Januaria Januari, kom med ditt skavande lätet av saven skruvar sig sakta och säkert upp genom stammen det enda trädet på gården barkens allmänord här vareviga dag, här som i härd som i härda ett härad vaga fågelröster bland kvistar kvitter som prickar att höra för första gången på länge höra en januaridag gråsparv! att skingras vidgas en smula och ljus silar fram genom glipor bland molnen du kan se du kan alltid se ut vad det än vara månde därute
9