1. Den svårlösta lyckoekvationen

Next Article

Inledning

Hur blir vi egentligen lyckliga? Det är vi många som frågar oss, och jagar och jagar under en hel livstid. Våra hjärnor är programmerade så att vi aldrig ska nöja oss, vi ska ständigt vara redo för att möta nya faror. Det är dags att lura vår stenåldershjärna! Förstå att lyckan finns nära oss i ett större sammanhang – den finns i vårt sociala liv.

”Efter min pappas död i en trafikolycka var livet så svårt. I två år letade jag efter lycka. Så såg jag din föreläsning. Den förändrade allt.”

Hälsningen ligger i min inkorg på Instagram och kommer från en ung kille vid namn Zulfiqar Azam. Jag minns föreläsningen som han nämner, den filmades och ligger fortfarande ute på Youtube.

Jag skriver tillbaka till Zulfiqar, beklagar förlusten av hans pappa. Han berättar om sin kamp för att må bättre igen. Den enda väg han såg att komma ut ur sitt mörker var att läsa böcker. Han läste sig igenom trettio stycken som fokuserade på självhjälp och utveckling, skrev om sina känslor. ”Bara jag lyckas skapa en positiv inställning till livet kommer jag att känna mig lycklig, det var min tanke efter olyckan. Jag hade inga stöttande axlar som kunde ge mig hjälp och lätthet eftersom jag studerade 1 900 kilometer från mitt hem”, skriver han.

Han skriver också att det var extra tufft eftersom hans partner lämnade honom efter att hans pappa gick bort i olyckan. ”Jag var tvungen att uthärda smärtan från alla förluster. Och trots mina ansträngningar hittade jag ändå inte den inre frid jag ville – tills jag såg din video där du talar om hur hjärnan fungerar när det gäller lycka. Att den på vissa sätt motarbetar oss, men att vi kan träna på att stärka vårt välbefinnande. En vändpunkt för mig var att förstå att positivt tänkande inte kan ge oss lycka, men positiva handlingar kan.”

Efter att ha sett min föreläsning började Zulfiqar att göra det han hade läst om och lärt sig i böckerna, det gav honom en helt ny upplevelse. ”Och nu till det bästa”, fortsätter han i sitt meddelande, ”under de sista minuterna pratar du om strategin att skicka tacksms. Ärligt talat är det ett fantastiskt sätt att få inre frid. Nu skickar jag alltid tackmeddelanden till alla som har gjort något för mig. Jag får fantastiska svar. Det här är varför jag också vill tacka dig. Ditt budskap har verkligen hjälpt mig i en utmanande tid.”

Att läsa raderna från Zulfiqar väcker en varm känsla i mitt bröst, en känsla av kontakt och samhörighet. Det är en ynnest att bli inbjuden till en annan människas mörka rum. Som psykolog känner jag mig hedrad över att få ha de mest förtroliga samtal kring det som smärtar och gör oss så mänskliga. Oavsett om vi pratar med en vän eller en terapeut kan stödet från en annan människa vara avgörande för hur vi orkar gå vidare. Det är ofta hjälpsamt att få perspektiv utifrån, att inte vara ensam med smärtan eller att få syn på mönster i det som gör ont.

Jag kallar mig själv lyckopsykolog, på grund av min strävan efter att förstå mer om välbefinnande. I denna strävan vill jag gång på gång plocka ner frågan om lycka till vardagen och normalisera det faktum att måendet kommer att variera i tillvaron. När livet bjuder på smärta och obehag, hur kan vi då hantera det svåra samtidigt som vi vill skapa mer mening i tillvaron?

Vi lever i ett samhälle där vi på olika vis lär oss hur framgång och lycka går hand i hand. Genom sagor, influerare, media, föräldrar och inte minst genom samtal med vänner. Det här kan bli vilseledande. Bara för att vi lyckas erövra områden som samhället definierar som framgångsrika, garanterar det inte att lyckokaramellen är vår på långa vägar.

hjärnan älskar enkla lösningar

Det finns normer i samhället som kan vara vilseledande för vad som faktiskt gör oss lyckliga. Därtill har vi en hjärna som inte alltid är så hjälpsam i våra vägval. Hjärnan gillar att komma med enkla lösningar på svåra problem. Frågan om hur vi kan bli evigt

lyckliga är ju egentligen svårbesvarad, snudd på omöjlig. Men så ser inte hjärnan det, den kommer med käcka lösningar på hur det där magiska välmåendet en gång för alla ska bli vårt. För handen på hjärtat, hur ofta har vi inte själva tänkt att Bara X händer så kommer vi att vara lyckliga. Oavsett om X är att bli lite snyggare, få barn, renovera, träffa en partner eller att ha mer pengar på banken.

Lyckoekvationen blir inte heller enklare av att hjärnan idag fungerar i stort sett på samma vis som den gjorde för tusentals år sedan. Om vi skulle lyckas forsla hit en människa som levde då och jämföra den med oss, skulle våra hjärnor fungera slående lika. När vi placerar en så gammaldags hjärna i en modern samhällsmiljö, kan vissa mentala krokben uppstå i vardagen. Speciellt när det kommer till hur vi uppfattar livet och välbefinnandet.

För länge sedan hade hjärnan inte råd att ta in omgivningen objektivt, det skulle ha blivit alldeles för mycket information att processa. Tvärtom behövde uppmärksamheten riktas mot de stimuli som gav störst chans att överleva, i varje stund. Det var därför viktigt för hjärnan att ha en hierarki över vilka intryck som var mest prioriterade. Högt upp i den hierarkin fanns stimuli som signalerade hot och fara. Det skulle inte gå att missa om något farligt eller obehagligt hände.

Hur påverkar då det här oss idag? Låt säga att du precis har avslutat ett projekt på jobbet och får höra från din chef att projektet var innovativt och värdefullt för hela företaget. Men du har misslyckats med att bli klar på utsatt tid och det behöver förbättras till nästa gång. Vad i den här information skulle din hjärna uppmärksamma mest tror du?

Eller säg att din bästa vän som du har haft tusentals givande samtal med sviker dig – en gång. Hur många nya positiva stunder krävs för att du ska kunna släppa det enda sveket?

Eller tänk att du skulle hitta 500 kronor, alternativt tappa bort 500 kronor. Skulle du bli lika glad över vinsten som du blir ledsen över förlusten?

I åtskilliga psykologiska experiment har man funnit att vi påverkas starkare av motgångar än framgångar. Professor Roy Baumeister har sammanfattat det hela i titeln till sin översiktsartikel Bad is stronger

than good. Där skriver han att vi har en predisposition, en biologisk beredskap, att uppleva hot och obehag starkare än framgång och välbehag. Den här tendensen kallas för ett negativt systematiskt tankefel och kan symboliseras som ett negativt filter. Befinner vi oss i en situation där det finns neutral, positiv och negativ information ska hjärnan framför allt lägga märke till det ogynnsamma.

Det här tjänade oss så pass mycket att evolutionen valde att behålla detta tankefel in i vår uppdaterade samtid. Praktiskt i all ära när vi ska springa ifrån ett rovdjur, men det blir lätt en käpp i hjulet när vi ska leva i vår ”lyckliga” vardag. Som en kognitiv snubbeltråd. Det spelar ingen roll hur mycket som går rätt i livet, finns det något som går fel kommer hjärnan att uppmärksamma det. Och det här riskerar att påverka vårt mående negativt.

Det gör det knappast enklare att må bra i vardagen, eller att känna tillfredsställelse med partner, familj, jobb, chef, kollegor, boende, lön eller ens med oss själva. Hjärnan är inte byggd för att ständigt påtala hur bra vi har det. Den vill tvärtom uppmärksamma oss på problem i framtiden såväl som i dåtiden, eller på vilka brister som finns i våra liv så att vi kan åtgärda dem. När jag föreläser säger jag ibland att vi hade alla varit prima överlevare på savannen, men när det kommer till att skapa vardagslycka är inte hjärnan vår bästa vän. Vi behöver hjälpa den på vägen!

Den amerikanska neuropsykologen Rick Hanson använder sig av en metafor för att beskriva det faktum att negativ information lämnar ett starkare avtryck: ”Vår hjärna är som ett kardborreband för negativ information.” Det här kan ge oss lite bättre förståelse för varför vi trots alla goda ansträngningar och förutsättningar ändå inte är nöjda och glada dagarna igenom.

en grön smoothie för lycka

Det är inte konstigt att livet ibland bär oss emot. Det är inte konstigt att vi då och då upplever motgångar och mörker som vi inte kan se slutet på. Precis som Zulfiqar blev berövad sin pappa, är förlust och smärta något som vi alla oundvikligen möter i våra liv. Motgångar gömmer sig i stora livshändelser såväl som i det

vardagsnära, och de känns starkt inom oss. Det är inte konstigt att vi bär på en inre kritiker som vill peka på problemen och bristerna i våra liv. Oavsett om det är tvivel på hur vi ska klara av presentationen på jobbet eller partnerns oförmåga att sätta in i diskmaskinen korrekt – vi är byggda för att uppmärksamma när någonting upplevs negativt.

Precis som vi behöver sköta om den fysiska hälsan för att förbli skadefria och friska behöver vi ta hand om den mentala hälsan. Dock vet de flesta betydligt mer om hur de ska ta hand om sina kroppar än om den mentala biten. Eller vad skulle du själv svara på följande frågor?

Vet du hur många timmar sömn som genomsnittsmänniskan behöver? Troligen gissar du på mellan sju och åtta.

Vet du hur mycket rörelse vi behöver varje dag för att må bra? Förmodligen gissar du att vi ska gå 10 000 steg varje dag.

Har du någon uppfattning om vad som är mest hälsosam kost för oss, om du skulle välja mellan grönsaker, fett, kött, frukt, kolhydrater? Alla möjliga kostråd till trots skulle du troligen ha en bild av att grönsaker är nyttigt för oss.

Vad som bygger vår fysiska hälsa har länge kartlagts genom studier kring lämplig kost, motion och sömn. Vi har också kunnat ta del av detta sedan länge, exempelvis genom hemkunskap och idrott i skolan. Låt oss testa motsvarande kunskaper inom vår mentala hälsa!

Vet du hur många känslor människan har? Eller vad som kan vara bland det viktigaste vi kan göra för att skapa en långvarig relation? Eller vilken aktivitet som tycks vara den mest grundläggande för att vi ska kunna uppleva lycka? Min gissning är att du troligen har bättre koll på byggstenarna för din fysiska hälsa jämfört med din mentala. Det är dags att uppgradera!

I den föreläsning som Zulfiqar såg, pratar jag om hur en grön smoothie idag har blivit en symbol för ett hälsosamt liv. Inte minst tack vare oändligt många hälsobloggare och influerare. Men finns det en grön smoothie för mentalt välbefinnande? Vad skulle det vara?

Det finns. Du har förmodligen redan erfarit vad det är, och Zulfiqar behövde mest återupptäcka något av det mest kraftfulla vi

kan göra för att skapa både fysisk hälsa och mentalt välbefinnande. Nämligen inse att vi inte är individer, utan att vi är del av en större helhet, en helhet vi mår bra av att stärka: våra relationer och vårt sociala liv.