Officerstidningen nummer 6, 2022

Risk för felaktigt lärande vid dubbelsidiga övningar.

Ny kanal för att rapportera om missförhållanden.

Nu stöps

Svenska militärer mår sämst i Norden visar ny studie.

Högkvarteret om

Försvarsmaktens nya ledning träder i kraft den 1 januari 2023. Ledningsstaben och Produktionsledningen slås samman och bildar Försvarsstaben och ett ökat ansvar kommer att läggas på försvarsgrensstaberna. Michael Cherinet och Anders Widuss arbetar med införandet av Ledning 23.

David Bergman: ”Det pratas för lite om döden i Försvarsmakten”

Komplett videokonferenslösning

certifierad för både RÖS U1 och Tempest Level A.

Baserad på Cisco Webex Room

Kit Plus med integrerad 55”

4K bildskärm och möjlighet att ansluta flera externa codecenheter.

Fibersystem presenterar

Avlyssningssäker videokonferenslösning RÖS U1/ Tempest Level A

Fibersystem AB utvecklar och levererar produkter med extrema krav på säkerhet och tuffa miljöer. RÖS U1, Tempest SDIP-27 Level A och MIL-STD-810. Tel: 08-564 828 80 sales@fibersystem.com www.fibersystem.com

Kontakta oss gärna för mer information om vårt produktutbud.

Förbundsordföranden:

Läs mer!

Förbundsnytt hittar du på sidorna 44–50.

Korten tätt in på kroppen – en oskön trend

P arallellt med att Försvarsmakten vidtar beredskapsanpassningar i spåren av vad som i skrivande stund beskrivs som ”ett troligt sabotage” mot Nord Stream 1 och 2 pågår arbetet med att ta fram ÖB militära råd till regeringen inför kommande Nato-medlemskap. ÖB själv har flaggat för att en stor del ska komma att handla om åtgärder inom personalområdet. Frågorna, farhågorna och förväntningarna är många från våra medlemmar. Men så här långt har det inte kommit särskilt många svar. Inte heller vi i Officersförbundet sitter på någon information – myndigheten håller, av någon outgrundlig anled ning, korten tätt mot kroppen.

DET BÖRJAR LIKNA en oskön trend det där med att Försvarsmakten inte verkar vilja att arbetsta garorganisationerna (ATO) ska vara delaktiga i processen förrän i ett sent skede – två andra exempel är det slutliga införandet av trebefälssystemet (3BS) och pilotfrågan.

Vad gäller 3BS stundar nu förhandlingar runt om på för banden för de som inte frivilligt vill byta personalkategori. Det är bra att det görs – då följer man arbetsrätten. Men samtidigt är det bara en i raden av tidskrävande åtgärder i spåren av beslutet. Bland annat har en ny tjänsteställnings ordning varit tvungen att tas fram liksom en ny grad (över fanjunkare). Tänk om arbetsgivaren och ATO i stället haft en dialog innan ÖB gav sin inriktning och sedan fattade sitt beslut? Det hade sannolikt sparat en hel del tid, kraft och förtroendekapital.

Detsamma gäller pilotfrågan. Visst är det oerhört posi tivt att Arbetsgivarverket återställde pensionsåldern för de flygförare som över en natt fick den höjd med över tio år utan någon som helst kompensation. Men om arbetsgiva ren hade tagit våra (tidiga) signaler på allvar kanske vi kun nat undvika att hamna där vi hamnade nu: i ett ensidigt

arbetsgivarbeslut som när som helst kan rivas upp. Så här långt har det dessutom inte gett något som helst resultat –ingen av de flygförare som gått på tjänstledigt har till dags datum kommit tillbaka. Tvärtom så har ytterligare piloter sökt tjänstledigt, inte bara inom stridsflyget utan också på transportsidan.

FRÅN ARBETSGIVARHÅLL HAR det muttrats om att vi i Officers förbundet bara fokuserar på det negati va och inte visar tillräcklig tacksamhet för allt som Försvarsmakten gör för personalen.

Möjligen går vi nu mot en vändning. I de första kontakterna som jag haft med Försvarsmaktens nye, tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg tycker jag mig skönja en inställning som visar på förståelse och vilja till samarbete. Samma dag som den här tidningen trycks ska exempelvis ATO ges information om om vilka åtgärder myndigheten avser vidta inom personalområdet. Det är mycket välkommet.

Officersförbundets medlemmar är garanten för att Sverige ska fortsätta vara ett fritt och demokratiskt land. Även om den avgående statsministern Magdalena Andersson noga betonat att det troliga sabotaget av gasledningarna inte är ett angrepp mot Sverige så vet vi att alla nu gör sitt yttersta för att lösa de uppgifter som behöver vidtas i kölvattnet av hän delserna i Östersjön. För det förtjänar våra medlemmar allas vår tacksamhet. Den förkroppsligas genom bra löner och villkor och genom respekt för den svens ka modellen.

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

Fresker

»Från arbetsgivarhåll har det hittills muttrats om att vi i Officersförbundet bara fokuserar på det negativa.«

Officerstidningen

nominerad till Årets tidskrift

När Sveriges Tidskrifter i oktober utser årets facktidning kan Offi cerstidningen vinna det prestigefyllda priset. De övriga tre nominera de är Arbetet, ATL och Sveriges Natur.

Bok om professionens kärna – väpnad strid

Med väpnat våld förväntas Försvarsmak tens militära personal vara beredd att ris kera sina liv för att försvara Sveriges obe roende och självständighet vid ett väpnat angrepp. Men trots att kärnan i den militära professionens ytterst är väpnad strid talas det alldeles för sällan om döden i Försvarsmakten. Det menar David Bergman, officer och doktor i psykologi. Nu kommer han ut med boken ”Stridens psykologi –Konsten att döda och överleva”.

»Varför är då samtal om döden så frånvarande i Försvarsmakten?«

Jag talade med en vän som är yrkesofficer om ämnet för bok en. När han för några år sedan tjänstgjorde i Mali var han och kollegorna med om upprepade raket- och granatattacker. Den första granatattack en mot campen skedde bara någon dag efter att de anlänt. Efterföljande månader innehöll upprepade dödliga attacker mot FN-insatsens personal. Min vän såg söndersprängda kroppsdelar på nära håll och del tog i flera begravningsceremonier på campen. Döden var ständigt närvarande under insatsen.

Men varför är då samtal om döden så frånvarande i Försvarsmakten? David Bergman började fundera på detta i samband med att han gjorde utlandstjänst i Afghanistan. ”Jag hade inte på något sätt en dålig militär utbildning när jag mötte striden första gången, men jag lade märke till att om det var något vi inte pra tade om så var det döden och att döda, trots att det är en så central del av det vi utbildar oss för”, säger han i en artikel på Försvarshögskolans webbplats och fort sätter: ”Att få människor att döda är egentligen inte jättesvårt, men en del i det hela är att du ska kunna göra det utan att få livslånga samvetskval. Det är ald rig enkelt, men det blir lättare att förhålla sig till om du har tänkt igenom det och vet vad som händer och hur människor reagerar.”

Läs intervjun med David Bergman på sidorna 26–31.

REDAKTION

OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz

070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR

Linda Sundgren

070-820 39 88

linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Torino 08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Anna-Maria Stawreberg, Johan Alp, Margareta Bloom Sandebäck.

NUMMER 6, 2022 Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officers förbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 46. WEBB www.officerstidningen.se

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm

BESÖKSADRESS

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 7, 19 oktober Nr 8, 22 november

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: debatt@officerstidningen.se.

/Aktuellt

Mina upphittad i Stockholms skärgård

ƀ Den 5 september sprängdes en mina från andra världskriget i Stockholms södra skärgård av Försvarsmaktens röjdykare. Minan hade hittats av en pri

vatperson som rapporterat in upptäckten. Det uppger För svarsmakten på sin webbplats. Eftersom det inte gick att avgöra om minan var skarp, sänktes den till botten innan den sprängdes. Av explosionen att döma innehöll

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

den någon form av sprängmedel, enligt ammunitionsröjningsle daren. Under första och andra världskriget fälldes cirka 175 000 minor i Östersjön och Väster havet varav uppskattningsvis 50 000 ligger kvar på botten. /LS

Nordiskt samarbete om ammunition

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning.

ƀ Sverige, Finland, Danmark och Norge har tecknat ett avtal som ska öka försörjningstrygghe ten av ammunition. Det uppger Försvarets materielverk, FMV, på sin webbplats. Enligt över enskommelsen ska en nordisk expertgrupp bildas med uppdrag att samordna behov, krav och affärsmodeller för strategiska partnerskapsavtal inom ammu nitionsområdet. Från svensk sida kommer företrädare från både Försvarsmakten och FMV att del ta i expertgruppen. /LS

NATO

Planeringen inför Natomedlemskap fortskrider

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

qETT SVENSKT MEDLEMSKAP i Nato kommer att påverka såväl ledning som organi sation och förbandsverksamhet i Försvars makten. En mer detaljerad analys av effek terna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offent lig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens

webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyr kor för luftrumsövervakning och markför band till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöför bindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln.

Det säger ställföreträdande arméchef Laura Swaan Wrede i en artikel på Försvarsmaktens webb plats om övningen i Finland nyligen där en svensk trupp stod under finskt befäl. Den 30 september tog Swaan Wrede över som ny rikshemvärnschef och blev samtidigt generalmajor. Hon efterträder generalmajor Stefan Sandborg.

»Både jag och den finske chefen, brigadgeneral Manu Tuominen, är stolta över våra respektive arméer och vi har båda fått ett kvitto på att vår operativa planering och samarbetet även fungerar i verkligheten«

PERSONALFÖRSÖRJNING

Efter pensionsbeslutet: Ingen pilot har hittills återvänt

Den 1 september kom beskedet från Arbetsgivarverket: stridspiloter som fått höjd pensionsålder under anställning får behålla tidigare pensionsavtal. Men hittills har inte någon av de tjänstlediga piloter na kommit tillbaka, enligt Försvarspiloternas intresseorganisation.

qMÅNGA AV FLYGVAPNETS stridspiloter sök te i vintras tjänstledigt för studier i höst. I slutet av augusti kunde Officerstidningen berätta att ett 30-tal av flygvapnets piloter läm nat Försvarsmakten. Missnöjet i pilotkollektivet beror på ett drygt decennium av frustration över löner och arbetsvillkor, men även över det statliga pensionsavtal från 2016, PA 16 avdel ning 1 – som innebar att pensionsåldern för flygförare födda 1988 och senare ändrades från 55 år till 67 år.

Den 1 september beslutade Arbetsgivarverket om nya pen sionsvillkor för den berörda gruppen piloter. De som omfat tas av övergångslösningen är piloter födda 1988 och senare och som efter sin antagning fått

höjd pensionsålder. Totalt handlar det om runt 90 personer.

– Jag är glad att vi i dialog med Försvars makten i en akut situation för en avgränsad grupp, snabbt kunnat finna en lösning som omhändertar frågan och stärker Försvarsmak tens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt, säger Anna Falck, Arbetsgivarver kets förhandlingschef, i ett pressmeddelande. Piloterna får nu åter möjlighet att gå i särskild flygförarpension enligt samma förutsättningar som PA 16 avdelning 2.

» Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. «

– Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna, sa flygvapenchef Carl-Jo han Edström i ett pressmedde lande efter beskedet.

MEN HITTILLS HAR ingen av de tjänstlediga piloterna valt att återvända till flygvapnet, enligt Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresse organisation, FPI.

– Trots att arbetsgivarparten valde att ta ett ensidigt beslut utan arbetstagarorganisationen så är det ändå bra att pensions beslutet har kommit. Men som

vi har kommunicerat innan, och befarat, har det inte haft någon avgörande effekt. Jag har ännu inte hört om någon som har kommit till baka sedan man fick Arbetsgivarverkets beslut i handen. Ju längre tiden går, desto mer ökar avståndet till Försvarsmakten och frågan är om det ens finns intresse att komma tillbaka, säger han och tillägger:

– Löneutvecklingen är så pass viktig och det är en avgörande faktor bakom missnöjet eftersom den är så eftersatt gentemot andra myndigheter. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett problematiken. Det har sedan länge varit tydligt från piloterna att pensionsfrågan inte är nyckeln, utan en del av helheten. Men flygvapnet har valt att inte lyssna och nu behö ver Försvarsmakten stå till svars för ett flygva pen som fullständigt håller på att implodera.

I SOMRAS TILLSATTES en partsgemensam utvecklingsgrupp, UG Behålla, för att arbeta med Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter. Flygvapenchefen har också fattat beslut om att omfördela 600 miljoner de kom mande tio åren på olika satsningar för att mot

verka pilotavgångar, bland annat en ny lönestruktur.

– Nu när Arbetsgivarverket har gjort sitt är det upp till oss att fort sätta arbetet med att säkerställa personalförsörjningen med åtgär der som ligger inom Försvarsmak tens mandat, för denna och andra grupper, säger flygvapenchef Carl-Johan Edström i pressmeddelandet.

FÖRSVARSPILOTERNAS intresseorganisation efterlyser åtgärder inom löneområdet och har flera gånger poängterat att lönen är en avgö rande faktor för att Försvarsmakten ska ha en chans att få tillbaka och behålla piloter, säger Per-Martin Sternevi.

– Vi ligger lönemässigt i stort sett runt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Jag har uppfattat att flygvapnet avser förhålla sig till Försvarsmaktens pro cesser avseende lönebildning. Ska man göra det tror inte jag att man kan rädda flygvapnets

personalförsörjning, säger han och fortsätter: – Försvarsmakten äger sin egen lönebildning. Att hänvisa till egna processer i denna situation är helt irrelevant. Jag har en känsla av att man ännu en gång tänker syna sina piloter för att se om de kommer tillbaka efter några veckor eller inte. Det är i så fall väldigt olyckligt då Försvars makten, förutom att bli snuvad på sina förhopp ningar, även fortsätter att bli av med piloter. Det har vi redan sett tecken på då cirka tio transport piloter lämnade in ansökningar om tjänstledig het för studier i förra veckan.

Transportpiloter är de som flyger Hercules, specialflyg och statsflyg. Officerstidningen har sökt företrädare för flygvapnet men de har tackat nej till en intervju.

/JOSEFINE OWETZ

HALLÅ DÄR…

FAKTA

Bakgrund

Missnöjet i pilotkollektivet beror på en frustration över löner och arbetsvillkor. Arbetsgivarverket har fattat beslut om en övergångslösning för de piloter som under sin anställning fått höjd pensionsålder.

… brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens till förordnade personal

direktör, om den över syn inom personalområdet som pågår.

…  Helena Hoffman, ansvarig för den stora konferens inom ramen för NOAK, Nätverket för officerare och anställda kvinnor i Försvarsmakten, som ägde rum i december.

→ Vilka åtgärder ser ni som nödvändiga?

○ Vilket tema hade årets konferens och varför?

– Temat var ”ta det som en man, utmana normer och strukturer”, främst riktat som tankeställare för män. Fokus har varit ”den nya mannen – vem är han”, ”mili tär karriär ur ett gender perspektiv” och motstånd mot jämlikhet i en militär kontext. Vi har lyft frågor som utmanar normer och strukturer

– Vi måste både behål la och rekrytera personal. Arbetet är inne i en initial analys och jag kommer att återkomma med informa tion efterhand som arbetet konkretiseras. Det är ingen överraskning att ett av de områden som överses är tjänstgöring utomlands. Men det är inte det enda, vi tar ett helhetsgrepp. Det handlar om villkor, förmåner, lön och utvecklingsmöjligheter.

○ Vilka områden är viktiga för kvinnor i Försvarsmak ten just nu?

– Som en minoritetsgrupp som utmanar maktstruktu ren i Försvarsmakten, är de strukturella och kulturella utmaningarna ständigt prio riterade. Utrustningsfrågan är återkommande, likaså frå gan om kvinnors utveckling och karriärmöjligheter.

Arbetet som pågår övergår inom kort i en ny fas. Denna kommer omfatta flera arbets grupper med en delaktighet också från ATO. Min ambi tion är att efter hand som arbetet utvecklas kunna han tera olika åtgärder. Jag vill i sammanhanget vara tydlig med att detta är ett arbete som hanterar åtgärder på både kort och lång sikt.

○ Hur fortsätter arbetet?

→ Vad kan de anställda förvänta sig inför ÖB:s militära råd den 1 november?

– I år fokuserar vi på ”kvin nor 40 år i Försvarsmakten”. Vi kommer lyfta FN:s resolu tion 1325, om kvinnor i fred och säkerhet, samt själva NOAK-konferensen som fyl ler 10 år. Vi kommer även att inkludera andra myndighe ter inom totalförsvaret i vårt arbete.

– I den mån det förelig ger behov av politiska beslut inom personalområdet kom mer sådana förslag redovisas i underlaget. De beslut som Försvarsmakten själv kan fatta kommer hanteras på annat sätt.

Bakgrunden till inrättandet av visselblåsarfunktionen är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021.

Ny kanal för att rapportera om missförhållanden

Sedan i somras har Försvarsmakten en så kallad visselblåsarfunktion, dit anställda kan rapportera vid misstanke om allvarliga missförhål landen. Funktionen är placerad vid myndighetens internrevision och hittills har tre anmälningar kommit in.

qVISSELBLÅSARE ÄR PERSONER som rappor terar när de på arbetsplatsen upptäcker överträdelser som är av allmänt intresse att de kommer fram. Den 17 juli i år blev det krav på att alla arbetsgivare med mer än 50 anställda ska ha en intern visselblåsarfunktion dit med arbetare kan rapportera om allvarliga missför hållanden i syfte att åstadkomma en förbättring. Det kan handla om misstänkt korruption, brister i säkerheten, felaktig användning av skattemedel med mera.

– Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan i dag finns för att rappor

tera om missförhållanden, som avvikelsehan teringen i Prio, funktionen för ovälkommet beteende, APT och meddelarfriheten, säger Anders Thunholm, chef för Försvarsmaktens internrevision.

Bakgrunden till inrättandet är den nya vis selblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021. Förutom anställda omfattas bland annat tidigare anställda och leverantörer som utför upp drag åt myndigheten. Värnplikti ga omfattas inte av lagen. Hur gör man för att anmäla?

» Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan finns i dag. «

– Man kan både ringa, mejla och skriva fysiska brev till oss.

Men vi ser helst att man skriver in eftersom vi då får dokumentation, vilket minskar risken för missför stånd. Om man är anonym är bak sidan att vi inte kan komplettera ärendet eller återrapportera vad vi kommer fram till, säger Anders Thunholm och fortsätter:

– Meningen är att man inte ska behöva vara anonym. Identiteten hos de som anmäler och de som blir utpekade omfattas av sekretess.

Som visselblåsare har man ett skydd mot att få sin identitet röjd eller utsättas för repressalier.

Hur går ni vidare med anmälningarna?

– Vi bekräftar mottagandet inom en vecka. Sedan gör vi en utredning för att styrka det som påstås och ser om det som rapporterats faller inom ramen för visselblåsarfunktionen. Om det är ett missförhållande som bör åtgärdas lämnar vi det vidare i myndigheten, som bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas.

Anders Thunholm poängterar att lagen inte gäller vid rapportering av säkerhetsskyddsklas sificerade uppgifter.

– Uppgifter som rör detta får inte rapporte ras in. Vid misstanke om missförhållande inom dessa områden ska ens säkerhetsorganisation kontaktas.

Fram till den 19 september hade tre rapporter kommit in.

/Aktuellt

FMV beställer två GlobalEye till Försvarsmakten

ƀ Försvarets materielverk, FMV, tecknade i somras kontrakt med Saab AB om leverans av två spa nings- och ledningsflygplan av modellen GlobalEye. S 106, som blir Försvarsmaktens beteckning, är en vidareutveckling av Saab:s GlobalEye, vilket innebär att den är anpassad för svenska uppgif ter och internationell samverkan, skriver FMV i en artikel.

– S 106 medför en avsevärt förstärkt spanings- och lednings förmåga över luft, hav och mark och dessutom en längre uthållig het samt räckvidd jämfört med dagens förmåga, säger Ingela Mathiasson, chef för flygmateriel vid FMV, i artikeln.

GlobalEye är utrustad med radarsystemet Erieye Extended Range, som har en räckvidd på mer än 550 kilometer.

Kontraktsvärdet är cirka 7,3 miljarder och leverans är planerad 2027. Kontraktet omfattar även optioner som ger FMV möjlighet att beställa upp till ytterligare två GlobalEye. /JO

Kritik riktas mot hantering av GSS/K

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Försvarsmaktens väderstationer till SMHI

ƀ Sedan mitten av 1980-talet har Försvarsmakten och SMHI samar betet kring underhåll och drift av landets väderstationer, varav sju stycken har ägts av Försvarsmak ten och fem av SMHI. Men i maj överlämnade Försvarsmakten sina stationer till SMHI som där med har ansvaret för samtliga

q

RIKSREVISIONENS NYA RAPPORT "Expansi on utan prioritet", som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500

färre anställda soldater, sjömän och grupp befäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av perso nalkategorin.

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta

tolv väderstationer. Försvars makten skriver på sin webbplats att samarbetet mellan myndig heterna kring väderstationerna kommer att fortsätta och att För svarsmakten även fortsättnings vis har inflytande över radarnätet. Orsaken till att Försvarsmakten lämnar ifrån sig ansvaret för väderstationerna uppges vara effektivisering och ekonomi.

Ny vicerektor på

Försvarshögskolan

ƀ Brigadgeneral Anders Pers son är sedan slutet av augusti ny vicerektor på Försvarshögskolan, FHS. Därmed är han också hög skolans högste militäre företrä dare. Anders Persson kommer närmast från befattningen som ställföreträdande flygvapenchef

dad flygförare inom flygvapnet och har bland annat varit chef för Luftstridssko lan i Uppsala och försvar sattaché vid ambassa den i Bern.

att vara anställda, men att de inte alltid mot svarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbets uppgifterna har då inte känts lika meningsful la, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

DET VAR 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riks revisionen, varit underfinansierat. Försvars makten sätter upp mål för antalet anställda

följs inte av motsvarande utrymme i förban dens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock anta let GSS/K, och även om För svarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksre visionen.

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla för banden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infra struktur och yrkesofficerare, som har försvå rat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

derna för dessa”.

FÖRSVARSMAKTEN SKRIVER I ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhl berg och Försvarsmaktens förbandsproduk tionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighet ens webbplats:

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övningsoch utvecklingsmöjligheter. «

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upp lever att de inte är lika prio riterade som de värnpliktiga.

Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförban dens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När solda ter sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvars makten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostna

Riksrevisionen rekommendationer: Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtyd liga den interna styrningen kring måltal och liknande. Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Så många personer besökte Försvarsmaktens flygdag som genomfördes lördagen den 27 augusti på Upp lands flygflottilj, F 16, i Uppsala. Bland programpunk terna fanns bland annat den första första avancerade flyguppvisningen med Jas 39 E, överflygning med amerikanskt strategiskt bombflyg (B-52) samt den finländska uppvisningsgruppen Midnight Hawks.

/Aktuellt

Amerikanska marinkåren i samövning med svenska amfibiesoldater

ƀ För fjärde året genomfördes i mitten av september övningen Archipelago Endeavor 22 där 120 marinkårssoldater övade tillsam mans med ett 100-tal amfibiesol dater från Stockholms amfibiere gemente, Amf1.

– I år ligger fokus på att öva funktioner i stället för att som tidigare år öva manövrering med skyttekompani tillsammans, säger kapten Anton Söder, plane ringsofficer vid Amf 1, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Samövning av funktioner som prickskytte, röjning av oexplode rad ammunition, dykeri och spa ningstjänst på schemat. Övningen är en del av den avsiktsförklaring om fördjupat samarbete inom försvarsområdet som tecknades mellan Sverige och USA 2016. /JO

Historiskt mästerskap i hundtjänst

Det säger Tommy Åkesson, försvars rådgivare vid Sveriges Natodelega tion i Bryssel, i en intervju med DN apropå att Sverige som Natomedlem ska bemanna en rad poster inom Nato och dess olika högkvarter. Det rör sig om 200–250 officerare.

HMS Södermanland livstidsförlängs igen ƀ Ubåten Södermanland ska livs tidsförlängas för andra gången. Det uppger Försvarets materiel verk på sin webbplats. I det avtal som tecknats mellan Försvarets materielverk och Saab Kockums ska ubåtens tekniska kapacitet vidmakthållas för att säkerstäl

15 hundekipage från sex olika förband deltog i det första försvarsmaktsmästerskapet i hundtjänst för kontinuerligt tjänstgörande soldater med tjänstehundar. Mästerskapet, som gick av stapeln i början av september, arrangerades av Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) och tävlingsmomenten omfattade bland annat patrull, sök och lydnad. ”Nästa år får fler hundekipage möjlighet att delta i tävlingen och målsättningen är att alla förband med tjänstehundar ska delta” skriver Försvarsmakten i en artikel om tävlingen. På bilden: Simon Steinsson och FM Nixon.

la drift under ytterligare sex år. Det har även tecknats avtal om batterianskaffning och batteri utveckling. HMS Södermanland och systerfartyget HMS Öster götland byggdes på 1980-talet. I början av 2000-talet genomgick de omfattande uppgraderingar. Bland annat genom att förlängas med tolv meter och utrustas med tystgående och luftoberoende

stirlingmotorer. Med motorerna förbättrades uthålligheten. /LS

Försvarsmaktens multisportlag tvåa i VM ƀ Försvarsmaktens elitlag i mul tisport tog silver när VM i multis port nyligen genomfördes i Para guay. Löpning, cykling och padd

ling i 60 mil stod på schemat för de 70 lagen som deltog.

Swedish Armed Forces Adven ture Team, Safat, består av John Karlsson, Malin Hjalmarsson, Oskar Svärd och Erik Jonsson.

– Det här är den starkaste insats vi någonsin gjort, men tyvärr räckte det inte hela vägen, säger John Karlsson, i en artikel på Försvars maktens webbplats. /JO

»Vi har sex år på oss. Om tre år ska vi ha nått 30 procent. Det kommer att bli en stor påfrestning att hitta alla officerare«

S ec t r as V PN t ek nologi är u t v eck lad f ö r a t t f unge r a lik a b r a på mobila enhe t er som s t a t ionära oav se t t opera t i v s y s t em. V i v ill a t t du sk all k unna ar be t a s äker t ober oende enhe t, v ar

Sectras VPN-teknologi är utvecklad för att fungera lika bra på mobila enheter som stationära – oavsett operativsystem. Vi vill att du skall kunna arbeta säkert oberoende enhet, var du än befinner dig.

Försvarsmaktens centrala ledning är på väg in i ett omfattande förändringsarbete. Det bör jade med utredningen Ledning för ett starka re försvar och fortsatte med den så kallade losskastningen 2019 när försvarsgrensstaber na bildades och utlokaliserades för att öka robustheten och ge försvarsgrenscheferna större handlingsutrymme. Nu går omdaning en in i nästa fas med ytterligare decentralise ring av beslut och ansvar. Den 1 januari 2023 organiseras Högkvarteret om inom ramen för Ledning 23 (L 23).

– Det handlar om att göra det enklare, tydligare, mer robust och effektivt för att bättre kunna leda en försvarsmakt som ska växa och bli mer tillgänglig här och nu, säger brigadgeneral Michael Cherinet, biträdan de införandeledare för L 23 när vi träffas på Högkvarteret i Stockholm tillsammans med överste Anders Widuss, chef för sektionen för organisations- och metodutvecklingsavdel ning på Ledningsstaben.

– Ett antal utredningar har gjorts om att utveckla Försvarsmaktens centrala ledning och det är det här vi har landat i. Försvars maktens ska ledas så lika som möjligt i fred, kris och krig, säger Michael Cherinet.

i två steg. Första steget tas vid årsskiftet och omfattar flera genom gripande förändringar. Försvarsmaktens centrala ledning plattas till genom att en beslutandenivå i Högkvarteret försvinner. Produktions ledningen (Prod) och Ledningsstaben (Leds) slås samman och bildar Försvarsstaben. Försvarsstaben kommer att vara överbefälhavarens stabsorgan och ledningsresurs för rapportering till regeringen. Med stöd av försvarsgrenscheferna ska Försvarsstaben också ansvara för utvecklingen av Försvarsmaktens samlade förmåga, tillgänglighet och beredskap.

– Det här är ett stort ingrepp i Högkvarterets organisation. Sam tidigt som Försvarsstaben införs byter Insatsledningen namn till Operationsledningen och ska fokusera på att leda operationer och insatser. Vid sidan om Försvarsstaben och Operationsledningen finns Must kvar som den tredje stora delen i Högkvarteret, säger Michael Cherinet och fortsätter:

– När det gäller de särskilda enheterna för granskning, kontroll, till syn samt juridiska avdelningen, förblir de intakta i steg ett. Lednings stabens personalavdelning kommer vid årsskiftet att delas upp i en HR-avdelning och en utbildningsavdelning i Försvarsstaben, medan Ledningsstabens kommunikationsavdelning förstärks något.

EN TYDLIG DEL av förändringen i L 23 är också den fortsatta förstärkning en av försvarsgrensstaberna. De kommer att överta flera av de uppgif ter som i dag hanteras av Högkvarteret med ansvar för planering och beslutsfattande. Försvarsgrensstaberna blir i den nya organisationen mer självständiga än i dag. Fram tills nu har Högkvarteret behållit en stor del av styrningen över deras verksamheter, men nu ska mer ansvar och beslutsfattande överlämnas till försvarsgrenscheferna. Som ett led i L 23 genomförs också förändringar i processen för den övergripan de styrningen av Försvarsmakten och dess verksamhet. Högkvarteret kommer att lägga en strategisk plan som sträcker sig tolv år framåt i tiden samt en genomförandeplan gentemot försvarsgrensstaberna på sex år. Det är två år längre än dagens fyraåriga genomförandeplaner.

– Det ger försvarsgrenarna en ökad möjlighet att planera långsiktigt med rekrytering av personal, materiel och så vidare. Vi kommer hel ler inte att gå in och ändra i planeringen varje år som vi gjort tidigare. Försvarsgrensstaberna ska ta ett större ansvar för helheten och då kan inte Högkvarteret vara där och detaljsty

VI SKA HA TYDLIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL SOM GER FÖRSVARSGRENARNA OCH HEMVÄRNET STÖRRE FRIHET.

ra längre, säger Michael Cherinet.

Anders Widuss instämmer.

– Vi ska ha tydliga och övergripande mål som ger Försvarsgrenarna och hemvärnet större frihet och flexibilitet. Det blir en mer långsiktig styrning.

YTTERLIGARE EN FÖRÄNDRING som sker vid års skiftet är att hemvärnets ledning får en tyd ligare och starkare egen organisation. Enligt det förslag som Försvarsmakten lämnat till regeringen ska Rikshemvärnsstaben bli en självständig organisationsenhet och lokali seras utanför Högkvarteret. För det krävs ett riksdagsbeslut som kan fattas tidigast när en ny regering lämnat sin budgetproposition till riksdagen.

– Vi är i händerna på regeringsbildningen. Men får vi inget riksdagsbeslut innan års skiftet kan Rikshemvärnsstaben bli en egen avdelning inom Försvarsstaben tills vidare. Det viktiga är att vi tydliggör och stärker hemvärnets ledning i takt med att både hem värnet och intresset för hemvärnet växer, säger Michael Cherinet.

Vid losskastningen 2019 bedömdes för svarsgrensstaberna inte vara mogna att ta över hela ansvaret för ekonomi och planering inom respektive verksamhetsområde. Det saknades kompetens och såväl Högkvarteret som försvarsgrenscheferna bedömde att det skulle ta tid att rekrytera och bygga upp nöd vändig kunskap.

LÄGESKOLL: ARMÉN

»Man ska få färre hussar och ett större ansvar«

Arméchef generalmajor Karl Engelbrektson:

Vad kommer omstruktureringen att innebära för arméstaben?

– Syftet är att fortsätta den rörelse som ÖB har startat inom

ramen för Ledning för starkare försvar. Det innebär i denna del att man överför mer resurser, mandat och befogenheter till respektive försvarsgren. Det måste sättas i perspektivet av att vi kommer från flera decennier

– Med den nya organisationen och de nya ledningsmetoderna är vi mer redo för det här i dag än för några år sedan, och nu kan vi inte vänta längre. Omvärlden kräver att vi gör det här nu. Det bästa hade varit om vi hade gjort det för flera år sedan, men om vi väntar nu kom mer vi att ha ett ännu sämre läge längre fram, säger Michael Cherinet.

– Och i vissa fall blir steget att överta uppgifterna inte alls särskilt stort, säger Anders Widuss och fortsätter:

– Många gånger är försvarsgrenscheferna i sina nuvarande roller involverade på olika sätt och ibland handlar det bara om att vi ska flyt ta själva beslutsfattandet.

ENLIGT DEN ORDER som överbefälhavaren utfärdade i augusti 2021 om införandet av L 23, ska 20 procent av personalen på Högkvarteret omfördelas till försvarsgrensstaber och andra enheter ute i orga nisationen. Men några personalrockader finns inte inplanerade till införandet vid årsskiftet. Omfördelningen av personal kommer att omhändertas först i nästa steg av processen.

– Den första januari kommer vi att justera organisationen i Hög kvarteret och införa nya arbetssätt för att skapa förutsättningar att gå vidare. Vi kommer inte att flytta någon personal i det skedet, säger Michael Cherinet.

Men framgent kommer L 23 att medföra förändringar i bemanning och placering av befattningar. Hur många som kommer att behöva byta arbetsställe kan inte sägas nu, men enligt Cherinet kan upp till 200 befattningar bli aktuella för förflyttning från Högkvarteret och ut i organisationen i kommande steg av utvecklingsarbetet.

– Med tiden bör vi krympa Högkvarteret och stärka staberna. Men det handlar inte om någon rationaliseringsövning. I Försvarsmakten kommer vi att behöva vara lika många som i dag och fler därtill, säger Michael Cherinet.

Han berättar att de ställt frågan till personalen på Högkvarteret huruvida de är intresserade av att byta arbetsställe för att tjänstgöra i försvarsgrensstaberna, där marinen finns på Muskö, armén i Enkö ping och flyget i Uppsala. Svaren har varit blandade.

– Rätt många kan tänka sig att jobba i försvarsgrensstaberna, förut satt att arbetsuppgifterna och befattningen är de rätta. Men det är ing en strid ström av folk som direkt säger att de vill flytta till exempelvis Enköping, säger Michael Cherinet.

Kan det bli aktuellt att flytta folk mot deras vilja?

– Just nu gör vi inte det, säger Michael Cherinet.

Cherinet och Widuss konstaterar att den stora utmaningen i den pågående omorganiseringen blir just kompetensförsörjning och bemanning, Redan i dag finns vakanta rader ute i försvars grensstaberna. När L 23 sjösätts förväntas deras personalbe hov att öka ytterligare.

av neddragningar. Då är det ofta naturligt att man centraliserar som en metod för att minime ra konsekvenserna av det. Under en lång tid var det viktigaste att Försvarsmakten höll sin budget och löste våra internationella uppgifter. Den operativa

förmågan var inte alls i fokus på samma sätt som den är i dag.

Nu måste vi, för att lösa de uppgifter som vi är satta

tillskotten. För att göra det behöver vi leda genom

genheter och ansvar ut

”På ett övergripande plan tror vi att det skulle innebära en större risk för Sveri ge att vänta med de här förändringarna än att göra dem nu. Vi kan inte vara så flexibla som vi behöver vara med dagens organisation” säger Michael Cherinet.

i organisationen, där får försvars grenarna en mer central roll.

Hur kommer det att märkas?

– Arméchefen har ansvar för nästan allt i armén: produktion, insats, beredskap, bemanning och utveckling av materiel. Allt utom infrastruktur kan man säga. Det är ett helt annat jobb i dag än vad jag för sju år sedan tog över befä let för. En försvarsgrenschef i dag

har lika stora, eller faktiskt mer, befogenheter som i mitten av 1980-talet när de satt i försvars maktsledningen och var trestjär niga. Vi försöker nu, med stöd av Produktionsstaben, främst flytta över mandat till förbandsnivån och till garnisonscheferna. Nu fördelar vi ut makten och ansva ret för att få kortare beslutsvägar och för att kunna tillväxa snabb are mot de operativa kraven.

Krigsförbanden är i fokus, vilket de inte har varit på länge.

Vilka är fördelarna?

– Förhoppningsvis kommer det att bli naturligare att man i de allra flesta fall rapporterar till sin försvarsgrenschef eller stridskraftchef. Det gör att det blir tydligare styrning och lätt are att hålla ihop utvecklingen av krigsförbanden. Man ska få färre

hussar och ett större ansvar. Vi kommer att få tydligare lednings strukturer som är anpassade till de förhållanden som vi tyvärr befinner oss i idag. Tydlighet i led ningsstrukturen har alltid varit viktigt i krigshistorien. Har man inte det så brukar det vara främ sta orsaken till att man inte löser sina uppgifter. Armén är redo för mer och vi ser fram emot den fortsatta utvecklingen.

– Alla staber har anmält ett ökat behov av personal och det handlar om cirka 20 befattningar per försvarsgrensstab. Det är ett rekryteringsarbete som måste göras och vi kommer att skapa ytterligare rekryterings utrymme, säger Michael Cherinet och fort sätter.

– Försvarsgrensstaberna kommer inte att kunna växa hur fort som helst. Man skapar inte en erfaren officer genom en knapptryck ning i Prio. Dessutom behöver det finnas tillräckligt med lokaler också. Tillväxt kräver infrastruktur.

ÄVEN PÅ HÖGKVARTERET finns vakanser i dag, men enligt Cherinet tillsätts de inte i nuläget för att undvika konkurrens om arbetskraften med försvarsgrensstaber och förband. Att Sverige står inför ett Natomedlemskap kom mer också att påverka den nya ledningsorga nisationen, såväl personellt som organisato riskt. Införandeledningen för L 23 inväntar den analys som arbetsgruppen för ett kom mande Natomedlemskap just nu genomför.

– Vi utgår från att vi kommer bli medlem mar i Nato, antingen i år eller nästa år, vilket också är ett skäl till varför vi vill avvakta med kompetensförsörjning och flytt av personal. En del av våra kollegor kommer behöva åka till Bryssel för att bemanna Natohögkvarteret eller till andra staber inom Nato. Ett medlem skap kommer också påverka hur vi organise rar oss här hemma, säger Michael Cherinet.

ÄVEN PÅ FÖRBANDEN.

LÄGESKOLL: MARINEN

»Jag är långsiktigt positiv«

Marinchef konteramiral

Ewa Skoog Haslum:

Ewa Skoog Haslum säger att hon ser Ledning 23 som en naturlig följd av bildandet och utlokali seringen av försvarsgrenssta berna. För att få ut mer effekt av decentraliseringen behö

ver hon och övriga försvars grenschefskollegor få ökade befogenheter att själva fatta beslut och leda sina respektive organisationer.

– Jag tror att styrningen kom mer att bli tydligare. Det är lite för många nivåer i dag och ska vi kunna jobba snabbare behöver

Enligt de riskanalyser som genomförts inför införandet av L 23, säger Michael Cherinet att resultaten bland annat pekar på att pro blem kan uppstå om organisationen misslyckas med att prioritera när uppgifterna är många.

– Men vi har en nära dialog med försvarsgrensstaberna och det är viktigt att de flaggar för om de behöver hjälp, säger Michael Cherinet.

PLANERINGEN FÖR STEG två i L 23 har påbörjats och kommer att inten sifieras efter årsskiftet. Då handlar det bland annat om att genomföra en översyn av tidigare förändringar, bemanning, Natomedlemskapet samt besluta hur styrningen av skolor och förband inom ledningssys tem- och logistikområdena ska organiseras. L 23 berör i första hand Högkvarteret och försvarsgrensstaberna, men Michael Cherinet tror att det även kommer att göra avtryck ute på förbanden.

– Det är Högkvarteret som organiserar om, men vi hoppas att effek ten kommer att synas även på förbanden genom att även förbandsche ferna får större handlingsfrihet och möjlighet att planera och påverka sin verksamhet.

vi förenkla processerna och få ökat ansvar för personal, materiel och verksamheter, säger hon.

Men någon omedel bar verkan av den nya organisationen förväntar hon sig inte. Även om L 23 införs vid

årsskiftet räknar hon med att det kommer att dröja innan de förmodade positiva effekterna blir en

– Jag tror inte att det kom mer att bli perfekt direkt, det blir

»Vår kultur har påverkats av den eviga fredens era«

Generallöjtnant Michael Claesson blir chef för den nya Försvarsstaben. Han tror att det nya sättet att leda kommer innebära behov av kulturföränd ringar i organisationen och kräva mer ledarskap på alla nivåer.

V id årsskiftet slås Ledningsstaben (som leder Försvarsmaktens militärstrategiska inriktning och planering) och Produk tionsledningen (som bland annat ansvarar för utbildning och övning samt utveckling av materiel) på Högkvarteret samman och bildar Försvarsstaben. Chef blir generallöjtnant Michael Claesson, i dag chef för Insatsledningen samt införandeledare för L 23.

– Jag ser fram emot att få jobba med försvarsgrenscheferna och göra det jag kan för att leva som jag lär i konceptet bakom L 23 och att vara en del av Försvarsmaktens tillväxt och att ta Försvarsmakten in i Nato. Jag kommer att ha ansvar inför ÖB, vilket också är ett gemensamt ansvar tillsammans med försvarsgrenscheferna, säger Michael Claesson.

GRUNDEN FÖR FÖRÄNDRINGARNA är ÖB:s vilja att förenkla ledningsstruk turen och ge ökad rådighet och mandat åt försvarsgrensstaberna. Tyd ligare lednings- och lydnadsförhållanden och decentralisering av beslut leder förhoppningsvis till kortare ledtider och enklare ledning av för banden.

– Jag är medveten om hur vår kultur har påverkats av den eviga fre dens era. En tid som också präglades av resurssnålhet och av att ansvar flyttades uppåt enligt centralstyrningens principer. Vi lever tyvärr fortfarande för mycket kvar i den kulturen, och det kommer att krävas mycket ledarskap och ansvarstagande på alla nivåer för att verkligen implementera idén att trycka ut så mycket mandat och rådighet som möjligt till försvarsgrensnivån.

– Försvarsstaben ska vara den nivå som alltjämt omsätter de politiska uppdragen till militärt begripliga uppdrag och skapar förutsättningar för att de ska kunna genomföras så långt ut i kärnverksamheten som möjligt, förklarar Michael Claesson.

– Vi ska hålla på med myndighetsledning i byråkratisk formell mening och strategisk operativ ledning av myndighetens olika uppdrag,

både i krig och fred. Det är mitt femte general sjobb och jag har upplevt en hel del under den resan. Jag tror mig förstå vilka mandat man behöver ha på olika nivåer och vad man behö ver stöd med. Långa stabsfingrar är inte alltid det man önskar sig.

MICHAEL CLAESSON ÅTERKOMMER flera gånger till vikten av att förändra kulturer och arbetssätt för att lyckas med det nya sättet att leda.

– Uppdragsfilosofin är ett viktigt rättesnöre för att det här ska bli verklighet. Det är inte bara en sammanslagning av Leds och Prod, utan det handlar om en kulturförändring. En förändring där vi som representerar olika delar av stabsstrukturerna måste kunna mötas och bygga en ny kultur där vi ger ifrån oss mandat och har ett mindset där man skapar förutsättningar för kärnverksamheten samti digt som vi håller hög standard i relationen till våra uppdrag från regeringen.

Hur skapar man kulturförändringar?

– Genom ledarskap och att leva som man lär. Genom att visa i handling att vi menar det vi säger. Vi måste släppa centralstyrning. Vi mås te ha en kvalitativ och ständigt pågående dia log, där vi hjälper varandra att bli bättre och mer effektiva. Det är exakt de kraven som poli tiken och omvärldsutvecklingen ställer på oss, säger Michael Claesson.

Insatsstaben blir Operationsled

sällan en omorganisation. Men om vi orkar hålla i detta och fortsätta framåt tror jag verk ligen att det kommer att bli bra på sikt. Jag är långsiktigt posi tiv.

Innan försvarsgrenarna kan ta över det ansvar som den nya ledningsorganisationen innebär behöver försvarsgrensstaberna bemannas upp, menar marin chefen. En omfördelning av

befattningar mellan Högkvarte ret och försvarsgrensstaberna ser hon som nödvändig.

– Vi har i dag för många upp gifter och är för få som ska lösa dem. Jag är egentligen inte så nöjd med att vi inte får tillskott av personal från Högkvarteret redan nu, men jag har samtidigt förståelse för att förändring en behöver genomföras i steg. Vi måste ha tålamod med att

bemanna vår organisation.

– På vissa befattningar krävs det militär personal och på andra civil personal, fortsät ter hon. Vi försöker rekrytera civilt på de befattningar där det går. Rekryteringen går helt okej, men det är en lönefråga också och vi konkurrerar med alla andra på den öppna arbets marknaden. Det gör behållar perspektivet ännu viktigare.

Hur stora förändringar det blir för hennes egen organi sation i steg ett, har hon inte någon tydlig bild av ännu.

– Jag vet faktiskt inte hur många fler uppgifter vi kommer att få vid årsskiftet, men det blir nog några som har med beman ning och personal att göra. Men det är inte det som händer den 1 januari som är det viktigaste. Vi har en process framför oss.

DET ÄR INTE BARA EN SAMMANSLAGNING AV LEDS OCH PROD, UTAN DET HANDLAR OM EN KULTURFÖRÄNDRING.

ningen i den nya organisationen och kom mer strukturellt att skilja sig ganska lite från dagens organisation, berättar Michael Claes son.

– Det blir en klassisk Natoindelning med J1 till J9 i allt väsentligt. Sedan kommer det säkert att bli små justeringar inom ramen för det som nästa utredningssteg får visa hur vi ska gestalta.

Nuvarande chef för flygvapnet, generalma jor Carl-Johan Edström, ersätter Claesson och blir chef för den nya Operationsledningen.

– Min ambition är att chefen för Opera tionsledningen ska ha tydligare mandat och större handlingsutrymme, framför allt i genomförande av operationer men också i planeringen. Försvarsstaben ska även här bidra med förutsättningsskapande genom att ge planeringsdirektiv med tydliga mandat så att chefen har större autonomi under ÖB att genomföra operationer. Färre mellansteg och mindre krångel.

Försvarsstaben och L 23

Chefen för Försvarsvarsstaben beslutar: vilka besluts underlag som går till ÖB, taktiska ramvillkor och om uppdrag till försvarsgrensstabscheferna. Under För svarsstaben kommer det att finnas tre större enheter: en strategienhet, en genomförandeenhet och en stödenhet.

LÄGESKOLL: FLYGVAPNET

»Stärker möjligheten för oss att ta ansvar över resurserna«

Flygstabschef överste Dennis Hedström:

Vad kommer omstruktureringen att innebära för Flygstaben?

– Vi vet ännu inte riktigt. Men det vi förbereder är att vi som

försvarsgrensstab kommer kun na stödja chefen för flygvapnet på ett tydligare sätt i dennes mandat. Det är mycket positivt och vi ser fram emot detta. Vi ser också att transformationen är ett naturligt steg i att försvars

LEDNING 23

Steg 1. Träder i kraft den 1 januari 2023

Ledningsstaben och produktionsledningen avvecklas och ersätts med Försvarsstaben (FST).

Insatsledningen byter namn till Operationsledningen (OPL).

ƀ Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) får ett ökat ansvar för utformningen av För svarsmaktens förmågor inom sina funktioner.

Rikshemvärnsstaben tillkommer som en egen organi sationsenhet och placeras någonstans i Stockholms området, utanför Högkvarteret, och blir en självstän dig stab i likhet med försvarsgrensstaberna. Detta kräver dock beslut av riksdagen.

ƀ De försvarsmaktsgemensamma organisationsen heter som i dag produktionsleds direkt från produk tionsledningen kommer att ledas av Försvarsstaben under 2023 samtidigt som en ny framtida organise ring utreds inom steg 2 i L 23.

ƀ Den övergripande styrningen av Försvarsmakten förändras. Högkvarteret kommer att lägga en strategisk plan som sträcker sig tolv år framåt i tiden samt en genomförandeplan gentemot försvarsgrensstaberna på sex år.

Steg 2. Träder i kraft den 1 januari 2024

Målen för steg 2 utreds och analyseras för närvarande, men följande delar kan komma att ingå:

ƀ Fortsatt översyn av Högkvarterets organisation, nu även omfattande Operationsledningen och krigsorga nisationen.

ƀ Analys av försörjningsbarhet och personalförsörjning. Högkvarterets personalramar kommer att behöva minska till förmån för försvarsgrensstaber och andra enheter inom Försvarsmakten.

ƀ Ny organisering för ledning av skolor samt av förban den inom ledningssystem- och logistikområdena. Den grundläggande principen är att inga organisationsen heter ska produktionsledas direkt från Högkvarteret.

ƀ Införliva ett kommande Natomedlemskap i planering av ledningsorganisation och bemanning.

grenarna får ett ökat mandat och ansvar. Det stärker möjligheten för oss att ta ansvar över resur serna på ett tydligare sätt. Vi ska utifrån det förvalta det nya ansvaret och mandatet gente mot flygvapnet och våra organi sationsenheter.

Vilka är fördelarna med L 23?

– En stor fördel är att vi har en möjlighet att skapa en tyd

ligare relation med Försvars staben. Det kommer innebära en tydlighet i dialogen, både i vad som förväntas av oss från Försvarsstaben och de av oss när det kommer till styrning och uppföljning. L 23 är ett steg i rätt riktning. Försvarsgrenscheferna kommer ta sitt ansvar inom man daten för att inrikta flygvapnet, eftersom det är där verkansför banden finns och där som verkan

»Vi tror att L 23 är rätt väg att gå«

Officersförbundet är positivt inställd till den nya ledningsorganisationen inom Försvarsmakten med beslutsfattande längre ut i organisationen.

Att öka försvarsgrensstabernas handlingsutrymme och flyt ta beslutsfattande från Högkvarteret ut i organisationen, är något som Officersförbundet ställer sig bakom. Den nya led ningsorganisationen förväntas bli enklare och mer flexibel än den nu rådande, och också leda till en effektivare organi sation.

– L 23 handlar om att leda genom uppdragstaktik där ansvar och mandat för hur uppgifterna ska lösas flyttas från central nivå HKV ut till försvarsgrensstaberna. Vi tror att L 23 är rätt väg att gå, säger Lars-Johan Nordlund, ombudsman på Officersförbundet och förbundets represen tant i L 23-arbetet.

DEN STORA UTMANINGEN när den nya organisationen införs vid årsskiftet blir, enligt Lars-Johan Nordlund, kompetens- och personalförsörjning en. Framför allt förväntar sig förbundet utmaningar vid tillsättandet av de befattningar som kräver militär kompetens mot bakgrund av till gången på officerare.

– Vi har det försämrade omvärldsläget, en forcerad tillväxt och så Nato. Att då också bemanna en försvarsstab, en rikshemvärnsstab och förstärka försvarsgrenarna blir så klart en utmaning.

Också Högkvarterets skyddsorganisation följer införandet av L 23. Joa kim Sundin är biträdande huvudskyddsombud i Försvarsmakten.

– Vi är positiva till det som nu sker och jag är nöjd med vårt deltagan de i processen. Det vi ser kan bli ett problem är personalförsörjningen, men Försvarsmakten är själv mycket medveten om det och har inställ ningen att det inte går att genomföra den nya organisationen fortare än personalförsörjningen medger. Sedan får vi se vad som framkommer när vi gör vår utvärdering av den nya organisationen nästa år, men i det

sker. När vi får ett tydli gare mandat så kommer cheferna för verkansde larna att kunna han tera sitt

ansvar på ett annat sätt också.

Hur ser personalläget ut för att lösa arbetsuppgifterna som till kommer efter årsskiftet?

– Det får tiden utvisa när FM Arbo (Försvarsmaktens arbets ordning, reds.anm) blir satt. Den är ute på remiss nu. Beman ningen av Flygstaben är ännu inte är klar. Vi har lämnat in ett förslag utifrån våra förväntade

här skedet är jag lugn med hur Försvarsmakten hanterar frågan.

LARS-JOHAN NORDLUND BERÄTTAR att Officers förbundet i nästa steg i införandet av L 23 kommer att fokusera på framför allt två frågor: personalförsörjning och ledningsmetodik.

– Dessa är två centrala områden för att upp nå den långsiktiga målsättningen med refor men L 23. Ledningsmetodiken är kopplad till Natofrågan. Sverige är i mångt och mycket redan anpassat till Nato i det stora, men inte i detaljer och det måste vi reda ut nu. Natomed lemskapet kommer också innebära effektivise ringar på ledningsnivå som kan komma att påverka personalförsörjningen.

Officersförbundets ombudsman, Lars–Johan Nordlund, säger att för bundet i nästa steg av L 23 kommer fokusera på personalförsörjning och ledningsmetodik.

nya mandat och ansvarsområ den. När FM Arbo är fastställd och bemanningen av Försvars staben är klar kan vi vidta åtgärder. Uppgifter kommer att delegeras till oss, bland annat inom HR- och infraområdet. Där har vi ett behov av att växa på personalsidan. Hur vi löser det, om det blir en intern fördelning inom flygvapnet, äskar om fler rader eller om vi får rader i och

med etableringen av försvars grensstaben har vi inte svar på i nuläget. Att vi får mandat och ansvar för fler arbetsuppgif ter kan förhoppningsvis också underlätta för att vi kan ta bort strukturer och arbetssätt som i dag inte är effektiva. Nu när får vi hela mandatet det blir lättare än att behöva synkronisera både inom Flygvapnet och till högre chef.

ƀ Skisser över delar av Hög kvarterets organisation i dag och efter den 1 januari. En stor förändring vid årsskiftet är sammanslagningen av Leds ningsstaben och Produktions ledningen som tillsammans bildar Försvarsstaben. Riks hemvärnsstaben blir troligen en egen organisationsenhet jämställd med övriga försvarsgrensstaber.

HÖGKVARTERET b 2022

LEDNINGSSTABEN

PRODUKTIONSLEDNINGENMILITÄRA UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSTJÄNSTEN INSATSLEDNINGEN

ÖVERBEFÄLHAVAREN MILITÄRREGIONER ARMÉCHEF MARINCHEF FLYGVAPENCHEF

»L 23 kommer innebära stora förändringar för hemvärnet« Rikshemvärnsavdelning ens chef, överste Peter Öberg:

Ledning 23 kommer att innebä ra stora förändringar för hem värnet. Produktionsledningens Rikshemvärnsavdelning och de

delar i Högkvarteret som tidigare hanterat de frivilliga försvarsor ganisationerna bildar tillsammans den nya Rikshemvärnsstaben som blir ett självständigt förband på samma sätt som Arméstaben, Marinstaben och Flygstaben. Där igenom får Rikshemvärnsstaben

en starkare och mer självständig ställning.

– Vi är mycket positiva till detta och ser bara fördelar, säger Peter Öberg. Det tydliggör vårt ansvar och vår roll och det blir enklare att styra och leda när vår orga nisation följder samma struktur som försvarsgrenstaberna. I dag behövs det alltid göras speciallös ningar när det kommer till oss.

För att Rikshemvärnsstaben

ska kunna bli en självständig stab med placering utanför Högkvar teret krävs ett riksdagsbeslut. Om något sådant kommer att fattas innan årsskiftet, när L 23 träder i kraft, är oklart.

– En försening är hanterbar. Då får vi laga efter läge. Om riksda gen däremot skulle säga nej behö ver vi analysera vad det är de upp lever som ett problem och tänka nytt, säger Peter Öberg.

UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSTJÄNSTEN

ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSSTABEN

ARMÉSTABEN

MARINSTABEN RIKSHEMVÄRNSSTABEN

När L 23 införs kom mer den nya Riks hemvärnsstaben att utökas, från dagens 27 befattningar till 65 befattningar.

Peter Öberg säger att det är en väl avvägd per sonalstyrka,

men att rekryteringen blir en

– På den civila sidan ser det jättebra ut, men på officerssidan är det mer bekymmersamt.

Det är brist på majorer, över stelöjtnanter och förval tare, och där

har vi samma problem som övriga försvarsgrensstaber. Vi har heller ingen egen grundrekrytering och är därför beroende av att armén, marinen och flygvapnet avkastar till oss. Det gäller också våra hem värnssoldater.

Hemvärnets krigsorganisation är cirka 25 000 individer, med en uppfyllnad på drygt 20 000 indi vider. Antalet hemvärnssoldater

är dock på väg upp efter anstorm ningen av ansökningar i våras som följde i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina.

– Under första kvartalet i år hade vi över 25 000 nya ansök ningar och vi kommer ha en upp fyllnadsgrad på mellan 24 000 och 25 000 soldater senast i bör jan av nästa år.

Mötet: David Bergman

»Det pratas för lite om döden i Försvarsmakten.«

Trots att den militära professionens huvuduppgift ytterst är väpnad strid talas det för lite om döden i Försvarsmakten. Det menar major David Bergman , doktor i psykologi. Nu kom mer han ut med en bok om konsten att döda.

text: Anna-Maria Stawreberg foto: Margareta Bloom Sandebäck

Förmodligen förvånades omgivningen där hemma i Kalix av David Bergmans yrkesval. Den unge David hade planer på att läsa till psykolog, men värnplikten kom emellan och satte allt på ända.

– Både min far och min farfar hade vapenvägrat av religiösa skäl. Så nog väckte mitt yrkesval en viss uppmärksamhet, konsta terar David.

Vi sitter i nedsuttna och bekväma fåtöljer i officersmässen på Försvarshögskolan. Väggarna pryds av pampiga oljemålningar i guldra mar. David Bergman forskar kring soldaters upplevelser under extrem stress och har precis släppt Stridens psykologi – konsten att döda och att överleva. Det är hans första fackbok och en bok som han har jobbat länge med.

– Det finns jättemycket skrivet om krig, men då handlar det ofta bara om personliga berättelser. Det finns ytterst få böcker som hjälper sol

dater som verkat i extrema situationer att gå vidare. Och det fanns inte heller någon bok som på djupet beskriver de utmanande situa tioner soldater ofta verkar i.

DET VAR UNDER värnplikten i Boden som David insåg att Försvarsmakten var något som lock ade honom och han bestämde sig för att bli reservofficer.

– Problemet var att just då gick det ingen reservofficersutbildning. I stället föreslog mitt befäl att jag skulle söka till officersutbildning en, säger David.

Han sökte, blev antagen och flyttade de 65 milen från Kalix till officersutbildningen i sin nya hemstad Östersund. Det var också här som han började ta sina första trevande steg mot vad han kallar en ”akademiskt förankrad officersutbildning”. Under officersutbildning en började han läsa sin första psykologikurs på högskolan.

– Jag såg att psykologi A gick som kvällskurs på Mitthögskolan på helfart, anmälde mig och märkte att det var superintressant.

När den första terminens psykologistudier var avklarad fortsatte han att läsa av bara far ten, och det blev både psykologi B och C. Stu dierna resulterade så småningom också i dok torandstudier i samma ämne, vilket innebär att David Bergman alltså inte bara är officer, han är även doktor i psykologi och disputerad vid Stockholms universitet.

– Det var så pass intressant att jag definitivt skulle ha läst de kurserna även på min fritid. Jag har ju faktiskt doktorerat på det mest spän nande ämnet i världen.

Läslusten har följt med David genom livet, och även efter det att han blev färdig officer 2001, har han dubbelläst. Förutom psykologin har det blivit litteraturvetenskap och en kurs i kreativt skrivande vid Umeå universitet.

– Jag hade med mig ett första utkast till det som så småningom skulle komma att bli min första skönlitterära bok, 36 timmar, men språ ket var långt ifrån färdigt, säger David.

Sedan dess har det blivit ytterligare två skönlitterära böcker, 6 dagaroch Kodnamn Aurora.

DAVID HAR ALLTID älskat att både skriva och läsa, och återkommer med jämna mellanrum under vårt samtal till sin kärlek till böcker i allmänhet och skönlitteratur i synnerhet. Han konstaterar att skönlitteratur hjälper en människa att förstå omvärlden, och berättar att det hemma i Enköping är ganska trångt i bokhyllorna.

– Jag har skrivit sedan jag var tonåring. I

Genom att läsa skönlitteratur lär man sig förstå sin omvärld, hävdar David Bergman, som all tid har flera böcker på gång.

högstadiet vann jag ett pris i en novelltävling och insåg hur roligt det var att skriva.

David åkte till Bosnien 2005–2006 och passade på att skriva sin magisteruppsats i psykologi samtidigt som han tjänstgjorde där.

2006 fick David, tillsammans med en grupp andra, i uppdrag att starta Psyopsförbandet i Enköping med experter både inom kom munikation, psykologi, sociologi och antropologi och marknadsfö ring.

– Det var ett helt nytt område för Försvarsmakten, och jag kom till ett tomt kontor med en trasig telefon och med ett uppdrag att bygga upp ett helt nytt förband, säger David.

Under den här perioden blev han också chef för den första svens ka psyopsgruppen i Afghanistan. Det var också här som tankarna kring att det behövdes en bok om stridspsykologi föddes.

– När jag kom tillbaka efter Afghanistan märkte jag att det fanns behov av att prata om det vi lämnat, bland annat i form av döda och skadade människor, säger han och fortsätter:

– Det var svårt att förklara även för vissa kollegor hemma i Enkö ping om vad våra förband mötte. Många hade nog en nostalgisk bild av den svenske fredsbevararen som står i basker blå, lugnt lutad mot en palm i solnedgång och bringar fred och samförstånd med sin blotta närvaro och moraliskt överlägsna värderingar.

DET FINNS JÄTTEMYCKET

MEN DÅ

EFTER TIDEN I Afghanistan fortsatte David att fundera på vad det faktiskt innebär att döda. Det är också till Afghanistan och till en direkt strids situation som David tar läsaren i inledningen av "Stridens psykologi". I boken konstaterar han att det visserligen är sant att vi har en innebo ende barriär mot att ta liv, men också att den enkla handlingen som det innebär att avfyra sitt vapen mot en fiende ger en känsla av kontroll.

– Jag får ofta frågan om huruvida alla kan döda. Det enkla svaret är ja. Alla kan döda. Konsten är att göra det på rätt sätt, utan att det får livslånga konsekvenser.

Han tycker att det talas alldeles för lite om döden i Försvarsmakten.

– Att döda är en del av en soldats yttersta uppdrag. Så är det bara. Men det pratar vi inte om. Och jag är inte bara övertygad om att svenska soldater i utlandstjänst har dödat, jag vet att så är fallet.

David Bergman

Ålder: 43 år.

Bor: I Enköping.

Familj: Ensamstående pappa till två barn, 8 och 10 år.

Gör: Officer och doktor i psykologi. Verksam vid Försvarshögskolan.

Fritid: Hoppar fallskärm på sportnivå, läser massor och skriver böcker. Studerar ofta vid sidan av jobbet.

Han tar Försvarsmaktens tidigare rekry teringskampanjer som exempel. Kampanjer med ett gott syfte med fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare, men där man inte låt sas om den del av uppdraget som har med den militära professionens kärna att göra – att utö va väpnat våld.

– De tydligaste exemplen på de här kam panjerna såg vi mellan 2015 och 2020 när man inte ens visade vapen på bild, säger han och fortsätter:

– Men faktum är att alla kan döda. Och om du är förberedd på det, om du har lärt dig vad det innebär att döda under din utbildning, då påverkas du relativt lite av det.

Han konstaterar att Försvarsmakten anställ da behöver prata om detta och förberedas på vad det innebär.

– Men om till och med ledande försvarspo litiker tar avstånd från det faktum att svenska soldater har dödat under sin utlandstjänstgöring då blir det pro

blem. Det hände bland annat 2014 när vänster partisten Torbjörn Björlund kallade upp ÖB till försvarsutskottet efter att Dagens Nyheter publicerat uppgifter om att svenska soldater dödat milismän under strider i Afghanistan, säger David.

Kunskap och förståelse för vad militär per sonal gör i väpnade konflikter, och vad dessa soldater tvingas göra, är viktigt: – När en veteran kommer hem från utlands tjänstgöring och har med sig traumatiska upp levelser, då behöver han eller hon mötas av förståelse. Inte av fördömande.

ATT INTE PRATA om död och dödande får kon sekvenser, menar David. Han konstaterar att det pratas på ett abstrakt sätt om döden och att döda i Försvarsmakten, trots att det är en central del av det militära yrket. Inom myn digheten används i stället ofta ett sanerande språk för att ta bort laddningen. Fienden ned kämpas, inte dödas. En soldat skjuter inte en annan människa, utan ett objekt. Och det i sig behöver inte vara fel. Men David tror att det leder till en byråkratisering och ett avstånd. Han efterlyser därför ett samtal kring döden. För företeelser som man inte pratar om riske rar att bli luddiga gråzoner. I en gråzon kan också tankar kring etik och moral försvinna.

Det är i dessa gråzoner som soldater går över gränsen och begår krigsbrott.

– Vi måste helt enkelt bli mer förberedda på att döda. När jag fick förmånen att tillsammans med Magna Robertsson (universitetslektor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, reds anm) vara redaktör för boken Vägar till militär etik fick jag skriva ett kapitel om just detta.

Han berättar att det finns några faktorer som gör att risken för att gå över gränsen minskar. Ett tydligt och bra ledarskap är en förutsättning, precis som selektion och utbildning.

– Gruppsammanhållningen och kamratstödet spelar stor roll, en av soldatens största rädslor är social ute slutning, och det gäller även under strid. Men också tid för återhämtning är viktigt, stridsutmattning gör att omdömet sviktar. Sedan spelar naturligtvis kontexten stor roll. Står du där i en skog långt hemifrån och får ordern, vad har du då för konkreta alternativ?

Han har länge efterlyst systematiska samtal och rea listiska övningar om döden under militärutbildningen. Allt för att soldater ska förberedas, och förutom att lära sig döda, också kunna hantera det faktum att de dödat i tjänsten.

– Det handlar om allt från att göra bårhusbesök till att göra våra övningar så realistiska som möjligt med sminkade skademarkörer och liknande, säger David Bergman.

DAVID SKREV BLOGGINLÄGG om ämnet hos Kungliga Krigsvetenskap sakademien. Blogginläggen utvecklades till akademiska artiklar och han märkte att inläggen och artiklarna väckte stor uppmärksamhet på sociala medier. Snart satt han där med stommen till en bok.

– Jag ville skriva en bok som var ett mellanting mellan vetenskap liga tegelstenar och mer lättlästa inlägg.

Stridens psykologi – konsten att döda och överleva har nyss lämnat tryckeriet när vi ses. David är lättad över mottagandet som boken fått, och berättar att han är positivt överraskad över hur många utanför organisationen som visat intresse för ämnet.

– Det är tydligt att omvärldsläget gjort att många funderar både runt onda handlingar och krigsbrott. Putin är tyvärr den bäste marknadsföraren jag kunnat få.

Inriktningen framåt är att boken ska användas som kurslitteratur i officersutbildningarna.

– Vi har använt en förhandsutgåva till Officersprogrammets ledarskapskurs under våren och planen är att använda den slutliga versionen. Sedan hoppas jag självklart att den ska kunna erbjuda fördjupning för vem som helst bland olika grupper av yrkesfolk som på ett eller annat sätt berörs av ämnet.

David har länge dubbelläst vid sidan om tjänsterna på Försvars högskolan och Ledningsstaben på Högkvarteret. Men för närvaran de varken studerar han eller skriver på någon bok.

– Det känns tomt. Just nu sneglar jag på en etnografisk forsknings kurs.

Å andra sidan har han att göra. Han är ensamstående pappa till två barn. Den fritid han har ägnar han, förutom läsning, åt sin stora hobby fallskärmshoppning. Förra året vann han SM-silver i fall skärsmhoppning.

– Jag blir en bättre människa när jag får hoppa. Så är det bara.

Vem lär vem under en dubbelsidig övning?

Dubbelsidiga övningar kan vara ett fantastiskt verktyg för lärande och har goda förutsättningar att skapa viktiga beteenden. Men som övningar ofta hanteras i dag, där övningsformen genererar en tävlingssituation med en förlorare och en vinnare som ska koras, riskerar man att lära in felaktiga beteenden som saknar relevans i en verklig krigssituation.

ad lär vi oss på våra övning ar? Är det verkligen det vi tror att vi lär oss när vi övar våra förband och använder dubbelsidiga övningar för att utveckla vår förmåga till strid? Eller är det något helt annat? Denna artikel är ett ”snap-shot” från forsk ning om hur svenska markförband övar. För svarsmakter runt om i världen använder sig av dubbelsidiga övningar, något som enligt Martin van Crevalds bok – Wargames – har en lång historia. Dubbelsidiga övningar kan spåras tillbaka till långt innan 1600-talet, men dagens moderna övningar introduce rades i början på åttiotalet när simulatorer kunde monteras på övningsdeltagarna. Ett syfte som framkommer i van Crevalds bok är att dubbelsidiga övningar ska förbereda soldater och officerare för krig. Dubbelsidiga övningar är den enda existerande formen där förband kan möta och uppleva osäker het i stor skala. Det finns en tro på att dagens övningar är verklighetsliknade simuleringar, ett pedagogiskt verktyg som sätter lärandet i fokus. Men det finns en risk att det uppstår en

motsättning mellan att vinna och att lära; det är två olika logiker som krockar - göra och reflektera.

Invävt i designen finns det en dysfunk tionalitet med flera välkända problem med dubbelsida övningar som: 1) Avsaknaden av autentisitet vilket bidrar till ett felaktigt lärande. 2) Deltagare blir mer intresserade av att vinna övningen än att lära sig utföra det militära arbetet. 3) Svårigheten med att efterlikna stressen som finns i en autentisk situa tion. 4) Deltagare begrän sas av övningsregler som inte finns i en verklig situ ation. Sammantaget kan detta leda till inbyggda snedvridningar och fel aktiga lärandesituationer med dubbelsidiga övningar.

» NÄR BEGÄRET ’VINNA’

interaktioner är enklare att genomföra autentiskt. Exempelvis är det enkelt att öva på att byta en glödlampa i ett kontor, jag kan kontrollera och genomföra alla momen ten autentiskt. Genom att tillföra abstrakta uppgifter med många interaktioner är det betydligt svårare att bibehålla autenticis men, som vid en ledningsövning där flera aktörer är spelade. Scenariot är fiktivt för att efterlikna verkligheten och flera aktörer spelas av övningsledningen, till exempel polisen eller representanten från Läns styrelsen som spelas av övningsledningen utan erfarenhet från den autentiska verk samheten. Trots att alla gör sitt bästa för att efterlikna en verklig situation är övningen en förenkling av situationen som persona len ska förbereda sig inför. Differensen mel lan en autentisk situation och övningsför hållandet riskerar att skapa ett oönskat och snedvridet lärande för deltagande personal. Rutiner och regler utvärderas på felaktiga premisser vilket leder till att erfarenhet erna som övningen ska pade förlorar sitt värde.

TILLFÖRS ÖVNINGEN ÖKAR RISKEN FÖR ATT FELAKTIGA METODER ANVÄNDS FÖR ATT NÅ ÖVNINGSFRAMGÅNGAR

För att visualisera övningsproblematiken skapade vi en konceptuell modell över hur verkliga förhållanden och övningsförhållan de skapar inlärningsproblem.

Figur 1. Övningens svårighetsgrad En övning med konkreta uppgifter och få

När begäret ”vinna” till förs övningen ökar risken för att felaktiga metoder används för att nå övnings framgångar. Jag har identi fierat fyra olika situationer som kan uppstå för att tillfredsställa begä ret att vinna övningen: 1) Blå sida går utan för övningsområdet för att få taktiska förde lar. 2) Röd sida tar med extra utrustning för att få taktiska fördelar. 3) Förbandsinstruk tör hjälper röd sida att få en taktisk fördel. 4) Övningsledningen intervenerar för att stoppa en rörelse för röd sida för att undvi ka en ofördelaktig situation.

FEL BETEENDE

ÖVNINGSFÖRHÅLLANDEN

Figur 2. Blå sida går utanför övningsområdet för att få taktiska fördelar För att nå taktiska fördelar kan en sida välja att gå utanför övningsområdet. Det kan ini tialt verka som en listig manöver (krigslist). Samtidigt skapar rörelsen en orättvis lärsi tuation när en part följer övningsbestäm melserna och en annan part väljer att avvika från dem. De metoder och rutiner som inte fungerar i den ojämnbördiga situationen ris kerar att omarbetas på felaktiga grunder. Om krigslisten belönas av övningsledning sänder det också signaler till övriga deltagare att det är något positivt och accepterat att bryta mot övningsbestämmelserna.

Figur 3. Röd sida tar med extra utrustning för att få taktiska fördelar Ett annat exempel är när en sida väljer att ta med sig materiel som inte ingår i förband, som exempelvis extra fordon, elverk eller reservdelar. Enheten får en annan förmåga och tillskansar sig erfarenheter som inte är giltiga i en autentisk situation (samtidigt som, kanske?) erfarenheterna riskerar att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Men vad är erfarenheterna värda?

Figur 4. Förbandsinstruktör hjälper röd sida att få en taktisk fördel Ytterligare ett sätt att tillskansa sig en taktisk

fördel är genom förbandsinstruktörerna. En part får information om den andra partens position genom exempelvis det digitala upp följningssystemet. Informationen kan även spridas genom ledande frågor. Ska du verkli gen vara här? Ska stridsställningen vara riktad åt det här hållet när fienden kommer därifrån? Förbandsinstruktörerna intervenerar i verk samheten och skapar orättvisa förutsättningar. Samtidigt försvåras lärandet av vilka metoder och rutiner som fungerar och vilka som inte fungerar. Vilka erfarenheter kan förbanden ta med sig hem efter övningen?

Figur 5. Övningsledningen intervenerar för att stoppa en rörelse för röd sida för att und vika en ofördelaktig situation Slutligen kan övningsledningen intervenera i övningen när en sida blir för aggressiv eller får för stora framgångar. Det kan ske genom att övningsledningen spelar in en minering som inte existerat tidigare. Dels tar övningsled ningen ett arbetsmiljöansvar för det som sker i den aktuella rörelsen, samtidigt som lärandet omintetgörs. Den planering och kommunika tion som eventuellt kunde fallera förblir intakt och bristerna förblir okända för enheten.

UTÖVER EXEMPLEN FINNS det alltid en risk att deltagare utför olika manipulationer av simu latorerna för att nå taktiska fördelar. Det kan ske till exempel genom att montera utrustningen slarvigt eller

Analys: Övning och lärande

medveten nedsmutsning av prismor. Det bak omliggande syftet kan vara att förskansa sig själv fördelar i syfte att vinna striden. Läran det blir underordnat fixeringen på att vinna.

En dubbelsidig övning består av minst två deltagande parter, röd sida och blå sida. Utö ver deltagarna finns en övningsledning som är delaktig i övningen. Den lärandesituation som uppstår under den dubbelsidiga övning en består av många interaktioner. Röd och blå sida turas om att vara varandras lärare och elev. Blå sidas agerande ska utbilda röd sida i hur striden ska genomföras och tvärtom. Samtidigt är både blå och röd sida lärare för övningsledning och tvärtom.

Figur 6. Lärandeinteraktioner under en dubbelsidig övning Figur 6 illustrera hur olika interaktioner påverkar de olika parternas lärandemiljö under en dubbelsidig övning. Röd och blå sida är varandras lärare när de interagerar med varandra. När en enhet deltar i en dub belsidig övning har alla deltagare ett ansvar att utbilda motparten för att vi som helhet ska bli bättre. Samtidigt är övningsledningen lärare och elev i den dubbelsidiga övningen, övningsledningens interventioner blir lärtill fällen för deltagarna och reaktionerna blir lärtillfällen för övningsledningen.

UTFORMNINGEN AV ÖVNINGEN stimulerar begäret att vinna vilket möjliggörs av simulatorerna. Övningsutformningen skapar två konfliktan de motiv, vinna och lära. När simulatorerna används i övningen tillförs ett värde till, att lösa uppgiften. Värdet blir möjlighetsskapan de för olika initiativ och handlingar. Kombi nationen gör det möjligt för deltagarna att omsätta abstrakta tankar till konkreta åtgär der. Det som blir viktigt är övningsresultatet, vem blev övningens vinnare och för lorare. Genom att kartlägga övningen med hjälp av aktivi tetsteori kan motsättningarna förstås. Övningsresultatet for mar aktiviteterna som ingår i övningen och verktyg, regler och befattningar som inte stödjer skapan det av övningsresultatet upplevs hindrande. Motiven vinna och lära samverkar med simu latorerna när de används i tävlingsformen (dubbelsidig övning). För att neutralisera hin drande aktiviteter använder övningsdeltagare frasen ”kriget krav”. Genom att rättfärdiga beslut med ”krigets krav” kan fokus ändras från misstaget eller säkerhetsbristen till den egenkonstruerade livsnödvändigheten. Fra sen ”krigets krav” kan även indikera att solda

ter och officerare hamnat i ”gamer mode”, ett tillstånd där deltagande personal lever sig in i övning vilket medför att det fiktiva scenariot blir viktigare än världen utanför scenariot; ”Varför är du här och inspekterar säkerhet när det är krig?”. Men det kan även innebära att deltagare hamnar i handgemäng med motpar ten för att uppnå den taktiska övningsuppgif ten. När deltagarna blir överraskade i scenari ot agerar de utefter inlärda handlingslogiker.

» OFFICERARE SÄGER OFTA ATT DE VILL ÖVA REALISTISKT MEN VID STÖRRE DUBBELSIDIGA ÖVNINGAR VERKAR DE INTE VILJA HA AUTENTICISM. «

Den dubbelsidiga övningen är ett fantas tiskt lärandeverktyg och följer till del den vetenskapliga forskningen bakom interven tioner. Övningen har alla förutsättningar att skapa beteenden som är viktiga och goda. Det ställer också krav på oss att introducera rätt förutsättningar i övningen och premiera de åtgärder som leder fram till det vi efterfrågar. Officerare säger ofta att de vill öva realistiskt men vid större dubbelsidiga övningar verkar de inte vilja ha autenticism. Vissa områden exkluderas och genomförs innan övningen, de tonas ner eller genomförs inte alls som till exempel arbets miljö, elsäkerhet, brandsäkerhet, logistik, indirekt eld, markägarkontakter, miljö, per sonalhantering, vakanser med mera. Vilket lärande skapas av att förband lär sig manöv rera och strida i en icke autentisk situation?

Det medför en stor risk för deltagande enhe

ter. När den autentiska stridssituationen upp står vet vi inte om våra taktiska kunskaper är tillämpbara. Att lära om något som blivit fel är ofta en svår och tidskrävande process. Våra kunskaper som skapats genom flera år av återkommande övningar kommer inte vara möjliga att radera eller förändra med en kort kurs innan den verkliga striden. Förmågan att reflektera över vad vi gör under övningar blir viktig först när vi är medvetna om vad det är för kunskap och beteende vi vill skapa.

Utifrån mina observationer finns det en funktion som i dag har bäst förutsättningar för ett autentiskt lärande, nämligen övnings ledningen. Genom planeringen och genom förandet av övningen kan övningsledningen om den reflekterar över vad de har genom fört, skapa goda möjligheter till lärande. Men det goda lärandet som finns borde inte kastas bort på övningsledning utan istället omhän dertas av en autentisk stab, till exempel en stridskrafts- eller brigadstab. Övningsled ningen skulle kunna ersättas med en auten tisk stab som genomför planeringen och sedan följer upp hur planen fak tiskt utfördes av övningsdeltagarna.

MARTIN SCHÜLER

är major och disputerade nyligen med en avhandling om säkerhetsklimat och lärande i Försvarsmakten.

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och le ve re ra r s ystem o ch kompe te ns inom område na :

Transpor tfordon Bärgningsfordon

Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning

F OR C E PR O T E CT I O N I S O U R M I S S I ON

Ar tilleri- och granatkastarammunition Stridsvagnsammunition

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör och levererar system och kompetens inom områdena: Transpor tfordon Bärgningsfordon

Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon Indirekta eldsystem Ledning och samband

Reparations- och underhållsfordon Stridsutrustning Ar tilleri- och granatkastarammunition Stridsvagnsammunition Specialammunition Stridsvagnar och stridsfordon Indirekta eldsystem Ledning och samband Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

Simulering och träningsutrustning Logistiklösningar

För mer information: www.rheinmetall-defence.com

För mer information: www.rheinmetall-defence com

tilleri- och

F OR C E PR O T E CT I O N I S O U R M I S S I ON .

Rheinmetall Defence är en komplett leverantör

e ve re ra r s ystem o ch kompe te ns inom område n Transpor tfordon Bärgningsfordon

och underhållsfordon

OR C E PR O T E CT I O N I S O U R M I S S I ON

Ibland krävs det mer. Då kan det vara dig vi behöver.

För att tillhöra specialförbanden krävs vilja. Viljan att anta en stor utmaning. Du ska vara beredd på att inställa dig med kort varsel. Du ska klara av att lösa komplexa uppgifter i högriskmiljöer som är stressiga, även för den mest stresstålige. Du behöver veta att du, trots att du gör en stor och viktig insats, aldrig kan berätta för någon vad jobbet hos oss innebär.

Hos oss gör du stor skillnad genom att märkas så lite som möjligt.

Är du beredd att ge allt när situationen kräver mer? Då kan det vara dig specialförbanden behöver.

Låter det här som ett jobb för dig?

Läs mer och ansök på jobb.forsvarsmakten.se/specialforbanden

Slutstycket

Krigsarkivet

Bestraffning

Det är inte acceptabelt att värnpliktiga utsätts för olagliga bestraffningar under sin värnpliktstjänstgöring. Men om det ändå behövde ske och året var 1985 kunde vedhuggning vara en sådan bestraffning. Foto: Ulf Palm

»Arbetsgivaren måste sluta vara kaxig«

En arbetsplats där specialistofficeren och officeren har mycket ansvar för personal och materiel som i den civila världen hade resulterat i ett antal fler tusenlappar i löne kuvertet.

NÄR JAG SKRIVER att arbetsgivaren måste sluta vara kaxig så menar jag det bokstav ligt. Det är exempelvis kaxigt att till en nyanställd specialistofficer som har tjatat på sin närmaste chef i tre, fyra veckor om att få veta sin lön är till slut svara: ”Du får 19 900 kronor och det ska du vara nöjd med!”. Det är ett kaxigt svar. För tydlighet ens skull ska sägas att detta exempel ligger flera år tillbaka i tiden då löneläget var läg re än i dag, men det tjänar ändå väl som ett exempel.

Försvarsmakten måste lyssna bättre på sina medarbetare om vad de vill. Alla kan inte och ska inte få allt, men det går att mötas en bit på vägen och främsta linjens chefer har ofta värdefulla åsikter.

"Försvarsmakten stäl ler höga krav på sina medarbetare och ska med all rätt göra så. Men om arbetsgivaren ställer krav, då måste den också bry sig om personalen. Jag hävdar att så inte är fallet i den utsträckningen som krävs", skriver insän darskribenten "Fanjun karen".

q ATT TJÄNSTGÖRA I Försvarsmakten är spe ciellt. Det är inte många arbetsplatser där arbetstagaren förväntas åka från sin familj och sina vänner på övningar som sträcker sig över flera dagar, eller som vid insatser utom lands, i flera månader där du dessutom åker till farliga platser. Det är inte alla arbetsplatser där interna utbildningar bedrivs under hårda fysiska och mentala påfrestningar för att belö nas med ett tygmärke snarare än någon eko nomisk gratifikation.

Det är en speciell arbetsplats där arbetstaga ren kan få en ny uppgift på andra sidan landet i flera månader för att lösa en kommendering förbandet har fått.

» Ett exempel på kaxighet är omgaloneringen som arbetsgivaren tvingar igenom i en era då Försvarsmakten genomgår en av sina största förändringar på tiotals år. «

Det är främsta linjens chefer som upp lever verksamhetens utmaningar och friktioner, antagligen mer än andra chefer och det är med sina plutoner och kompani er de handgripligen löser ut de uppgifter som beslutats på högsta nivå. Ofta under tidspress, med bristfällig information och materiel. Det är med andra ord främsta lin jens chefer som kan säga hur verksamheten går, vad som fungerar och hur truppen fak tiskt mår.

Ett annat exempel på kaxighet är omga loneringen som arbetsgivaren tvingar ige nom i en era då Försvarsmakten genomgår en av sina största förändringar på tiotals år. Det är kaxigt att tvinga sin lojala personal att byta kategori mot sin vilja efter decennier i tjänst. En enklare lös ning hade kunnat vara att de fortsätter att vara löjtnanter och kaptener men de når inga högre grader och de fortsätter så med sin grad till sin pension.

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna.

Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

DET ÄR KAXIGT av arbetsgivaren att låta framtiden vara osagd och osäker för oss anställda. Jag och många kollegor med mig har i flera fall varit i positioner där ens nästa permanenta befattning ”hänger i luften”. Läm nar jag vid årsskiftet för en ny tjänst eller blir det till sommaren? Är det förresten en ny tjänst eller en kommendering? Det är ibland inte helt

glasklart.

Jag själv fick en kommendering som sen visade sig vara min nya tjänst. På frågan hur länge jag skulle inneha den fick jag först svaret ”Jag vet inte”. Efter några dagar fick jag ett lite tydligare svar: ”Max två år”. När jag väl började visade det sig att det inte var fråga om en kom mendering utan en ny tjänst.

Jag har en kollega som sökte en intern tjänst på förbandet hen tjänstgjorde på. Hen fick nej av sin chef. Kollegan sökte sig till ett annat förband och tjänstgjorde där i mer än ett år för att sen söka sig tillbaka till den tjänsten hen var intresserad av där samma chef nu sade ja. Det kaxiga i detta var att ovanstående befattning var vakant hela tiden.

LÅT MIG TA E T T annat exempel. Vid upprättandet av ett nytt regemente gick en regementschef ut och informerade om att vi skulle stötta våra kollegor med producerandet av nya förband tills de kunde stå på egna ben. Inte en helt orimlig uppgift förutom att informationsbrevet som gick ut skapade en olustig känsla av att vem som helst kan bli kommen derad när som helst vare sig en ville det eller inte. Så blev det också. Många officerare och specialistofficerare vars familjesituationer egent ligen inte tillät långa kommenderingar fick med mössan i hand börja veckopendla.

Inneliggande SOU-kull fick efter nästan två genomförda terminer beskedet att deras nya tjänstgöringsplats var på det nya förbandet. När de påbörjade sin utbildning levde de i tron att de sökt mot det för band de kom ifrån. Resultatet blev att vi tappade många välbehövliga specialister.

Jag diskuterade detta och andra ämnen med en kollega för någon vecka sedan varvid hen uttryckte sig så här: ”Jag tror inte Högkvar teret vet hur det är på förbanden”. Jag är beredd att hålla med. Hade Högkvarteret vetat hur det är på förbanden så föreställer jag mig att de hade genomfört besök, pratat med alla officerare och specialistoffi cerare, kallat till sig sina regementschefer och frågat vad de håller på med. Jag tror inte att de förstår hur många uppgifter som den enskilde officeren och specialistofficeren löser. Jag tror inte de förstår vilket tryck vi arbetar under och vilket ansvar det innebär.

UNDER MIN TID i Försvarsmakten har jag hunnit med att tjänstgöra på sex olika militära förband i två olika vapengrenar. En av mina reflek tioner är att många på regementsnivå har tappat känslan för hur det är på trupp. Högre upp har ännu fler tappat den känslan. Jag tror inte att arbetsgivaren alltid förstår att de unga nyanställda medarbetarna är betydligt mer öppna för en annan arbetsgivare om inte förutsättning arna matchar med den enskildes situation. Vi flyttar inte till en ort för att det finns ett regemente där utan vi flyttar till en ort och där råkar det finnas ett regemente.

Försvarsmakten ställer höga krav på sina medarbetare och ska med all rätt göra så. Men om arbetsgivaren ställer krav, då måste den också bry sig om personalen. Jag hävdar att så inte är fallet i den utsträck ningen som krävs. Försvarsmakten behöver och kan bli bättre på att ta hand om sina medarbetare.

Det sägs ofta att personalen är den viktigaste resursen men det efterlevs inte lika ofta. Vill Försvars makten ha personal kommer det kosta pengar. Vill de också behålla sin perso nal måste arbetsgivaren behandla dem väl och sluta vara kaxig. ●

RÖS

EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

EMP

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Knäpp!

Eller nytänkande...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig till stridsfordon och materiel för markarenan.

Vi har plats för fler nytänkande kollegor!

du en av dem?

dig!

Krönika Cesilia Karlsson Kabaca

Vem tar lead på nationellt anhörigstöd?

U

TSATTA YRKEN I riskfyllda miljöer eller vid krä vande omständigheter får många gånger kon sekvenser på hemmaplan. Det behöver inte vara särskilt riskfyllt för att det ska påverka de närstående. Det kan handla om antalet tillfällen, tid, egna förutsättningar, kommu nikationen hemma eller helt enkelt om det rådande världsläget. Relationens grundförut sättningar är en viktig aspekt, hur relationen till barnen ser ut, barnens behov och såklart, livet som drabbar oss alla emellanåt.

FÖRSVARSMAKTENS PERSONAL I utlandstjänst har sedan länge ett stöd till anhöriga. Stödet är ett verktyg för att understödja uppdragen. Utvärderingar visar att stödet är verksamt och gör skillnad. I vårt arbete med anhörigstöd till Försvarsmaktens personal under interna tionella insatser möter vi män och kvinnor, anhöriga och veteraner som månar om ett fungerande privatliv. De rykten som florerar om att anhörigstöd handlar om däckbyte och snöskottning, underminerar. Vår erfarenhet är att de vi stöttar vill ha tips, råd och bekräftelse för att hitta sina nycklar. Få verktyg för att han tera kommunikationen. Rådgivning kring barn eller egen utveckling före, under och efter insatstid. Skilsmässostatistiken är enligt nyligen presenterad forskning hög inom Försvarsmakten, de internationella insatser na kan bli droppen. De relationsproblem vi på Invidzonen möter är ofta sprungna ur år av slitningar.

MÄNNISKOR preste rar som bäst när deras närstående supportar det man arbetar med. Ett brinnande engage mang kan slockna om man behöver försvara sitt yrkesval under lång tid.

Det borde inte behöva ställas emot omsorgen om den egna familjen.

Både inom och utom våra egna gränser ger många yrkesgrupper sitt bidrag till sjukvård, försvar, skola, rättsväsende med mera. De ser det stora perspektivet och tar ansvar. Vi ska vara rädda om de människor som väljer att göra det. Grunden för ett fungerande, tryggt och demokratiskt samhälle kräver många osjälviska resurser. Det rapporteras på många håll om underbemanning som genererar en arbetsbelastning som tynger. En sårbar spiral som accelererar snabbt i redan utsatta yrken. När lönerna är låga, ekonomin sårbar och omvärldsläget försämras bör arbetsgi vare se efter vad som mer finns i skafferiet för att höja attraktionsvärdet, se det ur behållaperspekti vet. Satsa på mervärden som inte kostar skjortan. Ha en målsättning att få personalen att trivas eller i bästa fall älska sitt viktiga arbete.

» Jag ställer mig frågande varje dag till att arbetsgi vare och myndigheter inte använder anhörigstödet som ett verktyg även under nationell tjänstgöring. «

JAG STÄLLER MIG frågande varje dag till att arbetsgivare och myndigheter inte använder anhörigstödet som ett verktyg även under nationell tjänstgöring. Stödet är enkelt, sup portande, efterfrågat och gör skillnad. När frågan om nationellt anhörig- och veteranstöd tas vidare till politi ker och myndighetschefer blir svaret att de ser behovet. Att frågan är viktig. De förstår att det skulle vara rekry teringsfrämjande, ett mervärde, ett sätt att höja attrak tionsvärdet för dessa yrkesgrupper.

Men då så. Då tar vi ett modernt omtag om perso nalförsörjningen och erbjuder även nationell per sonal ett viktigt stöd. Arbetsgivaren skulle vara den stora vinnaren! Då återstår bara frågan; Vem tar lead på det? ●

läs mer på:

Vi digitaliserar världen där insatserna är som högst, kraven de tuffaste och när teknologin spelar en avgörande roll

MilDef erbjuder en portfölj av produkter och tjänster med ett komplett sortiment av stryktålig elektronik, mjukvara och integrationstjänster. Våra produkter är beprövade och i drift till sjöss, på land och i luften hos nationella och internationella styrkor världen över, i de mest extrema och krävande miljöer.

söker: instruktör till

Flygenheten

Noterat

BILDEN:

Skeppshunden Nicke

”En liten pärla från Sjöhistoriska museets unika fotoarkiv: Foxter riern Nicke, skeppshund på pansarskeppet Drottning Victoria, sitter på ett kanonrör”, skrev Mats Djurberg, chef för Sjöhistoriska museet, på Twitter den 7 september. Nicke var en strävhårig foxterrier och tjänstgjorde alltså på HMS Drottning Victoria. På sajten Militärhistoria i Fokus finns ett långt inlägg om Nicke och där går bland annat följande att läsa: ”Nicke föd des 4 november 1939 början av andra världskriget strax söder om Linköping. När han var två månader mönstrade han på som 3:e klass sjöman på Sveriges största pansarskepp genom tiderna. Han fick hjälp med att fylla i formulären såklart. Och följande skrevs- ”yrke vid antagande: valp. Civilstånd: Ogift. Signalement: Strävhårig foxterrier, vit med bruna och svarta tecken.”

Vidare går att läsa att Nicke kom att stiga i graderna och blev 2:a klass skeppshund, men förlorade titeln på grund av dåligt uppföran de. Några av hans bus återges i inlägget, däribland: September 1940: Olovlig undanhållning i en vecka på Stockholms gator gav straffet 14 dagars landpermission. Mars 1943: Störan de uppträdande vid svenska mästerskapen i bandy på Laduviken. Blandades sig i i spelet. Varnad. April 1943: Avvek från en promenad i Lill-Jansskogen, störde trafiken på Nybroplan och skällde ut flera personer. 4 dagars vaktarrest.

Buset till trots, Nicke var en duktig skeppshund. Han steg i grader na och blev korpral och senare furir, och hade givetvis en egen uni form. På Digitaltmuseum.se finns flera bilder på Nicke.

INSTAGRAM:

”Tillsammans i Östersjön ”

● ”Förra veckan övade HMS Helsingborg och HMS Härnösand inte bara med systrarna från @3. sjostridsflottiljen utan även amerikanska flottan som just nu befinner sig i Östersjön. USS Kearsarge känner du säkert igen från sommarens besök i Stock holm. Här ser du också USS Guston Hall, USS Arlington och USS Paul Ignatius. En viktig (och ganska mäktig) övning för fortsatt samarbete”, skrev Fjärde sjöstridsflot tiljen på Instagram den 5 september.

UR ORDBOKEN:

TWITTER:

Namngivning av kommande övningar

● ”När Sve och Fi gått med i Nato bör vi namnge övningarna själva. Inget ”Cold Response” och såna tönterier. Tänker mer Faråthelvetelainen 2024 eller dylikt – och så ljuger vi för Bryssel att det bety der nåt vettigt”, föreslog serietecknaren Niklas ”Kluddniklas” Eriksson på Twitter nyligen.

ƀ Månadens ord ur boken

Officersjargong och manskapsslang i Sverige 1645–1945 med inledning av Gösta Langenfelt utkom 1947 på KF:s bokförlag:

”Farmen”

Kasernen, förläggningen

Det säger brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens nya kom munikationsdirektör, i en intervju i Försvarets forum på frågan vad som är

»Extern kommunikation är förstås alltid viktigt, men vi måste också förklara för de anställda hur vi hanterar tillväxten, hur vi når tvåprocentsmålet och hur Natomedlemskapet påverkar försvarsplaneringen och personalen.«

känner man att man gör nytta för Sverige”

Vill du bli en av oss?

Hemvärnets Stridsskola i Norsborg söder om Stockholm växer. Vi arbetar intensivt med utbild ning av hemvärnets chefer samt utveckling av ny materiel och stridsteknik. Därför söker vi flera nya medarbetare.

Bland annat söker vi stabschef, sambandsledningsofficer till utvecklingsenheten, övningsplanerare för större övningar och inte minst taktiklärare till utbildningsenheten. Läs mer under lediga jobb på forsvarsmakten.se

Eftersom HvSS eftersträvar jämn könsfördelning ser vi gärna att kvinnor i officersbefattning söker tjänst hos oss.

Eller olika...

Milso erbjuder Teknik-, Lednings- & IT-tjänster inom försvarsområdet. Våra uppdrag handlar om allt från Gripen, helikoptrar och telekrig

stridsfordon och

olika

Medlemmar har fått drygt 250 000 kronor efter avslutade tvister

Under sommaren har Officersförbundet avslutat ett tiotal tvister med Försvarsmakten, vilket inne bär att medlemmar har fått drygt 250 000 kronor i ersättningar. Officersförbundet har också fått drygt 80 000 kronor i skadestånd. Trots detta återstår ett stort antal tvister att förhandla.

FÖRSVARSMAKTEN har bru tit mot flera kollektivav talet bland annat arbetstidsavtalet, rörlighetsavta let, samverkansavtalet och utlandsavtalet och har därför fått betala ut ersättningar och skade stånd till medlemmar och för bundet.

⚫ Vid Ledningsregementet h ar sju medlemmar inte fått ersättning för utebliven veckovila. Efter avslutad tvisteförhandling har Försvarsmakten därför betalat ut sammanlagt 219 007 kronor till de sju medlemmarna och 5 000 kronor till Officersförbundet. Ledningsregementet har också

genom att inte fastställa eller förhandla arbetstidslistor för ett stort antal medlemmar begått avtalsbrott. Officersförbundet har därför fått 10 000 kronor i skade stånd.

⚫ En medlem vid K 3 fick felak tig information om ersättningar i samband med internationell tjänstgöring. Efter tvisteförhand ling har medlemmen fått 20 000

kronor i ersättning.

⚫

En medlem vid F 21 fick inte rätt ersättning vid tjänstere sa. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 10 815 kronor i ersättning. En annan medlem vid F 21 arbetade 12 dygn i sträck, men fick inte ersättning för det ta. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 1 000 kronor i ersättning.

SJU AVSLUTADE tvisteförhandlingar rör arbetstidsavtalet. Enligt avta let får arbetstagaren beordras max 50 timmar jour per månad eller max 150 timmar jour under tre på varandra följande månader, max 1 000 timmar i beredskap per år och max 50 timmar övertid per månad eller 200 timmar över tid på ett år.

⚫ Vid F 7 har fyra tv isteförhand lingar om brott mot arbetstidsav talet genomförts. Två medlem mar har tvingats vara i jour drygt 150 timmar respektive knappt 50 timmar mer än tillåtet under en månad. En fjärde medlem har beordrats att arbeta mer övertid och en tredje medlem har beor drats att göra mer i beredskap än vad som är tillåtet. Två andra medlemmar har också beordrats att göra för mycket jour. En av dessa gjorde 137 timmar mer under en månad och den andra gjorde 59 timmar mer under tre månader än tillåtet. Sammanlagt har Officersförbundet fått 26 000 kronor i skadestånd.

⚫ Vid Marinstaben har en med lem blivit beordrad att arbeta 61 timmar mer i övertid under året än vad som är tillåtet. Officersför bundet fick 5 000 kronor i ska destånd. Marinstaben har också beordrat en medlem att göra 540 timmar mer i beredskap än vad

» Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut.«

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

som är tillåtet. Officersförbundet har därför fått 5 000 kronor i ska destånd.

⚫ Fem medlemmar vid Amf 1 h ar beordrats att arbeta mer jour och övertid under ett år än vad som är tillåtet. De hade arbetat mel lan 934 timmar och 1010 timmar, men avtalet tillåter max 900 tim mar övertid/jour. Officersförbun det fick skadestånd om 10 000 kronor för avtalsbrotten.

– VI HAR HAFT och kommer fortsätta att ha tvister rörande arbetstids avtalet för att Försvarsmakten ofta utnyttjar våra medarbetare långt över vad som är tillåtet. Jag kan inte låta bli att reflektera över vilka andra avtal, regler, lagar och förordningar som inte följs i Försvarsmakten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

Officersförbundet har också tvisteförhandlat för några med lemmar med löneskulder med resultat att någon skuld justerats nedåt och andra har fått avbetal ningsplaner.

– Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut. Erfarenheten är att medlemmen har rapporterat rätt närvaro men cheferna gör inte sitt jobb i Prio. Tyvärr är det ofta medlemmar i officersprofes sionen som inte följer kollektivav talen eller hanterar löneunderlag fel. Jag citerar skriften Vår mili tära profession ”Officersprofes sionen är också förknippat med arbetsgivarrollen, vilket ställer krav på ett arbetsgivaransvar där man måste ha kunskap om och ta hänsyn till de lagar, förordning ar, avtal och bestämmelser som berör verksamheten.” Det är dags för reflektion om vad det innebär att vara medlem i officersprofes sionen, säger Peter Löfvendahl.

Kollektivavtal för GSS/K har sagts upp

Officersförbundet har inom ramen för sin förhandlingsorganisation OFR/S, P, O sagt upp nuvarande kollektivavtal för GSS/K.

SEDAN VÅREN 2022 har Officersförbun det och Försvarsmakten fört dialog kring hur det nuvarande avtalet skulle kunna förbättras. I augusti 2022 med delade Försvarsmakten att de för tillfället inte har för avsikt att förbättra avtalet till något annat än vad Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar medger. OFR/S, P, O har därför valt att säga upp kollektivavta let, vilket innebär att efter avtalets uppsäg ningstid om 12 månader gäller Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställ ningar.

– Nu är det nuvarande kollektivavtalet upp sagt eftersom lagen ger våra medlemmar ett bättre skydd då de åtminstone garanteras 6 år långa anställningar istället för som idag 6 månader eller 1 år i taget. Jag beklagar att För svarsmakten inte har högre ambitioner till att förbättra avtalet, särskilt under rådande omvärldsläge och den nyss utgivna dagor dern, säger Susanne Hultgren, förhandlings chef på Officersförbundet.

I JULI 2010 lades pliktsystemet vilande och alla personalkategorier i Försvarsmakten skulle i princip vila på frivillighet. Därför genomförde de centrala parterna för arbetstagarorgani sationen och arbetsgivarorganisationen för handlingar i syfte att säkra Försvarsmaktens personalförsörjning vad gäller tidsbegränsade anställningar med kontinuerlig tjänstgöring för gruppbefäl, soldater och sjömän. Det nuva rande kollektivavtalet började gälla i maj 2010. Avtalet innebär bland annat att den första tids begränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning utan angiven kortaste tid. Den sammanlagda anställ ningstiden får uppgå till högst 12 år.

PARTERNA SAKNADE UNDER förhandlingen kunskap om hur kommande lagstiftning skulle utformas och åtog sig att vid behov justera avtalet. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställning ar började gälla i maj 2012 och innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom det finns ett kollektivavtal är det avtalet och inte lagen som gäller just nu, men när uppsägningstiden om 12 månader löpt ut börjar lagen att gälla. ⚫

Vad händer med GSS/K?

För de GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits. Men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det max upp till 12 år vid förlängning och minst sex år vid nyanställning. För de som kommer att nyanställas kommer lagen att gälla. Det betyder att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och däref ter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år.

Förbundsnytt

Två av tre medlemmar:

FM:s främsta utmaning är att behålla personalen

I somras genomförde Officersförbundet en med lemsundersökning. Av 5 000 slumpvis utvalda medlemmar besvarade totalt 1 207 enkäten som omfattar frågor som rör lön, arbete men också hur medlemmarna ser på förbundet.

SOM TIDIGARE rapporte rats så uppger sex av tio medlemmar som svarat på enkäten att de övervägt att söka nytt arbete under det senas te året. Den siffran skiljer sig inte från 2020 års undersökning. Det syns dock en ökning av de som

ofta funderar på att sluta eller aktivt söker nytt arbete eller utbildning utanför Försvarsmak ten. En av sju av de som svarat gör det, vilket är en klar ökning sedan förra mätningen 2020.

Att vilja söka sig vidare är klart vanligast bland GSS/K, men det

är vanligt även bland officerare och specialistofficerare med en anställningstid på upp till 10 år. Lönen är det främsta skälet till att man funderar på att sluta. Bara en av tio anser att deras lön är rimlig i förhållande till alternativt arbete utanför Försvarsmakten.

Även arbetsbelastningen, lång pendling, brist på tillvaratagan de av kompetens och det slutliga införandet av trebefälssystemet uppges som skäl.

Tillväxten i Försvarsmakten uppfattas i det korta perspektivet påverka den operativa effekten mer negativt än positivt. Särskilt pessimistiska är specialistoffice rarna. Mest optimistiska är de som varit anställda en kort tid i Försvarsmakten. På lång sikt förväntar sig huvuddelen att till växten kommer påverka den ope rativa effekten positivt. Två av tre är av uppfattningen att Försvars maktens främsta utmaning är att behålla personalen.

FYRA AV TIO medlemmar är mycket eller ganska nöjda med Officers förbundet. En av sex är missnöj da. Det är en viss försämring mot den föregående mätningen. Mest nöjda är kvinnor och studerande till officer. Hur länge man varit en del av Försvarsmakten förefaller spela roll, men det är de som varit anställda längst och kortast tid som är mest nöjda.

De som blivit företrädda av Offi cersförbundet är också generellt mer nöjda än genomsnittet av samtliga medlemmar. De som fått rådgivning i lön- och avtalsfrågor och de som gått en kurs i förbun dets regi är mest nöjda.

På den positiva sidan uppfattas även förbundet ha bra försäkring ar och en rimlig avgift. Kritiken är dock större avseende Officers förbundet som avtalspart.

”Ni har inte tagit tillräcklig strid för degraderingshotade kaptener och löjtnanter.”, skriver en av de som svarat på undersök ningen.

»Om vi ska nå framgång […] i de fackliga frågorna som berör vår profession behöver medlemmarna engagera sig.«

Nyexaminerad eller ny student? Glöm inte att ändra dina uppgifter och få rätt medlemsavgift

Du som tagit examen i juni byter automatiskt medlemskategori från student till yrkesverksam, men du

behöver se över dina uppgifter och uppge rätt lön och arbetsplats så att du får rätt medlemsavgift och offi

cersförening. Du som ska börja stu dera till officerare eller specialistoffi cerare i höst behöver också meddela oss det. Se till att du tillhör medlem skategorin student och får korrekt medlemsavgift. Du betalar endast

100 kronor för hela studietiden!

Allt detta gör du enkelt genom att via Officersförbundets webbplats officersforbundet.se logga in på ”Mina sidor” med BankID och se över och ändra dina uppgifter.

– Det är, förstås, positivt att våra försäkringar gillas av med lemmarna och är man medlem ska man ha bra förmåner. Det fackliga arbetet är dock så klart viktigast. Samtidigt handlar det också om medlemmarnas för väntansbild. Jag förstår att en del medlemmar förväntade sig att vi skulle kunna stoppa utform ningen av beslutet om slutliga införandet av trebefälssystemet, men faktum är att vi vänt på alla stenar inom ramen för de möjli gast konst. Inte minst genom att arbetsgivaren tydligt bestämt inriktningen och valde att inte ta hänsyn till den medlemsunder sökning som gjordes.

Samtidigt betonar Johan Hans son vikten av alla medlemmars engagemang:

– Om vi ska nå framgång rent allmänt i de fackliga frågorna som berör vår profession behö ver medlemmarna engagera sig, främst på den lokala nivån; gå på medlemsmöten, sitta i styrelsen eller ta på sig rollen som listför handlare. Arbetet med det lokala lönemålbildsarbetet är ett bra exempel där många föreningar tagit fram bra underlag. Jag hopp as att alla föreningar och medlem mar ser detta som fruktbart och avgörande för att få upp löneläget. Ett fack är inte starkare än sina medlemmar. ⚫

Lön

MBL-förhandling avseende flygvapenpiloterna genomförd

Efter Arbetsgivarverkets

beslut om förmånli gare pensionsvillkor för en avgränsad grupp av Försvarsmaktens piloter har Officersförbundet genomfört en MBL-förhandling med Arbetsgivarverket. Det betyder att parterna har gått ige nom arbetsgivarens beslut och fått mer infor mation kring beslutets innehåll och tillämpning.

– DET ÄR BRA att Arbetsgivarverket age rar skyndsamt i frågan nu, men naturligtvis vill vi att allt ska gå kor rekt till och kunna informera berörda medlem mar om vad beslutet betyder för dem, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Offi cersförbundet.

Den 1 september fattade Arbetsgivarverket beslut om nya pensionsvillkor för en avgränsad grupp stridspiloter. Den grupp som beslutet avser är Försvarsmaktens piloter födda 1988 och senare, och som var antagna till pilotut bildningen när det statliga pensionsavtalet PA 16 trädde i kraft. Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick höjd pensionsålder efter att de blivit anställda, från 55 år till 67 år. Bakgrunden till beslutet är att flera piloter i flygvapnet under våren ansökte om tjänstledigt för studier till hösten på grund av missnöje med bland annat lön och pension. Nyheten om flyg vapenpiloternas missnöje rapporterades i flera medier under våren och sommaren. I mitten

av juli tillsatte Försvarsmakten, Officersförbun det och Saco-S FM en partsgemensam utveck lingsgrupp ”Utvecklingsgrupp behålla” (UG Behålla) för att arbeta med Försvarsmaktens personalförsörjning av piloter på kort och lång sikt. I början av augusti kallade också Försvars utskottet Försvarsmakten till ett möte för att redogöra kring flygvapenpiloternas situation. Den 1 september fattade som tidigare nämnt Arbetsgivarverket beslut om förmånligare pensionsvillkor för en avgränsad grupp av För svarsmaktens piloter.

– Jag är glad att vi i dialog med Försvarsmak ten i en akut situation för en avgränsad grupp, snabbt kunnat finna en lösning som omhänder tar frågan och stärker Försvarsmaktens perso nalförsörjning av piloter på kort och lång sikt, säger Anna Falck, förhandlingschef på Arbets givarverket.

Förändringar i barnförsäkringen hos If

OM DU HAR EN barnförsäkring hos If via Officersförbundet har den gällt för samtliga barn i familjen. Från och med 1 januari 2023 förändras barnförsäkringen på så vis att din nuvarande barnförsäkring upphör och du erbjuds en försäkring per barn i familjen. Idag står försäk

ringen på dig och inte på ditt eller dina barn. För att If ska kunna erbjuda ett fortsatt försäkrings skydd behöver du meddela vilket ellervilka barn som omfattas av din nuvarande barnförsäkring. Så här meddelar du uppgifterna till If: Meddela ditt eller dina barns

personnummer senast den 31 oktober 2022 genom att fylla i for muläret på if.se/officersforbundet eller genom att ringa 0770-82 00 01. Notera att du behöver meddela personnummer på ditt eller dina barn även om du har gjort det tidi gare.

Förbundsnytt

Svenska militärer mår sämst i Norden

En ny studie från Försvarshögskolan visar att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer.

OFFICERSFÖRBUNDET och sina nordiska motsvarig heter skickade i slutet av våren ut en undersökning till sina medlemmar runtom i Norden. Syftet med undersökningen var att studera balansen mellan arbe te och privatliv samt hur olika arbetsrelaterade krav och resur ser påverkar välbefinnande, arbetstillfredsställelse och orga nisatoriskt engagemang hos mili tärer i Norden. Det är som sagt Försvarshögskolan som har

genomfört studien som 3 308 mili tärer runtom i Norden har svarat på.

Det mest anmärkningsvär da resultatet i studien från ett svenskt perspektiv är att de svens ka militärerna är de som mår sämst både på jobbet och hemma. 38 procent av de svenska militä rerna har svarat att de mår dåligt på jobbet i relation till 25-28 pro cent i Finland, Norge och Danm kark. 28 procent av de svenska militärerna har svarat att de mår

dåligt hemma i relation till 15–17 procent i Finland, Norge och Dan mark. Svenska militärer har en sämre balans mellan arbete och privatliv än de andra nordiska militärerna.

– Försvarsmakten ska växa med flera regementen och flottil jer och är mitt uppe i en Nato-an sökan som kan leda till att de ska bemanna Nato-staber runtom i världen. Samtidigt har Försvars makten infört ett befälssystem med obligatorisk omgalonering

och GSS tvingas sluta och det tar tid att utbilda nya GSS/K och yrkesofficerare. Jag kan inte påstå att det finns ett orsakssamband, men utifrån andra studier jag har genomfört och en massa inter vjuer menar jag att allting hänger ihop. De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt, säger Johan Österberg, forskare vid Försvarshögskolan som har genomfört studien.

Johan Österberg ser inte ett pro blem med att gå tungt tillfälligt exempelvis under en vecka, men om det blir perma nent exempelvis månad efter månad då blir det svårt och det är då folk slutar. Det här måste För svarsmakten följa upp, menar han.

STUDIEN VISADE OCKSÅ att svenska militärer har lite lägre arbetstill fredsställelse än finska och dans ka militärer, men också ett starkt organisatoriskt engagemang vilket betyder att de uppvisar en hög lojalitet gentemot Försvars makten.

Johan Österberg pekar på Her zbergs tvåfaktor-teori, där motiva tion- och hygienfaktorer samspe lar. Hygienfaktorer är exempelvis lön, ledning, relationer, arbets förhållanden, policys och admi nistration. Motivationsfaktorer är exempelvis ansvar, prestation, själva arbetet och erkännande. Motivationsfaktorerna är det som kompletterar hygienfaktorerna och bidrar till anställdas motiva tion och ökade produktivitet. – Jag kan vara högt motiverad, men upplever jag att hygienfakto rerna är för bristfälliga, exempel vis lön, ledarskap och policys, så kommer motivationen att minska säger Johan Österberg.

»De svenska militärerna mår sämre för att de går väldigt tungt.«

Officersförbundets styrelse och kansli genomför en rundresa för att besöka medlemmar ute på förban den, stärka officersföreningarna och träffa förbandsledningar. Den 8–10 november besöker representanter

OF F 7 och OF Eksjö. Varmt välkomna på föreningarnas aktiviteter!

F 7 Hur arbetar vi med lönebildning?

november klockan 13.30–15.00

Gripencentrum.

OF F 7 Medlemsfika

november klockan 09.30–12.30 i matsalen.

F 7 Medlemsmöte

november från klockan 14.30–16.00

Gripencentrum.

OF Eksjö Öppet hus

november från klockan 09.00 i Filmsalen.

Lön

Återupptagna Rals-förhandlingar på Försvarsmaktsnivå

I EN MÅNAD var det uppehåll i årets

Rals-förhandlingar eftersom att Försvarsmakten och Officersförbun det tillsammans med Försvarsförbundet, Seko Försvar och Saco-S stod för långt ifrån varandra, men sedan slutet på september är förhandlingarna återupptagna.

Det som är nytt i årets Rals-förhandling är att på nästan alla förband har arbetsgivare och officersförening gemensamt tagit fram ett underlag där de redovisar vad de anser att förbanden har för ekonomiska behov. Offi cersförbundet har lämnat ett förslag – som ligger i linje med just de inlämnade underla gen – till Försvarsmakten i slutet av augusti.

– Vi inväntar svar på det förslaget och hopp as att Försvarsmakten återkommer med en reviderad ekonomi så att vi kan få till en bra överenskommelse som faktiskt erkänner de ekonomiska behov arbetsgivaren på OrgE sagt

»Vi inväntar svar på det förslaget och hoppas att Försvarsmakten återkommer med en reviderad ekonomi.«

att de måste få för att kunna bedriva sin verk samhet, säger Susanne Hultgren, förhandlings chef på Officersförbundet.

När förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå är klara kommer Rals-förhandlingarna om medlemmarnas löner att ske på respektive förband mellan arbetsgivare och officersför eningarna. ⚫

Foto: Istock

Privatekonomi

Ansök om ekonomiskt stöd från Försvarets understödsnämnd

DU SOM ÄR Y rkesofficer kan ansöka om ekono miskt stöd i form av ett engångsbelopp för särskilda behov. Det kan till exempel röra sig om kostnader för rehabilitering efter olycka eller sjukdom, underlättande hjälpmedel, åtgärd vid bestående skada, rehabiliterande eller underlättande åtgärd vid annan livs kris. En änka eller änkling, samt barn till en yrkesofficer kan även ansöka om ekonomiskt stöd i form av ett engångsbelopp till exem

pel för begravningskostnader. Det ekono miska stödet ansöker du genom Försvarets understödsnämnd som förvaltar två stiftelser Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testaments fond och Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar efter avlidna militärer i enlighet med donatorernas intentioner. För mer infor mation läs på Officersförbundets webbplats: www.officersforbundet.se/forsvarets-under stodsnamnd ⚫

Vad kan du göra för att påverka din lön?

Lär dig om lönesättning genom för bundets onlinekurs. Som medlem i Officersförbundet kan du läsa korta introduktionskurser på förbundets webbplats. De tar cirka 10–20 minu ter och ger dig en bra grund att stå på inför exempelvis en ny anställning eller en utlandsmission. Har du frågor om kurserna? Kontakta kurs@officersforbundet.se. Kurser du som medlem kan gå är:

Introduktionskurs lön

Det viktigaste och mest grundläg gande om hur din lön sätts, vad som påverkar din lön och vad du själv kan göra för att förändra den.

Välkommen till arbetslivet

För dig som precis fått en anställning inom Försvarsmakten, en snabb introduktionskurs till det som är vikti gast att veta om din anställning enligt villkor och avtal med din arbetsgi vare.

Internationell insats

För dig som ska på utlandsmission. Nyttig kunskap om vilka avtal och regler som gäller och viktiga saker att tänka på inför, under och efter din internationella tjänstgöring.

Medarbetarsamtalet

Vad gäller egentligen vid ett med arbetarsamtal och hur kan du bäst förbereda dig.

Fråga förbundet

Vägra bära gradbeteckning?

Jag är en kapten som ska bli fanjunkare snart. Vad händer om jag vägrar att bära korrekt gradbeteckning eller inte bära gradbeteckning alls?

När en anställd medvetet eller av oaktsamhet inte följer regler eller beslut kan den anställde enligt Lagen om offentlig anställning ges en disciplinpåföljd. Det är med största sannolikhet det som kommer hända om du vägrar att bära korrekt grad beteckning eller inte bära gradbe teckning alls. Vid ett första ärende för en disciplinåtgärd ska din chef, som ett led i att försöka få dig att att ändra dig, ta ett chefsamtal med dig. Fungerar det inte kommer din chef/ arbetsgivare ta ärendet vidare till Försvarsmaktens personalansvars

nämnd (FPAN). När ärendet kommer upp till FPAN brukar det enligt kutym utges en skriftlig varning från nämnden. Om du fortfarande inte ändrat ditt beslut eller beteende trots varning från FPAN kan det bli beslut om löneavdrag som dis ciplinåtgärder mot dig. I ett senare slut giltigt skede efter flera påtalanden mot dig som arbetstagare kan FPAN besluta sig för att pröva din anställning om du fortsätter med ditt beteende eller beslut. Officersförbundet förstår din frustration och ilska, men det är av yttersta vikt att du innan du fattar ditt beslut tar even tuella konsekvenser i beräkningen. Vi rekommenderar också att du oavsett vad du beslutar tar kontakt med din officers förening så kan de stödja dig.

David Lidwall, ombudsman

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare

Kan jag spara semester?

Hej! Jag undrar lite över mina semesterdagar. Jag hade fyra veckors sammanhängande semester i somras, men jag har flera semesterdagar kvar. Kan jag spara de semesterdagar jag har kvar till nästa år och ta ut dem exempelvis i samband med nästa sommarsemester?

Hej! Antalet semesterdagar som

du har rätt till beror på hur gammal du är och regleras i För svarsmaktens avtal om semester. Är du under 30 år har du 28 semesterdagar, är du 30–39 år har du 31 dagar och är du 40 år och över har du 35 semes terdagar. Arbetsgivaren är skyldig att lägga ut fyra veckors samman hängande semester till dig mel lan juni-augusti, det vill säga 20

semesterdagar. Den som har rätt till fler än 20 semesterdagar (160 timmar) för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de över skjutande timmarna till ett senare kalenderår. Dock får man inte ha mer än 35 sparade semesterdagar (280 timmar ). Som parentes kan tilläggas att semestern formellt räknas i timmar och inte i dagar, men tiden är samma.

Elina Meyer, ombudsman

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga?

Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund, Olle Löfmark Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall

Kanslistöd: Marie Eriksson, teamledare

Carina Viklund, Maria Jensfelt

Kommunikation: Jesper Tengroth, teamledare Jennie Timgren (tjänstledig), Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Förmånsvärde på måltider?

Hej Officersförbundet! Jag tjänstgör i vakten och min chef säger att jag ska betala fullt pris för mina måltider, det vill säga att mina måltider har fullt förmånsvärde. Jag undrar när har mina måltider halverat förmånsvärde?

Fria måltider är alltid förmånsbeskattade, en måltid har fullt för månsvärde, medan en måltid i fält har halverat för månsvärde. I det här fallet så för står jag det som de fria måltiderna som du får under din tjänstgöring i vakten inte har ett halverat för månsvärde per automatik, men det kan bli aktuellt om måltiden sker under en ”rondering” eller bevakning av ett objekt där förut sättningarna kan jämföras med ”måltid i fält”. Det är viktigt att påpeka att det är Skatteverket som reglerar förmånsvärde och när det kan var reducerat. Om du vill ha stöd i frågan kan du alltid kontakta din officersförening. Martin Sachs, ombudsman

Officersförbundets

förtroendevalda revisorer: Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Adress: Officersförbundet, Box 5338 102

Stockholm

Få ett starkt skydd som passar dig och ditt yrke

If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden. Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som är anpassat för dig.

• Personförsäkringar som gäller t. ex. vid utlandsuppdrag och risksporter (vilket vanliga personförsäkringar inte gör).

• Kostnadsfri rådgivning för att hjälpa dig välja rätt försäkringsskydd utifrån dina behov.

• Dessutom minst 15% rabatt på din hemförsäkring och 5% på bilförsäkringen.

Allt om dina medlemsförmåner finns på if.se/officersforbundet. Eller ring 0770-82 00 01 så berättar vi mer.

I samarbete med

Rustar

stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält.

mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn

via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon

och leveranser

svensk

försörjningssäkerhet ökar. Nu rustar vi för att understödja