9789179774059

Page 1

ANDERS VÉGH BLIDLÖV EMMA FRANS

INNEHÅLL Förord 9 Vad Ă€r vetenskap? 10 UpptĂ€ckten av magsĂ„rsbakterien 13 Vetenskaplig metod 15 HandtvĂ€ttens fader . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Hur bevisar man nĂ„got? . . . . . . . . . . . 22 En kriminalhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Ovetenskapliga teorier 30 Styrs vĂ€rlden av ödlemĂ€nniskor? 32 Vad Ă€r en konspirationsteori? 35 Orsakar glass drunkningar? 40 BevisvĂ€rde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Lördagsgodisets mörka historia . . . . . . . . 48 Att tĂ€nka vetenskapligt . . . . . . . . . . . 52 Den osynlige bankrĂ„naren 54 Det Ă€r mĂ€nskligt att tĂ€nka fel 58 Olika typer av tankefel 61 Gruppens betydelse . . . . . . . 68 StĂ„ ut med ovissheten . . . . . . 70 Var inte rĂ€dd för att göra fel . . 73 Att forska Ă€r att gĂ„ skallgĂ„ng . . 76 Har forskarna alltid rĂ€tt? 79
SvĂ€ltkatastrofen som uteblev . . . . . . . . . 82 Ta del av andras kunskap . . . . . . . . . . . 84 Geni eller makens assistent? 86 NĂ„ ut med vetenskap 90 Hur jakten pĂ„ Usama bin Ladin minskade förtroendet för vaccin . . . . . . 95 Alla kan tĂ€nka vetenskapligt och göra skillnad 98 TĂ€nk som en forskare – fyra knep . . . . . 101 Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

HUR LÅNGT

ÄR DET TILL MÅNEN?

NÄR SLUTAR MAN ATT VÄXA?

VARFÖR BLIR MÄNNISKOR SJUKA?

8
? !

NÄR JAG VAR barn bombarderade jag mina förĂ€ldrar med frĂ„gor. Jag var nyfiken och ville förstĂ„ vĂ€rlden. Min mamma och pappa gjorde sitt bĂ€sta för att svara pĂ„ frĂ„gorna Ibland var det istĂ€llet min storebror Jocke som stod för svaren, och jag trodde pĂ„ allt han sa .

NÀr jag en dag ÄterberÀttade nÄgot som Jocke hade sagt blev jag utskrattad av mina kompisar Han hade lurat i mig nÄgot som inte alls var sant Jag skÀmdes och kÀnde mig som en idiot Efter det var jag vaksam eftersom jag inte ville bli lurad igen

Jag insÄg att det inte gick att lita pÄ allt jag hörde, sÀrskilt inte sÄdant som kom frÄn min storebror IstÀllet behövde jag kolla upp saker sjÀlv .

SÄ smÄningom insÄg jag att jag inte alltid kunde lita helt pÄ det mina förÀldrar sa Inte heller pÄ det som stod i tidningen eller sÄdant jag lÀrde mig i skolan Det berodde inte pÄ att nÄgon avsiktligt försökte lura mig, utan för att man med hjÀlp av forskning hittat nya, mer sanna svar pÄ mina frÄgor

Det kÀndes spÀnnande att alla frÄgor Ànnu inte var besvarade, och nÀr jag blev Àldre ville jag sjÀlv bidra till att göra vÀrlden lite klokare DÀrför bestÀmde jag mig för att bli forskare Idag Àr jag epidemiolog och studerar sjukdomar och vad som ökar risken för ohÀlsa

Efter nÄgra Är som forskare insÄg jag att kunskapen inte nÄdde ut utanför forskningslabben tillrÀckligt mycket DÀrför arbetar jag idag ocksÄ med att förklara vad forskning Àr och berÀtta vad vi har lÀrt oss genom att forska. Med den hÀr boken hoppas jag att du som lÀser kommer upptÀcka att det bor en forskare i dig och att vi allihop kan bli lite klokare om vi plockar fram vÄr inre forskare och tÀnker vetenskapligt

Jakten pÄ kunskap Àr ett spÀnnande Àventyr och jag Àr sÄ glad att ni vill följa med mig pÄ jakt efter sanningen!

HĂ€lsningar, Emma Frans

vad Àr vetenskap?

VETENSKAP ÄR EN SAMLING METODER

NÀr du funderar pÄ vad vetenskap Àr kanske du tÀnker pÄ att utforska rymden eller att blanda kemiska Àmnen pÄ ett laboratorium. Och visst kan det vara vetenskap, men vetenskap Àr ocksÄ sÄ mycket mer.

Vetenskap Àr en samling metoder som hjÀlper oss att ta reda pÄ hur det verkligen ligger till. Det Àr ett arbete dÀr forskaren stegvis samlar in kunskap. Det kan liknas vid att lÀgga ett pussel dÀr det krÀvs mÄnga bitar och mycket tid innan man fÄr en tydlig bild av vad motivet verkligen förestÀller. PÄ samma sÀtt behövs det ofta mÄnga studier och mycket tid innan vetenskapen kan ge svar pÄ vad som egentligen stÀmmer, och inte ens dÄ brukar det handla om absoluta sanningar. IstÀllet pratar forskare om evidens, vilket betyder att det finns vetenskapligt stöd för nÄgot. NÀr det finns mycket vetenskapligt stöd för att nÄgot stÀmmer, nÀr vi har mÄnga pusselbitar pÄ plats, sÀger man att evidensen Àr starka.

10

Ibland kommer det ny forskning som innebÀr att vi mÄste omvÀrdera det vi tidigare trodde pÄ.

TĂ€nk dig att du lĂ€gger ett pussel som ser ut att förestĂ€lla en anka, men helt plötsligt hittar du en bit som förĂ€ndrar bilden – det du trodde var en anknĂ€bb Ă€r egentligen ett par kaninöron, och plötsligt inser du att pusslet egentligen förestĂ€ller en kanin.

Vad förestÀller bilden?

Testa att vrida pĂ„ boken. Är det en anka eller en kanin?

PÄ samma sÀtt hÀnder det ibland att en ny forskningsstudie ger oss en pusselbit som helt Àndrar det vi trodde oss veta och tvingar oss att börja tÀnka pÄ ett helt nytt sÀtt. En sÄdan förÀndring, frÄn ett tankesÀtt till ett annat, brukar kallas för ett paradigmskifte.

11

UPPTÄCKTEN AV

MAGSÅRSBAKTERIEN

I BÖRJAN AV 1980 ­talet gjorde forskarna Barry Marshall och Robin Warren ett mĂ€rkligt fynd: de hittade en ny typ av bakterie i magen pĂ„ flera patienter med magsĂ„r. De bĂ„da forskarna misstĂ€nkte att det var den hĂ€r bakterien som orsakade sjukdomen.

Men andra forskare vÀgrade att lyssna, för de ansÄg sig redan veta vad magsÄr berodde pÄ: stress, dÄlig kost, rökning, alkohol och genetiska faktorer. Det hade man ju vetat i hundra Är. Dessutom visste vÀl alla att bakterier inte kunde leva i magsÀckens mycket sura miljö.

Det Àr sÄklart aldrig kul nÀr folk vÀgrar lyssna pÄ vad man har att sÀga, men det var sÀrskilt frustrerande för Barry och Robin eftersom de insÄg att deras upptÀckt skulle kunna leda till bÀttre behandlingar, sÄ att mÀnniskor med magsÄr slapp lida.

BARRY SKULLE BEVISA ATT HAN

HADE RÄTT GENOM ATT UTFÖRA ETT EXPERIMENT PÅ EN MÄNNISKA.

Eftersom Barry inte sÄg nÄgon annan utvÀg bestÀmde han

sig för att han skulle bevisa att han hade rÀtt genom att utföra ett experiment pÄ en mÀnniska. Och inte pÄ vilken mÀnniska som helst, utan pÄ den enda som verkligen visste vad experimentet innebar, nÀmligen han sjÀlv. Barry blev alltsÄ sin egen försökskanin.

13

I juli 1984 blandade han en dryck bestÄende av köttbuljong och miljarder bakterier till en Àcklig sörja, som han sedan drack. Redan efter nÄgra dagar kom illamÄendet och Barrys fru pÄpekade Àven att hans andedrÀkt luktade illa. Efter ytterligare nÄgra dagar började han krÀkas. Barry sjÀlv upplevde ocksÄ att han var trött och att han samtidigt hade svÄrt att sova.

Prover visade att bakterien, som fick namnet Helicobacter pylori, nu fanns i hans mage. UpptĂ€ckten gladde Barry –Àntligen hade han lyckats bevisa att bakterien faktiskt kunde orsaka sjukdom.

ÄNTLIGEN HADE BARRY

LYCKATS BEVISA ATT BAKTERIEN FAKTISKT KUNDE ORSAKA SJUKDOM

NÄR BARRY TILLFRISKNADE skrev han en rapport om sitt experiment som publicerades 1985. Ganska precis tjugo Ă„r senare stod han Ă„terigen med en dryck i sin hand, pĂ„ vĂ€g att ta en klunk, men istĂ€llet för en bakteriesörja var det nu ett glas med champagne, som han höjde till Konungens skĂ„l pĂ„ Nobelbanketten i BlĂ„ hallen. Barry var nĂ€mligen i Stockholm för att ta emot Nobelpriset, som han det Ă„ret tilldelats tillsammans med Robin Warren.

Deras fynd resulterade i ett sÄ kallat paradigmskifte som gjorde att en tidigare mycket vanlig folksjukdom nu kunde botas med en veckas antibiotikabehandling.

14

VETENSKAPLIG METOD

Vetenskaplig metod kan lĂ„ta krĂ„ngligt, men det Ă€r det inte . Det handlar egentligen bara om att stĂ€lla olika frĂ„gor, se sig omkring och testa olika saker – precis som vi alla gör varje dag . En forskare som försöker fĂ„ ny kunskap om nĂ„got formulerar ett pĂ„stĂ„ende – en hypotes – och testar sedan om det stĂ€mmer .

15

FörestĂ€ll dig att du vaknar en morgon och tĂ€nker: Idag Ă€r det shortsvĂ€der! Det hĂ€r Ă€r dĂ„ din hypotes. Ibland kan du överge tanken direkt – det Ă€r trots allt februari, och allt du har lĂ€rt dig om vĂ€der och vind och alla gĂ„nger du har frusit i för tunna klĂ€der gör att du snabbt inser att det inte Ă€r en bra idĂ© att ha shorts idag.

Men om vi istÀllet tÀnker oss att det Àr mitten av maj och att vÀdret har vÀxlat mellan 10 grader med regn och 25 grader med solsken den senaste veckan. DÄ kan det ju kanske vara shortsvÀder idag.

För att slippa frysa hela dagen bestÀmmer du dig för att undersöka saken nÀrmare. Du tittar ut genom fönstret för att se ifall det regnar eller om solen skiner. Du kollar ocksÄ pÄ trÀdens rörelser för att se hur mycket det blÄser, och slutligen tar du en titt pÄ termometern för att se hur varmt det Àr i luften.

Du kan ocksÄ testa dig fram och göra ett experiment, till exempel genom att gÄ ut i shorts pÄ balkongen.

Efter att ha gjort allt det hÀr kan du göra en bra bedömning ifall det Àr shortsvÀder eller inte, Ätminstone just nu.

16

PÅ LIKNANDE SÄTT observerar och experimenterar forskare för att förstĂ„ nĂ„gonting bĂ€ttre eller för att hitta lösningar pĂ„ olika problem. Kanske stĂ€mmer observationerna och experimenten med det man trodde, dĂ„ stödjer de hypotesen. Men ibland gĂ„r resultaten emot det man förvĂ€ntade sig och dĂ„ mĂ„ste forskarna förkasta sin hypotes.

STÄMMER OBSERVATIONERNA

OCH EXPERIMENTEN MED DET MAN TRODDE, DÅ STÖDJER DE HYPOTESEN

Forskare bygger vidare pĂ„ kunskap som redan finns och utgĂ„r frĂ„n andra forskares studier nĂ€r de prövar sin hypotes – precis som du bedömer vĂ€dret efter hur det var igĂ„r, hur det brukar vara en viss Ă„rstid och utifrĂ„n vad meteorologerna sĂ€ger pĂ„ tv.

Vissa vetenskapliga upptÀckter Àr dock sÄ revolutionerande att de helt Àndrar pÄ det experterna tidigare trott. Om man Àr den första som upptÀcker nÄgot nytt kan det dÀrför vara svÄrt att övertyga andra om att man har rÀtt.

17

EN KRIMINALHISTORIA

Det Ă€r en het sommardag i slutet av juli 2018. Termometern visar 27 grader i skuggan. Men i StrĂ€ngnĂ€s domkyrka Ă€r luften sval. Plötsligt bryts lugnet – tvĂ„ unga mĂ€n som smugit sig in i sakristian lyfter en slĂ€gga och krossar glaset till montern som innehĂ„ller drottning Kristina den Ă€ldres och kung Karl IX:s begravningsregalier. Blixtsnabbt lĂ€gger de ner tvĂ„ guldkronor och ett riksĂ€pple i sin svarta vĂ€ska och försvinner frĂ„n platsen. Bytet uppskattas vara vĂ€rt 65 miljoner kronor.

RÄnet följs av en lÄng polisutredning. MÄlet Àr att fÄ tillbaka de oersÀttliga regalierna och hitta tjuvarna. Men hur ska poliserna lyckas med det?

24

FÖRST OCH FRÄMST mĂ„ste de leta efter spĂ„r – ledtrĂ„dar som kan leda dem till gĂ€rningsmĂ€nnen. Det kan handla om vittnen som sett eller hört nĂ„got misstĂ€nkt, filmer frĂ„n övervakningskameror eller DNA­spĂ„r som lĂ€mnats pĂ„ brottsplatsen. Ibland kan polisen ha tur och hitta tjuvarna nĂ€r de försöker sĂ€lja stöldgodset. Om de hittar en misstĂ€nkt gĂ€ller det att ha tillrĂ€ckligt med bevis för att nĂ„gon Ă€r skyldig, annars kan den misstĂ€nkte inte dömas i domstol.

NÀr poliserna Per­Magnus och PÀr kommer till brottsplatsen senare samma dag pÄgÄr en mÀssa i kyrkan. Efter en snabb titt lÀmnar de sedan kyrkan för att prata med vittnen pÄ plats. Kyrkoherden berÀttar att han sÄg tvÄ mÀn skynda sig ivÀg pÄ cykel. Andra vittnen uppger att de sÄg tvÄ personer med en stor vÀska cykla ner mot stranden och hoppa i en bÄt.

VITTNEN UPPGER ATT DE SÅG TVÅ PERSONER

MED EN STOR VÄSKA CYKLA NER

MOT STRANDEN

Under tiden undersöks brottsplatsen av en kriminaltekniker som hittar blodspÄr pÄ golvet och i montern. Tjuvarna mÄste alltsÄ ha skurit sig nÀr de krossade glaset. Blodet skickas pÄ analys, som visar att det tillhör en 21­Ärig man som polisen kÀnner till sedan tidigare. Polisen har nu en misstÀnkt gÀrningsman som de efterlyser. Jakten fortsÀtter, men de hittar varken mannen eller stöldgodset. Vad ska de ta sig till?

25

NÅGRA MÅNADER SENARE, i september samma Ă„r, överlĂ€mnar sig mannen sjĂ€lvmant till polisen. Han har tröttnat pĂ„ att hĂ„lla sig gömd. De stulna regalierna Ă€r dĂ€remot fortfarande spĂ„rlöst försvunna.

Strax efter att rĂ€ttegĂ„ngen mot mannen, som nu fyllt 22 Är, inleds i Eskilstuna i början av 2019 görs en mĂ€rklig upptĂ€ckt. NĂ„gon har skrivit ”BOMB” utanpĂ„ en soptunna vid en parkeringsplats. Polis kallas till platsen, men i soptunnan ligger inte nĂ„gon bomb – dĂ€remot tvĂ„ kungliga guldkronor och ett riksĂ€pple.

26

Polisens kriminaltekniker undersöker fyndet och hittar spÄr av 22­Äringens blod, men ocksÄ blodet frÄn en 26 ­Ärig man, som grips samma kvÀll. Men Àr 26 ­Äringen verkligen den andra gÀrningsmannen? Vittnenas beskrivningar passar inte in pÄ honom. Bevisen hÄller alltsÄ inte!

Men nĂ€r polisen bestĂ€mmer sig för att titta nĂ€rmare pĂ„ 26 ­Äringens bankkonto hittar de nĂ„got som vĂ€cker deras nyfikenhet. Han hade gjort en swish­betalning samma dag som stölden Ă€gde rum. I meddelandetexten stod det ”Tack”.

Numret spÄras och visar sig tillhöra en lÀkare vid Södersjukhuset. Polisen kontaktar lÀkaren, som berÀttar att han i somras hjÀlpte ett par killar som hade fÄtt motorstopp utanför hans lantstÀlle pÄ en ö i MÀlaren, strax utanför StrÀngnÀs. LÀkarens beskrivning av mÀnnen i bÄten stÀmmer in pÄ 22­Äringen och 26 ­Äringen. VittnesmÄlet medför ocksÄ att fler vittnen kan höras. Till slut finns tillrÀckligt starka bevis för att de tvÄ misstÀnkta Àr skyldiga och de bÄda mÀnnen döms till fyra och ett halvt Ärs fÀngelse för grov stöld och för försök till grov stöld.

TACK VARE DNA-SPÅR OCH LISTIGT

DETEKTIVARBETE LYCKADES

POLISEN INTE BARA FÅ TILLBAKA DE VÄRDEFULLA REGALIERNA – DE FICK OCKSÅ FAST TJUVARNA.

Idag Ă€r sĂ„vĂ€l guldkronorna som riksĂ€pplet tillbaka i StrĂ€ngnĂ€s domkyrka – i tryggt förvar bakom nya sĂ€krare glasmontrar. Efter stölden fick domkyrkan ett uppsving och antalet besökare som vill se de omtalade dyrgriparna Ă€r nu fler Ă€n nĂ„gonsin.

27

DEN OSYNLIGE BANKRÅNAREN

Den 19 april 1995 gÄr en man vid namn McArthur Wheeler in pÄ en bank i den amerikanska staden

Pittsburgh. Under pistolhot rÄnar han banken, gÄr vidare till nÀsta bank och rÄnar Àven den.

Wheeler bÀr inte nÄgon mask och rÄnen sker i fullt dagsljus, sÄ tvÄ övervakningskameror lyckas fÄ tydliga bilder av hans ansikte. Bilderna visas samma kvÀll pÄ nyheterna och strax dÀrefter kan Wheeler gripas i sitt hem.

Ingen Ă€r förvĂ„nad över det snabba gripandet – utom Wheeler sjĂ€lv, som utbrister: ”Men jag hade ju pĂ„ mig saften!”

54

Det visar sig att Wheeler hade gnuggat in ansiktet med citronsaft för att göra sig osynlig. Han visste att citronsaft anvĂ€nds som osynligt blĂ€ck och hade dĂ€rför nĂ„tt den –enligt honom – logiska slutsatsen att citronsaft borde göra hans ansikte osynligt för kameror.

Wheeler lyckades inte göra sig sjĂ€lv osynlig, dĂ€remot lyckades han hamna i en bok som listade ”vĂ€rldens dummaste brottslingar”, och nĂ€r professor David Dunning lĂ€ste om historien bestĂ€mde han sig för att nĂ€rmare studera varför vissa mĂ€nniskor gör sĂ„ hĂ€r konstiga misstag. Tillsammans med sin doktorand Justin Kruger kom han fram till ett fenomen som idag kallas Dunning–Kruger­effekten.

Dunning–Kruger­effekten innebĂ€r att mĂ€nniskor som inte Ă€r sĂ„ skickliga oftare tror att de Ă€r bĂ€ttre pĂ„ nĂ„got Ă€n vad de Ă€r. Förklaringen kan enligt David Dunning vara att de saknar förmĂ„gan att avgöra ifall de kan eller inte – det krĂ€vs ju en viss typ av kunnighet för att göra en sĂ„dan bedömning. Vissa kritiker menar att andra faktorer ligger bakom. SĂ„ i framtiden kanske vi kommer att ha en annan syn pĂ„ fenomenet.

DET ÄR INTE bara personer som inte kan saker som överskattar sig sjĂ€lva – de flesta av oss gör det hela tiden. Vi tror ofta att vi Ă€r bĂ€ttre pĂ„ nĂ„got Ă€n vad vi Ă€r, och det fĂ„r oss att tro att vi Ă€ven Ă€r bĂ€ttre Ă€n andra.

Ett klassiskt exempel Ă€r en studie dĂ€r man frĂ„gade ett gĂ€ng bilförare om de tyckte att de körde bĂ€ttre eller sĂ€mre Ă€n de flesta andra bilförare. Hela 93 procent svarade ” jag kör bĂ€ttre”. Men alla kan ju inte ha rĂ€tt, det Ă€r omöjligt! Det hĂ€r Ă€r ett exempel pĂ„ hur vi överskattar vĂ„r egen förmĂ„ga.

55
LĂ€s mer om Dunning-Kruger-effekten.

1

Bilden visar hur mycket vi kan jÀmfört med hur mycket vi tror oss kunna.

2

Om vi vet lite om ett Ă€mne tror vi kanske att vi vet det som vi behöver veta. Vi tĂ€nker typ ”Hur svĂ„rt kan det vara?”.

3

Ju mer vi sÀtter oss in i Àmnet, desto mindre överskattar vi vÄr förmÄga.

4 Verkliga experter underskattar istÀllet sin skicklighet.

DET HÄR TÅL att tĂ€nkas pĂ„: Vem lyssnar du pĂ„? Den som Ă€r sjĂ€lvsĂ€ker, men som kanske inte kan sĂ„ mycket om Ă€mnet, eller en expert som vet mer, men som inte skryter med sina kunskaper?

Det Ă€r inte alltid den mest tvĂ€rsĂ€kra personen som har rĂ€tt, dĂ€rför Ă€r det viktigt att vara kritisk – Ă€ven mot sig sjĂ€lv. Kanske finns det nĂ„gon annan som har bĂ€ttre koll Ă€n du? DĂ„ kan det vara klokt att lyssna pĂ„ den personen istĂ€llet för att försöka övertyga alla om att du har rĂ€tt.

JAG TROR ATT JAG ÄR SÄMRE PÅ NÅGOT ÄN VAD JAG ÄR
56
JAG TROR ATT JAG ÄR BÄTTRE PÅ NÅGOT ÄN VAD JAG ÄR
FörmÄga VAD JAG TROR ATT JAG KAN
VAD JAG FAKTISKT KAN
DUNNING-KRUGEREFFEKTEN kan ocksÄ beskrivas sÄ hÀr:

EXPERIMENT

SKRIV ETT HEMLIGT MEDDELANDE MED OSYNLIGT BLÄCK

Du behöver:

· Ett papper

· En trasig penna eller annat spetsigt föremÄl

· Citronsaft

· En glödlampa eller annan vÀrmekÀlla

SÄ hÀr gör du:

1

Doppa pennspetsen i citronsaft och skriv ditt hemliga meddelande pĂ„ pappret. Se till att inte trycka för hĂ„rt – annars syns det vad du har ristat in. LĂ„t pappret torka och ge det sedan till en kompis som kan bevara hemlisar.

2

Be kompisen hÄlla pappret över en lampa sÄ att pappret vÀrms upp. Andra vÀrmekÀllor fungerar ocksÄ, till exempel en hÄrtork eller ett strykjÀrn. (OBS! AnvÀnd inte ett levande ljus, för dÄ kan pappret börja brinna.)

3

Som genom magi framtrÀder snart texten pÄ pappret och din kompis kan lÀsa ditt hemliga meddelande!

Vetenskapen bakom experimentet:

CITRONSAFT ÄR ganska fĂ€rglöst och dĂ€rför Ă€r det svĂ„rt att se det hemliga meddelandet nĂ€r det har torkat. Men Ă€ven om citronsaften Ă€r fĂ€rglös innehĂ„ller den molekyler, till exempel citronsyra – ett organiskt Ă€mne som delvis bestĂ„r av kol, och som blir mörkare nĂ€r det blir varmt.

57

TÄNK SOM EN FORSKARE

Text © Emma Frans 2022

Bild © Anders Végh Blidlöv 2022

Formgivning: Caroline Linhult

Redaktör: Annika Meijer

Utgiven av Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm

BILDKÄLLOR:

Sid 8 + 103 (Emma Frans): © Mattias Barda

Sid 11: © ”Kaninchen und Ente”, Fliegende BlĂ€tter 1892

Sid 23, 27 vÀnster (DNA-spiral): © Vikks/Shutterstock com

Sid 23, ovan (modern fantombild): © AETN UK

Sid 23, nedan (traditionell fantombild): © Polisen

Sid 28: Royal Collection Trust/© Her Majesty Queen Elizabeth II 2022

Sid 29 (solsystem): © Withan Tor/Shutterstock com

Sid 29 (tekanna): © Shushan Harutyunyan/Shutterstock com

Sid 32: (bildmontage) © Lorna Roberts/Shutterstock com, © Aulia Ananta/Shutterstock com, © Dangdumrong/Shutterstock com, Sid 66: Edward H Adelson (CC BY-SA 4 0)

Sid 74, vÀnster (pennor):© Sofie Lindberg, Museum of Failure

Sid 74, mitten (ketchupflaska), 75, mitten (spel): © AP Photo/James Brooks

Sid 74, mitten (parfymflaskor): © Samuel West

Sid 75, vÀnster (lÀskflaska): © Petr Svoboda/Shutterstock.com

Sid 75, mitten (chips): © Museum of Failure

Bakgrundsbilder:

Insida pĂ€rm, för- och eftersĂ€ttssidor, 38–39: © Betacam-SP/Shutterstock com

Sid 8–9, 22–23, 102–103: © Sunward art/Shutterstock com

Sid 52–53, 88–89, 100–101: © Perepadia Y/Shutterstock.com

Tryckt hos Livonia Print, Lettland 2022

ISBN 978-91-7977-405-9

www bonniercarlsen se

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.