Ambulanspersonalens upplevelser av ÄterhÀmtning mellan uppdragen
Personal inom ambulanssjukvÄrd utsÀtts dagligen för stress och hög arbetsbelastning. Detta leder till ökad risk för hÀlsoproblem och riskerar som kan pÄverka omvÄrdnaden. Textsammanfattning: sven Äsheden
Varför har ni valt att göra en studie om just ambulanspersonalens upplevelser av ÄterhÀmtning mellan uppdragen?
â Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av Ă„terhĂ€mtning mellan uppdragen berĂ€ttar Jonas och Torkel.
FörutsĂ€ttningar för Ă„terhĂ€mtning Utformning av arbetspass Deltagare i tĂ€tort upplevde att det inte alltid fanns tillrĂ€cklig tid för Ă„terhĂ€mtningen under lĂ„nga nattpass. â...passlĂ€ngden kan ibland vara för lĂ„ng⊠under ett lĂ„ngt nattpass, med patientbedömningar, bĂ„rbĂ€rning och bilkörning Ă€r det inte realistiskt att det skall fungera alla gĂ„nger.â Detta var inte en allmĂ€n uppfattning hos deltagarna. Det framstod en skillnad mellan glesbygdsstationer och de som lĂ„g i tĂ€tort. Flera av de intervjuade pĂ„ glesbygd beskrev att de Ă€r tröttare efter införande av delade dygn Ă€n tidigare dĂ„ de hade dygnstjĂ€nstgöring. Ute pĂ„ glesbygden fanns fördelar med dygnspassen. NĂ„gra av glesbygdsstationerna i undersökningsomrĂ„dena hade enkel vĂ€g upp till 2,5 timmars resvĂ€g mellan sjukhus och ambulansstation. Om de fick ett uppdrag strax innan de skulle gĂ„ av sitt pass kunde det innebĂ€ra flera timmars övertid. Timmar som dĂ„ togs www.s112.se
frĂ„n tid i hemmet som skulle anvĂ€nts till vila och Ă„terhĂ€mtning. âFĂ„r du en körning vid fel tidpunkt gĂ„r mycket av din Ă„terhĂ€mtning som du ska vara hemma till att ta sig tillbaka till stationen. Och sĂ„ ska du hit nĂ€sta dag igen.â Samma problem kunde uppstĂ„ pĂ„ ambulansstationerna i de norra delarna av landet dĂ€r det kunde ske akuta uppdrag frĂ„n ett sjukhus till ett annat sjukhus med specialistkompetens, detta kunde innebĂ€ra uppdrag pĂ„ uppemot 40 mils resvĂ€g enkel vĂ€g som dĂ„ ledde till förskjuten Ă„terhĂ€mtning. Inom verksamhet med dygnstjĂ€nstgöring upplevde personalen att det var viktigt att inte förlĂ€gga dygnstjĂ€nstgöring pĂ„ platser med hög belastning nattetid.
Resurser PĂ„ ambulansstationerna fanns överlag nĂ„gon form av möjlighet till fysisk trĂ€ning, logement eller vilorum för Ă„terhĂ€mtning. För att optimera Ă„terhĂ€mtningen utan en utökning av arbetsstyrkan, uppgav deltagarna att arbetsgivaren kunde skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för Ă„terhĂ€mtning pĂ„ ambulansstationen. â...det förekommer vilorum dĂ€r kollegor och andra rör sig och man blir liksomstörd nĂ€r man fĂ„r möjlighet att vila. Det Ă€r just det hĂ€r med att ha avskilt ostörda miljöer dĂ€r man fĂ„r vara ensam⊠// âŠsköna soffor, fĂ„töljer som man verkligen kan sĂ€tta sig ner och ta igen sig i nu nĂ€r
Fakta: magisterexamen
Fakultet: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjuk- vÄrd. UmeÄ Universitet. D-uppsats: Examensarbete, 15 hp. Författare: Jonas Andersson, Torkel Liljekvist Handledare: Anna Söderberg, Universitetslektor, senior vid Institutionen för omvÄrd- nad, UmeÄ Universitet
skiften Ă€r sĂ„ lĂ„nga⊠// ⊠man skulle kunna fĂ„nga Ă„terhĂ€mtningen bĂ€ttre genom att man ser till att personalen trivsâŠâ Den personal som hade tillgĂ„ng till jourrum nyttjade dessa i hög grad. Som resurser sĂ„gs inte bara tillgĂ„ng till platser att trĂ€na, Ă€ta, vila ut och föra samtal. Det nĂ€mndes ocksĂ„ att det saknades schemalagd tid för kompetensutveckling. De flesta stationer hade sporadiskt Ă„terkommande kurser och utbildningar, men deltagare i studien saknade nĂ„gon form av mer frekvent Ă„terkommande schemalagd utbildningstid, dĂ€r man i ett klinisktrĂ€ningscenter regelbundet kunde trĂ€na och uppdatera sin omvĂ„rdnads- och medicinska kompetens. âș samverkan 112 nr 3 2015
41