VETENSKAP # 6/7–2018 www.optikbranschen.se
Aktiva läsare är inspirerande
D
å är sommaren här och alla examenshögtider har varit. Välkomna som kollegor alla ni som har studerat optikerprogrammen på våra universitet eller gjort slag i saken och tagit en magisterexamen eller slutfört DO utbildningen. Detta är ett underbart och utvecklande yrke, ju mer man kan desto mer inser man att man inte kan. Det kan låta tråkigt när examen just är utförd, men egentligen innebär det att fullärd blir man aldrig. Det är bara att fortsätta ta till sig kunskap som erbjuds och vara vaken på de som sägs och skrivs om optikers kunskap. Det är verkligen roligt att se att man läser både vetenskapen och artiklarna i Optik, säkraste sättet att se det är när frågor och kommentarer kommer på mail och telefon, det uppskattas. I föregående nummer fanns riktlinjer för glaukomundersökningar med och det som verkar ha väckt uppmärksamhet är detta med ärftlighet. Ska IOP mätas vart femte år efter 50 års ålder vid ärftlighet? Det gäller att skilja på vad som skrivs och till vem, här menas att en glaukomundersökning med papillundersökning och synfältsmätning skall utföras vart femte år och att det är angivet som minimum. Det är inte angivet som att IOP ska börja mätas efter 50 års ålder, det finns inte med då IOP endast är ett mätvärde som indikerar risk eller mått på behandlingsresultat. Som anges i våra SOTA-dokument är mätning av enbart IOP inte tillförlitligt för att friskskriva från glaukom. För de optiker som inte har kunskap och möjlighet att utföra och bedöma denna undersökning ska remittering ske till någon som kan utföra detta, i första hand till kollega, friska personer ska inte belasta specialistsjukvården, de ska utföra de som endaste de kan. Detta med att remittera till kollega verkar även det väcka uppmärksamhet och frågor, det gör mig fundersam. Det borde vara naturligt, även det fanns med i en
artikel i förra numret, Optometriområdet är idag stort, vetenskapen har gått framåt både vad gäller undersökningar, behandlingar och produkter, att vara fullt uppdaterad på alla områden är omöjligt, då ska vi hänvisa till kollega med denna kunskap. När jag ska ha nya progressiva glasögon av högteknisk kvalitet med alla olika mätningar för exakt tillpassning, då går jag till en kollega som utför detta, denna produktmätning utför inte jag och andra kan det bättre. Att det någon dag senare kommer en patient som från kollega blivit rekommenderat Orto-k linser uppskattas, men att de samtidigt berättar att optikern sagt: ”Säg inte jag har informerat om detta. Jag får inte rekommendera något som inte vi säljer”. Då blir min tanke, vart är vi på väg? Tänk om övriga vården fungerade så. Den första artikeln handlar om diabetes och retinopati vid typ2 diabetes, en viktig artikel som visar på vårt medicinska arbete. Den andra artikeln handlar om AMD och de förändringar som kan ses och ska graderas, detta är verkligen en viktig del av vårt arbete. Båda dessa artiklar speglar vårt arbete som hälso- och sjukvårdpersonal. Den stora frågan är ändå, hur ska allmänheten förstå och värdesätta optikerns kunskap? Det var en fråga och svar som också syntes i förra numret av optik. På Optikmässan i augusti kommer workshops att ges i detta ämne, kommunikation till vårdpersonal och allmänhet i tal och skrift, hoppas att många kommer på detta, det blir både skratt och eftertanke. Nya SOFEP-kurser som ges under hösten är snart synliga på Optikerförbundets hemsida, har du önskemål tveka inte utan hör av dig till undertecknad. Trevlig läsning och en skön sommar.
n Artikel 1: Modell för riskbaserad screening av diabetesretinopati hos personer med nydiagnostiserad typ 2-diabetes mellitus n Artikel 2: Multispectral mönsterigenkänning avslöjar en mångfald av kliniska tecken i det mellanliggande stadiet av åldersrelaterad maculadegeneration
2 3
Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.