#3 / 2026
Skärgårdens höst: klarare, vildare och vackrare TORPARKÄRLEK PÅ FJÄRDLÅNG FÖRVERKLIGA EN DRÖM MED OSS – UNIK MÖJLIGHET GRINDA LANTBRUK – EN LEVANDE GÅRD
Bryt mönstret Och vandra ut ur rutinerna. Njut av skärgården med Waxholmsbolaget.
Waxholmsbolaget är en del av Region Stockholm.
Innehåll #3/2026 4 AKTUELLT Det här händer på Skärgårdsstiftelsen 8 RESTAURERING AV BETESMARKER Med hjälp av testamenterad gåva 10 ÄKTA TORPARKÄRLEK Norrötorpet på Fjärdlång 18 VI LÅNAR AV FRAMTIDEN Besök på Grinda Lantbruk 28 BERÄTTELSER UR SKÄRGÅRDENS BERGGRUND Välkommen till Litiumåldern 32 OM OLYCKAN ÄR FRAMME 3 frågor till Joel Rang, säkerhetsinstruktör och skärgårdsguide
kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också bland annat genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se
Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se Formgivning: Romdahl Design. Omslag: Fjärdlång, foto Gustaf Waesterberg. Tryck: Multiply. Upplaga: 19.000 ex. Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g. ECOLA DIC BE OR
L
Ansvarig utgivare: Skärgårdsstiftelsen
Vänfrågor och adressändringar: info@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00
N
SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET
Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Sarah Anderin, Amelie Reuterskiöld. STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 3
Skärgårdsstiftelsen ställer om till svensk producerad alkylatbensin Vi fortsätter att utveckla vårt miljöarbete och tar nu ytterligare ett steg mot mer hållbara transporter på sjön. Genom ett nytt samarbete med Aspen börjar delar av båtverksamheten använda svenskproducerad alkylatbensin. Våra arbetsbåtar används dagligen för transporter och service i Stockholms skärgård. Alkylatbensin innehåller betydligt färre skadliga kolväten än konventionell bensin, vilket minskar utsläppen och ger en renare förbränning. Bränslet kan dessutom bidra till minskat underhållsbehov och längre livslängd för motorerna. – Samarbetet med Aspen stärker vårt arbete med att bevara naturvärden och skapa hållbara transporter på sjön. Att bränslet dessutom produceras i Sverige känns väldigt bra, säger Skärgårdsstiftelsens vd Jan Zetterman.
Aspens CCO Sebastian Norman och Skärgårdsstiftelsens VD Jan Zetterman.
4 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
Sebastian Norman och Niklas Brattemo från Aspen med Ulrika Palmblad-Wennergren och Jan Zetterman från Skärgårdsstiftelsen.
Premiär för S luta Tanka Havet-dagen I slutet av sommaren arrangerade vi för första gången Sluta Tanka Havetdagen för att uppmärksamma hur våra val på sjön påverkar livet under ytan. Sluta Tanka Havet är ett initiativ som startade 2022, där Skärgårdsstiftelsen, Länsstyrelsen Stockholm och One Water Foundation tillsammans med flera andra aktörer arbetar för att minska skadliga utsläpp från båtlivet. – Ingen ställer om ensam. Därför ville vi samla beslutsfattare och nyckelaktörer för att prata om vad vi kan göra tillsammans för att resan mot en bättre vattenmiljö i skärgården ska gå fortare, säger Skärgårdsstiftelsens utvecklingschef Ulrika Palmblad-Wennergren. Dagen markerade också starten på vårt nya samarbete med Lantmännen Aspen. Skärgårdsstiftelsens ordförande Karin Fälldin och Aspens Sebastian Norman fick tillsammans tanka en av våra servicebåtar med alkylatbensin – en konkret start på omställningen till ett bättre bränsle i delar av vår båtverksamhet.
Foto: Gustaf Waesterberg
Gårdsdagar på Hjälmö samlade omkring 200 besökare Biologisk mångfald stod i fokus under årets gårdsdagar på Hjälmö. Under två dagar k unde besökarna bland annat prova lieslåtter, bygga fågelholkar, följa med på floravandring och lära sig mer om Skärgårdsstiftelsens naturvårdsarbete. Djur från Grinda Lantbruk, ponnyridning och lokala utställare med konst, hantverk och närproducerat b idrog till ett varierat program för både stora och små. – Det var roligt att det var så många olika aktiviteter i gång samtidigt. Det fanns något för alla och ett brett åldersspann bland besökarna. Kul också att så många lokala entreprenörer hade möjlighet att medverka, säger Sofia Äng, jordbruksförvaltare på Skärgårdsstiftelsen. Tack till alla glada besökare och till våra engagerade medarrangörer! STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 5
AKTUELLT
I skärgården hjälps vi åt Skärgårdsstiftelsen är en av parterna bakom initiativet I skärgården hjälps vi åt, som ska minska nedskräpningen i Stockholms s kärgård genom att uppmuntra fler besökare att ta med skräpet hem och ta hand om sin pant. Avfallshanteringen i skärgården fungerar annorlunda än på fastlandet. På många öar är infrastrukturen begränsad och avfall behöver ofta transporteras vidare med båt för att kunna sorteras, återvinnas eller tas om hand. Under sommaren ökar dessutom mängden avfall kraftigt när antalet besökare blir fler. Genom att anpassa sig efter skärgårdens förutsättningar kan vi tillsammans minska belastningen på naturen och bidra till en renare och mer välkomnande skärgård. Satsningen drivs av Håll Sverige Rent tillsammans med Skärgårdsstiftelsen, kommuner, företag och andra o rganisationer och omfattar under 2026 ett trettiotal öar, hamnar och andra destinationer i Stockholms skärgård.
Invigning på Sandhamn I samband med starten av Gotland Runt samlades flera av projektets partners, bland a nnat Skärgårds stiftelsen, Värmdö kommun och Håll Sverige Rent, på Sandhamn för att gemensamt lansera satsningen. Med många seglare och besökare på plats blev det ett bra tillfälle att uppmärksamma skärgårdens särskilda utmaningar kring avfall och vikten av att vi hjälps åt. Efter förra årets pilotprojekt på Sandhamn breddas satsningen nu till fler platser runt om i Stockholms skärgård. På flera av Skärgårdsstiftelsens områden kommer besökare att mötas av affischer med upp maningen ”Ta med skräpet hem”.
Projektledare Anna-Maria Norman på Håll Sverige Rent med Skärgårdsstiftelsens medieproducent Amelie Reuterskiöld 6 STÅNGMÄRKET
NR 3 2
•
2024 2026
AKTUELLT
Vill du förverkliga en dröm tillsammans med oss? Nu skapas en ny mötesplats för friluftsliv, naturupplevelser och gemenskap nära Nynäshamn! Friluftsgården Sågen, vackert belägen i restaurerad natur med vandringsstigar och badmöjligheter, står inför en spännande utveckling, nu söker vi dig som vill vara med på resan. Vår vision: Vi vill göra Sågen till en öppen, inkluderande och levande plats för alla. Här planeras bland annat, en servering och mötesplats i den befintliga byggnaden, bad- och bastumöjligheter vid vattnet och tillgänglighetsanpassningar för fler besökare. Vi söker dig som: Har erfarenhet av platsutveckling, restaurang/café, friluftsliv eller event, vill skapa en attraktiv, hållbar och långsiktig verksamhet och delar vår passion för natur, rekreation och gemenskap. Är det du? Ta chansen att förverkliga din dröm och skapa Stockholms nya mötesplats för natur och upplevelser tillsammans med oss! I Käringboda utanför Nynäshamn ligger Friluftsgården Sågen – en unik plats med närhet till naturen.
Läs mer och ansök på www.skargardsstiftelsen.se
Utö Marine Field Laboratory invigt på Utö Den 22a juli invigdes Utö Marine Field Laboratory, en ny mötesplats för forskning, utbildning och innovation i Stockholms skärgård. Laboratoriet etableras genom ett samarbete mellan Initiativ Utö, Skärgårdsstiftelsen och KTH och ska fungera som en testbädd för lösningar som bidrar till en friskare Östersjö. Laboratoriet är beläget i Skärgårdsstiftelsens hus vid Värdshusparken på Utö och blir en del av den växande verksamheten kring våtmarker, vattenrening, biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem och cirkulär bioekonomi. Här ska forskare, studenter, entreprenörer, myndigheter och ungdomar mötas för att utveckla och testa nya lösningar direkt i den miljö där de ska användas. Enligt samarbetspartnerna behövs fler platser där forskning kan omsättas i praktisk handling. Laboratoriet ska därför stärka samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle och bidra till konkreta resultat för havsmiljön. Verksamheten kommer att ingå i flera forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på vattenkvalitet, klimat, biologisk mångfald och hållbar resursanvändning.
Skärgårdsstiftelsens vd Jan Zetterman tillsammans med representanter från KTH och Spiltan fonder.
– För Skärgårdsstiftelsen är det centralt att vi samverkar med aktörer, entreprenörer och boende ute i skärgården. Därför är det extra roligt att vi tillsammans med Initiativ Utö och KTH har öppnat ett helt nytt laboratorium. En insats som både skapar möjligheter att hitta nya lösningar på gamla utmaningar men som också innebär möjligheter till sysselsättning året runt, säger Vd Jan Zetterman. STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 7
Tack vare en testamentsgåva görs naturvård för framtiden Tack vare medel från en testamenterad gåva har Skärgårdsstiftelsen under 2025 genomfört en omfattande restaurering av naturbetesmarker på Arholma. Totalt har cirka 35 hektar igenväxta marker återställts för att stärka den biologiska mångfalden och skapa bättre förutsättningar för långsiktigt bete Området söder om Simesgården drabbades hårt av stormen Alfrida 2019 och efterföljande barkborreangrepp i skogsbetena. När skogen öppnades upp växte stora delar snabbt igen med lövsly. Under året har omfattande röjningsinsatser genomförts där sly och döda granar tagits bort för att återställa markernas naturvärden och göra dem möjliga att använda som betesmark igen. Naturbetesmarker är några av våra mest artrika miljöer och viktiga livsmiljöer för många växter, insekter, fåglar och andra djur. Restaureringen på Arholma bidrar till att bevara och utveckla dessa värden samtidigt som den stärker förutsättningarna för ett levande jordbruk i skärgården.
Skärgårdsstiftelsens naturvårdsförvaltare Anders Berglund och Sofia Äng under en genomgång av restaurerade betesmarker på Arholma i maj.
– Resultatet kommer att märkas långt framöver – i blommande betesmarker, rikare djurliv och ett öppet landskap för både människor och natur, säger Skärgårdsstiftelsens naturvårdsförvaltare Anders Berglund.
Tack vare testamentsgåvan har en värdefull del av skär gårdslandskapet fått nytt liv. Att inkludera Skärgårds stiftelsen i sitt testamente är ett sätt att lämna något bestående efter sig. På Arholma syns redan idag resultatet av en sådan omtanke, och den kommer att göra skillnad under lång tid framöver.
DYNOR - RESÅRMADRASSER -
DYNOR - RESÅRMADRASSER - - MATTOR BÄDDMADRASSER BÄDDMADRASSER - MATTOR
Beställ i höstwww.flatmo.se för leverans till0696-400 våren 95 www.flatmo.se
0696-400 95
8 STÅNGMÄRKET
2026
NR 3
•
info@flatmo.se
info@flatmo.se
NORRÖTORPET PÅ FJÄRDLÅNG
Ellinor och Geoffrey njuter av höstens solstrålar och en måltid på Norrötorpet, Norra Fjärdlång.
NORRÖTORPET
Äkta torparkärlek Stora delar av vår svenska skärgård andas mys och romantik. Det kan många besökare skriva under på och vi fick vara flugan på väggen u nder en parvistelse på norra Fjärdlång, i det charmiga Norrötorpet. TEXT Marie Arpnäs
FOTO Gustaf Waesterberg
Det ska betonas att vår närvaro på Fjärdlång inte var lika långvarig som paret Ellinor Persdotter och Geoffrey Sayers besök i och kring torpet på ön. Men vi stannade tillräckligt länge för att hitta lugnet, friden – och svampen. Dessutom inser man värdet av en stillsam getaway i en skärgårdsmiljö som är långt från de gästtäta platser där krogen, maten och minglet lockar mer än tystnaden på en ganska öde ö. 10 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
Man vill ju alltid veta mer om platserna man besöker och det finns en hel del spännande berättelser om Fjärdlång. Ön ligger öster om Dalarö i Stockholms södra skärgård. Redan 1442 fanns det två gårdar på ön, enligt skriftliga bevis. Dessa gårdar såldes till Sten Sture den yngre och blev under en tid Gustav Vasas egendom. Herr Slatte på Tyresö slott tog över ägarskapet på 1530-talet och sedan dröjer det närmare
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 11
12 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
NORRÖTORPET PÅ FJÄRDLÅNG
200 år innan Fjärdlång nämns igen, då i samband med de ödesdigra rysshärjningarna 1719 när ön drabbades hårt av brandskadad skog och skörd, nedbrända hus och förstörda båtar. Befolkningen överlevde dock via sjövägsflykt. Från Gustav Vasa till gästtorp Det kom nya ägare av Fjärdlång, och den mest intressanta var bankdirektören och konstentusiasten Ernest Thiel. Han köpte ön 1909 och lät nära ett decennium senare bygga Thielska villan. Den som fram till 2023 var ett vandrarhem. Men nu är vi tillbaka i nutiden och vi har tagit båten ut till bryggan, där den frestande bastun väntar på att värma helgens besökare. En kort promenad från bryggan ligger det charmiga Norrötorpet, med skog och grönska som närmaste granne. På 33 kvadratmeter har man lyckats skapa ett rum, kök och sovloft. Det är enkelt, utan el och med vatten i gårdspump, och det är också en del av tjusningen med både torpet och vistelsen. Här är man för att vara ett med naturen. Och bara vara.
Vi pratar engelska så länge vi hänger med Ellinor och Geoffrey då han är britt. Paret möttes i London, och en liten fågel har kvittrat om ett bröllop denna sommar. Så vistelsen på Fjärdlång skämtar vi om är en smekmånad i förväg. – Sverige är så otroligt vackert, säger Geoffrey i samma veva som de båda berättar om Brasilien. Vi bodde i Brasilien ett halvår förra året och byggde ett hus där under den tiden. – Vi älskar Brasilien och huset var ett riktigt passionsprojekt, inflikar Ellinor. Vi hyr ut det nu men räknar med att komma tillbaka på smek månaden. Kontrasten till det här genuina, ur svenska skärgårdsboendet är häftig.
Sol, vind och vatten. Fjärdlång från sin vackraste sida.
London, Brasilien och svensk skärgård Ellinor har studerat till keramiker och musik är det som ligger Geoffrey varmt om hjärtat. De trivdes i London, men insåg båda att Sverige är en bättre boplats. – Ellinor var smart och tog mig på en roadtrip till Sverige och Öland under pandemin. Jag slogs direkt av hur rymligt landet är, hur positivt lugnet STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 13
NORRÖTORPET PÅ FJÄRDLÅNG
och stillheten påverkar en och att antalet män niskor som trängs är betydligt färre än hemma. Vi har egen matsäck med oss och dukar upp en snabb fika inomhus, innan vidderna runt torpet utforskas. Planen är svampplockning, men det vet vi ju alla som ägnat timmar i skogen, med blicken i marken och alltför ofta tomma korgar som resultat, att svamp trollar man inte fram. – Den här gula svampen som växer här – är den ätbar? Vi tror att han skojar med oss, killen från London som knappt sett en svamp som inte kommit direkt från en stekpanna. Det är en knallgul kantarell som fångat Geoffreys uppmärksamhet – blott ett stenkast från husknuten. Och svamplyckan fortsätter långt upp i skogen.
Norrötorpet är öppet under perioden 8 maj till 20 september. Hit kommer du med Waxholmsbolaget eller egen båt. Fjärdlång förvaltas av Skärgårdsstifltelsen. 1986 bildades Fjärdlångs naturreservat, som omfattar huvud ön, Ängsön-Marskär, Brännträsk, Bockholmen, Långholmen, Rudbottnarna samt kobbar och skär i ytterskärgården.
14 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
– Det här trodde du inte va Geoffrey, när vi satt på puben härom månaden. Omringade av engelska fotbollssupporters, säger Ellinor och skrattar. En sista strimma sommarvärme vid bryggan – och ett svalkande dopp Vi har vädret med oss under vår vistelse, som alltid törs jag nästan säga efter många turer och dokumenterande besök i Stockholms skärgård. Det dukas upp lunch ”i trädgården”, det vill säga på ett träbord med bänkar placerat på gräsmattan utanför ytterdörren. Det är lite vingligt, man får en sticka i fingret på köpet – och det är svensk brittsommar när den är som bäst. – Hörde jag bastu – och bad? säger Geoffrey och får med sig Ellinor ner till bryggan. Det är visserligen strålande sol och mycket blått på himlen, men sommaren har ändå börjat övergå i höst och vattentemperaturen är inte längre 20 plusgrader. Det hindrar inte det här g lada paret från ett svalkande dopp och vi lämnar dem vid bryggan och börjar packa för egen retur till vardagen. Avundsjuka på vad vi nu vet kommer att bli en underbar helg i och kring torpet på Fjärdlång. Långt från trängseln i London.
Bastun på Norrötorpet ingår vid bokning av stugan och är inte en del av våra öppna bastur.
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 15
NOTISER
Bastubad utan bokning Nu blir det ännu enklare att basta i Skärgårds stiftelsens bastur. Från och med nu är våra bastur bokningsfria och öppna för alla.
Bastun i Österviken i Möjaskärgården.
Våra bastur finns på Ostholmen och Österviken i Möja skärgården, Nämdö samt Träskö-Storö (Lilla och Stora bastun). Bastutiden är 1 timme och kostar 50 kronor per person, vilket betalas med Swish på plats. Basturna är öppna oktober ut. Välkommen till en avkopplande stund i skärgården!
Brantvarpets sjöbodar på Utö öppnar för gäster Vi är glada att kunna erbjuda ett nytt boendealternativ på Utö! Vid Brantvarpet på öns östra sida går det att hyra charmiga sjöbodar med klippor, skog och öppet hav precis utanför dörren. På Utös östra sida, en halvtimmes promenad från Gruvbryggan, väntar Brantvarpet. Här finns två boenden med varsin karaktär, båda precis vid vattnet. Brantvarpet 1 är ett charmigt grått båthus på 20 kvadratmeter, med egen strandlinje och plats för upp till tre personer. Brantvarpet 2 består av två sjöbodar med totalt fyra bäddar – en dubbelsäng och två enkelsängar – och passar perfekt för familjen eller det lilla sällskapet. Båda boendena har ett mindre pentry med gasolspis och kylskåp samt utemöbler och grill. Sjöbodarna saknar el, rinnande vatten, dusch och inomhustoalett, men har egna utedass. Dricksvatten levereras till boendena. Husdjur är välkomna, men ska hållas kopplade utomhus eftersom området ligger i ett naturreservat. Från Gruvbryggan tar promenaden till Brantvarpet ungefär 30 minuter och går till stor del längs skogsstigar. Väl framme väntar vackra klippor, storslagen natur och en fantastisk utsikt över havet. Mer information och bokning finns på vår hemsida.
16 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
Brantvarpet 1 med uteplats precis vid havet.
”Vi lånar av framtiden” Tar man båten till Grinda har man garanterat mött flera av de välmående djuren på ön. Och turisterna i all ära, men vi gör ett besök med fokus på Maria Jörgensson, som tillsammans med djuren är här för att arbeta med naturvård. TEXT Marie Arpnäs
18 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
FOTO Gustaf Waesterberg
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 19
GRINDA LANTBRUK
På Grinda växer kornet mitt i skärgårdslandskapet. Korn är ett av världens äldsta odlade sädesslag och används bland annat till mat, djurfoder och malt för öl. Här låter Maria åkern bli en del av öns levande jordbruk.
G
rinda är ett välbekant resmål för många,
inte minst uppskattat för den härliga naturen, campingstugorna och värdshuset som bjuder på utsökta måltider, god stämning och svårslagen utsikt. Ön är dock mycket mer än så. Grinda är en av få platser i Stockholms skärgård där jordbruket fortfarande är en mycket synlig del av landskapet och inte bara ett kulturhistoriskt minne. Blickar man bakåt i tiden har Grinda varit bebodd och brukad i flera hundra år. Under århundradena har ön ägts av flera adliga familjer och utvecklades med tiden till ett säteri, med omfattande jordbruk och stora arealer åker- och betesmark. Tanken och ambitionen är att bevara det öppna kulturlandskapet, inte bara naturen, och därför har jordbruket fortsatt spela en central roll. Ett bevarat ekosystem Maria Jörgensson möter oss på sin soliga altan, med kaffe och nybakad kaka. De båda hundarna lägger sig under bordet och det känns klyschigt att kalla stunder som dessa idylliska. Vi njuter av idyllen, men vet att det är långt från sanningen
20 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
under en skärgårdbondes vardag; vår, vinter, höst och sommar. – Det är en del att göra här ute, som inte alltid syns med blotta ögat, och jag älskar det. Jag har alltid jobbat med djur och människor, levande som döda, säger Maria och tillägger snabbt att den ena arbetsplatsen var en kyrkogård. – Rönninge By, som är en kultur- och lantbruksgård i Täby, har varit – och är – i min familjs arrende, så gårdsvanan har jag haft sedan barnsben. Jag höll bland annat i ungdomsverksamheten där, men med min familj boendes på Värmdö blev pendling och småbarn en jobbig kombination. 1998 övergick grinda i Skärgårdsstiftelsens ägo och är idag ett uppskattat naturreservat. 2016 v ille man satsa på ”Rikare Skärgårdslandskap”, ett samarbete mellan Skärgårdsstiftelsen och Världsnaturfonden WWF som bidrog till att återskapa naturliga betesmarker och bevara landskapets ekosystem. Grinda fick extra kärlek i form av restaurering av åkermarker med mera, och det var här och då som Maria klev in i sin roll som jordbruksarrendator.
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 21
GRINDA LANTBRUK
– Utöver arbetet med gården och mina djur gör jag uppdrag åt bland annat Skärgårdsstiftelsen, som sophantering, skötsel av offentliga ytor och viss röjning i skog och mark för att hålla landskapet öppet. – Som ni säkert såg på vägen hit växer det mängder av korn här och förra året blev skörden så rik att vi inte behövde köpa in spannmål. Vi försöker att vara självförsörjande med kraftfoder till djuren och även få ett vackert odlingslandskap här på ön. Vi brukar vissa av åkrarna som inte varit brukade på många år.
Under sommarhalvåret anordnas t.ex. ponnyridning, turer med häst och vagn samt särskilda familje aktiviteter under skolloven.
22 STÅNGMÄRKET
NR 2 3
Med respekt för naturen Vi lämnar husets altan och går försiktigt genom havet av korn, mest för att fotograf Gustaf ska få några fina bilder, och Maria berättar om sin obefogade oro gällande markerna. – Jag var orolig att besökarna hänsynslöst skulle kliva ut i markerna och trampa ner nysådden, men de har visat stor respekt och använder sig oftast av stigarna vid sidan om grödorna. Det går inte att undgå de meterlånga solrosor na som sträcker sig mot solljuset. Maria har sett till att några praktikanter ska få ta hand om
•
2026
blommorna, som säljs och tas vara på. Allt med varsam försiktighet. – Det är viktigt att lära ut en respekt för vår natur. Man klampar inte ut i växande åkrar och även om djuren går relativt fritt runtikring oss är det samma sak där – man tar det varsamt. på grinda arbetar man aktivt med att bevara
och stärka den biologiska mångfalden. Det sker främst genom ett hållbart skärgårdsjordbruk med betande djur som håller landskapet öppet och gynnar hotade arter. Vi passerar de betande korna och det var länge sedan man kände sig så omsvärmad som i hagen med får! De flockas som husdjur runt benen och min egen gotländska halva känner sig hemma i det ulliga sällskapet. – Det känns viktigt att visa upp att det här är en levande bondgård året runt. Djuren är öns naturvårdare – de är inte bara här för besökarnas skull. – Vi har dessutom betesdjur på flera öar, som getterna på Hästholmen och nötkreatur i Gällnöoch Hjälmaröreservatet. Samarbetet mellan bönder på öarna är många och fantastiska, men det skulle behövas ännu fler.
365 dagar per år Maria har en önskan och vision om att även skapa fler samarbeten med till exempel kom munen, och pratar bland annat om skolklasser på besök. – Det finns mycket att göra, men samtidigt är jag ensam här och kan inte låsa mig vissa dagar för att ta hand om elever. Händer det något måste jag ju styra upp det, så det är lite skört. Därför känns det ibland enklare att hoppa in i en traktor och ta uppdrag, som att renovera en väg, än att ta hand om en skolklass, säger Maria med ett leende. nu erbjuds det en hel del bondgårdsaktiviteter på Grinda, som ponnyridning, ”gårdshäng”, lägerverksamhet och viss försäljning av gårds produkter. – Under loven, den tid som ni andra kallar lågsäsong, erbjuds det ofta heldagsaktiviteter både för barn och hela familjer. Under påsklovet till exempel kunde man samla ägg, mata djuren och äta våfflor under en familjedag. Då är alla djur samlade på gården och inte ute och betar på andra öar.
I gårdsboden säljs lokala råvaror. Beroende på säsong finns där t ex lammköttsprodukter, ägg, fårskinn och garn.
– Möjligheterna finns, men jag har valt att inte marknadsföra det här som någon besöksgård. Då krävs det helt andra tillstånd och det krävs dessutom så mycket mer av mig. Det är lite krångligt också att befinna sig på en ö, men jag vill gärna få människor att förstå att det här är en bra plats att vara på året runt – för både människa och djur. – Att nå ut med en kunskap om hållbarhet och en kännedom om vad du faktiskt får på tallriken – och hur – känns viktigt. Inte minst då många barn växer upp utan naturlig närhet till djur och natur. Vi följer med Maria när hon matar grisarna, och hon behöver bara ropa en gång så kommer de alla
Jag var orolig att besökarna hänsynslöst skulle kliva ut i markerna och trampa ner nysådden, men de har visat stor respekt och använder sig oftast av stigarna vid sidan om grödorna.
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 23
GRINDA LANTBRUK
när det kommer mycket folk så är det ”många djur i vår herres hage”. Det här att det finns en förkärlek att härma djuren. Sluta med det! Det skapar bara en oro, inte minst hos tackorna. Och framför allt hos bonden … – Och så det eviga matandet. Djuren ligger oftast lugnt och stilla och vilar, när någon eller några besökare kliver fram och ska mata dem. En del tycker det är spännande att locka till sig djuren, som får en stöt eller skadar sig på annat sätt när de försöker trycka sig igenom staketen. Eller så ska gässen jagas ”för att det är kul”. Mitt allmänna råd är därför – vänligen låt bli att mata djuren. – Jag blir sällan arg, men ibland måste jag markera. Det är viktigt att lära sig att förstå hur det funkar, det här med gårdar och djur. Än en gång – respekt. vi återkommer till fåren, som just nu betar
Gårdens ståtliga tupp håller koll på Grinda lantbruk. Hönsen är en del av det småskaliga lantbruket, där djuren bidrar till ett levande jordbruk och ger öns besökare, stora som små, en inblick i livet på en gård.
24 STÅNGMÄRKET
NR 3
återväxten efter tidigare höskörd. – Våra får är en blandad flock av raserna rya, finull och Gotland, vilket ger en härlig färgblandning. Mina barn är uppväxta med att en springande. Som hungriga kelgrisar. Man fattar del av djuren går till slakt och vetskapen att varför hon trivs här. Ändå går det inte att låta bli naturens gång är viktig och naturlig. Jag för att undra över det ganska ensamma arbetet. söker så ofta jag kan och har tid att förklara vad – Jag får ofta frågan ”hur överlever du”, säger det är vi har på tallriken. Vi borde bli bättre på Maria och skrattar. Men jag har många runt mig att ta vara på flera typer av kött. som alltid ställer upp, en man som jobbar med an– Sedan är det jättetrevligt att vi har kunnat, vänner och en stöttande familj. Jag är innerligt nat lämna in fårens ull till ett spinneri och fått tacksam för alla som hjälper till och stöttar i alla jättefint garn som går att köpa här. lägen. Det ger i sin tur så mycket tillbaka till andra, som får möjlighet att ta del av verksamheten. maria betonar att det finns viss gårdsförsäljEtt väl fungerande kretslopp, tänker jag sponning snarare än en butik. tant. – Jag tar in produkter från lokala producen– Alla transporter, fortsätter Maria, som jag är ter som exempelvis saft, sylt och rapsolja och så beroende av på en ö – de bygger mycket på per- har själv fårskinn, blommor och ibland korvar sonliga kontakter och att det finns utrymme för och kött till försäljning. Den som är nyfiken får flexibilitet. gärna fråga vad som finns för stunden. Vi fortsätter vår promenad bland hönor, gäss, Härma ej djuren hästar, får, kor och grisar och slås av lugnet. Vi pratar även utmaningar på en arbetsplats som Trots att det sjuder av ljud och liv. Det gör något är populär och som under högsäsong får en stor med själen, att vistas bland djur och natur. En mängd besökare. Inte alla utrustade med vett och kommentar från Maria lever kvar i minnet när sunt förnuft. vi lämnar ön och jordbruket. – Jag sa ju tidigare att många ändå respekterar – Det är viktigt att komma ihåg att vi lånar naturen, inte trampar ner grödorna etcetera. Men av framtiden.
•
2026
På Facebooksidan Grinda Lantbruk kan du få information om vad som händer på gården.
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 25
NOTISER
Första service- och beredskapspunkten invigd i Stockholms skärgård Sveriges talman Andreas Norlén och lands hövding Cecilia Skingsley invigde i juni den första SoB-punkten på Möja. Satsningen ska stärka samhällets motståndskraft och säkerställa viktiga funktioner vid kriser och störningar. Invigningen markerar starten för ett arbete med att bygga upp service- och beredskapspunkter, så kallade SoB-punkter, på flera öar i skärgården. Anläggningarna ska kunna bidra med samhällsviktig service även när ordinarie kommunikationer eller tekniska system inte fungerar. Nästa steg är att etablera ytterligare två serviceoch beredskapspunkter på Utö och Arholma. Där bidrar Skärgårdsstiftelsen med mark och resurser för genomförandet. I invigningstalet på Möja betonade talman Andreas Norlén den demokratiska dimensionen av satsningen. – Ytterst handlar detta om att stärka vår förmåga att försvara demokratin, sa han. Landshövding Cecilia Skingsley lyfte fram betydelsen av en stark civil beredskap för att samhället ska kunna hantera olika typer av kriser. Bakom genomförandet står Patrik Cederlöf, projektledaren på Länsstyrelsen, som tillsammans med kollegor, lokala aktörer på Möja, Värmdö kommun och andra samarbetspartners arbetat för att få anläggningen på plats.
Cecilia Skingsley, Patrik Cederlöf och Andreas Norlén.
– Jag är oerhört stolt över vår gemensamma framdrift i detta projekt. Vi har verkligen hjälpts åt, precis som vi behöver göra i samhället om och när det blir kris, sa Patrik Cederlöf. Projektet finansieras av Myndigheten för civilt försvar. SoB punkterna Service- och beredskapspunkterna utrustas med satellituppkoppling och reservkraft för att kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. På Möja är reservkraften dessutom kopplad till vattenrening och vattenförsörjning. En liknande lösning planeras för den kommande SoB-punkten på Utö.
Grattis till vinnaren av vår boktävling! Vinnare är Christine Hagman som får ett signerat exemplar av boken "Litium: den osannolika berättelsen om vår tids viktigaste metall" av Eva Krutmeijer. Vi fick in många fina bidrag, men juryn fastnade särskilt för Christines motivering. ”Jag vill vinna Eva Krutmeijers bok: Litium – den osannolika berättelsen om vår tids viktigaste metall eftersom jag fascineras av hur en enda råvara kan påverka teknik, energiomställning och geopolitik. Jag älskar böcker som förklarar komplexa ämnen på ett begripligt sätt, och den här känns som en bok som både inspirerar och ger nya perspektiv. Den skulle definitivt få en hedersplats i min bokhylla – och bli väl läst.” Tack till alla som bidrog och grattis till vår vinnare! 26 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
NOTISER
Influencern Saga Loxdal tipsar om sommarens skärgårdspärlor Många känner igen Saga Loxdal från Sagas okända Stockholm på Instagram och TikTok, där hon tipsar om gömda pärlor i huvudstaden. För andra året i rad samarbetar hon med Skärgårdsstiftelsen och har i sommar gett sig ut på ö -luff genom våra områden, från Arholma i norr till Utö i söder. Tillsammans med sin sambo har hon rest med båt och cykel, bott på vandrarhem, i stugor, tält och glamping och upptäckt både nya och välkända skärgårdspärlor. Längs vägen har hon delat med sig av sina bästa tips och upplevelser från öarna. – Jag är så glad för allt vi fått uppleva! Några minnen jag tar med mig är ryssugnen på Lidö, Lassas hagar på Svartlöga och bastun på Stora Kalholmen. Blir det ingen mer sol i sommar kommer jag vara nöjd ändå. Det här vill jag göra nästa år igen, säger Saga. Har du inte följt hennes resa än? Spana in Sagas instagram @sagasokandastockholm
Vi hjälper er med rätt energislöning Ring: 08 - 28 05 91
Besök: www.photonic.se
Få en gratis offert!
Hållbar energi för hem & företag
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 27
Berättelser ur skärgårdens berggrund
Välkommen till litiumåldern Var är laddaren? Vi lever en stor del av våra liv genom batterierna, det är bara att erkänna. De gör vår moderna sladdlösa livsstil möjlig samtidigt som de är avgörande för omställningen från fossila bränslen. Mobilen i fickan, datorn på skrivbordet, och bilen vid laddstationen är nämligen alla beroende av samma märkvärdiga metall: litium. Från upptäckten på Utö (artikel i Stångmärket nr 1) ska vi med författaren Eva Krutmeijers hjälp här fördjupa oss en stund kring dagens geopolitiska utmaningar. TEXT Eva Krutmeijer
D
et är ett märkligt grundämne. Med atom-
nummer 3 är det bara väte och helium som är lättare. Litium är alltså lättast av alla metaller. Det är också extremt reaktivt och förekommer därför inte i metallisk form i naturen utan i oxider som i sin tur bygger upp mineraler och bergarter. Ändå har det blivit en av nycklarna till den gröna omställningen. I takt med att världen försöker göra sig fri från kol, olja och gas har l itium gått från att vara ett ämne för kemister, keramik tillverkare och läkemedelsindustrin till att bli
en strategisk råvara. Om 1900-talet var oljans århundrade, har vi nu gått in i litiumåldern. skälet är enkelt: inget annat material slår l itium
när det gäller energitäthet. Det betyder att mycket energi kan lagras i ett förhållandevis litet och lätt batteri. Just därför har litiumjonbatteriet gjort den bärbara elektroniken möjlig – och just därför har det blivit avgörande för elbilen. Omkring tre fjärdedelar av världens litiumkonsumtion går i dag till batterier, framför allt till
Saltlake pumpas upp i stora avdunstningsbassänger. När vattnet har dunstat bort kvarstår litiumsalt. Bilden visar en saltöken i Bolivia. 28 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
elfordon, men också till konsumentelektronik och stationär energilagring. En elbil innehåller i genomsnitt omkring 8–12 kilo litiumsalt, vilket motsvarar 1,5–2 kilo rent litium. En mobiltelefon innehåller bara några gram, men när miljarder apparater läggs ihop blir även de små batterierna en viktig del av den stora materialströmmen. efterfrågan växer snabbt. Enligt International Energy Agency (IEA) ökade den globala efterfrågan på litium med närmare 30 procent under 2024 – nästan tre gånger snabbare än den genomsnittliga årliga ökningen under 2010-talet. Bakom rusning en står framför allt den ökande produktionen av elbilar. Under 2024 passerade energisektorns batteriefterfrågan i för första gången 1 TWh, och elbilarnas batterier stod för 95 procent. Till 2030 kan efterfrågan på elbilsbatterier vara mer än tre gånger så stor, över 3 TWh. På längre sikt ser IEA ett fortsatt växande litiumberoende: i huvudscenariot femfaldigas efterfrågan på litium från dagens nivå till 2040. Här uppstår den första stora utmaningen. Litium behövs för att minska utsläppen – men litium kan inte skapas. Det är ett grundämne och måste utvinnas ur jordskorpan. Och även om litium inte är extremt sällsynt är det mycket utspritt. I jordskorpan finns det i låga halter, omkring 20 miljondelar – det är som några droppar mjölk i en stor regntunna med vatten. För att litium ska bli användbart måste det hittas i tillräckligt höga koncentrationer, brytas eller pumpas upp, renas, transporteras och förädlas till salter som litiumkarbonat eller litiumhydroxid av batterikvalitet. världens litiumproduktion är starkt koncentrerad
till några få platser i världen. De största producen terna är Australien, Chile, Kina och Argentina, som tillsammans står för mer än 90 procent av utvinningen. Australien bryter främst litium ur hårt berg, i mineral som spodumen. I Sydamerikas litiumtriangel, Argentina, Bolivia och Chile, finns litium i salta underjordiska vattenreservoarer under marken. Där pumpas saltlake upp i stora avdunstningsbassänger, där solen sedan får göra jobbet. När vattnet dunstat bort återstår det åt råvärda litiumsaltet. Båda metoderna har sitt pris. Hard rock-brytning innebär gruvor, krossning, upphettning, syror,
Litium är det lättaste av alla metaller och har en oslagbar energitäthet. Det har gjort den bärbara elektroniken möjlig, men efterfrågan rusar i takt med att världen försöker göra sig fri från fossila bränslen.
e nergi och kemikalier. Spodumen innehåller bara några få procent litium och måste bearbetas i flera steg. Mycket av det australiska rå materialet skickas vidare till Kina för förädling. Saltlakeutvinning kan vara billigare, men k räver enorma mängder vatten och tar lång tid. I Atacamaöknen i Chile, en av världens torraste platser, blir det särskilt känsligt. Där är vatten inte bara en industriråvara, utan livsvillkor för ekosystemen och det småskaliga jordbruk som lokalsamhällen runt öknen lever av. Det går därför inte att beskriva batterier som ”rena”. De är renare i användning. En elbil släpper inte ut avgaser och kan ge stora klimatvinster över sin livscykel, särskilt i länder med fossilfri el. Men batteriet har en materiell historia innan det hamnar i bilen. här närmar vi oss litiumålderns problematiska
kärna. Effekten av den globala uppvärmningen hotar våra samhällen och slår också hårt mot den biologisk mångfalden. Samtidigt innebär elektrifieringen nya ingrepp i naturen med stora konsekvenser för mark, miljö och män niskor. Detta leder i sin tur till nya konflikter. Nordamerikas mest kända litiumfyndighet, Thacker Pass i Nevada, utvecklas för närvarande till en storskalig litiumgruva trots starkt motstånd från miljöorganisationer och ursprungsbefolkningar. I Argentina har grupper blockerat vägar i protest mot litiumutvinning. I Bolivia kräver lokalsamhällen större delaktighet i intäkterna. I Serbien stoppades ett stort litiumprojekt i Jadar-regionen efter massiva STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 29
av leveranskedjor där vi inte alltid har kontroll över arbetsvillkor, miljöpåverkan eller politiska beslut. Detta beroende har redan blivit säkerhets politik. USA har pekat ut kritiska mineraler som en fråga om nationell säkerhet. Det handlar om Ukraina, som har 22 av de 34 mineraler som EU definierar som strategiskt viktiga, däribland litium. Det handlar om Grönland, som enligt geologiska kartläggningar gömmer över 25 av dessa råvaror, bland annat sällsynta jordarts metaller, litium och kobolt. Men framför allt handlar det om att hantera Kinas totala dominans på denna innovationskritiska marknad. Omkring 70 procent av världens litium efterbearbetas i Kina och stormakten dominerar stora delar av batterivärdekedjan, inte minst förädling och battericellstillverkning. En elbil från Kina är 20–50 procent billigare än en europeisk bil.
protester. Det som för bilindustrin och politiker framstår som en nödvändig råvarukedja ses ofta för människor på plats som förlorat vatten, förstörda marker och minskat inflytande över den egna framtiden. Till detta kommer de växande handelspolitiska spänningarna, inte minst efter USA:s nya handelstullar våren 2025, som ytter ligare försvårar den globala handeln med råvaror och grön teknik. Där oljan formade 1900-talets allianser, konflikter och handelsvägar, håller litium och andra kritiska mineraler på att forma 2000-talets geopolitiska karta. Litium stiger snabbt på listan över världens mest eftertraktade resurser. Frågan gäller inte bara hur mycket litium världen behöver, utan vem som kontrollerar det. Europa vill bygga en hållbar framtid men är beroende
Litiumgruva, västra Australien.
30 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
eu vill ta upp kampen och öka den egna utvinningen; öppna gruvor, bygga batteriindustri, stärka återvinningen och minska sårbarheten. Målet är bland annat att minst 10 procent av de strategiska råmaterialen ska brytas inom EU år 2030 och att minst 25 procent ska komma från återvinning. Goda nyheter för oss i Sverige är i detta sammanhang vår moderna gruvindustri. Här menar många experter att vårt land får en nyckelroll då Europa ska bli mer självförsörjande. Återvinningen då? Ja, på sikt blir den avgörande. Metaller passar perfekt för cirkulära flöden – i teorin kan de återvinnas hur många gånger som helst utan att förlora sina egenskaper. Litiumet i dagens batterier fungerar utmärkt som råvara i morgondagens. Men i praktiken är återvinning svårt. Batterier består av täta lager av olika material. Koppar, nickel, mangan och kobolt kan ofta återvinnas effektivt, men litium är knepigare. Det kräver energikrävande processer och ibland starka kemikalier. Det är därför svårt att få återvinningen ekonomiskt lönsam – men det måste förstås ställas i relation till råvarupriserna. berättelsen om litium är långt ifrån en enkel framgångssaga om teknikens språng. Från att grundämnet länge låg orört i jordskorpan kilar det nu fram och tillbaka i batteriernas elektrolyter i våra fickor, väskor och garage. Samtidigt rör
BERÄTTELSER UR SKÄRGÅRDENS BERGGRUND
det upp känslor, påverkar beslutsfattarnas agendor och skapar oro i världspolitiken. För att inte riskera att vi upprepar historien – och går från ett oljeberoende till konfliktfyllt beroende av kritiska metaller och mineraler – måste vi reflektera mer över vår relation till de material som bygger upp vår moderna värld.
I nästa artikel, som blir den sista i serien, kommer Eva Krutmeijer att berätta mer om dagens materialforskning och det senaste inom batteritekniken. I det numret kommer hon också att svara på läsarnas frågor. Så har du en fråga som rör skärgårdens grundämnen, skriv till marknad@skargardsstiftelsen.se märk ditt mail med "fråga Eva".
Ytterby gruva på Resarö i Vaxholms kommun är världens mest kända fyndort för grundämnen. Hela nio olika grundämnen har upptäckts i mineralen från denna enda gruva i Stockholms skärgård. Foto Digitalt museum/Tekniska Museet
VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde
18_Nackakapell_PB1303.indd 11 18_Nackakapell_PB1303.indd
2013-02-12 11:48:5911:48:59 2013-02-12
Annonsera i Stångmärket Bokning och material: Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se
Multiply_Stångmärket_88x122_Vår2026.indd 1
2026-02-05 13:14
STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 31
r ö t k ru st n si t e rh e k sä , g n a 3 frågor till Joel R e m m ra f r ä n a k y l o m o – e och skärgård sguid Oavsett om du utforskar skärgården från havet eller ger dig ut på vandring i naturen väntar fantastiska upplevelser. Samtidigt är det viktigt att vara förberedd om något oväntat händer. Vi ställde tre frågor om säkerhet till Joel Rang på PreSafe AB, som arbetar med säkerhetsutbildningar och beredskap.
Vad är det viktigaste att göra om en olycka inträffar i skärgården? Ha möjlighet att larma och veta var du befinner dig. Finns mobiltäckning räcker en mobiltelefon med batteri och 112-appen. Om du ringer via appen skickas din position direkt till SOS Alarm, vilket kan spara värdefull tid för hjälparna som ska hitta fram till dig. Med 112-appen kan du även få notiser om bränder, trafik olyckor, explosioner, båtolyckor och nödställda personer i vatten om det sker i närheten av dig. Vilka särskilda risker finns i skärgården, särskilt under höst efter sommarsäsongen? Kylan. Både det kalla vattnet och den kallare luften. Kyla är en stor fiende om man behöver vänta på hjälp, särskilt i skärgården där hjälpen kan vara längre bort än
NÖDSTÄLLD I VATTEN Nu blir 112-appen ännu mer användbar när det gäller att rädda liv i samband med olyckor i vatten. Efter ett lyckat test under 2025 på statligt vatten – havet, Vänern, Vättern och Mälaren, utökar SOS Alarm nu funktionen så att den även gäller på kommunalt vatten, det vill säga i sjöar och i fjällområden.
Foto SOS Alarm
32 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
på fastlandet. Kyla förvärrar också konsekvenserna av många sjukdomstillstånd och skador, exempelvis större blödningar. Därför är det viktigt att ha både utrustning och kunskap för att kunna hålla värmen. Vad bör man tänka på för att vara förberedd om något händer? Att ha en plan och en grundläggande kunskap om hur man ska agera om något inträffar. Det behöver inte vara svårare än att ha gått en utbildning i första hjälpen, veta hur man larmar och ha funderat igenom hur man skulle agera om något händer i just den miljö man vistas i. Bonusfråga: Vad har du alltid med dig när du är ute i naturen? Först och främst ett säkerhetstänk som hjälper mig att förebygga olyckor innan de inträffar. Sedan kommer tryggheten i att ha kunskap i första hjälpen – det väger inget och tar ingen plats i ryggsäcken. När det gäller utrustning har jag nästan alltid med mig ett sätt att larma efter hjälp, ett litet första hjälpen-kit och, kanske minst lika viktigt, riktigt bra kaffe.
NOTISER
Runmaröloppen ger tillbaka till skärgården I tolv år har Runmaröloppen samlat stora och små på Runmarö för en heldag fylld av löpning och skärgårdsglädje. Här finns distanser för alla, från de allra yngsta till 80-plussare och fyrbenta vänner. Bakom loppet står Nicholas Roman med familj och vänner, med en stark koppling till ön sedan fem generationer. Sedan tio år tillbaka väljer Runmarö loppen att stötta Skärgårdsstiftelsens arbete, och i år skänktes en gåva på 14 500 kr. Genom denna generösa gåva vill de bidra till att bevara den skärgårdsnatur som är en självklar del av loppet. – Vi tycker det känns naturligt att vi som arrangemang, men framför allt alla våra deltagare, stöttar en organisation som har som syfte att bevara den fina natur vi får äran att springa i, säger Nicholas. Stort tack från Skärgårdsstiftelsen! Vill du också bidra till vår fantastiska skärgård? Skanna QR-koden för att läsa mer. Foto: Christer Shapiro
V EE ÄV I ÄRÅR Vid frågor kontakta befälhavare Erik Jansson Tel 073-600 54 89
www.xlakersberga.se Norrövägen 1 184 42 Åkersberga STÅNGMÄRKET
•
NR 3
2026 33
NOTISER
Jaktarrendatorer s amlades för dialog om hållbar viltförvaltning I våras bjöd Skärgårdsstiftelsen in sina jaktarren datorer till Skeppsholmen för en gemensam träff om jakt, viltvård och förvaltning av våra marker.
vid behov snarare än att vi kan få ut så hög arrendeavgift som möjligt, säger Skärgårdsstiftelsens förvaltare Jonas Davidson.
Skärgårdsstiftelsen har cirka 8 900 hektar utarrenderad mark fördelat på 24 jaktarrenden. Genom dialog och samverkan med jaktlagen vill vi skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar viltförvaltning.
Under dagen diskuterades bland annat samspelet mellan jakt, jord- och skogsbruk, viltskador på markerna samt naturvårdsfrågor kopplade till artrika brynmiljöer. Även omställningen till blyfri ammunition lyftes som en viktig fråga för att minska jaktens påverkan på miljön.
– För oss på Skärgårdsstiftelsen är det viktigare att ha jaktarrendatorer som förstår vikten av att hålla viltstammarna i balans, sköta viltvården och utöva skyddsjakt
Träffen visade tydligt värdet av samarbete mellan jaktlag, markägare och brukare för att nå en god balans mellan viltstammar, naturvärden och markanvändning.
Rättelse 34 STÅNGMÄRKET
NR 3
•
2026
I artikeln om fasta bergskilar i Stångmärket nummer 2 angavs en felaktig webbadress för kontakter för fasta bergskilar. Rätt adress är www.roq360.com
Nytt enskilt avlopp i Nyttskärgården? enskilt avlopp i skärgården?
08-410 79 411 info@modernaavlopp.se 08-410 79 411
Moderna avlopp hjälper dig hela vägeninfo@modernaavlopp.se - från rådgivning till färdig installation av din Biokube Moderna avlopp hjälper dig hela vägen - från rådgivning till färdig installation av din Biokube
www.biokube.se www.biokube.se
Venus Skärgård Venus Skärgård
POSTTIDNING B POSTTIDNING B
110583300 110583300
Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen Box 7669 Box 7669 1 1 0 5 8 3 3 0 0 103 94 Stockholm 103 94 Stockholm
sJöTOmT UDDkÄNsLA - söDrA TrÄskö sTAVsUDDA - ViDsTrÄckT UTsikT - seGeLbÅTsDJUp - bÅTFörbiNDeLse Sjötomt 4 400 m² med attraktivt läge och uddkänsla samt vidunderlig vidsträckt utsikt ut mellan Korsö och Södra Stavsudda med Möja Söderfjärd i horisonten.
Välhållet timmerhus med anor från 1700-talet, boyta 67 m² om 3 r o k är uppfört här på Träskö 1963. Sällskapsrum med öppen spis, pardörrar ut till altan mot
fjärden, välutrustat kök, två sovrum, fräscht duschrum, möblerbar hall med kamin. Gästhus 3 r o k samt gästfrigga. Förråd samt Cinderellatoalett. Pris 8,9 milj kr.
Kontakta Kjell Johansson 070-715 45 81 alt Lilian Essenberg 070-715 45 82 för information och visning
Vi söker V i L LO r – F r i T i D s H U s – G Å r DA r – s J ö L ÄG e N
iDyLLiskT beLÄGeN sJöTOmT meD ViLLA - 3 GÄsTHUs - sJösTUGA - 2 bryGGOr - HAVsUTsikT kyrkVikeN - OrNö Solig vacker sjötomt om 12 502 m² varav vattenområde 6 550 m² samt 2 bryggor. Året-om-hus med vattenburen värme totalt 146 m² med 3 r o k, helkaklat duschrum/wc,
öppen spis, källare med verkstad, tvättrum, pannrum. Tre rymliga gästhus med havsutsikt samt sjöstuga. Här finns Ornö Skärgårdshotellets restaurang, sommarbutik
Dalarö Bageri, Ornö grill och café, på Hässelmara gård köper man ägg och grönsaker, Bygdegården serverar dagens rätt. Nära Waxholmsbåt, buss. Pris 10,9 milj kr.
Kontakta Johan Sällström 073-952 29 28 för information och visning
eL eTsby rÅ kJ e L L JOHA NssON F AsTiGH e TsbyrÅ se HemsiDA!
kJFAsT.se | 08–641 10 00 | iNFO@kJFAsT.se