PBE lehti Eko 012019 sv

1 2019

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING NYTT HUVUDKONTOR

GOD OCH HÅLLBAR VARDAG

VÄLKOMMEN STORKAR

Samtidigt rymligt och gemytligt

I Borgå är man skickliga energisparare

I gamla elstolpar byggdes konstgjorda bon

DET FINNS ENKLA SÄTT ATT MOTVERKA KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Genom att välja Borgå Energis kolneutrala energi bryr du dig om kommande generationer. Samtidigt garanterar du att energin du förbrukar inte belastar miljön.

ALL EL SOM VI SÄLJER ÄR UTSLÄPPSFRI tel. 019 661 411 info@pbe.fi | pbe.fi

I detta nummer

8 16

Hållbar vardag i Borgå En tredjedel av hushållens koldioxid­ avtryck handlar om boende, i form av uppvärmning och elförbrukning. Borgåfamiljer har varit med i ett p ­ ilotprojekt och visar hur boendets koldioxid­­avtryck kan minskas.

12 14

30

4

20

24

Allt på samma ställe.

Från skogen, och tillbaka.

Niko Laurila – premierad fotograf.

18

23

26

Borgå Elnät betalar i skatt nästan 16 miljoner euro.

De lokala har en viktig roll.

Akilles tävlingscyklist Joni Kanerva.

LEDAREN

SKATTERNAS ANDEL MÄRKBAR

CIRKULÄR EKONOMI

HÄLSNINGAR FRÅN BRYSSEL

BORGÅBO

TITELIDROTTARE

L E DA R E N

Allt på samma ställe

Borgå Energi finns nu i huvudsak i Tolkis. Hit flyttade vi i november i fjol kontorsfunktionerna från Mannerheimgatan i centrala Borgå. Med följde också dotterbolaget Borgå Elnäts personal. Kvar i centrum blev kundbetjäningen på Lunda­ gatan. Men i övrigt är det nu Tolkis som gäller både vad pro­ duktion och administration beträffar. Produktion har vi också på andra håll, men så gott som hela personalen finns i Tolkis.

FOTO: NIKO LAURILA

Vår färd hit började med köpet av eldistributionen i Borgå landskommun, västra Pernå och Borgnäs av Sydfinska Kraft Ab i slutet på år 1995, vilket följdes av köpet av bolagets ång­ kraftverk i Tolkis i april 1996. Följande milstolpe var affären med Stora Enso år 2011, som gav oss äganderätten till kontors­ fastigheten och cellulosafabriken samt andra byggnader och mark. Två år senare stod det nya biovärmekraftverket klart. Tolkis är en gammal industriort med fokus på förädling av vårt gröna guld, skogen, till trävaruprodukter och cellulosa. Den första sågen grundades 1875 och övertogs tio år senare av August Eklöf. Han kom att bli den person, som byggde ut industriområdet under de kommande decennierna med bland annat en cellulosafabrik år 1893. Eklöfs bolag byggde också första delen av den kontorsfastighet, i vilken vi nu verkar. Sågvaror produceras inte längre här, inte heller cellulosa. Men skogskopplingen finns kvar då vi i våra värmekraftverk som bränsle använder biomassa gjord på skogsavverkningsrester och restprodukter från skogsindustrin. Som framgår av en artikel på annan plats i tidningen sörjer vi för egen del för att vi i skogen skall ha en förnybar energi­ källa också i framtiden. Bränslet kommer från skogen och askan från förbränningen går tillbaka till skogen som gödsel – ett kretslopp i bästa återanvändningsstil.

Patrick Wackström verkställande direktör

Borgå Energi -bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95 06101 BORGÅ tel. 019 661 411 info@pbe.fi pbe.fi

4  Eko 1/2019

Chefredaktör Ella Kaasinen

Ombrytning FPW Firmaservice

Redaktör Patrick Wackström Rolf Gabrielsson Maarit Gabrielsson Marika Kangaskolkka Maria Käki

Omslagsbild Niko Laurila Niko Laurila Photography

Ulkoasu Sherpa

Upplaga 33 500 stycken

Tryckeri Laakapaino Oy

PBE NYHETER FOTO: NIKO LAURILA

NY BYGGNAD

Ny kopplingsstation i centrum MANNERHEIMGATAN 24 En ny kopplings­ station har byggts på tomten Mannerheim­ gatan 24. Stationen är fjärrstyrd och auto­ mationen mer avancerad än i den gamla kopplingsstationen, vilket gör det möjligt att snabbare än tidigare återupprätta eldistributionen i eventuella felsituationer.

SMART STYRNING

PROJEKT

Nytt digitalt servicesystem för fjärrvärmekunderna

Canemure CANEMURE är projektet som främjar kommuner och landskap att genom praktiska handlingar

BORGÅ ENERGI Ett nytt service- och faktureringssystem för fjärr­

minska på ­k limatförändringen.

värmekunderna togs i bruk i juni. Systemet gör det möjligt att bland

Borgå stad deltar i detta forsknings­

annat följa med sin värmeförbrukning.

projektet som koordineras av Finlands

Under år 2020 är det meningen att systemet skall tas i bruk också för

Miljöcentral. Borgås andel av projek­

eldistributionens och -försäljningens del och därmed göra det möjligt

tet är att finna de bästa sätten att

att erbjuda samma tjänster även åt våra elkunder.

spara energi och producera förnybar

Kundservicesystemet har levererats av Soltec Oyj.

energi. Borgå Energi är Borgå stads samarbetspartner i projektet.

FJÄRRVÄRME

Servicepilotprojekt för värmestyrning­ BORGÅ ENERGI har som bäst ett pilotprojekt på gång tillsammans med Leanheat Oy och Borgå OP-Disponentcentral. Med projektet, som ­g äller smart uppvärmningsstyrning, vill man förbättra boendetrivseln och eliminera flaskhalsar för en bättre energieffektivitet i husbolagen. Inom FOTO: NIKO LAURILA

ramen för projektet förses höghuslägenheter med sensorer och värmesystemet styrs med en av Leanheat Oy utvecklad artificiell intelligens. Leanheat levererar en noggrann förhandsuppskattning av energiförbrukningen, som gör det möjligt att optimera värmesystemen i byggnaderna, vilket i sin tur medför energiinbesparingar för husbolagen.

Eko 1/2019 5

PBE NYHETER FOTO: NIKO LAURILA OCH PBE-ARKIV

I BORGÅ

Med i mycket, med energi UNDER ÅRETS LOPP har vi deltagit i många evenemang, såsom Borgådagarna lördagen den 8 juni samt Borgåloppet söndagen den 9 juni. Hösten 2019 deltog vi i JumpIn-evenemanget i Uusimaa Arenan den 8 september samt den nationella Seniorsurf-digimässan, som i år arrangerades i Borgå den 12 oktober. Dessutom ­a rrangerade vi tillsammans med östra Nylands utvecklingsbolag Posintra samt LPOnet en lokal streaming av Nordic Business Forum-evenemanget. Det var ett tvådagarsarrangemang i Bio Rex i Konstfabriken i Borgå

Grattis Markku, du vann en Jopo-cykel!

den 9–10 oktober. I Borgådagarnas lotteri gynnade Fru Fortuna Markku Ruuska och i JumpIn-evenemanget Katariina Varpio. Vi gratulerar!

Föreningarna Porvoon Salibandyseura PSS:s ligadamer och Butchers representationslag var med Borgå Energi på Borgå Dagarna.

Grattis Katariina, du vann en pulsklocka!

Tack till alla som kom för att träffade oss under evenemanget JumpIn!

På Nordic Business Forum deltog Borgå Energis vd Patrick Wackström, LPOnets vd Gustav Forsblom samt Posintras direktör för företagstjänster Fredik Pressler.

6 1/2019

VI BETJÄNAR I VARDAGEN. MERA BRA TILLSAMMANS.

VI ÄR FÖREGÅNGARE I REN ENERGIPRODUKTION

FOTO: NIKO LAURILA

Vårt kraftverk i Tolkis producerar fjärrvärme, ansvarfullt och miljömedvetet. I medeltal är över 94 % av vår fjärrvärme förnybar och utsläppsfri. Den uppfyller till största delen världens enda EKOenergi -miljöcertifikats strängaste internationella hållbarhetskrav.

HAR DU REDAN BEKANTAT DIG MED MIN ENERGI -TJÄNSTEN PÅ VÅR HEMSIDA? tel. 019 661 411 kaukolampo@pbe.fi | pbe.fi

Eko Eko 1/2017  1/2019 7 7

Pilotfamiljer i Borgå visade hur boendets koldioxidavtryck minskar med små vardagliga val.

8  Eko 1/2019

D E N G O D A VA R D A G E N

Små stora ekogärningar De åtta Borgåhushåll, som deltog i det första försöksskedet i ett internationellt projekt för hållbara levnadsvanor, minskade sitt koldioxidavtryck med i medeltal 27 procent under en månad. Boendets koldioxidavtryck minskade med hela 42 procent. Tre av pilotfamiljerna berättar här hur de gjorde det.

TEXT OCH FOTO MERJA FORSMAN

VILKA: FAMILJEN VENÄLÄINEN: IRENE, KARI, MIKI, 15, PINJA, 19, EELIS, 8, TARA, 9, INKA, 21, MIRO, 19, NICO, 17 VAR: HORNHATTULA, BORGÅ HEMMET: EGNAHEMSHUS BYGGT ÅR 2005, CIRKA 160 m2 ”Varje människa kan göra någonting för att minska sitt koldioxidavtryck. Vi testade några saker åt gången under kampanjen: skaffade ett bioavfallskärl, testade avfallsinsamling i fler­ fackskärl, använde bland annat elcykel i stället för bil, och minskade vår köttkonsumtion. Vi tvättar inte heller kläderna lika ofta som tidigare. Största delen av experimenten blev en del av vår vardag. Koldioxidavtrycket av vårt boende halverades när vi bytte elen till den mest ekologiska el, som Borgå Energi kan erbjuda, och sänkte temperatu­ ren i hemmet med ett par grader. Tidigare hade vi en rumstemperatur på 23 grader, nu 19–20. Vår dotter, som flyttat hemifrån, sade att det nu är kallt som i ett bårhus hemma hos oss, men vi vande oss snabbt. Nu känns det inte längre kallt på jobbet och utomhus, och när vi besöker dottern i hennes våningshuslägenhet har vi svårt att somna då där är så hett.

Att sänka temperaturen är en lätt och enkel sak, som vem som helst kan göra – och det fastän med det samma! Vi sparar också energi genom att stänga av apparater, byta lampor till led och laga en något större sats mat på en gång. Kari är nummerfreak och följer månatligen med Borgå Energis rapporter. Vid årets slut kan vi på basen av dem se, vilken betydelse det, som vi gjort, har haft. Vi hojtar ändå inte ”igen är tvätt­maskinen Halverade på” eller ”stäng av Play­station”, men emellanåt måste vi påminna koldioxidom att duschen förbrukar både avtrycket vatten och energi! Vattenförbrukningen är ett riksomfattande problem. Om de som bor i våningshus och radhus skulle betala sin egen förbrukning, skulle inbesparingen bli chockerande stor!”

}}}  Familjen Venäläinen i Hornhattula i Borgå.

Eko  Eko1/2019 9 1/2019 9

VILKA: PIA KOJO OCH VEIJO SIVINEN VAR: GÄDDRAG, BORGÅ HEMMET: EN TIDIGARE SOMMARKOLONIBYGGNAD FÖR BARN FRÅN 1930-TALET, CIRKA 230–280 m2

”Vi bor i en gammal stor byggnad, varav vi vintertid värmer upp bara omkring 60 kvadratmeter. Rumstemperaturen är 17 grader, vilket håller en pigg och sparar energi. Elen Hemmet värmer vi upp med ved och el. byttes till Under kampanjen fick vi veta att ett byte till Borgå eko Energis ekoel skulle höja vår elräkning med endast 20 euro i året. Det var en positiv överraskning. Bytet till ekoel hade en radikal inverkan på vårt ­koldioxidavtryck! På Facebook frågade man genast om det finns skilda ”bra, respektive dåliga elrör”. Svaret lyder förstås att det är samma el, men med det här valet bidrar vi till utvecklingen av en utsläpps­ friare energiproduktion. Vi minskar också koldioxidavtrycket i vårt boende genom att skaffa en ny luftvärmepump i stället för den gamla, som gått s­ önder. Luftvärmepumparnas effekt är i dag så hög att de fungerar i till och med 20 graders köld! Vi överväger också att skaffa solpaneler, och en el- eller gasbil, med vil­ ken vi skulle åka runt i Europa.”

10  Eko Eko1/2019 1/2019 10

D E N G O D A VA R D A G E N

�Naturligt fÜr Borgü Energi att vara med�

B

orgü Energi var ett av de nio fÜretag, som utÜver hushüllen, deltog i det internationella Acce­ lerator-projektet. De var med som sam­ arbetspartner. – Att vara med i ett projekt fÜr hüllbara levnadsvanor passar mycket naturligt in i vür verksamhet och vüra ­strävanden, säger Borgü Energis miljÜ- och utveck­ lingschef Jukka ­Rouhiainen. Respek­ ten fÜr miljÜn och medvetenheten om miljÜpüverkan har ju redan länge varit en bestüende del av vür verksamhet och vüra mülsättningar. Vi deltog även i fjol och erfarenheterna var ocksü dü goda. Borgü Energi deltog i kick off -till­ ställningen i Konstfabriken, där bolaget berättade om sin verksamhet och fÜrde diskussioner med andra deltagare om energifrügor.

Vi erbjÜd ocksü ekoel till specialpris üt deltagarna. Münga uppgav att de upp­ levt vür kostnadsfria energifÜrbruk­ ningsuppfÜljning som en nyttig tjänst. OCH VAD FICK BOLAGET UT AV DET HELA? – Ytterst goda diskussioner med delta­ garna, hushüllen och de Üvriga fÜreta­ gen. I workshopen lärde man sig üsküd­ ligt bland annat hur stor verkan olika gärningar har. Vi fick goda idÊer om hur vi kunde utveckla vür verksamhet och vüra tjänster, sammanfattar Rouhiainen. Enligt honom har bolaget som mül­ sättning att ytterligare fÜrbättra bland annat mÜjligheterna fÜr kunderna att fÜlja med sin fÜrbrukning samt att erbjuda dem ocksü nya tjänster till stÜd fÜr hüllbara levnadsvanor.

BorgĂĽ stads expert pĂĽ hĂĽllbar utveck­ ling, Sanna Päivärinta konstaterar att fĂśretagen och de tjänster och produkter de erbjuder är av enorm betydelse med tanke pĂĽ att gĂśra en hĂĽllbar livsstil mĂśj­ lig fĂśr hushĂĽllen. – HĂĽllbar utveckling och vardag erbjuder sĂĽledes fĂśretagen nya affärs­ mĂśjligheter och det här projektet är i det avseendet en utmärkt utvecklings­ plattform. Accelerator-projektet syftar till att samla kunskap inte bara fĂśr forskare utan ocksĂĽ fĂśr BorgĂĽ stad och fĂśretagare som stĂśd fĂśr utvecklingen av en hĂĽllbar vardag. Att vara en fĂśregĂĽngare i klimat­ arbetet är ett av de fyra huvudmĂĽlen i BorgĂĽs strategi. đ&#x;”˛

Text Rolf Gabrielsson

KETKÄ: PIA KOJO JA VEIJO SIVINEN VILKA: TATU OCHPORVOO MARIANNE CHANTH MISSÄ: GÄDDRAG, VAR: KERKKO BY, BORGÅ KOTI: 1930-LUVUN ENTINEN LASTEN KESÄSIIRTOLA, NOIN 230–280 m² HEMMET: EGNAHEMSHUS BYGGT ÅR 1914, CIRKA 75 m2 �Asumme vanhassa suuressa talossa, josta lämmitämme talvisin vain noin 60 neliÜtä. Pi­ dämme �Boendet huonelämpÜtilaa stür fÜr 39 procent 17 asteessa, av vürt mikä koldioxidavtryck. pitää virkeämpänä Vürt ja säästää gÜra energiaa. nügontingKotimme üt det som varit, men ü andra sidan spor­ hem värms tillja80sähkÜllä. procent upp med el och till 20 procent med rar det att använda el sparsammare när man ser hur elen lämpenee puulla Saimme ved. Elradiatorerna kampanjan aikana fÜrbrukar tietää, rättettä mycket Porvoon el. Energian ekosähkÜÜn fÜrbrukas. vaihtaminen Vür elfÜrbrukningstrend kas­ är nätt och jämnt vattaisi Dülaskuamme vi under kampanjen vain 20 eurolla bytte tillvuodessa. Borgü Energis Olimme vindkraftsel siitä positiivisesti sjunkande. yllättyneitä. Dü det blir kallare har man inte lust att kÜra EkosähkÜÜn minskade boendets vaihtamisella koldioxidavtryck oli radikaali med vaikutus nästan hiilijalanjälkeemme! en tredjedel. radiatorerna fÜr full när man sett, vilken fÜrbrukningstopp Facebookissa Det inverkade heti mest kyseltiin, pü vüraonko utsläpp olemassa under joku den här �hyvisperioden. ja pahissähkÜputki�. det resulterarVastaus i. tie­ Trükigt että nog se kan inte samaa minskasähkÜä, vürt koldioxidavtryck sü I maj stänger vi av värmen och dü ser man tysti kuuluu, onviihan mutta tällä valinnalla autamme kehittämään päästÜttÜmämpää väldigt mycket energiantuotantoa. mer. Temperaturen i hemmet rÜr sig kring klart vilka fÜrbrukningstoppar den Üvriga Pienennämme 18–20 grader asumisemme och 17–18 grader jalanjälkeä när det myÜs är smällkallt. hankkimalla Vi gÜruuden elanvändningen ilmanlämpÜpumpun fÜrorsakar. Det syns till El frün vanhan ocksürikkoutuneen en hel del annat tilalle. fÜr IlmanlämpÜpumppujen att spara el. tehot ovat nousseet exempelniin, när että vi kokat ne toi­ morgonkaffet och vind mivatJag nykyään har som jopa hobby 20 asteen att fÜlja pakkasessa! med elfÜrbrukningsstatistiken tillrett kvällsmat i ugnen. och samlar frün Borgü Energis Min energi -internetsidor de Omlähtisimme det bara gick att slita loss pengar Harkitsemme myÜs aurinkopaneeleja ja sähkÜtai kaasuautoa, jolla kiertä­ mään münatliga Eurooppaa.� fÜrbrukningsrapporterna och jämfÜr uppgifterna fÜr solceller‌ med medeltemperaturerna. Dü Borgü strävar efter att bli koldioxid­neutral Vi har ocksü en alarmgräns fÜr elfÜrbrukningen, men skulle jag vilja se smüskalig elproduktion ocksü i stadens den ser vi fÜrst med en dygnsfÜrdrÜjning. Det är svürt att egna byggnader.�

 Eko 1/2019 11

Var hittar jag uppgifter om min elförbrukning i fjol och mina avtal??

Kundrelationschef Maria Käki poängterar, att en bra kundupplevelse inte är något, som bara den egentliga kundbetjäningen bär ansvar för.

ENERGIFÖRBRUKNINGEN kan man se på våra hem­ sidor genom att registrera sig på Min Energi -tjäns­ ten. Där kan kunder på vårt verksamhetsområde följa med sin förbrukning på tim-, månads- och årsnivå. Min Energi -tjänsten visar också ikraftvarande av­ tal samt beloppen på fakturor, som förfaller till betalning.

Jag skall flytta, vad bör jag göra?

Vi är alla till för våra kunder

GÖR ETT ELAVTAL till den nya bostaden, gärna två veckor före flyttningen. Det säkerställer att elektriciteten är ansluten på flyttdagen. Inled

TEXT Maarit Gabrielsson FOTO Niko Laurila

det nya avtalet från och med den dag då du vill att elektriciteten skall börja levereras. Ditt gam­ la avtal upphör att gälla först då du själv säger upp det eller den nya kunden ingår sitt avtal till adressen ifråga. Säg upp ditt gamla avtal från och med den dag då flyttningen skett och slut­ städningen gjorts. Elavtalen är adressbestämda. Du kan samtidigt ha flera elavtal, på olika adresser. Du kan be­h öva el på två ställen om du till exempel ­reparerar en ny bostad, men ännu bor kvar på din ­g amla adress.

Vem svarar på mina frågor? DÅ DU VILL FRÅGA om betalningsfristen för din räkning eller om räkningen redan är betald skall du kontakta: Ropo Capital, tfn 09 2315 0468­ (lna/msa) eller per e-post: porvoonenergia@ropocapital.fi. I elavtalsärenden betjänar Borgå Energis kund­ tjänst, tfn 019 661 4230, e-post: asiakaspalvelu@pbe.fi eller vår kund­ tjänst i Borgå på Lundagatan 7.

12  Eko 1/2019

M

aria Käki är en av Borgå Energi Ab:s nyaste ­a nställda. Hon kommer från KSS Energia Oy i Kouvola. – Min arbetsuppgift är att förbättra kundupplevelsen, kundbetjäningen skall fungera smidigt och i många kana­ ler, kunderna skall kunna nå oss och få sina ärenden lätt och enkelt skötta. Utöver kundupplevelsen är det också många andra saker, som intresserar Maria i energibranschen. – Energibranschen har stor betydelse för begränsningen av klimatförändringarna, varvid hållbara energilösningar spelar en viktig roll. – Det är fint att kunna säga att all el, som Borgå Energi saluför, är utsläppsfri och att fjärrvärmen till nästan 100 procent produceras från förnybara energikällor. Maria Käki säger sig komma bäst till sin rätt då hon är under ett lätt tryck och har mycket att göra. – Jag upplever att jag får saker och ting bäst gjorda när man söker lösningar på ett större eller mindre problem och dryftar hur saker kunde göras bättre. Hon understryker att hon under inga omständigheter ser sig själv som en soloaktör.

PERSONAL

Vem? NAMN Maria Käki FÖDD Helsingfors 1969 BOR I Borgü UTBILDNING Ekonomiemagister FAMILJ Make och 17-üriga tvillingarna och gymnasisterna Anna och Eva ARBETSPLATS Borgü Energi, kundrelationschef KARRIÄR Kommunikationschef pü KSS Energia Oy i ca 10 ür, fÜre det marknadsfÜrings-, fÜrsäljnings-, kommunikations- och exportuppgifter i olika fÜretag MOTTO Positiv energi är starkare än negativ energi. (Henrik Dettman, baskettränare)

– Jag vill jobba tillsammans med andra. Människorna i sig är det verkliga saltet i mitt arbete, och alldeles speciellt det att fü lÜsa problem tillsammans med dem. Det egna koldioxidavtrycket är ett hett ämne fÜr münga och Maria Käki säger att det ocksü bekymrar henne. – Jag har det nog i tankarna och strävar efter att minska avtrycket och funderar büde i jobbet och privatlivet ur olika synvinklar pü hur jag bäst kunde gÜra det. Jag üteranvänder allt jag kan, sorterar soporna hemma, bilen skall bytas ut till en miljÜvänligare variant och vi äter sü vegetabilisk mat som mÜjligt. – Men den gyllene medelvägen passar mig ocksü i det här fallet bäst, säger hon med ett smüleende. I det privata är hennes drÜmmar, fÜr att citera henne själv, jordnära. – Jag har hundträning som hobby och tillsammans med min man en begynnande jakthobby. Det vore fint om vi hade mera tid fÜr det, att kunna gÜra gemensamma resor till Lapp­ land och där ha vältränade hundar med oss. – Jag hoppas ocksü kunna träna hundarna ännu bättre och tävla med dem i olika grenar. Familjen har tre hundar, tvü- och ett halvt ür gamla labra­ doren Rudi, som Maria tränar till jakthund, och vid det här

laget pensionerade tioĂĽriga boxern Nera, som ocksĂĽ varit räddningshund och ryckt in dĂĽ frivilliga räddningstjäns­ ten VAPEPA behĂśvt hjälp, samt dĂśttrarna Annas och Evas ­bostonterrier, sexĂĽriga Onni. Orientering har varit familjens gemensamma hobby. – Vi har tävlat runt om i Finland. Nu bĂśrjar det bli sĂĽ att det bara är min hobby längre, säger hon med ett skratt. En positiv livsinställning och livssyn hjälper enligt Maria i mĂĽngt och mycket. Saker och ting brukar ordna sig, det är hennes uppfattning. Och när man sedan litet hjälper till kommer man en bra bit pĂĽ vägen. Maria Käki är en kvinna, som är färdig att hĂśja sin egen bekvämlighetsribba. Ett bra exempel pĂĽ det är hennes natt­ lĂĽnga vandring i Posio, i Riisitunturi-fjällandskapet senaste sommar tillsammans med labradoren Rudi. – Jag hĂśll fĂśr hĂśg fart, nästan halvsprang fĂśr att hĂĽlla jäm­ na steg med Rudi. Ryggsäcken tyngde och vattnet tog slut. Men det lämnade en gnista, att det här är nĂĽgot, som jag vill gĂśra igen, njutande och i lugnare, mĂĽttlig takt. Familjen och balans mellan saker och ting är enligt Maria det bästa i livet. – Och att fĂĽ rĂśra sig i skogen, det lugnar och suger bort stressen. Skogen är fĂśr mig en källa till energi. đ&#x;”˛

 Eko 1/2019 13

Rolf Malmberg En man med många visitkort Rolf Malmberg har haft många olika energirelaterade arbetsuppgifter. Vi har honom att tacka för julbelysningen i Borgå centrum. TEXT Rolf Gabrielsson FOTO Niko Laurila

14  Eko 1/2019

B

orgå Elnät Ab:s byggchef Rolf Malmberg, 60, sät­ ter stort värde på att han under sin snart 40 år långa arbetskarriär fått delta i utvecklingen av energi­sektorn i Borgå. – Ur ett kommunalt energiverk har det vuxit fram ett modernt energibolag, som tål att jämföras med vilket annat liknande företag som helst, konstaterar han. Malmberg började för ungefär 36 år sedan som tillfällig planeringshjälp på Borgå stads dåvarande energiverk strax efter avtjänad värnplikt, och följande år fick han som utbildad eltekniker anställning där för att bistå i installationsgransk­ ningar, kundbetjäningsuppgifter samt planering. Det blev upptakten till hans karriär i energibranschen, en karriär, som innefattat arbetsuppgifter av de mest skiftande slag, vilket också framgår av den bunt visitkort han sparat.

KARRIĂ„R

Själv tror han att det nuvarande visitkortet blir hans sista och att byggchef, som det stür pü kortet, beskriver hans sista arbetsuppgifter inom Borgü Energi -koncernen. – Jag blev kvar hos Borgü Elnät när hela nätbyggnadsverk­ samheten vüren 2017 flyttades Üver till det nybildade bolaget Nylands Nätbyggnad Ab, som samägs av Borgü Energi och Kervo Energi. – Till mitt ansvarsomrüde hÜr nu alla stÜrre arbetsbeställ­ ningar inklusive ekonomisidan. Ekonomirelaterade arbetsuppgifter har Malmberg fÜrvisso haft ocksü tidigare. I bÜrjan av karriären ansvarade han till exempel fÜr kostnadsberäkningarna i driftsavdelningens investeringsbudget. De gjordes manuellt, liksom energiverkets Üvriga kalkyler ända till den senare hälften av 1980-talet, dü den fÜrsta bordsdatorn anskaffades. – Eftersom vi var flera, som skulle dela pü användningen av detta teknikens underverk, sü müste det placeras pü ett neutralt ställe. Det blev i damernas omklädningsrum. När den tekniska utvecklingen gick vidare kunde ­Malmberg sü smüningom mata in stadens alla elnätskartor fÜr hand i datasystemet. – Dü var de inte ännu integrerade med de digitala kartor vi har idag. Ledningskartorna var ritade fÜr hand pü stora plastark. Jag ansvarade ocksü fÜr ritkontoret pü den tiden. NYA TITLAR OCH ARBETSUPPGIFTER Dü energiverket ür 1991 bolagiserades under Roy ­Granroths ledning ändrades Malmbergs arbetsuppgifter igen. Han blev arbetsledare med ansvar fÜr drift och underhüll och hade därmed nügra montÜrer att basa Üver. Som mest har han under sin karriär haft fÜrmansansvar fÜr en fjärdedel av koncernens hela personal. År 1995 spjälkades verksamheten upp i tre dotterbolag och i samband med det fick Malmberg üterigen en ny titel – installationschef pü Borgü Elnät Ab med GÜran Ahlskog som verkställande direktÜr. – Vür huvudsakliga uppgift var att bygga distributions- och belysningsnät. Inomhusinstallationsverksamheten fick ocksü stÜrre betydelse dü Borgü stad och Borgü landskommun gick samman, vilket ledde till att det fanns gott om installations­ jobb dü det gjordes arrangemang och flyttningar i stadens fastigheter. Vi hade ocksü hand om stadens trafikljus. Som en kuriositet nämner Malmberg att bolaget även skÜtt elektrifieringen av nügra automatiska bränslestationer üt Neste i Nyland. Som en annan kuriositet nämner han stadens jul­ belysning, som kom till pü hans initiativ. – Ensto hade kÜpt upp en svensk julbelysningstillverkare och bÜrjade salufÜra dess produkter. Jag kontaktade stadens näringsombudsman fÜr att hÜra mig fÜr om stadens intresse fÜr saken. Det ledde till att man redan samma ür 1995 hängde upp nügra ljusslingor med stjärnor Üver Mannerheimgatan samt ljusbügar med stjärnor längs Biskopsgatan. Till julen 1996

�När den fÜrsta datorn skulle placeras pü ett neutralt ställe, valde man damernas omklädningsrum.

infĂśr stadens 650-ĂĽrsjubileum utĂśkades julbelysningen till sitt nuvarande omrĂĽde. Ă…r 2000 omorganiserades energikoncernen och BorgĂĽ Elnät fusionerades med moderbolaget. – Jag basade alltjämt fĂśr installationsverksamheten, som pĂĽ 2000-talet ocksĂĽ omfattade byggande av fibernät och WLAN-stationer fĂśr bolagets internetverksamhet PBEZone, som sedermera ĂĽr 2008 sĂĽldes. När Magnus Nylander ĂĽr 2005 tog Ăśver som verkstäl­ lande direktĂśr fĂśr BorgĂĽ Elnät Ab efter pensionerade GĂśran Ahlskog fick Malmberg igen ny titel, arbetschef. Hela nät­ verksamheten skĂśttes vid det laget av bolaget. – Jag fick ansvaret fĂśr nätbyggnadsverksamheten och fĂśr ledningen av elarbetena. Jag fortsatte även med installations­ verksamheten innan jag tog Ăśver som projektansvarig fĂśr elektrifieringen av planomrĂĽden, vilket ledde till mĂĽnga nya och mĂĽngsidiga arbetsuppgifter. DYKNING – ARBETE OCH HOBBY Eftersom ocksĂĽ skärgĂĽrden hĂśr till BorgĂĽ Energis verksam­ hetsomrĂĽde betydde det att Malmberg i ett skede kunde kombinera jobb och hobby. – Jag har ju sportdykning som hobby och därfĂśr blev det en hel del granskningsjobb av sjĂśkablar fĂśr mig under ĂĽrens lopp. Den hobbyn ĂĽterupptog han fĂśr ett ĂĽr sedan tillsammans med sin 24 ĂĽr gamla son, som behĂśvde dykningsfärdigheter fĂśr sin magisterutbildning i marinbiologi. Den äldre 29 ĂĽr gamla sonen studerar ocksĂĽ han vid Ă…bo Akademi, där han är doktorand i statsvetenskap. Tillsammans med sin hustru, som jobbar som sjukskĂśta­ re pĂĽ sjukhuset i BorgĂĽ, delar Malmberg en annan fritids­ sysselsättning, nämligen motorcykelĂĽkning, – Vi har en Harley Davidson V-Rod. TrädgĂĽrden och egnahemshuset i BorgĂĽ är ändĂĽ enligt Malmberg hobbyn nummer ett pĂĽ sommaren. Hemmet är fĂśr Ăśvrigt det fĂśrsta egnahemshuset, som anslutits till fjärr­ värmenätet. – Det skedde ĂĽr 1986 och har fungerat problemfritt i alla dessa ĂĽr. Och sĂĽ skall det ännu nämnas att Malmberg ocksĂĽ sysslar med modellbĂĽtsbygge pĂĽ fritiden. đ&#x;”˛

 Eko 1/2019 15

VAR SKA BILEN LADDAS? FOTO: VIRTA.FI

Med fler el- och hybridbilar växer behovet av laddningsstolpar. Virta.fi har tusentals stolpar i Finland.

Elbilar med elmotor och laddbara hybridbilar med både el- och förbränningsmotor blir allt vanligare i gatubilden. Då elen dessutom produceras så gott som utsläppsfritt, är den energieffektiva elbilen för många det mest ekologiska alternativet. Men var ska man ladda sitt fordon? TEXT Marika Kangaskolkka

L

addningsstolpar för elbilar dyker upp lite här och var just nu. I Borgå och Lovisa finns de redan på flera ställen, och ladda kan man till exempel när man gör en vända till butiken eller tar en kaffe vid torget. Många arbetsgivare erbjuder också laddning av elbil under arbets­ tid. Men bekvämast är det förstås att ladda bilen hemma, medan man sover. HETT SAMTALSÄMNE PÅ BOLAGSSTÄMMAN På marknaden finns det olika varianter av laddningsenheter för egnahemshusägare och husbolag. I det senare fallet är det många faktorer som påverkar beslutet. Bland annat bör man ta reda på hur många laddningsställen som behövs nu och i framtiden, samt utreda om fastighetens elanslutning och kapacitet är tillräcklig samt se över försäkringarna. Dessutom

16  Eko 1/2019

är det bra att kolla upp hur många laddningsställen man kan installera utan nya kabel­d ragningar eller större ändringar i fastighetens elnät. Johan Nyholm, verkställande direktör och disponent på Borgå OP-Disponentcentral Ab berättar att saken har diskuterats mycket på bolagsstämmorna i fastighetsbolagen. – Elbilarnas laddning på husbolagets parkeringsplats har varit samtalsämnet nummer ett. Men än så länge har åtgär­ derna låtit vänta på sig, endast ett fåtal enskilda laddningsstäl­ len finns utspridda bland höghusen i staden, enligt Nyholm. SMART LADDNING Som det framgår av virta.fi faktaruta, finns det olika sätt att ladda bilen. Att ladda elbilen via ett hushållsuttag, ett så­ ­kallat schuko-uttag, som till exempel finns i värmestolpen vid

ELBIL

FOTO: VIRTA.FI

parkeringsrutan, är inte att rekommendera. Effekten räcker inte till, laddningen tar väldigt länge och dessutom är el­säkerhetsrisken pĂĽtaglig dĂĽ uttaget inte är ämnat fĂśr lĂĽng­ varigt bruk. En laddningsenhet avsedd fĂśr elbilar och separat dragen el frĂĽn fastighetens elcentral gĂśr laddningen trygg och ger stĂśrre laddningseffekt. – I husbolagsvärlden har det gjorts en linjedragning att hus­ bolag inte behĂśver erbjuda snabbladdning, berättar Nyholm. I och med det kan de flesta husbolagen installera i alla fall ett par laddningsställen utan stĂśrre ändringar i fastighetens elsystem och utan nya kabeldragningar. Att ladda bilens batterier tar ungefär en natt. En grundlig genomgĂĽng och kartläggning av husbolagets elsystem och kapacitet bĂśr dock alltid gĂśras till allra fĂśrst. – Jag rekommenderar en smart laddningsenhet med leasing avtal, säger Nyholm. Leasingen hĂĽller installationskostnaderna nere och den smarta enheten registrerar användarna och deras elfĂśrbruk­ ning, vilket gĂśr det lättare att ta betalt per användning. En smart enhet är en investering i framtiden. Elbilarnas antal är pĂĽ frammarsch och snart kommer en laddningsstation pĂĽ gĂĽrden att vara en självklarhet. Husbolag kan ansĂśka om stĂśd frĂĽn ARA (Finansieringsoch utvecklingscentralen fĂśr boendet) fĂśr de ändringar som krävs i fastigheternas elsystem fĂśr att installera laddnings­ stationer fĂśr elbilar. đ&#x;”˛

INTRESSERAD AV LADDNINGSSTOLPE FÖR FASTIGHET? Kontakta Borgü Energis samarbetspartner info@virta.fi • www.virta.fi

Batteriets storlek

Effekt

Laddningstid

DET ÄR TRYGGT OCH SNABBT ATT LADDA ELBILEN I EN SMART LADDNINGSSTATION Det erbjuds tre olika sätt att ladda elbilen.

1

Laddning i vanligt eluttag

Det här kallas fÜr tillfällig laddning, lüng­

2

Normalladdning eller medelsnabb laddning

3

Snabbladdning

Snabbladdningsstationer finns till exem­

sam laddning eller schuko-laddning: att

Det smartaste sättet att ladda en elbil är

pel i städernas centrum och vid huvud­

ladda ett tomt batteri i en helt eldriven

att använda en fÜr ändamület avsedd

vägar. De lämpar sig i situationer, dü det

bil med vanlig stickkontakt tar minst 10

laddningsbox. Laddningshastigheten är

­gäller att snabbt fü mera laddning i bilens

timmar.

beroende av bil och laddare, men i regel

batteri. Snabbladdarnas effekt varierar

Vanliga eluttag är inte avsedda fÜr

räcker det frün fyra timmar uppüt att ladda

beroende pü utrustning. Under till exem­

lĂĽngvarig laddning och de tĂĽl inte att

ett tomt batteri fullt. Med en fast laddnings­

pel en 45 minuters lunchpaus fĂĽr man ett

under en lĂĽng tid producera den stora

utrustning är det säkrare och snabbare att

strÜmtill­s kott i batteriet fÜr 200 kilometers

mängd el, som laddningen kräver.

ladda än med vanlig stickkontakt.

kĂśrning.

 Eko 1/2019 17

SKATTERNAS ANDEL MÄRKBAR Borgå Elnät Ab samlar för statens räkning in närmare 16 miljoner euro i skatter av sina kunder. TEXT Rolf Gabrielsson

E

lräkningen består av avgifter för elöverföring och elenergi samt av skatter. Av dessa tre delar är det skatterna, som stigit mest. I olika skatter uppbärs nu omkring 260 procent mera än för tio år sedan medan till exempel Borgå Elnät Ab:s elöverföringsavgift samtidigt stigit med ungefär 50 procent. – Fakta är således att det är skatterna som stigit kraftigt, inte överföringsav­

giften, konstaterar Borgå Elnäts verk­ ställande direktör Magnus Nylander. – Situationen är den att skattesum­ man, som vi år 2018 samlade in och vida­ rebefordrade åt staten, redan närmade sig 16 miljoner euro, när vårt bolags års­ omsättning var cirka 22 miljoner euro. Uppgiften att samla in skatterna till­ kommer enligt lag elöverföringsbolagen, som äger de lokala distributionsnäten.

ELAVGIFTENS OLIKA AVGIFTER I Finland betalar man accis och mervär­ desskatt samt försörjningsberedskaps­ avgift på sin el. Accisen är 2,24 cent per kilowattimme (cent/kWh), försörj­ ningsberedskapsavgiften 0,013 cent/ kWh och mervärdesskatten 24 procent. Tillsammans gör det här 2,79 cent, som alla nätbolag i Finland och Borgå Elnät Ab som ett av dem, bär upp för statens

ELFÖRSÄLJNING OCH SKATTER SKATTEÖKNING

OMSÄTTNING

SKATTER TILL STATEN

SKATTER/kWh

EGEN ELPRODUKTION

sedan år 2009

Borgå Elnät 2018 (milj.€)

Borgå Elnät 2018 (milj. €)

2019 cent

Borgå Elnät

260 %

16

2,79

30 %

FOTO: istock

18  Eko Eko1/2018 1/2019 18

22

ELPRISET

räkning fÜr varje kilowattimme konsu­ merad elektricitet. I elÜverfÜringspriset ingür utÜver skat­ terna ocksü den avgift, som nätbolaget fakturerar fÜr ÜverfÜringen av den kon­ sumerade mängden el samt en grund­ avgift i enlighet med storleken pü elan­ slutningens huvudsäkring. Grundavgiften müste ägaren till anslutningen betala även om hen inte använder en enda kilowattimme el, till exempel pü sommarstugan under vin­ terhalvüret. Det här har kunderna enligt Nylander ibland svürt att fÜrstü. – StÜrsta delen av kostnaderna fÜr upprätthüllande av elnätverkstjänster är südana, som inte beror pü mängden konsumerad el. Nätverksbolagen müste se till att kundens eltillgüng alltid vid behov är garanterad och därfÜr be­hÜ­ ver elnätet underhüllas och utvecklas. ElÜverfÜringsavgiften kan inte kon­ kurrensutsättas. Energimyndigheten Üvervakar att prissättningen ligger pü en skälig nivü. Kunden kan fritt välja varifrün hen kÜper sin el. ÖverfÜringsavgiften beror inte pü elleverantÜr eller konkurrensut­ sättning. Nätbolagets uppgift är att fÜrse elfÜrsäljaren med kund- och energi­ uppgifter fÜr fakturering av kunden i enlighet med mängden ÜverfÜrd el. Om en kund pü Borgü Elnät Ab:s nät­ verksomrüde kÜper sin el av nät­bolagets

moderbolag, Borgü Energi Ab für kun­ den en enda räkning, av vilken skilt fÜr sig framgür ÜverfÜringens respektive energins andel av räkningen liksom ocksü skatternas andel. I annat fall für kunden skilda räkningar, en frün elfÜr­ säljaren och en frün elÜverfÜraren. Borgü Elnät Ab äger distributionsnä­ tet i Borgü, sÜdra Borgnäs och ­västra Lovisa. EGEN PRODUKTION Borgü Energis elhandelschef Benny Broman ser till att bolaget har el att sälja. Ungefär 30 procent av den el, som Borgü Energi salufÜr, produceras i egna anläggningar som biovärmekraftverken i Tolkis och andelsägda kraftverk, av vil­ kas produktion bolaget har en bestämd del till sitt fÜrfogande. – SjälvfÜrsÜrjningsgraden har under ürens lopp hÜjts bland annat med anskaffning av vattenkraftsandelar i Norge, men stÜrsta delen, eller ca 70 procent av fÜrsäljningselektriciteten kÜper Borgü Energi pü elmarknaden, fÜrklarar Broman. ELBÖRSEN StÜrsta delen av elmarknadselektricite­ ten kommer via elbÜrsen, där kÜparnas (konsumtionen) och fÜrsäljarnas (pro­ duktionen) anbud mÜts. Pü basen av anbuden uppstür fÜr varje timme ett sü

kallat spotpris pĂĽ bĂśrsen. MĂĽnga saker inverkar pĂĽ prisnivĂĽn, sĂĽ som väder­ fĂśrhĂĽllanden, bränslepriser, utsläpps­ rättigheternas pris och ĂśverfĂśrings­ kapacitet. Det betyder att den mängd el, som behĂśvs, produceras sĂĽ fĂśrmĂĽnligt som mĂśjligt varje timme. Enligt Broman är vattensituationen eller den sĂĽ kallade hydrobalansen ändĂĽ den faktor, som har den stĂśrsta inverkan. Mycket vattenkraft verkar sänkande pĂĽ priset. BĂśrsen eller spotpriset är referenspris i elenergiprissättningen och bestämmer i sin tur prissättningen av elbolagens sĂĽsom BorgĂĽ Energis fĂśrsäljningsel. Under de senaste tio ĂĽren har bĂśrspriset emellanĂĽt varierat till och med mycket kraftigt, vilket avspeglat sig i elfĂśrsälj­ ningsprisen. – Ifjol steg medelpriset till exempel 41 procent, berättar Broman. FĂśr närvarande ligger BorgĂĽ Energis elfĂśrsäljningspris i närheten vad det var fĂśr tio ĂĽr sedan. Av BorgĂĽ Energis salufĂśrda el var drygt tre fjärdedelar (77,1 procent) ĂĽr 2018 producerade med vattenkraft, en knapp femtedel (17,5 procent) med kärnkraft, 5,1 procent var bioel samt 0,2 procent vind- och solkraft. All el, som kunderna kĂśper av BorgĂĽ Energi, är 100-procentigt kolneutral och 82,5-procentigt fĂśrnybar. OcksĂĽ det här ĂĽskĂĽdliggĂśr BorgĂĽ Energi ­-koncernens strävan att alltid verka fĂśr en hĂĽllbar utveckling med ständigt hänsynsta­ gande till naturen. đ&#x;”˛

BorgĂĽ Energi, elens ursprung 2018

HushĂĽllens elprisposter 2018

Vattenkraft 77,1 %

Skatter 32 % (mvs 19,3 %, elskatt 12,5 %)

Kärnkraft 17,5 % Bioel 5,1 % Vind- och solkraft 0,2 %

Ă–verfĂśringsavgifter 33 % Energipris 35 % HushĂĽllens konsumtion 1.11.2018, 5 000 kWh/ĂĽr, 17,96 cent/kWh Källa: Energimyndighet  Eko 1/2019 19

FOTO: Pamela Westerlund

Från skogen, och tillbaka TEXT Rolf Gabrielsson FOTO Niko Laurila

20  Eko 1/2019

CIRKULĂ„R EKONOMI

�Det uppstür omkring 3 000 ton aska pü ürsnivü, en mängd motsvarande cirka 70 tankbilslass.

D

riften i Borgü Energis biovärmekraftverk i Tolkis är ett exempel pü cirkulärekonomi, när den är som bäst. Bränslet kommer frün skogen och den aska, som uppstür i produktionsprocessen, üteranvänds genom att üterfÜra den som gÜdsel till skogen. Återvinningen av askan sker i ett elektrofilter, genom ­v ilket rÜkgaserna frün produktionsanläggningarna leds. I filtret avskiljs sotpartiklar frün rÜkgaserna och lagras som flygaska i en stor silo. Driftmästare Kaj Kulju berättar att det uppstür omkring 3 000 ton aska pü ürsnivü, en mängd motsvarande cirka 70 tankbilslass. – Tankbilen kommer tvü, tre günger i veckan fÜr att hämta ett lass flygaska till Ecolan Ab, i vars produktionsanläggning askan granuleras till skogsgÜdsel. FÜr Borgü Energi är det här ett miljÜvänligt sätt att ta hand om en del av produktionsprocessens avfall. – Alternativet skulle vara soptippen, püpekar Kulju och tillägger att det inte bara vore en lÜsning, som stür i strid med bolagets miljÜvärden, utan som ocksü skulle kosta mera.

Fakta • Borgü Energi uppsamlar cirka 3 000 ton aska per ür, i hela landet är volymen 250 000 ton • av askan tillverkas gÜdsel • efter den slutna processen kommer det mest bara vattenünga ur pipan • Pipan i Tolkis är 75 meter hÜg

Gratis är fĂśrvisso inte avtalet med Ecolan heller. Bolaget fakturerar nĂĽgra cent per kilo aska, som hämtas i Tolkis. PĂĽ Ecolan bedĂśmer man att det i Finland uppstĂĽr 250 000 ton ren träaska ĂĽrligen. Av den mängden skulle man enligt sakkunniga pĂĽ omrĂĽdet fĂĽ träaska av god kvalitet fĂśr gĂśds­ ling av närmare 70 000 hektar varje ĂĽr. Bara en tredjedel utnyttjas i dagens läge. StĂśrsta delen av askan frĂĽn träbase­ rade bränslen fĂśrs till upplag och soptippar eller används fĂśr att bygga bullerskyddsvallar eller som utfyllning i samband med vägbyggen. I pannorna i BorgĂĽ Energis anläggningar fĂśr kombinerad värme- och elproduktion används en teknik, där bränslet kom­ mer i kontakt med het, svävande sand. Sanden fungerar som värmelager och jämnar ut temperaturen i brännkammaren beroende pĂĽ fukthalt och värmevärde i bränslet. Sandbädden mĂĽste bytas ut med regelbundna mellan­ rum. I Tolkis betyder det enligt Kulju cirka 4 000 ton sand ­ü rligen. Och inte heller den använda sanden fĂśrs till soptip­ pen, utan BorgĂĽ Energi skĂśter ocksĂĽ den här avfallsfrĂĽgan pĂĽ ett m ­ iljĂśvänligt sätt. – Fortum hämtar sanden mot betalning fĂśr att ĂĽteran­ vändas som bland annat jordfĂśrbättringsmedel och i land­ skapsanläggningsarbeten. Det kostar oss nästan lika mycket som sandanskaffningen. Ur rĂśkgaserna tar man inte bara tillvara askan utan ocksĂĽ värmen. Efter elektrofiltreringen leds rĂśkgaserna till en värme­ ĂĽtervinningsskrubber och därifrĂĽn till en 75 meter hĂśg skorsten. Vid intervjun med Kulju var temperaturen i rĂśkgaserna fĂśre skrubbern 148 grader och efter skrubbern längre bara 56 grader. Den ĂĽtervunna värmen, som leddes in i fjärr­ värmesystemet, motsvarade dĂĽ ungefär 10 procent av värme­ lasten i systemet. Ur skorstenen kommer det inte efter denna slutna process just annat än vattenĂĽnga. Vattnet i skrubbern renas innan det leds ut i avloppsvattennätet. Det slam, som uppstĂĽr i skrub­ bern gĂĽr inte heller till spillo utan ĂĽteranvänds som bränsle i anläggningarnas pannor. đ&#x;”˛

En tankbil hämtar tvĂĽ, tre gĂĽnger i veckan ett lass aska i Tolkis till Ecolan Ab:s produktionsanläggning, där askan granuleras till skogsgĂśdsel.  Eko 1/2019 21

PBE NYHETER FOTO: NIKO LAURILA

FINSK INDUSTRIENERGI

Överföringsavgifternas utveckling för kunder med eluppvärmning UNDER ÅREN 1997–2017 har skatterna ökat merkant. Stamnätsverksamheten är licensbelagd och strikt reglerad. Största delen av överföringsavgifterna används för investeringar och underhåll av stamnätet. Skatt

Överföringsavgift

7,00

2,00 1,00

03 1/ 2 1/ 004 1/ 20 1/ 05 1/ 20 1/ 06 1/ 20 07 1/ 1/ 20 1/ 07 1/ 20 1/ 09 1/ 20 1/ 10 1/ 20 11 1/ 1/ 20 1/ 12 1/ 20 1/ 13 1/ 20 1/ 14 1/ 20 15 1/ 1/ 20 1/ 16 1/ 20 17

02

20 1/

1/

01

20 1/

1/

1/

00

20 1/

1/

99

20 1/

19

19

1/

1/

1/

1/

98

0,00 97

Investeringen kostar ungefär en miljon euro.

3,00

19

mande vår. Hösten 2020 skall arbetet vara gjort.

4,00

1/

VECKOSKI transformatorstation börjar förnyas inkom­

5,00

1/

Vi förnyar transformatorstationen i Veckoski

6,00

1/

INVESTERING

Följ vår feltjänst! pbe.fi/feltjänster

FOTO: VASTAVALO

Kolla elnätets eller fjärrvärmens distributionsläge • Felanmälan om distributionsläge, också träd som fallit över linjen • Felanmälan om gatubelysningsfel • Ta i bruk elnätets avbrottstjänst • Läs felmeddelanden

22  22  Eko Eko 1/2018 1/2019

KOLUMN

Hälsningar frün Bryssel

DE LOKALA HAR EN VIKTIG ROLL FOTO: OSCAR LINDELL

J

ag deltog i hÜstas i Bryssel i ett seminarium om de lokala energibolagens roll i en energipolitik stadd i omvandling. Vanligen besÜker jag Bryssel som representant fÜr Finsk Energiindustri ET, men den här güngen var jag där i egenskap av styrelseordfÜrande i de lokala energibolagens intressebevakningsorganisation Lokalkraft r.f. Seminariet arrangerades av Lokalkraft tillsammans med eldistributionsbolagens europeiska takorganisa­ tion Geode. Büde Lokalkrafts verksamhetsledare Toivo Hurme och Geodes ordfÜrande Hans Kreisel konstaterade redan i sina respektive ÜppningsanfÜranden att de lokala energi­ bolagen spelar en central roll dü man sÜker en gemensam europeisk hüllning i en fÜränderlig energisektor. Det samma poängterade ocksü den finländska EU-­ parlamentarikern Elsi Katainen. De smü bolagens exempel och kunnande behÜvs enligt henne absolut vid sidan av de stora energibolagen fÜr att energi- och klimatmülsättningarna skall kunna nüs. Det här ställningstagandet stÜder ett av Lokalkrafts viktigaste budskap, nämligen att man i allt beslutsfat­ tande alltid bÜr ta hänsyn till de lokala energibolagens ställning och verksamhetsfÜrutsättningar, och att stora aktÜrer inte für gynnas pü bekostnad av de smü. Pü seminariet, som var kopplat till Finlands EU-­ ordfÜrandeskapsperiod, presenterade lokala energibolag frün olika hüll i Europa innovativa projekt, som kunde kopieras av andra bolag. Münga av projekten har digi­ taliseringen som gemensam nämnare. Dess betydelse poängterades ocksü av Manuel Sånchez JimÊnez frün Europeiska kommissionens avdelning fÜr energiutsläpp. Enligt honom kommer datadelning och storskalig dataanvändning att ha en nyckelroll i framtiden. I münga anfÜranden understrÜks seminarietemats ­a ktualitet. Energiomvandlingen har redan bÜrjat och takten bara accelererar. Det müste man fÜrbereda sig fÜr och anpassa sig till. Ocksü här hos oss.

Patrick WackstrÜm, verkställande direktÜr, Borgü Energi

đ&#x;”˛

 Eko  Eko 1/2019 23 1/2019 23

B O R GĂ… B O

Niko Laurila Fotografering handlar inte enbart om teknik, det krävs ocksü ett genuint intresse fÜr de avbildade objekten, visuellt Üga, situationsmedvetenhet samt inlevelsefÜrmüga, konstaterar Borgüfotografen Niko Laurila.

TEXT Maarit Gabrielsson FOTO Niko Laurila Photography

24  Eko 1/2019

NIKO LAURILA utnyttjar kamerans teknik, men

vill ändü att bilderna skall basera sig pü äkta situationer och stämningar. Borgübilderna pü hans sajt Niko Laurila Photo­g raphy har en stor publik. Antalet tyck­ are och sidfÜljare är uppe i cirka 57 000. Varje publicering samlar redan Üver 100 000 tittare och sajtbesÜken uppgür till omkring 300 000 i veckan. Även pü Instagram är hans popularitet pü stigande, antalet tyckare är redan cirka 9 000. HÜjdpunkten i Niko Laurilas hittillsvarande karriär kom i slutet pü sommaren, dü han val­ des att med 20 fototavlor delta i en utställning av finländsk konst i Haag i Holland under Fin­ lands EU-ordfÜrandeskapsperiod. Utställningen är Üppen i EU:s juridiska sam­ arbetsenhet Eurojusts utrymmen ända till ürets slut. Borgü Energi inledde i bÜrjan pü ür 2019 ett samarbete med Niko Laurila. Hans kunnande och müngsidighet Üvertygade. Med drÜnare har han fotograferat bolagets nya verksamhetsutrymmen, kraftverk och bland annat Borgü Elnäts olika objekt. Bilder finns att se pü Borgü Energis webbplats, sociala medier samt i bolagets kundtidning EKO. Vüren är Niko Laurilas favoritürstid fÜr foto­ graferingar i naturen. – Dü är naturen rent grÜn och fräsch, men varje ürstid och münad har fÜrstüs sin egen charm.

Man fĂĽr olika slags bilder. OcksĂĽ himlen ser varje dag annorlunda ut. Laurila fotograferar ofta pĂĽ kvällen och ocksĂĽ tidigt pĂĽ morgonen. Han älskar soluppgĂĽngar och -nedgĂĽngar samt en stjärnbestrĂśdd himmel. – Jag fĂśrsĂśker pĂĽ fĂśrhand fĂśreställa mig foto­ graferingssituationen, bildkompositionen och varifrĂĽn ljuset kommer. Men trots god fĂśrhands­ planering kan allt bli annorlunda, säger han. – Man kan aldrig vara riktigt säker pĂĽ huru­ dana bilderna blir. PĂĽ ett par minuter kan himlen fĂśrändras, molnen rĂśra sig, regnbĂĽgen fĂśrsvinna. Laurila fotograferar ocksĂĽ brudpar och kel­ djur, tar fĂśdelsedags- och fĂśretagsbilder samt bĂĽde 3D- och flygfoton pĂĽ fĂśrsäljningsobjekt ĂĽt fastighetsfĂśrmedlare. Den unga fĂśretagaren har ocksĂĽ satt sig in i videoproduktion och till exempel gjort filmupp­ tagningar pĂĽ rallytävlingar i Spanien och Finland samt videofilmat brĂśllop i finländska Lappland samt i Frankrike, Italien och Kroatien. Han konstaterar att ett lyckat slutresultat fĂśr det fĂśrsta beror pĂĽ ett bra val av fotograferings­ plats, men ocksĂĽ pĂĽ komposition och utrustning. Av en bra fotograf krävs ocksĂĽ visuellt Ăśga i synnerhet vid porträttfotografering. – Det gäller att bekanta sig med fotograferings­ objektets person. Man mĂĽste kunna fĂĽnga äkta känslor sĂĽ att inte slutresultatet blir konstgjort, summerar Laurila. đ&#x;”˛

Vem? NAMN Niko Laurila FÖDD I Borgå 1992 BOR I Borgå YRKE Företagare i fotografibranschen, även flygfotografering, videoproduktion och 3D. STUDIER Tradenom, företagsekonomi. INTRESSERAD Som 13-åring av foto­ grafering, år 2012 av flygfotografering med drönare. FÖRETAG Niko Laurila Photography / Ilmavaltiaat Oy, grundad 1.5.2015. UTMÄRKELSER Årets företagare, Borgå Ung företagare -stipendiet år 2016 och Årets Borgåbo (Borgå juniorhandelskammare) år 2018

Eko 1/2019 25

JOUNI KANERVA Borgå Energis titelidrottare år 2019 TEXT OCH FOTO Maarit Gabrielsson

26  26  Eko Eko 1/2019 1/2019

I D R O T TA R E

FOTO: JONATHAN EWALDS

Borgü Energi valde i bÜrjan pü üret fÜr fÜrsta güngen en titelidrottare üt sig. Valet fÜll pü Akilles tävlingscyklist Joni Kanerva.

B

orgü Energi har enligt bolagets verkställande direktÜr Patrik WackstrÜm som mülsättning att vara Fin­ lands bästa energibolag och att skapa en energisk profil. – Vi har alltid i stor utsträckning stÜtt idrott och kultur bland unga. Vür princip är att inte direkt stÜda enskilda idrottare utan att ge stÜdet via en fÜrening, i det här fallet Akilles cykelsektion. – Titelidrottaren representerar vürt bolags värden och främjar den fÜr oss viktiga miljÜmedvetenheten dü han t­ ävlar i Finland och pü andra hüll i Europa. Jouni Kanerva har varit nÜjd med Borgü Energis stÜd, som gjort det mÜjligt fÜr honom att satsa fullt ut pü en täv­ lingsframgüngsinriktad träning. I Borgü Akilles gick han med fÜr att han visste hur stark fÜreningen är just inom cykelsporten och fÜr att han süg mÜj­ ligheter att coachad av Akilles utvecklas som tävlingscyklist. Kotkabon Kanerva har redan hunnit tävla runt om i Europa och kammat hem en mängd priser. – I Borgü Akilles har jag lärt mig allt om cykling. Nügra säsonger gästspelade jag pü annat hüll bara fÜr att ütervända till fostrarfÜreningen. Joni Kanerva har allt sedan hÜsten 2015 haft Borgü Akilles Kjell CarlstrÜm som tränare. FIN SÄSONG MEN ÄNDÅ RETAR DET HONOM LITET Joni var i bÜrjan pü üret büde tillsammans med Akilles cykel­ team och ensam pü läger i sÜdra Europa. – Lägren motsvarade fÜrväntningarna. HÜgklassiga trä­ ningspass. Det märktes tydligare än de senaste üren hur konditionsnivün steg. Kanerva ser tillbaka pü den güngna tävlingssäsongen och konstaterar att den gick rätt sü bra med FM-silver i kvar­ tersloppsükning och FM-brons pü landsväg. Mest retar det honom att han inte segrade i Borgüloppet, som sponsras av Borgü Energi, när ocksü konditionen enligt honom var pü god väg uppüt.

BorgĂĽ Akilles Jouni Kanerva tog silver i FM-kvartersloppet i Vanda.

Själv hĂĽller han sina placeringar i kinesiska 11-dagarsetapp­ tävlingen Tour of Poyang Lake fĂśr säsongens stĂśrsta fram­ gĂĽngar. Han var tvĂĽa i slutsammandraget i poängtävlingen samt sjätte pĂĽ den nionde etappen. PLANERNA FĂ–R NĂ„STA Ă…R Jouni säger att hans mĂĽl nästa säsong är att ta FM-guld i lands­ vägsĂĽkning. Samma mĂĽl har han ocksĂĽ pĂĽ kvartersloppssidan. – Bland tio i topp eller en podiumplats i eventuella tävlingar utomlands skulle ocksĂĽ sitta bra. Till planerna hĂśr att kanske satsa mera pĂĽ kvartersloppen samt utĂśver FM-tävlingarna BorgĂĽloppet och Ăśvriga inhemska stortävlingar, listar han. Kanervas drĂśm är att ännu bekanta sig mera med bancyk­ ling och kanske ändra riktning frĂĽn landsvägslopp till andra tävlingscykelomrĂĽden. – Dessutom väntar skolan i januari 2020 och därmed flytt­ ning till annan ort, sĂĽ ocksĂĽ det sätter ny krydda pĂĽ mitt ĂĽkande. Han understryker att han ocksĂĽ sĂĽ gott han kan vill hjälpa Akilles att hĂśja nivĂĽn ännu mera samt att utveckla teamet i enlighet med de uppställda framtidsmĂĽlsättningarna. – Jag anser att vi har verkligt fina planer fĂśr nästa säsong och borde kunna gĂśra ännu bättre ifrĂĽn oss än den här säsongen. đ&#x;”˛

ď ź BorgĂĽ Energis vd Patrick WackstrĂśm, själv tidigare tävlingscyklist, gratulerar BorgĂĽ Energis titelidrottare, cyklisten Joni Kanerva.

 Eko 1/2019 27

SAMARBETE

Gamla elstolpar blev konstgjorda storkbon Borgånejdens Fågelförening byggde senaste vår i samarbete med Borgå Elnät fyra konstgjorda bon åt vit stork i Östnyland. Samtidigt fann man ny användning för elstolpar, som tagits ur bruk. TEXT OCH FOTO Rolf Gabrielsson

V

it stork påträffas årligen norr om Finska viken, också i Östnyland och i Borgå. I Estland finns det uppskatt­ ningsvis cirka 5 000 häckande vita storkpar och förr eller senare tros fågeln börja häcka också här hos oss. De för­ sta konstgjorda bona har gjorts för att påskynda häcknings­ starten. De finns i Isnäs, Sannäs, Pirlax och Strömsberg. Ornitolog Juha Tuomaala, som från fågelföreningens sida hållit i trådarna för storkprojektet, har tillsammans med föreningens hedersmedlem och initiativtagaren till projektet, landskapsrådet Kimmo Kajaste, letat efter lämpliga platser för de konstgjorda bona. – Vi tror att de fyra platser vi stannat för skall göra det möjligt för vit stork att häcka i Östnyland. Det är bara en tidsfråga innan ett storkpar beslutar sig för att häcka här, konstatererade Tuomaala och Kajaste i våras. I år skedde det inte ännu. Bona förblev tomma under den gångna häckningsperioden, vilket enligt Kajaste inte var någon egentlig överraskning.

Ornitolog Juha Tuomaala (till vänster) från Borgånejdens Fågel­f örening, föreningens hedersmedlem, landskapsrådet Kimmo Kajaste (i mitten) och Borgå Elnät Ab:s verkställande direktör Magnus Nylander väntade i våras med spänning på att det första storkparet skulle ta det konstgjorda boet i användning som h ­ äckningsplats. Under den gångna häckningssäsongen skedde det inte ännu.

28  Eko 1/2019

Visste du det här om vit stork? • Längd 100–150 cm, vingspann 180–215 cm, vikt 2,3–4,4 kg. • Lägger i april–maj 3–5 ägg. Storkparet ruvar tillsammans. • Ruvningstid 29–34 dygn. • Ungarna flygfärdiga efter 58–64 dygn. KÜnsmogna i fyra ürs ülder. • Flyttar till tropiska Afrika i augusti–september, ütervänder i slutet pü april–maj. • Den äldsta ringmärkta vita storken har varit 32 ür gammal.

– Snarare hade det varit en Üverraskning, om det genast hade lyckats. Büde Tuomaala och Kajaste gläder sig Üver att ha funnit en samarbetspartner i Borgü Elnät Ab. Bolaget har den kunskap, som behÜvs fÜr att resa de stolpar, som behÜvs fÜr storkbona inklusive stÜdkonstruktioner. Borgü Elnäts verkställande direktÜr Magnus Nylander blev glad när fügelfÜreningen kontaktade honom angüende storkprojektet. – Att uppfÜra fyra konstgjorda bon üt vit stork är ett litet, men enligt min mening ett bra exempel pü att hela Borgü Energi -koncernen vill verka fÜr en hüllbar utveckling med ständigt hänsynstagande till naturen. Borgü Elnät donerade och reste elstolparna samt gjort underlaget fÜr bona i toppen pü stolparna. Stommen av ris till själva bona gjordes av Borgü stads sysselsättningstjäns­ ter fÜr vuxna. Alla berÜrda markägare fÜrhÜll sig positiva till projektet när de kontaktades, och gav lov att uppfÜra bona.

Vit stork. Foto: Wikipedia Commons

đ&#x;”˛

VIT STORK Den vita storken är stor vadare med

storken med spädbarn. Pü sina hüll i

I Europa bygger storkparet i lands­

­rÜda ben och rÜd, stor, kilformad näbb.

Europa tror man bland bĂśnder att ett

bygd s miljÜ et t bo, som ser bräck­

Fjäderdräkten är vit fÜrutom vingpen­

pü taket häckande storkpar skyddar

ligt ut, gärna i konstruktioner g ­ jorda

norna, som är svarta. Flyger med h ­ alsen

huset frĂĽn blixtnedslag.

av ­m änniskan. Boet kan vara i de

utsträckt.

Den stütliga fügeln trivs och ­h äckar

platstrogna füglarnas användning i

PĂĽ marken kliver den lĂĽngsamt och

nästan uteslutande i kulturmiljÜer. Den

flera ĂĽrtionden. Den fĂśrsta och hittills

värdigt omkring. När den vilar stür den

häckande vita storken lüter sig inte

enda güngen, som vit stork häckat i

pĂĽ ett ben.

­s tÜras av människans normala verksam­

­F inland, var ür 2015 i Egentliga Finland

– I münga kulturer är storken en sym­

het. Storkar i sina bon skall man ändü

i ett konstgjort bo i toppen pü elstol­

bol fÜr lycka. I gamla Kina symbolisera­

inte närma sig. Det är i lag fÜrbjudet

pe. En av ungarna dog tidigt i ett stÜrt­

de den ett lüngt liv och i antika Egyp­

att stÜra füglar. Den vita storken äter

regn, en annan dog när den flÜg mot

ten fromhet. I folktron i Amerika liksom

smĂĽgnagare, sorkar, maskar, larver och

elledningar och den tredje flyttade till

i Estland och även i Finland kommer

alla slags smü kräldjur och groddjur.

Afrika.

Text Kimmo Kajaste

 Eko 1/2019 29

PÄ Ä K O N T T O R I

TEKSTI/TEXT Maarit Gabrielsson KUVAT/FOTO Niko Laurila

Tolkkisissa PORVOON ENERGIA -konserni keskitti toimintojaan Tolkkisiin. Alueella on jo ennestään tuotantopuoli voimalaitoksineen. Samalla alueella sijaitsevan konttorirakennuksen vanhalle osalle tehtiin täysi remontti. – Se purettiin ihan rungoilleen. Käytännössä ei jäänyt ­mitään muuta kuin ulkoseinät ja kantavat rakenteet, yhtiön isännöitsijänä toimiva, ICT-päällikkö Osmo Bäckman kertoo. Kaiken kaikkiaan remonttivaihe kesti noin puolitoista vuotta. Pihatyöt on vielä tekemättä. Vanhan osan remontin suunnitteli arkkitehti Olli Heininen. – Lähtökohtana oli, että julkisivuun ei kosketa johtuen jo siitä, että se on suojeltu kohde.

 Biovoimalaitos Tolkkisissa / Biokraftverket i Tolkis. . Porvoon Energian isännöitsijä, ICT-päällikkö Osmo Bäckman

(vasemmalla), arkkitehdit Olli Heininen ja Matti Valkeavirta sekä rakennusarkkitehti Taina Valkeavirta ovat tyytyväisiä lopputulokseen. Borgå Energis disponent, ICT-chef Osmo Bäckman (t.v.), arkitekterna Olli Heininen och Matti Valkeavirta samt byggnadsarkitekt Taina Valkeavirta är nöjda med slutresultatet.  Toimistosihteeri, byråsekreterare Ninni Ukkola-Suuronen.

HUVUDKONTOR

I Tolkis BORGĂ… ENERGI -koncernen koncentrerade verksamheten till Tolkis, där produktionen med kraftverken funnits redan sedan tidigare. Den äldre delen av kontorsbyggnaden pĂĽ omrĂĽdet totalrenoverades. – Den revs ända in till stommen. I praktiken lämnades bara ytterväggarna och de bärande konstruktionerna kvar, berättar bolagets disponent, ICT-chef Osmo Bäckman. Allt som allt tog renoveringen ca ett och ett halvt ĂĽr. GĂĽrdsarbetena är ännu ogjorda. Renoveringen av den gamla kontorsdelen planerades av arkitekt Olli Heininen. – UtgĂĽngspunkten var att fasaderna lämnas orĂśrda redan av den orsaken att det är frĂĽga om ett skyddat objekt. ď‚€ SähkĂśverkon valvomossa / i Elnätets kontrollrum Tomas NordstrĂśm. ď ž Yhteiset tilat ovat avarat ja viihtyisät. De gemensamma utrymmena är Ăśppna och trivsamma. Arkkitehtitiimi ja Osmo Bäckman suunnittelivat kokonaisuutta: vaĚˆrejaĚˆ, puulajia, tekstiilejaĚˆ ja irtokalusteita. – Kartoitimme henkiloĚˆkunnan tyoĚˆhuoneiden irtokalustustarpeet. KaĚˆvimme laĚˆpi tyoĚˆhuoneet saadaksemme kullekin toimivat ja kaĚˆytaĚˆnnoĚˆlliset ratkaisut, kertoo rakennusarkkitehti Taina Valkeavirta. Sisustuksen yhtenaĚˆinen kokonaisuus syntyi siitaĚˆ, ettaĚˆ kaikkien irtokalusteiden pintamateriaaliksi valittiin samaa puulajia, valkaistua tammiviilua. Taina Valkeavirta toivoo, ettaĚˆ vastakohtana naapuri­ rakennusten massiivisuudelle ikkunoista naĚˆkyy tulevaisuudessa myoĚˆs herkkiaĚˆ kirsikka- ja omenapuita.

đ&#x;”˛

 Uusi raikas neuvotteluhuone / Ett nytt fräscht mÜtesrum.

ď ž Toimitusjohtajan tyĂśhuone. Oikealla valoisa konttorikäytävä. Verkställande direktĂśrens arbetsrum. Ljus kontorsgĂĽng till hĂśger. Arkitektteamet och Osmo Bäckman planerade helheten: färgsättning, träslag, textilier och mĂśbler. – Vi kartlade mĂśbleringsbehoven i arbetsrummen, gick igenom dem fĂśr att finna fungerande och praktiska lĂśs­ningar fĂśr var och en anställd, berättar byggnadsarkitekt Taina Valkeavirta. Som ytmaterial till mĂśblerna valdes blekt ekfanĂŠr, vilket gjorde inredningen enhetlig. Taina Valkeavirta hoppas att man genom fĂśnstren i framtiden skall kunna se gracila kĂśrsbärs- och äppelträd som kontrast till grannbyggnadernas massivitet.

đ&#x;”˛

ď ź Porvoon Energian asiakaspalvelupiste Lundinkadulla. BorgĂĽ Energis kundbetjäningspunkt pĂĽ Lundagatan i BorgĂĽ.