Stångmärket #4 / 2012 • PRIS 30 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE
VÄRLDSINTRESSE FÖR GRUVOR Ytterby och Utö gruva lockar till besök
UTRYMME FÖR UTVECKLING Beslutsfattare på studiebesök
RÅVARUPROFFSENS TIPS Recept från våra arrendatorer
TEMA
Hällarnas hemligheter Inlandsisens framfart skulpterade dagens skärgård
Kollektivtrafik till sjöss Waxholmsbolagets båtar går varje dag året runt, likt SL:s tunnelbana fast till sjöss. Vi skjutsar pendlarna till jobbet, kör ut mjölken till skärgårdshandlarna och ser till att Johansson på Harö får sin tidning. Med daglig trafik till hundratals bryggor håller vi skärgården öppen och levande för skärgårdsbor, sommargäster och tusentals besökare från hela världen. När du vill är det bara att kliva ombord vid Strömkajen och följa med. Resan med Waxholmsbolaget kostar på sin höjd några hundralappar – men upplevelsen är ovärderlig.
Mats Lindfors/webbkusten.com
Enstaka biljetter köper du ombord. De kostar 45–130 kr beroende på resans längd. Ett 30-dagarskort kostar 750/450 kr.
waxholmsbolaget.se
#4/2012
Foto: Roine Karlsson
S
kärgården erbjuder många olika typer av upplevelser.
Själv har jag haft förmånen att få flera under sommaren. Redan i början av sommaren när jag var på väg till Grönskär fick vi syn på ett stort antal sälar som låg och njöt i solskenet. Så fort vi närmade oss grundet som de hade lagt sig på kom fler nyfi kna sälar upp till ytan och undrade vilka det var som kom på besök. Även senare under sommaren såg vi ett mindre antal sälar utanför Myggskären. De kom nyfi ket fram och ville ge sig till känna när stiftelsens tillsynsman dunkade lite i relingen. Att kunna åka runt i skärgården och beskåda dessa vackra och sällskapliga djur är något som jag önskar att fler skulle få tillfälle att göra. Under sommaren åkte jag även med på en av stiftelsens fågelinventeringar. Tillsammans med sju mycket engagerade fågelexperter fick jag nöjet att uppleva ett genuint engagemang för både djur och natur och för fågellivet i synnerhet. Denna soliga dag var det inventering av skräntärnor i norra skärgården. Med skickligt öga fann vana ornitologer både ägg och ungar på de mest undangömda ställen. Själv grabbade jag ett stadigt tag om min tjänstekamera och tog så många bilder som batteriet tillät. Jag insåg att detta var en unik möjlighet att se fåglar och situationer som är få förunnat. Jag lärde mig mer om fåglar under denna dag än jag någonsin gjort tidigare. Jag uppskattar mycket att få vara med personer som har ett hängivet engagemang och stor kunskap om något som jag själv har begränsade kunskaper om. Efter nästan ett halvt dygn ute på olika fågelöar, återvände jag till min egen lilla hemmahamn i skärgården, full av stolthet över att få tillhöra en så kunnig och viktig verksamhet som skärgårdsstiftelsen. Stiftelsens erfarna personal har en stor samlad kunskap om djur och natur i skärgården. En önskan är att fler fick komma ut och njuta av skärgårdens skatter. Det fi nns naturligtvis öar där fåglar och andra djur behöver få vara i fred, i vart fall delar av året, men det fi nns utrymme för att många fler skulle kunna njuta av både djur, natur och kultur som fi nns i vår övärld. Skärgårdsstiftelsen har varit och kommer fortsatt att vara en aktör för att försöka få ut fler att njuta av allt det vackra som fi nns omkring oss. Under sommaren är det många som gör ett besök i skärgården men under resten av året måste vi försöka locka ut fler. Ett sätt är våra vänresor. Under hösten har vi haft flera olika turer och under oktober försöker vi förlänga skärgårdssäsongen ytterligare genom att erbjuda ett besök på vårt jordbruk på Hjälmö och förena det med en härlig svamptur på en ö där vi tror att det kan fi nnas en och annan oplockad trattkantarell.
LENA NYBERG, SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VD
Innehåll
8 Gruvor och mineraler
24 Skräpinventering på Nåttarö
Omslagsbilden är tagen på Svenska Högarna, foto Magnus Rietz. Denna sida Bosse Lind, Gertrud Söderberg.
18 Råvaruproffsens favoriter
4 Skärgårdens skapelse Sten skulpterad av inlandsis, vind och vatten
11 Lägereldar som sätter spår Om att elda på berg och med engångsgrillar
12 Micke på Lidö Ett besök hos jordbruksarrendatorn på Lidö
14 Sommarjobb på Hjälmö Anna Hedenstedt berättar om livet på Västergården
17 Personaldagar på Lidö Fältpersonal och kanslister arbetar med enade krafter
20 Reearth på Finnhamn Från sommarens festival
22 Utrymme för utveckling Beslutsfattare på studiebesök i Skärgården
26 Vänresor Briggen Tre Kronor och besök i mellanskärgården
28 Internationella fyrdagen Grönskär och Örskärs fyrar
29/11
30 Smått & Gott
KOMMER NÄSTA NUMMER
Notiser, boktips och frågespalt
Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län. Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerationspris 120:-/år, lösnummer 25:-/st. Annonser: (bokning och material) Sten Hummelgren, tel 070-713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se. Joakim Hilding, tel 0733-47 24 47, joakim.hilding@bluecore.se Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning: Karin Romdahl.
Följ oss gärna även på facebook och på www.skargardsstiftelsen.se SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3
På Östra Lagnö har inlandsisen lämnat tydliga spår.
4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
HÄLLARNAS HEMLIGHETER
Skärgårdens skapelse Med sina omkring 30 000 öar och skär utspridda mellan Arholma i norr och Landsort i söder är Stockholms skärgård unik i hela världen. Kuststräckans geologiska särart är ett resultat av flera komplexa processer. Vad vi idag ser är ett spricklandskap som långsamt mejslats fram av hav och is. ›› TEXT
Mats Wigardt
FOTO
Magnus Rietz, Karin Romdahl
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 5
HÄLLARNAS HEMLIGHETER
På Själbottnas östra sida finns fina naturhamnar med släta badklippor.
›› DEN BERGGRUND SOM FINNS i skärgården och som all-
ting började med hör till den äldsta i världen. Den antas ha vuxit fram för omkring två miljarder år sedan, under den så kallade svekofenniska bergskedjeutvecklingen. En hög alpliknande bergskedja, uppbyggd av de sediment och vulkaniska avlagringar som hårdnat till gnejs och urgranit, reste sig då i öst-västlig riktning i vad som idag är mellersta Sverige och södra Finland. Väldiga krafter knådade och pressade samman berggrund och kontinentalblock tills landskapet såg ut som en ihopskrynklad bordsduk, med höga toppar och djupa sprickor. Andra mineral och bergarter trängde under de hundratals miljoner år som denna ommöblering pågick fram ur jordens inre. Urberget omvandlades och skiktades, den tidigare enhetliga berggrunden fick en delvis annan struktur. På många håll i skärgården; Ornö, Utö, Resarö med flera öar, har denna omvälvande period i landskapets ursprung oräkneliga år senare resulterat i att gruvor öppnats där man brutit såväl järnmalm, kvarts och fältspat som många nya, intressanta grundämnen. som sedan följde rådde ett relativt geologiskt lugn. Väder, vatten och vind bröt långsamt, gruskorn för gruskorn, ner berget och plattade ut det. Berggrunden eroderade, löst material sopades bort, djupa rännor grävdes i berget. Våldsamma processer på andra håll i Europa fortsatte också att påverka jordskorpan i det område där vi idag har Stockholms skärgård. Öar och fjärdar har formats av sprickor som bildades när till exempel Alperna och Pyrenéerna skapades. Nu följer den geologiska epok som har kommit att kallas istiden, men som under cirka en miljon år i
UNDER DEN LÅNGA PERIOD
(Källa: Bl a kapitlet ”Landskapets ursprung” av Bertil Hedenstierna i boken ”En värld av öar”, Bokförlaget Max Ström, 2009.)
6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
själva verket utgörs av åtminstone fem kalla perioder då landytan täcktes av ett flera kilometer tjockt istäcke. Trycket av isen pressade ner jordskorpan något hundratal meter. När isen så småningom smälte undan låg stora delar av det kustnära Sverige under vatten. Sakta, sakta har landet sedan dess stigit igen. Och gör så än idag. rörde den sig också och bearbetade underlaget. Löst material skyfflades bort och berggrundens topografi hyvlades. Berghällarnas nordsida slipades runda, på sydsidan bröts stora bitar loss och ytan eroderades och blev skrovlig. Efter sig lämnade isen flera väl synliga visitkort i naturen, som rullstensåsar, flyttblock, jättegrytor, klapperfält, isräfflor, inbakade stenar och fragment av bergarter, sandavlagringar… Samt morän, som är samlingsnamnet för den osorterade massa med grus och sand som transporterats av smältvattnet från isen och som är den vanligaste jordarten i Sverige. Fem tusen år f.Kr. dök så de första små skären upp över vattenytan igen. Det är samma landpartier som idag ligger ett femtiotal meter över havsytan, med av bryggor, stugor och badklippor.
NÄR ISMASSAN SMÄLTE
landet tre till fyra millimeter varje år. Skärgården förändras, även om det går långsamt, med nya kobbar som dyker upp ur vattnet och havsvikar som snörs av och blir sjöar. Men några stora förändringar av skärgårdens karaktär och topografi under vår livstid lär inte landhöjningen ge upphov till. Då är uppslamning genom vågor och igenväxning en mer påtaglig orsak till att barndomens badvikar ändrar utseende.
FORTFARANDE HÖJER SIG
∞
Nåttarö är känt för sina härliga vita sandstränder, men här finns också mjuka klippor skulpterade av inlandsisen och havet.
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7
HÄLLARNAS HEMLIGHETER
Från gruvindustri till sommaridyll Järnmalmsgruvorna på Utö anses vara de äldsta i Sverige. Men Utö utgör också en provkarta på det mesta som finns att erbjuda vad gäller berg- och jordarter. Här upptäcktes även grundämnet Litium som bland annat används i batterier och i vissa mediciner. TEXT
Mats Wigardt
FOTO
Bosse Lind OMKRING 5 500 ÅR F.KR. steg Utös högsta toppar upp ur havet efter att ha varit nerpressade i jordskorpan av ett flera kilometer tungt istäcke. Den landmassa som dök upp ur vågorna hade långt tidigare knådats och veckats, sediment hade hårdnat till bergarter som omvandlats, brutits ner och fötts på nytt. Men Utö har ändå varit ganska förskonat från de mer dramatiska geologiska processer som påverkat berggrunden på andra håll i landet. Detta gör att de olika bergarterna här är ovanligt lätta att upptäcka och att de dessutom fått behålla sin ursprungliga karaktär. Till Utö kommer därför många geologistudenter från hela världen för att lära sig om geologins grunder.
vulkanisk period hade det även bildats järnmalm i Utös bergrund, något som svenska och tyska bergsmän redan under elvahundratalet förstod att dra nytta av. Malmen från Utö lastades på fartyg och togs till någon lämplig plats för att smältas. Bland annat till järnbruken i Ångermanland. Och till Gotland, vilket man vet eftersom Utömalmen var den enda i världen som innehöll det sällsynta mineralet Holmqvistit som arkeologer hittat rester av i slagg utanför Visby. Närheten till lämplig hamn och gott om ved för att utvinna malmen; man eldade på berget i 24 timmar och slog sedan på vatten så att berget sprack, gjorde att gruvor och gruvarbetare, lockade med löfte om gratis brännvin, på Utö blev allt fler.
UNDER NÅGON TIDIG
Ö. Runmaren V. Runmaren Gruvbryggan
Mysingen
Järnholmen
Kroka 2 km
0
St Persholmen
Ängsholmarna
Spränga
8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Rävstavik
Gruvorna döptes till de platser där järnbruken dit malmen fraktades låg, som Nyköpingsgruvan och Uppsalagruvan. Eller så döptes de efter gruvans ägare, som Ribbingsgruvan. I en skrift från 1624 berättas att det fanns nio gruvor på Utö, varav en silvergruva. Fram till 1800-talets mitt bröts här omkring 2,5 miljoner ton järnmalm. PESTEN OCH DE RYSKA TRUPPER som 1719 härjade längs den svenska kusten bromsade tillfälligt ner gruvverksamheten. Ryssarna gjorde allt för att förstöra gruvorna på Utö. Man brände byggnader, rev ner alla installationer som behövdes för att bryta malmen, fyllde flera gruvor med sten och kastade upplaget av bruten malm i havet. Dessutom skar man ner all säd och slaktade kreaturen. Bara ett år senare var emellertid gruvorna igång igen. Hundra år senare fanns det både järnväg och ångmaskin på Utö. Och en befolkning på över 700 personer. År 1800 upptäcktes det nya grundämnet Litium i malmprover från gruvorna på Utö. Litium, som idag bryts i bland annat Chile, Kina och Australien, har blivit en viktig råvara i batterier till datorer och elmotorer. Och i medicin vid bipolära symtom. MEN 1878 las gruvbrytningen på Utö ner. Lönsamheten var för dålig, trots att dynamiten då hade uppfunnits och avsevärt underlättat arbetet med att få fram malmen. Idag påminner slagghögar, gruvhål och vattenfyllda schakt om Utös 700 år långa gruvhistoria. I Långgruvans djupa schakt sägs dukar, porslin och kandelabrar ha kastats direkt efter direktionens avskedsmiddag. Andra spår efter gruvepoken är bland annat värdshuset där gruvbolagets kontor fanns inrymt. Och den lilla ön mitt emot Gruvbryggan som fått namn efter barlasten på de fartyg som kom till Utö för att hämta malm. Eller Lurgatan där sommargäster och kulturprofiler flyttat in i de stugor som förr hyste gruvarbetarna med sina familjer. Idag är det inte längre trötta män på väg hem från gruvan som river upp dammet på Lurgatan, utan brunbrända tonåringar på puttrande flakmoppar på väg till krogen.
∞
På Utö finns många spår efter gruvdriften. Fortfarande kommer många intresserade av geologi till Utö för ett studiebesök.
Myggskären med sina öppna bodar där man kan övernatta
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9
HÄLLARNAS HEMLIGHET
Världsintresse för skärgårdsgruva En av flera gruvor i Stockholms skärgård var en gång Ytterby gruva på Resarö. Den öppnades redan under tidigt 1600-tal för kvartsbrytning. I mineral från gruvan har nio nya grundämnen upptäckts, varav fyra fått namn efter fyndplatsen. TEXT
Mats Wigardt
FOTO
Bosse Lind VARJE ÅR VALLFÄRDAR vetenskapsmän och nobelpristagare från hela världen till en överväxt grusgrop på Resarö utanför Vaxholm i Stockholms skärgård. Gemensam nämnare för denna utvalda skara är deras intresse för geologi och mineralogi. Grusgropen är i själva verket en nerlagd gruva, idag förklarad som naturminne och ägd av Fortifikationsverket. American Society of Metals utsåg 1990 platsen till ett unikt geologiskt minnesmärke. Redan under 1600-talet började man i Ytterby gruva bryta kvarts till järnverken i norra Uppland. 1756 finns gruvan omnämnd i dokument från Bergskollegiet. UNDER 1700-TALET
började man även bryta fältspat som användes inom glas- och porslinsindustrin. Rörstrands porslinsfabrik var länge gruvans ägare. Malmen fraktades till Ytterby brygga och skeppades därifrån med pråmar till Rörstrands och Gustavsbergs porslinsfabriker. Men fältspat från Ytterby hamnade också i porslinsfabriker ända borta i polska Stettin. I det lodräta 170 meter djupa schaktet har flera generationer resaröbor fått sin utkomst innan gruvan las ner 1933. Decennierna innan nerläggningen hade gruvan producerat 27 000 ton fältspat och 30 000 ton kvarts. 10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Och hade det inte varit för amatörgeologen löjtnant Carl Axel Arrhenius vid Vaxholms garnison hade Ytterby gruva vid det här laget sannolikt varit både bortglömd och övervuxen. Men löjtnant Arrhenius hade för vana att rota i slagghögarna invid gruvan. Och hans nyfikenhet gav resultat: 1787 gjorde han ett intressant fynd av en exceptionellt tung, svart sprängsten. Efter analys av professor Johan Gadolin vid Åbo Akademi kunde konstateras att fyndet var ett dittills okänt mineral som fick namnet Gadolinit, ibland även kallat ytterbit efter fyndplatsen. upptäcktes även flera nya grundämnen i Ytterby, varav några mycket exklusiva; yttrium, tantal, terbium, erbium, holmium, skandium, tulium… Ett av de viktigare ämnen som hittats är yttrium. Det används i så kallade supraledare och gav 1987 forskarna Georg Bednorz och Alex Müller, från Tyskland respektive Schweiz, Nobelpriset i fysik. I gruvan har man också hittat ett mineral, fergusonit, som har använts för att datera bergarternas ålder. Den tidsbestämning som gjordes på material i Ytterby var drygt en miljard år. Och då tillhörde detta material ändå några av områdets yngre partier…
UNDER ÅREN SOM FÖLJDE
∞
HÄLLARNAS HEMLIGHETER
Lägereldar som ger spår för all framtid Tyvärr är det här en syn som mer än bara ibland möter många av stiftelsens tillsynsmän i skärgården. Det är lätt att förstöra klippor som i årmiljoner stått orörda när någon plötsligt får lust att göra upp en lägereld som lämnar spår för all framtid. TEXT
Ulrika Palmblad
FOTO
Petter Lundgren och Kalle Sundberg
– DET ÄR FÖRVÅNANDE att folk inte förstår att det blir skador, säger Kalle Sundberg, tillsynsman Möjareservatet. Det som ger värst skador är när det eldas direkt på berget. – Ofta ligger det en ring av stenar på berghällen där man sedan lagt pinnar och ved direkt ovanpå, berättar Kalle. Den här sortens brasor ger värst skador då det bildas sprickor och blir fula vita fläckar på berghällen. I värsta fall kan delar av berget lossna i ytskiktet och den släta fina hällen förvandlas till ett skrovligt sår. lämnar spår på klippor och hällar. Tillsynsman Petter Lundgren som bland annat sköter om den populära naturhamnen vid Träskö-Storö visar på stora vita fläckar på hällarna som uppkommit efter att varma grillar placerats direkt på berget. Han tycker att trenden går åt två håll. – Generellt sett har folk blivit bättre
MEN ÄVEN ENGÅNGSGRILLARNA
på att använda egna bra grillar som inte ger skador, men jag har tyvärr sett många exempel på när framförallt den yngre generationen eldar direkt på berget. Det verkar som de inte förstår konsekvenserna.
∞
Fråga oss! Skärgårdsstiftelsens personal får ofta frågor om verksamheten i skärgården, allt från djur och natur till byggnadsvård. I denna spalt ämnar vi svara på de vanligaste frågorna. Maila gärna din fråga till redaktion@skargardsstiftelsen.se. (Vi kan inte garantera att alla inskickade frågor kommer med.)
Förtöjningsdubbar och bergkilar
är hösten den årstid då flest skador från eldningar uppkommer. – Under sommaren är naturhamnarna mer välbesökta så då håller folk lite koll på varandra. Men under hösten är det mer ensligt och blir mörkare på kvällarna, då är det lätt hänt.
ENLIGT KALLE SUNDBERG
?
Frågespalten
Hej. Jag saknar förtöjningsdubbar i många av stiftelsens naturhamnar. De har många fördelar. Det är lättare att förtöja. Man undviker skador och slitage på träd och mossor. Exempelvis Själbottna och Paradiset/Finnhamn skulle behöva detta. Det kan inte heller vara speciellt dyrt. Kanske kan ideella krafter hjälpa till? Bästa båthälsningar från vännen Janne Cox. Karin Strandfager, Miljöchef, svarar:
Spår efter eldning på berghällarna vid Träskö-Storöfladen.
Hej Jan, tack för ditt mail. Frågan om bergdubbar har kommit upp många gånger hos oss. Det finns anledningar till att vi inte har det på våra områden. Framför allt strider det mot naturreservatsbesluten som tydligt reglerar vad man får och inte får göra i naturreservat. Nästan alla våra områden är naturreservat och vi rättar oss självklart efter de beslut och föreskrifter som finns för dessa. I beslutet för Finnhamn under punkt C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap. 30 miljöbalken står det: ”Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det förbjudet att: 1. förstöra eller skada berg, jord eller sten genom att borra, hacka, spränga, rista, gräva, måla eller liknande,…” Vi förespråkar istället att båtägare använder sig av egna bergkilar för att skona övrig natur från slitage. Med vänlig hälsning, Karin.
Maila gärna din fråga till oss på: redaktion@skargardsstiftelsen.se. Grillbrasa upplagd på Ostholmen, Möja.
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11
12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
ARRENDATOR PÅ LIDÖ
Micke trivs bäst på landet Micke Jansson är 25 år och har bott på Lidö i sex år där han driver ett litet jordbruk. Får Micke själv bestämma så stannar han livet ut. – Den här livsstilen är bara till för vissa människor som mig, det är så skönt med lugn och ro, säger han. TEXT
Johan Augustin
FOTO
Ulrika Palmblad, Anna Björkman och Erika Larsen
MIKAEL JANSSON kallar sig själv Micke. Kort och gott. Varför krångla till saker? I drygt sex år har han kallat Lidö i norra skärgården sitt hem. Micke är anställd av Skärgårdsstiftelsen som arrenderar ut marken och gården på Lidö där Micke driver jordbruk; vilket betyder betesdrift och foderproduktion – på sammanlagt tio hektar åkermark och femton hektar betesmark, där två lösdriftsladugårdar och två vagnslider ingår. Den lilla ön som knappt mäter två kilometer på bredden- och längden, har både barrskog som är över 200 år gammal, såväl som öppet landskap, och båda ingår i Mickes arbetsuppgifter att bevara. – Jag är ju anställd av Skärgårdsstiftelsen för att bland annat hålla landskapet öppet, så jag jobbar med huggning, röjning, restaurering av kulturlandskapet, stängsling byggarbeten och vägskötsel m m, berättar Micke.
logiskt. Micke bor tillsammans med flickvän nen Ylva Pettersson som också hjälper till på gården. Att flytta in till Bredäng, där han bodde under gymnasietiden, eller till Stockholm överhuvudtaget kommer inte på tal, i alla fall inte inom en snar framtid. – Nä det har jag ingen lust med, jag trivs bra här. Vad är bäst med livet på landet? – Det bästa är friheten. Det finns ett skönt lugn på vintrarna här, då kan det gå flera månader när man inte ser några andra människor, och sedan växlar det på sommaren – det passar mig perfekt!
ATT HAN LEVER ETT ANNORLUNDA LIV jämfört
Blir inte det väldigt dyrt? – Vaxholmsbolaget subventionerar resan så en enkel resa kostar 130 kronor, och det kan man utnyttja tre gånger i veckan. Så då gäller det att ta med väskorna i helikoptern och fylla dem när man handlar. När havet är isfritt tar han ofta båten över till Gräddö eller åker till Norrtälje och handlar, men det gäller att alltid planera sina resor, menar han. – Glömmer man en skruv så tar det en dag extra.
med de flesta i sin egen ålder är dock inget nytt fenomen i Mickes liv: intresset för djur och natur startade redan som liten, när Micke hjälpte till med jordbruk på öarna Lådna och Hjälmö där han spenderade sin uppväxt som fastboende. Efter avklarade studier på Berga naturbruksgymnasium fick Micke reda på att Skärgårdsstiftelsen sökte en arrendator till Lidö, och han nappade på erbjudandet. Pengarna drar han in genom att föda upp kalvar, och får EU-stöd för att hålla landskapet öppet. I nuläget har han 18 nötdjur, 5 hästar, ett antal får och höns, och en handfull ankor av den sällsynta rasen Blekingeanka – en fågel som verkar bli alltmer sällsynt på Lidö. – Ankorna kan ju inte flyga så de blir lätta offer för räven – det har redan försvunnit ett par av dem. var kravet när Micke tog över jordbruket att han skulle driva det småskaligt och eko-
EFTERSOM LIDÖ ÄR ETT NATURRESERVAT
Och den dåliga sidan då? – Det är dåliga kommunikationer på vintern när isen lägger sig. Då får man åka helikopter när man ska åka in till Stockholm eller Norrtälje för att handla.
DET VILAR ETT LUGN ÖVER MICKE när han berättar om sitt liv, det märks att stressen är långt borta – den har inte infunnit sig här än så länge, trots att det stundvis är väldigt mycket att göra på gården. – På sommaren tar ju arbetet aldrig slut; det är höskörd som tar mesta tiden samtidigt som det blir många akuta jobb som dyker upp med bland annat byggnader och stängsel. På vinterhalvåret går tempot emellertid ner i samklang med att dagarna ju
faktiskt är kortare ljusmässigt. – Ja, då är dagarna mer uppstyrda, mer som åtta timmars arbetsdagar med byggarbete och att sköta djuren. MICKE BLIR GÅNG PÅ GÅNG AVBRUTEN av en ko som råmar och vill ha hans uppmärksamhet, samtidigt som Ylva rider förbi och säger hej från ryggen på en av gårdens hästar. Att tjäna en hacka på de turister som kommer till ön för att besöka vandrarhemmet, värdshuset eller för att vara med på eventen som sätts upp på ön, har Micke funderat på tidigare: att han kanske skulle sälja jordbruksprodukter direkt till dem, men det är ingen brådska. – Det får vänta, jag har inte tid till det nu. Vi har i alla fall ponnyridning till de turister som vill prova på det. I januari fyller Micke 26 år och det har gått några år sedan han tog över gården som 19-åring. Han ser en framtid på Lidö, och vill gärna utöka med barn så småningom. – När jag har läget under kontroll så absolut, då vill jag ha barn. Jag vill bo här, så barnet kan väl bo här också, bara förutsättningarna är de rätta, säger han med ett leende i rösten.
∞
Lidön Lidö är ett naturreservat med syfte att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i området. Ön består av barrskog och ädellövskog, med djur som älg och rådjur, och är i övrigt ett odlingslandskap med åker- och betsmarker. För tidtabeller med buss- och båtförbindelser gå in på www.sl.se eller www.waxholmsbolaget.se (08 679 58 30). För boende på vandrarhemmet eller i tillhörande stugor, eller för att äta skärgårdsinspirerad mat på värdshuset: www.lidovardshus.se
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13
SOMMARJOBB PÅ HJÄLMÖ
Intensiva veckor på Hjälmö Anna Hedenstedt 18 år, sommarjobbade på Västergården, Hjälmö under fyra veckor i somras. Här beskriver hon dagarna som blev en stor kontrast till vardagen hemma i stan. TEXT
Anna Hedenstedt
FOTO
Anna Hedenstedt, Lova Schierman, Per Schierman, Lill Schierman
på eftermiddagen och mina händer är röda. Staketet, som tidigare samma dag hade en mycket blekare och dammigare färgton torkar snabbt bakom våra penseldrag. Solens värmande strålar gör sig påminda i våra nackar och får det nymålade träet att lukta metall, såpa och skog. I efterhand är det just den där doften som jag kommer att minnas mest från mina fyra veckor på Västergården på Hjälmö.
KLOCKAN ÄR FYRA
JORDBRUKET SOM DRIVS AV LILL OCH PER Schierman kräver såklart mycket mer arbete än bara staketmålning, och det är för att lära oss om detta som jag och min arbetskamrat Sofia befi nner oss här – och förhoppningsvis även för att kunna hjälpa till på ett hörn. Hela resan började för min del med ett telefonsamtal redan i oktober året innan. Med lätt darr på rösten ringde jag upp Lill Schierman för att fråga om det där sommarjobbet som jag hade hört talas om och mottagandet blev entusiastiskt. Efter bara
14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
några få mail och samtal till är jag plötsligt här, iförd blå stiftelsekläder och med penseln i handen. JAG KAN INTE LÅTA BLI ATT IMPONERAS av Lills mod att ta emot en praktiskt taget okänd tonåring med epost och telefonsamtal som enda underlag. Samtidigt är jag mer än glad att hon faktiskt besitter det modet, eftersom jag utan det aldrig skulle ha fått chansen att arbeta här. Jag inser snart att den där djärvheten och spontaniteten speglas i nästan allt som sker kring familjen Schierman; att arbeta på jordbruket är som att arbeta med slumpen själv. En vanlig dag stiger jag och Sofia upp och äter nyskördad blåbärsfrukost i vårt rum. Vi borstar tänderna på berget utanför gårdsbutiken och går vår sedvanliga runda för att se till höns och hästar. Ungefär där tar den förutsägbara delen av dagen slut. Vad som händer sedan beror på vädret, vad som främst behöver göras eller något annat som hastigt dyker upp. Bytena mellan jobben går snabbt och
SOMMARJOBB PÅ HJÄLMÖ
Lova och jag på tillsynsrunda på Hästnacken. Några av lammen är riktigt kramgoa.
telefonerna används fl itigt; det dröjer bara några dagar innan jag har lärt mig melodin till Lills ringsignal utantill. När vi inte målar staket befi nner vi oss ofta ute på en nyplöjd åker där vi rensar bort sten för att jorden ska gå att odla. Där varvar vi också stenplockandet med stunder bland ogräset i potatislandet. På vardagarna bor vi på gården dygnet runt eftersom vägen med Waxholmsbåt till stan är alldeles för besvärlig för att resa varje dag. Vi sover i gästrummet ovanpå gårdsbutiken och äter middag med hela familjen Schierman på kvällarna. Med fyra barn och två sommarjobbare runt matbordet blir stämningen livlig och ljudnivån hög. DET KORTA AVSTÅNDET mellan boende och arbetsplats
gör att fritid och arbete går in i varandra på ett nästan omärkligt sätt, något som inte minst märks på barnen som ofta ägnar sina sommarlovsdagar åt att hjälpa till på gården. I potatislandet får vi en dag hjälp av Emilia, Lills och Pers yngsta dotter, som kommer fullt utrustad med hink och spade för att ge ogräset en ordentlig omgång. Även fjortonåriga Lova är ofta med i arbetet och hon och jag tillbringar mycket tid tillsammans i kohagen och på fårens betesöar. En oslagbar eftermiddag är vi med och flyttar en fårflock från Träskö-Storö till Västerholmen. Stunderna med djuren bidrar gång på gång till glädje och skratt; det fi nns få saker som är så roligt som att se tjugotvå tackor tulta på rad efter en hink med kraftfoder och hungrigt bräka i kör.
UNDER MIN FÖRSTA VECKA får jag även bekanta mig med gårdens kanske största och mest respektingivande pjäs, vedklyvarmaskinen Goddag Yxskaft. Namnet, som jag själv hittar på, syftar förutom på maskinens yxblad också på att man genom motorljudet omöjligt kan höra vad någon i omgivningen säger. Veden som klyvs på Västergården används främst som bränsle i bastun på Träskö-Storö, och samtliga träd som passerar genom sågblad och yxa kommer från markerna på Hjälmö och grannöarna. Under arbetet med vedklyvningen börjar jag förstå det kretsloppstänkande som hela tiden är närvarande i jordbruket. I grova drag kan man säga att det är få saker lämnar gården utan att snart komma tillbaka. Det foder som ges till djuren under vintern odlas i området på somrarna, dynga från fårhus och ladugård används som gödsel till åkrar och rester efter skogsavverkningar blir virke till bland annat gårdens hagar. EN FRÅGA SOM JAG OFTA HAR FÅTT i efterhand när jag har berättat för folk om min arbetsplats är vad som produceras där, och jag kämpar fortfarande för att formulera det exakta svaret. Den stora fårflocken som tillhör gården är inga köttdjur och korna är
››
» Mitt favoritord för att beskriva upplevelserna på Hjälmö blir ”jätte”, som i jätteroligt, jättejobbigt, jättesmutsigt « SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15
inte tänkta att producera mjölk annat än till sina egna kalvar. Djurens huvudsakliga uppgift, lär jag mig snart, är att gå på sommarlov och traska omkring på öarna som är knutna till lantbruket för att beta och hålla marken öppen och välmående. Jordbrukets betydelsefulla vinst ligger i den tjänst man gör naturen, nämligen att den biologiska mångfalden gynnas och att öar som annars skulle växa igen hålls öppna. Mitt favoritord för att beskriva upplevelserna på Hjälmö blir ”jätte”, som i jätteroligt, jättejobbigt, jättesmutsigt – gärna allt på samma gång. Även om mina fyra veckor bara visar mig en bråkdel av allt som går att lära sig börjar jag förstå hur resten av året ser ut på Hjälmö. En fas avslutas för att ge plats åt nästa, och på det sättet rullar tiden på. Ingenting blir någonsin färdigt, och det är inte heller det som är poängen. MEDAN MINUTERNA GÅR och allt fler staketplankor målas röda kastar Sofia och jag längtansfulla blickar mot grindstolpen som markerar slutet på dagens arbete. För trots att staketmålning är roligt och nyslaget hö luktar gott så kan vi inte låta bli att längta till stunden på dagen då klockan slår fem och vi får dra av oss våra svettiga arbetskläder, rusa ned till bryggan och kasta oss i vattnet.
∞
St Kalholmen
Träskö Storö Löjö
Träsköfjärden
Möja Västerfjärd
Karlshem Låren Lådna 0
2 km
St Hästnacken Norrgårdsö Gränö Hjälmö
Lådnaön
Lisslö Horsslangen HjälmöVästerholme
16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Hjälmö Hjälmö och intilliggande öar har ett typiskt mellanskärgårdslandskap. Lummig vacker betad natur kombinerat med orörda biotoper. Per och Lill Schierman arrenderar och driver jordbruk i Västergården på Hjälmö. Läs mer på www.hjalmolantbruk.se
PERSONALDAGAR
Störar till gärsgården förbereds.
Personaldagar på Lidö lämnade spår
Underredet på den gamla kvarnen tjäras.
För andra året i rad arrangerades två personaldagar ute i skärgården där både fält- och kanslipersonal hjälptes åt att förverkliga några mycket speciella byggprojekt. TEXT
Ulrika Palmblad
FOTO
Ulrika Palmblad, Christoffer Thuresson-Björn
Efter förra höstens mycket lyckade satsning med byggnation av en barnstig på Finnhamn blev det i år Lidös tur att få realisera några önskelisteprojekt. Och visst blir det resultat när ön invaderas av kunnig fältpersonal som handräcks av kanslisterna från stan. På önskelistan denna gång stod; tjärning av underredet på Lidö kvarn, lekplats för barnen invid säteriet, gärdsgård runt lekplatsen, grillplats för evenemang nere vid vattnet och bänkar till bröllopsudden.
Med stor frenesi angrep stiftelsens personal sina uppgifter ivrigt påhejade av Lidös entreprenörer Hugo Olofsson och Olle Tejle. Med konceptet att varva praktiskt arbete med föredragningar under personaldagarna har stiftelsen hittat ett vinnande koncept. Roliga dagar fyllda med gemensamt arbete och många skratt. Nu ser vi fram emot 2013 och undrar självklart vems önskelista vi ska få bygga efter då?
∞
Bänkar gjordes vid bröllopsudden.
En ny lekplats byggdes invid säteriet.
Grillplats vid vattnet.
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17
JONNY NORD, SIMESGÅRDEN ARHOLMA
Råvaruproffsens favoriter
Här ett par recept på rätter som jag/vi återkommande lagar. Vi brukar slakta ett par lamm för eget behov på hösten och lagar då bland annat dessa rätter.
Hösten är de goda råvarornas bästa årstid. Lamm, nötkött, potatis, tomater, lök, zucchini, bönor, bär och svamp. Några som är vana vid att använda bra och egenproducerade råvaror är stiftelsens jordbruksarrendatorer. Här delar de med sig av favoritrecepten speciellt för Stångmärkets läsare. Smaklig måltid!
För fyra personer: 1 Lammlever 125 g Bacon 4 msk Kapris
FOTO
Bosse Lind
Lammlever med bacon och kapris (Lever anglais)
Skölj och torka levern, skär den i tunna skivor ca 1 cm. Salta och krydda med vitpeppar, vänd skivorna i vetemjöl. Stek skivorna i smör i medelhet panna så de får lite färg och bara så att de precis är genomstekta. Lägg upp leverskivorna på ett uppvärmt serveringsfat. Jag brukar skära skivad bacon i 2-3 cm/bitar och fräsa upp i het panna tillsammans med kapris. Slå därefter bacon och kapris över leverskivorna. Servera omedelbart. Vi har potatis till och gärna brytbönor.
Lammfärsspett För fyra personer. 500 g Lammfärs 1 finhackad gul lök 1 msk Worcestersås Någon eller några vitlöksklyftor efter smak. Mynta färsk eller torkad (torkad 1 tsk). Salt och peppar 1 ägg 2 msk tomatpuré Jag blandar ingredienserna och formar färsen långsmalt och 2-3 cm tjockt. Därefter trär jag in grillspettet. Jag brukar förbereda tillagningen och underlätta grillningen genom att nästan laga färdigt spetten i ugn 150 °C. Låt spetten precis bli genomstekta men inte få färg. Sen lagar man färdigt dem på grillen. Det går mycket bra att förbereda större mängder och det är för oss en mycket lättlagad snabbmat som vi gärna har i frysen för att snabbt ta fram, tina och lägga på grillen. Servera med bröd, en god tomatsås, tzatziki och gärna ett fat med oliver, skuren grönsallad, tomater och rödlök. 18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
HÖSTSMAKER
KAJSA MARKNE, GRINDA GÅRD, GRINDA
Lammfärssås 300 g lammfärs 1 st gul lök, hackad 2 st vitlöksklyftor, pressade olivolja 2 msk soja 2 msk balsamvinäger 1 burk krossade tomater 1 msk rosmarin 0,5 msk timjan 0,5 msk mejram, oregano salt och svartpeppar Fräs lök och vitlök i olivolja. Lägg i färsen och bryn tills den fått färg. Tillsätt soja, balsamvinäger, tomater och kryddor. Smaka av med salt och peppar och låt puttra i minst 15 min.
Gårdsbutiker Stiftelsen har 16 gårdsarrenden och 30 sidoarrenden som alla bidrar till att hålla landskapet öppet. Många av dessa gårdar säljer kött, ägg, grönsaker och konsthantverk i gårdsbutiker.
MARTINA HÖGBERG , IDHOLMENS GÅRD FINNHAMN
FAMILJEN SCHIERMAN, VÄSTERGÅRDEN, HJÄLMÖ
Gratinerad fetaost
Tomatsås
Lägg ett lager med fetaost, ca en centimeter tjockt, i en eldfast form, lägg sedan på ett lager med skivade tomater – snåla inte! Ovanpå det rikligt med skivad lök. Häll på salviaolja (eller vanlig olivolja) oljan ska nästan täcka osten – mycket olja ska det vara! Gratinera i ugnen i ca 225 °C tills löken börjar få färg.
Tomater Vitlök, hackad Färska kryddor; oregano, basilika, timjan Olivolja
Ät med potatis eller en bit grillad Angus (nötkött) eller som förrätt med en bit bröd.
Servera till tagliatelle och färskriven pecorino.
Halvera tomaterna och lägg i en ugnssäker form eller långpanna. Blanda i vitlök efter behag, men snåla inte, och rikligt med kryddor. Häll över lite olivolja och sätt in i ugnen på låg värme i ca 1,5 timme. Häll över i en sil och mosa ut allt innehåll i tomaterna – skal och kärnfritt. Såsen är god att äta som den är till pasta, men jag använder den även som grund i soppa och ofta istället för krossade eller passerade burktomater.
Persiljepesto Jag gör min pesto med mycket bladpersilja, lite basilika, sötmandel, olivolja, vitlök, rikligt med salt, parmesan, parmesanliknande ost eller västerbottenost. Mixa med stavmixer eller blanda till i matberedare. Servera till pasta eller nykokta bönor. Persiljan håller peston fräsch mycket längre än basilikan som lätt ger peston en brunaktig ton.
Lammsteken kan man göra så mycket av, helsteka den i ugn med vitlök, örtkryddor och servera potatisgratäng, göra grillspett eller på ett lite annorlunda sätt som vi beskriver nedan.
Lamm med allt i ett Den här rätten kom till när vi hade haft gårdsdag och efter gårdsdagen hade fest tillsammans alla som arbetat under dagen! Lammsteken skärs ner i mindre bitar ungefär i den storleken som passar till grillspett. Gör en marinad med t ex ingefära, olja och salt eller soya, olja, vitlök och örtsalt. Lägg i köttet och låt det dra i kylskåpet i ca 4 timmar. Skär de rotfrukter ni tycker om, t ex potatis, morötter, palsternacka och lökklyftor. Lägg i en form och pensla med olja, soya, salt och pressad vitlök. Lägg köttet tillsammans med rotfrukterna i formen. Stek i ugn på ca 175 °C tills allt är klart. Servera med sås.
Martina Högberg, Finnhamn
Bild Lill/Per (vi hade väl någon sådan för några nummer sedan?
Jonny Nord, Arholma
Kajsa Markne, Grinda
Lill Schierman, Hjälmö
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19
ReEarth
musik- och miljöfestival på Finnhamn Den första helgen i augusti i år hölls festival på Finnhamn. Tre scener riggades för band som Labyrint, Slagsmålsklubben, Diskoteka Yugostyle och många fler. Festivalfirare bodde i egen båt, i tält, eller på vandrarhemmet. Stångmärket var på plats när Finnhamn rockade loss. TEXT
Anna Björkman
FOTO
Antonio Ramirez
VÄDRETS MAKTER TILLÄT FESTIVAL Ja, det blev bra väder och marken torkade upp efter regnet som föll dagen innan och när det var dags satte Waxholmsbolaget iland festivalsugna på bryggan nedanför krogen. På ängen vid Paradisviken var en stor scen uppbyggd mellan högtalare som skulle visa sig låta lika mäktiga som de såg ut. Tält sattes upp och soundchecks var i full gång till alla badandes förtjusning. På Idholmens gård var det skärgårdsmarknad. Grinda gård sålde kryddig korv och mjuka lammskinn, Rindö ostmakeri erbjöd välsmakande ost och Äpplarö gård sålde vackert stickade och tovade
20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
produkter. Dessutom kunde man förutom det vanliga utbudet av ekologiska grönsaker och ägg köpa nybakat fikabröd från jordbruksarrendator Martina Högberg. Tillsynsman Lasse Westling och Reearths egna volontärer höll workshops i naturvård och miljöfrågor. REDAN KLOCKAN 14 DROG MUSIKEN IGÅNG
i Paradisviken. Först ut var The Soul Lounge och banden avlöste sedan varandra med glada tillrop till publiken och hyllningar till ön Finnhamn: ”Varför har ni gömt
Skärgårdsstiftelsen fanns på plats för att informera om vår verksamhet.
denna pärla för oss” eller ”Lika bra som Thailand, fast med mygg”. I öltält och i uppblåsbara soffor satt det folk och pratade och diggade. Vid scenen skuttade hela tiden en lycklig skara ungdomar i takt till musiken. I det gamla sliphuset stod efter kl 21, likt svarta siluetter mot Idholmsviken olika dj:s och utanför serverades grillad lammkorv med potatissallad. Nere på Finnhamns krog spelades lugnare musik med Jaquline Ronneklew och Violet. gav tillstånd till denna festival redan i våras då planeringen presenterades. För Skärgårdsstiftelsen var det viktigt att besökare och natur inte skulle komma till skada. Arrangören hade ordnat med volontärer som höll rent på om rådet, workshops om miljöfrågor och dessutom fanns läkare och vaktbolag på plats. – Skärgårdsstiftelsen ska medverka till att få nya grupper att åka ut i skärgården och uppleva skärgårdens värden. Därför var det en möjlighet för oss att samverka med Reearth och Andreas Wadström som i första hand vänder sig till en yngre publik. Det är mycket glädjande att det kom många besökare som inte annars upplevt skärgården och att det blev ett uppskattat arrangemang. Samarbetet inleddes med flera träffar med arrangören för att garantera att detta var ett arrangemang som låg i stiftelsens syfte. Förutom att det kom ut
STIFTELSEN SOM MARKÄGARE
ungdomar som aldrig tidigare varit i skärgården så är jag glad för att skärgårdsungdomarna fick gå på festival i sitt närområde, det är de inte bortskämda med, berättar Lena Nyberg.
Musik, miljövård och marknad – ett uppskattat koncept som kommer att upprepas nästa år.
TVÅ TJEJER, MARIA OCH SANNA
satt utanför området och lyssnade till musiken. – Vi är under arton så vi kommer inte in till festivalen och snart seglar vi här ifrån med våra föräldrar men det verkar kul, hoppas att det är festival om två år igen, i så fall kommer vi, ler tjejerna. Men det fanns yngre inne vid scenerna, med målsman med sig var man varmt välkommen. Små barn med hörselkåpor gungandes i takt till musiken vid scen och lite längre bort en pojke i vagn. – Det är kul att se att det ändå är en viss åldersspridning på besökarna, jag tror det bidrar till den goda stämningen som råder säger Kai Löfgren med sin son Ludwig.
NÄR JAG GÅR OCH LÄGGER MIG alldeles efter midnatt i stugan på Idholmen skallrar fönsterrutorna av basen som fortsätter att dunka ett par timmar till. Jag hinner reflektera över den märkliga kontrasten av stilla vaggande träd utanför fönstret och musiken som studsar över viken och tänker att det här är häftigt. I september blev det klart att Reearth kommer att inta Finnhamn även 2013. Missa inte det!
∞
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21
På Finnhamn guidade tillsynsman Lasse Westling runt på ön, och visade upp sin egenkonstruktion ”Lassedass”, en miljövänlig lösning på ett av skärgårdens mest akuta problem – vatten och toaletter.
Jan Pfister entreprenör på Grinda tillsammans med landstingsledningen.
22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Tillsynsman Petter Lundgren visar Torbjörn Rosdahl runt på Kalholmen.
Kommentarer från skärgårdsbesöket:
Utrymme för utveckling Direkt efter sommarens anstormning av besökare var det dags att visa upp stiftelsens verksamhet för både landshövdingen och landstingets ledning. Under två resor i mellanskärgården fick de stor inblick i vilka utvecklingsmöjligheter och utmaningar som stiftelsen har, både i den helt egna verksamheten och hos arrendatorer och entreprenörer av olika slag i skärgården. TEXT OCH FOTO
Ulrika Palmblad
MED BÅT FRÅN SKEPPSHOLMEN gick färden först upp till Träskö-Storö och Kalholmen där tillsynsman Petter Lundgren visade runt i en av skärgårdens mest välbesökta naturhamnar som så här i slutet av augusti som genom ett trollslag plötsligt är tom. Bara några veckor tidigare låg hundratals båtar i fladen. På Kalholmen mötte vandrarhemsvärden Carina upp och visade upp det nymålade vandrarhemmet som var stiftelsens första förvärv en gång i tiden.
upp mot Finnhamn där entreprenörerna Lotten och Ulla Andersson berättade om en sommar fylld av aktivitet som kröntes av musikfestivalen Reearth. På Finnhamn visade även tillsynsman Lasse Westling upp sina egenkonstruerade ”Lassedass” som efter intensiv användning under sommaren
RESAN GICK SEDAN VIDARE
Kajsa Markne, jordbruksarrendator på Grinda, berättar för landshövding Chris Heister vilka naturvårdsarbeten som genomförs.
har visat att det går att hitta nya miljövänliga lösningar på ett av skärgårdens mest akuta problem. Intresset för Lasses dass var stort hos både landshövdingen och landstingsledningen. Centralt för en framtida besöksnäringsutveckling i skärgården är frågan om vatten och toaletter och här fanns åtminstone ljusglimtar av hopp för en hållbar lösning. följdes av ett stopp hos familjen Schierman på Västergården, Hjälmö. Där visade Lill och Per upp sin verksamhet som nu ska utrustas med naturstig och upprustad loge med utställning om jordbrukets historia. Ett EUfinansierat projekt som ska hjälpa dem att kunna ta emot fler besökare. Även på Grinda fick jordbruksarrendator Kajsa Markne och tillsynsman Jon Fjärdhäll visa upp naturvårdsarbetet som görs. På Grinda mötte även entreprenör Jan Pfister på Grinda Wärdshus upp och beskrev de utmaningar och utvecklingsmöjligheter som stiftelsens entreprenörer står inför.
BESÖKET PÅ FINNHAMN
BÅDE PÅ FINNHAMN OCH GRINDA fick alla beskriva vad man skulle önska sig allra mest av framtiden för att få verksamheterna att blomstra. Högst upp för alla står en förlängning av säsongen som skulle ge ett mer utspritt tryck på skärgården som står tom i slutet av augusti, trots att hela Europa fortfarande har semester. Andra saker på önskelistan var att utveckla konceptet med lågprissättning på Waxholmsbolaget under lågsäsong och möjligheter till paketering av resor för grupper. Två intressanta målgrupper som återkom i diskussionerna var pigga pensionärer och barnfamiljer. På agendan ligger nu att utveckla skärgården på ett hållbart sätt som kan attrahera våra framtida besökare, allra helst året runt!
∞
LANDSHÖVDING CHRIS HEISTER
Landshövding Chris Heister tyckte att dagen underströk vikten av en stark besöksnäring i skärgården. – Det här visar för mig hur viktigt det är att skapa positiva spiraler. Bättre standard, bättre utveckling av dessa områden ger underlag för en fortsatt levande skärgård. Chris Heister som tidigare även varit landshövding i Västerbotten ser många likheter mellan fjällvärlden och skärgården. – Alla tampas med samma problem. Att få en utökad säsong är centralt för överlevnaden.
∞
LÄNSSTYRELSENS MILJÖCHEF LARS NYBERG
Lars Nyberg tyckte att vi ska bli bättre på att visa att skärgården är så mycket mer än bara sommar och sol. – Det borde finnas fler anledningar att besöka skärgården när man ser alla ambitiösa arrendatorer och tillsynsmän härute som visar upp och tar hand om skärgården på många olika sätt. FINANSLANDSTINGSRÅD TORBJÖRN ROSDAHL
– Skärgården är unik och bidrar till Stockholms attraktion. För att få en mer levande skärgård jobbar vi med att förbättra skärgårdstrafiken och underlätta för driftiga entreprenörer. Landstinget bidrar även till Skärgårdsstiftelsens verksamhet för att göra skärgården öppen för fler besökare. LANDSTINGSDIREKTÖR TOIVO HEINSOO
– Dagens besök har visat och övertygat mig än mer om hur viktig stiftelsen är för skärgården och för att hålla den öppen. GUSTAV ANDERSSON SKÄRGÅRDSLANDSTINGSRÅD OCH ORDFÖRANDE I SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN
– Jag är stolt över att visa Skärgårdsstiftelsens unika verksamheter och det är viktigt att länets beslutsfattare får se den breda verksamhet Skärgårdsstiftelsen bedriver.
SKRÄPMÄTNING I ÖSTERSJÖN
Nåttarö del av viktig skräpinventering I slutet av juli genomförde stiftelsen Håll Sverige Rent en skräpmätning på Nåttarös populäraste strand, Storsand. Mätningen är en del av ett stort internationellt projekt kallat MARLIN – Baltic Marine Litter. Under två år med start 2012 kommer skräpet på stränderna längs kusterna i Sverige, Finland, Estland och Lettland att mätas under vår, sommar och höst. TEXT
Ulrika Palmblad och Håll Sverige Rent
har Håll Sverige Rent tagit fram utifrån UNEP/IOC:s riktlinjer (FNs miljöorgan). – Med mätningen kan vi identifiera var skräpet kommer ifrån, kategorisera och få en bättre överblick hur mycket skräp det faktiskt finns på stränderna och samla ihop jämförbar data, säger Jessica Ångström hos Håll Sverige Rent.
METODEN ATT MÄTA SKRÄP
ANLEDNINGEN TILL INITIATIVET med skräpmätning är att det inte finns några bra jämförelsedata över hur det verkligen ser ut i Östersjön och längs stränderna berättar Jessica Ångström. De data som sammanställs efter att mätningarna slutförts 2013 kommer att användas som underlag för åtgärder inom EUs Marina Direktiv som säger att haven ska nå god miljöstatus till 2020. Ett av de kriterier som EU ser över i direktivet är just marin nedskräpning som alltså inte bara är ett problem i de stora världshaven utan också i Östersjön.
60 PROCENT AV ALLT SKRÄP
i haven är plast, en siffra som visat sig stämma både i Östersjön och i världshaven och det mesta av skräpet stannar också kvar i havet. – Ett generellt antagande är att cirka 15 procent av allt marint skräp sköljs upp och hamnar på stränderna, berättar Jessica Ångström. Mätningarna på Nåttarö gav dock ett överraskande positivt resultat, endast en handfull fimpar hittades i sanden. – Det är en välbesökt ö och vi hade nog förväntat oss att det skulle vara mycket mer skräp på stränderna än det var. Skärgårdsstiftelsens tillsynsman på Nåttarö Ove Nilsson kände sig stolt över öns besökare. – Undersökningen visar att besökarna tar stort ansvar och ska därför ha ett stort tack!
∞
Nedbrytningstider i naturen • PET-flaska 450 år • Cigarrettfimp 3 år • Aluminiumburk 300 år • Plast 400 år • Glas över 1 miljon år • Pappkartong 6 månader • Plastbestruket papper t.ex. mjölkförpackningar 5 år.
Om Marin nedskräpning Under 1990-talet genomfördes en undersökning på döda stormfåglar. Stormfåglar tillhör albatrossfamiljen och de äter allt de ser på ytan. Det visade sig att hela 98 procent av fåglarna hade plast i sina magar och i snitt 23 olika plastobjekt per fågel. Eftersom plast har lång livslängd och flyter på ytan kan den fungera som transport för främmande arter inklusive bakterier. Dessa kan då nå nya havsområden och kontinenter där de kan utgöra ett hot mot naturmiljön. Bohuslän hårt ansatt Ansamlingen av olika slag skräp längs kusten kan ha en direkt ekonomisk inverkan på turismen. Områden blir inte lika attraktiva om det ligger drivor av skräp på stränderna. Att städa stränderna är mycket kostsamt och på Sveriges västkust har man aktivt gjort strandstädningar sedan mitten av 1980-talet. Ingen annan kuststräcka i Sverige är så hårt drabbad av havsburet skräp som Bohuslän. Det beror på det geografiska läget och den jutska strömmen som praktiskt taget leder allt ytvatten från Nordsjön förbi Bohuskusten. Bohusläns skärgård, med alla sina öar och skär, fungerar som ett filter och fångar upp skräpet från vattnet. Cirka 220 000 kubikmeter skräp dumpas i Nordsjön varje år. Det mesta sjunker men 5 000 kubikmeter skräp flyter iland på Bohusläns stränder. Det mesta av skräpet består av plastprodukter som fiskelådor, fiskeredskap och plastdunkar. Under 2006 samlade man ihop 19 944 säckar skräp och 1 072 fiskelådor samt 1 533 oljedunkar som innehöll 2 237 liter olja. Källa Båtmiljö.se
24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
U WHQ ¤ 7M¤QV IS
GRAT
Din fastighetsmäklare i sÜdra skärgürden
Bankhuset s 130 54 DalarĂś s TEL s &AX -OBIL s "ĂŒT s DALARO TELIA COM s WWw.dalaroskargard.se
SKĂ„RGĂ…RDSSTIFTELSENS VĂ„NTIDNING STĂ…NGMĂ„RKET 25
Skärgårdsstiftelsens vänner
Våra vänresor 2012 Under året har stiftelsen ordnat vänaktiviteter till Riddersholm, Kymendö, Norsten, Nämdö, Tärnskär, Grönskär och nu snart till Hjälmö. Vi har även möjlighet att tipsa dig som vän om andra resor som arrangeras; som fyrkryssningen och resorna till Gotska Sandön i somras och nu i oktober en seglats med Briggen. Tack för alla glada tillrop och tips om nya resor, planeringen för nästa år har börjat.
Spana efter säl och örn med Briggen Tre Kronor erbjuder Skärgårdsstiftelsens vänner 20 % rabatt på en heldagssegling med guide. Seglatsen går från Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård ut mot Huvudskär och åter. Under dagen serveras förmiddagsfi ka, lunch och eftermiddagsfi ka. För mer information och bokning ring 08-586 224 00 eller läs på www.briggsegling.n.nu
BRIGGEN TRE KRONOR
Datum: 20 och 21 oktober Avgång från Stavsnäs kl 10.00 Åter i Stavsnäs kl 17.00 Rabatterat pris: vuxen 1195 kr, barn 795 kr
Bokas via Kronor! Briggen Tre
Nåttarö är fullt av sevärdheter I slutet av augusti tog tillsynsman Ove Nilsson emot på vackra Nåttarö. Vängrupp 1 bestående av ett gäng engagerade Skärgårdsstiftelsevänner fick se ön under en dag. Tältplatsen, stugbyn, Drottninggrottan, klapperstensfält och ryssugnar beskådades och Ove tillsammans med Gertrud Söderberg, förvaltare för södra regionen, berättade om öns intressanta historia och natur. Dagen avslutades med en god fi ka på Nåttarö krog.
26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
Skärgårdsstiftelsens vänner
Svampletardag och Gårdsbesök i hjärtat av Mellanskärgården
Bokas via olaget! Blidösundsb
Måndag den 22 oktober NU ÄR DEN IGÅNG, säsongen man inte vill missa, skärgården i sprakande höstfärger med glittrande fjärdar, klar luft och friska vindar. M/S Sjöbris och kapten Göran Sjödin tar oss med från Slussen via Vaxholm och ut i mellanskärgården för gårdsbesök på Hjälmö och upptäcksfärd på närliggande ö.
och guide Göran Sjödin går vi utåt via Örsö strömmar. På Hjälmö bjuder familjen Schierman in till visning av Västergården och berättar om det spännande projektet Öppen Gård. Vi passar även på att titta in i gårdsbutiken för bl.a. lammkött och konsthantverk. Skärgårdsstiftelsen äger gården sedan 1968. Här bedrivs ekologiskt jordbruk och på gården bor förutom våra jordbruksarrendatorer även deras får, kor, hästar, hundar, katter och några höns. Från båten är det ca 1,5 km grusväg att gå fram till gården.
TILLSAMMANS MED KAPTEN
går vi vidare mot öar i närheten och på hemvägen går vi via Oxdjupet och angör Vaxholm för dem som vill kliva av där. Vi hoppas att väder och vindar ska stå oss bi, men som vanligt förbehåller vi oss rätten att lägga om rutter och mål om vädret så vill. Grova skor rekommenderas och glöm inte kikaren, kameran och svampkorgen för eventuella fynd!
EFTER BESÖKET PÅ HJÄLMÖ
Resan bokas fr.o.m. 12 oktober på enklaste sätt via Blidösundsbolagets hemsida, www.blidosundsbolaget.se. Biljetten kommer då via e-post eller till mobiltelefonen. De som telefonbokar biljetter hos Blidösundsbolaget på tel 08-24 30 90 kan hämta ut dessa hos valfritt Ticnetombud (fem i Stockholm). Du kan även köpa din biljett på rederiets kontor på Ferkens Gränd 3, mitt på Skeppsbron. För övrig information kontakta Blidösundsbolaget.
Resan kostar 750:- kronor per person. I priset ingår båtresa, guidning, kaffe, te och smörgås på förmiddagen, kallskuren lunch samt måltidsdryck. Du får ta med make/maka eller en vän. Vid bokning och köp av biljett uppge ditt vännummer som du finner på tidningens baksida.
Program 08.00
08.45 09.50-12.00 12.15-14.00 16.30
Avresa från Slussen med M/S Sjöbris (till vänster om Djurgårdsfärjan) Vaxholm Besök Hjälmö Upptäcktsfärd på skogbevuxen ö Ankomst Slussen
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27
Skärgårdsstiftelsen äger fyren och husen i byn förutom en barack som tillhör polisen. I ett av husen hyr familjen Larsson och sonen Lukas hade ordnat med ett väldigt trevligt Fyrfik med hembakt och kaffe.
Fyren är vacker både på utsidan och insidan.
Fyra nöjda fyrbesökare och stiftelsevänner.
Östersjöns drottning fick besök på internationella fyrdagen TEXT
Anna Björkman
FOTO
Ingegerd Rydberg och Anna Björkman
EN AV VÅRA VÄNRESOR I ÅR gick på internationella fyrdagen den 19 augusti påpassligt nog till Grönskär och Östersjöns drottning. Avresan med specialchartrade Vindbådan gick från Stavsnäs vinterhamn och tog oss på en timma till Grönskär. Trots en hel del vind la vi till med fyren för över, och sextio nöjda fyrdagsfirare tog sig upp för hällarna där tillsynsman Ante Södergren och Pia Södergren tog emot. Grupper om tio tog sig vidare upp i fyren för att höra om dess historia och beundra utsikten. Björkskärs skärgård, Horsten, farledsbojen Kröken och kasunfyrarna Svängen, Revengegrundet och Almagrundet skådades av alla som vågade sig upp till lanterninen nästan 40 meter över havet. Ante har jobbat som stiftelsens tillsynsman på Grönskär i drygt fyra år. – Fyren tröttnar jag aldrig att gå upp i och horisonten är ju oslagbar, ler Ante
när jag frågar vad som är bäst med ön. Han berättar att de flesta seglare har svårt att lägga till på grund av öns utsatta läge, motorbåtsbesökare har det dock lite lättare. Man övernattar sällan på Grönskär utan går hellere vidare till Alskär som är bättre skyddat. ÄNDA SEDAN 1500 -TALET
har ön varit en viktig plats för sjöfarten, från början med en båk och på 1770-talet ersattes den med en stenkolsfyr som 1786 fick det utseende fyren har idag. På ön bodde fyrmästaren, fyrvaktaren och fyrvaktarbiträdet med familjer. I den lilla fotogenboden hänger foton på de familjer som verkat på ön sedan 1700-talet fram till 1961 då fyren släktes. Skärgårdsstiftelsen tände fyren igen år 2000 och tornet av granit och sandsten lyser numera med sitt gröna sken fyra sjömil runt om sig.
28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
∞
Anders Södergren ”Ante”, tillsynsman på Grönskär.
HISTORISKA PLATSER – ÖRSKÄR
Örskär – stiftelsens nordligaste utpost Namnet Örskär är för de flesta läsare kanske förknippat med den tragiska olyckan juldagen 1877, då femton örskärsbor förliste och omkom i stormen på väg hem från julottan och lämnade tolv barn föräldralösa efter sig. Efter tragedin blev livet på ön aldrig detsamma igen. TEXT OCH ILLUSTRATION
Misse Ljungström
ÖRSKÄR LIGGER NORR OM GRÄSÖ. Öregrunds-
grepen i nordväst och Ålands hav i öster har alltid varit några av vårt lands farligaste farvatten och många fartyg har förlist här genom åren. Ett av de mest förrädiska grunden är Argos, som fick sitt namn efter skonerten Argos som förliste här 1863. Grundet är litet och ligger och lurar några meter under ytan. Men det var många fartyg som mötte sitt öde i Örskärs närhet och redan på 1600talet kom idéerna om en fyr upp. En enkel träfyr med rovoljelampor byggdes 1678 men brann ner efter ett blixtnedslag 1737. En ny byggdes, denna gång ett stentorn, som stod färdigt 1739. Det hade ritats av den tidens stora arkitekt Carl Hårleman, som också ritat Stockholms slott. Samtidigt byggdes även ett stenhus med plats för två familjer. Fyren moderniserades 1769 med ett urverk som drev ett roterande linssystem och blev då världens första så kallade blänkfyr. 1925 ersattes ljuset med en AGAfyr, som gjorde ljuset starkare. Så sent som 1954 fick Örskär elektricitet och gasljuset fick vara reserv fram till 1965. Själva fyren har också byggts om några gånger och den fick sitt nuvarande utseende 1852. En fyr måste naturligtvis vara bemannad och från 1684 har det funnits fyrpersonal på Örskär. Den förste fyrvaktaren var en soldat som kommit hem från krigstjänst. Senare utökades fyrbetjäningen med ytterligare personal och 1827 föreskrev en statlig förordning att alla fyrar skulle bemannas med fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträden.
En historia från Örskär som säkert också många hört är den om den lilla kossan som förirrade sig in i den trapplösa fyren och började vandra gången uppåt. Till slut kom hon inte längre och eftersom kor inte kan backa, tvingades man skjuta den för att få ned den. Tragiskt slut för en ko! Som mest bodde 87 personer i fjorton hushåll på Örskär. Efter den stora olyckan juldagen 1877 återhämtade sig ön aldrig igen utan avfolkades rätt snabbt. När Skär-
gårdsstiftelsen 1967 köpte det gamla hemmanet Maren, på den del av Örskär som avsattes som naturreservat, (nu totalt 292 ha) anställdes den siste fyrmästaren på ön, Gunnar Karlsson som tillsynsman. Han var kvar till 1993, då fyrvaktaren Per Mattsson tog över tillsynsmannajobbet och idag finns över huvud taget ingen bofast på ön. Men vandrarhemmet som har öppet maj – september lever och välkomnar sina gäster att leva ett spännande fyrplatsliv!
∞
I BÖRJAN AV 1800 -TALET
fanns bara en handfull invånare på Örskär. Men under 1800-talet ökade båttrafiken mot Norrland väsentligt och i samband med det blev det naturligt att anlägga en lotsstation på Örskär. Lotsar hade funnits i området sedan 1600-talet, men det hade inte fungerat riktigt bra. I och med den nya lotsstationen började livet på Örskär blomstra. Bostäder, med namn som Kristineberg och Pettersburg byggdes och lotsfamiljer med kor och getter flyttade in. Fyrpersonal och lotsar levde här tillsammans med en liten fiskar- och jordbrukarbefolkning. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 29
NOTERAT
På Hjälmö levandegörs kulturarvet Hos Lill och Per Schierman på Västergården, Hjälmö arbetas det nu för fullt med projekt Öppen Gård. Ett tvåårigt EU-finansierat leaderprojekt där besökarna ska få en fullmatad gårdsupplevelse genom en ny naturstig och en utställning på logen som nu renoveras. Lill och Per är skickliga guider och entreprenörer och tar redan idag emot många besökare på gården. Med hjälp av EU-pengarna kan de nu ytterligare utveckla sina visioner om en fullmatad gårdsupplevelse. – Vi har märkt att antalet besökare ökat på senare år och vi vill kunna erbjuda dem mer saker att göra när de tagit sig hit. Nu hoppas vi att det småskaliga jord- och skogsbrukets betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden och kulturarvet ska lyftas fram genom de satsningar som görs, säger Lill. Under våren och sommaren har arbetet med renoveringen av logen påbörjats. Inne i logen ska sedan ett naturrum anläggas med bland annat en utställning om gårdens historia och om hur man brukade jorden förr. Lill har ägnat mycket tid åt efterforskningar och intervjuer med dem som tidigare brukat marken. – Det är fascinerande att ta del av den här rika historien som vi nu vill levandegöra även för våra besökare. Runt gården ska även en naturstig anläggas i spåren av en gammal körstig som nu renoveras. Ursprunget till naturstigen är en biologisk kulturarvsinventering som gjorts av Centrum för biologisk mångfald under sommaren och avslutas i höst, om 30 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
hur småskaligt skogs- och jordbruk påverkar den biologiska mångfalden. – Inventerarna var mycket entusiastiska över att hitta många växter som bara finns här eftersom marken brukas och har brukats av djur och människor här i flera hundra år. De upptäckte sällsynta arter av insekter och växter på varje kvadratcentimeter här på gården. Det var verkligen roligt att se dem röra sig en centimeter i taget och komma med förtjusta utrop över alla upptäckter, skrattar Lill. För fyrbarnsfamiljen Schierman är det naturligt att utställningar och stigar även anpassas för att barnen ska få en bra upplevelse av besöket. – Barn och ungdomar lever väldigt långt från det här idag. Därför bli intresset för gårdsbesök allt större. Jordbruk av den här typen är på väg att försvinna i Sverige, därför blir det här även en plats där vi kan levandegöra vårt kulturarv, det känns oerhört viktigt för oss, avslutar Lill.
NOTERAT
”Vad du gör spelar roll” – Green Islands visade utställning på Skansen Den 15-28 september lanserade Skärgårdsstiftelsens projekt Green Islands sin utställning ”Vad du gör spelar roll” på Skansen. Utställningen som både riktar sig till barn och vuxna var placerad bredvid sälhägnet och tilldrog sig intresse från besökarna. – Vi träffade flera barnfamiljer och många som var naturvårdsintresserade. Det var många som kollade in vår utställning. Flera tyckte att den var bra och det var många barn och vuxna som provade på de olika stationerna, berättar Green Islands Anna Ehn. Den populäraste stationen var att producera sin egen el med hjälp av vindkraft och utställningen drog till sig nya målgrupper. – Jag kände att vi träffade många barnfamiljer som vi inte träffar i andra sammanhang och det var flera som var intresserade av stiftelsens snorkelstigar. Vi hade också flera lärare som var intresserade av ett samarbete kring naturskola på något av våra områden. Nu ska utställningen vinterförvaras för att sedan till våren placeras ut på något av stiftelsens områden där besökarna ska kunna lära sig mer om skärgårdens viktigaste miljöfrågor. Troligt vis blir det på Utö som den kommer att placeras först. På ön Muhu i Estland fi nns delar av utställningen utplacerad och även i Finland ska en liknande utställning tas fram.
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31
Bokförläggaren som tyckte om att bada B
VRP W\FNWH RP DWW E DGD
%RNI|UOlJJDUHQ
Försäljning-Service-Uthyrning Vi är stolta leverantörer av märkesmaskiner
okförläggaren som tyckte om att bada är en trivsamt skriven generationsro%RNI|UOlJJDUHQ man som låter oss stifta bekantskap med VRP W\FNWH RP intressanta och spännande personer, vars DWW EDGD liv och öden på olika sätt kommer att knyta an till varandra. Främst möter vi den dynamiske bokförläggaren, vars största fritidsnöje är att bada. Vi får följa honom i hans omfattande privatliv liksom i hans bokförläggarroll, och vi får också bekanta oss med hans umgängesvänner och lära känna den tidsepok som de alla repreDY 0DJQXV 8OOPDQ senterar och som ger en god inblick i ”hur det var förr”. Boken spänner över tiden 1897–1997, en period som återges mycket levande. Här finns det mesta: ungdomlig förälskelse, krigsdramatik, arvstvister, sol- och vårare, ålderdomens ensamhet – men också dess glädjeämnen. Handlingen utspelas främst i Stockholm, Saltsjöbaden, Sandhamn och i andra delar av Stockholms skärgård samt på flera olika badorter i Sverige liksom på den anrika klubben Sällskapet. Boken är illustrerad med oljemålningar och färglitografier. Pris: 275 kr. 0DJQXV 8OO
En närmare presentation av boken finns på www.magnusullman.com Du kan beställa boken direkt på fax 08-599 290 01, tel 08-599 290 28 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se. Boken levereras med en inbetalningsavi. Priset inkluderar porto och emballage. Erbjudandet gäller endast i Sverige.
08-570 347 01 - www.nvmaskin.se - info@nvmaskin.se
Bokförlaget Magnus Ullman
6M|EM|UQ L VPRNLQJ Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.
Båtar för sjöfolk www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
NOTERAT
Lova Schierman, Jessika Kjellgren och Matilda Hedelin, öbor och med i projektet Young Voices var volontärer på Reearth i somras.
Lägg bud på ”Briggar på redden mot Skeppsholmen” Nu säljer stiftelsen tavlan ”Briggar på redden mot Skeppsholmen” målad av den framlidne konstnären Björn Lindroth. Tavlan införskaffades ursprungligen av tidigare Vd Berndt Festin och hängde i det rum som numera används som konferensrum. Sedan en tid tillbaka har tavlan stått undanställd i ett förråd, nu hoppas Vd Lena Nyberg att den kan komma till glädje någon annanstans istället. Tavlan som mäter 2,5 x 1,2 m är en akvarell och införskaffades för 50 000 kronor. – Ett bud är ett bra sätt att stödja Skärgårdsstiftelsen. Pengarna kommer vi att lägga på något kulturhistoriskt projekt. Ett projekt som kan bli aktuellt är renoveringen av Utö Kvarn, säger Vd Lena Nyberg. Vill du lägga ett bud på tavlan som kommer att säljas till högstbjudande, dock lägst 50 000 kr. Skicka budet till: ann.engblom@skargardsstiftelsen.se
Young Voices in the Archipelago Sandra Löfgren, projektledare för EU-projektet Young Voices Sverige har under åtta månader byggt ett nätverk i Stockholms skärgård bestående av både skolungdom och vuxna för att skapa sig en bild av hur livet på öarna ser ut. Efter löpande dialog med skolungdomarna uppmärksammar hon att de önskar följande förändringar: • Fler barn och unga som är fastboende på öarna. • Bättre båttider som också passar fastlandstrafiken. • Aktiviteter att göra på öarna. Projektet har nu, förutom aktiviteter och sammankomster med ungdomarna hållit två seminarier som behandlat de ungas situation i skärgården. Nästa seminarium äger rum på Åland 19-21 oktober. För mer information om verksamheten, välkommen att maila sandra.lofgren@skargardsstiftelsen.se
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33
BOKTIPS Höstkulen läsning Sätt dig bekvämt, häll upp en kopp te och vidga dina vyer med läsning om; seglingar över Atlanten eller mot Alaska, finstämda sonetter, historien om Berga och svampvandringar i naturen. Misse Ljungström
S/Y Jennifer Lars Hässler, 270 sidor, Nautiska Biblioteket, Norstedts. Flitige världsomseglaren Lars Hässler har gjort en ny långsegling med sin båt S/Y Jennifer, vilket resulterat i boken S/Y Jennifer på kurs mot Alaska. Tre och ett halvt år tar seglingen som för honom över Stilla havet mot Alaska och Kanada via Suezkanalen, Röda havet, Indien, Taiwan, Kina och Japan. Som vanligt har han deltagande besättning och som vanligt berättar han intressanta fakta och iakttagelser om de länder och platser S/Y Jennifer passerar eller angör.
Bergakungen och hans slott Anita och Bo Stjernström, 312 sidor, Bastream HB. Omslaget väcker nyfikenhet; ett kolorerat foto över Berga, som sedan andra världskrigets slut varit militärt och i statens ägo. Men historien om Berga börjar 1912 med Helge Ax:son Johnson och hans storslagna planer på att bygga ett slott! Helge var son till Johnsonimperiets skapare Axel, konsul för Siam, hovjägmästare och stor konstsamlare. Han umgicks med kungligheter och med den tidens övriga samhälls- och kulturelit. På det färdiga slottet tog han emot prominenta gäster och arrangerade jakter, där bland andra kung Gustaf V deltog. När ”Bergakungen” dog 1941, gick kvarlåtenskapen till en mängd olika allmänna ändamål, bland annat fick sjöräddningen, SSRS, pengar till en livräddningskryssare som fick hans namn och stationerades vid Huvudskär. Under andra världskriget köpte staten in hela Bergaegendomen och förvaltningen delades mellan Domänstyrelsen och Marinen. Resten av historien tror vi att vi vet; Berga örlogsskolor, Berga lantbruksskola och Helge Ax:sons Minneshus… Författarna och hembygdsforskarna Anita och Bo Stiernström har gjort ett beundransvärt forskningsarbete och dokumenterat den egensinnige Helge Ax:sons liv på ett inspirerande sätt. Boken, som innehåller omkring 350 bilder, kostar 350 kronor och finns att köpa i bokhandlarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö.
Den unge, den gamle och havet Peter Goodfellow, 160 sidor, Norstedts. Äventyrliga seglarveteranen Sven Yrvind anlitas för att ge råd till två unga gymnasiegrabbar som köpt en Vega och ska ut på sitt livs långsegling. Efter en del avhopp slutar det med att Yrvind erbjuder sig att segla med ” en bit” som ”deckhand”, dvs lägst i hierarkin ombord, och under hela seglingen mot Florida titulerar han den nittonårige Thomas Grahn som Kapten. Boken är trevligt skriven i avsnitt där Yrvind och Kapten omväxlande berättar episoder från resan. En charmig och fräsch loggbok där Thomas, efter att ha lämnat Yrvind i Florida, fortsätter berättelsen och först seglar en tid i omgivningarna med brorsan Patrik, men sedan gör sin långa segling hem, nitton år gammal och ensam över Atlanten. Tufft!
Lilla Fälthandboken – Svampar 192 sidor, Norstedts Förlag. Det här är ingen nybörjarbok, men den som har lite kännedom om svampars latinska familjenamn kan snabbt hitta rätt i den och jämföra sina egna svampfynd med bokens välgjorda illustrationer. Boken är inte tänkt som en bok om matsvampar utan är en inplastad fälthandbok med information för den nyfikne. I samma serie finns de lika trevliga böckerna om Strandens djur och växter samt Trädgårdens fåglar. Instruktiv plansch med översikt över liknande arter ingår.
Åkersenap – 72 sonetter om en skärgårdskommun Walter Dan Axelsson, 160 sidor, Migra Förlag. Ordet sonett kommer av sonare, klinga, ljuda. Sonetter kallas också klang- eller klingdikt. Walter Dan Axelsson kan sådana och har bland annat gjort en nytolkning av Shakespeares sonetter. Nu är det Österåker som fått 72 sonetter tillägnade olika platser eller händelser i kommunen. Som grund står 72 bilder; författarens egna foton, bildmaterial från hembygdsföreningen samt från konstnärer eller fotografer som ställt sina bilder till förfogande för bokens tillblivelse. En annorlunda bok, framför allt för alla som är intresserade av Österskärs kommun och dess skärgård. Boken kostar 200 kronor och finns att köpa från Österåkers Hembygdsförening.
34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING
JULBORD Annonsera i Stüngmärket Kontakta sten@hummelgrenmedia.se
Julbord 30/11–18/12 Bokning och information 08-571 530 51 Weekendpaket, logi, frukost och Julbord 995:www.sandhamns-vardshus.se
Traditionellt Julbord a la WikstrĂśms fisk
425:–/pers barn under 13 ür 15:–/ür 1 dec–16 dec frün kl. 12.00
Vür specialitet är som tidigare fisk frün egen füngst. Öppet üret runt, ring fÜr bordsbeställning; tel: 08-571 641 70, fax 08-571 644 09
Välkommen Vi finns i Ramsmora pü MÜja
.90&36( - 7/c6+d6()2 ,mV YXI ZMH LEZIX WTVEOEV FVEWER I\XVE ZmVQERHI SGL HSJXIR EZ KP}KK WTVMHIV WMK M WEPSRKIVRE QIHER LIQPEKEHI HIPMOEXIWWIV PmKKW YTT To WMPZIVJEX SGL M OSTTEVKV]XSV *VoR XMPP OER HY RNYXE EZ oVIXW WOmVKoVHWNYPFSVH *VoR XMPP OER HY RNYXE EZ oVIXW WOmVKoVHWNYPFSVH To 9X} :mVHWLYW :EVHEKEV T T ˆ ,IPKIV T T To 9X} :mVHWLYW :EVHEKEV T T ˆ ,IPKIV T T
Nästa nummer av Stüngmärket kommer 29/11 FÜr annonsering kontakta:sten@hummelgrenmedia.se
YXSZEVHWLYW WI
SKĂ„RGĂ…RDSSTIFTELSENS VĂ„NTIDNING STĂ…NGMĂ„RKET 35
POSTTIDNING B Skärgürdsstiftelsen Box 7669 103 94 Stockholm
1 1 0 5 8 3 3 0 0
SPECIALIST SJĂ–LĂ„GEN
Nu säljs �Villa Solstrand� f d sommarpensionat sjÜtomt pü TynningÜ mellan Vaxholm och VärmdÜ
SjÜnära stündsmässig villa med renoveringsbehov samt sjÜutsikt i unik lantlig miljÜ nära Järna - SÜdertälje
Mycket trivsam skärgürdsÜ ca 3 mil frün Stockholm. Vacker underbar parkliknande tomt om 8 428 m² med stora plana gräsytor, fina anlagda grusgüngar, bersü samt mjukt sluttande gräsytor mot sjÜsidan med kaj i natursten. Den vackra selskiftesvillan, ca 234 m², 11 r o k med fem kakelugnar och inglasad veranda mot sjÜsidan är uppfÜrd 1908 och var pensionat �Villa Solstrand� fram till 1940-talet. Münga välbevarade detaljer, fina trägolv, pardÜrrar i ett flertal rum samt hÜga fÜnster. Vacker kÜksentrÊ samt tvü balkonger varav en längs hela lüngsidan med strülande sjÜutsikt. Bilfärja frün VärmdÜ samt bussfÜrbindelse frün Slussen, även reguljär Waxholmsbüt med bussanslutning pü Ün samt nära omtyckta TynningÜ Krog & Handelsbod. Kort bütfärd till Vaxholm med restauranger och fullständig service. BÜtsbergsslingan 2. Pris 12 milj eller hÜgstbjudande.
Charmig sekelskiftesvilla i 2 plan och källare, ca 330 m² samt oinredd vind, 8 r o k, tvättrum/wc, badrum/wc. EntrÊplan med tre rum i fil mot sjÜsidan: stor ljus salong i tvü avdelningar med den rogivande kvällssolen och fÜnster i tre vädersträck, bibliotek samt däremellan matsalen med Üppen spis samt altan mot sjÜsidan och den vackra trädgürden om 2 586 m² med fruktträd och underbar sjÜutsikt Üver Järnafjärden. Finns även balkong samt kÜk med gott om fÜrvaring och serveringsgüng. Byggür 1914, renoverat 1972. Carport samt fÜrrüdsbyggnad. Denna unika sjÜnära landskapsmiljÜ intill vidsträckta ängar och ükrar samt vackra Överjärna kyrka finner du endast ca 4 mil frün Stockholm resp 1,5 mil frün SÜdertälje. Här finns plats fÜr den stora familjen och fÜr den bütintresserade är det även nära ner till büthamnen. Pilkrog 12. Pris 3 950 000 kr eller hÜgstbjudande.
Underbart skärgürdsställe med sol hela dagen 45 min frün stan pü Stora TimrarÜn vid Skeppsdal
Flera hus pü västervänd sjÜtomt LisÜ Nynäshamn underbart kvällssolsläge och lüngsträckt sjÜutsikt
Fräsch välplanerad villa i toppskick uppfĂśrd 2007 i äldre charmig stil med alla bekvämligheter och säljs fullt mĂśblerad, ca 130 m², 4 r o k, dusch/wc, eldstad. Sällskapsrum i Ăśppen planlĂśsning mot charmig glasad veranda med stor matplats och underbar sjĂśutsikt samt fullutrustat stilrent kĂśk. Stort gästhus med wc samt bastu och hel fĂśnstervägg med skjutdĂśrrar och fri vy mot vattnet. Stor uteplats, utegrill/ugn. TrädgĂĽrds/naturtomt om 2 045 m². Växthus/orangeri. Huset har fĂśrekommit i era inredningstidningar, bl a SkĂśna Hem fĂśr dess genomtänkta helhet och inredningsdetaljer. 5 min med bĂĽt frĂĽn Skeppsdals brygga norr om Ă…kersberga till huset. Reguljär bĂĽtraďŹ k som t ex BlidĂśsund. Pris 5,5 milj eller hĂśgstbjudande.
Härlig omväxlande berg/skogstomt 8 350 m² varav vattenomrĂĽde 2 850 m² med hĂśgt vackert läge samt plan strand med bryggor och ďŹ na badhällar. Fritidshus 71 m², 5 r o k, duschrum. KĂśk och allrum i Ăśppen planlĂśsning med kamin samt utgĂĽng till altan mot sjĂśsidan med underbar sjĂśutsikt och kvällssol samt altan med morgonsol. Mycket välbyggt strandhus 35 m², uppfĂśrt 1992. Allrum/matplats/kĂśk i Ăśppen planlĂśsning med fullhĂśjd i nock, kamin, panoramafĂśnster samt utgĂĽng till stor altan med strĂĽlande lĂĽngsträckt sjĂśutsikt. Duschrum. Gästhus 11 m² uppfĂśrt 1994 med fullhĂśjd i nock samt hel glasad kortsida mot vattnet. Välbyggt isolerat fĂśrrĂĽd/verkstad. Kättelholmen 34. Pris 8 milj eller hĂśgstbjudande.
08-641 10 00
WWW.KJFAST.SE