandbad. ett perfekt sätt att uppleva denna skärgård är att paddla kajak. sjöboviksvägen 41. Pris 10 milj kr.

Ring jeannette Mattsson 070-528 28 80 för information och visning

jdfilm!

Se vår hö

Underbar sjötomt på udde med drömläge på Väddö - Björkö med sakralt avskilt ogenerat läge brygga sandstrand och badhällar i skyddad havsvik med spännande läge i direkt anslutning till Ålands Hav Livskvalité i Roslagen! Här kan du njuta av det avskilda lugna läget där det enda som stör tystnaden är bruset från Ålands hav samt fåglarnas kvitter. Ca 50 m från sandstrand, brygga och klipphällarna för morgon- och kvällsdoppet finns den fräscha skärgårdsvillan uppförd 1995

6 r o k varav 4 sovrum, dusch, wc. Härligt sällskapsrum med matplats mot sjösidan i vackert burspråk och rymd i tak med ljus öppen planlösning där den magnifika murstocken sammanbinder öppna spisen med kökets vedspis. Gästhus med kök. naturtomt 2 681 m² vid vägens slut

intill stora strövområden fyllda med bär och svamp samt härliga utflyktsmål i skärgården. Vattenområde 935 m². Varmt välkommen till salnös vackra natur intill Ålands hav där man gärna kopplar av på de sköna klipphällarna. affär och buss, ca 2 km. Rodalsvägen 42. Pris 7,9 milj kr.

Ring Laila Hedestig 070-792 75 46 alt kjell johansson 070-715 45 81 för information och visning

kjell johansson fastighetsbyrå kjfast.se | 08–641 10 00 | info@kjfast.se

PO185771-1_Stångmärket_nr1_2019.indd 36

2019-02-07 15:26