Att driva projekt i offentlig miljö Christian Jensen, Staffan Johansson och Mikael Löfström författare till boken Projektledning i offentlig miljö Om man jobbar som lärare och forskare på ett universitet reflekterar man nog inte över alla projekt som man medverkar i. Redan som student får man lära sig ta ansvar för de kurser som man anmäler sig till och så småningom är det dags att avsluta sin utbildning med ett examensarbete – ett typiskt projekt. Om man sedan bestämmer sig för att bli lärare och forskare får man som doktorand ägna åtskilliga år åt sitt avhandlingsprojekt, och sedan består ens arbete som lärare och forskare av forskningsprojekt, kursutvecklingsprojekt, samverkansprojekt och olika slags externa uppdrag. Denna situation tycks dock bli vanligare även i samhällslivet som helhet, både i arbetslivet och i privatlivet. I människors strävan att söka nya vägar att organisera vardagens och arbetslivets aktiviteter har projekt blivit ett allt vanligare inslag. Detta har upptäckts av utbildningsföretag, konsultföretag och bokförlag, för det saknas sannerligen inte uppfattningar om hur man driver projekt. Det har dock sedan länge rått brist på empirisk forskning om villkoren för att leda projekt inom offentlig verksamhet. Det vill vi råda bot på med den här boken. Vår forskning om projekt som organisationsform inleddes för ungefär tio år sedan. Ett skäl till att den började var ett möte med några tjänstemän från Socialstyrelsen under en konferens om utvecklingsarbete och kunskapsutveckling. Under en paus berättade de ärligt och uppriktigt att de beviljar projektstöd för flera hundra miljoner kronor, får utförliga projektutvärderingar, men att de ändå känner sig ytterst osäkra på om projekten lämnar några varaktiga spår efter sig när de är avslutade; operationerna lyckades, men hur gick det med patienterna? Denna kontakt ledde till en första kritisk studie om förändringsprojekt inom socialtjänsten, där vi utvecklade en analysmodell som fokuserade på projekts interaktion med omgivningen och vi publicerade våra resultat i en bok och flera artiklar. Vid ett anförande vid den internationella projektforskningsakademin i Sydney år 2000, där vi deltog med en uppsats, slog den kände organisationsforskaren Stewart Clegg fast att det inte behövs någon särskild teori om projekt, men väl en contingency-teori om projekt. Detta hade vi sedan länge fört fram, men nu ville vi prova denna tanke med hjälp av empiriska undersökningar från den offentliga sektorn, och vi sökte och blev beviljade ett treårigt projekt (!) om villkoren för att driva projekt i offentlig miljö. Boken är alltså ett resultat av många års forskning kring projekt och förändringsarbete i olika offentliga miljöer. I dessa studier har vi upptäckt att projekt gärna används som en lösning på inte alltid klart identifierade problem. Det är en organisationsform som ofta nyttjas för att få struktur på idéer och handlingar när man vill få till stånd förändring av olika slag. Projekt är förenat med föreställningar om planering och utveckling. Det finns förväntningar på att projekt skall bidra till nyskapande och förändring. Inte minst gäller det projekt i offentlig miljö. Projekt är trots det inte på något sätt ett entydigt fenomen. I den här boken behandlar vi fyra idealtyper av projekt som är vanligt förekommande i offentliga organisationer: förändringsprojekt, försöksprojekt, samverkansprojekt och uppdragsprojekt. Dessa olika projekt har skilda utmaningar att hantera. Det kan vara allt från att åstadkomma nya arbetsmetoder eller
Intervju till Projektledning i offentlig miljö
978-91-47-08711-2
© Författarna och Liber AB
Får kopieras
1|2