JULIA LINDBLOM
Den sista milen
OM E-HANDELNS OSYNLIGA ARBETARE
OCH DE SNABBA PAKETENS DOLDA PRIS
Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se info@forum.se
Första tryckningen
Copyright © Julia Lindblom 2025 Omslag och inlaga: Kolbjörn Guwallius
Tryckt hos ScandBook EU, 2025 isbn 978-91-37-50971-6
InnehÄll
Förord 6
1. Bakom ratten 11
Farhad 21
2. Den olönsamma sista milen 27
3. En destruktiv företagskultur 43
4. Trampolinen till Silicon Valley 51
Davit 65
5. Minnet av posten 73
6. Modern livegenskap 81
7. 100% greenwashing 93
8. Konkurser satta i system 105
9. Cykelbudens knÀckta knÀn 115
Zara 127
10. Fria returer till Kina 131
11. Gigarbetare utan fackförening 141
12. EU lÀgger sig i 151
Alex och Maria 159
13. Apparnas tidevarv 163
Oleksandr 174
Karta över konkurser 178
Tack! 180
KÀllförteckning 181
Förord
Hur fick du den hÀr boken i din hand?
Kanske köpte du den pÄ en nÀtbokhandel och fick den hemkörd pÄ kvÀllen av Airmee eller sÄ hittade du den utanför dörren pÄ morgonen i en av Early Birds pÄsar? Eller gick du och hÀmtade den i nÄgon av de röda Instabox-skÄpen pÄ ett köpcentrum?
I sÄ fall har nÄgon av dem som den hÀr boken handlar om, eller nÄgon av deras kollegor, varit inblandade i transporten.
Det kanske till och med var fri frakt nÀr du bestÀllde?
Men de billiga paketen frÄn e-handeln har ett pris. Det Àr bara inte du som har betalat det.
Mörkret har fallit ute och de traditionella second handaffÀrerna i stan Àr stÀngda nÀr jag klickar hem en jacka pÄ second hand-sajten Sellpy. HÀr begrÀnsas inte utbudet av nÄgra butiksvÀggar. Att titta runt pÄ Sellpy Àr som att vara pÄ alla Myrorna i landet samtidigt, men utan att kunna prova nÄgonting. à andra sidan Àr man skyddad frÄn vÀdret, man slipper trÀngas, man slipper restiden och det Àr öppet dygnet runt. NÄgra dagar senare hÀmtar jag paketet i en av Postnords blÄ paketboxar, men beroende pÄ bostadsadress kan ocksÄ Airmee och Budbee anvÀndas av sajten.
För den som vill sÀlja sina avlagda klÀder pÄ plattformen erbjuds pÄ mÄnga orter upphÀmtning i bostaden. SÀljaren betalar 29 kronor för att fÄ en sÀrskild pÄse hemskickad och senare upphÀmtad av ett bud frÄn Airmee.
PÄ ett arbetspass som kan pÄgÄ i nÀstan ett halvt dygn utan rast ska ett bud ofta leverera ett paket var femte minut. Det finns ingen tid till onödiga artighetsfraser nÀr de mÄste vidare till nÀsta stopp. Buden mÄste hinna ringa pÄ medan alla mottagare Àr vakna och kan ta emot sina paket. Men oftast vill kunderna inte ens ta emot buden, de vill bara att paketen ska lÀggas utanför den stÀngda dörren.
I min förra bok Amazon â bakom framgĂ„ngen visade jag hur e-handelsjĂ€tten bakom en leende fasad har vuxit till vĂ€rldens största nĂ€tbutik till priset av medarbetarnas knĂ€ckta ryggar och osĂ€kra arbetsvillkor, medan nĂ€tjĂ€tten försökt kvĂ€sa den fackliga organiseringen.
Under arbetet med boken kunde jag konstatera att problemen inte slutar nÀr paketen lÀmnar Amazons vÀldiga lagerbyggnader. Deras fÀrd till de privatpersoner som stÄr som mottagare innebÀr nya missförhÄllanden som inte mÀrks för den som tackade ja till ett skenbart generöst erbjudande om fri frakt.
Amazon anvĂ€nder i Sverige likt mĂ„nga andra e-handelsjĂ€ttar budfirmor för sina leveranser. Dessa verkar pĂ„ en hĂ„rt konkurrensutsatt marknad dĂ€r kostnaden för den sista milen â de dyra minuterna nĂ€r en enskild person bĂ€r ett enskilt paket till en enskild mottagare â mĂ„ste pressas. Vilka företag som överlever avgörs av hur hĂ„rt och till hur lĂ„ga löner mĂ€nniskorna som gör fotarbetet kan förmĂ„s att arbeta.
Konkurrensen har skapat en uppfinningsrikedom dÀr företagen verkar i skÀrningspunkten mellan utsatta arbetare, lÄga löner och osÀkra villkor Ä ena sidan och högteknologiska mobilappar för gigarbete med AI-styrda arbetsflöden Ä den andra.
En plattformsekonomi vÀxer alltmer fram dÀr företagen ofta inte ser sina medarbetare som anstÀllda utan som gigjobbare som utan nÄgra garantier eller förmÄner tar timmar
till lÄg ersÀttning nÀr arbete finns och fÄr hitta andra sÀtt att försörja sig pÄ nÀr företagen de jobbar Ät har lite att göra.
Medan jag har skrivit den hÀr boken har flera av transportbolagen jag granskat gÄtt i konkurs, nÄgra av dem för att ÄteruppstÄ i snarlik form. De Àr ofta underleverantörer till budfirmorna som Àger varumÀrkena. Jag har lÀst konkursbouppteckningar, blÀddrat igenom sidor fyllda med namn pÄ mÀnniskor som inte fÄr ut sina löner och hamnar i trÄngmÄl nÀr arbetsgivaren inte lÀngre existerar. För mÄnga har samhÀllets svar inte blivit hjÀlp med att fÄ ut lönen, utan en utvisning frÄn Sverige och krossade framtidsdrömmar.
Budbranschen har i takt med e-handelns ökande marknadsandelar blivit alltmer central i vÄra liv, men samtidigt Àr det en relativt osynlig bransch som mÄnga inte Àgnar en tanke förrÀn leveransen av nÄgot viktigt paket strular. Till och med journalistiken har blivit en del av den. Bonnierkoncernen, vars förlag Forum ger ut den hÀr boken, har investerat miljoner i Airmee. Stampen, vars Göteborgs-Posten jag sjÀlv arbetar pÄ, byggde lÀnge sin distribution pÄ Early Birds leveranser av smÄ paket frÄn Kina.
NÀr Kinapaketen efter en tid blev fÀrre, försvann ocksÄ en av koncernens viktigaste intÀkter. Framtidssatsningen förvandlades till en belastning. I kombination med en vikande annonsmarknad blev konsekvensen nedskÀrningar Àven pÄ redaktionerna. Det Àr ett konkret exempel pÄ hur global e-handel kan forma villkoren för journalistiken.
Bakom budfirmornas logotyper och allt starkare varumÀrken döljer sig en verklighet fÄ lÀgger mÀrke till: ett myller av underleverantörer som de stora plattformsbolagen inte tar ansvar för. Kedjan Àr lÄng, och ansvaret för arbetsvillkoren flyttas hela tiden ett steg bort för att till slut landa hos buden sjÀlva.
Medan den hÀr boken har vuxit fram har de svenska lagarna
pÄ migrationsomrÄdet skÀrpts inom ramen för Tidöavtalet.
Det har blivit nÀstintill omöjligt att göra ett sÄ kallat spÄrbyte, frÄn asylansökan till ansökan om arbetstillstÄnd. GrÀnserna för hur mycket en arbetare mÄste tjÀna för att fÄ eller fÄ behÄlla ett uppehÄllstillstÄnd har skÀrpts vilket innebÀr att Àven personer som redan befinner sig i landet för arbete riskerar utvisning om de inte tjÀnar mer pengar.
MÄnga leveransbud i den svenska budbranschen Àr migrantarbetare eller internationella studenter, som inte har koll pÄ svensk arbetsmarknad och den svenska modellen. De flesta fÄr heller inte hjÀlp av facken. De Àr mÀnniskor som sökt trygghet eller behöver finansiera sin utbildning men som i stÀllet möter en verklighet prÀglad av pressade scheman, korta kontrakt och rÀttsosÀkra villkor.
Fackförbunden har hittills misslyckats med att nÄ fram till mÄnga av dem som arbetar i budbranschen och gigekonomin.
I det vakuumet har sÄ kallade gula fackföreningar, tÀtt knutna till arbetsgivarna, börjat vinna mark.
PÄ EU-nivÄ har förhandlingar om det sÄ kallade plattformsdirektivet pÄgÄtt, som kommer att reglera sÄ kallat gigarbete dÀr mÀnniskor tar jobb i form av uppdrag, ofta med utgÄngspunkt i olika appar. Plattformsdirektivet kommer att bli svensk lag och pÄverka vilken trygghet och vilka rÀttigheter gigarbetarna kan göra ansprÄk pÄ. Leveransbuden kommer att pÄverkas av utfallet av lagstiftningen.
Budens villkor pÄverkas ocksÄ av den accelererande utvecklingen av artificiell intelligens. Bakom en fasad av tÀnkande datorer exploateras arbetare pÄ andra sidan jorden av techjÀttarna. För extremt lÄga löner och under horribla arbetsvillkor trÀnas de sÄ kallade sprÄkmodellerna och andra AI-system.
Det Àr pÄ denna nya, delvis globala arbetsmarknad den hÀr boken utspelar sig, dÀr utsatta mÀnniskor med fÄ alternativ
blir den nÀstan osynliga lÀnken mellan dig och varorna du köper pÄ nÀtet och som med sina kroppar betalar priset för de snabba leveranserna.
De intervjuade buden och andra personer som enbart nÀmns med förnamn Àr anonymiserade för att deras medverkan i boken inte ska riskera att pÄverka dem negativt.
Julia Lindblom Nairobi i september 2025
Kapitel 1
Bakom ratten
Faez lutar sig fram över ratten, fingrarna trummar otÄligt mot instrumentbrÀdan. Klockan Àr strax efter fyra pÄ eftermiddagen och trafiken tjocknar till en seg massa. Det Àr rusningstid och pÄ grund av Ärstiden Àven skymningstid. Listan över leveranser han ska hinna med under dagens arbetspass kÀnns oÀndlig. Han drar ned mössan över öronen, skÀmtar bort frustrationen.
â Det kĂ€nns ibland som om jag Ă€r Spindelmannen, som ska rĂ€dda alla mĂ€nniskors paket. Men jag Ă€r en spindelman utan superkrafter som sliter fastspĂ€nd i en kall budbil.
Faez har flytt till Sverige frÄn Syrien men vid det hÀr laget har han tillÀgnat sig mycket av det svenska sprÄket. Vi vÀxlar mellan svenska och arabiska nÀr orden tryter.
Bilen rullar lÄngsamt ut frÄn Ikeas parkering pÄ BÀckebol pÄ östra Hisingen norr om Göteborg, dÀr Faez har tagit en kort paus för att plocka upp mig. Vi Àr nÄgon kilometer frÄn Airmees parkering i Hisings kÀrra och arbetsgivaren fÄr inte veta att jag följer med. Han tar en risk nÀr han lÄter mig och en fotograf frÄn Göteborgs-Posten följa med den hÀr tisdagskvÀllen. Fotografen fÄr inte plats i bilen men har försett oss med mikrofoner och följer med tÀtt bakom i egen bil.
Vintermörkret sÀnker sig över motorvÀgen in mot Göteborg. Bleka vÀgskyltar, trafikljus och de förbipasserande bilarnas ljusreflexer bryter stÀndigt dunklet. Musiken pÄ radion störs gÄng pÄ gÄng av trafikmeddelanden. Vi fÄr höra att
det Àr stopp vid Tingstadsmotet. Faez hÄller ett stadigt grepp om ratten. Blicken fokuserad pÄ vÀgen. KvÀllen har bara börjat.
I lasten finns 70 paket. Vid en första anblick ligger de huller om buller, men i sjÀlva verket Àr de noggrant sorterade i fyra zoner efter den rutt som Airmees app har planerat inför skiftet.
Det Àr framförallt paket frÄn nÀtjÀtten Amazon, men ocksÄ tunga förpackningar med djurfoder frÄn Vetzoo och Arken Zoo, fÀrggranna pÄsar frÄn Sellpy med begagnade klÀder och kartonger med alkohol frÄn Vinoteket, som skickar alkoholhaltiga drycker frÄn Danmark för att kringgÄ det svenska alkoholmonopolet.
NÀr Faez nÄgra Är tidigare fick jobbet som bud hos Airmee kÀnde han hopp. Det var ett första steg mot en stabil inkomst som nyanlÀnd i Sverige. Men det dröjde inte lÀnge förrÀn han insÄg att bara ett jobb var lÄngt ifrÄn nog.
Lönen tĂ€cker knappt hyran â och framför allt inte det viktigaste: att kunna försörja en nyfödd dotter.
Flera mÄnader innan barnet föddes separerade han frÄn sin flickvÀn. Det Àr sÀllan han hinner köra de 30 milen till Malmö för att trÀffa dem och nÀr chansen vÀl kommer Àr det bara frÄgan om nÄgra timmars besök. Ibland kommer mamman och dottern till Göteborg, men hans vardag tillÄter sÀllan att de ses dÄ heller.
I stÀllet sitter han kvar i förarsÀtet pÄ kvÀllarna efter avslutat pass. Det Àr den enda tiden dÄ han via videosamtal hinner trÀffa dottern. Budbilens mörker blir ett substitut för ett vardagsrum och en sagostund.
Den hĂ€r hösten har inneburit dubbla arbeten. Dagarna tillbringar Faez pĂ„ ett lager â han lyfter, packar och sorterar. KvĂ€llarna Ă€gnas Ă„t leveranser.
En vanlig arbetsvecka pÄ de bÄda jobben landar pÄ ungefÀr 80 timmar.
â Lagerjobbet Ă€r betydligt bĂ€ttre Ă€n det hĂ€r. Det finns kollektivavtal, sĂ„ jag har rĂ€tt till sjukersĂ€ttning och semester. Gymnastikskorna som jag har pĂ„ mig nu kommer frĂ„n lagret. Airmee skulle aldrig köpa skor Ă„t oss, oavsett hur mĂ„nga trappor vi springer i, berĂ€ttar Faez.
En halvtimme senare rullar vi förbi Lisebergs mörklagda berg-och-dalbanor. Snart svÀnger vi in pÄ KrokslÀtt dÀr eleganta villor med lummiga trÀdgÄrdar ligger lÀngs lugna gator i ett vindlande nÀt.
â Det kĂ€nns som om jag har livvakt, skrattar Faez Ă„t fotografbilen som följer efter, innan han hoppar ur förarsĂ€tet utanför en modern villa med mobilen i handen. Han gĂ„r runt bilen och öppnar skjutdörren pĂ„ passagerarsidan.
MobilskÀrmen lyser starkt i mörkret. Appen Àr bÄde karta, chef och kontrollant. HÀr skannas paketen med mobilkameran, hÀr dikteras rutten, hÀr mÀts varje sekund i en stÀndigt pÄgÄende utvÀrdering.
Appen har koll pÄ den berÀknade rutten för varje leverans. NÀr Faez skannar ett paket fÄr han instruktioner om hur han ska gÄ tillvÀga för att lÀmna över det till mottagaren. Han dubbelkollar texten pÄ etiketten för att sÀkerstÀlla att det Àr rÀtt paket och smÄspringer sedan mot villan med en bestÀmdhet som avslöjar att han har förfinat stegen för maximal effektivitet.
De flesta kunder har valt alternativet »lÀmna vid dörren«, vilket innebÀr att Faez varken ser eller hÀlsar pÄ dem. UpplÀgget kan ge mottagaren en kÀnsla av att paketet bara dyker upp och att nÄgon mÀnsklig hand aldrig Àr involverad. Arbetsvillkoren bakom den smidiga leveransen förblir okÀnda.
Entrén Àr svÄr att hitta i dunklet.
â En garagedörr kan lika gĂ€rna vara en ytterdörr, sĂ€ger Faez medan han kollar vilket som mest troligt Ă€r huvudingĂ„ngen.
Faez mĂ„ste springa mellan varje stopp för att hinna leverera paketen. Han trĂ€ffar sĂ€llan mottagarna â leveransen sker utanför dörren och adressaterna fĂ„r veta att paketen Ă€r framme via en notis i mobilen.
Han lÀgger ifrÄn sig paketet och tar snabbt ett foto pÄ det i appen. Ett bevis pÄ att leveransen till tröskeln Àr fullbordad.
Genom fönstren skvallrar belysningen om att nÄgon Àr hemma. I ett av dem tindrar en julstjÀrna. Kanske lagar nÄgon middag dÀrinne. Ingen tycks ha en tanke pÄ att öppna dörren och möta budet, trots att Airmee nu automatiskt har bekrÀftat leveransen Ät kunden med ett sms.
Om Faez blir hungrig, törstig eller behöver gÄ pÄ toaletten under arbetspasset kan det stÀlla till med problem eftersom det inte finns utrymme för nÄgot annat Àn att leverera. Allt sÄdant mÄste tas med i planeringen. Jag inser hur viktig planeringen Àr nÀr jag sjÀlv mÄste frÄga Faez om vatten efter nÄgon timmes körning.
Jag hinner knappt stÀlla frÄgan innan han trycker pÄ gaspedalen för att ta en omvÀg till nÀsta villa via en pizzeria. Jag köper mineralvatten och han tvÄ energidrycker.
â Nu har vi förlorat kanske tre minuter i tid, men det Ă€r ingen fara. Det finns en returleverans i lasten som gottgör för den förlorade tiden, förklarar Faez.
Det Àr ett paket som inte kan levereras eftersom kunden aldrig skickat sin portkod som gör att Faez har sparat nÄgra minuter.
Airmees app Àr inte bara en instruktionsmanual för buden i paketleveranserna, det Àr ocksÄ ett övervakningssystem dÀr deras rörelser loggas, sekund för sekund. MÄlet för Airmee i Göteborg den hÀr vintern Àr att varje förare ska göra mellan 11 och 13 stopp i timmen beroende pÄ omrÄde. Ett stopp kan innebÀra leverans av flera paket till samma mottagare eller till grannar.
Om buden blir fÀrdiga med sina rundor tidigt kan de behöva möta upp andra förare pÄ stan för att ta över en del av deras leveranser. Om de dÀremot misslyckas med att nÄ mÄlen skickas en varning över mejl tillsammans med en uppmaning om att genomföra en halvtimmes digital utbildning utanför arbetstid. Efter utbildningen har de fem arbetspass pÄ sig att förbÀttra sina resultat och nÄ upp till mÄlen. Lyckas de inte blir de avstÀngda.
Faez avverkar adresserna i en förutbestÀmd ordning. Rutten, som enligt Airmee Àr noggrant optimerad, visas som röda »stopp« i ett zickzack-mönster. Ibland krÀvs sÄ mycket som en halvtimmes körning mellan tvÄ adresser.
Den hÀr kvÀllen följer jag Faez i budbilen i nÀrmare sju timmar, frÄn 16 pÄ eftermiddagen till 23 pÄ kvÀllen. Han springer stÀndigt till nya portuppgÄngar. Ingen tid finns till rast, toalettbesök eller middagsmÄl, med undantag för inhandlandet av dryckerna.
Vid sjutiden lÀmnar vi villakvarteren bakom oss och styr mot stadens mer tÀtbebyggda kvarter. I trapphusen blir Faez föremÄl för de boendes blickar, som ibland Àr misstÀnksamma trots att han bÀr en jacka med Airmees logotyp och hÄller i ett paket. Vi stÄr i hissen till ett nybyggt bostadsrÀtthus nÀr en kvinna i 50-ÄrsÄldern som bÀr pÄ tvÄ matkassar kliver
â De tror ju ofta att man Ă€r en inbrottstjuv. Det spelar ingen roll om jag bĂ€r den hĂ€r jackan och ett paket under armen. MĂ„nga kunder Ă€r ocksĂ„ direkt otrevliga och har noll överseende med att man sprungit i sju trappor i ett hus dĂ€r det saknas hiss, sĂ€ger Faez nĂ€r vi kommer ut pĂ„ gatan.
Det Àr mycket som kan gÄ fel en sÄdan hÀr kvÀll. Portkoder som inte fungerar, vÄningsplan som inte stÄr angivna och resulterar i irrande i trapphus, allt medan klockan tickar och hotar den som inte lyckas komma pÄ kreativa lösningar pÄ studs om uppsÀgning.
Men trots att Faez levererar varor med Airmees app iklÀdd företagets tunna vindjacka Àr det inte Airmee som Àr hans verkliga arbetsgivare.
Airmee anlitar en uppsjö underleverantörer i Sverige för att bedriva sin verksamhet. BudjÀtten har formellt inget arbetsgivaransvar utan erbjuder precis som andra gigföretag endast en plattform för tjÀnster.
I juli 2025 gick visserligen Airmee med i Biltrafikens Arbetsgivareförbund, vilket gör att Transportavtalet automatiskt blir tillÀmpligt pÄ företagets anstÀllda. Men Airmee har endast ett 30-tal direktanstÀllda terminalarbetare. Kollektivavtalet omfattar fortfarande inte buden som utför företagets huvudsakliga verksamhet.
Bara i Göteborg anvÀnder sig Airmee av minst fem underentreprenörer som samtliga saknar kollektivavtal eftersom det inte Àr ett krav företaget stÀller pÄ sina utförare.
NĂ„gra dagar tidigare har jag genom ett annat leveransbud
16 in. Hon granskar oss med blicken och frÄgar till slut vilken vÄning vi ska till. Svaret tycks inte tillfredsstÀllande, men hon tystnar ÀndÄ.
fÄtt tillgÄng till företagets interna webbforum. HÀr finns en sÀrskild sektion som Àr riktad till »carriers«, Airmees underleverantörer. I detta system kan buden Àven bestÀlla Airmees profilklÀder.
Airmee har fÀrdiga mallar för anstÀllningsavtal i Google Drive som underleverantörer kan ladda ned. I mallavtalet anges en timlön pÄ 135 kronor och det stÄr att avtalet kan sÀgas upp nÀrsomhelst av bÄda parter.
Enligt anstĂ€llningsavtalen och lönespecifikationerna för enskilda bud ligger lönerna i Göteborg oftast fem kronor lĂ€gre, samt 15 kronors semesterersĂ€ttning. En underleverantörs avtal innebĂ€r i stĂ€llet en heltidslön pĂ„ cirka 15 600 kronor före skatt â en timlön pĂ„ endast 98 kronor. Buden som kör för Airmee har varken rĂ€tt till sjukersĂ€ttning, OB-ersĂ€ttning eller försĂ€kringar.
Avtalen Airmee erbjuder Àr sannolikt olagliga. Det menar arbetsrÀttsjuristen och förelÀsaren Tommy Iseskog, en av Sveriges mest kÀnda experter pÄ arbetsrÀtt som i decennier varit tongivande i debatten och skrivit ett femtiotal böcker i Àmnet.
â För det första kan inte ett anstĂ€llningsavtal avse »överenskommen visstidsanstĂ€llning«. Endast med stöd av kollektivavtal kan överenskommen visstidsanstĂ€llning förekomma.
Jag antar att företaget inte Àr bundet av kollektivavtal. För det andra kan man inte avtala om att semesterlönen ska betalas ut löpande pÄ det hÀr sÀttet, sÀger han.
Abed Alaze Alakraa Àr ytterligare en av dem som i flera Är arbetat för olika Airmee-Äkerier. Nu har han omskolat sig till lastbilschaufför för att slippa dem.
â Kontrakten pĂ„ Ă„kerierna ser likadana ut med lĂ„ga löner. Det Ă€r Airmee som styr arbetet och som Ă€r den verkliga arbetsgivaren. De Ă€r högst medvetna om de dĂ„liga lönerna och de pressar oss förare till max, sĂ€ger han.
Om Faez, som har flera Ă„rs arbetslivserfarenhet, hade haft
lön enligt kollektivavtal skulle han ha tjÀnat minst 206 kronor i timmen, inklusive OB-tillÀgg för kvÀllsarbete. Hans och de andra budens löner Àr alltsÄ betydligt lÀgre Àn vad de Àr pÄ ett företag med kollektivavtal.
NÄgra dagar senare möter jag Zami, 27 Är, pÄ ett kafé vid
Centralstationen i Göteborg. Han berÀttar om sin korta tid som bud hos en underleverantör till Airmee. Redan den första veckan blev han varnad och avstÀngd för att han var för lÄngsam.
â Normalt sett brukar det finnas en inlĂ€rningsperiod, men pĂ„ Airmee förvĂ€ntades vi vara bra pĂ„ jobbet redan frĂ„n första dagen, sĂ€ger han och skakar pĂ„ huvudet.
Introduktionen till jobbet bestod av en halvtimmes onlineutbildning. Under utbildningen fanns en handledare med som gick igenom nÄgra grundlÀggande moment, men enligt Zami gav kursen inte mycket praktisk hjÀlp.
â Utbildningen blev mest ett tillfĂ€lle för oss att klaga. NĂ„gra var oroliga för att förlora körkortet om de tvingades köra fort. Vi sa att vi behövde mer tid att lĂ€ra oss jobbet. Airmee sa att om mina resultat inte förbĂ€ttrades skulle jag bli permanent avstĂ€ngd. Jag klarade testet och jobbade i en mĂ„nad till, men sedan fick jag Ă€ndĂ„ sparken, berĂ€ttar han.
Enligt Airmee berodde det pÄ dÄlig statistik.
â De ville att jag skulle leverera 11,4 paket i timmen, och jag lĂ„g pĂ„ cirka 10. Det var ocksĂ„ mycket som lĂ„g utanför min kontroll. Budbilen gick sönder flera gĂ„nger. En gĂ„ng exploderade till och med ett dĂ€ck. Trots att jag rapporterade problemen pĂ„verkade det min statistik.
Zami pÄpekar att Airmee inte kontrollerar fordonens skick eller sÀkerhet. Bilar kan sakna fungerande blinkers och andra har inte haft vinterdÀck trots att det har krÀvts enligt lag.
MÄnga bud tvingas enligt Zami bryta mot trafikregler och köra alldeles för fort för att hinna med.
â Om bilen gĂ„r sönder blir man försenad och det pĂ„verkar ens statistik negativt. De bryr sig inte om orsaken, enbart om resultaten, sĂ€ger han.
Trots att Zami inte lÀngre arbetar Ät Airmee vÄgar han inte stÀlla upp pÄ en intervju med sitt riktiga namn. Han saknar trots sju Är i Sverige permanent uppehÄllstillstÄnd och Àr rÀdd för att förlora sitt tillfÀlliga pÄ grund av nÄgonting han sÀger eller gör.
â Jag Ă€r rĂ€dd för att behöva Ă„tervĂ€nda till Syrien. Det Ă€r sĂ„ mĂ„nga med min bakgrund som accepterar de usla villkoren pĂ„ arbetsmarknaden för att de inte vĂ„gar sĂ€ga ifrĂ„n av rĂ€dsla för att fĂ„ problem med arbetsgivare eller myndigheter.
Genom en vd för en underleverantör har jag fÄtt ta del av Airmees Excelark som visar hur företagets underleverantörer övervakas. Förseningar, instÀllda pass och avvikelser frÄn planerade rutter loggas systematiskt. Varje förare finns namngiven och uppförd med statistik. Dessa sammanstÀllningar ligger till grund för de sanktionsavgifter som Airmee sedan krÀver sina underleverantörer pÄ. SÄ hÀr kan ett automatiserat klagomejl till ett bud se ut:
»Hello,
This email is sent you because you have been flagged as a low performing courier. The driver is currently averaging 10,43 stops per hour, falling short of the expected 13 stops per hour.«
Ăven buden fĂ„r mejl med personliga varningar frĂ„n Airmee. Senare trĂ€ffar jag Mario pĂ„ ett kafĂ© i VĂ€stra Frölunda. Han har arbetat Ă„t Airmee i ett par Ă„r via flera olika underleverantörer.
â Airmee utnyttjar mĂ€nniskor i desperata situationer, sĂ€rskilt nyanlĂ€nda som Ă€r i behov av arbete. Ingen svensk skulle stĂ„ ut med att jobba dĂ€r nĂ„gon lĂ€ngre tid. De har inte höjt lönen fast jag har jobbat dĂ€r i flera Ă„r.
Mario sÀger att han skulle ha uppskattat jobbet om förutsÀttningarna varit annorlunda.
â Jag gillar att köra bil och leverera paket. Det Ă€r synd att arbetsvillkoren förstör nĂ„got som annars kunde vara ett schysst jobb. Man förlorar hĂ€lsa och tid.
NÄgon vecka senare Äker jag ytterligare ett kvÀllspass med Faez, den hÀr gÄngen i ett skogsomrÄde utanför stan. Det Àr lÄngt mellan villorna. VÀgarna saknar belysning och adresserna Àr dÄligt utmÀrkta pÄ Googles karta. Faez mÄste ofta sakta ned. StrÄlkastarna fÄngar bara nÄgra meter av den vÄta asfalten. NÀrsomhelst kan ett rÄdjur eller annat vilt djur dyka upp pÄ vÀgen. Vid en eventuell krock ligger problemen den medför hos honom personligen.
Inte heller denna kvÀll har Faez möjlighet till raster, toalettbesök eller mÄltidsuppehÄll. VÀgen ligger öde mellan villor och mörka granridÄer. Faez blick vandrar mellan den svarta vÀgbanan och telefonens skÀrm i hopp om nÄgra nya uppdateringar och bilder pÄ dottern. Bakom granarnas mörka silhuetter gömmer sig Göteborgs skÀrgÄrd, tyst och otillgÀnglig.
Faez vill gÀrna ha ett annat jobb men sÀger att han saknar kontakter.
â I Sverige gĂ„r det lĂ€ttare om man kĂ€nner folk. Jag har vĂ€nner som har betalat nĂ„gra tusenlappar för att fĂ„ ett jobb i hamnen, men det har man inte rĂ„d med nĂ€r man jobbar Ă„t Airmee. Det Ă€r slavarbete. Jag hoppas bara pĂ„ nĂ„got nytt.