LJUS ĂVER LANDET
I mitten av 1800-talet var Sverige ett fattigt land i Europas utkant. Större delen av befolkningen levde av jordbruk, industrin var i sin linda. MedellivslĂ€ngden lĂ„g omkring 40 Ă„r, och Ă€nnu vĂ€rre var det i Stockholm. FrĂ„n 1870 och hundra Ă„r framĂ„t vĂ€xte Japan och Sverige snabbast i hela vĂ€rlden. Idag hör Sverige till vĂ€rldens rikaste lĂ€nder. Under 1900-talet ökade medellivslĂ€ngden frĂ„n omkring 55 till drygt 80 Ă„r. TillvĂ€xten och livslĂ€ngden Ă€r de tydligaste mĂ„tten pĂ„ det senaste seklets framsteg. Ă r 1919 grundades Kungliga Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA). NĂ€r IVA skulle fira jubileet blev jag ombedd att skriva om akademiens grundare, elektroingenjören och kommerserĂ„det Axel F. Enström. Med Enström steg jag in i en fascinerande tid. Ingenjörerna blev modernitetens förlossare. De hjĂ€lpte nĂ€ringslivet att gĂ„ frĂ„n 1800-talets mekaniska verkstĂ€der till 1900-talets snilleindustrier. De lade grunden för vĂ€lfĂ€rdens och folkhĂ€lsans infrastruktur. De spred ljus över landet, bildning och underhĂ„llning med papper, radiovĂ„gor och pixlar. Ingenjörerna dyrkade upp framtiden. De blev förmedlarna mellan praktik och vetenskapââââ Ă„t bĂ„da hĂ„llen. Med den vetenÂskapÂliga skolningens hjĂ€lp gick skickliga hantverkare och mekaniker frĂ„n handlag och ingivelse till systematiskt sökande och analys. De stĂ€llde frĂ„gor och gjorde erfarenheter som tvingade vetenskapen vidare. 9