Eko 2/2025

2 2025

Eko

BORGÅ ENERGI-BOLAGENS KUNDTIDNING

MÄNNISKONÄRA KUNDTJÄNST

TILLSAMMANS MOT EN RENARE FRAMTID

ENERGISEKTORN LEVER I TIDEN

Borgå Energis kundtjänst satsar på flerkanalbetjäning

Borgå Energi och Finska Kraft bygger en hållbar morgondag

Förnybara produktionsformer har fått ett berömligt fotfäste

Vi har redan installerat

10 000 smarta elmätare! Minneslista för mätarbytet på sida fem.

Trygga framtiden för nuvarande och kommande generationer

www.pbe.fi info@pbe.fi

Eko I DETTA NUMMER

5

11

20 5 MINNESLISTA FÖR MÄTARBYTET 6 MÄNNISKONÄRA OCH STRESSFRI KUNDTJÄNST Johanna Kortetjärvi utvecklar Borgå Energis kundtjänstupplevelse tillsammans med sitt kunniga team 9 EN ÄNNU BÄTTRE ONLINE-TJÄNST! 10 ÄR DU INTRESSERAD AV CO2-UTSLÄPPSFRITT PRODUCERAD EL? Hitta det elavtal som passar dig bäst 10 ELBÖRSEN ÖVERGÅR TILL 15 MINUTERS PRISSÄTTNINGSPERIODER

6 11 TILLSAMMANS MOT EN RENARE FRAMTID Borgå Energi och Finska Kraft bygger en hållbar morgondag 15 KOLUMN Räcker elen till när datas hunger växer? 16 ENERGISEKTORN LEVER I TIDEN Förnybara produktionsformer har fått ett berömligt fotfäste 19 HÅLLBARHET På jakt efter en mer hållbar livsstil 20 SPONSORERING Tolkis unga brandkårister lär sig hjälpa – och växer för livet

10 22 ”MEST TROVÄRDIGA UPPVÄRMNINGSSÄTTET” Borgåföretagaren Antti Soivio utnyttjar Borgå Energis fjärrvärme i flera fastigheter han äger 24 HEMFÖRRÅDET I SKICK Så förbereder du dig på elavbrott 25 NYHETER - Den nya värmepumpanläggningen i Tolkis blev klar - Grännäs och Veckoski elstationer i användning igen 26 HÅLLBAR UTVECKLING PÅ TAPETEN UNDER CLEAN WORLD PORVOO 26 LÖPNINGSKURSEN GAV ENERGI TILL HÖSTEN

2/2025 Eko 3

LEDARE

Läs mer om vår ansvarsfullhet: pbe.fi/ansvar

ÅRATAL AV ARBETE BÄR FRUKT FÖR BORGÅBORNA OCH MILJÖN

Borgå Energi-bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95, 06101 Borgå 019 661 411 www.pbe.fi info@pbe.fi

4 Eko 2/2025

kommande elpannor klar nästa år. Med hjälp av dem kan vi utnyttja de stundvis låga elpriserna samt producera fjärrvärme. Den värmeackumulator vi tog i bruk 2022 hjälper balansera det här allt mångsidigare fjärrvärmesystemet. Samtidigt minskar den användningen av reservkraft och därmed också utsläppen. Vi beaktar miljön även ur ett bredare perspektiv än den egna verksamheten och är medvetna om att vi är en betydande aktör då det kommer till att uppnå stadens klimatmål. Samtidigt vill vi hjälpa våra kunder konsumera el på ett smart och energieffektivt sätt. Därför förstärker vi elnätet och är bland de första som byter ut elmätarna till följande generation mätare, för att göra det lättare för våra kunder att följa med och styra sin elförbrukning. Borgå Energi har redan länge fokuserat på att minska sina utsläpp. Vi har kommit långt och det är dags att ta följande steg genom att framöver se bredare på alla dimensioner av hållbarhet. Vårt mål är att vara en föregångare inom hållbarhet och säkra vår framgång också under de kommande årtiondena – för Borgåbornas och miljöns väl. Måns Holmberg Verkställande direktör

BILD: JUSSI RATILAINEN

På Borgå Energi har vi redan i årtionden målmedvetet jobbat för att minska utsläppen. Som energibolag har vi en viktig roll vad gäller att stävja klimatförändringen. Vi tror att det arbete vi gör också är betydelsefullt för att vårt bolag ska vara framgångsrikt och det enda sättet att trygga konkurrenskraftigt prissatt el och värme för våra kunder. Vårt arbete bär frukt och vi kan ärligt konstatera att vi redan nu är ett av de mest miljöansvarstagande energibolagen i Finland. Det här är resultatet av ett långsiktigt utvecklingsarbete och har inte uppnåtts på ett ögonblick. Under årens lopp har vi kört ner vår elproduktion som ger koldioxidutsläpp och ökat vår koldioxidsutsläppsfria elproduktion via vårt delägarskap i bolaget Finska Kraft. Samtidigt har det här märkbart ökat vår självförsörjningsgrad för elproduktionen under 2020-talet, från under 30 procent till över 50 procent. All el vi säljer är CO2-utsläppsfritt producerad nordisk vind-, vatten-, bio-, sol- och kärnkraft. År 2024 var andelen förnybara bränslen i vår fjärrvärmeproduktion 97,6 procent. Våra specifika utsläpp är väldigt låga: elens 1,0 gCO2/kWh och värmens 6,2 gCO2/kWh. De motsvarande nationella medeltalen som Finsk Energiindustri publicerade för 2024 var 24 gCO2 i elproduktionen och 72 gCO2/kWh i värmeproduktionen. Vi tog våra första steg mot vårt bolags gröna omställning redan i årtusendets början när vårt gamla kraftverk övergick till att endast använda flis. Det följande stora steget var att ta i bruk vårt nya biokraftverk 2013, vilket ytterligare minskade våra utsläpp. Som bäst har vi flera olika projekt på gång, vilka gör vår fjärrvärmeproduktion mera mångsidig, minskar våra utsläpp ännu mer och förbereder oss på att avsluta produktionen i vårt gamla biokraftverk som togs i bruk 1979. Vi har byggt en ny värmepumpanläggning i Tolkis som har tagits i bruk i år. Anläggningen kommer att effektivera vår fjärrvärmeproduktion och förbättra våra möjligheter att ta emot spillvärme. Våren 2026 blir vår nya energicentral i samarbete med Ensto klar. Där levererar vi nedkylning till Ensto och utnyttjar spillvärme från deras fabrik i vårt fjärrvärmenät. Dessutom blir den första av våra två

Chefredaktör Ella Kaasinen

Tryckeri PunaMusta

Redaktörer Maarit Gabrielsson, Rolf Gabrielsson, Annastiina Levola, Fredrika Sundén, Nita Torni

Upplaga 42 750 exemplar

Layout Creative Peak Pärmbild Ella Kaasinen

Papper Berga Classic 90 g UPM Fine 170 g Eko-tidningen produceras så miljövänligt som möjligt. Trycksaken är kolneutral och den träråvara som använts ansvarsfullt producerad.

MINNESLISTA för mätarbytet De gamla elmätarna byts i rask takt till nya smarta elmätare på Borgå Elnäts område. Fram till slutet av 2025 byter vår samarbetspartner Eltels montörer områdesvis totalt cirka 40 000 mätare. Har du ännu mätarbytet framför dig? Ta tillvara de viktigaste tipsen från minneslistan för att försäkra dig om att bytet går smidigt! TEXT: FREDRIKA SUNDÉN || BILDSÄTTNING: PEOPLE’S/KLAUS SUHONEN

eller flytta 1 Bekräfta tiden för mätarbytet Eltel skickar en bytestid per brev till dig när bytet av din elmätare närmar sig. Bekräfta eller flyttat den föreslagna tiden i Eltels serviceportal pbe.mittarinvaihto.fi – inloggningsinstruktionerna finns i brevet. Exempelvis i höghus är mätarna oftast i husbolagets tekniska utrymme, vilket betyder att du inte behöver göra något. Då får du ett sms om bytestiden på dagen för mätarbytet.

på plats och säkra 2 Var tillgång till mätaren Om mätaren finns inne i bostaden eller annars bakom lås behöver du se till att en vuxen person är på plats under bytet. Om mätaren är utomhus eller i husbolagets tekniska utrymme (höghus) behöver du inte vara hemma eftersom montören inte kommer in i bostaden. Se också till att det är fri passage till mätaren, till exempel genom att skotta bort snö framför den på vintern!

dig 3 Förbered på elavbrott Installationen räcker oftast cirka 5–20 minuter och orsakar ett kortvarigt elavbrott på några minuter.

dig med mätar4 Bekanta läsningsinstruktionerna Efter installationen får du mätarläsningsins­ truktioner. Det lönar sig att bekanta sig med dem noggrannt. De hittas också på vår webb­plats: pbe.fi/mätarläsningsinstruktion

Vi har redan installerat

10 000 smarta elmätare! Läs mer och kolla när det är din tur: pbe.fi/mätarbyte

hjälper 5 Kundtjänsten i störningssituationer Ta kontakt med Eltels kundtjänst, tel. (09) 6181 5210, ifall det uppstår problem med eldistributionen eller mätarens funktioner efter installationen. Efter installationen får du en responsförfrågan. Vänligen notera att svaren på den är anonyma, vilket betyder att det alltid lönar sig att göra felanmälningar direkt till Eltels kundtjänst!

aktivering 6 Beställ av HAN-porten Den nya smarta mätaren har en hemautomationsanslutning, eller en sk. HAN-port. Till den kan man koppla en tredje parts läsapparat och optimera elförbrukningen med hjälp av den. Det här förutsätter att du har tillgång till mätaren. HAN-porten är inte aktiv i samband med mätarbytet, utan Borgå Elnät aktiverar den separat på begäran av kunden. Du kan beställa aktivering av HAN-porten på nätet efter att den nya mätaren har installerats: pbe.fi/hanport

Tidsbokningen gick smidigt och installationen var så snabb att man knappt märkte den. Stort tack för ett prydligt och snabbt utfört arbete! En glad ung man bytte mätaren och svarade på alla mina frågor. Alla var vänliga och hjälpsamma. Tack för fin service! Det gick som en dans! Montören var ett superbra proffs, hade ett trevligt bemötande och arbetet blev snabbt gjort. Allt gick bättre än bra, lysande prestation! Välorganiserat och -informerat, tack!

2/2025 Eko 5

Människonära och stressfri

KUNDTJÄNST

A

Johanna Kortetjärvi utvecklar Borgå Energis

kundtjänstupplevelse tillsammans med sitt kunniga team.

Att utveckla kundupplevelsen ligger nära hjärtat för Johanna Kortetjärvi som börja­ de jobba som teamledare för Borgå Energis kundtjänst och fakturering för ett år sedan. – Kundtjänsten har en otroligt viktig roll: Den är företagets visitkort, ansikte och röst utåt. När man verkar inom kundkontakt­ ytan krävs inte bara fingertoppskänsla och reaktions- och lösningsförmåga, utan också en bred förståelse om nästan allt som hän­ der i den ständigt föränderliga branschen – och ibland också utanför den, konstaterar Johanna med ett leende. – Det finns lika många frågor som fråge­ ställare. Behovet av kundtjänst varierar mycket. Det kan uppstå rusning i kundtjänsten speci­ ellt i början av veckorna och i månadsskifte­ na. Teamet upplever att det har lyckats då det kan koncentrera sig på att betjäna kunden ut­ an stress och utgående från kundens behov.

BORGÅ ENERGIS KUNDTJÄNSTKANALER

TEXT: NITA TORNI || BILDER: ELLA KAASINEN

– Vi kan bara erbjuda utmärkta kundmö­ utnyttja sina tidigare kunskaper från olika ten då helheten är under kontroll. Till ex­ verksamhetsmiljöer på ett mångsidigt sätt empel har förändringarna i prissättnings­ på Borgå Energi. perioderna för börse­ – Människor är min pas­ len som trädde i kraft i sion – jag tycker människ­ början av oktober krävt ans sinne och beteende är att hela teamet snabbt Borgå Energis NPS* väldigt intressant: Hur sin­ tar till sig en ny sak ur net fungerar och får männ­ är 84, vilket är många synvinklar: Vi ett utmärkt resultat! iskan att bete sig på ett spe­ måste kunna öppna ciellt sätt, hur personlighe­ *NPS = Net Promoter Score alltså rekommendationsindex. upp för kunden hur ter kommer överens sins­ Talet kan variera mellan förändringen påver­ emellan och så vidare. En av -100 och +100. kar såväl fakturering­ de viktigaste värderingarna en som användningen av den nya Online- för mig själv är att göra gott, och i chefsjob­ tjänsten. bet har jag en möjlighet att förverkliga den på många olika sätt ända från individnivån. MÄNNISKAN ÄR I CENTRUM AV ALLT

Innan Johanna kom till Borgå Energi jobba­ de hon bland annat på FPA och Ensto, och hon har också erfarenhet från hotell- och restaurangbranschen. Johanna har kunnat

Telefonkundtjänst

Chattjänst

(019) 661 4230 mån.–tors. kl. 9–17 fre. kl. 9–15

pbe.fi mån.–fre. kl. 8–17

Besökskundtjänst

Flyttelefonen

Tolkis hamnväg 3 mån.–ons. kl. 9–16

(019) 661 4230 mån.–fre. kl. 8–18

E-post asiakaspalvelu@pbe.fi

6 Eko 2/2025

Faktureringsärenden /MyRopo (09) 2315 0468 mån.–fre. kl. 8–20 lör. kl. 10–15

Notera DE NYA ÖPPETTIDERNA för besöks­­kunder!

“Den föränderliga världen förutsätter konstant anpassning och att lära sig nya saker”, säger Johanna Kortetjärvi.

2/2025 Eko 7

– Jag älskar logiska, vettigt fungeran­ de helheter, effektiva processer där kvali­ tet och smidighet går hand i hand. I min arbetsroll har jag utmärkta möjligheter att påverka det här tillsammans med teamet, berättar Johanna. KUNDTJÄNSTKANALER I UTVECKLING

Borgå Energis kundnöjdhet är på en hög nivå. Kunderna uppskattar det lokala, två­ språkigheten och hur tillgängliga tjänster­ na är. – Just nu önskar kunderna mycket elek­ tronisk självbetjäning. Människor vill skö­ ta sina ärenden själva oberoende av tid och plats, vilket förutsätter att vi bygger tydli­ ga servicestigar och lättanvända självbetjä­ ningskanaler. Den nya Online-tjänsten som lanserades i oktober har utvecklats så att den betjänar kunderna möjligast heltäck­ ande, förklarar Johanna. – Det är härligt så aktiva våra kunder är. Redan då vi lanserade den nya tjänsten fick vi mycket respons, kommentarer och värde­ full information om användarupplevelsen, och utgående från dem kan vi beakta rätt saker när vi vidareutvecklar tjänsten. Borgå Energis kundtjänst har satsat på flerkanalbetjäning.

– Man kan kontakta oss per telefon, e-post, chatt eller genom att besöka konto­ ret. Om man vill får man alltid betjäning av en människa, för en människa. Det här är inte längre en självklarhet i dagens läge, på­ minner Johanna. – Vi vill bevara det mänskliga greppet och människonärheten, fastän vi antagli­ gen också i något skede undersöker hur till exempel artificiell intelligens kan hjälpa vårt team. Själv tror jag att de äkta mötenas betydelse och slagkraft bara ökar, och att de till och med är en konkurrensfördel i fram­ tiden. Särskilt många mer komplicerade frågor går enklare att lösa så att säga “live”. Kundtjänsten utvecklas utgående från strategin, värderingarna och kundrespon­ sen, och hela teamet är ivrigt med och byg­ ger den bästa möjliga kundupplevelsen. – Topproffs jobbar i vårt kundbetjänings och -faktureringsteam. Gängets iver och en­ gagemang vad gäller att utveckla det vi gör är väldigt fint. Man får verkligen energi av teamarbete!

lar. Det är trevligt att göra i den landsbygds­ miljö bortom gatubelysningen där Johan­ na bor. Hon har mycket att göra i den egna träd­ gården och att titta och lyssna på i de närlig­ gande skogarna året runt. – Jag tycker om naturen: blommor, växter, surrande insekter och fjärilar, himlens fär­ ger och moln. Naturen piggar upp, ger själs­ frid och inspirerar. På vår egen gård finns det åtminstone nötter för fåglar och ekorrar året runt, och det är intressant att följa med dem. På vintern är det lättare att få syn på fåglar än på sommaren – på den egna gården har Pontus och jag spanat in så gott som alla få­ gelarter som häckar i Finland på vintern och jag är ganska stolt över det. – Jag for också med i vår arbetsgemen­ skaps löpningskurs och fick ett härligt til�­ läggslyft till löpningen via den. Det är fan­ tastisk motion vid sidan om gymnastik på den egna gården.

NATUR OCH KULTUR FÖR KROPP OCH SJÄL

På sin fritid har aktiva Johanna bland annat kultur och motion som hobbyer, och nju­ ter speciellt av att följa med natur och fåg­

Energiska Johanna tycker om rörliga situationer och problemlösning.

VEM? Johanna Kortetjärvi Bor: i landsbygdens lugn, bortom gatubelysningen Familj: partnern Pontus Fritidspassioner: promenader, löpning och varierande hemmaträning, lyssna på musik på hög volym, olika kulturevenemang, vara ute i naturen och den friska luften, sommarsäsongens trädgårdsskötsel och njuta av fågelkvitter – under vintersäsongen snöarbeten och att följa med fåglarnas vintersysslor Jobb: teamledare för Borgå Energis kundtjänst och fakturering

8 Eko 2/2025

En ännu bättre

KOM IHÅG ATT OMREGISTRERA DIG!

Online-tjänst! I oktober tog Borgå Energi i bruk en ny Online-tjänst som ger bättre möjligheter att följa upp energianvändningen och sköta avtal. För att ta den nya tjänsten i användning krävs omregistrering och stark identifiering med bankeller mobil-ID.

Tjänsten är tillgänglig dygnet runt, året om, så att du kan hantera dina ärenden på ett bekvämt sätt när det passar dig bäst.

Fick du syn på en trasig gatlampa? Berätta om den för oss på webben! Borgå Elnät ansvarar för gatubelysningen i Borgå stad och Borgnäs kommun. Efter att vi mottagit anmälan repareras gatubelysningen inom cirka tre veckor i stadens centrum och tätorter. Reparationstiden på andra områden är cirka fem veckor. På vintern kan jobbet gå långsammare och under reparationen kan belysningen vara på också dagtid.

BRA ATT NOTERA Olika förbruknings- och kostnadsuppgifter har sina egna sidor i den nya Online-tjänsten. I avsnittet ”Rapportering av energiförbrukning” kan du se förbrukningsuppgifterna för elöverföring, elförsäljning eller fjärrvärme separat, beroende på dina avtal.

Mer information från kundtjänsten! tel. 019-661 4230

asiakaspalvelu@pbe.fi

BILD: UNSPLASH/TAPIO HAAJA

TJÄNSTEN ERBJUDER BLAND ANNAT: • Detaljerad energiuppföljning – Om du redan har en ny smart elmätare kan du se din förbrukning med 15 minuters noggrannhet. Du kan också se toppeffekten för din elförbrukning om du vill. • Info om fakturor – Du får en tydlig överblick över dina fakturor och deras betalningsstatus. • Avtalshantering – Du kan enkelt och smidigt ingå nya elavtal eller uppdatera befintliga avtal. • Börspriser – Nu syns också börspriserna i Onlinetjänsten.

På felanmälningskartan ser du vilka fel vi redan fått anmälningar om – och enkelt göra din egen anmälan:

www.pbe.fi/gatlyktsanmälan

2/2025 Eko 9

BILDSÄTTNING: PEOPLE’S/KLAUS SUHONEN

Hitta det elavtal som passar dig bäst!

Är du intresserad av CO2-utsläppsfritt producerad el? Att välja elavtal kan kännas komplicerat, men ingen fara: Vi hjälper dig! Oavsett om du är en vän av stabilitet, uppskattar flexibilitet eller håller ett öga på elpriset, hittar du ett avtal som motsvarar dina behov i vårt urval. Vi presenterar tre olika avtalsformer och hjälper dig hitta det alternativ som passar just dig.

3 Börselavtal

1 Tidsbundet avtal • •

•

Elpriset är det samma under hela avtalsperioden. Stabil och bekymmersfri: Variationer i marknads­priset påverkar inte tidsbundna avtal. Avtalet är i kraft för viss tid, till exempel 12 eller 24 månader, och kan inte sägas upp under den tiden.

•

•

•

som är 2 Avtal i kraft tillsvidare • •

•

Ett flexibelt alternativ som passar de flesta elkonsumenter. Vi meddelar om prisändringar en månad innan de träder i kraft. Avtalet kan bytas ut inom ramen för uppsägnings­tiden på 14 dygn.

Elpriset bildas av spotpriset som byts med 15 minuters mellanrum på Nord Pool-elbörsen samt en leveransavgift. Du kan spara på kostnaderna genom att styra elförbrukningen till förmånliga kvarter. Avtalet är i kraft tillsvidare och kan sägas upp inom ramen för uppsägningstiden på 14 dygn.

Välj med gott samvete – all el vi säljer är nämligen CO2-utsläppsfritt producerad! Du kan välja mellan Klimatsmart-avtal, Wind-avtal som produceras med inhemsk vindkraft samt EKOenergi-avtal som certifieras av Finlands naturskyddsförbund.

Se avtalen och välj det alternativ som passar dig bäst! pbe.fi/elavtal

Elbörsen övergår till 15 minuters prissättningsperioder Hela den europeiska elmarknaden övergick till en 15 minuters handels- och mätperiod i oktober. Samtidigt uppdaterades också prissättningen för Borgå Energis Spot-börselavtal så att de motsvarar den nya mätperioden. Den nya tätare mätperioden stöder elsystemets anpassning till variationerna i energiproduktionen och -förbrukningen samt gör elprisbildningen mer noggrann. På lång sikt gör förändringen det möjligt att utveckla en gemensam europeisk elmarknad.

10 Eko 2/2025

Förändringen möjliggör också att man kan följa med och planera den egna elförbrukningen noggrannare än förr: De nya smarta elmätarna ger möjligheten att dra nytta av olika smarta hemautomationsfunktioner som kan användas för att styra till exempel laddning av elbilar eller golvvärme till tider då elen är billigare.

Tillsammans mot en renare framtid Borgå Energi och Finska Kraft bygger en hållbar morgondag. TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: ELLA KAASINEN OCH FINSKA KRAFT

2/2025 Eko 11

A

Av den el Borgå Energi säljer produceras en­ som få då förutsåg. Vi lyckades dra nytta av dast en liten del i bolagets egna anläggning­ perioder när mindre vattenkraftverk var till ar – i vattenkraftverket i Strömsberg och i de salu i samband med generationsskiften, be­ två biokraftverken i Tolkis. Nästan hälften rättar Saijonmaa. – Även om vår norska portfölj inte är den (46,8 procent) kommer via Finska Kraft och största i landet, är den obestridligen av hö­ resten köps på elmarknaden. Finska Kraft har därmed en viktig roll i gre kvalitet jämförd med andra liknande i Borgå Energis verksamhet och vice versa: andra aktörers ögon. Det beror i praktiken Borgå Energi är bolagets största delägare på att alla våra anläggningar är relativt nya och stora i en småskalig med sin ägarandel på 20 vattenkraftsmiljö – en procent. Totalt har Fin­ riktig påse kronjuveler. ska Kraft 17 lokala och – Vi siktar på att ytter­ regionala energibolag Vi följer med ligare öka vår portfölj i som aktionärer. marknaden, Norge och deltar just nu Finska Kraft funge­ i tre projekt av samma rar enligt den så kallade identifierar trender storleksklass som de ti­ Mankala-principen, vil­ och erbjuder digare investeringarna. ket innebär att bolaget möjligheter som inte eftersträvar vinst NY LANDVINNING är vettigare utan producerar el till I SVERIGE självkostnadspris för si­ att förverkliga na ägare. Elen anskaffas I januari tecknade Fin­ tillsammans än via dotterbolaget SV Ve­ ska Kraft ett elleverans­ var för sig. sivoima och delägda Pu­ avtal med Statkraft som huri. Dessutom har Fin­ ägs av norska staten och ska Kraft, via Pohjolan Voima, andelar i In­ är Europas största producent av förnybar dustrins Krafts kärnkraftverk Olkiluoto 1, 2 energi. och 3 samt i Haapavesi värmekraftverk. – Avtalet kombinerar vattenkraft och Enligt Finska Krafts verkställande direk­ vindkraft i en balanserad mix – 50 procent tör Pekka Saijonmaa är bolaget framför allt av vardera, säger Saijonmaa. en samarbetsplattform. Han betonar att avtalet inte bara ger el ut­ – Man kan se oss som ägarbolagens ge­ an också värdefull erfarenhet av den svens­ mensamma elmarknadsavdelning. Vi följer ka marknaden, dess spelregler och praxis. med marknaden, identifierar trender och – Det kan på sikt öppna dörrar för nya in­ erbjuder möjligheter som är vettigare att vesteringar. förverkliga tillsammans än var för sig. Hur är det med andra länder? – Danmark, Baltikum och övriga Europa SMART DIVERSIFIERING I ELPRODUKTIONEN är intressanta marknader men vår expansi­ Genom Finska Kraft kan delägarna sprida on beror på vad delägarna vill. Vissa vill fo­ sina elanskaffningar. I stället för att ett en­ kusera på Finland, andra tänker i ett vidare skilt bolag skulle binda sig till en viss tek­ perspektiv. Vår uppgift är att erbjuda alter­ nologi eller produktionsform får de till­ nativ, säger Saijonmaa. gång till en mångsidig produktionsmix via PRODUKTIONEN BESTÄMMER TAKTEN Finska Kraft. NU OCH I FRAMTIDEN – Tillsammans kan vi delta i större inves­ teringar med ett större urval teknologier – Traditionellt har produktionen av el följt vattenkraft, vindkraft och annan verksam­ efterfrågan och alltid gett motsvarande het som stöder den gröna omställningen, mängd el. Det var möjligt så länge kraftver­ sammanfattar Saijonmaa. ken i huvudsak använde fossila bränslen. I Norge har Finska Kraft till exempel åt­ – I takt med den gröna omställningen har ta vattenkraftverk och dessutom rättigheter många traditionella anläggningar stängts i flera andra anläggningar. De producerar och den väderberoende produktionen ökat, cirka 230 GWh el per år. Borgå Energi ha­ vilket vänt upp och ner på det hela. Produk­ de en nyckelroll när de första norska inves­ tionen styrs inte längre enbart av efterfrå­ teringarna gjordes 2011. gan utan också i allt högre grad av vädret. – Vår timing byggde på uppfattningen att Resultatet är kraftigt ökade prisvariationer, marknaden skulle utvecklas i en riktning förklarar Saijonmaa.

12 Eko 2/2025

– Prissvängningarna är i grunden bara en signal till konsumenterna om när det finns gott om el och när det inte finns. Det gör tidsstyrning av elanvändning, lagring och topproduktion allt värdefullare, och här finns en potential till stora inbesparingar eller intäkter både på hushållsnivå och med industrins måttstock mätt. Medelpriset på el i Finland är förmånligt, framför allt tack vare vindkraften. Jämfört

VEM? Pekka Saijonmaa Född: 1984 i Esbo Tillbringat ungdomen: i Esbo Studier: Otnäs / Bali Bor: i Bastvik, Esbo Familj: Två söner, åtta och tio år Tidigare jobb: Pöyry Management Consulting, Finska Kraft Tänkespråk: Seriöst, men inte alltför allvarligt Intressen: Mångsidig motion, golf och aktivt engagemang i barnens idrott

med Centraleuropa är elen här ungefär hälf­ ten billigare. Enligt Saijonmaa ser den för­ månligare prismiljön ut att bestå också i fram­ tiden på grund av den betydande potentialen att bygga mer landbaserad vindkraft. – I kombination med ett relativt stabilt politiskt klimat och ett starkt elnät skapar det här utmärkta förutsättningar att locka industri och ny aktivitet till Finland. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det här

en enorm möjlighet och vi borde göra så mycket som möjligt för att främja den. På Finska Kraft ser vi det som vår mission att bana väg för det tillsammans. Saijonmaa konstaterar att elpriset i Fin­ land redan är så lågt att nya produktionsin­ vesteringar inte startas. – Lite tillspetsat kan man säga att vi finländare borde vara glada om elpri­ set skulle stiga från den nuvarande nivån. 2/2025 Eko 13

FINSKA KRAFT AB Ägare: 17 kommunalt och privat ägda små och medelstora energibolag Största ägare: Borgå Energi, ca 20 procent Personal: 7 + 1 Balansomslutning: 310 miljoner euro Soliditet: 36 procent Omsättning: 110 miljoner euro Elproduktion: 1,6 TWh, varav vattenkraft 290 GWh, vindkraft 700 GWh, kärnkraft 570 GWh, CHP (kombinerad värmeoch elproduktion) 50 GWh och solkraft 2 GWh Innehav: I Norge 230 GWh/år i åtta vattenkraftverk, i Sverige 101 GWh/år i vatten- och vindkraft, i Finland 650 GWh/år i sex vindparker, 575 GWh/år i tre kärnkraftverk, 50 GWh/år i en CHP-anläggning. Tiotals vatten-, vind- och solkraftverks­ projekt i utvecklingsskede

– Det skulle vara ett tecken på ökad kon­ sumtion, det vill säga ökad aktivitet, och ha en positiv inverkan på nationalekono­ min. Då blir också förutsättningarna för nya produktionsinvesteringar bättre och skapar förutsättningar för ökad aktivitet också i fortsättningen. FEMFALDIG PRODUKTIONSKAPACITET

Under de senaste sju åren har Finska Krafts produktionsportfölj vuxit femfaldigt. – Våra sannolikhetsvägda produktions­ prognoser visar att den mängd el som an­ skaffas via bolaget kan bli tio gånger större jämfört med den historiska nivån innan de­ cenniets slut, säger Saijonmaa. – En väsentlig fråga parallellt med en ök­ ning av kapaciteten är hur vi kan få ut så mycket som möjligt av det vi har. Det har att göra med underhåll, elhandel, flexibili­ tet och systemeffektivitet. Allt det här krä­ ver resurser och kompetens för att Finska 14 Eko 2/2025

Kraft ska kunna fungera som ett samarbets­ nav för sina ägare. BORGÅ ENERGI – EN AKTIV ÄGARE

Borgå Energi har från första början varit Finska Krafts största enskilda ägare. En­ ligt Saijonmaa är samarbetet nära och kon­ struktivt. – Borgå Energi har spelat en viktig roll i många projekt. Bolaget har en mångsidig portfölj och en klar syn på vad diversifie­ ring i praktiken kan innebära. Han nämner särskilt bolagets nu pen­ sionerade verkställande direktör Patrick Wackströms insats när Finska Kraft tog ste­ get in på den norska vattenkraftsmarknaden. VÄGEN TILL BRANSCHEN OCH LIVET UTANFÖR

Pekka Saijonmaas väg till energibranschen började i Tekniska högskolan och dåvaran­ de Pöyry där han jobbade med elmarknads­ modellering vid sidan av studierna.

– Jag blev kvar där i drygt åtta år efter stu­ dierna på heltid. Kärleken till branschen föddes under den första perioden. Till Finska Kraft kom han 2016 som ut­ vecklingschef och utnämndes till vd 2023. – Jag har alltid ivrigt följt med elmark­ naden och fascinerats av dess mångfacet­ terade natur. Att förstå komplexiteten un­ der ytan hjälper oss att förstå vad den gröna omställningen i praktiken innebär och hur vi som bolag kan påverka den. Privat är Pekka Saijonmaa tvåbarnsfar och aktiv som tränare i sina söners hockeyoch fotbollslag. Under studietiden till­ bringade han även en oförglömlig utbytes­ termin på Bali. – Mer för surfandet än för energin, till­ står han. Och jo – han är släkt med Arja Saijonmaa. – Pappas kusin, säger han med ett skratt.

KOLUMN

Räcker elen till

när datas hunger växer? Elen räcker till i Finland – det kan vi förlita oss på. Trots att det i rubriker uttrycks oro för ökad elförbrukning, särskilt när datacenter byggs i allt snabbare takt, finns det ingen anledning till det. Helhetsläget är stabilt, försäkrar man på sakkunnigt håll. Den finländska elproduktionen är till stor del utsläppsfri och tillväxtpotentialen är stor – inte minst för vindkraftens del. Faktum är att vi redan vid flera tillfällen varit nettoexportörer till andra länder. Men när elförbrukningen växer inställer sig en ny och hittills mindre uppmärksammad fråga: Räcker elnätets överföringskapacitet till? Datacenter förbrukar mycket el lokalt, och sådana både planeras och byggs som bäst runtom i landet – ofta där elen är billig, grön och tillgänglig. Det kan betyda områden där det nuvarande elnätet inte nödvändigtvis är dimensionerat för stora nya konsumenters behov. Elens tillräcklighet handlar alltså inte bara om produktion, utan också om distribution och överföring. En utbyggnad av överföringskapaciteten är därför en kritisk del av energiinfrastrukturen. Det kräver investeringar och framför allt framförhållning. Stamnät och regionala nät byggs inte över en natt –

tillståndsprocesser och byggprojekt tar år. Samtidigt kan datacenterinvesteringar avancera rent av på bara några månader. Allt det här betyder att man i planeringen av elinfra ska ha blicken starkt fokuserad på framtiden och vara i stånd att förutse var behoven kommer att finnas om 10–20 år. Samtidigt behöver man ta fram nya flexibilitetslösningar i förbrukningen, decentraliserad produktion och lagring. Framtidens elsystem är alltmer dynamiskt – ett nät där energi rör sig i flera riktningar, ändrar form och anpassar sig efter behov. Man talar om förbrukningsflexibilitet, efterfrågestyrning och nya teknologier. Så jo – elen räcker nog till för data, bilar, hem och industri. Men för att den också ska nå fram i rätt tid och till rätt plats krävs en planmässig utveckling av överföringsnätet, nära samarbete mellan energi- och datacenteraktörer och samhälle – samt mod att investera i framtiden redan nu. Elen tar inte slut. Men det gäller att se till att den inte heller fastnar på vägen. Rolf Gabrielsson

2/2025 Eko 15

Mot en hållbar framtid tillsammans

ENERGISEKTORN lever i tiden Många föreställningar om energiproduktion har skrotats i och

E

med klimatförändringen: Det går att ge upp kol, och Finland är ett beaktansvärt objekt både för vind- och solkraft. TEXT: NITA TORNI || BILD: ELLA KAASINEN || BILDSÄTTNING: SHUTTERSTOCK

Energisektorn har kommit långt efter Kyo­ toavtalet från mer än 30 år tillbaka. Att ge upp fossila bränslen, vilket då såg ut att va­ ra en dyr utmaning, är i praktiken redan verklighet: Numera produceras bara under 5 procent av elen så att det uppstår utsläpp

under produktionen. Förnybara produk­ tionsformer har fått ett berömligt fotfäste: En av Europas största vindparker byggs i Finland och det görs också lönsamma sol­ energiinvesteringar i vårt land. – Min uppfattning är att användningen av fossila bränslen i Finland upphör innan 2050. I bakgrunden finns nog målet att vi i framtiden kan göra alla de saker vi gör nu men fossilfritt. Och det ser inte alls omöj­ ligt ut längre, säger Tuuli Kaskinen som är verkställande direktör för Climate Lea­ dership Coalition (CLC). Bakom brytningstiden ligger särskilt ut­ släppsprissättningen som har drivit föränd­ ringen mot rena lösningar. Samtidigt har det skett en märkbar teknologisk utveckling. VÄXANDE ENERGIBEHOV

Utsläppen från energisektorn har sjunkit snabbt i Finland. Samtidigt uppstår fortfa­ rande betydande utsläpp i trafiken och indu­ strins processer. Det växande energibehovet är en annan utmaning som ligger framför oss. – Vi borde fördubbla elproduktionen ef­ tersom el är det sätt på vilket processer kan göras mer koldioxidsnåla. Exempelvis spe­ lar elektrifieringen av trafiken och indus­ 16 Eko 2/2025

trins processer vid sidan om det en stor roll. Alla finländska energibolag har sin roll i fråga om att utöka den rena elproduktio­ nen, konstaterar Kaskinen. Energiinvesteringarna ser ut att riktas särskilt mot vindkraft men också solkraft och småskalig kärnkraft. Energibolaget He­ len har målat upp bilden av att dess små­ skaliga kärnkraftverk kan vara i använd­ ning redan i början av 2030-talet. Läget är mer komplicerat vad gäller traditionell kärnkraft: Ett projekt i den här stora stor­ leksklassen lyckas inte bara med hjälp av kommersiella aktörer. – Mycket beror också på hur snabbt och i vilken omfattning olika ackumulatorer blir en aktiv del av energisystemet, det vill säga hur snabbt man lyckas skapa en sådan in­ telligens där att ackumulatorerna alstrar el av sig själva och säljer el till nätet när en viss prisgräns överskrids. GLOBAL SLAGKRAFT

För stunden är särskilt den nordiska energi­ industrin en väldigt central motor för att föra klimatåtgärder framåt och har till och med föreslagit striktare utsläppsminskningar än 90 procent fram till 2040. Aktörer inom sek­

torn har sin roll när det kommer till att lö­ sa den globala klimatkrisen eftersom vi har kunnandet och processerna i skick. – Vanligtvis har finländska energibolag ansvarat för energiproduktion för en speci­ fik grupp inom vissa geografiska områden. Uppdraget har varit att producera el och värme som är rimligt prissatt, utsläppsfri, ständigt tillgänglig och störningsfri. Men traditionellt har vi inte tänkt på att sälja de här lysande lösningarna internationellt. Förstås ligger faktum att en stor del av en­ ergibolagen har ägare inom den offentliga sektorn i bakgrunden där. Vi skulle också kunna utmana sektorn lite eftersom vi fak­ tiskt har lösningar det finns efterfrågan på och som det skulle löna sig att exportera ut­ omlands, poängterar Kaskinen. – Vi skulle kunna ta exempel av Dan­ mark där det finns flera teknologileverantö­ rer som har byggt Danmarks modell för en­ ergiexport. Värmeförråd och integrationer med industrin hör till exempel på globalt märkbara innovationer. – Borgå Energi har länge satsat på att minska på utsläppen och att öka mängden ny, koldioxidutsläppsfri produktion. Som lokal aktör har vi närmast hållit oss i hem­ landet men under de senaste dryga tio åren har vi också styrt mot Norge, där vi är del­ ägare i åtta småskaliga vattenkraftverk via Finska Kraft, säger Borgå Energis verkstäl­ lande direktör Måns Holmberg.

Väteekonomin kommer – eller? Väteekonomin har förutspåtts omvälva energisektorn, men den största ivern för att främja vätgasprojekt verkar ändå ha avtagit. – Det finns egentligen flera orsaker till nuläget. Den första är att priset på ren vätgas inte har sjunkit tillräckligt snabbt. Den andra är flaskhalsen inom energiproduktionen, alltså mängden energiproduktion borde utökas märkbart för att kunna tillverka fossilfri vätgas med hjälp av ren elektricitet. Dessutom borde det ännu finnas efterfrågan, alltså det behövs till exempel tillräckligt många anläggningar som producerar grönt stål och skulle använda fossilfri vätgas i stor skala. Inkomstbildningen för all de här bitarna i värdekedjan måste först bli vettig innan vätgasen blir det så kallade “nya normala” till exempel inom industrin, säger Tuuli Kaskinen som bakgrund.

Vi stöder lokal idrott, kultur och annan ansvarsfull verksamhet i Borgåtrakten

– Den positiva prisutvecklingen vad gäller elbilar har skett snabbt, vilket också påverkar då det ser ut att bli den vinnande teknologin. Men vad gäller vätgas handlar det också om säkerhet. Att ha vätgas i sin tank är tillsvidare en så pass dyr operation att det inte nödvändigtvis lönar sig ännu på privatbilismens nivå. Men vätgas behövs säkert i den tunga trafiken och logistiken.

Finlands första produktions­ anläggning för fossilfri vätgas inledde sin verksamhet i Harjavalta i februari.

Ansökningstiden går ut den 31.1.2026. Ansökningar lämnas in på våra webbplats www.pbe.fi/sponsorering

med tyngdpunkt på barn och unga.

Vårt årliga antal sponsringsobjekt och partnerskap är begränsat.

www.pbe.fi/sponsorering sponsorointi@pbe.fi

2/2025 Eko 17

Projektkarta / Byte av elmätare Så här känner du igen montören

ASKOLA

Det är viktigt för oss att våra kunder känner sig trygga och kan lita på att våra montörer är ute i rätt ärende.

Forsby Borgnäs

Kerko

LOVISA

BORGÅ

Isnäs

SIBBO Kullo

Ebbo

2025 2025-2026 2026 2027

Noggrannare tidtabeller och områden: pbe.fi/projektkarta

TÄNKT SKAFFA KYLLUFTVÄRMEPUMP?

Utrustningserbjudande åt våra fjärrvärmekunder! Via oss kan du som vår fjärrvärmekund skaffa en energieffektiv luftvärmepump för nedkylning av märket Bosch Climate Class 8101i inklusive installation. Alla Bosch-luftvärmepumpar köpta och installerade av oss har full 6-årsgaranti!

Läs mer på vår webbplats på adressen: pbe.fi/luftvärmepump

18 Eko 2/2025

Du känner igen våra montörer på deras arbetskläder och bil samt id-brickan de visar upp när de anländer till installationsplatsen.

Vår montör har: • En officiell id-bricka med Eltels logo • Kläder med Eltels logo • En bil med Eltels och Borgå Energis tejpning • Vid behov kan montören också visa upp sin arbetsorder där det framkommer i vilket område montören jobbar under dagen i fråga.

Se en video­presentation om den nya mätaren! pbe.fi/mätarläsningsinstruktion

HÅLLBARHET

På jakt efter en mer hållbar livsstil År 2025 har visat att vi på många sätt lever ett avgörande årtionde. Vi vet att vartenda av de senaste tio åren har varit mäthistoriens var­ maste, vilket påverkar allt liv på jorden och ofrånkomligen leder till en bredare föränd­ ring. Allt fler människor vill trygga framti­ den och måna om välbefinnandet genom att leta efter mer hållbara sätt att leva och verka med de planetariska gränserna i beaktande. Vår naturliga vilja att överleva och vår in­ telligens att kunna lösa också komplicera­ de utmaningar för att uppnå gemensamma mål stöder det här. Var och en av oss kan på­ verka i våra egna gemenskaper på det sätt vi upplever är bäst. Jag vågar påstå att en del av lösningen och ansvarstagandet också är att stanna upp och fundera på om vårt nuvaran­ de levnadssätt och våra val på riktigt mot­ svarar våra egna värderingar. Det nuvaran­ de västerländska samhället som baserar sig på gränslös tillväxt, konsumtion och indivi­ dualism uppmuntrar inte direkt till att stan­ na upp och vara nöjd med det man har, men är den nuvarande modellen över huvud ta­ get hållbar? Enligt en gammal visdom blir man rik i den stund då man lyckas bestäm­ ma vad som är tillräckligt. MILJÖRISKERNA STYR FRAMTIDEN

Sammanfattningen Global Risks Report 2025 från Världens ekonomiforum listar de fyra största riskerna på lång sikt och de har alla koppling till miljön: extrema väderför­ hållanden, naturens allt fattigare mångfald och kollaps av ekosystem, stora förändring­ ar i jordklotets system samt brist på natur­ resurser (WEF 2025). Jordklotets medeltemperatur har stigit med cirka 1,4 grader jämfört med den förindustriella tiden. Den kritiska temperaturgränsen för klimatförändringen, också bekant från Parisavtalet, anses var 1,5 grader. Forskarsamfundet är överens om att människan i hög grad orsakat uppvärmningen.

Samtidigt varnar forskare för att den kri­ tiska gränsen för uppvärmning av jordklo­ tet på +1,5 grader Celsius håller på att översti­ gas och att korallreven dör (The Global Tip­ ping Points Report 2025). Trots det lever hop­ pet. Enligt Europeiska miljöbyrån är Finlands luftkvalitet bland de bästa i Europa, växer an­ delen förnybar energi och lokala skyddspro­ jekt ökar med fart (European Environment Agency 2025). Vi har orsak till oro men också till hoppfullhet och aktion. Varje handling är betydelsefull i dessa tider. Motion är medicin. VÅRA HANDLINGAR OCH VAL PÅVERKAR

Beroende på räkningssätt är genomsnittsfin­ ländarens koldioxidavtryck cirka 8–10 ton (CO2-ekv) vilket är en stor siffra internatio­ nellt (Syke 2024). World Resources Institute (WRI) utredde vilka vardagliga val som mest effektivt minskar utsläppen. De största effek­ terna kommer från rörelse, boende och mat. Sitra och Jyväskylän yliopisto räknade för egen del ut finländarnas genomsnittliga eko­ logiska fotspår för första gången. Det ekolo­ giska fotspåret är en mätare som beskriver vil­ ken effekt våra handlingar har på naturens mångfald och den skada det orsakar natu­ ren. Enligt utredningen kan medelmedbor­ garen minska sitt ekologiska fotspår märk­ bart genom kostförändringar, som att byta ut en del av måltiderna till växtbaserade el­ ler veganska, genom att välja cykeln och/eller kollektivtrafik i stället för bilen samt genom mer rimlig konsumtion av saker och tjänster – exempelvis genom att utnyttja tjänster inom delningsekonomi eller helt enkelt låna eller hyra i stället för att köpa åt sig själv. Det är trots allt klart att också individen lättare skulle göra mer hållbara val med hjälp av starkare ekonomisk styrning och reglering. I väntan på de här instrumenten har vi själva mer ansvar – men också valmöjligheter. DET LOKALA ÄR ANSVARSFULLHET SOM BÄST

kan vi stanna närmare hemmet. När vi favo­ riserar tjänster i vårt eget område och närmat stannar den spenderade euron kvar i lokal an­ vändning och det uppstår något gott som bär längre än ett enskilt inköp. Samtidigt stärker vi den lokala livskraften. I stället för att köpa nytt kan vi låna eller låta reparera gammalt. I energiärenden kan vi välja förnybar eller CO2-utsläppsfritt producerad energi samt dra nytta av förbrukningsuppföljning. Övergången från att sträva mot att uppnå en livsnivå till ett förstärka livskvaliteten spa­ rar ofta också vår egen tid och energi, och då blir det mer tid över för familj och vänner, att röra sig i naturen eller varför inte kulturupp­ levelser på hemorten. MOT HÅLLBARA LÖSNINGAR MED SAMARBETE

Teknologin har sin roll under vår resa mot en kolfattig framtid men samarbetet mel­ lan företag, den offentliga sektorn och med­ borgarna är ännu mer avgörande. Vi kan in­ te förändra allt ensamma men tillsammans är vi starkare. Människan är både orsaken och lösningen. Jag uppmuntrar oss alla att fungera som vägvisare i vår egen vardag och öppet berät­ ta om våra val. Samtidigt stöder vi också an­ dras val på vägen mot ett mer hållbart kol­ dioxid- och ekologiskt fotavtryck i en förän­ derlig värld. De nuvarande och kommande genera­ tionernas välbefinnande är beroende av de beslut vi fattar både lokalt och internatio­ nellt i dag. Vi kan inte påverka allt men vi kan påverka vår attityd. Kanske ett mer håll­ bart liv framför allt handlar om att återupp­ täcka ett gott liv och tillfredsställelse samti­ digt som vi beaktar och tryggar framtiden? Låt oss trygga vårt unika liv och vår natur och sprida det goda vidare när vi kan. Annastiina Levola Hållbarhetsspecialist

Hållbara val handlar inte om att avstå utan om att upprätthålla och vilja skydda vår egen livsmiljö, skogar och vattendrag. Ett gott liv kräver inte allt. I stället för att resa med flyg 2/2025 Eko 19

Aaron Stråhlman (t.v.), Isabella Lönnfors, Saga Ådahl, Vera Ekholm och Kristian Sopanen klädda i skyddsutrustning före övningarna.

SPONSORERING

Tolkis unga brandkårister lär sig hjälpa – och växer för livet I Tolkis, nära centrala Borgå, samlas en grupp ungdomar med en ovanlig hobby varje måndagskväll. De klär sig i skyddsutrustning, övar släckning, första hjälp och hur man ringer ett nödsamtal – och framför allt lär de sig att hjälpa andra. TEXT OCH BILDER: MAARIT GABRIELSSON

– Ungdomarna är verkligen entusiastiska och glada till mods när de kommer hit. Övningar­ na är mångsidiga: släckningsuppgifter, första hjälp och andra praktiska övningar, berättar Sandra Lönnfors, ledare för ungdomsverk­ samheten vid Tolkis FBK, med värme. 20 Eko 2/2025

Ungdomsavdelningen har varit en del av Tolkis frivilliga brandkår sedan 1977. Brand­ kåren grundades redan 1898, och ett pojk­ kompani startade 1959. I dag deltar omkring 30 ungdomar i åldern 8–17 år. Hela kåren har cirka hundra medlemmar. – Vi har både pojkar och flickor, ganska jämnt fördelat. De flesta kommer från Tol­ kis, men också från närliggande områden, till exempel från Emsalö, berättar Sandra. STARK KOMPETENS OCH VIKTIGA FÄRDIGHETER

Ungdomarna samlas på brandstationen varje måndag klockan 17.30–19. Verksam­ heten ger mycket mer än bara brand­ kårskunnande. – Under övningarna lär man sig färdig­ heter som verkligen är till nytta. Om det till exempel uppstår en liten brand hemma el­ ler om någon ramlar i parken, så vet de här ungdomarna hur de ska agera och kan hjäl­ pa, säger Sandra stolt.

Cira Ådahl har genomgått räddningsverksamhetens grundkurs. I framtiden vill hon arbeta inom räddningsväsendet som räddare eller förstavårdare.

BILD: STUDIO LINDELL

SPONSORERING

– Det här ger ungdomarna samhörighet, vänskapsband och livskunskap, säger Sandra Lönnfors, ledare för ungdomsverksamheten vid Tolkis FBK.

Ungdomsavdelningen handlar inte bara om utbildning – den betyder också gemenskap. EN TRADITION SOM GÅR I ARV

Sandra vet vad hon talar om – hon gick själv med som tioåring, ivrig och nyfiken. – Min mamma var också brandkårist och deltog i ungdomsavdelningens verksamhet. Nu fortsätter mina tre barn på samma väg. Det känns fint att se hur traditionen lever vidare. Hennes äldsta dotter Isabella, 13 år, har redan varit med i fem år. – Det är roligt här. Man får vänner, säger hon blygt men bestämt. Också 14-åriga Saga Ådahl har varit med sedan hon var åtta. – Jag har två riktigt goda vänner här. Det är roligt att vara en del av den här gruppen, berättar hon. Hennes syster Cira Ådahl, 17, har redan kommit långt – hon har genomgått rädd­ ningsverksamhetens grundkurs som man kan gå innan man blivit myndig. – Det här är en viktig del av mitt liv. Jag vill kanske jobba inom räddningsväsendet i framtiden – som räddare eller förstavårda­ re. Den här hobbyn ger en bra grund för det. EN GEMENSKAP SOM FOSTRAR

Ungdomsverksamheten är mer än bara en hobby – den är också en plats för tillväxt. Ungdomarna lär sig ansvar, samarbete och att agera när det är allvar. Samtidigt blir de en del av en gemenskap som hjälper när hjälp behövs. Sandra sammanfattar det träffsäkert: – När det finns ungdomsverksamhet, vi­ sar det att man är förankrad i det levande livet.

Borgå Energi stöder barn och ungas aktiva vardag Hållbarhet är en av Borgå Energis centrala värderingar. Vi vill vara ett lokalt ansvarsfullt energibolag och främja välbefinnandet på vårt eget område i Borgåtrakten. Det här gör vi genom att stöda idrott, kultur och annan ansvarsfull verksamhet i märkbar omfattning. Tyngdpunkten för vårt stöd ligger på verksamhet som främjar barn och ungas välbefinnande och aktivitet. Vårt stöd kan sökas av lokala sällskap, föreningar och projekt i Borgåtrakten. Ansökan sker elektroniskt via vår webbplats: pbe.fi/sponsorering Vi har en begränsad mängd sponsringsobjekt och samarbetskap årligen. Vi väljer några sällskap och föreningar som huvudsamarbetspartner och gör långsiktigt samarbete med dem. Vår lokala frivilliga brandkår Tolkis FBK är ett exempel på sådan verksamhet vi stöder årligen. FBK har en viktig uppgift exempelvis vad gäller att rensa bort fallna träd efter stormar, vilket underlättar Borgå Elnäts reparationsarbeten då montörerna kan röra sig utan hinder i terrängen. Utöver det här stöder vi årligen enskilda aktörer inom idrott, kultur eller annan ansvarsfull verksamhet som siktar på att aktivera barn och unga. Vi strävar efter att dela med oss av det goda till möjligast många. Därför riktar vi i första hand vårt stöd till lagidrott eller större grupper och stöder hobbyverksamhet vid sidan av tävlingsidrott. I regel stöder vi inte privatpersoner.

Du minns väl ansökningstiderna? De ansökningar som lämnas in senast 31.1 behandlar vi i februari-mars De ansökningar som lämnas in senast 31.7 behandlar vi i augusti-september Läs mer och sök: pbe.fi/sponsorering

2/2025 Eko 21

Antti Soivio använder fjärrvärme i flera av de fastigheter han äger i Borgå.

Företagare, fastighetsmäklare Antti Soivio om fjärrvärme:

Mest trovärdiga uppvärmningssättet Då priset på gas steg kraftigt började Borgåföretagaren Antti Soivio leta efter ett mer pålitligt uppvärmningssätt och svaret låg nära till hands. Borgå Energis fjärrvärme visade sig vara ett enkelt och säkert alternativ. TEXT: FREDRIKA SUNDÉN || BILDER: FREDRIKA SUNDÉN OCH ANSSI VUOHELAINEN

B

Borgåföretagaren och fastighetsmäklaren Antti Soivio utnyttjar Borgå Energis fjärr­ värme i flera fastigheter han äger. Den senaste av dem finns på Ölstens in­ dustriområde i Borgå, där fjärrvärmenä­ tet utvidgades inför uppvärmningssäsong­ en 2023–2024. Soivio är Borgå Energis för­ sta fjärrvärmekund på området. – Priset och tillgången på gas förändrades då Ryssland inledde sitt anfallskrig i febru­ ari 2022. Plötsligt steg gaspriset till skyarna, berättar Soivio. – Då kontaktade jag Borgå Energi och sa att det lönar sig att satsa på Ölstensområdet eftersom många andra också hade behov av att byta uppvärmningssätt. Han berättar att uppvärmning med gas som dyrast kostade nästan fyra euro per kvadratmeter då man vanligtvis talar om ungefär en euro per kvadratmeter. ANDRA ALTERNATIV ÖVERTYGADE INTE

Antti Soivio utredde också andra alternativ vid sidan om fjärrvärme, som till exempel jordvärme och en vattenluftvärmepump. Enligt honom var beslutet enkelt att fatta 22 Eko 2/2025

då Borgå Energi erbjöd fjärrvärme som ett alternativ. – Installationsavgifterna för jordvärme var väldigt dyra och vattenluftvärmepum­ pen övertygade inte riktigt. Förstås hade vi också färdigt ett uppvärmningsnätverk som fungerade för fjärrvärme där. – Fjärrvärme är ett enkelt, säkert och väl­ fungerande alternativ. Har man behov av tappvarmvatten så följer det bekvämt med. FJÄRRVÄRME I FLERA FASTIGHETER

Antti Soivio utnyttjar fjärrvärme också i an­ dra fastigheter han äger, som till exempel Tegelmagasinet i Borgå centrum där Por­ voon Paahtimo Bar & Café verkar. Det var Soivios första fastighet i Borgå och där in­ stallerades fjärrvärme 2001. År 2005 köpte han Huktis depå av Bor­ gå stad. – Där byggde vi 15 bostäder, och där fanns ett stort behov av tappvatten och för­ stås uppvärmning. Det var självklart att ta fjärrvärme dit. Sedan dess har Soivio också köpt Etolas gamla trähus i hörnet av Mannerheimgatan

och Linnankoskigatan. Där fanns redan fär­ digt installerad fjärrvärme. – Jag har också cirka 26 hallar på 30 kva­ dratmeter på Verkstadsmekanikervägen. Där fanns eluppvärmning sedan tidigare men om rören hade funnits färdigt hade jag säkert tagit fjärrvärme dit också. ”FJÄRRVÄRME VÄLDIGT BRA FÖR NYBYGGEN”

Antti Soivio fungerar också som fastighets­ mäklare. Han berättar att frågor om upp­ värmningen och brukskostnader över lag hör till de första potentiella köpare ställer. För vem skulle du rekommendera fjärrvärme? – Det är ett väldigt bra alternativ till ny­ byggen och sannolikt billigare än jordvär­ me i fråga om installationskostnader. Fjärr­ värme är det mest trovärdiga uppvärm­ ningssättet: I kundens ögon är luftvärme­ pumpar, elektriska fläktar och element inte alltid nödvändigtvis något vidare. – Det är väldigt enkelt speciellt om man har behov av tappvarmvatten eftersom det inte behövs separata varmvattenberedare eller -pannor.

Nyttorna med Borgå Energis fjärrvärme •

Borgå Energis fjärrvärme är kvalitativ närvärme. Den produceras i vårt eget biokraftverk i Tolkis i Borgå.

•

•

Antti Soivio lyfter upp två huvudsakli­ ga orsaker till att han tycker Borgå Energis fjärrvärme är ett bra alternativ. – Den första är att pengarna sist och slut­ ligen landar i stadens kassa. Om man köper uppvärmningen av någon annan kommer det till nytta för invånare i andra kommu­ ner, men nu går pengarna till servicepro­ duktion i Borgå. – Den andra är att så gott som allt flis som används för att producera värme i Tol­ kis bio­kraftverk kommer från den lokala fö­ retagaren Reijo Wuorio, fortsätter Soivio. Det är värdefullt i sig att pengarna rör sig bland oss och att produktionen är lokal.

• •

•

Vår fjärrvärmeproduktion baserar sig nästan helt på förnybara bränslen och tillvaratagen värme. Som första energibolag i Finland fick Borgå Energi EKOenergi-märkning också för sin fjärrvärme. Fjärrvärme är ett bekymmerslöst och hållbart alternativ på lång sikt. Installationskostnaderna är låga och fjärrvärme ökar värdet på din fastighet. Fjärrvärme är effektivt i alla väderförhållanden.

Läs mer om fjärrvärme: www.pbe.fi/fjärrvärme

BILDSÄTTNING: SHUTTERSTOCK

Följ vår feltjänst!

www.pbe.fi/feltjänster

• Kolla elnätets eller fjärrvärmens distributionsläge • Felanmälan om distributions­läge, också träd som fallit över linjen • Felanmälan om gatubelysningsfel • Ta i bruk elnätets avbrottstjänst • Läs felmeddelanden

2/2025 Eko 23

MYNDIGHETERNAS BEREDSKAPS­ INFORMATION:

HEMFÖRRÅDET I SKICK

72tuntia.fi suomi.fi/beredskap varmuudenvuoksi.fi

Så förbereder du dig på elavbrott Elavbrott som beror på stormar eller snötäcke kan överraska den här tiden på året. Genom att förbereda sig klarar man ändå också av överraskande störningar. TEXT: FREDRIKA SUNDÉN || BILD: SHUTTERSTOCK

Att förutse störningssituationer är svårt. Borgå Elnät följer med väderprognoser och höjer sin beredskapsnivå vid behov, till exempel genom att öka sina felreparationsresurser inför stormar. Borgå Elnäts viktigaste uppgift under ett elavbrott är att se till att avbrotten blir så kortvariga som möjligt, oberoende av förhållandena. Nätbolaget utför de reparationsarbeten som behövs utan att pruta på säkerheten: För att de ska kunna jobba tryggt och effektivt under ett långvarigt avbrott förutsätts att montörerna får tillräcklig vila. Till elnätets ansvar hör också att informera kunderna. Du kan hålla dig själv ajour genom att följa våra feltjänster: pbe.fi/elnätetsfeltjänster HUSHÅLLETS ANSVAR: VAR FÖRBEREDD FÖR 72 TIMMAR Vi har ändå alla vår egen roll och med små metoder kan du säkerställa att du är trygg och bekväm också under ett elavbrott. Myndigheterna rekommenderar att hushållen förbereder sig på att klara sig självständigt i minst 72 timmar i störningsoch krissituationer. Hemförrådet, alltså en tillräcklig mängd mat, dryck och redskap, spelar en nyckelroll. Innan stormen lönar det sig att koppla loss känsliga elapparater och skydda mo-

24 Eko 2/2025

dem, speciellt under åskväder. Håll hemmets elapparater i skick och avverka farliga, murknande träd på gården med hjälp av ett proffs i god tid. TA HAND OM DIG SJÄLV OCH DINA NÄRSTÅENDE Stäng av elapparater och disk- och tvättmaskinernas kranar under avbrottet. Öppna inte frysen; Den hålls frusen i flera timmar. Koppla inte på alla apparater på en gång när strömmen kommer tillbaka eftersom en plötslig belastningstopp kan bryta strömmen på nytt. Vattentillförseln kan fungera till en början under elavbrottet, men på grund av översvämningsrisken ska du inte tappa vatten i avloppet fastän det skulle komma från kranen. Undvik också att duscha och spola toaletten. På vintern kyls hemmet ner snabbt. Reservera tillräckligt med varma kläder och täcken, stäng dörrar och fönster och använd eldstaden i mån av möjlighet. Ta också hand om dina närstående och evakuera vid behov. De som är beroende av ständig eltillförsel, som till exempel dialyspatienter och rörelsehindrade personer, behöver mest omsorg. Ring det allmänna nödnumret 112 i akuta farosituationer.

I HEMFÖRRÅDET ÄR DET ÅTMINSTONE BRA ATT HA: • en batteridriven radio • fick- och/eller pannlampor samt reservbatterier och –proppar • ljus och redskap för att göra upp eld samt brännved om du har en eldstad • mat med lång hållbarhet och flaskvatten samt mat för familjens husdjur • kärl med lock för att förvara vatten samt redskap för grundläggande hygien som våtservetter, toalettpapper och skräppåsar • en tillräcklig mängd mediciner för åtminstone tre dygns behov • första hjälpen-väska och försläckningsutrustning • laddare till mobilen och andra apparater samt laddade reservströmkällor • en UPS-apparat (Uninterrupted Power Source, avbrottsfri strömförsörjning) till din dator så att den inte slocknar mitt i något viktigt • en liten mängd kontanter • minst en fjärdedels tank med bränsle till bilen

NYHETER TEXT: FREDRIKA SUNDÉN BILDER: FREDRIKA SUNDÉN OCH ANSSI VUOHELAINEN

Den nya värmepump­anläggningen i Tolkis blev klar Borgå Energis efterlängtade värmepumpanläggning i Tolkis blev klar och togs i bruk under hösten 2025. Värmepumpanläggning utnyttjar fjärrvärme från returvattnet från Borgå centrum. När värmepumparna har sänkt returvattnets temperatur, skickas värmen som tas tillvara tillbaka ut i fjärrvärmenätet. Samtidigt får kraftverket svalare returvatten vilket effektiverar tillvaratagandet av värme från rökgaserna. Anläggningen finns i en cirka 800 kvadratmeter stor elementhall. Borgå Energi började bygga den intill biokraftverken i Tolkis våren 2024. Borgå Energi beställde anläggningen av den spanska ingenjörsbyrån Araner hösten 2023. Värdet på investeringen är närmare sju miljoner euro. Araner levererade de fyra värmepumparna, som väger cirka 20 ton eller ungefär lika mycket som 10 större personbilar var, till Tolkis i februari.

I oktober besökte Araners representanter Javier Taberna, Samuel Giménes och Esther Arribas Tolkis för att utbilda personalen vid värme och produktion samt delta i provkörningar och tester vid anläggningen. Den nya värmepumpanläggningen är ett av de första stegen Borgå Energi tar

mot att bredda fjärrvärmeproduktionen. Målet är att minska andelen produktion som baserar sig på förbränning samt ersätta det gamla biokraftverket som är i slutet av sin livstid.

Grännäs och Veckoski elstationer i användning igen Saneringen av 110 kV:s ställverkena vid Grännäs och Veckoski elstationer som Borgå Elnät utförde under sommaren har blivit klara. Saneringen av Grännäs och Veckoski elstationer blev klar under den tidiga hösten och båda elstationerna togs i bruk på nytt i början av september. I och med att elstationerna togs i bruk normaliserades också eldistributionen på områdena i fråga.

I samband med saneringarna förnyade Borgå Elnät föråldrade, upp till 40–50 år gamla komponenter som nått slutet av sin livstid. Målet var att förbättra leveranssäkerheten och förbereda sig på framtida behov. Elstationerna var inte i användning under saneringsarbetena och ersattes därför med andra elstationer och tillfälliga kopplingar. Av den här orsaken uppstod

avbrottskänslighet på ett större område än normalt, särskilt under försommaren då flyttfåglar flockades på åkrarna och trasslade in sig i elledningarna. Borgå Elnät tackar sina kunder för tålamodet under saneringsarbetena!

2/2025 Eko 25

TEXT OCH BILDER: FREDRIKA SUNDÉN

Hållbar utveckling på tapeten under Clean World Porvoo Evenemanget Clean World Porvoo samlade åter föregångarna inom hållbar utveckling och klimatarbete på Konstfabriken i Borgå i oktober – nu redan för sjätte gången.

BILD: LINDA WECKSTRÖM

Det utvidgade evenemanget flyttade i år till den större Avanti-salen i Konstfabriken. Deltagarna följde med både på plats och via en stream. Temana i år var energi, boende, grön omställning och återvinning. De många intressanta anförandena bjöd på konkreta och inspirerande exempel på olika innovationer och lösningar inom ramen för hållbar utveckling, både ur företagens och medborgarnas synvinkel. Clean World Porvoo är ett evenemang som är gratis och öppet för alla. Tidningen Uusimaa och Borgå stad är arrangörer.

uusimaa.fi/cwp

Borgå Energi har från början varit en av evenemangets stolta huvudsamarbetspartner, så också i år. I sitt tal berättade Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg om hur bolaget konkret har förverkligat den gröna omställningen. Hit hör bland annat de projekt som syftar till att bredda fjärrvärmeproduktionen som pågår som bäst, till exempel värmepumpanläggningen som nyligen blev färdig. Vi berättar om den på sidan 25 i tidningen. Miljö- och klimatminister Sari Multala (Saml.) öppnade evenemanget och stadsdirektör Jani Pitkäniemi framförde Borgås hälsningar i sitt välkomsttal. Årets CWP bjöd också på anföranden av bland annat av Mikaela AhlnäsMäkeläinen, enhetschef vid ABB Borgå, Marjut Sandsjoe, verkställande direktör för Borgå Hem, samt Vesa Heikkonen, verkställande direktör för Rosk’n Roll.

En del av deltagarna i löpningskursen på Hammars idrottsplan före sluttestet.

Löpningskursen GAV ENERGI TILL HÖSTEN Deltagarna i Borgå Energis löpningskurs fick svettas och tillbringa tid tillsammans i åtta veckor under hösten. Avslutningen för löpningskursen var i slutet av oktober.

26 Eko 2/2025

Kunde du inte delta? Se inspelningen!

I sitt anförande berättade Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg vad bolaget gör för att bli en föregångare inom hållbarhet.

Sammanlagt tio Borgå energiare i varierande uppsättning deltog i en löpningskurs under ledning av den personliga tränaren Linda Weckström från Borgå i september och oktober. Deltagarna hade sin första träff på Hammars idrottsplan i början av september och fick då en genomgång av korrekt löpningsteknik och gjorde olika övningar. Deltagarna sprang också en runda på 1,6 kilometer mot klockan, och de flesta förbättrade sin egen tid i sluttestet på samma sträcka under kursens sista träff ett par månader senare. Till en början var vädret soligt och varmt men allt eftersom hösten framskred blev sjönk temperaturerna och kvällarna blev mörka. Gruppen sprang ändå oberoende av väderlek, och en gång tränade den en timme i ösregnet. Under hösten fick deltagarna pröva på olika typer av löpning, bland annat stiglöpning på Jonasbacken och muskelkonditionsliknande trappträning i trapporna på Borgbacken. På Ånäs sandplan blev det olika typer av språng och skutt. Löpningskursens avslutning firades den näst sista veckan i oktober. Då gick löparna och ut och åt tillsammans efter det sista träningspasset.