9789171265517 by Provläs.se

UPPVAKNANDE: ATT FÖRSTÅ OCH VÄXA IN I MINA IDENTITETER Kapitel 1. Vem är jag? Kapitel 2. Vilka är mina sociala identiteter? Kapitel 3. Vad är ras? Vad är etnicitet? Kapitel 4. Vad är vardagsrasism? Kapitel 5. Vad är institutionell rasism? ÖPPNA FÖNSTRET: ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN Kapitel 6. Fördomar är personliga Kapitel 7. Historien vi bär på Kapitel 8. Att kunna vår historia Kapitel 9. Vi är vår historia VÄLJA VÄG: ATT AGERA OCH GÖRA MOTSTÅND MOT RASISM Kapitel 10. Stör! Kapitel 11. Agera! Kapitel 12. Avbryt! Kapitel 13. Solidaritet Kapitel 14. Ta snacket – öppet eller enskilt HÅLLA UPP DÖRREN: ATT ARBETA I SOLIDARITET MOT RASISM Kapitel 15. Använda sina privilegier Kapitel 16. Vara allierad Kapitel 17. Bygga relationer Kapitel 18. Älska dig själv Kapitel 19. Hur vi växer Kapitel 20. Vår frihet EfterordLitteraturOrdlista 10080502012263238586692104112118126132138144148152 Förord1661634175

8 Antirasism är att aktivt göra motstånd mot rasism. Det är att ta ställning mot orättvisa lagar och rasistiska åsikter. Antirasism är sättet vi frigör oss från ett rasifierat samhälle som i flera hundra år har förtryckt oss och skilt oss åt. En ANTIRASIST är en person som är emot rasism. antirasist

• VEM ÄR JAG? • VILKA ÄR MINA IDENTITETER?SOCIALA•VADÄRRAS? • VAD ÄR RASISM? 10 I DET HÄR AVSNITTET:

U P P V A K N A N D E ATT IDENTITETEROCHFÖRSTÅVÄXAINIMINA 11

Du har säkert frågat ”VEM ÄR JAG?” och andra har säkert frågat ”VEM ÄR DU?” . Hur svarar du på det? Hur mycket av dig själv vill du dela med andra – om något alls? Det här är jag när jag var fjorton …

DU ÄR ALLT INOM DIG OCH ALLT RUNTOM DIG.

Du är alla förfäder som levde före dig. Du är alla du aldrig har känt, aldrig har hört talas om, aldrig har sett – och alla du har gått förbi på gatan, suttit bredvid och krupit nära intill.

UPPVAKNANDEJAG?

VEM ÄR

em är du? Du är du Du är den enda du. Det finns så mycket som gör dig till den du är. Din identitet är det som gör dig till DIG: det är alla delar som gör dig unik. Du formas av din familj, dina vänner, ditt bostadsområde, din skola, allt du ser på sociala medier och läser i böcker, det du lyss nar på, det du äter, det du har på dig, dina drömmar, sakerna som du bara måste berätta för någon och de som du vill behålla för dig själv och allt däremellan och runt omkring.

JAGTIFFANY.HETER JAG ÄR FJORTON ÅR. JAG BOR I ETT LITET HUS I EN STAD NORR OM NEW YORK MED MIN MAMMA OCH MIN TVILLINGSYSTER. JAG ÄR EN SVART, BIRACIAL CISKVINNA MED BRUNA ÖGON OCH EN MASSA FRÄKNAR. JAG HAR LOCKIGT HÅR SOM JAG MED TIDEN, SAKTA HAR BÖRJAT TYCKA OM. JAG GILLAR ATT LÄSA OCH BAKA. JAG ÄLSKAR ATT DANSA MED MINA KOMPISAR OCH JAG SKRIVER HEMSKA DIKTER SOM INGEN NÅGONSIN KOMMER FÅ LÄSA FÖRUTOM JAG SJÄLV. JAG ÄR ALLT DET HÄR … OCH JAG ÄR SÅ MYCKET MER. 13

0 1 UPPVAKNANDE - VEM ÄR JAG?

DU bestämmer vilka identite ter du vill dela med dig av och hur du gör det. Du väljer själv hur du identifierar dig. Din identitet växer och för ändras precis som du. En del saker är statiska och kommer alltid att vara en del av dig. Min hudfärg och mina fräknar har varit med mig så länge jag kan minnas och kommer vara med mig tills jag är 103+! Andra delar av oss förändras (vissa dagligen). Jag kan ha håret uppsatt eller utsläppt, jag kan färga det och klippa det – det är upp till mig. MÅNGA KOMMER FÖRSÖKA FÅ DIG ATT PASSA IN I EN PÅHITTAD RAM. Den här ramen består av det vi kallar ”den dominerande kulturen”. Om du är en vit, välutbildad, vältränad cisman i övre medelklassen, neurotypisk och/eller utan funk tionsvariationer, passar du in i den ramen. (Vi kommer att gå igenom alla kategorierna i nästa kapitel.) Om du inte passar in i ramen anses du vara en del av det som kallas den ”underordnade kulturen”. Till den ”underord nade kulturen” hör bland an nat svarta, bruna, urfolksperso ner och icke-vita i den globala majoritetsbefolkningen, queera, transpersoner och ickebinära, ciskvinnor, ungdomar, muslimer, judar, buddhister, ateister och ickekristna, neuroavvikande, personer med funktionsvaria tioner, människor som lever i fattigdom och andra. Det finns många fler som lever utanför den påhittade ramen än som passar in i den. Den dominerande kulturen är det som har betraktats som ”normalt”, och detta ”nor mala” skapas och upprätthålls av människor som passar in i ramen. Det är den versionen av det normala som har for mat vår syn på oss själva och världen runt omkring oss.

Vem är smart? Vacker? Värdig? En ledare? Trubbel? Många uttryck och beskriv ningar har skapats för att det ska verka som om människor antingen passar perfekt in i ra men eller inte. Jag har egent ligen aldrig gjort det. Och det behöver inte du heller göra. Våra många identiteter gör oss till dem vi är. De hjälper andra att förstå vem du är och de hjälper dig att förstå andra människor i ditt liv och i värl den. De enar och delar oss. Att förstå vem du är tillåter dig att växa och ta reda på mer om dig själv. Det kan ge dig rikt ning och en känsla av mening. Andra kommer att försöka be rätta för dig vem du är, men det är bara du som har rätt att bestämma det. HAR RÄTT BLI SEDD OCH FÖRSTÅDD UTAN ATT ÄNDRA DEN DU ÄR.

ATT

Aktivitet: 1. Ta fram en skrivbok. (Se till att det är en skriv bok som du gillar och som du lätt kan bära med dig.) Ägna nu fem minuter åt att skriva ner allt du kommer på som gör dig till den du är. kvinna, ciskvinna svart biracial med ljus hudton förstadottertvilling allergikersidsovareengelskspråkigengelsklockhårigsysterlångfräknigbrödbakareamerikangenerationensochsmalochamerikansk extrovertoptimistiskmotståndskraftigenvischokladälskarealltidglasögonbärareskapareläsarekläddiskönaklädermenmedbehovav en del förvirrandelitedramaälskareständigtegentidfrusenavenbesserwisserförandra Jag är … listagörDuenmeddinaidentiteter. 16

____ _ ____ 2. Gör en identitetskarta . Ta fram ett olinjerat papper eller fortsätt i skrivboken. Skriv ditt namn i mitten och alla dina identiteter runt omkring. Illustrera om du har lust – det är trots allt din karta. 17

KULTURENDOMINERANDEDEN

Den KULTURENDOMINERANDE

är den samhällsgrupp som har mest makt och som ofta (men inte alltid) är i majoritet. I USA och Storbritannien består den dominerande kulturen av människor som är vita, medelklass, kristna och cis . De bestämmer över institutioner och styr vilka beteenden, värden och traditioner som är godtagbara och norm i de här länderna. Kolla att du förstår det härfortsätter.innanbegreppetvi

SAMHÄLLET. Dessa identiteter har skapats, namngetts, formats och definierats av samhället under väldigt lång tid. Vi kallar dem ”SOCIALA

En stor del av vår kultur kom mer från våra sociala identiteter och grupperna vi tillhör.

KATEGORIER

Våra sociala identiteter är inde lade i grupper, eller kategorier, som vi buntas ihop i. Det är inte alltid vårt eget val. Andra kan ske placerar dig i kategorier även om du själv inte identifie rar dig på det sättet. Det är ett sätt att försöka förstå dig och andra som du. Det är så sam hällen och länder har fungerat i hundratals år. Kategorierna kan hjälpa oss att se och för stå oss själva och människorna runt omkring oss, men de på verkar också hur andra be handlar oss. Vår uppgift är att lära oss och att agera. Börja med att fråga: Vad är sociala identiteter och varför finns de? Analysera dem kri tiskt och försök sen komma underfund med varför det ser ut som det gör. I den här boken kommer vi i första hand att fokusera på

UPPVAKNANDEIDENTITETER?

IDENTITETER”. Din sociala i dentitet är den del av dig som relaterar till andra människor (till exempel i ditt bostads område, din stad eller ditt land).

20 V issa delar skapar du själv, din familj eller de du bor med. Andra delar har skapats av

VILKA ÄR MINA SOCIALA

DINA MÅNGA IDENTITETER ÄR DELAR AV HELA DIG. EN ENSKILD DEL DEFINIERAR INTE VEM DU ÄR.

HISTORIA

21 DU HAR FÖRMa GAN ATTENSKAPANY

KLASS

PRIVILEGIER

En del sociala identiteter är knutna till makt och privile gier, andra inte. Även inom oss själva finns det vissa delar som bär på makt och andra delar som är förtryckta. Det är därför vi arbetar på att förstå våra identiteter i samhället –vi behöver alltid granska hela oss själva. De identiteter som passar in i ramen brukar vara de med mest makt och agens Ett exempel på ett område där jag har viss makt är språ ket jag talar. Jag bor i ett land där det vanligaste språket är engelska. Jag kan läsa och förstå skyltar och vägbeskriv ningar. Jag kan gå in på en skola eller affär och troligtvis bli förstådd av dem som ska hjälpa mig. Jag behöver inte oroa mig. På samma sätt är det med svenska i Sverige. Privilegier är de förmåner du har beroende på hur nära den dominerande kulturen du är. Till exempel: en vit cisman som är utan funktionsvariatio

FUNKTIONSVARIATIONERSEXUELLRELIGIONGENUSÅLDERSPRÅKLÄGGNINGNATIONALITETFAMILJESTRUKTUR

identitet kopplat till ras. Men det finns många kategorier som påverkar hur vi interage rar med samhället. Du kanske känner till de här: De delar av din identitet som du lägger märke till och är mest medveten om i varda gen beror på var du befinner dig, vem du är med och vad du är med om i livet. De iden titeter som du inte tänker sär skilt mycket på, också de du knappt lägger märke till, finns alltid med dig.

22 0 2 UPPVAKNANDE - VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER?

SOCIOEKONOMISKETNICITETRAS

INTERSEKTIONALITET

23 ner, heterosexuell, betraktas som snygg och pratar engels ka har fler privilegier än en svart transkvinna. Personer med privilegier har makt över andra. Alla har inte privilegier. Människor som inte gynnas av sina sociala identiteter, som hör till den underordnade kul turen, har få eller inga privile gier och lite makt. En del identiteter är knutna till privilegier och diskriminering på en och samma gång. Efter som jag är ciskvinna måste jag inte tänka på vilken toalett jag använder. Jag har agens. Men eftersom jag är kvinna har jag inte samma privilegier som en cisman. Det är troligare att jag blir orättvist bedömd om jag söker en ledarposition och får lägre lön för lika arbete. Medan många heterosexuella cismän kan gå hem själva på kvällen utan vidare, kan jag inte det utan att vara rädd för att utsättas för våld. Jag har alltså inte samma privilegier som en vit cisman, men jag har privilegier som transpersoner och ickebinära inte har eftersom min cisidentitet är närmare den do minerande kulturen. 0 2 UPPVAKNANDE - VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER?

Ett intersektionellt perspektiv gör att vi kan förstå hur våra sociala identiteter påverkar hela våra liv. Kimberlé Cren shaw, svart kvinnlig jurist, författare, forskare och människorättsaktivist, använde 1989 begreppet intersektio nalitet för att hjälpa oss att förstå att du som kvinna OCH svart möter värre orättvisor än om du bara är kvinna.

FÖRSTÅDETFÖRTRYCKSPERSONENÄRLÄTTAREATTHURDJUPTDISKRIMINERINGGÅR.

En svart kvinna blir marginaliserad både för att hon är kvinna och för att hon är svart. Hennes erfaren heter överlappar varandra och or sakar stor skada. När du betrak tar någon ur ett enda perspektiv kan du bara förstå en del av den personen och hens erfarenheter.

När vi vet vilka vi är, var vi har agens och hur våra identiteter skapas och bestämmer vår roll i samhället kan vi förstå oss själva. Vi kan förstå hur vi kan ta ett sys tem där vissa har privilegier och makt och andra är förtryckta och göra det till ett system där alla är fria. (Vi kommer att prata mer om privilegier i kapitel 15 och 17.)

0 2 UPPVAKNANDE - VILKA ÄR MINA SOCIALA IDENTITETER?

NÄR VI SER ALLA DELAR AV EN PERSON OCH HUR

Aktivitet: Ta fram din skrivbok. Gör en lista över de sociala kategorier som vi har nämnt i det här kapitlet. Kommer du på fler? Skriv ner din identitet inom de konstrueradesocialtkategorierna.

Fundera: Vad lägger du märke till? Finns det delar av dig som har makt och privilegier i samhället? Finns det delar av din identitet som existerar utanför den kulturen?dominerande

SAMHÄLLESOCIALIDENTITETVEMÄRJAG?

DISKRIMINERINGVARSTARKURSPRUNGPRIVILEGIERMAKT

26 VAD ÄR RAS? VAD ÄR UPPVAKNANDEETNICITET?

BEGREPPET RAS BYGGER INTE PÅ VETENSKAP. DET ÄR SKAPAT AV SAMHÄLLET.

Raskategorier har skapats under lång tid av människor i den do minerande kulturen. På mitten av 1700-talet började europeiska vetenskapsmän dela in människor på samma sätt som de kate goriserade växter och djur. Vi får fortfarande lära oss om vissa av dem i skolan, som Carl von Linné och Johann Friedrich Blumen bach.2 Denna ”vetenskap” skapade en hierarki av människor som placerade européer med ljusast hudton längst upp. Urfolk och människor med mörkare hudton värderades lägre. Under 1700-talet bodde Carl von Linné i en liten by strax utanför Uppsala och spenderade en stor del av sin tid med att kate gorisera hela landets och världens växter. Han använde även sin systematik på djurriket och inkluderade då också människan. År 1735 släppte han Systema Naturae där människor delades in i fyra raser, som han kallade varieteter: americanus (röd), europeanus (vit), asiaticus (gul) och africanus (svart). Dessa var kopplade till geografiska områden och tillskrevs även egenskaper. Till exempel beskrevs svarta som lata och barnsliga, medan vita var intelligenta och atletiska.3

är vi pratar om ras i den här boken menar vi hudfärg. I flera hundra år har människor delats in efter skillnader i hudton, hårtyp, ansiktsdrag och kulturarv.