YUMI & TOMU • GUSTAF LORD
MARIA FRENSBORG
KAPITEL 1
PYSSEL OCH KOSTYMFIX
Hösten är här. Träden har släppt sina löv, det är kallt och lerigt och varenda kotte längtar till sommaren. Men så äntligen händer något kul mitt i mörkret – det är dags för halloween!
Yumi och Tomu ska strax gå bus eller godis, fast först måste de klä ut sig, förstås.
Inne i Pandaihuset står en stor låda mitt på golvet. Tomu tar ett stadigt grepp om lådan och tittar på Yumi.
”Ska jag?” frågar han.
Yumi nickar och ler.
Då välter Tomu lådans innehåll över golvet. Ut ramlar peruker och pickadoller, glitterbyxor och galoscher, mustascher och manschetter, kepsar och kalsonger.
Hela golvet förvandlas till ett hav av utklädningskläder. Tomu testar roliga hattar medan Yumi simmar runt bland prylarna.
Efter en stund tittar hon upp ur klädhögen och suckar.
”Jag hittar inget bra … I alla fall inget som känns som halloween.”
”Vad skulle du vilja vara, då?” frågar Tomu.
”En blodmumie”, svarar Yumi. ”Eller, en häxa, kanske. Du då?”
”En vampyr, tror jag”, säger Tomu. ”Äh, kom, vi fixar egna dräkter istället!”
RUTTNA BANANER
Till slut står en häxa och en vampyr
utanför Pandaihuset. De är redo för
kvällens viktigaste uppdrag: ATT FYLLA GODISHINKEN!
Yumi spanar ner i sin tomma hink.
”Jag känner det i benen, i tårna, och bakom vänster öra – idag kommer vi hem med en hel hög av godis.”
”En hög? Jag siktar på ett godisberg med egen hiss och utsiktsplats!” skrattar Tomu.
Så vandrar häxan Yumi och vampyren Tomu iväg längs trottoaren.
Det är kväll och solen har gått ner. Bara gatlyktorna kastar ett gult sken över marken.
En ensam kråka flyger över himlen och en svart katt smiter in bland buskarna.
”Du Tomu, var ska vi börja någonstans?” säger Yumi.
”Här, kanske?” Tomu pekar mot det första huset på Solrosvägen. ”Där fick vi ju massor förra året. De hade grymma chokladbjörnar, minns jag.”
”Ja, just det, perfekt!”
Yumi rättar till sin höga hatt, sedan går de tillsammans fram till Solrosvägen 1. Utanför dörren lyser en stilig pumpa, och över en cykel har någon hängt ett stort spindelnät. Men en sak är märklig – runt huset ligger mosade klasar med ruttna bananer …
