Musik Västernorrlands säsongsprogram våren 2026

NORDISKA KAMMARORKESTERN

MUSIK VÄSTERNORRLAND

En värld av passion och precision

VAD INNEBÄR DET EGENTLIGEN ATT VARA MUSIKER? ÄR DET ETT

KALL, ETT HANTVERK, EN LIVSSTIL – ELLER ALLT PÅ EN GÅNG? DET

FÖRSÖKER VI GE EN INBLICK GENOM ATT PRATA MED NÅGRA AV DE PERSONER DU FÅR SE PÅ VÅRA SCENER I VÅR.

Operasopranen Nina Stemme, en av världens mest hyllade röster, berättar om vägen till de stora scenerna och hur hon håller passionen levande. Klarinettisten Linda Elmersdotter, en del av vår egen kammarorkes-

ter, delar med sig av sin väg till en professionell orkester – där precision och samspel är allt. Vi möter också folkmusikens mästare Ale Möller, som visar hur tradition och innovation kan gå hand i hand, och den kanaden -

En arbetsplats som värnar människan

Jag och min tvärflöjt väntade i kulissen. Precis innan jag skulle in på scenen tog jag en stor klunk stark hostmedicin, direkt ur flaskan. Lunginflammation. Lungsäcksinflammation. Trots hög feber, svår hosta och smärta så fort jag andades stod jag där. I strålkastarskenet, spelandes flöjt. Då applåderna dog ut dog också min ork, men självklart gjorde jag allt för att bli bättre till nästa konsert, dagen efter. Året var 2000 och jag var inne på mitt andra år som frilansande musiker. Maken var frilansande ljudtekniker och vår son var sex år. Ingen av oss kunde någonsin sjukskriva sig. Det fanns inte en chans att någon ställde in en konsert, föreställning eller inspelning för att någon var sjuk. Det fanns ingen chans att bli anställd igen om man sjukskrev sig. Inte heller kunde vi vara hemma om sonen var sjuk. VAB var en akronym vi bara drömde om.

Många var gångerna då sonen lekte, snörvlade eller sov i logen, studion eller på filmset.

Även om det ibland fanns utmaningar minns jag tillbaka på mina år som musiker med stor glädje. De gav mig upplevelser, erfarenheter och livslånga relationer jag inte vill vara utan.

Tack och lov har samhällsutveckling gått åt rätt håll sedan 2002. Idag kan man som frilansare få en anställning i Musikalliansen, sjukskriva sig och vårda sjukt barn och under 2023 kom förslaget att sjukdomsgrundande inkomst även skulle inkludera eventuella konstnärliga arbetsstipendier. Även om det finns mer att göra har vi tagit stora steg i rätt riktning sen jag tog den stora klunken hostmedicin.

I mitt uppdrag som musikchef möter jag dagligen många

siska jazzklarinettisten Virginia MacDonald, som tar oss med in i improvisationens magiska värld.

Välkommen till en vår fylld av berättelser, klanger och möten med människor som lever för musiken.

Trevlig läsning önskar = redaktionen

& Lia

musiker, både våra anställda i Nordiska Kammarorkestern, visstidsanställda kombinatörer och frilansande musiker med enskild firma eller annan bolagsform. På helåret blir det ett drygt hundratal. Vid varje kontakt och i varje kontrakt säkerställer jag att vårt arbetsgivarvarumärke lyser igenom. Att Musik Västernorrland är en organisation som bryr sig, som värnar människan och som förstår att arbetslivet berikas av att livet i stort är rikt. Att excellens behöver trygghet, utvecklingsutrymme och en lagom dos utmaning för att blomstra.

För, kära läsare, jag vill att våra musiker ska vara en del i DITT blomstrande musikliv!

Marita Henningsdotter Lovnér Musikchef & konstnärlig ledare

Naturbild på omslaget av: Jei Lee / Unsplash

Innehåll

4 Linda Elmersdotter – klarinettist i Nordiska Kammarorkestern

11 Fredrik Burstedt – dirigent

14 Nina Stemme - operasångerska

17 Unikt samarbete mellan samiska röster och symfoniorkester

18 Spelplats

20 Porträtt

22 Ale Möller - folkmusiker

25 Heltidsorkestern

27 Skolturné

28 Virginia MacDonald – jazzmusiker

30 Kalendarium

34 Det var då

ATT VARA MUSIKER ÄR ATT VARA MÄNNISKA.

DET HANDLAR OM KOMMUNIKATION, SAMSPEL OCH

ATT VÅGA TA PLATS – MEN OCKSÅ OM ATT KUNNA

FÖRSVINNA IN I KLANGEN. FÖR LINDA ELMERSDOTTER, KLARINETTIST I NORDISKA KAMMARORKESTERN OCH

NORDISKA BLÅSARKVINTETTEN, ÄR MUSIKEN BÅDE

ETT YRKE OCH ETT SÄTT ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN.

ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN GENOM MUSIK

f Läs mer om Nordiska Kammarorkesterns och Nordiska Blåsarkvintettens konserter på sidorna 30-32.

Jag tror att man blir en bättre musiker av att ha upplevt andra saker.

Linda Elmersdotter växte upp i Skanör, en liten by i sydvästra Skåne, där havet aldrig var långt borta men kulturlivet desto mer avlägset. Ingen i familjen var musiker. Men hennes föräldrar var väldigt stöttande och tyckte det var roligt att hon ville prova på att spela. I närliggande Vellinge fanns en kulturskola med engagerade pedagoger. Det var där hon först fick hålla i en saxofon – ett instrument som snabbt blev en dörr till en ny värld. – Det var mycket jazz och improvisation i början. Vi spelade i en liten saxofonkvartett och gjorde spelningar på bibliotek och liknande. Det var otroligt roligt, säger hon.

Men improvisationen blev till slut en utmaning. En av pedagogerna föreslog att hon skulle prova klarinett, ett instrument som låg nära saxofonen men erbjöd andra uttrycksmöjligheter, men också bättre utsikter på arbetsmarknaden. Det blev ett avgörande steg.

– Jag tror inte det var kärlek vid första ögonkastet, men det var roligt från början. Framför allt att spela tillsammans med andra. Det är fortfarande det jag tycker är allra roligast –att kommunicera utan ord. Och klarinetten ligger ganska nära saxofonen, så det var ett naturligt steg.

Efter gymnasiet i Lund, där hon kombinerade naturvetenskap med musik, sökte hon sig till Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Där mötte hon förebilder som hennes lärare och mentor Andreas Sundén och inspirerades av svenska klarinettister med internationell lyskraft.

– Det var häftigt att se att de var vanliga, trevliga människor – men som spelade på en otrolig nivå. Det gjorde att jag själv ville satsa.

Men vägen till en fast tjänst var inte spikrak. Linda frilansade, utbildade sig inom andra områden och funderade flera gånger på att byta bana. Hon har varit anställd i Karlskrona, frilansat i olika sammanhang och till slut landat i Sundsvall.

– Det är ett yrke som kräver mycket. Man måste öva varje dag, hålla igång muskulaturen, tekniken, klangen. Men det är också ett yrke där man får så mycket tillbaka. Man utvecklas hela tiden – både som musiker och som människa.

I dag har hon en fast plats i både orkestern och kvintetten. Arbetsveckorna varierar – alldeles nyligen var det musikal, ibland är det klassiska konsertveckor med intensiva repetitioner. Förberedelserna börjar ofta veckor i förväg. När orkestern samlas på måndagen ska programmet helst sitta. Då handlar det om att forma musiken tillsammans med dirigenten – och med varandra.

– Det kan handla om tekniska utmaningar – snabba tempon, mycket noter – men också om att hitta rätt uttryck. Ibland tar det tid att hitta hur man vill spela en fras för att verkligen förmedla något, säger hon och fortsätter:

– Det är ett lagarbete. Det är då det blir som bäst. Om man sitter där och spelar som en solist för sig själv, då blir det inget bra. Det är ingen som vill lyssna på det.

Skillnaden mellan orkester och kvintett är tydlig. I kvintetten är det mer direkt. Alla är med och formar tolkningen. Och det är mer fysiskt krävande – varje ton hörs, varje insats räknas.

– Jag tycker det är roligt att få sticka ut ibland. Men också att smälta in. Det är det som är så fint med musik – att man får göra både och.

Hur skulle du beskriva klarinettens roll i en orkester? Har den en särskild karaktär?

– Det är en rolig fråga!

Klarinetten är kanske lite anonym ibland, men den får också ofta ta plats. Ibland hör man den tydligt, ibland smälter den in. Det beror mycket på stycket och på vilken stämma man spelar.

Kan du lyssna på musik som privatperson, eller lyssnar du alltid som musiker?

– Jag önskar att jag kunde skilja på det, men det är nog en arbetsskada. Jag hör hur folk spelar, vad de gör, vad jag själv skulle kunna ta med mig – eller inte. Men det är också inspirerande.

När Linda inte spelar musik hittar man henne ofta på sin motorcykel – eller i sin segelbåt. I somras seglade hon från Enköping till Sundsvall, genom slussar och broar, med sin nyinköpta 35-fots Bavaria. Det är ett helt nytt intresse som kräver full närvaro – precis som musiken. – Det är fantastiskt. Man måste vara helt där. Titta på vinden, seglen, navigera. Det går inte att tänka på något annat. Det är som meditation.

Hon pratar också om vikten av att ha ett liv utanför musiken. Att inte bara leva i bubblan. Att ha andra perspektiv, andra erfarenheter. Det gör att man kan uttrycka mer i musiken. – Jag tror att man blir en bättre musiker av att ha upplevt andra saker. Om man har varit ute i naturen, träffat människor, gjort något helt annat – då kan man ta med sig det in i musiken. Det ger djup.

Och så var det det där med glittret. Linda är känd i orkestern för sitt lilla stash av glitter –både bokstavligt och bildligt.

– Vi har ett så strikt yrke där jag som musiker ställer otroligt höga krav på mig själv med prestationer. Vi arbetar på minsta detaljnivå och blir aldrig nöjda. Då tycker jag det är viktigt att - när det väl är konsert och möte med publik – föra in lite glitter och glädje!

Men bakom glittret finns också en allvarlig insikt: att musiken är ett sätt att mötas. Ett språk som går bortom ord.

– Man spelar ofta med människor man inte delar språk med, men man hittar varandra genom musiken. Det är något väldigt fint i det.

Man spelar ofta med människor man inte delar språk med, men man hittar varandra genom musiken.

Vad vill hon då säga till den som funderar på att bli musiker?

– Man måste vara beredd att jobba hårt. Det är en stor investering. Men det är också ett fantastiskt yrke. Man får träffa människor, kommunicera, utvecklas. Och det är något väldigt fint i att jobba för något under lång tid – och se att det ger resultat.

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Nordiska Kammarorkestern bildades 1990 och består av 34 musiker. Förutom vår abonnemangsserie ger vi konserter i olika genrer. Med hemmascen i Sundsvall spelar orkestern i hela Västernorrland. I Nordiska Kammarorkestern ingår även ensemblerna Nordiska Kammarensemblen och Nordiska Blåsarkvintetten.

KONSERTMÄSTARE

Jonas Lindgård (1:e)

Richard Kontra (alt. 1:e) [nke]

VIOLIN 1

Ewa Filek-Kryger

Charlotte Häggström [nke]

Roger Jonsson vakant

VIOLIN 2

Ronnie Weber*

Patrik Källström**

Ellinor Weber

Anna Zachrisson

Tommy Rönning

VIOLA

Ida Nyman* [nke] vakant

Anita Björken vakant

CELLO

Åke Hedman (solo)

Christian Sahlin (alt. solo) [nke]

Per-Gunnar Hedström

KONTRABAS

Malin Höglund* [nke] vakant

FLÖJT

Patrik Wendel* [nke]

Maria Garlöv Thorsell** [nbk]

OBOE

Eva Lauenstein* [nbk]

Sanna Salomaa** [nke]

KLARINETT

Linda Elmersdotter* [nbk]

Tomé Dávila Cacheda** [nke]

FAGOTT

Andreas Lyeteg* [nbk] Emanuel Johansson** [nke]

VALTHORN

Markus Källman* [nke] vakant ** [nbk]

TRUMPET

Marcus Peterson*

Jonathan Jennesjö**

PUKOR / SLAGVERK

Niklas Brommare* [nke]

PIANO

Mona Kontra* [nke]

* = stämledare, ** = alternerande stämledare [nke] = Nordiska Kammarensemblen, [nbk] = Nordiska Blåsarkvintetten

> Klassiskt

LÖR 27 FEB, 18:00

TONHALLEN, SUNDSVALL

Operatävlingen

där framtidens stjärnor möter

Nordiska Kammarorkestern

Att det finns en orkester i min gamla hemstad, som har varit en kulturstad så länge, känns väldigt fint.

BURSTEDT OM ATT LEDA MED

LYHÖRDHET

ATT VARA MUSIKER ÄR ATT LEVA I STÄNDIG RÖRELSE – MELLAN TONER, MELLAN MÄNNISKOR, MELLAN STÄDER. FÖR FREDRIK BURSTEDT HAR YRKET TAGIT HONOM FRÅN FIOLENS FÖRSTA STRÅKDRAG I SUNDSVALL TILL DIRIGENTPULTEN PÅ NÅGRA AV NORDENS STÖRSTA SCENER.

MEN BAKOM VARJE KONSERT, VARJE REPETITION, VARJE MUSIKALISK TOLKNING FINNS ETT HANTVERK, ETT LEDARSKAP OCH ETT LIVSVAL SOM KRÄVER BÅDE TÅLAMOD OCH PASSION. – DET ÄR ETT FASCINERANDE YRKE, SÄGER FREDRIK BURSTEDT.

Fredrik Burstedt växte upp i ett musikaliskt hem i Sundsvall. Musiken fanns där från början – som en självklar del av vardagen, men också som en möjlig framtid.

– När man ser att musik är något man kan arbeta med, blir det en naturlig del av ens värld. Men jag var också inne

TEXT: JERKER ULLERSTAM

på andra spår. Jag funderade på att bli pilot och läste naturvetenskap och geovetenskap. Men jag insåg att om man ska bli musiker, måste man börja tidigt.

Det är inte bara tekniken som kräver tid, menar han, utan också det känslomässiga och motoriska. Att spela ett instru-

ment på hög nivå är ett arbete som börjar tidigt och pågår hela livet.

– Matematik kan man läsa senare. Men musiken kräver något annat. Så jag bestämde mig för att satsa.

Fredrik började sin bana som violinist, blev konsertmästare

Som

konsertmästare är man som en lagkapten. Men som

dirigent

är

man

tränare.

Det är inte jag som spelar, men jag kan få laget att vinna VM.

och arbetade både nationellt och internationellt. Men nyfikenheten på helheten, hur en orkester fungerar, ledde honom vidare.

– Som konsertmästare är man som en lagkapten. Men som dirigent är man tränare. Det är inte jag som spelar, men jag kan få laget att vinna VM.

Han började studera dirigering och idag är den rollen hans huvudsyssla, även om fiolen fortfarande finns kvar.

– Jag har jobbat både som violinist och dirigent, men i år är det nästan bara dirigering.

Det är ett yrke som kräver mycket – inte bara musikalisk kunskap, utan också ledarskap och kommunikation.

Fredrik beskriver dirigentrollen som en balans mellan att ha en tydlig musikalisk vision och att vara lyhörd för orkesterns egna uttryck.

– Jag vet hur jag vill att det ska låta. Men varje orkester har sina förutsättningar, varje musiker har sin röst. En klok dirigent lyssnar – och ibland får man input som är fantastisk.

Han betonar att dirigenten har ett ansvar att hålla ihop helheten, men att det inte betyder att man ska styra allt.

– Det handlar om att leda, men också om att skapa delaktighet. Att få med alla på resan mot ett gemensamt musikaliskt mål.

Yrket som dirigent är långt ifrån rutinmässigt. Arbetsveckorna varierar, beroende på produktion, orkester och repertoar.

– En typisk vecka kan vara rep måndag till onsdag, genrep torsdag, konsert torsdag kväll. Men det är sällan det ser likadant ut. I opera har man fyra veckor med sångare, en vecka orkesterrepetition, en vecka scenrepetition – och sen premiär.

Förberedelserna inför en ny produktion handlar både om instudering och om att förstå orkesterns dynamik.

– Jag brukar prata med kollegor som jobbat med en viss orkester. Och ibland går jag och lyssnar på en orkester innan jag själv börjar repetera – det ger mycket mer än att lyssna på inspelningar.

Fredrik har arbetat med Nordiska Kammarorkestern flera gånger, och ser fram emot att återvända till Sundsvall i samband med Schymberg Award 2026.

– Det betyder mycket att få komma tillbaka. Att det finns en orkester i min gamla hemstad, som har varit en kulturstad så länge, känns väldigt fint.

Teknik är nödvändigt.

Men om du inte har något att fylla tekniken med, som människa, då har du inte så mycket att säga på scen.

Han lyfter fram kulturskolans betydelse – både för att fostra framtida musiker och för att ge barn och unga möjlighet att uppleva musik.

Fredrik vann själv den första upplagan av Schymberg Award – då tävlingen var öppen även för instrumentalister. Att nu få dirigera finalen är både symbo -

liskt och personligt. – Det känns väldigt fint att få vara en del av det, särskilt eftersom jag själv varit med. Det är ett sätt att lyfta nästa generations musiker, att ge dem en plattform och en publik.

Han betonar att det inte handlar om elitism, utan om att skapa möjligheter.

– Det finns exempel där tvåan eller trean har gjort större karriär än vinnaren. Så själva tävlingen, och att den finns, är det viktiga.

Fredrik Burstedt valde att satsa på musiken tidigt, foto: Johanna Sterner.

Vad krävs för att bli musiker idag? Fredrik är tydlig: – Man måste ha tålamod. Hitta en bra pedagog, ett sammanhang där man får spela med andra. Och förstå att det kräver många timmar om dagen för att nå en nivå där andra vill lyssna.

Men det handlar också om att ha något att säga.

– Teknik är nödvändigt. Men om du inte har något att fylla tekniken med – som människa – då har du inte så mycket att säga på scen.

Han berättar om Carlos Kleiber, den legendariske dirigenten, som tog sina elever på promenad, planterade en blomma – och avslutade lektionen där.

– Det var hans sätt att säga: det här är också viktigt. Att vara människa. Att ha något att uttrycka.

Fredrik lever ett aktivt liv – även om knät krånglar lite just nu.

Han åker skidor, springer, cyklar, lagar mat och har varit med och startat Höganäs Bryggeri.

– Jag tycker det är roligt att nörda in mig i olika saker. Inte för att bli yrkesmänniska, men för att kunna möta dem som är riktigt bra. Om man engagerar sig i det man gör, får man ut mycket mer.

Och kanske är det just det som definierar yrket som musiker: att vara engagerad, nyfiken, och beredd att möta världen – både genom tonerna och bortom dem.

”DET ÄR MED SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING JAG URUPPFÖR NY MUSIK”

TILL VÅREN GÄSTAR NINA STEMME SUNDSVALL FÖR ETT URUPPFÖRANDE AV FREDRIK HEDELINS ORKESTERSÅNGER – ETT PROJEKT SOM FÖRENAR NYSKRIVEN MUSIK MED POESI AV JILA MOSSAED. HÄR BERÄTTAR HON OM REPERTOARVAL, ARBETSPROCESSER OCH UTMANINGEN I ATT GE LIV ÅT HELT NY MUSIK.

TEXT: JERKER ULLERSTAM

Nina Stemme har sjungit på världens största scener och vägen dit har präglats av tålamod och medvetna val.

– Jag gav mig inte på de allra tyngsta rollerna direkt. Roller som Salome eller Elektra kräver så mycket erfarenhet, som sångare, musiker och scenartist. Jag ville bygga upp min teknik och min kropp och mitt psyke först.

Mozart blev en viktig följeslagare under de första åren.

– Jag älskar Mozart. Det finns inget roligare än att sjunga hans musik. Den är både rolig och allvarlig, med snabb tajming. Den är mer lättillgäng-

lig – men i det enklare ligger också det svåra.

Hon berättar att hon lovade sig själv att alltid vara nöjd med den repertoar hon sjöng, även om hon inte pressade sig till det yttersta.

– Mitt mål var att bli bättre, steg för steg.

När en ny roll ska studeras in börjar Nina Stemme alltid med texten och musiken.

– Jag läser texten som inspirerade kompositören och försöker förstå den, ibland även författaren bakom texten. Sedan lär jag mig noterna, ofta med en instuderare, för att

verkligen göra det som står i noterna. Då är jag fri när jag kommer till sceniska repetitioner.

Repetitionsperioden är intensiv: fyra till sex veckor, sex timmar om dagen, sex dagar i veckan.

– Jag sjunger sällan ut under repetitionerna, utan markerar för att

Jag är tränad att höras över en hundramannaorkester – det är otroligt häftigt.

Det är något speciellt med att sjunga en dikt som ingen annan har sjungit förut.

spara rösten. Det kräver erfarenhet att hushålla med rösten.

För att orka håller hon kroppen i form.

– Kroppen är mitt instrument. Jag gör yoga varje morgon när jag kan och tränar två till tre gånger i veckan. Det gör mig friare i rollen.

Till våren väntar ett spännande projekt: uruppförandet av Fredrik Hedelins Orkestersånger i Sundsvall, med texter av poeten Jila Mossaed.

– Jag och Fredrik har inte haft kontakt på decennier. På 90-talet sjöng och spelade vi högmässor. Orkestersånger kommer att innehålla sju sånger och jag har fått tre av dem i min hand hittills.

Vad lockade henne att tacka ja?

– Nu har jag tid att vara med i en skapandeprocess. Och när jag hörde att Jila Mossaed, invald i Svenska Akademien, var involverad – då ville jag inte missa det. Hennes poesi är enkel men går direkt in i hjärta och själ på läsaren.

Att arbeta med nyskriven musik är en helt annan utmaning än att sjunga Wagner eller Strauss. – Det är jättesvårt. Man måste i förväg gissa vad som passar ens röst. När jag sjöng Notorious, som uppfördes på Göteborgsoperan hösten 2015, passade den inte helt min röst. Samtidigt vill jag inte begränsa kompositörens arbete.

Hon reflekterar över hur förutsättningarna har förändrats: – Förr levde kompositörerna

närmare sångarna. Idag är genrerna mer flytande: ska det göras akustiskt eller uppmickat? Fredrik vill göra det akustiskt, och det vill jag värna om. Jag är tränad att höras över en hundramannaorkester – det är otroligt häftigt.

Att ge röst åt helt ny musik beskriver Nina Stemme som en skräckblandad förtjusning.

– Det är något speciellt med att sjunga en dikt som ingen annan har sjungit förut. En rad som ’Ett ljud som bara jag kan’ av Mossaed.

Med en karriär som spänner över tre decennier och en röst som har erövrat världens största operascener fortsätter Nina Stemme att utmana sig själv –genom att ge liv åt helt ny musik.

KRAFTFULLT MÖTE MELLAN JOJK OCH SYMFONI

TEXT: JERKER ULLERSTAM FOTO: SARA BERGLUND

DEN 13 FEBRUARI INTAR TVÅ AV SÁPMI-REGIONENS MEST UTTRYCKSFULLA RÖSTER SCENEN I TONHALLEN I SUNDSVALL TILLSAMMANS MED NORRLANDSOPERANS SYMFONIORKESTER. KONSTNÄRLIG NYFIKENHET OCH LYHÖRDHET SKAPAR EN KLANGBOTTEN DÄR TRADITION OCH SAMTID FÅR MÖTAS.

Katarina Barruk är en av få unga som talar umesamiska flytande. Hennes musik är kompromisslös, poetisk och djupt rotad i naturen – med ett uttryck som berör långt bortom språkliga gränser. Hildá Länsman, med rötter i nordsamisk tradition, är känd från grupper som Solju och VILDÁ. Hon förenar jojk med elektroniska ljudvärldar och har nyligen släppt ett album som visar hennes bredd som artist.

I detta unika samarbete får deras röster möta den fulla kraften i en symfoniorkester. Det är ett möte där jojkens urkraft och orkesterns dynamik vävs samman till ett nyskapande och gripande musikaliskt landskap. Under ledning av den isländske dirigenten Bjarni Frímann, som gästat operahus och orkestrar över hela världen, får Norrlandsoperans Symfoniorkester visa sin styrka som konstnärlig medskapare.

Orkestern har under de senaste åren gjort sig känd för sin förmåga att förena klassisk tradition med samtida uttryck, och i detta projekt får den utforska nya klangvärldar – där varje instrument bidrar till att förstärka berättelsen om språk, identitet och naturens närvaro i musiken.

Konserten i Sundsvall är en del av en turné som går genom norra Sverige och Finland, med stopp i bland annat Umeå och Helsingfors. Genom hela turnén är Norrlandsoperans Symfoniorkester den konstnärliga ryggraden, och mötet med Barruk och Länsman utvecklas i dialog med olika publiker och platser.

f Läs mer om Katarina Barruk & Hildá Länsmans konsert på sid 31.

Spelplats SUNDSVALLS TEATER

SUNDSVALLS TEATER ÄR EN HISTORISK OCH KULTURELLT BETYDELSEFULL BYGGNAD MITT I SUNDSVALLS CENTRUM. DEN UPPFÖRDES ÅR 1894 I NYRENÄSSANSSTIL EFTER RITNINGAR AV ARKITEKTEN JOHAN ERIK STENBERG, OCH ÄR IDAG ETT BYGGNADSMINNE SOM ÄGS AV SUNDSVALLS KOMMUN.

Det är en plats för teater, dans, stand up och inte minst för musik. Musik Västernorrland har genom åren arrangerat konserter där i olika former.

Den 22 maj 2025 fick den magnifika byggnaden besök av kammarpopartisten Loney Dear och Nordiska Kammarensemblen. Som bilden avslöjar blev det en trollbindande och känslosam kväll. Konserten var intim och genreöverskridande, där Loney Dears känsliga låtar fick nya dimensioner genom kammarensemblens arrangemang.

Det var också dubbelt firande eftersom Loney Dear firade 20 år som artist och Nordiska Kammarensemblen firade 40 år och konserten var en del av ensemblens jubileumsturné.

Loney Dear är artistnamnet för Emil Svanängen, en svensk sångare, låtskrivare och multiinstrumentalist som började sin karriär med hemmainspelade album i början av 2000-talet och slog igenom internationellt med skivan Loney, Noir (2007) på Sub Pop. Han har beskrivits som ”Europas svar på Brian Wilson” av Peter Gabriel.

TEXT: JERKER ULLERSTAM FOTO: LIA JACOBI

Foto: Privat

NÅGRA FRÅGOR TILL:

MATTIAS JOHANSSON

Orkestertekniker

Vad gör en orkestertekniker?

– En orkestertekniker ser till att allt är klart inför repetitioner och konserter: stolar, notställ, belysning, ljud och podier. Arbetet börjar med att planera placeringar med producenten. Varje produktion är unik – ibland krävs stora slagverksbyggen, ibland bara två pukor. Ibland måste man duka om mitt under konserten.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det bästa är strukturen och variationen. Schemat är välplanerat flera månader framåt, men arbetsuppgifterna och musiken skiftar från barock till musikal och crossover. Jobbet är omväxlande, kreativt och alltid nära musiken.

NÅGRA FRÅGOR TILL: LOUISE SUNDQUIST

Producent, barn och unga

Vad gör du som producent för bar och unga?

– Som barn- och ungaproducent är min främsta uppgift att främja barnens rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet med lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet som det står i Barnkonventionen. Jag måste se till att det finns bredd i det vi producerar. Både storslagna föreställningar och mer avskalade musikaliska möten kan vara en väg in i kulturens färgstarka och underbara värld. Så, egentligen kanske jag bygger vägar. Vägar in i musiken och kulturen.

Vad är det bästa med att jobba med musik??

– Musiken skapar sammanhang, en tillhörighet. För mig är musiken ett sätt att leva. I musiken ryms alla mina känslor, tankar och kreativitetutan musik och kultur blir världen endimensionell.

MÅSEN

av Anton Tjechov

28 februari - 24 april

Teater Västernorrland, Scen 1 Biljetter: entresundsvall.se

VÄRLDSPREMIÄR!

6 MARS HÄRNÖSANDS TEATER 23 MARS SUNDSVALLS TEATER

Skogen bidrar … även till lokal kultur

f Läs mer om Ale Möller och hans vänner på sidan 32.

ETT LIV I MUSIKENS TJÄNST

NÄR ALE MÖLLER KLIVER

UPP PÅ SCENEN ÄR DET

MED EN NYFIKENHET SOM

ALDRIG SLOCKNAT. HAN HAR

TURNERAT SEDAN HAN VAR 15

ÅR, MEN FORTFARANDE ÄR VARJE KONSERT EN UPPTÄCKTSRESA.

– JAG BRUKAR SÄGA ATT MAN MÅSTE HA EN PRIVAT KÄRLEKSRELATION

TILL MUSIKEN FÖR ATT ORKA. OM ALLT HANDLAR OM ATT UNDVIKA ATT GÖRA

BORT SIG BLIR VARDAGEN DRIVEN AV RÄDSLA, INTE AV GLÄDJE.

TEXT: JERKER ULLERSTAM

Man måste ha en privat kärleksrelation till musiken för att orka.

Att musiken skulle bli hans yrke var långt ifrån självklart. Han växte upp i Malmö i en familj där man ofta sa: ”Vi är så omusikaliska.” När han som barn skulle sjunga för fröken vid tramporgeln blev han avstängd från musikundervisningen.

– Jag hittade inte ens första tonen. Men på 70-talet märkte man snabbt att det var populärt att kunna några ackord vid lägerelden. Jag började lära mig lite och upptäckte att det grep mig.

En pojkvän till hans storasyster blev en viktig inspiration. – Han var glad när han spelade musik. Då tänkte jag: Man kan vara glad och spela musik samtidigt.

Där började resan som skulle ta honom från skolbandets elgitarr till jazzens trumpet och vidare till folkmusik och världsmusik.

– Jag har ingen formell utbildning. Jag har utbildat mig själv genom att åka hem till folk – i Dalarna, i Indien, eller tvärs över gatan i Malmö – och fråga, jamma, planka plattor.

Idag är Ale Möller professor vid Sibeliusakademin i Helsingfors, men hans syn på musik är densamma: det handlar om möten.

– Jag har turnerat i 55 år. Det jag har lärt mig med åren

är att översätta mellan olika musikformer. Ibland säger folk att för mig finns inga genrer. Då säger jag: fel, fel, fel! Genrer är jätteviktiga – de är våra musikaliska språk. Men jag har aldrig dragit slutsatsen att man ska stanna på sin sida av staketet. Det händer väldigt mycket när man möter musiker från andra genrer och kulturer.

Det är en filosofi som har tagit honom till många delar av världen.

– Jag förbereder nu för att vara i Bengalen hela mars och coacha fem musikfakirer –andliga sökare som använder musiken som väg.

Han skrattar när han förklarar vad en fakir egentligen är.

– Vi tror att en fakir är någon som sticker nålar genom fingrarna. Det är det inte. Det är en andlig sökare som vill hitta fler dimensioner än det vi ser. Vissa använder extrema metoder som att svälta sig, men de flesta har

vanliga vägar – och musiken är en sådan väg.

Han beskriver hur möten med andra traditioner förändrar sättet att tänka.

– När du spelar med folk som har samma genre får du förväntade svar. Det är roligt, men när du möter någon från en annan tradition måste du tänka utanför din egen box. Då uppstår nya saker som blir väldigt spännande.

Yrket som musiker är långt ifrån enkelt.

– Som frilansare blir du bedömd varje dag. Någon sätter ett pris på dig och ditt band. Det är slitsamt. Men belöningen är att du får spela musik du älskar, med människor du tycker om.

För Ale har bredden varit en styrka. Han spelar många instrument och rör sig mellan genrer.

– Det gör att jag aldrig hinner bli trött på musiken. Märker jag att jag är sliten i spelmansmusiken, då gör jag nästa grej med turkisk musik.

Han har också valt att arbeta med yngre musiker och skapa egna projekt.

– Jag startar mycket själv. Jag spelar med många som är rejält yngre. När vi spelar tänker jag aldrig på åldersskillnaden – vi är musikervänner. Det blir väldigt naturligt i musiken.

Hans råd till unga musiker är tydligt:

– Ha en lustfylld relation till musiken som räcker hela

livet. Det är lätt att tro att det handlar om prestige – att klara sig ekonomiskt. Men det viktigaste är att musiken ger glädje. Annars blir det väldigt sårbart.

Han berättar om sin dotter Anna, som också är musiker.

– Hon sa en gång: ”Min dröm är inte att leva på musik. Min dröm är att spela musik jag älskar, med människor jag tycker om”. Det är ett klokt sätt att tänka.

När Ale Möller kommer till Västernorrland i vår blir det med ett program som blandar musik från olika kulturer.

– Jag älskar tvära kast, att överraska publiken. Det ska svänga – kroppen märker det. Och musiken måste fyllas varje gång med känslor och emotioner. Som någon sa: Man måste ha känsla för feeling.

Och trots alla år på vägarna är han långt ifrån färdig. – Jag har fortfarande frågor i huvudet varje gång jag går upp på scen. Det är mitt eget forskningsarbete. Det är det som gör att jag fortfarande tycker att det är lika roligt.

NORDISKA KAMMARORKESTERN BLIR HELTIDSORKESTER

STEG FÖR STEG NÄRMAR SIG NORDISKA KAMMARORKESTERN MÅLET ATT BLI EN HELTIDSORKESTER. EN FÖRÄNDRING SOM BETYDER

BÄTTRE VILLKOR FÖR MUSIKERNA, MER MUSIK, STÖRRE KONSTNÄRLIGT UTRYMME OCH STARKARE REGIONAL FÖRANKRING.

De flesta av Nordiska Kammarorkesterns musiker har fram till och med 2025 endast varit anställda på 60 procent. Förutom att det gör det svårt för den enskilde musikern att försörja sig innebär det svårigheter för regionen att attrahera nya musiker att flytta hit. Men nu är Nordiska Kammarorkestern på god väg mot att bli en heltidsorkester. Sedan den 1 december förra året har musikernas tjänstgöringsgrad ökat från 60 till 70 procent. Bakom satsningen står Region Västernorrland och Sundsvalls kommun, som 2023 skrev under en avsiktsförklaring om att orkestern ska bli heltids-

anställd. Vd Mikael Flodström menar att det finns två tungt vägande anledningar till det. – Den ena är satsningen på regional utveckling där ett levande och utvecklat kulturliv är en viktig ingrediens. Den andra är offentligt anställdas rätt till heltid.

Med deltidstjänster i orkestern blir man beroende av så kallade ”stafettmusiker”, frilansande musiker som hyrs in på produktions- eller timbasis. De bor i regel i någon av våra storstäder och bidrar då varken till befolkningstillväxt, det lokala musiklivet eller orkesterns kontinuitet.

I dag har i stort sett alla övriga orkestrar i Sverige heltidsanställda musiker.

Förutom möjligheterna att attrahera musiker till att leva, bo och verka i Västernorrland, ökar en heltidsorkester möjligheten att göra större projekt, där höstens uppsättning av musikalen Kristina från Duvemåla i samarbete med Teater Västernorrland är ett exempel.

– Med en heltidsorkester skulle vi kunna ha en helt annan kontinuitet i den typen av satsningar, säger Mikael Flodström.

Med heltidsanställda musiker får Nordiska Kammarorkestern också större möjligheter att spela mer inne i länet, och möta en ny publik, inte minst våra barn och unga – framtidens musiker!

VILKET ÅR VI HAR, ALLA ABONNENTER!

FRÅN OCH MED HÖSTEN 2025 ERBJUDER VI ÅTERIGEN HELÅRSABONNEMANG FÖR NORDISKA KAMMARORKESTERN I TONHALLEN – SÅ ATT DU KAN NJUTA AV HELA SÄSONGEN, FRÅN FÖRSTA TONEN TILL SISTA APPLÅDEN.

Nu är det halvtid. Hösten bjöd på operastjärnan

Malena Ernman, Malin Broman och strax före jul

Bachs mäktiga juloratorium tillsammans med Erik Westbergs Vokalensemble.

Nu har vi en fin vår att se fram emot. Då återkommer vår musikaliska ledare Malin Broman: violinist, visionär och publikfavorit, som kommer att leda Nordiska Kammarorkestern mot nya musikaliska höjder. I februari får ni möta framtidens röster i den internationella operatävlingen Schymberg Award, och senare under våren gästas vi av den hyllade cellisten och dirigenten Tomas Djupsjöbacka och den legendariska Nina Stemme – en av världens främsta dramatiska sopraner.

Och du som inte är abonnent än, visst låter det bra! Du har möjlighet att teckna ett halvårsabonnemang under våren för att se om det är något för dig. Under våren kommer vi att släppa Abonnemang Tonhallen för säsongen 26/27. Håll utkik!

ABONNEMANG STENSTAN

Från hösten 2025 erbjuder vi ett helt nytt konsertformat: Abonnemang Stenstan. Fyra konserter – olika musikaliska världar – med 30 procent rabatt. Det fortsätter vi med nu i vår. Bredda dina vyer med allt från klassisk musik som letar sig in i folkmusikens värld till blå vallmusik och svängiga polskor. Vi vill att ni ska upptäcka nya genrer i en personlig och intim miljö. Stenstan, med sin vackra stadskärna, är en självklar plats för det.

ABONNEMANG TONHALLEN VI FÖRLÄNGER UPPLEVELSEN!

Våren 2026

29 JAN BROMAN SPELAR LINDSTRÖM

7 FEB BLÅSARSYMFONIKERNA

28 FEB SCHYMBERG AWARD

27 MAR TOMAS DJUPSJÖBACKA

23 APR NINA STEMME

14 MAJ BROMANS RUSTIKA DANSER

ABONNEMANG STENSTAN

NYA TONER I HJÄRTAT AV STENSTAN

Våren 2026

21 jan Teodor Wolgers

19 feb Fem och en flygel

21 mar Fint folk

11 apr Vår musik som vårmusik

FÖRMÅNER

f Helårsabonnemang Tonhallen: 35% rabatt på ordinarie pris.

f Halvårsabonnemang Tonhallen: 25% rabatt på ordinarie pris.

f Halvårsabonnemang Stenstan: 30% rabatt på ordinarie pris.

f Din egen stol på varje konsert.

f 15% rabatt på konserter utanför abonnemanget.

f Mingel med bubbel vid säsongspremiär.

f Förhandsinformation med nyheter och erbjudanden.

f Förtur till biljettsläpp.

UNGA MÖTER MUSIK

BARN OCH UNGA ÄR EN PRIORITERAD MÅLGRUPP FÖR HELA SCENKONST VÄSTERNORRLAND – OCH DÄRMED OCKSÅ FÖR MUSIK VÄSTERNORRLAND.

Varje barn har rätt att möta konstnärlig verksamhet och få utveckla sina uttryckssätt. Minst 50 procent av våra aktiviteter riktas till barn i skolan och på fritiden, samt till unga vuxna som publik och deltagare. Skolan är den jord där vi sår frön och väcker nyfikenhet. Våra fritidsaktiviteter fungerar som växthus där vissa plantor får extra näring och stöd. Vi erbjuder kurser, workshopar och mötesplatser för dem som vill fördjupa sig, i nära samarbete med länets skolor, kulturskolor och fritidsgårdar.

I SKOLAN VÅREN 2026

Januari

DEN FULA ANKUNGEN

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Sångsolist/berättare: Pernilla Nydesjö

Dirigent: Jonas Nydesjö

H C Andersens berättelse om den fula ankungen är en klassisk saga som de flesta känner till. Sagans tema som mobbing, utanförskap och revansch lyfts med hjälp av nyskriven musik komponerad av Jonas Nydesjö.

f Sundsvall, Örnsköldsvik, Kramfors och Sollefteå

Februari

ASTONS STENAR

NORDISKA KAMMARENSEMBLEN + TEATER PERO

En musikalisk föreställning som berättar historien om den lilla hunden Aston som svämmar över av kärlek för alla frusna stenar. Igenkänningen är stor; barn samlar, pysslar om och kärleken till tingen flödar överallt.

f Sundsvall, Härnösand och Sollefteå

Foto: Studio-Annika

April

ALE MÖLLER MED VÄNNER

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Ale Möller: sång, mandola, dragspel, flöjter mm. Johan Graden: piano

Olle Linder: slagverk och gitarr

Ale Möller är en svensk multiinstrumentalist och kompositör som förenar nordisk folkmusik med influenser från hela världen.

f Sundsvall och Härnösand

URKUL MED DUNSÖ KAPELL

Medverkande: Mia Moilanen, Karl Ingvarsson och Albin Johansson

Dunsö Kapell spelar sin fantastiska och fartfyllda föreställning om tiden. Vad händer egentligen med tiden när man sover? Hur många straxar går det på en kvart? Hur skall det gå för killen som svalde en klocka?

f Sundsvall, Ullånger och Timrå

HON BLÅSER NYTT LIV I JAZZEN

TEXT: KICKI WAHLBECK • FOTO: VIGINIA MACDONALD

KLARINETTEN ÄR HENNES RÖST OCH FRIHETEN HENNES DRIVKRAFT NÄR HON RÖR SIG MELLAN

KONTINENTER, SCENER OCH STILAR. KANADENSISKA VIRGINIA MACDONALD EN AV DE MEST SPÄNNANDE UNGA RÖSTERNA PÅ DEN INTERNATIONELLA JAZZSCENEN JUST NU.

Hitta ditt sammanhang, dina människor, och strunta i de andra.

Med en pappa som är jazzsaxofonist och en mamma som är bildkonstnär växte Virginia MacDonald upp i ett hem där konsten och musiken ständigt var närvarande. Musiker var alltid det självklara yrkesvalet och när hon såg sin pappas gamla klarinett som sjuåring var hon fast.

–

Det svarta träet, silverdetaljerna, klangen – jag blev helt förtrollad, berättar hon.

Att spela jazz på klarinett var inget medvetet val i början. Som barn tänkte hon inte på att in-

strumentet var ovanligt i jazzens värld.

– Det tog nästan tio år innan jag insåg att klarinetten inte hörde till standarduppsättningen i en jazzfrontlinje. Men då hade jag redan hittat mitt uttryck, säger hon.

Inspirerad av klarinettisten Jimmy Giuffre och uppvuxen med tonerna av Charlie Parker och John Coltrane har hon format ett eget sound; varmt, distinkt och modernt.

– Jag kände tidigt att det inte fanns någon anledning till att jag inte skulle kunna uttrycka mig på klarinett på samma sätt som en saxofonist eller trumpetare gör på sitt instrument.

Idag lever Virginia ett liv som ständigt rör sig mellan turnéer, inspelningar och eget skapande.

Hon spelar i olika projekt världen över, undervisar när tiden tillåter och släpper sitt debutalbum våren 2026.

– Det finns inget typiskt år eller typisk vecka för mig. Det är alltid nytt, alltid i rörelse –och det är det jag älskar, säger hon.

För Virginia är musiken både frihet och livsluft.

– Friheten att uttrycka sig utan att döma sig själv, att få vara den man är, det är det bästa med att vara musiker.

Hon har också ett tydligt budskap till unga kvinnor som vill ge sig in i jazzens värld.

– Hitta ditt sammanhang, dina människor, och strunta i de andra. Låt ingen annan definiera vad du är kapabel till.

f Läs mer om klarinettisten

Kalender VÅREN 2026

På musikvasternorrland.se hittar du mer information om konserterna och hur du köper biljetter. = ingår i tonhallsabonnemang = ingår i stenstadsabonnemang

Januari

5 januari

TRETTONDAGSKONSERT – 100 ÅR AV BROADWAY

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Tillsammans med musikalstjärnorna Tuva B Larsen och Philip Jalmelid tar Nordiska Kammarorkestern och dirigent Jonas Nydesjö med publiken på en resa genom musikalens låtskatt.

f mån 5 jan • kl 15:00 Sundsvall, Tonhallen

10 januari

DEN FULA ANKUNGEN

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Sångsolist och berättare:

Pernilla Nydesjö

Dirigent: Jonas Nydesjö

H C Andersens berättelse om den fula ankungen är en klassisk saga som de flesta känner till. Sagans tema som mobbing, utanförskap och revansch lyfts med hjälp av nyskriven musik komponerad av Jonas Nydesjö.

f lör 10 jan • kl 15:00 Sundsvall, Tonhallen

21-25 januari

TEODOR WOLGERS

Teodor Wolgers: piano

Klara Källström: cello & sång

Wolgers förenar modern komposition med folkmusik, poesi och naturens ljud. Ett unikt möte mellan generationer – där hans musik samtalar med farfar Beppe Wolgers ord och röst.

f ons 21 jan • kl 19:30

Sundsvall, Kulturmagasinet f fre 23 jan • kl 19:00

Härnösand, Bryggeriet f lör 24 jan • kl 18:00

Kramfors, Svanö Folkets hus f sön 25 jan • kl 19:00

Sollefteå, Hullsta Gård

29-30 januari

BROMAN

SPELAR LINDSTRÖM

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Solist och spelande ledare: Malin Broman

Ludwig van Beethoven

• Prometheus: Overture

Emmy Lindström

• November night in Jakobstad

- violinkonsert (uruppförande)

Britta Byström

• A Walk to Beethoven

Ludwig van Beethoven

• Symfoni nr 4, op 60

f tor 29 jan • kl 19:00

Sundsvall, Tonhallen

f fre 30 jan • kl 19:00

Härnösand, Domkyrkan

Tuva B Larsen och Philip Jalmelid, foto: Nikola Stankovic

Februari

7 februari

ASTONS STENAR

NORDISKA KAMMARENSEMBLEN

TEATER PERO

En musikalisk föreställning som berättar historien om den lilla hunden Aston som svämmar över av kärlek för alla frusna stenar. Igenkänningen är stor; barn samlar, pysslar om och kärleken till tingen flödar överallt.

f lör 7 feb • kl 15:00

Sundsvall, Sveateatern

7 februari BLÅSARSYMFONIKERNA

När Blåsarsymfonikerna gästar

Tonhallen i Sundsvall är det med en musikalisk kraftsamling där unga och professionella musiker möts i ett unikt nordiskt samarbete.

f lör 7 feb • kl 15:00

Sundsvall, Tonhallen

Foto: Nicklas Thegerström

13 februari

KATARINA BARRUK OCH

HILDÁ LÄNSMAN MÖTER

NORRLANDSOPERANS

SYMFONIORKESTER

Dirigent: Bjarni Frímann

Solister: Katarina Barruk och Hildá Länsman

En unik konsert av musik med rötter i naturen som överskrider språkets kraft. Upplev mötet mellan en symfoniorkesters storslagna ljudbild och traditionella samiska sångtraditioner.

f fre 13 feb • kl 19:00

Sundsvall, Tonhallen

17-19 februari

FEM OCH EN FLYGEL NORDISKA BLÅSARKVINTETTEN

Piano: Mona Kontra

Bo Nilsson

• Déjà connu-déjà entendu Vincent d´Indy

• Sarabande et Menuet op 72-7

Francis Poulenc

• Trio Ludwig Thuille

• Sextett

f tis 17 feb • kl 12:00

Sundsvall, Kulturmagasinet f tor 19 feb • kl 19:00

Sundsvall, Stadshuset

28 februari

SCHYMBERG AWARD NORDISKA KAMMARORKESTERN

Nordisk operatävling för unga sångare, instiftad till minne av operalegenden Hjördis Schymberg. Pristagarna belönas med stipendier för utveckling inom operakonsten.

f lör 28 feb • kl 18:00

Sundsvall, Tonhallen

Mars

11-14 mars

LENA JONSSON & JOHANNA JUHOLA

En superduo bestående av en svensk fiolikon och en finsk accordeonstjärna. De blandar folkmusik från båda sina länder och skapar en mix som är nyskapande och spännande.

f ons 11 mar

Sundsvall, Pipeline f fre 13 mar • kl 19:00 Örnsköldsvik, Thuleteatern f lör 14 mar • kl 19:00

Näsåker, Markusgården

18-21 mars

FINT FOLK

NORDISKA KAMMARENSEMBLEN

Jan Wallgren

• Divertimento from Balagantjik

Sergei Prokofiev

• Ouverture on Hebrew Themes

Ralph Vaughan-Williams

• ur Pianokvintett

Chen Yi

• Wu Yu

Heitor Villa-Lobos

• ur Bachiana nr 6 Ástor Piazzolla

• Adios Nonino arr. Jonas Dominique Hugo Alfvén

• Notturno elegiaco

f ons 18 mar • kl 12:00

Sundsvall, Kulturmagasinet f fre 20 mar • kl 19:00 Örnsköldsvik, Nolaskolan f lör 21 mar • kl 15:00 Sundsvall, Stadshuset

23-27 mars

VIRGINIA MACDONALD

Virginia MacDonald är en prisbelönt klarinettist, kompositör och bandledare som har etablerat sig som en av de mest framträdande rösterna i sin generation.

f mån 23 mar • kl 19:30

Sundsvall, E-Street f ons 25 mar • kl 19:30

Härnösand, Bryggeriet f fre 27 mar • kl 20:00 Örnsköldsvik, Bruksgården

Foto: Virginia MacDonald

26- 27 mars

TOMAS DJUPSJÖBACKA

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Solist och Dirigent: Tomas Djupsjöbacka

Lili Boulanger

• D’un matin printemps

Franz Joseph Haydn

• Cellokonsert C-dur, Hob VIIb/1

Lili Boulanger

• D’un soir triste

Franz Joseph Haydn

• Symfoni nr 101, D-dur ,"Uret"

f tor 26 mar • kl 19:00

Örnsköldsvik, Själevads kyrka f fre 27 mar • kl 19:00

Sundsvall, Tonhallen

fortsätter på nästa uppslag –

1 april

EL SISTEMA

– SIDA VID SIDA

NORDISKA KAMMARORKESTERN & elever från El Sistema i Sundsvall och Örnsköldsvik.

Dirigent: Ron Davis Alvarez

En global musikrörelse som ger barn och unga möjlighet till utveckling genom att spela och sjunga i orkester och kör.

f ons 1 apr • kl 18:00

Sundsvall, Tonhallen

9-11 april VÅR MUSIK

SOM VÅRMUSIK

NORDISKA BLÅSARKVINTETTEN

Theodor Blumer

• Quintett op 52

Henri Tomasi

• 5 Dances profanes et sacrées Micaela Hoppe

• Drömsk verklighet

August Klughardt

• Kvintett op 79

f tor 9 apr • kl 12:00

Sundsvall, Kulturmagasinet f fre 10 apr • kl 19:00

Styrnäs församlingsgård f lör 11 apr • kl 15:00

Sundsvall, Stadshuset

15-18 april

MALIN FOXDAL TRIO

Malin Foxdal är en av Sveriges mest uttrycksfulla vissångare med en röst som berör och en närvaro som fängslar.

f ons 15 apr

Sundsvall, Pipeline f fre 17 apr • kl 19:00 Örnsköldsvik, Thuleteatern f lör 18 apr • kl 19:00

Näsåker, Markusgården

17 april

ALE MÖLLER

MED VÄNNER

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Ale Möller: sång, mandola, dragspel, flöjter mm.

Johan Graden: piano

Olle Linder: slagverk och gitarr

Ale Möller förenar

nordisk folkmusik med influenser från hela världen.

f fre 17 apr • kl 19:00 Sundsvall, Tonhallen

23 april

NINA STEMME

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Solist: Nina Stemme

Dirigent: Patrik Ringborg

Felix Mendelssohn

• Märchen von der schöne Melusine

Fredrik Hedelin

• Orkestersånger (uruppförande)

Wolfgang Amadeus Mozart

• Symfoni nr 31, Paris

f tor 23 apr • kl 19:00 Sundsvall, Tonhallen

25 april

UR-KUL MED

DUNSÖ KAPELL

Medverkande: Mia Moilanen, Karl Ingvarsson och Albin Johansson

En fantastisk och fartfylld föreställning om tiden. Vad händer egentligen med tiden när man sover? Hur många straxar går det på en kvart?

f lör den 25 apr • kl 14:00 Nacksta Kulturförening

14 maj BROMANS

RUSTIKA DANSER

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Solist och spelande ledare: Malin Broman

Antonin Dvořák

• Slavonic Dances, op 72 nr 2

Antonin Dvořák

• Slavonic Dances, op 72 nr 3

Max Bruch

• ur Swedish Dances, op 63

Zoltán Kodály

• Danser från Galanta

Béla Bartók

• Rumänska danser, BB 76

György Ligeti

• Concerto Romanesque

f tor 14 maj • kl 19:00 Sundsvall, Tonhallen f fre 15 maj • kl 19:00 Sollefteå, Hullsta gård

21 maj MORGONDAGENS

DIRIGENTER OCH

TONSÄTTARE

NORDISKA KAMMARORKESTERN

Ett återkommande samarbete mellan Nordiska Kammarorkestern, Piteå Musikhögskola och Kungliga Musikhögskolan där studenter från nästa generations dirigenter och kompositörer får visa upp sina verk.

f tor 21 maj • kl 19:00 Sundsvall, Tonhallen

Det gröna kretsloppet för en fossilfri värld

Växande träd bygger ved av luftens koldioxid.

Bioenergi

Vi lånar bio massa från naturens gröna kol cykel till produkter...

Förpackningspapper

Plast

Trävaror Stål och betong

…som ersätter fossilbaserade och kol och olja blir kvar i jorden.

Det är den aktivt brukade och växande skogen som binder och nettolagrar kol. Dessutom får vi förnybar och cirkulär träråvara till biobaserade produkter som minskar samhällets fossilberoende. Skogsbruket och skogsnäringen spelar en viktig roll för omställningen till ett fossilfritt samhälle. 2023 bidrog SCA med över 10 miljoner ton koldioxid i klimatnytta.

TAUBE FIRADES VARDETDÅ: 2010

H GKLASSIGT MED SVEN-BERTIL OCH SANNA Ö

2010 FIRADES EVERT TAUBES 120-ÅRSDAG MED EN KONSERT I SUNDSVALL MED NATIONALSKALDENS SON SVEN-BERTIL TAUBE, SANNA NIELSEN OCH NORDISKA KAMMARORKESTERN.

Anna-Lena Wigren, dåvarande producent på Nordiska Kammarorkestern, var oerhört glad över

att kunna presentera Taube för Sundsvallsborna. – Hela arrangemanget startade med att Bo Sahlén, ordförande för Taube-sällskapet i stan tog kontakt med oss och undrade om vi inte kunde göra något ihop med anledning av att Evert Taube i år skulle fyllt 120 år. Och på den vägen är det, berättade hon för Dagbladet.

Den 24 och 25 september 2010 genomfördes konserten i Tonhallen och den spelades även i Kramfors dagen innan. Dirigent var Jerker Johansson och konferencier Lars T Johansson.

Sparbanksstiftelsen Norrland är en ägarstiftelse till Swedbank och tillsammans är vi ett kretslopp för positiv samhällsutveckling i Västernorrland

Sparbanksstiftelsen Norrland har ett samarbete med Nordiska Kammarorkestern som innebär att stiftelsen har finansierat inköp av två violiner av mycket hög kvalité. Instrumenten ägs av stiftelsen men får användas av de musiker som orkesterchefen utser. Den äldsta violinen, en raritet, är tillverkad av Giovanni Grancino i Milano ca 1690. Den andra violinen är ny- och svensktillverkad av violinbyggaren Peter Westerlund, Norberg. Sparbanksstiftelsen Norrland som tagit initiativet till samarbetet ser fram emot att tillsammans med en intresserad publik få lyssna till en orkester i världsklass och där förhoppningsvis de violiner som ställts till förfogande av stiftelsen tillför Nordiska Kammarorkestern och kulturlivet i Västernorrland en extra dimension.

Musik Västernorrland är en del av Scenkonst Västernorrland AB som ägs av Region Västernorrland och Sundsvalls Kommun som tillsammans med Kulturrådet står för huvudfinansieringen. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla bolagets verksamhet inom dans, film, musik och teater.