Säkerhetsinstallatören #1/26

SÄKERHETSENTREPRENÖRER & AUKTORISERADE LÅSMÄSTARFÖRETAG

150 praktikanter på 10 år

LÄRLINGAR SÄKRADE KOMPETENSBEHOV

ALLA UPPHANDLINGAR ÄR INTE EN BRA AFFÄR

Därför tackar seriösa säkerhetsföretag nej

DEN MÖRKA SIDAN AV YRKET

När natten är arbetsdag

Tema: Upphandla med säkerhet

+ KRÖNIKA: HASSE ARO

MARIE ÖSTMAN –SUND KONKURRENS

VÅRT BÄSTA SKYDD

NYCKELLÅDAN SOM

ÖPPNAR HISTORIEN

NY KURSKATALOG

UR INNEHÅLLET:

39/ YRKETS MÖRKA SIDA. När andra går hem för dagen börjar Fredrik Lobacke sin arbetsdag, eller snarare arbetsnatt. Sedan tre år tillbaka jobbar han som jourlåssmed nattetid. En sak är säker, han ska aldrig mer jobba dag.

46

46/ NYCKELGÅTAN. I en till synes anonym låda döljer sig hundratals gamla nycklar – var och en med en historia. Är det bara en nostalgisk samling, eller finns här nycklar som fortfarande kan öppna bortglömda lås?

6/När säkerheten står på spel. I detta nummer utforskar vi hur genomtänkta säkerhetsupphandlingar lägger grunden för trygga, hållbara och välfungerande miljöer.

31/ Marie Östman. ”Förra året annonserade offentliga organisationer upphandlingar för mer än 930 miljarder kronor.” Generaldirektören för Konkurrensverket signerar gästkrönikan i årets första nummer av Säkerhetsinstallatören. 31

33/Praktikanter säkrar kompetens. Kompetensbrist?CH Industry i Eskilstuna har byggt hela företagets tillväxtresa på ett systematiskt praktikantmottagande.

Säkerhetsinstallatören ges ut av: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR Prenumeration: kansli@slr.se

Tel: 08–721 40 55 Webbplats: www.slr.se Ansvarig utgivare/VD SLR: Martin Järbur, martin.jarbur@slr.se Ordförande: Håkan Dosé, hakan.dose@slr.se Besöksadress SLR Låsteknikcentrum Stockholm: Västertorpsvägen 136, 129 46, Hägersten Redaktör: Victoria E. Kiss Nylund, victoria.kiss-nylund@slr.se Annonser: Ebbe Svensson, ebbe.svensson@slr.se Repro & layout: SLR Service AB Förstasida: Adobe Stock Upplaga: cirka 9000 exemplar Tryck: Printall AS, 2026, Svanenmärkt trycksak, 4041 0820 ISSN: 2001-791X Om SLR: Sveriges Lås- och Säkerhetsleverantörers Riksförbund, SLR, bildades 1955 och är en rikstäckande organisation för auktoriserade Låsmästare från Trelleborg till Kiruna. Vi är idag cirka 230 anslutna verksamhetsställen/företag.

Från besk eftersmak till mersmak – affärer, ansvar och värdeskapande relationer

VISSA AFFÄRER KAN vid första anblick kännas som en ren festmåltid – allt ser lovande ut och handslaget sitter där. Men när verkligheten gör sig påmind lämnar affären plötsligt en oväntad, besk eftersmak.

Min övertygelse är att de flesta av oss går in i affärer med goda avsikter och en vilja att skapa värde – både för oss själva och för den vi gör affärer med. Med tanke på hur många affärer vi faktiskt genomför under livet är det ändå tacksamt att den beska eftersmaken är relativt ovanlig.

Nu pratar jag förstås inte om när jag köpt en glass på badstranden och fått för lite strössel. Här handlar det om mer raffinerade affärer, med flera lager av förväntningar och ansvar. Det är när insatserna är större och relationerna mer komplexa, som utfallen verkligen påverkar och sätter sig i minnet.

SÅ VARFÖR BLIR resultatet ibland så surt av något jag trodde skulle bli toppen?

Ofta landar jag i att ansvaret ligger hos mig själv – att jag inte lyckats skapa tillräcklig tydlighet kring vad jag, eller min motpart, faktiskt behövde och vad affären krävde av oss båda. Ofta handlar det om brist på tydlighet kring förutsättningar, villkor och förväntningar. Visst har jag, liksom många andra, varit med om att löften brutits och att jag blivit uppsåtligt lurad. Då bär båda parter ansvar – jag för att inte ha varit tillräckligt kritisk, motparten för att inte ha stannat upp och prövat sin moral och sina värderingar.

Nu vill jag däremot rikta fokus mot det jag tycker affärer handlar om: mersmak – där affären skapar verkligt värde för båda parter. Det är där magin händer, när båda känner att de fått med sig något viktigt och meningsfullt. Det handlar om mer än pengar – om tillit, respekt och ett win-win-resultat där båda parter

gärna återvänder till förhandlingsbordet. Där man i efterhand rekommenderar varandra vidare till vänner, branschkollegor och andra för att de också ska få ökat värde. Det är sådant som gör mig glad –när alla blir vinnare.

MIN ERFARENHET ÄR att affärer som leder till mersmak och win-win alltid har börjat med ett ärligt samtal före avtalsskrivning. Där har funnits en dialog och en vilja att verkligen förstå vad den andra parten behöver och förväntar sig, att skapa värde tillsammans men även att skydda varandra från en dålig affär eller framtida problem. När båda öppet förklarar sina intressen och är ärliga byggs tillit och förutsättningar för kloka beslut – och en snabbare, mer respektfull insikt om när en affär inte kan bli ömsesidigt värdefull.

SAMMANFATTNINGSVIS TROR JAG därför att det är just dialogen inför affären som avgör om vi ser tillbaka med besk eftersmak eller tydlig mersmak. När vi tar oss tid att lyssna, vara öppna och verkligen engagerar oss i vad båda vill uppnå, i och runt affären, lägger vi grunden för genuina win-win-situationer. Det är i den uppriktiga kommunikationen och viljan att förstå varandra som de bästa och mest hållbara affärerna föds – där mersmaken lever kvar långt efter att handslaget är gjort och dörren har stängts bakom oss. Jag hoppas därför att vi framgent ger dialogen ett större utrymme inför upphandlingar – som en tydligare och mer prioriterad del av processen. Inte bara i privata affärer, utan även i de offentliga upphandlingarna.

Martin Järbur, VD SLR

Martin Järbur

Född: 22 januari 1985

Bor: Lägenhet i Göteborg

Familj: En underbar dotter.

Karriär: Civilekonom och låsmästare med 20 års erfarenhet av lås- och säkerhetsbranschen.

Hobby: Byggnation och renovering, samt att skriva musik.

Maximal driftsäkerhet med världsledande svensk teknologi

Vi säkrar Sveriges samhällsviktiga verksamheter

TEMA Upphandla säkerhet

Upphandla med säkerhet

Säkerhetsupphandlingar styr hur säkerhetslösningar formas i våra byggnader och lokaler. När regelverk, teknik och verkliga behov ska mötas uppstår en komplexitet som berör alla parter. I detta tema fokuserar vi på både utmaningar och möjligheter i att få upphandlingar att resultera i trygga, säkra miljöer där människor och skalskyddade byggnader kan fungera tillsammans.

TEXTER: DANIEL BLOMQVIST OCH VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: ADOBE STOCK

Utmaningen: Balansera säkerhet & tillgänglighet

Genom att äga sitt säkerhetssystem vill Kungsbacka kommun säkra både vardag och framtid. Men i mötet mellan säkerhet och tillgänglighet finns fortfarande hinder. – Dörrmiljöer är bökiga. Där har branschen inga bra lösningar ännu, säger säkerhetschefen Johan Arvidsson.

TEXT: DANIEL BLOMQVIST FOTO: DANIEL BLOMQVIST M.FL.

Det är fortfarande januari när Johan Arvidsson, chef för säkerhetsenheten, möter upp vid entrén till Teknikens hus i Kungsbacka. Minusgrader och isande vind har präglat Hallands nordligaste kommun under en period, och det känns för tillfället avlägset med sommar, stränder, bryggor som invaderas av ungdomar under Gothia cup, samt inte minst uppställda fönster och dörrar.

Men hur öppna är dörrarna till kommunens fastigheter egentligen? Vem kan komma in, och när? Och hur ser det ut med tillgänglighet kontra säkerhet inne i byggnaderna?

Vi tar det från början.

– Säkerhetsenheten ansvarar för all fysisk säkerhet i kommunen. Det innebär att vi har hand om alla passersystem, lås och larm, men även brandskydd och hjärtstartare med mera. Vi jobbar med såväl personellt som mekaniskt och elektroniskt skydd och ser till att allt harmoniserar, säger Johan Arvidsson.

ÄGER HUVUDSYSTEMET

Kungsbacka kommun blev under hösten 2025 klara med en stor upphandling där ett ramavtal om säkerhetssystem skrevs med ett av landets större leverantörer inom larm, lås, driftsättning och service. Strategin är att ha samma system för samtliga kommunens fastigheter, och det finns det goda skäl till, anser Johan Arvidsson.

– Vi äger vårt huvudsystem, vilket gör oss mindre beroende av olika aktörer, så vi har ett passersystem för hela kommunen. Däremot upphandlar vi lås och larm separat i händelse av ombyggnad eller nybyggnation. Sådant upphandlas i projekt eller entreprenad, men allt ska driftsättas i vårt huvudsystem som vi äger själva, berättar säkerhetschefen.

Detta innebär bland annat, förklarar Johan Arvidsson, att risken för komplikationer minskar om en leverantör skulle få problem eller exempelvis gå i konkurs.

– Vissa bolag bygger system med egen teknik. Men det kan leda till en inlåsningseffekt om man blir för beroende av en leverantör som står för allt, säger han och fortsätter:

– Den leverantör vi skrivit ramavtal med nu köper in tekniken, de producerar

inget. Det innebär att vi kan ha samma passersystem överallt. På så sätt blir det också lättare att konkurrensutsätta vid nya låsupphandlingar samtidigt som vi kan säkerställa att allt fungerar över tid, vilket också sparar pengar.

Huruvida detta är det vanligaste tillvägagångssättet bland kommuner, det vågar inte Johan Arvidsson uttala sig om. Kommunen har i dag omkring omkring 85 000 invånare, och visst kan det nog skilja sig i större kommuner, som i grannkommunen Göteborg till exempel.

– Jag vet inte, jag tror nog att vår strategi kan vara lite udda. Göteborg är ju mycket större och har säkert flera avtal, det är nog annorlunda i större städer, säger säkerhetschefen. säkert flera avtal,

PÅ GÅNG

ATT LÅSA GYMNASIESKOLORNA

En vana som kommunen har sedan många år tillbaka är att jobba med olika behörigheter till passersystemen. Det praktiseras inte minst under världens största fotbollsturnering, Gothia cup, där Kungsbacka varit medarrangör sedan 2003. Förutom att det spelas gruppmatcher i kommunen, bor även ett stort antal spelare och ledare från världens alla hörn i skolor och andra lokaler.

– Så då får vi göra en behörighet och dela ut till de lokaler där de ska kunna komma in, säger Johan Arvidsson.

Fungerar det likadant med polis och räddningstjänst?

– Räddningstjänsten kommer såklart in överallt, och polisen håller vi på och för en dialog med just nu.

Har läget och tankarna på säkerhet, inte minst i skolor, förändrats i och med världsläget eller exempelvis dådet i Örebro?

– Vad det gäller världsläget jobbar vi övergripande med att skapa robusta lokaler och säkerhet i samhället i allmänhet, och där är inte enbart vår enhet inblandad. Men när det kommer till skolorna så har vi kunnat låsa dem länge och har i vissa fall även gjort så. Vi har inte haft våra gymnasieskolor låsta tidigare, men vi kommer faktiskt att låsa dem inom kort.

Men då behöver ni alltså inte upphandla inför det, utan då är det befintliga system som redan finns?

– Ja, exakt så, systemet är installerat

”Vi äger vårt huvudsystem, vilket gör oss mindre beroende av olika aktörer”

sedan länge, så det är bara att vi nu inför att entréerna ska vara låsta, säger säkerhetschefen.

– På samma sätt kan vi också stoppa en behörighet om en elev till exempel slarvar bort en nyckel, fortsätter han.

Är det vanligt med gamla hederliga nycklar?

– Ja, de kommer nog aldrig att försvinna. Det skulle bli för dyrt att ha digitala lås överallt.

”ÄR VI SOM ÄR EXPERTERNA”

Samtidigt, menar Johan Arvidsson, finns det helt klart utmaningar med hur låsta eller tillgängliga de offentliga miljöerna ska vara. I vissa fall kan det vara ganska enkelt, men i andra fall svårare.

– Vi har ju olika zoner och miljöer. Stadshuset med reception ska ju vara tillgängligt för allmänheten. Men sedan har vi de inre skalmiljöerna dit inte alla ska ha behörighet. Skolor är likadant, alla ska inte ha behörighet till alla miljöer. Men här har vi en av flera utmaningar: vilka miljöer ska vara låsta? Vad finns det för krav eller möjlig hotbild? Så vi får alltid

titta på lösningar utifrån olika perspektiv. Ett gigantiskt projekt som Kungsbacka jobbat med under många år är att få till en ny sportarena med multifunk tioner. Där finns också just utmaningen med säkerhet kontra tillgänglighet med i bilden.

Finns det någon särskild utmaning du kan nämna?

– Jag skulle säga att dörrmiljöer är bökiga, rent generellt. Där finns det stora krav i och med byggreglerna. Vill man då exempelvis ändra eller modifiera i samband med installation av säkerhetssystem riskerar man att förlora leverantörens garanti. Och det är samtidigt väldigt svårt att få dörrtillverkarna att uppfylla alla krav. Här har branschen inga bra lösningar ännu, säger Johan Arvidsson. Tar ni in extern säkerhetskompetens till upphandlingarna, och hur påverkar det i så fall?

– Nej, inte vanligtvis. Det är vi på vår enhet som är experterna, det är här expertisen finns. Sedan händer det absolut att vi tar in hjälp vid enstaka tillfällen om behov finns, men normalt sköter vi

det själva.

”SKÖNT ATT HA BRANSCHEN BAKOM SIG”

Vid upphandlingar går förfrågan alltid ut till firmor som är anslutna till SLR, förklarar Johan Arvidsson. Säkerhetsenheten styr sedan med de tekniska krav som man tagit fram. Och det kan ta tid. Den senaste upphandlingen gällande objekt var för en gruppbostad, och där kom man fram efter cirka ett och ett halvt år. Med arenan är det betydligt längre processer, berättar säkerhetschefen.

– Det vinns många krav och många viljor, säger han.

KVALITETSSÄKRAT GENOM SLR

– Vi jobbar enbart med leverantörer som följer regelverken och är anslutna till SLR. Det är något vi själva måste kunna luta oss mot för att säkerställa kvaliteten. Vi vill inte tulla på säkerheten, och då är det skönt att ha branschen bakom sig, säger Johan Arvidsson.

Kungsbacka teater är ihopbyggt med Aranäsgymnasiet som under Gothia Cup inhyser ungdomar. Inom en snar framtid kommer gymnasiet att vara en av kommunens, för allmänheten, låsta byggnader.

Ny guide ska höja kvaliteten i säkerhetsupphandlingar

Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers

Riksförbund (SLR) har tagit fram grunden till en ny upphandlingsguide för lås- och säkerhetstjänster, som nu bearbetas tillsammans med Stöldskyddsföreningen (SSF), för att därefter kunna färdigställas. Guiden ska ge upphandlare ett tydligt och branschanpassat stöd med fokus på lagkrav, kvalitet och säkerhet.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: ADOBE STOCK, SSF

Upphandling av lås- och säkerhetstjänster skiljer sig från många andra områden. Det handlar inte enbart om produkter och priser, utan om skydd av människor, byggnader och samhällsviktiga funktioner. Felaktig kravställning eller bristande kompetens hos leverantören kan få allvarliga konsekvenser för både säkerhet och regelefterlevnad. – SLR har tagit ett viktigt och väl underbyggt initiativ genom att påbörja detta arbete. De har identifierat ett tydligt behov och lagt en stabil grund som nu bearbetas. Det görs med stor tillförsikt, eftersom behovet av konkret vägledning för upphandlare inom säkerhetsområdet är växande, säger Joakim Österman, projektledare på SSF –Stöldskyddsföreningen.

BYGGER PÅ LAGKRAV – EJ FRIVILLIGA REKOMMENDATIONER

En central utgångspunkt i guiden är att upphandlingar ska vila på gällande lagstiftning. Enligt plan- och bygglagstiftningen (PBL och PBF) samt Boverkets föreskrifter ska byggnader uppfylla krav på säkerhet vid brand och användning. Lås, beslag, dörrautomatiker och utrymningsbeslagning är en integrerad del av detta ansvar.

Guiden tydliggör därför att upphandlare alltid bör ställa krav på SLR-auktorisation eller SSF 1040-certifiering – två likvärdiga system som säkerställer kompetens, rutiner, dokumentation och regelefterlevnad hos leverantören.

LÅSBRANSCHEN KRÄVER SÄRSKILD KRAVSTÄLLNING

Till skillnad från många andra branscher präglas lås- och säkerhetsområdet av krav på spårbarhet, hantering av nycklar och behörigheter samt långsiktigt ansvar för funktion och personsäkerhet. Särskilt utrymningsbeslagning, brandskydd och dörrautomatiker är områden där felaktigt utförande kan få

– Rätt krav från början minskar behovet av detaljstyrning senare. Det menar Joakim Österman på Stöldskyddsföreningen.

fatala konsekvenser för liv och hälsa.

Upphandlingsguiden pekar på vikten av prismodeller som är anpassade till branschens förutsättningar. Nettopåslag är sällan ändamålsenligt i lås- och säkerhetsupphandlingar, där produkter ofta är specialanpassade och där prissättningen hanteras av den aktör som utför arbetet. I stället rekommenderas öppna och transparenta prismodeller med tydliga rabatter och fasta timpriser.

Joakim Ös t erman,

DIALOG OCH UPPFÖLJNING – NYCKELN TILL KVALITET

En annan viktig del i guiden är vikten av dialog, både före och under upphandlingen. Genom tidig marknadsdialog, tydlig kommunikation och strukturerad uppföljning skapas bättre förutsättningar för rätt anbud, sund konkurrens och långsiktigt hållbara avtal.

– Rätt krav från början minskar behovet av detaljstyrning senare. När auktorisation eller certifiering krävs kan upphand-

laren fokusera på funktion, kvalitet och uppföljning, betonar

Martin Järbur, vd på Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers

Riksförbund – SLR.

Guiden är nu under bearbetning och kommer under 2026 att publiceras som ett praktiskt stöd för både offentliga och privata upphandlare.

En handskakning kan kännas trygg, men räcker sällan hela vägen i en upphandling. Använd checklistan nedan för att göra rätt från början.

LITEN CHECKLISTA

TRYGG UPPHANDLING AV LÅS OCH SÄKERHET

Följ dessa punkter för en säkrare och tryggare upphandling av lås- och säkerhetstjänster.

▶ Ställ krav på auktorisation eller certifiering

Kräv alltid SLR-auktorisation eller SSF 1040 (likvärdigt) och säkerställ att SLR-auktoriserat/SSF-certifierat verksamhetsställe finns inom rimligt avstånd.

▶ Skapa dialog med branschen

För dialog före, under och efter upphandlingen för att öka tydlighet och kvalitet i anbuden.

▶ Välj rätt upphandlings- och avropsmodell

Anpassa upphandlingsform och fördelning av arbetet efter uppdragets omfattning och komplexitet.

▶ Upphandla pris på rätt sätt

Använd transparenta prismodeller och undvik nettopåslag.

▶ Säkerställ uppföljning och avtalstid

Ställ krav på dokumentation, spårbarhet och löpande uppföljning under hela avtalsperioden.

Prenumerera på Sveriges Låsoch Säkerhetsleverantörers Riksförbunds nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad om när den nya upphandlingsguiden släpps. Skanna QR-koden och börja prenumerera på SLR:s nyhetsbrev redan idag!

slr.se/nyhetsbrev

Scanna QR-koden!

www.anchorlas.se

info@anchorlas.se

+46 (0)16 125280

Smarta hylletiketter

Påfylld butik och lager har aldrig varit enklare: skanna produkten med mobil eller läsplatta.

• Skanna på produkter eller hylletikett för att lägga en order i webbshopen.

• Skriv ut QR-hylletiketter till din butik.

1. 4. 2. 5. 6.

3.

Inventering

Nu kan du inventera direkt i vår webbshop. Flera användare kan arbeta i samma inventering och all data samlas i en gemensam vy, vilket gör arbetet snabbare och mer överskådligt. Välj ”år” så registreras priser för det inventerade året.

Kundvy

Kryssa i alternativet "Kundvy" längst upp till höger i shopen, då döljs nettopriset. Istället visas bruttopriset inkl moms.

AXS-Golfen 2026

Smart support

Hur många står egentligen i telefonkön hos oss? I webbshopen kan du se hur många som ligger i supportkö före dig.

Reklamationer och returer

I webbshopen registrerar du enkelt din reklamation och retur under "Beställa". Vi har dedikerad personal som tar hand om ditt ärende.

Fyll på din butik/ lager automatisk varje dag

Du kan nu välja att din kundvagn skickas automatiskt varje dag om det ligger fler än fem varor i korgen en timme innan stopptid. Aktivera genom att klicka på on/off längst upp i webbshopen.

maj Jönköping AXS Arean

Vår insamling Min Stora Dag

Naturhistoriska Riksmuseet:

Säkerhet är inte enstaka inköp

Att upphandla säkerhet är mer än ett inköp. Det kräver förståelse för verksamhetens risker och ett tydligt ansvar i beställarrollen. Säkerhetschef Michael Svensson berättar hur ett förändrat samhällsläge gjort säkerhetsarbetet på Naturhistoriska riksmuseet till en ledningsfråga – och varför kvalitet och auktorisation väger tyngre än någonsin.

FOTO: NATURHISTORISKA RIKSMUSEET & ADOBE STOCK

På Naturhistoriska riksmuseet är säkerhet inte ett sidospår. Det är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera. Med cirka 11,5 miljoner föremål i samlingarna, avancerad forskningsverksamhet och hundratusentals besökare varje år handlar säkerhetsarbetet om långt mer än lås, larm och teknik.

I centrum för detta arbete står Michael Svensson – säkerhetschef och enhetschef för museets drift, säkerhet och lokaler. I runda svängar handlar det om närmare 44 000 kvadratmeter lokaler, varav 10 000 kvadratmeter publika ytor. Efter en omorganisation 2025 renodlades hans roll, direkt kopplat till ett försämrat säkerhetsläge i omvärlden.

– Säkerhet är inte bara skydd. Det handlar om kontinuitet. Det måste finnas en vardag även i ett förhöjt läge.

OMVÄRLDSLÄGET FÖRÄNDRADE SÄKERHETSARBETET

Med pandemin kom det första skiftet mot ett ökat kris- och beredskapstänk. Efter Ukraina blev säkerhet en strategisk ledningsfråga, menar Michael Svensson.

– Vårt säkerhetsarbete har gått från att vara operativt till strategiskt, systematiskt och långsiktigt.

Naturhistoriska riksmuseet är Sveriges största museum, men också en egen statlig myndighet och en samhällsviktig kulturinstitution som vid förhöjd beredskap, allvarlig kris eller krig ska bidra till samhällsengagemang samt verka för normalitet och stabilitet. Det innebär särskilda krav – inte minst på hur säkerhet upphandlas, styrs och följs upp. Men också hur den dimensioneras. Det har resulterat i ett större fokus på upphandling som strategiskt verktyg, snarare än inköp.

–Detta påverkar direkt hur säkerhetstjänster och säkerhetsteknik upphandlas. Kraven måste vara robusta, långsiktiga och fungera fläckfritt i praktiken.

NÄR VÄRDET INTE GÅR ATT FÖRSÄKRA BORT

Museets ovärderliga och omistliga vetenskapliga samlingar och det faktum att man bedriver forskning på världsnivå gör att försäkringsvärde inte blir en tillräcklig måttstock.

– Vetenskapliga värden går inte att ersätta med pengar, slår Michael Svensson fast.

– Det påverkar hur vi måste tänka kring säkerhet och hur vi ställer krav i upphandlingar.

Kraven måste vara förankrade i verksamhetens verkliga risker. För Naturhistoriska riksmuseet är brand den största.

– Vi har identifierat brand som den största risken inom vår verksamhet, detta då vi innehar cirka 210 000 liter etanol i våra våta samlingar samt kemiska ämnen, så som flourvätesyra, för att kunna bedriva vår forskning. Det gör att säkerheten inte kan köpas på rutin, generella säkerhetslösningar passar inte vår verksamhet och tillståndskrav.

UPPHANDLING SOM ANSVAR – INTE ADMINISTRATION

När museets tekniska säkerhetssystem för en tid sedan började nå slutet av sin livslängd ökade sårbarheten. Lösningen blev inte att byta ut enskilda komponenter utan att ta ett samlat grepp över hela myndigheten.

– Upphandling är inte startpunkten för oss. Arbetet börjar med nuläges- och behovsanalys, där vi även ser över återanvändning, miljökrav enligt ISO 14001 och framtida behov, innan vi upphandlar.

Upphandlingarna sker främst via Kammarkollegiets ramavtal, men som säkerhetschef ansvarar Michael Svensson för kraven, innehållet och att lösningarna fungerar utifrån verksamhetens behov. För att säkerställa rätt nivå på kravställningen tar han in extern expertis.

– Att upphandla säkerhet är i grunden ett monumentalt arbete eftersom fel krav kan få konsekvenser i decennier.

Säkerhetshöjande åtgärder för Naturhistoriska riksmuseet prioriteras i budget enligt Michael Svensson.

– Men varje krona måste vara försvarbar. Skattemedel kräver balans mellan lagkrav, försäkringskrav och faktisk nytta.

Vid leverantörsval väger kompetens, erfarenhet och auktorisation tungt, kon-

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm spänner över cirka 44 000 kvadratmeter, varav ungefär 10 000 kvadaratmeter är publika ytor.

staterar Michael Svensson.

– Auktorisationer, certifieringar och standarder ger trygghet för oss i beställarrollen. De visar att leverantören kan leverera över tid, inte bara vid installation.

FÖRSIKTIG INSTÄLLNING TILL NY TEKNIK

Teknikutvecklingen går snabbt, men på Naturhistoriska riksmuseet är man medvetet försiktiga och har en pragmatisk inställning till ny säkerhetsteknik. Den samhällsviktiga funktionen Naturhistoriska riksmuseet har, tillsammans med de höga kraven på driftsäkerhet och kontinuitet utgör bakgrunden för det.

– En fysisk nyckel är en fysisk nyckel, teknik däremot kan strula, konstaterar Michael Svensson som samtidigt är tydlig med att vinsterna med tekniska lösningar som gör att man kommer ifrån fysiska nycklar kan väga tyngre.

Men ny teknik införs inte för sakens skull, utan först när den har visat sig fungera på ett tillförlitligt sätt över tid.

Michael S vensson

– Nya lösningar måste vara väl beprövade, stabila och fungera i verklig drift över tid innan de blir aktuella för oss.

Michael Svenssons slutsats är tydlig: framtidens säkerhetsupphandlingar handlar allt mindre om enskilda produkter och alltmer om förståelse för verksamheten, ett tydligt ansvar i beställarrollen och lösningar som håller över tid. När säkerhet blir en ledningsfråga kan den inte hanteras genom enskilda åtgärder – den måste byggas långsiktigt.

På Naturhistoriska riksmuseet innehar man cirka 210 000 liter etanol i sina våta samlingar. Etanolet, tillsammans med en mängd kemiska ämnen, så som flourvätesyra behövs för att kunna bedriva forskningen, men det gör också att generella säkerhetslösningar inte passar verksamheten.

Miljökrav och EPD – naturlig del av säkerhetsupphandlingen

EPD:er och klimatdata är snabbt på väg att bli en avgörande affärsfaktor i upphandlingar av säkerhetsteknik. Hållbarhetsansvarig Frida Erolsson på

Byggbeslag ser redan hur marknaden förändras. Leverantörer som inte påbörjat arbetet i tid får allt svårare att snabbt ställa om – och riskerar därmed att tappa konkurrenskraft.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: BYGGBESLAG & ADOBE STOCK

Hållbarhetsarbete kan inte längre vara en isolerad administrativ funktion. I takt med att klimatdata blir alltmer affärskritiskt måste arbetet integreras i hela organisationen.

Frida Erolsson har tidigare arbetat med miljöjuridik, både som miljökonsult och som myndighetsutövare på Miljöförvaltningen. I dag arbetar hon på Byggbeslag med ansvar för kvalitet, miljö, säkerhet och hållbarhet – områden som blivit alltmer affärskritiska.

EPD står för Environmental Product Declaration, på svenska miljövarudeklaration. Inom säkerhetsbranschen avser klimatdata mätbar och verifierbar information om en produkts klimatpåverkan under hela eller delar av dess livscykel.

– Historiskt har lås och beslag utgjort en relativt liten del av klimatberäkningarna, eftersom fokus främst legat på de delar av byggnader som står för störst klimatpåverkan. Men det håller snabbt på att förändras, inte minst till följd av ökade kundkrav.

Enligt Frida Erolsson behöver EPD ses som en naturlig del av produktinformationen, snarare än ett tillägg. Arbetet med miljökrav och klimatdata är omfattande och berör hela organisationen.

”Miljökrav och funktion står inte i motsatts till varandra”

– Det kräver involvering från flera delar av verksamheten, från inköp och produktutveckling till projektavdelning och försäljning, förklarar hon. Utvecklingen är inte heller längre visionär.

Kraven finns redan, och klimatdata är något kunder förväntar sig att få tillgång till, inte något man bara pratar om i teorin.

– Det är kundkraven, snarare än lagkraven, som driver utvecklingen snabbast.

Samtidigt menar Frida Erolsson att leverantörer som inväntar lagstiftning riskerar att hamna på efterkälken långt innan nya regelverk träder i kraft. För många små och medelstora företag är kundernas krav redan i dag mer styrande än lagstiftningen. Även om regelverken pekar mot en tydligare kravställning framöver, är detta redan vardag för många större aktörer – och när de påverkas förs kraven snabbt vidare i leverantörskedjan.

– Mognadsgraden varierar kraftigt. Vissa ligger långt fram, andra betydligt efter.

KONKURRENS OCH URVAL I UPPHANDLINGAR

Klimatdata och EPD påverkar inte bara hur upphandlingar genomförs, utan också vilka leverantörer som över huvud taget kvalificerar sig.

– Klimatkrav riskerar att slå hårdare mot mindre aktörer som saknar administrativa resurser, säger Frida Erolsson. Samtidigt förändras konkurrenssituationen i grunden.

– Framöver kommer konkurrensen i högre grad även att handla om förmågan att leverera dokumentation och information – inte enbart rätt produkt.

I praktiken innebär det att leverantörer kan sorteras bort redan i kvalificeringsfasen, innan produkternas funktion eller

kvalitet ens utvärderas.

– Det är avgörande hur långt man kommit och hur tidigt man har börjat arbeta strukturerat med de här frågorna, understryker hon.

Att ta fram EPD:er och tillförlitlig klimatdata kräver både tid, kunskap och struktur, men även ett bra samarbete med leverantörer och tillverkare.

Frida E rolsson

– Det är inget man löser på några veckor, eller något man kan börja med när man redan står som anbudsvinnare.

På sikt ser Frida Erolsson en risk för en mer fragmenterad marknad.

– Större aktörer kan komma att välja samarbeten med leverantörer som redan har EPD:er och klimatdata på plats.

Hon fortsätter:

– Mindre aktörer riskerar i stället att söka sig till sammanhang där kraven är lägre, vilket kan försvåra konkurrensen ytterligare.

FUNKTION OCH SÄKERHET FÅR INTE URHOLKAS

En återkommande fråga är hur ökade miljökrav påverkar funktion och säkerhet. I ett tidigt skede ser Frida Erolsson en risk för att utbudet tillfälligt kan bli mer begränsat, om bindande krav införs snabbt. Samtidigt menar hon att sådana krav också kan få avvaktande leverantörer att accelerera sitt omställningsarbete. Ett smalare sortiment kan på kort sikt påverka kvalitet och valfrihet.

– Men miljökrav och funktion står inte i motsats till varandra, betonar hon.

När hållbarhetsfokus kopplas till livslängd och kvalitet blir sambandet mellan EPD och cirkulär ekonomi tydligt.

– Livslängden är ofta den största miljövinsten, även om den inte alltid syns fullt ut i klimatberäkningarna.

Här är Byggbeslags hållning tydlig, särskilt i relation till de tidiga val som görs i projekteringen. – Vår styrka är tidlös design. Produkter ska inte behöva bytas ut i förtid, vilket minskar både resursanvändning och risken för trendstyrda byten.

För Frida Erolsson är kopplingen mellan EPD, livslängd och kvalitet avgörande. Den största klimatvinsten ligger ofta i produkter som håller över tid – även om det inte alltid fullt ut fångas i siffror. När upphandlingar tar höjd för livslängd, funktion och långsiktig användning skapas förutsättningar för både hög säkerhet och verklig hållbarhet.

Att möta miljökraven och kraven på EPD handlar om affärskontroll, riskminimering och om att fortsätta vara relevant i en marknad där transparens blir en grundförutsättning.

SAFETRON SL630

Eltryckeslås för dörrautomatik med justerbar kolvplacering och oöverträffad flexibilitet.

Upphandling möter

verklighet

Olof Wigren började som låssmed och installatör. Idag sitter han på beställarsidan, mitt i LOU-styrda upphandlingar, med ansvar för att säkerhetslösningar inte bara ska fungera vid leverans – utan i drift och över tid. Det är just där, i mötet mellan teknik, upphandling och verklig användning, som han ser både möjligheter och utmaningar i en säkerhetsbransch som utvecklas allt snabbare.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: ADOBE STOCK & UMEÅ KOMMUN

Även en lyckad upphandling på papper kan ge konsekvenser i drift. När man upphandlar säkerhet som om det vore en enskild komponent, vilket man oftast gör idag, är risken stor att man tappar funktion över tid samt drift- och underhållsperspektivet.

Efter år på installatörssidan, via tillverkarledet på Assa Abloy, arbetar Olof Wigren idag som projekteringsingenjör och tekniskt ansvarig för lås- och passersystem i Umeå kommun. Med erfarenhet från hela kedjan försöker han i sin roll förena praktiskt utförande med långsiktigt strategiskt ansvar.

– Det är först nu, när jag sitter på andra sidan i upphandlingarna som jag verkligen kan se konsekvenserna av besluten.

Olof Wigren är noga med att poängtera att LOU i grunden fyller en viktig funktion. Konkurrens, transparens och likabehandling är avgörande principer. Samtidigt menar han att lagstiftningen ibland används på ett sätt som förenklar en verklighet som i praktiken är betydligt mer komplex.

– När pris blir styrande väljs lösningar som uppfyller kraven på pappret, men det stämmer inte alltid överens med verkligheten. Många gånger kan produkter bytas ut i entreprenadskedet utan att helheten kontrolleras. Det får konsekvenser för slutfunktionerna ur en säkerhetsteknisk aspekt. När problemen upptäcks är det oftast för sent.

DÖRREN – EN UNDERSKATTAD KNUTPUNKT FÖR SÄKERHET

Dörrar är enligt Olof Wigren en av de mest komplexa delarna i en modern byggnad – en komplexitet som sällan fullt ut speglas i upphandling och projektering.

– Intressenterna i en dörr är många och allt måste harmonisera, framhåller Olof Wigren och fortsätter:

– En dörr kan ha allt från brandlarm och passersystem till inbrottsskydd, mekaniskt lås, dörrautomatik och ibland kan dörren även utgöra flera larmzoner och verksamhetsgränser. Det innebär att en enda dörr kan involvera fem eller sex olika yrkesgrupper.

Enligt Olof kommer dörrar dessutom få en ännu mer central roll i framtidens byggnader.

– I många decennier fungerade mekaniska lås på samma sätt.

Men dagens lösningar är digitala, uppkopplade och integrerade. Låssmedens yrkesroll har blivit för bred för att någon ska kunna allt, samtidigt ökar kraven på allt från CE-märkning till cybersäkerhet och miljökrav.

UTVECKLINGSTAKTEN UTMANAR ETABLERADE YRKESROLLER

Säkerhetsbranschens snabba tekniska utveckling har förändrat både produkter och arbetssätt. Samtidigt har yrkesroller som tidigare varit tydligt avgränsade blivit allt bredare, vilket gör helhetsansvaret svårare att bära. Att olika aktörer

– Vi på Umeå kommun tittar jättemycket på hur en byggnad ska kunna förändras över tid, säger Olof Wigren. En byggnad med gedigen historia är Umeå stadshus, här i vinterskrud.

”Ingen berörd yrkesroll kan vara expert på allt”

specificerar, räknar, levererar och installerar sina olika delar gör att ingen kan ta ett helhetsansvar. Det här är enligt Olof inte ett undantag utan ett systemfel. – Min erfarenhet är att olika kompetenser i beställarledet ibland arbetar utifrån olika perspektiv, vilket kan skapa utmaningar i helheten. En arkitekt jobbar ofta med form, färg och gestaltning, men förväntas samtidigt ansvara för dörruppställningar – trots att fokus sällan ligger på funktion och säkerhet.

– Man kan lägga hundratusentals kronor på gestaltning, medan frågor om hur dörren faktiskt ska fungera hamnar längre ner på prioriteringslistan.

Den snabba utvecklingen i säkerhetsbranschen är samtidigt en del av förklaringen.

– Produkterna som finns idag är så pass nischade. Ingen berörd yrkesroll kan vara expert på allt.

När Olof får frågan om vad som kan stärka framtidens säkerhetsupphandlingar är svaret tydligt.

AVTALSTEKNIK – EN AVGÖRANDE MEN OFTA UNDERSKATTAD FAKTOR

I upphandling av säkerhet handlar avtalsteknik om mer än juridiska formuleringar. Det är genom avtalen som ansvar, service, tillgänglighet och långsiktig utveckling faktiskt säkras. Eftersom säkerhetssystem ska fungera både i vardagens drift och i större projekt blir avtalskonstruktionen avgörande för hur väl lösningarna fungerar över tid.

– Som kommun har man två behov: dels service med inställelse med kort varsel, dels projekt – stora och små. Att få båda dessa att fungera inom LOU är svårt. Fel sorts avtal leder till bristande service, långa ledtider, höga kostnader och system som helt enkelt inte går att utveckla.

För Olof stannar dock inte avtalstekniken vid hur ett avtal är skrivet – den får direkta konsekvenser för hur arbetet utförs i praktiken.

– Det korta svaret är samordning. Både före projekt, under projektering, i entreprenadskedet och i drift och förvaltning.

Olof Wigren

På sikt ser Olof att säkerhet borde vara en egen entreprenad, likt el och VVS redan är idag.

FÖRÄNDERLIGA BYGGNADER – ÄNNU EN UTMANING

Allt för få involverade i upphandlingar tänker idag långsiktigt, menar Olof Wigren. Han kopplar också utmaningarna för upphandling av säkerhet till miljökrav och EPD.

– Vi på Umeå kommun tittar jättemycket på hur en byggnad ska kunna förändras över tid.

– Man måste tänka på drift och service, men även ombyggnation. Vid verksamhetsbyten av byggnader idag kan säkerhetslösningarna vara omöjliga att förändra.

När byggnader byter funktion – exempelvis när en förskola blir skola eller annan verksamhet – ställs nya krav på säkerhetslösningarna. Om dessa inte är utformade för ombyggnad och anpassning kan det begränsa möjligheterna att använda lokalerna på ett flexibelt sätt. Här ser Olof ett behov av framtida standardiserade dörrtyper, tydligare dörrinformation och dörrkort, samt bättre systemstöd. I takt med att kraven på flexibilitet ökar uppstår också nya frågeställningar som regelverken ännu inte fullt ut svarar på. Olof lyfter bland annat frågan om vem som har mandat att bygga om dörrar när byggnader förändras.

– Måste dörrtillverkaren göra det? Och vad händer med låssmedens roll?

– Som låssmed eller installatör bör man kontrollera dörrbeställningen innan den görs, samt se över funktionen i förhållande till brand, utrymning och tillgänglighet.

Samtidigt pekar han på beställarens ansvar.

– Ur ett kommunperspektiv är det absolut viktigaste att säkerställa rätt kompetens tidigt, samt att ta höjd för drift, service och framtida förändringar.

För Olof Wigren handlar framtidens säkerhetsupphandlingar ytterst om att våga se säkerhet som ett system – tekniskt, organisatoriskt och mänskligt. Med rätt kompetens tidigt, tydligare samordning och avtal som tar höjd för förändring menar han att många av dagens utmaningar också rymmer en betydande utvecklingspotential.

Lagen om offentlig upphandling - LOU, är den lag som styr hur offentliga myndigheter och bolag ska köpa varor, tjänster och entreprenader. Syftet är att säkerställa öppen konkurrens, likabehandling och att offentliga medel används effektivt.

▶ LOU bygger på EU-rättsliga principer som transparens, proportionalitet och icke-diskriminering.

▶ Lagen gäller när upphandlingar överstiger vissa beloppsgränser.

▶ Upphandlingar ska dokumenteras och kunna följas upp i efterhand.

▶ LOU ställer krav på struktur, dokumentation och affärsmässighet i hela upphandlingsprocessen.

Flöden före produkter

När säkerhetsgrossisten

Copiax beslutade sig för att automatisera sitt lager blev det startskottet för en omfattande lokalflytt. Men i stället för en traditionell upphandling med ritningar och produktlistor valde bolaget att angripa säkerhetsfrågan från ett helt annat håll – med fokus på flöden, funktion och samspel mellan systemen.

På den 2000 kvadratmeter stora lagerytan på Stensätravägen i Skärholmen arbetar ett 20-tal AI-styrda robotar med att plocka kunders beställningar. När Copiax växte ur sina tidigare lokaler handlade flytten inte enbart om fler kvadratmeter – utan om att bygga en logistik- och säkerhetslösning för framtidens leveranskrav. Samtidigt skulle lokalerna – som totalt upptar 4000 kvadratmeter –inrymma allt från kontor till butiksytor och tillgängliga uppehållsytor för kunder. – Vi visste att vi ville ha en komplett, framtidssäkrad och stabil säkerhetslösning för våra nya lokaler, säger Kushtrim Bytyci, kommersiell försäljningschef på Copiax och tillägger: – Kundflödena och automatiserad lagerhantering har stått i centrum för detta.

UPPHANDLADE FLÖDEN - INTE DÖRRAR OCH SYSTEM

I stället för ett traditionellt förfrågningsunderlag med fokus på enskilda produkter och ritningar, valde Copiax att enbart utgå från verksamheten faktiskt fungerar. Upphandlingen blev snarare en design av flöden, där säkerheten ska stödja affär, logistik och kundupplevelse.

– Butik, varuintag, varuutlämning och lager ser vi på Copiax som en sammanhängande upplevelse, vilket speglar upphandlingen, poängterar Kushtrim Bytyci.

Utöver de AI-styrda robotarna i lagret har man även byggt upp AI-styrda portar, kameror och passersystem som skapar sömlösa flöden snarare än isolerade säkerhetspunkter. Det kräver en hög grad av kompetens för att få all denna komplexitet att samspela.

– För att lösningen ska fungera krävs att många system samverkar. Därför har valet av leverantörer och fabrikat varit avgörande för att helheten ska fungera enligt våra behov.

kunde vi snabbt skifta riktning eftersom vi hade alternativa produkter tillgängliga. Så ser inte verkligheten ut för många installatörer. Där kan ett helt projekt stå stilla i flera dagar i väntan på en enskild leverans.

Projektet blev också en spegel av Copiax roll i värdekedjan. När de själva stod som beställare blev det tydligt hur sårbart ett säkerhetsprojekt är utan tillgång till rätt komponenter.

– Produkterna är helt avgörande för att hålla projekten i rörelse.

Andra avgörande faktorer för lyckade upphandlingar av säkerhet menar Kushtrim Bytyci är planering.

– Jag har verkat i branschen länge och min bild är att man ibland har lite för bråttom. Det är komplexa installationer man står inför, planering på detaljnivå är A och O.

BILLIGAST ÄR INTE BÄST För Kushtrim Bytyci är den viktigaste lärdomen att upphandling av säkerhet aldrig bör reduceras till en prisfråga. Man måste också förstå varför upphandling av säkerhet är förenat med många krav.

TILLGÅNGEN PÅ MATERIAL AVGÖRAN -

DE I PROJEKT

En fördel Copiax hade i projektet var tillgången till material. Som säkerhetsgrossist fanns produkterna nära till hands – en lyx som långt ifrån alla aktörer i branschen har. Kushtrim Bytyci menar att han har en större förståelse för den enskilde installatören efter att han själv varit med i processen av hur arbetet med upphandling går till.

– När vi saknade någon komponent

– Även om vi inom Copiax har hög intern kompetens finns det krav vi inte kan tumma på. Försäkringskrav, larmklasser, CE-märkning och auktorisation styr fortfarande – och måste in tidigt i upphandlingen, konstaterar Kushtrim Bytyci och tillägger:

– Billigast kan bli dyrast i slutändan. Det handlar om att upphandla rätt funktion, följa regelverk och skapa en lösning som håller över tid – både tekniskt och affärsmässigt.

Takhöjden i den 2000 kvadratmeter stora lagerytan möjliggjorde installationen av ett automatiserat system med AI-styrda robotar. Lösningen är ett resultat av en upphandling med fokus på verksamhetsflöden.

”Kundflödena och automatiserad lagerhantering har stått i centrum”

Fysisk säkerhet –en cybersäkerhetsrisk

När fysiska säkerhetssystem som passersystem, kamera- och larmsystem kopplas upp mot nätverk och molntjänster suddas gränsen mellan fysisk och digital säkerhet ut. I takt med detta skärps kraven på hur organisationer ska hantera digitala risker och ansvar – men i många upphandlingar behandlas systemen fortfarande som traditionell säkerhetsutrustning – med ökade risker som följd.

TEXT:

FOTO:

VICTORIA E. KISS NYLUND

ADOBE STOCK, SBSC OCH RCO

Vi ser system som är fysiskt väl skyddade, men digitalt sårbara, säger Mårten Wallén, vd på SBSC, Svensk Brand och Säkerhetscertifiering.

Med NIS2-direktivet, som trädde i kraft under 2023, tydliggör EU att samhällsviktiga och affärskritiska verksamheter måste ha kontroll över sina digitala risker, även i system som tidigare setts som ”fysiska”. Uppkopplade säkerhetssystem omfattas därmed av samma grundläggande krav på riskhantering,

incidentberedskap och ansvar som andra IT-system – ett perspektiv som ofta saknas i både upphandling och förvaltning.

– NIS2 gör det tydligt att uppkopplad fysisk säkerhet inte är ett särskilt avgränsat område. Det är en del av organisationens cybersäkerhetsansvar, oavsett om det handlar om servrar eller passersystem, säger Mårten Wallén.

SKAPAR OAVSIKTLIG BAKDÖRR

I praktiken ligger fokus i upphandlingar fortfarande på funktion, pris och dörrmiljö, medan krav på cybersäkerhet, upp-

dateringar och ansvar över tid hamnar i skymundan.

– Uppkopplade säkerhetslösningar behandlas som IT-system när något går fel, men inte när krav ställs, ansvar fördelas eller budget sätts, konstaterar Mårten Wallén.

Konsekvensen blir lösningar som är fysiskt robusta men digitalt sårbara. Svaga inloggningar, oklara behörigheter och uteblivna uppdateringar kan till exempel göra passersystem till en oavsiktlig bakdörr in i verksamheten.

– Vi ser system som formellt uppfyller

olika regelverk, men som i praktiken saknar grundläggande säkerhetsfunktioner. Ofta är varken installatör eller slutkund fullt medvetna om riskerna, betonar Mårten Wallén.

CRA FÖRÄNDRAR TILLVERKARENS

ANSVAR

Samtidigt står branschen inför ett tydligt skifte genom EU:s Cyber Resilience Act (CRA). För tillverkare av passersystem, och andra uppkopplade säkerhetssystem, innebär det en grundläggande förändring i hur ansvar, säkerhet och produktutveckling hanteras.

– Historiskt har mycket av utvecklingsarbetet fokuserat på funktionalitet och användarupplevelse. Med CRA blir det tydligt att cybersäkerhet måste få en betydligt större plats i utvecklingsarbetet, säger Björn Karlsson, Product Manager Professional på RCO Security.

CRA innebär att cybersäkerhet inte längre är ett tillval, utan ett ansvar genom hela produktens livscykel – från design till förvaltning.

– Uppkopplade säkerhetssystem har ofta betraktats som ”levererade” när de är installerade och driftsatta. Med CRA sträcker sig ansvaret långt bortom leveransögonblicket, säger Björn Karlsson.

EN DEL AV ATTACKYTAN

När säkerhetssystem integreras i organisationens IT-miljö förändras också hotbilden. Systemen blir en del av den totala attackytan och måste skyddas därefter.

– Flera oberoende säkerhetslager är helt avgörande. Man måste utgå från att intrång kan ske och bygga systemen för att tåla det, säger Björn Karlsson.

Trots detta saknas det ofta krav på exempelvis nätverkssegmentering, uppdateringsrutiner och ansvar över tid.

– Risken är att man får ett system som fungerar operativt, men som på sikt blir en säkerhetsskuld. Ett passersystem som ska skydda kritiska miljöer kan i stället bli den svagaste länken, konstaterar Björn Karlsson krasst.

ANSVAR OCH ROLLER I FÖRÄNDRING

Ett återkommande problem är otydliga ansvarsgränser mellan tillverkare, installatör och slutkund – särskilt efter att systemet har driftsatts.

– När ett uppkopplat passersystem blir en del av IT-miljön blir det också en del av organisationens incidentansvar. Det är många som inte är redo för den konsekvensen, säger Mårten Wallén och tillägger:

– I övergången mellan installation och förvaltning tenderar ansvaret att falla mellan stolarna. Alla har gjort ”sin del”, men ingen äger helheten.

CRA tydliggör tillverkarens ansvar, men reglerar inte hur installation, drift och underhåll ska hanteras i praktiken. Därför blir upphandlingar och avtal avgörande.

”Installatören installerar inte bara ett passersystem, utan en säkerhetskritisk ITkomponent.”

UPPHANDLINGEN

SOM NYCKEL

Både Mårten Wallén och Björn Karlsson pekar på upphandlingen som avgörande för att höja säkerhetsnivån.

– Säkerhet måste upphandlas som ett långsiktigt ansvar –inte som en produkt vid leverans, säger Mårten Wallén.

Björn Ka r ls son,RCO

– När detta inte är tydligt finns risken att alla parter antar att någon annan ansvarar för cybersäkerheten, säger Björn Karlsson.

I den nya verkligheten får även installatören en allt viktigare roll.

– Installatören installerar inte bara ett passersystem, utan en säkerhetskritisk IT-komponent. Det ställer högre krav på kompetens, dokumentation och samarbete med kundens IT-organisation.

Vanliga brister uppstår inte i produkten, utan i standardinställningar som inte ändras och i uteblivna uppdateringar.

Det innebär krav på hur sårbarheter hanteras, hur länge uppdateringar tillhandahålls och hur incidenter kommuniceras.

– Vi måste se passersystem som en långsiktig säkerhetsplattform, inte som en engångsinstallation, tillägger Björn Karlsson.

Med NIS2 och CRA är budskapet tydligt: säkerhet är inte längre frivillig eller delegerbar. Organisationer som fortsätter att upphandla fysisk säkerhet utan att ta höjd för den digitala dimensionen riskerar att bygga in framtida sårbarheter i sin egen infrastruktur.

NIS2 OCH CRA – I KORTHET

NIS2 ställer krav på att verksamheter har kontroll över digitala risker och incidenter, även i uppkopplade fysiska säkerhetssystem. CRA skärper samtidigt tillverkarens ansvar för cybersäkerhet och uppdateringar under hela produktens livscykel. Tillsammans gör regelverken cybersäkerhet till ett gemensamt och långsiktigt ansvar.

Därför tackar seriösa säkerhetsföretag nej till vissa upphandlingar

När säkerhet upphandlas hamnar fokus ofta på teknik, funktioner och pris. Men för företag som dagligen arbetar med samhällsviktig säkerhet är det långt ifrån hela bilden. I praktiken avgörs mycket redan innan ett anbud lämnas in – och ibland är det mest ansvarsfulla beslutet att tacka nej.

Alla upphandlingar är inte rätt affär för oss, säger Anders Carlsson, avdelningschef på Granitor Electro Security i Stockholm och Västerås. Det handlar om att vi ska kunna leverera ett bra resultat, ha rätt förutsättningar och bygga ett långsiktigt samarbete med kunden.

Att välja bort affärer handlar inte om ovilja, utan om ansvar. Går man in i projekt utan tydliga krav, rimliga tidsramar eller rätt förutsättningar riskeras både kvalitet och säkerhet. Samtidigt är installatörens möjlighet att påverka ofta liten i de tidiga skedena av en upphandling. – Vi som säkerhetsinstallatörer har en ganska begränsad roll i själva upphandlingen. Våra synpunkter kommer oftast först när vi blivit tilldelade affären, säger Anders Överström, ansvarig för låsverksamheten på Newsafe i Järfälla.

SÄKERHET AVGÖRS TIDIGT – MEN

TESTAS FÖRST I PRAKTIKEN

Det är först när systemen ska användas som de verkliga konsekvenserna blir synliga. Både Anders Carlsson och Anders Överström vittnar om samma sak: säkerheten i ett projekt avgörs ofta långt innan första kabeln dras eller första låset monteras. Redan i upphandlingsunderlaget sätts ramarna för hur väl säkerhetslösningen kommer att fungera över tid. Just därför menar Granitor Electro Security att rätt kompetens måste finnas på plats redan i anbudsarbetet.

När säkerheten står på spel behöver samma organisation kunna ta ansvar hela vägen, även för drift och underhåll, säger Anders Carlsson. Från installatörshåll handlar mycket om att översätta upphandlade krav till fungerande lösningar i verkligheten.

Anders C a rlsson

– Mycket av den kunskap vi sitter på bygger på erfarenhet av hur lösningar faktiskt fungerar när de ska användas, dag efter dag. Den fångas inte alltid fullt ut i upphandlingsskedet, säger Anders Överström.

– Vi säkerställer tidigt att vi har rätt resurser, tekniskt och organisatoriskt.

SAMARBETE GENOM HELA PROJEKTET När ett projekt väl är igång blir dialogen mellan beställare och installatör avgö-

”Alla upphandlingar är inte rätt affär för oss”

När ett projekt väl är igång blir dialogen mellan beställare och installatör avgörande. Säkerhet är inget statiskt begrepp – lösningar behöver ofta justeras längs vägen.

rande. Säkerhet är inget statiskt begrepp – lösningar behöver ofta justeras längs vägen.

– Vi försöker uppmärksamma beställaren så tidigt som möjligt om vi ser brister eller risker, men mycket upptäcks under projektets gång, säger Anders Överström.

Hos Granitor är samarbete och gemensam målbild en central del av genomförandet.

– Säkerhetsprojekt är sällan statiska. Därför krävs kontinuerlig dialog och ett gemensamt ansvar för slutresultatet, säger Anders Carlsson.

Även efter avslutat projekt fortsätter säkerhetsarbetet genom service, drift och underhåll – en ofta avgörande del av den faktiska tryggheten över tid.

NÄR LÄGSTA PRIS BLIR EN RISK

I många upphandlingar väger pris tungt.

Samtidigt ser branschen tydliga risker

med ett ensidigt fokus på lägsta kostnad.

– Risken är att projekten i slutändan blir betydligt dyrare än vad beställaren räknat med, när lösningar behöver justeras för att fungera i praktiken, säger Anders Överström.

Anders Ö v erström

Anders Carlsson delar bilden:

– Ett ensidigt fokus på pris riskerar att förskjuta fokus från kompetens, arbetsmiljö, dokumentation och det ansvar som krävs över tid.

När pris blir den dominerande faktorn riskerar säkerhetsupphandlingen att förlora sitt sammanhang.

UPPHANDLA MED SÄKERHET – PÅ

RIKTIGT

Både Anders Carlsson och Anders

Överström pekar på vikten av att se upphandling av säkerhet som en långsiktig investering.

– Har man ett ramavtal med en installatör finns ofta både rätt kompetens och kostnadseffektivitet redan på plats. Vid större projekt kan det också vara klokt att tidigt involvera en erfaren säkerhetsprojektör, säger Anders Överström.

Anders Carlsson sammanfattar: – Upphandla inte bara produkter och timmar. Skapa förutsättningar för kvalitet, kompetens och ansvarstagande över tid. För när säkerheten står på spel är det de tidiga besluten som gör den största skillnaden.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: ADOBE STOCK, NEWSAFE & GRANITOR

Säkerhetslösningar från en fri och oberoende leverantör

Beslagsgrossisten i Linköping AB

Låsbomsgatan 25 SE 589 41 Linköping

info@beslagsgrossisten.se www.beslagsgrossisten.se

+46 13 16 16 31

KEYO64 - 100

Dörrbladsläsare utan uttag för cylinder

Blankpolerat utförande.

Art.nr.: 285K64U806

KEYO64 - 200

Dörrbladsläsare med uttag för ovalcylinder

Blankpolerat utförande.

Art.nr.: 285K64S806

KEYO64 - 200

Dörrbladsläsare med uttag för ovalcylinder Svart utförande.

Art.nr.: 285K64S865

Öppnas med kod, kort, fingeravtryck, fjärrkontroll eller via App

Gratis appen TTLock används för progmmering och styrning av KEYO64

Ny gästkrönikör i varje nummer!

Sund konkurrens är vårt bästa skydd

Marie Östman

Född: Halland.

Familj: Man, tre vuxna söner och en stor släkt.

Bor: I villa i Enskede i utkanten av Stockholm.

Karriär: Generaldirektör på Konkurrensverket. Utbildad jurist med bakgrund som advokat på affärsjuridisk byrå och i olika roller på Konkurrensverket.

Hobby: Olika varianter på utomhusaktiviteter efter säsong. Som längdskidor i platta spår under vintern eller sol, bad, grillning och bärplock i Stockholms skärgård på sommaren.

FÖRRA ÅRET ANNONSERADE offentliga organisationer upphandlingar för mer än 930 miljarder kronor. Det är en oerhörd summa av våra gemensamma skattemedel. Att de pengarna hanteras korrekt är förstås av största betydelse och visar hur viktigt det är att upphandlingar genomförs på ett effektivt sätt. Till det kommer att ju fler företag som kan och vill lämna anbud i offentliga upphandlingar desto bättre är det för konkurrensen. Och en väl fungerande konkurrens gynnar innovation och utveckling. Den genererar tillväxt och arbetstillfällen.

MEN DE POSITIVA effekterna av väl genomförda upphandlingar stannar inte där. När det allmänna upphandlar med stöd av lagen om offentlig upphandling ökar också våra möjligheter att hålla korruption och andra oegentligheter borta från offentlig verksamhet. Och det är viktigt eftersom det finns allt fler oroande tecken på olika former av systemhotande verksamhet. Det måste vi tillsammans stävja genom att på olika sätt stärka vårt förebyggande arbete. Här har den offentliga upphandlingen en mycket viktig roll att spela.

UPPHANDLANDE MYNDIGHETER KAN via sina upphandlingar säkerställa att inte oseriösa och kriminella aktörer får tillträde till offentlig verksamhet. Det är viktigt inom alla områden men särskilt inom säkerhetsområdet. Nya krav på fysisk säkerhet såväl som cybersäkerhet, uppbyggnad av totalförsvaret och beredskap inför framtida kriser gör att vi måste

vara vaksamma så att oseriösa, kriminella och antagonistiska aktörer inte letar sig in i offentlig verksamhet via kontrakt med organisationer i kommunal, regional och statlig verksamhet.

DET HÄR KOMMER påverka både den som upphandlar och den som lämnar anbud. Redan i dag är den offentliga upphandlingen reglerad i lag bland annat för att garantera rättvis konkurrens. Med stor sannolikhet kommer dagens säkerhetsrisker därutöver medföra att fler kontroller kommer genomföras av de företag som deltar i en upphandling. Det kan troligen också innebära att krav på säkerhetsskyddsavtal blir mer vanligt förekommande. Vi hoppas också få se en mer strukturerad och systematisk avtalsuppföljning av tecknade kontrakt. Kanske kan det här upplevas som omständligt av företag som levererar till det offentliga, men detta är nödvändigt då syftet är gott och görs för vårt gemensamma bästa.

OCH JAG VILL än en gång påminna om hur viktigt det är att så många företag som möjligt deltar i offentlig upphandling. Det gäller såväl små som stora företag. Lagen om offentlig upphandling finns av ett skäl. Syftet är att öppna för sund konkurrens, främja seriösa företag och hindra oseriösa leverantörer från att göra affärer med det offentliga. Det gynnar förstås också alla de företag som erbjuder tjänster och produkter på säkerhetsområdet.

Daniel Serrander (i mitten) tillsammans med Kaml Kerch (t.h i bild) och Abdoulie Susan (t.v i bild).

Kaml Kerch kom in som praktikant från ett av Arbetsförmedlingens coachingprogram 2018. Daniel vittnar om att han haft en fantastisk utveckling på CH Ståldörrar. Samma gäller Abdoulie Susan som gör sitt sista år på gymnasiet och genomför sin praktik på företaget.

PRAKTIKANTER

SÄKRADE KOMPETENSBEHOV

150 LÄRLINGAR PÅ 10 ÅR

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: CH INDUSTRY/CH STÅLDÖRRAR

Kompetensbrist löser man inte genom att jaga färdig kompetens – utan genom att bygga den själv. Det menar CH Industrys vd Daniel Serrander, som de senaste tio åren byggt hela företagets tillväxtresa på ett systematiskt praktikantmottagande. Nyckeln har varit att kombinera praktik och handledarskap, där mångfald blivit en naturlig konkurrensfördel.

Ett 150-tal praktikanter har bidragit till att bygga upp och utveckla CH Industry och CH Ståldörrar i Eskilstuna. I grunden är CH Industry en legoproducent till tungfordonsindustrin.

År 2015 började företaget även tillverka lägenhets- och branddörrar. Ett par år senare byggdes en ny dörrlina, med stora investeringar i maskiner och en ny monteringslinje.

– För att bemanna dörrlinan behövde vi snabbt anställa ett 10-tal personer. Eftersom mycket av kapitalet gått åt till produktutveckling behövde vi stanna upp och fundera på hur vi kunde täcka kompetensbehovet kostnadseffektivt och hållbart.

Att ta in färdig kompetens var därför inte ett alternativ från början, lyfter Daniel Serrander fram.

– Jag har alltid sett på arbetskraft lite som ett elitfotbollslag. Är man främst lönedriven byter man snabbt klubb. För oss handlade det istället om att bygga laget långsiktigt, underifrån.

Daniel började med att ta kontakt med industrigymnasier, vuxenutbildningar och Arbetsförmedlingens program för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Utbildningssystemet kan ofta vara

enkelspårigt, med fokus på ett fåtal yrken. För specialkompetens räcker det inte att luta sig mot utbildningsväsendet, som arbetsgivare måste man alltid tänka att yrkeskunskap går att lära på plats på företaget.

ATTITYD VÄGER TYNGRE ÄN BETYG, CV OCH SPRÅK

Det som varit helt avgörande för Daniel Serrander när han tagit in praktikanter, oavsett om de kommit från skolväsendet eller via Arbetsförmedlingen, är attityden hos personen.

– Rätt individ med rätt attityd är långt viktigare än färdig kompetens.

Metoden blev att ta in praktikanter, testa dem och behålla dem som visade rätt attityd och inställning.

– Jag lägger mycket liten vikt vid betyg och språkkunskaper, och tittar bara översiktligt på CV:n. Det som är avgörande för mig vid rekrytering är personens attityd och vilja.

Han menar också att det finns många värden hos människor som inte låter sig mätas i kriterier, och han är därför skeptisk till traditionella HR-avdelningar med hårda profilkrav.

– Praktik ger mycket bättre information än ett CV, konstaterar han.

HANDLEDARSKAPET – DEN DOLDA FRAMGÅNGSFAKTORN

Daniel Serrander håller med om att det är ett ständigt risktagande. Han är också öppen med att han gått på flera så kallade minor genom åren. Men fler faktorer har gjort att de goda exemplen alltid varit överrepresenterade.

–När jag för en massa år sedan tog kontakt med en gymnasieskola och sökte praktikanter krävde dom att vi som arbetsgivare gick en handledarutbildning, det tyckte jag kändes onödigt.

tikant är rätt för hans kompetensbehov?

Det gör han inte alltid, men det gör hans personal.

– Det är faktiskt personalen som rekryterar praktikanten till slut. Det var när personalen fick verkligt inflytande som min egen oro släppte. De vet vem som fungerar och vem som inte gör det. En praktikant sorterar även bort sig själv ibland, menar han.

På sikt har det gjort företaget mindre sårbart. Men mångfald som strategi kräver tålamod.

– Det förutsätter god handledning och att man ger det tid. Jag ser inte stöden som ett bidrag utan en investering och som ett verktyg för framtida kompetens.

Bidragsperioden är ofta lång och ger gott om utrymme för personen att hinna med att lära sig.

– När bidragen tar slut är ofta personen fullt produktiv.

Daniel Serrander skickade ändå två operatörer på två halvdagsutbildningar i handledarskap. När de kom tillbaka var de milt sagt lyriska över både utbildningen och det kommande handledarskapet.

Jag fick senare även erkänna att handledarutbildningen gjorde att hela introduktionen och inskolningen av praktikanterna fungerade extremt bra, säger Daniel Serrander och tillägger:

Därefter såg jag snabbt till att skicka fler ur personalen på utbildningen.

Det var också där och då praktik slutade vara krångligt och istället blev ett fungerande system.

– När flera av de tidigare praktikanterna, efter några år i anställning, själva tog på sig handledarrollen skapades en kontinuitet som gjorde att systemet kunde fungera långsiktigt.

Vad säger du till företag som tycker det känns krångligt med praktikanter?

– Praktikanter från gymnasiet är extremt enkelt, det är bara att säga ja.

– Bidragsanställningar via Arbetsförmedlingen innebär något mer administration, men samtidigt får man som arbetsgivare en unik möjlighet att med väldigt låg risk testa en person länge, säger Daniel och tillägger:

– Det blir inte alltid en perfekt matchning men den risken finns likväl vid traditionell rekrytering.

Personalen är med och rekryterar – på riktigt

Hur vet Daniel Serrander att en prak-

– Det visar sig ganska snabbt om en person inte har rätt inställning, till exempel kommer en sådan person inte i tid och har generellt svårt att förstå spelreglerna på en arbetsplats.

Merparten av praktikanterna som kommit till CH Industry och CH Ståldörrar har kommit från gymnasieskolan och vuxenutbildningar. Samverkan med utbildningssystemet är enligt Daniel Serrander avgörande för den framtida kompetensförsörjningen, oavsett bransch.

– Företag måste vara nära utbildningarna för att påverka innehållet.

Här ser han att praktikantmottagandet är en del, men även täta dialoger med lärare och rektorer, samt att engagera sig i skolråd är värdefulla insatser.

– Ju bättre kontakt, desto bättre matchning.

MÅNGFALD SOM KONKURRENSFÖRDEL

I en bransch med växande kompetensbrist har industrin inte råd att vara kräsen i sin rekrytering. Det är en insikt Daniel Serrander haft länge.

– Det finns enorm potential hos människor som står längre ifrån arbetsmarknaden. Många företag missar den affärsmöjligheten genom att bara rekrytera där alla andra tittar.

Hans syn på att rekrytera utifrånmångfaldsperspektivet har gett tillgång till en mycket större rekryteringsbas och skapat starkare arbetsgrupper.

– Man gör både affärsnytta och samhällsnytta, dessutom konkurrerar man i en mindre ”kanibaliserad” rekryteringsgrupp, där inte alla företag jagar samma personer.

– Vad vi får ut av det är också starkare företag och mindre konkurrens om samma individer, på så sätt säkrar branschen sin framtid också.

För att råda bot på framtidens kompetensbrist inom industri- och hantverksyrkena, så som låssmed och låstekniker, menar Daniel Serrander att man måste vidga perspektiven i rekryteringen.

– Lås och larm är tekniskt men närliggande kompetenser kan också utbildas, man får titta på att rekrytera från angränsande branscher. Ett närmare samarbete med utbildningar ger också fler kandidater.

– Kompetens är något som byggs –aldrig något som köps färdigt. Har all tid du lagt ner på kompetensförsörjningen varit värt det?

– Utan tvekan ja, det handlar inte bara om kompetens utan om lagbygge. Att genomföra rekrytering underifrån skapar rätt värdegrund, ödmjukhet och engagemang. Organisationen blir starkare och människor gör det lilla extra.

TIPS TILL FÖRETAG -

STEGET

▶ Ta kontakt med en branschutbildning eller gymnasieskola.

▶ Bygg relation med skola och lärare.

▶ Be om matchning, ta inte första bästa.

▶ Känn på praktikanten några veckor, testa kontinuerligt av kunskaper. Så skapar du en bra start för praktikanten:

▶ Välkomna från dag ett – se till att praktikanten känner sig som en i teamet.

▶ Ordna arbetskläder, passerkort och en egen kaffekopp.

▶ Presentera kollegor och bjud aktivt in till lunch och fika.

▶ Ge en enkel arbetsuppgift inom första timmen – fortsätt sedan med tydliga uppgifter.

Foto: Säkerhetsbranschen

SÄKERHETSBRANSCHENS ROLL I TOTALFÖRSVARET

Broschyren ”Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer” lanserades av Myndigheten för civilt försvar under Rikskonferens i Sälen i februari. Broschyren ger näringslivet vägledning för att stärka sin beredskap – och bidra till att stärka hela samhällets motståndskraft. Här kommenterar Jeanette Lesslie Wikström, vd för föreningen SäkerhetsBranschen, broschyren.

- Broschyren tydliggör näringslivets ansvar vid kriser, höjd beredskap och krig. För säkerhetsbranschen är detta kärnan i vårt uppdrag. SäkerhetsBranschens medlemmar och våra delbranschföreningar skyddar dagligen företag, myndigheter och andra samhällskritiska verksamheter genom kvalificerad teknik och personella resurser, säger Jeanette Lesslie Wikström, vd för SäkerhetsBranschen.

Broschyren ger vägledning kring flera centrala områden, bland annat hur företag kan kontinuitetsplanera, hantera personalbortfall, bygga fungerande krisorganisationer samt stärka cybersäkerhet och psykologiskt försvar.

- I totalförsvaret har säkerhetsbranschen en särskilt viktig roll att säkerställa att samhällskritiska verksamheter har ett fortsatt högt och robust skydd

även under utmanande förhållanden. För att detta ska fungera krävs att vi fortsatt arbetar systematiskt med säkerhet för att upptäcka sårbarheter, risker och hot och skydda verksamheter från dessa, säger Jeanette Lesslie Wikström. Genom kontinuitetsplanering, riskoch sårbarhetsanalyser samt övning bidrar säkerhetsbranschen till att förebygga hot, minska konsekvenser och skapa uthållighet – så att andra verksamheter och samhällets funktioner kan fortsätta fungera, även i kris och krig. Ett avsnitt i broschyren betonar just vikten av att öva och testa olika scenarier.

- Beredskap kan vi bara bygga om vi gör den till en vana och vi behöver därför öva - återkommande, systematiskt och tillsammans. Det är så vi skapar förmåga, handlingskraft och uthållighet och gör den viktiga förflyttning som krävs för vårt totalförsvar - Från strategi till praktik, säger Jeanette Lesslie Wikström.

HÅLL DIG UPPDATERAD

ANCHOR KLASS 4-LÅS BLIR VÄDERSÄKRADE – WP SOM NY STANDARD

Anchor Lås inför nu WP (Weather Protected) som standard för sina hänglås i klass 4. Vädersäkringen består av integrerade tätningar som skyddar låsets inre mekanismer mot vatten, smuts och partiklar samt minskar risken för frysning. Det ger ökad driftsäkerhet och längre livslängd, särskilt i utsatta utomhusmiljöer. I ett nordiskt klimat med stora temperaturväxlingar är väderskydd en viktig kvalitetsfaktor. Genom att uppgradera hela klass 4-serien kombinerar Anchor hög säkerhet med anpassning för

Foto: Säkerhetsnavet

BÄTTRE LÅSKOLL I VARDAGEN

Prenumerera på Sveriges Låsoch Säkerhetsleverantörers Riksförbunds nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad om sådant som rör branschen. Skanna QR-koden och börja prenumerera på SLR:s nyhetsbrev redan idag! slr.se/nyhetsbrev

Prietzel-stickan är ett nytt kompakt mät- och tolkningsverktyg framtaget för låssmeders dagliga arbete. Verktyget är utvecklat av låssmeden och innovatören Michael Prietzel, vinnare av Stora Säkerhetspriset 2024, och är tänkt som ett praktiskt komplement vid snabb kontroll och bedömning av vanliga mått och funktioner. Stickan kan bland annat användas för test av tryckesroddare och splitspindel samt för mätning av stamtjocklekar och olika nyckeltyper. Den ersätter inte skjutmått vid precisionsmätning, men fungerar som stöd vid löpande arbete ute på fält. Prietzel-stickan är tillverkad i laserskuret, rostfritt fjäderstål och har ett platt och slitstarkt format anpassat för att enkelt kunna bäras med i vardagen.

Nycklar Maskiner Hänglås Låsprodukter

Rätt produkt, på rätt plats, i rätt tid

Välj Sveriges största grossist inom lås och säkerhet

QUATTROCODE D600

Quattrocode D600 fräser och graverar i en enda cykel vilket gör att hela cykeln för att göra en nyckel med märkning blir snabb. Quattrocode D600 är utrustad med

Med Copiax som projektpartner har du alltid nära till 43 000 produkter från ledande varumärken och alltid en och samma kontaktpunkt. Tack vare ett automatiserat lager, en väloljad logistik och en effektiv distribution har vi hög leveranssäkerhet.

Copiax – ett säkert val

RFID-igenkänning.

Detta gör att maskinen känner av vilken fräs som sitter i, på så sätt kan man undvika att använda fel fräs om man tex glömmer att byta. Maskinen är utrustad med en 10” display som är lutningsbar.

UNOCODE F600

På Unocode F600 hittar du automatisk fräsning på kod/kopia, märkning på båda sidor av greppet.

Supersnabb kamera för avläsning av delning vid kopiering samt kvalitetskontroll. Automatisk stängning och öppning av skyddshuv, 10” touchskärm.

FUTURA M600

Elektronisk nyckelfräsmaskin med dubbla funktioner. Har två fräsbackar, en för cylindernycklar och den andra för borrade eller laserskurna nycklar.

Förutom vanliga cylindernycklar kan maskinen även fräsa korsformade, tubular och systemnycklar.

Maskinen kan fräsa både på kod och kopia. Har en ny integrerad touchskärm och widiafräs vilket ger längre livslängd och bättre fräskvalitet.

Arlanda maraton

Hasse Aro

Född: Den 8 september 1957.

Familj: Fru, fem barn.

Bor: Stockholm (uppvuxen i Tumba).

Karriär: Började på lokalradion, följt av Radio Stockholm där han jobbade som reporter, nyhetsredaktör och programledare för Stockholm Direkt. Programledare för SVT:s Trekvart och därefter för

TV3:s Efterlyst i drygt 30 år. Har även arbetat med andra program för TV3 och Krimkvarten för TV4. Under året syns han återigen i tv-rutan med Efterlyst i TV3. Han har tidigare också suttit med i styrelsen för Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF.

Mottagare av Kristallens hederspris 2025.

Hobby: Att resa, innan denna krönika.

EN AV MINA favoritfilmer är Up In The Air. Huvudpersonen, som spelas av George Clooney, har ett jobb som innebär att han för det mesta är på resande fot. Och han älskar det. ” Förra året reste jag 322 dagar, vilket innebar att jag var tvungen att spendera 43 miserabla dagar hemma”, är lite av filmens nyckelreplik. Främst älskar han flygplatserna. De är hans riktiga hem. Och jag förstår honom. Jag hade själv förmånen att få resa mycket under en period i mitt yrkesliv. Ena veckan Malaysia, andra Brasilien och så London på det. Känslan att kliva in på flygplatserna var magisk. En underbar värld. En värld av jämlikhet. En värld av sinnesro.

Men nu har det gått över, tydligen. För när jag skriver detta sitter jag på Arlanda. Och jag hatar det.

ARLANDA HAR BLIVIT en mardröm. Förr var det en vanlig flygplats. Med fyra terminaler. Alla med egen ingång, egna incheckningar, separata säkerhetskontroller. Visst, det kunde ta tid. Men avstånden var rimliga. Säkerheten säker. Nu är allt sammanslaget till någon slags ironisk parodi. Som ett experiment över människors tålamod. Men också ett experiment i hur sårbar en flygplats blir när man centraliserar både säkerheten och flödena.

DET HELA BÖRJAR med den nya säkerhetskontrollen. Samma för hela flygplatsen. Enorma köer. Och när du väl kommit ut kan avståndet till din terminal räknas i kilometer. Den längsta gångsträckan tar mer än en halvtimme. Men för att komma dit måste du först gå igenom det som lite stolt betecknas som Marknadsplatsen.

En labyrint som istället för att tryggt och säkert leda resenärer mot deras gater, får dem att försöka leta sig fram genom berg av parfymer, exklusiv lakrits, designkläder och annat trams.

Och Swedavias prioritering är ganska tydlig: det är viktigare att du köper en ansiktskräm för väldigt mycket pengar, än att du faktiskt hinner med morgon-

flyget till Luleå. Vill du ha något att äta? Inga problem, så länge du är beredd att belåna din sommarstuga. Priserna på Marknadsplatsen får en vanlig småstadsbutik att framstå som en välgörenhetsorganisation.

NÄR DU VÄL lyckats komma igenom denna shoppinglabyrint väntar nästa utmaning: Arlanda Maraton. Att nå de nya gaterna längst ut på C-piren kräver numera en fysik som till ich med får en elitidrottare att darra. Avstånden har blivit så absurda att Swedavia borde överväga att ha vätskekontroller på vägen.

Just det, de finns ju. Vanligt vatten till priset av en mindre öl.

Man ser banfamiljer komma joggande med sittvagnar och rullväskor som viner mot stengolvet, med en blick som skvallrar om att de befinner sig i ett lopp de aldrig anmält sig till. Stressade människor i rörelse är inte bara ett serviceproblem. Det är ett säkerhetsproblem. Och åkbanden är förstås ur funktion.

Kaoset råder inte bara när du ska resa ut. Det är samma sak när du kommer hem. Du måste ta samma långa marsch till ditt bagageband. Där dina väskor kommer. Så småningom. Ungefär när du gett upp hoppet. Och detta om du har tur. Faller minsta snöflinga – ja, då kan du glömma dina väskor.

NYA ARLANDA SKULLE kunna ha blivit en plats där den modernaste tekniken och den mest utvecklade planeringsstrategi hade skapat framtidens flygplats.

En förebild för hela världen. Istället blev det en parodi på svenskt beslutsfattande. Som om myndigheten medvetet driver med sig själv. Sverige är ett land som exporterar säkerhetsteknik till hela världen. Då borde vår största flygplats vara ett skyltfönster för hur trygg, effektiv och robust infrastruktur faktiskt kan se ut. För egen del undviker jag att flyga numera. Och plötsligt slår det mig; det kanske är strategin bakom alltihop. Att få folk att skippa flyget. En taktik för att hantera dem som saknar flygskam. I så fall: hatten av, Arlanda.

Den mörka sidan av yrket – när natten är arbetsdag

Det som började som en slump visade sig bli en livsväg för 52-årige Fredrik Lobacke. Efter 20 år i branschen var han nära att lämna yrket – nattjouren blev både hans och kundernas räddning.

TEXT: VICTORIA E. KISS NYLUND

FOTO: ADOBE STOCK & PRIVAT

När Fredrik Lobacke fick syn på en annons från Arbetsförmedlingen där en låssmed söktes nappade han direkt. Efter att ha arbetat som installatör

på Ericsson under ett par år var han vid den här tidpunkten mellan jobb.

– Den första frågan jag fick när jag ringde var om jag hade någon yrkeserfarenhet. Det hade jag inte – och fick snabbt ett nej.

FICK JOBBET PÅ LUNCHEN

Det vägrade Fredrik Lobacke acceptera. På eget initiativ tog han kontakt med företaget och föreslog att de skulle ses över en lunch.

– Jag fick jobbet innan vi ens hunnit äta upp.

På den vägen var det när Fredrik Lobacke för 25 år sedan började som lärling hos en låssmed. Efter bara ett halvår jobbade han helt självständigt.

– Det gick fort för mig att komma in i yrket. Jag hade ju också på känn att jag hade fallenhet för det.

Men plötsligt kom livet emellan. År 2018 tog Fredrik en paus från yrket i samband med en skilsmässa. Istället för att så sakteliga återgå till yrket testade han annat, som till exempel att öppna en godisaffär.

– Låssmedsyrket fanns alltid kvar som en trygg kunskap att gå tillbaka till.

”Några gånger har jag fått prata och medla mellan två personer istället för att byta lås”

FRIHETEN I MÖRKRET

När han sedan kom tillbaka till yrket upptäckte han att hans intresse för installationsdelen av yrket hade svalnat. Den typen av arbete sker främst dagtid och är ofta planerad i förväg. Istället växte intresset för den problemlösande delen av yrket – den som ofta hamnar på jouren och innebär att låssmeden direkt är med och löser andra människors akuta problem.

– Det var så mycket omkring det hela som gjorde att jag kände att det inte längre var något för mig att jobba dagtid. När jag fick jobb på nattjouren blev det tydligt – jag slapp stressa i trafiken, stressa över parkeringsplatser, stressa in på byggen för att utföra installationer, säger Fredrik Lobacke och fortsätter:

– På natten hamnar snabba beslut och snabba lösningar i fokus och det passar mig väldigt bra.

Det har nu gått cirka tre år sedan han började jobba enbart som låssmedsjour nattetid på Låssnabben i Stockholm.

ATT LÖSA PROBLEMET – INTE BYGGA FÄRDIGT

Som nattarbetande låssmed handlar det om att lösa problemet –inte att bygga färdigt. Eftersom dagpersonalen tar över behöver inte arbetet bli helt färdigt där och då.

– Det viktigaste är att kunden ska kunna vara trygg vid det givna tillfället. Att kunna leverera det är en fantastisk känsla.

När andra stänger kontorsdörren för dagen och så smått förbereder sig för en natts sömn öppnar Fredrik dörren till sitt arbetspass.

– Jag börjar vid 17, när butiken stänger. På vardagar tunnas uppdragen ut efter klockan 23 cirka men på helgerna kan det hålla på en bit in på natten.

Till de vanligaste uppdragen hör avbrutna nycklar, borttappade nycklar och vattenskador – situationer där en låssmed snabbt måste få upp en dörr för att begränsa skadorna.

– Människor som låst in sig på toaletten eller badrummet är också vanligt förekommande, lägger Fredrik Lobacke til l. På helger kan antalet utryckningar uppgå till så många som 20 stycken. En vanlig låsöppning tar honom cirka 10 minuter att genomföra.

HJÄLTEN

MITT I NATTEN

Varje arbetspass får Fredrik uppleva värdet av sitt jobb.

– Jag får höra att jag är en hjälte varje natt. Trots att jobbet ibland ”bara” är en låsöppning är kunderna oändligt tacksamma.

En annan stor del av jobbet är att hantera hemtjänstärenden och hjälpa fastighetsjourer. Bredden av utryckningar och uppdrag som Fredrik hanterar nattetid har också inneburit att han sett sådant man kanske helst slipper.

– Det hör till yrket att vara med om en del tunga upplevelser, som till exempel dödsfall.

Han har också öppnat dörrar till hem där människor varit svårt sjuka eller oförmögna att ta hand om sig själva och sitt boende.

– Det är tungt där och då, men jag som person bär det inte med mig. Det är en viktig insikt för den som vill jobba natt som låssmed – man får inte vara för känslig, då fungerar det nog inte.

MÄNNISKOKÄNNEDOM SOM VERKTYG

Vid de få tillfällen hans uppdrag blivit förenade med obehagliga situationer, som aggressiva kunder under drog- eller alkoholpåverkan, har han även då lyckats behålla lugnet.

– Yrket i sig kräver lugn, erfarenhet och faktiskt en förmåga att läsa människor. Har man den förmågan, samtidigt som man är bra på att hantera krissituationer, tror jag man kommer väldigt långt som nattarbetande låssmed.

Människokännedom och förmågan att snabbt skanna av sin omgivning har flera gånger räddat Fredrik Lobacke från låsöppningar som inte varit etiskt försvarbara.

– Jag har absolut stött på etiska dilemman kopplade till skilsmässor där en av parterna vill göra en låsöppning hos sin före detta partner.

– Några gånger har jag fått prata och medla mellan två personer istället för att byta lås, då känner jag mig lite mer som en psykolog än en låssmed, säger Fredrik och skrattar.

ALLA DÖRRAR SKA INTE ÖPPNAS

Han är noga med att poängtera hur viktigt det är att vara säker på att man gör en låsöppning åt rätt person. Kontroll är avgörande för att undvika misstaget att släppa in fel person på fel plats.

– Vi kollar alltid legitimation och att namnet stämmer med adressen.

De gånger han fått en känsla av att något inte stämmer har

Till de vanligaste uppdragen hör avbrutna nycklar, borttappade nycklar och vattenskador – situationer där en låssmed snabbt måste få upp en dörr för att begränsa skadorna.

han lämnat platsen utan att utföra den efterfrågade låsöppningen.

– Det har hänt fyra, fem gånger på dessa tre åren att jag faktiskt vänt och gått därifrån.

Men även i dessa situationer älskar Fredrik sitt jobb och kommer inte på något som skulle vara negativt med att arbeta som nattjourslåssmed.

– Varje natt får jag hjälpa allt från fastighetsskötare och hemtjänst till företag och privatpersoner.

ETT YRKE SOM RYMMER HELA SAMHÄLLET

Han trivs med att få en inblick i samhällets alla delar och miljöer, från välbärgade områden till avhysningar. Friheten och variationen det innebär att jobba som låssmed nattetid har fått honom att fortsätta. Varje dag – eller snarare varje natt – är han tacksam över att ha hittat den här alternativa vägen i yrket. Det har fått honom att stanna kvar som låssmed i en period då dagarbetet och allt det innebar inte längre var något för honom.

– Det är helheten av det jag får göra och uppleva i mitt yrke som gör det så fantastiskt. Ingen natt är den andra lik. Jag får styra mitt arbete själv och dessutom hjälpa människor i kris varje natt, för mig kan det inte bli bättre. Jag är övertygad om att jag aldrig kommer jobba dagtid igen, säger Fredrik Lobacke.

Som nattarbetande låssmed handlar det om att lösa problemet, inte att bygga färdigt där och då. – Det viktigaste är att kunden ska kunna vara trygg vid det givna tillfället. Att kunna leverera det är en fantastisk känsla, säger Fredrik Lobacke.

Vi är Sveriges ledande lås- och säkerhetsföretag!

Alla SLR:s medlemmar är auktoriserade. Det innebär att de innehar Mästarbrev, har en bred utbildning och ett gediget kunnande. Medlemsföretagen finns över hela landet och din närmsta säkerhetspartner hittar du här eller genom en enkel sökning på www.slr.se. Våra etiska regler och krav på Mästarbrev, garanterar en god service till mycket hög kvalitet.

ALINGSÅS Alingsås Lås & Larmservice AB www.alas.se

ARLANDASTAD Certego AB www.certego.se

ASKIM Låsspecialisten Bröderna Nykom Aktiebolag www.lasspecialisten.com

BODEN Låssmeden i Boden AB www.lassmedboden.com

BORÅS Direct Larm Borås AB www.directlarm.se

BORÅS LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se

BROMMA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

BROMMA Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

DANDERYD Täby Danderyds Lås AB www.tabydanderydlas.se

EKSJÖ Höglandets Lås och Säkerhet AB www.hoglandetslas.se

ENKÖPING Certego AB www.certego.se

ENSKEDE Bergs Låsverkstad AB www.bergslas.se

ESKILSTUNA Certego AB www.certego.se

FALUN Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se

FALKENBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

FALKENBERG Protectum AB - Wikströms lås www.protectum.nu

FALKENBERG Skrea Lås & Smide AB www.skrealas.se

FALKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se

FARSTA Farsta Lås AB www.farstalas.se

FINSPÅNG AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

GUSTAVSBERG Lås Larmteknik Värmdö AB www.laslarmteknik.se

GÄLLIVARE Låsab Lås- & Larmservice AB www.lasab.se

GÄVLE Certego AB www.certego.se

GÄVLE Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se

GÄVLE Lås & Nyckel i Gävle AB www.nyckel.nu

GÄVLE LåsCity i Gävle AB www.lascity.se

GÖTEBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

GÖTEBORG AB Låfa Lås & Fastighetsservice www.lafalas.se

GÖTEBORG Göteborgs Lås & Nyckelverkstad AB www.gbglas.se

GÖTEBORG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

GÖTEBORG Låset i Centrum HJK AB www.lasetgbg.se

GÖTEBORG Låsinväst Svenska AB www.lasinvast.se

GÖTEBORG Låssmeden Sven Alexandersson Aktiebolag www.lassmeden-sa.se

GÖTEBORG LåsTeam Sverige AB www.lasteam.se

GÖTEBORG Granitor/Mart. Mattsson www.martinmattsson.com

GÖTEBORG SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

GÖTEBORG Södra Vägens Låsservice AB www.sodravagenslas.se

HALMSTAD AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

HALMSTAD Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

HALMSTAD Lås & Larmspecialisten AT AB www.las-larm.com

HANDEN Brandbergens Låshörna AB www.lashornan.se

HANDEN Haninge Lås AB www.haningelas.se

HAPARANDA Gränslås Service AB facebook/granslas

HELSINGBORG Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

HELSINGBORG Brand & Säkerhet i Helsingborg AB www.brandochsakerhet.se

HELSINGBORG Lås & Trygghet i Helsingborg AB www.las-trygghet.se

HELSINGBORG Öbergs Lås & Nycklar Eftr KB www.obergs.com

HUDDINGE Lås-Arne Malmström AB www.las-arne.se

HUDDINGE Securitas Technology Sverige AB www.stanleysecurity.se

HÄGERSTEN AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

HÄGERSTEN Aspuddens Lås - Låstjänst HB www.lastjanst.com

HÄGERSTEN Bravida Säkerhet AB www.bravida.se

HÄGERSTEN Certego AB www.certego.se

HÄGERSTEN Västberga Lås AB www.vastbergalas.se

HÄRNÖSAND AB Norrskydd www.norrskydd.se

HÄRNÖSAND Nylunds Lås & Larm AB www.nylundslas.se

HÄSSLEHOLM Hässleholms Låssmed AB www.hlmlassmed.se

HÄSSLEHOLM Hesslelås AB www.hesslelas.se

HÖGANÄS RA Låshuset www.ragruppen.se

HÖRBY Allans Lås & Larm AB www.allanslas.se

JOHANNESHOV Safe Team Sverige AB www.safeteam.se

JOHANNESHOV Sickla Låsteknik AB www.sicklalasteknik.se

JÄRFÄLLA Newsafe www.newsafe.se

JÄRFÄLLA AB Norrlås www.norrlas.se

JÖNKÖPING Yxhage Lås & Europalarm AB www.yxhage.se

JÖNKÖPING Passera AB www.passera.se

KALMAR WB- Låsservice AB www.wblas.se

KARLSHAMN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

KARLSKOGA Ekbergs Låsservice eftr AB www.ekbergslas.se

KARLSKRONA Creab Säkerhet AB www.creab.se

KARLSKRONA Karlskrona Låsservice AB www.kna-las.nu

KARLSTAD Certego AB www.certego.se

KATRINEHOLM Certego AB www.certego.se

KIRUNA Certego AB www.certego.se

KISTA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

KISTA Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

KISTA Certego AB www.certego.se

KRISTIANSTAD Certego AB www.certego.se

KRISTIANSTAD Citylåset i Kristianstad AB www.citylaset.se

KRISTINEHAMN Låsmästarn i Värmland AB www.lasmastarn.se

KUNGÄLV Kungälvs Lås Aktiebolag www.kungalvslas.se

KÖPING Certego AB www.certego.se

LERUM AB Lerums Lås & Larmservice www.lll.se

LIDINGÖ Lidingö Lås & Larm AB www.lidingolas.se

LIDKÖPING Vadsbolås AB www.vadsbo.se

LINDESBERG Lås & Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se

LINKÖPING Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se

LINKÖPING Certego AB www.certego.se

LJUNGBY Byggbeslag Lås & Säkerhet AB www.byggbeslag.se

LULEÅ Certego AB www.certego.se

LUND All-Round Låsservice AB www.allroundlas.com

LUND Certego AB www.certego.se

LUND Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

LYCKSELE AB Norrskydd www.norrskydd.se

MALMÖ AB Låscentralen E. Borgström www.lascentralen.se

MALMÖ Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

MALMÖ Bengtssons Låsservice AB www.bengtssonslasservice.se

MALMÖ Certego AB www.certego.se

MALMÖ Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

MALMÖ Malmö Låstjänst AB www.malmolastjanst.se

MALMÖ Optimera Svenska AB www.optimera.se

MALMÖ SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

MARIEFRED Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu

MARIESTAD Vadsbolås AB www.vadsbolas.se

MARKARYD Säkerhetstjänst i Markaryd AB www.sakerhetstjanst.se

MJÖLBY Axet Lås i Mjölby AB www.axetlas.se

MOTALA Certego AB www.certego.se

MÖLNDAL Paralarm AB www.paralarm.se

MÖLNDAL SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

NACKA Great Security Nacka AB www.greatsecurity.se

DET HÄR INNEBÄR SLR AUKTORISATION

Auktoriserade Låsmästareföretag uppfyller de krav som SLR och Svenska Stöldskyddsföreningen gemensamt har tagit fram. Bland annat ska det finnas bevis på yrkeskunskap genom mästar- och gesällbrev, SLR:s etiska regler ska följas, licenser från tillverkare måste finnas och butik och lokaler måste uppfylla gällande skyddskrav.

Auktorisationen följs årligen upp av SLR genom lärande, och utvecklande kontroll i syfte att säkerställa medlemsföretagens kompetens och yrkesskicklighet. Allt för att garantera att kunskap och kvalitet på medlemsföretagen håller hög klass och för att du som kund ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

SLR AUKTORISATION INNEBÄR I KORTHET

• Att SLR:s etiska regler följs

• Att SLR:s ekonomiska krav följs

• Skydd av lokaler och förvaring av kunddokumentation

• God företagssed

NORRKÖPING AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

NORRKÖPING Assemblin El AB www.assemblin.com

NORRKÖPING Certego AB www.certego.se

NORRKÖPING Lås & Nycklar i Norrköping AB www.lasonycklar.se

NORRKÖPING Låssmeden i Norrköping AB www.lassmeden.se

NORRTÄLJE Loxea Norrtälje AB www.loxea.se

NORRTÄLJE Norrtälje Låsservice AB www.ntjlas.se

NYBRO Nybro Lås AB www.nybrolas.se

NYKÖPING Certego AB www.certego.se

NYNÄSHAMN Södertörns Lås AB www.sodertornslas.se

OSKARSHAMN Sjögrens Lås & Brandskydd AB www.sjogrenslas.com

PITEÅ Caverion Sverige AB www.caverion.se

SANDVIKEN Certego AB www.certego.se

SANDVIKEN Göthes Säkerhet AB www.gothessakerhet.se

SKARA Vadsbolås AB www.vadsbo.se

SKÄRHOLMEN Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

SKÖVDE Låsteam AB www.lasteam.se

SKÖVDE Vadsbolås AB www.vadsbo.se

SOLLENTUNA Gerts Lås & Larm AB www.gertslas.se

SOLLENTUNA Sollentuna Lås AB www.sollentunalas.se

SOLNA ALSA säkerhet www.alsasakerhet.se

SOLNA Råsunda Säkerhetsentreprenad AB www.rasundalas.se

SPÅNGA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

SPÅNGA Spånga Lås AB www.spangalas.se

STENUNGSUND SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

STOCKHOLM AB Kungslås AB www.kunglas.se

STOCKHOLM AB Låscentrum Surbrunn www.lascentrum.se

STOCKHOLM AB Låssnabben www.lassnabben.se

STOCKHOLM Astralås AB https://astralas.se

STOCKHOLM Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

STOCKHOLM Bravida Säkerhet www.bravida.se

STOCKHOLM Corells Lås AB www.corellslas.se

STOCKHOLM Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

STOCKHOLM Hornsplans Låsservice Aktiebolag www.hornsplanslas.se

STOCKHOLM Kungsholms Låsservice AB www.kungsholmslas.se

STOCKHOLM Lindells Låsservice AB

STOCKHOLM Låsborgen AB www.lasborgen.se

STOCKHOLM Låskomfort AB www.laskomfort.se

STOCKHOLM Låskompetens i Stockholm AB www.laskompetens.se

STOCKHOLM Låsman AB www.lasman.se

STOCKHOLM Låssmeden FGJ AB

STOCKHOLM Låsteam Sverige AB www.lasteam.se

STOCKHOLM Låspartner i Stockholm AB www.laspartner.se

STOCKHOLM Nybergs Lås AB www.nybergslas.se

STOCKHOLM Mysec Sweden www.mysec.se

STOCKHOLM S:t Eriks Lås AB www.stlas.se

STOCKHOLM SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

STOCKHOLM Stockholms Låsservice City AB www.sthlmslas.se

STOCKHOLM Storstadens Lås HB www.storstadenslas.se

STOCKHOLM Söderlås vid Ringen AB www.soderlas.se

STOCKHOLM Södermalms Lås AB www.sodermalmslas.se

STRÄNGNÄS Certego AB www.certego.se

SUNDBYBERG Låspunkten AB www.laspunkten.se

SUNDSVALL AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

SUNDSVALL Lås & Maskinservice i Sundsvall AB www.lasomaskin.se

FÖRETAG MED ANSTÄLLDA DU KAN LITA PÅ

• Har mästarbrev i låssmedsyrket (minst sex års yrkeserfarenhet)

• Brotts- och belastningsregisterkontrollerad välutbildad personal

• Utför professionell installation

• Följer alltid Allmänna Reklamationsnämndens beslut

OM SLR

SLR bildades 1955 och har sedan dess arbetat målmedvetet för att erhålla statlig auktorisation av sina medlemmar. SLR har därför i samarbete med bland annat Svenska Stöldskyddsföreningen och Svensk Brand och Säkerhetscertifiering utarbetat regelverk och krav för auktorisation samt tredjepartscertifiering av verksamheten. Åtgärderna är till för att du ska känna dig trygg i ditt val av säkerhetsleverantör.

ANVÄND MEDLEMSLISTAN – HÄR OCH PÅ WEBBEN

Fler medlemsföretag tillkommer löpande och du hittar alltid en uppdaterad lista på www.slr.se. Använd sökfunktionen överst på sidan.

SÄVEDALEN Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

SÖDERTÄLJE Axlås Solidlås AB www.axlassolidlas.se

SÖDERTÄLJE Certego AB www.certego.se

SÖDERTÄLJE Mälardalens Säkerhetscenter AB www.sakerhetscenter.eu

SÖDERTÄLJE Telge Lås & Nyckel AB

TIERP TW Låsservice AB www.twlasservice.se

TRELLEBORG Isgrens Låsverkstad Aktiebolag www.isgrens.se

TROLLHÄTTAN Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se

TROLLHÄTTAN SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

TYRESÖ Tyresö Låsservice AB www.tyresolas.se

TÄBY Ensta Lås AB www.enstalas.se

TÄBY Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydlas.se

UDDEVALLA Rikstvåans Låsservice AB www.rikstvaanslas.com

ULRICEHAMN Roger Perssons Låsservice AB www.perssonslasservice.se

UMEÅ AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

UMEÅ AB Norrskydd www.norrskydd.se

UMEÅ Certego AB www.certego.se

UPPLANDS-BRO Lås & Larm Upplands-Bro AB www.llbro.se

UPPLANDS VÄSBY Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

UPPLANDS VÄSBY Väsby Lås & Alarm AB www.vasbylas.se

UPPSALA AB Byggbeslag Lås & Säkerhet www.byggbeslag.se

UPPSALA Certego AB www.certego.se

UPPSALA Låsservice i Mälardalen AB www.lsim.se

UTTRAN Botkyrka Lås & Säkerhetsmontage AB www.botkyrkalas.se

VALLENTUNA Täby Danderyd Lås AB www.tabydanderydslas.se

VARBERG Great Security Sverige AB www.greatsecurity.se

VARBERG Låsservice i Varberg AB www.lasserviceivbg.se

VIMMERBY Lås & Nyckelservice Vimmerby www.lasochnyckelservice.se

VISBY Visby Lås & Nycekeltjänst AB www.visbylas.se

VÄLLINGBY Garantilås i Stockholm AB www.garantilas.se

VÄNERSBORG Dalek Lås & Larm AB www.dalek.se

VÄNERSBORG Puttes Lås & Nyckelservice Aktiebolag

VÄSTERÅS Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

VÄSTERÅS Certego AB www.certego.se

VÄSTERÅS Finlarm AB www.protectyou.se

VÄSTERÅS Lundkvist Lås & Nycklar AB www.lundkvistlas.se

VÄSTERÅS Bravida Sverige AB www.bravida.se

VÄSTRA FRÖLUNDA Avarn Security Systems AB www.avarnsecurity.se

VÄSTRA FRÖLUNDA Assemblin El www.assemblin.com

VÄSTRA FRÖLUNDA Certego AB www.certego.se

VÄSTRA FRÖLUNDA SafeTeam i Sverige AB www.safeteam.se

VÄXJÖ Certego AB www.certego.se

VÄXJÖ Stål & Verktyg www.sov.se

YSTAD Skåne Lås AB www.skanelas.se

ÅRSTA Hellgrens Lås AB www.hellgrenslas.se

ÄLVSJÖ Låslära AB www.laslara.se

ÄNGELHOLM RA Låshuset AB www.ragruppen.se

ÖREBRO Axet Låsservice AB www.axet-las.se

ÖREBRO Certego AB www.certego.se

ÖREBRO Great Security greatsecurity.se

ÖREBRO Lås och Säkerhetsspecialisten i Sverige AB www.l-ss.se

ÖREBRO Örebro Säkerhetscenter AB orebrosakerhetscenter.se

ÖRNSKÖLDSVIK Norrskydd AB www.norrskydd.se

ÖRNSKÖLDSVIK Övik Låsteknik AB www.lasteknik.com

ÖSTERSUND Gärdin & Persson AB - K-bygg Sverige AB www.gardinpersson.se

Yrkesprovet - ditt bevis på yrkesskicklighet

Vill du visa att du verkligen behärskar låssmedsyrket?

Yrkesprovet är din möjlighet att bekräfta din kompetens – på riktigt.

Yrkesprovet är ett heldagsprov som ger dig chansen att visa att du har de praktiska och teoretiska kunskaper som krävs för att arbeta som grundutbildad låstekniker. Provet är utformat efter verkliga arbetsmoment i branschen och prövar inte bara vad du kan – utan hur du arbetar: din noggrannhet, din säkerhet och din yrkesmässighet.

När du blir godkänd får du SLR:s yrkesbrev – ett starkt och erkänt kompetensbevis inom låssmedsbranschen. Det är ett tydligt kvitto på att du uppfyller branschens krav och håller rätt nivå.

En investering i din framtid

Att genomföra yrkesprovet är mer än att klara ett test – det är en investering i din yrkesroll och din framtid.

▶ Du stärker din anställningsbarhet.

▶ Du visar arbetsgivare och kunder att du har verifierad kompetens.

▶ Du får ett formellt erkännande på dina kunskaper – oavsett om du lärt dig genom utbildning eller praktiskt arbete.

▶ I en bransch där kvalitet, säkerhet och förtroende är avgörande är ett dokumenterat yrkesbevis en tydlig konkurrensfördel.

Viktigt för hela branschen

När fler genomför yrkesprovet stärks hela låssmedsyrket.

Gemensamma kompetenskrav höjer kvaliteten, ökar tryggheten för kunder och bidrar till en mer professionell och enhetlig bransch. Yrkesprovet är ett sätt att säkra framtidens kompetens och visa att låssmedsyrket är ett kvalificerat hantverk med tydliga krav och hög standard.

Provet speglar verkligheten

Yrkesprovet består av både praktiska och teoretiska moment som speglar vanligt förekommande arbetsuppgifter inom låssmedsyrket, exempelvis:

▶ Byte av låscylinder och vredbehör

▶ Montering och anpassning av slutbleck

▶ Omläggning och montering av tillhållarlås

▶ Injustering av dörrstängare

▶ Manuell filning av nyckel

▶ Cylinderläggning i låssystem

▶ Inkoppling och programmering av elektronisk läsare

▶ Nätverksinkoppling och avprovning

▶ Montering av utrymningsbeslag

▶ Teoretiskt prov

Här får du visa att du behärskar både det mekaniska hantverket och den moderna tekniken.

Ta nästa steg i yrkeslivet!

En rättvis och professionell bedömning

Provet bedöms av SLR-utsedda yrkespersoner med gedigen branschkompetens. Samtliga moment bedöms enligt fastställda kriterier och utgår från:

▶ korrekt och säkert utförande

▶ funktion och slutresultat

▶ yrkesmässighet och metodval

▶ följsamhet till instruktioner och krav

För att bli godkänd krävs att du uppfyller kraven i samtliga moment – vilket gör yrkesbrevet till ett verkligt kvalitetsbevis.

Ta steget! Yrkesprovet är för dig som vill utvecklas, kvalitetssäkra din kompetens och ta nästa steg i din yrkesroll. Visa vad du kan. Stärk din position på arbetsmarknaden. Bidra till en starkare och mer professionell bransch. Genomför yrkesprovet –och låt din kompetens bli erkänd.

Du kan anmäla dig till yrkesprovet i vår kurskatalog på slr.se

We will offer a lock you can't resist

du film?

Vi gillar lås!

NYCKELLÅDAN SOM ÖPPNAR HISTORIEN

Hos Rikstvåans Låsservice finns en låda med hundratals gamla nycklar – från tidigt 1900-tal och framåt. Det som började som en praktisk lösning har blivit både ett stycke låshistoria, ett arbetsredskap och en samling lösta och olösta nyckelgåtor.

Samlingen har vuxit fram genom dödsbon, upphittade knippor och äldre installationer där nycklar blivit över vid systembyten.

– Ibland kommer någon in med en hel drös nycklar och frågar om vi vill ta hand om dem. Gamla fina nycklar tar vi vara på.

Många är oersättliga i dag, säger Therese Andersson på Rikstvå-

ans Låsservice.

Här finns främst nycklar till möbellås och äldre fastighetslås med tillhållare, men också större fastighetsnycklar vars ursprung gått förlorat. Variationerna i ämnen, axlar och grepp speglar en tid då även nyckeln bar hantverkets signatur.

– Det var ett annat arbete förr, många är otroligt vackra. Vissa vet vi exakt vad de hör till. Andra är rena mysterier.

Hantverk i tillhållare och spår

Lådan följer ofta med ut till kunder som inte vill borra upp ett gammalt vitrinskåp eller skänk. Ibland passar en befintlig nyckel direkt. Annars börjar arbetet vid bänken.

– Hittar vi ett råämne som går in i nyckelhålet får man mäta och fila spår för spår, så att varje tillhållare faller rätt. Det är ett hantverk i sig.

Det handlar om att läsa låset: höjdskillnader, antal tillhållare, slitspår, rätt axeldiameter och stopp. Fyra spår i olika nivåer kan vara skillnaden mellan stumt stopp och mjuk rotation. Ofta används en gammal nyckel som förlaga och justeras i steg tills toleranserna sitter.

Bevara i stället för att byta

SESAM

I september 2023 förvärvade

Låsspecialisten det lager och de inventarier som kvarstod av FD Sesam. V i kan nu stoltsera med en av Sveriges mest kompletta verkstäder för kassaskåpsnyckeltillverkning.

Kontakta oss gärna för mer info: sesam@lasspecialisten.com 031 - 77519 90

Intresset för att renovera äldre tillhållarlås lever, särskilt inom byggnadsvård och i kustsamhällen där gamla lås fortfarande är i bruk i bland annat sjöbodar. Sparade fjädrar och reservdelar kan bli avgörande när originalkomponenter inte längre finns att få tag i.

– Vi försöker spara delar. Har man tur finns rätt tillhållare eller fjäder kvar på hyllan. Det är roligt att kunna renovera i stället för att bara sälja nytt.

Kunder imponeras av variationen.

– De vill gärna låna hela lådan, men vissa nycklar är oersättliga och dom lånar vi inte gärna ut.

I lådan finns också Thereses personliga favorit: en sirlig möbelnyckel med ett litet hjärta i greppet.

– Den är så fin. Ett riktigt hantverk – från en tid då även en nyckel fick vara ett konstverk.

VÄLKOMNA SOM NYA MEDLEMMAR I SLR GÖTHES

SÄKERHET AB

Varför var det viktigt för er på Göthes att bli medlemmar och auktoriserade i SLR?

– I samband med att vi förvärvade LåsCity i Gävle i mars 2025 blev medlemskapet ett naturligt steg. De tidigare ägarna talade varmt om SLR och för oss, med lång erfarenhet inom mekaniska och tekniska säkerhetslösningar, är det viktigt att ligga i framkant när det gäller kvalitet och branschstandarder. Auktorisationen är både en kvalitetsstämpel utåt och ett internt verktyg som hjälper oss att arbeta strukturerat och stärka kompetensen.

Vilket värde bidrar SLR med i vardagen?

– Utbildningar, auktorisationskrav och uppdateringar kring standarder hjälper oss att hålla oss uppdaterade i en bransch där tekniken utvecklas snabbt. Medlemskapet ger också tillgång till ett nationellt nätverk där vi kan dela erfarenheter och fånga upp nya trender i tid.

Göthes Säkerhet AB finns i Falun på Roxnäsvägen 14. Man är också auktoriserade medlemmar i SLR med verksamhetsställena i Sandviken och Gävle.

Hur ser du på framtiden för säkerhetsinstallatörer?

– Framtiden innebär både ökade krav och stora möjligheter. När allt fler lösningar blir uppkopplade ökar också kraven på

VÄLKOMNA SOM NYA MEDLEMMAR I SLR KINNA LÅSSERVICE

Varför var det viktigt för er på Kinna Låsservice att bli medlemmar och auktoriserade i SLR?

– För att säkra framtiden. Vi vill att den yngre generationen får rätt utbildning, kan ta gesäll- och mästarbrev och utvecklas i yrket. SLR ger stöd i kompetensutveckling och ett värdefullt nätverk att diskutera med.

Vilket värde ger SLR er i vardagen?

– Det är en kvalitetsstämpel. Det skapar trygghet för kunderna och visar att vi lever upp till branschens krav. För oss är det också ett starkt ansikte utåt.

Vad betyder det att vara en lokal aktör i Kinna?

– Vi är tre anställda och fyller en viktig funktion på orten. Kunderna vet vem som kommer till dem – den personliga närheten är en stor styrka. Vi vill visa att även de mindre bolagen är viktiga i branschen.

Kinna Låsservice finns på Boråsvägen 28 i Kinna.

digital säkerhet. Det räcker inte att en installation är mekaniskt stabil – den måste även vara cybersäker. Det kommer att vara både en hygienfaktor och en tydlig konkurrensfördel framåt.

MOTORSLUTBLECK · MOTORLÅS

INGENsätterett INGENlåsihörnetsätterettlåsihörnet

Konstruerar lås. Tillverkar lås. Kundanpassar lås.

Gillar du film? – Vi gillar lås!

SLR KURSKATALOG

Vi vidareutbildar mängder av låstekniker varje år!

SLR CE-verktyg

Datum: 2026-03-16

Kursen ger en orientering om till- och frångänglighet i dörrmiljöer, där automatiska dörröppnare ofta krävs för att uppfylla lagkrav. Kursen innehåller även en grundlig genomgång av SLR:s CE-verktyg för dörrautomatik samt relevanta myndighetskrav.

Gesällprov

Datum: 2026-03-21

Gesällprovet är ett kvalificerat branschprov som visar att du är väl insatt i låsteknikeryrket och har de kunskaper, kompetenser och praktiska färdigheter som krävs för att självständigt utföra yrkets vanligt förekommande arbetsuppgifter.

SSF200

Datum: 2026-03-17

Få en praktisk inriktad genomgång av SSF 200 (utg. 6) och SSF 200-1 (utg. 1) med fokus på krav för inbrottsskydd i byggnader och befintliga lokaler. Kursen tar även upp CE-märkning av dörrar avsedda för inbrotts- och brandskydd, samt utrymning kontra inbrottsskydd.

Grundläggande el & Passerteknik

Datum: 2026-05-07

En heldags grundkurs som ger dig en tydlig introduktion till el- och passerteknik samt hur passersystem fungerar. Passar säkerhetstekniker, projektörer och säljare som vill stärka sin tekniska grundförståelse.

Mästarprov

Datum: 2026-03-19

Mästarbrev ställer krav på specialiserat yrkeskunnande. För att erhålla mästarbrev måste du ha arbetat sex år i yrket, avlagt godkänt gesällprov samt ett kompletterande teoretiskt mästarprov.

Preparandkurs

Datum: 2026-05-18

Preparandkursen är en praktiskt inriktad endagskurs som ger en strukturerad förberedelse inför gesällprovet. Kursen riktar sig till personer som avser att avlägga gesällprov och som önskar en tydlig avstämning av sin kunskapsnivå, samt vägledning kring vilka områden som kan utvecklas ytterligare inför provtillfället.

Du hittar alla aktuella kurser och anmälan på vår webb slr.se. Använd QR-koden för att komma direkt till Kurskatalogen på slr.se.

Som medlemsföretag i SLR dras 70% av som subvention på alla kurser!

VÄLKOMNA SOM NYA MEDLEMMAR I SLR NEWSAFE

Varför var det viktigt för er på Newsafe att bli medlemmar och auktoriserade i SLR?

– Vi har inte tidigare haft fullt fokus på låsverksamheten, men nu tar vi det till nästa steg. För oss är det viktigt att seriöst kunna visa att vi är medlemmar och auktoriserade – det är en tydlig kvalitetsstämpel för branschen och för våra kunder.

Vilket värde ser du att SLR kan bidra med i vardagen?

– SLR driver viktiga frågor för medlemmarna och är aktiva gentemot leverantörer och i branschen i stort. Det finns också bra utbildningar. Det känns tryggt att vara en del av en organisation som företräder våra intressen. Hur ser du på framtiden för säkerhetsinstallatörer?

– Den största utmaningen är att hänga med. Det händer mycket och kraven ökar

Nu gör Newsafe en tydlig satsning på lås och har ambitionen att växa vidare i hela Sverige. På Newsafe i Järfälla är man idag 10 låssmeder.

hela tiden. Förr räckte det långt med auktorisation eller låsmästartitel – i dag är det lika viktigt att ha koll på cybersäkerhet och hur man hanterar kunders data. Säkerhetsarbetet är bredare och mer komplext än tidigare.

NY MEDLEMSSUBVENTION FÖR KURSER

OCH PROVTAGNING

Från och med i år automatiseras SLR:s utbildningsfond. Krångliga ansökningar tas bort och SLR-medlemmar får subventionen om 70% av kostnaden, direkt vid fakturering av kurs/provtagning som debiteras av SLR. Syftet med att automatisera medlemssubventionen på kurser och provtagningar är att öka värdet av SLR-medlemskapet och stärka kompetensutvecklingen i branschen.

DÖRRFORUM - FÖR FACKMÄSSIG DÖRRPROJEKTERING

Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund - SLR startar Dörrforum för att stärka kvaliteten i dörrprojektering. Dörrmiljön hamnar ofta mellan flera kravställare och discipliner, vilket leder till olika tolkningar, bristfälliga dörrkort och i förlängningen omtag, ÄTA och svårgranskade handlingar. Syftet med dörrforum är att skapa en gemensam struktur och höja nivån på fackmässighet. Arbetet inleds med att ta fram en nationell guideline för projektering av kompletta dörrkort, tillsammans med mallar och stöd för granskning. Forumet ska även vara en plattform för erfarenhetsutbyte och fortsatt utveckling. Uppstartsmöte hålls 10 mars där uppdrag och arbetsformer fastställs. Anmäl ditt intresse till kansli@slr.se

MOTORSLUTBLECK

Berätta om Newsafes satsning framåt. – Jag ansvarar för låsverksamheten på Newsafe i Järfälla där vi i dag är tio låssmeder. Nu gör vi en tydlig satsning på lås och har ambitionen att växa vidare i hela Sverige.

Gillar du film? – Vi gillar lås!

ELSLUTBLECK

MOTORLÅS CAN YOU HANDLE THE LOCK?

Vilse i ditt skolprojekt?

Ta hjälp av ASSA ABLOYs experter på projektering. Din vardag som installatör blir enklare samtidigt som slutresultatet blir en trygg och säker skolfastighet.

Rätt val för skolan är svårt – eller?

Jobbar ni med projekt i skolor – nu eller i framtiden? Då vet ni säkert att skolmiljöer kan vara knepiga. Mycket spring i lokalerna, olika nivåer av behörigheter, verksamhet på kvällstid och krav på utrymning. En dynamisk värld som sätter ribban högt för produkter och lösningar inom säkerhet.

Men att göra rätt val för skolans allt mer komplexa dörrmiljöer behöver inte vara svårt. Tvärtom.

Heltäckande utbud – med en twist

ASSA ABLOYs utbud av säkerhetslösningar för skolfastigheter är heltäckande. Från att en elev kan låsa sitt skåp till ett avancerat säkerhetssystem där varje dörr är digitalt säkrad

och varje inpassering loggas. Men vi erbjuder dessutom en populär och eftertraktad projekteringsservice.

Säkrare skolor med vår projekteringsservice Vi hjälper dig att skapa objektiva och exakta dörr- och beslagsscheman, förbereda specifikationsunderlag och designa kompletta dörrlösningar för alla säkerhetskrav – oavsett om det gäller en kommunal eller fristående skola. Din vardag som installatör blir enklare samtidigt som slutresultatet blir en trygg och säker skolfastighet.

Vill du veta mer?

Du når oss på projektering@assaabloy.com och 020-575800.

SLR Låsteknikcentrum

Västertorpsvägen 136

129 46 HÄGERSTEN

FRÅN LÄRLING TILL

GRUNDUTBILDAD LÅSTEKNIKER

SLR YRKESTRAINEE

Läs mer på www.slr.se och anmäl ert företag redan idag

Endast för medlemsföretag i SLR