Stångmärket Nr2 2026 (maj)

Livet på Utö – sommarens öliv med våra hyresgäster

Gårdsbesök och recept – småskaligt och lokala smaker i säsong

Bästa baden – sand, klippor och salta dopp

Allemansrätt i naturreservat

– frihet under ansvar

Allemansrätten ger oss fantastiska möjligheter att röra oss fritt i naturen, men i naturreservat gäller ofta särskilda regler för att besöka skyddad natur med känsliga miljöer och arter. Det kan till exempel finnas begränsningar kring eldning, hundar och var du får gå, cykla eller tälta.

TRE TIPS FÖR ETT HÄRLIGT OCH HÄNSYNSFULLT BESÖK

1. Kolla vilka regler som gäller just där du är Varje naturreservat kan ha unika föreskrifter. Att grilla kan vara tilllåtet endast på iordninggjorda grillplatser, vissa områden kan vara djurskyddsområden under särskilda datum och hundar kan behöva hållas kopplade året runt.

2. Visa omtanke om naturen Håll dig gärna på markerade stigar och leder om sådana finns, stör inte djurlivet och plocka inte fridlysta växter. Visa hänsyn och omtanke, håll undan från att gå nära bon eller störa djurens ungar.

3. Ta med allt skräp hem, även småsaker Skräp kan skada både djur och natur. Packa med dig och ta hem det du tog med dig, och undvik att lämna något kvar efter ditt besök.

Hitta information för ditt besök på skargardsstiftelsen.se

SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS TIDNING STÅNGMÄRKET

kommer ut med fyra nummer om året. Den delas ut till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och sprids också bland annat genom utskick till utvalda områden i och runt Stockholm.

Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län

Svensksundsvägen 5, 111 49 Stockholm

Tel 08-123 124 00, info@skargardsstiftelsen.se www.skargardsstiftelsen.se

Ansvarig utgivare: Skärgårdsstiftelsen

Redaktör/redaktion: Ulrika Palmblad-Wennergren, Sarah Anderin, Amelie Reuterskiöld.

Innehåll #2/2026

4 AKTUELLT

Det här händer på Skärgårdsstiftelsen

6 VAD HÄNDER UNDER SOMMAREN?

Ett axplock från våra områden

10 VILKA PLANER FINNS FRAMÅT?

Tre frågor till Ulrika Palmblad–Wennergren, Utvecklingschef på Skärgårdsstiftelsen

11 MED LIVET PÅ UTÖ

Skärgårdsstiftelsens hyresgäster berättar

16 SOMMARENS STRANDTIPS

Från Arholma i norr till Nåttarö i söder

18 LANTBRUK BLAND SOMMARGÄSTERNA

Vi besöker Ålö gård

26 BERÄTTELSER UR SKÄRGÅRDENS BERGGRUND

Skärgårdens geologiska gömställen

30 LANTBRUKARE PÅ SJÖN

Martina på Idholmens gård visar oss runt

37 RENOVERING PÅGÅR

Flera hus på våra områden får en ansiktslyftning

38 ATT SKAPA PÅ SJÖN

Möt Oona bakom MYO och skapa din egen förvaring

42 SKÄRGÅRDSVÄNNER RUNT FIKABORDET

Tre av våra vänner delar med sig av sina tankar

43 SKIPPO OCH GULA PRICKEN

Båtfolkets egna tips-app

Vänfrågor och adressändringar: info@skargardsstiftelsen.se, 08-123 124 00

Annonser: (bokning och material) Henrik Salén, 0706-18 61 61, henrik@batmedia.se

Formgivning: Romdahl Design. Omslag: Grinda, foto Anna Boyce. Tryck: Åtta.45. Upplaga: 30.000 ex. Papper: Edixion 100 g. Omslag Edixion 190 g.

NORDIC ECOLABEL

Gårdsdagar på Hjälmö

Den 3–4 juli bjuder Skärgårdsstiftelsen och lokala aktörer in till gårdsdagar på Västergården på Hjälmö – två inspirerande sommardagar med fokus på biologisk mångfald.

Besökare kommer få träffa djuren från Grinda lantbruk, följa med på floravandring, lära sig mer om restaurering av bryn och skogsbeten samt deras betydelse för naturen.

Far och son Henrik och

Albin Carlsson driver sen tidigare Kängsta lantbruk.

3–4 juli

Malin Brännlund fortsätter sin verksamhet Stall Emmi.

Under dagarna kommer det även finnas matförsäljning, ponnyridning och andra spännande aktiviteter.

Vi är glada att ha två fullspäckade dagar tillsammans med jordbrukare och lokala företagare i mellanskärgården. Fullständigt program publiceras senare på Skärgårdsstiftelsens webbplats och i nyhetsbrev.

Nya arrendatorer på

Hammersta gård

Två lokalt förankrade verksamheter tar över driften av Hammersta gård i Häringe–Hammersta naturreservat. Efter stort intresse för arrendet tillträder Henrik och Albin Carlsson från Kängsta naturbruk ansvaret för jordbruket och jakten, medan Malin Brännlund, som redan driver Stall Emmi på gården, fortsätter att utveckla stallverksamheten.

Med gedigen erfarenhet av lantbruk och hästverksamhet bidrar de nya arrendatorerna till kontinuitet och ett fortsatt aktivt brukande av markerna. Inriktningen ligger på hållbart jordbruk med bete och odling, vilket säkerställer att både åkermark och naturbetesmarker hålls öppna och levande.

Hammersta gård omfattar ett kustnära jordbrukslandskap med höga naturvärden, där ett aktivt brukande är avgörande för att bevara områdets biologiska mångfald och kulturmiljö.

Tips för ett hållbart båtliv

Inför båtsäsongen lanseras nytt informationsmaterial som gör det enklare för båtägare att bidra till ett mer hållbart båtliv i Stockholms skärgård. Materialet består av en broschyr samt skyltar för naturhamnar och småbåtshamnar och innehåller konkreta tips för att minska båtlivets påverkan på miljön. Materialet är fritt att använda och finns att ladda ner via Skärgårdsstiftelsens hemsida.

Skärgårdens grunda bottnar är viktiga livsmiljöer för fisk och andra marina arter, men påverkas lätt av båttrafik och utsläpp. Genom enkla val kan båtägare göra stor skillnad.

Projektet är en del av ett LOVA-finansierat arbete och har tagits fram i samverkan mellan flera aktörer, däribland Skärgårdsstiftelsen.

NÅGRA AV RÅDEN:

• Välj borsttvätt, skrovduk eller manuell rengöring istället för giftig båtbottenfärg.

• Hantera glykol från vinterkonservering på land så att den inte hamnar i havet.

• Kör lugnt i grunda vatten för att minska uppgrumling av bottensediment.

• Töm båttoaletten vid tömningsstation – inte i havet.

• Ankare bör läggas på djup över sex meter och lyftas rakt upp för att skona botten.

Servicemärke

Skärgårdsstiftelsens områden finns för att ge möjligheter till alla att uppleva och njuta av Stockholms skärgård med sin unika natur och sitt vackra kulturlandskap. Servicemärket är perfekt för dig som vill ge det där lilla extra samt visa din uppskattning för det viktiga arbete som utförs.

Tack för att du är med och gör skillnad!

Vad

händer på våra områden i sommar?

Sommaren i skärgården formas av entreprenörerna som driver verksamheter på våra olika områden, och deras program fylls löpande på i takt med att säsongen närmar sig. Här har vi samlat ett urval av det som redan är planerat inför sommaren, men mycket mer tillkommer. För aktuella tider, fler evenemang och löpande uppdateringar rekommenderar vi att du besöker respektive verksamhets hemsida och följer dem i sociala medier.

Spana in deras hemsidor genom QR-koderna!

ARHOLMA En kort promenad från bryggan på Arholma, där passbåten lägger till, ligger Bull-August gård. Granne med öns handelsbod och omgiven av välskötta gårdar, åkrar, ängar och trollskog. Den gamla roslagsgården erbjuder en stillsam miljö där lugnet står i centrum.

LIDÖ Välkomna ut till Olle och Hugo på Lidö Värdshus! Här firas midsommar kl 15 med efterföljande aktiviteter, och på midsommardagen visas VM-matchen mellan Sverige och Holland kl 19.00. Under sommaren arrangeras även quiz och livemusik, med en större spelning den 30 juli.

FEJAN

Verksamheten på Fejan öppnar till midsommarafton och håller öppet under sommarsäsongen, med restaurang och gästhamn i fokus.

RIDDERSHOLM På området Riddersholm ligger Kapellskärs camping. Den 6 juni firas nationaldagen med musik och quiz. Midsommar firas traditionsenligt med gemensamt firande, dans och aktiviteter. Fler arrangemang kan tillkomma under sommaren i takt med att verksamheten utvecklas.

FINNHAMN Sommaren på Finnhamn bjuder på ett fullspäckat program. Midsommar firas den 18–20 juni med musik och aktiviteter runt om på ön. Under juli fylls Takbaren av livemusik vid flera tillfällen: 10–11 juli, 16–18 juli samt 23–25 juli. Den 24–25 juli arrangeras även karibiska matkvällar på krogen. I augusti väntar Finnhamn B Run den 8 augusti med kappsegling, middag och fest, samt Finnhamn Swim Run den 16 augusti. Utöver detta finns löpande aktiviteter som quiz, turneringar och familjeaktiviteter.

GRINDA Grinda Wärdshus fortsätter sitt jubileumsår (120 år sen huset byggdes) med ett brett sommarprogram. Midsommar firas den 18–20 juni. Under sommaren arrangeras återkommande aktiviteter som musikquiz, live- och jazzkvällar samt melodikryss, bland annat i juli med start den 4 juli. I augusti väntar flera större evenemang: Lilla Båtmässan den 1 augusti, kräftskiva den 7 augusti, Grinda Kubb Open den 15 augusti samt Swim & Trailrun den 21–23 augusti. Parallellt utvecklas verksamheten med nya koncept som glasskiosk, bageri och servering direkt mot båt.

GÄLLNÖ Bonjour och bienvenue hälsar gänget på Gällnö! Midsommar firas den 20 juni kl. 15 på ängen vid handelsboden. Den 14 juli uppmärksammas Frankrikes nationaldag och den 9 augusti arrangeras barnteater för yngre besökare. Ytterligare evenemang kommer att läggas upp på hemsida och sociala medier.

STORA KALHOLMEN Ön som bjuder på mest ”zen” är helt klart Stora Kalholmen. Här står välmående i fokus i sommar, med dagliga morgonpass kl 07.00 vid meditationsklipporna. Under säsongen erbjuds även massage vid utvalda tider.

RÅNÖ På Rånö finns en stugby som erbjuder ett enkelt och nära skärgårdsliv, och som ger en perfekt bas för sommarens vistelse. Bokningen för 2026 är öppen online, med veckobokningar under högsäsong och viss möjlighet till enstaka dygn.

RÖGRUND På Rögrund planeras återkommande underhållning under hela sommaren, med DJ eller annan musik cirka en gång i veckan på restaurangen. Exakta datum uppdateras löpande under säsongen. Nytt för i år är konceptet

A Pillow & A Blanket – en upplevelse där du sover bekvämt utomhus under stjärnhimlen, med vågskvalp och skärgårdens ljud som sällskap. Här ingår frukostbuffé och en chans att komma nära både naturen och lugnet.

GÅLÖ Det optimala fastlandsområdet! Från midsommarveckan drar sommarsäsongen igång med midsommarfirande och ett brett utbud av aktiviteter. Här finns vattenaktiviteter som kajak, kanot, SUP och trampbåt, samt klassiker som minigolf, trampbilar och vandring. Under perioden 7 juli–1 augusti erbjuds utomhusyoga varje tisdag och lördag kl 10.00. Bistron och receptionen håller öppet dagligen under sommaren, och på stranden finns glasskiosk för badsugna gäster.

UTÖ Den 6 juni går startskottet för ÖTILLÖ

Swimrun Utö Sweden – en hyllning till ön där sporten en gång föddes. Midsommarafton firas traditionsenligt framför Societetshuset: kl 13.00 kläs midsommarstången och kl 14.00 följer dans och ringlekar, där många samlas för picknick och gemenskap i det gröna. Under cirka en vecka i juli fylls Societetshuset av konst och kultur i samband med Utö Gruvkultur, arrangerat av Utö Konstoch Kulturförening (exakta datum uppdateras löpande). Sommaren rundas av med en riktig höjdpunkt den 7 september då ÖTILLÖ The Swimrun World Championship återvänder till ön – ett internationellt lopp som lockar deltagare och publik från hela världen.

ÅLÖ På Ålö öppnar det populära Båtshaket på midsommardagen kl 11 och håller därefter öppet under sommaren. Här samlas både båtfolk och besökare för mat, dryck och skön stämning i havsbandet. ”Varmt välkomna ut i havsbandet till oss på Båtshaket!” hälsar Carina.

NÅTTARÖ Peter Ljung med familj och personal hälsar er varmt välkomna ut till södra skärgården! Från midsommar öppnar verksamheten upp på allvar, med restaurang och serveringar öppna dagligen fram till mitten av augusti. Midsommardagen bjuder på musik och grillning, och under sommaren planeras after beach vid soliga dagar. Sommarens stora höjdpunkt är sommarfesten den 25 juli (v.30) med familjeaktiviteter, grillning och livemusik.

Tre frågor till Utvecklingschef

Ulrika Palmblad–Wennergren

Vad har hänt det senaste året?

– Jag är väldigt stolt över det vi har åstadkommit under året. Utvecklingen av korttidsuthyrning i en del av våra hus och stugor är väldigt roligt att följa. I år kommer vi att renovera och inreda ett hus med ett av skärgårdens mest spektakulära lägen, nämligen Lotsutkiken på Huvudskär. Med 270 graders utsikt över ytterskärgården och horisonten vid en av skärgårdens utposter. Vi renoverar och inreder under 2026 och öppnar till 2027. De hus på bland annat Gålö och Utö som stod klara till förra säsongen bokar också på bra och med fin återkoppling från nöjda hyresgäster, vilket är mycket glädjande.

– Från undersökningar vet vi att många känner till att vi arbetar med naturvård och förvaltning men det är få som känner till att vi äger över 2000 hus. Därför har det varit extra roligt att se gensvaret från den satsning vi har gjort tillsammans med Mark Isitt i vår filmade serie – Våra hus. Näst på tur efter Grinda som lanserades efter nyår är filmerna om Utö och senare i vår kommer vi även att filma på Lidö och Fejan. Håll utkik i sociala med medier.

Vad gör du just nu?

– Det är fortsatt full fart framåt och jag ser verkligen fram emot att fortsätta förverkliga många av de utvecklingsdrömmar vi har. Ett område som vi nu fokuserar särskilt på är vårt mest välbesökta område - Gålö. Här finns det massor att göra för att ännu fler ska hitta ut till denna lättillgängliga fastlandspärla. Där har vi en spännande dialog med Haninge kommun och kommer att lägga en långsiktig plan för utveckling.

– Det händer ju saker överallt, men även på Grinda och Utö har vi lite extra spännande saker på gång tillsammans med våra entreprenörer och arrendatorer, men även ihop med ide-

ella krafter och boende. I sommar blir det invigning av ett IOPprojekt (idéburet offentligt partnerskap) för forskning och hållbar utveckling som vi gör tillsammans med stiftelsen Initiativ Utö. Vi har ett annat spännande partnerskap på gång som även det har fokus på hållbarhet, men som jag inte kan avslöja några detaljer om ännu…

Vad ser du fram emot denna sommar?

– Jag är ju ute i skärgården året runt och tacksam för denna fantastiska skridskovinter, men i sommar får jag komma ut med vår segelbåt Horisont. Där hittar jag alltid lugn och ro, samtidigt som det bjuder på unika upplevelser så nära Stockholm. Kanske blir det även en längre segling till Baltikum. Hoppas vi ses!

Med livet på Utö

Att ta båten till Utö är ett kärt skärgårdsnöje för många turister. Obegränsat med frisk luft, härlig natur och mycket att se och göra under en dag eller flera. Sedan har vi stammisarna som varit bofasta på ön, ibland i generationer. Vi har träffat några av Skärgårdsstiftelsens hyresgäster som vet allt som är värt att veta om Utö med omnejd.

Historien om Utö sträcker sig långt tillbaka i tiden. Människor ska ha levt och verkat på ön sedan 500-talet och några hundra år senare gjorde sig platsen känd för sin gruvepok. Här började man bryta järnmalm på 1100-talet och gruvorna lär vara de äldsta i landet. Man livnärde sig även på jakt och fiske och den vetgirige bör söka sig till Utö Gruv och Hembygdsmuseum, där man lär sig mycket om platsen från gruvtid till nutid. Vi lär även känna eldsjälen Eva Schröder, som med kunskap och engagemang visar upp öns museum ”på sin

TEXT Marie Arpnäs FOTO Gustaf Waesterberg

fritid”. Man talar inte om kvinnors ålder, men Eva har en livslång kärlekshistoria med Utö.

– Mina föräldrar bodde på Lurgatan i slutet av 30-talet och när jag var riktigt liten var Mont Blanc, huset på kullen, vår bostad. När jag var fyra år flyttade vi till den stuga som jag bor i nu, berättar Eva och bjuder på kaffe i den lummiga trädgården.

Lustigt nog är just nyrenoverade Mont Blanc undertecknads bostad under öbesöket. En rofylld plats med bedårande

utsikt att somna och vakna på. Som sägs härstamma från sent 1800-tal och numera ingår i Skärgårdsstiftelsens bestånd.

– Det här var bara ett sommarhus när mamma, pappa, jag och mina tre syskon flyttade hit. Alla vi barn bodde på vinden, med löfte om att få flytta till rummet längst ner – när vi lärt oss simma, säger Eva och ler.

Åter till älskad plats

Vi förstår att barndomen och livet på Utö har många likhetstecken med Astrid Lindgrens Saltkråkan. Här har alla känt

Eva Schröder visar in till Utö Gruv -och Hembygdsmuseum. Under sommaren är det öppet dagligen.

alla. Det var även här som Jan Schröder och Eva möttes som sommarbarn, och det ledde så småningom till ett bröllop och en flytt till ön.

– När vi insåg att vi båda ville bo på Utö kändes det självklart. ”Då gifter vi oss och flyttar dit!” Vi hade bott på fastlandet några år, men 1969 gick flyttlasset hit. Vi slog oss ner i Lugnet först, men byggde sedan eget hus vid Sandudden.

Maken Jan drev och körde Utö Sjötaxi i flera år, där även Eva jobbade som hoppilandkalle och ansvarade för ekonomin.

När de kom till Sandudden tog Eva även hand om öns apoteksförråd.

– Det var en överenskommelse med båtläkaren, att jag skulle ta ansvar för akuta läkemedel iland som egentligen var receptbelagda. En extra trygghet när man är långt från civilisationen.

Det blev ännu en flytt på ön. Paret Schröder kontaktade Ålös markägare

Stockholms Stad och erbjöd sig att driva Ålö gård. Sagt och gjort. Paret fick ordning på den lite försummade gården och Jan varvade arbetet med en vd-tjänst på Utö Rederi.

– Janne lever ju inte längre men han var aktiv in i det sista. Vår dotter Anna med familj tog över gården efter oss och själv fortsatte han som pensionär att då och då köra Utö Rederis båtar.

– Mitt bonusbarnbarn, Hampus Sjöström, är sportchef för Rögle hockey och jag har faktiskt jobbat för Svenska Ishockeyförbundet. Trots att jag aldrig hade sett en hockeymatch innan, säger Eva och skrattar.

Ö-bo för alltid

Det är svårt att göra en kort sammanfattning av en profil som Eva. Man vill sitta en hel dag i den lilla bersån, dricka påtår och tretår och höra ännu mer om dåtidens danskvällar på klipporna, med vevgrammofonen som överröstade

naturen med råge. Hur hon skyllde på mammas bakning när lilla Eva tio år köpte kanelstänger för att röka dessa ihop med kompisarna.

– Jag skadade axeln i en bussincident i stan 2024, så det vaktjobb jag har haft på skjutfältet här var jag tvungen att hoppa av. Det går ju inte att göra honnör med en dålig axel!

Som sagt. Det går att skriva en bok om Evas liv och leverne. Men vi måste få höra hur hon åter hamnade i det charmiga huset från barndomen.

– Det bodde en konstnär i huset då, som lämnat spår här och där i form av lertomtar, och när hon gick bort hörde Janne av sig till Skärgårdsstiftelsen och sa att vi gärna flyttade hit.

– Huset var isolerat och det behövde göras en del renoveringar och målning. Men det räckte med att åka hit och titta för att jag skulle känna ”här kommer jag att stanna”.

Lars-Olov Ehrensky bjuder in till kaffe i köket hemma på Lurgatan. De tidigare gruvarbetarbostäderna tillhör det kulturhistoriska arvet på Utö.

Eva berättar att hennes make är begravd på ön. På gravstenen står det ”Väl förtöjd”.

– När det är min tur kommer jag att ligga bredvid Janne, med tillägget ”förtöjda”, säger Eva med ett varmt leende. Och hon har mycket mer att hinna med innan det är dags för förtöjning.

Gatan som väcktes med lur

Vi går vidare på ön och vandrar längs vackra Lurgatan. Här har vi lärt oss att gruvarbetarna bodde förr, i bostäder bestående av ett enda rum där hela familjer skulle leva och samsas. Namnet kommer från dåtidens morgonrutin, då arbetarna väcktes av en lursignal i gryningen.

Ett hus på gatan väcker vårt intresse lite extra och vi har stämt träff med dess sommargäst Lars-Olov Ehrensky. Han som tillhör en av de äldsta släkterna på Utö.

– Välkomna in på en kopp kaffe. Vi sätter oss i köket så ni får den rätta stugkänslan, säger Lars-Olov med ett leende. – Utö har en stor plats i mitt hjärta.

Här föddes både farfar och pappa och jag har så otroligt många varma sommarminnen härifrån. De bodde inte just här, men det har varit mitt långtidsboende länge och jag varvar somrarna på Utö med övrig tid i Gällivare.

Det är ett litet hus omgivet av doftande grönska. Vädret visar sig från sin bästa sida under vårt besök och vi förstår varför den här sagolika gatan fascinerar. De nio gruvarbetarbostäderna tillhör det kulturhistoriska arvet efter Utö gruvsamhälle och tillsammans med Utö Kvarn har de byggnadsminnesförklarats. Sedan början av 1900-talet används stugorna för fritidsboende och under 2023–24 utfördes en stor utvändig renovering av husen som numera är i mycket fint skick. Och troligen några av de mest fotograferade på ön.

– Det har varit många turer och boenden med min släkt här på Utö. Från Ängsholmen till Kroka, till villa vid gru-

van och vidare till huslängan, där vi var fem familjer som höll ihop och svetsades samman. Alla vi barn lekte, festade och jobbade senare ihop.

Limpa med ett rykte

En gammal svensk film kommer på tal, ”Storm över Tjurö”, med skådespelare som Adolf Jahr och Margaretha Krook. Den utspelar sig i skärgårdsmiljö och ska enligt Lars-Olov bygga på hans släkthistoria.

– Många känner till min kusin Danne, som öppnade Utö Bageri. Han skapade receptet till den än idag så populära Utölimpan, eller seglarlimpan som den också kallats tack vare den långa hållbarheten. Han ville dock aldrig erkänna att det egentligen var hans fasters recept, säger Lars-Olov och skrattar gott.

Lars-Olov hjälpte Dan i bageriet och även senare när den sistnämnde byggde Dannekrogen. Han jobbade dessutom

På Lurgatan bodde gruvarbetarna. Det finns en sägen om att namnet Lurgatan kom från dåtidens morgonrutin, som innebar att arbetarna väcktes med en lursignal i gryningen..."

i öns cykelbod, där han lärde känna många av sommarens ö-gäster.

– Det kom hit ett gäng från Gällivare som festade på krogen en vecka och jag hängde mycket med dem. Det slutade med att jag åkte med upp till Dundret och inte långt därefter skaffade jag bostad i Gällivare.

Lars-Olov må bo långt från Utö stora delar av året, men han har aldrig missat en sommar på ön.

– Det är skillnad på att vara turist och att verkligen bo här dygnen runt. När jag var ung tonåring var vi ibland ganska ensamma på ön, men man vande sig vid att vara självgående och sköta sig själv. Lösa problemen som uppstår på egen hand. Brorsan bor här året runt, på den södra delen, så honom stöter ni säkert på under er vistelse.

En välkänd sommarprofil

Att lyssna på Lars-Olov är minst lika underhållande som när Eva Schröder berättat om delar av sitt liv. Han har arbetat heltid i gruva i Gällivare och Kiruna och han började jobba som frisör på Stureplan i Stockholm – som 17-åring. – Det var en häftig tid, när man fixade med en massa starka profilers frisyrer. Jag fick komma hem till folk och klippa deras hår och så fick man en whisky

under tiden. Det var roligare förr, säger Lars-Olov och skrattar.

Barnbarnet kommer krypande över tröskeln när vi pratar och hunden lägger sig tillrätta vid husses fötter. Levande. Så känns stunden och hela vistelsen på Utö. – Jag tog tjänstledigt från gruvan ett par år och jobbade på krogen här. Fick höra att ”du pratar så mycket med alla gäster – men fortsätt med det”. Sa jag att jag sitter i Tingsrätten också? Som nämndeman. Jättekul och intressant.

– Att möta människor är i mitt tycke meningen med livet!

Vi går över till grannen och konstaterar att tomten påminner om en botanisk trädgård. Det blommar och grönskar precis överallt och man förstår att de som huserar på Lurgatan vårdar och värnar om sitt boende. Och alla känner alla. Vi ska komma att få stor nytta av Lars-Olov och hans kontaktnät senare under vår vistelse. Men det är en helt annan berättelse …

Nytt enskilt avlopp i skärgården?

info@modernaavlopp.se skärgården?

08-410 79 411

Moderna avlopp hjälper dig hela vägen - från rådgivning till färdig installation av din Biokube 08-410 79 411

info@modernaavlopp.se

Moderna avlopp hjälper dig hela vägen - från rådgivning till färdig installation av din Biokube

Sommarens strandtips

Stockholms skärgård är unik på många sätt – en väv av öar, vikar och stränder där varje badplats har sin egen karaktär. Under sommarens ljusa dagar finns alltid ett nytt smultronställe att upptäcka, en plats att göra till sin egen där land möter hav.

ARHOLMA I NORR

Ahlmansviken är Arholmas mest använda badplats och ligger på öns västra sida, med kort promenadavstånd från färjeläget. Här finns en långgrund sandstrand som passar bra för barn och ovana simmare, samt klippor och brygga för den som föredrar att bada i djupare vatten. I direkt anslutning ligger gästhamn och tältplats, vilket gör området lättillgängligt för både dagsbesökare och övernattande gäster. Ahlmansviken ligger inom Arholma–Idö naturreservat och är ett fungerande, populärt utflyktsmål där bad, båtliv och friluftsliv möts i en tydlig skärgårdsmiljö.

BJÖRNÖ – ETT STENKAST FRÅN STAN

Stora sand är en cirka 200 meter lång, långgrund sandstrand i Björnö naturreservat på Ingarö i Värmdö kommun. Stranden har öppet läge mot Nämdöfjärden och kompletteras av klippbad på båda sidor, vilket gör området attraktivt för både barnfamiljer och badsugna vuxna. I närheten finns parkering, toaletter under säsong och goda kommunikationer, men badplatsen kan bli mycket välbesökt under varma sommardagar. Vid stranden Torpesand i samma naturreservat finns även en cirka 200 meter lång, snorkelled som går ner till omkring tre meters djup. Leden är pedagogiskt utformad med informationsskyltar om Östersjöns undervattensmiljö och är anpassad så att även nybörjare och personer med funktionsnedsättning kan ta del av upplevelsen.

ÅLÖ – SANDSTRAND I ÖPPET HAVSLÄGE

Storsand är en av Stockholms skärgårds mest utpräglade sandstränder och ligger på Ålös sydöstra sida, strax söder om Utö i Haninge kommun. Stranden är hästskoformad, långgrund och känd för sin finkorniga, ljusa sand och sitt relativt öppna läge mot Östersjön, vilket ibland ger både vågor och klart vatten. Området ingår i Ålö–Rånö naturreservat, och saknar bebyggelse i direkt anslutning, vilket ger ett tydligt naturpräglat intryck. Vid stranden finns dass och sopkärl, men i övrigt är servicen begränsad. Stora sand nås till fots eller med cykel från Utö via bron mellan öarna och är ett populärt, men till ytan rymligt, badmål under sommaren.

NÅTTARÖ – FINA STRÄNDER I SÖDRA SKÄRGÅRDEN

Nåttarö är en av Stockholms södra skärgårds mest omtyckta badöar och lockar med långa, ljusa sandstränder och öppna vyer mot havet. Mest känd är Storsand, en bred och långgrund strand som sträcker sig längs öns utsida. Den mjuka sanden, de låga sanddynerna och det öppna landskapet gör stranden särskilt uppskattad under varma sommardagar, samtidigt som det finns gott om utrymme även när många söker sig hit. Som ett extra inslag finns vid öns bryggområde även en

snorkelled, som ger möjlighet att uppleva livet under ytan. Snorkelleden är cirka 200 meter lång, markerad med bojar och försedd med informationsskyltar som berättar om Östersjöns växter och djur. Den går på grunt vatten och är lugn och lättillgänglig, vilket gör den väl lämpad för både nybörjare, barn och nyfikna vuxna. Tillsammans med stränderna gör snorkelleden Nåttarö till ett utflyktsmål där bad, natur och enkla äventyr möts på ett naturligt sätt.

Tre tips för strandväskan:

Snorkel och cyklop – Perfekt för ett spontant dopp längs snorkelleder eller vid klippor där sikten ofta är bättre än man tror.

Tunn handduk eller sarong – Tar liten plats, torkar snabbt och fungerar både som handduk, sittunderlag och solskydd.

Vattenflaska och lätt snacks – På många skärgårdsstränder är servicen begränsad, så lite extra energi gör stranddagen längre och skönare. Om du fryser vattnet i flaskan innan utflykten så har du kall dryck länge och en praktisk kylklamp för maten.

Lantbruk bland sommargästerna

Både på Utö och Ålö är de en uppskattad del av sommaridyllen, fjällkorna och lantrasfåren som fridfullt betar längs cykelvägen. Lantbrukarna på Ålö gård arbetar hårt året runt för att bevara markerna och den biologiska mångfalden för oss alla.

Solen strålar över spränga brygga på Utö där lantbrukaren Patrik Bergius möter oss med sin skåpbil. Patrik och hans sambo Susanna Hagberg är lantbrukare på Ålö gård, vars åkrar och betesmarker inte bara brer ut sig på Ålö utan också långt upp på grannön i norr.

– Vi har lite över 35 hektar åkermark, och 40 hektar betesmark. Det är mycket för att vara i skärgården. Vi hade väl lite tur när vi kom hit för fem år sedan, och valde rätt gård. Det är lätt att förstå att man kan bli förtjust i den välskötta och vackert belägna gården och de fina hagmarkerna omkring. Patrik och Susanna konstaterar att det är bra att veta vad man ger sig in på när man tar sig an ett lantbruk. Det är mest Patrik som pratar, men det märks snart att lantbrukarparet är en samkörd enhet med en delad bild av verkligheten. Innan de kom till Ålö hade

de en liten gård i Avesta, och Patrik är uppvuxen på sin morfars gård, ett skärgårdsjordbruk på den finska sidan. Till för ett par år sedan var Ålö gård KRAV-certifierad, men regelverket krockade med verkligheten, så numera är gården enbart ekologisk.

– Det är dyrt med certifiering och vi säljer bra ändå. Folk vet att vi inte använder gifter, att det är ett småskaligt skärgårdsjordbruk med naturlig gödsel. Vi är noga med djurvälfärden, våra kor och får går fritt och har fri tillgång till foder. Att gården ska drivas ekologiskt är ett tydligt önskemål från Skärgårdsstiftelsen som arrenderar ut markerna och byggnaderna, men också ett sätt att bedriva lantbruk som stämmer överens med Patriks och Susannas egen filosofi. För ett par år sedan började de arbeta för att odla kulturspannmål.

Troligen har de här markerna sett ungefär likadana ut i många hundra år. Det är en ära att få jobba med dem.”

– Vi förökade upp Ölands lantvete, en 1800-talssort som inte är förädlad utan samma vete som man odlade förr. Det märks i näring och protein att det är en helt annan sort. De insatta säger att det är framtidens gröda, med djupare rotsystem som klarar torka och magra jordar bättre än de moderna sorterna. Vetet ska bli ett med naturen det växer i, så det tar några år innan det anpassar sig till miljön här ute. Vi hade kommit en bra bit på väg, men så kom hjortarna och åt upp allt.

För tillfället finns det ungefär 300 dovhjortar på Utö och Ålö. Patrik och Susanna suckar och går vidare. När det blivit ordning på hjortproblemet med hjälp av stängsel, skyddsjakt och färistar kommer de att försöka odla spannmål igen. Kvarnen står redo på gården, det finns plats i gårdsbutiken och de har redan pratat ihop sig med Utö bageri om möjligheten att baka på lokalt mjöl. Ålö gård kommer också att fortsätta odla havre, både som kraftfoder eller godis åt gårdens fjällkor och för halmen skull, den som blir ströbädd för får och kor.

– Våra fjällkor behöver egentligen inget kraftfoder men mår bra av en extra näringspuff när de mjölkat hårt. Det är också bra att ha havrehägn på vägen när man går längre sträckor, då kommer de springande. De älskar havre.

vi åker iväg för att hälsa på korna och tackorna, ungefär 30 av varje, som för tillfället befinner sig i en skogsbacke en bit bort. Först är det lite tveksamt var de är – tänk att så många så djur kan vara försvunna i en gles skog på en skärgårdsö! Men sedan hör vi tydligt hur de pratar med varandra. Fjällkorna råmar, fåren bräker.

– Fåren är en gammal svensk lantras, precis som korna. De trivs med tunnare beten som i skärgården, där det är mycket skog. Smaken går inte att jämföra med vanligt lammkött när de har betat så här. Vi ska ligga runt 30–35 tackor och 30-40 lamm. I fjol blev två av lammen tagna av en hund. Vi har stora problem med människor. Turisterna släpper sina hundar så fort de kommer till ön, de har inte förstått naturreservat och koppeltvång. De här personerna gav sig inte tillkänna, så vi har polisanmält för ekonomisk förlust för kött och skinn.

I ett öppnare landskap, på en av åkrarna där det skulle ha vuxit havre, har Patrik och Susanna släppt ut en skock får som ogräsklippare. På andra sidan stängslet står gårdens stutar, och Patrik passar på att förklara varför det är bra att fjolårskalvarna som står framför oss är kastrerade.

Betes-och åkermarkerna för djuren på Ålö gård finns både på ön och på grannön norr om Ålö.

Ålö gård är ett småskaligt och ekologiskt skärgårdsjordbruk. Här hålls fjällkor och får av en gammal svensk lantras. Väl anpassade för betet på en skärgårdsö.

– Det sägs att köttkvaliteten blir bättre. Stutar växer långsammare vilket gör marmoreringen i köttet bättre. En tjur blir stressad, han vill bara till tjejerna, det är inte bra för köttet. Dessutom blir hanteringen lättare för oss.

Bredvid stutarna står en stor vit tjur, möjligen gammal nog att ta sin längtan med ro, som långsamt närmar sig när Susanna och Patrik ropar på honom. Att Rurik lyssnar på kommando är bara en av anledningarna till att han är ovanligt svår att göra sig av med trots sin höga ålder. – Det är Rurik som bestämmer. Han är världens goaste tjur – men han är en tjur, man vänder honom inte ryggen, man har respekt. Namnet har han fått efter min morfar.

det är speciellt att vara ölantbrukare , och i synnerhet på öar med en intensiv sommarsäsong. För gårdsbutikens försäljning av köttlådor, potatis, ägg, koskinn och fårskinn är det positivt, och Ålös fina restaurang Båtshaket är en pålitlig turistmagnet med ett lika pålitligt behov av potatis från Ålö gård sommaren lång. Men Patrik och Susanna har noterat ett kunskapsglapp hos sommargästerna när det gäller tamdjur och boskap. Många besökare kan helt enkelt inte uppföra sig bland djur längre.

ÅLÖ GÅRDSBUTIK har öppet från slutet av maj till slutet av augusti.

Här hittar man, om man har tur (det är strykande åtgång), kött från gården. Här finns också lammskinn, glass och dryck. Vid skördetider så fylls det även på med potatis.

För att veta mer om vad som finns tillgängligt och kontakt besök gårdens hemsida. www.barklandet.webnode.se

– Respekten har försvunnit. Förut hade alla en bonde i släkten och förstod att det här är någons djur – nu ska vi vara försiktiga. Det här är inte Skansen eller en 4H-gård, djuren blir stressade. Turister går glatt in i hagar med elva tjurar! Hamnar du mellan baggen och flocken blir baggen arg, samma sak med tacka och lamm. Men folk sitter på huk och försöker få till sig fåren. Nedskräpningen är också ett bekymmer, får vi aluminiumburkar i fodret skär det upp korna inifrån.

vårt besök går mot sitt slut, och det är först då Patrik och Susanna nämner att de har ett jobb också, varsitt heltidsjobb utanför jordbruket för att få ekonomin att gå runt.

– Vi jobbar hårt för att ha råd med maskinerna. Jordbruket får man sköta morgon, lunch och kväll.

Allt eftersom kan de lägga mer tid på gården, och har fått fler markvårdsuppdrag från Skärgårdsstiftelsen, vilket också är en förutsättning för att livet ska fungera. Patrik lyfter blicken.

– Troligen har de här markerna sett ungefär likadana ut i många hundra år. Det är en ära att få jobba med dem.

Högrevsgryta från Ålö gård

Det är inte svårt att laga en god gryta när man har fina ingredienser. Här kommer Patriks och Susannas högrevsgryta, som gjord för en regnruskig sommardag. Självklart blir det bäst och godast om ingredienserna är ekologiska.

1 kg högrev

1 liter vatten

2 dl rödvin

2 gula lökar i klyftor

3 vitlöksklyftor, finhackade

2 tärningar kalvbuljong

2 skivade morötter

1 purjolök i skivor

200 g kantareller eller annan svamp

3 vitpepparkorn

9 svartpepparkorn

3-4 lagerblad

salt

Dela köttet i munsbitsstora kuber. Bryn köttet i smör i en panna. Lägg över i en gryta och häll på vatten och rödvin.

Stek löken långsamt i smör tills den blivit karamelliserad. Låt vitlöken fräsa med på slutet. Lyft över löken i grytan, smula i buljongen och lägg i morötter och purjolök.

Stek kantarellerna i smör och lägg även dem i grytan.

Krydda med vitpeppar, svartpeppar och lagerblad och låt koka 1 ½–2 timmar på svag värme. Smaka av med salt och servera med ekologisk potatis.

Recept med råvaror från Ålö gård och Idholmens gård

Zucchiniomelett från Idholmens gård

När zucchiniskörden blir stor är det bra att hitta nya användningsområden för den goda gröna eller gula delikatessen. I en omelett blir den både snygg och ger lite tuggmotstånd. Allra godast blir den när gårdens höns just har värpt, men vanliga ekologiska ägg funkar också.

1 medelstor zucchini, ca 300 g

6 ägg

1 dl mjölk

svartpeppar

salt

Skiva zucchinin tunt och stek skivorna i smör i en panna tills de mjuknar. Blanda ägg och mjölk och krydda med några drag med svartpepparkvarnen och lite salt. Häll äggen i pannan, sänk värmen något och låt dem stelna till en omelett. Vik ihop omeletten så att zucchinin syns. Servera med ett gott

Somrig sockerkaksglass Idholmens gård

Med nyvärpta ägg från gårdsbutiken blir sockerkakan en helt ny upplevelse. Blir det något kvar till dagen efter, ge den nytt liv genom att steka sockerkaksskivorna i rejält med smör. Servera med vaniljglass och hallon. Glad sommar!

Skärgården behöver dig

Skärgårdsstiftelsen värnar om den känsliga skärgårdsnaturen genom skötsel av mark, skog och vatten. Både över och under ytan, året runt. Vi förvaltar skärgårdens unika kulturvärden och skapar möjligheter för dig att besöka gästhamnar, sjökrogar och vandrarhem på våra skärgårdsområden.

Med ditt bidrag kan vi stärka vårt arbete för nuvarande och kommande generationer. Tillsammans skapar vi en skärgård där historia möter framtid och varje insats räknas.

Månadsgivare

Använd QR-koden för att bli månadsgivare.

Servicemärket

Använd QR-koden för att skaffa Servicemärket.

Ge en gåva

Använd QR-koden för att swisha en gåva.

BASTUR OCH ÖPPNA BODAR

I Möjaskärgården, på Träskö ­ Storö och på Nämdö finns Skärgårdsstiftelsens bastur som är öppna för allmänheten. Dessa bokas på plats och betalas med Swish. Det finns även ett flertal bastur på Skärgårdsstiftelsens områden som är kopplade till värdshus och vandrarhem. Dessa bokas hos respektive entreprenör.

Skärgårdsstiftelsen har några små enkla bodar utplacerade på flera håll i skärgården. Hit är du välkommen att stanna högst två nätter. Var bara beredd på att du kanske måste dela boden med någon som tänkt ungefär som du, just den dagen. Öppna bodar finns i Möjaskärgården (Kulans uddar), Fjärdlång (Myggskären). Raststugor finns på Björnö, Utö och Huvudskär.

Läs mer på vår hemsida.

Vid besök till Myggskärens öppna bodar måste du ta med egen ved till kaminen och det finns inte matlagningsmöjligheter.

Här i havsbandet krävs lite extra planering, håll dig uppdaterad på sjörapporten!

Ring: 08 - 28 05 91

Vi hjälper er med rätt energislöning

Besök: www.photonic.se Få en gratis offert!

Hållbar energi för hem & företag

Berättelser ur skärgårdens berggrund

Skärgårdens

geologiska gömställen

Mjuka stenhällar, knotiga tallar, ljusa sommarkvällar… Stockholms skärgård är fantastisk på många sätt. Något vi inte alltid tänker på är att detta också är platsen för en rad grundämnesupptäckter – ämnen som idag spelar huvudrollerna i dagens snabba tekniska utveckling. Eva Krutmeijer, som skrev i förra numret om grundämnet litium som upptäcktes på Utö, fortsätter här att ge oss smakbitar ur skärgårdens spännande vetenskapshistoria.

TEXT Eva Krutmeijer

Grundämnen är precis vad det låter som: grunden till allt annat. I olika kombinationer bygger de upp allt från oss själva till allt vi har omkring oss. Precis som det i en legolåda finns bitar av olika färg och form rymmer naturen det periodiska systemet med drygt hundra olika grundämnen. Traditionellt brukar man säga att 92 av dem förekommer naturligt på jorden, och så många som 23 av dessa brukar räknas som direkt eller indirekt upptäckta i Sverige. Särskilt viktig är Ytterby i Stockholms skärgård, som brukar beskrivas som den enskilt rikaste platsen

i världen när det gäller grundämnen som upptäckts eller kan härledas dit.

Hur kommer det sig?

Den svenska berggrunden hör till jordens äldsta. Den utgör en del av den fennoskandiska urbergsskölden. Stora delar av Sverige består av bergarter som bildades under prekambrium, i vissa fall för mer än två till tre miljarder år sedan. Den gamla berggrunden, tillsammans med magmatiska processer, metamorfos, sprickzoner och cirkulation av heta vätskor, har skapat goda förutsättningar

Gruvarbetare vid Ytterby gruva 1893. Bilden är från Vaxholms Fästnings Museum.

för mineraliseringar. I sådana miljöer kunde kvarts, kalkspat och metallhaltiga föreningar avsättas och koncentrera både metaller och ovanligare ämnen i särskilda mineral.

I skärgården är den mineralrika berggrunden dessutom extra lättåtkomlig. Det beror på inlandsisen. När den senaste isen drog sig tillbaka för omkring 12 000 år sedan hade den slipat hällar, flyttat stenmassor och skrapat fram stora partier av berggrunden. Resultatet blev de rena berghällar och blottade mineralytor som än i dag präglar skärgården. Det vi ser som vackra, släta klippor är som ett slags geologiska skyltfönster.

men vad vore mark och mineral utan människor med nyfikenhet och kunskap? Gruvnäringen i Sverige hör till de äldsta i Europa. På Utö har järnmalm brutits sedan medeltiden, sannolikt redan från 1100-talet, och under 1600-talet blev gruvorna viktiga för den svenska metallförsörjningen.

Krig kräver stora mängder metall. Järn, koppar och silver drev därför en stor del av vårt lands ekonomiska utveckling, inte minst under stormaktstiden. Det gjorde att ett praktiskt kunnande växte fram kring hur olika mineral skulle brytas, sorteras, smältas och analyseras. Bergsmän, kemister och mineraloger arbetade ofta nära varandra. Jakten på bättre metaller och renare malmer blev samtidigt en kunskapsjakt på naturens minsta byggstenar.

Bergshanteringen förde också med sig folktro. “Kobolder” kallades mytiska andeväsen som ansågs kunna förstöra värdefulla metaller, och därifrån har vi fått namnet på grundämnet kobolt. Kobolt användes redan under medeltiden för att framställa blått glas och keramik, men utan att man visste vad som orsakade den intensiva färgen. I dag vet vi att den blå färgen kom från koboltföreningar, medan arsenik och andra föroreningar kunde göra malmen svår och hälsofarlig att bearbeta.

en föregångare i att kombinera praktisk mineralogi med vetenskaplig analys var Georg Brandt. Under 1730-talet undersökte han den blå koboltmalmen och visade så småningom att den innehöll en tidigare okänd metall: kobolt. Därmed tog han ett viktigt steg bort från äldre föreställningar om att färgämnet bara var en särskild variant av andra kända metaller.

Och det var just i malm från Los koboltgruvor i Hälsingland som kemisten Axel Fredrik Cronstedt sedan identifierade metallen nickel år 1751. Cronstedt bidrog också starkt till att mineralogin blev en vetenskap. Han sorterade, ordnade och skapade ett system som gjorde det lättare att skilja mellan olika mineral och förstå hur de tillsammans bygger upp olika bergarter.

Detta blev till stor hjälp när löjtnanten och amatörgeologen Carl Axel Arrhenius 1787 hittade ett ovanligt svart mineral i Ytterbygruvan på Resarö utanför Vaxholm. Här utvanns fältspat under 1700- och 1800-talen, bland annat till porslinsfabrikerna Rörstrand och Gustavsberg. Det var dock inte Arrhenius själv som visade att fyndet innehöll något nytt, utan kemisten Johan Gadolin, som 1794 analyserade mineralet och fann det tidigare okända grundämnet, som fick namnet yttrium. Detta blev början på en lång rad upptäckter knutna till just Ytterby.

Kemisten Anders Gustaf Ekeberg utvann några år senare grundämnet tantal ur mineral från Ytterby, men annars är Carl Gustaf Mosander den grundämnesupptäckare som främst förknippas med platsens fortsatta betydelse. Ett starkt skäl till detta var det han lärde sig genom att utvecklas i Jacob Berzelius krets av unga kemister.

mosander föddes 1797 i Kalmar som son till en sjökapten och flyttade som ung till Stockholm för att ta tjänst som lärling på Apotek Ugglan på Drottninggatan. Berzelius befann sig bara några kvarter därifrån i sitt kombinerade hem och

Kemisten Carl Gustav Mosander använde blåsröret (som han håller i sin vänstra hand på bilden) i sina precisionsanalyser. Genom att blåsa luft genom det lilla metallröret mot en låga kunde han hetta upp mycket små mineralprov och dra slutsatser kring hur provet smälte, ändrade färg och reagerade med olika ämnen.

(Painting by Karl Gustaf Plagemann (1805–1868), Public Domain Wikipedia.)

Det första periodiska systemet konstruerades 1869 av den ryska kemisten Dmitrij Mendelejev. Han organiserade 63 kända grundämnen baserat på atomvikt och egenskaper. Idag används atomnummer (antal protoner) snarare än atomvikt, och systemet omfattar 118 grundämnen.

laboratorium på Nybrogatan. Detta skulle vi idag närmast kalla en kombination av en stark forskarmiljö och ett innovationskluster.

Här kom och gick unga talanger under dygnets alla timmar. Vad som började med ett experiment kunde snart övergå i en fest och tvärtom. Men när det gällde själva kemin, tummade Berzelius aldrig på vikten av noggranna mätningar.

Denna precision ledde till att han själv upptäckte grundämnena cerium, selen, kisel och torium. Ur ett ceriumhaltigt mineral kunde Mosander identifiera det nya grundämnet lantan 1839. Han fortsatte därefter med mineral från Ytterby, ur vilka han upptäckte erbium, terbium och didymium, ett ämne som senare visade sig vara en blandning av de sällsynta jordartsmetallerna neodym och praseodym.

Per Teodor Cleve fortsatte där Mosander slutade. Åren 1878–1879 identifierade han tulium och separerade också holmium kemiskt. Namnet tulium anspelar på Thule, ett gammalt namn för Norden, och holmium på Stockholm, vars latinska namn är Holmia.

Även skandium och gadolinium brukar räknas till Ytterbys efterskörd, eftersom även dessa grundämnen identifierades ur mineral därifrån.

GRUNDÄMNEN FRÅN YTTERBY

Samtliga nio grundämnen som brukar kopplas till Ytterby omfattas i dag av EU:s system för kritiska råmaterial. Tantal och skandium finns upptagna som egna råmaterial, medan yttrium, erbium, terbium, holmium, ytterbium, tulium och gadolinium ingår i gruppen tunga sällsynta jordartsmetaller.

Yttrium– 1794

Tantal – 1802

Erbium– 1843

Terbium – 1843

Holmium – 1878

Ytterbium – 1878

Tulium – 1879

Skandium – 1879

Gadolinium – 1880

De fyra första har starkast och mest direkt koppling till själva fynden från Ytterby. Skandium och gadolinium brukar ofta räknas in i en vidare Ytterby tradition, men där är kopplingen mer indirekt.

grundämnena från ytterby hör till dem som EU klassar som ”kritiska”. Vad används dessa ämnen till? Och varför ökar efterfrågan så dramatiskt just nu? I nästa nummer blir det en djupdykning i tekniska tillämpningar och de tillhörande geopolitiska spänningarna.

Grundämnena som upptäcktes i Sverige har vi alla i fickan. I mobiltelefonens batteri har litium, nickel och kobolt viktiga funktioner, kisel och tantal används i transistorer och i telefonens små högtalarmagneter finns både neodym och praseodym. Mobilskärmen innehåller bland annat yttrium, terbium, lantan, dysprosium och gadolinium.

Vill du vinna ett signerat exemplar av boken "Litium: den osannolika berättelsen om vår tids viktigaste metall" skriven av vår skribent Eva Krutmeijer?

En mycket aktuell bok som berättar om hur människan blev beroende av universums lättaste metall, nödvändig för både våra mobiltelefoner och elbilar. Allt med en start på Utö i vår kära skärgård.

Så här tävlar du: maila en kort motivering kring varför du ska vinna till marknad@skargardsstiftelsen.se, märk ditt svar med "boktävling" så drar vi slumpmässigt en vinnare.

Vinnaren meddelas per mail. Tävlingen pågår till och med den 1 augusti.

Lantbrukare på sjön

På sex olika öar på och omkring Finnhamn bedriver Martina Högberg sitt ekologiska lantbruk och sitt naturvårdsarbete. Till sin hjälp har hon en liten besättning Angus-kor, tre vallhundar och två grupper KRAV-höns.

TEXT Annika Edestrand FOTO Gustaf Waesterberg

– jag är på en annan ö! När vi kliver av båten på Finnhamn för att träffa lantbrukaren Martina Högberg får vi efter ett snabbt telefonsamtal börja med en rundvandring på egen hand. Den största skillnaden mellan att bedriva lantbruk på en ö och att göra det på fastlandet ligger i arronderingen, förklarar Martina senare. Det fina ordet beskriver hur gården hänger ihop och hur nära det är mellan de olika enheterna som utgör lantbruket. Just nu befinner sig hennes 11 kor, kalvar och ungdjur på Kålgårdsön, Husarö och Särsö, dit hon tar båten flera gånger i veckan för att se till djuren.

– Stora fyrkantiga åkrar som är lätta att bruka, det är ena änden av arrondering. Jag är den andra änden, säger Martina. Jag har mark på sex olika ställen. Produktionsförhållanden är svåra på öarna och det är något vi inte kan ändra på. Det är en orsak till att det inte bedrivs så mycket jordbruk i skärgården.

att martina ändå har valt att bosätta sig på Idholmen och utveckla en av Skärgårdsstiftelsens minsta gårdar från 6 hektar när hon kom hit 1999 till dagens 20 hektar av både stiftelseägd mark och privata betesavtal, beror på en

Martina och hennes arbetskompis tar båten mellan öarna för att se till gårdens kor och kalvar som är på bete.

Jag gjorde ingen affärsplan, det vågade jag inte. Men jag hade idéer.”

uppenbar järnvilja men också på att hon trivs i närheten av ytterskärgården.

– Finnhamn är väldigt speciellt och jäkligt fint med mycket löv- och hällmarker. Jag gjorde ingen affärsplan, det vågade jag inte – men jag hade idéer. Det positiva med platsen är att Finnhamn är ett stort besöksmål och att närområdet är sommarstugetätt, vilket ger underlag för en gårdsbutik.

på idholmen, den del av ögruppen Finnhamn som är lantbrukets hemadress, ligger gården där Martina bor med sin familj. Här finns också ladugården, maskinhallen, gödselstan, hönsen i sina husvagnar, en frilandsodling, ett par växthus – och inte minst den uppskattade gårdsbutiken som förser både stuggäster och båtfolk med ekologiska grönsaker och ägg till långt in på hösten. De många sommargästerna blir ofta stamkunder som varje vecka provianterar bland nyskördad mangold, bönor, majs, grönkål, gul och grön zucchini och delikatesstomater av sorten Devotion, som Martina beskriver som ”absolut godast”. På hyllorna i butiken finns också resultat av hennes tidigare erfarenheter som kallskänka, i form av farligt god krusbärsmarmelad, vita vinbärssylt med havtorn samt olja och vinäger smaksatta med gårdens örter.

När Ingmarsö, Husarö och Svartsö har sina hembygdsdagar brukar hon packa ner en del av skörden och delikatesserna i båten och styra kosan dit.

– Grönsaksodling är extremt arbetsintensivt och kräver mindre yta, så det kan man ägna sig åt på en liten gård. Helst vill jag ha första foderskörden avklarad till dess att grönsakerna är mogna. Det är mitt mål, men vattnet kyler och jag bor långt ut. Våren kommer hit en månad senare än på fastlandet, det och båtfrakt är sådant som fördyrar produktionen. Jag vill kunna se folk i ögonen när jag tar betalt, men det är inte billigt – det är dyrare att producera mat här. Jag hoppas att det vägs upp av hur råvarorna smakar, det ska vara värt det.

när vi kommer ut ur gårdsbutiken hör vi hönorna kackla. Kring deras hönsvagn på åkern bredvid frilandsodlingen ligger frestande rester i form av salladshuvuden som inte passerat nålsögat som är butikens dörröppning. Ibland blir för många salladshuvuden färdiga att skördas samtidigt. Som liten ekolantbrukare i skärgården behöver man planera en hel del och vara bra på mycket, kanske framför allt på att hålla balansen. Gödseln som är motorn i det ekologiska lantbruket är en viktig resurs. Högen som samlas från ladugården efter vintern tillför välbehövlig näring till de magra skärgårdsjordarna, men kan naturligtvis också göra skada i form av övergödning. Därför är hanteringen hårt reglerad enligt miljöbalken.

Martina skulle gärna ha fler djur, men begränsas av arealen som det går att sprida gödsel på, eftersom det blir praktiskt och ekonomiskt orimligt att lägga tid och pengar på att transportera kobajs till andra öar. Redan idag är de hälsofarliga giftalgerna, som är ett resultat av övergödningen, ett av Martinas största bekymmer.

SALLADSTIPS!

Skörda alltid salladshuvudet underifrån. När du tagit loss dina salladsblad skär du ett nytt snitt, sköljer av och trär en plastpåse över, ganska luftigt. Det ska inte vara vatten i påsen, men fukt.

– Du ska aldrig ge ett djur vatten som du inte kan tänka dig att dricka själv. Algerna slår ut njurarna totalt, jag hade en katt som dog på ett par timmar. För ungdjuren handlar det mer om att tillväxten skulle kunna hindras. Jag kan inte göra något när algerna kommer, bara flytta mina djur. För 20 år sedan behövde man aldrig fundera på hur djuren skulle få vatten här i skärgården.

det har blivit dags att titta till djuren på Särsö, och vi får följa med Martina och hennes arbetskompisar – hundarna Buster, Evak och Fjodor av

rasen working kelpie – i båten. Särsö ligger nordost om Finnhamn på väg mot Husarö. Kontrasten mot Finnhamn är stor, här kliver vi rakt ut i naturen, långt från gästbryggor och vägvisare. Särsö ängar har en enorm mångfald av växter och klassas enligt Jordbruksverket som mark med särskilt höga värden. Här strosar sex av Martinas Angus-kor omkring och ägnar sig åt naturvård för att fortsätta främja den biologiska mångfalden.

– På Särsö brukar jag marken som man gjorde på 1600-talet. Inte med samma redskap, men på samma sätt. Jag slår hö ibland och låter sedan korna beta. Men jag gör det inte av nostalgiska skäl, utan av företagsekonomiska. De här metoderna lämpar sig bäst på den här marken. Det är när korna betar och det kommer ner mycket ljus som man gynnar de späda örterna, växterna med höga värden.

– Vet ni vad det här är? Lukta! Martina håller upp en oansenlig rot, som visar sig ha en omisskännlig doft av morot – vild morot. Hon plockar upp en annan växt och berättar att det är en höskallra. Nu skallrar den inget vidare

eftersom den har släppt sina frön, men förr i tiden var ljudet av de torkade fröna en pålitlig signal om att det snart var dags att slå ängen.

– Naturvård är centralt i allt jag håller på med, säger Martina. Jag har byggt upp en verksamhet som går runt ekonomiskt, där jag har en kundkrets för köttet och butiken och säljer naturvårdstjänster. Det tog 20 år, men nu är gården väl etablerad.

fungerande lantbruk som håller skärgården levande tar tid att bygga upp. Det behöver de få göra.

IDHOLMENS GÅRDSBUTIK

Idholmens gårdsbutik har öppet från april till november. Här hittar man ägg och grönsaker men också örtvinäger, örtolivolja och Martinas sylt, olja, vinäger och marmelad. För aktuella öppet tider, ta en titt på Idholmens Gård, Finnhamn, på Facebook.

Vikten av att hålla hunden

kopplad i skyddad natur

När vi rör oss i skärgårdens naturreservat och jordbrukslandskap är vi gäster i ett känsligt ekosystem, ett landskap där både naturens vilda djur och betande tamdjur behöver lugn och trygghet. Därför är det särskilt viktigt att hålla hunden kopplad. Enligt Lagen om tillsyn över hundar och katter ska hundar alltid hållas under sådan tillsyn att de inte orsakar skador eller avsevärda olägenheter. Under perioden 1 mars till 20 augusti måste hundar dessutom hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Detta är den tid då många djur får ungar och är som mest sårbara.

I naturreservat och nationalparker gäller kopplingstvång året runt, oavsett hur lydig hunden är. Reglerna finns för att skydda både djurlivet och de naturvärden områdena skapats för att bevara.

Också i vid besök på lantbruken och i vid betesmarker och hagar behövs hänsyn. Betande djur kan lätt bli stressade eller skadas av lösa hundar, även om hunden bara vill hälsa.

VI HJÄLPER DIG MED: tvätt, mögelbehandling och impregnering av kapell, markiser, förtält, båtdynor, båtmattor samt reparationer, byte av blixtlås, rutor m.m

För mer information gå in på: www.nackakapelltvatt.se Kontakta oss på telefon: 070-205 84 09 Ni hittar oss på Stenhuggarvägen 2 R, Saltsjö-Boo Kummelbergets Industriområde

Som hundägare har man ett strikt ansvar att undvika sådana situationer. Genom att hålla hunden kopplad visar vi respekt för naturen, djuren och alla som vistas där. Det är en enkel

Vill du säkra sommarens dopp?

www skeppshultstegen se Våra svensktillverkade bryggstegar gör det enkelt och säkert att ta sig i och ur vattnet.

Våra hus – Utö

Från Grinda till Utö – nu fortsätter berättelserna om skärgårdens mest fascinerande byggnader.

I en serie avsnitt berättar arkitekturkritikern Mark Isitt om Utös unika byggnader och miljöer, från Lurgatans gruvarbetarbostäder och den välkända kvarnen till värdshuset, societetshuset och gruvan. Med sitt personliga tilltal sätter han ord på både det hårda livet i gruvsamhället och den senare badortsepoken. Samtidigt synliggör satsningen hur Skärgårdsstiftelsen långsiktigt bevarar och vårdar dessa kulturhus, ofta belägna långt ute i havsbandet, och gör dem tillgängliga för fler att upptäcka och förstå. Avsnitten finns på Skärgårdsstiftelsens Youtube-kanal samt i våra sociala medier.

Psst

Senare i år besöker vi norra skärgården och gör nedslag på Lidö och Fejan.

Arkitekturkritikern Mark Isitt tar med tittaren ut i Stockholms skärgård för att utforska några av de kulturhistoriskt värdefulla byggnader som Skärgårdsstiftelsen förvaltar.

LOTSUTKIKEN PÅ HUVUDSKÄR

I år kommer vi att renovera och inreda ett hus med ett av skärgårdens mest spektakulära lägen, nämligen Lotsutkiken på Huvudskär som ska stå färdigt till 2027. I väntan på det finns det andra spännande hus att hyra. Gå in på vår hemsida och upptäck mer både hos oss och hos våra entreprenörer.

Upprustning pågår – och mer på gång i

Under den senaste tiden har en omfattande invändig upprustning av Skogsmästarbostaden på Käringboda genomförts. Arbetet har omfattat målning av innerväggar, tak och målade golv, slipning av trägolv samt renovering av kök och uppfräschning av badrum. Även ytterdörren har bytts ut, fönstrens insidor målats och balkongens trall ersatts med ny.

Under våren fortsätter förbättringarna även utvändigt.

Fasaden och fönstren kommer att målas, taket rengöras och tomten jämnas till efter tidigare vildsvinsangrepp. Sammantaget bidrar insatserna till ett både de trivsammare och mer hållbart boende.

vår

Renoveringar genomförda på Rånö Gård och Hasslinge

Under hösten 2025 och våren 2026 genomfördes större renoveringar på Rånö Gård och Hasslinge på Gålö. Åtgärderna omfattade invändig upprustning, nya och säkrare el- och VA-installationer samt energieffektivisering med moderna värmesystem. Även kök, badrum och ytskikt förnyades, med inslag av återbruk där det varit möjligt.

Vid renoveringen av Hasslinge upptäcktes att byggnaden är ett så kallat kubbhus – en ovanlig byggnadstyp med endast ett 70-tal bevarade i Sverige.

Väggarna är uppbyggda som en vedtrave med lera emellan timmerkubbarna samt lerklining inåt. Metoden användes ibland mellan ca. 1840- 1910 för att kunna återbruka timmer eller ved. Inget av detta förvanskades utan konstruktionen är orörd bakom nya ytskikten.

Mer om kubbhus finns att läsa på stockholmslansmuseum.se/ byggnadswebb/exterior/husets-delar-exteriort/ byggnadskonstruktioner/kubbhus/

Arbetena genomfördes med stor hänsyn till både funktion, hållbarhet och byggnadernas kulturhistoriska värden.

Att skapa i skärgården – möt Oona bakom MYO

Oona von Zweygbergk är grundare av Make Your Own (MYO), ett svenskt DIYföretag som växte fram i Åre under våren 2020. Med rötterna i finska skärgården och ett stort intresse för hantverk vill hon göra skapandet enkelt och tillgängligt för fler.

Idag erbjuder MYO både DIY-kits, hållbara garn av återvunnet spillmaterial och en digital plattform med nybörjarvänliga instruktioner.

Hej Oona! Du har en stark koppling till skärgården – berätta!

Hej! Ja, jag är uppvuxen i Åboområdet i Finland och har varit i skärgården hela mitt liv. Min pappa har jobbat i båtbranschen, så vi har alltid seglat tillsammans i familjen. När jag flyttade till Sverige fortsatte det – då började jag även kappsegla i Stockholms skärgård, både kortare race och längre tävlingar.

Så havet och skärgården har alltid varit en stor del av mitt liv.

Hur började din resa med hantverk och MYO?

Jag lärde mig virka av min mormor när jag var runt tio år, men sedan gjorde jag ett långt uppehåll. Det var först när hon gick bort och jag fick hennes garn som jag tog upp det igen. Jag upptäckte hur lugnande och roligt det var men också att det saknades enkla, tydliga instruktioner för nybörjare. Det var där idén till MYO föddes.

Ni arbetar med återbrukat material – hur tänker ni kring hållbarhet?

Vi jobbar bland annat med garn som är gjort av spillmaterial från textilfabriker. Det innebär att vi tar tillvara på resurser som redan finns, i stället för att producera nytt. För oss är det ett sätt att göra skapande mer hållbart.

Vad betyder skapande för dig – särskilt i naturen?

För mig handlar skapande mycket om att varva ner. Det är något väldigt enkelt och meditativt i att ha något i händerna. I skärgården blir det ännu tydligare, där finns redan lugnet, och hantverket förstärker den känslan.

Har du något särskilt minne från skärgården?

Ett starkt minne är midsommar när vi seglade tillsammans med flera båtar och la till i olika naturhamnar. Det är just de där stunderna –gemenskapen, att röra sig mellan öar och bara vara ute i naturen – som verkligen fastnar.

Vad ska man tänka på om man vill ta med skapandet ut i skärgården?

Att hålla det enkelt. Ta med ett projekt som inte kräver så mycket plats eller koncentration, så att det kan följa med som en naturlig del av dagen. Det ska kännas lustfyllt, inte som ett måste!

Skapa din egen förvaring i skärgårdsstil

Korgen Olivia är ett nybörjarvänligt projekt där du själv bestämmer form och storlek. Den fungerar lika bra som förvaring i segelbåten som för att samla strandfynd eller ge plats åt en växt. Med några få grundtekniker och ett tåligt garn kan du skapa en personlig korg i din egen takt. I denna instruktion används EKO Ribbon som kan köpas på MYO’s hemsida.

Korgen virkas runt, varv för varv, med start i mitten av botten och utåt. Du börjar med botten och avslutar med sidorna. Hur stor korgen blir bestämmer du själv – i den här beskrivningen används sju varv som exempel, men du kan enkelt lägga till fler om du vill ha en större botten. Korgen kan virkas med X-maskor, men det går lika bra att använda vanliga fasta maskor (V-maskor).

Börja med att göra en magisk ring och virka 8 fasta maskor i ringen. Dra i garnänden för att minska hålet. På nästa varv gör du en ökning i varje maska, det vill säga två fasta maskor i varje, så att du får totalt 16 maskor.

Se hur du gör en "magisk ring" och hela instruktionen i video.

Fortsätt att öka jämnt: på tredje varvet gör du en ökning i varannan maska (24 maskor), på fjärde varvet i var tredje maska (32 maskor). På femte varvet virkar du utan ökningar – en fast maska i varje maska – så att maskantalet fortsatt är 32.

På sjätte varvet gör du en ökning i var fjärde maska (40 maskor) och på sjunde varvet i var femte maska (48 maskor). Vill du ha en större botten fortsätter du att öka på samma sätt.

När du är nöjd med storleken på botten virkar du ett kantvarv. Då går du igenom både den bakre maskbågen och maskbågen bakom den bakre maskbågen och virkar en fast maska i varje maska varvet runt. Detta gör att arbetet viker sig uppåt och markerar övergången till korgens sidor. Från och med nu ökas inte maskantalet.

Fortsätt sedan att virka en fast maska i varje maska, varv efter varv, tills korgen nått önskad höjd. Klipp av garnet och fäst trådarna.

Skonsamma bergskilar

Sedan 2020 har Skärgårdsstiftelsen flera spännande projekt i Östermarsfladen där bojar hjälper till att skydda den känsliga bottenvegetationen. Nu tar vi ett kliv vidare. I sommar vill vi nämligen utforska hur även förtöjning mot land kan göras på ett sätt som både naturen och båtlivet mår bra av.

Sommaren 2026 kommer 10 skonsamma kilar att placeras ut längst in i Östermarsfladen – redo för dig som vill prova ett nytt, naturvänligt sätt att angöra vid klipporna. Varje kil är placerad i en utvald spricka av leverantören för att göra förtöjningen både trygg, smidig och skonsam för berg och vegetation. Vid varje plats finns en QR kod som leder till en enkel instruktionsfilm, så att du snabbt kan känna dig trygg med hur allt fungerar.

Tänk dig att glida in i viken, ta din boj, och sedan enkelt fästa vid en av kilarna – utan att behöva slita på klipporna eller lämna några spår efter dig. Ett sätt att njuta av skärgården som både är modernt och hållbart.

Besöker du Nåttarö i sommar och får chansen att ligga på boj nära klipporna, hoppas vi att du passar på att testa en skonsam kil.

Har du frågor finns kontaktuppgifter på plats, och vill du veta mer redan nu kan du läsa vidare på www.roq.com

Östermarsfladen på Nåttarö

Gillöga Svenska Högarna

Två olika utflyktsmål att välja på, eller varför inte åka till båda?

I år erbjuder sensommarens skärgårdsexpeditioner två olika resmål – Gillöga Storskär och favoriten Svenska Högarna. Som alltid är det vår kunniga kapten Göran P Sjödin som guidar er till de spektakulära resmålen i ytterskärgården.

Gillöga Storskär 25 + 26 augusti

I det yttersta havsbandet ligger stora Gillöga skärgård med sina låga kobbar och skär. Vi besöker Gillöga Storskär. Där finns de äldsta minnesmärkena från de tre Möjabor som skrinnade till auktionen i Frötuna 7 februari 1855 och ropade in hela Gillöga framför näsan på Blidöborna. Från högsta knuven har man en härlig utsikt över havet och de hundratals små öarna med sjöfågel.

Med stor sannolikhet får vi se såväl säl som havsörn under dagen. På utresan gör vi en närgången passage genom hemlighetsfulla Kallskärs skärgård och motsvarande genom välkända Stora Nassa på återfärden.

Svenska Högarna 27 + 29 augusti Favorit i repris! Då resmålet var väldigt populärt förra året erbjuder vi nu Svenska Högarna två dagar även i år.

Svenska Högarna är en ögrupp, tillika Sveriges största marina naturreservat, längst ut i

Biljetter släpps 1 juni. Läs mer på www.blidosundsbolaget.se

Mot Svenska Högarna 27+29 augusti

havsbandet. Här har väder och vind slipat hällarna släta och bland annat tordmule, tobisgrissla och svärta trivs.

På Storön finns den välkända fyren, konstruerad av Gustaf von Heidenstam 1874. Den bjuder på en makalös utsikt för den som klättrar upp.

Expeditionsfakta

Båda resmålen har avgång från Slussen 08:00 via Vaxholm 08:45. Vi är tillbaka i Vaxholm 16:15 och vid Slussen 17:00.

Vi hoppas att väder och vindar ska stå oss bi men vi måste som alltid förbehålla oss rätten att lägga om rutten och resmål om vädret så kräver.

Grova skor eller joggingskor och kläder efter väder rekommenderas. En kikare och en karta/ sjökort ger resan ytterligare en dimension.

Välkomna på en totalupplevelse!

Biljettpris 1050 kr/person

Det här ingår i priset: båtresa, guidning, smörgås med kaffe/te och lunchbuffé med alkoholfri dryck.

Från vänster: Anneli Ekholm, vd Jan Zetterman, Milan Brodsky och Kenneth Edman utanför Skärgårdsstiftelsens kontor på Skeppsholmen

Fika med Skärgårdsvänner på Skeppsholmen

för oss är skärgårdsvännerna ovärderliga. Att få träffas och höra deras tankar om vårt arbete och skärgården är både en ynnest och en viktig del i vår utveckling. Därför bjöd vi in tre slumpmässigt utvalda skärgårdsvänner till en fika på vårt kontor på Skeppsholmen.

Över en kopp kaffe pratade vi om Skärgårdsstiftelsens arbete: vad som fungerar bra, vad som uppskattas och vad som kan bli ännu bättre. Att få ta del av perspektiv från personer som vistas mycket ute i våra områden ger värdefulla insikter och nya tankar.

runt bordet satt milan brodsky, Kenneth Edman och Anneli Ekholm tillsammans med vd Jan Zetterman - alla med ett gemensamt engagemang för skärgården.

– Jag blev stödjande Skärgårdsvän för att jag älskar skärgården, och ni vårdar den och gör det bra därute. Då tycker jag inte att det är en stor peng att bidra med så för mig var det en självklarhet, säger Milan Brodsky.

Han lyfter också konkreta exempel på

sådant som gör skillnad:

– Jag gillar när ni tänker till, som med angöringsbojarna på Nåttarö. Det är inte bara bra för miljön, det hjälper ju också båtfolk att kunna vara där.

Samtidigt handlar mycket om att det grundläggande fungerar:

– Står det att det finns en toalett, då behöver den vara i ordning. Det är en viktig del av upplevelsen.

anneli ekholm lyfter det långsiktiga perspektivet:

– ”Ni ser till att skärgården inte bara blir privat, utan något vi alla får ta del av.”

– ”Det är fantastiskt att komma till en ö där det finns djur och betesmarker. Man vill att barn och barnbarn också ska få uppleva det här.”

för kenneth edman är stödet ett sätt att ge tillbaka:

– Man förbrukar ju lite av resurserna när man är ute med båten i skärgården. Det här är ett sätt att betala tillbaka lite av den service som ges – med dass, bas-

tur, sophantering och möjligheten att hyra stugor.

– Jag tycker det är viktigt att hålla skärgården öppen och göra den tillgänglig för fler.

Gemensamt för alla tre är synen på det viktigaste: att skärgården fortsätter vara öppen, levande och tillgänglig för alla, även i framtiden. För oss är möten som detta både inspirerande och betydelsefulla. Här får vi lyssna, lära och ta med oss viktiga insikter vidare in i organisationen.

Skärgårdsvännerna

Milan Brodsky

Skärgårdsvän sedan 2023

Favoritö: Norrpada

Kenneth Edman

Skärgårdsvän sedan 2018

Favoritö: Gällnö

Anneli Ekholm

Skärgårdsvän sedan 2010

Favoritö: Utö

Här hittar du båtfolkets egna favoriter i skärgården

Vad är det som gör att vissa platser i skärgården

gång på gång lyfts fram av båtfolk själva? Enligt Skippos färdmålsredaktör Isabelle Alexandersson handlar det om något mer än bara läget. Det handlar om känslan, helheten och människorna bakom.

Det finns gott om vackra öar i skärgården. Men bara några få blir återkommande favoriter.

Genom Skippos app delar båtfolk sina upplevelser direkt på sjökortet och tipsar, betygsätter och guidar varandra vidare. Det är också därifrån utmärkelsen Gula Pricken hämtar sin styrka.

– Ambitionen har hela tiden varit att få båtåkare att hitta nya pärlor på sjön och lyfta sjönära verksamheter som förtjänar lite extra synlighet. I grunden är det användarrecensioner som avgör vilka som får utmärkelsen, säger Isabelle Alexandersson, färdmålsredaktör på Skippo.

När man tittar närmare på de platser som lyfts fram blir ett mönster tydligt. Flera av platserna i Stockholm ligger på öar som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen, platser där naturen får ta plats, men där det också finns liv.

Gällnö – jollen in till sommarkänslan På Gällnö är det just balansen som gör att många återvänder. Ön är levande, men aldrig stressig. För många börjar besöket i den skyddade Gällnö Hemfladen, där båtar ligger på svaj eller vid klippor.

Härifrån tar man jollen in mot land, en kort tur som blivit en del av upplevelsen i sig. Att sakta närma sig ön från vattnet, med ljudet av kluckande vatten och doften av sommar, sätter tonen redan innan man kliver iland.

Väl i land väntar Gällnö Bar, en samlingspunkt som blivit något av en institution för många båtbesökare.

I Skippos app beskrivs Gällnö bar med värme:

“En ny favorit och en av de bästa restaurangerna i skärgården. Genuin känsla och riktigt vällagad mat!”

Samtidigt finns flera fina naturhamnar runt ön. Vid till exempel Getudden kan man lägga till längs klipporna och få en mer avskild upplevelse, med närhet till både bad och natur.

Under säsong går skärgårdsbåt från fastlandet till Gällnö brygga, vilket gör ön tillgänglig även för dagsbesökare som vill uppleva samma lugn och atmosfär.

Nåttarö – trygg vik och strandliv På Nåttarö, i den skyddade viken Östermarsfladen, möts man av en annan typ av skärgårdsupplevelse. Här är det naturen som står i centrum, men med en tillgänglighet som gör platsen extra uppskattad.

Många väljer att lägga sig vid de utlagda svajbojarna, som Skärgårdsstiftelsen ansvarar för. Det gör det enkelt att förtöja även för den som inte vill ankra, och bidrar till att viken upplevs som både trygg och lättillgänglig. Längre in i viken finns också de karaktäristiska träbryggorna som är insprängda längs klipporna.

Härifrån är det nära till några av skärgårdens mest uppskattade sandstränder. Det långgrunda vattnet och den mjuka sanden gör platsen idealisk för bad, lek och lata sommardagar.

Men Nåttarö erbjuder mer än bara strandliv. För den som vill upptäcka livet under ytan finns en snorkelled, där man

kan följa en markerad bana och få en inblick i det marina livet.

I Skippos app är det just kombinationen som lyfts fram:

“Toppenhamn för barnfamiljer, väldigt fint och mycket sand som hamnar överallt. Under högsäsong finns en liten glasskiosk vid naturhamnen.”

Skärgårdsbåt trafikerar ön, vilket gör det möjligt att uppleva både stränderna och naturen som dagsbesökare.

Gula Pricken – båtfolkets egna favoriter

Gemensamt för platserna är känslan de lämnar efter sig, det som gör att vissa platser återkommer i samtalen mellan båtfolk. Tipsen som sprids vidare, från brygga till brygga, och som till slut sätter sina spår även i sjökortet.

– Vi vet att Gula Pricken gör skillnad. Flera verksamheter har hört av sig och berättat att de fått fler gäster som aktivt sökt upp platsen efter att ha hört om utmärkelsen, säger Isabelle.

Men utmärkelsen är i grunden inget annat än en spegling av det som redan sker på sjön. Rekommendationer som delas, upplevelser som förs vidare och platser som gång på gång visar sig vara värda en omväg.

I Skippos app kan båtfolk själva vara med och påverka. Genom att lämna omdömen och dela sina erfarenheter från platser under fliken “Planera” gör de det enklare för andra att upptäcka nya favoriter.

POSTTIDNING B

Skärgårdsstiftelsen

Underbart sommarparadis på egen liten ö med lugnt och bekvämt läge för dagsturen till ön alt en härlig semester med centralt läge till vår vackra skärgård

samt även alla trevliga närbelägna skärgårdskrogar. Mysigt hus 2 r o k, öppen spis, sjöstuga, stora bryggdäck i flera väderstreck. Här njuter man av släta berg -

hällar, sköna sandstrandsbad i både söder och norr med kvällsdopp innan middagen. Nära till trivsamma Evlinge fastlandet med fina stränder. Pris 3,9 milj kr.

Kontakta Kjell Johansson 070-715 45 81 alt Lilian Essenberg 070-715 45 82 för information och visning

Skärgårdsfastighet med vacker panoramautsikt, avskilt hörnläge och lång strandlinje med klipphällar för härliga bad. Lättskött naturtomt 7 000 m² med gräsyta perfekt för lek och umgänge. Sekelskifteshus 88 m², 4 r o k med tidstypisk arkitektur och detaljer. Sällskapsrum med kakelugn, havsutsikt, utgång till veranda. Öppen planlösning mot vardagsrum med matplats och öppen spis. Gästhus med hänförande utsikt ger barnen ett alldeles eget utrymme. Bammarbodavägen 164 B. Pris 9,5 milj kr.

Kontakta Johan Sällström 073-952 29 28 för information och visning