Glänta 3_textbok_bladderex

Illustratör: Anders Lagerdahl

Schildts & Söderströms

www.sets.f

Redaktör: Hans Nordman

Grafsk planering och ombrytning: Kustmedia/Jonna Skarpman

Omslag: Anders Lagerdahl och Kustmedia/Mikaela Kortell

Kartor: Kauko Kyöstiö

© 2026 Helena Bardy, Elin Kjellberg, Alexandra Rosenberg och Schildts & Söderströms

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans vänner, Föreningen

Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Tack till stiftelsen Bokkultur för understöd.

Kopieringsförbud/Kopieringsvillkor

Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen.

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket utan Kopiostos kopieringslicens. Mer information ger Kopiosto (kopiosto.f).

Det är inte tillåtet att redigera, anpassa eller på annat sätt bearbeta den här läroboken, eller delar av den, exempelvis genom att skapa olika versioner eller översätta innehållet till ett annat språk. Innehållet i den här boken får varken helt eller delvis föras in i någon tjänst eller något verktyg baserat på artifciell intelligens eller i någon annan digital miljö.

ISBN 978-951-52-6394-0

Första upplagan, första tryckningen 2026

Innehållsförteckning

1. Tillsammans är vi starka

2. Finland

3. Omgivningen

4. Vatten är liv

Lärandemål 74

Kapitel 13 Vatten har många egenskaper 76

Kapitel 14 Vattnets kretslopp 80

Kapitel 15 Vatten är viktigt för livet 84

Kapitel 16 Sjön 88

Sammanfattning 92

5. Ditt liv och din kropp

Lärandemål 96

Kapitel 17 Från topp till tå 98

Kapitel 18 Lär känna dina känslor 102

Kapitel 19 Håll dig frisk 106

Kapitel 20 Säkerhet i vardagen 110 Sammanfattning 114 Repetition 116

6. Vårtecken

Lärandemål 118

Kapitel 21 Varför blir det vår 120

Kapitel 22 Det blommar på våren 124

Kapitel 23 Småkrypen vaknar 128

Kapitel 24 Flyttfåglarna återvänder 132

Hur du använder boken

Textboken består av sex avsnitt. Varje avsnitt innehåller fyra kapitel, och kapitlen följer samma struktur. På så sätt blir det lätt att känna igen hur innehållet är uppbyggt.

Inledning till avsnittet

I början av varje avsnitt presenteras tematik och lärandemål. Bilder hjälper eleverna att få en tydlig bild av vad avsnittet kommer att handla om.

Alla kapitel består av två uppslag, alltså fyra sidor. Varje sida har sin funktion

2 Finland

Sida 1 – Temat öppnas

• Stor bild och kort ingress: Introducerar kapitlets tema.

• Begreppsruta: Samlar nya och viktiga ord.

• Räven: Ställer en inledande fråga som väcker nyfkenhet. Frågan är ofta konkret och knyter an till bilden eller elevens vardag.

Sida 2 – Texten förklarar

• Rubriker: Delar upp texten och ger tydlig struktur.

• Begrepp med fet stil: Markerar nya ord som är viktiga att förstå.

• Stödbilder: Ligger nära den text de hör ihop med och hjälper eleverna att tolka innehållet.

• Frågor: Låter eleverna refektera över det de läser.

Sida 3 – Bilderna fördjupar

• Bildkollage: Visar exempel, jämförelser och detaljer som konkretiserar temat.

• Stort bildutrymme: Eleverna kan analysera, refektera och samtala om det de ser.

Sida 4 – Sammanfattning och blick framåt

Avslutning av varje avsnitt

• Kompletterande text: Utvecklar något viktigt i temat.

• Sammanfattning: Samlar det centrala i kapitlet.

• Ugglan: Ställer en avslutande frågeställning som låter eleverna tänka efter.

• Lär dig mer: Ger fördjupning för elever som vill eller behöver mer utmaning.

I slutet av avsnitten fnns två uppslag: Sammanfattning och Repetition.

Sammanfattning: Detta uppslag binder ihop avsnittets fyra kapitel med viktiga begrepp och bildstöd. Översikten gör det lättare för eleverna att se helheten och koppla ihop språk, fenomen och teman.

Repetition: Här fnns frågor till hela avsnittet. Eleverna kan kontrollera sina kunskaper, och sidhänvisningar hjälper dem att enkelt hitta tillbaka till innehållet om de vill kontrollera något.

2 Finland

Haldefjäll 1324m

Nuorgam

Enare träsk

Här upptäcker du Finland! Du lär dig hur kartor fungerar, hur istiden format landet, hur naturen skiljer sig mellan olika områden och vilka människor och språk som fnns här, från Helsingfors till Lappland och hela vägen ut till Åland.

NORGE RYSSLAND

Lärandemål

Rovaniemi SVERIGE

Uleåborg

Ule träsk

Vasa

• Jag kan väderstrecken och tolka enkla kartor.

• Jag förstår vad kartans färger, symboler och skala betyder.

Jyväskylä

• Jag kan berätta om olika delar av Finland och hur naturen ser ut där.

Päijänne

Kuopio

Pielinen

Punkaharju

Björneborg

Tammerfors

• Jag kan förklara hur istiden formade Finlands landskap.

Saimen

Villmanstrand

Lahtis

• Jag känner igen olika spår från istiden, som rullstensåsar och fyttblock.

Åbo

• Jag kan berätta vilka människor som bor i Finland och vilka språk vi talar.

Hangö

Salpausselkä

Vanda

Esbo

Helsingfors

5 Upptäck Finland

Nuorgam

Haldefjäll 1324m

Finland ligger på norra halvklotet. Vi har varierande natur och tydliga årstider –vinter, vår, sommar och höst. För att förstå hur vårt land ser ut och var olika platser fnns, använder vi kartor

Begrepp

• karta • yta • väderstreck

• kartsymbol • skala

Salpausselkä

Varför tror du att kartor ser olika ut?

Finlands gränser

Finland har tre grannländer med landgräns; i öster fnns Ryssland, i väster Sverige och i norr Norge. I söder fnns Finska viken. På andra sidan vattnet ligger Estland.

Finland är till ytan det sjunde största landet i Europa, och har en längd på 1000 km, mätt från Hangö till Nuorgam.

Vilka är Finlands grannländer?

Väderstrecken

Vilka väderstreck ser du på bilden?

Finland på jorden

Kartan berättar om motivet

Kartan är en bild uppifrån. Uppe på kartan fnns väderstrecket norr.

På kartan kan vi se olika färger och kartsymboler. Olika färger berättar om höjden eller terrängen. Symbolerna brukar förklaras invid kartan.

Kartan har också en skala, som berättar hur mycket bilden är förminskad jämfört med verkligheten.

Orienteringskarta Sjökort

Landkarta Väderkarta

Stadskarta

Satellitkarta

Ett vattenrikt land

När du ser på kartan kan du märka att Finland har en lång kust och många sjöar. Finland kallas därför ofta för “de tusen sjöarnas land". Egentligen fnns det ungefär 187 000 sjöar. De största sjöarna är Saimen, Päijänne och Enare träsk.

Sammanfattning

• Finlands grannländer med landgräns är Ryssland i öster, Sverige i väster, och Norge i norr.

• Kartan är en förminskad bild som berättar om verkligheten.

• Finland har mycket vatten och är känt som "de tusen sjöarnas land".

Lär dig mer

Längd- och breddgrader

För att bestämma plats på jorden använder vi ett koordinatsystem. Mittlinjen, Ekvatorn, delar jorden i nordlig och sydlig del och är 0 grader. Ekvatorn hjälper oss att räkna breddgrader (latituder eller parallelcirklar), som är de linjer som går vågrätt. Om du är längst upp på jorden, vid Nordpolen, är det 90 grader nord. Om du är längst ner, vid Sydpolen, är det 90 grader syd.

Längdgrader (longituder) går lodrätt, alltså uppifrån och ner och räknas från Greenwich i Storbritannien, 0 grader. De går 180° österut och 180° västerut – tillsammans 360°, hela jordens omkrets.

?Varför kallas Finland för “de tusen sjöarnas land”?

Vilka olika kartor är du bekant med?

Längdgrader och breddgrader

9 Din omgivning är din närmiljö

Miljön är allt som fnns runt omkring oss. Det kan vara saker i klassrummet, hemma eller ute där vi bor och rör oss.

Begrepp

• miljö

• levande natur

• icke-levande natur

• kulturlandskap

• art

Vad på bilden är byggt av människor?

Den levande och icke-levande naturen

Allt som lever eller har levt hör till den levande naturen, till exempel djur, svampar och växter. Stenar, luften och vattnet räknas till den icke-levande naturen. Tillsammans bildar de närmiljön.

?

Hur ser skolans närmiljö ut?

Människan påverkar miljön

Människor har i årtusenden bearbetat naturen. Stenåldersmänniskorna lärde sig att bygga boplatser och odla växter. För att kunna röra sig smidigare byggdes vägar, senare har det tillkommit fera byggnader, elledningar, parker och trädgårdar. Den bebyggda miljön kallas också för kulturlandskap.

Arter anpassar sig

Miljön förändras ofta på grund av människan. En del förändringar är snabba, som kalhuggning av skog. Andra förändringar tar en lång tid, till exempel då klimatet blir varmare. Istället för att alla växter och djur försvinner, så anpassar sig en del arter till miljön. Andra arter som inte klarar av att anpassa sig försvinner från området. Maskrosen anpassar sig skickligt till olika miljöer, den kan blomma på en äng, hitta små springor i asfalten eller växa lågt i gräset och gömma sig för gräsklipparen. ? Vad är ett kalhygge?

Arter i bebyggd miljö

De festa människor bor i städer

Städer började bildas för tusentals år sedan. Livet blev enklare då fera människor samarbetade och hjälpte varann. De festa människor uppskattar närheten till andra människor, att det fnns skolor, jobb, sjukhus och möjlighet att handla mat. Närheten till nöjen lockar också, som lekplatser, sportplaner och bibliotek. Över fyra miljoner fnländare bor i städer.

Sammanfattning

• Den levande och icke-levande naturen bildar en helhet.

• Miljö som påverkats av människan kallas för kulturlandskap.

• Djur- och växtarter anpassar sig för att överleva.

• Över fyra miljoner fnländare bor i städer.

Lär dig mer

Byggnadsteknik

Hus ser olika ut i olika länder. I Spanien byggs de ofta av ljus sten och har platta tak. I Finland byggs många hus av trä med sluttande tak. Skillnaderna beror på tillgång till material och klimat. I Finland leder sluttande tak bort snö och vatten för att undvika fuktskador. I Spanien, där det är varmt och torrt, torkar vattnet snabbt och de platta taken används som terrasser eller för att samla regnvatten.

Vad kan fnnas i ett kulturlandskap?