

![]()













Kontor- och besöksadress Dag Hammarskjölds Väg 9 752 37 Uppsala Kontakt redaktion@jf-uppsala.se www.jf-uppsala.se Ansvarig utgivare Oscar Fredriksson kommunikation@jf-uppsala.se
vår kommer polisen!




Chefredaktör
T4, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Eldens arvtagare av Sarah J. Maas

Biträdande Chefredaktör
T2, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Brott och straff av Fjodor Dostojevskij
Skribent
T3, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur

Skribent
T7, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Stacken av Annika Norlin
Doktor Glas av Hjalmar Söderberg




SARA WALLIN JOHANSEN
Layoutansvarig
T4, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie
HUGO BRANNERYDH
Biträdande Layoutansvarig
T2, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Slottet av Franz Kafka
KAJSA IWARSSON
Skribent
T5, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
The secret history av Donna Tartt

JOGALLIA TU
Skribent
T2, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Mornings in jenin av Susan Abulhawa
ELLIOT NORBERG
Skribent
T6, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Ödet och hoppet av Niklas Natt och Dag

DZENETE KASENDU
Skribent
T3, Juristprogrammet
Senaste boken jag lästesom inte var kurslitteratur
Love hack av Isabel Nylund




Dearest gentle reader,
As one chapter ends and another begins, we find ourselves reflecting on the paths we’ve walked – and those yet to come…
”Nytt år, nya möjligheter” är väl så man brukar säga. Jag har alltid tyckt att det är lite märkligt att ett nytt år ska vara starten på allt nytt. Andra rutiner, nya mål, och uppmaningen att ”bli bästa versionen av dig 2026”.
Många löften bryts innan januari ens är slut. Vi hinner knappt återhämta oss från den gångna terminen innan vi slängs in i nästa: nya ämnen, nya kapitel i lagboken, och samtidigt förväntas vi åstadkomma alla dessa förändringar. Alla kapitel i en bok innehåller inte ett klimax; många är rent av endast transportsträckor på väg till livets nästa händelse.
Kanske blir 2026 året vi slutar oroa oss för att misslyckas. Eller året vi slutar bry oss om vad andra tycker. Eller året vi säger ja till allt som är kul och tar konsekvenserna senare.
Årets första nummer har temat ”Nytt kapitel”. Det känns nästan lite motsägelsefullt med tanke på allt jag skrivit ovan. Men våra nästa kapitel behöver inte innehålla stora förändringar eller dramatiska utvecklingskurvor. Du kommer lära dig nya saker, träffa nya människor, hitta vad som känns som din väg eller inse att vägen du vandrar inte alls är gjord för dina steg. Varje erfarenhet, stor som liten, är värdefull.

Det här numret är inte till för att försöka sporra dig framåt. Det är till för att låta dig stanna upp en stund. Läs om Juridiska föreningens invigning av Pelles stall, om överlevnadsguiden till alla reccar och om Joel och Foppa, vars kapitel som poddmästare börjar lida mot sitt slut.
Jag, tillsammans med hela redaktionen, önskar er en trevlig läsning, och en kort verklighetsflykt från allt som behöver göras.
Tacksamt tar jag nu emot pennan från Amelie och startar mitt nya kapitel som Chefredaktör.
Yours Truly,
Emma Dahlström Chefredaktör

Kära medlemmar!
Även om den senaste tiden mest handlat om reccevecka och flytten till vårt nya kårhus, Pelles stall, så finns där en del att rapportera från utbildningsfronten.
Förbättrade öppettider på JB!
De nuvarande öppettiderna på Juridiska biblioteket som infördes i början av HT25 är inte hållbara för våra studenter. Anledningen bakom de kortare öppettiderna har varit en förvärrad ekonomisk situation hos universitetsbiblioteken som lett till att de behövt varsla medarbetare och korta ner öppettiderna. Vi förde en hård linje förra terminen att öppettiderna inte var hållbara för någon student, men framför allt för studenter på Juridiska fakulteten, eftersom vi behöver tillgång till fysisk litteratur för våra uppsatser. Universitetsbiblioteken lyssnade och lyckades skrapa ihop lite pengar för att just JB ska kunna hålla öppet längre, en dag i veckan. Det låter inte som mycket, och det är det inte heller, men det är en viktig vinst att de inser att vi drabbas värst och att vi numera är prioriterade i frågan.
Hearing gällande nedskärningar på juristprogrammet Om man just nu läser en av grundterminerna på juristprogrammet har man säkert märkt av att det är färre seminarier schemalagda och färre PM att skriva. Det beror på att utbildningens budget har stramats åt och grundterminerna får inte kosta lika många timmars lön för lärarna. Det har i sin tur lett till att kursföreståndarna har fått hitta nya lösningar för att ändå hinna med allt. Vi kommer därför anordna en hearing med flera av kursföreståndarna där det är superviktigt att så många studenter som möjligt kommer och berättar vad de tycker fungerar bra och mindre bra på de olika terminerna. Det är väldigt viktig input och en fantastisk möjlighet för er att påverka er utbildning.
Kalle Eryd
Ordförande
Juridiska föreningen i Uppsala








HÖGA AMBITIONER OCH VARM GEMENSKAP
På Cederquist vill vi hålla hög kvalitet i vår leverans och samtidigt ha en varm företagskultur där vi kan utvecklas tillsammans. Expertis och noggrannhet är centralt för oss, men det är lika viktigt att vi trivs i våra team. Vi tror på att upprätthålla en personlig och nära relation, både med våra kollegor och kunder. Våra arbetsgrupper rankas ständigt bland Sveriges främsta, vilket vi ser som ett bevis på att en stark företagskultur inte bara gör arbetet roligare utan också leder till bättre resultat.
Utvecklas med oss på karriar.cederquist.se

Hos oss får du den stora byråns alla fördelar. Du får arbeta med stora och komplexa ärenden, i nära samarbete med några av Sveriges högst ansedda affärsjurister. Samtidigt är byrån inte större än att alla känner alla. Vi arbetar i små sammansvetsade team där nyutexaminerade jurister arbetar tätt ihop med både delägare och andra seniora jurister.
Vill du under studietiden få en försmak på livet som affärsjurist?
Läs mer om våra traineetjänster, mentorskapsprogram och andra studentmöjligheter på gda.se/karriar
SKAPA KONTAKT
Hoppas att starten på året har behandlat dig väl! Jag hoppas att dina nyårslöften hålls och att du hittat en mysig och varm plats att läsa årets första nummer av Press Judicata på.
Nu kanske du undrar hur starten på året har gått för mig, eller så bryr du dig inte alls om det. Synd! För nu kommer du få veta. Min start på året har inte alls varit vad jag förväntat mig, men mer om det kommer snart. Mina alltför ambitiösa nyårslöften? De har redan fallit i glömska för att reflekteras över i ett senare skede. Vad jag i alla fall inte kan klaga på är platsen jag sitter på. Jag sitter ju på Stallet! I skrivande stund är uthyrningsverksamheten i full gång. Jag sitter på presidiets kontor och hör hur helan går och tas. Jag hör vänner som träffas efter långa terminer av utbytesstudier. Jag hör allmänt dovt skrål och skratt från ovanvåningen.
Kan man önska sig mer?

För att på ett bättre sätt kunna illustrera varför jag känner en så stor glädje när huset är fullt av medlemmar som lever sina bästa liv, känner jag att jag måste berätta om mina upplevelser från Hej-Pelles sittningen. Här om dagen hölls ju den första sittningen i Stallets historia! 90 ivriga JF-medlemmar samlades här med siktet inställt på att inviga kvällsverksamheten på bästa sätt. Men jag måste vara ärlig med att jag i början av kvällen kände mig aningen melankolisk. Jag saknade Jontes på något sätt. Men när alla hade slagit sig till ro på ovanvåningen, blickade jag ut över salen. Då fick jag mig ändå en känsla av deja vu. Det var som att den unge Jonte över julledigheten hade växt till sig några decimeter och fått en rejäl facelift. Större, snyggare och allmänt mer tillpiffad. Då förstod jag att det viktiga inte är var vi samlas, utan ATT vi gör det. Att se så många medlemmar skratta, sjunga och skåla väckte en otroligt stor glädje i mig. När jag och några kollegor i styrelsen i slutet av kvällen satt och debriefa om sittningen kom vi fram till att: dehär kommer bli bra, riktigt bra.

Men varför har min start på året inte gått som förväntat? Jo, det är så att mina första veckor i rollen som vice ordförande för föreningen har varit allt över mina förväntningar. Tiden har präglats av skratt, glädje, nya upplevelser och personlig utveckling. Bland kanonsalut och uttryck på latin har jag fått medverka på en högtidlig doktorspromotion vid vårt anrika universitet. På kontoret har jag skolats i ohederliga formler i excel, som kan liknas vid häxkonster dragna direkt ur en Tolkien-skrift. Jag har fått lära mig bokföringens grunder, hunnit glömma bort dom, och lärt mig dom på nytt. Ja, denna korta tid i rollen har verkligen hunnit bjuda på mycket, både högt och lågt. Den har också hunnit få mig att inse att jag har ett otroligt kul år i föreningens tjänst framför mig.
Så kära läsare! Har ditt år börjat bra, så fortsätt njut! Har året börjat på ett mindre önskvärt sätt så kom ihåg: Vi rör oss mot varmare tider och ljusare dagar. Håll ut där i vinterkylan!
Med de varmaste av hälsningar, Föreningens Vice ordförande, Wojciech Dzialo

Vinterns säsong av På spåret är slut, och det lämnar en tom känsla i kroppen. I alla fall om man, likt jag, resterande år går och väntar på nästa säsong. Antingen kan man under tiden trösta sig med På spåret-gasquen på Gotlands nation eller så kan man hålla till godo med detta quiz så länge. I stället för städer, är det nu lagar som gäller.
Med det sagt frågar jag er: “Vart är vi på väg?”
10 POÄNG
Vi lämnar perrongen där lagen är äldre än de flesta byggnader runt spåren. Resan går tillbaka till år 1734. Även antalet poäng på denna fråga kan vara en ledtråd.
8 POÄNG
Här pratar man inte om känslor, utan om avtal. Ett handslag kan väga tyngre än ord och ett löfte kan bli bindande. Större delar av lagen har senare upplösts.
6 POÄNG
Ju närmare vi kommer desto mer svårbegripligt blir det. Vi passerar köp och byte, lån och ekonomernas kårhus. Vi passerar även en central gata i Uppsala. Pengar byter ägare, skulder uppstår och någon ansvarar alltid för betalningen.
4 POÄNG
Vid nästa station hörs handelsmän, kreditgivare och borgensmän. Lagen aktualiseras när något handlas, lånas ut, pantsätts eller inte betalas tillbaka.

10 POÄNG
Vi lämnar perrongen och är bokstavligt talat på väg till nästa destination. Resan går genom ett landskap med linjer och tysta överenskommelser.
8 POÄNG
Här råder inte fri fart, utan ordning. Ibland målat i vitt. Lagen kräver omsorg och varsamhet.
6 POÄNG

2 POÄNG
Och nu, mina vänner, är vi framme vid resans slut och gissningsvis även T. Ingvarssons favoritlag? Den femte balken i 1734 års lag: hemvist för köp, skulder och ansvar.
Ett ögonblicks ouppmärksamhet kan få stora konsekvenser. Innan vi passerar en korsning krävs en anpassning av hastigheten.
4 POÄNG
Vi rullar vidare i ett regelverk som de flesta följer dagligen, ofta utan att tänka på att det faktiskt är lag. Landskapet präglas av väjningsplikt och omkörningar som kräver omdöme.
2 POÄNG
Här regleras vem som får köra var, hur fort det får gå och när man måste stanna. Och med det sagt var vi framme i lag för trafik och terräng.
Vänd på tidningen för rätt svar!

FRIDA ÅGSTRAND Skribent Rätt svar: 1) Handelsbalken (1736:1232). 2) Trafikförordning (1998:1276).


Ses vi i vår?

Vill du fördjupa dig i affärsjuridiken tillsammans med några av branschens främsta jurister?
På Lindahl Law School får du både praktisk erfarenhet och möjlighet att bygga nätverk inför framtiden. Håll utkik i Lindahls kanaler – @advokatfirmanlindahl – ansökan är öppen 18 februari–11 mars. Hoppas vi ses i vår!

ntligen(!!), den ökända skandinaviska vintern går Ä mot sitt slut! Eller ja, UNT rapporterar visserligen om -22 grader och snön är fortfarande ett faktum… Men rent principiellt och baserat på mina egna empiriska studier, ÄR nästkommande månad en VÅRmånad(!!). Jag tror starkt att det finns en korrelation mellan varmare grader och ökat socialt umgänge. För att efter vad som känts som en evighets dvala, dyker svenskarna äntligen upp på gatorna igen för att göra det vi gör bäst:
• Ockupera uteserveringar i knappa plusgrader,
• bära solglasögon redan i mars
• och damma av solstolen vid minsta utslag på UV-indexet. Det får numera betraktas som notorisk fakta att svenskar föds på nytt när tussilagon slagit ut.
Men det är också här huvudtemat inleds: Den svenska hetsen att maxa. Eftersom våra perfekta sommardagar är lätträknade har vi utvecklat en närmast manisk instinkt att planera sönder dem i förväg. Redan nu i februari surrar omgivningen av sommarjobb, utlandsresor och konsertbiljetter. Själv har jag knappt vaknat ur mitt vinteride och blir lika chockad varje gång juli kommer på tal.
Ännu mer absurd är insikten att sista ansökningsdag för många sommarjobb passerade redan i november. NOVEMBER?! Hur mycket framförhållning krävs egentligen av en människa? Att visualisera kontorshäng och ansökningsprocesser samtidigt som man kämpar för livet mot novembermörkret är ett hopplöst uppdrag. Uppenbarligen går min inre klocka inte i takt med rekryterarnas almanacka. Att ständigt försöka pussla ihop en hypotetisk resa med en potentiell anställning är en garanti för dubbelbokningar och är ett säkert kort för ett pinsamt samtal med antingen HR eller min vängrupp.
Låter jag negativ? Säkert. Sanningen är att jag aldrig riktigt tyckt om sommaren… Det är en smått förbjuden bekännelse efter det kollektiva mörker vi precis tagit oss igenom, men jag måste göra mitt missnöje hört(!). Vår sommarvördnad vilar på en nostalgisk lögn. Allt handlar om att desperat försöka återskapa tiden när man var ung. Alltså den där mytiska tiden som enligt våra föräldrar alltid var den bästa. Vi förväntas samla på oss historier till framtida generationer som överträffas varje år.


Om ingenting händer då? Om man går in i juni och kliver ut i september som exakt samma person? Är sommaren misslyckad då? Mina egna somrar har objektivt sett varit fläckfria med båtliv i Stockholms skärgård, utlandsresor och fina sommarjobb. Men bakom kulisserna har de präglats av en molande ångest. Jag har strategiskt fyllt varje lucka i kalendern för att undvika tomrummet, samtidigt som jag mäter mitt liv mot flödet på Instagram. Kanske behöver jag bara lära mig att en sommar utan maxade minnen också har ett värde? Äsch. Det får bli målet för 2027. Den här sommaren har jag ju, som bekant, redan missat deadlinen för.
Det finns en underliggande skräck i att återvända till föreläsningssalen i september. Tanken på att möta kursare man inte sett sedan majs tentaplugg är nästan förlamande. Tänk om de faktiskt lyckades? Tänk om de kommer tillbaka med filmiska minnen, en nyvunnen inre frid och framgång? Tänk om jag själv står där med en fläckig fejkbränna och minnet av alla timmar man scrollat bort sitt liv? Det är svårt att se ljuset när man ständigt försöker beräkna nuvärdet av sin egen fritid mot andras prestationer. Kanske är det egentligen inte sommaren jag ogillar, utan de omänskliga kraven vi ställer på den. Vi har förvandlat tre månader av frihet till ett bokslut över våra egna liv.
Förmodligen är det just därför jag har trivts så bra på juristprogrammet. Det erbjuder en sällsynt stabilitet - jag vet exakt vad som förväntas på varenda seminarium, föreläsning och (förhoppningsvis) tenta. Det finns inga osäkerheter(!), förutom den där lilla detaljen att eventuellt kugga… Samtidigt slår det mig: Är det inte just osäkerheten om morgondagen som faktiskt definierar ungdomen? Att inte veta vad nästa timme bär med sig är det som gör en tjugoåring till just en tjugoåring? Det är förmodligen den instabiliteten de nostalgiska vuxna sörjer när de hävdar att sommaren -93 var den absolut bästa. Då, vid 23 års ålder, visste de inte om dagen skulle tillbringas med en serietidning eller om de skulle möta sitt livs stora kärlek på en dammig grusväg.
Ibland, mitt i stressen, får jag dessa klarsynta uppenbarelser. Jag ser problemen utifrån och inser att det här förmodligen är en del av kontraktet man skriver på som ung. Kanske gör jag en höna av en fjäder..? Samtidigt är jag övertygad om att även vi surpuppor förtjänar att höras i en lavin av perfekta sommarbilder. För i en maxad sommar, är den största bedriften att våga vara lite missnöjd.
KAJSA IWARSSON Skribent


EN ADVOKATBYRÅ MED STÖRRE PERSPEKTIV
DLA Piper är en av världens största internationella advokatbyråer, med stark lokal närvaro och ett engagerat nätverk av medarbetare. Genom vårt studentevent DLA Piper Career & Connect får du en unik möjlighet att upptäcka affärsjuridiken i praktiken, lära känna våra jurister och bygga värdefulla kontakter inför din kommande karriär. Anmäl dig till Career & Connect för en unik chans att utveckla dina affärsjuridiska färdigheter och få en tydlig bild av hur det är att arbeta hos oss på DLA Piper. Vi ser fram mot att träffa dig!


At KPMG, you will be able to take responsibility from day one, and develop into who you want to be over time. Gain in-depth insights with the talented colleagues in your team and create new opportunities together. Because how you grow matters.

Find our open positions and internships at kpmg.se/career





Jag hade bestämt mig för att romantisera plugglivet. Du vet, göra det till en “grej”. Efter julens och nyårets festligheter kändes det rätt att göra en fresh start genom att ta plugget på allvar. Att inte plugga för att man måste, utan att göra det för att det faktiskt kan vara lite...mysigt?
Låt mig måla upp en bild här:
Jag vaknar, kontrollerar vädret och konstaterar att det är minus tjugo grader ute. Redan där känner jag att dagen kommer kräva en orimlig mängd disciplin för att ta sig igenom. Jag tar mig ändå till föreläsningen, mest av princip, bara för att mötas av att dagens föreläsare är en av dem som kör helt utan slides. Det väcker onekligen respekt, det finns något tryggt i någon som kan sitt material så väl att tekniken blir överflödig. För oss studenter innebär det dock att sitta och anteckna med en sorts koncentration som gränsar till överlevnadsinstinkt, och hoppas att det viktiga fastnar i realtid.

Efteråt går jag vidare till biblioteket med ambitionen att “ta igen” det jag inte hann förstå på plats. Där möts jag av nästa Uppsala-klassiker: det finns inga platser. Varje bord är upptaget, varje eluttag har en ägare, och alla ser ut att ha en plan; ett system och ett självförtroende som om de redan ligger två veckor före i kursen. Jag står där med min kaffe och min dator. Bland mina tankar får jag den märkligt bekanta känslan att vara den enda som inte riktigt har koll, trots att jag uppenbarligen är långt ifrån ensam om att försöka.
Om man får något faktiskt gjort är upp till var och en. Det verkar som att det varje vecka dyker upp nya pluggtekniker: Pomodoro, Aktiv återkallning, Feynmantekniken (tips!), Mind-mapping, SQ3Rmetoden o.s.v.

Seminarierna är också en upplevelse. I teorin ska det vara ett levande samtal där man testar idéer, utvecklar resonemang och lär av varandra. I praktiken är det en blandning av människor som alla försöker hänga med. Och ja, vissa har faktiskt koll. Du vet vilka jag menar: de som har läst både huvudtexten, fotnoterna och tydligen också propositionerna som fotnoterna hänvisar till. De slänger in ett förarbete med årtal som om det vore en kul grej. Man får både en förnyad respekt för dem och hinner tänka “hur är du en riktig person?”.
Men det fina är att de oftast inte är där för att visa upp sig, utan för att de faktiskt drar samtalet framåt. Någon ställer en fråga som känns lite halvdum, och deras svar gör att allt blir mindre dimmigt. Helt ärligt kan ett bra seminarium kännas som att någon klickar “Förtydliga” i hjärnan. Man går därifrån med två saker: lite mer koll än innan, och en känsla av att okej, det här går ändå att lära sig.
Och sen finns den kollektiva lättnaden när någon annan säger det man själv tänkt: vänta, men vad menar de egentligen här? Då inser man att man inte är ensam om att behöva ta ett varv till. Seminarierna blir som ett slags tryggt mellanläge mellan jag kan ingenting och jag kan allt. Man får pröva sig fram, fråga, lyssna på hur
andra tänker och plocka upp lite struktur på vägen, tills man till slut hittar sin egen.
Det är kanske det som är min stora missuppfattning: jag tror att romantisering handlar om att göra saker vackra. Men plugglivet behöver inte alltid vara vackert. Det är en process som alla studenter går igenom under alla terminer; vi känner oss helt briljanta ena minuten, och resten av tiden växlar vi mellan trötthet, mycket tvivel och märkliga former av självbelöning.
Om det är någon tröst till dig som läser – snart blir det ljusare och varmare. Jag misstänker att det kommer bli allt lättare att “romantisera” plugglivet. Men tills dess kan vi i alla fall hålla fast vid det som funkar: våra små rutiner, våra pluggkompisar, våra kaffepauser och den där torra humorn som typ är en del av utbildningen.

Jag är nog inte den enda som fastnat i poddträsket. Av ren vana startar jag ett nytt avsnitt i hörlurarna varje dag, ofta utan att egentligen reflektera över vad det är jag lyssnar på. Sedan jag började på juristprogrammet har jag däremot börjat uppskatta poddar med juridiskt innehåll. Jag kan bland annat rekommendera Dagens Juridiks podd samt Juridikpodden av Mårten Schultz och Tove Lindgren. Jag vill också rekommendera Juridiska föreningens alldeles egna podd, Interjuris, som för närvarande drivs av de eminenta poddmästarna Joel Forsberg och Joel Ulvenvall. Om du är nyfiken på vad Interjuris är för något, vilka Joel och Joel är eller helt enkelt vill ha en trevlig läsning till kaffet, tycker jag att du ska läsa vidare.
Forsberg: T5, Stockholm Enskede
Ulvenvall: T5, Stockholm Sollentuna
Hur kommer det sig att du valde att plugga juridik?
Forsberg:
- Det var mest en tillfällighet. Jag hade länge tänkt att jag skulle läsa nationalekonomi efter gymnasiet. Jag tyckte att samhällsvetenskap och matte var de roligaste ämnena, men sen insåg jag att allting styrs av juridik. Så om man vill ha möjlighet att påverka är det juridik man ska läsa. Sen dess har jag trivts jättebra med mitt val.
Ulvenvall:
- Det är ungefär samma som för Joel, jag är väldigt samhällsintresserad. Men den där frågan är svår, jag får suga på den karamellen lite.
Vad för engagemang har ni haft inom JF och hur kommer det sig att ni började engagera er?
Ulvenvall:
- Jag har dels anordnat de Svenska Juridiska Mästerskapen (SJM) som är en juridisk tävling bland alla Sveriges universitet som har
juristutbildningar. Den anordnas tillsammans med JF och Mannheimer Swartling. Idag är jag poddmästare och ekonomiassistent. Och hur kommer det sig att jag började engagera mig? Jag är väldigt intresserad av vin och när jag var T1:a så hölls det väldigt lämpligt en vinprovarkväll på Jontes. Det är helt ärligt det bästa JF-eventet jag gått på! Jag gick dit ensam och träffade några vänner som var aktiva inom JF som tyckte att jag också borde bli det. Forsberg:
- Nu är jag poddmästare och mitt första uppdrag för JF var biträdande chefredaktör för tidningen när jag var T2:a. Jag tycker om att skriva och det var svinkul, men jag ska inte ljuga, anledningen till att jag sökte var ju att det var bal på slottet den terminen och då fick man som ämbetsman förtur till biljettsläppet (Ulvenvall brister ut i skratt). Vi har dessutom varit recentiorsassistenter tillsammans, alltså reccekommittén för recceveckan VT25.


Det är ju noterbart att ni båda heter Joel, brukar det uppstå namnförvirringar?
Ulvenvall:
- Haha det här får du gärna ta med. Vi har en kompis som har tyckt att det har varit väldigt kul att kalla oss för Ulven och Foppa för att hon vet att jag hatar det så otroligt mycket och det har jag varit tydlig med. Men de har fortsatt att skämta om det. Nu har det på något sätt blivit att Forsberg har blivit Foppa och jag Joel, och det är jag väldigt nöjd med. Jag tror att det har att göra med att Forsberg gillar fotboll och då är det okej med smeknamn. Det brukar dessutom inte spela så stor roll vem som svarar när vi får en fråga.
För den som inte känner till Interjuris, vad är det för något?
Forsberg:
- Interjuris är Juridiska föreningens podd. Hittills har vi två bara släppt två avsnitt. I det första avsnittet fick vi besök av en adjungerad rådman från tingsrätten. Vi pratade om hur hans karriär sett ut från att vara juriststudent, till att göra tingstjänstgöring, till att döma sitt första mål. I det andra avsnittet snackade vi om Pelles stall och andra saker som är intressanta för JF-medlemmar i Uppsala.
Ulvenvall:
rättsområdet just nu. Så det finns mycket jag skulle vilja diskutera med honom. Han har också haft en väldigt lång juridisk karriär. Han var med och startade Centrum för rättvisa, har varit advokat i många år och är nu justitieminister.
Ulvenvall:
- Kursföreståndarna på T3.
Favoritpodd?
Forsberg:
- Alex och Sigge
Ulvenvall:
- Flashback 4 ever. Den är skitrolig.
Drömpodd att gästa?
Forsberg:
- Politiken, Svenska dagbladets politikpodd
Ulvenvall:
- P3 Dokumentär. Men inte som subjekt. Antingen handlar den ju om en förövare eller ett offer och man vill ju inte vara någon av dem.


- Vi har haft som ambition att avsnitten ska vara ämnesrelaterade snarare än att vi sitter och snackar. Vi har också kul saker planerade framöver.
Vill du ge en tease för läsarna?
Ulvenvall:
- Hmm, det jag kan säga är att det kommer en alumn från Uppsala.
5 SNABBA Drömgästen?
Forsberg:
- - Gunnar Strömmer. Nu är vi politiskt oberoende och sådär men det är väldigt mycket som händer på
Vilken podd på topplistan tycker ni inte borde få vara där?
Forsberg:
- Ursäkta borde inte vara där.
Ulvenvall:
- RMM:s podd Alla goda ting är tre.
Guilty pleasure-podd?
Forsberg:
- Kafferepet. Det är lite högt och lågt.
Ulvenvall:
- Riddarna med brustna hjärtan.
Har ni några sista ord till läsarna?
- Lyssna på podden! Den finns där poddar finns.

ANNA KUTTENKEULER Skribent
En plats för dig som vill växa – och göra verklig skillnad. Genom att arbeta tillsammans och innovativt har vi skapat oss en självklar plats i händelsernas centrum. Vill du bli en i teamet?


Du är vår framtid och vi vill satsa på dig redan nu.
Gå med i vårt studentnätverk Vinge Talang för att få inbjudningar till event, kontaktsamtal och mycket mer.
Vinge Talang – bryggan mellan juristlinjen och byrålivet. Upptäck mer och anmäl dig på vinge.se/vingetalang


vinge.se
Mitt liv har varit lite kaos den senaste tiden. Jag tänker inte gå in på detaljer, men kan lämna några påståenden som är upp till fri tolkning: Jag har hittat ett kokt ägg på min hatthylla, jag har glidit runt som magiker i tre veckor och jag har dansat runt med baldcap.
De två senare påståendena har dock haft sin anledning: Recceveckan VT26!
Recceveckorna är mångas start på sina studier i Uppsala. Första mötet i aulan och träffen med sina fadderlag, alla ”Vill ni dansa med oss?!” och ”O A tekniskt fel”. De signalerar starten på ett nytt kapitel. Vissa upplever recceveckorna endast som recce, medan andra får äran att delta fler gånger.
För mig har recceveckorna kommit att förknippas med starten på en termin. Jag går nu T4 och har varit med på fyra recceveckor. Den som kan sin matte (vissa studenter bättre än andra) kan räkna ut att jag har varit med på varje reccevecka sedan jag började på juristprogrammet.
Ändå känns den här starten annorlunda. Kanske handlar det om att jag inte bara kliver in i en ny termin, utan också in i ett nytt ansvar. Det gör starten både spännande och lite skrämmande.
Alltsedan vårt redaktionsmöte har jag funderat och funderat över hur jag vill göra min ”debut” som chefredaktör. Jag hade en bra inledning och en smidig övergång till recceveckorna och mina egna erfarenheter. Men där tog idéerna slut.
Deadline för texterna har passerat i skrivande stund och allt jag har gjort är att stirra på ett tomt papper. Vågar jag erkänna att jag inte har lyckats skriva ihop den text som jag hade tänkt mig?
Vi delar ofta med oss av allt bra som hänt. Vi är inte lika angelägna att dela med oss av det som skaver.
Till exempel ogillar jag starkt standardsvaret ”bra” på frågan hur man mår (trots att det är mitt eget default-läge). Ibland vill man kunna svara ”inte så bra” eller ”jag vet inte” utan att behöva förklara varför. Folk frågar sällan varför när man svarar att man mår bra, så varför förväntas man alltid motivera när svaret är det motsatta?
Kanske är det just där, att våga säga att man inte vet, som något börjar växa. När man slutar låtsas ha svaren, men ändå fortsätter dyka upp. Fortsätter skriva, även när orden inte vill samarbeta.
Så här har ni. Jag presenterar för er: en text om ingenting och allting på samma gång. Och det kanske kan få vara okej ibland. Mitt nya kapitel innehåller en önskan till mig själv att vara lite snällare. Mot mig och mot andra.
Och till dig som tagit dig till slutet hoppas jag att mina tankar kan skänka någon tröst. Du är inte ensam om att ibland fastna utan att veta hur man tar sig loss.
Kanske är det just så jag vill göra min debut som chefredaktör: med närvaro, ärlighet och en näve kreativt kaos.
Emma Dahlström Chefredaktör

Efter tre veckor av myskvällar, pubrundor, poängjakt i minusgrader samt den ständiga frågan från några främmande personer från övre terminer om man vill dansa med dem, lider recceveckan mot sitt slut. Samir och Viktors låt ’’Success’’ har nog dubblerat sina antal lyssnare på Spotify och till och med jag som oironiskt lyssnat på denna låt (ja, du läste rätt) har börjat tröttna på den. Det kan vara en svår omställning att helt skifta fokus till plugget och känna att man inte har något att se fram emot efter recceveckan. Jag vill därför uttrycka två lugnande budskap:
1. Det går att göra ditt plugg roligt!
2. Det finns myriader av saker att se fram emot!
Här kommer en utmärkt guide för dig som startar ett nytt kapitel som T1:a på juristprogrammet.
I läsande stund har du förmodligen gått på föreläsningen om studieteknik och blivit totalt skrämd från vettet över alla de uppmaningar som togs upp. Jag råder dig att ta några djupa andetag. Det är förståeligt att det kan kännas överväldigande med alla föreläsningar, seminarier och kurslitteratur. Jag kan således inledningsvis, å mina och andra studenters vägnar, lugnt trösta dig med följande - det är okej att inte förstå allting direkt.
Den enskilt största skillnaden mellan gymnasiet och universitetet är det ansvar som vilar på studenten. Att vänja sig vid att studierna främst sker vid skrivbordet, och inte vid skolbänken, är något som kan ta tid. Därtill kan det vara svårt att ta sig upp på morgonen och komma igång med dagens plugg. Det är lätt att vika för sängens nästan påträngande stirrande i nacken när man försöker göra seminarieuppgifterna vid skrivbordet. Ett av de vanligaste tipsen för att komma igång med plugget är att ta sig utanför hemmet och plugga någon annanstans. Det kan emellertid vara svårt när man inte vet var man ska ta vägen. Här kommer därför
- Västra Ågatan 26
En personlig favorit som (i teorin) har tysta läsesalar och en mysig matsal på källarvåningen med ett stort antal mikrovågsugnar för att värma din lunch. Munken är dessutom nära Trädgårdsgatan 7E där de flesta seminarier hålls.
Carolina (’’Carro’’) Rediviva
Den ståtliga byggnaden som enligt mig gestaltar Uppsala som universitetsstad. Här finns många studieplatser och mikrovågsugnar. Här är dessutom en perfekt plats för basgruppsmöten!
Hos de allra flesta nationer finns studieplatser som man kan sitta och plugga på. Tillgången till mikrovågsugnar varierar, men många erbjuder däremot nationslunch. Perfekt för dig som vill testa nya studieplatser och få nya bekantskaper!
Pelles stall
Slutligen måste det slås ett passionerat slag för JF:s alldeles egna Pelles stall. I vårt nya kårhus finner du fräscha studieplatser med obegränsad mängd nybryggt kaffe på armlängds avstånd (om du köper ett kaffekort för endast 50 kronor per termin!). Som snål smålänning är gratis påtår en viktig faktor - vilket är något som tillgodoses hos Pelles.
Boka lokal
Jag kan redan nu känna av vreden från andra etablerade juriststudenter på grund av det jag nu tänker avslöja. För många av er som vill ha en garanterad plats att plugga eller att ha basgruppsmöte på rekommenderar jag att kika på universitetets bokningsbara lokaler. En personlig favorit är att använda lokalerna på Trädgårdsgatan för basgruppsmöte. Avslöjandet av denna till synes dolda information innebär en stor personlig risk – håll således till godo!

Nu är förvisso recceveckan över. Det talar däremot inte emot att din fortsatta tid i Uppsala kan bli en fortsatt succé! Här kommer därför tips på hur du som student kan göra studietiden lite roligare och förhoppningsvis hitta ett bredare sammanhang.
’’Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.’’
– Winston Churchill
Gå på aktiviteter!
Recceveckan är endast en liten smula av de aktiviteter som finns att tillgå i Uppsalas studentliv. Jag rekommenderar varmt att kika på Nationsguiden där man kan hålla utkik efter kommande evenemang hos Uppsalas nationer. Som T1:a under vårterminen har man dessutom förmånen att få uppleva valborg under sin första termin i Uppsala. Under valborgstiden brukar det vara fullt upp i hela Uppsala och du har möjlighet att skräddarsy din upplevelse helt efter egen smak. Nationerna har olika typer av evenemang som är till för allt från den galejsugna till den som vill ha en något lugnare valborg. Högtiden kan kännas långt borta, men den nalkas snabbare än vad man tror.
Engagera dig!
En av de bästa sakerna med att vara student i Uppsala är att kunna engagera sig. Hos Juridiska föreningen finns flera sätt att engagera sig på. Du kan ansöka om att bli klubbverkare/ caféverkare eller hålla utkik efter utlysta ämbeten som väljs på föreningens stämmor. Kanske har du ett intresse för att fixa olika evenemang som eventassistent? Eller är du en utmärkt fotograf som vill fota på JF:s alla evenemang? Eller kanske är du en av våra nästa skribenter för Press Judicata? Det är ett perfekt tillfälle för den som vill hitta nya gemenskaper och träffa andra studerande.
Ibland kan man dock känna att man vill ta en paus från alla paragraf-skämt och kursreferenser och träffa andra än JF-medlemmar. Då råder jag dig att engagera dig vid någon av Uppsalas nationer! Alla nationer har säregna drag och det är givetvis upp till dig vilken nation som passar dig bäst. För att engagera dig hos någon av nationerna kan du antingen besöka dem fysiskt eller gå in på deras webbplats där det finns vägledning i hur man kan engagera sig.
Jag önskar dig som läsare en fantastisk tid i Uppsala. Jag vill därutöver önska alla nya T1:or ett stort lycka till i ert nya kapitel som juriststudenter. Jag vet att ni har hört det av andra lika många gånger som ni gjort reccedansen, men jag säger det en gång till:
Juristprogrammet är ett maraton – inte en sprint.
ALEXANDER BENGTSSON Biträdande Chefredaktör


Juriststudent och redo för nästa steg?
På Delphi väntar spännande möjligheter, utvecklande utmaningar och kollegor som stöttar din resa – från dag ett. Läs mer om en karriär hos oss på delphi.se



We are looking for people with the distinct Roschier mindset. People with talent. People with dedication. People with a continuous drive to learn more and develop.
We take pride in recognizing talent and giving them a platform for reaching their full potential. At Roschier, you will have opportunities to work to the best of your ability and develop your talents to the full.
Apply today – and become the best version of yourself!
Redan nästa vår börjar polisutbildningen i Uppsala. Utbildningen är på två år tillsamans med en aspirantutbildning på sex månader. Utbildningen kommer att hamna under Juridiska fakulteten, vilket innebär att polisstudenterna kanske kommer kunna välja att bli medlemmar i Juridiska föreningen. Att polisutbildningen hamnar i just Uppsala sker efter Polismyndighetens rekommendation.
Uppsala universitet blir det sjätte universitetet i Sverige som får en polisutbildning. VT 27 kommer 120 studenter att påbörja polisutbildningen och från och med HT 27 kommer 240 studenter per termin att antas. Fullt utbyggd kommer Uppsalas polisutbildning rymma 960 studenter.
Polisutbildningen kommer ha sitt huvudcampus på Engelska parken. Där kommer det bland annat att finnas en skjutbana tre våningar under marknivån. Skjutbanan har dock fått kritik av Uppsala studentkår, där över 1000 underskrifter samlats in i protest mot hur arbetsmiljön för andra studenter kommer att påverkas av skjutbanan. Uppsala studentkår vill istället, enligt namninsamlingen, att skjutbanan ska placeras utanför campusområdet. Uppsala universitet menar dock att lokalerna byggs med stor säkerhet, och att skjutövningarna inte kommer att höras.
Jag har frågat vår ordförande Kalle Eryd om hans tankar kring den nya polisutbildningen. Hur kommer det att påverka JF att polisutbildningen kommer till Uppsala? Kommer det till exempel vara gemensam inspark och gemensamma sociala event?
“Jag vill börja med att säga att poliserna KAN bli medlemmar hos oss, men det är inte säkert att de faktiskt blir medlemmar hos oss. Vi kommer med största sannolikhet inte sköta deras studiebevakning eftersom polisförbundet gör det för alla andra polisutbildningar i landet. Det är fortfarande högst oklart om de kommer få vara med på vår inspark. Jag tycker personligen att det känns svårt att genomföra. Andra sociala event är lättare och om de blir våra medlemmar så är de välkomna på alla våra event oavsett vad de läser.”
Företrädare för Uppsala studentkår har riktat hård kritik mot att en skjutbana ska anläggas under Engelska parken. Juriststudenter är förvisso inte på Engelska parken, men ser du något orosmoment med att polisutbildningen kommer till Uppsala?'
“Det finns ingen risk att det märks av att en skjutbana finns på Engelska parken eftersom den kommer att vara tre våningar under marken. Säkerheten kommer också vara oerhört hög och det finns inte en chans att andra studenter kommer behöva se vapen på campus. Jag ser alltså inga riktiga orosmoment utan tror snarare att detta är en stor möjlighet för universitetet.”
Först utökades JF med att även lantmäteristudenter tillhörde kåren, och nu polisstudenter. Ser du några fördelar eller nackdelar med att fler och fler utbildningar inordnas under juridiska föreningen?
“Det är fel att säga att lantmäteristudenter eller juriststudenter tillhör kåren. Vi studiebevakar de utbildningarna eftersom de ligger under Juridiska fakulteten. Sen vill vi såklart att alla som läser dessa utbildningar ska vara medlemmar hos oss och jag hoppas att alla som studerar på JURfak känner sig välkomna här. Eftersom varken vi eller de andra kårerna kommer att studiebevaka polisutbildningen så har ingen av oss samma incitament att ”ragga” dem till att bli medlemmar hos oss, även om de väldigt gärna får bli det om de vill.
För att försöka svara på din fråga så finns väl inga nackdelar med att kåren växer. Det är snarare bara positivt. Blir vi större får vi mer inflytande, mer pengar, mer medlemmar som innebär mer kompetens osv.”
“Jag har ett sista medskick till alla studenter som är oroliga för att vi ska få en polisutbildning i Uppsala. Ni har inget att oroa er för. Jag har svårt att tro att gemene student kommer märka någon större skillnad när utbildningen startar upp. Om man frågar forskare här vid universitetet så är de alla överens om att en av våra största styrkor i Uppsala är att vi har ett så brett universitet, vilket jag helt håller med om. Jag vill också vara tydlig med att vi inte vet 100% hur allt kommer att fungera rent praktiskt än men vi håller såklart ett öga på att allt blir så bra som möjligt för så många som möjligt.”
Detta nummer har temat nytt kapitel, något som känns väldigt passande då vi JF-medlemmar just nu är del av ett nytt kapitel. Vi har nyligen invigt vårt nya kårhus Pelles stall, efter att Jontes stuga varit vår självklara plats sedan 1987. Som vår ordförande Kalle skrev i decembernumret av Press Judicata så sker en översyn av juristprogrammet. Det kan resultera i den största reformen av juristprogrammet sedan problembaserad seminarieundervisning introducerades 1992. Nästa vår blir ytterligare ett nytt kapitel, då polisutbildningen börjar i Uppsala. Det finns fortfarande en del frågetecken kring den nya utbildningen, men det ska bli spännande att se hur tillflödet av polisstudenter påverkar detta nya kapitel för JF!

ELLIOT NORBERG Skribent
Vi söker dig som vill mer. Som ser detaljerna ingen annan ser och som alltid höjer ribban för dig själv och andra.
Hos oss på Setterwalls möts höga ambitioner och stark gemenskap. Här förväntar vi oss att du tänker nytt, arbetar hårt och tar ansvar från dag ett. I gengäld får du jobba sida vid sida med några av Sveriges bästa jurister, dyka rakt in i tunga klientuppdrag och ges möjlighet att forma svenskt näringsliv.
Vi ger dig verktygen, handledningen och möjligheterna att ta dig dit du vill. Resten är upp till dig.
Redo för nästa utmaning? Kom hit och forma framtidens juridik med oss.

Läs mer och ansök via setterwalls.se/karriar


För ungefär ett år sedan hittade Juridiska föreningens styrelse ett hus som man såg stor potential i. Efter månader av planering, arbete och engagemang kunde visionen till slut bli verklighet. I oktober stod det klart att köpet var genomfört och på föreningsstämman i december fattades det formella beslutet att döpa kårhuset till Pelles stall. Namnet är en hyllning till husets förflutna. Ursprungligen har det varit landshövdingens stall, men har i modern tid fungerat som en förskola vid namn Pelle Svanslös. Skaparen av karaktären Pelle Svanslös, författaren Gösta Knutsson, studerade själv här i Uppsala.
Den 2 februari 2026 samlades medlemmar, styrelsen och inbjudna gäster för att officiellt inviga det nya kårhuset. Föreningens ordförande, Kalle Eryd, inledde invigningen med ett tal om vägen till det nya kårhuset. Därefter höll inspektor Olle Lundin ett tal som avrundades med orden: harmoni kommer, äntligen har vi kommit hem. Ceremonin avslutades med att Kalle klippte av det röda bandet med hjälp av f.d. vice ordförande Bitanya Kassaye och klubbmästare William Tara Eriksson, varpå Pelles stall officiellt förklarades öppnat. Efter den formella invigningen fick vi en pratstund med ordförande Kalle om arbetet bakom kulisserna.
Vad har varit den största utmaningen i arbetet med kårhuset?
"Vägen hit har inte varit utan hinder. Den största utmaningen har varit det logistiska pusslet och att få allt på plats inför invigningen. Vi har till exempel behövt ansöka om bygglov, serveringstillstånd och alkoholtillstånd. Även inredningen krävde kreativitet för att budgeten skulle räcka till. Genom att köpa möbler från ett konkursbo och med hjälp av sponsorer till föreningen har vi lyckats hålla nere kostnaderna. Nu ligger fokus på att marknadsföra det nya kårhuset så att studenterna såklart ska kunna ta del av huset."
Vad är ni mest stolta över med resultatet?
"Det är otroligt kul varje gång någon kliver in och reagerar på utrymmet och det fantastiska ljusinsläppet. Att få visa upp dessa moderna lokaler för allmänheten och medlemmar är en ren lycka", berättar Kalle. Sedan är han särskilt stolt över den så kallade “conversation pit” på övervåningen, en nedsänkt sittyta skapad för samtal och umgänge.
Framtidsplaner för Pelles stall
Med större lokaler följer även större möjligheter. Övervåningen är dimensionerad för att ta emot minst 90 personer, vilket öppnar upp för fler och större sittningar. Utöver invigningssittningen, planeras redan nästa event som är en ämbetsmanna-kickoff med bondgårdstema, som en passande hyllning till husets historia. Dessutom har huset fått godkänt serverings- och alkoholtillstånd, vilket innebär att medlemmar snart kan njuta av en uteservering på husets framsida.
Vad händer med Jontes stuga?
Enligt Kalle går styrelsen i tankarna kring att sälja Jontes stuga för att istället kunna lägga allt fokus på det nya kårhuset. "Det viktigaste för oss är att samla medlemmarna på en och samma plats, genom att fokusera helhjärtat på Pelles stall stärker vi gemenskapen", förklarar han.

Det nya kårhuset är beläget på Dag Hammarskjölds Väg 9 och är utformat för att kunna användas på många olika sätt. Lokalerna erbjuder utrymme för studier, möten och interna evenemang för föreningens medlemmar. Hit kan man komma förbi för en kopp kaffe, fika, för att värma sin matlåda eller delta i någon av de aktiviteter som föreningen anordnar. Utöver det kan man även köpa merch och kurslitteratur. Pelles stall kommer gå att boka av föreningens medlemmar på samma sätt som med vårt gamla kårhus Jontes stuga. Invigningen av Pelles stall markerar därmed början på ett spännande nytt kapitel för Juridiska föreningen.

