Stångmärket Nr5 2011 (nov)

Stångmärket #5 / 2011 • PRIS 25 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

VÄNAVISERING 2012 NU MED TIDNINGEN

VÄNBOK 2012 Matbok från Svenska Högarna

OSKAR RODDE 200 SJÖMIL FÖR MILJÖN Vill ge Östersjön forskningsfartyg

NU HAR SKÄRGÅRDEN FÅTT NOBELPRIS Livet på ön inspirerar Tomas Tranströmer

STRÅLANDE JUL Skärgårdsjul hos farfar, klappar och julbord

– Därför har vi startat ett givarkonto där du kan bidra med pengar. Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet hålls öppet, sköter skog och mark, bevakar djurskyddsområden, vårdar våra kulturhistoriska byggnader, sköter renhållning och skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till att det finns service vid naturhamnar, och mycket, mycket mer.

Det är också vår uppgift att ge alla människor möjlighet att ta del av detta unika landskaps rika utbud av rekreation och naturupplevelser. – Men vi vill göra mer än vi har råd med! Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper du oss att bevara och utveckla vår fantastiska skärgård!

Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: 244-9650. Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård. Mer information finns på: www.skargardsstiftelsen.se

Foto: Magnus Rietz

Vi vill göra mer än vad vi har råd med

#5/2011

I

novembermörkret finns det mycket som får mig att längta till julen.

Doft av hyacinter, pepparkakor, mandariner och glögg är något jag uppskattar mycket, men viktigast är att få umgås med familjen och andra nära och kära. Under många år har vi firat jul i skärgården. Det gör det möjligt att förena nyttiga promenader och vedar­ bete med god mat och umgänge. Jag hoppas på att vi får ytter­ligare en snöig jul med möjlighet till pulkaåkning och snöbollskrig. Vid jul och nyår finns det också anledning och titta tillbaka på året som gick. Här på Skärgårdsstiftelsen har det varit ett fartfyllt år. Vi har på olika sätt försökt att ­utveckla vårt arbete internt men även så att det ska ­märkas för er vänner och många skärgårdsbor. Under hösten har vi lyckats få flera projektansökningar beviljade, vilka kommer påverka vår verksamhet på ett positivt sätt. Under tre år får vi möjlighet att satsa lite extra på infrastruktur i skärgården. Vi ska få medel för att förbättra tillgången på vatten, avlopp och vägar på våra områden. Det är mycket glädjande att vi ska få ­dessa bidrag och det visar att det med lite ansträng­ ning även går att få EUstöd till vår skärgård. Dessutom kommer vi att få möjlighet att starta ett ­projekt som fokuserar på vad barn och unga tycker om skärgården. Skärgårds­ stiftelsen har som uppdrag att ­främja friluftsliv och rekreation. I det arbetet är det ­naturligtvis viktigt att hitta sätt att nå nya grupper. Barn och unga är viktiga både för skärgården i dag men även för fram­ tiden. Får vi fler att uppleva skärgården som spännande och intressant i unga år kommer det att skapa förutsättningar för att få både fler besökare, men kanske även fler permanentboende i skärgården. I detta arbete hoppas vi kunna finna många nya partners. I år har vi anordnat fler vänaktiviteter än tidigare år. Under kommande år kommer vi att utveckla den verksamheten ytterligare. Följ våra inbjudningar i både Stångmärket och på vår hemsida så att du inte missar något som du gärna vill vara med på. Missa inte heller vår spännande vänbok 2012 som speglar året på Svenska Högarna och med mat i fokus. För mig är det två viktiga inslag i livet, god mat i vacker miljö. Med en förhoppning om att ni ska få en underbar vit jul och ett Gott Nytt Skärgårdsår!

Innehåll

4 Jul på Utö

24 Oskar rodde för miljön

Foto omslag (från Utö Julmarknad): Magnus Rietz.

6 Skärgårdsjul genom tiderna

8 Julstämning Evenemang, pyssel och julklappar

12 Tranströmer

20 Krönika

En Nobelpristagare i skärgården

Av marinfotografen Magnus Rietz

14 Årets vänbok 2012

22 Örnkoll

Matbok från Svenska Högarna

Om sommarens räddning och viltjouren

16 Vistelsen på Långviksskär

26 Green Islands

Stipendiaten Viktoria Myrén berättar

Miljöprojekt i Östersjön

18 Sommarens fototävling

28 Karin Strandfager

Här är vinnarna

Skärgårdsstiftelsens nya miljöchef

19 Sociala medier

31 Smått och gott

Skärgårdsstiftelsen på Facebook

Notiser och insändare

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerations­pris 120:-/år, lösnummer 25:-/st. Annonser: (bokning och material) Hummelgren Media, H ­ antverkargatan 38, 112 21 Stockholm. Tel 070-713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se. Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 24.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning & produktion: www.romdahl.se.

www.skargardsstiftelsen.se Lena Nyberg VD, Skärgårdsstiftelsen

Följ oss gärna även på facebook och webben SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

STRÅLANDE JUL

ETT FRÖJDEFULLT

Julbord i havsbandet Det svenska julbordet sägs ha sitt ursprung i tusentalets midvinterblot då galten Särimner slaktades som offer till gudarna. På Utö värdshus förs traditionen vidare. Men med avsevärt utökad meny. Närmare bestämt 150 olika delikatesser som alla får gomseglet att fröjdas. text

Mats Wigardt

foto

Magnus Rietz

N

Saffransbrödsrecept från Utö Värdshus Vanlig vetedeg: 1 liter mjölk 4 hekto smör 4 hekto socker 100 gr jäst 1 tsk salt 1 tsk riktig saffran i sprit 2 kg mjöl. Degen ska vara ”klibbig” (typ fastnar på händerna) Blanda i en mördeg 1 hekto socker 2 hekto smör 3 hekto mjöl 1 ägg ½ tsk hjorthornsalt Efter jäsning pensla brödet med vispat ägg. Baka av ­brödet på hård värme typ 190-200° c:a 5-7 minuter. Variera och byt ut saffranet mot andra kryddor, grym deg! Lycka till! Hälsar Ola

är krögaren och kocken ola mattson

1997 tillsammans med Stefan Guldstrand och Anders Malm tog över Utö V ­ ärdshus var det inte maten som lämnade det tydligaste ­avtrycket efter ett besök på ön. Men nu har köket i det före detta gruvkontoret på Utö ett välförtjänt gott rykte som sträcker sig långt bortom skärgårdens alla kobbar och skär. – Idag har vi lämnat alla trender och går vår egen väg, förklarar Ola Mattson. Det innebär att vi är tillbaka till ruta ett, till husmanskost som mamma och mormor, och även min pappa, lagade den. I konceptet ingår att varje jul servera ett julbord som inte lämnar någon likgiltig. Skärgårdsluften gör naturligtvis sitt till, men faktum är att det välfyllda bordet på just Utö, som avrundas av ett utbud desserter som ingen lämnar utan ett leende på läpparna, årligen lockar 5500 gäster att ge sig ut i yttersta havsbandet veckorna innan jul. men vad får då krögare i hela landet att år efter år försöka övertrumfa varandra i julbordens kom­ position? Enligt Christina Fjellström, professor vid Institu­ tionen för kostvetenskap vid Uppsala Universitet och ledamot av gastronomiska akademin, går det att spåra traditionen att äta mycket mat mitt i vintern ända till tusentalet då våra hedniska förfäder firade midvinterblot och offrade en gris till gudarnas ära. Men det var också en fest som hörde ihop med att en tung arbetsperiod hade avslutats. Senare övertog kristendomen julfirandet, vilket är en förklaring till att det idag finns inslag av både kristna och hed­ niska riter och symboler. I början av 1900-talet började sedan begreppet julbord som vi känner det dyka upp i annonser för olika fjällanläggningar. På 50-talet blev det en familje­tradition att gå på restaurang och äta jul­ bord. Och på 60-talet började arbetsgivare bjuda sina anställda på julbord. vad som serveras på julbordet har med geografi och familjetraditioner att göra. I till exempel Norr­ land finns det alltid älgkött och renskav, i Skåne saknas inte brunkål och på Öland är kroppkakor en viktig attraktion.

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Julskinkan började ätas först på 1700-talet, i det gamla bondesamhället sparades gärna grisens bak­ del till sommaren. Spjäll, grisfötter, korvar och sylta har däremot funnits med på julbordet längre än så. på utö är det emellertid ett brett sortiment av sill och strömming, serverade i gamla roddbåtar, som utgör ett av huvudnumren. – För mig är det rätter som hör julen till, förklarar Ola Mattson. Konceptet i övrigt bygger på många men små portioner, väl genomtänkt logistik utan köbildning och lyhördhet inför gästernas önskemål. Ingen ska behöva känna att just deras särskilda julfavorit ­ ­saknas. Inte ens bruna bönor och fläsk. Förutom de 16 000 köttbullarna som ska trillas är det inte mycket som kan förberedas lång tid i förväg. Det mesta lagas á la minute enligt ett noga uttänkt körschema som håller rätterna fräscha sitt­ ningen igenom. Det får också gärna vara både närodlat och lokalt uppfött, där den rökta ålen från Ålö utgör ett lokalt hantverk i en klass för sig. – Men tyvärr saknas det lokala matföretag som kan leverera tillräcklig kvantitet, även om det inte är något fel på kvaliteten, säger Ola Mattson. att sedan få i sig allt vad bordet erbjuder är det många som inte mäktar med. En del gäster kommer aldrig längre än till sill och potatis, kanske med en liten tryffel som avslutning. Andra, mer erfarna matgäster, går däremot nog­ grant till väga. De har inte bråttom, undviker potatis, dämpar fettkänslan med en liten snaps ­ ­mellan ­rätterna och orkar smaka av det mesta som bordet erbjuder. – Min personliga favorit är naturligtvis Utö­ snapsen, deklarerar Ola Mattson. Den har smak av fläder och citron och är inte så alkoholstark. Perfekt för julbordet. Under tre intensiva veckor dukas julbordet på Utö värdshus upp varje onsdag till söndag. Under advent går det dessutom att kombinera julbordet med ett besök på Utö julmarknad som i år arrangeras för 34:e gången. – Intensivt, men mycket roligt, summerar Ola.

∞

JULTIDER Utö julmarknad pågår från 3-18/12. Här känner du julstämningen från de pyntade bodarna i hamnen. Uppe vid värdshusparken hittar du hantverk, glögg och sotad strömming. Här kan du också få en mysig julfika i något av kaféerna.

Julstämning på Utö

Myggskären med sina öppna bodar där man övernatta Utö kan Värdshus serverar julbord från 25 november till 18 december.

För tider, priser och kommunikationer till Utö, se www.utovardshus.se. Julmarknad på Utö 2:a, 3:e och 4:e advent. Läs mer på www.utojulmarknad.se. Läs också Det svenska julbordet – Rötter, rätter och riter från år 1000 till 2000. Av Christina Fjellström och Håkan Liby. Carlssons Förlag.

Utö Värdhus har vunnit många utmärkelser och deras julbord dignar av allt från traditionell skinka till specialiteteter som kirresill, kräftor och utöröra.

Till skärgårdsjul hos farfar på Ahlsvik Under krigsåren och resten av åren på 1940-talet, firade Gunilla Bodin och hennes familj jul hos farfar, hemmansägaren Arvid Södergren, på Svartsö. Resan gick med Waxholmsbåt och farfar eller farbror Esaias mötte dem vid Ahlsviks brygga med häst och släde eller spark. text

Misse Ljungström

V

intrarna under krigsåren var kalla och isen lade sig ofta tidigt. Gunilla, hennes lillebror Lasse och lilla­syster Maggan for ut med mamma Britta och ­pappa Harald. Någon gång tog båtresan åtta timmar, kommer Gunilla ihåg när jag träffar henne i hennes vackra lägenhet i Stockholm. – Under krigsåren bodde vi i Vaxholm och jag kommer väl ihåg mörkläggningen och alla militära övningar med sirener som tjöt. Det var skrämmande eftersom jag inte förstod tillräckligt mycket av vad som ­hände, säger Gunilla.

på gården vid ahlsvik hade farfar för­ berett inför julen. Till hjälp fanns faster Märta som bodde på övervåningen i det stora ­huset, men även några kvinnor från ön anlitades till hjälp för att städa, laga mat och baka, eftersom Arvid Södergren var änkling sedan många år. Allt var så fint på julaftonen. I varje rum fanns vackra kakelugnar och de var tända

foto

Bilder från Gunilla Bodins familjealbum

allihop, så det var varmt och skönt inne. De levande ljusen i granen lyste upp i s­ alen och farfar Arvid läste julevangeliet. På jul­ bordet fanns den obligatoriska kokta jul­ gäddan med skirat smör och pepparrot, inkokt fisk, korvar, skinka från gårdens ­ egen gris och många andra läckerheter. – När julmiddagen var över gick pappa ut för att hämta ved och tänka sig, just då råkade tomten komma, och vi barn tyckte så synd om pappa som varje år missade tomten, skrattar Gunilla. – Men vi fick våra julklappar och blev för­ stås glada för dem. Det var bara p ­ raktiska saker som sockor, mössor, vantar, skidor, någon kälke och en och annan bok, men inga leksaker. Det fanns väl inte så mycket att köpa, då under kriget. Allt var ransone­ rat och jag kommer väl ihåg ransonerings­ korten, som fanns kvar ganska länge. Vi åt bullar och kakor, men godis fanns inte direkt. Det var mest kristyr; hårda socker­ figurer, som också var julgrans­dekorationer, berättar Gunilla.

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

gunilla, hennes syskon och ­ kusinerna ­ritta och Göran sov i ett rum på B ­övervåningen och Gunilla minns med ­glädje den trygghet som den sprakande elden ­bakom mässingsluckorna i kaminen ingav. På morgonen for de vuxna till julottan i Värmdö kyrka om isarna bar men barnen slapp följa med och kunde passa på att ­prova sina julklappsskidor istället. – Någon gång när jag var liten hölls nog julotta i missionshuset, det som nu är bygde­ gård, tror Gunilla och berättar att när hennes pappa Harald bara var omkring 10 år gammal fick han gå upp jätte­tidigt och skickades iväg för att elda i k ­ aminen

STRÅLANDE JUL

i missionshuset, så det skulle vara varmt till julottan började. Det var tuffare tid att vara barn då, konstaterar vi. ett av gunillas starkaste minnen från en barndomsjul, var en mycket sorglig ­händelse. Det var en kall nyårsafton och ett dräktigt sto hade just dött. – De hade dragit ut den stora, döda ­hästen, så den låg i snön på backen utan­ för ladu­gården. Det var så kallt ute och det ångade i luften av den varma k ­ roppen. Det gjorde stort intryck på mig, säger ­Gunilla, som annars mest minns sina jular på ­A hlsvik med glädje.

∞

Skärgårdsjul under andra världskriget Sven Öberg är 75 år nu. Han har bott i skärgården i hela sitt liv. Han växte upp på Hjälmö och har tillbringat alla sina jular antingen hemma på Hjälmö eller senare – hemma på Gällnö.

S

på elva barn och det skiljer 20 år mellan hans äldsta bror och honom själv. ­Familjen bodde i en liten stuga på Ängs­ udden på Hjälmö fram till 1938, då Svens pappa Ivar blev arrendator på Väster­gården och de flyttade upp dit. Samma Västergård, som Sven sedan arrenderade av Skärgårds­ stiftelsen och där han firade många ­vuxna jular med sin fru och d ­ otter. ven är yngst i en syskonskara

Hur minns du jularna när du var liten? – Ett av mina starkaste minnen från julen är från jag var ganska liten och fick ­följa med pappa med häst och släde för att ­hämta en julgran borta i Broöskogen. Det var riktigt vinterväder och snön yrde. Jag hade varma kläder och fick sitta i pappas knä i släden. Det var en speciell känsla, med snön, kylan, hästen och värmen där i pappas knä, berättar Sven. Gjorde man något för djuren till jul? – Inte som jag kan komma ihåg, men ­säkert fick de lite extra tilldelning av havre eller så. Däremot kommer jag ihåg att det var slakt före jul och att jag ganska ­tidigt fick hjälpa till med sysslor runt den. Man gjorde ju korvar och syltor och p ­ astejer hemma på den tiden och ännu fanns det ingen elektricitet ute på öarna, så allt ­gjordes för hand. Kom syskonen hem på julen? – Ja, de kom hem och några av dem hade också en respektive med sig så vi kunde vara nästan tjugo personer på julafton. Det var roligt! Några av dem jobbade i Stockholm men alla jobbade och tjänade

pengar så jag fick många julklappar efter­ som jag var lillebror. Jag blev faktiskt väldigt bortskämd av mina äldre syskon, ­säger Sven och ler vid minnet. Åt ni julgädda? – Ja, absolut! Det fanns alltid en julgädda och vi åt den kokt med pepparrot hos oss. Du var ju liten under kriget, märkte du av några ransoneringar just vid julen? – Nej, jag tyckte att vi hade allting; peppar­kakor fanns men de vuxna fick nöja sig med surrogatkaffe. Jag kommer ihåg när vi for till affären med en hel väska med ransoneringskort. Det var ju mycket som var ransonerat; smör, socker, bensin och just kafferan­ so­neringen hängde kvar i många år efter ­kriget tagit slut.

Siggelin, där jag bodde första året och jag grät nog lite i hennes knä. Följande dag var det strålande sol och mycket snö. ”Titta ut genom fönstret”, sade Gertrud och log. Och där kom pappa gående på vägen för att hämta mig. Han hade fått ut motor­ båten genom isen och kört till Skälviks ångbåtsbrygga, för i Gertruds vik låg det is. Och jag kom hem till julafton i alla fall, säger Sven belåtet.

∞

Sjöng ni och spelade julsånger och ­julpsalmer eller dansade kring granen? – Nej, vi hade fin gran med levande ljus, men jag kan inte komma ihåg att någon sjöng och spelade på den tiden, säger Sven, som sedan mer än 50 år tillbaka är en av skärgårdens allra bästa dragspelare! (red anm.) Har du något annat speciellt minne att dela med dig av? – Ja de första fem skolåren gick jag på Svartsö och på vintrarna bodde jag inackor­derad där. Första året kom vintern tidigt och när höstterminen var slut någon dag före julafton skulle jag bli hämtad med båt, men det var sådant snöoväder så det gick inte. Jag fick gå tillbaka till Gertrud SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

STRÅLANDE JUL

Julafton i förvandling text och foto

V

Misse Ljungström

isst minns man sina jular.

Min barndoms jular var lugna och spän­ nande på en gång. Antagligen tind­ rade ögonen på min lillebror och mig när vi kom upp på morgonen och fick se jul­ granen med sin nymodiga elektriska belys­ ning. ­Efter en frukost framför brasan med levande ljus tog en oändlig väntan över. Det var tusen miljoner saker som skulle göras, oftast onödiga tyckte min bror och jag, som enbart längtade till kvällen. Efter lunch for vi till farmor, faster och farfar för jul­ klappsutbyte, sedan kom mormor och mor­ far och vi åkte till julbön i Lidingö kyrka. Middagen gick sååå långsamt och äntligen kom sedan julklappsutdelningen! Resten av juldagarna lekte vi med våra julklappar. på 1960-talet trissades julen upp. Min familj bestod då av mig, min man och våra två äldsta söner, som var i förskoleålder. Vi hade en stämningsfull julaftonsmorgon med tindrande ögon, gran och tända ljus hem­ ma. Gjorde julvisiter hos f­ armors­mor, mor­ morsmor och morfarsmor, gammel­ faster samt morfar och ­mormor. Åt härlig julmid­ dag hos farfar och farmor t­ illsammans med fastrar, farbröderna och kusinerna. Det var hög ljudnivå, höga förväntningar, farfar som tomte (i ­farfars tofflor?!) och massor av ­julklappar. Trötthetsgråt, stress och be­ svikelser men när julklappsutdelningen änt­ ligen var över hoppade alla kusinerna härligt

lyckliga omkring i prassliga julklappspap­ per. De fina julklapparna fick vänta! 1970 skapade min familj egna jultradi­ tioner ute på ön. En idealjul, det snöade lite lagom, allt var tyst och lugnt. Granen hade vi huggit dagen före julafton. Brasa, ljus och tänd gran som vanligt på ­morgonen, sedan några trivsamma visiter hos en del av grannarna på ön. Därefter åt vi julmid­ dag utan stress, åt lite julgodis och ­pratade med varandra. Ingen tomte kom, men han hade lämnat julklappar i en säck på ­trappan! Julklappsutdelningen gick lugnt till med en klapp i taget och alla var nöjda och glada. Oh, sådan kontrast det var! 1971 flyttade vi ut till stugan för att bo permanent i lugnet. Familjen utökades ­efter några år med ytterligare en son och även umgänget i skärgården hade utökats. Inför jul gjorde vi flera familjer tillsam­ mans r­oliga shoppingresor till V ­ axholm och fyllde våra båtar med sådant vi inte kunde få tag i ute på öarna. Vi b ­ akade, fejade, lagade mat, fiskade, skaffade ­ ­kärvar till småfåglarna, lade ut foder till rådjuren, gjorde godis, högg gran och i många år fi ­ rade vår familj riktigt gammal­ dags jular med rökt ål, inlagd strömming och skinka från skärgården. Vartannat år var mormor med och ibland dök en tomte upp och ­förgyllde kvällen för yngste sonen, men det var kons­tigt nog bara om grannen firade sin jul ute på ön just det året!

och tomten gjorde återintåg i familjen nu när vi var fler v­ uxna i familjen, även om fortfarande grannar eller vänner ibland fick visa sina skåde­ spelartalanger. I många år firade vi tradi­ tionsenlig jul. Några år var helt snöfria och solen sken glatt under middagen, som åts tidigare nu än förr, andra år kurade vi inne i mörkret medan snön yrde utanför. Förväntansfulla barn med tindrande ögon och många prasslande julklappar, även till hundar och katter gjorde dock ­alltid julaftonen till en mycket livfull dag. Nu är vi inne i en lugn period igen. Barn­ barnen är så stora att de har ork att vänta. Vi kan njuta av gran och levande ljus och både ta promenader och äta i lugn och ro innan det är dags för tomten att komma. Nej, visst ja, jag tror inte att tomten hittar till oss längre. Vi får nog klara julklapps­ utdelningen själva.

så kom barnbarnen

Julmarknader OBS! Denna lista är inte komplett, se även www.visitskargarden.se Stavsnäs 26/11 kl 11-15. Marknadsstånd och öppet museum. Nämdö 3/12 Arrangerad båtresa med M/S Josephine kl. 10.00 från kajplats 12 i Nybroviken. Blidö Vid Almviks brygga 3/12. Blidösundsbolaget ordnar heldagskryssning, avgång från Stockholms slott 09.00.

Grinda Alla helger i december fram till jul. Lokala skärgårdsprodukter, konst och presentartiklar. Utö Alla helger i december fram till jul. Under julmarknads­ helgerna går extra båtturer mellan Årsta brygga och Utö. Se Utö Rederis hemsida. Roddarhuset i Vaxholm 2a och 3e advent kl 11-16.

8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Möja på dansbanan i Berg, 3 december 11-16. Dalarö från 1:a advent, 27-28 nov ­jultält på Dalarö torg mån-ons, kl 14.00-19.00 tors-sön, kl 11.0019.00. Helgen 4-5 december fylls Dalarö torg traditionsenligt med julmarknadsstånd.

∞

Julpyssel Att pyssla är mysigt och behöver inte vara särskilt dyrt. Med en sax, en tejprulle, lite lim, en penna och en bunt gamla glansiga tidningsmagasin kan du göra egna o ­ ch personliga julgranspynt.

Hjärtkorgar Även här kan du använda tidningspapper från något glansigt magasin. 1. Rita upp en mall i tunn papp så blir det enklare att få fin rundning på hjärtat. 2. Vik två olikfärgade papper (magasinsidor) mitt itu, rita efter mallen och klipp ut bitarna. Klipp skåror i halvorna (se fig 1). Ju fler skåror dessto mindre rutor får hjärtkorgarna. 3. Fläta ihop korgen genom att ömson sticka ­remsorna igenom och ömsom runt om (fig 2). 4. Limma fast ett handtag att hänga korgen i.

Fig 1

Fig 2

Kristyränglar

Stjärnboll 1. Använd tidningspapper från något glansigt magasin. Rita upp 10 cirklar med hjälp av t.ex. ett glas, ca Ø 1 dm. Markera mitten. 2. Klipp sedan 8 jack som stannar ca 1 cm innan mitten (rita först tunna streck för att veta var du ska klippa). 3. Rulla varje flik till en spets med hjälp av en vass blyertspenna. Sätt en tejpbit på varje spets för att håll pappret på plats. 4. När alla flikar formats till spetsar, placerar du alla rundlar ovanpå varandra. Trä sedan en tråd genom alla, gör en knut i ena änden och dra försiktigt tills rundlarna formats till en boll. Gör en ögla att hänga bollen i.

Till kristyren använder du 4 dl florsocker, 1 ägg­vita, ½-1 tsk ättiksprit, 3 droppar hushållsfärg i valfri kulör. 1. Rör florsocker, äggvita och ättikssprit till en blank vit massa. Konsistensen är viktig, måste vara fast i konsistensen. Moderera därför med mer florsocker eller äggvita. 2. Gör en strut av smörpapper, fyll på med ­kristyr, klipp bort allra yttersta spetsen och tryck ut kristyrsmeten i en cirkel, stor nog att täcka ett bokmärke med en ängel eller tomte på. Glöm inte pressa bandet i smeten så att du kan hänga ängeln i julgranen.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

STRÅLANDE JUL

Julklappstips Vad förknippar de flesta med julen? Fast övertygade om att det är god mat, god dryck, god litteratur och godis att äta, förmedlar vi följande julklappstips till Stångmärkets läsare.

Glögg är en stark tradition Ge bort en flaska av 2011 års variant av årgångsglöggen Blossa. Den har smak av kaffe, från El Salvador och den svarta flaskan pryds av koordinaterna för den plantage där kaffebönorna av sorten Arabica har odlats. De är från Finca Las Delicas där familjen Menendez odlat kaffe i fyra generationer. ”Blossa 11” passar alldeles utmärkt till riktigt mörk choklad och kostar 89 kronor i Systembolagets beställningssortiment.

Glöggkaraff som kan användas året runt Många känner till och uppskattar de stilrena karafferna från Eva Solo. Nu finns en karaff med vackert julrött fodral, som är tänkt som glöggkaraff. Det går lätt att ta av det isolerande fodralet, som håller både värme och kyla, vilket gör karaffen användbar året runt. Både karaffen och glasen från Eva Solo tål maskindisk. Det rekommenderade cirkapriset är 399 kronor.

Marsipan och tryffel från en båt Från första advent ligger Marsipanbåten förankrad vid Visit Skärgårdens brygga vid Strandvägen i Stockholm. Det är en gammal Djurgårdsfärja, fullastad med läckert julgodis från KutterKonfekt och Marsipangården i Trosa. Marsipanbåten ligger kvar så länge det finns något kvar att sälja ombord. Den är väl värd ett besök, för där går att hitta många ­smaskiga julklappstips till den sötsugne gottegrisen.

God jul från Max Ström Vem kan motstå en stor härligt röd kokbok med namnet ”En God Jul”? Det här är en härligt m ­ odern bok att ha liggande framme hela december, för man får massor av friska tips på läckra saker att göra till jul. Hemgjord glögg, mumma, sillinläggningar, snapsblandningar, gratänger, sallader, ­soppor, desserter, kakor och massor av roligt godis, allt skapat av syskonen Malin och Kalle Landqvist. En God Jul är utgiven av Max Ström förlag och har ett cirkapris på 319 kronor.

10 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

STRÅLANDE JUL

Till den som vill resa i Sverige Johan Tell har gjort en rolig liten bok, där han samlat trista sevärdheter. Upphovet var att han tillsammans med en kompis besökte Sveriges lägsta punkt; en grop i marken vid en bensinstation i Kristianstad. ”Så trist”, tänkte han och började samla andra trista turistuppgifter i landet. Resultatet är Trista Sevärdheter, där ”121 platser ovärda en omväg” beskrivs och till och med koordinaterna är utsatta. Boken är utgiven av Max Ström och cirkapriset är 179:-.

Vilda Djur och deras läten Vi vet hur världens vilda djur ser ut, men här är boken som även ger oss deras läten. Ljud från grodor, knölval, myskoxe och kookaburra liksom från hela världens rovdjur är spännande att lyssna på. En bok som passar alla i familjen, den lockar till lärande och är riktigt under­ hållande. ­Cirkapriset i bokhandeln är 429:-.

Allt om årets stjärnhimmel För den som är intresserad av vår plats i ­universum, himlafenomen, månens faser och andra k­ alendariska fakta är årets astronomiska kalender ett måste! Astronomisk kalender 2012 är ­skriven av Per Ahlin och är användbar i hela Sverige. Astro­nomisk Kalender 2012 är utgiven på ­Norstedts och har ett cirkapris på 280:-.

Tradition med en liten julsnaps? Årets Julsnaps 2011 har tagits fram i samråd med ­Skansen, som fyller 120 år i år. Både Skansen och snaps hör till vår kulturtradition och snapsens kryddning är traditionell med kummin och ingefära samt en liten slatt av starkvin från Tarragona. Årets Julsnaps finns i begränsad upplaga i ­Systembolagets beställ­ ningssortiment.

Långseglats i läshörnan Den som drömmer om att göra en långsegling på 84 651 sjömil, en sträcka som jorden runt ungefär fyra gånger, kan träna hemma i soffan genom att läsa ”Vildmarkshav”. Den är skriven av de mycket erfarna seglarna Rolf Bielke och Deborah Shapiro, som gjort seglingar med sin båt Northern Light i omkring 30 år. I Vildmarksliv fascineras man av de cirka 200 bilder av pingviner, stormfåglar och albatross och andra djur samt all karg natur. Northern Light har gjort strandhugg på sin resa i Södra oceanien och det stora vildmarksområde som breder ut sig här. Seglarna turas om att berätta om sin resa och de upplevelser de hinner med under sin 10-åriga långresa i Jordens sydligaste hav. Nautiska Biblioteket har givit ut boken och cirkapriset i bokhandeln är 476:-. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

TOMAS TRANSTRÖMER

Blåstång från Östersjön pryder diktsamlingens omslag.

Tomas Tranströmer Född 15 april 1931. Bor på Södermalm och Runmarö Nobelpriset i litteratur 2011 ”För att han i förtätade genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga.”

Nu har skärgården fått nobelpris Tomas Tranströmer, årets Nobelpristagare i litteratur, är sommarskärgårdsbo. Han kan alla stigarna på Runmarö. Från sitt hus på norra ön känner han utsikten både mot Kanholmsfjärden och Gråskärsfjärden. Och han kan varenda insekt och skalbagge i snåren inåt ön. text

Carina Lernhagen Matz

foto

Carina Lernhagen Matz, Ulla Montan (porträtt) och Bonnniers förlag (bild Tomas och morfar, privat ägo)

det var på runmarö tomas tranströmer till­bringade somrarna som liten grabb på

trettiotalet. Hans morfar var lots och den blå lotsstugan var huset där de bodde och där familjen Tranströmer fortfarande bor. (Det har alltid varit ett hus för a­ vskildhet och så ska det förbli även för en nobelpris­ tagare.) Det var på Runmarö han som liten samlade insekter, läste äventyrsberättelser och var ute på sjön med morfar. ”Morfar, Carl Helmer Westerberg, ­föddes 1860. Han var lots och min mycket nära vän, 71 år äldre än jag.” (Minnena ser mig, 1993) Ett svartvitt fotografi från den tiden v­ isar morfar Helmer tillsammans med T ­ omas på Runmarö. De sitter vända mot varandra nere i den lilla hamnen med f­ järden öppen utanför. Morfar har blicken ut mot sjön,

en knotig hand vilar i knät och västen är knäppt över en randig kraglös skjorta. Tomas har hängselbyxor, uppkavlade ­skjortärmar och han sitter med knäna upp­ dragna på bryggan. Han tittar på morfar, lyssnar, suger i sig. Här finns kontakt. Här finns samtal. Bilden andas barnets ­frihet

12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

nära förknippad med trygghet. Tomas mamma var lärarinna och som­ marloven långa. På Runmarö rörde sig ­Tomas fritt. ”Jag var ute på ständiga exkursioner. Ett friluftsliv utan den ringaste hälsoaspekt. Jag hade inga estetiska synpunkter på mina fångster naturligtvis – det var ju Vetenskap – men jag fick i mig många skönhetsupp­ levelser utan att veta om det. Jag rörde mig i det stora mysteriet. Jag lärde mig att ­marken levde, att det fanns en oändligt stor krypande och flygande värld som levde sitt eget rika liv utan att bry sig det minsta om oss.” (Ur Minnena ser mig, 1993)

» Här finns kontakt. Här finns samtal. «

NOBELPRISTAGARE I LITTERATUR 2011

Tomas Tranströmer återkommer ofta till ­ unmarö i sin diktning. Höstlig skärgård R heter den andra ­delen i hans allra första bok 17 dikter. Då var ­Tomas bara 23 år. STORM Plötsligt möter vandraren här den gamla jätteeken, lik en förstenad älg med milsvid krona framför septemberhavets svartgröna fästning. Nordlig storm. Det är i den tid när r­ önnbärsklasar mognar. Vaken i mörkret hör man stjärnbilderna stampa i sina spiltor högt över trädet. bo grandien, vän och skolkamrat

till Tranströmer, berättar i ­Skärgårds­stiftelsens vänbok 2009 hur han i dikten kan se ­ vägen ner mot Gatan på ­ Runmarö. Vidare hur kanske ”septemberhavet” är ­ vår Kan­­holms­fjärd. Men Grandien hissar i samma bok en varningsflagg: Tomas Tranströmer är inte någon skärgårdsdiktare i trång mening. Dikterna tar ofta avstamp i något mycket konkret och fattbart, men så svingar de sig uppåt, ”leder in på hemliga vägar”, som Grandien skriver och ”lämnar plats för komplikationer och glidningar eller plöts­ ligt öppnar utsikten mot det universella. Så fungerar skärgården i Tomas Tranströmers diktning. Den leder bort till något a­ nnat.” Så är det. Men även om man inte är n ­ ågon van poesi­läsare kan man hitta igenkänning i ­Tranströmers bilder och metaforer. Där finns ”­havet som dånar fram”, ”skummet över stranden”, ”en solvarm sten”, ”båtar som vilar på sommarens yta”, ”maneterna som vimlar”, ”grund och kobbar”. Men också träden, krypen och de vilda blommorna. Tranströmer har läsare på sextio olika språk. ­Också läsare på japanska, a­ rabiska, rumänska, franska eller ­ grekiska verkar kunna ta till sig ­natur­bildernas magi. Men går det verkligen att till en främmande ­kultur och till ett främmande språk förmedla ­bilden och känslan av vår unika skärgård? Kassem Hamadé har översatt Tran­ ­ strömers samlade dikter till arabiska, som sedan bearbetats av poeten med ­synonymen Adonis. Kassem tycker inte det är så kom­ plicerat även om han ”får arbeta med alla sinnena för att översätta rätt”. Östersjön blir Baltic och han byter ordet k ­ obbar mot öar – vilket för en svensk läsare egentligen kan kännas som mer endimensionellt och att det småskaliga, gråa, karga försvinner. För ordet skärgård valde Kassem engel­ skans ­archipelago som har, som han säger, samma betydelse på arabiska. Men han är medveten om att det lätt

blir misstolkningar. I en haikudikt finns raden: ”Malarna skakar av skratt”. I både engelska och franska översättningar har ­ malen här fått betydelsen av den lilla insek­ ten malen. Men den Tranströmer skriver om är den stora fisken som på latin heter silurus glanis, mystisk, ­ sägenomspunnen och med konstiga spröt. I den f­ ranska över­ sättningen heter Östersjön ”­océan” istället för ”la mer” – som mera är för­knippat med Medelhavet. ”Océan” beskriver bättre det som Östersjön står för i dikterna, anser över­sättaren Jacques Outin. Och hur kan en översättare hantera dess ord? (Preludium, ur 17 dikter) I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen som handen griper en solvarm sten.

”en solvarm sten” måste ju i länder med ett hett klimat vara något mycket obehag­

ligt och långt ifrån vår sensuella känsla för en mjuk, rund, varm skärgårdssten. Grekiskan borde vara ett språk där begreppet skärgård känns naturligt. Eller ­ är det verkligen så? Det finns inte många likheter mellan vår svenska skärgård och Greklands övärld där stora, höga, sol­ svedda öar ligger långt ifrån varandra, som Ålands hav fast turkost och varmare. Den grekiske översättaren Vasilis Papa­ ­ georgiou arbetar vid Linnéuniver­ sitet i Växjö men gästföreläser just nu på Harvard i Boston, USA. Där kunde han inte finna sin bok och kunde därför inte utveckla hur han tänkt och översatt. Men hälsar att frågan är mycket intressant och att han ska ta upp den tillsammans med sina studenter i det skandinaviska ämnet! Vi nöjer oss så länge, och gärna, med Tomas Tranströmers beskrivning. Han ­ skriver att skärgården är ”den underbara labyrinten av öar och vatten.”

∞

OSTINATO Under vråkens kretsande punkt av stillhet rullar havet dånande fram i ljuset, tuggar blint sitt betsel av tång och frustar skum över stranden. Jorden höljs av mörker som flädermössen pejlar. Vråken stannar och blir en stjärna. Havet rullar dånande fram och frustar skum över stranden. (Ur 17 dikter, 1954)

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

ÅRETS VÄNBOK 2012

Presentation och förhandstitt – Årets vänbok 2012

Matbok från Svenska Högarna text

Ulrika Palmblad

foto

Per Ranung

har Sarah Anderin och fotografen Per Ranung arbetat med boken som kommer att lanseras och skickas ut till båtmässan ”Allt för sjön” i början på mars. I boken får vi följa årets säsonger på ­Svenska Högarna och hur de får en mer påtaglig och delbar form genom Sarahs kokkonst.

under ett helt år

och har arbetat som det innan hon blev tillsynsman för stiftelsen. Matintresset och engagemanget för det lokalproducerade har hon dock aldrig släppt. Ni som läst Stångmärket ­ ­under en längre tid har sett Sarahs egen matspalt här i tidningen och tagit del av hennes recept och tips. – Idén till boken kom faktiskt smygande då jag arbetade med ”Sarahs matspalt” jag ville utveckla den och ta allt ett steg längre, säger Sarah. Hon berättar att hon alltid varit intres­ serad av god och vällagad mat och att det är en grundförutsättning i hennes tillvaro. – Jag brukar skoja om att jag vägrar att åka på semester till platser där inte maten är god! skrattar hon och säger samtidigt att matintresset med åren har utvecklats och idag innefattar så mycket mer. – Nu känner jag på ett sätt att jag gått varvet runt. Det började med ett ­brinnande intresse för smaker och för att det skulle bli gott på tallriken, något som sedan ­naturligt har utvecklats till att om­

sarah är utbildad kock

fatta hela processen. Som det snart utslitna ”från jord till bord”, säger Sarah. på Svenska Högarna och i samtalet med S­ arah blir det snart mycket tydligt att just ­frågorna kring att äta i säsong och att ­använda när­ producerat är centralt i hennes tankar kring mat. Utgångspunkten för boken har varit att både skildra vardags­ livet på Svenska Högarna och att kombinera det med råva­ rorna och matlagningen. – Det här är mycket mer än bara en kok­ bok. Jag vill visa vilka underbara råvaror vi har i skärgården och vad man faktiskt kan göra av det man har, säger Sarah.

matboken följer helt säsongerna

gräv där du står, återkommer hon till och poängterar att för att äta bra mat måste man följa årstiderna och laga efter säsong. I boken använder hon nästan bara produk­ ter från trakten. – Jag har sträckt mig så långt som till lite Gotlandstryffel i ett recept, men längre bort än så blir det inte, säger hon leende. Att ta ett ansvar för hela processen även som matkreatör är något som ligger i tiden och Sarah tycker att det är bra att alltfler blir medvetna och engagerade i frågan om producentansvaret. – När man synliggör producenterna innebär det ökade krav på matproduktionen vilket gynnar både konsumenter, djur och natur!

Sarahs fyrmästarglögg Detta är en fyllig och fantastiskt god glögg. Fyll upp i en vacker flaska knyt ett band om och du har en pefekt gåbortpresent till julens alla tillställningar. 3 dl rött portvin, 1 flaska enkelt och gott rött vin, 2 kanelstänger, 1 bit torkat pomeransskal, 3 st grovstötta kardemummakärnor, ½ vaniljstång, 1 bit torkad ingefära, 1-11/2 dl råsocker Till uppvärmning: 0,5 dl russin Till servering: russin och skållade mandlar 1. Lägg kryddor och portvin i en burk med lock. Låt det stå med locket på i rumstemperatur i ett dygn och dra. 2. Sila av kryddorna och värm portvinet försiktigt med det röda vinet och russin. Låt glöggen bli het, men den får inte koka. 3. Servera gärna med fler russin och skållade mandlar.

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

sarah är gift med tillsynsmannen alf

och tillsammans har de tre barn. Arbete och boende på Svenska Högarna kombinerar de med ett eget boende på ­Yxlan, men det är Svenska Högarna som är deras huvudsakliga boende. – Vi bor alltid på Svenska Högarna, men inte hela tiden, säger Sarah. Tillvaron som barnfamilj på en av Stock­ holms skärgårds utposter kan vara ganska tuff emellanåt när väder och vind sätter agendan. Jag undrar därför hur Sarah kan få ihop sitt engagemang med den ibland ganska bistra vardagen. – Visst slinker det ned en och annan fisk­ pinne, men i det stora hela försöker jag att planera så att vi kan leva med samma tänk som jag presenterar i Matboken. ­Nyckeln är alltid planering, planering och åter ­planering, säger Sarah och intygar att hon är en sjuhelvetes listskrivare. Utmaningen i att kanske inte komma till en affär på två veckor gör att Sarah för­ fogar över mycket kunskap som många andra i dagens samhälle kommer allt ­längre ifrån. Frågan, vad kan jag göra av det jag har? Istället för, vad känner jag för att äta? känns allt mer aktuell.

anderin

i nästa års vänbok får vi alla både inspi­ ration och tips på hur vi kan leva lite mer som Sarah och hennes familj på Svenska Högarna.

∞

Årets vänbok 2012 har en ovanligt stark anknytning till Skärgårds­ stiftelsens egen verksamhet på flera olika sätt. I ”Matbok från Svenska Högarna” får vi träffa Skärgårdsstiftelsens tillsynsman Sarah ­Anderin i dubbla roller. Både som tillsynsman och som ­skribent, matstylist och receptmakare.

Långviksskär. Det är ÖN. Det är namnet vi ger platsen. Bland gratulationerna till Axel Sjöberg-stipendiet på Facebook letar sig en kom­mentar in: ”Låter som stipendiet som ­också kan bli en förbannelse!” Jag ler när jag läser det, men känner samtidigt en lätt oro som lägger sig utan på huden, kliar och skaver då och då: Fem veckor på en ö i ytter­skärgården, utan tv, internet, r­ innande vatten, ­toalett… Barn som klättrar på väggarna och skriker åt varandra ­eller h ­ ar­moniskt leker på ­klipporna, blir ett med naturen. Inga andra alternativ, bara dessa två. text

Viktoria Myrén

foto

Melker Dahlstrand

STIPENDIAT PÅ LÅNGVIKSSKÄR

Viktoria Myrén, Axel Sjöberg stipendiat 2011 och aktuell med romanen Iris, skriver om sin vistelse på Långviksskär.

V

innan ­ rban kommer och hämtar oss vid U Björkviks brygga. Jag tycker om att säga det: ÖN. Det väcker skrivlusten hos mig, väcker längtan. Så mycket som är förknippat med havet och ­skärgården, så mycket som jag hade glömt från ­barn­domen, men börjar minnas. Och ständigt ­detta p ­ endlande mellan det romantiska – ­bilden i mitt ­huvud av skärgården – och allt det ­praktiska vi måste förhålla oss till när vi väl kliver i land vid klipporna, går in i huset – att pumpa upp vatten, värma till disken, tvätta oss i små emaljfat, åka i nästan en ­timme i snurran för att handla mat … ­ Vänner som kommer och hälsar på, fyller upp kylskåpet, sover över, tar ett ­morgondopp, äter frukost – filmjölk med vinbär från busken utanför huset, svarta och fulla, smälter på tungan, bildar spridda mörka öar i det vita. Står där sen i köket med händerna nerkörda i disk­baljan, ­lagar mat och dukar, hjälper till, för att man måste. Ett glömt sätt att umgås. Och sedan – den lilla döden när vi vinkar hej då vid bryggan – stillheten och vakuumet efteråt. Det tar några dagar att vänja sig. ­Sedan är barnens lek lika karg och hård som ­naturen. Och när sexåriga Isa drar av sig byxorna för att kunna stå upp och kissa precis som bror, väller vemodet över mig – det är så kort tid som den där bekymmers­ lösheten finns, så få ställen – att bara vara. i pratar om den i veckor

Fri. Mitt ute på havet där barnens tjafsande dränks av båtmotorn, rymden runt omkring oss, fåglarna seglandes ovanför. Den första ­dagen på väg till Nämdö för att hämta vän­ ner. Isa sitter i fören och ropar av förtjus­ ning när v­ ågorna går höga, ”Yippie, det här är roligt, en berg- och dalbana”, men det tar bara några sekunder innan förtjusningen i rösten skruvas åt, ­paniken smiter in, när fören dunkar i vattnet, om och om igen och jag inget kan göra för att parera, har fullt sjå att hålla emot. ”Jag vill hem, jag vill hem!” Vi vänder om och vågorna kommer med full kraft bakifrån och det är som om hela båten lyfts upp och framåt och det är en fantastisk känsla att bara ­sugas med sam­

tidigt som bristen på kontroll gör mig ännu räddare. Jag ringer tillsynsmannen Midget när jag släppt av Isa, hon säger ”styr upp mot ­vågorna och fall av” och jag ger mig ut igen, vägrar att ge mig men rädslan är för stor, vågorna för höga – jag för liten. Den där litenheten. Att bli påmind om den när jag vaknar om morgonen av åskan som går. Ingen annan vaken, bara jag, hela ön övergiven denna en av de sista veckorna i augusti. Skärgården som plötsligt tömts på båtar och människor och blixtarna s­ liter sönder himlen som ett torrt ­papper, låter ­bitarna singla ner mot marken och jag tittar ut genom fönstret på den blåsvarta himlen, molnen som tycks slicka staketet. På efter­ middagen lyssnar jag till radion och förfat­ taren Monika Fagerholms programserie Havet, med teman som ”katastrofen” och ”undergången”, hör henne återberätta sin mormors historier om hur kläder och skor från drunknade sköljdes upp på ­stranden till mormoderns stuga om hösten och jag ­tänker på alla historier om ­drunknade jag redan har fått till mig här i Thomas hus, genom böckerna som står tätt i den vita bokhyllan, tänker på hur hårt livet här ute har varit, hur hårt det måste vara när höststormarna drar in, regnet piskar, isen vägrar lägga sig, när ensamheten kryper in under skinnet. Och så går jag ut, ­sätter mig på bänken, ­tittar upp mot himlen som spruckit upp, tittar ut över vattnet och ­börjar ­skriva.

∞

Var med i utlottningen av Viktoria Myréns nya roman Iris. Läs mer på www.skargardsstiftelsen.se

Tillbringa fem veckor i Stockholms ytterskärgård Sedan 1986 har Skärgårdsstiftelsen upplåtit Axel ­Sjöbergs gamla bostad på Långviksskär för konstnärer och för­fattare. Stipen­dierna är avsedda att ge inspiration och vederkvickelse åt personer som på ett kvalificerat sätt utövar konstarter inom Axel Sjöbergs verksamhetsområde: teckning, måleri, författarskap, fotografi. En förutsättning är att sökanden har ett aktivt intresse för ­skärgården, t ex dess historia, befolkning natur eller kultur. Stipendierna omfattar två sommarperioder om fem veckor vardera: Vecka 24 - 28, 11 juni - 15 juli eller vecka 30 - 34, 23 juli - 26 augusti Sista ansökningsdatum för sommaren 2012 är 10 januari 2012 Ansökningsblanketter hittar du på www.skargardsstiftelsen.se. Eller ring stiftelsens kansli på tel 08-440 56 00 så skickar vi hem blanketter till dig.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

FOTOTÄVLING

Spännande vardag i bilder – här är vinnarna i fototävlingen för stiftelsens personal För oss som inte möter vardagen i skärgården under hela året ger tillsynsmännens och naturvårdarnas kameralinser härliga inblickar i hur livet kan te sig när inte skrivbordsstolen är ens bästa vän. Att dela med sig av det som kan synas vara ”bara ännu en dag på ­jobbet” har blivit allt vanligare och uppskattas mycket av våra be­sökare på webb, facebook och även här i Stångmärket. Här presenterar vi vinnarbilderna. De flesta bildserier finns på webben och facebook för er som vill se mer av t­ illsynsmännens, naturvårdarnas och arrendatorernas egna vardagsbilder!

BÄSTA BILD Lill Schierman, naturvårdare och arrendator på Västergården, Hjälmö. Lill Schiermans bild på tjuren på bryggan vann priset för bästa bild efter en omröstning bland per­ sonalen. Antalet röster på den försmådda tjuren som så gärna vill följa med vann en jordskredsseger. Så här beskriver Lill omständigheterna kring fototillfället. – Vi var ute på soprunda och gick iland på Norrgårdsön. Just när vi lagt till kom korna ned till sjön och ville hälsa på oss. Vi kom dit med färjan och när vi backar ut så vill de följa med! Längst i sina ­strävanden gick tjuren, men även kossorna ville så gärna följa med. Det vet ju att när de ska åka färja så är det för att komma till en ny betesö där nytt fräscht bete lockar! Lill och hennes familj är flitiga med att skicka in bilder och visa sin vardag ute på gården på Hjälmö. – Jag ångrar alltid när jag inte har kameran med, för då händer det ju alltid nåt, säger Lill. En bild säger mer än tusen ord gäller helt och fullt för henne. – Kan jag förmedla något med en bild och ge en inblick i vår verksamhet och vardag är jag nöjd! 18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Nu finns Skärgårdsstiftelsen i flera medier sedan en tid arbetar vi på skärgårdsstiftelsen

med att bredda och fördjupa vårt informationsarbete. Våra vägar att nå er som vänner och informera om vår verk­samhet blir i takt med tiden fler och fler, något som också gäller i vår omvärlds informations­ flöde. Idag kan du hitta information om oss på många ställen och ambitionen för framtiden är själv­ klart att vi ska synas ännu mer!

BÄSTA BILDSVIT Tillsynsmän Britten Hjertstrand, Gunnar Hjertstrand, Leif Malmgren Motivering ”En dokumentär bildsvit som bjuder på hela processen från ax till limpa med spännande bildvinklar och glimt i kameraögat.” Bildsviten är från en tur i somras till norra skärgården vid Ålands hav. Där satte Gunnar och Leif upp nya specialtillverkade fågelskyddsskyltar i aluminium som ska tåla den hårda exponeringen för vatten och vind bättre. Kobbarna som skyltades var Bysholmen, Aborren och Skälgrund­ skallen. Bilden på Gunnar som cyklar ned till hamnen med fågelskydds­ skyltarna har tillsynsmannen Britten Hjertstrand tagit. Britten är en erkänt duktig fotograf med sinne för detaljer. – Just nu är jag inne i en period där jag upptäcker de små miniatyrvärldar som finns i naturen. Jag är fascinerad över hur naturen själv arrangerar dessa fantastiska små världar i skärgårdslandskapet. Till exempel har jag en mapp i min dator som jag döpt till rabatter. Den är fylld med foton av naturens egna rabatter som är mer välkomponerade och vackrare än de mest välarrangerade i trädgården. Britten understryker att hon med sitt foto­graferande vill verka i det fördolda. – När jag är ute och fotograferar djur vill jag känna att jag inte stör. Min närvaro ska inte märkas i bilden. Till exempel filmade jag små säl­ kutar för ett par år sedan. De låg och sov och snarkade högt samtidigt som jag filmade.

Tanken med Stångmärket är att vi här kan nå ut med fördjupad information om valda delar av vår verksamhet. Här ska finnas spännande och a­ ktuella ­reportage som ska locka till vidare läsning, men ­också locka till ett besök i våra digitala kanaler. På hemsidan, på facebook och genom vårt digitala nyhets­brev kan vi p ­ resentera snabba nyheter där vi försöker att publicera ett par nyheter och bilder i veckan. ­Facebook är ett ­enkelt verktyg för oss att framförallt lägga upp större bild­ serier från exempel­ vis tillsynsmännens dagliga ­arbete. Du vet väl att du inte behöver vara medlem i facebook för att gå in och titta på våra nyheter där. Genom vår hemsida går du enkelt in på facebooksidan. Den övergripande ambitionen med vårt informa­ tionsarbete är självklart att ni inte bara ska läsa om alla våra områden och vår verksamhet. Utan att ni faktiskt ska besöka våra områden IRL (in real life) som det kallas på modern mediesvenska! Hemsidan: www.skargardsstiftelsen.se Facebook: www.facebook.com/Skargardsstiftelsen

FLEST INSKICKADE BILDER Björn Sundberg, tillsynsman Motivering ”Iver och ett bra fotoöga har gett besökare i våra medier s­ pännande ­dokumentära fotoupplevelser under sommaren och hösten.” För tillsynsman Björn Sundberg, Möja, är fotografering en kul hobby som han alltid ägnat sig åt privat och som han nu tagit med sig in i jobbet. – Jag tar med mig kameran då och då i båten när jag är ute på en till­ synsrunda eller en sopkörning. Det är kul med den positiva respons jag fått för mina bilder, det inspirerar. Björn är bra på att spegla sin vardag och sitt arbete, hans hustru Mia har t ex tagit en mycket fin serie bilder på arbetet med gäddprojektet. Men när han ska peka ut sina favoritmotiv är det ändå landskapsbilderna som återkommer. – Av de bildserier jag skickat in i sommar är den med landskapsbilderna från Hälsinge­holmarna den som jag själv tycker blev bäst.

Ulrika Palmblad, Informationsansvarig

Fler vänaktiviteter 2012 Vänplaneringen är nästan klar för 2012. Det blir självklart resor både höst och vår och ­några extra inslag som en barnresa i sep­tember och even­tuellt en resa med ­jordbrukstema. Håll utkik ­efter Vänaktivitet 2012 i kommande nummer, på hem­sidan, facebook och i nyhets­breven.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

PERSONLIGA IAKTTAGELSER AV EN MARINFOTOGRAF

KRÖNIKA MAGNUS RIETZ

Skärgårdens Skönhetssömn Sverige har sina fyra väl definierade årstider. Havet och skärgården kommer de flesta av oss i ­kontakt med bara om sommaren. Resten av året är oftast mer av en längtan. Kanske är detta ­skärgårdens smala lycka. Kärleken förblir konstant men vi hinner inte älska ihjäl den. Under den långa separationen kan skärgården och dess urinvånare hämta sig och träda in i den stora vilan – en mycket välbehövlig skönhetssömn. Allt medan din och min längtan samtidigt kan växa sig starkare. Kanske inte så sällan förstärkt just för att vi inte lika lätt får och kan komma till. text och foto

Magnus Rietz

niskor på egen hand klarar av att ta sig ut till de yttersta skären. Men det finns anled­ ning att se upp med hur man sätter ner sina steg i känsliga delar av vissa områden. Det finns också anledning för en och annan att begrunda det sätt på vilket man umgås med en natur som oftast är rätt dålig på att försvara sig.

Havsörnen är en gynnare som verkligen härskar i ett eget rike i våra skärgårdar om vintern. Men kanske är detta inte längre en lika exotisk fågel som förr. Havsörnar sitter väldigt ofta på isarna i Lilla Värtan och väntar på ätbart skräp som kommer flytande med snötippningen i Stockholms Ström.

i vissa delar av skär­ gården är svåra att motverka även om till exempel klipporna på Skarv, Gillöga och liknande platser kanske inte utgör det mest känsliga underlag man kan kliva runt på. Men det börjar kanske bli tid att tänka på saken i vissa andra områden som inte mår så bra. Vi har en fantastisk frihet i detta land med en allemansrätt utan motsvarig­ het i övriga världen. Det är en rikedom utan like för den som uppskattar att utnyttja den. För den skull kan vi inte ta allt för g­ ivet och tro att våra miljöer håller i evighet utan värn och omsorg. Och du bär hela tiden ett eget ansvar. Även om det inte alltid finns skyltat så och så där du stiger iland.

med delar av vår sköra skärgård kan­ ske det är som det är med vissa andra ­känsliga områden i världen likt Antarktis, Galapagos, Virunga m.fl. – släpper man ­ in för många besökare på en gång kan det hända att hela systemet kollapsar. Detta hur väl man än vill och vilka försiktighets­ åtgärder som än vidtas. En delikat balans mellan växt- och djurliv som kan ha tagit ­årtusenden att inrätta sig kan vara rubbad för evigt bara på några få år om det vill sig illa och människan s.a.s. trampar fel. Det kan dessutom handla om inte alltid så uppen­bara och ofta nog inte medvetna fel­ steg. Besök och intrång på olämpliga tider är bland det vanligaste. Omedvetet införan­ de av främmande art i ett slutet ekosystem ett annat. För hög belastning ett tredje.

sverige är begåvat med bl . a . fyra mycket väl definierade årstider. Vi använder hav och skärgård för turiständamål i stort sett bara på en enda av dessa – sommaren. Och kanske är detta skärgårdens smala lycka. Vi hinner inte älska ihjäl den. Det har i alla fall inte skett hittills. Skärgården, och dess urinvånare, får en välbehövlig vila varje år. Ibland en lättare, ibland en djupare. Allt egentligen beroende på huruvida vintern behagar komma från väst eller från öst. När vintern kommer från öst, genererat av det s.k. stora ryska vinterhögtrycket, blir det tufft därute. Det är det som ­skedde vintrarna 2010 och 2011. Det är då som butiken stänger på allvar och allt och alla går och lägger sig. Bara någon mil ut bland skären kan det se ut som i Antarktis

förslitningsskador

är t.ex. en rad fågelskyddsområden inrättade i skärgår­ darna. Även en handfull s­ älskyddsområden förekommer liksom ett par nyinrättade s.k. hänsynsområden. Främmande arter ses alltmer i närhaven som ett resultat av barlastutsläpp från sjöfarten. Kanske i viss mån påspätt av förhöjda temperaturer och en förändring av årstidskaraktärerna. På­ verkan från hög belastning talas det tyvärr lite för sällan om. Företeelsen har kunnat skönjas i skärgårdarna lite mer på allvar de senaste tio åren. Detta i och med att tillgängligheten till avlägsna och svårframkomliga delar av våra skärgårdar drastiskt förändrats med satellitnavigeringens införande i fritids­ båtlivet. Självklart är det positivt att män­

för att stävja det första

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

– stelfruset, otillgängligt, fientligt och – ­all­deles, alldeles underbart, beroende på hur man ser det.

Sälreproduktionen i Stockholms skärgård sker i huvudsak på isen runt och en bit söder om Svenska Stenarna. Sälen tar hand om sin avkomma i någon månad. Sedan är det dags för honorna att para sig och bli dräktiga på nytt.

men väldigt få får se det. I alla fall i verk­ ligheten. Och kanske ska vi nöja oss med det. Låta några få ge sig in bland frostiga skär och isöknar och berätta vintersagan för andra med hjälp av kamera och film. Att avstå en del i sådana här sammanhang kan troligen komma att bli nödvändigt. Att låta bli att bana väg och tacka nej till ­konstiga förslag till nya b ­ esöksnäringsidéer allt längre ut i skärgårdarna är ett steg som kräver ett visst mod. Men det är absolut lite mer av den varan vi kommer att be­ höva framöver. För att ta de ovan nämnda exemplen från övriga världen är det också exakt sådana beslut som alltmer tas där. Än så länge reglerar sig saken lyckligtvis till stor del självt när det gäller våra vint­ riga skärgårdsmiljöer. Det är helt enkelt för svårt, eller för dyrt, för gemene man att finna vidare transportlägenhet bara en ­liten bit bortom Waxholmsbolagets trafi­ kerade bryggor. Här innefattas inte den mer eller mindre oreglerade snöskoter­ trafiken, ­vilken hittills skett mest av lokal­ befolkning med vissa behov komna ur ­naturliga livsbetingelser.

Skärgården tackar oss helt säkert för det. Den får ett antal månader att regenerera sig. Att vila ostörd i sin vintriga skönhetssömn för att orka vakna, visa upp sig en sommar till för dig och dina drömmar. Men om du trodde att det var tyst och dött därute i kylan har du fel. Det är nu det inträffar som inträffat i tusentals år före oss. När skärgårdens urinvånare får en stund att leva nästan lika ostört som de gjorde vid den senaste istiden för tolvtusen år sedan. Vid tiden för Stockholms skärgårds födelse. det händer nu liksom då där hav möter land. I de yttersta landskapen som bryter den havsyta som funnits där sedan vi ­själva en gång steg upp ur havet. Att detta fantastiska och sköra samspel pågår fortfarande är något enastående och helt underbart. Det är stort ett privilegium att få se det och bära det med sig. Och ett lika stort privilegium att få visa det. Välkom­ men att titta tillbaka in i en tidstunnel!

∞

Magnus Rietz är marinfotograf med en livslång relation till havet och skärgården. För honom är våra kobbar och skär besjälade och deras invånare närbesläktade. I denna krönika ger han sina personliga reflektioner om livet och mijön i skärgården.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21

VILTJOUREN

Rapportera till viltjouren Viltjourer finns över hela S ­ verige och drivs helt ideellt genom riksorganisationen KFV – ­Katastrofhjälp för fåglar och vilt. I Stockholmsområdet ligger viltjouren på Ekerö och drivs av Ewa Kierkegaard. Viltjouren har ett mycket tätt samarbete med Djurkliniken Roslagstull. Dessutom får de hjälp av nästan alla veterinärer och Djursjukhus i Stockholms län. Hit går det att ringa om du hittar ett skadat eller sjukt djur. Tel 0704-18 28 10, info@viltjouren.se Så här säger Ewa om hanteringen av vilda djur: • På viltjouren vill vi att vilda djur ska förbli VILDA. • Vi rehabiliterar vilda djur men blir de tama av den processen har vi miss­lyckats. • Ge aldrig ett vilt djur ett namn, gör dem inte tama för då klarar de sig inte i naturen sedan. • Stirra eller pussa aldrig på ett vilt djur. Gör man det visar man tänderna och hotar djuret. • Din attityd ska vara som att du nästan är osams med djuren men ändå älskar dem! Rehabiliteringen och utsläppet av havsörnen har filmats av SVT för programserien SOS Vilda djur och visats under november. Hitta programmet på SVT play. I forskningssyfte vill Naturhistoriska riksmuseet gärna ha in rapporter om skadade eller döda djur. Hör av dig till: Björn Helander 08-519 541 09 om det gäller havsörnar och Olle Karlsson 08-519 551 82 om det gäller sälar.

Örnhistoria med lyckligt slut text

Ulrika Palmblad

foto

Familjen Blom

är en familj ute med sin fritidsbåt på Fjärdlång när de syd om ön får se en havsörn som ligger och guppar på vattnet till synes hindrad att ta sig upp därifrån. De närmar sig havs­ örnen som inte flyttar sig eller verkar särskilt rädd. Efter en stund plockar de upp örnen som varken är svår att få tag i eller svår att ta upp i båten, den ville helt enkelt bli räddad! Väl ombord blir örnen torkad och släppt på en in­ tilliggande ö, men det är uppenbart att allt inte står rätt till och att det är svårt för örnen att ta sig fram. Familjen har inte hjärta att bara lämna örnen, då den verkar helt passiv och ringer till polisen för att rappor­ tera in händelsen. Efter en stund får man tag på Skär­ gårdsstiftelsens tillsynsman på Fjärdlång, Per Blom. – Familjen förklarade för oss vart fågeln släppts ut och vi åkte dit och letade. Precis när mina grab­ bar passerar ett träd får de syn på örnen som sitter på en gren i axelhöjd, berättar Per. Med hjälp av ett ­lakan kan de fånga in fågeln utan några problem och transportera den till Dalarö där Ewa Kierkegaard och hennes kollega från viltjouren tar emot örnen. – Den var i vekligt dåligt skick berättar Ewa, som rehabiliterade örnen under nästan fyra måna­ der. En ordentlig infektion och en svampinfektion i lungsäckarna visade sig ta tid att bota. Men efter en antibiotikakur, medicin mot svamp i lungsäckarna och röntgen konstaterades det att infektionen var

under midsommarhelgen

22 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

borta och örnen redo för friheten igen. – För oss på viltjouren är det jätteviktigt att ­djuren aldrig anpassas till människan och blir tama under rehabiliteringen, säger Ewa som har stora ­rehabiliteringsvoljärer där vilda fåglar kan öva upp sin flygförmåga igen. örnen, som var en hona och årsunge,

var i mycket dåligt skick när den lämnades in till Ewa. Men ­efter månaderna hos viltjouren vägde den 5,1 kilo och hade ätit upp sig från cirka 3,5 kilo. Med en ving­ bredd på över 2 meter hade den förut så sjuka fågeln fått tillbaka både sin styrka och sitt beteende. – Det var en helt annan fågel när den släpptes ut igen, berättar tillsynsman Per Blom. När vi hittade fågeln var den hur lätt som helst att fånga, när den släpptes ut igen var den full av energi och svår att hantera med sina spretande klor och flaxande vingar.

av ett vilt djur tillbaka till naturen en bekräftelse på ­hennes arbete. – Det är en sådan lycka varje gång. Det blir som ett rus av lyckokänslor när de ger sig av. Men sedan vill hon aldrig återse sina patienter igen. – Det bästa kvittot för oss är när vi INTE får någon återrapportering! för ewa kierkegaard är varje återsläpp

∞

Megafon. Foto Bosse Lind/paragonbild.se

Sommaren är vacker, men vintern är magisk.

Skridskoåkare, sportfiskare och weekendgäster. Många tycker att det är nu skärgården är som bäst. För oss som tillbringar varje dag året runt här ute, är det inget konstigt med det. Vintern i skärgården är magisk. Hämta vår vinterbroschyr och läs mer om de bästa öarna och utflyktstipsen för en weekend eller dagstur. Den finns att hämta hos oss på Strömkajen och hos Visit Skärgården på Strandvägen i Stockholm.

waxholmsbolaget.se

Oskar rodde 200 sjömil för miljön Den 6 september vinkade en avskeds­kommitté av äventyraren Oskar Kihlborg vid Kastellholmen i Stockholm. Utanför kajen cirkulerade Oskar i en liten roddbåt med packningen på durken under sina ben. Framför sig hade han en rodd på ca 200 sjömil fram till målet i Åbo. En rodd för att uppmärksamma att det inte finns något modernt f­orskningsfartyg i Östersjön.

text

–

Ulrika Palmblad

foto

Malin Lauterbach, Oskar Kihlborg

alla jag känner har en relation till

östersjön,

säger Oskar Kihlborg, som själv har en nära relation till både båtar och hav genom sin profession som en av världens bästa seglings fotografer. Som foto­ graf har han haft alla världens hav som arbetsplats, men det är ändå relatio­ nen och engagemanget för närhavet Öster­ sjön som ligger allra närmast. Oskar Kihlborg har ett långt CV som äventyrare, men är kanske mest känd som den svensk som tillsammans med Mikael Reuterswärd var först på Mount E ­ verest topp 1990. Efter det har det ena mer spännande uppdraget följt det andra och ­numera är det främst i egenskap av foto­ graf som han är ute. men ibland blir det inte bara dokumentation utan äventyrslusten ligger även på ett djupare plan, där det handlar om den egna upplevelsen. En sådan var när Oskar 2010 bestämde sig för att åka longboard från

Stockholm till Göteborg. En resa som tog åtta dagar i Oskartempo och som ­gjordes helt för egen skull utan mediabevakning. idén till rodden kom både som ett äventyrs­uppslag och som ett sätt att upp­ märksamma frågan kring avsaknaden av ett forskningsfartyg. – Till skillnad från min longboardresa tänkte jag att jag nu kunde utnyttja mitt äventyr 2011 för ett gott syfte, säger ­Oskar som kontaktade media och berät­ tade om sina planer. Det föll i mycket god jord och hittills har rodden resulterat i ett ­antal ­radio och TV-inslag både i Sverige och i Finland och framsidesnyheter i flera åländska tidningar. – Media verkade inte känna till detta och rodden hjälpte verkligen till att sätta fokus på frågan, berättar Oskar. Rodden var ett samarbete med Stock­ holms Universitet som Oskar har haft kon­ takt med tidigare i ett annat miljöprojekt.

24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

– När jag har pratat med forskarna v­ erkar alla överens om att det behövs ett modernt forskningsfartyg, men de har haft svårt att nå ut med sitt budskap. Något som Oskar också fick bekräftat när han talade med sina vänner om saken. – Alla vet att Östersjön inte mår bra, men det verkar vara svårt att få fram ordent­liga besked om hur dåligt det egent­ ligen är ställt, säger Oskar. Med sin rodd har han nu uppmärksammat frågan och nu är det upp till beslutsfattare och politiker att göra resten av arbetet. – Jag har läst rapporter från Sjöfarts­ verket och lyssnat på forskare och de ­stöttar alla uppropet. Det jag tror är att om vi ska få till ett ordentligt fartyg måste även krafter från näringslivet hjälpa till, avslutar Oskar. 13 dagar tog det för oskar att ro

från Kastellholmen i Stockholm till Åbo i ­ Finland. Av de tretton d ­agarna blev

Ruissalo Skärgårdshavet

ÅBO

Pähkinainen

Kumlinge Mariehamn Ålands Hav

Degerby

Lågskär Söderarm Furusund

Vaxholm

Oskar rodde totalt 200 sjömil på 8 dagar. Rutten startade vid Kastellholmen för att sen gå vidare till Dyvik, F ­ urusund, Söderarm, Lågskär, Degerby, Kumlinge, Pähkinainen, ­Ruissalo och till sist slutmålet Åbo.

Östersjön

STOCKHOLM Från Söderarm rodde Oskar rakt över Ålands hav till Lågskär.

Framme i Åbo med stiftelsens vimpel, som han hade med i båten från Kastellholmen!

det åtta dagar effektiv rodd. Ett ganska ensamt uppdrag där ­ ­ närheten till havet och skärgården blev mycket påtag­lig i den lilla roddbåten. Första etappen från Kastellholmen gick till Vaxholm där Oskar hade ett långt samtal med mannen som äger en av båt­ mackarna där. Han berättade att han villigt hade bekostat en anläggning för tömning av septiktankar, men kommunen ville inte främja enskilda näringsidkare och bekosta framdragning av avloppet till macken. Istället låg nu kommunens septik­ tank station 500 m längre bort där ingen använde den. – Jag blev ganska varse under min rodd om de till synes små bestämmelser som styr mycket av det praktiska miljöarbetet ute i skärgården, berättar Oskar. Frågan om tömning av avloppstankar från fritids­ båtar var också något som folk under ­vägen både på Åland och Finland kom till­ baka till.

– På Åland träffade jag ett par ­ornitologer på Lågskär som sa att de blivit mycket för­ vånade när de upptäckte för något år ­sedan då de seglade i Sverige att man k ­unde ­tömma ut sin skit i sjön. Något de aldrig skulle drömma om att göra på Åland. login under resan var minst sagt varierad och sträckte sig från slott till koja. – Första natten fick jag en inbjudan från en gammal bekant att sova i hans herrgård vid Dyvik. Andra natten sov jag på ­golvet i bastun på Furusunds marina, ­ säger ­Oskar. Innan han skulle ge sig ut på Ålands hav övernattade han i en liten stuga på ­Söderarm. Tidigt nästa morgon lämnade han s­ edan Sveriges sista utpost och ­rodde vidare till Lågskär som ligger mellan ­Sverige och Åland. På Lågskär vimlade det av huggormar och en orm ringlade till och med runt ­benen när han satt och gick igenom färdrutten på

sin GPS. Från Lågskär gick rodden vidare till Degerby på Föglö och vidare för att ­sedan bli inblåst på Kumlinge i fyra dagar. Där fick Oskar bo i en friggebod i marinan och blev efter fyra dagar en välkänd figur för lokalbefolkningen. – Ja, jag blev kompis med han som hade handelsboden men även med hon som ­körde kommunaltrafiken på ön. Med samma folkabuss körde hon skolskjuts, ­ taxi och kommunaltrafik. Skulle man till färjan på en vardag var det gratis att åka med, annars kostade det pengar, så det gällde för både henne och passagerarna att hålla reda på vilken keps som satt på. för att komma fram till åbo som planerat fick Oskar sedan ro i två dagar i sträck för att nå målet. Första dagen blev det 13 tim­ mar i båten och andra dagen 11 ­timmar. Men fram nådde han på utsatt dag. På plats blev han mottagen av YLE-tv och samlad press. Mission accomplished!

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN PROJEKT

Green Islands – för ett hållbart ö-liv Skärgårdsstiftelsen är projektägare till EU-projektet Green Islands som jobbar för att ­förbättra miljön i och kring Östersjön. Projektet bedrivs i Sverige, Finland och Estland. text

I

Anna Björkman

foto

Anna Björkman och Anna Ehn

förutsätt­ ningar för avloppslösningar, sophantering, uppvärmning och vattentillgång. Projektet syf­ tar till att inventera dessa och hitta förslag på mil­ jövänligare lösningar. Green Islands kommer även att titta på koldioxidutsläpp och ekosystemtjänster* som är viktiga faktorer i miljöarbetet. Information om kostnader och tekniska lösningar och hur man söker medel för dem kommer att tas fram. Det är även viktigt att påminna folk om att det finns alter­ nativa lösningar som förnyelsebara energi­ källor och att öka intresset för ett kretsloppstänkande. På www.greenislands.se är alla välkomna att a­ nmäla sig till det månatliga nyhetsbrevet där du per mail får senast uppdaterad information om projektet. På hemsidan finns fram till årsskiftet även en enkät att fylla i för dem som är åretrunt- eller sommar­ boende på de utvalda öarna.

3 frågor till Green Islands

skärgården finns ofta begränsade

Green Islands tittar på nya hållbara lösningar för vattenrening. Den här bilden kommer från Ytter Järna.

1. Hur valdes öarna ut? Projektet startades av Skär­går­darnas Riksförbund som gick ut med en förfrågan om vilka öar som var intresserade av att utveckla ett miljöarbete. EU-sekretariatet förde sedan samman riksförbundets idéer med Skärgårdsstiftelsen. 2. EU-projekt finansieras av EU upp till 75 %, vilka är medfinansiärer? Följande är medfinansiärer: Landstinget i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län Naturvårdsverket Skärgårdarnas Riksförbund Skärgårdsstiftelsen 3. Vilka kommuner är med i projektet? Öarna ligger i Österåker, Vaxholm, Haninge och Trosa. Green Islands öar i Sverige: Askö, Ingmarsö, Ornö, Ramsö, ­Tynningö, Utö.

26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

– Genom enkäten vill vi se hur det faktiskt ser ut på öarna. För att ta fram korrekt fakta till r­ espektive ö behöver vi underlag från de boende, både året­ runt- och sommarboende, berättar projekt­ ledare Cecilia Wibjörn.

Green Islands vädjar nu till de ­boende på Ornö, Utö, Ingmarsö, Askö, Ramsö och ­Tynningö att svara på den ­enkät ­som finns att ladda ned på www.greenislands.se. Den går också att få hemskickad i pappers­ form bifogat med frankerat svars­ kuvert. Kontakta i så fall Jonatan Alm på tel: 070-377 46 95.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN PROJEKT

Informationskväll på Kastellholmen Meningen är att Green Islands ska informera om och diskutera miljöproblematik och tänkbara t­ekniska lösningar för ö-samhället. Det första seminariet, främst riktat till sommargäster hölls i slutet av ­oktober. Temat var enskilda avlopp med inriktning på BDT (avloppsvatten från bad, disk och tvätt). Inbjudna föreläsare var: som berät­ tade om möjligheter att söka LOVA pengar för att finansiera nyinvesteringar av avloppssystem. Det går inte att söka pengar som privatperson men som samfällighet går det utmärkt att söka och kan ge ett bidrag på upp till 50 procent av investeringskostna­ derna. En pdf om hur man gör för att söka bidragen finns att ladda ned på www.greenislands.se

christian weyer från länsstyrelsen

ebba af petersens från avloppsguiden.se berättade om de olika avloppssystem som finns och gav också en helhetsbild av problematiken. Vad är kväve och fosfor och varför är det dåligt? Även Ebbas presen­ tation finns att ladda hem på www.greenislands.se cecilia wibjörn, projektledare för Green Islands var

mycket nöjd med utfallet av kvällen och berättade att de 55 personer från bl a Utö och Ornö som varit med gick hem fullmatade med bra information. – Meningen med Green Islandsprojektet är just essensen av den här kvällen. Att vi ska kunna vara ett stöd i processen att hitta den bästa lösningen för varje individ och varje samfällighet. Vårt uppdrag är att inventera marknaden och visa på hur miljö­ mässigt hållbara lösningar för den känsliga och ­bergiga skärgårdsnaturen kan se ut. pågår just nu ett antal kommunala inventeringar av enskilda avlopp, vilket lämnar många rådvilla i hur de ska gå vidare runt om i stockholms skärgård

efter att de har fått ett föreläggande om någon åt­ gärd. Här hoppas Cecilia Wibjörn att Green Islands ska kunna vara ett stöd i dialogen mellan kom­ muner och husägare. – Vi vill att de här frågorna ska lösas så lokalt som möjligt, det är viktigt att förhindra långa trans­ porter med slambilar och båt. Många husägare i skärgården har idag väldigt enkla system för hanteringen av vatten och toalettavfall. Där är ­ vi p ­ recis som avloppsguiden.se i grunden v­äldigt positiva till torrdass. Risken med de ökade kon­ ­ trollerna är att de leder till stora installationer av nya avlopps­system. Då är också risken stor att fler ­skaffar sig vattentoaletter i den känsliga och bergiga ­skärgården. Något som kommer att innebära att ut­ släppen av närsalter istället ökar.

Från vänster: Cecilia ­Wibjörn, projektledare, ­Jonatan Alm, kartläggning, Anna Ehn, information, Pia Hedenstedt, ekonomi.

∞

I Green Islands nyhetsbrev och på hemsidan kommer det ­finnas information om fler informationsträffar angående avlopp, energi och sopor. Beställ våra nyhetsbrev på Greenislands.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 27

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS MEDARBETARE

Stiftelsens miljöchef Karin Strandfager är biolog med marin ­inriktning och har jobbat på Skärgårds­stiftelsen sedan 2002. Först som miljö­handläggare i 8 år och det ­senaste året som förvaltare för stiftelsens ­områden i södra skärgården. Sedan 1 september i år är hon vår miljöchef. vad gjorde du innan du började på stiftelsen?

Jag har jobbat med många olika yrken, allt från banktjänsteman till ridlärare. Innan jag utbildade mig till biolog så arbetade jag som festarrangör och med olika events, de åren reste jag också en hel del. Efter biologiutbildningen sommarjobbade jag på ett av stiftelsens jordbruk och fick därigenom ett vikariat på k ­ ansliet. hur väcktes ditt miljöintresse?

Intresset för naturen har jag fått genom min uppväxt. Familjen tillbringade all ledig tid på segelbåt i skärgården och ibland också i fjällvärlden. Intresset för miljöfrågor väcktes framför allt under min utbildning och genom mitt brinnande intresse för marina frågor. vad var det första du tog tag i som miljöchef?

Vår nya miljöpolicy och miljömålsarbetet som vi nu jobbar med i en arbetsgrupp som består av hälften kanslipersonal och hälften fältpersonal. är det några stora förändringar som du vill genomföra och i så fall vad?

Främst är det att få igång ett aktivt miljöengagemang i hela ­organisationen, det startar vi nu genom att få till den nya ­policyn och miljömålsarbetet. Dessutom skulle jag vilja få till fler hållbara lösningar för att minska energiförbrukningen. Jag hoppas också att vi ska komma tillrätta med problematiken kring toalettavfall från våra skärgårdsmajor och kring avfalls­ hanteringen i skärgården i stort. Ett konkret exempel som jag och flera medarbetare drömmer om är att få till lokal hantering av avloppsslam och biologiskt avfall på Utö t.ex. genom en biogasanläggning.

Havstulpanprojektet, varför och hur har det gått under åren? det var du som startade upp

Till skillnad från många båtägare så gillar ju jag ­havstulpaner. De är otroligt vackra och fascinerande organismer. Men jag, ­liksom andra båtägare, vill ju inte ha dem på båten. Mitt examens­arbete handlade om båtbottenfärger och jag såg en möjlighet att göra något som kunde minska användningen av färgerna. Vet man när havstulpanerna sätter sig fast så kan man ta bort de manuellt istället för att måla. Jag tog med mig idén från Lena Kautsky på Stockholms universitet och tyckte att Skärgårdsstiftelsen hade möjligheter att genom tillsynsmännen undersöka när havstulpanerna sätter sig fast i Östersjön. Vi har under tio års tid fortsatt och dessutom sökt pengar för att utöka undersökningsområdet. Idag är projektet helt finansierat med medel från havsmiljöanslaget och vi har 140 testplattor från Umeå till Trelleborg. Dessutom har vi fått annan finansiering för att starta www.båtmiljö.se som informerar om ett miljö­ vänligare båtliv, bland annat havstulpanprojektet. 28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Karin Strandfager, miljöchef på Skärgårdsstiftelsen.

vad är det bästa med skärgårdsstiftelsens nuvarande miljöarbete?

Det är att vi har en så otrolig bredd. Miljöarbete på Skärgårds­ stiftelsen handlar om allt mellan havsörnar och slåtterarbete till vindkraftverk och avfallshantering. var behöver vi bli bättre?

Vi behöver framför allt förbättra oss när det gäller förnyelsebar energi. Vi kan också höja ambitionsnivån för arbetet med biolo­ gisk mångfald, fiskevårdande åtgärder och skogsfrågor. vad kan skärgårdsstiftelsen göra för östersjöns miljö?

Vi arbetar redan aktivt på många sätt för att förbättra Öster­ sjöns miljö. Vi hanterar t.ex. ständigt frågor om avfallshantering eftersom vi har ca. 200 skärgårdsmajor men även flera avlopps­ reningsverk där vi i största möjliga mån försöker få en så lokal hantering av avfall som möjligt. Vi driver Havstulpanprojek­ tet som syftar till att minska kemikalieanvändning och utför inventeringar av växter och djur för att snabbt kunna fånga upp negativa förändringar i skärgårdsmiljön. Det finns mycket mer att nämna men det finns också alltid mer att göra. Nu pågår ett omfattande arbete i kommunerna med att se över vatten- och avloppsanläggningar för att minska utsläpp av näringsämnen till Östersjön. Det är viktigt att vi, liksom alla andra, lever upp till de krav som finns.

∞

Waxholmsbolaget arbetar intensivt tillsammans med olika aktörer på marknaden för att testa och utveckla bättre drivmedel för fartyg. Förhoppningen är att byta ut dagens diesel klass 1, mot en helt förnybar diesel. Lyckas vi med det skulle det minska vårt nettotillskott av koldioxid – upp till 80 %!

Korta fakta om långsiktig sjöfart Waxholmsbolaget är skärgårdens livsnerv med över 4 miljoner passagerare och 7 000 ton gods per år. Det ger oss inte bara ett särskilt ansvar, utan också styrkan och möjligheten att driva på miljöanpassningen inom sjöfarten i Stockholms län. Läs mer i vår broshyr ”Kollektivtrafik till sjöss – med hänsyn till miljön”. Den finns att ladda ner på www.waxholmsbolaget.se

Vi håller också på att byta ut våra motorer och installera ny teknik i våra fartyg för att effektivisera förbränningen. Det betyder både minskad bränsleförbrukning och renare avgaser.

Bara genom att installera bränsledatorer i våra fartyg har vi kunnat sänka toppfarten och minska bränsleförbrukningen med 10 % – och ändå komma fram i lika god tid som vanligt.

JULBORD

IngmarsĂś Livs Ă–NSKAR GAMLA OCH NYA KUNDER GOD JUL & GOTT NYTT Ă…R ICA livs & Bensin Ă–ppet hela ĂĽret Ombud fĂśr:

Ă–ppettider

Posten Brev & Paket Apoteket och Systembolaget

MĂĽn-Fre LĂśr

9.30-12.00, 14.30-17.00 9.30-13.00

Telefon 08-542 460 20

.90&36( - 7/c6+d6()2 .90&36( - 7/c6+d6()2 ,mV YXI ZMH LEZIX WTVEOEV FVEWER I\XVE ZmVQERHI SGL Här ute vid havet sprakar brasan extra värmande, och doften ,mV YXI ZMH LEZIX WTVEOEV FVEWER I\XVE ZmVQERHI SGL HSJXIR EZ KP}KK WTVMHIV WMK M WEPSRKIVRE QIHER LIQPEKEHI av glĂśgg sprider sig i salongerna medan hemlagade delikatesser HSJXIR EZ KP}KK WTVMHIV WMK M WEPSRKIVRE QIHER LIQPEKEHI HIPMOEXIWWIV PmKKW YTT To WMPZIVJEX SGL M OSTTEVKV]XSV läggs upp pĂĽ silverfat och i koppargrytor. FrĂĽn 25/11 till 18/12 HIPMOEXIWWIV PmKKW YTT To WMPZIVJEX SGL M OSTTEVKV]XSV *VoR XMPP OER HY RNYXE EZ oVIXW WOmVKoVHWNYPFSVH kan du njuta av ĂĽrets skärgĂĽrdsjulbord pĂĽ UtĂś Värdshus. *VoR XMPP OER HY RNYXE EZ oVIXW WOmVKoVHWNYPFSVH To 9X} :mVHWLYW :EVHEKEV T T ˆ ,IPKIV T T To 9X} :mVHWLYW :EVHEKEV T T ˆ ,IPKIV T T Vardagar 545:- p.p • Fredagar och helger 595:- p.p.

Traditionellt Julbord a la WikstrĂśms fisk

405:–/pers

barn under 13 ür 15:–/ür 19 nov–11 dec frün kl. 12.00 Vür specialitet är som tidigare fisk frün egen füngst. Öppet üret runt, ring fÜr bordsbeställning; tel: 08-571 641 70, fax 08-571 644 09

YXSZEVHWLYW WI YXSZEVHWLYW WI

God jul och Gott nytt ĂĽr Ăśnskar

Välkommen Vi finns i Ramsmora pü MÜja

Upplev en vinterdag i skärgürden! FÜr mer information om aktuella erbjudanden och bokning 08-542 462 12, www.finnhamn.se

Varmt väkomna! www.skärgürdshandlarna.se

95x65_julbordsannons_grinda

08-10-24

11.23

Sida 1

Ettannat annat julbord Ett julbord Konferenser, middagar, brĂśllop, fester, bed & breakfast, luncher.

pü Grinda Grinda Wärdshus Wärdshus pü

Öppet üret runt. Julbord 3 december Info och bokning Tel 08-520 341 11, 070-531 90 80 Se även vür hemsida: www.landsort.nu

30 STĂ…NGMĂ„RKET SKĂ„RGĂ…RDSSTIFTELSENS VĂ„NTIDNING

08-54249 49491, 491, info@grinda.se, info@grinda.se, www.grinda.se Tel.Tel. 08-542 www.grinda.se Julklappen Weekend paket, fredag-lĂśrdag eller lĂśrdag-sĂśndag, se vidare pĂĽ vĂĽr hemsida.

NOTERAT

Nya förvaltare I början av 2012 får Skärgårdsstiftelsen två nya förvaltare till mellersta och södra regionen. Vi välkomnar dem varmt och hoppas att de ska trivas.

naturmarken är att så mycket måste vägas in och det tycker jag är spännande. Jag ser särskilt fram emot att få arbeta med män­ niskor i skärgården och få ta del av deras unika kompetens och erfarenheter. Gertrud tillträder sin nya tjänst som förvaltare hos Skärgårdsstiftelsen vid årsskiftet.

gertrud söderberg är 46 år, bor i Huddinge och ­arbetar idag som skogsför­ valtare i Södertälje kom­ mun. Hon är jägmästare och ansvarar för förvaltning av kommunens ­fastigheter. Gertrud har länge arbetat inom skogs- och naturvård och med jakt- och fiske­ frågor och även ansvarat för byggnadsförvaltning. – Jag ser fram emot att vara med och utveckla skär­ gårdsstiftelsens områden som är så viktiga för både de fastboende och det rörliga friluftslivet, säger Gertrud. Utmaningen med att sköta

är 54 år och bor i Stockholm. Han jobbar nu på Vision (f.d. SKTF) som fastighetsansvarig och har lång erfarenhet av fastig­hetsförvaltning. Som vän till stiftelsen har han tagit del av stiftelsens service i natur­ hamnar under årens lopp. – Nu på senare tid har jag insett att arbetet stiftelsen gör är så mycket mer än bara na­ turhamnar. Det helhetsgrepp som s­ tiftelsen tar är imponerande och jag är väldigt glad över att få vara med i kommande arbeten, berättar Lennart. Uppgiften att bevara och utveckla natur och kultur för nutid och framtid känns inspirerande och väldigt viktig! Lennart tillträder sin nya tjänst som förvaltare hos Skär­ gårdsstiftelsen vid årsskiftet.

lennart segerman j ­ ohansson

­Stångmärket

Julbord 25/11–15/12 Bokning och information 08-571 530 51 Fax: 08-571 532 40 – Weekendpaket – www.sandhamns-vardshus.se

Nummer 1, 2012 kommer ut till båtmässan ”Allt för sjön” För bokning och ­ nnonsinformation: a Hummelgren Media, 070-713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se

Geocacha på Skärgårdsstiftelsens ­områden! Visste du att på många av Skärgårdsstiftelsens områden går det att ägna sig åt så kallad ”geo­ caching”. En modern form av skattjakt som utvecklats och blivit allt mer populär i takt med att fler och fler har till­ gång till en bärbar GPS. hur går det till?

Åk svävare! Gör en oförglömlig svävartur över mellanskärgårdens isbelagda fjärdar. Vi erbjuder spännande paketlösningar, både för små och stora sällskap. Svävartaxi.

Någon gömmer en burk eller liknande på en plats ute som alla har tillgång till. I burken läggs en loggbok där alla som hittar ”skatten” skriver upp sig. I burken brukar det också ligga en symbolisk skatt av något slag som antingen kan bytas ut eller bara tittas på. Geocacha går att göra med vilken bärbar GPS som helst, men numera har det också blivit mycket enklare då det går att ladda ned ”appar” till sin telefon (android eller Iphone) där det är enkelt att få fram koordinaterna till olika geocachar. kolla geocacharna på ditt favoritområde!

Gå in på www.geocaching.se så kan du leta efter var casharna gömmer sig någonstans! För att ladda hem geocach appar till Iphone eller android gå in i appstore eller android market via din telefon.

SvischAir, Svartsö Tel: 070 211 13 81. www.svischair.se

Ann Sta ngma rket 94x75mm.indd 1

* Geocaching är ett sammansatt amerikanskt ord som består av GEO från det grekiska geo som betyder jord, mark och CACHING från det engelska ordet cache som betyder gömställe

10-03-02 13.02.09

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31

NOTERAT

Invigning av ny äventyrsstig för barn på Finnhamn

Tillsynsman Sten Söderlund Årets naturbevakare 2012

Den 29 oktober, första lördagen på höstlovet klipptes banden vid den officiella invigningen av den nya äventyrsstigen för barn på Finnhamn. Stigen är ett resultat av två inten­ siva ­dagar med gemensamt arbete för stiftelsens personal. Idén till stigen fick Finnhamns tillsynsman Lasse Westling tillsammans med Ulla Andersson som arrenderar krog och vandrarhem när de planerade personaldagarna. Kontakt togs med konstnären och scenografen Tor Svae som bland annat står bakom giraffkranarna på Djurgården och många av utställningarna på J­ unibacken. Han tog fram en ritning som var ett konstverk i sig och som stiftelsens personal fick bygga efter. Äventyrs­stigen går över berget med en liten hängbro över ”helvetes­gapet” och avslutas med balansgång på rep och gunga och annat kul. Hela stigen är kantad av små nyckel­ pigor och andra konstfärdigt målade stenar som visar vägen.

– 40 års slit i naturvärlden fick sin belöning, skojar en mycket glad Sten Söderlund på telefon från Furusund. Under Länsstyrelsen natur­ bevakarträff i oktober fick en överraskad Sten motta utmär­ kelsen som han säger sig varit helt oförberedd på. – Jag blev inbjuden av Länsstyrelsen att representera stiftelsen på träffen och det blev en intressant dag som avslutades med nominering och prisutdelning. Jag började ana något när de läste upp namnen på de nominerade. Extra roligt är det att jag blev nominerad av mina kollegor – folket på fältet, säger Sten som fick både medalj och en blomsterkvast stor som en julgran, som han själv uttrycker det. I motiveringen nämns framförallt Stens engagemang i Projekt Levande skärgårdsnatur och hans arbete med utbildning för naturbevakare över hela landet. Sten Söderlund har nu avslutat sin tjänst på Skärgårdsstiftelsen men arbetar vidare med en del projekt som t ex det spännande gäddprojektet som vi skrivit om i tidningen tidigare.

Lill Schierman från Hjälmö invigningstalade i strålande höstväder och berättade både om de fina personaldagarna och om hur stiftelsen nu på flera sätt försöker att satsa på barn och unga. Lill har själv vuxit upp i skärgården och ­arbetat med barn och ungdomsfrågor sedan 15-års ålder. – Det är jättekul att stiftelsen nu fokuserar mer på barn och unga. De här frågorna ligger mig väldigt varmt om hjärtat! Lill gav också en varm eloge till den engagerade personal som arbetar på Finnhamn. Roffe och Ulla Andersson som driver vandrarhem, stugby och krog tillsammans med dottern Lotten, tillsynsman och biolog Lasse Westling och Martina Högberg jordbruksarrendator på Idholmens gård. Martinas barn var också de som klippte invigningsbanden till stigen efter att ha testkört banan många, många gånger.

Du som väntar på Snorkelleden... Vi skrev om den nya snorkel­ leden på Björnö i förra numret och att den skulle invigas i september i år. Av flera anledningar blev det inte så men planeringen har inte avstannat. Projektledare Sara Hallén lovar invigning till nästa sommar.

32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

VILDA DJUR

uppföljaren till succéboken Fågelsång Djur låter! Och det gör de för att locka, varna eller skaffa en partner. Några låter vackert, andra är högljudda och somliga har osannolika läten – men alla vill de göra sig hörda. I den här boken finns 100 fantastiska djur – från våra svenska björnar, vargar och hjortar till djur i andra världs­ delar, som tigrar, schimpanser och valar. Jan Pedersens nya bok är en upplevelse för hela familjen där han tar oss med in i djurens magiska värld.

Vilda djur – finns överallt där böcker säljs www.maxstrom.se

Saltsjöbaden –

Samhället, bad- och kurorten, seglarmetropolen och personerna som skapade och präglade den

H

Saltsjöbaden Samhället, bad- och kurorten, seglar metropolen och personerna som skapade och prägl ade den

istorien om Saltsjöbaden som samhälle, badort, kurort och seglarmetropol från 1800talet och fram till idag skildras i den här boken, tillsammans med många av de färgstarka personer som skapat den. Kända arkitekter står bakom många av de ståtliga villor och fritidshus som tillsammans med andra byggnader och anläggningar presenteras i det generösa bildmaterialet. Solsidan finns också med!!! Ett antal kända näringslivs- och kulturprofiler från förr ävensom de kända båtvarven med idag unika båtar som byggts där, skildras i boken. 288 sidor. Pris 485 kr. Samhället, bad- och kurorten, seglarm etropolen och personerna som skapade och präglade den

r

H

Saltsjöbaden

istorien om Saltsjöbaden som samhälle, badort, kurort och seglarmetropol från 1800-talet och fram till idag skildras i den här boken, tillsammans med många av de färgstarka personer som skapat den. Kända arkitekter står bakom många av de ståtliga villor och fritidshus som tillsammans med andra byggnader och anläggningar presenteras i det generösa bildmaterialet.

ISBN 978-91-979819-1-0

En närmare presentation av boken finns på www.magnusullman.com Du kan beställa boken direkt på fax 08-599 290 01, tel 08-599 290 28 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se.

av Magnus Ullman

Boken levereras med en inbetalningsavi. Priset inkluderar porto och emballage. Erbjudandet gäller endast i Sverige.

Bokförlaget Magnus Ullman

Din fastighetsmäklare i södra skärgården Din fastighetsmäklare i södra skärgården

Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

Bankhuset • 130 54 Dalarö • Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 Mobil 073-500 00 52 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33

Utnyttja din Flytträtt, Samla dina penSioner på ett Ställe. För mer information om hur du får ditt kapital att växa gå in på www.jensensjoqvist.se eller ring oss på 08 - 728 22 80.

Sjöbjörn i smoking

Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.

Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi 34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Vänerbjudande inför julen

Stöd Levande Skärgårdsnatur med 20 kronor

”Utmana dig själv och din familj!” Rickard Sjöberg Programledaren Rickard Sjöberg har samlat 2 500

avge sitt svar. Har man fel, berättar spelenheten det

frågor i denna oemotståndliga frågesportsbok –

rätta och är alltså helt enkelt en digital domare. Den

som också är ett spel för hela familjen. Precis som

håller också räkningen och visar hur många frågor

i programmet har varje fråga fyra svarsalternativ

var och en av två spelare har klarat. Även om detta

– men bara ett är rätt. Med boken följer en digital

är ett sällskapsspel går det precis lika bra att spela

spelenhet där man genom en knapptryckning kan

alldeles själv.

Skärgårdstiftelsens vänner har nu möjlighet att beställa boken för endast 209:–, varav 20 kronor går till projektet Levande Skärgårdnatur. (Porto inom Sverige ingår i priset). Rekommenderat pris i handeln 329 kr. Beställ boken på www.adlibris.com/skargardsstiftelsen.

VI SÖKER SJÖNÄRA FASTIGHETER PÅ FASTLAND OCH ÖAR V I P L A N E R A R ÄV E N VÅ R E N S F Ö R S Ä L J N I N G E N R E DA N N U

08-641 10 00

WWW.KJFAST.SE