Stangmarket Nr1 2013 (feb)

Stångmärket #1 / 2013 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

VÄNSEMINARIER Välj bland spännande ämnen

FLYGHISTORIA PÅ GÅLÖ Vi trodde det var krig när planen kom

TILLSYNSMÄN MED STORT T Tack till Tom och Sören för allt jobb

TEMA

FRILUFTSLIV SKÄRGÅRDEN EN MODERN VINNARE

Enklare att bli vän

Vän på webben På Skärgårdsstiftelsens hemsida kan du enkelt bli vän till stiftelsen, ge gåvor, köpa tidigare utgåvor av vänböcker och mycket mer.

Vän via SMS För att bli vän till Skärgårdsstiftelsen via SMS, skickar du någon av nedanstående texter till kortnummer 71440. • Text för att bli Vän (pris 300 kr): PG VÄN personnummer • Text för att bli Familjevän (pris 375 kr): PG FAMILJ personnummer Exempel på hur du skriver: PG VÄN 7808180239 alternativt PG FAMILJ 7808180239 Du får sedan ett kvitto och faktura via SMS, när du betalt skickar vi vänmärke, tidning och vänbok.

www.skargardsstiftelsen.se

#1/2013

Innehåll

A

lla vi som hade förmånen att fira jul och nyår i skärgården fick uppleva en härligt vit och relativt vintrig tid. Halkan gjorde att ett och annat fordon inte höll sig på vägen och det rapporterades om många benbrott, men vi som hade turen att hålla oss på vägen och på fötter kunde njuta av en lång ledighet.

4 Kajak i skärgården

Det är så här års som alla nyhetslöften ska infrias och ambitionen är hög att leva upp till de intentioner som fanns innan 12-slaget på nyårsafton. För någon kan det handla om att man vill röra sig mera för att må bra. I skärgården fi nns gott om inspiration och goda förutsättningar för motion och utevistelse. Skärgårdsstiftelsens uppdrag är inte bara att bevara natur värden och landskapsbild utan även att främja utvecklingen av friluftsliv och rekreation. I detta nummer av Stångmärket vill vi visa på hur skärgårdsnaturen bidrar till ett rikare friluftsliv. Under kommande år kommer stiftelsen, tillsammans med andra aktörer, att försöka fi nna vägar att få nya besökare till våra öar. Inom Stockholms län har det påbörjats ett destinationsutvecklingsarbete som ska lägga grunden för ökad besöksverksamhet i vår vackra övärld. Stiftelsen kommer att medverka i detta arbete men självklart kommer vi själva göra en rad åtgärder för att öka upplevelsen när man besöker våra naturreservat. På flera öar, bland annat Utö och Lidö, kommer vi sätta upp informationsskyltar om natur, kultur och historia. Vi fortsätter arbetet med att renovera några av våra kulturbyggnader. På flera områden blir det bättre vatten och lättare att hitta en toalett. För att visa upp en del av stiftelsens smultronställen kommer det att anordnas flera vänaktiviteter. Under båtmässan erbjuds vännerna att delta på tre olika seminarier som på olika sätt beskriver stiftelsens verksamhet. Läs mer längre fram. Stiftelsens medarbetare kommer att fi nnas på båtmässan och pratar gärna en stund med dig om du besöker vår monter. Där fi nns en förslagslåda om du vill ge oss ett tips på vad som behöver göras i skärgården. Vi ses på båtmässan!

10 Friluftsliv

Omslagsbilden är tagen på Gålö, foto Henrik Trygg/Johnér. Foto denna sida, Bosse Lind och Erika Larsen.

22 Folke berättar om flygbasen på Gålö 12 Ett enklare båtliv Om båtlivet förr och nu

16 Trogna vännerna i Skorven Olle och Anne-Marie – inbitna skärgårdsentusiaster

17 Skärgårdsstiftelsens vänner Seminarier och erbjudanden

21 Ny tillsynsman på Gålö Micke Odenstig axlar ansvaret

26 Tom Granström på Huvudskär Har tillbringat ett helt liv i Huvudskärsarkipelagen

28 Björnös tillsynsprofil – Sören Jacobsson I generationer har hans familj bott och arbetat på Björnö

30 Året som gick En summering av 2012

33 Roland Staav in memoria Britten och Gunnar Hjertstrand minns sin vän

LENA NYBERG, SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VD

34 Boktips Misse Ljungström tipsar

25/4

KOMMER NÄSTA NUMMER

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerationspris 120:-/år, lösnummer 30:-/st. Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 29.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: Karin Romdahl.

Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

PADDLA KAJAK

Från en kajaks perspektiv Ön Fejan är utgångspunkt för kajakturer i norra skärgården. Med expertisen från tre killar som brinner för vad de gör, blir upplevelsen oförglömlig. text

Johan Augustin

foto

Erika Larsen

›› SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5

Friluftslivet har Emil och Robin med sig sedan barndomen, först som scouter och nu som inbitna kajakfantaster.

›› solen skiner och vinden är svag. Det är i slutet i

av maj, och fortfarande är det en månad kvar till högsäsongen för kajakuthyrningen i Stockholms norra skärgård kickar igång. Stockholmskillarna bakom de nyinköpta kajakerna av märket Seabird heter Emil Dellenstedt och Robin Westerlund – som tillsammans bildar företaget ERkajak (bokstäverna i killarnas förnamn). Emil och Robin som båda är 27, har varit bästa kompisar i 17 år. – Vi höll ju på med vildmarksliv redan som scouter, när vi var små, minns Robin. Och så har det fortsatt. De har fem års erfarenhet av att ha jobbat ihop tidigare, med olika slags events, i vått och torrt, och känner varandra innan och utantill. Att pendla in till Stockholm där de bor (Emil bor i Farsta, och Robin på Kungsholmen) är svårt så sedan augusti förra året, (då de tog över verksamheten på Fejan) har de förutom att ha förberett företaget inför säsongen, även försökt att

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

­ itta boende på Fejan eller någon närliggande ö, h vilket har visat sig vara en svår nöt att knäcka. – Allt boende blir ju uthyrt till de besökare som kommer hit på sommaren, suckar Robin. – Vi har hittat ett krypin på Tjockö som vi får nöja oss med just nu, inflikar Emil. killarna går igenom hur enmanskajakerna i plast fungerar, som med sina långa vattenlinjer gör dem både snabba och stabila. De visar hur man genom att trycka på styrpedalen får kajaken att svänga, och att bra hållning med rak rygg och lätt böjda ben är receptet för uthållighet på havet. – Tryck knäna mot sidorna av kajaken för ännu bättre stabilitet, och håll blicken stadig framåt, titta inte bakåt – om du inte vill välta, det är fortfarande kallt i vattnet! uppmanar Emil. Många som hyr kajak väljer att själva ge sig ut i skärgården, ofta i par eller i små grupper och Emil

PADDLA KAJAK

Tips för kajaken Packtips: Packa allt i vattentäta 8–13 liters påsar, detta för att det är enklare att strukturera med mindre påsar. Lägg även mobilen i ett vattentätt fodral. Sätt fast en vattenflaska på däck, lätt tillgängligt för att ofta få i dig vatten vilket du behöver på sjön. Mat Tänk allt man kan laga på en låga: soppor, grytor, risotto (med parmesan för det håller längre i värmen), konserver och chili con carne. I en kajak kan man lyxa till det mycket mer än på en vandring eftersom vattnet oftast kyler ner maten som ligger i kajaken. Tar du med dig fryst korv eller köttfärs så håller det sig i kajaken åtminstone en dag. Att använda eld vid mat­lagning är också trevligt: som att grilla, och ha kokt potatis till, eller varför inte göra pizza på en liten Muurikka-panna? Hur man blir en bättre paddlare Egentligen är det bästa att använda den något utslitna klyschan ”övning ger färdighet”. Ge dig ut och paddla mycket och försök tänka på någon teknikgrej åt gången, försöker du tänka på allt på en gång blir det lätt rörigt och man tappar tjusningen. Öva mycket på att kapsejsa och även att kamraträdda – för att inte en till synes ­ofarlig situation vänds till en allvarlig. Sovtips Att ha ett självstagande (står utan linor i marken) tält är att föredra vid paddling i skärgården där det finns mycket klipp. Ett tips är att ställa tältet i någorlunda skydd för vinden som väntas för natten och i skugga för morgonsolen, då det lätt blir bastuvarmt i tältet. ­Annars finns det gott om vandrarhem i skärgården. Andra tips Ha alltid med karta/sjökort, kompass, första hjälpen kit, mycket vatten, keps och solglasögon(även i mulet ­väder blir det ansträngande för ögonen då ljuset reflek­ teras i vattnet).

och Robin ställer upp med tips för vilka områden som kan passa respektive grupp. Är det någon som vill ha med sig en guide ut så kan killarna ställa upp, och de tar även hjälp av guiden Jesper Lundqvist, 34, som har tre års kajakutbildning i bagaget och femton års erfarenhet av att paddla inte bara i Stockholms skärgård, utan även på platser som Nya Zeeland där han jobbade som kajakguide i ett år. Idag ska de tre kompisarna paddla ut ett par timmar i nordostlig rikting mot inre Håkanskär och Vattenungarna. – Om man vill paddla in i små skred där båtar inte kommer in så är det Vattenungarna och ­Söderarms skärgård som gäller, ler Jesper. kajakerna lastas först upp på båten som kör ut dem bland skären utanför Fejan. Vid en liten ö, utan namn, i en skyddande vik lägger båten till – och kajakerna åker i vattnet. Emil, Robin och Jesper har alla

›› SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

›› tunna våtdräkter som skydd mot det kalla vattnet

På Fejan kan du hyra kajak här: www.erkajak.se. För kontakt med guiden Jesper Lundqvist: www.simplelifeoutdoor.se

som än så länge bara ligger runt 10 gradersstrecket. Flytvästar, mössor och solglasögon – ready to go! Jesper som känner till de flesta kobbar och skär i norra skärgården har Gillöga, Stora- och Lilla Nassa i ytterskärgården som sina favoritställen som han brukar paddla ut till på egen hand. Ibland tar han med sig sin bror, tältar på kobbarna och stannar ute i naturen i upp till tio dagar på raken. – Jag skulle inte vilja byta detta mot något vanligt jobb eller liv, säger Jesper som kommer från Åkersberga, och bor på Södermalm till vardags. Det är fortfarande tidig morgon runt nio och ­solen reflekteras i Östersjön som än så länge är lugn. Prognosen säger emellertid att det ska blåsa upp längre fram under dagen, men det har killarna koll på, och vill därför sätta igång med paddlingen så fort som möjligt. – Vi måste hinna tillbaka inom några timmar, det kan bli tufft att paddla i motvind annars, ­klargör Emil. De kala skären avlöser varandra när kajakerna passerar Inre Håkanskär; några så små att det inte ens går att stiga iland på dem. Fiskmåsar, trutar,

8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

och en och annan ejder har dock redan landstigit på dem och fåglarnas huvuden följer med i vattenlinjen där några konstiga avlånga plastformationer passerar. På avstånd syns en siluett över klipporna, ­något som sjöfåglarna har större orsak att ha uppsikt över: en havsörn – arten som tidigare var sällsynt på grund av miljögifter är numera en vanlig syn i skärgården. Ett annat djur som också ökar i antal har Jesper ett roligt förhållande till. – Sälar brukar sticka upp sina huvuden och är ­nyfikna av sig, de är roliga att ha som sällskap, ­särkilt när man är här ute helt själv, berättar han. Vinden är måttlig och kajakerna skär ljudlöst och graciöst genom vattnet, som bitvis är öppet, för att i nästa stund bestå av trånga passager genom de nakna hällarna. Jesper, Robin och Emil navigerar skickligt genom passagerna och svänger runt kajakerna på en femöring – det märks att de vet vad de håller på med. Några kobbar blir lite större, men i huvudsak saknas vegetation, vilket ytterligare spär på den där kala skärgårdskänslan. Jesper berättar att han brukar ta med sig fiskespö och fånga färsk fisk som gädda och abborre som han och brorsan sedan grillar på någon kobbe. Eftersom

PADDLA KAJAK

området inte är naturreservat går det bra att elda så länge man inte gör det direkt på hällarna, och ­ställer i ordning efter sig efteråt. I övrigt vill hans före­tag: Simple Life Outdoor inspirera sina kunder att på olika sätt ta tillvara på naturen i vår om­givning i allt större utsträckning, och Jesper ­berättar gärna om sina äventyr genom åren då han arbetat med naturturism, vare sig det rör sig om fjällvandring, forspaddling eller bergsklättring. när de tre guiderna rundar Stora Hämtan. Det är dags att bege sig tillbaka till Fejan innan ovädret och regnet kommer. Padd­lingen tillbaka till den väntande båten är tuffare än ut­ resan; det allt vildare havet slår mot kajakerna som skär snett över vågorna för att förhindra att komma ur balans. Musklerna i överkropparna jobbar hårt men de unga männen är vältränade och naturens styrka bjuder ingen större match. Att paddla kajak är som att vara en del av naturen, menar Jesper, och på frågan om varför han valde det här livet tittar han sig omkring och slår ut med armarna. – Behöver jag förklara det, det är väl bara att se sig omkring!

Ålands Hav Arholma Idö Lid L Li id Lidön NORRTÄLJE

Fejan

Vidinge Norrpada Röder

Stensholmen Salskären Själbottna Östra Lagnö

vinden ökar i styrka

∞

Riddersholm

E4

Kålgårdsön

SärsöFinnhamn

Skarv Fredlarna Kallskär

Hälsingholmarna Grinda

Hjälmö/ Lådna Gällnö

Svenska Högarna

MöjaGillöga skärgården

STOCKHOLM

Grönskär Nås med bil/buss Nås med reguljär båt Nås med egen båt eller båttaxi

0

10

20

30

40 km

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

Skärgården vinnare i det moderna friluftslivet Den bild av Stockholms skärgård som de allra flesta av oss har på näthinnan skapades av för­fattare och konstnärer som kom dit vid förra sekelskiftet. Det är pittoreskt, lugnt och ­lättillgängligt – men samtidigt lite på sin kant. – Passar lika bra för människor då som nu, konstaterar turistprofessor Peter Fredman. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

finns allt och lite till, från grosshandlarvillor och höststormar till kurviga badhällar och en loj sommar­slör på Jungfrufjärden. Skärgården är snöslask och blanka skridskoisar, rofyllda vandringar och ­rå­gade svampkorgar. Det är badliv och båtliv, stugsittande och julmarknad, vinterdvala och ystra sommarkvällar. Med gott om plats för både äventyr och friluftsliv, såväl på som mellan skären. En julidag på hotellbryggan i Dalarö bär syn för sägen. På Dalaröström trängs

i stockholms skärgård

fritidsbåtar, med och utan segel, med vita Waxholmsbåtar, Kustbevakningen och bil­ färjan till Ornö. Kön framför sjö­macken gungar i svallvågorna. Mellan vågtopparna stretar en grupp ­kajakpaddlare på väg mot Kymmendö, några förhoppningsfulla grabbar med rygg­säckar och fiskespön väntar på båten till Huvudskär, på hamnplanen har två yngre par slagit sig ner med en pyramid av tält, sovsäckar och matpåsar mellan sig. En vältrimmad 35-plussare med tajta träningskläder ska snart ut på en tränings-

10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

runda för höstens Ö till Ö-utmaning; 55 kilometer löpning och elva kilometer simning. passar på att pumpa däck och återställa vätskebalansen innan de fortsätter på Södertörns smala vägar. Motorcyklisterna på sina axelbreda hojar lyfter inte ens på de mörka solglasögonen när de ställer sig i glasskön utanför ­grillkiosken. Från bilkön till färjan hörs såväl barnskrik och Radio Riks som hundskall,

en grupp cyklister

JULTIDER

Den moderna människan vill ha korta resor och är mindre van att vistas i naturen än tidigare generationer.

t­ onårsbasar och pysandet från en ölburk som öppnas i ett baksäte. I Stockholms skärgård finns plats för alla, från badgäster till multisportare. Sommartid kan det förvisso vara trångt i farlederna, men vintertid skruvas takten mellan bryggorna ner. från 1970 skriver dåvarande landshövdingen i Stockholm Allan Nordenstam: ”För hundra­tusentals storstadsbor är skärgården en omistlig källa för avkoppling och vila. Skärgården skall vara tillgänglig och användbar för alla dessa. Samtidigt måste den bofasta skärgårdsbefolkningens intres­ sen tillgodoses.” Och visst, säsongsproblematiken är en svår nöt att knäcka. När glasskioskerna stänger och kajakuthyrarna måste skrapa is från kapellen kan det vara svårt för den bofasta befolkningen att få inkomsterna att räcka till. Då gäller det att vara kreativ och söka på mångsysslandets brunnsbotten för att överleva.

i förordet till skärgårdsboken

utgör en viktig tillgång för både svenska och utländska besökare är omvittnat i både ord och bild. Och har så gjort i mer än hundra år.

att skärgården

Men det är som arena för friluftslivet som skärgården saknar motstycke. 65 procent av alla svenskar tycker att naturupplevelser är viktiga. Lika många värdesätter friluftslivet. Och när människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv alltmer lyfts fram som en resurs för såväl folk­hälsa som tillväxt och landsbygdsutveckling, framstår därför en levande skärgård som allt viktigare. Den moderna människan vill ha korta resor och intensiva aktiviteter som kan klaras av på begränsad tid när hen ska utöva sitt friluftsliv. Den urbana människan är dessutom mindre van att vistas i naturen än tidigare generationer. Det ska vara bekvämt, med bra service och gärna lite tillrättalagt. – Där är tveklöst skärgården en vinnare, konstaterar Peter Fredman. Även de som kör stora motorbåtar söker stora naturupplevelser. är professor i naturturism vid Mittuniversitetet i Östersund. Dessutom programchef för Naturvårdsverkets forskningsprogram ”Friluftsliv i förändring”. Dagens friluftsliv, summerar han, blir mer och mer diversifierat och erbjuder en mångfald aktiviteter. Och i skärgården

samsas många olika utövare och arran­ görer. Samtidigt är där lugnt och en smula pittoreskt, med en unik natur, på samma gång som det är lätt att återvända till ­storstaden. – Det är närheten till staden som är skärgårdens stora fördel, säger Peter Fredman. På samma sätt som det varit i alla tider. Det är enkelt att åka ut till någon ö, vara sportig i naturen några timmar och sen hem igen till middagen. Och så kan det väl också få vara?

∞

peter fredman

Peter Fredman är professor i naturturism vid Mittuniversitetet i Östersund.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

MEDARBETARE

Ett enklare båtliv Campingbåten bidrog till att öppna upp skärgården för en större allmänhet. Det var den första serietillverkade fritidsbåten, med fördäck och vindruta och med plats för gummimadrasser på durken. – Det var en epok som sjösatte svensken, konstaterar Anders Værnéus på motorbåtsmuseet i Linköping. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind och Museihuset/Linköping

CAMPING TILL SJÖSS

det var 1928 det hela började. Dessförinnan hade båtlivet i Sverige varit förunnat enbart de bättre bemedlade. Men med utombordsmotorn blev livet till sjöss både enklare och billigare. 1911 introducerades den första utombordsmotorn i Sverige. Den var tillverkad efter norrmannen Ole Evinrudes patent. Men redan året efter, 1912, kom AB Archimedes med sin tvåcylindriga så ­kallade ­balansmotor som blev en stor internationell succé. Det dröjde dock innan utombordsmotorn nådde ut till en bredare allmänhet. Driftsäkerheten var inte den bästa och motorn användes mestadels som komplement till åror i roddbåtar. Efter Aftonbladets propagandatävling för utombordsmotorer 1923 fick fler upp ögonen för ­användbarheten hos den nya motorn. Motorerna blev starkare och pålitligare och allt fler tävlingar anordnades.

en lekfull lektion i hur båtlivet i Sverige levdes förr, när farfar åkte T-Ford. Om campingbåten säger han: – Den var ämnad för det enkla båtlivet, med gummimadrass på durken och Primuskök under fördäcket.

På 1920-talet nådde ­motorbåten ut till en ­bredare allmänhet, som då hade råd att köpa båt och fick upp ögonen för camping i skärgården.

kunde för första gången en utombordsmotor ge sådan fart och komfort att man kunde ta sig längre än till bryggkanten i badviken. Andra motortillverkare hakade på. De bad sina konstruktörer rita båtar som var skräddarsydda för deras motorer och kunde sedan sälja hela paketet till kunden. – Campingbåten blev helt enkelt ett sätt att sälja utombordsmotorer, summerar Anders Værnéus.

med ruben östlunds båt

››

nu är vi framme vid 1928 .

Båtkonstruktören Ruben Östlund tillfrågades av Åtvidabergs Industrier om han kunde rita en båt avsedd för utombordsmotorer och serietillverkning. Den skulle vara lätt och billig och fyra till fem meter lång. Båten blev en succé, slank och elegant som den var, byggd i mahogny. Försedd med en 8 hk snurra gjorde den som mest 18 knop. – Åtvidabergsbåten, eller Östlundaren, serietillverkades i ett stort antal och kom att bli den första svenska campingbåten, berättar Anders Værnéus. Han är ansvarig för motorbåtsmuseet i Linköping som skildrar svensk motorbåtsindustri och som ger SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

CAMPING TILL SJÖSS

›› Och det lyckades man med. En bit in på 30-talet hade

campingbåten slagit rot i den svenska folk­själen. Det var den första serietillverkade fritids­båten i ­Sverige och var tillräckligt billig att kunna ­köpas även av lägre tjänstemän och industriar­betare. Den ruffade Petterssonbåten var betydligt dyrare.

den typiska campingbåten var klinkbyggd av ek e­ ller mahogny, med spant av ek eller ask. Den var öppen och försedd med fördäck, vindruta, sido­rutor och kapell. Stolarna gick att vika ihop och stuva ­undan så att man lätt kunde bädda på durken. Mot slutet av 30-talet lagstadgades om två ­veckors semester i Sverige. Påpassligt presenterades då campingbåten i tidningar med idylliska bilder och försäljarna lockade med prestanda, köregenskaper, skärgårdsvikar och trivsam samvaro i sittbrunnen. Lördagar strax efter lunch kunde en konvoj av små båtar ses puttra ut från Stockholm med kurs på Finnhamn eller Grinda. Med sig ombord hade man sill, brännvin och pilsner. Saft till barnen. På söndagseftermiddagen styrdes båtarna i motsatt riktning, in mot staden. enbart under decenniet före kriget såldes 30 000 utombordsmotorer i Sverige, av fabrikat som Penta, Archimedes, Trim och Gyro. Skärgårdens alla öar var plötsligt tillgängliga för det rörliga friluftslivet

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

som emellertid slapp resa sina tält i land utan istället kunde sova – campa – ombord. Efter kriget, när bensinransoneringen upphört, kom nästa generation campingbåtar. Det var ­Electrolux, som då ägde både Penta och Archimedes, som lät konstruktören Einar Runius rita en båt som kallades Lux-båten och som byggdes av småländska Storebro. – Konceptet föll i god jord, konstaterar Anders Værnéus. Efter kriget var suget efter billiga båtar stort och många var de motortillverkare som lät bygga mer eller mindre lyckade kopior. En bit in på 50-talet gjorde så plastbåten entré på den svenska båtmarknaden. Och det var den populära campingbåten av trä som blev plastpionjärernas måltavla. Med nya former, fartigare skrov och en ny överbyggnad döptes campingbåten av plast om till sportbåt. Den traditionella campingbåten fick svårt att överleva konkurrensen. Den ansågs som gammelmodig och klumpig. I början av 70-talet var så campingbåtens saga slut. Idag är båtlivet mer storvulet. Men epoken lever fortfarande kvar, om inte förtöjd vid någon brygga eller på utflykt mellan öarna i Stockholms skärgård, så i Museihuset i Linköping. – Det var enklare förr, konstaterar Anders ­Værnéus. Campingbåten stod för ett båtliv utan ­stora åthävor. Därför blev den också oerhört populär.

∞

Besök gärna Motorbåtsmuseet i Linköping, www.museihuset.se. Här får du veta mer om båtlivet förr.

Det finns inte någon exakt siffra på hur många fritidsbåtar som finns i Sverige, men det beräknas vara cirka 881 000. Vanligast är motorbåtar utan övernattningsmöjligheter med motorer på minst 10 hk (282 000). Näst vanligast är roddbåtar (159 000) och öppna snurrebåtar under 10 hk (162 000). Drygt fyra av tio motorbåtar har en maxhastighet på 20 knop.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNNER

Trogna vännerna i Skorven Det är inte många fritidsbåtar som ligger på stiftelsens reservat ute i skärgården så länge som ”Skorven”. 2012 blev det 103 dygn mellan 5 maj och 12 oktober! Och det är det nog inte många som slår! En stående fråga från kompisarna är: Vad gör ni därute??? Men det blir aldrig långsamt för det är så nära naturen, säger Skorvens ägare Olle Ramström och Anne-Marie Isacksson. text och foto

Misse Ljungström

8 meter lång och 3,20 meter bred båt i 3 millimeters stålplåt, som Olle Ramström byggde själv hemma på sin gräsmatta i Åkersberga för 45 år sedan. Idén till båten fick han från en almanacka på jobbet, där han var väl förtrogen med konsten att svetsa. Förebilden är en bild av en lotskutter och han började mäta upp den där på jobbet till arbetskamraternas retsamt, tvivlande kommentarer. Men båt blev det och en kompis med båtvagn hjälpte honom att sjösätta den i ­Österskär två år senare. Skorven är utrustad med mängder av små klurigheter, för Olle är en riktig ”upp­fi nnarjocke”. Ugnen i båten har han exempelvis gjort av en gammal kaffebryggare! Ombord finns också en riktig vedspis för kyliga nätter! Olle började vistas i skärgården på 1970-talet och har varit ute i sin båt alla somrar utom en, då det blev husbil istället. Skorven ser härlig ut med sitt snitsigt uppspända soltak och sina blomlådor; lite för hon tanken till ett förtält på en cam-

skorven är en gedigen

pingplats, men där bedrar man sig för Olle och hans livsledsagare sedan 26 år, Anne-Marie Isacksson tycker allra bäst om att kunna ankra upp alldeles ensamma i ­någon tyst och naturskön vik. Helst i Lådna-Träskö-Storö- trakterna, där de har sina svamp- och bärställen och vet var de kan fånga några abborrar. – Det är så fint på öarna, så rent och snyggt och det känns bra att ha kontakt med tillsynsmannen Petter Lundgren, som vet var vi är och kan stötta oss om det ­händer något. Vi är ju i alla fall 70 och 72 år, säger Anne-Marie, som inte alls ser

16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

ut som 70 och har bakat en citronkaka, som hon bjuder på till kaffet när Petter och jag är här idag. Både Anne-Marie och Olle är matintresserade och berättar gärna om de läcker­heter de kan frambringa i Skorvens pentry. Mycket fiskrätter blir det, men idag ska de äta kräftor, som de köpt i Lådnamacken. Olle har också en speciell båtmacka han gärna gör som litet kvällsmål. Han steker försiktigt en skiva Skogaholmslimpa i smör. På den lägger han hackad lök och skivad ­tomat och toppar med ett stekt ägg. Mums! att vara vänner i skärgårdsstiftelsen

känns självklart för Olle och Anne-Marie, som båda tycker att det är roligt att gå omkring ute på öarna och njuta av att de hålls efter av betande djur och att det är rent och snyggt. De har även givit bort medlemskap till båtgrannar. – Det är bra att stiftelsen håller snyggt på öarna, det gör att folk blir mer villiga att själva hålla snyggt, säger Olle, när ­Petter och jag tackar för oss och vinkar adjö.

∞

Skärgårdsstiftelsens vänner

Skärgårdsstiftelsen ställer ut på Aquaria

syftet med utställningen är att sprida kunskap om avfall och skräp och hur det påverkar naturen. Vi hoppas att kunna informera besökarna om vad det innebär att sopsortera, att kasta skräp på marken och vad avfallet har för miljöpåverkan. Vi önskar kunna skapa ett större intresse och engagemang i att återvinna mer och kasta mindre.

får du och din familj rabatt på biljettpriset under utställningen. Klipp ut kupongen och ta med vid ditt besök så får du 15 procent rabatt! Gäller två vuxna och två barn.

som stiftelsevän

Hitta till Aquaria Aquaria ligger på Falkenbergsgatan, bredvid Gröna Lund på Djurgården. Åker du kollektivt tar du spårvagn 7 eller bussar mot Waldemarsudde, Skansen m.m från Sergels Torg och kliver av vid Liljevalchs/Gröna Lund eller tar Djurgårdsfärjan från Slussen till Gröna Lund. Öppettider Tisdag-söndag 10.00-16.30. Måndagar stängt. Priser Vuxna 90 kr, barn 6-15 år 50 kr, barn 3-5 år 25 kr, Ledsagare fritt inträde, pensionär (tis-fre) 70 kr.

15% vänrabatt på inträde Gäller två vuxna och två barn. Klipp ut kupongen och ta med vid ditt besök.

✃

skärgårdsstiftelsen har fått möjligheten att göra en utställning på Aquaria om nedskräpning och dess effekter på naturen. Personal från stiftelsen har plockat skräp från stränder och botten av våra populäraste naturhamnar som ska ställas ut på Aquaria.

SKRÄPET SK UPP TILL Y T A AN FÄRG: PANTONE PROCESS BLUE CVC (alt: PMS 2995)

Skräpplockardag anordnar Håll Sverige Rent Skräpplockardagarna. Skolor, kommuner, företag och privatpersoner hjälps åt att plocka skräp i naturen som en manifestation mot nedskräpning. Skärgårdsstiftelsen ska vecka 17 medverka med strandstädningar på våra fastlandsområden. Håll utkik efter mer information på vår hemsida och i vårt digitala nyhetsbrev!

varje vår

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

män ar och begränsningar. ll naturen. äddare och sjöman, are och tillsynsmän.

Måste man ha nio liv för att överleva i skärgården? skärgårdsstiftelsens vänbok 2013 har titeln Nio liv. Den innehåller nio porträtt av människor som bott och arbetat hela, eller större delen av, sitt liv i skärgården. Boken distribueras som vanligt med posten till vänföreningens alla medlemmar i mitten av mars. Välkommen till en presentation av boken med bildspel och berättelser. Carina Lernhagen Matz, redaktör och fotograf, håller i programmet. Välkommen!

gen

ia talon Anmälan v 9! på sidan 1

Datum: Fredag 8 mars Tid: kl 14-15.30 Plats: Sal K24 på Stockholmsmässan

ENS VÄNBOK 2013

SKÄRGÅRDSSTIFTELS

e. arkiv och album.

Skärgårdsliv året runt

NIO LIV

te ha nio liv h faror. t är ingen fabel.

Skärgårdsstiftelsens vänner

NIO LI V

d, Krokholmen Åse Borg, Gålö. Erik Westerlun Ingalill Wikström, Möja Björn Öberg, Landsort. d, Svenska Högarna/Stavsnäs Gunnar & Britten Hjertstran Per-Oskar Eriksson, Ingmarsö Tommy Pettersson, Utö. Emmy Sundberg, Biskopsö Tom Granström, Ornö.

Tom Granström

Emmy Sundberg

Åse Borg

Erik Westerlund

Björn Öberg

Ingalill Wikström

Tommy Pettersson

Per-Oskar Eriksson

Gunnar & Britten Hjertstrand

N MATZ CARINA LERNHAGE

SEMINARIUM Töm inte i sjön: Seminarium inbjuder Skärgårdsstiftelsen, Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Båtmiljö.se in till ett seminarium där fokus kommer att ligga på det kommande förbudet mot att tömma toalettavfallet från fritidsbåtar i sjön. Du kommer bland annat få ta del av:

under båtmässan i stockholm

• Vad som kommer gälla för fritidsbåtshamnar i och med förbudets ikraftträdande • LOVA-bidragets status • Båtbottentvättar • Goda exempel på kommun samt båtklubb hur man har gått tillväga för att anskaffa mottagningsanläggningar. Datum: Tisdag 5 mars 2013 Tid: kl 14-16 Plats: Allt för sjön, Stockholmsmässan, Älvsjö

Anmälan skickas till anna.ehn@skargardsstiftelsen.se Senast den 26 februari. Begränsat antal platser.

18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Grönt Båtliv – med fokus på båtbotten diskussionen kring båtlivets miljöpåverkan har stått i fokus under senare år. En av orsakerna är användandet av båtbottenfärger. Skärgårdsstiftelsen har under 10 år drivit Havstulpanprojektet för att minska spridningen av gifter från bottenfärger.

Nu bjuder vi in dig till ett spännande seminarium där du får lära dig med om gällande föreskrifter, forskningsresultat och båtbottenfärger. • Hur farliga är båtbottenfärger? • Går det verkligen att tvätta bort havstulpaner? • Varför ser föreskrifterna runt båtbottenfärger olika ut för väst- och ostkust?

gen

ia talon Anmälan v 9! på sidan 1

Datum: Torsdag 7 mars Tid: kl 13-15 Plats: Sal K24 på Stockholmsmässan

Skärgårdsstiftelsens vänner SEMINARIER PÅ ALLT FÖR SJÖN Välkommen till våra seminarier under båtmässan Allt för sjön i Älvsjö. De två seminarierna kommer att handla om Skärgårdsliv året runt och båtbottenfärgernas påverkan på naturen. För att komma in på seminarierna behövs en inträdesbiljett, vilket du får om du gör en föranmälan. Seminarierna är gratis och anmäler du dig till ett eller båda seminarierna får du inträdesbiljett till mässan. Anmäl dig genom att mejla anmalan@skargardsstiftelsen.se eller fyll i talongen nedan och skicka in den till Skärgårdsstiftelsens kansli. Du kommer få en bekräftelse via email så glöm inte ange din emailadress. Ditt vännummer hittar du på baksidan av din tidning.

Sista anmälningsdag är den 1 mars! Vi tillhandahåller endast en inträdesbiljett per person. Platserna är begränsade så först till kvarn! Kommer du inte på seminarierna du är anmäld till utan att ha avbokat kommer vi debitera dig för inträdesbiljetten (160 kr). Anmäl dig via talongen nedan eller skicka ett emejl till anmalan@skargardsstiftelsen.se. Glöm inte att ange bostadsadressen när du anmäler dig via emejl då vi skickar ut inträdesbiljetten per post.

Musikkväll erbjuder en exklusiv ångbåtsmusikkväll för vännerna ombord på s/s Blidösund den 14 maj till reducerat pris. Mer information kommer i nästa nummer av Stångmärket, men håll även utkik i vårt digitala nyhetsbrev och på vår hemsida. Biljetterna kommer att kunna bokas från den 25 april men vik redan nu denna kväll för en musikalisk upplevelse.

blidösundsbolaget

✁ Anmälan till seminarier på Allt för Sjön 2013 Jag vill ha passersedel till mässhallarna för att delta i:

NDE UDA J B R VÄNE

Grönt Båtliv, 7 mars Skärgårdsliv året runt, 8 mars Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................ Vännummer:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gatuadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ................................................ Postadress. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mejl-adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Insänds till Skärgårdsstiftelsen, Box 7669, 103 94 Stockholm.

BIDRA TILL EN LEVANDE SKÄRGÅRD Beställ en låda med hängmörat nöt- eller lammkött från Skärgårdsslakteriet. Då bidrar du också till att hålla skärgårdens marker öppna och till sunda djur på naturligt bete. www.skärgårdskött.se

Annons_90x122.indd 1

2013-01-23 SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19 10.40

HISTORISKA PLATSER

Grönskärs fyr – Östersjöns drottning Grönskärs fyr utanför Sandhamn stod färdig under senare halvan av 1700-talet och fyllde en viktig funktion för sjöfarten. År 1774 reste den sig 11 meter över havet, men det räckte inte utan hon byggdes på, för att 1784 vara 18 meter. ­ text och illustration

Misse Ljungström

och två år senare fick Skärgårdsstiftelsen ta över skötseln av området kring fyren och den tidigare fyr­personalens bostäder. Tillsynsmannen Erik Sundström anställdes då stiftelsen även tog över fyren 1983. Fyren renoverades och fick ny puts, som visade sig vara för tät och orsakade

1961 släcktes fyren

fuktskador. 1995 hade putsen avlägsnats och fyren stod oputsad som i ursprungsskicket igen. Nu återstod ”bara” att få den tänd igen! Fyrentusiasten ­Magnus Rietz var en av dem som kämpade för att fyren skulle få bli ”sevärdhetsfyr” och när Grönskärs fyr tändes igen vid millennieskiftet hade hon

Östersjöns Drottning När Östersjöns Drottning mot havet ger sken, från klippan i havsbandet tanken bär hän till Gripenhielms kummel och torn, John Norris och Sandhamn Beacon. Nils Stråkenhielm skriver om bjälkar och band, Om träbåkar resta för hand, som storstormar vräkte ikull gång på gång till rytande vågbergens sång. Refräng: Siluetten av fyren på Grönskär man ser, och trygghet hon ger på välkänt manér. Hon är Östersjöns drottning i sjöfartens tjänst. I sekler hon blinkat och glänst! Och Luxlampans sextusen ljus, Spred klippskenet ut över mörknande hav Så fartygen ej gick i kvav Nu tänder Adelsohn fyren på Grönskär igen, För sjöfolk en kär gammal vän. I Carl-Fredrik Adelcrantz ritningsutkast Fick båken på Grönskär ett torn i all hast. Den ändrades i sista stund Blev uppförd på gråstenens grund. Med bröstvärn av sandsten, en eldkorg av järn, Ett vindspel för träkolens del, Som skonade fyrvaktarryggar och ben, Från säcklyft då timmen var sen. Refräng. Siluetten av fyren på Grönskär man ser…

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

varit nedsläckt i nästan 40 år. Glädjen över att den vackra gamla fyren uppväckts föranledde skärgårdens spelman nummer ett; Åke Hellman, att skapa följande hyllningssång. Han framförde den själv på Grönskär vid återinvigningen år 2000. I de två första verserna berättas fyrens äldre historia ­poetiskt om dock ytterst komprimerat!

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TILLSYNSMÄN

Trädgårdsskötsel, munspel och blues

område med över en miljon besökare per år skiljer sig en hel del från Häringe och Hammersta. – Här på Gålö är det massor av folk, de andra områdena är mer jordbruksområden och betydligt lugnare, men otroligt vackra och sevärda. Micke vill jobba för att fler får upp ögonen även för dessa fina områden.

Nye tillsynsmannen Micke Odenstig har många strängar på sin lyra. Vid årsskiftet tog han över som tillsynsman på Gålö, ­Häringe och Hammersta och håller som bäst på att trimma in sig i sitt nya arbete lagom till våren och den stora rushen. text

Ulrika Palmblad

foto

Elin Persson

–

just nu försöker jag mest att komma i ordning och orientera mig på områdena. Det är många nya ansikten och mycket att hålla reda på, säger Micke som nu tar över efter Arne Selander som ­bedrivit ­arbetet på entreprenad, nästan en hel livstid. Micke är heltidsanställd på stiftelsen och ser fram emot att komma in i gemenskapen både bland arbetskompisarna och bland arrendatorer och hyresgäster ute på Gålö, Häringe och Hammersta. – Jag träffade hembygdsföreningen Gålö Gärsar häromdagen och de var verkligen ett härligt gäng som hade mycket att ­berätta om området.

micke har ett förflutet som borde passa som handen i handsken för ett tillsynsmannajobb. Uppvuxen i Nynäshamn med skärgården runt knuten har han de senaste åren arbetat vid Rånö Gård & Varv, med snickerijobb, sjötransporter, entreprenader och dykjobb. – Förra vintern blev det mycket dykjobb åt försvaret, skattar Micke. Till skillnad från många andra i skärgården har han inte tröttnat på badsäsongen utan ­gillar att ta sig ett dopp även på fritiden, gärna tillsammans med familjen som alla gillar skärgårdslivet. Sommrarna har

f­ amiljen spenderat ute med båten, en dansk patrull­båt av märket Jupiter. Vad kan då vara bättre än att Micke har skärgårdens längsta sandstrand, Gålö Havsbad på sitt område. Men det är inte bara sjölivet som lockar Micke. Som utbildad maskinmekaniker fick han arbete hos Nynäs Godsförvaltning där det blev mycket trädgårdsan­läggning, något han hade talang för och sedan följde upp med en utbildning på Säbyholms Trädgårdsskola. Intresset för trädgård och landskap lyser igenom när jag frågar Micke om vad han har för ­projekt planerade ute på sina områden. – Jag vill gärna öppna upp runt gång­ vägar och lyfta fram landskapsbilden härute. Till exempel finns det flera vackra bergssidor som idag göms bakom sly. Här finns också många vackra gamla träd, framförallt ekar som jag vill lyfta fram. det är stora områden som Micke an­svarar för och det kommer att ta sin lilla tid att bli lika igenkänd som Arne varit. – Jag har åkt och tittat mycket och hälsat på folk. Vilka bor var? Jag försöker skapa mig en helhetsbild av arbetet och områdena, säger Micke. Gålö som är stiftelsens mest välbesökta

micke är glad över jobbet som tillsynsman och ser fram emot sin första sommar, även om han förstår att det kan bli mycket jobb. – Arne har kört sitt race här ute, och det är oerhört värdefullt att kunna rådfråga ­honom. Men nu måste jag ta detta efter eget huvud också och hitta mitt sätt att bedriva arbetet, avslutar Micke. Välkommen och lycka till! Säger vi på stiftelsen.

∞

Micke Odenstig 44 år, ny tillsynsman för Gålö, Häringe och Hammersta. Han bor i Nynäshamn med sin familj – Jenny 39 år, ­Ekonomiassistent och två barn, Erik 14 år och Ida 11 år. Bra på: munspel, speciellt blues. Har spelat i band i många år. Mindre bra på: datorer – men får ofta hjälp av sonen. Bra egenskaper: nästan alltid glad och lugn. Dåliga egenskaper: … (lång be­tänketid) – tjatar lite mycket på ungarna ibland.

Skärgårdsvinter med svävare! Taxi, utflykter, företagsevent mm.

Vånö Skärgårdsliv

Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21

Folke Blomquist minns när flygplanen dundrande in över Gålö.

22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

TORPEDDIVISION PÅ GÅLÖ

Flyghistoria på Gålö

På våren 1940 omlokaliserades tolv torpedflygplan från F2 i Hägernäs till Gålö.

Betydande delar av Gålö var under andra världskriget militärt område. I maj 1940 förflyttades torpedflygdivisionen från Hägernäs till en undanskymd badvik invid Mysingen. Och där blev man kvar till i september 1944. – Vi trodde det var krig när flygplanen kom hit, minns Folke Blomquist. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind och arkiv Gålö Gärsar

ibland blir det väldigt fel, med följd att många läsare hör av sig. Så var fallet när vi i förra numret av Stångmärket påstod att Badhusviken på Gålö under andra världskriget varit bas för flygvapnets Catalinaplan. Så var det naturligtvis inte. Det amerikanska ­sjöflygplanet Catalina kom till Sverige först 1948. På Gålö var det helt andra flygplan som var stationerade. Den 1 september invaderade Hitlers soldater ­Polen. Andra världskriget hade börjat. Men redan sommaren 1938 hade det svenska flygvapnet beställt tolv sjögående torpedflygplan från de tyska Heinkelverken, He 115 T2. Sverige var det första land utanför Tyskland som köpte flygplanet. Åtta av planen levererades precis

innan krigsutbrottet, fyra fick flygas till Sverige strax efter att kriget hade börjat, det sista så sent som den 17 oktober 1939. De tolv torpedflygplanen stationerades vid flygvapnets bas F2 i Hägernäs. Under den stränga vintern 1939-40 var emellertid nio av de tolv flygplanen infrusna. Tre hade lyckats ta sig från Hägernäs i tid, men frös senare samma vinter fast i Fårösund. Den 9 april 1940 anföll Tyskland Norge och Danmark. Tyskland dikterade också en rad villkor för Sverige som regeringen vägrade godta, bland annat att ytterligare svensk trupp inte fick mobiliseras. Man ville också transitera krigsmaterial genom ­Sverige till Narvik. Den kris i de svensk-tyska relationerna som blev följden innebar skärpt beredskap. Alla permissioner

››

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23

Folke kom till Gålö som tvååring och har bott i samma stuga hela sitt liv. Klockan på väggen har hängt på samma krok på väggen sedan 1897.

Gålö hembygdsförening har lagt ner många timmar på att sammanställa material som berättar om Torpedflygbasen på Gålö.

24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

TORPEDDIVISION PÅ GÅLÖ

›› drogs in och tre flygplan i Hägernäs laddades med

skarpa torpeder. Krig verkar vara nära förestående. Klockan 18.47 den 18 maj 1940 kommer ordern till F2 i Hägernäs: Omlokalisera till Gålö! ­K lockan två på natten lyfter det första planet, en timme ­senare är alla flygplan framme. på Tomta gård på Gålö vaknar av bullret från flygplanen. De hade landat på vattnet utanför Dalarö och kört på pontonerna i mörkret till Badhusviken på Gålö. Folke är nu 90 år och nästan blind. Han är resultatet av en förbindelse mellan en välbeställd, men gift, herre på Östermalm och hans piga. Folke kom därför till Gålö som två-åring för att tas om hand av Prins Carls uppfostringsinrättning. Han placerades i fosterhem på Tomta gård där han bor kvar än idag. Han minns att han den där natten 1940 tillsammans med andra ungdomar som hade vaknat sprang upp på ett berg för att se på när flygplanen taxade in i Badhusviken. – Vi trodde absolut att kriget hade börjat, säger han när vi slagit oss ner runt köksbordet i den stuga där Folke Blomquist tillbringat hela sitt liv. Klockan på väggen har hängt på samma plats, på samma spik, sedan 1897.

folke blomquist

redan tidigt under 30 -talet hade Gålö börjat användas som bas för militära fartygsförband. När kriget började var man därför förberedd på att Heinkelplanen eventuellt kunde komma att ombaseras till Gålö, med gynnsammare isförhållanden och där planen låg väl dolda från både luften och farleden. Verkstäder och logement hade inrättats på örlogs­ fartygen Dristigheten och Rane, en mäss hade byggts och angöringsplatser, försvarsvärn och bränsle­depåer hade färdigställts längs stränderna. Divisionschef var Albin Ahrenberg, legendarisk svensk flygare som bland annat hade gjort en våghalsig flygning för att hitta en engelsk forskningsexpedition som varit försvunnen på Grönland. Hans bostad på Sunnansund på Gålö finns fortfarande kvar. Det var stora flygplan som förtöjdes på Gålö, med 22 meter mellan vingspetsarna, berättar Folke. Och man placerade snabbt ut vakter så att inga obehöriga kunde komma in på området. Torpedflygplanen var under krigsåren ute på dagliga spaningsuppdrag över finska viken och baltiska kusten. Man eskorterade också handelsflottans fartygskonvojer på Östersjön. För start och landning användes öppet vatten utanför Sandemar. Flygplanen var alltid beväpnade med bomber och kulsprutor och det hände att planen blev beskjutna av ryska fartyg och flygplan. Vid ett par tillfällen fälldes även bomber mot främmande fartyg som kommit för nära den svenska gränsen.

full av strömming kom ett örlogsfartyg med riktning mot Folke och hans kamrater. Folke vinkade och fartyget styrde undan för att inte skada redskapen. – Det var en spännande tid, minns han. Det var ett par hundra man förlagda här på Gålö och det var alltid något som hände, med många övningar och ständiga förbättringar på basen. Stora delar av historien kring flygbasen på Gålö var länge hemligstämplat material. När de mili­ tära arkiven slutligen öppnades hängde bland annat medlemmarna i Gålö hembygdsförenings historiska grupp på låset. Kjell Björklund, Nils Erik Anderson och andra i historiegruppen har därefter lagt ner många timmar på att leta upp arkivhandlingar som berättar om Torpedflygbasen på Gålö och de människor som var stationerade där. Nu har de laddat upp med filmer, böcker och dokument. – Under kriget var det mycket hemligheter på Gålö, säger Nils Erik Anderson. Här fanns såväl ­flygare, mekaniker och vaktstyrka som stabsper­ sonal. Oron för sabotage och spioneri var stor. I fyra år fanns torpedflygplanen kvar på Gålö. Men i september 1944 avvecklades flygdivisionen i Badhusviken och området fick andra uppgifter, En torpedbåtsbas etablerades på en annan del av ön, men det är en helt annan historia. Den sista svenskköpta Heinkel 115 kasserades på luciadagen 1952. Då hade fem av de tolv inköpta torpedflygplanen totalhavererat. Övriga hade av olika skäl tagits ur tjänst. – Det blev tystare på Gålö när flygplanen försvann, konstaterar Folke Blomquist. Men visst var det skönt när kriget var över.

∞

Heinkel 115 T2 Tvåmotorigt torpedflygplan med flottörer. Maxhastighet: 327 km/tim, räckvidd. 2 100 km. Premiärflögs i augusti 1937, togs i aktiv tjänst 1939. Tre mans besättning, tre markmekaniker. Bestyckad med kulspruta, bomber och torpeder, ­alter­nativt minor. Sju Heinkel 115 köptes strax innan krigsutbrottet av det norska flygvapnet och kunde användes mot den tyska armén april-maj 1940.

På Gålö låg flygplanen väl dolda både från luften och farleden.

folke blomquist arbetade under kriget med fiske och jordbruk. Ibland när han drog not landade flygplanen strax intill hans båt. En gång när noten var

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TILLSYNSMÄN

Inre hamnen på Ålandsskär. Några av bodarna har riktigt gammalt ursprung dock inte äldre än 1719 då ryssarna brände allt.

Tom Granström, f d tillsynsman för Huvudskär och Sandböte, började arbeta för Skärgårdsstiftelsen 1973.

Tom – tillsynsman med stort T Är det någon som känner alla uddar, varje husknut och varenda häll i Huvudskärsarkipelagen så är det Tom Granström. I 39 år har han varit Skärgårdsstiftelsens tillsynsman. text och foto

Carina Lernhagen Matz

”det

är synd att inte fler kan få komma ut till Huvudskär. Det är så fint där”, säger Tom Granström. Och ja, Huvudskär är en pärla. Miljön berättar ett stycke skärgårdshistoria som sträcker sig ända från medeltiden. Här var så kallat kronohamnsfiske. Vem som helst fick komma hitut och fiska mot att den betalade en skatt tillbaka – av fet, fin, saltad strömming. Sen blev det fyr-, tull- och lotsplats och därför en hel liten by. Här fanns till och med skola. ”Jag önskar att Huvudskär kommer att vara öppet för alla även i fortsättningen”, säger Tom och tänker på Fortifikationsverkets avveckling. ”Det skulle vara olyckligt om vissa delar säljs till högstbjudande”, fortsätter han. ”Det som staten nu har borde förbli till gagn för allmännyttan.” Tom Granström var bara tre år när han första gången klev iland på ön med Huvudskärs fyr. På ett fotografi från 1948 sit-

26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

ter familjen med fyrpersonalen på stenarna från fundamentet av den gamla fyren. I bakgrunden den nya som byggdes 1931. Tidigt fick han följa med sin pappa på sjöfågeljakt härute. De brukade få låna sängplatser i lotsarnas hus. Alltså var Tom som klippt och skuren för jobbet som tillsynsman och började 1973 – året efter Stiftelsens förvärv av alla öar utom Ålandsskär. Det har gjort att Huvudskärs-skärgården idag besöks av flera tusen båtmänniskor mellan maj och september. Och i Skärgårdsstiftelsens uthyrningshus är det fullt under sommarens alla veckor. Dessutom tar vandrarhemmet i gamla tullhuset emot gäster. arbetet som tillsynsman har inneburit att ta itu med folk som e­ ldar på berget, med dem som låter hunden springa lös, hjälpa människor som råkat ut för olycksfall eller blivit ormbitna, ­hålla

Huvudskärs fyr byggdes 1931. Bredvid står fotogenboden.

ELAVTAL & KLOKA RÅD! Vi hjälper dig med: • Personlig rådgivning vid tecknande av elavtal • Energibesparande produkter • Energirådgivning

ERGI BOO EN ART, M S LITEN & ULL IF G ENER & NÄRA

www.booenergi.se • Telefon 08-747 51 70

reda på fiske- och jakttillsynen, sköta och underhålla hus, bryggor och uthus. I 25 år körde han soporna. Och så har han byggt själva husen för sopmajorna också! ”Människor visar mer hänsyn nu än förr”, säger Tom. Då var det enormt mycket skräpigare längs stränderna.” Men han ogillar vattenskotrar. ”De borde förbjudas”, säger han rakt. Huvudskär är ett hänsynsområde, men reglerna är bara rekommendationer och ingen lag. Då är det svårt att få någon att låta bli att köra, göra oljud och vågor, även om sunt förnuft säger låt bli. Tom vet, för han har försökt. En annan historia väcker häpnad. Ett stort kors i trä sattes upp på Lökskär där det gamla kapellet en gång stod. Detta som ett minne av dem som levt och dött här. Men en gång när Tom åkte sin inspektionsrunda var korset nedsågat. Det ersattes av ett nytt. Och otroligt nog sågades även det ner. Av någon, Tom vet inte vem. det mest dramatiska som hänt under Toms år på Huvud­skär är när ett stort fraktfartyg rände rakt upp på Skaten, söder om Ålandsskär. Kulingen ven och fartyget riskerade att brytas sönder mitt i naturreservatet och med tusentals liter brännolja ombord. Om det och en lång rad andra hän­ delser i Tom Granströms liv och arbete kan ni läsa mer om i Skärgårdsstiftelsens vänbok 2013 Nio liv.

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TILLSYNSMÄN

Sören Jakobsson Tillsynsprofil på Björnö Nu går han i pension efter 30 år som tillsynsman på Björnö. Men ingen ska tro att han lämnar sitt älskade Björnö! Nej, Sören Jacobsson är djupt rotad, för det är inte bara han, utan i generationer tillbaka som familjen bott på Ingarö. Och som arrendator på Småängsgården vill han vara kvar så länge han orkar. text

Misse Ljungström

foto

Ulrika Palmblad

mot Nämdöfjärden finns ett av Skärgårdsstiftelsens mest besökta områden. Hit går det att komma utan båt, vilket gör det ovärderligt för buss- eller bilburna naturälskare. Björnö har funnits i stiftelsens ägo sedan 1981, då man fick möjlighet att köpa 340 hektar mark av Wallenbergägda bolaget Stockholm-Saltsjön. – Det var faktiskt min äldsta bror som tipsade om den chansen, säger tillsynsmannen Sören Jacobsson försynt och det blev landshövding Gunnar Helén, som var stiftelsens ordförande då, som efter långa förhandlingar lyckades genomföra köpet tillsammans med Marcus Wallenberg. Sören, som bodde på Maderö på den här tiden, hade lärt känna stiftelsens till-

allra längst ut på ingarölandet

synsmän Hasse Björn och Stickan Söderberg när han körde sopor kring Nämdö, Bullerö och öarna däromkring med färjan ”Passopp”. Han beundrade och avundades dem deras arbeten, som innebar att i ”frihet men under ansvar ” sköta sina jobb ute bland öarna i reservaten. För Sören hade ett jobb i stiftelsen hägrat länge och när Björnö blev naturreservat på våren 1982 och han själv på hösten fick det eftertraktade jobbet som tillsynsman gick den gamla drömmen i uppfyllelse. Nu kunde han bo och försörja sig på den plats där hans rötter var så fast förankrade. föddes 1904 i Björkviks torp alldeles nära Björkviks brygga på Björnö och växte upp där. Morfar Emil

hans mamma margit

Från utsiktstornet vid Småängsuddarna ser man ut över Sörens hemmavatten. Här på Björnö har han varit hemma i hela sitt liv.

Gropen

Andersson kallades för ”Björkvikarn” och var vida känd som slaktare, gärdsgårdsbyggare och spelman. Han var ju liksom de flesta skärgårdsbor mångsysslare och bodde kvar i Björkvik fram till 1934, då han helt enkelt fick flytta på sig för att ett världsläger för scouter skulle äga rum här. Han flyttade längre in på Ingarö och inte till Björnö torp, som för tidigare ­generationer varit den självklara undantagsstugan. Men där bodde gumman

EBBALUND

NÄSET

Björnö

SLÄNGEN

NORRVIK

Torpeinfjärden

Bild Björnö

BJÖRNÖTORP

B Guuss sta mo vs t B be ru rg nn / KLACKNÄSET

Småängsviken

RAMSVIKEN SMÅÄNGEN

TORPESAND

BJÖRKVIKS BRYGGA

GRYTBERGSUDDEN

SMÅÄNGSUDDARNA

Tallholmen Kalvholmarna

Björnöön 0

28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

2 km

Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.4-15.7

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TILLSYNSMÄN

J­ ohanna, som vägrade flytta på sig och blev det stora scoutlägrets attraktion. – I det torpet, smakade jag Sockerdricka för första gången i mitt liv. Det var ­auktion här och morfar var auktionsförrättare, ­berättar Sören lite nostalgiskt, när han ­visar mig runt på Björnö. – Och den här vägen var min pappa med och byggde i sin ungdom, berättar Sören när vi far på Björkviksvägen. ­Sörens pappa Karl-Johan, som också byggde båtar, och mamma Margit gifte sig och bosatte sig i Fågelvik mitt på Ingarö. Där växte Sören upp som yngst av sex syskon. men det är här på björnö han trivs allra bäst. Sören visar blygsamt men inte utan stolthet hur han genom åren arbetat med att göra reservatet tillgängligt och vackert för besökare. Parkeringsplats och lättillgängliga vägar är anlagda, sopmajor har byggts, skogen har röjts och lägerplatser anordnats. 40 hektar av reservatet är ­öppen mark och där har Sören haft egna får till hjälp att hålla markerna öppna. Nu är det sonen Tom, som också är ­arrendator, som håller sina urtidslika och publikdragande

Highland Cattles här. När Sören hade arbetat enbart som tillsynsman i sju år blev han istället ­arrendator och flyttade tillsammans med sin livskamrat Margareta in i den nybyggda arren­ datorsbostaden Småängsgården. Han byggde upp gården från ingenting, byggde bostadshuset, ladugård, stall, vagnslider, tvätthall och ett litet kontor och röjde igenvuxna åkrar och ängar. Maggan skötte hem, höns och blommor vid sidan av sitt ordinarie arbete i Gustavsberg och Sören jobbade sin deltid som tillsynsman och resten med gården och de egna maskinerna. För maskiner av alla de slag är det han tycker mest om att jobba med! Det är skogs­maskiner, vägmaskiner och grävare och han är fortfarande nästan jämt igång med dem och tar på sig massor av jobb. har varit de dramatiska sjukdomar han drabbats av; bland annat den fästingburna hjärninflammationen, en hjärtinfarkt och en förträngning på halspulsådern! Och ont i knäna har han! – Jag dansar inte längre, säger han och ler. Det gjorde han förr, motionsdans,

några avbräck

och det var där han träffade sin Maggan. Däremot spelar han elbas, nu i gruppen Knapphändigt och förr i Värmdö Durspelare. Nu ska han iväg till Rotebro och spela och ofta är det spelmansstämmor i närheten av Stockholm, men också i Eskilstuna , Mora, Skansen, Villnius och de var på Irland, där även Värmdös dansare var med. trivs med livet här går inte att ta miste på. De har utrymme för sina sammanlagt nio barnbarn, nära till naturen och det finns alltid något att göra. – Jag har aldrig tråkigt, allt är roligt att jobba med. Det kan vara skog eller vägar och byggen, säger Sören, som har hjärtat kvar på Björnö och själv tror att han även i framtiden kommer att ha svårt att hålla fingarna borta från jobbet. För som ­tillsynsman i Skärgårdsstiftelsen har allt varit kul! – Det enda tråkiga skulle väl ha varit att sitta stilla på en stol på olika möten och konferenser, säger han med ett halvt skämtsamt flin.

att sören och maggan

∞

747CAB

UTFORSKA SKÄRGÅRDEN PÅ DINA EGNA VILLKOR Det finns tillfällen då allt måste fungera. Tillfällen då man vill resa obehindrat, utan att styras av vädrets nycker. Anytec 747 CAB erbjuder den helhet av funktion, prestanda och design som är svår att hitta någon annanstans. För mer information gå in på www.anytec.se eller kontakta din Anytec återförsäljare.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 29

ÅRET SOM GICK

2012 – nu börjar det nya ta form För Skärgårdsstiftelsen har de senaste åren bjudit på många förändringar med ny organisation och många nya medarbetare då stiftelsen inom många områden gått igenom ett generationsskifte. Vi fortsätter att arbeta hårt för att göra ett ännu bättre jobb och för att synas ännu mer så att fler blir engagerade i stiftelsens framtid. 2012 var året då den resan tog fart på allvar. TEXT

Ulrika Palmblad

De ungas röster ska höras i skärgården Projektet ”Young Voices” lanseras på Ljusterö skola på Norra Ljusterö. I ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Ålands och Stockholms skärgård ska ungdomar i åldern 12-18 år berätta om sina liv och om vad som skulle kunna bli bättre i skärgården. Nu satsar Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län ihop med SKUNK, skärgårdsungdomarnas intresseorganisation på Åland, på att lyssna på ungdomarnas åsikter och förslag. Oro och glädje i årets rapport 2012 års Levande skärgårdsnatur, om djur och natur i Stockholms skärgård. Ejdern visade 2011 på en fortsatt snabb minskning och för svärtan blev resultatet det lägsta under de 26 år som räkningarna pågått. För tordmulen och sillgrisslan ser utvecklingen betydligt bättre ut och de senaste årens utveckling mot en utjämning i kurvorna för säl, havsörn och skarv verkar hålla i sig. Skräpet ska upp till ytan I projektet ”Skräpet ska upp till ytan” rensas bottnarna i populära naturhamnar på skräp. Men det långsiktiga arbetet och syftet med projektet handlar om att förändra attityder och beteenden. För att göra arbetet tillgängligt producerades en fi lm som läggs ut på webben och visas på båtmässan. Under rensningarna hittade dykarna allt från flaskor till bilbatterier. Skräp på bottnarna kan orsaka mycket skador och vi hoppas att alla får sig en tankeställare när de ser vad dykarna fiskat upp. Kommunalt vatten till Riddersholm Till sommarsäsongen fick Riddersholms camping ett riktigt lyft när den nya serviceanläggningen med duschar, kök och toaletter invigdes. Dessutom har hela cam-

pinganläggningen fått kommunalt vatten vilket har stor betydelse för den välbesökta anläggningen med 12 000 gästnätter per år. Tillsynsman Gunnar Lodin har fått mycket positiva reaktioner på förändringarna och kan se att det kommer att betyda mycket för beläggningen på campingen. Tillgänglig snorkelled invigd på Björnö Rörelsehindrade och synskadade får i en unik satsning möjlighet till upplevelser utöver det vanliga under ytan. Snorkelleden, som självklart är öppen för alla ligger längst ut på Ingarö i Värmdö kommun. Den 200 meter långa undervattensleden går från en tillgänglighetsanpassad brygga och vidare längs klipporna invid badplatsen Torpesand. Projektet är fi nansierat av WWF och stiftelsen vill med detta ge fler möjlighet att upptäcka Östersjöns marina miljö. Lassedass på Finnhamn I juni inför sommarens högsäsong var det invigning av två nya Lassedass på Finnhamn. Innovatören och konstruktören bakom är som namnet indikerar tillsynsman Lasse Westling på Finnhamn. Efter att i flera år funderat kring en lösning för långtidskomposterande dass fick han 2012 äntligen möjlighet att prova sina idéer. Havstulpanvarningarna hjälper miljön Sommaren 2012 tog stiftelsen över ansvaret för alla delar i havstulpansprojektet. Det innebar att den sms-tjänst med havstulpanvarningar som tidigare administrerades av Håll Sverige rent togs över av stiftelsen. Sms-tjänsten hade under 2012 över 6000 användare, nytt för 2012 var att alla som anmäler sig får rapporter från hela kusten. Tjänsten hjälper båtägare att få reda på när havstulpanerna sätter sig fast. Målet är att minska spridningen av miljöfarliga ämnen från båtbottenfärger. Nåttarö del av viktig skräpinventering I slutet av juli genomförde stiftelsen Håll Sverige Rent en skräpmätning på Nåttarös populäraste strand Storsand. Mätningen

30 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Snorkelled på Björnö invigs

är en del av ett stort internationellt projekt kallat MARLIN – Baltic Marine Litter. Under två år med start 2012 kommer skräpet på stränderna längs kusterna i Sverige, Finland, Estland och Lettland att mätas under vår, sommar och höst. Nymålat på Kalholmen Utö och Grinda I början av sommaren målades två av stiftelsens mest populära vandrarhem om och mötte besökarna med ny färgglans. Vandrarhemmet Skärgården ligger i backen upp mot Utö värdshus och är en vacker gammal grosshandlarvilla. Kalholmens vandrarhem var stiftelsens första fastighetsförvärv. Även Grindas vandrarhem renoverades både inoch utvändigt under 2012. Stiftelsen i centrum vid Gotland Runt starten Utanför stiftelsens kansli var det under första helgen i juli fullt av segelbåtar vid de tillfälliga bryggorna där de startande båtarna samlats. Skärgårdsstiftelsen fanns på plats redan från början då vårt gula kansli ligger mitt i händelsernas centrum. Dessutom hade stiftelsen ett av tälten

g på Nåttarö

Skräpinventerin

ÅRET SOM GICK

Skärgårdsstiftelsen i cen trum av starten för Gotland Runt.

utanför National museum bemannat under helgen. Seglarfesten drog många besökare och stiftelsen syntes ordentligt! Ny vattenanläggning på Örskär I augusti fick Örskär en ny avsaltningsanläggning. Vattnet från den borrade brunnnen var tidigare missfärgat och hade fått anmärkningar i vattenanalyserna. Den nya anläggningen tar vatten från Östersjön och avsaltar och renar det genom omvänd osmos ”Det enda negativa är att flaskvattenförsäljningen kommer att sjunka”, skämtar Katarina Utberg som driver vandrarhemmet tillsammans med sin bror Erik Beckman. Den nya vattenanläggningen har möjliggjorts genom stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Landshövdingen och Landstingsledningen på skärgårdstur Efter sommaren visades delar av verksamheten i mellanskärgården för både Landshövdingen Chris Heister och för Landstingsledningen med Finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl i spetsen. Det blev intensiva dagar med besök på Träskö-Storö, Kalholmen, Finnhamn, Hjälmö och Grinda. Genomgående mycket positivt med många intryck där arrendatorer och medarbetare på stiftelsen fick berätta om sina förhoppningar för utvecklingen i skärgården.

bland annat vara placerad på Utö, men en smygpremiär genomfördes på Skansen under 2012. – Det var många barn och vuxna som provade på de olika stationerna, berättar Green Islands Anna Ehn. Den populäraste stationen var att producera sin egen el med hjälp av vindkraft och utställningen drog till sig nya målgrupper. På ön Muhu i Estland finns delar av utställningen utplacerad och även i Finland ska en liknande utställning tas fram. För fjärde gången tänds milan på Gålö I slutet av september tändes återigen kolmilan vid Noors täppa på Gålö. Invigningstalet och tändningen av milan hölls av Skärgårdsstiftelsens ordförande Gustav Andersson som till församlingens glädje avslutade med att sjunga en av Dan Andersson fi na visor om livet vid kolmilan. Under de tio dagar som kolmilan är igång vaktas den dygnet runt av frivilliga från hembygdsföreningen ”Gålö Gärsar”. Som sällskap för väktarna under eldningen fanns ett trevligt program med musikframträdanden.

Stiftelsen lanserar en ny hemsida I december smyglanseras en helt ny hemsida. Anledningen till den försiktiga introduktionen är att sidan kommer att byggas på under 2013. Den nya hemsidan gör det bland annat mycket enklare att bli vän, stödja stiftelsen och beställa material och prylar. Den ska också göras mer sökbar och ge en bättre nyhetsförmedling. Se www.skargardsstiftelsen.se

Tom Granström, Sören Jakobsson och Arne Selander avtackas.

Kolmila tänds på Gålö.

Kustbevakningen och Skärgårdsstiftelsen sluter avtal Snabbare insatser vid oljeutsläpp och ”Vad du gör spelar roll” – Green Islands utställning på Skansen större möjligheter att konstatera utsläppskällan, är huvudinnehållet i det nya Utställningen som både riktar sig till samarbetsavtal som Kustbevakningen och barn och vuxna kommer under 2013 att Skärgårdsstiftelsen sluter under oktober. Stiftelsens tillsynsmän förstärker därmed Kustbevakningens förmåga att förhindra miljöskador i skärgårdsområdet. – Den goda kännedomen om de lokala förhållandena som tillsynsmännen har, gör i det här fallet miljöräddningen till sjöss mer effektiv, säger Kenneth Neijnes, chef för Kustbevakningens region nordost.

”Vad du gör spelar roll”, Green Islands utställning för barn och vuxna.

Båtliv. Moderator Folke Rydén ledde ett stort antal entusiastiska seminariedeltagare genom en dag fylld av anföranden från en rad forskare och representanter för båtlivet, där båtbotten, havstulpaner, miljöfarligt avfall och andra intressanta aspekter på båtlivet diskuterades. Flera personer med stort inflytande i frågan fanns på plats bland andra Anders Flanking, stadssekreterare på Miljödepartementet.

Seminariedag kring Grönt Båtliv Den 30 november genomfördes en heldag med seminarier kring frågan om Grönt

Tack Tom, Sören och Arne! I december genomförs en mycket speciell avtackning för några av stiftelsens mest kända skärgårdsprofiler och tillsynsmän. Tom Granström, Huvudskär och Sandböte, Sören Jakobsson Björnö, Lilla Husarn samt Arne Selander Gålö, Häringe och Hammersta. Tillsammans har de arbetat 85 år för stiftelsen och 120 för skärgården, mycket svårslagna siffror! Vi tackar dem för många förtjänstfulla år och för deras stora engagemang för sitt arbete och för skärgårdsbesökarna! Populär information från stiftelsen Under 2012 ökade stiftelsen stort i digitala medier. I början av sommaren var det fler än 1000 personer som gillade Skärgårdsstiftelsen på Facebook och när sista nyhetsbrevet skickades ut hade det mer än 4000 mottagare. Det tar vi som ett kvitto på att det är många som är intresserade av vår verksamhet och av skärgården! Upptäck oss på www.skargardsstiftelsen.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31

r ten ä Tjäns IS

GRAT

Biovacuum/Watercare minireningsverk • Ingen slamsugning behövs. • Enkel placering ovan mark. • Hög reningsgrad - även vid ojämn användning. • Besök - installation - service Hör av dig för mer information. Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet. 08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se

Miljö & Bioteknik

NYA 090327

Allt för båt i tyg och väv Nytillverkning av sprayhood, segelkapell, kapell, sittbrunnstält, båtdynor. Tvätt, impregnering, reparationer osv. Egna bryggor för måttagning på Dalarö och Hornstull.

Jan Pettersson John Rosenthal Maggie Öqvist

Sjöbjörn i smoking

Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.

Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

ROLAND STAAV - ORNITOLOG OCH FÖRFATTARE

Till minne av Roland Staav text

Britten och Gunnar Hjertstrand

foto

Carina Lernhagen Matz

roland staav,

som med rätta kallats skärgårdens meste ornitolog, har hastigt lämnat oss i en ålder av 70 år. Den som någon gång tittat i någon av de fina fågel­ böckerna Nordens fåglar eller Prismas stora fågelbok har redan där en anknytning till ­Roland. Han var alltså inte enbart en kunnig ­ornitolog utan också en väldigt kompetent författare som mer än gärna delade med sig av sitt vetande. Som forskare och skribent har han engagerat sig i allehanda frågor rörande såväl fåglar som övrig fauna och flora, oftast med kust- och skärgårdsanknytning. Det som kom att bli hans sista artikel, publicerad i senaste numret av tidskriften ­Fauna och Flora, handlar om tallspinnarens framfart på en av skärgårdens öar, Furuskär i Nämdöfjärden.

roland har även gjort ett flertal översättningar och faktagranskningar för andra författare. Han var också mycket uppskattad som färdledare och föredragshållare. Sin dagliga gärning hade han ­passande nog

på ringmärkningscentralen vid Riks­museet där han fick en fin insyn i den ­information som en liten ring på ett ­fågelben kan ge. Att Roland var en hän­given fågelvän och ringmärkare gick inte att missta sig på. för skärgårdens djur och natur låg i samma linje som Skärgårdsstiftelsens ambitioner att följa upp tillståndet och förändringarna i kustmiljön dröjde det inte länge förrän våra vägar korsades och det samarbete som utvecklades ur detta har varit väldigt lyckosamt. En person som kan se de långa linjerna i utvecklingen efter att i över 50 år ha detalj­studerat skärgårdsnaturen har varit en enorm tillgång för oss alla. Att ha Roland bredvid sig i båten under en dag i skärgården har setts som en fantastisk förmån för många av Skärgårdsstiftelsens tillsynsmän som här mött en oerhört snäll och ödmjuk människa som alltid välvilligt delade med sig av sin breda kunskap, med stor auktoritet men inte det minsta auktoritärt! då rolands intresse

Inom Skärgårdsstiftelsens Projekt ­Le­van­de Skärgårdsnatur kom vi att under många år få stor glädje och nytta av Rolands ideella engagemang främst när det gällde hans personliga favorit och specialitet den hotade skräntärnan men även alkor, skarv med flera ägnades mycket tid. Roland skrev också alltid uppskattade artiklar i våra årsrapporter. Utrustad med kikare, anteckningsblock och penna blev han en van syn för oss på fältet i Skärgårdsstiftelsen. Alla iakttagelser noterades, från minsta småkryp till största däggdjur! Under varje tur i över 50 år! Om Roland varit samtida med Linné så är jag övertygad om att de funnit varandra! Rolands nedskrivna faktamaterial som med åren blivit mycket omfångsrikt borde kunna bilda grund för ett forskningsprojekt i skärgårdens naturhistoria. den levande skärgårdsnaturen har mist en av sina främsta förkämpar, men vi ­kommer att hålla kvar minnet av en riktigt god vän!

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33

BOKTIPS Leende sommarsol och sköna badvatten känns långt borta just nu. Men läsa och drömma går alltid bra. En kanalfärd mot Vänern och Vättern, Stockholms örlogshistoria, en pensionärs tankar och minnen från en ö, poem om naturen och en frustande härlig bibel om dryckernas värld lockar bort tankarna från vintermörkret. Misse Ljungström

Vänern och Vättern, guide till öar, gäst- och naturhamnar

Stockholm Örlogsstaden Sjöhistorisk årsbok 2012-2013 280 sidor. Medströms Bokförlag, Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Att Stockholm ända sedan 1500-talet och fram till 1970-talet var en betydande örlogsstad riskerar att falla i total glömska i vår tid, då Stockholm förändras i rask takt. Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum har i sin årsbok 2012-2013, genom flera författare med gedigen kunskap, gjort en kulturgärning och samlat den kunskapen, historia, kartor, tavlor och bilder om Stockholm som örlogsbas och spåren från den forna betydelsen. Detta är samlat i en omväxlande bok som bör kunna väcka eftertanke inför Sveriges och Stockholms spännande historia även hos nutidens stressade människor. du vill ha hjälp SVÄVARE sporter till: 5,25 x 2,55 meter, Lyfthöjd 30 cm, Maxfart vatten 20 knop, Is 35

s

s

knop, Drivmotor Ford 1,6 4 cyl 110 hk, Lyftmotor Briggs & Stratton 2 cyl 20 hp, Max 3-4 passagerare.

Ring oss när du vill ha hjälp SVÄVARE

5,25 x 2,55 meter, Lyfthöjd 30 cm, Maxfart vatten 20 knop, Is 35 knop, Drivmotor Ford 1,6 4 cyl 110 hk, Lyftmotor Briggs & Stratton 2 cyl 20 hp, Max 3-4 passagerare.

Annonsera i Stångmärket! s

Dessutom kan vi ta dig ut på ett äventyr

lanerar vi resan efter i Roslagens skärgård där du kan se allt från säl till havsörn under en resa. vinter som sommar.

s

s

Kontakta oss så planerar vi resan efter

a en svävartur ut på dina önskemål, vinter som sommar. s ärdsskridskor eller bara Eller varför inte ta en svävartur ut på LVDU QlU YlGUHW WLOOnWHU vintern och åka långfärdsskridskor eller bara

För annonsbokning kontakta Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se

WD HQ ÀND Sn RU|UGD LVDU QlU YlGUHW WLOOnWHU

070-692 83 83

070-692 83www.enskarssjotransport.se 83 www.enskarssjotransport.se

Ni som tyckte om Walter Dan Axelssons lyriksamling ”Åkersenap” kan glädjas över hans senaste samling som är en vissamling med noter. Vissa sånger kan sjungas till kända melodier, några är tolkningar av utländska visor, andra är komponerade av författaren själv. Naturen påverkar hans folkligt berättande texter och liksom förra boken finns denna att beställa i vilken bokhandel som helst eller från hembygdsföreningen i Österåker.

Steffo Törnquist. 344 sidor, Lind & Co.

Den som tänkt tanken att göra en kanalfärd till sjöarna Vänern och Vättern, kan glädjas åt att även landets tredje största sjö Vänern fått en komplett guide till klubb- och naturhamnar, service, sevärdheter, tilläggningsanvisningar och djupmätningar. Även Vättern, Trollhättekanal, Göta Älv och Göta kanal finns med i boken, som är upplagd på samma sätt som exempelvis tidigare guiden Landsort–Skanör. Diem finns att köpa på adlibris eller på Recita förlag litenupplaga.se.

a dig ut på ett äventyrmed transporter till: d där du kan se allt från Krogen, Bröllopet, Konferensen n under en resa. eller Sommarstugan.

Walter Dan Axelsson. 120 sidor, Nomen förlag.

Steffos Spritbibel

Angelica Parling-Lindström, Catharina Söderbergh, Lars Granath m. fl. 280 sidor. Norstedts, Nautiska Biblioteket.

pet, Konferensen mmarstugan.

Innan vinden vänder och går hem

070-692 83 83 www.enskarssjotransport.se

070-692 83 83 www.enskarssjotransport.se

34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Välkända journalisten Steffo Törnquist har sprit som ett specialintresse och har i många år missionerat sin kunskap runt om i landet. Den här boken ser han som ”finalen i mitt spritprojekt” och det kan kanske låta konstigt. Men inte! Här har han samlat ”allt” om sprit! Kalla fakta, bakgrund, mustiga historier, härliga recept och sanningar om myter i en vacker och lättillgänglig uppslagsbok. Det intellektuella intresset väcks! För efter att ha läst Steffos spritbibel blir det nämligen helt omöjligt att bara se sprit som sprit. Sprit är levande kulturhistoria!

När vitfågeln tystnar Axianne Gerdman. 109 sidor Recito Förlag. En känsla av Barbro Lindgren och hennes milda eftertänksamma sätt att beskriva åldrande, tankar och funderingar ligger nära till hands vid läsning av Axienne Gerdmans charmiga lilla bok. Hon har lämnat ett framgångsrikt yrkesliv bakom sig och lillbringar sin mesta tid på sin kära ö. Här har hon samlat berättelser om skärgårdsbor hon känt eller hört talas om och placerat in dem i sitt eget liv, där hon njuter av friheten och lugnet och funderar över hur skärgårdslivet påverkar människor.

HYR UT DIN STUGA

VATTENRENING - Det är ditt vatten, ta kontroll över det! -

Efterfrågan är stor på trevliga stugor och hus i Stockholms skärgård och Roslagen. Att anlita en förmedling ger dig trygghet.

Ring &

bok a

en g ratis beh ovs ana lys

T 08-3elefon 99 9 70

www.lscab.se 073-655 67 00

Postiljonsv. 33 • 122 47 Enskede • Tel: 08-399 970

I samarbete med Stockholm Skärgårdsstugor

www.jms-vattenrening.se MARGARETA GELIN ”Skärgårdsvinter” bildvävar i silke

Upplev i skärgården! Njuten avvinterdag lugnet i skärgården! Under vintern hyr vi ut vandrarhemmet med självhushåll dig som För mer information om aktuella erbjudanden och till bokning vill ha kalas med08-542 släkt och vänner eller till den enklare konferensen. 462 12, www.finnhamn.se Upplev en vinterdag i skärgården! Från skärtorsdagen 28/3 öppnar vi för alla igen. För mer information om aktuella erbjudanden och bokning Varmt 08-542 462 12,välkomna! www.finnhamn.se

9/3 – 24/3 Öppet kl 12 - 16 lör – sön samt fre 22/3

Varmt väkomna!

0046 (0)8 542 462 12, info@fiväkomna! nnhamn.se, www.finnhamn.se Varmt

mer info på www.grunewaldvillan.se

www.incino.se Världens mest sålda förbränningstoalett! Mekanisk • Robust • Enkel • Funktionell INCINOLET

En riktig el-toalett på landet, men utan vatten och avlopp. Tar liten plats och är lätt att montera Incinolet är tillverkad sedan 1959 och är originalet. Vill du veta mer? För att hitta din återförsäljare: gå in på www.incino.se eller ring 070-510 88 81.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 35

POSTTIDNING B POSTTIDNING B

110583300 110583300

Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 1 0 0 5 5 8 8 3 3 3 3 0 0 0 0 1 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm

SPECIALIST SJÖLÄGEN

Två södervända sjötomter, grannfastigheter, på Tynningö, en mycket trivsam skärgårdsö 3 mil från Stockholm mellan Vaxholm/Värmdö. Buss från Slussen med bilfärja, därefter gångavstånd till fastigheterna. Även reguljär Waxholmsbåt med bussanslutning på ön. På ön finns insjöbad/simskola samt Tynningö Krog & Handelsbod. Kort båtfärd till Vaxholm med restauranger och fullständig service.

Charmiga ”Villa Solstrand” f d sommarpensionat

Sekelskifteshuset Villa Annero på Tynningö

Vacker underbar parkliknande tomt om 8 428 m² med stora plana gräsytor, fina anlagda grusgångar, berså samt mjukt sluttande gräsytor mot sjösidan med kaj i natursten. Den vackra selskiftesvillan, ca 234 m², 11 r o k med fem kakelugnar och inglasad veranda mot sjösidan är uppförd 1908 och var pensionat ”Villa Solstrand” fram till 1940-talet. Många välbevarade detaljer, fina trägolv, pardörrar i ett flertal rum samt höga fönster. Vacker köksentré samt två balkonger varav en längs hela långsidan med strålande sjöutsikt. Bötsbergsslingan 2. Pris 10,8 milj kr eller högstbjudande.

Uppvuxen trädgård 3 279 m² med blomsterrabatter, grusgångar, fruktträd samt sand/klippstrand i söder. Villan ca 130 m², 4 r o k, uppförd 1894, tillbyggd ca 1940, ytskiktsrenoverad under 1990-talet, kan bebos året runt och har genomgående trägolv, fina pardörrar, två vackra kakelugnar samt takmålning från ca 1894. Det finns även en timrad ”sädesbastu”, en förrådsbod från tidigt 1700-tal. I anslutning till sällskapsrummet mot sjösidan finns en inglasad veranda med härlig sjöutsikt och glasade pardörrar till trädgården med den fantastiska utsikten. Bötsbergsslingan 4. Pris 7,5 milj kr eller högstbjudande.

Två knuttimrade hus på strandtomt Ingarö Mörtviken högt läge samt strålande sjöutsikt över Ingaröfjärden

Sjötomt Långholmen utanför Saltsjöbaden med två bryggor strand i två väderstreck och vackra solnedgångar

Bergbunden tomt 3 739 m². Knuttimrat året-om-hus uppfört 1975, 60 m², 3 r o k, helkaklad dusch, wc. Kök/allrum/matplats i öppen planlösning, stora fönster i två väderstreck, utgång till altan med sjöutsikt över skärgården. Öppen spis med insats. Stort sovrum med pardörrar ut till altan med sjöutsikt. Klädkammare alt sovrum med fönster och sjöutsikt. Gästhus 40 m² uppfört 1986 med altan och sjöutsikt. Allrum med genomgående träpanel samt duschrum/bastu med fönster. Förrådsdel. Bussförbindelse. Fastigheten är lugnt belägen vid vägens slut i ett trivsamt mindre område på Näsdalsplatån 11 intill den äldre bebyggelsen i Mörtviken. Pris 4 750 000 kr eller högstbjudande.

Eftertraktat läge i lugn fin miljö i vacker del av skärgården med pendlingsavstånd. Här kan man sommartid bo på ön och arbeta i stan ca 30 min från Slussen med Saltsjöbadståget, därefter kort båtfärd med egen båt till Långholmen. Här är vattnet rent med blåstång i vattenbrynet. Fritt beläget hus 53 m². Indraget vintervatten. Allrum med braskamin, dusch, kök, 2 sovrum, inglasat uterum mot Erstaviken. Två altaner, en med morgonsol, den andra med sjöutsikt i sydväst. Förrådsbyggnader. Brygga med segelbåtsdjup och skyddat läge. I sydväst mot Erstaviken finns sandstrand och brygga. Ogenerad tomt 7 962 m² samt stort vattenområde. Pris 4,2 milj kr eller högstbjudande.

08-641 10 00

WWW.KJFAST.SE