1 Den oväntade dörren till glädje
Klockan är sex på morgonen i Hamilton, Bermuda. Johnny Barnes, 92 år, står på ena utsidan av en rondell och vinkar åt människorna som kör förbi. Han har varit där sedan före klockan fyra. Han kommer att stå kvar tills klockan är tio på förmiddagen. Han vill inte ha pengar eller mat. Han protesterar inte, han klagar inte och han är ingen dagdrivare.
Han gör människor glada.
Han är klädd i stråhatt och har ett rejält skägg. Hans ögon är pigga, tänderna vita och huden mörk och nästan läderartad. Åren har krökt hans rygg och saktat in hans steg. Men de har inte tagit glädjen ifrån honom. Han vinkar med båda händerna utsträckta framför sig. Handlederna roterar från sida till sida som om han skruvade på volymrattar.
Han för högra handen till munnen, fångar en kyss och blåser i väg den till en taxichaufför eller pendlare.
”Jag älskar dig!” ropar han. ”Jag älskar dig för evigt!” ”Hejsan, raring. Jag älskar dig!”
Och de älskar honom! Bermudas invånare kallar honom Herr Glad. De väljer att ta vägen förbi honom när de ska till jobbet. Om Jonny inte står på sin vanliga plats ringer folk in till radiostationen för att höra att allt är bra med honom. Om han råkar missa att vinka till några av pendlarna tar de ett extra varv i rondellen tills han sett dem. En morgon bestämde sig en grinig kvinna för att inte möta hans blick. Hon ville vältra sig i sitt dåliga humör. Men det slutade med att hon såg på Jonny i alla fall. När han log, log även hon.
Ännu en sur min suddades bort.
Johnnys filosofi är enkel: ”Vi människor måste lära oss att älska varandra. Bland den största glädje en människa kan uppleva är att göra något och hjälpa andra.”1
Skulle du inte älska att träffa en sådan människa?
Eller ännu bättre: skulle du inte älska att vara en sådan människa?
Hur länge sedan var det du kände en smittsam, översvallande, invaderande, ohejdbar glädje? Kanske svarar du: ”Så känner jag jämt.”
I så fall kan jag bara säga: Gud välsigne dig. (Och överväg att ge vidare den här boken till någon som behöver den.) För många, kanske till och med för de flesta av oss, är svaret: ”Alltså, det var ett tag sedan. Jag brukade vara glad men livet har tagit ut sin rätt.”
”Sjukdomen tog ifrån mig min hälsa.”
”Ekonomin tog ifrån mig mitt jobb.”
”Den där knölen tog ifrån mig mitt hjärta.”
Och följden blev att något tog ifrån oss vår glädje. Den kan verka så skör, den här glädjen. Ena dagen finns den här. Dagen därpå skingras den för vinden när stormen slår till.
Ändå fortsätter vi att söka den, längta efter den – den här känslan av välbefinnande och tillfredsställelse. I hela världen vittnar människor om att glädje och lycka är deras högsta mål i livet.2 Den populäraste kursen i Yales trehundraåriga historia handlar om att få mer glädje i livet.3 Tidskrifternas förstasidor lovar allt från sexuell glädje till ekonomisk tillfredsställelse. Jag googlade happy hour och fick sjuttiofem miljoner träffar på en sekund.
Marknadsförare förstår det här. Tv-reklamen ger oss storslagna löften: Vill du bli lycklig? Köp vår handkräm. Vill du uppleva glädje? Sov på den här madrassen. Behöver du känna dig lite upplyft? Ät på den här restaurangen, kör den här bilen, ta på dig den här klänningen.
I nästan all reklam finns det med en glad, lycklig och tillfredsställd människa.
Glädje. Alla vill ha det.
Och alla mår bättre av det. Glada människor har oftare ett starkt äktenskap, löper mindre risk att gå igenom skilsmässa, och presterar betydligt bättre på jobbet. De är också friskare, vilket hänger ihop med att deras immunsystem har stärkts.4 I en vetenskaplig studie hittade forskarna en korrelation mellan lycka och tjockare pocketböcker.5 En analys av tjugofem studier visade att glada människor är mer effektiva ledare än dysterkvistar.6 Glädje, visar det sig, är bra för alla.
Men det är allt färre som finner glädjen. Bara en av tre amerikaner i en undersökning uppgav att de var glada och lyckliga. I Harris Poll Survey of American Happiness, som har genomförts i nio år, var det högsta indexet 35 procent. Det innebär att ett tungt, grått moln ständigt hänger över två av tre personer.7 Leenden är en bristvara. Klinisk depression är enligt vissa uppskattningar tio gånger vanligare i dag än för hundra år sedan.8 År 2010 förutspådde WHO att 2020 kommer depression att vara den näst vanligaste sjukdomsorsaken i världen.9
Det brukade vara så att äldre människor var lyckligare. Personer i sextio- och sjuttioårsåldern brukade generellt uppge att de var mer glada och tillfreds med livet. Det har förändrats. Högre ålder verkar inte längre medföra samma tillfredsställelse som förr.10
Hur kan det vara så? Utbildning är nu tillgänglig för de flesta i USA, Vi har gjort framsteg på alla tänkbara områden från läkarvetenskap till teknologi men 66 procent av oss anser sig ändå inte ha skäl att sätta kryss i rutan för ”Ja” i undersökningen om glädje.
Kan vi skylla på generna? Inte i så hög grad som man kanske skulle tro. Ärftliga faktorer kan påverka så mycket som upp till 50 procent av vårt temperament. Men även om den siffran skulle stämma
betyder det att 50 procent är faktorer som vi själva kan påverka.11
Vad är det som händer? Hur förklarar vi tungsinnet? Svaren är många och komplexa men bland de olika svaren måste det här alternativet finnas med: Vi använder fel dörr.
Den vanligaste dörren till glädje är den som marknadsförarna lyfter fram: samla på hög, gå i tidig pension och ha som mål att köra fortare, klä dig trendigare och dricka mer. Glädje är en konsekvens av vad du hänger in i garderoben, parkerar i garaget, hänger upp på väggen, sätter in på banken, upplever i sovrummet, bär på ringfingret eller ställer fram på middagsbordet. Glädjen kommer när du går ner i vikt, får rätt dejt, träffar din livspartner, upptäcker ditt livsöde. Den här dörren till glädje är minst sagt bred.
Men den lovar runt och håller tunt.
I en klassisk studie kom psykologer fram till att de senaste vinnarna i Illinois delstatslotteri inte var lyckligare än de senaste olycksoffren som fått bestående funktionshinder i olyckan. De två grupperna ombads på en skala ange ”vilken grad av välbehag de upplevde i samband med vissa vardagsnöjen; små men trevliga saker som att prata med en vän, titta på TV, äta frukost, skratta åt ett skämt eller få en komplimang. När forskarna analyserade svaren kunde de konstatera att personerna som nyss varit med om allvarliga olyckor svarade att dessa små vardagsnöjen skänkte dem mer glädje än vad lotterivinnarna uppgav.”12
Till och med glädjen över att vinna på lotteriet bleknar snart. Att ha mer pengar gör riktigt fattiga personer lyckligare i den mån som pengarna minskar vardagens press – så att de har mat på bordet, tak över huvudet och har råd att söka sjukvård. Men har människor väl kommit upp i inkomster på medelklassnivå kommer inte ens stora ekonomiska tillskott leda till någon nämnvärt större glädje.13 Amerikaner som tjänar mer än 10 miljoner dollar om året
uppger bara en lite högre nivå av glädje än arbetarna som är anställda i deras företag.14 Som en professor vid Harvard sade: ”Vi tror att pengar kommer att ge oss en massa glädje under lång tid framöver men egentligen ger de oss bara lite glädje under en kort tid.”15
Vi har alla någon gång sett lyckliga fattiglappar och olyckliga miljonärer, inte sant?
Det finns ett alternativ. Det kräver inga kreditkort, bolån eller lotterivinster. Inga flygbiljetter eller hotellbokningar. Inga fina examina eller adligt blod i ådrorna. Ålder, etnicitet och kön är inte avgörande faktorer. Behagligt klimat, blå himmel eller Botox behövs inte heller. Har du inte råd med psykoanalys, plastikkirurgi eller hormonbehandling? Inga problem. Du behöver inte byta jobb, byta stad, byta utseende eller byta kvarter.
Men du kanske behöver byta dörr.
Ovanför den där breda dörren på framsidan, den dörr som vi hittills har pratat om, hänger ett motto som lyder: ”Glädjen kommer när du får mer.” Skylten som hänger ovanför den mindre populära bakdörren säger: ”Glädjen kommer när du ger.”
Att göra gott gör gott för den som gör det.
Forskningen bekräftar det.
När man lade frivilliga medverkande i en magnetröntgenkamera och berättade för dem att de skulle ge av sina pengar till välgörenhet visade kameran starka reaktioner i de delar av hjärnan som är förknippade med välbehag eller njutning – som mat och sex. När vi ger för att hjälpa andra frigörs dopamin.16 (Har vi kanske en ny slogan för att samla in pengar här?)
I en annan studie definierade socialpsykologer glädje och lycka med hjälp av åtta gemensamma nämnare. Två av de första tre inkluderade att hjälpa andra. Glada människor som är tillfreds med livet ”ägnar mycket tid åt sin familj och sina vänner, och vårdar och
finner glädje i dessa relationer.” Och ”de är ofta först med att erbjuda en hjälpande hand åt medarbetare eller förbipasserande.”17
Vill du ha mer glädje i livet? Gör gott mot någon annan. Jag fick ett rörande exempel på denna sanning just i dag. Jag träffade en make och dotter för att planera begravningen för makan och mamman i familjen. Patty var osjälviskheten personifierad. Vi försökte föreställa oss hur många barn hon hade kramat, hur många blöjor hon hade bytt, hur många barn hon hade undervisat och hur många hjärtan hon hade uppmuntrat. Att se henne le var som att se vårsolen smälta bort vinterns is.
För tre månader sedan ledde sjukdom till att hon förlorade talförmågan, blev delvis förlamad och flyttade in på ett rehabiliteringshem.
Det tog så hårt på henne att hon inte ville äta och hade svårt att sova. En kväll fick hennes dotter en idé. Hon satte sin mor i rullstolen och körde henne från rum till rum på jakt efter personer som behövde lite uppmuntran. De behövde inte leta länge.
Patty kunde inte prata men hon kunde röra vid människor och be. Så det gjorde hon. Hon klappade sina medpatienter, lade handen på deras hjärta och böjde sitt huvud. Under större delen av kvällen bad hon sig igenom hela boendet på det här viset. Den kvällen fick hon tillbaka aptiten och sov sedan fridfullt.
Jesu ord träffar huvudet på spiken: ”Det är saligare att ge än att ta” (Apg 20:35). För när du ger fungerar det som en boomerang. Glädjen kommer när vi ger bort den.
Det här är oerhört goda nyheter. Du kan inte påverka dina gener. Du har inte kontroll över vädret eller trafiken och du sitter inte i Vita huset. Men du kan alltid öka antalet leenden på vår planet. Du kan sänka nivån av vrede i din stad. Du – ja, du – kan hjälpa människor att sova bättre, skratta mer, nynna i stället för att muttra, gå i stället för att snubbla. Du kan lätta andra människors börda och lysa upp
deras dag. Och bli inte förvånad när du då själv börjar känna en nyfunnen glädje. Det är vad den här boken handlar om: den oväntade dörren till glädje.
Och i dörröppningen står Jesus från Nasaret och hälsar dig välkommen.
Jesus blev anklagad för mycket, men ingen beskrev honom någonsin som en grinig, gnällig eller självcentrerad drummel. Folk stönade inte när han dök upp. De tog inte skydd när han kom in i rummet.
Han kallade dem vid namn.
Han lyssnade på deras historier.
Han svarade på deras frågor.
Han besökte deras sjuka släktingar och hjälpte deras sjuka vänner.
Han fiskade tillsammans med dem som var fiskare och åt lunch med den lilla människan och talade ord som bekräftade människor.
Han gick på bröllop. Han fick till och med ansvar för vinlistan på ett bröllop. Han gick på så många fester att han fick kritik för att han umgicks med löst folk och skumma typer. Tusentals kom för att lyssna på honom. Hundratals valde att följa honom. De stängde sina företag och lämnade sina karriärer för att vara med honom. Han sa att han hade kommit för att ”ge liv och glädje i överflöd” (Joh 10:10, The Voice). Jesus var glad och han vill att vi ska vara det.
När ängeln tillkännagav att Messias hade fötts sa han att han kom med bud om ”en stor glädje” (Luk 2:10); inte om ”en tung plikt”. Skriften talar på över 2 700 ställen om saker som glädje, lycka, välbehag, fröjd, firande, festligheter, jubel, skratt, förtjusning, munterhet och välsignelse. 18 Att vi är glada är viktigt för Gud.
Det betyder inte att vi ska vara naiva eller visa upp en glad fasad. Jesus tvekade inte att tala om synd, död och det mänskliga hjärtats behov. Men han gjorde det med hopp. Han kom med glädje till män-
niskorna i det första århundradets Palestina. Och han vill komma med glädje till människorna som lever nu, och han har värvat särskilda glädjespridare som ska få jobbet gjort: du och jag.
Det är ingen enkel uppgift. Människorna i vår värld kan vara lynniga, nyckfulla och envisa. Och då har jag bara beskrivit min hustrus make. Så för att kunna hitta den glädje som kommer genom att vi skänker andra glädje, behöver vi en plan. Vi behöver instruktioner.
Inte undra på att Bibeln har så mycket att säga om glädjen i att dela glädjen med andra. I Nya testamentet finns det över femtio uppmaningar som innehåller ordet ”varandra” och som ger oss konkreta anvisningar för hur glädjen kommer. Jag har komprimerat dem till en lista med tio uppmaningar:
1. Uppmuntra varandra (1 Tess 5:11).
2. Var tålmodiga och överseende med varandra (Ef 4:2).
3. Försök inte imponera på varandra. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva (Fil 2:3, BSV).
4. Underordna er varandra i vördnad för Kristus (Ef 5:21).
5. Hälsa varandra (Rom 16:16).
6. Be för varandra (Jak 5:16).
7. Tjäna varandra (Gal 5:13).
8. Ta emot varandra (Rom 15:7).
9. Förmana varandra (Kol 3:16).
10 Förlåt varandra (Ef 4:32).
11 Älska varandra (1 Joh 3:11).
Låt oss öppna dörren till var och en av dessa uppmaningar och sätta igång att sprida glädjen. Jag tror att du kommer upptäcka att både Bibeln och modern forskning säger samma sak: Att göra gott gör gott för den som gör det.
Du och jag bor på en planet där ensamheten är utbredd. Du hittar krossade hjärtan på varje kontor. Missmodet mumifierar oräkneliga liv. Världen längtar desperat – ja, desperat – efter ett kavalleri av vänlighet. Vi kan inte lösa alla problem i samhället, men vi kan locka fram några leenden. Och vem vet? Om du lyser upp ditt lilla hörn av världen och jag lyser upp mitt lilla hörn kanske vi får se en stillsam glädjerevolution sprida sig.