Stångmärket #5 / 2012 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE
NIO LIV Vänbok 2013
VÄLBESÖKTA GÅLÖ Tack till Arne Selander
JUL PÅ FEJAN David och Malin dukar upp borden
VÄNAVISERIN G 2013 NU MED TIDNINGEN
ARHOLMA Vinterbesök på Bull-Augusts gård
Vänerbjudande inför julen!
Stöd Levande Skärgårdsnatur med 20 kronor
»DEN ROLIGASTE BOK DU KAN SPELA« Jeppe Wikström har i samarbete med Dagens Nyheters redaktion tagit fram 2 500 frågor om allt mellan himmel och asfalt – oftast lagom svåra men emellanåt riktigt kluriga. Spelmodulen är ett slags digital domare som väljer frågan, anger om du haft rätt eller fel och håller ordningen på poängen. Den är lätt att använda och har två olika spellägen – antingen
väljer den fråga slumpvis eller så väljer du frågan. Ett schysst sällskapsspel, som går precis lika bra att spela alldeles själv. Boken är rikt illustrerad med mer än 500 bildfrågor. Den är indelad i arton kapitel, med inner- och ytterstadsområden samt skärgård, men också djur, natur, sport, kultur med mera. En rolig och klurig bok för hela familjen.
Skärgårdsstiftelsens vänner har nu möjlighet att beställa boken för endast 219 kr, varav 20 kr går till projektet Levande Skärgårdnatur. Porto inom Sverige ingår. Rekommenderat pris 329 kr. Beställ boken på www.adlibris.com/skargardsstiftelsen.
#5/2012
S
nart står vi inför ett nytt skärgårdsår
med nya utmaningar och möjligheter. Men först ska vi njuta av en lång julhelg med lukt av hyacinter, pepparkakor och glögg. Det är något särskilt med alla tända ljus och sprakande brasor när dagen är kort och mörkret kommer tidigt.
Innehåll
4 Julbord i havsbandet
Det år vi nu avslutar har varit fullt av spännande aktiviteter. Tack vare medel från Tillväxtverket har vi kunnat satsa extra på infrastrukturåtgärder som vatten och avlopp på flera öar. Vi har även fått resurser att bygga en ny webbplats som kommer att skapa bättre möjligheter för skärgårdsentusiaster att hitta information och för vännerna att ge stöd till stiftelsen. Under hösten samlades all personal på Lidö och byggde bland annat lekplats, grillplats och bänkar. Med extra medel från Roslagens sparbank kommer vi kunna fortsätta satsningen på Lidö med både barnaktiviteter och en vandringsstig med informationsskyltar så att besökare kan få mer kunskap om öns natur och bakgrund. Alla stiftelsens platser har sin särskilda historia som vi vill kunna förmedla till våra besökare. Även på Utö kommer det att bli en Utöstig, som visar på intressanta platser och naturens speciella förhållanden. Detta sker med stöd av Länsstyrelsen som vi även hoppas kommer att bidra till renovering av kvarnen under kommande år. På Hjälmö pågår en renovering av den gamla ladugården för att skapa möjlighet att ha mer aktiviteter samt en utställning om jordbruket förr och nu. Genom att ha en öppen gård som kan ta emot besökare skapar vi förutsättningar för att fler ska kunna komma ut i skärgården och njuta av den lantliga idyllen och samtidigt få kunskap om det småskaliga jordbrukets vardag. Detta utvecklingsarbete sker med bidrag från EU(Leadermedel). Tack vare flera externa bidrag kan stiftelsen utveckla sitt arbete. Men självklart är det även tack vare stiftelsens vänner som vi kan fortsätta vårt arbete att hålla skärgården tillgänglig för alla. Har du problem med att hitta på bra julklappar till dina närmaste? Ge gärna bort ett vänskap i stiftelsen. Nästa års vänbok kommer att ge många spännande bilder av Stockholms skärgård. Från alla oss i Skärgårdsstiftelsen till alla er läsare – en riktigt God Jul och ett Gott Nytt skärgårdsår! Ps: Precis som förra året skickar vi nu ut vänaviseringen med tidningen.
6 Bull-August gård på Arholma
Omslagsbilden är tagen på Arholma, foto Bosse Lind. Denna sida Bosse Lind och Ozdeleau.
12 Generationsskifte på Gålö
16 Nygamla kolartraditioner på Gålö Fjärde kolmilan på Gålö invigs
18 Gålöstiftelsen Från uppfostringsinrättning till studiestipendier
21 Sköna Dar på Björnö Lägerverksamhet för barn och ungdomar
22 Nio Liv – vänbok 2013 Skärgårdsbor porträtteras
24 Fototävling 2012 avgjord Vår egen fältpersonal visar upp sin vardag i bilder
26 Historiska platser Svenska Högarnas fyr och fyrvaktare
29 Lassedass Innovativ lösning för hållbar miljö
30 Samarbete med Kustbevakningen Gemensam kamp mot miljöbrotten LENA NYBERG, SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VD
32 Smått & Gott Notiser, boktips och frågespalt
21/2
KOMMER NÄSTA NUMMER
Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerationspris 120:-/år, lösnummer 30:-/st. Annonser: (bokning och material) Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: Karin Romdahl.
Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3
JULSTÄMNING PÅ FEJAN
Julbord vid havsbandet På Fejans skärgårdskrog serveras julbord från den 23 nov och fram till julhelgen. För entreprenören Malin Jönsson som driver krogen och vandrarhemmet på Fejan tillsammans med David Mattsson har juletiden hög mysfaktor. – Jag älskar julen! TEXT
Ulrika Palmblad
FOTO
Ozdeleau www.ozdeleau.com
N
ÄR MALIN OCH DAVID tog över Fejan 2007 var de förra arrendatorerna osäkra på om julbordet verkligen var ett vinnande koncept. De hade inte så många bokningar och ställde sig tveksamma till om det gick att få någon ruljans på det. Men Malin och David bestämde sig istället för att utveckla julbordet och profilera upp Fejan som ett riktigt härligt ställe att åka ut till i adventstider. Och nog får vi hålla med om att de har lyckats i sina ambitioner. 2008 hade de 450 julbordsgäster och förra året hade de mer än dubblerat antalet till 1200 gäster. – Känns jätteroligt, säger Malin som tror att hemligheten ligger i kombinationen av den unika miljön och krogens sätt att servera den hemlagade maten på julbordet. PÅ FEJANS SKÄRGÅRDSKROG serveras den kalla maten ute i den glasade yttre delen av krogen närmast bryggan vilket gör att maten håller sig fräsch och sval även under långa sittningar. Dessutom serveras all julmat i portionsbitar upplagda med passande tillbehör som ”topping”.
4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Att maten serveras i små portionsbitar upplagt på rustika träbrickor är inte bara estetiskt utan bidrar också till att minimera matsvinnet berättar Malin. – Det ser väldigt trevligt ut på tallriken för dem som kommer hit och äter och när det serveras i småbitar så tar man inte för mycket. Vi får väldigt lite spill, folk tar bara precis det de vill ha. FÖR MÅNGA AV GÄSTERNA blir julbordet en del av en härlig vinterhelg med bastubad, julbord och övernattning på vandrarhemmet med efterföljande frukostbuffé och hemfärd. Malin berättar att det blir allt vanligare att julbordsgästerna stannar över natten. – Vi har mest privatgäster under julbordsperioden även om några företag också bokar in sig. Många bokar in sig ett helt gäng eller en familj och sover över. Eftersom vi bara har 55 platser för julbordssittningarna blir det en väldigt intim och härlig atmosfär här ute.
och tycker att tiden från början på november fram till jul är lika mysig varje år. – Då får jag gå loss och julpynta och bygga upp jul-
MALIN ÄLSKAR JULEN
JULTIDER
Sillbordet är dukat. Prova sill med espressosenapssås, se receptet nedan.
stämningen ordentligt! Ibland blir de andra lite trötta på mig när jag planerar pyntningen redan i oktober, men lite så måste det ju vara, skrattar Malin. Hur är det då när julafton kommer. Är ni inte hemskt trötta på julen och längtar efter en hämtpizza istället för mera julbordsmat, frågar jag? – Jag tror aldrig att jag kan tröttna på julstämningen, svarar Malin. Men det är klart att när vi sitter och äter julmat med släkten på julafton är vi kanske inte längre så sugna på sill, skinka och glögg. TIDEN EFTER NYÅR ÄR REKREATIONSTID,
då stänger Malin och David igen verksamheten på Fejan och tar semester följt av en period med renovering och upprustning inför kommande säsong. Första april öppnar de sedan för säsongen 2013.
∞
Julbord på Fejan Sittningar: Torsdagar kl 19.00 Fredagar kl 19.00 Lördagar kl 13.00 och 19.00 Söndagar kl 13.00. Transport ut: Utöver de turer som kan ses på www.waxholmsbolaget.se bokar Fejan in extra båtturer som går i samband med julborden
Här kommer ett recept på vår variant av hovmästarsås. Såsen kan användas till samma grejer som vanlig hovmästarsås. Vi använder den även till att göra vår egen senapssill. För att göra senapssillen så gör man vanlig inlagd sill (eller köper färdig), häller av vätskan från den inlagda sillen (försök att få den så torr som möjligt). Sen tillsätter man espressosenapsåsen. Espressosenapssås 3 dl söt senap 2 koppar espressokaffe 150 g farinsocker 1 kork ättika Olja Salt Hackad dill - Mixa allt utom oljan. - Tillsätt oljan långsamt tills 1 liter sås totalt. - Späd med vatten till önskad konsistens (skall såsen blandas med sill så är det bra med en tjock sås eftersom sillen släpper vätska).
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5
Bull-Augusts är en typisk gammal roslagsgård.
Jeannette Andersson är tillsammans med sin man Thomas nytt värdpar på Bull-Augusts gård.
BULL-AUGUSTS GÅRD
Året om på Arholma På Arholma var det länge tätt mellan pensionaten. Idag är det vandrarhem som gäller för besökare utan eget boende. Och vill man vintertid övernatta på ön återstår bara Bull-Augusts gård. Nytt värdpar sedan ett år tillbaka är Thomas och Jeannette Andersson. ”En helt ny bransch för oss” konstaterar Jeannette. text
Mats Wigardt
foto
Bosse Lind
på krokiga och allt smalare vägar passerar vi över Väddö för att ta oss till Östersjö där passbåten till Arholma väntar. Isen har effektivt stängt av leden mellan Simpnäs och Norra hamnen på Arholma och vi får istället angöra Granö. M/S Hemfjord stångar sig fram mellan isflaken under den korta resan. Skepparen Erik Westerlund kisar genom soldiset. Det är knappt han hinner få upp ångan innan vi är framme. På Arholma har det funnits bofasta människor sedan 1500-talet. och 1650 fanns här bevisligen åt minstone sju jordägande hemman. Senare blev det lotsplats på ön. Och flera av de som bodde på Arholma var skepparbönder och
r edare som vid sidan av jordbruket ägde egna far tyg som i många fall även byggdes på ön. när vi nu lastar av skidor och ryggsäckar på bryggan i Granö är det emellertid tyst mellan snö drivorna. Det är bara en hackspett som stör lugnet genom att envist bearbeta en torrfura inne bland träden. Vi följer den smala upplogade vägen som tar oss över ön, från söder till norr. Det är bra glid och det ångar om ryggen. Vi passerar tysta och stängda sommarstugor, vitklädda ängar och idiss lande kor som hör hemma på Simesgården. På Arholma har landskapet hållits öppet i hundratals år. Och gör så än idag, tack vare att
››
Norrfjärden M
ot
Örskär
Södra Kvarken
Si
Ålands hav
m
pn
Arholma
Ahlmansviken
Idö Lidön Lid Li
Gräsö NORRTÄLJE
Riddersholm
ÖREGRUND
Salskären Själbottna Östra Lagnö
Singö E4
SärsöFinnhamn
Kålgårdsön
Hjälmö/ Lådna Gällnö
6 Minneslund Björkskär
Österhamn
Villösan
Svenska Högarna
MöjaGillöga skärgården
Granö
Isskär Grönskär Björnö
E4
Uvön
Boskapsön Långviksskär
Rögrund Jungfruskär Gålö
Idskär Nås med bil/buss
Biskopsön
Sandböte
Nås med reguljär båt
Fjärdlång
Nås med egen båt eller båttaxi
HäringeHammersta
Utö
Rödskär
Viberön
Nämdö
L. Husarn
Käringboda
7 Batteri Arholma
Fredlarna Kallskär
STOCKHOLM
NYNÄSHAMN
4 Bull-Augusts gård
Skarv
Hälsingholmarna Grinda
3 Simesgården 5 Kyrkan
Vidinge Norrpada Röder
Stensholmen
Ovanskär
Arholma
Norra bryggan
Fejan
1 Österhamn 2 Båken
äs
Ålands Hav
Grässkär Krokholmen
Huvudskär
Idö
Rånö/Ålö Nåttarö
Järflotta
Östersjön
0
10
20
30
40 km
Havssvalget
Gunnarstenarna Landsort 0
2 km
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7
Namnet Bull-August kommer sig av att den fanns en bagarstuga på gården under 1800-talet.
›› Skärgårdsstiftelsen redan 1963 började köpa delar
av marken för att vårda naturen genom att driva jordbruk på traditionellt sätt. Simesgården utgör idag det nav kring vilket mark vården på Arholma kretsar. Här finns de djur som är nödvändiga för att hålla ängarna öppna. Och här bor Skärgårdsstiftelsens arrendator som ansvarar för arbetet på ön. på BullA ugusts gård, bakom ett staket mitt i den välbe varade byn. Här bodde en gång bonden och redaren August Andersson. Namnet Bull-August kommer sig av att det finns en bagarstuga på gården där det bakades bullar som besökare blev bjudna på. I början av 1900-talet, då tiderna blev sämre för Arholmas skeppare och fiskelyckan utebev, fick ön ett uppsving som sommarparadis. ”Den nya tiden kom med sommargästerna” skriver Agnes Westerberg som innan sin död 1959 tecknade en bild av livet på Arholma.
men nu har vi istället siktet inställt
8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
i Stockholms skärgård varade i ungefär ett halvsekel, från det förra sekelskiftet fram till en bit in på 1950-talet. Och även om det kunde vara nog så välbeställda gäster som klev av Vaxholmsbåten vid Norra bryg gan var det på Arholma långt ifrån lika elegant på pensionaten som i Furusund, Dalarö eller Utö. Här förekom varken regattabaler eller kungabesök. Men gästerna på de sex pensionaten som fanns på ön, med tämligen låg standard och med namn som Ahlmans, Havsbaden och Österhamn, såg ändå till att det dansades på dansbanan och dracks punsch och hallonsaft i bersån. Även i Bull-Augusts gård drevs under en tid pen sionatsrörelse, känt som Anderssons pensionat, ofta kallat ”Carmencitas” efter ägarinnans smeknamn. pensionatsperioden
på hygien och standard på rummen gjorde att skärgårdspensiona ten sakta somnade in. Idag återstår mestadels bara minnen och trasiga glasverandor av de gyllene åren med doft av cigarr och frasande vita klänningar.
men charterresor och nya krav
BULL-AUGUSTS GÅRD
Kaffepaus vid båken efter skidtur över Arholma.
Numera är logimöjligheterna mer begränsade på Arholma. Men, inser vi när vi tagit av oss skidor och borstat bort snön från pjäxorna, inte desto mindre trivsamma. Sedan mitten av 1980-talet är Bull-Augusts gård vandrarhem, numera med Skärgårdsstiftelsen som ägare och med den långa uthuslängan ombyggd till gästrum, med gemensamt kök och sällskapsrum i huvudbyggnaden. i många år var karin franzén föreståndarinna. Nu sitter hon framför vävstolen i ett av gästrum men som vintertid förvandlats till vävstuga. Under de 23 år som hon basade på Bull-August har gården byggts om och verksamheten successivt utökats.
– Vi har haft många stamgäster året om, berättar hon och dunkar till med bommen på vävstolen. Till exempel har det varje år vid första advent kommit en grupp paddlare som gärna övernattat i värmen på vandrarhemmet. nu har emellertid karin franzén överlämnat sta fettpinnen till familjen Andersson; Thomas och Jeannette med barnen Amanda, Linn och Simon. Sedan årsskiftet är de nyblivna vandrarhemsvärdar med många planer för framtiden. I köket bjuder Jeannette på äggsmörgåsar och be rättar att hennes farfars morfar – Post-Ante – bodde på Arholma. Hans barn flyttade emellertid till Råd mansö där hon själv vuxit upp.
››
» Att hålla öppet året om känns självklart. Och vi vill gärna kunna servera frukost och kanske öppna ett café på gården. « SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9
ARHOLMA ÅRET OM
›› Men släktstugan finns kvar på Arholma och delas
av tre generationer. Thomas och Jeannette har där för skaffat ett eget hus på ön. – Man måste ju ha någonstans att bo när man är här, förklarar hon.
för närvarande i Norrtälje där barnen går i skola. Men tanken på att bli fastb oende på Arholma lockar, men först när barnen Vandrarhem på blivit lite äldre. Till dess pendlar de mellan arbete i Arholma land och vandrarhemmet på Arholma. Vintermåna Bull-Augusts vandrarhem har derna ska användas till att känna efter hur de ska 34 bäddar och håller öppet sätta sin egen prägel på Bull-August och till att få året om. Tel 0176-560 18. ihop en hemsida. Sommartid finns ytterligare Myggskären med sina öppna bodar där – Att hålla öppet året om känns självklart, säger hon. Och vi vill gärna kunna servera frukost och ettman vandrarhem på Arholma, kan övernatta Arholma Nord med 45 bäddar. kanske öppna ett café på gården.
dessutom öppet året om, med varmt kaffe och tid för småprat. – Men vi är noviser i branschen, konstaterar Jeannette. Vi har massor att lära. Men det här är något vi gärna vill satsa på och jobba med. Man måste ju våga prova något nytt.
familjen vinterbor
Tel 0176-560 40.
Til Arholma tar man sig med buss eller bil till Simpäs brygga (under istrafik till Östersjö), sedan med passbåt till Arholma. Sommartid går båt direkt från Stockholm.
vintern lockar med snö,
skidåkning, djurspår, vita isar, vedeldad bastu och lugn och ro. Eller varför inte ett skärgårdsbröllop när snöstormen viner över kobbar och skär? Julottan på Arholma är också omtalad och nyårsafton med fackeltåg och klockringning i kyrkan drar många besökare till ön. Affären håller
10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
och hasar iväg längs byvägen. Ett besök i den vackra vita kyrkan lockar. Det är ett före detta missionshus, som 1920 flyttades från Kungsholmen till Arholma, där vi stannar upp för en stunds eftertanke Arholma båk är ett annat besöksmål. Båken ut gör ett välbekant sjömärke, uppförd på 1760-talet av sten från Lidö slott som brändes av ryssarna. Under den period då lotsarna utgick från Arholma användes båken även som utkiksplats. Vi skidar vidare över ängarna. Svart hav och vit is skapar nya kontraster vid horisonten. Snöklädda buskar och träd väver in Arholma i ett nätverk av vinterstämning. Kossorna fortsätter obekymrat att idissla. Vi påminns om Karin Franzéns ord vid väv stolen: – Den här tiden på året är väldigt skön. Då be stämmer vi själva vad vi vill göra. vi spänner på oss skidorna igen
∞
AXEL SJÖBERGS STIPENDIUM
Konstnärer, fotografer och författare – se hit! dags att söka Axel-Sjöbergsstipendiet 2013 Tillbringa fem veckor i Stockholms ytterskärgård! Sedan 1986 har Skärgårdsstiftelsen upplåtit Axel Sjöbergs gamla bostad på Långviksskär för konstnärer och författare. Gör som Ulf Lundell och Agneta Pleijel och sök stipendiet, kanske blir du en av de två stipendiaterna som får tillbringa fem veckor på Långviksskär. axel sjöberg skildrade livet i Stockholms skärgård genom sitt måleri, fotografi och inte minst med boken ”Bland kobbar och skär” som utkom första gången 1900. De två stipendierna består av vistelser i det hus som Axel Sjöberg en gång ägde och bebodde på Långviksskär, söder om Bullerö i Stockholms Skärgård. Stipendierna är avsedda att ge inspiration och nya upplevelser för personer som på ett kvalificerat sätt utövar konstarter inom Axel Sjöbergs verksamhetsområden: teckning, måleri, förfat tarskap och fotografi. En förutsättning är att sökanden har ett aktivt intresse för skärgården, t ex dess historia, befolkning, natur eller kultur.
Stipendierna omfattar två sommarperioder om fem veckor vardera: Vecka 24 - 28 Vecka 30 - 34 Din ansökan för sommaren 2013 ska vara oss tillhanda senast måndag den 8 januari 2013 Ansökningsblankett och riktlinjer för stipendiet fi nns på www.skargardsstiftelsen.se alternativt ring oss på kansliet 08-440 56 00 så skickar vi hem blanketter till dig.
Skärgårdsvinter med svävare! Taxi, utflykter, företagsevent mm.
Vånö Skärgårdsliv
Vånö, 130 36 Nämdö. Telefon 070 229 64 43. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11
MEDARBETARE
Generationsskifte på Gålö I snart ett halvt sekel har Arne Selander haft Stockholms skärgård som arbetsplats, varav de senaste femton åren som Skärgårdsstiftelsens tillsynsman för Gålö, Häringe och Hammersta. Nu fyller han snart 70 år och är redo att göra bokslut. text
Mats Wigardt
foto
Bosse Lind
en guidad tur med arne selander på Gålös krokiga
vägar är en upplevelse att minnas. I varje vägskäl står en gubbe eller gumma och vinkar. Arne känner alla, alla känner honom. Dessutom har han en historia att berätta om husen vi passerar. Det är gods och gårdar, sko makartorp och konstnärsateljéer, skolor, behand lingshem och sommarstugor. Sammanlagt har Arne ansvar för 230 byggnader på Gålö. Samt tre mil väg, 52 vattentäkter och fem mil stränder. på Svartsjölandet där hans pappa var trädgårdsmästare. Tanken var väl att han skulle ta över en dag, men han fick nog av att plocka plommon när hans kompisar kunde välja att gå till stranden och bada. Istället började han 1957 att arbeta på Kungliga Flygförvaltningen som bokbindare och tryckare. Några år senare blev han tillfrågad om han inte ville komma till FRA, Försvarets Radioanstalt, på Lovön. Där fick han i uppgift att ta fram kryptonycklar åt landets alla generaler och generaldirektörer, det vill säga göra deras texter obegripliga för obehöriga. – Det var väldigt intressant på FRA, säger han och saktar in utanför en rödmålad idyll som skym tar bakom en syrenhäck. Men väldigt hemligt. Vi arbetade som i ett fängelse. Arne gick då upp till Stockholms stad och fick 1963 arbete som tillsynsman på Rånö, för att senare samma år förflyttas till Gålö. Arbetsupp gifterna skiljde sig inte mycket från det han gör idag: att renovera och hålla efter anläggningarna ute på öarna.
arne selander är uppvuxen
12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Under en period arbetade Arne Selander därefter i Nackareservatet innan han återvände till skär gården, nu som förvaltare med 30 man under sig och med ansvar för Stockholms stads mark och anläggningar i skärgården. Och sedan 1998 har Arne Selander ett entrepre nadavtal med Skärgårdsstiftelsen om att ansvara för skötseln av Gålö, Häringe och Hammersta. Men med en miljon besökare varje år är det Gålö som kräver största delen av hans uppmärksamhet. gålö är egentligen en halvö,
där landhöjningen fått ön att växa ihop med fastlandet. Men när heten till havet och Mysingen är överallt påtagligt närvarande. 1948 köptes merparten av Gålö av Stockholms stad, 1998 införlivades Gålö i Skär gårdsstiftelsen och sedan 2006 är det 1750 hektar stora området skyddat som naturreservat. Men det finns ett undantag: Sunnansund. När ryska kosacker 1719 var på väg att landstiga på Gålö för att lotsas vidare till Årsta slott lura des de på grund av en fiskargubbe. Som tack för hjälpen fick han en bit mark på Gålö, Sunnansund, som än idag delvis finns kvar i samma släkts ägo. Överallt finns mycket att berätta. Varje avtags väg är värd en historia. Och Arne Selander tycks veta allt som är värt att veta. Bland annat om ”Prins Carls uppfostrings inrättning för fattiga barn” som från 1860 fram till 1930-talet fanns inrymt i det medeltida godset Stegsholm. Barnen från Stockholm skulle få bo på landet, gå i skola och lära sig jordbruksarbete för att sedan eventuellt få arbete på något av Gålös jordbruk.
››
Tillsynsman Arne Selander går i pension vid årsskiftet, efter 50 år i skärgården.
Ständigt på gång med mobiltelefonen i högsta hugg har Arne ändå alltid tid med en pratstund. Här är det Maria Jonasson, arrendator vid Gålö Havsbad som får en kram.
14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Lindersvik
Edholmen
Årsta
Stora Vassh.
Badhusviken
Stegsholm
Blista fjärd
Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.4-31.7 Gålö havsbad
Örskär
Ålands Hav Södra Kvarken
Askviken
Gålö
MEDAREBETARE
Apelviksudd
Havtornsudd
Skälåker
Arholma Idö Lidön Li Lid
Gräsö NORRTÄLJE
Riddersholm
ÖREGRUND
Fejan
Vidinge Norrpada Röder
Stensholmen Salskären Själbottna Östra Lagnö
Singö
Frönäsudd Liåker
E4
Kålgårdsön
Morarna
Sunnansund
Svenska Högarna
Dyvik ångg L Spjutsundsäng
Sälstation
MöjaGillöga skärgården
STOCKHOLM
Grönskär
den
jär
sf arn
Oxnö
Skarv Fredlarna Kallskär
Hälsingholmarna Hjälmö/ Lådna Gällnö
Grinda
Liåkersviken
SärsöFinnhamn
Björnö
E4
Uvön
Stora Rotholmen
L¨ nggarn
Nämdö
L. Husarn
Boskapsön Långviksskär
Rögrund Jungfruskär Gålö
Nås med bil/buss
Biskopsön
Sandböte
Nås med reguljär båt
Fjärdlång
Nås med egen båt eller båttaxi
HäringeHammersta
Fågelskyddsområde tillträde förbjudet 1.4-31.7
Utö
NYNÄSHAMN
Käringboda
Rånö/Ålö Nåttarö
Järflotta
›› Från
1940-talet fram till 1967 drevs sedan jord bruksskola på Stegsholm. – Numera ligger det ett behandlingshem på går den, berättar Arne. På Gålö finns sommartid också dagkollo för barn från Enskede, Årsta och Vantörs stadsdelsförvaltningar. Vi kör vidare till Gålö havsbad, med skärgårdens kanske längsta sandstrand. Nu i september står bara några enstaka husvagnar och husbilar uppställda på campingen. Men sommartid är det ofta liv i luckan. Samma sak gäller för det åttiotalet stugor som utgör stugbyn invid badet. – En viktig uppgift är att ta prover på vattnet vid badplatsen så att gästerna vet att det är rent och uppfyller EUs krav, säger Arne. Vi passerar betande kor, lummiga ekbackar och glittrande havsvikar. Tack vare att det fortfarande finns aktiva jordbruk på Gålö slipper de orkidérika markerna att växa igen. Att det inte blivit någon golfbana av jordbruksmarken som det fanns planer på 1967 är Arne idag tacksam för.
en stund senare kommer vi fram till platsen där flygvapnets Catalinaplan låg stationerade under kriget. Byggnaderna och ramperna för att sjösätta planen finns fortfarande kvar, men sjöflygplanen har ersatts med privatbåtar. Nio båtklubbar, fyra husvagnsföreningar, två tältföreningar och en koloniträdgårdsförening arrenderar mark på Gålö. Telefonen i Arnes jacka ringer med jämna mellan rum. Standardsvaren är ”Det ska vi fixa” eller ”Det ordnar sig, hörrudu”. Servicekänsla är ett begrepp som sitter djupt rotat i Gålös tillsynsman. Koloni föreningar och arrendatorer behöver sällan strida för sin sak. – På Gålö får jag arbeta väldigt självständigt, konstaterar Arne och ser ut att trivas med detta fak tum. Jobbet bygger på egna initiativ och hittills är det ingen som stoppat mig.
Östersjön
0
10
20
30
40 km
Gunnarstenarna
Östra Fjäderholmen Västra Fjäderholmen
Huvudskär
Landsort
0
2 km
är de informationsplat ser och drygt tre mil vandringsleder som avsevärt underlättat för besökare att komma ut i naturen. Eller de många skyltar som berättar om Gålös alla fornlämningar och utgrävningar. Eller fornstigen som ställts i ordning. Dessutom finns alltid träd som har fallit, skog som måste gallras, gropar som ska grävas, tak som bör lagas, parkeringar som ska ställas i ordning och sopmajor som ska tömmas. Stannar vi bilen för att ta oss fram till fots och han ser skräp som någon slängt på marken böjer han sig instinktivt ner och plockar upp det. – Att ständigt hålla efter och hitta på förbätt ringar har varit en sporre i arbetet, konstaterar Arne. Då känns det meningsfullt och blir aldrig tråkigt. Arne guidar vidare. Bland annat till sälstationen vid Dyvik, på Gålös södra sida, som under kriget användes av militären i den hemliga Operation Palm som gick ut på att dressera sälar och berguvar för ubåtsjakt. Och till de välbesökta klippbaden vid Oxnö och hembygdsmuseet vid Gålö Gärsar.
exempel på hans insatser
Gålö Naturreservatet med Häringe slott och Hammersta gård ligger i Södertörns innerskärgård. Här finns jätteekar, kulturlämningar, stora ädellövskogar och många vandringsleder. Gålö är ett av Stockholms populäraste rekreationsområden, med fina stränder, bra möjligheter till bad och fiske, många stigar och ett rikt djurliv.
invid en lerig, fyrhjulsdriven bil
hittar vi Anders Borg och sonen Johan. De är arrendatorer på Stegs holms gård och driver Gålös jordbruk, med bland annat ridskola, café, bageri och en av Stockholms sista mjölkbesättningar. – Det känns konstigt att Arne ska sluta, han har ju alltid varit här och kunnat hjälpa till, säger de. Men vi har ju å andra sidan ännu inte sett slutet på historien. Men Arne Selander försäkrar att generationsskif tet efter hans 50 år i skärgården nu är ett faktum. Vid årsskiftet lämnar han över till nya krafter. Han ser fram mot att vara ledig och få fira midsommar och att resa lite mer. – Men jag får väl först lägga några timmar på att sätta in de som ska ta över efter mig, medger han. Det är ju ganska kul att arbeta också …
∞
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15
Gustav Andersson inviger milan med en sång av Dan Andersson.
16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
KOLMILA PÅ GÅLÖ
Nygamla kolartraditioner på Gålö Den 26 september invigdes den fjärde kolmilan på Gålö av stiftelsens ordförande Gustav Andersson. text
Ulrika Palmblad
foto
Lars Generyd och Ulrika Palmblad
– det är hedrande för mig att tända Agneta, sa Gustav Andersson med ett leende efter att kolarna äntligen fått fyr på tändpinnen. Milor har av tradition all tid kvinnonamn då de anses bångstyriga och kan explodera närsomhelst! Det här året var milan uppkallad efter Agneta Andersson en av stöttepelarna i hembygds föreningen Gålö Gärsar som ligger bakom projektet. att bygga upp milan och vaka över den är en diger uppgift och kräver cirka 3000 fri villigtimmar med övervakning och arbete vid milan. Dessutom tillkommer ett stort engagemang kring evenemangen runt milan. Där fi nns nämligen både musik uppträdanden och historieberättande under de tio dagar som det tar för milan att brinna färdigt. I området fi nns det också servering av ”kolbullar” som inte är några bullar utan platta pannkakor med
fläsk och lingon, som bjuds till besökarna och levereras i tusental! milan byggs upp vid nors täppa och första
året hade Gålö Gärsar med sig en kolarmäs tare som visade tekniken och lärde dem att komma igång. Veden staplas stående från mitten och utåt enligt en viss teknik. När veden är på plats täcks den med granris och jord så att milan blir tät. Det är otroligt viktigt att det inte kommer in syre för då börjar det brinna och hela kol ningsprocessen stoppas och det fi nns risk att milan brinner upp. Så fort milan är tänd startar övervak ningsproceduren där man en gång i tim men måste upp och ”klubba” ihop milan så att syret inte får tillträde. – I början går vi tre per skift för att se till milan, berättar Robert Borg från Gålö. Och det gäller att hålla balansen uppe på milan. Att arbeta vid milan var ett mycket tungt
jobb och ansågs väldigt farligt. Inne i milan är det cirka 1000 grader varmt och det finns många folksägner om kolare som fallit ned under nattpassen. Kvinnorna i Gålö Gärsar får precis som i gamla tider ägna sig åt lite mindre farliga sysslor som att steka kol bullar. Men sista natten är det tjejernas tur – då får inga karlar vakta milan! för gustav andersson som ursprungligen kommer från Skinnskatteberg var invig ningen av milan ett hedersuppdrag. – Jag kommer från trakter med mycket starka kolartraditioner där otroliga mäng der kol gick åt till järnbruken på 1700talet. Som avslutning till sitt invigningstal bad Gustav publiken att välja mellan en kolar historia eller en sång. Till stort jubel sjöng han då fyra hela verser av Dan Anderssons ”Helgdagskväll i timmerkojan”, en mycket värdig start för den fjärde kolmilan i modern tid på Gålö.
Helgdagskväll i timmerkojan, av Dan Andersson Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst, vik, bekymmer ur snöhöljda bo! Vi ha eld, vi ha kött, vi ha brännvin till tröst, här är helg, djupt i skogarnas ro!
Och Jon, där du sitter vid grytan din, en baron i din mollskinnsskrud, se fast åren ha garvat ditt sega skinn, i ditt sot är du ung som en gud!
Sjung, Björnbergs-Jon ur din fullaste hals om kärlek och rosor och vår! Stäm fiolen, Brogren, och spela vals för spökblåa, månlysta snår!
Och Vargfors-Fredrik, du skrattande man, som vill alla uslingar väl – kom, sjung om din ungdoms synd, om du kan, och en skål för din gossesjäl!
Under stjärnornas glans flyger nattens dis som ett sus över barkhöljt tak, och det tjuter i Lammeloms sprickande is, där det stöper från öppen vak.
Och när morgonens stjärnor blekna och dö och när ångorna stelna till is, och när dagningen skälver på myr och sjö vi sova på doftande ris.
Det är mil efter mil till lador och hus där frosten går tjurig vid grind, här är lustigt i stockeldens gula ljus, som darrar i nattens vind.
Då sova vi alla på granris tungt och drömma om bleka mör och snarka och vända oss manligt och lugnt, medan elden falnar och dör
Du är fager, Brogren, i eldglans röd, där du gnider din svarta fiol, för mat och för brännvin du glömt all nöd, och din panna är ljus som en sol.
∞
Milan är döpt efter Agneta Andersson, en av stöttepelarna i hembygdsföreningen Gålö Gärsar.
Gålö Gärsar – en aktiv hembygdsförening Vad är en Gärs? Gärs är en fisk, men ungdomarna på Gålö kallades också förut för Gärsar i motsats till fastlandsungdomarnas Kråkor. Gålö Gärsar bildades 1984, sedan 2004 har föreningen egna lokaler vid Morarna. Gålö Gärsar verkar för: • att Gålös historia hålls levande. • att Gålö ska vara en funktionell ort för boende och mindre företag. • att skapa god kontakt mellan de boende på ön.
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17
GÅLÖSTIFTELSEN
Från gatubarn till studiestipendier Att Gålö idag är naturreservat och ingår i Skärgårdsstiftelsens markinnehav kan sägas ha sin u pprinnelse i att många barn i Stockholm i mitten av 1800-talet levde i misär. Idag har Prins Carls uppfostringsinrättning blivit en stiftelse som årligen delar ut 35 miljoner kronor i studiestipendier. text
Mats Wigardt
foto
Arkivbilder och Bosse Lind
i början av 1800 -talet var det många män niskor som sökte lyckan i landets huvud- stad. Men för de allra flesta blev valet att lämna hembygden ett snedskott. I Stock holm rådde arbetslöshet, bostadsbrist och fattigdom. Tio personer i ett enda rum var inte ovanligt. Missbruk, tiggeri och kriminalitet blev snart ett samhällsproblem. Ett ökande antal gatubarn spädde på problematiken. Situationen i staden målades av medel- och överklassen upp som både bekymmersam och hotfull.
i Stockholm, Olof A Wannqvist, fått nog av elände och bristande ordning på huvudstadens gator och torg. Tillsammans med pastorn och psalmdiktaren Johan Olof Wallin (Den blomstertid nu kommer) gjordes ett upp rop riktat till Stockholms ”upplyste, väl görande och aktningsvärde Innevånare”
år 1830 hade polismästaren
för att få medel till en permanent lösning på problemet. Bidragen strömmade in. Man bildade organisationen ”Prins Carls uppfostringsin rättning för fattiga och vanvårdade barn”, med namn efter den första B ernadotten som var född på svensk mark, sedermera Carl XV. Ett år senare köpte man en fastighet på Södermalm och kunde ta emot de första barnen, fem pojkar och tre flickor, som där fick mat, husrum och skolundervisning istället för att sannolikt hamna i fängelse. År 1837 fick man en fastighet på Tjär hovsgatan i gåva. Och ytterligare några år senare fick man tillgång till ännu en fastig het, det så kallade Hornska palatset på Wollmar Yxkullsgatan. Snart sörjde Prins Carls uppfostrings inrättning för ett hundratal barn i olika åldrar. Men det kostade mycket pengar att föda, klä och undervisa så många barn, och
trots fortsatta bidrag från många privat personer, däribland Fredrika Bremer, blev ekonomin allt sämre. När så en koleraepidemi i Stockholm 1853 till 1854 gjorde att många barn blev föräldralösa, vilket ytterligare ökade på be hovet av omvårdnad, såg man sig tvingade att söka efter en ny och billigare lösning. fanns gården Stegsholm. För 75 000 riksdaler köptes hela egendomen, vilket innebar att Prins Carls uppfostringsinrättning samtidigt blev ägare till i stort sett hela Gålö. Lägre kostnader och stärkande lantluft, långt från stadens alla frestelser, var ett alternativ man inte kunde säga nej till. Hela verksamheten flyttade 1860 från Stockholm ut på landet. Flytten innebar också att konceptet för verksamheten för ändrades, från ett boende på institution till att barnen placerades ut i fosterhem.
på gålö utanför stockholm
I mitten av 1800-talet sörjde Prins Carls uppfostringsinrättning för ett hundratal barn i olika åldrar.
18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
GÅLÖSTIFTELSEN
Gålöstiftelsen I styrelsen för Gålöstiftelsen finns allt sedan begynnelsen tre självskrivna ledamöter. Dessa är landshövdingen i Stockholm, domprosten i Stockholms församling och utbildningsdirektören i Stockholms stad. Till dessa kommer sju valda ledamöter och tre hedersledamöter. Gålöstiftelsens styrelse är identisk med styrelsen för Sixten Gemzéus stiftelse. Den tillkom sedan kaptenen med samma namn testamenterade hälften av sina tillgångar till Gålöstiftelsen och vars avkastning årligen skulle delas ut till personer för att stödja studier och forskning utomlands.
Hit till Stegsholms gård flyttade hela verksamheten 1860.
Arrendatorerna på de 22 gårdar som hörde till Stegsholm ålades att mot sänkt arrendeavgift ta emot högst fyra fosterbarn vardera. Dessa skulle jämställas med de egna barnen och få leva i en riktig familj; uppfostras på samma sätt, kläs likadant, äta samma mat och bo som övriga familje medlemmar. en folkskola för öns alla barn inrättades
i Stegsholms stallbyggnad, med flera an ställda lärare. Dessutom anordnades hus hållsutbildning (för fl ickorna) och slöjd undervisning (för både fl ickor och pojkar.) I fosterhemmen fick man även lära sig att sköta ett jordbruk. Däremot var det inte tillåtet att exploatera fosterbarnen som arbetskraft. Genom att alla barnen bodde i familjer som arrenderade mark på samma gård var det sedan lätt att kontrollera att foster familjerna inte missbrukade sin uppgift eller bröt mot någon av arrendekontrak tets trettiotal punkter. Det gjordes också regelbundna inspek tioner av fosterbarnens klädsel och boende
förhållanden. Det förekom att arrendators familjer blev uppsagda när det uppdagats att de inte visat tillräcklig omtanke om barnen. i närmare åttio år bedrevs verksamhet med fosterhemsplacering av barn på Gålö. Hela samhället präglades av fosterbarnens närvaro. Konceptet rönte stor uppmärk samhet från omvärlden. Systemet var närmast unikt, och lockade regelbundna studiebesök från såväl svenska som ut ländska anstalter. Men tiderna förändrades. Strax efter att Prins Carls uppfostringsinrättning med pompa och ståt fi rat hundra år 1930 började planer på en nedläggning av verk samheten att diskuteras. Villkoren som systemet vilade på ansågs som omoderna. Arrendatorerna kritise rade de villkor som reglerade fosterhems placeringarna. Per Albin Hansson myn tade begreppet Folkhem, i kontrast till den hierarkiska och patriarkala modell som samhället dittills varit uppbyggt på. Dess utom skulle stat och kommun nu ta ett
I en nyutkommen bok av Johanna Sköld, Fosterbarnens ö (Stockholmia förlag), skildras det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och där tvinga torparna att ta emot fattiga fosterbarn inom ramen för Prins Carls uppfostringsinrättning. Se även www.galostiftelsen.se.
större ansvar för den sociala barnavården. När Stockholms barnavårdsnämnd 1935 beslutade att inte längre placera några barn på Gålö innebar det dödsstöten för inrättningen. Den 1 juli 1940 upphörde verksamheten och de sista tretton poj karna lämnade sina fosterhem på Gålö. Då hade nästan tusen barn tillbringat delar av sin uppväxt på Gålö. uppfostringsinrättning lever ännu kvar. En stiftelse med syftet att stödja och uppmuntra behövande barn och ungdomar i Stockholm bildades, Gålö
men prins carls
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19
››
GÅLÖSTIFTELSEN
›› stiftelsen. Och 1948 såldes egendomen på
Gålö till Stockholms stad för att numera förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. Köpeskil lingen för Stegsholm samt flera donatio ner från välbeställda privatpersoner kan genom åren sägas ha förvaltats synnerligen väl, med en medelstillväxt på omkring åtta procent per år. – Trots finanskris och oro på börsen har kapitalet idag vuxit till drygt en miljard kro nor, berättar Gålöstiftelsens sekreterare och verkställande ledamot Ingemar Persson.
diplomutdelning och musikunderhållning, brukar få media att vakna. – Det är lite tråkigt, konstaterar Ingemar Persson. Vi delar ju numera inte ut enbart behovsprövade studiestipendier till sköt samma och duktiga elever med bra betyg, även barn med funktionshinder och orga nisationer som arbetar vålds- och drog förebyggande kan ansöka om bidrag. – Dessutom, fortsätter han, delar vi ut flera resestipendier och större stipendier för kvalificerade högre studier utomlands.
delades ut 1941. 19 ungdomar fick då dela på drygt tio tusen kronor kronor. 1980 hade stipendie summan vuxit till cirka 800 000 kronor. Numera delar Gålöstiftelsen ut 35 miljo ner kronor ut varje år. Men trots den goda utväxlingen på kapi talet, den ansenliga stipendiesumman och det stora antalet stipendiater, omkring två tusen personer varje år, varav merparten med utländsk härkomst, är det märkligt tyst om Gålöstiftelsen. Inte ens den hög tidliga årshögtiden i Berwaldhallen, med
kvar. Förutom att man stöttar Hembygds föreningen på ön har Gålöstiftelsen också köpt tillbaka det så kallade Gålöro som en gång användes som kapell och numera utnyttjas av Gålöstipendiaternas kamrat förening. Fosterbarnens ö har alltså blivit stipen diaternas ö. Men framför allt är det idag Skärgårdsstiftelsens ö. Men fortfarande är det den stärkande lantluften, långt från storstadens asfalt och avgaser, som lockar besökare till Gålö.
de första stipendierna
Ingemar Persson, Gålöstiftelsens sekreterare och verkställande ledamot.
fortfarande finns kopplingen till gålö
∞
Biovacuum/Watercare minireningsverk • Ingen slamsugning behövs. • Enkel placering ovan mark. • Hög reningsgrad - även vid ojämn användning. • Besök - installation - service Hör av dig för mer information. Vi delar gärna med oss av vår långa erfarenhet. 08-608 21 60 kontakt@miljöochbioteknik.se www.miljöochbioteknik.se
Miljö & Bioteknik 20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Vi översände r färdig säck med be tald frakt, för inlä mning på posten.
Var tvättar du ditt båtkapell och segel?
SKÖNA DAR
Stor succé för sommarens lägerverksamhet på Björnö foto
Ulrika Alexandersson/Sköna Dar
i november kom projektrapporten från Sköna Dar som drivs av KFUM Ängsholmen. Under hela året har de arbetat med olika dagläger framförallt på stiftelsens mark på Björnö och där introducerat mer än 700 ungdomar till ett aktivt liv i skärgårds miljö. Målgruppen är främst individer med sämre ekonomiska förutsättningar, dålig kunskap om Stockholms skärgård eller med annan etnisk bakgrund än svensk. Genom projektet vill man hjälpa fler barn och ungdomar att upptäcka glädjen i att åka på läger och att få vistas i naturen utanför staden. Sköna Dar har även som målsättning att öka mångfalden och skapa in tegration inom KFUM Ängsholmens befintliga lägerverksamhet.
innebär att barn och ungdomar deltar i en eller flera aktiviteter under en heldag utan övernattning, exem pelvis mellan klockan 11-18. Dagläger sker på vardagar under skollov. För att nå ut till de individer och grupper som verksam heten riktat sig mot har avgifterna varit kraftigt subventionerade och endast bestått av en symbolisk summa för att så många som möjligt ska ha möjlighet att kunna delta. Under Sköna Dar 2012 (tom aug) har 17 ledare och en projekt ledare arbetat med lägren, samt en grupp volontärer som ställt upp under året med idéer och utveckling. Utöver detta har 6 olika segelinstruktörer från Värmdö jolleseglare varit ledare under sommarens läger på Björnö naturreservat. Lägerdeltagarna har kommit från nästan 50 områden runt Stockholm bland annat Skärholmen, Norsborg, Huddinge, Spånga, innerstan och Jordbro. Sköna Dar har haft uppsam
att åka på dagläger
lingsplatser i dessa områden för bussen under sommaren. I redovisningen framkommer det att deltagarna har en spridning över hela Stockholm vilket är roligt att se även om det innebär att många har behövt resa långt för att delta. Inför 2013 kommer Sköna Dar arbeta aktivt med att vidga upptag ningsområdet gällande både områden och samarbetspartners.
∞
Om Sköna Dar Vad är syftet och målsättningen med projektet? – Att få nya grupper av barn och ungdomar att intressera sig för deltagande i lägerverksamhet, se Stockholms Skärgård och skapa möten mellan unga. – Att på sikt öka mångfalden och integrationen i vår befintliga verksamhet. Vad kan barn och ungdomar få ut av att delta i projektet? – Upptäcka den möjlighet till frihet som finns i Sverige, närheten till naturen och innebörden av Allemansrätten. – Att få träffa andra ungdomar i nya miljöer. – Att få chans att pröva på och uppleva nya aktiviteter. Vi är öppna för förslag och tar gärna emot idéer, det är ni som är i kontakt med dessa barn och ungdomar som vet om det skulle vara av intresse för er att delta i Sköna Dar. Vi hoppas på möjligheter till att skapa samarbete tillsammans. Läs mer på www.skonadar.se
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21
VÄNBOK 2013
Stiftelsens vänbok 2013
Nio liv
I Stiftelsens vänbok 2013 berättar nio skärgårdsbor om hur det är att leva och arbeta i skärgården. Den handlar i huvudsak om perioden 1950 till idag, en period som är mycket lite omskriven. Ändå var det en spännande tid med stora förändringar. text
Vänboken skickas ut med post till Skärgårdsstiftelsens alla vänner under vårvintern 2013.
Ulrika Palmblad, Carina Lernhagen Matz
en katt behöver nio liv för att klara sig, sägs det. Det behöver skärgårdsbor också – minst. Det var så vi tänkte då temat för 2013 års vänbok disku terades fram. I boken porträtteras nio skärgårds bor, alla med olika yrken och erfarenheter. Alla med stor kunskap om hur det är att leva och över leva i skärgården. Att läsa Nio liv ska vara som att kura skymning. Ni vet när den ljusa dagen övergår till mörk kväll, när ljuset blir blått och det är dags att tända fotogenlampan. När det är dags för berättelser. för att klara sig i skärgården måste man vara innovatör. Så har det varit långt innan ordet innovatör blev på modet. Och skärgårdsborna har varit tvungna att klara det utan både jobbcoacher och managementkonsulter. Kanske har det till och med varit en fördel. Arbetet med Nio liv har varit mycket inspireran de, säger Carina Lernhagen Matz som är redaktör och fotograf för boken. Det har varit en förmån att få dra på sig stor stövlar och varm jacka och möta skärgården och människor i olika miljöer. Jag som mestadels varit i skärgården med egen båt har nu istället tagit bus sen och skärgårdsbåten ut och det är tydligt hur väl många kommunikationer till och från skärgården fungerar. Fler borde ta den möjligheten att komma ut i skärgården även under udda tider. Jag hoppas den här boken kommer att inspirera till det.
-
mötena med de porträtterade har varit starka och givande på flera olika plan – att få ta del av någons vardag, liv och arbete. Det är verkligen ett
22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
fi nt förtroende man får som skribent eller fotograf att porträttera en annan människa. Alla människor har tillräckligt att berätta för en hel bok. Men här har jag, i samråd med Skärgårdsstiftelsen, valt människor från olika delar av Stockholms skärgård och med olika liv och yrkesbakgrund. De är alla människor som på ett konkret sätt bidrar till begreppet ”en levande skärgård”. I boken berättar en båtbyggare, en lanthandlare, en bonde och bagare, en fiskarhustru och krog ägare, en sjöräddare och sjöman, en lots, en ytter skärgårdskvinna som just fyllt nittio, ett tillsyns mannapar och en skärgårdsredare. det är berättelser om liv och arbete under de speciella förutsättningar som råder i skärgården. I de förutsättningarna ryms både tillgångar och begränsningar. Som Erik Westerlund säger när han berättar om hur det var att vara ensambarn under vintern och sen på sommaren plötsligt hade en massa lekkamrater: ”När sommarbarnen åkte hem, rasade min värld”. Eller Emmy Sundberg som levt nära sju decen nier på Biskopsö. Hon berättar om lyckan att ha en utsikt från fönstret: ”Den som har en vacker omgivning orkar mer”, säger hon.
får ett annorlunda utseende den här gången. Det blir en bok i mjukband för att den ska vara lättare att ta med sig till sommarhuset, i båten eller i läsfåtöljen. Boken ger en dokumentär känsla med svartvita bilder i kvalitetstryck på miljöcerti fierat, vackert papper.
vänboken
∞
VÄNBOK 2013
NIo lIV – vänbok 2013 Carina Lernhagen Matz är redaktör, fotograf och förläggare av vänboken 2013, Nio Liv. VÄNBOKEN NIO LIV Boken består av nio porträtt där olika personer berättar om sitt liv, arbete och levnadsöde. De flesta är födda i skärgården, andra har flyttat ut. Men alla har bidragit till begreppet ”en levande skärgård”. Porträtten är skrivna av olika skribenter, alla journalister eller författare. Den sammanhållande länken är nytagna porträtt och andra bilder av Carina Lernhagen Matz. Nio liv spänner geografiskt över Stockholms skärgård från Krokholmen, söder om Arholma, i norr till Landsort i söder. Men det är också en spännvidd över olika yrkesområden – vilka ofta är många olika på skärgårdsbors vis. Det blir berättelser om de speciella förutsättningar som det är att leva året om i skärgården, men också om dess begränsningar. I tid rör sig boken från 1950- talet och fram till idag. De porträtterade och skribenterna är: Åse Borg på Gålö, av Viktoria Myrén. Erik Westerlund på Krokholmen, av Sofi Piehl. Emmy Sundberg på Biskopsö, av Carina Lernhagen Matz. Björn Öberg, av Martin Johnson. Per Oskar Eriksson på Ingmarsö, av Sofia Broomé. Ingalill Wikström på Möja, av Misse Ljungström. Tommy Pettersson på Utö, skrivet av Kurt Mälarstedt. Gunnar och Britten Hjertstrand, tidigare Svenska Högarna, idag Stavsnäs, av Charlotte Permell. Tom Granström på Ornö, av Erling Matz Sida 1
Redaktör och
d Erik Westerlun on
Åse Borg
fotograf Carina
Lernhagen Mat
Per-Oskar Erikss n Hjertstrand Gunnar o Britte
Åse Borg, Gålö • Emmy Sundbe rg, Biskopsö • Erik Gunnar och Brit Westerlund, Kro ten Hjertstrand kholmen , Svenska Hög Inga -Lil l Wik arna och Stavsnäs Tom Granström, strö m, Möj a • Per- Osk ar Erik Ornö • Tommy sso n, Ingm arsö Pettersson, Utö • Björn Öberg, Landsort
Björn Öberg
NIO LIV
Tommy Pettersson
19.28
Tom Granström
12-10-24
Emmy Sundberg
G NIO LIV
Inga-Lill Wikström
OMSLAG NIO LIV TEST:OMSLA
z
» Alla människor har tillräckligt att berätta för en hel bok. « SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23
FOTOTÄVLING
Fototävlingen 2012 bland stiftelsens personal är avgjord
Skärgårdsvardag Som fotograf handlar det mycket om timing. Att vara på plats vid rätt tillfälle, vid rätt ljusför hållanden och dessutom få till en riktigt bra bild. Det som är vardag för stiftelsens personal är ofta det första – de är där det händer. Det ger en chans att få till bilden med stort B, i alla fall ibland. Några som har lyckats riktigt bra med det
Första plats: Iseka, foto Per Mattsson Örskär Pers vinnande bild är tagen under den första turen ut till Örskär i våras, närmare bestämt den 3 mars. Ekan är en gammal iseka som Per fått av Sjöfarts verket då han var fyrvaktare på ön. Isekan som har kopparplåt i botten används fortfarande under vintertid av Per för att ta sig över Örskärssundet. Ekan bryter is genom att Per gasar på med utombordaren så att han tar sig upp på iskanten, sedan trycks isen undan med hjälp av båtens tyngd. Effektivt och väl beprövat!
24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
är våra fi nalister och vinnare i årets fototävling som anordnades bland stiftelsens personal för andra året i rad. Bland de inskickade bilderna som kommit in under det gångna året valde stiftelsens informationsavdelning ut ett antal finalist bilder som visades upp under personaldagarna på Lidö. De avgörande placeringarna bestämdes genom en omröstning bland alla anställda och så här blev resultatet.
FOTOTÄVLING
Andra plats: Hästar i profil, foto Jonny Nord Arholma Hästarna Minne och Pardon hjälper Jonny framförallt med restaureringen av hagmarkerna på Arholma. Just den här bilden är tagen när hästarna körde virke från Granö till Arholma bysåg i mars månad. Hästarna går i par framför en griplastarvagn. På sommaren hjälper hästarna till vid höskörden, och ibland lånar Jonny ut framförallt Minnie för att dra en och annan bröllopsvagn!
Tredje plats: Simmande sälar, foto Per Blom Fjärdlång Bilden på sälarna är tagen utanför Myggskären i våras. Därute bland kob barna vistas hundratals sälar och Pelle och hans familj tar gärna en tur ut till dem på vårkanten. Pelle har ofta med sig kameran på sina tillsynsturer och har levererat många fina bilder under året.
Några andra av finalisterna: Rögrund i vintervila, Urban Söderberg
Nåttarö, Gertrud Söderberg
Sommarfötter, Karin Strandfager SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25
HISTORISKA PLATSER
Svenska Högarna – fyren som skulle rivas Om inte Skärgårdsstiftelsen samlat in 18 000 namn på en protestlista och om inte Edvard Sjöblomstiftelsen bildats hade Sjöfartsverket rivit den då 120-åriga fyren. Men nu står den där, röd, stark och vacker – Svenska Högarnas karaktäristiska fyr. text och akvarell
Misse Ljungström
på att det är för dyrt med Svenska Högarna. När Gunnar och Britten Hjert strand anställdes 1976 hade man just löst det eko nomiska med att Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Marinen, Norrtälje kommun och SMHI gemensamt skulle stå för kostnaderna. Det medförde också att även Hans och Elisabeth Anderin kunde anstäl las. SMHI skulle ha in rapporter var tredje timme dygnet runt varje dag så det behövdes avlösning! Sa man då! Men tekniken utvecklades och behovet av en bemannad bevakningsplats minskade. Och för att göra en lång historia kort; kulturvärdet fanns kvar och 1985 blev Skärgårdsstiftelsen för valtningsansvarig. Under åren 1966 – 1976 fanns Rune Öberg där som ensam väderrapportör och det fanns givetvis många sjörapporter då det sades ”Svenska Högarna – ingen uppgift”. Sommaren innan han dog fick han dock hjälp av en ”ung slöjdlärare” och det var Gunnar Hjertstrand, som anställdes sommaren efter. Rune Öberg hade efterträtt Evert Ahlberg som var siste fyrvaktare mellan åren 1962 och 1965.
det har alltid klagats
alltid varit i fokus när det gällt högarna. Anders Hedin skriver i sina fyr böcker att det genom århundradena finns i princip två anledningar att placera ut fyrar i Stockholms skärgård. Dels för att markera inlopp till farleder, typ Landsort, Grönskär och Söderarm, dels att varna för farliga grund och bränningar. Redan 1739 lämnades en motion om en ”kasa” på Storön, eftersom sjöfarare länge fruktat områdena härom kring. 1793 blev Svenska Högarna lotsplats och en man från Kudoxa och en från Rödlöga anställdes för att hjälpa fartyg in till fastlandet. Det var en kort lycka för bara fem år senare drogs lotsplatsen in trots att behovet av hjälp fanns kvar. 1811 anställdes två ordinarie lotsar, båda från Kudoxa. En lotsstuga byggdes och förtöjnings ekonomin har som sagt
26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
ringar fästes i bergen i hamnen. 1853 föreslog fyr konstruktören Gustaf von Heidenstam att en båk i furu skulle byggas och 1855 stod den färdig. under 1860 -talet byggdes många fyrar i Sverige och 1872 byggdes en ny typ av fyr på Rödkallen och det beslutades att Svenska Högarna skulle få en fyr av samma typ. Gustaf von Heidenstam insjuknade i njursten och ansvaret för fyrbygget lämnades till Gustaf Emil Höijer. Den 1 november 1874 tändes fyren på Svenska Högarna för första gången. Nu byggdes hus för fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde samt ett lotshus och ön myllrade av liv. Här byggdes ett kapell, barnen gick i skola och en kyrkogård krävdes. För Gustaf von Heidenstam, fyrens konstruktör, gick det inte så bra. Han blev inte av med sin plåg samma njursten och på sin 65:e födelsedag sköt han sig i huvudet. Det var sonen Verner som fann honom död i hans rum. från krigsutbrottet 1939 var Svenska Högarna militärt område och det var landstigningsförbud ända fram inpå 1960-talet. Så är vi nästan tillbaka där vi började, men jag kan ändå lägga till att trots alla ekonomiska skäl genom åren att inte bemanna Svenska högarna har, liksom för andra utskärgår dar, fisket häromkring varit en tacksam inkomst källa. Redan Gustav Vasa tog in skatt på fisket och efter 30-åriga kriget fick krigshjälten Lennart Torstensson öarna i förläning och därmed rätten att ta upp skatt. Under 150 år, från 1772 då Hans Burman köpte ögruppen, lydde Svenska Högarna under Toftesta gård i Vallentuna kommun.
– tack vare många intres serade entusiaster – är det Edvard Sjöblomstiftelsen som sköter om fyren, som till och med lyser igen!
nu efter snart 150 år
∞
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27
»DEN ROLIGASTE BOK DU KAN SPELA «
Försäljning-Service-Uthyrning Vi är stolta leverantörer av märkesmaskiner
Jeppe Wikström har i samarbete med Dagens Nyheters redaktion tagit fram 2 500 frågor om allt mellan himmel och asfalt – oftast lagom svåra men emellanåt riktigt kluriga. Spelmodulen är ett slags digital domare som väljer frågan, anger om du haft rätt eller fel och håller ordningen på poängen. Den är lätt att använda och har två olika spellägen – antingen väljer den fråga slumpvis eller så väljer du frågan. Ett schysst sällskapsspel, som går precis lika bra att spela alldeles själv.
Skärgårdsstiftelsens vänner har nu möjlighet att beställa boken för endast 219kr, varav 20 kr går till projektet Levande Skärgårdnatur. Beställ boken på www.adlibris.com/skargardsstiftelsen.
Sjöbjörn i smoking
Max Strom kvartssida Sthlmstestet.indd 1
08-570 347 01 - www.nvmaskin.se - info@nvmaskin.se
2012-11-14 14.45
Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare
Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.
Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
INNOVATIVA LÖSNINGAR
Lassedass ger förväntningar för framtiden I juni inför sommarens högsäsong var det invigning av två nya Lassedass på Finnhamn. Innovatören och konstruktören bakom är som namnet indikerar tillsynsman Lasse Westling på Finnhamn. kring en lösning för långtidskomposterande dass fick han i år äntligen möjlighet att prova sina idéer. – Jag är en envis jäkel och ville hitta en lösning på de här problemen som verk ligen var hållbar för miljön, säger Lasse. Toafrågan är en helt central för skärgår dens framtid, och ska besöksnäringen utvecklas på ett hållbart sätt är det just lösningar som Lassedassen som måste till. – Jag jobbar verkligen bokstavligen med skiten varje dag, säger Lasse som tömt efter att i flera år funderat
många skittunnor på Finnhamn. Min in gång på det här problemet är handhavan det. Ett dass måste både vara miljövänligt och gå att tömma enkelt. lasse har under en lång tid grunnat
på problemen och konstaterat att de lös ningar som finns att köpa idag har stora brister. Centralt är separeringen av urin och fekalier, något som kan ge upphov till funderingar hos den som använder dasset. – Det gäller att renhållningen är oklanderlig. Om besökaren upplever das
set som äckligt att sätta sig på, står man upp och då kommer fel saker på fel ställe, konstaterar Lasse. Lasse hade räknat med 2000 besökare på sina två försöksholkar men resultatet blev 6000 besök under sommaren och Lasse är mycket positivt överraskad när det gäller kapaciteten. – Dassen har visat sig vara extremt mycket effektivare än jag trodde. Däremot måste nu en ordentlig utvärdering till för att säkerställa att det är en framtidslös ning. I början av hösten fick en glad Lasse ta emot besked om att ytterligare pengar sökts för att utöka testunderlaget med flera dass till nästa högsäsong. Kanske, kanske har Lasse hittat lösningen på ett av skär gårdens mest centrala problem. Stångmärket återkommer med löpande rapporter från utvärderingarna.
∞
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 29
Stiftelsen hjälper Kustbevakningen i kampen mot miljöbrotten Den 19 oktober skrev Skärgårdsstiftelsens Vd Lena Nyberg och Kustbevakningens regionchef nordost, Kenneth Neijnes på ett samarbetsavtal som kan innebära stora fördelar för respektive organisation, men framförallt för skärgårdsmiljön. text
Ulrika Palmblad
foto
Johnny Söderberg, Mattias Lindholm, Kustbevakningen
snabbare insatser vid miljöutsläpp och färre utryckningar vid falsklarm är några av de fördelar som Kustbevakningen hop pas på med det nya avtalet. – Den goda kännedomen om de lokala förhållandena som tillsynsmännen har, gör i det här fallet miljöräddningen till sjöss mer effektiv. När vi kan konstatera olja i vattnet kan de första begränsande åtgärderna påbörjas innan vi är på plats för att sanera, säger Kenneth Neijnes på Kustbevakningen. för kustbevakningen,
som alltid måste prioritera miljöbrott, har larmen om olje utsläpp blivit en del av vardagen som Skär gårdsstiftelsen nu kan hjälpa till att reda
ut. Genom att tillsynsmännen finns på plats ute i skärgården kan de snabbt av göra om det är olja i vattnet eller om det rör sig om helt ofarliga ämnen, till exempel alger, naturligt skum eller sot. Om det sedan konstateras att det är ett verkligt utsläpp, är tiden den avgörande faktorn när olja hotar den känsliga havs miljön. – Genom samarbetet med Skärgårds stiftelsens tillsynsmän, stärker Kustbevak ningen samhällets beredskap till snabba första insatser. I de fall stiftelsens perso nal kan komma på plats före Kustbevak ningen, kommer de att utföra en första kontroll av misstänkta oljeutsläpp, säger Kenneth Neijnes.
30 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
för stiftelsens tillsynsmän innebär sam arbetet i ett första steg att de ska få ut bildning av Kustbevakningen i att avgöra vilken typ av utsläpp det kan röra sig om och att ta prover som kan användas både vid analys och vid bevisföring. Stiftelsens Vd Lena Nyberg ser mycket positivt på samarbetet och de samverkansfördelar som avtalet innebär. – Det här innebär att vi snabbare kan motverka miljökatastrofer och att vi kan använda samhällets resurser mer effektivt. Skärgårdsstiftelsen har en bred kunskap och finns genom vår fältpersonal runt om i hela skärgården och kan på så sätt vara observatörer för mycket som sker i Stock holms övärld.
∞
GoD JUl
Julbord 30/11–18/12 Bokning och information 08-571 530 51 Weekendpaket, logi, frukost och Julbord 995:www.sandhamns-vardshus.se
.90&36( - 7/c6+d6()2 Konferenser, middagar, bröllop, fester, bed & breakfast, luncher.
Här ute vid havet sprakar brasan extra värmande, och doften av glögg sprider sig i salongerna medan hemlagade delikatesser läggs upp på silverfat och i koppargrytor. 27/11 till 16/12 20/12 kan du njuta av årets skärgårdsjulbord Från 23/11 T T Helger550: T T på Utö Värdshus.Vardagar 495:p.p ••Helger p.p.
Öppet året runt. Julbord 84 december Info och bokning Tel 08-520 341 11, 070-531 90 80
YXSZEVHWLYW WI
Se även vår hemsida: www.landsort.nu
Traditionellt Julbord a la Wikströms fisk
425:–/pers
barn under 13 år 15:–/år 1 dec–16 dec från kl. 12.00
Vår specialitet är som tidigare fisk från egen fångst. Öppet året runt, ring för bordsbeställning; tel: 08-571 641 70, fax 08-571 644 09
Välkommen Vi finns i Ramsmora på Möja
God jul och Gott nytt år önskar www.skärgårdshandlarna.se
Barn halva d un er priset!
Låt själen resa bort i jul.
Ett julbord på Grinda är mycket mer än ett julbord. Det är en upplevelse som börjar vid Nybrokajen eller Lillsved, fortsätter genom världens vackraste skärgård, mellanlandar i ett tvåvånings bord av läckerheter från hav och land, och avrundas med en stämningsfull färd tillbaka. Välkommen bort. Tel. +46 8 542 49 491 info@grinda.se www.grinda.se
Ingmarsö Livs ÖNSKAR GAMLA OCH NYA KUNDER GOD JUL & GOTT NYTT ÅR ICA livs & Bensin Öppet hela året Ombud för:
Öppettider
Posten Brev & Paket Apoteket och Systembolaget
Mån-Fre Lör
9.30-12.00, 14.30-17.00 9.30-13.00
Telefon 08-542 460 20
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31
NOTERAT
Petra Newton Hedelin biträdande projektledare och Sandra Löfgren, projekledare, Young Voices Deltagare i barn- och ungdomsprojektet Young Voices, träffas på Åland.
Young Voices har haft stortäff med Åland 19-21 oktober träffades 34 ungdomar från Åland och Sverige på Föglö, Åland för att ha projektets första gemensamma semina rium. Vi arbetade kring ämnet ”Påverkan” – vad är påverkan? Varför ska man påverka? På vilka sätt kan man påverka? Vi skrev insändare, pratade i radio och diskuterade hur det går att använda sociala medier som ex facebook, twitter och bloggar. Vi gjorde handlingsplaner och diskuterade vad vi vill förändra och varför. Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation SKUNK var på plats och ledde många av alla lekar och samarbetsövningar som vi gjorde under helgen. Även Zumba och Gagnamstyle, stod på programmet och uppskattades av alla. Dessutom glömde jag bort att stänga av videokameran under danspasset så allt är väl dokumenterat :). På lördagkvällen hade vi roliga utmaningar med sång och dans som avslutades med en rejäl spökstund. Något som gjorde att jag fick vara eskorthjälp mellan tandborstningar och sovsäckar. Det var en fantastisk helg där unga och vuxna lekte, dansade, 32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
pratade och bytte erfarenheter. Vi hade roligt och kom fram till många olika idéer att arbeta vidare med. Nya kompisskap bilda des och gamla kompisar kom varandra ännu närmre. Vi firade också med tårta och godis att vi nu är över 100 med lemmar i vår Facebook-grupp. Jag vill säga att vi denna helg skapade grund för påverkan, engagemang och glädje att vara skärgårdsungdom!
Sandra Löfgren, projektledare Young Voices
EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND
INVESTING IN YOUR FUTURE
NOTErAT
Tack Sten för 20 framgångsrika år! – Stångmärkets annonssäljare går i pension Sedan 1992 har Sten Hummelgren sålt annonser i Stångmärket. – När jag tog över annonsförsäljningen var det en liten oansen lig tidning där man tidigare sålt annonser för 24 000 kronor per år. Idag ser det annorlunda ut och på tjugo år har Sten också tjugodubblat omsättningen, helt på egen hand! – Det har varit oerhört stimulerande att arbeta med detta och passat mig mycket bra, säger Sten som med arbetet för Stång märket har kunnat kombinera sitt stora intresse för skärgården med sitt yrkesliv.
– jag är uppvuxen vid norrnäs gård i Myttingeviken på Värmdö sedan 1943 där vi hade landställe i 53 år. Numera bor Sten vid Grisslingefjärden med familjen under somrarna där han även tillbringar mycket tid på sjön, gärna tillsammans med barnbarnen. – Ofta när jag varit runt med båten under somrarna har jag även passat på att hälsa på annonsörerna personligen, det är alltid mycket trevligare när man har ett ansikte på den man pratar med i telefon, säger Sten som under åren lärt känna många av annonsörerna. – När jag ringer blir det lätt att vi inte bara pratar om annon ser utan också om hur de har det och lite allmänt vardagsprat.
Sten Hummelgren med barnbarnet Axel. under många år sålde Sten även annonser till Öservice katalogen och kunde då kombinera annonsförsäljningen med den för Stångmärket. Tack vare Stens idoga arbete under 20 års tid har Stångmärket kunnat utvecklas och vi på Skärgårdsstiftel sen vill skicka ett stort tack till Sten som på detta sätta hjälpt till att bygga upp tidningen! – Vi ses i skärgården Sten!
Annonsera i Stångmärket! 21/2
KommEr NÄSTa NUmmEr
För annonsbokning kontakta Joakim Hilding, tel 073347 24 47, joakim.hilding@bluecore.se
Upplev en vinterdag i skärgården! För mer information om aktuella erbjudanden och bokning 08-542 462 12, www.finnhamn.se
Varmt väkomna!
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33
BOKTIPS Boktips till jul
Till Saltsjöbaden!
Visst kan det ofta vara svårt att hitta lämpliga julklappar till nära och kära! En bok om segling eller natur känns väl rätt och här följer en blandad kompott med långa seglatser, korta roddturer, småkryp och djurspår samt en underbar bok om Saltsjöbaden att glädja någon med.
Lars Westman, 280 sidor, Carlssons förlag.
misse Ljungström
Carpe Diem
Det här är den perfekta julklappsboken för alla som dels gillar journalisten Lars Westmans härliga stil och som är det minsta intresserade av Stockholms närområden. Boken är en ”skapelseberättelse” om hur KA Wallenberg ”på nolltid” faktiskt skapade Saltsjöbaden och alla turer och spännande människor däromkring, kompletterat med en trevlig blandning av gamla och nya foton. Allt i Lasse Westmans lättsamma och personliga stil. En bok att njuta av!
Thomas Siösteen, 119 sidor, Recito Förlag. Det här är en loggbok av en man som gör sin drömrodd från Stockholms skärgård ner utmed den svenska kusten på väg mot Ruhrområdet. Positioner, roddistanser och lösryckta kommentarer om stort och smått, möten, måltider, väder, reselektyr och klockslag noteras under hans väg ner till Duisburg och Oberhausen genom kanalerna. En bok om drömmar hitom oceanernas vindar! Carpe Diem finns att köpa på adlibris eller på Recita förlag litenupplaga.se.
Kryp John Hallmén och Lars-Åke Janzon, 190 sidor, Norstedts. Kryp är en vacker bok som överträffar de flesta ”coffee-tableböcker” vi är vana vid! John Hallméns närgångna bilder av små kryp i jätteformat får betraktaren att rysa lite och vara tacksam över att de insekter vi möter på sommarängen inte är så här stora. Många ser ut som monster ur en skräckfilm. Vi lär känna dem alla väl genom Lars-Åke Janzons fina och pedagogiska texter. En fantastisk bok!
Djurens spår Lars-Henrik Olsen, 273 sidor, Norstedts.
I Cooks Kölvatten Arne Mårtensson/Heléne Mårtensson, 204 sidor, Nautiska Biblioteket, Norstedts.
I Djurens spår lär vi oss tyda tecknen på vilka som gått här före oss. Vem har gnagt på det här trädet? Vem har haft sin matplats här? Vem har bajsat här? Vem har gått här? Hur ser vi att det är mördarsniglar här? Allt sådant som kan dyka upp i de svenska markerna får vi svar på i den här trevliga och instruktiva boken. En bok för alla naturintresserade!
Den här boken kom ut förra året och är en fortsättning på Vid Nytt Roder, som skildrade en tre år lång segling. I Cooks kölvatten skildrar paret Mårtensson; Handelsbankens tidigare vd Arne och hans hustru civilekonomen Heléne, med lång yrkeserfarenhet i bankvärlden, sin segling från Nya Zeeland hem till Sverige. Seglingen är händelserik men behållningen är ofta de kunniga ekonomiska och politiska iakttagelser paret gör i de länder de besöker på hemvägen. En analytiskt betraktande bok!
Mot Pingvinernas land Milo Dahlmann, 240 sidor, Norstedts. Entusiastiska undersköterskan Milo Dahlmann har tidigare skildrat sina ensamseglingar. Nu är hon sjuksköterska, har byggt sig en större båt och seglat ut igen. Hon förbryllas över människors oanade beteenden, som de fransmän som slänger sina sopor i den enda orörda kontinenten Antarktis, oljeutsläpp som får henne som Greenpeacemedlem att sitta i fängelse och hon jämför hur iskanten har krupit tillbaka i Patagonien sedan hon var där sist. Hon beskriver också den ljuvliga djurvärlden på Antarktis. En spännande segling och ett starkt engagerat miljöinlägg! 34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Bokförläggaren som tyckte om att bada Magnus Ullman, 155 sidor Bokförlaget Magnus Ullman. Advokaten Magnus Ullman, som tidigare givit ut historiska böcker, bland annat om örlogshistoria, Saltsjöbaden och Djursholm har nu kommit med en bok om borgerskapets liv. Den kallas generationsroman, men är snarare en fiktiv dokumentär om hur livet i Stockholm med omnejd kunde te sig för borgerskapet under 1900-talet. En bok som väcker lite AHA-minnen för oss äldre.
r ten ä Tjäns IS
GRAT
Din fastighetsmäklare i södra skärgården Din fastighetsmäklare i södra skärgården
Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se
Bankhuset • 130 54 Dalarö • Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 Mobil 073-500 00 52 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se