Stångmärket Nr4 2011 (sept)

Stångmärket #4 / 2011 • PRIS 25 KR • SKARGARDSSTIFTELSEN.SE

ANNIE OCH BANDI En speciell kärlekshistoria

Ät närodlat och i säsong Slow Food, ö-slakteri och gourmetmat

FISKARBÖNDER I SKÄRGÅRDEN Tuffa villkor förr och nu

TEMA

SKÖRDETID HÄR ÄR HÖSTEN HÖGSÄSONG

)RWR 0DJQXV 5LHW]

Vi vill göra mer än vad vi har råd med

– Därför har vi startat ett givarkonto där du kan bidra med pengar. Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet hålls öppet, sköter skog och mark, bevakar djurskyddsområden, vårdar våra kulturhistoriska byggnader, sköter renhållning och skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till att det finns service vid naturhamnar, och mycket, mycket mer.

Det är också vår uppgift att ge alla människor möjlighet att ta del av detta unika landskaps rika utbud av rekreation och naturupplevelser. – Men vi vill göra mer än vi har råd med! Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper du oss att bevara och utveckla vår fantastiska skärgård!

Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: 244-9650. Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård.

#4/2011

J

Innehåll

ag hoppas att alla Stångmärkets läsare

har haft en lika skön skärgårdssommar som jag har haft. Jag har mött många besökare i skärgården som njutit av våra områden och allt som finns där. Många upp­ skattar stiftelsens bastur, toaletter och sopmajor, byggnader som gör det möjligt att ha ett lite bekvämare liv som båt­ besökare. Det är dessutom underbart med en god bit mat, en kall öl eller lite nybakat bröd på semestern. Men det är viktigt att komma ihåg att en del av det som vi besökare kan få uppleva under sommaren finns där tack vare hängivna skärgårdsentusiaster som jobbar mer än någonsin när vi andra varvar ner och lapar sol. De förtjänar stor uppskattning för allt engagerat arbete och jag hoppas att det snart kan bli lite utrymme för ­återhämtning även för dem. Samtidigt önskar jag att fler skulle välja ett besök i skär­gården nu när sensommaren är här och hösten står på lut. Själv tillbringade jag den Internationella fyrdagen, 21 augusti, på Grönskär och njöt av solen. Det är en magisk miljö med fyren, klipporna och havet och det blev inte sämre av att ljungen låg som en lila matta och färgerna i naturen började bli starkare. Men det förvånade mig att inte fler valde att vara ute i skärgården en helg i senare delen av augusti, när det är så vackert och skönt i vattnet. Det finns mycket att njuta av i skärgården så här års också. Våra jordbruksarrendatorer skördar och erbjuder besökare att köpa godsaker men det finns mycket du kan skörda själv på våra marker. Plocka en korg med höstens svampar, plocka lingon eller bind en bukett med vackert gräs som kan påminna om sommaren under hela den långa vintern. Skärgårdsstiftelsens marker finns där för dig, bara med de restriktioner som det finns i naturreservat. I våras invigde vi en spännande fornstig på Gålö. Den kan vara ett trevligt utflyktsmål så här på höstkanten. På Björnö kommer vi snart kunna erbjuda en snorkelled som även ska vara tillgänglig för den som har en funk­ tionsnedsättning. För att visa upp skärgården längre in på hösten väljer Skärgårdsstiftelsen att erbjuda ytterligare vänresor till er som gillar att åka med oss på en båttur i vår övärld. Denna gång går de till Gillinge, dessutom tipsar vi om en höstseglats med Briggen Tre Kronor. Vi hoppas att intresset kommer att vara lika stort som för de resor vi anordnade i augusti. I stiftelsen börjar redan nu arbetet och planeringen inför nästa sommar. Stiftelsen hoppas på att finna samar­ betspartners som på olika sätt vill vara med och förädla alla de diamanter som finns i skärgården. En önskan från båtintresserade föräldrar är att hitta fler aktiviteter för de yngsta familjemedlemmarna. Vi hoppas på att, i mindre skala, kunna finna en del naturanpassade upplevelser för barn och unga så att vi kan lägga grunden för en ny generation skärgårdsälskare. Det finns oändligt mycket som skärgården idag kan erbjuda och det finns gott om ­utvecklingsidéer, men vi vill göra mer än vad vi har råd med, så vi hoppas på att få stöd i vårt arbete.

24/11

KOMMER NÄSTA NUMMER

4 Tema skördetid 24 Annie och Bandi

18 Slow Food Foto: Bosse Lind (omslag och bild högst upp), På omslaget: Lovisa Fagergren skördar sallad tillsammans med Camilla Strandman på Östanviks gård.

8 Våra jordbruk

20 Öppen skärgård för alla

Gårdar och arrenden hos stiftelsen

Ett tillgänglihetsprojekt i flera faser

10 Hästar och hässjning

21 Ny snorkelled på Björnö

Höskörd som man gjorde förr

Tillgänglig för funktionshindrade

12 Fiskarbönder

22 Gålölägret

Karga jordar och strävsamt liv förr

Konfirmationsläger för alla

14 Mathias Dahlgren

26 Nya vänresor i höst

Stjärnkock med fokus på råvaror

Gillinge och Briggen Tre Kronor-segling

16 Tavastboda ö-slakteri

28 Smått och gott

Här ligger skärgårdens eget slakteri

Notiser och insändare

19 Paul Auster – författarmöte 35 Boktips En kort visit som gav mersmak

Höstkura med bra böcker

Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Adress: Box 7669, 103 94 Stockholm, tel 08-440 56 00, fax 08-440 56 19, redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, 08-440 56 00. Prenumerations­pris 120:-/år, lösnummer 25:-/st. Annonser: (bokning och material) Hummelgren Media, H ­ antverkargatan 38, 112 21 Stockholm. Tel 070-713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se. Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: 26.000 ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning & produktion: www.romdahl.se.

www.skargardsstiftelsen.se Lena Nyberg VD, Skärgårdsstiftelsen

Följ oss gärna även på facebook och webben SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

TEMA SKÖRDETID

Skördetid i skärgården Sommar i skärgården är mer än svala bad, vita segel och kaffe med dopp i syren­bersån. Det är också bråda dagar och en skördetid som sträcker sig från tidig sommar till sen höst. När dagarna är som längst och tiden inte vill räcka till gör vi ett besök på några av Skärgårdsstiftelsens jordbruk. text

Mats Wigardt

foto

Bosse Lind

E

» Fräs nyplockad mangold i olja med färsk lök och vitlök. Gratinera med b ­ låmögelost. Servera med nötkött. Fantastiskt gott, försäkrar ­Martina «

n kort promenad från brygga, krog och det välbesökta vandrarhemmet på Finnhamn lig­ ger Idholmens gård, mjukt inbäddad i hög­ sommargrönska. Gruset knastrar under skorna och trots det makliga tempot får sommarvärmen svet­ ten att bryta fram i pannan. Vi är på väg att besöka Martina Högberg. ­S edan år 1999 arrenderar hon ­Skärgårdsstiftelsens ­m insta jordbruk där hon odlar grönsaker och ­föder upp en mindre besättning med avelsdjur av rasen ­Aberdeen Angus. Glada KRAV-höns finns också på gården, bosatta i en husvagn som med jämna mellanrum flyttas ­mellan gröna betesplättar. Två lika glada sommar­grisar vält­ rar sig i en gyttjepöl och grymtar av förtjusning när Martina sköljer av dem med v­ attenstrålen. – Det är jättebra hjälpredor i trädgården, försäk­ rar Martina och stänger, till unggrisarnas uppen­ bara besvikelse, av vattnet igen. Det var en livslång dröm om att bli jordbrukare och en längtan till skärgården som för elva år sedan tog henne till Finnhamn och Idholmens gård. Med naturbruksgymnasium och trädgårdsutbild­ ning i bagaget behövde hon ingen lång betänketid

Ösandholm Fjärdholm

Byholmen SkarpIdholmen

Skärflacket

Idholmen

LillKastholmarna StorKastholmarna

Djupfladen

Korsholmen

Stora Jolpan

Stor-Kastet

Söder-Långholm

Finnhamn

Bockholmen

Kålgårdsön

Lilla Jolpan Klippingen Knokan

Ingmarsö Rävsjöfjärden

Särsö

Bockholmen 0

1 km

Stora Rävsön

4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Finnhamn är ett semester­ paradis på gränsen till ytterskärgården. Med vandrarhem, krog, tältcamping och bondgård finns det mycket att göra för be­sökaren. Det är också ett populärt resmål under höst och vinter weekend där det erbjuds lugn och ro och god mat i härlig skärgårdsmiljö. Tillsynsman är Lasse Westling.

när hon av Rolf och Ulla Andersson på Finnhamn Arkipelag AB erbjöds att arrendera det sex hektar stora jordbruket som då hade legat obrukat i 50 år. – Det går runt, även om jag egentligen hade tänkt mig betydligt mer mark. Men mycket mer är det inte. mitt i den intensiva skördetiden är arbetsdagarna långa. Visserligen sköter sig djuren i stort sett själva där de går i bete på näraliggande öar. Men djuren måste ändå ha daglig tillsyn och KRAV-märkta vin­ bär, gurkor, potatis, tomater, lök och sallad kräver mycket arbete. Det ska vattnas, rensas, skördas, tvättas, packas. Varje dag. Och några anställda – eller tid att slå sig ner för att prata – finns det inte utrymme för. Vi slår istället följe med Martina till trädgårds­ landen där hon ska hämta dagens skörd som sedan säljs i den egna gårdsbutiken. Många av de 1 500 dagliga besökarna till Finnhamn gör som vi själva har gjort och följer den smala vägen till Idholmen och Martinas butik. Lön för mödan är nyskördade grönsaker att ta med sig hem. – Turisterna utgör en viktig förutsättning för gårdens drift, summerar hon. Nästan allt jag odlar ­säljer jag direkt på gården. i de prunkande trädgårdslanden växer nu s­ allad, persilja, dill, morötter, lök, vitlök, socker­ ärtor, mangold och betor i olika färger. Den magra men bördiga jorden ger goda förutsättningar för rikliga skördar. I växthusen är gurkorna mogna medans ­tomaterna väntar på sin tur att bli färdiga för skörd. – Jag skördar i princip varje dag fram till slutet av september, säger Martina med famnen full av ­jordiga grönsaker. Och min butik är aldrig låst, är jag inte där får man lägga pengar i en burk. Röda och gula betor läggs upp på en bänk utanför ett av växthusen för att sköljas av. Därefter ska de väl­ lustigt exponeras på hyllorna i den lilla gårdsbutiken. Och Martina är noga med vad som odlas. Bara det bästa är gott nog. Isbergssallad, till exem­ pel, ­avfärdar hon snabbt som ointressant. Krispig och rödkantad bataviasallad, däremot, finner nåd i ­hennes butik. – Den är snygg, god och håller formen, avgör Martina. Det jag odlar ska smaka bäst, annars är det inte mödan värt.

››

Martina Högberg odlar och säljer KRAV-märkta grönsaker och bär på Idholmens gård.

Idholmens gård, Finnhamn

Myggskären med sina öppna bodar där Idholmens manPåkan övernattagård odlas ekologiska grönsaker och blommor

i trädgårdslanden, och här finns ett hundratal höns som värper KRAV-ägg. På gården finns också Aberdeen Anguskor, som lämpar sig särskilt väl på de lite magrare marker som finns i skärgården. Om sommaren finns här även grisar som arbetar i trädgården. Gårdsbutiken har öppet helgdagar under vår, försommar och höst. I skördetid har gården öppet varje dag mellan kl 15.00-17.00. De som önskar kan boka en visning av gården på idholmen@finnhamn.se

Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk i Stockholms skärgård. Alla arrenderas ut med uppgift att hålla djur och bevara betesmarkerna öppna.

Britten har alltid tyckt om att fotografera och även gjort arbete för praktverket ”Upplands Nya Flora”. Här Hönsbär i ytterskärgården.

TEMA SKÖRDETID

På Östanviks gård odlar man KRAV-märkta grönsaker både på friland och i ett 200 kvadratmeter stort växthus.

››

är det när vi några dagar senare besöker Nämdö och Camilla Strandman och Albert Mattsson. De arrenderar Östanviks Gård som är ett av Skärgårdsstiftelsens största jordbruk. Hit kom de från Hälsingland efter att ha sett en annons i Land. Trettio år senare är de fortfarande kvar. – Vi har blivit experter på logistik och diversi­ fiering. Vi är tusenkonstnärer och kan nästan allt, summerar Albert samtidigt som han justerar den maskin som ska göra balar av det nyslagna höet. På gården, som sedan 1989 är KRAV-certifierad, finns idag får, lamm, köttdjur och höns. Djuren håller betesmarkerna på flera av öarna i närheten öppna och grönsaker odlas på friland och i ett 200 kvadratmeter stort växthus. lika bråda skördedagar

innebär, förutom att höet måste bärgas, att färdiga grönsaker ska tas om hand för att säljas i den egna gårdsbutiken. Så småningom ska även lamm och ungdjur slaktas och köttet tas om hand och frysas in.

skördetid på östanviks gård

6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Inte heller Camilla har tid för någon längre prat­ stund utan att samtidigt ha något att sysselsätta sig med. I hennes kök luktar det tungt av fårfett som blandas med olivolja och bivax efter eget recept. Salvan packas i burkar och förses med handskrivna etiketter. – Perfekt för torra fötter, försäkrar Camilla. Det gäller att ta vara på allt som djuren ger för att få det att gå runt. Så har det alltid varit i skärgården. Och så är det än idag. eftersom allt som produceras på gården också säljs i den egna butiken, utan mellanhänder, ger det tillräckliga inkomster för att familjen ska klara sig. I drygt 25 år har Camilla och Albert sålt sina pro­ dukter direkt till kund. Från midsommar till slutet av augusti är den populära gårdsbutiken öppen tre dagar i veckan. – Här finns sylt, saft, ägg, kött, honung, olja, fårskinn och färska grönsaker, säger Camilla och visar runt i lokalen som för dagen hålls stängd men där köerna dagen efter vårt besök ska ringla sig

Sommarjobbande Mikaela Sävström och Lovisa Fagergren hjälper till att skörda allt som säljs i gårdsbutiken.

På gården finns 150 frigående värphöns.

östanviks gård, Nämdö Nästan allt som produceras här säljs direkt till konsument i gårdsbutiken. En mindre del säljs till utvalda skärgårdshandlare och krogar. Här kan du köpa lamm- och nötkött, grönsaker, ägg och skinnhantverk. På gården tar man emot studiebesök och här kan du även hyra stuga. För mer information se även www.ostanviksgard.se

långt ut på gårdsplanen redan en halvtimme innan dörrarna slås upp. Basen i butikssortimentet är härproducerat, ­vilket innebär att det är produkter från Alberts och ­Camillas egen gård: kött, skinn, ägg, grönsaker. Men mycket är också närproducerat av mathantverkare på gårdar i närheten. Här finns även glassdisk och ett café med hembakat bröd. När butiken är stängd hänvisas till självbetjäningen i källaren under boningshuset. – Det är både roligt och jobbigt att sälja sina egna produkter, konstaterar Camilla och rör om i grytan där fårfettet kokar. Men det är samtidigt ett villkor för att vi ska kunna leva som vi gör. grönsakerna som ska ­säljas i butiken dagen därpå. Med hjälp av sommar­ jobbande Lovisa Fagergren och Mikaela Sävström hämtas tomater, gurkor, rädisor, bönor, sallad och lök. Doften av fuktig skärgårdsmylla och solvarma ängar är full av löften. Och vem vet, snart hamnar kanske tomater och rädisor från Nämdö i ett kök nära dig.

nu återstår att skörda

∞

Skärvassa Nämdöfjärden

Krokvik Tjusvik

Nämdö Böte

Östanvik Kyrknäset

rrv

ike

n

Nämdö

ik

gv

n Lå

No

Uvön Sunnansund Rögrund

Vä

a str

et nd su Mörtö

Pilkobbsfjärden

Solvik Sand en

örr m O tröm Orrön s

Ekholmen Skärfjärden

0

2 km

Nämdö är en av de lite större öarna i Stockholms skärgård med mycket allmänägd mark. Här finns gott om plats för vandringar i skog och mark. Tillsynsman är Albert Mattson som tillsammans med Camilla Strandman driver Östanviks gård.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS JORDBRUK

Lill Shierman och hennes familj driver jordbruket på Västergården, Hjälmö

SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN PRESENTERAR

Våra jordbruk Skärgårdsstiftelsen äger 16 gårdar från norr till söder, flera av arrendatorerna är utöver jordbruket även anställda hos stiftelsen för att sköta naturvård eller tillsyn. Flera sidoarrenden hjälper också till att hålla ett öppet landskap. text

Anna Björkman

D

foto

Bosse Lind, Anna Björkman

e flesta av jordbruken är små­ skaliga och alla drivs av enga­ gerade och kunniga människor som brinner för det de gör, tio gårdar ligger på öar och sex stycken på fastlandet. Gårdarna har alla köpts in i syfte att rädda de kulturella värden som finns i både mark och byggnader. Arrenda­ torerna driver egna jordbruksföretag och äger sina djur och maskiner som är nödvändiga i det jord- och skogsbruk som utförs. För stiftelsen är det oerhört värdefullt att jordbrukarna lever och ver­ kar året om i naturreservaten. Förutom utbildning och erfarenhet tillför de den helhetssyn på området som är så viktigt för att allt skall fungera.

det är viktigt att värna om det gamla jordbrukslandskapet på våra marker. Utan jordbrukarna och deras djur skulle ­marker på exempelvis Lidö och Nämdö vara igen­ vuxna. Samtliga gårdar är gamla och vitt­ nar om en svunnen tid men visar också att det finns möjlighet att leva så här än i dag. Både växt- och djurliv gynnas av att mar­ kerna hålls öppna då vi får en större art­ rikedom. Vissa arter som orkidéer, ovan­ liga typer av gräs och fjärilar går att spana på i hagarna.

måste flaskmatas. Till sommaren släpps de ut på bete och sedan ska höet in i juliaugusti. I september drar slakten i gång. Då finns det möjlighet att köpa ekologiskt kött och fina fällar på våra gårdar. Under vintern när djuren vilar tryggt i höfyllda spiltor är utfodring, mockning, fårklipp­ ning, vaccinering, EU-stödsansökningar, kurser i livsmedelshantering, bokslut och övrig administration det som fyller jord­ brukarnas vardag. som tillsammans med sin familj driver jordbruk på Västergården på Hjälmö berättar: – Besökarna, så länge de håller sina ­hundar kopplade, är ofta en ovärderlig hjälp då de ibland upptäcker skadade bo­

lill schierman

strängt upp­ tagna i ladugårdarna och i hagarna för att hålla koll på alla nyfödda lamm och ­kalvar. Det är ett heltidsjobb särskilt då det ibland uppstår problem och djuren på våren är jordbrukarna

8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS JORDBRUK

skap innan vi gör det. Jag har många be­ rättelser om båtfolk som dragit upp tackor ur sjön eller dagsbesökare som ringt och rapporterat då ett djur är skadat. Eftersom våra djur går på bete på öarna runt om­ kring är det omöjligt att ha ständig uppsyn och vi är alltid tacksamma när besökare engagerar sig och hjälper till. familjen sjöblom – Karin, Krister, Kerstin

och Villiam bor på Oppgården på Lådna. Karin och Krister flyttade in redan 2007 med ambitionen att starta en egen gård. Markerna på Lådna används för att odla vinterfoder till korna på och idag har de tio kor som kalvar i mars och under som­ maren har de ett 30-tal djur som betar på Lådna och Lådnaön. Karin berättar att det är riktiga skärgårdskor som är köpta på olika håll i trakten. Rasen är en Angus­ korsning och passar utmärkt på skären. Man vet att kor i vuxen ålder kan bli sjuka av smitta från fästingar men kalvar klarar sjukdomen och blir immuna resten av ­livet. Därför kan det vara en fördel att köpa djur som gått ute redan från början. ibland råmas det över sundet,

korna ­ ratar en del med varandra från olika öar p men än så länge är det ingen som simmat över. De verkar nöjda med tillvaron helt enkelt, berättar Karin. Båtfolk och tältare rör sig alldeles i närheten och för det mesta

går det bra. Det verkar finnas en ömse­ sidig respekt och dessutom skulle vi inte ha ­djuren så om vi inte visste att de höll sig lugna, fortsätter hon. Ibland tycker dock Karin att en del besökare går för nära. – Titta gärna men klappa och mata skulle jag avråda ifrån, menar Karin. I somras var det några tältare som ringde och bad om hjälp då korna ställt sig mitt bland tälten. Då fick vi åka dit och mota iväg dem en bit. Det finns alltid en oro för konflikter mellan besökare och djur, åt båda hållen! En liten hund som är lös kan göra stor skada. Och kor är stora djur som kan vara både busiga och nyfikna eller irriterade av bromsar och insekter. också 40 värphöns och ­ atten Totte. Ägg säljs i ett av husen på k gården. Vanligtvis går det även att köpa grön­saker och potatis, men just i år med an­ ledning av föräldraledighet låter man köks­ trädgården vila. För övrigt blir det jobb med allt från diverse motormek, dataprogram­ mering, trädgårdsjobb och Kristers halvtids­ tjänst som naturvårdare åt stiftelsen. – Vi får mycket uppskattning av ­be­­sökare för det jobb vi gör. Och miljön är otroligt vacker, man blir lätt lyrisk till och med när man sprider dynga, våra fält har ju havsutsikt, ler Karin när jag frågar henne vad som är bäst med att vara jord­ brukare på Lådna. på gården finns

­ kärgårdsstiftelsens S jordbruk ­håller ­markerna öppna När de traditionella näringarna i skärgården mer eller mindre försvann så hotades kulturlandskapet av igenväxning och det var ett av skälen till att stiftelsen bildades. De senaste fyrtio åren har stiftelsen lagt ner omfattande resurser på att bevara jordbruken på sina områden. I gamla tider hölls landskapet öppet av betesdjuren. Då fanns jordbruk eller betesmark på i stort sett varje ö med växtlighet. Nu får man hjälpa de öppna markerna på traven. På stiftelsens områden finns totalt 16 jordbruk som arren­deras av skärgårdsbor, tio av dem ligger på öar och sex på fastlandet. Det är små och ofta ganska pittoreska jordbruk fjärran från kostnadseffektivt stordriftstänkande. Många av stiftelsens jordbrukare har också en deltidstjänst som natur­vårdare. Det är denna typ av kombinationsarbete som gör det möjligt att ekonomiskt klara av att driva ett småskaligt skärgårdsjordbruk med betesdjur.

∞

Karin, Krister, Kerstin och Villiam Sjöblom har jordbruket på Oppgården, Lådna.

Korna råmar och pratar mellan öarna, men håller sig på sin egen strand.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

» Många kommer fram till oss under höbärgningen och tackar för att vi fortsätter arbeta med landskapet på det här sättet «

I jämförelse med torkning på slag (liggande på marken) är torkning på hässja mindre känsligt för regn, då det yttersta hölagret fungerar ungefär som ett paraply för det underliggande höet.

TEMA SKÖRDETID

Med hästar och hässjor i blodet Karen Andersson har arbetat på Skärgårdsstiftelsen i många år och till vardags är hon natur­vårdsassistent med sin huvudsakliga arbetsplats inne på Skeppsholmen. Men så fort hon kommer hem väntar en annan roll som funnits med henne och familjen i generationer, då blir hon bonde vid gården Nystugan på Ingarö. text

Ulrika Palmblad

foto

Ulrika Aronsson

P

å gården finns två norska fjordhästar som är Karens egna och en inackordering i stallet. – Jag har alltid varit intresserad av jordbru­ ket, säger Karen som också har ett stort häst­ intresse. Det är framförallt hästarna som gjort att Karen och hennes familj fortfarande brukar marken runt gården. För att få foder till hästarna slår och hässjar de hö på gammalt sätt vilket ger mycket god kvalitet på höet. Att det är hästarna som på det sättet håller landskapet öppet tänker inte så många på säger ­Karen som gärna skulle ha fler djur om tiden räckte till. – Många kommer fram till oss under höbärg­ ningen och tackar för att vi fortsätter arbeta med landskapet på det här sättet, säger Karen. För henne är höbärgningen också en social tilldragelse då alla runtom gården måste hjälpa till. Flera moment i ­höbärgningen är riktigt tunga och då är alla stora och starka grannar en verklig tillgång. Även barnen är välkomna, och att åka hölass är populärt. – I fjol så vägrade en av småkillarna att kliva av lasset när hans pappa kom och hämtade honom, skrattar Karen.

för dem som t­ ittar på och Karen berättar att många tar med sig kaffekorgen till åkern och fikar eller hjälper till på ett hörn. – Det är roligt att jobba tillsammans även om ­jobbet är tungt, vi märker också att vi får så mycket uppskattning vilket ger oss lite extra ork. Det är många moment som ska klaras av innan höet är bärgat på skullen, uppskattningsvis tror ­Karen att de lägger ned tre arbetsveckor på höskör­ den. Ungefär 15 hässjor brukar de få ihop vilket ett bra år ger ungefär sju ton hö. Karens egna hästar är små i maten och äter ungefär 2,5 ton tillsammans på ett år. Överskottet säljer hon och sparar lite till nästkommande år ifall det blir dålig skörd, men timpenningen blir mycket låg. – Hade jag inte haft hästarna och vetskapen om att de på det här sättet kan få både bra och billigt foder hade jag nog inte fortsatt, avslutar Karen.

höskörden är även en begivenhet

∞

Många steg i höskörden 1: Slår höet med slåtteraggregat bakom traktor. En person går alltid före traktorn och ser till att inga smådjur eller r­ ådjurskid hamnar i vägen för traktorn. (Ganska vanligt i stordrift då det inte finns resurser att jobba så.) 2: Höet ligger på backen och vänds maskinellt med en hövändare ett par gånger för att luftas. 3: Spettar störhål med jordspett för att få upp störarna som hässjorna ska byggas runt. Nio störar går det åt till varje hässja, ett tungt jobb. 4: Tråda första varvet på hässjan med ståltråd som höet sedan ska vila på. 5: Drar ihop höet på backen med traktor och släpräfsa. 6: Hässja allt hö för hand, totalt brukar det bli fyra varv med tråd för att få upp allt hö. På hässjan ska det sedan stå och torka i cirka 3-4 veckor, ibland mer om det regnar. Sedan petas höet av för hand skickas vidare in i höpressen som gör balar. Balarna lyfts sedan in och travas på höskullen manuellt. Det kan man kalla sommarjobb!

Gården Nystugan ligger ute på Ingarö i Skälsmara. Gården består av 22 hektar och har cirka 4 hektar åkermark fördelade på sjutton skiften. Karen Andersson är uppvuxen på gården som funnits i familjens ägo i genera­ tioner. Nedtecknat finns att familjen bott i Skäls­mara sedan mitten av 1600-talet.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

Fiskarbönderna jordlotter var små och karga, att odla jorden var ett strävsamt jobb.

Fiskarbönderna i skärgården Att bedriva jordbruk i skärgården har alltid varit tufft och är det än idag. Stiftelsens små ­skärgårdsjordbruk är både lika och väldigt annorlunda mot äldre tiders fiskarbönders gårdar. text

Misse Ljungström

foto

Skärgårdsstiftelsens bildarkiv

M

an behöver inte förflytta sig särskilt långt tillbaka i tiden för att hitta en helt annan skärgård än den vi ser idag. Det är inte mer än omkring femtio – sextio år sedan det kom elektricitet ut till öarna. Och för hundra år ­sedan fanns det ingen möjlighet att ringa till mer än de allra största öarna, där det fanns telefonväxlar, som sköttes av någon öbo. Att tänka sig att ringa i ytterskärgården var omöjligt, först under efter­ krigstiden kom möjligheten för dem som hade VHF och då ringde man över Stockholm Radio. Det här är svårt att föreställa sig idag, när ­mobiler och internet gjort det möjligt för männis­ kor att sitta på någon enslig kobbe och ändå inte missa ett dugg av de pågående kommunika­t ionerna i samhället; vänner, nyheter, väderrapporter och nättidningar finns alltid nära till hands, även långt ut i arkipelagen.

12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

ett rätt okänt begrepp för de flesta stockholmare. Öarna mellan Stockolm och havet var en okänd, enslig och glest befolkad bygd långt borta och inga sommargäster hade ännu hittat hit. Här ute levde de; fiskarbönderna på sina små ­karga jordlotter, man hade några höns, en gris, ­några får, en ko eller i alla fall en get men fisket och jakten stod ofta för den viktigaste försörjningen. På så sätt var skärgårdsbönder ofta privilegierade, för även om skördar slog fel behövde de, tack vare fisket inte svälta, som bönder i många andra l­andsdelar. Skärgården var väldigt mycket kalare förr än nu. Det berodde på att skärgårdsbonden förvånande ofta hade ganska många djur, som betade ute på ­holmar och kobbar så länge det fanns minsta strå kvar. Och till vinterfoder samlade man in gräs från ängar, vass, mossa och man tog löv från träd och buskar, ja,

för 150 år sedan var skärgården

FISKARBÖNDERNA

allt som gick att äta egentligen. Efter­som markerna ­oftast inte var lämpade att odla spannmål var krea­ turen viktiga som bytes­varor mot mjöl till bröd. nå , hur flöt då livet

i skärgården i gången tid? Många har läst Roland Svenssons fina bok ”Skär­ gårdsliv i gången tid” och kunnat följa skärgårds­ bornas liv årstid för årstid. Självhushåll rådde ­genom århundradena och byteshandel idkades med befolkningen på fastlandet, dit man fraktade sin salta strömming, sina ägg, ejderdun, sälskinn, ved och andra produkter från öarna. Den långa mörka vintern ägnades åt vård av nät, reparationer, not- och saxfiske och förberedelser för säl- och fågeljakten, då männen under långa perioder gav sig ut i ytterskärgården för att fiska och jaga sjöfågel. Uttrycket ”fiskarbönder” säger i sig att ­fisket spelat oerhört stor ekonomisk roll och jordbruk mer kommit i andra hand.

hållningssällskap och med anställd personal. Det var Hasse Lundin och Lasse Karlsson, som också funge­rade som stiftelsens tillsynsmän för ­markerna, som också blev naturreservat. Fåren höll markerna öppna och anställningsför­ hållandet gjorde det möjligt för Hasse och Lasse att försörja sig och sina familjer trots att det vid den här tiden blivit i det närmaste omöjligt att försörja sig på småjordbruk i Sverige. I flera år planerades för att lägga om jordbruksdriften från anställning till arrende och från djurhållning med endast får till en kombination av får och nötdjur, vilket ­skulle ge bättre ekonomi. I början av 1980-talet hade man funnit en lösning och Hasse blev jordbruksar­ rendator och Lasse fick ansvaret för skogsbruket. ­Numera är Hasse pensionär sedan många år och bor i Gyttorp, medan Lasse fortfarande arbetar som tillsynsman. som kom i stiftelsens ägo var det lilla nedlagda jordbruket Västergården på Hjälmö som inköptes 1967. Här blev Sven Öberg arren­ dator. Hans pappa hade arrenderat Västergården i ett par decennier och Sven arbetade redan då på gården och var övertygad om att det nu skulle gå att få dess marker i ordning igen. Efter mycket röjnings­arbete, dikning och stängsling fick gården sitt liv tillbaka, Sven skaffade både nötkreatur och får, som hjälp att hålla markerna inom reservatet öppna och han plöjde åkrar för fodersäd och klöver. 1973 fick han ut systersonen Raymond Ringquist, som delade på arrendet. Båda är nu pensionärer och idag är det Raymonds yngsta dotter Lill och hennes man som är arrendatorer.

nästa jordbruk

från medeltiden fram till förra sekelskiftet, med avbrott för reformationen, kungliga förläningar till adeln, ovälkomna intrång av ryska och danska krigsflottor och sjukdoms­ epidemier. Många skärgårdsbor ägnade sig förstås åt sjöfart på något sätt. Antingen gick de ut på sjön, blev lotsar eller fyrvaktare eller skaffade sig egna skutor för att försörja sig på frakter. Ångbåtarna gjorde skärgården tillgänglig för de första sommargästerna. De kom ut, kanske ­lockade av någon skärgårdskvinna, som sålde sin strömming och sina jordgubbar på torget. Även chansen att få se skärgårdsbornas berömda jordgubbs­odlingar ”på rik­ tigt” och se konstnärernas skärgård lockade. Vartefter tiden gick ökade trycket från stadsborna på öarna. så här såg skärgården ut

det var mellan första och andra världskriget,

i och med att skärgårdslivet förändrades, som tan­ karna på att skydda och bevara den skärgård som fanns förr växte fram. Många unga skärgårdsbor hade ­flyttat från öarna. De ville inte ta över jordbru­ ken, som istället lades ner. Sommar­gäster köpte eller hyrde hus och gårdar och alltfler människor upptäck­ te skärgården som rekreationsplats. 1959 bildades Stiftelsen Stockholms Skärgård med ett syfte att köpa, bevara och hålla ­vackra ­kulturmarker öppna så att öarna skulle vara tillgäng­liga för det ökande antalet besökare från tätorterna. ­Meningen var också att stiftelsen skulle kunna ge unga skärgårdsbor jobb, så att de stannade kvar och skärgården kunde fortsätta att vara en levande bygd. När stiftelsen i början av 1960-talet köpte delar av Arholma och dess övärld fick de tre nedlagda jord­ bruk att ta hand om. Bull-Augusts gård nära ­Arholma by, som nu är populärt vandrarhem, Godthem, som fungerar som bostad för tillsynsmannen samt Simes­ gården, där jordbruksarrendatorn Jonny Nord, nu bor med sin familj.

efter hand införlivades många fler jordbruk i stif­ telsens vård. De utgör små pärlor av påminnelser om skärgården förr och många av dem är populära utflyktsmål.

∞

Djuren flyttades mellan öar, kobbar och skär för att beta. Eftersom markerna oftast inte var lämpade för att odla spannmål var kreaturen viktiga som bytesvaror mot mjöl till bröd.

stiftelsens första jordbruk och de första åren drevs det, baserat på fårskötsel, tillsammans med Stockholms läns hus­

arholma kom alltså att bli

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

» Det går en tydlig trend över hela västvärlden där det närproducerade och ekologiska slår igenom även i den hårt urbaniserade staden «

Hos Mathias Dahlgren är det alltid skördetid Det här numret har vi dedikerat till skördetiden, men skörden i sig blir ganska ­ointressant om ingen finns på andra sidan och tar hand om den på ett bra sätt. För att ta reda på vad som händer med fina närproducerade råvaror när de når staden och restaurangborden kontaktade vi råvarans främste kvalitetsförkunnare, stjärnkocken Mathias Dahlgren, och fick en exklusiv intervju med en ödmjuk kreatör som alltid är på jakt efter nya sätt att utveckla smaker och förädla fina råvaror. text

14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Ulrika Palmblad

foto

Grand Hôtel/press

TEMA SKÖRDETID

Mathias Dahlgren Bredvid Grand Hôtel på Blasieholmen har han etablerat sin stjärnkrog som har samma namn som kocken själv, Mathias Dahlgren. Här samlar han intryck från hela världen samtidigt som han arbetar mycket med närproducerat. Omkring Mathias möts det globala och lokala varje dag. Meritlistan är lång 1997 vann han ”kock-VM”, Bocuse d’Or och under åren 1996-2005 drev han restaurang Bon Lloc som hade en stjärna i den prestigefyllda Guide Michelin. 2007 öppnade han restau­ rangen vid Grand Hôtel som 2008 också fick en stjärna i Guide Michelin, 2009 uppgraderades den till två stjärnor samtidigt som sidorestaurangen Matbaren fick en stjärna. Sedan 2008 är Mathias Dahlgren också adjungerad professor vid Restauranghögskolan, Umeå universitet.

V

id en resa till usa under våren ­ esökte ­Mathias bland annat b Brooklyn i New York där många privatpersoner men även restau­ rangägare odlar sina egna grön­saker och örter på tak, terrasser och balkonger. – Min personal, speciellt de lite yngre i 25-­årsåldern odlar på kolonilotter och balkonger, för dem är allt som har med växtkraft och även jordbruk lite spän­ nande. För Mathias själv är jordbruk inget exotiskt eller trendigt, uppväxt på en gård utanför Umeå verkar han stå med båda fötterna i myllan. – Det jag kan tycka är intressant är ändå hur den här typen av trender uppstår samtidigt på så många olika platser över världen. Kanske är det så enkelt som att man delar samma tid, samma ­värderingar och samma drömmar, reflekterar han och ­fortsätter. – De som är födda någon gång på tidigt nittiotal i städerna är kanske tredje och även fjärde generationens stadsbo. De hade inte ens far- eller morföräldrar som kom från landsbygden, för dem är det här en helt ny värld. för mathias som är uppvuxen i Väster­ botten är jordbruk och odling inget nytt, däremot är ­skärgården en ganska ny upp­ täckt. För ett år sedan köpte han och hans fru ett fritidshus på Vindö. – Jag gillar att vara ute i naturen och att gå längs havet tycker jag mycket om. Det är en härlig kontrast till stan och jag kan hämta kraft där. Men det är inte bara som­ maren som lockar Mathias till skärgården. – Jag gillar alla årstider där ute, att fira jul och att vara ute när det är lugnt och tyst. restaurangen använder också gärna råvaror från skärgården, från S:t Annas

skärgård köper de in ­abborre och även skärgårdsbäret havtorn är en ­favorit. – Syran i havtorn gör att den går att ­använda till alla typer av maträtter, för­ rätter, desserter, allt. När jag ber honom att lista favoritfiskarna hamnar ­abborren överst men även gös och sik går bra. Vi pratar lite om de projekt som nu star­ tas med att odla våra inhemska fiskarter och här ser ­Mathias en lysande framtid för dem som lyckas. – Det krävs säkert stora investeringar för att få det att fungera, men här finns en jätte­marknad. med begreppet ”det natur­liga köket” som matfilosofi och där ingår mycket närodlat, men fram­förallt vill han arbeta med råvaror i säsong. – En råvara i säsong är alltid som bäst, dessutom är den alltid billigare. Att arbeta med det är nästan viktigare än att det är närproducerat. Är råvaran i säsong är den alltid godast och nyttigast just då, säger Mathias. Han återkommer flera gånger under vårt samtal till både det närprodu­ cerade och till råvarans säsonger, att detta ligger honom nära framgår tydligt. Men han poängterar också med eftertryck att han alltid har ett öppet sinne. – Jag värnar alltid om närproducerat och rå­varor i säsong i första hand, men jag är ingen fundamentalist kring detta. För mig är det viktigt med ett ­öppet förhållnings­ sätt och jag är alltid öppen för nya idéer, vilket är mitt sätt att se på livet i stort.

hela tiden. Det här är ingen färdig­målad tavla, det händer nya saker här varje dag, säger Mathias. På frågan om han inte ­känner sig pressad av prestationskrav ­utifrån svarar han att den pressen kan han helt bortse ifrån, då har han en mycket ­högre press på sig själv. – Jag vill alltid göra saker bättre, det finns en stark drivkraft hos mig att lära mig mer. Jag ställer mig alltid frågan, ­varför tycker jag så? Inspiration är för mig ­något som händer inne mig, inte något som sätts igång av yttre stimuli, däremot har jag svårt att bli inspirerad om jag är stressad och oharmo­nisk.

mathias dahlgren arbetar

kanske främsta matkreatörer finns det många som vittnar om och kanske ligger hemligheten i hans framgång i just öppenheten. – Jag kan få inspiration från allt och ­miljön här på restaurangen är spännande

att det här är en av världens

för mathias är alla delar i processen fram till att rätten serveras på matbordet viktiga och inget som kan stressas fram. Då blir också matproducenterna en förut­ sättning för matupplevelsen. Han har ­genom åren byggt upp ett stort kontaktnät med duktiga producenter och gett ut två böcker om det naturliga köket och kopp­ lingen till dem som producerar maten. – I en nära dialog med producenten får maten en annan identitet. Helt ­plötsligt kan jag påverka både utveckling och kvali­tet, helt enkelt få bättre mat, säger Mathias.

iväg och innan vi skiljs åt undrar jag om stiftelsen kan locka Mathias Dahlgren att öppna krog i skärgården? – Jag är full av beundran för dem som ­driver krog både i skärgården och på ­G otland med så kort säsong. Vi har en krog ute på Vindö och jag förstår inte hur de får ihop det. Men mitt mål har egent­ligen ­aldrig varit att ha många ­restauranger, svarar han. Men det är klart om rätt er­ bjudande dyker upp så…

under samtalet skenar fantasin

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

Djuren håller markerna öppna i skärgården. När det sen är dags för slakt slipper de långa stressande transporter tack vara ö-slakteriet.

Tavastboda Ö-slakteri

Kött från djur som sluppit långa transporter

Det finns undersökningar som visar att så många som 86 procent av alla konsumenter säger att de vill ha närproducerat kött. På slakteriet Ö-märkt på Värmdö har man hittat nya möjligheter för djurhållare att sälja sitt kött hemma på gården text

Misse Ljungström

foto

D

Misse Ljungström, Kajsa Markne, Lena Bergström

et moderna slakteriet vid stranden i ­Tavast­boda på Värmdö invigdes i augusti 2006. Landshöv­ ding Mats Hellström invigde och önskade det lilla kvalitetsslakteriet lycka till. Under de år som gått har slakteriet blivit speciellt skärgårdens slakteri, men Henri Tengvall, som är både VD och initiativtagare till slakteriet betonar att upptagningsområdet sträcker sig mellan, Upp­ lands Väsby, Vallentuna och Österåker i norr till Nynäshamn och Södertälje i söder och UpplandsBro, Nykvarn och Ekerö i väster, även om beteck­ ningen Skärgårdskött är det som fastnat i allmän­ hetens medvetande.

16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

det var också i skärgården som tanken på ett slakteri växte fram. Öarna behövde djur som höll markerna öppna, men eftersom kommersiell slakt hemma inte längre förekommer, tvingades ­djuren till långa, stressande transporter till slakterier i Uppsala­trakten ­eller i Sörmland. I kretsen kring möjabon Henri Tengvall växte intresset för att sam­ ordna betesmarker på Möja. Med i tankarna när ett stort fårhus byggdes på ön fanns behovet av att ­kunna slakta djuren på ett humant och rimligt sätt utan långa landsvägstransporter. Tavastboda vid Stavsnäs hade ett nära nog idealiskt läge för ­djurägare på öarna.

TAVASTBODA Ö-SLAKTERI

Slakteriet och gårdsbutiken ligger längst ut på Värmdö.

Djuren tas in i slakteriet en åt gången, i en stressfri miljö.

i det moderna slakteriet, som förmodligen har den vackraste utsikten ett slakteri kan ha, tas djuren in ett och ett. Inget stress ska kännas för djuren utan allt går till så lugnt som möjligt. Här slaktas 250 nötdjur och 1500 lamm per år, nötköttet utgör 67 procent av produktionen räknat i kilo. Nötkött är också det som lönar sig bäst och som Henri Tengvall säger: – Utan nötkött skulle slakteriet inte finnas. Lamm betingar högre omkostnad eftersom de tar tre ­gånger längre tid än nöt i produktionen.

håller får, framför­ allt för att hålla markerna öppna. På grund av skärgårdsöarnas beskaffenhet är betet magrare än exempel­vis i Mälaren där djuren snabbare ­bygger på sina fettlager. Ö-fåren är magrare och det finns motsägelser mellan EU-krav på djuren och betnings­kraven. Men det här är fakta och borde inte ­innebära några egentliga problem. Många av öarnas ­djurägare anlitar Svenska Djurhälsovården, där man får både rådgivning och förebyggande hälso­vård av veterinärer, som är specialiserade på får och nötdjur och gärna vill jobba med det som kan vara problem på öarna. De konstaterar också att skärgårdsdjuren är lika friska som fetare djur. – Det är bra med Fårhälsovården, för man kan ringa veterinären varje dag om man vill när det ­gäller problem i besättningen, dessutom får man analys av parasitprov, säger Camilla Strandman från Östanvik på Nämdö.

många av skärgårdsbönderna

i slakteriets hela koncept från första början. Både byggnaden och ­utrustningen är väl genomtänkta och nyligen köptes en gas­driven transportbil in. Däremot är slakteriet en stor elkonsument efter­ som det går åt mycket el till kylarna. Överskotts­ värmen från dem används för att värma vattnet i slakteriet och man funderar över andra lösningar för att försöka få ner elförbrukningen.

miljötänkande finns med

Henri Tengvall, VD och en av slakteriets initiativtagare.

slakteriet hårdare, dels på hem­ sidan dels med pluggannonser och både skyltar, kyl­ skåpsmagneter, kockmössor och förkläden har tagits fram för att finnas med i ett nytt koncept. Det inne­ bär att kunder ska kunna köpa lådor på 10 – 15 kilo hängmörat kvalitetskött, ofta med nya styckningar och produktutvecklingar av kött som annars bara skulle malts till färs. Gården som haft djuret står i cen­ trum och det ska vara ”nära mellan slutkund och djur­ uppfödare”. Beskrivningar av gården, liksom tips och recept samt någon skylt eller kockmössa ­följer med i lådan, som kan avhämtas på gården, dit en obruten kylkedja fört tillbaka köttet. ­Personal på många sko­ lor och restauranger, som ­redan är ­kunder, kommer antagligen gärna också att använda de klädsamma förklädena och kockmössorna, ­vilket ytter­ligare spri­ der medvetenheten om var köttet kommer ifrån. Gårdar med gårdsbutik säljer ju redan allt sitt eget kött hemma men det här är ett koncept som ­borde passa utmärkt för de gårdar som inte har egen gårdsförsäljning utan bara skickat iväg sina djur till slakteri. Det ligger i tiden att ha koll på var maten och dryckerna kommer ifrån. Och nog är det lätt att tänka sig att man får en speciell respekt och känsla för kött från exempelvis Stegsholm på Gålö om man dessförinnan varit där och tittat på kalvsläppet! Den som är nyfiken på att se när de ystra kalvarna släpps ut på grönbete, kan åka till exempelvis Stegs­ holm. Den 15 maj har de och fler gårdar i skärgården släpp s­ amtidigt.

nu profilerar sig

TAVASTBODA Ö-SLAKTERI Köper in både nöt och lamm från gårdar där djuren rör sig fritt på ett naturligt bete och tas väl omhand. Lugna ­transporter, ofta med båt och lokalt i skärgården. Gårdsbutiken Tavastboda: Beställning via hemsidan, ­varorna hämtas på gårdsbutiken. Öppet lördagar 10-13. www.o-markt.se

ö-märkt har som mål att vara ett självbärande slak­ teri i samarbete med djurhållare och kunder, men för det krävs en verksamhet som rullar hela året, därför uppmuntras djurägarna att slakta även på våren. – Vi måste också jobba gemensamt för att få ­bättre betalt för köttet genom att vi levererar bra kött till kunderna från gårdar de känner och betona att det kommer från ett kvalitetsslakteri, att transporterna är korta och att djuren bidragit till att hålla skär­ gårdsmarkerna öppna, säger Henri Tengvall

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

TEMA SKÖRDETID

Slow Food Gott, rent och rättvist text

T Fem långsamma matfrågor till Marqus Östin Marqus är kock och bagare samt styrelsemedlem i Slow Food. Vi är beroende av mat från utlan­det, hur kan vi handla medvetet? – Att följa säsongerna och leta i sitt när­område är en bra start för att minska sitt beroende av utländsk mat. Ju längre ­ hemifrån råvarorna kommer, desto viktigare att försäkra sig om att de produceras på ett hållbart sätt. Var hittar jag information om bra matbutiker? – Ytterst få matbutiker är helt igenom ”bra” men de flesta har sina styrkor, och har möjlighet att ta hem bra matvaror, bara de vet att de är efterfrågade, satsa på att göra din matbutik bättre genom att ställa krav! Har alla råd att tänka så här? – Alla har råd att planera sin meny och att handla efter säsongerna. Mycket sparande ligger också i att inte slänga mat. Tycker barn att det är kul med mat? – Barn som slipper stress, tvång och pekpinnar kopplat till mat har alla möjligheter att utveckla ett roligt förhållande till mat och smaker. Skillnad på Slow Food Stockholm Haga och Slow Food Stockholm? – Slow Food Haga och Slow Food Stockholm är två olika lokalföreningar, båda med Stockholm som bas. Föreningarnas aktiviteter skiftar men man delar samma gemensamma vision, om god ren och rättvis mat.

Slow Food har idag över 100 000 medlemmar i 132 länder. Läs mer om Slow Food på: www.slowfoodstockholmhaga.se www.slowfoodinternational.com

innan du lägger ner matvarorna i korgen? Tittar du på annat än prislappen? Slow Food Stockholm Haga vill inspirera oss till att tänka på just detta innan vi handlar maten och drycken. – Varje gång du handlar gör du ett aktivt val om vad du vill stoppa i dig. Det ska vara gott, lustfyllt och roligt med mat, ­särskilt i vardagen, säger Ulla Tillgren, ­ordförande för Slow Food Stockholm Haga, en av ­Sveriges 21 Slow Food-föreningar. Slow Food är en ideell internationell ­organisation som slår vakt om en mång­ fald av smaker och biologisk mångfald. änker du efter

allt började i italien 1987 då ­föreningen Slow Food grundades av en grupp mat­ intres­­serade intellektuella som en mot­ reaktion på att Mc Donalds skulle öppna sin första restaurang i Italien, vid Spanska ­trappan i Rom. – Vi sysslar inte med pekpinnar utan vill väcka folks nyfikenhet. Sverige har fantastiskt fina råvaror och vi vill visa på alternativ till den enkelspåriga fastfoodkulturen där en hamburgare kan smaka likadant vart du än kommer. Det tar ­faktiskt ­kortare tid och är billigare att laga till en pasta med hemlagad tomatsås än att köpa och värma en fryst, färdiglagad rätt i ugnen, säger Ulla. – I skärgården kan du hitta så mycket bra råvaror. Den som äter grönsaker när det är säsong märker ju också skillnad i smaken. En tomat som fått växa och mogna i juli smakar ju sött och fruktigt, medan toma­ terna som finns att köpa mitt i vintern inte smakar ett dugg, fortsätter hon.

Anna Björkman, Ulla Tillgren

foto

Karin Romdahl

Demeter är bra vägledning och har ­förenklat livet för alla konsumenter som kämpar med att finna det bästa a­ lternativet. genom debatter, surdegsbakning, semina­ rier, filmvisningar och utflykter vill Slow Food föreningar runt om i världen få igång ett intresse kring matfrågor. I Stockholm ordnas så kallade taste workshops för barn, ungdomar och vuxna. – Vi äter lokalt men tänker globalt, ­säger Ulla Tillgren och berättar om den lyckade kampanjen ”Saffran vinner över opium” som föreningen genomförde under ­vintern. Föreningen köpte in ekologisk saffran från ett kvinnokooperativ i ­Afghanistan och sålde det i Sverige. De bakade saff­rans­­bullar, bland annat i form av saffrans­soldater, till­ sammans i ­föreningen och sålde dem inför Lucia. Dessutom ­såldes den rena saffranen i en rad butiker i ­Sverige och ­köptes in av många kända restauranger i Stockholms­ området. Saffransförtjänsten har oavkortat gått till ­kvinnokooperativet som gått över från att odla opium till s­ affran. i slutet av maj arrangerade Birgitta ­ odigh, en av medlemmarna i Slow Food M Haga, förenin­gens skärgårdsresa i matens tecken. Först besöktes Ö-slakt i Tavast­ boda på Värmdö. – Hos Tavastboda ägnar man stor om­ sorg åt djuren när de ska till slakt. De djur som kommer dit från skärgården ­utsätts inte för stress eller långa transporter. ­I nnan nötköttet ska malas till färs hängs köttet så att det blir riktigt mört. Det är den godaste nötfärs jag ätit, utbrister Ulla. skärgårdsresan fortsatte till gällnö

som finns för ­säsongen behöver inte vara svårt. Så här i skördetider är det extra roligt att pröva på allt som finns i välsorterade grönsaks­diskar, på torget eller direkt från en ­odlare. På vin­ tern däremot krävs det lite extra efter­tanke, det är en sport att försöka hitta schysst och god mat. Många vet inte om de kan lita på märk­ ningen av maten i butikerna men de etablera­ de märkningarna, Krav, Rätt­visemärkt och att

18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

hitta de

råvaror

där det åts smörrebröd med lokala ­råvaror på Gällnö café. Hemgjord syrensaft och kaffe rostat på Waxholms kafferosteri ställ­ des också fram på borden. Därefter prome­ nerades det genom orkidétäta ­lundar och fält till familjen Rörbys sparrisodling med smakprovning och ett intressant föredrag om hur odlingen blivit till. Avslutningsvis besöktes Skärgårdsstiftelsens arrendegård på Hjälmö, där familjen Schierman tog emot och visade runt på gården.

∞

PAUL AUSTER – FÖRFATTARMÖTE

Paul Austers korta besök på Grinda gav mersmak. Han vill gärna återvända för att åka längre ut i ytterskärgården, se den obrutna horisontlinjen och uppleva midnattsolen.

– Den kände New York-författaren Paul Auster åkte till Grinda på upptäcktsresa. text

Jonas Axelsson

P

foto

Ulrika Palmblad

med skär­ gårdsbåten, efter en försommarlunch ute på Grinda Wärdshus, får Paul Auster svara på frågor om sina intryck av skärgården. – Bedövande vackert. Vilka färger och vilket skirt ljus. Jag ser en natur som inte verkar sönderexploa­ terad utan här har svenskarna tydligen över lång tid hittat platser som harmonierar påtagligt med natu­ rens förutsättningar. Det var en ren njutning att fär­ das ut med båten och att sedan komma till Grinda. Där åt vi en sällsynt god måltid med sill och färskpota­ tis. Snapsen kändes förrädisk i solen, man behövde inte mycket för att dåsa till. Sedan tog utsikten över och det stilla livet bland båthusen. Jag uppskattade dessutom historien om ön och värdshuset. å tillbakavägen in till stockholm

kan du tänka dig att återvända hit?

– Absolut. Men då åker jag gärna ännu längre ut. Jag längtar efter den obrutna horisontlinjen. Vill

gärna jämföra den med Atlantens, som jag och Siri, min fru, följer med blicken varje ­sommar när vi åker till Nantucket för en veckas sommarferie. – Jag har förstått att Strindberg hade ett starkt förhållande till vissa öar i denna skärgård. Jag går gärna i hans fotspår och ser om jag kan hitta inspiration att plocka med mig hem till ­B rooklyn. Dessutom vill jag gärna uppleva den ljusa ­m idsommarnatten härute. Det hinns ­t yvärr inte med nu. 

 dina amerikanska vänner till ett skärgårdsbesök, vad får de inte ­m issa då?

 – Ta skärgårdsbåten från Nybrokajen (färden ut genom stan är mäktig), sill och snaps är ett måste men också jordgubbar, och prata med infödin­ garna. Deras berättelser om den ö du befinner dig på är ­garanterat minnesvärda.

om du skulle rekommendera

∞

Foto: Jerry Bauer

Prata med infödingarna!

Paul Auster Född 1947 i New Jersey och sedan länge bosatt i Brooklyn, New York, tillsam­ mans med sin fru Siri Hustvedt, även hon framgångsrik författare. Auster påbörjade sin litterära verksamhet som översättare av fransk lyrik och debuterade som författare på 1970-talet. Han fick sitt stora publika genombrott med romansviten New York-trilogin i slutet av 1980-talet, och har sedan dess befäst sin plats i litteraturhis­ torien genom romaner, poesi, essäsamlingar och filmmanus. Ett genom­gående tema i hans berättelser är att allt hänger ihop; i slutet av romanerna knyts de mest osan­no­lika sammanträffanden ihop.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

TILLGÄNGLIGHET I SKÄRGÅRDEN

Öppen skärgård för alla text

Ulrika Palmblad

foto

Bosse Lind

I

februari i år startade ett stort till­ gänglighetsprojekt i Stockholms skär­ gård. ”Öppen skärgård för alla” som är ­finansierat av Europeiska Socialfonden i syfte att kompetensutveckla besöks­näringen vad det gäller tillgänglighetsfrågor.

Huvudman

för projektet är den ekono­ miska föreningen Öppen Skärgård men även Skärgårdsstiftelsen kommer att få ut­ bildning genom projektet. – Projektet har två målgrupper, säger Kersti Wiberg, projektledare med lång erfaren­het från arbete med tillgänglighets­ frågor både hos Skärgårdsstiftelsen och Vaxholmsbolaget. – Främst vänder vi oss självklart till pro­ jektdeltagarna, vilka är verksamma inom besöksnäringen i Stockholms skärgård, och som ska få utbildning i frågor kring tillgänglighet, men vi kommer även ha en nära kontakt med det som kallas effekt­ målgruppen. Nämligen dem som idag många gånger har mindre möjligheter att besöka vår vackra skärgård, personer med funktionsnedsättningar av olika slag, barn­ familjer och äldre som kan ha svårt att ta sig fram med barnvagnar eller har svårt att gå. Här ingår även dem som har låg kun­ skap om skärgården, till exempel svenskar med invandrarbakgrund.

kersti berättar om en undersökning

som gjorts för att ta reda på vad svenskar med invandrarbakgrund egentligen vet om övärlden utanför Stockholm. – På frågan om hur många öar man tror

finns därute svarade majoriteten mellan 20-40 stycken, ingen gissade över 30 000. förutom fysisk tillgänglighet så handlar effektmålgruppens frågeställningar ofta om samma saker, vad väntar därute? Fungerar båten även för mig? Är båtarna säkra? Vad är egentligen allemansrätten – vad får man besöka och vad får man göra? – Kunskapen om skärgården hos effekt­ målgruppen är ofta låg, säger Kersti. Men även besöksnäringens kunskap om effekt­ målgruppens behov är låg och de möjlig­heter en tillgängligare skärgård skapar ­genom att locka nya köpstarka kundgrupper.

och när jag träffar Kersti under sommaren har de precis avslutat den så kallade mobiliserings­ fasen då man genomfört ett antal enkäter och sammanställt resultaten för att veta åt vilken håll man ska gå vidare med projek­ tet. Gentemot näringen har man undersökt vad det finns för kunskaper kring de här frågorna och från effektmålgruppen har man tagit fram synpunkter på vilka svårig­ heter de upplever och vad deras önskemål om de starkaste utvecklingsbehoven är. – För många av de vi frågat är detta totalt okänt land, det kan gälla både näringen och de som vill till skärgården, säger Kersti.

projektet är uppdelat i två faser

ska projektgruppen nu titta på vilken typ av utbildning som de olika grupperna behöver och hur de kan matchas med förkunskaperna man har. För Kersti och projektgruppen känns be­

från underlaget

20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

mötandefrågan som den allra mest centrala för den vidare utvecklingen av frågan. – Vi kommer självklart att ta upp frågor och ge råd om hur man bäst anpassar sin anläggning för att tillgängliggöra den för alla som vill dit, men viktigast av allt är ändå hur vi möts och hur vi blir bemötta. Från båda håll, säger Kersti som är mycket glad över att projektet blivit av. – Jag har arbetat med de här frågorna ­under många år och sett att behovet av mötes­platser är stort, säger Kersti. Hon be­ tonar att om frågorna tas på allvar så finns det mycket att tjäna både i pengar för nä­ ringen och nya upplevelser för målgruppen som bara blir större och större i takt med att befolkningen i Sverige blir allt äldre. – De som varit aktiva i skärgården och kanske haft egen båt vill inte tappa ”sin skärgård” bara för att de blir äldre. För småföretagen i skärgården finns här en mycket stor utvecklingspotential som kan ge god lönsamhet framöver. Många av de som tillhör de här målgrupperna vill kanske också kunna komma ut i skärgården under andra årstider när det är lite svalare och lugnare vilket också kan förlänga säsongen för många företagare – en tydlig koppling till det som Öppen skärgård verkar för. projektperioden tar slut i augusti 2013

och då är förhoppningen att ”Öppen skär­ gård för alla” ska var en kvalitetssäkring för framtiden. Projektets samarbetar bl a med, Handisam, Stockholms läns lands­ ting, Naturvårdsverket, HSO och självklart finansiären Europeiska Socialfonden vilket är tunga aktörer som borgar för att resulta­ ten kan tas om hand. – Vi vill inte att det här bara ska bli ett tomtebloss just nu utan vi vill få en långsik­ tighet i det här. Vi ska skapa en bestående förändring och en acceptans för de här frågorna i Stockholms skärgård, vilket för­ hoppningsvis kan visa vägen även för andra regioner, avslutar Kersti Wiberg.

∞

Projekt Öppen Skärgård för alla sträcker sig mellan februari 2011 och augusti 2013. Projektet finansieras av EUKersti Wiberg medel genom Europeiska Socialfonden. Huvudman för projektet är ekonomiska föreningen Öppen Skärgård som skapades i syfte att marknadsföra alla aktörer i Stockholms skärgård, där även stiftelsen ingår. Uppdraget för projekt ”Öppen Skärgård för alla” är: Värdskap, tillgänglighet, kommunikation och information.

TILLGÄNGLIGHET I SKÄRGÅRDEN

Björnö ligger längst ut på Ingarö i Värmdö kommun. Här finns både fina stränder och klippbad.

Tångräkasnorkel

Snorkelled på Björnö Nu är det bestämt att det ska anläggas en snorkelled på B ­ jörnö i Värmdö kommun. ­ Efter inventeringar på Östra Lagnö, Riddersholm och på B ­ jörnö kom man fram till att just Björnö passade bäst för nästa snorkelled och denna gång anpassas den för personer med funktionshinder. Leden förväntas bli klar i slutet av september. text

Anna Björkman

–

foto

Ulrika Palmblad, Sara Hallén

den snorkelled som vi anlade 2009

på Nåttarö är mycket uppskattad berät­ tar Stiftelsens miljöchef Karin Strandfager och förklarar också att det är WWF som finansierar leden via projekt ”Innovativ naturvård”. – Av 23 sökande var vi en av sju som fick projektpengar, vilket vi är väldigt stolta och glada över. Skärgårdsstiftelsen står bakom snorkelledens utformning och ­idéerna om tillgänglighetsanpassningen.

finns handtag och en disk­borste så att be­ sökare kan hålla sig fast och borsta bort eventuell påväxt på skylten. Informationen är anpassad så att besöka­ re ska kunna läsa skyltarna även från ytan och mellan varje skylt löper en botten­lina som visar stigens dragning. Informations­ skyltar kommer även att placeras på land. För att synskadade ska kunna tillgodogöra sig informationen kommer det att finnas skyltar med blindskrift i anslutning till snorkelleden.

Lättillgänglig brygga vid Torpesand.

det finns en lättillgänglig badbrygga

på Björnö sedan tidigare och den 200-300 meter långa leden ska ligga i anslutning till den. Vattenområdet runt bryggan och längs klipporna är fint. Det är som gjort för en trevlig snorklingstur. På ­sandbotten och bland stenar trivs tångsnällor, blås­ tång och musslor. – Leden går som mest på tre meters djup och ska ­provas ut av er­faren person som har kunskap om tillgänglighetsfrågor, ­säger stiftelsens Sara Hallén. Skyltar på förankringsblock av ­cement, läggs ner på ­botten på cirka 1-3 meters djup. Precis som på Nåttarös snorkel­led

en snorkelled gör det möjligt för fler

att upptäcka havsmiljön på ett enkelt sätt, det behövs bara cyklop och badkläder. Skärgårdsstiftelsen är övertygad om att upplevelser av den marina miljön, i kombi­ nation med information, har stor potential att öka kunskapen om den mångfald av liv som finns i havet. Det är en kunskap som idag inte är allmänt spridd och därför ­viktig att nå ut med. – En ökad kunskap och förståelse för den marina miljön tror vi leder till en ökad vilja att bevara densamma, säger Karin Strandfager.

Björnö och ­tillgänglighet Det går att komma till Björnö med SLbuss; 428 och 429 från Slussen. Från bussen till badbryggan är det cirka 2 km. Det finns parkering och toaletter cirka 500 meter från badet och nere vid badet har man anpassat omklädningshytt och brygga för personer med funktionshinder. Mer information om leden kommer att förmedlas genom Skärgårdsstiftelsens hemsida samt på www.båtmiljö.se.

∞

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 21

TILLGÄNGLIGHET

Gålölägret anordnas av Föreningen för Integrerad Ungdomsverksamhet, som är en ideell föreningen och samarbetar med Högalids församling, Stockholms stift och Svenska Scoutförbundet.

På Gålö arrangeras det varje sommar sedan 1989 ett mycket speciellt konfirmationsläger där centrala frågeställningar i både livet och kristendomen ställs på sin spets varje dag.

Här blir alla bara människor text

Ulrika Palmblad

foto

Gålölägret, Thure Wikberg

U

nder fyra veckor träffas här en grupp fjortonåringar där ungefär hälften har ­någon form av funk­ tionshinder, ofta är det en diagnos som rör intellektet och inte kroppsliga funktions­ hinder. Tillsammans idkar ungdomarna friluftsliv och har djupa diskussioner kring livets mening. – Kontrastera mellan ungdomarna hjäl­ per till att visa människors värde. Samva­ ron här tydliggör för alla som är med vad det innebär att vara människa, säger präs­ ten Jonas Persson som har varit verksam på lägret sedan 1999. – Här är man inte främst sitt handikapp utan man är sin personlighet. Man blir en människa.

att för många av ung­domarna blir insikten om detta en oer­ hörd be­frielse i ett samhälle som blir allt mer uppknutet kring ­materiell framgång, utseende och prestation. – Här blir allt det där oviktigt, vilket hjälper oss i vår målsättning att riva murar och gränser mellan människor med olika förutsättningar. Jag frågar Jonas om hur bemötandet av det annor­lunda har förändrats under de år man arrangerat lägret. Idag kan vi se män­ niskor med intellektuella funktionshinder på ett helt annat sätt än för bara tio år sedan. Han håller med mig om att media med Glada Hudik i spetsen synliggör grup­ pen på ett helt annat sätt. Det han också märkt under de tjugo år han varit på Gålö, är att allt fler får diagnoser relaterade till intellektuell funktionsnedsättning. Dock tycker han att det fokus gruppen har fått har både en fram- och en baksida. – Självklart är det viktigt att vi synlig­ gör den här gruppen människor i vårt samhälle, samtidigt som det också gör att de framstår som mer speciella. Här vill vi tvärtom tona ned olikheterna och fokusera på hur lika vi är som människor med eller utan funktionshinder.

särbehandlas ingen utan alla får vara med på lika villkor ­vilket stärker alla ungdomarna enormt. Till ­exempel anordnas en övernattning under bar himmel på en av öarna utanför Gålö. – Många av ungdomarna med en diag­ nos har alltid blivit särbehandlade, därför tycker vi att det är extra viktigt att de får samma utmaningar och förut­sättningar som vanliga ungdomar. Att se hur alla växer med den typen av lite strapatsfyllt friluftsliv är fantastiskt, säger Jonas. Målsättningen att få fram rätt attityder och bryta ned murar och gränser är en process och tar nästan hela lägret att uppnå fullt ut. – Efter tre, tre och en halv vecka brukar vi ha nått dit vi vill, en befriande känsla för samtliga att leva så.

under lägret på gålö

jonas persson berättar

processen tar inte slut med att lägret

tar slut utan fortsätter för många även på hemmaplan. – I Högalids Församling fortsätter ung­ domarna att samlas även under höst- och vårterminerna så att känslan och gemen­ skapen man fått uppleva under lägret inte ska försvinna. Vi hjälper till att upp­ rätthålla vänskapsbanden på så sätt, för många av våra ungdomar kan inte hantera mobiltelefoner eller facebook, säger Jonas. – Att rekrytera ungdomar till lägret kan vara ­ganska svårt, fortsätter Jonas och där tycker han att framförallt ung­ domarna utan funktionsnedsättning blir för ­ensamma i sina beslut. – Dagens föräldrar vill hela tiden att barnen ska få bestämma själva vilket natur­ligtvis är bra, men många missar också tillfällen som kan vara oerhört ut­ vecklande för dem. Det är inte självklart för ungdomar utan diagnos att tillbringa fyra veckor här på Gålö men jag har inte sett någon som inte både vuxit som män­ niska och fått nya perspektiv och vänner efter vistelsen här. Jonas efterlyser därför lite mer vägledning från vuxenvärlden så att fler kan få möjlighet att växa.

∞

» Vår målsättning är att riva murar och gränser mellan människor med olika förutsättningar «

Gålölägret Fyra veckor i början av varje sommar på Gålögården, som ägs av Klubbens­ borg. Andakter och konfirmation sker i Prins Oscars kapell på Gålö. Lägret drivs av en förening som söker medel för sin verksamhet genom olika fonder. Högalids församling ser till att det finns en präst på plats. Lägret är mycket personalintensivt och många av ledarna har själva en gång konfirmerats på Gålö. Vill du veta mer om Gålölägret se www.galo.nu

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 23

» Jag vill visa att livet inte tar slut och att det finns en andra chans «

Med Bandi vill Annie leva igen Annie Moberg och hästen Bandido eller Bandi som hon kallar honom är en kärlekssaga i ordets rätta bemärkelse. Tillsammans har de övervunnit handikapp och svåra trauman och har en ordlös förståelse för varandra som går utanför det mesta du har sett förut. text

Ulrika Palmblad

foto

Karen Andersson

– vi var två ganska trasiga själar som hittade varandra, säger Annie och lutar sig mot Bandis hals och ger honom en kärleks­ full smekning över manen. Hästen Bandi och ridningen är det som får henne att trots mycket svåra smärtor ta sig upp på morgnarna ifrån sjuksängen och soffan, för det är där hon ligger för det mesta när hon inte sitter på ­hästryggen ­eller kör vagnen efter Bandi. När hon ­berättar sin historia blir det nästan ofattbart att se henne få kraft av hästen. för fem år sedan blev Annie förlamad från nacken och nedåt i en fallolycka där hon som hon beskriver det blev ”hängd” ­mellan ett par spjälor i trappan där hon fastnat i fallet. Ingen trodde någonsin att hon skulle kunna resa sig från sängen igen. – Jag ville bara dö, säger Annie om tiden efter olyckan. Olyckan blev ett svårt slag för Annie som var en aktiv världsmedborgare med

hundar, hästar och ridning som sin stora hobby. Att förbli sängliggande var inte ett alternativ och så småningom började de svarta tankarna efter olyckan ersättas med en övertygelse hos Annie att hon ­måste återvända till hästvärlden för att hitta ­meningen med livet igen. – Vi måste nog köpa en häst älskling, sa hon till sin man Tommy, som svarade, men du kan ju inte ens gå på toaletten själv. men planen stod fast och trots omgivning­ ens farhågor stöttade de Annie i beslutet och för två år sedan hittade hon ­drömhästen, Bandido – en vacker P.R.E från Spaniens hästaristokrati. Illa ­behandlad med hem­ ska upplevelser från åren i ­Spanien där uppfödarna inte skyr några metoder för att få de vackra hingstarna att lyda minsta vink hittade han en fristad tillsammans med Annie. När hon fick Bandi kunde hon inte resa sig ur rullstolen utan satt i sin permobil och

24 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

styrde honom helt med hjälp av sin röst. – Han är antagligen Sveriges och ­kanske världens enda häst som är inkörd med per­ mobil, ler hon. När hon beskriver mötet med Bandi väller tårarna upp i ögonen på mig och jag har svårt att hålla gråten borta. – Ingen annan fick röra honom än jag i början, det var som att han förstod att jag inte kunde slå honom eller göra honom illa, han var oerhört beskyddande mot mig och behandlade mig som en bebis tillbaka. Han närmade sig så försiktigt, berättar hon. – Att jag kan rida igen är, helt Bandis förtjänst. är överväldigande att se även för mig som inte är någon hästtjej. Sakta tar sig Annie runt honom i stallgången och ryktar hans man med långsamma rörelser medan hon hela ­tiden småpratar med låg och trygg röst. ­Flera gånger vinglar hon till och jag blir rädd att hon ska falla men hästen stöttar upp henne

samspelet mellan henne och hästen

TILLGÄNGLIGHET

så att hon kan fortsätta runt. Försiktigt trär hon på honom sele och träns för att inte göra honom illa i den ­sargade munnen, som uppfödarna förstört. När proceduren är klar leder Annie Bandi ut ur stallet med hjälp av sin rullator och sin assistent Emelie som finns med henne hela tiden. och Annie håller i tyglarna, även assistenten Emelie och min kollega Karen och undertecknad för följa med. Tillsammans med vagnen som väger 200 kilo blir det ett tungt lass för Bandi att dra. – Han älskar det här, säger Annie som med rösten skickar signaler till hästen. Hon blandar sina kommandon på ­spanska, tyska och svenska beroende på att han lärt sig dem på olika håll. Ibland om vi måste runt ett hinder pratar hon med honom som om han vore en människa och beskriver vad han ska göra. – Nu Bandi måste du gå runt jordhögen och sedan ska du svänga in på vägen här, säger hon och vi tittar förundrat på när hästen gör precis som hon säger.

idag ska bandi köras med vagn

är det dags för Bandi att vila i hagen medan Annie och Emilie tar en fika tillsammans med oss. När Bandi är avselad kör Emilie fram Annies permobil som har stått parkerad i hans box under tiden vi varit ute. Kon­ trasten mellan Annie på kuskbocken och Annie i permobilen blir påfallande tydlig nu, och Annie bekräftar att både hon själv och omgivningen ofta glömmer bort hur sjuk hon egentligen är. – När jag kommer hem efter ­timmarna hos Bandi är jag helt slut, resten av ­dagen är jag sängbunden, säger Annie. Assisten­ terna finns runt henne 17 ­timmar om ­dygnet och hon får aldrig lämnas ­ensam. Med ­blödande ryggmärg, svår astma, l­eversvikt och bara en fungerande lunga är varje dag en kamp, men livet på ­hästryggen håller henne uppe. Den hårda ­medicineringen har gett henne stora problem med magsys­ temet och tidigare åkte hon ut och in på sjukhuset hela tiden. – Ridandet har gjort att jag slipper det nu, säger hon. efter rundturen med vagnen

sorer är det möjligt för henne att fortsätta sin hästrehabilitering. – Tyvärr blir det mycket extravaganser som får stryka på foten och där är jag jätte­tacksam för sponsringen att få rida på stiftelsens marker i Häringe. Det var ­annars en utgift jag skulle varit tvungen att välja bort. Det är svårt när man inte är helt stadig i sadeln att rida på ridvägar som är självklara för andra ryttare som med lätthet böjer sig undan från ned­ hängande grenar och låter hästarna ta sig fram i ­kuperad mark. Skärgårdsstiftelsens ­marker är perfekt anlagda och där kan även jag rida på utan att vara rädd för att falla av, säger Annie. Sponsringen av Annie för att hon ska kunna rida på stiftelsens ridstigar var till­ synsmannen Arne Selanders initiativ och beslutades tillsammans med förvaltaren Karin Strandfager. – När jag kom ut till Häringe och red längs vattnet för första gången började jag gråta berättar Annie. Jag trodde ­aldrig att jag skulle få se havet igen efter min olycka. annie är uppvuxen på ett Lipizzanerstuteri och hela familjen har alltid varit engage­ rad i hästarna. Kanske är det uppväxten och före­bilderna som ger henne styrkan att fortsätta. För när jag frågar henne om fram­ tidsdrömmarna tvekar hon inte på svaret. – Jag vill visa att livet inte tar slut och att det finns en andra chans. Jag var en ­duktig

ryttare en gång och jag vill fortsätta att utveckla mig och Bandi ännu mera. Med hans hjälp har jag gått från att vara ett handikappat miffo till att bli Annie igen. Det är först sista året nu som jag börjat kalla mig själv vid namn igen. Det var inte självklart för henne att ­ställa upp på bild och intervju men ­hennes för­ hoppning är att det här kan hjälpa andra att våga och hoppas. – Om jag kan inspirera handikappade att ta sig ut i naturen på hästryggen har jag nått mitt mål med det här. Det räcker med att en enda person tar sig ut så har jag lyckats. förutom att inspirera andra har Annie ­ ckså en annan dröm, att delta i dres­ o syr tillsammans med Bandi under Para­ lympics 2016. – Men med mina möjligheter känns det som en ouppnåelig dröm, det är så enormt stora insatser för att ta oss dit, massor av träning och vi ska ha ork och hälsa för det, samt att vi är i behov att någon tror på oss och stöttar oss ekonomiskt, avslutar hon. Efter timmarna i hennes sällskap kän­ ner jag ingen tveksamhet, klart att hon kommer att lyckas! Hennes historia ­t alar för sig själv, hon har redan bevisat att allt är möjligt i Annies värld. Det blir ett känslosamt farväl och jag känner att den här ­t jejen inspirerar inte bara dem i ­hennes egen situation. Hon är en förebild för oss alla!

∞

Skärgårdsstiftelsen sponsrar Annie Moberg med avgiften för ridtillstånd i Häringe Naturreservat så att hon kan rida och köra på stigarna där.

är tyvärr inte billigt. Hästsport i gemen är en dyr hobby, och när allt måste special­ anpassas till en handikappad ryttare drar kostnaderna i väg ordentligt. Annie behö­ ver specialsadlar både för att rida dressyr samt för att kunna rida ut på ett säkert sätt, samt att vagnen är specialanpassad. Det blir dyrt men tack vare välvilliga spon­

men att ägna sig åt handikappridning

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 25

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNRESOR

Höstens vänresor Stiftelsens vänresor är mycket populära och det gäller därför att boka i god tid. Vi hoppas emellertid att kunna ge alla som vill möjlighet att följa med. Hjärtligt välkomna! SKÄRGÅRDEN – VACKER ÅRET OM

Segla med Tre Kronor af Stockholm upplev skärgården under ett dygn

Ornö, Kyrkviken. Foto: Mats Lindfors.

Vänresa till Gillinge och Ornö 3 och 8 oktober vi slår på stort och ordnar redan i höst ännu en vänresa med Blidösundsbolagets Göran Sjödin som kapten och guide. Denna gång till vackra Gillinge i södra skärgården. Följ med från Skeppsholmen, ut genom Skurusundet och över Ersta­ viken. Ön Gillinge ägs till 80% av SEBs Rekreationsstiftelse och är den sydligaste ön i Skoboraden i Värmdö kommun. Här har tillsynsman Per Fjärdhäll vuxit upp och här har SEBs personal med ­familjer tillbringat somrar ända sedan 1967. Stockholms Enskilda Bank köpte Gillinge av Lennart Osterman. Lennart och hans far Hans Osterman importerade bilar från USA och England. Lennart var även road av helikoptrar och sjöflygplan vilka han bl.a. använde för att köra ut posten till öar i närheten. En Willy jeep och en Austin lastbil stod länge kvar på ön innan de såldes till entusiaster minns Jon Fjärdhäll, tillsynsman på Grinda och Per Fjärdhälls bror.

Bokas via olaget! b s d n u s ö d li B Program Gillinge och Ornö 08.00

Avresa med m/s SJÖBRIS från Skeppsholmen, kajen framför ­stiftelsens kansli. 10.15-11,45 Besök på Gillinge 12.20-13.15 Besök i Kyrkviken, Ornö 13.30-14.00 Besök på Vånkobben 17.00 Åter Skeppsholmen

vi stannar även till vid kyrkviken på ornö.

Tillsynsman Tom Granström möter upp och berättar om öns fältspatsgruva som lades ned 1965. På vår väg mot den gamla fältspatsgruvan ser vi Ornö kyrka som stod klar 1886 i Schweizerstil med mycket tunna tak och rikligt med snickar­ glädje. Nästa stopp blir lilla Vånkobben där Tom kommer att berätta om skärets fältspat- och kvartsbrott som var i drift åren 1902–1903 och 1911. På hemvägen går vi genom Långbälingssund, förbi Dalarö och genom Baggensstäket. Resan kostar 700:- kronor per person. I priset ingår: Båtresa, guidning, kaffe och smörgås på fm, kallskuren lunch med smör och bröd samt måltidsdryck. Du får ta med dig en vän. Vid bokning och köp av biljett uppge ditt vännummer som du finner på tidningens baksida. Resan bokas fr.o.m. den 19 ­september på enklaste sätt på Blidösundsbolagets hemsida www.blidosundsbolaget.se eller hos Blidösundsbolaget på tel 08-24 30 90 varvid du får ett bokningsnummer och kan hämta ut din biljett hos valfritt ATG-ombud. Du kan även köpa din biljett på rederiets kontor på Ferkens gränd 3, mitt på Skeppsbron. Blidösundsbolaget lämnar också upplysningar i övrigt om fartyget och resan. Väder och vind kan vi inte råda över och det kan därför hända att vi i sista stund måste ändra resmål.

∞

26 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

i oktober eller november och följ med ut på en oförglömlig färd. Den ståtliga Briggen med sin komfort håller dig varm även om det blåser och regnar. Seglatsen går i den södra delen av Stockholms ytterskärgård runt öarna Ornö, Utö och Nåttarö. Följ med och spana efter havsörn och säl tillsam­ mans med skärgårdsguide Jan Olsén som berättar om den lokala historien. I priset ingår buss- och båttransport, heldagsegling, måltider, bastu och övernattning ombord eller på Sjövärns­ kårens kursgård Märsgarn i Hårsfjär­ den. Alla måltider serveras ombord.

Bokas via Kronor! Briggen Tre Resorna går 22/10-4/11 Pris: 2 500 kr/person Avgång: 08.00 Buss från Citytermina­ len till Årsta brygga. Båt till Märsgarn. Hemfärd med båt och buss. Obs! Seglingen arrangeras av Briggen Tre ­kronor. Mer information på www.briggentrekronor.se eller ring 08-586 224 00.

∞

Via Skärgårdsstiftelsens hemsida kan du prenumerera på vårt digitala nyhetsbrev och ta del av aktuella händelser och liknande tips.

Eld över hav och land Åk ut i Skärgården och upplev Eldfesten på plats 15-16 oktober!

dƌĞĚũĞ ŚĞůŐĞŶ ŝ ŽŬƚŽďĞƌ ĮƌĂƌ ƐŬćƌŐĊƌĚĞŶ ĂƩ ĚĞŶ ůƵŐŶĂ ƐćƐŽŶŐĞŶ ďƂƌũĂƌ͘ <ƌŽŐĂƌ ƐĞƌǀĞƌĂƌ ĨĞƐƚŵĞŶLJĞƌ ŽĐŚ ĞůĚĂƌ ůLJƐĞƌ ƵƉƉ ŚƂƐƚŶĂƩĞŶ͘

WĂƐƐĂ ƉĊ ŽĐŚ ŶũƵƚ Ăǀ ŚƂƐƚĞŶ ŚŽƐ ŶĊŐŽŶ Ăǀ ƐŬćƌŐĊƌĚƐŬƌŽŐĂƌŶĂ ƐŽŵ ŚĂƌ ƐƉĞĐŝĞůůĂ ĞůĚƚĞŵĂŶ͘ ůĚĞŶ ŚĂƌ ďůŝǀŝƚ ĞŶ ƚƌĂĚŝƟŽŶ ƐŽŵ ŶƵ ŐĊƌ ĂƩ ƵƉƉůĞǀĂ ŝ ^ƚŽĐŬŚŽůŵƐ ƐŬćƌŐĊƌĚ ĨƌĊŶ ŶŽƌƌ Ɵůů ƐƂĚĞƌ͘ ůĚĞŶ ŚĂƌ ŐĞŶŽŵ ĊƌĞŶ ũŽŶŐůĞƌĂƚƐ͕ ďĞƐũƵŶŐŝƚƐ͕ ƐůƵŬĂƚƐ͕ ƌƵŶŶŝƚ͕ ŽĐŚ ƐŬũƵƟƚƐ ŵĞĚ ƉŝůďĊŐĞ͘ sĂĚ ŚćŶĚĞƌ ŝ Ċƌ͍ ĞƐƂŬ ǀĊƌ ŚĞŵƐŝĚĂ ŽĐŚ ďŽŬĂ ĚŝŶ ĞůĚƵƉƉůĞǀĞůƐĞ ŽŶůŝŶĞ͕ ƵŶĚĞƌ ŚƂƐƚĞŶ ŬŽŵŵĞƌ ĚĞƚ ĂƩ ĨLJůůĂƐ ƉĊ ŵĞĚ ŇĞƌ ŽĐŚ ŇĞƌ ĞƌďũƵĚĂŶĚĞŶ ƉĊ visitskargarden.se/eld͘ >LJƐƐŶĂ ćǀĞŶ ƉĊ ^ŬćƌŐĊƌĚƐƌĂĚŝŽŶ ϵϬ͕Ϯ ĨƂƌ ŵĞƌ ŝŶĨŽƌŵĂƟŽŶ Žŵ ǀĂĚ ƐŽŵ ŚćŶĚĞƌ ƵŶĚĞƌ ĞůĚŚĞůŐĞŶ͘ sĂƌŵƚ ǀćůŬŽŵŶĂ͊

dĞů͗ ϬϴͲϭϬϬ ϮϮϮ͕ ĞůĚΛǀŝƐŝƚƐŬĂƌŐĂƌĚĞŶ͘ƐĞ͕ ǁǁǁ͘ǀŝƐŝƚƐŬĂƌŐĂƌĚĞŶ͘ƐĞ

SOMMARENS VÄNRESOR TILL LILLA NASSA

Skärgårdsstiftelsens Vänresor till Lilla Nassa i augusti De fyra resorna till Lilla Nassa var fullbokade redan efter några timmar hos Blidösundsbolaget och skeppare Göran Sjödin tog ut drygt 800 vänner till Lilla Nassa tillsammans med skärgårdskunnige Jens Wahlstedt som guide. Möjafiskaren Rune Wikström tog emot på ön Sprickopp och berättade bland annat om sina vänner trutarna som troget följer honom och hans fiskebåt Kajsa. Nassa skärgård består av öar med namn som ­Hustrun, Bonden, Gubben och Gumman och vyerna är som om de vore målade av Roland Svensson. Vi tackar Rune Wikström och tillsynsman Bertil Öster för att vi fick komma. foto

Linnea Stake

Möjafiskaren Rune Wikström berättade inlevelsefullt.

Lilla Nass a som lig ger i ytte rskärgå

rden bju der på m ånga vac kra motiv.

Håll utkik efter andra evenemang på vår hemsida och i vårt digitala nyhetsbrev!

28 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Waxholmsbolaget arbetar intensivt tillsammans med olika aktörer på marknaden för att testa och utveckla bättre drivmedel för fartyg. Förhoppningen är att byta ut dagens diesel klass 1, mot en helt förnybar diesel. Lyckas vi med det skulle det minska vårt nettotillskott av koldioxid – upp till 80 %!

Korta fakta om långsiktig sjöfart Waxholmsbolaget är skärgårdens livsnerv med över 4 miljoner passagerare och 7 000 ton gods per år. Det ger oss inte bara ett särskilt ansvar, utan också styrkan och möjligheten att driva på miljöanpassningen inom sjöfarten i Stockholms län. Läs mer i vår broshyr ”Kollektivtrafik till sjöss – med hänsyn till miljön”. Den finns att ladda ner på www.waxholmsbolaget.se

Vi håller också på att byta ut våra motorer och installera ny teknik i våra fartyg för att effektivisera förbränningen. Det betyder både minskad bränsleförbrukning och renare avgaser.

Bara genom att installera bränsledatorer i våra fartyg har vi kunnat sänka toppfarten och minska bränsleförbrukningen med 10 % – och ändå komma fram i lika god tid som vanligt.

Stångmärkets julnummer kommer ut 24 november

Skärgårds Slakteriet Värmdö

Passa på att annonsera om julbord, marknader och andra julaktiviteter För bokning och annonsinformation: Hummelgren Media, 070-713 60 41, sten@hummelgrenmedia.se

Skärgårdens bygghandel Låt oss hjälpa till att förverkliga ditt drömboende där land möter hav.

Öppettider brädgården: måndag - fredag 7 - 16, lördagar 9 - 13 Vindö Landsväg 45 • 08-571 630 66 • info@vindobyggvaror.se Besök oss på nätet dygnet runt och läs mer! Webshop med priser:

www.vindobyggvaror.se

Just nu: 30% på Tanums Fönster & 25% på Bordörren samt finfina erbjudanden för dig som ska bygga bastu eller friggebod i höst.

HANDLA Lokalproducerat kött från frigående djur som varit stamgäster på naturens egen restaurang.

www.o-markt.se 08-571 434 20

Din fastighetsmäklare i söda skärgården Din fastighetsmäklare i södra skärgården

Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

Bankhuset • 130 54 Dalarö • Tel 08-501 518 80 • Fax 08-501 518 81 Mobil 073-500 00 52 • Båt 070-545 93 18 • dalaro@telia.com • www.dalaroskargard.se

30 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

TILLSYNSMÄNNEN RAPPORTERAR

Vi hälsar våra nya ­tillsynsmän välkomna!

Hur har säsongen varit?

Ni lär få se mer av dem i tidningen och på webben framöver

Hans Strandfager på Boskapsö berättar: – Är det nordlig vind är det oftast fullt här på Boskapsö, runt 30 båtar per natt. Det har varit mest segelbåtar och folk har inte gjort så mycket väsen av sig. Några rejäla grundstötningar har det blivit och då har man fått rycka ut och hjälpa till.

Ny tillsynsman på Utö erik aspson är 36 år och bor på Utö med frun ­T herese och barnen Vilda 8 år och Linus 4 år. På Utö har han bott sedan 1984 och känner Skär­ gårdsstiftelsen väl sedan tidigare. Nu har han en heltids­ tjänst hos stiftelsen och har upplevt sin ­första sommar som tillsynsman. – Det känns viktigt och roligt att jobba i en organisation som värnar om både gammal och ny kultur så väl som djur och natur. Den sociala biten är också kul, att möta folk och att kunna hjälpa till när det behövs. Erik har tidigare jobbat på Rånö Gård och varv som snickare och dykare.

Norra Utö förvärvades av Skärgårdsstiftelsen 1973. Stiftelsen har anlagt bad och rastplatser, byggt upp gång- och cykelstigar och bedriver ett aktivt naturvårdsinriktat skogsbruk.

Ny tillsynsman på Björnö anders aronsson

och bor på Ingarö med frun Anna-Lena, barnen Ulrika 13, Patrik 17 och ­hunden Linnea. Här har familjen bott i 14 år. De har ett sommar­ hus på Orrö som funnits i familjen i generationer och kär­ leken till skärgården är stor. – Halvtidstjänsten som tillsynsman passar bra då jag kan kombinera den med mina uppdrag åt Sjöassistans och det ­timmerhus jag håller på att bygga på Orrö, berättar han. Det är många be­sökare på Björnö sommartid vilket innebär många soprundor men också flera trevliga möten. Sommaren 2011 har varit en bra start på det nya jobbet med vackert väder och många glada badare. är 51 år

Björnöhalvön köptes av Skärgårdsstiftelsen 1981. Till stiftelsens första uppgifter hörde att öppna de gamla odlingsmarkerna, återfinna beteshagarnas stigar och rensa upp försumpade marker och vindfällen.

Johan Stavre på Själbottna, Östra Lagnö, m.fl. berättar: – Det har varit väldigt lugnt. I Norrpada till exempel där det ibland kan ligga 150 båtar har det som mest bara varit ett 30-tal. Och i Själbottna där det kan ligga 37 båtar har det som mest legat 11 båtar vid ett tillfälle, så soprundan har jag bara behövt ta en gång i veckan. Däremot har det varit en del sjöräddningsuppdrag och överträdelser i fågelskyddsom­rådena. Tyvärr har jag även hittat hundrivna får och fått göra polisanmälningar om detta.

Ove Nilsson på Nåttarö berättar: – Något färre båtar än vanligt i Östermars­fladen och ganska lugnt på områdena i det stora hela. På midsommarafton var det stökigt och polisen fick ingripa vid ett tillfälle. Senare under sommaren har vi haft en närgången älg på ön. Hon har hoppat på tre ben och folk har hört av sig och varit oroliga. Efter att ha råd­frågat jaktansvarig kom vi fram till att låta henne vara då hon hennes två kalvar behövde henne trots att hon var halt.

Gäddprojektet Med syfte att återintroducera gäddan i ytter­skärgården har ett projekt startat som sträcker sig från 1 december 2010 till sista december 2012. Finansieringen kommer av EU-pengar som Fiskeriverket delar ut till Länsstyrelserna. Huvudmän för detta projekt är Östra Svealands Fiskevatten­ ägarförbund och Skärgårdsstiftelsen. hur går det till? Vild avelsfisk fångas och rom och mjölke sätts samman. Sen är det bara att hoppas att befrukt­ ningen visar resultat. Efter några dagar får de ägg som är befruktade i sådana fall ”ögon”. De sätts då ut i fiskodlings­ behållarna som kommer att placeras i Ramsmoraån på Möja. Äggen kläcks när det tillströmmande åvattnet har rätt temperatur. Varje litet yngel krokar då fast i de granruskor som lagts ut och där hänger de tills gulsäcken är tom och de är redo att simma. sommaren 2011 blev ett försöksår

eftersom det var svårt att få tag på ­avelsfisk. Men försöket med den rom och mjölke man fick tag i gick bra,

vilket visar att metoden fungerar. Till nästa år hoppas tillsynsmännen Sten Söderlund och Björn Sundberg som arbetar med projektet att de ska kunna öka antalet yngel för utsättning i Stora Nassa och Gillöga.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 31

NOTERAT

Avtalsansvarig från och med den 15:e augusti har Skärgårdsstif­ telsen fått en avtalsansvarig på kansliet på Skepps­ holmen. Han heter Björn Strenger och är jurist som närmast kommer från Fi­ nansdepartementet där han har arbetat med miljörelate­ rade skatter som koldioxid­ skatter och EU-rätt. för björn är arbetet på Skärgårdsstiftelsen lite av en dröm som går i upp­f yllelse även om inte alla förstår varför han ­lämnar maktens centralkorridor på Finansdepartementet. – Jag har sneglat på Skärgårdsstiftelsen i flera år och blev jätteglad när jag ­hittade ett jobb här som passade mig. Från ­regeringskansliet har jag ibland t­ agit mig en lunchpromenad ut på Skeppsholmen och då sett stiftelsens kansli. Där vill jag jobba nån gång! har jag sagt till min fru. björn har en framgångsrik k ­ arriär

bakom sig och har arbetat både på närings­departementet och finansdepar­te­ mentet där arbetsuppgifterna har ­varit både varierande och stimulerande. När han släppte nyheten på Finans­de­par­ tementet att han skulle börja på Skärgårdsstiftelsen var det flera som höjde på ögonbrynen. Men många frågade också om det inte fanns fler tjänster ute för dem med. – Jag ville börja jobba med något jag verkligen brinner för, säger Björn som har hjärtat i natur, skärgård och båtliv. – Nu måste jag ta mig in i skärgårdsjuridiken, säger Björn på frågan om vad han ska göra först på stiftelsen. – Jag måste läsa in mig på fastighetsrätten igen så att jag verkligen kan få grepp om stiftelsens alla olika typer av kon­ trakt och avtal.

på frågan om stiftelsen kan räkna med lite finansiell med­ vind nu när vi har en gammal kollega till Anders Borg på plats, skrattar Björn och ler hemlighetsfullt. – Jag har ju alltid haft en god relation till finansministern…

Björn Strenger, jurist, 44 år. Gift och har två barn, en son på 6 år och en bonusson på 11. Har stark skärgårdsförankring, sommarboende på Ljusterö, där han målade sista källarfönstret nu under sommaren. Är en händig typ som gillar att renovera träbåtar och hus. Har en bakgrund som båtchef i lumpen och har även arbetat på seglarläger. Gillar Petterson båtar och har ägt och renoverat två stycken. Älskar också gamla varv.

Möjaträffen lördag den 17 september För fjärde året i rad arrangeras en dragspelsträff på Möja i ­mellersta skärgården. Kom med och spela eller bara för att lyssna och ta med inneskor om du inte vill dansa i strumporna. Plats: Möjahallen (mellan Berg och Löka) Tid: kl 12.00 Pris: 200 kr/person, spelmän betalar 100 kr För mer information se: www.mojagasthem.se

32 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Fornstig invigd på Gålö – En vandring genom 10 000 år av skärgårdshistoria var först och de följdes av vikingar, skärkarlar, husvagnscampare och ”Prins Carls Uppfostringsin­ rättning”, så inleds den nya fornstigen som bjuder på en natur­ skön vandring genom denna historia. Skyltar berättar om spän­ nande platser och händelser längs promenaden. Stigen är 3,8 kilometer lång och går genom ett vackert och kuperat landskap med vidsträckta utsikter. – Det är viktigt att synliggöra skärgårdshistorien även innan Hemsöborna, här finns mycket att berätta och ett stort intresse hos många av besökarna. På Gålö har vi nu många saker som tillsammans stärker upp varandra och ger ett brett besöksmål som blir angeläget för fler, sa Gustav Andersson, Miljö och Skär­ gårdslandstingsråd och Skärgårdsstiftelsens styrelseordförande som täckte av den stora informationsskylten och klippte bandet vid ingången till nya fornstigen.

stenålderns säljägare

skärgårdsstiftelsens vd

invignings­ talade också, hon beto­ nade vikten av att Skär­ gårdsstiftelsen utvecklar olika typer av attraktioner anpassade för att alla ska kunna ta del av det skär­ gården kan erbjuda. – En satsning som det här kan få hit olika ålders­ grupper som är intresserade av olika saker, k ­ ultur, natur och historia.

lena nyberg

vision blev verklighet.

F ­ orn­stigen är resultatet av ett samarbete mellan flera aktörer bl a Länsstyrelsen, Skärgårds­ stiftelsen och Gålöstiftelsen där Länsstyrelsen och Gålöstiftelsen stått för den huvudsakliga finansieringen. Idén till stigen kommer från de två arkeologerna Mattias Petters­ son och Roger Wikell och uppkom i samband med att de hittade fynd från Stenåldern när de håll på med en utgräving på Gålö för några år sedan. De kände då att de ville nå ut med kunska­ perna om skärgårdens historia på ett mer lättillgängligt sätt. – Det här är otroligt kul att vår vision nu blir verklighet. Ambitionen med stigen är att göra historia spännande och roligt vilket ligger rätt i tiden. Det finns väldigt många som är intresse­ rade av historia idag, och vi tror att vi kan nå dem med den här satsningen, säger Mattias Pettersson. att det har hänt lite på 10 000 år förstår vi enkelt bara genom att titta på Gålö som då bara var några kobbar som idag hänger ihop som en halvö. – Idag ligger skärgården ca 80-90 m högre än den gjorde för 10 000 år sedan vilket innebär att kuststräckan vid Gålö då låg någonstans vid kommungränsen mellan Huddinge och Haninge, avslutar Mattias. Fornstigen börjar vid Morarna på Gålö mittöver vägen från hembygdsföreningens lokaler på Skälåkersvägen 4.

UTNYTTJA DIN FLYTTRÄTT, SAM DINA PENSIONER PÅ ETT STÄLLE. För mer information om hur du får ditt kapital att växa gå in på www.jensensjoqvist.se eller ring oss på 08 - 728 22 80.

6M|EM|UQ L VPRNLQJ

Dimensionerad för yrkesbruk - älskad av fritidsskeppare

Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords och en harmonisk exteriör. Du som väljer att åka Tiiskeri får en trivsam kamrat på sjön som utstrålar trygghet och harmoni – och som du kan lita på i alla lägen.

Båtarför försjöfolk sjöfolk Båtar www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi www.tiiskeri.se/www.tiiskeri.fi SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 33

NOTERAT

Viktiga gåvor I förra numret av Stångmär­ ket presenterades de första givarna som generöst lagt grunden till våra nystartade gåvokonton. Denna gång tackar vi försäkringsbolaget Förenade Liv som nyligen skänkt 10 000 kr. Hälften av pengarna går till Miljö- och Naturvård och den andra hälften går till Kulturbygg­ nadsvård. Under ett besök på Utö i våras fick Försäkringsbolaget Marielouise Zetterström, ­Förenade livs vd Marielou­ Förenade Livs VD. ise Zetterström och hennes medar­betare höra om Skärgårdsstiftelsens arbete. – När vi förstod vilka fantastiska marker stiftelsen äger och förvaltar och vilket arbete som gjorts under organisationens dryga 50 år kände vi att vi gärna ville vara med och stötta. Marielouise säger att hon funderat över hur det kunde ha sett ut i dag om inte Skärgårdsstiftelsen hade fått vara med i utvecklingen av dagens skärgård. – Att kunna ta sig ut och se öppna marker med betande djur, kunna nyttja en bastu eller få hjälp och råd av tillsynsman i ­området är en oerhörd tillgång. Skärgårdsstiftelsen gör ett viktigt jobb och jag hoppas att allt fler tar chansen att upptäcka det som bjuds i form av gästhamnar, vandrarhem och marker att ströva i, det är inte bara underbart vackert, det är även bra för hälsan.

Skördetid, gör din egen nyponsoppa Nu är de som bäst – de röda, vackra men stickiga ­nyponen. Att göra sin egen nyponsoppa är mycket l­ättare än du tror och blir hundra gånger godare än den du kan köpa i affären. Plocka nyponen med handskar så sticker du dig inte på t­ aggarna. 0,75 l färska nypon 1,25 l vatten 1 dl strösocker 1 msk potatismjöl 1-2 msk pressad citron eventuellt lite kanel

Internationella fyrdagen Den 21 augusti var det den internationella fyrdagen. Fyrarna i vår skärgård är inte bara vackra maritima byggnadsminnen utan visar på vår kulturhistoria. Varje fyr har sin egen historia. Den Internationella Fyrdagen firades första gången år 2002 och firas sedan dess varje år den tredje söndagen i augusti. Grönskär, som är en av de fyrar som finns inom Skärgårdsstiftelsens om­ råden, var öppen hela helgen. Flera grupper besökte fyren denna vackra söndag.! På Grönskär finns inte bara den ståtliga fyren utan flera andra skärgårdsbyggnader och en vidunderlig natur. Skärgårdsstiftelsens Vd Lena Nyberg liksom stiftelsens tillsyns­ man Anders Södergren tillbringade fyrdagen på ön. 34 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Du behöver inte rensa nyponen bara ta bort skaft och blad. Koka upp vattnet och lägg i nyponen, koka dem mjuka i ca 15 min. Låt dem ligga kvar i vattnet och ta upp några i taget och passera dem genom en silduk eller en stålsil med små hål. Hjälp till med en sked, släng bort skal och frön som blir över. De passerade nyponen hälls i en bunke. När alla nyponen är passerade sila vattnet genom silen ned i bunken och rör om. Koka upp soppan med sockret och citronen och red av med potatismjöl, lite kanel i blir också gott. Servera med vispad grädde och mandelbiskvier, eller med keso och hackade nötter om du vill ha den lite nyttigare!

BOKTIPS Trädets tid Christel Kvant. 160 sidor. Norstedts förlag. Cirkapris: 310:-. Man kan fundera över vem som äger mark egentligen. Är det den som eventuellt köpt den eller de tusenåriga ekar och många hundra år gamla träd som står på den som är de riktiga ägarna? Trädgårdsexperten Christel Kvant beskriver fakta om träd, vårt behov av träd och belyser träd ur alla tänkbara aspekter. Kapitlen bär namn som Träd och tid, Träd och tro, Träd och hälsa, Träd och identitet och ger en fascinerande inblick och insikt om hur mycket träd betyder för allt liv på jorden. I ett kapitel berättas om Påskön, ön som dog när människorna till slut fällt det sista trädet. Hur tänkte de då? En allvarlig bok, som är oerhört angelägen och mycket vackert skriven.

Soliga sommaren är slut och härliga hösten gör entré. Bland det skönaste som finns är att kura ihop i en skön fåtölj med en god bok i höstmörkret och drömma sig bort till andra miljöer. Här är lite blandad kompott; en tragedi, lite segling, ett mått spänning, våra fåglar och en fullständigt ljuvlig bok om träd. Misse Ljungström

Blå sommar och röda segel Per Holmlöv. 175 sidor. Norstedts förlag. Cirkapris: 310:-. Den som kanske har tröttnat på seglingsberättelser kan lugnt läsa Per Holmlövs skildring om hur han och Lisa seglar från Torekov mot L­ofoten med Ketch Siri och tillbaka igen. ­Färden fylls med små berättelser om andra båtar, folktro, matrecept, träffande citat, för­fattare, spännande episoder från andra världskriget, fakta om båtar i visor och litteraturen, tja så många intressanta avsteg och kringelkrokar så själva seglingen aldrig blir långtråkig eller tjatig. En givande och lättsamt bildad bok.

Vilken fågel? Magnus Ullman. 189 sidor. Norstedts förlag. Cirkapris: 280:-. Hur lär man sig skilja fåglar åt? Här har ornitologen och författaren Magnus Ullman gjort det enklare att förstå vad man ska titta på för att bestämma vilken fågel man ser. Metoder att skilja de olika arterna åt förklaras bra och kompletteras av 350 fotografier som under­lättar betydligt. En användbar bok i bra format att ta med ut i naturen.

Dödlig fåfänga

Örskär – tragedin på den förtrollade ön

Sofia Wallstén. 276 sidor. Recito Förlag Pris: 69:-, i Svartsö lanthandel. Kan också beställas av författaren på sofia@wuori.se

Östen Andersson. 224 sidor. Atremi, 595 94 Mjölby. Nio barn förlorade båda sina föräldrar och tre blev faderlösa natten 1877, då femton personer från Örskär utanför Upplands norra kust drunk­nade då deras skötbåt kapsejsade när de var på väg hem från julottan på Gräsö. Livet blev aldrig sig likt på ön igen. Östen Andersson har både gjort intervjuer och letat i arkiv efter fakta. Han skildrar också öns och fyrens historia och mer moderna liv, Örskärskommittén inför 100-årsminnet samt en del fakta om fiske och fiskeredskap och om djurlivet på ön. En rikt illustrerad och lättläst bok om en fruktansvärd händelse, som förtjänar att uppmärksammas.

Här samsas en blandning av deckare, kriminalroman och action i en fiktiv skärgårdsmiljö, där det hänt rysliga saker. Huvuden uppsatta på pålar, ruggiga mordfall, har de ett samband? Några poliser, kustbevakare och sjöräddare sätts tillsammans i en grupp och rör sig mellan okända öar, där det ibland glimtar till av igenkännande. Svartsö lanthandel, liksom det gamla skärgårdspensionatet, en sopbåt och Skärgårdsstiftelsen skymtar förbi. En mycket ungdomlig bok, som ska följas upp av en fortsättning med samma personer i samarbete för att utreda ”den alltmer omfattande brottsligheten i Stockholms skärgård”.

Skärgårdsbagerier – recept och vägvisare Solbullar, bryggor, ö-limpor, klippor, kakor, sand, deg, hav ... En bok! Följ med på en resa längs Sveriges kust till fem skärgårdar och tjugotre bagerier. Resan går från Bohusläns och Blekinges skärgårdar via de småländska och östgötska skärgårdarna för att avslutas i Stockholms skärgård. Pippi Engstedt visar hemliga vägar till små bagerier på öar i havsbandet, men besöker även välkända bagerier som Bergs på Marstrand och Sandhamnsbageriet. Vissa bagerier bakar sju sorters kakor som i alla tider, andra har ny- byggda ved- och stenugnar där surdegsbröd gräddas. Dessutom delar bagarna med sig av sina favoritrecept – fram med mjölet och smöret och pröva att baka Runmaröbröd, Harstenas hallonpajer och Hasslös Napoleonhattar.

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 35

SPECIALIST

S J Ö L ÄG E N

Underbart skärgårdshemman med smakfullt renoverade hus samt nybyggda charmiga sjöstugor på ön Vitsgarn i vacker lantlig genuin miljö söder om Dalarö Fräscht renoverat hus i 1.5 plan med högt vackert läge, strålande sjöutsikt samt utsikt över öppet landskap, boarea ca 138 m², 5 r o k, duschrum/wc, tvättrum/wc samt källare med pannrum. Gästhus ca 51 m² vackert inrett med allrum/köksavdelning i öppen planlösning, helkaklat duschrum med klinkergolv samt 2 sovrum i övre plan. Nybyggda sjöstugor ca 102 m² inkl loftvåning samt altan mot sjösidan och ytterligare ett hus ca 24 m² med altan. Lada ca 195 m², höns/grishus 30 m², vedbod, jordkällare. Lantbruksfastighet 104 305 m² med hagmark samt vattenområde 28 429 m² vackert beläget nära fin ytterskärgård med fiske och jakträtt. Pris 9,9 milj kr eller högstbjudande.

Västervänd sjötomt i genuin miljö på Tjockö ”skärgårdens pärla” utanför Rävsnäs Rådmansö Vacker uppvuxen insynsskyddad trädgårds/naturtomt 11 800 m² i genuin miljö med stora plana gräsytor, fruktträd, bärbuskar, fina gamla stenmurar samt fina badhällar vid stranden med rök, stor sjöbod/verkstad, båthus, skyddad hamn med två rejäla bryggor och segelbåtsdjup. Villa 1.5 plan ca 140 m², 5 r o k, kakelugn, dusch/wc samt källare med förråd. Det finns även ett gästhus ca 30 m² med avskilt läge och sjöutsikt. Det finns ca 55 bofasta personer på ön. Passbåt med bussförbindelse avgår från Rävsnäs. Nära Fejans skärgårdskrog samt Lidö naturreservat. Affär med post/apotek/systemombud finns i pittoreska Tjockö by på ön. Pris 6,5 milj kr eller högstbjudande.

08-641 10 00

WWW.KJFAST.SE