9789178873913

Page 1

www.bonnierfakta.se

Bonnier Fakta Àr ett imprint inom Bokförlaget Forum

Copyright © Anders SödergÄrd 2022

Redaktör: Minna Tunberger

Faktagranskare: Helene Rundqvist

Omslag: Mikael Engblom

Tryckt hos Scandbook, eu 2022 isbn 978-91-7887-391-3

Inledning 7

1. DÀrför förbÀttras dina odds 18

2. Den bÀsta aktiviteten 40

3. Motion före och efter operation 56

4. Cellgifter och fysisk aktivitet – det gĂ„r! 66

5. StrÄlning + motion = strÄlande 76

6. Rörelse frÄn sjuksÀngen 88

7. Minska smÀrta, trötthet och andra besvÀr 94

8. Lindra lymfödem 112

9. Bli lugnare med yoga och förundran 118

10. Planera, reflektera och utvÀrdera 126

Efterord 139

Referenser 145

Register 153

Tack! 159

Det Àr inte för inte som jag vÀljer att kalla den hÀr boken Cancerkampen, eller att jag pratar om min resa genom cancerbehandlingarna som en kamp. Inte för att det Àr nÄgon tÀvling eller en prestation som vi mÄste klara av. Nej, det Àr ingen kamp för oss individer som mÄste vinnas, för ibland finns ingen bot. Det Àr en kamp i den bemÀrkelsen att vi har drabbats av nÄgot som vi inte har önskat men ÀndÄ tvingas att uthÀrda. Det Àr ocksÄ en kamp för att fÄ fler i samhÀllet att stÀlla upp och hjÀlpa drabbade, liksom att föra forskningen framÄt och hjÀlpa till att sprida den till allmÀnheten.

Jag har skrivit den hÀr boken för att belysa nÄgot som forskarna har vetat lÀnge men som Ànnu inte Àr kÀnt för gemene man. NÀmligen hur viktigt det Àr att vi rör pÄ oss för att fÄ bÀsta möjliga effekt av vÄra cancerbehandlingar. Redan pÄ 1980-talet sÄg forskarna att konditions- och styrketrÀning minskade den cancerrelaterade trötthet som kallas fatigue, men Àven smÀrta, illamÄende och andra besvÀr som vi cancerpatienter riskerar att drabbas av. Forskarna upptÀckte att livskvaliteten och mÄendet förbÀttrades, liksom uthÄlligheten och den fysiska styrkan.

Det som kom att förvĂ„na forskarna var hur stora effekter som kunde visas rent objektivt med hjĂ€lp av blodprov och andra mĂ€tvĂ€rden. De patienter som hade lottats till en fysbehandling –som komplement till den traditionella med operation, strĂ„lning och cellgifter – klarade i större utstrĂ€ckning att genomgĂ„ samtliga behandlingar. Det i sig bĂ€ddade för större chans att uppnĂ„ behandlingsmĂ„len oavsett om de handlade om lindring eller bot.

7
Inledning

SÄ hÀr pÄ 2020-talet finns det otaliga studier som visar hur bra det Àr att motionera medan vi behandlas. Dessutom Àr det en hel del som tyder pÄ att fysisk aktivitet som sÄdan kan förstÀrka cellgifternas och strÄlningens cancerdödande effekter. Det finns Àven det som tyder pÄ att fysisk aktivitet har tumörhÀmmande egenskaper i sig sjÀlvt! Det sistnÀmnda Àr framförallt resultat frÄn djurstudier och studier pÄ mÀnskliga celler i laboratorier, vilket inte alltid gÄr att överföra rakt av till levande mÀnniskor. Visserligen finns det epidemiologiska studier som visar att vi har större chans att överleva och att vi fÄr fÀrre Äterfall ju mer vi motionerar. Men dÀr Àr det lite svÄrt att vara sÀker pÄ om det handlar om trÀningen som sÄdan, eller om det bara Àr sÄ att de som har en snÀllare cancerform Àr de som rör sig mer. Eller att de som rör sig mer har nÄgon annan hÀlsosam vana, eller att det handlar om en kombination av flera saker. Trots detta Àr forskningsresultaten lovande och kommer förhoppningsvis att bekrÀftas i kommande studier.

NÄgot som emellertid stÄr fullkomligt klart Àr att vi fÄr bÀttre immunförsvar nÀr vi rör pÄ oss. Och dÄ ska man veta att immunförsvaret Àr vÄrt viktigaste fundament i striden mot cancer. Fysisk aktivitet bidrar Àven till att den generella inflammationsgraden i kroppen blir lÀgre, att DNA-reparationssystemet effektiviseras, liksom blodförsörjningen, koagulationssystemet och regleringen av hormonnivÄer. System som Àr viktiga i kampen mot cancer.

TÀnk att nÄgot sÄ naturligt som att röra pÄ kroppen kan ge sÄ kraftfulla effekter!

UtgÄ frÄn dina förutsÀttningar

Som tur Àr finns det redan slipade kirurger och skickliga onkologer som kan ge dig rÀtt medicinska behandlingar, som kirurgi,

8

cellgifter och strÄlning. Dessutom Àr det mÄnga olika yrkesgrupper som engageras för att hjÀlpa oss cancerdrabbade, det behövs till exempel bÄde ingenjörer och sjukhusfysiker för att berÀkna strÄldoser. Det har ocksÄ gjorts stora framsteg inom immunterapier, mÄlinriktade lÀkemedel och hormonbehandlingar. Den del som jag sjÀlv har goda kunskaper i, och som jag kommer att ta upp i den hÀr boken, Àr hur du boostar dig sjÀlv i allt detta med hjÀlp av fysisk aktivitet.

Jag drabbades av en elakartad hjÀrntumör som 25-Äring och arbetar idag utöver mitt jobb som lÀkare som personlig trÀnare och grupptrÀningsinstruktör. Med andra ord vet jag bÄde hur det Àr att leva med cancer och hur man kan pÄverka genom att motionera.

NÄgot som jag brukar nÀmna nÀr jag coachar cancerdrabbade som vill börja trÀna Àr, att du behöver utgÄ frÄn just dina förutsÀttningar och erfarenheter av att röra pÄ dig. Kanske vet du precis hur du ska gÄ till vÀga och behöver bara hitta motivationen för att komma i gÄng? Kanske har du aldrig nÄgonsin trÀnat tidigare och har ingen aning om var eller hur du ska börja? Fördelen med att vara ovan Àr att i princip allt du gör pÄ rörelsefronten kommer att ge resultat. NÄgonstans mÄste du börja och varje sekund du motionerar har betydelse. Du ska bara tÀnka pÄ att öka trÀningsdosen allt eftersom över en lÀngre tid. Hur snabbt det kan ske Àr individuellt, dÀrför gör du klokt i att rÄdgöra med nÄgon pÄ din onkologklinik för att fÄ tips och rÄd.

Vetenskapligt och biverkningsfritt

NÄgot som jag sjÀlv har haft som morot Àr vetskapen om att det finns vetenskap som sÀger hur viktigt det Àr att trÀna under de traditionella behandlingarna. Vetenskap som visar att det mildrar

9

biverkningarna och att det ökar chanserna att klara av allt det tuffa. För de allra flesta cancerformer Àr kirurgi den mest effektiva behandlingen, speciellt de gÄnger det gÄr att operera bort all tumörmassa. DÀrför gör kirurgerna oftast den första insatsen. Ibland ges lÀkemedel eller strÄlning först för att minska en tumör och göra den lÀttare att operera, men vanligtvis kommer de behandlingarna senare. StrÄlnings- och cellgiftsbehandlingar Àr vÀldigt kraftfulla och förstör Àven friska celler. DÀrför kan du som behandlas drabbas av en mÀngd biverkningar pÄ bÄde kort och lÄng sikt. Ju högre doser desto större risk för biverkningar, men ocksÄ större chans att besegra cancern.

BerÀkningen av strÄlnings- och lÀkemedelsdoser baseras pÄ vad lÀkarna anser skapar de bÀsta förutsÀttningarna för att uppnÄ behandlingsmÄlen. Medan möjligheten att slutföra dem bland annat beror pÄ hur vÀl du som patient tolererar biverkningarna. Det brukar erbjudas lÀkemedel för att behandla en del av biverkningarna men det Àr svÄrt att rÄ pÄ alla symtom. Dessutom medför varje enskilt lÀkemedel en egen flora av biverkningar. Ibland kan det inte hjÀlpas och i cancersammanhang kan priset för att bli frisk vara högt, dÀrför Àr jag glad över att hÀr kunna presentera en kompletterande biverkningsfri metod.

En metod som har potential att förbÀttra resultaten av alla tuffa behandlingar och som ökar dina möjligheter att lyckas ta dig igenom och slutföra alla planerade behandlingar. En metod som garanterat kommer att boosta ditt mÄende.

Det Àr redan sÄ mycket runtomkring oss cancerpatienter och vÄra anhöriga som inte gÄr att pÄverka. DÄ kan det kÀnnas bÄde befriande och stÀrkande att hitta nÄgot konkret att ta tag i dÀr du dessutom kan uppleva förbÀttring sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Lita pÄ mig nÀr jag sÀger att fysisk aktivitet kan hjÀlpa dig, lita pÄ forskningen som visar att varje minut du rör dig Àr vÀl investerad tid.

10

Varje Är publiceras mer Àn en miljon vetenskapliga artiklar och ingen hinner gÄ igenom samtliga, dessutom invÀntar vi resultat frÄn nÄgot som stÀndigt efterfrÄgas i forskarvÀrlden: fler randomiserade kontrollerade studier. Redan nu finns det tack och lov övertygande evidens pÄ cancerpatienter som Àgnat sig Ät fysisk aktivitet, inte sÄ konstigt med tanke pÄ alla tiotal Är som det har forskats pÄ omrÄdet. MÄnga av de studier som jag har gÄtt igenom Àr sammanstÀllningar och analyser av andra studier inom cancer och fysisk aktivitet, sÄ kallade systematiska översikter och metaanalyser. NÄgra av fördelarna med dessa Àr att man har möjlighet att jÀmföra vÀldigt mÄnga individer och resultat pÄ samma gÄng. Dessutom har de ingÄende studierna granskats noggrant dÀr endast sÄdana som har bedömts vara av god vetenskaplig kvalitet tagits med. Mot motionsrevolution!

MĂ„nga tror fortfarande att det Ă€r farligt att motionera med cancer och anser att det Ă€r helt otĂ€nkbart att göra under pĂ„gĂ„ende behandlingar. Redan nĂ€r jag fick min cancerdiagnos, 2006, fanns studier som visade hur positivt det Ă€r att Ă€gna sig Ă„t rörelse Ă€ven under behandlingar. ÄndĂ„ avrĂ„ddes jag frĂ„n kroppsliga anstrĂ€ngningar. Idag finns Ă€nnu tydligare evidens, men det verkar Ă€ven pĂ„ 2020-talet vara sparsamt med uppmuntran kring att trĂ€na under behandling. Fler och fler onkologkliniker vĂ€rlden över börjar Ă€ntligen implementera detta men vi har en bit kvar innan fysisk aktivitet ses som en naturlig del av cancerbehandlingar. Det Ă€r helt enkelt hög tid att motionsrevolutionera cancervĂ„rden!

Evidensen för fördelarna med fysisk aktivitet och cancer Ă€r som allra tydligast för de vanligaste cancerformerna, vilket i och för sig inte Ă€r sĂ„ konstigt. Sjukdomar som drabbar mĂ„nga mĂ€nniskor – i

11

cancervĂ€rlden exempelvis bröstcancer, prostatacancer, lungcancer och tarmcancer – erbjuder ett stort antal mĂ€nniskor att studera, vilket gör att dessa former i regel Ă€r vĂ€lstuderade. De positiva effekterna med att trĂ€na gĂ€ller för mĂ„nga cancerformer, men för att sĂ€kerstĂ€lla nytta kontra risk för varje enskild cancersjukdom krĂ€vs Ă€nnu fler studier. Å andra sidan spelar det ingen större roll eftersom det knappast kommer att försĂ€mra för dig att fĂ„ mer hĂ„llfasta mjukdelar och skelett och att bli starkare, stabilare, rörligare och uthĂ„lligare.

Det som verkar gÀlla överlag Àr ju mer desto bÀttre, men pÄ samma gÄng Àr allt som blir av oerhört mycket bÀttre Àn ingenting alls. DÀrför tycker jag att du ska vara nöjd med varenda liten stund du fÄr till. SÄ lite som en 30 sekunders maxad rusch springande eller pÄ motionscykel ger kraftfulla effekter i kroppen. Och orkar du inte ta dig för det och i stÀllet vÀljer att ta en promenad, sÄ ger det goda effekter det med.

Anpassa lagom

För dig som har drabbats, dina anhöriga och vÄrdpersonalen Àr det dock viktigt att komma ihÄg att fysisk aktivitet kan kÀnnas som det sista du vill Àgna dig Ät nÀr du gÄr igenom cancerbehandlingar. Cancer kan vara pÄfrestande pÄ sÄ mÄnga olika plan, och just nÀr du Àr under behandlingar kommer du att vara extra kÀnslig. Bara det att fÄ en cancerdiagnos och alla tankar det vÀcker Àr svÄrt, sedan behöver du dessutom kÀmpa dig igenom tuffa behandlingar. DÀrför Àr det viktigt att anpassa lagom.

Den hÀr uppmaningen bygger jag pÄ egna erfarenheter, men framförallt frÄn en mening som Àr tagen direkt frÄn den viktiga kunskapsbanken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

12

sjukdomsbehandling). SĂ„ hĂ€r stĂ„r det i avsnittet Fysisk aktivitet vid cancer: ”Det Ă€r viktigt att anpassa trĂ€ningen, men ofta leder kunskapsbrist inom sjukvĂ„rden till överdriven försiktighet.” Du behöver dĂ€rför inte vara rĂ€dd för att peppa nĂ„gon eller för att du sjĂ€lv ska ta i för hĂ„rt.

Medan du gĂ„r igenom intensiva behandlingar Ă€r fysisk aktivitet i mĂ„ngt och mycket dessutom sjĂ€lvbegrĂ€nsande. Ha dĂ„ förtröstan och var förlĂ„tande! Om du bestĂ€mmer dig för en promenad eller ett trĂ€ningspass pĂ„ 20 minuter och ”bara” orkar fem av dem, se dĂ„ till att utvĂ€rdera pĂ„ ett sĂ€tt som gör att du kĂ€nner dig nöjd. Även om det blev kortare Ă€n du hade tĂ€nkt dig gjorde du det viktigaste. Du bröt inaktiviteten och tog tag i nĂ„gon form av fysisk aktivitet.

Boken jag sjÀlv hade behövt

Jag vet hur viktigt det Àr att du som patient orkar kÀmpa. Och jag kan allt om det dÀr med att du mÄste vara tillrÀckligt frisk för att orka vara sjuk. Jag tog lÀkarexamen 2009 och fick min lÀkarlegitimation nÄgra Är senare. Eller fick och fick, det var ett rejÀlt slit inte minst i sviterna efter operationer och en intensiv strÄlbehandling. Men jag lever. Jag Àr sÄ tacksam för de hÀr 16 Äterfallsfria Ären och hade aldrig kunnat förestÀlla mig att mina 41 levnadsÄr skulle kunna kÀnnas som en lÄng livstid.

1 april 2006

Jag vaknade tidigt pÄ morgonen och slog försiktigt upp ögonen.

I samma stund blixtrade det till och kÀndes som en explosion i skallen. Minsta ljus var som skarpa laserstrÄlar som brÀnde i ögonen. Det mullrade i magen och jag började krÀkas. Allt jag försökte svÀlja kom upp igen.

13

Jag Äkte in till akuten. Alla blodprover var normala. LÀkaren undersökte mig noggrant men hittade inget avvikande, hon beslutade att jag skulle genomgÄ en skiktröntgen av hjÀrnan.

Efter undersökningen lÄg jag pÄ ett rum och vÀntade pÄ svaret. Jag tÀnkte att jag skulle fÄ höra att allt sÄg normalt ut och att jag kunde Äka hem igen.

Aldrig kommer jag att glömma beskedet som lÀkaren kom med ett par timmar senare:

”Det sĂ„g inte sĂ„ bra ut pĂ„ röntgen.”

Hennes blick. Den innehöll ett obehagligt medlidande.

”NĂ€hĂ€?” sa jag med en röst som inte riktigt bar.

”Vi har sett en förĂ€ndring.”

Tystnad.

”En 
 förĂ€ndring?” fick jag fram till slut.

”Mm.”

Den obehagligaste tystnaden nÄgonsin.

”En tumör.”

LÀkarna hade hittat en hjÀrntumör stor som en limefrukt. Chocken var stor och fick mig att vilja veta mer. Fanns det nÄgot jag kunde ha gjort, fanns det nÄgot jag kunde göra nu? Jag plöjde all information jag kunde hitta om hjÀrntumörer och följde bloggar, lÀste böcker skrivna av drabbade och anhöriga, tummade sönder alla patientfoldrar pÄ avdelningen. En del var upplyftande men det mesta gjorde ont och gav en kÀnsla av hopplöshet. Jag började förbereda mig med hjÀlp av texter om livets sista tid. Den palliativa vÄrden, som jag hade beundrat nÀr jag hade sett den utifrÄn, var jag nu rÀdd att behöva uppleva inifrÄn.

FrÄgan om det fanns nÄgot jag kunde ha gjort var simpel. Sva-

14

ret var rÀtt och slÀtt att ignorera frÄgan eftersom det Àr omöjligt att Àndra historien i efterhand. Den andra funderingen (fanns det nÄgot jag kunde göra nu?) hade jag egentligen svaret pÄ. Jag hade sedan tidigare förstÄtt hur livsviktigt det Àr med en stark kropp och ett starkt psyke. Hur dessa delar jobbar tillsammans och gör helheten större Àn bara summan av delarna. Jag hade rejÀla resurser inom mig men saknade stöd utifrÄn och hade inte kommit över nÄgon som helst information om hur jag pÄ egen hand skulle kunna förstÀrka behandlingseffekterna eller lindra besvÀren de gav. Jag trodde inte ens att det var möjligt.

Redan andra dagen efter att jag lades in pÄ neurologavdelningen med tÀta medvetandekontroller försvann huvudvÀrken och jag behövde inga lÀkemedel. Det konstaterades att det inte var nÄgon blödning i tumören och att det heller inte fanns nÄgon svullnad i hjÀrnan, dÀrför blev det ingen akut operation. I stÀllet fick jag tio symtomfria dagar pÄ sjukhuset i vÀntan pÄ hjÀrnkirurgernas lika livsavgörande som brutala behandling.

Under de tio dagarna trÀnade jag inte en enda gÄng.

De flesta mÀnniskor blir som paralyserade av sjÀlva cancerbeskedet och drabbas av en period som Àr mindre aktiv Àn tidigare. Det Àr visat i flera studier att den fysiska aktivitetsnivÄn minskar i direkt anslutning till ett cancerbesked, och dÀrtill kan kvarstÄ lÀnge pÄ den lÀgre nivÄn.

SkÀlet till att jag inte trÀnade var nog frÀmst rÀdsla. RÀdsla för att förstöra nÄgot, att göra nÄgot som skulle gynna tumören. Jag accepterade beskedet sÄ gott det gick och Àgde bÄde konditionen och styrkan, men jag saknade modet. Framförallt saknade jag

kunskapen som definitivt hade visat vÀgen till min motivation. Jag sÄg det redan som en kamp och hade gÀrna antagit den extra utmaningen. TrÀning var ju nÄgonting jag var riktigt skicklig pÄ,

15

nÄgot jag hade lagt ned tusentals timmar pÄ. Jag hade behövt höra hur positivt det skulle vara. Jag hade behövt fÄ förklarat för mig vilka effekter det skulle kunna ge och att det inte var farligt. Jag hade behövt lÀsa en sÄdan hÀr bok.

16

DÄRFÖR FÖRBÄTTRAS DINA ODDS 1

Kroppen Àr extremt anpassningsbar och det Àr hÀpnadsvÀckande vilken balans som oftast rÄder bland de miljarder kemiska reaktioner som sker i den samtidigt. Men emellanÄt rubbas balansen. Det kan vara pÄ grund av pÄverkan utifrÄn eller inifrÄn och ibland frÄn alla hÄll och kanter. DÄ kan nÄgra av kroppens celler tappa förstÄndet och bli hungriga och hÀnsynslösa. Det Àr hÀr den fysiska aktiviteten kommer in i bilden. NÀr du trÀnar kan det dels minska risken för att det hÀr sker, dels kan det pÄverka cancerceller som redan har uppstÄtt.

Det Àr omöjligt att beskriva allt som hÀnder i kroppen nÀr du motionerar. Dels för att det skulle bli en alldeles för omfattande text, dels för att vi Ànnu inte har kunskap om allt, om vi nu nÄgonsin kommer att fÄ det. Jag har valt ut nÄgra av de delar som har störst betydelse för att motarbeta cancer men ocksÄ för att stÀvja de negativa effekterna av cancerbehandlingar.

Vad rörelse gör med kroppen

Allt i kroppen Ă€r levande, ta bara en sĂ„dan sak som dina blodkĂ€rl – man skulle kunna tro att det Ă€r en mĂ€ngd inaktiva rör. Men sĂ„ Ă€r det inte, tvĂ€rtom. I dem frisĂ€tts signalsubstanser som fĂ„r muskelceller att vidga och dra ihop kĂ€rlvĂ€ggarna efter behov. DĂ€r produceras ocksĂ„ enzymer för att styra blodets förmĂ„ga att levra sig sĂ„ att det snabbt kan stelna och laga kĂ€rlskador. Det frisĂ€tts ocksĂ„ hĂ€mmande substanser sĂ„ att blodet inte ska klumpa ihop sig och riskera att fastna i snĂ€vare kĂ€rl pĂ„ annat hĂ„ll. FĂ€rre plack i kĂ€rlvĂ€ggarna minskar din risk för att drabbas av hjĂ€rtinfarkt och stroke. Alla de hĂ€r viktiga funktionerna i blodet och kĂ€rlen blir effektivare i takt med att du rör pĂ„ dig.

19

NĂ€r du anvĂ€nder dina muskler bildas nya blodkĂ€rl som sprĂ€nger fram mellan muskelfibrerna. Det kan ske bara genom att du promenerar raskt, joggar en bit eller reser dig upp frĂ„n en stol upprepade gĂ„nger. Allt för att syrgasutbytet ska bli sĂ„ effektivt som möjligt – nĂ„got som mĂ€rks pĂ„ att de dĂ€r uppresningarna efter en tids upprepningar inte lĂ€ngre kĂ€nns lika anstrĂ€ngande.

DÀrtill blir alla dina blodkÀrl, inklusive hjÀrtats kranskÀrl, mer elastiska. Och det sker intressanta saker med muskelcellernas smÄ kraftverk, som kallas mitokondrier. De som producerar energi genom förbrÀnning av nÀringsÀmnen. Framför allt nÀr du konditionstrÀnar ökar de hÀr i bÄde antal och storlek och blir effektivare. NÀr dina muskler fÄr tillgÄng till mer energi ökar deras uthÄllighet, samtidigt ökar din förbrÀnning sÄvÀl vid anstrÀngning som i vila.

Motionera ditt DNA

Eftersom mutationer och skador i vÄrt DNA Àr starten pÄ en cancerutveckling, skulle det vÀl vara bra om man kunde lÀka de hÀr DNA-skadorna? Faktum Àr att det kan din kropp nÀstan alltid göra. Du kan dessutom hjÀlpa den pÄ traven. Ju skickligare dina mikroskopiska DNA-kirurger Àr, desto mer kan repareras eller skÀras bort. Genom att du aktiverar dina muskler för att fÄ upp pulsen och börja andas hÀftigt kommer du att fÄ högre syreupptagningsförmÄga pÄ sikt, tillsammans med en effektivare reparationsförmÄga av DNA:t. I och med det finns förutsÀttningar för bÄde cancerförebyggande och cancerhÀmmande effekter.

Det fantastiska Àr att trÀning direkt kan pÄverka de delar i vÄra celler som innehÄller vÄra arvsanlag, nÀmligen kromosomerna. Med tiden förkortas Àndarna pÄ kromosomerna som en naturlig följd av varje celldelning, vilket kan anvÀndas som ett mÄtt pÄ biologiskt

20

Äldrande. LÀngden pÄ kromosomÀndarna har kunnat kopplas till utveckling av sÄvÀl cancer som en mÀngd andra sjukdomar, ju kortare kromosomer desto högre risk. Kromosomförkortningen leder nÀmligen till att cellerna blir instabila och börjar producera felaktiga proteiner och celler. Det motsvarar felskrivna recept i det kroppsliga bageriet eller att den som ska följa receptet gör fel. Kroppen rensar ut en del av dessa celler genom att starta deras sjÀlvmordsprogram, men de dysfunktionella celler som överlever fortsÀtter att producera felaktiga bakverk, vilket kan sluta i en cancertumör.

Som motvikt finns enzym som Àr viktiga för att balansera upp de hÀr nedbrytande processerna. De flesta cancertyper behöver samma enzym för att kunna vÀxa obehindrat, och hÀr finns ytterligare en angreppspunkt för framtida cancerbehandlingar. I vÀntan pÄ dessa Àr kontentan att du bör vara rÀdd om dina kromosomer, och stÀrka dem genom att trÀna. Motion kan nÀmligen motverka de nedbrytande processerna och leda till att Àndarna stÀrks och stabiliseras. PÄ samma gÄng Àr det visat att en stillasittande livsstil Àr associerad med kortare kromosomÀndar.

KromosomlÀngdernas betydelse har undersökts bland annat i en översikt frÄn 2018, dÀr forskarna konstaterar att cancersjukdomar och cancerbehandlingar överlag minskar livskvaliteten och för med sig ett mer stillasittande beteende, vilket Àr negativt för kromosomerna. De lyfter vikten av att trÀna och hÀnvisar till studier som pÄvisat att regelbundet aktiva idrottare har lÀngre kromosomÀndar Àn motsvarande individer som inte trÀnar.

Det Àr svÄrt att Àndra sin medfödda genuppsÀttning men nÀr du trÀnar fÄr du effekter pÄ epigenetisk nivÄ. Det betyder att Àven om generna ser ut som de gör slÄs genuttryck pÄ och av olika mycket och pÄ nya sÀtt som inte skulle ha skett utan den fysiska anstrÀngningen. Den hÀr trÀningsstyrda strömbrytaren kan leda till önskvÀrda effekter pÄ mÄnga olika omrÄden. Tumörer gör allt de kan för att cellerna

21

ska fortsÀtta att vÀxa, medan fysisk aktivitet kan hjÀlpa din kropp att reparera och stabilisera ditt DNA. Följden blir en minskad risk för uppkomst av cancer och bromsande av redan befintliga tumörer. Genom att vara fysiskt aktiv kan du dÀrmed till viss del styra ditt DNA. Visst kÀnns det som goda nyheter ÀndÄ?

TrÀningslÀger för tumörmördare

VÄrt immunförsvar spelar en viktig roll för en cancertumörs uppkomst och tillvÀxt. En del av försvaret handlar om inflammationer.

Infektioner Àr en vanlig orsak till inflammationer och kommer oftast utifrÄn, vilket covid-19-pandemin Àr ett exempel pÄ. Ett tydligt exempel Àr ocksÄ hur effektivt man kan skydda sig frÄn infektioner redan innan ett vaccin har tagits fram. Det Àr inte en slump att andelen som smittades av vinterkrÀksjuka och influensa minskade rejÀlt under pandemin i och med förbÀttrad handhygien och avstÄndstagande oss mÀnniskor emellan. Vaccinationer Àr annars oslagbara för att skydda sig mot infektioner och Àr faktiskt en viktig del av det förebyggande arbetet mot vissa former av cancer.

Vi lever i symbios med bakterier, men de kan i vissa fall ocksÄ leda till cancer, vilket Àven en del virus kan. Exempel pÄ det Àr hur hepatitvirusinfektioner kan leda till levercancer och magsÄrsbakterierna Helicobacter pylori kan öka risken för magsÀckscancer. Vissa virus Àr i princip enda orsaken bakom vissa cancerformer, till exempel ligger humant papillomvirus bakom sÄ gott som alla livmoderhalscancerfall. Det ökar Àven risken för peniscancer och Àndtarmscancer samt cancer i munnen eller halsen.

En pÄgÄende bakterieinfektion eller en reaktivering av virus som vilar i vÄra kroppar ger upphov till inflammationer och kan trigga överdriven celldelning. Virusen som vilar Àr inaktiva sÄ lÀnge vÄra kroppar klarar av att hÄlla dem i schack, men vid försvagningar

22

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.