3 MUSIKFILUREN

Anna Schultz
Hanna Mannerström
Martina Brunell


![]()

Anna Schultz
Hanna Mannerström
Martina Brunell


Martina Brunell

En glad melodi
Klapptrall
Bim bam
Myggan Hubert
Tutti frutti
Rytmkakor
Fruktkanon
Vi sjunger
Jag gillar hösten
Toner efter varandra bildar en melodi
Hejaramsa
Spanien
Göken
Livet på landet
Dagen i dag
Trefingerblues
Mormors vaggsång
Skaftdans
Farfar går i trappan
Här är sommarn’s sista fluga
Hösten är här
Elfensten
Stenen - Kivi
Anti-jantesång
Fågeln
Do-re-mi
Femtonskanon
Blåsten tog min hatt
Den gamla forden
Ett och två och tre (Tabellvisan)
Drömljus
Vem smyger där runt hörnet?
Spökrock
Ett ljus vill jag bära
Modersmålets sång
Hjältar
Mumintrollets visa
Lilla Mys visa
Finlandssvensk folkmusik
Vem kan segla
Vallvisa (Kling, klang, klockan slår)
Vinden drar
Plocka vill jag skogsviol
Planetsången
Finlands historia
Paavos Barkbrö
Vårt Land
Suomi - Finland
Ett ljus jag tänder
Låt mig få tända ett ljus
Sankta Lucia
Stjärna i vintertid
Tomtenissarnas visa
Staffansvisor i potpurriform
Nu tändas tusen juleljus
Julrecept
Tomterock
Raska fötter
Julpolska
Karusellen
Ritsch, ratsch, filibom-bom-bom
Oslagbara sången
Piae Cantiones - O scholare voce pares
Skolgossens vintervisa
Menomonot
Till en fågel
Vänskapssång
Äppelmelodi
Vad det är bra
Finsk folkmusik
Runosång
Vårens första fluga
Konevitsan kirkonkellot
Ikävä
Minun kultani kaunis on
Kurikan pojat
Kukkuva kello
Bä, bä, vita lamm Lapsuuden
toverille
Tuku, tuku, lampaitani
Samisk musikkultur
Finska romers musiktradition
Ajakaa pojat
Mörri-Möykky
Sibelius
Finlandia-hymnen
Finländska tonsättare
Nanuma
Melodivisa
Månen är melon
Vårstämma
Hasta Kvasta
Tempus adest floridum
Tidigt varje morgon
Se nu stiger solen
Jua moyoni
Vi gå över daggstänkta berg
De Hjältemodiga
Idas sommarvisa
En sång om sommaren
Lovvisa
Äntligen
Nu är det sommarlov

I det här kapitlet övar jag:
• att använda min röst och hitta sångglädje
• att musicera med andra
• att spela kroppsrytmer och rytminstrument
• att lyssna aktivt och röra mig till musik
• begreppen puls och tempo
• rytmer och notvärden


Sjungs mycket rytmiskt
Birgitta Bäckström
Två
enklasmåtonerblirenmelodi.Denlåtervälbra,ellerhur?Sen
klättrarviuppåt,tarännuettkliv,såharvienskalaidur.Att
sjungaochtralladetgillarvälalla!Detpassarförgammalochung!Det
- -spritterikroppen,dukännerdejfri!Humöretpåtoppentillgladmelodi.Att
sjungaochtralla,detgillarvälalla!Glömsorgensomkändessåtung!Det
-dunkariknoppenavnyenergi!Sjungmediengladmelodi!
2. När allting känns botten och tråkigt och trist och ingenting blir som det ska; då finns medicinen och den heter SÅNG!
Försök, för det brukar gå bra.
Refräng: Att sjunga och tralla det gillar väl alla…



Stampa på ett och tre. Klappa på två och fyra.
Dur kännetecknas av att det låter gladare, moll av att det låter ledsnare.
Kan du ge exempel på sånger i dur?
Minns du någon sång som är tonsatt i moll?
Kom ihåg! En sång kan vara snabb men ändå gå i moll.
Till exempel “Bim bam“ .







Trad.
F Damdamdodidi,damdamdodidi,
G7 - damdamdodidi,damda ram damdam,
damdamdodidi,damdamdodidi,
C7 F damdamdodididam.
Puls = Musikens hjärtslag.
Det är pulsen man lyssnar efter för att kunna spela eller klappa i takt.
Tempo = Musikens hastighet.
Musiken kan ha en snabb eller långsam puls, och har då olika tempon.






D Burton/J Howard
bor i en sar din burk , om du vill ve ta var. Jag har en li ten hob by som
ing en an nan har: Att stick a skol e le ver på k in den rar.
A, a, a, a, Hub be he ter jag. A, a, a, a, Hub be he ter jag.
- A, a, a, a, Hub be he ter jag, jag stick er skol e le ver på k in den rar.
2. Du tror att du är skyddad med en massa smet men jag kan alla knepen, så att nu vet du det. Jag lurar dej som katten, du kan ej ana hur, då sjunger jag min sång och du blir så sur.
A, a, a, a, smeten smakar smask, A, a, a, a, smeten smakar smask, A, a, a, a, smeten smakar smask, Säj, kan du inte ordna åt mej en ask?
3.Vi har ju ofta träffats, ja, både titt och tätt. Du slog mej nästan groggy och vad är det för sätt? När kompisarna kommer då ska du få igen, så sent du glömmer Hubert, din käre vän!
Dirigent = Dirigenten är hen som leder orkestern eller kören. Hen visar med sina händer, sitt kroppsspråk och sina miner hur musiken ska spelas.






Musik: Dan Bor nemark
Text: Dan & Gullan Bor nemark
bä ren, ser du fruk ten, har du k änt den go da luk ten! Ap ri
- - - - - - - - ko ser, nek ta ri ner och små sö ta man da ri ner Här
hop par vi ta mi ner som k a ni ner
- - - - på tram po li ner. 2. Grö na Tut ti Frut ti!
2. Gröna äpplen, bruna russin, blåa druvor flera dussin. Man får hacka rätt så kraftigt. Det blir smått och gott och saftigt. Röda hallon smakar smaskens, men se upp med hallonmasken! Nu kröp han ner vasken, vilken rask en! Lilla masken
3. Ta ett plommon, mycket gärna, men i så fall utan kärna!
Ta bananen, inte skalet, om det inte ska gå galet. Tutti Frutti ska vi göra. Det ska bli en härlig röra. En riktig rätt med saftig sprätt och sprutt i: Tutti Frutti!


Musik är inte bara ljud, utan tystnad är också viktigt i musik. Ljud skrivs ut som noter och tystnad skrivs som pauser.
Pauserna berättar hur länge man ska vara tyst.
Varje notvärde har en motsvarande paus. Pausen är lika lång som motsvarande not skulle klinga.






Spela rytminstrument:




Hitta på rörelser som stöder sången och hjälper dig att minnas frukternas melodier. Ni kan också sjunga sången så att ni delar in er i tre grupper och sjunger fruktmelodierna samtidigt.

Är du med på noterna?
• Jag sjunger tillsammans med andra.
• Jag kan lyssna på instruktioner och vänta på min tur.
• Jag musicerar med andra.
• Jag har spelat kroppsrytmer och rytminstrument.
• Jag kan lyssna aktivt och röra mig till musik.
• Jag vet vad puls och tempo betyder.
• Jag har övat rytmer och notvärden.

I det här kapitlet övar jag:
• att ha en god sångställning när jag sjunger
• att lyssna på andra när vi musicerar
• att spela melodiinstrument
• att skapa i stunden
• dynamikbegrepp som forte, piano, crescendo och diminuendo
• notsystemet, g-klaven och stamtonernas namn
Sångarens kom ihåg-lista:
1. Sträck på ryggen och stå stadigt.
2. Rör på läpparna och texta tydligt.
3. Öppna munnen.
4. Se glad ut.
5. Lyssna på de andra.


1.
Tänk att du vunnit en guldmedalj. Visa upp den med stolthet.
2.
Blåbär, blåbär, blåbär blå, blåbär, blåbär, blåbär blå.

3.
Försök sjunga “Vem kan segla“ på ”NÅ”.
4. Sjung “Klapptrall“ så att du först ser ledsen ut och sedan glad. Märker du nån skillnad?
5. Varje röst är unik. Alla sångare behövs och är lika värdefulla.

Här ser du två filurer som sjunger. Vilka saker kunde filuren till höger förbättra i sin sångställning?



Trad.
Svensk text: Katarina Gren
jag gil lar plas
2. Jag gillar vintern, jag gillar snö och is, Jag gillar brasan i våran öppna spis. Slalom i högsta fart gillar jag så klart! Bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi.
3. Jag gillar våren, jag gillar fågelsång. Jag gillar solen som är på min balkong. Snön smälter drippe-dropp, krokus tittar opp. Bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi.
4. Jag gillar sommar’n, jag gillar hav och sand. Jag gillar myggor fastän dom sticks ibland. Party med saft och glass, bär i stora lass. Bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi.
Kompa sången med tonrör

G-klaven som finns i början av notsystemet visar tonen g:s plats. G-klaven startar från andra notlinjen.
När du vet var tonen g finns, kan du lätt räkna ut platsen för alla andra toner. Tonerna ligger stegvis (i alfabetisk ordning) så att de placerar sig turvis i ett mellanrum och på en notlinje. Om notsystemets linjer inte räcker till behöver man själv rita till flera linjer. De kallas för hjälplinjer.





Melodierna på de kommande sidorna kan du spela på blockflöjt eller annat melodiinstrument.



Blockflöjtstips
• Sitt eller stå rak i ryggen.
• Håll läpparna lätt och avspänt kring munstycket.
• Känn efter att du täcker fingerhålen helt med fingrarna
• Inled varje ton med att tungan gör ett lätt “d” i gommen, som om du säger ett ljudlöst “do”.
• Blås mjukt, så får du en vacker klang.

Växla spelare för varje djur!
Har du hört göken?

DAGEN I DAG
Text: Alf Henrikson
Musik: Marina Lindholm & Johan Sundqvist
Musik: K Jørgensen
Svensk text: Gunilla Josefsson
Nu går det så lätt, lätt lik som en plätt! Kom nu

Tänkomdudansarallrabästmedett sop - borst - skaft.
Tänkomdudrickerallrahelstlitetsaft!


Lugnt och sömnigt
C GB Am7Am7GF(add9) G7 C
Martina Brunell (G7)
��r�rsommarn�ssista�uga,surrsurrsurrsurrsurr�
C GB Am7Am7GF(add9) G7 C -Se,densomnarivårstuga,surrsurrsurrsurrsurr(snark!)
Ostinato
Ostinato
Spelstämma (C-durskalan)
Spelstämma (C-durskalan)
Trappa ner från g till c
Det här är en omvänd version av “Här är vårens första fluga”. Melodin går neråt i stället för uppåt när flugan somnar. Se till att du täcker hålen helt med fingrarna. Nu kan du spela alla tonerna i C-durskalan!




Text och musik: Klaus Brinch
Sv. text: Britt G. Hallqvist
1.2. 3. B maj7 Gm E A7sus4 A7 Dm
- - - snar t sk a de al la fal la la
2. Åkern står kal. Var finns det korn?
Mat söker sparven och musen.
Söderut far svalor och gäss, bort från en väldr som är frusen.
3. Nu blir det jakt. Älgen i hast flyr undan jägarens kula. Solen går ner, så blir det lugnt. Räven törs lämna sin kula.

Crescendo = gradvis ökande ljudstyrka
Diminuendo = gradvis minskande ljudstyrka
En punkterad halvnot är tre slag lång.


Musik: Sven Sid Text: Britt G. Hallqvist
- - - - - Lil lan k al la de den strax för El fen sten.
2. Sedan tappade hon skatten.
Då sa far:
Här får du en ny, en lika underbar.
Känn, sa mor. Den är som sammet fin och slät.
Lillan ville inte ha den.
Lillan grät.
3. Vita, gula, röda stenar i en hög samlade vi då åt Lillan. Ingen dög. Tusen trillioner stenar … Bara en, vill hon ha, och den är borta – Elfensten.


Musik & text: Mia Makaroff
sileä,siinäoliraitoja,se
Enlitenstenkanvaenskattochdenkangömmatårar,denkan
ker too mul le ta ri naa, vuo si sa dat kul kee vaan, sten, och min lil la sten, jag vill
Am7 G B C D G G
het ken jaam me sa maa maa il maa. Mi nul la on maa. se dig var je dag. dag.
Tvåspråkiga sånger är kul!
I den här sången kan du träna på att turvis sjunga starkt och svagt. På det sättet kommer den svenska och den finska texten fram turvis.





att vi har dig.
Musik: Peter Bjaarstad Text: GretheKarin Hovde Sv text: Lena Björk-F
Jantelagen är ett gammalt begrepp. Tanken var att du inte ska tro att du är bättre än andra. Numera tänker vi snarare att vi ska försöka uppmuntra varandra att hitta våra egna styrkor.

Vi är alla bra på nånting. Vad är du bra

Improvisation = att i stunden skapa egen musik. När du improviserar hittar du på till exempel egna melodier eller rytmer.


Musik: E Demarson - D White Sv. text Sofie Päivänsalo






Richard Rodgers



















När man skalan känner till kan man sjunga vad man vill.
När man talen känner till kan man räkna vad man vill.
När man orden känner till kan man läsa vad man vill.
Engelska
DO a deer, a female deer
RE a drop of golden sun
MI a name I call myself
FAr a long long way to run
SO a needle pulling thread
LA a note to follow SO
TI a drink with jam and bread that will bring us back to DO
Finska
DO on alku nuottien,
RE jo sitä eroaa.
MI on helppo, tiedän sen, FA-ra-ota tavoittaa.
SO se tahtoo torua,
LA ei sitä tajua.
TI-tä seuraa vielä DO.
Se on kaiken A ja O.

Musikalen Sound of Music från 1959 handlar om en österrikisk familj med sju barn, precis som vi har sju olika stamtoner.
Barnen har vuxit upp med en sträng pappa och noggranna regler, men de får en hemlärare som lär dem sjunga, leka och vara glada tillsammans. Andra kända sånger i musikalen är “Edelweiss”, “Det bästa jag vet” och “En värld av toner”.



• Jag har en god sångställning när jag sjunger
• Jag lyssnar på andra när vi musicerar
• Jag har spelat melodiinstrument
• Jag har skapat något eget
• Jag kan använda dynamik när jag musicerar
• Jag känner till notsystemet, g-klaven och stamtonerna
Detta är ett provtryck på de två första kapitlen ur Musikfiluren 3.
Musikfiluren 3 utkommer under våren 2026.

