Issuu

Försvarsmakten bygger 3D-förmåga FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I OFFICERSFÖRBUNDET

officerstidningen.se

#4 2026 Dyrköpta lärdomar från FRONTEN I UKRAINA

JAKTEN PÅ DRÖNARNA rapport

Bristande riskhantering bidrog till köldskador

msu

3D-skanning ska lösa mätproblem med nya uniformen

mötet

Johan Huovinen om tiden före och efter häktningen

krönik a

”Skulle vilja vara stoltare över att studera till officer”

förbundet

Porträtt: Robert Edstein, biträdande förhandlingschef

At your secret service tutus.se

Krypterad. Beprövad. Säker. T220 är Tutus senaste generation av Färist Mobile. En säker och robust smartphone, konstruerad för organisationer som verkar i krävande miljöer. Med MIL-STD-certifiering och ett brett utbud av tillbehör skapar T220 förutsättningar att kommunicera säkert oavsett läge.

KRYPTERAD Kvantsäker med krypterade samtal, meddelanden och appar.

BEPRÖVAD I över 15 år har Färist Mobile varit betrodd för skyddsvärd kommunikation i kritiska miljöer

SÄKER Rådighet över data, enheter och trafik.

Läs mer på tutus.se

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 62–67.

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

CHEFSKAP KAN INTE DELEGERAS BORT D

et talas ofta om att personalen är FörsvarsDet är svårt att beskriva det som något annat än ett maktens viktigaste resurs. Men om vi verkliledarskapsmisslyckande. gen menar det måste det också märkas i hur För hur kan förtroendet vara helt förbrukat om chefen vi utövar chef- och ledarskap. aldrig ens försökt förstå människan eller situationen? För människor är som människor är. De Självklart finns situationer där handlingar är så allvarliflesta vill göra rätt, prestera väl och bidra till verksamga att en individ inte kan få en andra chans. Men de fallen heten. Men människor gör också fel. Ibland av okunskap, är få. Betydligt vanligare är situationer där människor ibland för att man inte fått rätt förutsättningar eller för att hade kunnat utvecklas genom tydlighet, stöd, återkoppling man ännu inte utvecklat den erfarenhet eller det omdöme och ett chefskap som faktiskt engagerar sig i varför något som situationen kräver. blev fel. Det är just där ledarskapet blir avgörande. I stället riskerar vi att skapa en kultur där organisatioI den pågående tillväxten utbildas många nya officerare nen snabbare blir bättre på att avveckla människor än att och specialistofficerare. Det är nödvänutveckla dem. digt. Men vi gör också unga chefer en Det är inte bara dåligt för individen. Det ”Självklart finns björntjänst om vi tidigt placerar dem är dåligt för Försvarsmakten. När medarsituationer där i personalansvar utan att samtidigt ge betare lämnar organisationen tappar verkhandlingar är så all- samheten också erfarenhet, utbildning och dem stöd, mentorskap och möjlighet att varliga att en individ kompetens som behövs. utveckla sitt ledarskap över tid. inte kan få en andra Att leda människor är inte en adminischans. Men de fallen NÄR MÄNNISKOR UPPLEVER att trativ funktion. Det är ett hantverk som utvecklas genom närvaro. misstag möts med avstånd, är få.” Det är därför det blir problematiskt tystnad eller oproportionerlinär chef- och ledarskap allt oftare ersätts av processer, ga åtgärder skapas inte bättre arbetslag. Det funktioner och avstånd till medarbetarna. HR har en viktig skapas rädda arbetslag där människor undviroll som stöd till chefen. Men HR kan aldrig ersätta chefens ker att säga ifrån, undviker att ta initiativ och ansvar att själv sätta sig in i människan, situationen och där problem tystas i stället för att hanteras. sammanhanget. Det är motsatsen till den lärande organisation Försvarsmakten säger sig vilja vara. DET GÄLLER INTE minst när människor gjort fel. Det handlar också om anständighet och För människor behöver få veta när de gjort fel, förstå trygghet i tjänsteutövningen. Våra medlemvarför det blev fel och ges möjlighet att göra rätt nästa mar ska inte lämnas ensamma när något gått gång. I underlag till Försvarsmaktens personalansvarsfel. Stockholm 2 september 2026 nämnd ser vi ibland hur förbandschefer uttrycker att förFör människor kommer fortsätta att göra troendet för en individ är ”helt förbrukat”. Samtidigt visar fel ibland. Då behöver Försvarsmakten chedet sig att chefen bakom anmälan inte ens träffat eller samfer som är närvarande nog att både leda sina Förbundsordförande talat med medarbetaren innan ställningstagandet skickats medarbetare, stå upp för dem och skapa vidare. trygghet även när situationer blir svåra. ●

Stefan Morin

Officerstidningen

Innehåll

Num mer 4, 2026

”Officersyrket kräver skärpa och förmåga att prestera under press. Då bör utbildningen också göra det.” Krönika, s.56

Aktuellt

Intervju

Mötet

Förbundsnytt

Försvarsmakten reformerar den centrala ledningen.............. 8

Överstelöjtnant David Bergman om första året som forskningschef i Försvarsmakten.............. 20

Överstelöjtnant Johan Huovinen om tiden efter häktningen ....... 36

Porträtt: Robert Edstein, biträdande förhandlingschef, om insikterna som ändrade allt...... 62

Förbandsnära teknikutveckling på stridslaboratoriet ................. 10

Analys I fokus

Bristande riskhantering bidrog till köldskador................. 12

Tillfälliga lösningar ska lösa brist på personlig utrustning............ 24

SOM-undersökningen om svenska folkets förtroende för Försvarsmakten och Nato ....... 40

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Behovet av militär infrastruktur är enormt”............ 14

Reportage

Fördjupning

Kriget i Ukraina ......................... 28

3D-tillverkning.......................... 44

Officerstidningen

Tre månader med nya avtalet U-stat – få reaktioner ................ 64 Nytt forskningsprojekt om framtidens yrkesofficerare ...... 65 Fråga förbundet: Måste jag kontrollera min lönespecifikation?..66

Från chefredaktören

En 3D-skrivare vid fronten

ett övergivet hus på landsbygden i Kupjansk står en 3D-skrivare och printar delar till drönare. Här tillverkar ukrainska soldater ramar, fästen och andra komponenter till drönare så nära frontlinjen som möjligt. Anledningen är enkel: logistikförsörjning innebär en risk när ryska spaningsdrönare ständigt vakar över området. Skrivaren i huset är bara en av tusentals 3D-skrivare som idag finns längs Ukrainas frontlinje. Under flera resor har Officerstidningens utsända frilansmedarbetare Fredrik Fahlman och Paul Wennerholm frågat ukrainska officerare och soldater vilka erfarenheter och råd som de vill skicka vidare till sina svenska kollegor. Svaren handlar givetvis mycket om drönare, men också om tem”Teknik och taktik po och anpassningsförmåga. Teknik och förändras snabbt och taktik förändras snabbt och metoder som metoder som fungerar fungerar idag kan snart vara överspelade. idag kan snart vara Läs reportaget på sidorna 28–34. överspelade” I Försvarsmakten håller 3D-tillverkning på att gå från enskilda initiativ till en bredare förmåga. Ombord på HMS Carlskrona tillverkas komponenter för att reparera materiel; 71:a bataljonen har haft med sig 3D-skrivare till FLF Lettland och på Försvarsmaktens tekniska skola är en mobil mikrofabrik på väg att bli en viktig del av verksamheten. Läs mer i Maria Wideheds fördjupning på sidorna 44–52. En viktig lärdom för Försvarsmakten är behovet av att ge förbanden resurser och mandat att experimentera, testa och omsätta nya lärdomar i praktiken. Apropå just det har jag, i likhet med många andra, med intresse följt Stridslaboratoriets verksamhet i somras. En grupp bestående av soldater och befäl vid Livgardesbrigaden utvecklade och testade tekniska lösningar på problem som de själva möter i fält. Läs intervjun med löjtnant Jakob Blomqvist, chef för Strilab, på sidan 10.

Foto: Linnea Vesterlund

I Ukraina är anpassningsförmåga en fråga om överlevnad. För Försvarsmakten gäller det att bygga förmågan innan den behövs.

Josefine Owetz Chefredaktör

Redaktion och kontakt Chefredaktör och ansvarig utgivare Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se Reporter och redaktör Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se Grafisk form Torino Creative 08-400 201 77 mail@torino.se Omslagsfoto Paul Wennerholm Medarbetare i detta nummer Fredrik Fahlman, Paul Wennerholm, Maria Widehed, Filip Erlind, Margareta Bloom Sandebäck, Emil Malmborg, Henrik Jansson. Nummer 4, 2026 Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte uttryck för Officers förbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej. Nästa nummer utkommer vecka 44. TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30 POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm Besöksadress Sturegatan 15 ANNONSER Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp: Nr 5, 6 oktober Nr 6, 24 november TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan INSÄNDARE Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se

Officerstidningen

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

1/4” RHA

7.62x51 NATO 131 GR. AP - DROP VS. DISTANCE

DROP (INCHES)

TARGET CONSTRUCTION

7.62x51 NATO 131 GR. AP - PENETRATION R50

+150YDS

200

400

600

DISTANCE (YDS) HYBRID

CONVENTIONAL

7.62x51 NATO HYBRID

100

sigsauer.com

200

DISTANCE (YDS)

7.62x51 NATO CONVENTIONAL

1/4” RHA IMPACTS AT 350 YDS

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB Info@mp-sec.com www.mp-sec.com

0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 -110 -120

300

400

500

600

33”

*HYBRID AMMO HAS 2.75 FEET LESS DROP THAN CONVENTIONAL AMMO AT 600 YDS.

Svepet

Ett urval av försvarsrelaterade nyheter, från media i stort och Officerstidningen.se. Redaktör: Josefine Owetz.

Under Almedalsveckan intervjuade Officerstidningen försvarsgrenscheferna om hur året varit hittills.

ƀ Hur förändrar Rysslands krig i Ukraina synen på modern krigföring? Det är utgångspunkten för den nyutkomna antologin ”Russia’s War in Ukraine and Modern Warfare: Strategy, Tactics, and Technology” (Oxford University Press). ”Vi ville samla ledande forskare och praktiker för att analysera kriget som en helhet, inte bara enskilda slag eller tekniska innovationer. Först när strategi, taktik och teknologi sätts i relation till varandra går det att förstå vilka lärdomar kriget ger för framtidens försvar”, säger Mikael Weissmann, docent vid Institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan i en artikel på lärosätets webbplats. Han och Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap, är redaktörer för antologin.

Mest läst på Officerstidningen.se

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Foto: Försvarsmakten

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

2026 fyller flygvapnet 100 år, något som uppmärksammas med flera evenemang. Den 22–23 augusti kulminerade jubileumsåret på Malmen i Linköping. 230 000 personer besökte Flygdagarna 2026, som bland annat innehöll uppvisningar med både svenska och internationella flygplan samt utställningar på marken med olika delar av Försvarsmakten samt civila myndigheter och aktörer. Totalt deltog 115 civila och militära flygplan och helikoptrar i uppvisningarna, skriver Helikopterflottiljen i ett inlägg på Instagram.

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

Sagt om försvarsåret

Antologi om kriget i Ukraina och framtidens krigföring

”Vi behöver bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos.” Flygvapenchef Jonas Wikman om att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

”Det är lite en känsla av ’äntligen’. Nu börjar materielen faktiskt komma och vi ser resultat av sådant som vi har arbetat länge med.” Förre arméchefen Jonny Lindfors om hur läget är i armén sommaren 2026.

”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger.” Marinchef Johan Norlén om anskaffningen av fyra fregatter.

1. Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit” 2. Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt” 3. 3D-skanning kan lösa mätproblem med nya uniformssystemet 4. ”Den farliga tystnaden – om organisatorisk narcissism, svart lojalitet och tystnadskultur” 5. Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning” Läs intervjun med Jonny Lindfors på officerstidningen.se

Den stora märkeskampen

ƀ Specialförbandsoperatör, kustjägare eller överlevnadsinstruktör? Vilket av Försvarsmaktens utbildningstecken har egentligen högst status? Det vill örlogskapten Johan Granberg, doktorand, och kapten Marcus Dansarie, disputerad militär lärare, vid Institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan ta reda på. Nyligen lanserade de sajten ”Märkeskampen”, som är en del av ett forskningsprojekt om den militära professionen. Besökarna på Markeskampen.se får rösta på vilka märken som de anser har högst status bland 70 olika märken som återfinns i uniformsreglementet.

Officerstidningen

Nyheter

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Försvarsmakten reformerar den centrala ledningen Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig. Organisation

på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

FÖRÄNDRINGEN GENOMFÖRS I två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad. UNDER DET SENASTE decenniet har Försvarsmak– Det här är en viktig förändring och det har ten förändrat myndighetens centrala ledning varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentlii flera steg. Arbetet har bland gen kunnat göra det här tidigare, annat omfattat etableringen av vid de första förändringarna av ”Vi behöver försvarsgrensstaber och bildanskapa en mycket Högkvarteret redan 2018 och 2023, det av Försvarsstaben. Sedan Svemen vi valde att ta det stegvis. effektivare riges Natointräde har ytterligare Utöver ändringen för försvarsledning.” anpassningar gjorts. grenscheferna har ett arbete inletts Men enligt generallöjtnant Carl-Johan för att Försvarsmakten ska få en mer sammanEdström, chef för Försvarsstaben, finns det hållen styrning och ledning. Idag leder ÖB fortfarande överlappande ledningsnivåer som myndigheten genom Försvarsmaktens strateriskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärngiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsverksamheten. Han leder projektgruppen som staben bland annat styr försvarsgrenarnas arbetar med att ta fram utformningen av den uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB. genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet – Vi påbörjar nu en stor förändring av den att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägcentrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en ningar för den samlade verksamheten utifrån förändring som är nödvändig och som bygger en plan, istället för dagens två.

Officerstidningen

Foto: Fastighets AB Solna Haga

I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

– När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på. Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato. – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström. FÖRÄNDRINGEN HANDLAR OCKSÅ om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen. – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi. Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse-

FMV har tagit emot uppgraderad stridsvagn

Foto: Försvarsmakten

Foto: Claudio Bresciani/TT

och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato. – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

Vi behöver leverera här och nu. Säkerhetsläget i Europa och världen är allt annat än bra och hela armén behöver genomsyras av en ’sense of urgency’. Det säger nya arméchefen generalmajor Johan Pekkari om sin nya befattning i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Vid en ceremoni den 29 augusti tog han över befälet för armén. Hans senaste befattning var chef för Försvarsstabens strategienhet.

Foto: Försvarsmakten

SVERIGES NATOINTRÄDE PÅVERKAR både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström. – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad. I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina. – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström. Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möj-

ligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande. – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat. På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden. – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra. Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov. – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

ƀ Den första modifierade stridsvagn 122 har färdigställts vid Krauss-Maffei Wegmann Nexter Defence Systems fabrik i München. Försvarets materielverk, FMV, har på uppdrag av Försvarsmakten beställt renovering och modifiering av samtliga stridsvagnar. Projektet är den största uppgraderingen sedan vagnarna infördes i slutet av 1990-talet. Vagnarna får nytt vapensystem med längre eldrör, nya sensorer, digitalt eldledningssystem och förbättrat skydd. Svenska särlösningar tas också bort där det är möjligt för att öka interoperabiliteten inom Nato. De första modifierade vagnarna, med beteckningen stridsvagn 123 A, ska skjutas in i höst och under perioden 2027–2031 ska 22 vagnar per år levereras till Försvarsmakten. FMV har även beställt 44 nytillverkade stridsvagn 123 B. JO

Josefine Owetz

Officerstidningen

Nyheter

I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten. Utveckling

KRIGET I UKRAINA har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av

Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

Officerstidningen

I SLUTET AV perioden gjordes en utvärdering av Strilab. – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över. Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten. – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter: – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

Linda Sundgren

Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

Förbandsnära teknikutveckling på strids laboratoriet

högskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professoJakob Blomqvist rer i entreprenörskap vid Harvard Business School. – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komtech-världen – en organisation som stödjer innma från Silicon Valley och få undervisa på Karlovation och utveckling inom militär verksambergs slott är unikt och för deltagarna innebar het. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB det utbildning i världsklass, säger Jakob Blom1, Strilab, och var verksamt under qvist, som själv bor i USA där han fem veckor med start i juli. ”Att komma från driver ett investmentbolag inom – Idén med en krigsinkubator är kritisk infrastruktur. Silicon Valley att låta de som möter problemen, Resterande fyra veckor ägnades och få undervisa alltså soldater och officerare, själva åt innovation, teknikutveckling på Karlbergs lösa dem. De fattar exakt vad det och tester i fält. Nio projektområslott är unikt.” handlar om och eftersom vi själden valdes ut och en arbetsgrupp va är militärer kan vi också testa grejerna i fält knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab. för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för HAN BERÄTTAR ATT merparten av de 28 individer militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” som deltog i Strilab var reservofficerare eller avsedd för personaladministration och som tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags redan var i bruk. studerar vid lärosäten som brittiska Cambrid– Vi valde avsiktligt avgränsade problemomge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelsråden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

Säkra lösningar för dataöverföring Arbit deltog i årets DALO Industry Days med säkra interoperabilitets- och cross domain-lösningar.

DALO Industry Days är en av de viktigaste mötesplatserna för försvarssektorn i Norden. Här samlas myndigheter, industri och leverantörer för att diskutera framtidens lösningar inom säkerhet, teknik och försvar. När Arbit deltog i årets upplaga låg fokus på hur känslig information kan skyddas i en alltmer komplex hotbild.

Arbit arbetar med lösningar för säker dataöverföring i miljöer där informationssäkerhet är avgörande. Kontrollerad och skyddad informationsdelning minskar risken för dataläckage samtidigt som systemens funktionalitet bibehålls. Under DALO Industry Days presenterade Arbit bland annat sin Tactical Rugged Gateway för MDO, som möjliggör interoperabilitet, datasynkronisering och informationsutbyte mellan olika säkerhetsdomäner samt Command & Control. ▬ Vi ser ett tydligt behov av lösningar som både skyddar och möjliggör säker informationsdelning, säger Rasmus Borch, VD på Arbit.

arbitcds.com Immerkaer 54 | 2650 Hvidovre | Denmark | info@arbitcds.com | + 45 51 55 86 45

På DALO Industry Days ställer Arbit ut tillsammans med OPSWAT och secunet Samarbetet visar hur kompletterande cybersäkerhetslösningar kan stärka skyddet av kritiska system och minska risken för dataläckage i miljöer med höga säkerhetskrav. ▬ OPSWAT, specialiserat på teknologier för skydd mot skadlig kod, datasanering och säker filöverföring ▬ secunet, med fokus på IT-säkerhet för infrastrukturer, data och digitala identiteter.

2608146 · PR

I takt med att digitaliseringen av försvars- och säkerhetssystem ökar växer behovet av att hantera och överföra information säkert. Hoten mot kritisk infrastruktur och känsliga system blir alltmer avancerade, vilket ställer högre krav på robusta och tillförlitliga lösningar. DALO Industry Days blev därför ett viktigt tillfälle för Arbit att diskutera dagens operativa behov och framtidens krav med representanter från försvar, myndigheter och industri.

Nyheter

Bristande riskhantering bidrog till köldskador Otillräckliga vinterkängor, bristande riskhantering och attitydproblem. Det bidrog till de många köldskador som uppstod under vinterutbildning i Arvidsjaur och Boden i januari, enligt en utvärdering från Arméstaben. Nu vidtas åtgärder med regeländringar och en översyn av utbildningen Kallt väder.

lens hantering av de risker som uppträdande i kyla medför. Riskbedömningar hade upprättats, men planerade åtgärder omsattes inte i praktiken fullt ut. – Man behöver kanske ha någonstans där soldaterna kan gå in och värma sig och upprätta värmeslingor som soldaterna får springa för att hålla värmen. Kanske bör man heller inte öva åtta timmar med bara uppehåll för 45 minuters lunch när det är 37 minusgrader. Det har DEN GÅNGNA VINTERN var periodvis mycket kall vidtagits åtgärder, men inte i tillräcklig omfattoch i Försvarsmakten rapporterades ett stort ning, säger förvaltare Joakim Giöbel, chef för antal köldskador i samband med övning och Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på utbildning. Under vinterutbildningen den 5–16 Arméstaben, som var ordförande i utredningen. januari på Norrlands dragonregemente, K 4, Han drar slutsatsen att befälen underskattai Arvidsjaur och Norrbottens regemente, I 19 de riskerna med att öva i extrem kyla. i Boden, deltog 497 befäl, kadetter och värn– Jag menar att man kanske måste acceptera pliktiga från olika förband. att vissa moment inte kan genomTemperaturen sjönk periodvis föras vid extremt låga temperatu”Ibland har det ner till 37 minusgrader och av rer, säger han och tillägger: också funnits en deltagarna drabbades 83 indi– Ibland har det också funnits inställning att det vider (17 procent) av minst en en inställning att det är mesigt att är mesigt att gå in köldskada. Majoriteten av skadgå in och värma sig. och värma sig.” orna, 47 stycken, var av första graden på en fyrgradig skala, vilket i rapporten ENLIGT JOAKIM GIÖBEL kan den pressade situabeskrivs som ”vit hud, känselbortfall och inte tion som organisationen befinner sig i öka risalltid smärta”. ken för skador. Belastningen i organisationen I nio fall var skadorna av tredje graden är hög och det finns en förväntan på snabb med ”blågrå missfärgning och ibland nekros” utveckling. (sjuklig cell- och vävnadsdöd, red. anm). I den – Både ÖB och Försvarsmaktsförvaltaren utredning av skadeutfallet som Arméstaben är ju jättetydliga, vi ska ha riskaptit och våga genomfört, pekas flera brister ut som bidrachansa lite. Jag tror inte att ÖB är nöjd med den gande orsaker till skadorna. Däribland befähär mängden köldskador, men budskapet om Vinterutbildning

Officerstidningen

Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

Brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet under vinterutbildningen, visar utredningen.

Utbildningen Kallt väder ska ses över som ett led i att minska risken för köldskador.

riskaptit kan uppfattas olika av befälen i organisationen. En del förstår det som att du kan tänja på gränserna ibland, medan andra kanske tror att du ska ta alla risker alltid. Individer vill göra sitt bästa, men ibland blir det lite fel, säger han. Även brister i personlig utrustning och annan materiel bidrog till skadeutfallet. Enligt rapporten uppvisade samtliga förband brister i sin materiel avseende funktion och status. Bland annat är den vinterkänga som soldaterna använder, vinterkänga 90, inte anpassad för extremt låga temperaturer, säger Joakim Giöbel: – Den tål inte mer än minus 20 eller minus 25 grader. Vinterkängor är något vi behöver se över. UTREDNINGEN PEKAR OCKSÅ på problem med civil utrustning som soldaterna köpt in själva. Av rapporten framgår inte vilken typ av utrustning eller vilka problem det handlar om, men Joakim Giöbel är kritisk till att soldater tillåts använda egen utrustning i verksamheten. – Vem garanterar att den utrustning som soldaterna köper in tål en viss kyla? Och vem kontrollerar att utrustningen är rätt för den

Nytt avtal för nästa generations ledningsstödssystem

ƀ På uppdrag av Försvarsmakten har Försvarets materielverk, FMV, tecknat ramavtal om en ny generation Natointeroperabla ledningsstödssystem. Överenskommelsen omfattar såväl mjukvara som hårdvara och integrationstjänster som ska ge förbättrad situationsförståelse och ledningsförmåga. Systemet ska också vara en plattform för samverkan mellan försvarsgrenarna och mellan Försvarsmakten och andra Natoländer, skriver FMV på sin webbplats. Avtalets värde uppgår till 1,5 miljarder kronor och började gälla den 1 juli 2026. Leverantör av systemet är svenska Mildef. LS

FMV tecknar avtal för vårdsystem till e ldhandvapen

Foto: David Gernes/Försvarsmakten

verksamhet som ska bedrivas i ett visst klimat? Chefen Försvarsstaben har gett sitt godkännande för egna inköp, men vi har varit stora motståndare till det, säger han.

Linda Sundgren

Foto: FMV

UNDER VINTERUTBILDNINGEN VAR det också problem med vissa fordon som inte fungerade. – I en bandvagn där soldaterna skulle gå in och värma sig fungerade inte värmaren. Om det berodde på okunskap eller om grundtillsynen inte var korrekt utförd vet vi inte. Deltagarna i vinterutbildningen som hölls i januari hade genomgått utbildningen Kallt väder inför avresan. Den ska ge kunskap om hur man uppträder i låga temperaturer på ett säkert sätt för att förebygga skador. Men under de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen hade många deltagare svårt att återge vad utbildningen handlade om och uppgav att de inte hade känt sig förberedda. Kallt väder genomfördes antingen enskilt digitalt eller som en genomgång i större grupper. Flera av de intervjuade saknade lärarledda diskussioner i mindre grupper och praktiska övningsmoment kopplade till utbildningen. – Om du inte har övat att ta av dig kängor och strumpor och stoppa in fötterna i armhå-

lan när det är minus 5 så kommer det inte att vara lättare i 30 minusgrader. Det räcker inte att bara läsa sig till hur man ska göra, man måste öva praktiskt också, säger Joakim Giöbel. I utredningen uttalar sig också stabsläkaren vid K 4 om Kallt väder. Enligt honom är utbildningen för omfattande och har tyngdpunkt på fel saker. För stor vikt läggs vid köldskadors utveckling och konsekvenser, medan förebyggande åtgärder och upptäckt av tidiga symptom får för lite utrymme. Joakim Giöbel berättar att det nu pågår ett arbete för att minska risken för förfrysningsskador och öka medvetenheten om de utmaningar som låga temperaturer medför. – I SäkR 2026 (Säkerhetsreglemente, red. anm) har vi gjort en ny riskbedömningsmall som vi håller på att implementera. Vi kommer att resa ut till fem platser i landet och utbilda på det här, säger Joakim Giöbel och fortsätter: – Vi ska också prata med Vinterenheten om utbildningen Kallt väder och vad vi ska göra med den. Någon slags förändring är nödvändig och de som går utbildningen behöver genomföra praktiska moment kopplade till utbildningen.

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tecknat ett ramavtal med svenska företaget Tekonf om leverans av vårdsystem till Försvarsmaktens automatkarbiner, skarpskyttegevär och prick skyttegevär. Utrustningen består bland annat av rengöringsverktyg, borstar och annan materiel som används vid vård och underhåll. ”Vårdsystemen är grunden för att säkerställa att vapnen fungerar med bra precision, bibehåller precision över tid och är säkra att använda. De måste fungera i alla lägen – under sommaren, under vintern, efter intensiv användning eller efter att ha stått i förråd”, säger Peter Almquist, systemingenjör på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats. Den nya upphandlingen ersätter utrustning som i vissa fall köptes in redan under 1980-talet, skriver FMV. Kontraktet är värt 350 miljoner kronor och leveranserna inleds under 2027. JO

Officerstidningen

Nyheter

Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

DET HÖGA TEMPOT och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja. – Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det idag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset. För att skapa en organisation som är bättre anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten. I juni invigdes den nya – Det är lite grann på temat delegerat beslutsluftvärnshallen Gungners mandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi hall på Halmstad garnison, ett av årets största projekt ska gå vidare med att dela in verksamheten för Fortifikationsverket. i geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom kraven på vad vår myndighet ska leverera. området. Behoven av infrastruktur i det militära förVilka är dina förhoppningar med den nya svaret är enormt stora, säger generaldirektör organisationen? Maria Bredberg Pettersson och fortsätter: – Att vi ska jobba mer som ett fortifikations– Vi brukar säga att de flesta verk. Jag är trött på att vi jobbar av garnisonerna mer eller min”Nya fregatter måste i silos. Det här är inte en fördre ser ut som byggarbetsplatha en hamn att ligga ändring som handlar om några ser idag. Sedan finns det vissa besparingar, utan det handlar vid och flygplan platser där det pågår mer verkom att skapa en ny organisamåste kunna landa samhet än på andra. tion för att bättre stödja det och ha hangarer.” Hon lyfter bland annat omvärldsläge och den uppgift Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och som vi har idag, säger hon och tillägger: förberedelserna för de nya organisationsenhe– Det handlar också väldigt mycket om att hitterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som ta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt exempel på sådana platser. i organisationen men också utanför. Jag vill att Sveriges inträde i Nato har förändrat myndigvi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och hetens uppdrag och fått ett tydligt genomslag i vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta. verksamheten. Arbetet med infrastruktur för Josefine Owetz

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en stor omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. Infrastruktur

FORTIFIKATIONSVERKET ÄGER, UTVECKLAR och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter. Runt om i landet genomför Fortifikationsverket omfattande investeringar genom nyetableringar, förvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. – Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och

Officerstidningen

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Fortifikationsverket: ”Behovet av militär infrastruktur är enormt”

etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och Maria Bredberg stärka arbetet med värdlandsstöd. Petters– Nato har lagt ytterligare ett son väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nyheter

Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

ƀ Frankrike kommer att delta i Natos multinationella styrka FLF Finland under ledning av Sverige. Överenskommelsen mellan Sverige, Finland och Frankrike slöts i samband med Natos toppmöte i Turkiets huvudstad Ankara den 7–8 juli. FLF Finland utgår från Boden i Sverige och Rovaniemi i Finland och bidrar till Natos avskräckning längs alliansens norra flank. Sedan tidigare har Danmark, Island, Italien, Norge och Storbritannien meddelat att de avser att bidra till FLF Finland. LS

Försvarsmakten ger Finland militärt stöd

Kontrakt klart om fyra fregatter Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030. Marinen

DE NYA FREGATTERNA är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X. – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats. Fregatterna ger avancerad och kvalificerad

luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i ÖstersjöomJohan Norlén rådet. – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034. Josefine Owetz

Foto: FMV

48 st

Så många pjäser av det nya uppgraderade Archer 8×8-systemet har FMV beställt från BAE Systems Bofors. Den 25 augusti överlämnades de första pjäserna till Bergslagens artilleriregemente. Archer 8×8 är ett 155 millimeters artillerisystem där pjäsen är integrerad på en terränggående åttahjulig lastbil. Leveransen beräknas vara klar senast 2030.

Officerstidningen

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

ƀ Under hösten kommer Försvarsmakten att ge Finland militärt stöd för att stärka landets territoriella försvar mot drönare. ”Rysslands invasionskrig mot Ukraina har lett till en ökad mängd drönarkränkningar av allierat luftrum, bland annat Finlands. Nu stärker Försvarsmakten alliansens östliga försvar med förmågor mot drönare i luften och till sjöss”, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 28 augusti. Stödet kan bland annat handla om Jas 39 Gripen, Visbykorvetter och radar- och luftvärnssystem. – Finlands sak är vår – inte bara i ord utan även i handling, säger viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen, i pressmeddelandet. JO

Foto: Pontus Lundahl/TT

Frankrike deltar i FLF Finland

Comex Fältdator®

Comex Fältdator® bygger på en TOUGHBOOK FZ40 från Panasonic.

Comex Electronics AB | sales@comex.se | www.comex.se

Nyheter

Barn till högutbildade gör oftare värnplikt

I HÖSTAS KOM en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen. Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar

Foto: Mattias Pettersson

Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än de från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut. Forskning

föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare. – Sammansättningen på dem som gör värnfrån resursstarka familjer överplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även representerade bland de värndär är barn till socioekonomiskt starka föräldrar pliktiga. Av de cirka 500 000 överrepresenterade. Egentligen är det inte särtotalförsvarspliktiga födda melskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig alllan 2000 och 2004 som ingår mänheten eller politikerna alltid är medvetna om Peter Bäcki studien, har 42 procent högdet, säger Peter Bäckström. ström utbildade föräldrar. Bland dem Studien visar också ett samband mellan som faktiskt skrivs in till värnsocioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent. pliktsutbildning som individen genomför. Flest – Värnplikten är inte den sociala smältdegel deltagare från resursstarka familjer är det bland den en gång var. Många har fortfarande uppdem som utbildas till en befälsbefattning. Närfattningen att värnplikten är en arena för social mare 70 procent av de som skrevs in på en längre integration och att deltagandet befälsutbildning hade högutbildade i militären jämnar ut skillnaderföräldrar, vilket kan jämföras med 55 ”Värnplikten är na mellan olika samhällsklasser, procent av de som utbildades mot en inte den sociala men det stämmer inte, säger Peter soldatbefattning. smältdegel den Bäckström, forskare vid FOI som Men den sociala snedrekryteringen gång var.” lett undersökningen. en beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagSKILLNADERNA MELLAN DEM som vill göra värnning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar plikten och de som får göra den, ökar i takt med att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om. – Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han. Foto: Daniel Klintholm/Försvarsmakten

Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

Officerstidningen

ENLIGT PETER BÄCKSTRÖM är det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra. Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige. – I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium. Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter: – Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

Linda Sundgren

If i samarbete med

Att vara förberedd hjälper lite. Ett försäkringsskydd som gäller både i tjänsten och på fritiden hjälper mycket. Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden. Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat: • Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport – något många andra försäkringar inte gör. • Möjlighet att även försäkra din partner och dina barn. • Familjejuridisk rådgivning för dig som är medlem och har gruppförsäkring hos If. • 15 % medlemsrabatt på boendeförsäkringar samt 5 % rabatt på bil- och MC-försäkringar. • Som förmånskund hos oss får du dessutom ytterligare 10–15 % rabatt på din hem-, villaeller bilförsäkring. Läs mer om dina medlemsförmåner på if.se/officersforbundet eller ring 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If.

Intervju

David Bergman

” Jag kan prata både militäriska och akademiska” Försvarsmaktens forskningsbudget har mer än fördubblats på bara några år och nu ökar sam arbetet med civila lärosäten för att stärka kunskaps utvecklingen ytterligare. Överstelöjtnant David Bergman, själv disputerad officer, är forskningschef i Försvarsmakten sedan den 1 september 2025. Text: Linda Sundgren Foto: Filip Erlind

Hur har det första året som sköts av skyddscentrum och så vidare. forskningschef varit? För varje område finns en utsedd ord– Jättespännande. Hög förande, men jag jobbar nära dem och belastning. Jag har aldrig tidivi har regelbundna avstämningar. Min gare haft en befattning där jag jobbat uppgift som forskningschef är att ansvaså mycket på min mentala tröskelnivå ra för den kunskapsbyggande delen av som här och jag står i spagat mellan forskning och utveckling. Forskningsolika delar. Generalläkarens forskningschefen är också ansvarig för doktoranmänniskor vill prata om dammpartiklar der och disputerade i myndigheten. i lungor efter prolongerad ökenexpoGenom åren har det riktats en del krinering, Undsäk och kryptologerna vill tik mot Försvarsmakten för bristande prata kvantsäkra kryptosystem och förmåga att ta hand om disputerade rymdgänget vill prata om friktionskoeffiofficerares kompetens. Hur tycker du cient vid atmosfäriskt återinträde. Det är att Försvarsmakten sköter den uppextremt många roliga och giften? intressanta områden, men – Vi har historiskt inte ”Jag har aldrig det är mycket att sätta sig varit bra på det här, och tidigare haft en in i för att kunna prata välbefattning där jag ironiskt nog har det som taligt om dem. jobbat så mycket jag klagat på i alla år nu Förutsätts du själv ha blivit mitt problem att på min mentala koll på alla olika forsklösa. 1993 inrättades ÖB:s tröskelnivå som ningsområden? doktorandprogram. Ambihär och jag står – Nej, det kan jag ju inte tionen var god, men det i spagat mellan men jag är jättestolt över fanns inte någon riktig styrolika delar.” att ha extremt kompetenta ning och ibland hamnade människor som jag arbetar med. Under forskningen väl långt ifrån den militära mig finns 25 Fot-områden, alltså forskkontexten. Man visste heller inte vad nings- och teknikutvecklingsområden, man skulle ha disputerade officerare till. som är funktionellt indelade. Vi har Sedan har vi haft doktorandprogram på såklart marksystem, flygsystem, marinFörsvarshögskolan ett tag, men världen system, rymdsystem och cybersystem. är större än FHS. Nu är vi ändå ett drygt Sedan har vi också Undsäk som ligger 50-tal officerare med forskarutbildning under Must. Vi har försvarsmedicin som i organisationen och försvarsgrenarna sköts av generalläkaren och CBRN som har sina egna disputerade forsknings-

Officerstidningen

chefer, även om den befattningen i armén just nu är vakant. Vi befolkar organisationen och äger den, en befattning i taget. Jag är inte på något sätt nöjd, men jag är oerhört stolt över att vi är så många som vi ändå är. Du är själv disputerad officer och doktorerade 2021 inom området stresspsykologi. Vad betyder det för den befattning du har idag? – Du måste vara forskare för att kunna leda andra forskare. Det är extremt många områden att sätta sig in i snabbt och det kräver att du har förståelse för hur det akademiska systemet fungerar. Jag blir också ofta rådgivande och det dyker hela tiden upp frågor om vad vetenskapen säger om ditt eller datt. Många gånger har vi bra forskning och då kan jag ge ett faktaunderlag som bygger på vetenskap och inte så mycket på känslor. Man behöver också ha en förståelse för hur den akademiska friheten fungerar kontra den ibland nödvändiga sekretessen. Det enklaste sättet att förklara det på är att jag kan prata både militäriska och akademiska. Å ena sidan måste jag vara en erfaren officer för att kunna förklara för ett civilt lärosäte vad som är relevant ur ett militärt perspektiv. Å andra sidan måste jag vara en meriterad forskare och förstå etikprövningsansökan och friheten att ingå publiceringar för att kunna föra samtal med Vetenskapsrådet om ansvarsfull internationalisering. Och ansvarsfull internationalisering, vad innebär det? – Civila lärosäten bygger alltid på öppenhet. Det är så vi bygger kunskap och transparens. Vi ska kunna granska och kritisera det som publiceras för att utvecklas framåt, och det bygger på den villkorslösa öppenheten. Men det fungerar bara så länge alla länder respekterar öppenheten och inte utnyttjar den ensidigt för sin egen förmågeutveckling. Det här har

Forskningssamarbetet med civila universitet och högskolor ökar, berättar David Bergman.

Officerstidningen

Intervju

lärosätena nu börjat upptäcka och det är det som kallas ansvarsfull internationalisering. Dela med dig så mycket som möjligt, men dela inte med dig av alla dina forskningsrön till exempelvis Kina gratis. Annars finns risken att vi bygger ett annat lands förmågeutveckling med våra forskningsresurser. Inom Försvarsmakten är det inget konstigt att hantera sekretess, men för den civila forskningsvärlden går det stick i stäv med deras principer. Vetenskapsrådet gav förra året ut riktlinjer för ansvarsfull internationalisering. Nu har de fått i uppdrag av regeringen att titta på om det finns särskilda tekniker som vi bör skydda genom lag. Jag tror att det är bra. En fullständig sekretess hade varit katastrofal. Vi måste sprida kunskapen för att bygga trovärdighet, men en viss kontroll kan vara nödvändig. Hur står sig den svenska försvarsforskningen i en internationell jämförelse? – Vi står oss bra i Sverige och vi har en historik på området. Efter andra världskriget upptäckte vi att vi behövde försvarsforskning och började bygga upp dåvarande FOA (Försvarets forskningsanstalt, red. anm), Militärpsykologiska institutet och Flygtekniska försöksanstalten. Det lade grunden för FOI och FMV som kom sedan, och på

Officerstidningen

David Bergman

nittiotalet började vi forskningsstyra eviga fredens tid. Då var det nätt och dem mer och tala om vilka områden jämnt att vi kunde hålla FOI levande och som vi ville ha beforskade. Nu är vi på få inser nog hur nära det var att Ryssväg in i tredje generationens forskning landsforskningen helt lades ner. Men där vi börjar utveckla förband som kan vi lyckades hålla liv i den mest kritiska utveckla själva och vi ser också en störkompetensen, och det är guld värt idag. re innovationskraft nere på förbanden. Att bygga upp den sortens kompetens Samtidigt är de 80 år av kunskapsupptar en halv livstid och sedan har du en byggnad som FOI bidragit med och den halv livstid att nyttja den. Nu kan vi organisatoriska kunskap som kommer istället vidmakthålla och fortsätta låta därifrån är oersättlig. Många andra länvåra försvarsmyndigheter göra det de der saknar försvarsforskningsmyndighe- är bra på. ter. De är helt beroende Från vilka institutioner av civila lärosäten för sin beställer Försvarsmak”Vi är redan inne utveckling och då spelar ten sin forskning? på implantat och det ingen roll hur myck– Huvuddelen av forsk3D-printade öron. et pengar du slänger på ningen beställs från våra Vad är nästa generadem, de kommer ändå försvarsmyndigheter: tion inom det ominte kunna komma fram Försvarshögskolan, Totalrådet? Det blir lite med den kunskap som vi science fiction, men försvarets forskningsinhar tillgång till. Vi ligger stitut och Försvarets det var ju AI också konsekvent på topp tio i materielverk. Men vi för tio, femton år världen på Akademiskt vänder oss allt oftare sedan.” frihetsindex och på Inntill civila lärosäten inom ovationsindex, vilket är väldigt bra. Vi de områden där de är experter. Exemsaknar inte problem, men vi har alla förpelvis har vi styrt om försvarsmedicin utsättningar att lösa dem. mot Karolinska institutet, eftersom det Hur stor är Försvarsmaktens forskär det bästa medicinska universitetet i ningsbudget? Sverige. Visserligen har FHS kvar några – Vi har 1,5 miljarder i år och vi går delar av försvarsmedicin hos sig, men mot 2 miljarder de kommande åren. Det då handlar det om hur du arbetar med kan jämföras med de 600 miljoner som sjukvårdsresurserna, inte om själva vi var nere på under svältåren på den kirurgin. Igår hade jag toppmöte med företrädare för Chalmers om nästa generations 3D-printing, alltså additiv tillverkning, där de är ledande. Men det Den öppenhet som allhär innebär inte att våra försvarsforskmänt råder inom forskningsmyndigheter kommer att få minsning måste hanteras med viss försiktighet i den kade forskningsanslag, det handlar om militära kontexten, menar en breddning. David Bergman. Forskning handlar ju om att bygga kunskap och utveckling framåt. Vad ser du för behov av forskning kopplat till försvaret de kommande åren? – Kvantteknik kommer, alltså nästa generations datorer. När vi får kvantdatorer som kan börja tänka själva, har vi då kvantsäkra kryptosystem som klarar av det hotet eller behöver vi designa om dem? Likaså sensorsystem. När vi får kvantsensorer, hur kommer det att påverka det skydd vi har? Bioteknik är en annan sak. Vi är redan inne på implantat och 3D-printade öron. Vad är nästa generation inom det området? Det blir lite science fiction, men det var ju AI också för tio, femton år sedan. ■

Nyhet! Högsäkerhetsdörrar upp till RC6 samt Grade III och IV enligt EN 1143-1.

För varje viktigt ögonblick finns en dörr med ett syfte. Du kanske inte tänker på dem alla gånger. Men dörrarna är alltid med, mitt emellan livets avgörande stunder. Som dagen när jobbets hemliga uppgifter plötsligt blir ännu mer hemliga. Det är för sådana tillfällen vi skapar våra dörrar. Varenda en av våra dörrar har ett tydligt syfte och så har det varit sedan vi tillverkade vår första dörr 1942. Att skapa trygghet och trivsel – att rädda liv. På samma sätt har vårt företag ett viktigt syfte. Att hjälpa dig lyckas med dina projekt från början till slut. Läs mer om Daloc och våra dörrar på daloc.se

I fokus

Officerstidningen

Personlig utrustning

Förbanden får köpa in utrustning som saknas Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning, berättar företrädare för Försvarsmaktens logistik. Text: Linda Sundgren Foto: Filip Erlind

Stridsskjorta 24 som ingår i det nya uniformssystemet MSU 24. Stridsväst 25 ger möjlighet till flera olika konfigurationer och bäralternativ.

PÅ BARA NÅGRA år har antalet Som personlig utrustning räknas den värnpliktiga som påbörjar utrustning som soldaten bär på kroppen, grundutbildningen ökat krafförutom eldhandvapen och kommunitigt, från 5 000 år 2020 till kationssystem. Vid inrycken 2024 rådde 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna akut brist på flera persedlar som kängor, tillsammans med fler anställda, hemtermosar och regnkläder, och officerare värnssoldater och reservofficerare ökar ombads lämna in sina ryggsäckar för att trycket på Försvarsmaktens logistik, förbanden skulle klara av att utrusta de FM log, som har till uppvärnpliktiga. gift att tillgodose behovet Enligt kommendörkap”Vi har köpt in regnav personlig utrustning i ten Per Wendel, sektionskläder och termosar organisationen. chef för stödenhetens till förbannelse, höll – Antalet pårustningar materielsektion vid FM jag på att säga, och har mer än dubblerats log, är de problemen till vår uppfattning är att de senaste fem åren och det kommer att finnas stora delar lösta. det sker ungefär 25 000 – Vi har köpt in regnfullständig personlig pårustningar inom mynutrustning till alla som kläder och termosar till digheten varje år. Vi svaförbannelse, höll jag på rycker in i år.” rar för cirka 15 000 artikatt säga, och vår uppfattlar och ska kunna utrusta personalen med ning är att det kommer att finnas fullstänrätt storlekar i alla klimat. Det är en gandig personlig utrustning till alla som ryckska komplex uppgift, säger överstelöjtnant er in i år. Men det finns fortfarande brister, Ola Hansson, enhetschef för TVK log framför allt på vissa storlekar, och (Teknik- och vidmakthållandekontor då får vi använda substitut istället logistik) vid FM log. eller omfördela utrustning mellan

Officerstidningen

I fokus

Personlig utrustning

förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter inryck, säger han.

någon fel kroppsskydd kommer det att uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson. ETT EXEMPEL PÅ utrustning som ännu inte Redan nu vet man att det råder brist på finns i tillräcklig mängd är marschkänga vinterutrustning, som exempelvis kängor. 90 med stålhätta. Framför allt handlar det Därför kommer man att vänta med tilldelom brist på de minsta och de största storning av denna utrustning till senare i höst. lekarna. – Ambitionen är att det – Det är ytterlighetsska finnas tillräckligt med ”Vi har gett ett måtten på storlekskurvan vinterkängor i vinter, och mandat till varje som vi beställer från som vi håller på att anskaffa för organisationschef är utmaningen. Vi har allt fullt just nu. Kvarstår brissom ansvarar för från storlek 32 till storlek sin logistikenhet att ter kommer det att lösas 52. Vi har också fler kvinmed substitut, säger Ola anskaffa det som nor i försvaret idag och de Hansson. saknas.” tenderar att ha smalare Ersättning via substitut hälar än män så vi har fler faktorer att ta handlar om att förbanden själva tillåts hänsyn till när det kommer till storlekar, köpa in personlig utrustning om den inte säger Per Wendel. finns i tillräcklig mängd i organisationen. Ibland kan bristen på utrustning lösas – Vi har gett ett mandat till varje orgagenom omfördelning mellan förbanden, nisationschef som ansvarar för sin logisberättar Ola Hansson. Exempelvis kan tikenhet att anskaffa det som saknas. kroppsskydd skickas mellan förråden för Mandatet ligger på upp till 700 000 kroatt alla ska kunna få utrustning som pasnor per organisationsenhet, säger överste sar. Fredrik Gustafsson, tjänsteförrättande – Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika chef för FM log och fortsätter: modeller där en del är anpassade för kvin– Men man kan inte gå till vilken butik nor och en del för andra kategorier. Tar som helst och handla, utan måste vända

Från vänster: överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för teknik- och vidmakthållandekontor logistik vid FM log, överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförrättande chef för FM log och kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log.

Officerstidningen

sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med. PROBLEMEN MED ATT tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse. – På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter: – Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater. Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt. – Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson. UNDER 2025 INLEDDES utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna. Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontroll-

mätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror. – För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson. I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut. – Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel. När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel, berättar han.

Läs om problemen med MSU 24. Skanna QR-koden för att läsa artikeln.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kroppsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas. SAMTIDIGT KOMMER RAPPORTER om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som bland annat försvarsdebattören ”Taktisk” har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen, berättar Per Wendel. – Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation. Leverantören av MSU 24 är det norska

Fickor till stridsväst 25.

företaget Oskar Pedersen AS, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten. – Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel. ■

Välsittande underkläder för kvinnor dröjer

Personlig utrustning för kvinnor har varit en bristvara i Försvarsmakten i över 40 år. 2020 startade projektet ”Jämställd materielförsörjning” som ska tillgodose behovet av personlig utrustning för kvinnor. Företrädare för projektet sa då till SVT nyheter att nya underkläder skulle finnas på förband om fem år, men fortfarande rapporteras det om underkläder med hårda sömmar och dålig passform som orsakar

bidra med en metod för framtida skavsår. I våras meddelade Förutveckling av jämställd materiel, svarsmakten att ett samarbete säger Kent Nysten: inletts med outdoor-företaget – Viktigast är hur de arbetar Astrid Wild, för att ta fram välsitmed samskapande. De skickar ut tande och funktionella underfrågeenkäter och gör prototyper kläder för kvinnor. Projektet ska som användarna får testa och ge utveckla ett koncept som kan feedback på. Den metoden vill vi användas som underlag vid upplära oss av. handlingar. Inom ramen för samarbetet – Vi räknar med att projektet med Astrid Wild ska också en ska vara klart om två till två och gravidanpassning av MSU 24 ett halvt år, och därefter följer genomföras. Instruktioner till tillen upphandlingsprocess. När verkaren ska tas fram om hur en de nya underkläderna finns ute gravidanpassning av uniformen på förbanden går inte att säga, ska gå till. säger förvaltare Kent Nysten vid – Gravida får Försvarsstabens stödenhet som sam”Vi räknar med att redan idag en graordnar projektet. projektet ska vara vidanpassning av Samarbetet med klart om två till två fältuniform 90, men Astrid Wild ska även det har funnits synoch ett halvt år”

Foto: Jeppe Gustafsson/TT

I samarbete med outdoor-företaget Astrid Wild ska Försvarsmakten utveckla välsittande och funktionella underkläder för kvinnor. När de nya underkläderna kan finnas ute på förbanden är dock oklart.

punkter på resultaten. Nu tar vi fram en teknisk beskrivning och en manual till skräddaren om hur gravidanpassningen ska genomföras, säger Kent Nysten. Samarbetet med Astrid Wild ska pågå till 2028. – Innan de nya underkläderna finns på plats kan man få ersättning för inköp av egna under kläder. ■

Officerstidningen

Reportage

Serhij är pressofficer och arbetar med att göra kriget tillgängligt för media – och med att själv skjuta ned drönare.

Officerstidningen

Kriget i Ukraina

Ta vara på gamers och jägare. Få ut 3D-skrivare på lägre förbandsnivå, klä stridsvagnen i en nätbur och utnyttja Rysslands besatthet av rutiner. Skaffa en hagelbössa – oavsett gradbeteckning. Under en längre resa längs Ukrainas frontlinje ser Officerstidningen ett krig i ständig förändring, där landets försvarare vill delge dyrköpta läxor till sina svenska kollegor. Text: Fredrik Fahlman Foto: Paul Wennerholm

” GANSKA LÄTT ATT ÖVERLEVA EN DRÖNARE” Fredrik Fahlman är utrikesreporter med en bakgrund på TT och SvD, bosatt i Ukraina och bevakar utvecklingen vid fronten. Paul Wennerholm är en prisbelönt bildjournalist som arbetar med flera stora dagstidningar.

Officerstidningen

Reportage

Kriget i Ukraina

och tillägger att han förväntade sig att strida i några dagar och sedan dö med heder.

herson, maj 2026. 400 meter från fronten. Löjtnant Serhij Serhejev springer ut på gatan. Han tar sikte rakt upp i luften och bränner av ännu en salva. Skotten går i tät följd, M4-karbinens kolv trycker hårt in i axeln, men han kontrollerar rekylen – han vet att insatserna är höga. För varje kula Serhij missar ökar risken att dö. Över honom hovrar en fiberoptisk drönare. Att den är styrd med tråd, i stället för radiokommunikation, gör att den är omöjlig att störa ut – något som båda sidor i kriget använder frekvent. Men det gör drönaren också långsammare, och den behöver mer tid på sig att lägga sig rätt i luften inför ett dykande anfall. Utöver det surrande hotet från ovan har Serhij också precis fått information om att förödande glidbomber kan vara på väg mot deras område. Han skjuter ut halva magasinet mot målet, men utan framgång. Sedan får han in en direktträff. Kulan penetrerar rakt igenom tändröret eller stridsdelen, och i ett öronbedövande dån exploderar drönaren. Evakueringen fortsätter därefter i rask takt. Serhij rör sig självsäkert – han är född och uppvuxen i Cherson och kan dess gator och gränder utan och innan. Före 2022 hade han inte en tanke på att bli militär. Han är utbildad journalist, men så fort ryska trupper nådde Cherson under invasionens första dagar tog han värvning. På rekryteringskontoret tilldelades han en kalasjnikov och 60 patroner – kroppsskydd, hjälm och skyddsväst var redan slut – och tillsammans med sina barndomsvänner var han i strid redan efter en timme. – Vi var modiga och dumma, säger han om den tiden,

EN DEL AV hans vänner gick det ödet till mötes. För honom själv fortsatte banan i marinkårens infanteri, innan ledningen bad honom att skola om sig till pressofficer eftersom att han var den enda i brigaden med journalistbakgrund. I våras blev han klar med sin grundläggande officersutbildning. Under flera resor till olika delar av den ukrainska frontlinjen har Officerstidningen under en längre tid samlat in vittnesmål och erfarenheter från ukrainska soldater och officerare. Frågorna har kretsat kring hur kriget har utvecklats, vad de önskade att de visste om den ryska militären innan de hamnade i krig med den och vilka sårbarheter fienden har. Många av dem är väldigt måna om att dela med sig till sina svenska kollegor så att de kan undvika att betala för lärdomarna i egna människoliv. Men det är bråttom – enligt dem tar så stora förändringar lång tid att implementera. Det är därför vi träffar Serhij i Chersons utkanter. Han har ordnat med ett besök i den ”röda zonen”, den stadsdel som ligger precis intill floden Dnipro. Ryska styrkor ockuperar marken på andra sidan, blott 400 meter bort. Zonen är som en spökstad – här är drönarattackerna så pass frekventa att nästan inga civila bor kvar. Här följer vi med en man som också heter Serhij. Han och hans bror Jevhenij har båda i två års tid varit drönarjägare – en allt vanligare befattning i den ukrainska militären. Det innebär att deras huvuduppgift är att dagligen patrullera den här zonen och skjuta ned så många drönare de kan, med målet att förhindra så många som möjligt från att nå in till centrala Cherson. Dagens resultat blir tre

Pressofficer Serhij vid en marknad i Cherson.

Ungefär 80 procent av alla förluster i kriget orsakas idag av drönare.

Officerstidningen

sprängda ryska drönare. De har inte räknat hur många de har skjutit ned totalt, men hävdar att det rör sig om ”ett tusental”. EFTERÅT BYTER VI några snabba ord med Serhij. Han berättar att han själv ”bara” har skjutit ned ungefär tio ryska drönare, och riktar i stället en eloge till de båda bröderna. I det här kriget är precisionsskytte viktigare än någonsin, berättar han, och faktumet att de båda bröderna är erfarna soldater och har en bakgrund som jägare har varit ovärderligt för brigaden. På frågan om vilka tips han vill ge till svenska officerare svarar han: – Ni kommer att behöva jobba i en ”dödszon” som är 60 kilometer djup. Ni måste förbereda er för det. Han syftar på det område som mindre drönare kan operera i. Spaningsdrönare har här gjort slagfältet transparent, och därför är större truppansamlingar förbjudna. Finns det inga övergivna byggnader så måste ledningscentraler, bunkrar, och egna drönarbaser grävas ned. Djupt. Annars kommer de falla offer för ryska attackdrönare.

Pressofficeren Serhij jagar drönare i den röda zonen i Cherson tillsammans med bröderna Serhij och Jevhenij från den 34:e marinkårsbrigaden.

Det råder delade meningar om hur djupt krigets ”dödszon” går – vanliga FPV-drönare når ungefär 30 kilometer, medan båda sidors mer avancerade drönare kan slå till på mer än 60 kilometers avstånd. Och med det delger han ett sista råd, som räddar många liv längs krigets frontlinjer: – Skaffa en hagelbössa. Det är ett otroligt effektivt sätt att göra sig av med ryska drönare. Just hagelbössor rekommenderas för att de är lättillgängliga, och att flera mindre projektiler lättare skjuter ned drönare. För erfarna skyttar – som de båda bröderna – är automatkarbiner att föredra.

Ni kommer att behöva jobba i en ”dödszon” som är 60 kilometer djup. Ni måste förbereda er för det. Serhij Serhejev, pressofficer.

Officerstidningen

Reportage

Serhij som ingår i den 14:e mekaniserade brigaden monterar ihop en ny drönare i deras verkstad i Charkiv-regionen. Tillsammans kan han och hans grupp bygga en drönare om dagen.

Kriget i Ukraina

Och när en drönare kan slå till flera mil djupt så innebär det att vissa högkvarter i fält måste hamna i ”dödszonen”. Därför gäller rådet att skaffa en hagelbössa för alla stridande, även högre officerare och de som inte har strid som huvuduppgift. CHARKIVREGIONEN, MARS 2026. Två mil från Kupjanskfronten. Just dödszonens djup blir tydligt längre österut i landet. Sedan ett drygt år tillbaka täcks nu de flesta vägar i närheten av fronten med milslånga nättunnlar, uppsatta i hopp om att inkommande drönare ska trassla in sig. Ju närmare man kommer frontlinjen, desto färre människor syns till. I mångt och mycket utförs logistiken här av både luft- och markdrönare. De soldater som håller den yttersta linjen blir ofta kvar på rotationer där i flera veckor, ibland månader, i väntan på att tät dimma eller oväder ska göra sikten så dålig för drönare att en evakuering är möjlig. Men här, i de östra delarna av den ukrainska Charkivregionen, är det mer rörelse än vanligt. Den ukrainska armén har precis påbörjat en motoffensiv för att ta tillbaka staden Kupjansk – en strategisk knutpunkt för tågförbindelser. Ett ryskt fotfäste här skulle öppna för en offen-

Officerstidningen

siv direkt mot Charkiv, landets näst största stad. För att återta Kupjansk utnyttjade Ukraina geografin i området. Staden delas av en flod, och genom att punktmarkera broar med drönare och artilleri lyckades de isolera de ryska styrkorna i stadens västra del och hindra deras logistiktransporter. Samtidigt tryckte Ukraina på för att få ett övertag i luftrummet – ukrainska drönaroperatörer infiltrerade ockuperad mark på andra sidan floden, norr om staden, och jagade ryska drönarpiloter. Det skapade möjlighet för Ukrainas markoffensiv. En av dem som deltog i en sådan infiltration är sergeant Jurij i den 14:e mekaniserade brigaden. Han har stridit sedan den fullskaliga invasionens början – först som skyttesoldat och sedan tidigt som drönaroperatör. Han är en av dem i brigaden med flest bekräftade träffar med drönare. Officerstidningen möter honom på en fältbas vid fronten mot Kupjansk, där han precis kommit tillbaka från ett uppdrag. Det är ett övergivet hus på landsbygden. Utifrån tyder ingenting på att någon militär verksamhet pågår här: Enheten utgår från att ryska spaningsdrönare ständigt vakar över området, och skulle kunna slå till när som helst ifall de får signaler på att soldater är baserade här. Mycket av arbetet här kretsar kring en 3D-skrivare. I

– Det tar lång tid att lära sig flyga och hantera kontrollen. Vi har märkt att unga killar som varit gamers blir väldigt bra drönaroperatörer. Ta vara på dem.

Jurij är en av de mest erfarna drönarpiloterna i den 14:e brigaden.

och med att all logistikförsörjning är en risk, så försöker Ukraina att i största möjliga mån tillverka drönarna precis intill frontlinjen. De kan printa drönarens ram, fästen, landningsställ och behållare för fiberoptisk kabel – det enda de inte kan tillverka här är batteriet, sprängladdningen och kameran. – Den här låter oss hålla fronten, säger Jurij och pekar på skrivaren. Han uppskattar att det finns tiotusentals sådana längs Ukrainas mer än hundra mil långa frontlinje. Just att ha tillgång till 3D-skrivare på lägre förbandsnivå har flera fördelar, fortsätter han. Det gör att de kan testa modeller under verkliga förhållanden, se vad som behöver optimeras, och lösa det själva. Det skulle gå mycket långsammare om hela drönarproduktionen och utvecklingen var centraliserad, anser han. Vi frågar Jurij vad som krävs av en soldat som vill bli drönaroperatör. Han berättar att arbetet är mer fysiskt och riskabelt än vad som ofta antas – trots att de inte agerar precis vid stridslinjen, så måste de fortfarande ta sig knappa tio kilometer från striderna. De måste gå flera mil till fots med en stor mängd packning, där de hela tiden riskerar att falla offer för ryska drönare.

När gruppen inte bygger drönare så spenderas tiden med att öva på simulator.

OCH TILLBAKA I Charkiv gör vi ett besök hos en av brigadens stridsvagnsenheter. Här har en typ av jobb alltid högsta prioritet: att förstärka fordonen med burar och stålnät, för att hindra att drönarna exploderar precis intill pansaret. Om det görs har man en chans att överleva – annars kan det vara kört redan efter första träffen. Det är samma typ av vittnesmål som när Officerstidningen i början av året besökte ”svenskbrigaden” i Sumyregionen. Soldaternas rekommendation då var att fästa så mycket nät och galler som möjligt på stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Enligt en av mekanikerna här utvecklas kriget till någonting annat ”nästan varje månad”. Och även ryssarna lär sig av det, suckar han. Ny forskning ger stöd för det. I en rapport från den amerikanska tankesmedjan CEPA, som fokuserar på försvarsfrågor kopplade till Nato, började Ryssland kriget med en närmast dysfunktionell ”kill chain” – alltså deras kedja för att identifiera, prioritera och bekämpa mål. Från 2023 skedde stora förändringar i kriget. Då skickades spaningsdrönare, framför allt Orlan, Zala och Supercam, ut på bredd till förbanden. Det är något som den ukrainska armén tar på största allvar – ofta måste operationer stanna upp bara för att spaningsdrönarna är i luften. Integrationen mellan olika vapensystem har också märkbart förbättrats. Tidigare kunde det ta flera dagar från att ett mål upptäcktes till dess att positionen bekämpades, och då hade det sedan länge försvunnit. Idag kan det ske på minuter att en position identifieras och en glidbomb, ballistisk robot eller attackdrönare beställs. Slutsatsen är att Natoländerna måste ta till sig ”kritiska lärdomar från drönarkriget i Ukraina” för att inte riskera att hamna efter i utvecklingen – särskilt vad gäller anskaffandet av en stor mängd billiga attackdrönare, elektronisk krigföring mot den nya typen av hot, och egen integration av vapensystem, säger flera som vi pratar med. DOBROPILLJA, AUGUSTI 2025. Tre mil från Pokrovskfronten. ”Svjat”, chef för ett prickskyttekompani, har delade åsikter kring Rysslands utveckling. Å ena sidan: De är absolut dödliga med drönare. Trots sitt hat mot fienden så hyser han respekt för deras kunskap kring drönarna, och hur de utvecklar dem. Men samtidigt: Fyra år in i det fullskaliga kriget har ryssarna svårt att släppa sitt sovjetiska arv. Efter otaliga uppdrag vid fronten har han lärt sig att de är

Vi har märkt att unga killar som varit gamers blir väldigt bra drönaroperatörer. Jurij, drönaroperatör.

Officerstidningen

Reportage

besatta av rutiner – och de gör dem förutsägbara. Under sensommaren 2026 träffar vi honom i Dobropillja i Donbassregionen. Här är deras kompanistab. Tills nyligen ansågs det här vara en säker stad – men precis innan besöket har den ryska armén anammat en ny teknik där de genom en typ av ”moderskeppsdrönare” kan förstärka radiosignalerna, och därmed öka drönarnas räckvidd. Därför hörs ett ständigt surrande i luften under vårt besök. ”Svjat” berättar om hur rollen för prickskyttar har förändrats när slagfältet blir mer transparent. En del militäranalytiker menar att de inte längre fyller någon funktion, men kompanichefen håller inte med: Deras egna drönare kan se mycket av fienden från ovan, men de har problem med att följa ryssarnas rörelser horisontellt när de flyttar sig igenom skogsbryn. Precis då så kommer det där surrande ljudet obekvämt nära. Kompanichefen säger till oss att stå helt stilla – vi står under ett träd, så troligtvis har drönaren inte sett oss. Sedan syns den hovra rakt ovanför, bara tio meter över trädet. Den fortsätter sedan ned för gatan och exploderar i ett övergivet hus, bara ett stenkast bort.

Kriget i Ukraina

”Svjat” är chef för ett prickskyttekompani. Av säkerhetsskäl önskar han vara anonym.

DET INGÅR I ”Svjats” vanliga arbetsdag att undvika drönare, och han har med tiden blivit bra på det. Men ett par månader efter vårt möte tar hans tur slut. Under en bilfärd i Donetskregionen upptäcker han att två attackdrö-

Deras billigaste resurs är deras soldater. De skiter fullständigt i dem. ”Svjat”, chef för ett prickskyttekompani.

Officerstidningen

nare jagar honom. Han trampar gasen i botten och kör så fort han kan in på en sidoväg som leder in i skogen. Han når fram precis i tid, men under stressen tappar han tillfälligt kontrollen. Bilen kör av vägen och störtar rakt ned i en flera meter djup ravin. Kraschen är så illa att han får en fraktur i ryggraden. Men hans flyktväg gav ändå utdelning: ”Svjat” kom in så pass långt i den täta skogen att drönarna tappade bort spåret efter honom. Sedan följer en lång rehabiliteringsprocess och han blir helt återställd – trots frakturen har ryggmärgen inte tagit skada. Vi når honom åter över telefon i mitten av augusti, när han precis återgått i tjänst. Trots den svåra skadan är han vid gott mod. – Generellt är det ganska lätt att överleva en drönarattack, säger han. Det gäller bara att planera var man är, var hotet kommer ifrån, och utnyttja årstiden, fortsätter ”Svjat”. Han ger några exempel: I städer och bakom kullar fungerar drönarnas radiosignaler mycket sämre. Om man istället möter en fiberoptisk drönare så är de oftast långsamma och svårare att navigera, och de undviker helst att flyga över skogsbryn för att tråden inte ska fastna. Sommarhalvåret är bästa tiden för att skydda sig. Lövträden är extremt viktiga, och hela operationer kan planeras beroende på var träden finns. Och särskilt hans prickskyttar uppskattar hettan: Om de rör sig längs en asfalterad väg så värms den upp under dagen, vilket medför att soldater som förflyttar sig längs den under nattetid inte syns på värmekameror. VINTERN ÄR SVÅRARE, men även där finns fördelar: Är det extremt kallt blir drönarnas avstånd märkbart sämre, och man är mer säker i den bakre delen av ”dödszonen”. Att börja springa är ofta det allra sämsta man kan göra, såvida det inte är uppenbart att du är upptäckt och du har en flyktväg redo nära dig, förklarar han. – Tänk på vad operatören ser. Det är skakig kamera som åker snabbt, ofta med dålig uppkoppling. Du sticker bara ut ifall du rör på dig snabbt. Vi frågar om han har ett sista tips till svenska officerare och soldater som skulle kunna hamna i hans egen situation – att leda förband i strid mot den ryska armén. – Deras billigaste resurs är deras soldater. De skiter fullständigt i dem, och de kommer att skicka fram dem i mängder tills de når sina mål. Det här är deras starka sida. Sedan fortsätter han: Vad han har lärt sig över tid är att de är oerhört förutsägbara. Allt de gör måste ske på ett visst sätt, alltid med samma metod och vid samma klockslag. Det går att utnyttja. Han tar som exempel att när han lärt sig vilken rysk brigad som står på andra sidan frontlinjen så vet han att exempelvis artilleriet alltid kommer att skjuta vid ett visst klockslag, plus-minus tio minuter. – Det här är ingen överdrift – i alla fall vid min front så kommer glidbomberna jämt klockan 04, och jag vet att eftermiddagarna är lugna. Det är fördelaktigt att planera operationer efter sådana rutiner. ■

eC-Guard Mesh Robust och stabil kommunikation – oavsett plats och förutsättningar.

eC-Guard Mesh Tillgänglig på olika plattformar Brukare Civilt och militärt bruk Tjänstenät Två lager kryptering Mesh backbone Självläkande Bärarnät Omedelbar failover

eCiceron är ett svenskt produktbolag som utvecklar cybersäkerhets- och kommunikationslösningar för organisationer med höga krav på tillgänglighet och säkerhet. eCiceron AB

08 551 530 00

www.eciceron.com

hello@eciceron.com

Mötet

Johan Huovinen

”Det finns de som säger: Ingen rök utan eld” Han var ett välkänt ansikte i media som expert på kriget i Ukraina – tills han blev ökänd som ”toppmilitären som greps i razzia”, misstänkt för brott mot rikets säkerhet. Närmare tre år efter att överstelöjtnant Johan Huovinen greps är misstankarna mot både honom och frun Lena avskrivna – och livet börjar återgå till det normala. Text: Annica Ögren Foto: Margareta Bloom Sandebäck

ohan Huovinen sitter bakåtlutad i en av mässens soffor på Försvarshögskolan, FHS, i Stockholm. Han är klädd i en ljusgrå kostym. Det har gått nästan två och ett halvt år sedan vi sågs för att göra detta personporträtt. Han är sig lik, bortsett från håret som har hunnit bli lite gråare. När vi träffades senast, hösten 2023, ringde Johan Huovinens telefon i ett. Då var han klädd i sin marinblå uniform och svarade på frågor om den senaste utvecklingen i kriget i Ukraina. – Ibland kan det ringa fem gånger om dagen från olika mediehus, förklarade han då. På det högra ficklocket på uniformen hade han fäst ryska generalstabsakademins utbildningstecken, vit och rombformad med en örn på. Ovanför den i höjd med bröstet syntes det ukrainska märket ”znak poshany” som på engelska blir ”badge of honour”, som Johan Huovinen tilldelades 2015 av dåvarande ukrainska försvarsministern Stepan Poltorak. Att han placerade det ryska tecknet under det ukrainska på uniformen var en symbolhandling, berättade han. – Jag tycker att jag har förtjänat det och är stolt över att jag gått där. Jag ställer ju inte upp på det ryska styret, men det talar om vad jag kan, sa Johan Huovinen då. Jobbet som lärare i militärstrategi vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan

Officerstidningen

hade han vid den tidpunkten haft i ett år. Kontoret låg på markplan och delades med ”den andra finnen” som han själv beskrev det, överstelöjtnant Joakim Paasikivi. De båda blev efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 snabbt välkända ansikten i media som experter på kriget. Johan Huovinen har synts i intervjuer i SVT:s Aktuellt, i TV4:s Nyhetsmorgon, i Sveriges Radio, SvD och DN. Arbetet som militär lärare var en annorlunda roll för honom, som närmast kom från en treårig tjänst som militär rådgivare vid Sveriges ständiga delegation vid OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, i Wien. – Jag har aldrig varit lärare förut och jag har heller aldrig pratat med media tidigare egentligen. Jag har gjort kanske två eller tre intervjuer tidigare någon gång på rysk tv, på ryska, that’s it, sa han då. Men mycket har hänt sedan den oktoberdagen. Och vi återkommer dit snart. JOHAN HUOVINEN FÖDDES 1967 och växte upp i ett hus i Bålsta utanför Stockholm i en familj med föräldrar och två yngre syskon. Mamman jobbade som lärare och pappan drev en bilfirma och arbetade senare som flygplanstekniker. Några officerare har inte funnits i familjen. Militäryrket var heller inget som han själv eftersträvade som barn. – Jag ville bli polis. Det var min dröm. Under sommarloven från Sigtunaskolan humanistiska läroverket jobbade han extra i den kiosk som hans föräldrar om somrarna drev vid ett bad i Bålsta. Rätt ofta stannade de patrullerande poliserna i området för en fikapaus. – Jag brukade prata med dem och blev väl lite fascinerad. Någon gång fick jag också åka med på en kvällspatrull, det tyckte jag var kul. För att skynda på processen mot Polishögskolan ansökte han om att få mönstra tidigare och beta av värnplikten så tidigt som möjligt. Men under värnpliktstjänstgöringen på Norrbottens regemente förändrades drömmen. – Det var väl äventyret som lockade: utbildningen, att få gå i befattning och ordning och reda. En organiserad strukturerad verksamhet. Nästan direkt efter muck började han jobba på Roslagens luftvärnskår, Lv 3, i Norrtälje där han stannade tills regementet lades ned 2000. I någon slags panik över framtiden anmälde han sig som frivillig till kontingenten, KS 03, i Kosovo för att skaffa sig lite betänketid. – Det var väl ett flyktbeteende, men det var också det som ledde fram till att jag senare hamnade på Must. För väl hemma från missionen låg ett kuvert på köksbordet. Det visade sig att Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, skulle sätta upp en ny internationell underrättelseavdelning med ansvar för

Även om gripandet 2023 har satt spår i Johan Huovinen säger han att det samtidigt stärkt hans relation med frun Lena.

Officerstidningen

Mötet

Johan Huovinen

bland annat Kosovo och Bosnien. Johan Huovinen sökte sig dit och arbetade där fram till 2004. Efter det läste den högre officersutbildningen på Försvarshögskolan, följt av två år som elev – och som tredje svensk någonsin – vid den Ryska federationens väpnade styrkors generalstabsakademi i Moskva. Han lämnade med högsta betyg.

”Jag trivs bra med mitt jobb idag. Men de allra roligaste eller mest spännande uppdragen är så klart sådant som jag inte kan prata om”, säger Johan Huovinen.

TILLSAMMANS MED FRU och två småbarn flyttade familjen sedan till Moskva där han de tre kommande åren var Sveriges armé- och flygattaché i Ryssland men även i Belarus. – De fem åren var den lyckligaste tiden i livet. Barnen var små, vi hade inte samma stress som många andra

Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig. 38

Officerstidningen

med hämtning och lämning eftersom Lena kunde vara hemma med dem. Vi var ute på ett enda äventyr hela familjen, med möjlighet att resa. Det var en bra tid. Att tala ryska är än idag inga problem, säger han, trots att han inte skulle kalla sig själv för flytande. – Jag tycker man ska vara ödmjuk inför språk. Det finns alltid någon som kan det bättre. UNDER ÅREN SOM attaché representerade han Sveriges intressen under en period som präglades av kriget i Georgien 2008 och där Sverige hade avbrutit de bilaterala och militärdiplomatiska förhållandena med Ryssland. – Det var en svår balansgång där en del av jobbet var att återupprätta relationerna och en annan del att utbyta information, ta emot besök från de övriga 104 länderna som hade militärattachéer i Ryssland. Och samtidigt skulle man försöka komma ut och se saker i landet. Under dessa år påbörjade Ryssland dessutom en stor militär reform som lett fram till där vi är idag, vilket Johan Huovinen följde i detalj under sin tid i landet. 2014 till 2017 jobbade han även tre år som EU:s första militära rådgivare i Ukraina. Ett uppdrag som han trivdes med. – Uppdraget var väldigt fritt, det var att samverka med interlokutörer och att rapportera till EU. Jag fick träffa alla

möjliga människor, samarbeta med försvarsattachéer och rådgivare, internationella organisationer och ukrainska generalstaben, säkerhetstjänsten SBU och alla frivilligorganisationer. Det gav en enorm inblick i ett land som varit under stor press sedan 2014, om vad som fungerade och inte. Kontakter jag har nytta av än i dag. NÅGRA DAGAR EFTER vår intervju i oktober 2023 skulle den här artikeln gå till tryck. I ett mejl den 16 oktober skriver Johan Huovinen att ”Jag läser detta ikväll och så får du svar under morgondagen, senast”. Men något svar kommer aldrig. Följande gryning, runt klockan fem på morgonen den 17 oktober står Johan Huovinen, som varje morgon i badrummet och rakar sig, till ljudet av den ukrainska piloten Denys Davidovs YouTube-kanal, med nästan en miljon prenumeranter. – Min fru är så otroligt trött på det där. ”Nej, inte den mannen igen” brukar hon säga. ”Skaffa hörlurar”. Men just den här morgonen hinner hon inte säga något. I stället reagerar Johan Huovinen på ett ljud från ytterdörren och börjar gå mot hallen. Halvvägs framme möts han av nationella insatsstyrkan som stormar in, ledd av Säpo. En av männen skriker ”polis, polis, ta det lugnt” och visar upp en polisbricka. Johan Huovinen grips och förs till Kronobergshäktet, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, ett brott mot rikets säkerhet. Det innebär att någon utan lov skaffar sig eller röjer uppgifter om Sveriges försvar som kan skada Sveriges säkerhet om uppgifterna röjs för främmande makt. Brottet kan ge fängelse i upp till fyra år. Även frun Lena, som under 28 år jobbat på Försvarets radioanstalt, FRA, grips och misstänks för samma brott. Efterföljande dygn försöker jag kontakta Johan Huovinen igen. Officerstidningen har pressläggning och citaten från intervjun några dagar tidigare behöver hans godkännande. Media känner ännu inte till att han sitter inlåst i en cell, utan någon möjlighet till kontakt med omvärlden. Ett dygn senare kommer en push-notis från Expressen i mobilen. ”Svensk toppmilitär och hans fru gripna i razzia” intill en pixlad bild som jag känner igen. Artikeln ställs. I ÅTTA VECKOR satt Johan Huovinen häktad med fulla restriktioner utan kontakt med omvärlden och det skulle dröja nästan ett år innan åklagaren avskrev honom från utredningen. Under tiden i häktet hann han tänka tillbaka på vår intervju och om artikeln ändå publicerades till slut, berättar han när vi ses igen. – Allt det här har ju att göra med min bakgrund såklart. Och det är klart att jag hann tänka att artikeln skulle kunna stärka misstanken mot mig. Men sedan september 2024 är Johan Huovinen att betrakta som juridiskt oskyldig. Gripandet har satt spår i honom och påverkat hans relationer med kollegor och vänner. Han beskriver att många till en början tog

Johan Huovinen Ålder: 58 år. Yrke: Lärare i militär strategi på Försvarshögskolan. Familj: Fru och två vuxna barn. Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm. Läser: ”Baltikums befrielse” av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg. Lyssnar på just nu: ”Sommar i P1” med bland andra Martin Kragh. Karriär i urval: 1986: Värnplikt, gruppchef, I 19/P 5. 1991: Officersexamen, därefter instruktör robot 70-pluton, Lv 3. 1997–1998: Stf Sektionschef S5/BA 09 och BA 10, Bosnien.

avstånd och att han upplevde att hans förtroende var borta. Planen då var att rida ut stormen de sista åren till pension, vilket man inom Försvarsmakten kan ta ut som 61-åring. Men så här nästan två år efter att Johan Huovinen kom tillbaka till sin tjänst på Försvarshögskolan – och snart tre år efter gripandet – har något hänt. Förutom att han flyttat upp en våning på jobbet till ett eget kontorsrum och att kontorskollegan Joakim Paasikivi gått i pension, har hans telefon börjat ringa igen. Media fortsätter att ställa frågor om kriget i Ukraina och vänner har börjat höra av sig. Och i början av juli i år meddelar chefsåklagaren i fallet, Per Lindqvist, att utredningen läggs ned, inkluderat misstankarna mot Johans fru Lena. ”Jag har lagt ned förundersökningen på grund av att brott inte kan styrkas. Skälet är att det inte är möjligt att i alla delar förhöra de vittnen som är nödvändiga. Vittnena är på grund av sekretess förhindrade att förhöras om vissa uppgifter”, skriver chefsåklagaren i ett pressmeddelande. Upplever du att du har lyckats vända på skutan nu? – Ja, det tycker jag. Samtidigt finns det ju de som säger ”ingen rök utan eld”. Och det finns ingen transparens i detta. Jag kan inte transparent förklara vad som ligger bakom. Det skulle annars kanske lägga saker till rätta. SÅ, VAD VAR det som hände? Hela rättsfallet har omgärdats av omfattande sekretess och Johan Huovinen är belagd med yppandeförbud, vilket hindrar honom från att kunna berätta om fallet. Det är frustrerande, förklarar han. – Det finns ju en story där även om jag inte har något med den att göra. Har du en förhoppning om att alla uppgifter ska komma fram till slut? – Ja, och det finns en del som pekar på det. Vi får se. Det hade känts bra och som en slags återupprättelse. ■

2000: Sektionschef S5/KS 03, Kosovo. 2009–2012: Sveriges armé- och flyg attaché i Ryssland. 2014–2017: EU:s militära rådgivare i Ukraina. 2017–2022: Militärrådgivare vid Sveriges ständiga delegation till OSSE i Wien. 2022–: Militär lärare på FHS.

Johan Huovinen tog examen från Ryska federationens väpnade styrkors generalstabs akademi i Moskva med högsta betyg.

Officerstidningen

Analys

SOM-undersökningen 2025

fter 2016 har svenskarnas förtroende för försvaret stärkts markant. I 2000-talets inledning var det fler som uppgav ett bristande förtroende för försvaret än tvärtom i SOM-institutets nationella undersökningar. Den så kallade förtroendebalansen (andelen med förtroende minus andelen med bristande förtroende) hamnade ofta under noll-

Redaktör: Linda Sundgren

strecket. En rimlig tolkning är att det negativa förtroendet under 2000-talets inledning berodde på dåvarande försvarspolitik, där flera regeringar ville skära i försvarsutgifterna respektive omforma försvaret för primärt småskalig internationell krishantering. Senast i 2016 års SOM-undersökning noterades ett negativt förtroende för försvaret, därefter inleddes en anmärkningsvärd förstärkning av försvarsför-

SVENSKAR OVILLIGA ATT FÖRSVARA NATO KOLLEGAN TURKIET Svenska folkets förtroende för Försvarsmakten noterar rekord för sjätte året i rad, medan förtroendet för Nato varierar beroende på partitillhörighet. Viljan att försvara andra Natoländer militärt är generellt stor bland svenskar, men det finns tydliga skillnader beroende på vilket land det handlar om. Minst är viljan att hjälpa Turkiet, Ungern och USA.

Foto: Christine Olsson/TT

Den turkiske presidentens agerande under Sveriges ansökningsprocess till Nato kan ha påverkat all mänhetens intresse av att försvara Turkiet militärt, skriver analysförfattaren Karl Ydén.

Officerstidningen

troendet. I 2025 års undersökning, som presenterades under försommaren, noterades en förbättrad förtroendebalans för nionde året i rad: +56 (en uppgång från +51 i 2024 års undersökning). Det var dessutom sjätte året i rad som svenskarnas förtroende för försvaret noterade ”All time high”. DET STÄRKTA FÖRTROENDET för försvaret har utvecklats under en period då svensk säkerhetspolitik radikalt förändrats i och med kursändringen från alliansfrihet till Natoansökan 2022 och inträdet i Nato 2024. Förtroendet för försvaret omfattar hela det svenska samhället. Oavsett om resultaten delas upp på partisympati, ålder eller kön så åtnjuter försvaret ett stort förtroende. Historiskt är sympatisörer till Sverigedemokraterna den grupp som förändrat sin inställning till försvaret mest. De var tydligt negativa under en rad år, men deras förtroende för försvaret har stärkts kraftigt sedan försvarspolitiken åter inriktades mot försvar av Sverige, upprustning och återupptagen värnpliktsutbildning. Alla riksdagspartiers sympatisörer uppvisar en positiv förtroendebalans för försvaret. Allra störst förtroende uppger sympatisörer till Centerpartiet: 78 procent av dessa uppger sig ha stort förtroende för försvaret, medan endast en procent uppger litet förtroende (+77 i förtroendebalans, upp från +67 i 2024 års undersökning). Nästan lika stort förtroende uppger sympatisörer till Liberalerna (förtroendebalans +76), följt av sympatisörer till Moderaterna (+70) respektive Kristdemokraterna (+64). Socialdemokratiska sympatisörer noterar +59 i förtroendebalans, följt av sympatisörer till Miljöpartiet (+52) respektive Sverigedemokraterna (+49). Vänsterpartiets sympatisörer noterar förtroendebalans +25, en uppgång från 2024 års resultat (+18), men klart under +42 i 2022 års undersökning. Förtroendetappet efter 2022 kan bero på Sveriges förändrade Natorelation, eftersom Vänsterpartiets sympatisörer är tydligt mer negativt inställda till Nato än övriga riksdagspartiers. Före Rysslands annekteringar i östra Ukraina 2014 var svenskarna överlag klart negativa till ett svenskt Natomedlemskap, i regel var motståndarna två till tre gånger fler än förespråkarna.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2025

70%

Natoländer vi bör avstå från att skicka soldater till

60%

Frågan löd ”Är det några av Natos medlems länder som Sverige inte bör sända svenska sol dater till om det landet blir utsatt för ett väpnat angrepp? (Du kan kryssa i flera alternativ)”. Antalet svarande var 1 873 personer.

50% 40% 30% 20% 10%

ov n a ak kie n ed on B u ie n lg a M on rie n te ne g Sl ov ro en i Tj en ec ki e Ka n na d St Kro a at or i br e it a n nn i e G re n kl an Ty d sk la nd Fr an kr ik e It a li e n Po le Sp n an ie n Li ta ue Be n lg ie n Le tt la n d Po r Lu tug al xe N ed m er bu r lä nd g er n Es a tl a nd Is la n D an d m ar k Fi nl an d N or ge

ie N

än

SA U

an lb

Tu rk ie ng t er n

USA ska tilltvinga sig Grönland från NatoEfter den ryska aggressionen 2014 ökade kollegan Danmark. Donald Trump har Natostödet så att opinionen vägde jämnt uttryckt att USA borde utträda ur Nato mellan för och emot. Rysslands militära och hur alliansens framtid ser ut kan angrepp på Ukraina i februari 2022 följanses mer osäkert än på mycket länge. des snabbt av ett dubblerat stöd för att Sverige skulle söka medlemskap i Nato, samtidigt som Natomotståndet halveraBLAND DE TRADITIONELLA borgerliga allides. Sverige lämnade in ansökan i maj anspartiernas sympatisörer uppgår 2022. Efter ett drygt år av Natomedlemförtroendebalansen för Nato till +54 skap noterar svenskarnas förtroende för (Centerpartiet), +62 (Moderaterna), +64 Nato förtroendebalans +37, (Kristdemokraterna) och +71 ett stort förtroende men (Liberalerna). Bland de röd”Förtroendet ändå inte i närheten av förgröna partiernas sympatisöför försvaret troendet för försvaret. omfattar hela det rer är förtroendet för Nato Befolkningens förtroende klart minst hos Vänsterparsvenska samhäl för Nato är betydligt mer tiet (-27), följt av Miljöpartiet let. Oavsett om polariserat jämfört med (+22) och Socialdemokraresultaten delas det för försvaret. En ytterliterna (+36). Förtroendebaupp på parti gare skillnad är att medan sympati, ålder el lansen för Nato bland Sverisvenskarnas förtroende för ler kön så åtnjuter gedemokraternas sympatiförsvaret blir stadigt större, försvaret ett stort sörer uppgår till +35. så har förtroendet för Nato Journalisten Tomas Ramförtroende.” varierat. berg gjorde i Dagens NyheEn förklaring kan möjligen vara att ter (8 mars 2024) den poängfulla obserNato de senaste åren kan uppfattas vara vationen att det bland svenska Natoföremindre stabilt än tidigare. Trumpadmispråkare finns två olika förhållningssätt, nistrationen har uttryckt stor skepsis ett ideologiskt respektive ett pragmatiskt. gentemot Nato, både för otillräckliga Den mer ideologiska positionen intas resurser i flertalet medlemsländer och för framför allt av borgerliga sympatisörer vad som uppfattas som otillräckligt stöd som länge uppfattat västvärlden som i USA:s pågående krig mot Iran. Trump Sveriges självklara värdegemenskap. För har dessutom flera gånger uttryckt att dem är det naturligt att solidariskt tillhö-

ra Nato för att försvara dessa värden och de ser att Sverige äntligen ”kom hem” i och med Natomedlemskapet. Det pragmatiska perspektivet omfattar främst socialdemokrater med en annan historisk syn på Sveriges roll i världen. Natomedlemskap ses av dessa pragmatiker mer som en försäkring mot ett aggressivt Ryssland. Stödet är mindre ideologiskt, mindre entusiastiskt och mer villkorat av rådande hotbild. Bland de pragmatiska Natoförespråkarna finns sannolikt många före detta motståndare som bytte åsikt efter Rysslands attack mot Ukraina 2022. Det är sannolikt att den pragmatiska hållningen även omfattar en del Sverigedemokratiska sympatisörer, som uttrycker ett tydligt mindre Natoförtroende än vad de borgerliga partiernas gör. DYNAMIKEN FRAMTRÄDER ÄNNU tydligare om man börjar gräva djupare i innebörden av Natomedlemskap. I SOM-undersökningen syns intressanta variationer i viljan att försvara andra Natoländer. 89 procent av svenskarna instämmer i påståendet ”Sverige borde försvara ett annat Natoland om det attackeras” och 94 procent håller med om att ”andra Natoländer bör försvara Sverige om vi attackeras”. Bland svenskarna

Officerstidningen

Analys

SOM-undersökningen 2025

finns således en god generell uppslutning kring Natos ömsesidiga försvarsförpliktelse i artikel 5. Preciseras frågan till vilka länder Sverige bör hjälpa genom att sända svenska soldater i händelse av angrepp framträder dock ett mer fragmenterat landskap – svenskarnas vilja varierar stort beroende på vilket land som frågan gäller. I fråga om de nordiska länderna är det mycket få svenskar, cirka tre procent, som svarar att Sverige inte bör hjälpa genom att sända svenska soldater. Motståndet är större, cirka sju procent, när frågan avser andra västeuropeiska länder eller Kanada. Ställs frågan angående EU-länder på Balkan eller i Östeuropa ökar andelen ovilliga ytterligare något, till mellan 8 och 19 procent. I särklass störst är svenskarnas ovilja att skicka soldater till tre länder: Turkiet, Ungern och USA. I fråga om Turkiet är 64 procent emot att låta svenska soldater hjälpa till med försvar mot angrepp, för Ungern är siffran 48 procent och för USA noteras motståndet till 40 procent. Det ligger nära till hands att uppfatta Erdogan, Orban och Trump som symboler för svenskarnas ovilja att bistå militärt. Turkiet och Ungern blockerade under lång tid Sveriges ansökningsprocess till Nato och båda länderna har i övrigt fört en politik som ligger relativt långt ifrån

Läs mer på nätet! Läs om tidi gare SOMundersök ningar på officerstid ningen.se

Redaktör: Linda Sundgren

svenska ideal. Nämnas kan politisering av rättsväsende, beskurna demokratiska rättigheter och, i Ungerns fall, motstånd mot Europeiska unionens stöd till Ukraina. Avseende USA har några av Donald Trumps utspel berörts ovan, men USA-motståndet har delvis andra rötter än det gällande Turkiet respektive Ungern.

är sympatisörer till Vänsterpartiet (36 procent). Att bistå Turkiet möter motstånd i alla kategorier. Män är ännu mer negativa än kvinnor och medelålders mer negativa än övriga. Bland nästan alla partiers sympatisörer återfinns en majoritet mot att hjälpa Turkiet militärt. I undantaget Vänsterpartiet är ändå hela 49 procent negativa (den lägsta noteringen) och ”Preciseras frågan största motståndet (74 procent) noterar Sverigedemotill vilka länder Sverige bör hjälpa kraternas sympatisörer.

Foto: Christine Olsson/TT

MOTVILJAN MOT ATT bistå USA militärt är störst bland yngre, kvinnor och högutbildade. Partimässigt är motståndet störst bland genom att sända Vänsterpartiets sympatisöAVSLUTNINGSVIS SKA kärnsvenska soldater rer (68 procent) och minst vapenfrågan kort beröras. i händelse av an bland sympatisörer till I Natos doktrin har kärngrepp framträder Sverigedemokraterna (26 vapenavskräckning länge dock ett mer frag procent). menterat landskap utgjort en hörnsten, vilket Trumpkritik förenas – svenskarnas vilja har använts som argument sannolikt med en missvarierar stort bero mot ett svenskt Natomedtänksamhet mot det som i ende på vilket land lemskap. politikens vänsterflank traI Nato är det främst USA som frågan gäller.” ditionellt benämnts ”Yansom har kärnvapen och kee-imperialismen” – synsättet att USA utan dessa amerikanska resurser skulle nyttjar politiska, ekonomiska och militära Europa sakna tillräcklig vedergällningsmaktmedel för egna intressen snarare än förmåga i en militär konflikt med Ryssför en internationell rättsordning. I fråga land, där kärnvapen skulle användas. om Ungern återfinns det största motstånRyssland har upprepade gånger under det istället hos äldre och hos män, medan Ukrainakriget hotat med kärnvapen utbildningsnivån inte påverkar. Partimäs(”militärtekniska åtgärder”). sigt är Moderaternas sympatisörer mest Sverige bedrev för övrigt efter andra negativa (60 procent) och minst negativa världskriget ett eget kärnvapenprogram, för vilket undertecknandet av FN:s icke-spridningsavtal 1968 blev slutet. Den ökade osäkerheten om USA:s framtid i Nato har återfört kärnvapenfrågan till debatten och SOM-undersökningen ställde därför frågan ”Bör Sverige skaffa egna kärnvapen?” Resultatet visar på stort motstånd i opinionen. 67 procent av svenskarna uppger sig vara mycket eller ganska negativa till tanken på svenska kärnvapen och endast 13 procent är mycket eller ganska positiva (opinionsbalans -54). Minst är motståndet bland SD-sympatisörer, där 21 procent är positiva och 51 procent negativa. Störst motstånd finns bland Vänsterpartiets sympatisörer, varav 6 procent är positiva respektive 86 procent är negativa till svenska kärnvapen. ■

Stödet för att Sverige ska skaffa egna kärnvapen är lågt hos befolkning en. Bilden visar Svenska Freds manifestation mot kärnvapen med anledning av 80-årsdagen av atom bomben över den japan ska staden Hiroshima.

Officerstidningen

KARL YDÉN

Universitetslektor, reserv officer i luftvärnet och ledamot i Kungliga krigsvetenskaps akademien.

FMV SÖKER

FLYGPROVLEDARE TILL EUROPAS STÖRSTA PROVPLATS Vill du vara med och utveckla framtidens försvar i kvalificerade projekt som gör Sverige och världen säkrare? Då kan jobbet som flygprovledare vara något för dig! Här bidrar du med din expertkompetens inom flygledning och stridsledning på teknikens framkant i en helt unik och spännande miljö. Arbetar du dessutom mycket bra med människor, gillar kvalificerade och komplexa projekt och har väl grundade värderingar – då kan du vara den vi söker! Intresserad av att veta mer? Gå in på fmv.se/jobb Försvarets materielverk är en statlig myndighet med FÖRSVARETS MATERIELVERK ett viktigt samhällsuppdrag – att leverera materiel och tjänster till det svenska försvaret. Läs mer på fmv.se

RÖS • EMP HPM • TEMPEST

Missa inte Officerstidningens nyhetsbrev!

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar. • Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö. • Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv. EMP-tronic AB Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se

emp-tronic.se

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm. • Skärmade lådor/skåp för skydd. • Avlyssningssäkra mötesrum.

ANMÄL DIG PÅ OFFICERSTIDNINGEN.SE/NYHETSBREV

Officerstidningen

Fördjupning

3D-TILLVERKNING När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

Innehåll

Från enstaka reservdelar till massproduktion

ƀ På flera förband har additiv tillverkning gått från experiment till ett verktyg i vardagen. Ombord på HMS Carlskrona används 3D-tillverkning för att reparera materiel och 71:a bataljonen har tagit med tekniken till FLF Lettland.

Officerstidningen

Mobil mikrofabrik på FMTS i Halmstad

ƀ Den mobila mikrofabriken ska möjliggöra tillverkning av reservdelar nära fronten när de vanliga försörjningskedjorna bryts. Nu arbetar Försvarsmaktens tekniska skola med att bygga upp utbildning, kompetens och arbetssätt.

FOI: EU agerar defensivt i maktkampen om 3D

ƀ Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

Foto: Emil Malmborg

Maskinist Eric Bengtsson monterar en 3D-utskriven impeller i kolfiberarmerad nylon som nu kommer på plats i ett pumphus.

Från enstaka delar till massproduktion På flera av Försvarsmaktens förband har additiv tillverkning gått från experiment till ett verktyg i vardagen. Ombord på HMS Carlskrona används tekniken för att reparera materiel som nått ”end of life” och 71:a bataljonen har tagit med tekniken under Natoinsats i Lettland. På högre nivå handlar utvecklingen om att tillsammans med industrin bygga upp en ny sorts produktionskapacitet. Text: Maria Widehed

å HMS Carlskrona är åldern en ständig utmaning. Fartyget är fyllt av materiel som närmar sig eller har passerat ”end of life”, alltså delar som inte längre går att beställa som reservdelar. För Första marina basbataljonen har det blivit ett konkret skäl att börja använda additiv tillverkning. Sedan åtta månader finns en 3D-skrivare ombord på stödfartyget, som ett nytt verktyg i underhållsarbetet. – Vi krattar manegen nu med 3D, och det ger fartyget helt nya möjligheter, säger fanjunkare Johan Hillman Denebo, maskintjänstchef. HMS Carlskronas uppgift är att stödja marinens fartyg med vatten, bränsle, mat och sjukvård. – I framtiden kan den här nya tekniken möjliggöra att vi i förväg får ett digitalt recept på en trasig reservdel hos ett annat fartyg, när det sedan kommer och förtöjer vid oss kan vi leverera direkt och de kan hålla sig till sjöss längre. Regnet öser ner längs sidorna på det snart 50 år gamla fartyget. Ombord, i en före detta ledningscentral, har en 3D-verkstad byggts upp. Den nya tekniken breder ut sig i det lilla utrymmet, vid sidan om desto mer traditionella inventarier: en lathund över testade material som har laminerats och förts in i blå pärmar av kartong. Bredvid 3D-konstruktionsritningen på datorskärmen står en fast telefon. På väggen hänger en analog klocka. Idag skrivs det ut en detalj till en mjölkmaskin, en del som inte längre går att få tag på. – Det kanske inte låter viktigt, men det här innebär också träning. Dessutom håller vi nere kostnaderna på fartyget – och det är bra. Intendenturen är inköpsansvarig för plasten till skrivaren så dem vill vi hålla oss väl med, säger översergeant Eric Bengtsson, maskinist, och skrattar. ATT LYCKAS MED en 3D-utskrift kräver rätt kombination av material, inställningar och recept. På datorn kan man arbeta med så kal�lade digitala recept för 3D-modeller, som sedan omvandlas till kod som skrivaren kan läsa. Ett annat alternativ är att skanna in något eller att mäta och ta fram en egen konstruktionsritning från grun-

Officerstidningen

Fördjupning

3D-tillverkning

den. På HMS Carlskrona förs sedan allt över med USB-sticka. – Ja, den här 3D-skrivaren är helt naken enligt Natostandard. Det innebär att skrivaren varken har wifi, bluetooth eller kameror. Det är speciellt för oss att tekniken behöver vara nedkopplad, säger Eric Bengtsson. Den marina miljön gör fartyget till en särskild testmiljö för tekniken. Fartygets rörelser kan påverka själva utskriften. – Vi har märkt ibland att det blir lite olika finish på utskrifterna, säger motorman Emma Löfberg, menig. Vid kraftig sjögång kan man behöva ta hänsyn till vad som faktiskt går att tillverka. EN RESERVDEL SOM har konstruerats ombord är en impeller till en radiatorpump som nått ”end of life”, och idag fungerar som testrigg ombord. – Vi får ju annars beställa reservdelar och då måste vi åka in till kaj och få dem, eller få dem levererade på något annat sätt, säger Emma Löfberg. Hon muckade förra sommaren, efter värnplikt som motorman, och valde att fortsätta i samma befattning. Men under gymnasiet hade hon intresserat sig för konstruktionsritningar och 3D, och idag

Officerstidningen

Foto: Emil Malmborg

På Marinbasens teknikavdelning finns idag fem 3D-skrivare. Ambitionen är att all teknisk personal i framtiden ska kunna skriva ut enklare saker.

”Det handlar om tolerans, UV-faktor, vilken värme, kyla och belastning materialen klarar”, säger Robin Chronzell, TSS-tekniker.

Johan Hillman Denebo

Eric Bengtsson

lägger hon del av sin arbetstid på att här delen finns inte att få tag i, så vi har utveckla teknikanvändningen på fartytidigare fått byta radiatorpumpen och bygget. ga om rörsystemet. Det är en stor kostnad, – Det är verkligen väldigt roligt att säger Johan Hillman Denebo. kunna laga på plats och få vara med hela – När vi kan göra detta på en, då kan vi vägen från att rita till att skriva ut och göra det på alla andra också. Då har vi ett sedan se det användas i verkligheten. fungerande recept. För just impellern Förbandet kan identibehövde personalen fiera behovet och ta fram ”Den här 3D-skrivaren hitta en konstruktion en möjlig lösning, men är helt naken enligt och ett material som det finns en gräns mellan Natostandard. Det är fungerade för uppgiften. att prova något och att speciellt för oss att Den yttre delen behövde använda det som en godtekniken behöver vara vara flexibel, samtidigt känd ersättning. nedkopplad.” som kärnan behövde – Idag kan vi använda vara stark. 3D för att göra stridslagningar, eller okon– Vi hittade en funktion i datorproventionella repmetoder, för att kunna ta grammet vi använder som lät oss blanda oss in till basen. Men inte som permanenta två olika plaster. Det var kul att kunna lösningar, säger Eric Bengtsson. experimentera lite, säger Emma Löfberg. Kompetensen byggs upp genom intres– Det är två material som inte hade gått serade individer, ofta utan utbildning på att svetsa ihop som vi nu lyckats samman- området. Johan Hillman Denebo ser stor foga, säger Eric Bengtsson. potential i 3D för flera delar på fartyget inför framtiden. I EN LITEN ombordverkstad i anslutning till – Exempelvis inom sjukvård som vi ett maskinrum visar Eric upp ytterligare har ombord, det finns många medicinska en variant, en 3D-utskriven impeller i hjälpmedel att skriva ut som förändrar kolfiberarmerad nylon som nu kommer vårdmöjligheterna. på plats i ett pumphus. Originalet görs i gjutjärn. DET VAR PÅ land, hos Marinbasens teknikav– Här är ett ”end of life”-försök. Den delning, som utvecklingen på garnisonen

först tog fart. Här finns idag fem 3D-skrivare, varav en går att förstärka med metall eller kolfiber. Annars är det än så länge plast som gäller. – Vi har väl ett tiotal olika sorters plaster, berättar Robin Chronzell, TSS-tekniker. Översergeant Simon Karlsson, chef för teknikavdelningen, berättar att arbetet påbörjades för ungefär fyra år sedan. – Det är inte så konstigt att behovet kommer underifrån. Det är vi som är närmast dem som brukar materielen som ser vilken utveckling som krävs, säger han. Idag finns 3D-skrivare på flera håll inom garnisonen, bland annat hos Första ubåtsflottiljen och på Sjöstridsskolan. – Vi har tidigt tagit upp den här frågan på garnisonssamlingar efter samråd med chefen Marinbasen. Vi har försökt att presentera vad vi gör, vad vi vill och vad vi kan göra. Därför har vi kunnat få investeringsmedel att utveckla verksamheten, säger Simon Karlsson. Men det är i en prövande arbetsmiljö med växtvärk som utvecklingen sker. Inne i verkstaden pågår idag arbete med ventilationen, en klimatanläggning ska installeras. Två hantverkare flyttar runt stegar i takhöjd, de får parera runt den ihopfällda kamouflagenätsjulgranen som hänger i taket, samtidigt som Robin Chronzell sätter sig vid datorn för att ta fram ett recept. – Men det är bra att ventilationen kommer på plats, luftfuktigheten här är inte bara ett arbetsmiljöproblem utan har också påverkat 3D-utskrifterna, berättar Simon Karlsson. PÅ MARINBASENS TEKNIKAVDELNING dokumenterar personalen arbetet med 3D-tillverkning. – Det var ju några misslyckade försök i början. Och det är precis så det ska vara – det är så vi lär oss, säger Simon Karlsson. Tanken med dokumentationen är att beskriva vad som fungerat, vad som inte fungerat, vilka problem som uppstått och hur de har lösts. – I framtiden ska all teknisk personal kunna skriva ut enklare saker, säger Johan Hillman Denebo. Det handlar också om att enklare kunna avgöra vilka material som ska användas till en viss uppgift. – Vi dokumenterar till exempel vad PLA och TPU har för egenskaper. Det handlar om tolerans, UV-faktor, vilken värme, kyla

och belastning materialen klarar, säger Robin Chronzell. Den senaste tiden har man i verkstaden skrivit ut en torso som kom till användning under sjukvårdsutbildning, när man skulle testa att sätta nålar. Ett kindstöd till AK 5 blev lyckat, liksom övningsminor, olika adaptrar och utbildningsstöd vid mindykning. Simon Karlsson ser hur 3D-utskrift skapar nya möjligheter inom reservdelsförsörjningen. Istället för att lagra alla reservdelar fysiskt kan man lagra digitala recept och tillverka delar först när de behövs, resonerar han. – Man är ju begränsad i hur många reservdelar man får plats med annars. PÅ GARNISONEN PÅGÅR nu arbetet med att bygga upp en fungerande säker fildelning för recept inom garnisonen, ett arbete som Sjöstridsskolan, SSS, leder. – Vi behöver lättare kunna ta lärdom av varandra för att komma framåt, oavsett om det är ett fartyg som har löst en uppgift under insats eller vi här i verkstaden som har skrivit ut något. Det finns ett stort behov idag av att vi inte ska behöva gå och knacka på varandras dörrar för att dela kunskap inom 3D-tillverkning, säger Karlsson och tillägger: – Med samordning kan vi om några år trycka ut samma reservdelar på kort tid, på alla plattformar samtidigt. Idag är de fem personer på Marinbasens teknikavdelning, på fem års sikt vill Simon Karlsson se ytterligare en anställd som enbart arbetar med 3D-utskrift. Bristen på tekniker ser han som en stor utmaning för tillväxten. – Det är flera delar som behövs för att utvecklingen ska ta fart. Vi behöver utrymme, rätt lokaler och personal med kompetens. Och att jag som chef kan prioritera det, att vi tilldelas den här uppgiften. Målet är att vara redo när det kommer ett formellt uppdrag, säger Hillman Denebo. – När styrningen kommer som säger att vi ska skriva ut reservdelar då har vi jobbat med detta ett tag. Då ska det bara vara att trycka på ”play”.

••• PÅ TEKNISKA AVDELNINGEN på Södra skånska regementet, P 7, har arbetet med

Emma Löfberg

Simon Karlsson

3D-tillverkning snabbt ökat i takt med behovet av specialanpassade fästanordningar vid integrering av ett nytt ledningsstödsystem. 71:a bataljonen tog också med förmågan vid rotationen med LNLV 26 till FLF Lettland tidigare i år, där specialreparationsgruppen på det 715:e kompaniet har haft två skrivare samt plast till sitt förfogande. Fanjunkare Daniel Sandell, teknisk chef på bataljonen, ledde verksamheten på plats på Camp Valdemar. Väl hemma har han påbörjat sina studier inom Högre specialistofficersutbildningen, HSOU, men på fritiden är det fortfarande 3D som gäller. Han har just designat ett eget ventilationssystem. – Vi är ju självlärda allihop, vi har blivit tvungna att bli bra på vissa saker. Daniel Sandell betonar hur snabbheten i 3D-tillverkning har varit en styrka för förbandet, framför allt i Lettland. – Normalt är plast inte ett superbra material att föra in i en miljö som kan utsättas för stridshandlingar. Det brinner och kan splittras. Men för att tillverka prototyper är det fantastiskt – man får snabbt tillgång, kan prova och ändra. Vilket material som ska användas i slutän-

FAKTA

Avancerad tillverkning

Avancerad tillverkning är ett bredare begrepp för moderna metoder att utveckla och tillverka materiel. Det omfattar bland annat nya material, digitalisering, automatisering, artificiell intelligens och additiv tillverkning. För Försvarsmakten handlar det bland annat om att bygga en flexibel produktionsförmåga som kan användas för olika behov och skalas upp när omvärldsläget kräver det.

Additiv tillverkning

Additiv tillverkning innebär att en produkt byggs upp lager för lager utifrån en digital modell. Tekniken används bland annat för att tillverka komponenter i plast och metall. Till skillnad från traditionell tillverkning, där material exempelvis svarvas eller fräses bort från ett större stycke, tillförs materialet där det behövs. För Försvarsmakten skapar additiv tillverkning möjligheter att tillverka komplexa komponenter samt ersätta och reparera befintlig materiel.

Officerstidningen

Fördjupning

3D-tillverkning

dan kan vi besluta om senare. Normalt sett hade vi varit hänvisade till någon metallverkstad eller smed för att lösa uppgiften, det har man inte på plats när man är på en mission.

– Vi kunde ersätta fästena på under fyra timmar. Och när de är gjorda i plast så är det inte längre antennerna som går sönder, utan fästena. Men nya antenner kunde vi inte skriva ut den här gången. Han beskriver det som att framtiden däremot sannolikt kommer att innebära metallskrivare och att man på P 7 har örat mot rälsen och följer utvecklingen. På förbandet har man också börjat tillverka olika delar till drönare. – Vi har insett att vi kommer behöva tillverka drönardelar och då måste vi vara beredda. Vilken plast ska vi använda, hur ska vi skriva ut dem och med vad? Här gäller det att vara med och titta på vad vi kan göra redan nu, släppmekanismer i plast till granater är en sådan sak vi redan har lyckats med, säger Daniel Sandell.

PRECIS SOM INNAN rotation har specialreparationsgruppen stöttat förbandet med övningsmateriel, framför allt utskrift av övningshandgranater. När bataljonen under övning Bifrost Bridge tillfördes ett kanadensiskt kompani inleddes en diskussion kring hur detta skulle integreras i det svenska sambandet. Lösningen blev att den kanadensiska kompanichefen tilldelades en svensk ledningsstödsystemplatta, och specialreparationsgruppen tillverkade en hållare för deras fordon. – Det var roligt att kunna leverera en lösning så snabbt, de trodde inte sina ögon. De hade med egen 3D-förmåga på sitt reparationskompani, men de gjorde mest plojgrejer som mugghållare. Av det vi känner till var vi längst fram på alla sätt med 3D-tillverkning inom den multinationella brigaden, säger Daniel Sandell. Under samma övning hade ett svenskt kompani problem med antenner som kördes sönder, vars fästen var gjorda i stål.

Per Öster

ÄVEN UNDER LNLV 27 kommer specialreparationsgruppen att åka med 3D-utrustning. Den här gången med större volymer material och mer diversifierat plastfilament, bland annat ledande plast vilket innebär att man kan tillverka bland annat elektronikhöljen som kan vara jordade. I den 7:e mekaniserade brigaden ska 2030 finnas ett brigadreparationskompani

•••

Foto: Emil Malmborg

I en liten före detta ledningscentral på HMS Carlskrona har en 3D-verkstad byggts upp.

Officerstidningen

med en additiv tillverkningsgrupp. Daniel Sandell ser många möjligheter för P 7 att fortsätta utvecklas inom 3D-tillverkningen, men funderar samtidigt på hur samverkan bör se ut mellan förbanden. – Det är en utmaning att utvecklingen nu sker på respektive kammare på respektive regemente, det är egentligen samarbeten och delningen av digitala recept och idéer som kommer att skapa tillväxten. Men den möjligheten finns inte idag, det saknas en plattform, säger han och til�lägger: – Samtidigt finns en fara i att börja styra de delarna, innovationskraften kan hämmas om man lägger in för mycket bestämmelser. Det krävs en balans mellan styrningar och viljan att hålla innovationskraften oerhört hög.

FÖRSVARSMAKTEN HAR ARBETAT med additiv tillverkning i flera år. Vid Swedec användes 3D-skanning och 3D-utskrift redan 2018 för att ta fram modeller av ammunition till övningsverksamhet. Tre år senare provade Saab att flyga Jas 39 Gripen med en 3D-utskriven lucka. Syftet var att undersöka om 3D-utskrift skulle kunna användas för reparationer i fält. Idag sker utvecklingen i snabb takt på flera håll inom Försvarsmakten. – Det händer mycket inom avancerad tillverkning nu. Min uppfattning är att det är ostyrd innovation som pågår överallt inom myndigheten. Centralt fokuserar vi på försörjningstrygghet, alltså att kunna serva och reparera när ordinarie försörjningskedja inte levererar, och vilken produktionskapacitet vi behöver bygga upp, säger Per Öster, rådgivare vid Högkvarterets stödenhet. Han är en av personerna som håller ihop arbetet med Advanced Manufacturing Coordination Center, AMCC, i Trollhättan. AMCC samlar Försvarsmakten, industrin, akademin och andra samhällsaktörer för att bygga förmåga inom bland annat additiv tillverkning. Per Öster har bakgrund både som officer och från industrin. En del i den framtida förmågan är enligt honom att FMV kommer att kravställa 3D-recept vid inköp av system, och att en Natostandard för 3D-skrivare tas fram. – Det är lätt att man bara pratar om

3D-utskrift, men det handlar om att bygter, stridsflyg och stridsfordon. Men nu ga en hel infrastruktur och den behöver tittar vi också på hur vi ska kunna tillverka vara likartad ute hos försvarsgrenarna, en miljon drönare om det blir krig. Vi vet annars går det inte att använda samma inte vad vi behöver producera, så produkrecept. tionskapaciteten behöver kunna skalas Parallellt pågår uppbyggnaden av Natos upp snabbt och vara flexibel. 3D ger oss bibliotek för att lagra digitala recept. Sveden möjligheten. rige är med och utvecklar biblioteket, som För AMCC har fokus legat på additiv testades under Natoövningen CWIX 26 tillverkning i metall, men tillsammans i Polen i juni. Utöver behovet av en promed industrin experimenterar man duktkatalog med tillhörande också med nya material – recept är tydlig rutin för ”Nu tittar vi också bland annat möjligheten materialersättning något att tillverka filament av på hur vi ska som skyndsamt behöver kunna tillverka en björkbark. komma på plats. AMCC:s arbete har under miljon drönare om – När en viss legering inte året också resulterat i flera det blir krig.” finns tillgänglig behöver det prototyper som nu är tänkta kunna finnas alternativ som är testade och att testas skarpt. En av dem är toppmodudokumenterade. Ersättningsfrågan är en len på stridsfordon 90, som fungerar som jättesak för att detta ska kunna fungera skydd för prismorna till siktet. Idag tillverstorskaligt, säger Per Öster. kas den i gjutet gods, men inom AMCC har man testat att tillverka den genom 3D-utFÖRSVARSMAKTEN BEHÖVER ENLIGT Per skrift med SSAB:s Armox-pulver – ett stålÖster bygga upp egen produktionskapacipulver som är utvecklat särskilt för additiv tet, men större volymer måste vid andra tillverkning och bygger på egenskaperna beredskapsnivåer produceras tillsamhos Armox 500-skyddsstål. SSAB lansemans med industrin. rade produkten i juni 2026 och beskriver – Det primära som många tittar på är den som världens första stålpulver för givetvis reservdelsförsörjning till korvetskyddstillämpningar.

Foto: Felix Sundbäck/FM

”Av det vi känner till var vi längst fram med 3D-tillverkning inom den multinationella brigaden”, säger fanjunkare Daniel Sandell, teknisk chef 71:a bataljonen, om att de haft med 3D-förmåga under LNLV 26.

Med introduktionen av en ny handgranatsmekanism behövde soldaterna något att mängdträna realistiskt med. Special reparationsgruppen på 71:a bataljonen har med hjälp av 3D tillverkat övningshandgranater.

– Detta skapar helt nya möjligheter att bygga skyddsplåtar till stridsfordon och stridsbåtar, säger Per Öster. Inom AMCC har man också tagit fram en impeller för reparation på stridsbåt 90, ett stag till bandvagn, en fälg till terrängbil 16, samt en konsol till TP 84 Hercules. När projekttiden för AMCC i slutet av året är över ska linjen ta över ansvaret. Samtidigt ska försvarsgrenarna fortsätta bygga förmåga nära verksamheterna. Flygvapnet har under året fastställt en strategi för additiv tillverkning och en försvarsmaktsgemensam strategi för avancerad tillverkning ska under hösten ut på remiss. EN CENTRAL FRÅGA är hur förmågan ska fördelas mellan försvarsgrenarna, FMV, industrin och förbanden. – Vi vill inte begränsa innovationskraften, men vi måste styra. Tanken är att försvarsgrenarna befinner sig på resursnivå ett och två, där de utvecklar sin förmåga. FMV:s mikrofabrik är på resursnivå tre, alltså förstärkningsnivå. AMCC är nivå fyra, där industrin kan stötta med storskalig produktion. På förbandsnivå blir 3D-tillverkning ytterligare ett verktyg i verktygslådan. – Vad som får tillverkas är det teknisk chef som har ansvar för. Det får inte vara toppstyrt utan vi måste ut med förmågan så vi får hjälpa till att bygga förmåga underifrån, säger Per Öster. ■

Officerstidningen

Fördjupning

3D-tillverkning

Kontroll av styrparametrar till robotsvets inför metallutskrift i WAAMcell (Wire Arc Additive Manufacturing Cell). Här tillverkas komponenter genom att metalltråd smälts med en ljusbåge.

Mikrofabriken: Från fyra containrar till militär förmåga Den mobila mikrofabriken ska möjliggöra tillverkning av reservdelar nära fronten när de vanliga försörjningskedjorna bryts. Nu arbetar Försvars maktens tekniska skola, FMTS, med att bygga upp utbildning, kompetens och arbetssätt för att göra tekniken till en fungerande militär förmåga. Text: Maria Widehed

januari 2026 presenterade Försvarets materielverk, FMV, en mobil mikrofabrik som utvecklats tillsammans med BAE Systems Hägglunds, Saab och Försvarsmakten. Den består av fyra sammankopplade containrar och innehåller bland annat en 3D-skrivare för metall och två för plast. Men det som gör fabriken unik är att hela tillverkningskedjan ryms i containrarna. Tanken är att man ska kunna ta

Officerstidningen

Foto: Timo Särkkä /Försvarsmakten

Foto: FMV

I mikrofabriken finns både plast- och metallskrivare.

emot receptet till en reservdel, tillverka den och sedan göra efterarbetet på plats. Användningen är tänkt att bli aktuell när den vanliga försörjningen inte fungerar. Det kan handla om brutna logistikkedjor, att ett förband behöver en reservdel snabbt, att något nytt behöver tillverkas eller att reparation krävs av ”end of life”-materiel. – Mikrofabriken består av fyra ISO-containrar som man satt ihop. I en av containrarna finns ett kontorsutrymme med tre skrivbord och arbetsplatser med datorer

där man kan sitta och CAD:a. Man kan också skanna med en 3D-skanner och gå från CAD till recept. Sedan tar man med sig USB-stickan till verkstadsmiljön där man kan skriva ut, säger Diana Flach, systemingenjör vid FMV. MIKROFABRIKEN VISADES I våras under EDA AM Village 2026, en workshop för additiv tillverkning i Spanien där experter, försvarsmakter och industrin möts. – Det fanns ett väldigt stort intresse och många frågor, inte minst från andra länders försvarsmakter. Vi vill se hur vi kan ta den här förmågan så nära fronten som möjligt. Vi är unika i att göra det med hela tillverkningskedjan, säger Diana Flach. Formellt har mikrofabriken ännu inte lämnats över till Försvarsmakten. Det gör att FMV kan fortsätta vidareutveckla den och snabbare göra modifieringar. Just nu modifieras mikrofabriken efter återkoppling från en testgrupp försvarsanställda. – Samtidigt behöver man i Försvarsmakten se över vilken utbildning som krävs, säger Diana Flach. Mikrofabriken är på väg att bli en del av Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS. Där har man i olika grad testat 3D-tillverkning sedan 2017. Idag finns 3D-tillverkning tillgänglig för alla medarbetare.

– Utvecklingsenheten vid FMTS fick ganska tidigt upp ögonen för att det här var spåret som industrin gick på, att man kan göra riktiga saker med 3D-utskrift som håller. Det berättar major Per Gadestedt, utvecklingsofficer vid FMTS som är kommenderad till Stockholm och arbetar centralt med materielanskaffning. De senaste åren har 3D-tillverkning studerats. – 2020 deltog vi i ett symposium i Tyskland där vi samlade 100 personer från 15 länder för att diskutera vad man kan göra med additiv tillverkning inom försvar. Då började vi också samarbeta med FMV om de här frågorna, säger han. SEDAN DESS HAR FMTS, utifrån förstudier inom teknisk tjänst, konstaterat att materielsystemen kommer att variera mycket i konstruktion och utförande i framtiden. – Vi satte ihop det vi kallar fyrfältaren, som är fyra områden där vi följer den generella utvecklingen. Det handlar om artificiell intelligens, additiv tillverkning, förarlösa plattformar och XR-fjärrstöd, säger major Kristian Magnusson, utvecklingsofficer på utvecklingsenheten vid FMTS, och fortsätter: – Vårt arbete nu är att förbereda Försvarsmakten som organisation på en teknikgeneration som utvecklas snabbare

Diana Flach

Per Gadestedt

Kristian Magnusson

än vi varit vana vid. Varje sådan här tekproduktfamilj där hela analysen är gjord. niklösning innebär en mängd saker som Det är lätt att köpa in viss utrustning och påverkas – ekosystem, utbildning, gemensedan stå där utan rätt förbrukningsvaror. samma standarder. Det är så mycket mer Därför är det viktigt med hela analysen, än prylar. I mikrofabriken får vi möjlighet säger Kristian Magnusson. att se hur hela kedjan fungerar. Mikrofabriken blir en del av markverkPÅ FMTS PÅGÅR arbetet med att bygga upp städerna, men ska också fungera som en utbildningen kring tekniken. flyttbar resurs. – Vi har kört en pilotut– Den planeras in i bildning som i höst blir ”Varje sådan här materielplanerna fram till en riktig kurs. Nytt för i tekniklösning 2030. Då ska vi ha något år är att man också får en innebär en mängd som fungerar, personal saker som påverkas grundläggande utbildning som kan hantera utrust– ekosystem, utbild- i att tillverka i metall. Den ningen och recept från ning, gemensamma ska in i det ordinarie kursindustrin som vi kan skriva utbudet. standarder. ” ut med på ett systemsäkert Samtidigt pågår ett arbesätt, säger Per Gadestedt. te för att skapa förutsättningar för mer Vilka tillämpningsområden ser ni? flexibla utbildningsscenarier. Per Gade– Det finns jättemånga utöver reservstedt lyfter hur kurser som genomförs på delsproduktion. Inom militär sjukvård plats i Halmstad under flera veckor blir kan man göra skräddarsydda spjälor allt svårare att genomföra i takt med den genom att skanna av armen. Det provasnabba teknikutvecklingen. des under AM Village. Företag gör också – Flexibla, digitala kurser tror jag är en mänskliga organ som liknar de riktiga. utveckling vi behöver. Det är ett sätt att Massproduktion av drönare är en annan hantera resursfrågan och öka tillgängligsak vi behöver ha teknik för att kunna heten till utbildning. rampa upp, säger Per Gadestedt. För att tekniken ska få genomslag på förMen tekniken löser inte automatiskt banden krävs det personal som kan driva försörjningsfrågan. Det måste också vara utvecklingen vidare, betonar han. tydligt vad utrustningen ska kunna till– Kontaktytor kommer att bli jättevikverka och vilka material som krävs. tiga och det räcker inte att några få indivi– Det är viktigt att vi specificerar en der blir utbildade. ■

Foto: Felix Sundbäck/FM

3D-TILLVERKNING I FÖRSVARSMAKTEN

2018

Swedec använder skanning och 3D-tillverkning för att ta fram modeller av ammunition till övningsverksamhet.

2022

Försvarsmakten pekar i sin perspektivstudie ut utrustning för additiv tillverkning i fältmiljö som en del av den framtida logistiken.

2019

2024

2021

2025

FOI beskriver hur 3D-utskrift kan användas för att tillverka detaljer i fält. Som exempel nämns bland annat hur nederländska förband i Mali tagit fram ett GPS-fäste genom att skicka hem en skiss, få tillbaka ett digitalt recept och skriva ut delen på plats.

Saab provflyger Jas 39 Gripen med en 3D-tillverkad yttre lucka. Originaldelen skannas eftersom det saknas en digital modell.

Försvarsmakten uppger i årsredovisningen att myndigheten tillsammans med industrin arbetar med alternativ reservmaterielförsörjning genom additiv tillverkning. Syftet är att kunna ersätta reservdelar som inte kan levereras av ordinarie leverantör.

förmåga inom bland annat additiv tillverkning och reservdelsproduktion.

2026

FMV presenterar en mobil mikrofabrik i fyra containrar för tillverkning av reservdelar nära fronten. Den innehåller bland annat en metallskrivare och två plastskrivare.

Advanced Manufacturing Coordination Center, AMCC, invigs i Trollhättan. Centret ska samla civil och militär kompetens för att bygga

Officerstidningen

Fördjupning

otalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning. I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut

på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar. I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter.

åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen Anders Schröder på samma FÖR ANDERS SCHRÖDER, sätt. Indu”Vi konstaterar att analytiker vid FOI:s avdelstripolitik, ekonomisk polidet här är ett områning för försvarsanalys, är tik och försvarspolitik glider de där det kanske tekniken intressant både ihop allt mer, säger han och är lite mer snack än som militär förmåga och fortsätter: verkstad.” ur industriellt perspektiv. – För Försvarsmakten – 3D-tillverkning är ett exempel som kan detta vara viktigt på mikronivå på slagbelyser trenden som varit de senaste tio fältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri. Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns. – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen industri, men vi ser mindre aktivitet när mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdet kommer till främjandeåtgärder och departementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, samverkan. Det finns en oro för att Europa undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning. kan hamna efter.

FOI: EU agerar defensivt i maktkampen om 3D Text: Maria Widehed

Officerstidningen

Foto: Felix Sundbäck/FM

3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

DET DEFENSIVA ARBETET handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder. EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder. – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik. FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga. – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ. ■

Foto: FOI/Linda Björkvall Köling

3D-tillverkning

FRAMTIDENS STRIDSTRÄNING

FÖR TRÄNING OCH INSATS

Luft- och markmål i samlat träningskoncept

Vi har allt för taktisk träning: Drönarmål Uppblåsbara skenmål Autonoma robotmål Avancerade 3D-mål Termiska mål Logistiklösningar

MÖT OBSIMA

Komplex för taktisk träning (klättning, repträning, strid i bebyggelse) Smarta modulkoncept Nyckelhålsfärdiga skjuthus Mast- och tripodsystem

TOTALFÖRSVARSMÄSSAN 20–22 OKTOBER

MÖTESPLATS SAMHÄLLSSÄKERHET 16-17 FEBRUARI

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed? TEMPEST-secured products for your workspace Zoning TEMPEST Training High assurance applications

sales@eurotempest.net

Min vardag

Rickard Benedetti, sektionschef

” Spring inte direkt på varje boll, gör en snabbanalys” Ena dagen Nordefco-samverkan utomlands, nästa dag listplanering på kontoret. Förvaltare Rickard Benedettis arbetsdagar som chef för planeringssektion land på Transportenheten ser sällan likadana ut. Berättat för: Josefine Owetz

Rehab

40%

Admin/ leda sektionen

Tjänsteresor

Rickard Benedetti har sin bakgrund på Amf 1. Sedan 2025 arbetar han på Försvarsmaktens logistik.

Vad jag gör på jobbet: Jag tjänstgör på NMCC (National Movement Coordination Centre), där jag är chef över IST (Inland Surface Transport), alltså planeringssektion land på Transportenheten. NMCC:s uppgift i Försvarsmakten är att planera och leda alla strategiska och operativa transporter i Sverige för svenska och utländska förband. Hur en vanlig arbetsdag ser ut: Arbetet skiljer sig åt väldigt mycket, ena dagen är jag och samverkar inom Nordefco i något land för att dagen efter göra

Officerstidningen

Foto: Privat, Istock

RICKARDS ARBETSVECKA

Möten

35% 20%

listplanering för medarbetarna. Men en normal kontorsdag innehåller alltid en del möten, med staben på Försvarsmaktens logistik eller med Operationsledningen. Tiden som blir över går åt till att prioritera, fördela och följa upp arbetsuppgifter till sektionen. Därför ville jag bli yrkesofficer: Efter värnplikten så har intresset alltid funnits där, men mitt civila liv gjorde det inte möjligt just då. 2005 tröttnade jag på måleribranschen. Det följdes av mission till Kosovo där jag fick höra om specialistofficersutbildningen. Mina lunchvanor: När jag är på kon-

toret försöker jag komma ihåg matlådan (går sådär med det) annars blir det en knäckemacka i lunchrummet. På mitt skrivbord finns alltid: En liten högtalare som alltid spelar någon form av rockmusik. Mina friskvårdstimmar går till: Rehab. Det bästa med mitt jobb: Att se mina medarbetare lyckas med uppgifterna som de får. Mest utmanande med mitt jobb: Att försöka hålla en jämn balans mellan uppgifter och personal. Det här får jag inspiration av: Alla medarbetares förmåga att vilja lösa uppgiften och strävan efter att bli bättre. Vill utveckla mer i mitt arbete framöver: Att kunna dela information med andra länder i LOGFAS (Logistic Functional Area Services, Natos integrerade programvara för militär logistik och transportplanering), vilket kommer att underlätta planeringen. Viktigaste lärdomen i karriären: Spring inte direkt på varje boll, stanna upp och gör en snabbanalys. Bästa knepet för att hålla stridsvärdet uppe i fält: Byta strumpor och dricka vatten. Största utmaningen i min roll just nu: Svårigheten att rekrytera officerare. På fritiden: Jag umgås med min familj och jag gillar att laga mat, gärna grillat. Just matlagningen finner jag ett lugn i och det är nog där jag återhämtar mig och reflekterar över dagens händelser. ■

FAKTA Namn: Rickard Benedetti Befattning: C IST på NMCC I Försvarsmakten sedan: 2008. Karriär i korthet: Värnplikt på KA 1, 97–98 och därefter BFA, insatser i Kosovo (KS 06 och KS 15), SOU 08–09, Amf 1 09–25, FS 25, HSOU, C G4 Amf 1, sedan 2025 C IST NMCC.

SKYRANGER® 35

GROUND BASED AIR DEFENCE SYSTEM In light of the rapid development of drone applications on the modern battlefield, Rheinmetall provides stateof-the-art gun-based air defence systems for the ultimate protection of military and civilian infrastructure. The truck-mounted Skyranger® 35 System allows rapid deployment and features advanced search and tracking sensors for seamless 360° air and ground surveillance. Combining the integrated 35 mm Revolver Gun with the programmable Ahead® Air Burst Ammunition, the system delivers ultimate firepower and precise, highly effective engagement against current and future air threats. With competence and dedication – from the heart of Europe, for a safer Europe!

LEARN MORE

Vårt uppdrag - din trygghet Vår erfarenhet av utveckling, produktion och installation av skalskyddslösningar, skärmade lådor samt säkerhetsskåp sträcker sig närmare 35 år bakåt i tiden. Hos oss finner du ett utvecklat program omfattande allt från enskilda komponenter till färdiga system. Våra RÖS-säkerhetsskåp, som även har EMPskydd, är utvecklade av KAMIC på uppdrag av Svenska Försvarsmakten. Skåpet, som innehar högsta säkerhetsklass, är en säkerhetsinvestering avsedd att skydda viktig och känslig känslig information på servrar m.m. från avlyssning eller fysiska tillgrepp. Utformningen kan anpassas till kundspecifika önskemål enligt gällande normer och anläggningskrav. Välkommen att kontakta oss för mer info om våra skyddslösningar.

www.kamic.se

Säkerhetsklass

SSF3492!

Krönika

Erik Windfäll

ag är stolt över att studera till officer på Militärhögskolan Karlberg, men jag skulle vilja vara stoltare över min utbildning. Jag sökte till officer för att utmana mig själv och utvecklas som person men jag ska inte sticka under stol med att jag skulle önska mer av den teoretiska utbildningen på Officersprogrammet. En vanlig studievecka under årskurs ett kan se ut så här: Ett par frivilliga föreläsningar, två förmiddagar med fys, en frivillig engelska lektion, en dag med bara självstudier och ett seminarium. Det innebär ungefär sju schemalagda studietimmar i veckan. Resten av tiden kallas för självstudietid. I vintras hade vi dessutom två veckor helt utan lektioner. Försvarshögskolan räknar med att vi fyller dem själva. Det är så klart mitt eget ansvar att studera och nå de krav som ställs på mig för att bli en riktigt bra officer

”En utbildning att vara stolt över?” Det ska krävas mer än att bara ta sig igenom Officersprogrammet. Utbildningen måste utmana kadetterna och ge den nyutnämnde officeren något att verkligen vara stolt över, skriver Erik Windfäll.

och kunna leda trupp i strid. Men för att kunna göra det så skulle jag önska mer av officersutbildningen. Den akademiska delen av utbildningen skulle kunna utvecklas mycket. Jag upplever att utbildningen är betydligt mindre krävande än på de flesta andra kandidatprogram, och att det ibland är väldigt otydligt vad vi förväntas lära oss. DET FINNS SÅKLART delar i utbildningen som är riktigt bra och givande. Själv lärde jag mig mycket under min UGL-kurs. Sedan finns det andra delar som med mindre justeringar kan bli mycket bättre. Under vår första taktikkurs hade vi ett slutmoment där teorin skulle omsättas i något konkret. Det var ett av de få tillfällen då vi faktiskt skulle öva taktiskt tänkande. Tyvärr gick majoriteten av tiden åt till att förstå hur datorsimuleringen fungerade och hur man styrde den. Vi fick inte möjlighet att se om våra kunskaper faktiskt höll. Där finns en stor möjlighet till förbättring. Kadetterna är utvalda dels genom sin värnplikt och dels genom uttagningen till Officersprogrammet. De är målmedvetna, ambitiösa och stolta över sitt yrkesval och förtjänar en utbildning i världsklass både för sin egen och landets säkerhet. Jag anser inte att vi gynnas av en utbildning där det är svårt att misslyckas och där man kan ta sig igenom utbildningen utan att nå sin fulla kapacitet. Jag känner att systemet lutar sig mot den enskildes ambition i stället för att ställa krav. Det är bekvämt både för skolan och kanske även för kadetterna men gynnar ingen i slutändan.

Foto: Privat

DET FINNS EN anledning till att jägarna är stolta över sin jägarbåge. Den symboliserar något som var utmanande och formande. Något som krävde mer än att bara dyka upp och hålla sig kvar. Min dröm är att varje nyutnämnd fänrik ska kunna känna samma sak inför sin stjärna. Att den ska stå för en utbildning som verkligen har format dem och som de är stolta över. Jag vill inte bara klara Officersprogrammet. Jag vill känna att det har krävt något av mig. Att det har tvingat mig att bli vassare på krigsvetenskap, taktik och strategi. Ju sämre säkerhetsläge, desto viktigare blir det att utbildningen faktiskt formar oss till de officerare Sverige behöver. Officersyrket kräver skärpa och förmåga att prestera under press. Då bör utbildningen också göra det.

Erik Windfäll

Ordförande Officersförbundets studentråd

Officerstidningen

Momsfri bil när du jobbar utomlands. Det är mycket att tänka på inför ett bilköp – framför allt när man jobbar utomlands. Arbetar du inom beskickning, diplomati, EU, internationell organisation, väpnad styrka eller liknande så kontakta oss för att se om just du är skattebefriad! Oavsett om du söker en bil privat, för företaget eller i tjänsten så börjar ditt bilköp på www.borjessonsbil.se – vi vet hur man gör. Börjessons grundades 1955 och har idag anläggningar i Alingsås, Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Helsingborg, Klippan och Ängelholm – välkommen in där det passar dig!

Volkswagen • Audi • Skoda • SEAT • CUPRA • Volkswagen Transportbilar

KANSKE INTE DU, MEN NÅGON DU KÄNNER? I varje pluton finns någon som tar ansvar, stöttar andra och vågar fatta beslut. I en orolig omvärld behöver Sverige fler officerare som kan leda andra när det gäller. Tipsa en vän om Specialist- och reservofficersutbildning samt Särskild teknisk officersutbildning. Läs mer och ansök senast 15 oktober på forsvarsmakten.se/officer

Materiel vi minns

Mauser m/96 och m/94

Varianter

ƀ Gevär m/38 var en kortare variant av m/96 tillverkad av fabriken i Husqvarna i 88 000 exemplar. Ur mängden m/96-gevär valdes de med bäst precision ut och blev prickskyttegevär m/41 med kikare.

I nästan 70 år var mausergevären m/96 och m/94 standardbeväpningen i svenska försvaret. Gevären med sin mekanism var ett av dåtidens bästa vapen. Text: Henrik Jansson

Moderna varianter

ƀ Många m/96-vapen har konverterats till jaktvapen och den frivilliga skytterörelsen har använt CG 63 som är en moderniserad m/96.

MOT SLUTET AV 1800-talet var Sveriges beväpning

av infanteriet ett enkelskotts rullblocksgevär i kaliber 8×58 millimeter, vilket inte fyllde försvarets krav på vapen. En gemensam kommission med Norge tog fram en ny patron i kaliber 6,5×55 millimeter med en 156 grain kula med en utgångshastighet på cirka 700 meter i sekunden. Kung Oscar II godkände patronen den 18 januari 1894 och den benämndes patron m/94. Till denna patron behövdes ett gevär och i konkurrens med såväl Mannlicher som Krag-Jör”Båda gevären gensen, valdes Mauser att bli det nya gevätillverkades sedan ret. 1895 benämndes det nya geväret karbin på gevärsfaktoriet m/1894 i kaliber 6,5 millimeter. Utvecklingsi Eskilstuna och på arbetet fortsatte på Mausers fabrik i Obernvapenfabriken i Husqvarna och blev dorf och 1896 antogs gevär m/96 i kaliber 6,5 millimeter. svenska försvarets Båda gevären tillverkades sedan på standardbeväpning” gevärsfaktoriet i Eskilstuna och på vapenfabriken i Husqvarna och blev svenska försvarets standardbeväpning för den enskilde soldaten ända fram till 1964 när automatkarbin 4, AK 4, antogs. Mauser m/96 är ett repetergevär med ett internt magasin om fem patroner, laddat med laddramar. Siktet är graderat för skytte upp till hisnande 2 000 meter. Både gevär m/96 och karbin m/94 hade bajonetter att montera och kunde även montera en lösskjutningsanordning på mynningen. Patronen var från början försedd med en rundnoskula i patron m/94 men byttes mot patron m/41 med en spetsig kula med bättre ballistik. Den goda ballistiken i kaliber 6,5×55 millimeter och hantverket i själva vapnet gjorde Mauser m/96 till ett av förkrigstidens allra bästa repetervapen och i form av prickskyttegevär m/41 fanns den kvar i hemvärnet till 1990-talet. ■ Gevär m/96 från Eskils tuna (överst), Oberndorf (mitten) och Husqvarna (nederst)

Officerstidningen

FAKTA

Mauser m/96

Fabrikat: Mauser Tillverkningsplats: Oberndorf, Tyskland samt Eskilstuna och Husqvarna Totalt antal tillverkade: Cirka 750 000 (varav m/96 ca 532 000) Mekanism: Repeter Kaliber: 6,5×55 mm Magasin: 5 patroner, laddram Längd: 126 cm Piplängd: 74 cm Vikt: 4 kg Utgångshastighet: 655 m/s (patron m/94) 730 m/s (patron m/41) Skjutavstånd: Max 2 000 m I tjänst: 1896–1995 (det senare för prickskyttegeväret m/41) Källa: Armémuseum

Svensk soldat med karbin m/94. Foto: Armémuseum

Bajonetter

ƀ Gevär m/96 kunde förses med en bajonett m/96 om 21 cm och till karbin m/94 fanns en riktigt stor klinga på 31 cm i form av bajonett m/1914.

Patroner

Officerstidningen

Foto: Henrik Jansson

ƀ Patron m/94 med en rundnoskula hade 655 m/s i utgångshastighet från ett gevär m/96 och den senare patron m/41 med en spetsig ”torpedkula” gjorde 730 m/s.

Debatt

Vad tycker du? Skriv en insändare! Skicka din text till debatt@officerstidningen.se.

Här är utdrag ur de senaste debattartiklarna på Officerstidningen.se. På Officerstidningen.se/opinion kan du läsa fler texter.

REPLIK FRÅN RÖDA KORSET: ” SVERIGE BEHÖVER INTE LÄMNA OTTAWAKONVENTIONEN” ”DEBATTSKRIBENTERNA SKRIVER ATT Sverige Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

bör lämna Ottawakonventionen. Tvärtemot vad många i Sverige tror, växte inte Ottawakonventionen fram i fredstida bekvämlighet. I stället bygger den på data från kirurger, hjälporganisationer och soldater som har arbetat i krig. De har visat att 90 procent av dem som dödas eller skadas av personminor och andra explosiva rester från krig är civila, varav många barn. Stridande parter har en skyldighet att skydda civila, och Ottawakonventionen visar att ett sådant skydd är möjligt.” ■ Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda Korset

” OM TYSTNADSKULTUR OCH ORGANISATORISK NARCISSISM” ” SVENSKA OFFICERARE SOM LEDER ALLIERADE FÖRBAND UTOMLANDS RISKERAR FÄNGELSE”

inte att de värderar humanitär rätt lägre än Sverige, utan att de måste kunna stoppa ett ryskt genombrott på eget territorium. (...) Hur ska en svensk chef leda ett finskt förband som använder truppminor? ”SVERIGE HAR TAGIT på sig ett stort militärt Kan en svensk trängsoldat frakta minor åt ansvar. Försvarsmakten leder den multiett lettiskt förband? Kan en svensk logisnationella markstyrkan i tiker medverka till att norra Finland och bidrar planera och leda sådana ” Problemet är nu till Natos försvar av Letttransporter? Kan svenska inte bara att vi saknar land. Men svenska offisamma militära verktyg förband överta terräng cerare riskerar samtidigt som våra grannar, utan där allierade redan lagt att hamna i situationer ut minor?” ■ också att förbudet har där de döms till fängelse straffrättsliga konsei Sverige för att ha delPatrik Oksanen, resikvenser i svensk lag.” tagit i försvaret av alliedent senior fellow vid rade länder i enlighet med dessa länders tankesmedjan Frivärld. Karlis Neretnieks, lagar. Det är inte hållbart. generalmajor (PA). Stefan Forss, docent Finland, Estland, Lettland, Litauen och vid finska Försvarshögskolan. Polen har lämnat Ottawakonventionen Samtliga tre skribenter är som förbjuder användning av truppminor, ledamöter i Kungliga krigsveoch återtar nu den förmågan. Skälet är tenskapsakademien.

Vad tycker du? Skriv en insändare! Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

Officerstidningen

”SEDAN EN TID tillbaka har det på flera håll

inom Försvarsmakten uppmärksammats problem kopplat till tystnadskultur. Personal har vittnat om att kritik inte tas om hand, att problem tonas ned och att det finns en risk kopplad till att säga ifrån. Den typen av vittnesmål är inte unika – de följer ett välkänt mönster som dokumenterats i forskning om organisatorisk tystnad. Det som gör situationen särskilt allvarlig är att dessa signaler framträder parallellt i flera delar av organisationen där bland annat händelser vid Försvarsmaktens hundtjänstenhet, Livgardet och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum uppmärksammats. Det betyder inte att problemen ser likadana ut överallt (...) men när liknande signaler kommer från flera håll finns alla skäl att ta dem på största allvar.” ■ ”M”, yrkesofficer i Försvarsmakten

Noterat

I flödet

Sociala medier

Årets sjökock 2026

Foto: Försvarsmakten

Poddtips

”Finns det en tystnads kultur i Försvarsmakten?”

ƀ I juni gästades ”Rätt sida av Sverige” (en podd från ledarredaktionerna på Barometern, Smålandsposten och Blekinge Läns Tidning) av kapten Andreas Braw, grundare av Militär Debatt. ”Samtalet handlar om huruvida det finns en tystnadskultur i Försvarsmakten, hur Sveriges försvarsförmåga stärks av ett öppet samtal och vilka verk som bör ingå i en militär kulturkanon”, står det i beskrivningen.

Boktips

Bok om Karlbergs historia

ƀ I år är det 234 år sedan Karlbergs slott började användas som officersskola. I boken ”Karlberg slott och skola: från 200-årsjubileum till Nato-allierad” (Petesso förlag) skildras skolans historia. ”Författarna tar inte bara fasta på den viktiga officersutbildningen utan även andra delar av Karlbergs moderna verksamhet belyses” står det i beskrivningen av boken.

”Ingen chef är färdiglärd, och återkoppling från kollegor och medarbetare är viktig för att utvecklas, både som ledare och människa” Det säger ÖB Michael Claesson i en kommentar om sitt resultat i Cheftestet i tidningen Chef. I varje nummer testas svenska toppchefers ledarskap i olika kategorier, däribland ledarstil, kommunikation och personlighet. Testet bygger på research och intervjuer med en mängd personer som arbetar eller har arbetat med den berörda chefen. ÖB:s resultat blev 31 av totalt 40 poäng.

ƀ För tredje gången har Sjöstridsskolan genomfört tävlingen ”Årets sjökock”. I år genomfördes tävlingen inför publik i Auroraparken i Karlskrona. Tävlingsuppgiften för de 28 deltagande kockarna från marinen var att ta sig an en klassisk svensk rätt och förvandla den så långt från originalet som möjligt, men med råvaror och smaker där originalrätten fortfarande kändes igen, skriver Sjöstridsskolan i ett inlägg på Instagram. Vinnarna från 1:a utbåtsflottiljen och 3:e sjöstridsflottiljen, Jonathan Schweitz, Hilda Thor, Emil Nordquist, Zacharias Sandgren, bjöd bland annat på kalops i asiatisk tappning i form av bánh mì.

I juryn fanns bland andra matkulturhistorikern Richard Tellström och Kristoffer Ljungberg, chef för intendentur avdelningen vid Sjöstridsskolan och initiativtagare till tävlingen.

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

PORTRÄTTET

Utan alla de som engage rar sig och arbetar hårt för medlemmarna är Officers förbundet ingenting. Med ”Porträttet” lär du känna dessa människor, vilka de är och vad som får dem att engagera sig.

Från bildelslager till förhandlingsrum – med struktur och rättvisa.

Insikterna som ändrade allting Officer var aldrig en självklar dröm. Tvärtom. Men Robert Edsteins insikter från militär frivilligverksamhet och erfarenheterna under värnplikten skulle ändra allting. Idag är han biträdande förhandlingschef på Officersförbundet – mitt i navet där villkor, arbetstid och framtida avtal f ormas för Försvarsmaktens personal. Text: Fredrik B Nilsson Foto: Margareta Bloom Sandebäck

ESAN DIT? Den är inte helt spikrak. – Backar man till fem år innan värnplikten så ville jag faktiskt inte ens göra den, säger Robert och ler lite. Jag ville inte bli tillsagd vad jag skulle göra.

Officerstidningen

I stället började Roberts yrkesliv långt ifrån förband och förhandlingar – på ett bildelslager. Det fackliga engagemanget fanns inte ens på kartan då. Den militära nyfikenheten började när han som tonåring följde med en kompis till frivillig befälsutbildning. – Det var något med strukturen. Att någon

leder och andra följer. Jag tyckte det var spännande att vara 15 och få ta ansvar, att bära uniform och jobba i grupp. Det som först kändes främmande – regler, ordning, hierarki – blev något som passade honom. När han senare mönstrade föll bitarna på plats: – Att jag trivdes så bra som KB-elev vid infanteriet på Livgardet gjorde att jag bestämde mig för att bli officer. Mitt tidigare engagemang i frivilligverksamheten i Strängnäs och min storebrors insats i Kosovo var nog också stora inspirationskällor. Jag fick möjligheten och jag tog den, säger Robert. DET FACKLIGA ENGAGEMANGET började inte med ideologi – utan med ett erbjudande. – Tidigare ordförande i Officersförbundet,

Redaktion: Fredrik B Nilsson, kommunikation Jonas Mellqvist, kommunikationschef

Lars Fresker, kom och pratade på Militärhögskolan Halmstad. Det kostade 100 spänn att gå med. Det kändes… naturligt och var inte mer dramatiskt än så. Kanske kan man säga att det var lite grupptryck. När Robert senare blev chef förändrades perspektivet. – Plötsligt skulle jag planera arbetstid, hantera villkor, svara på frågor. Då insåg jag: jag måste veta vad jag pratar om. För min egen skull och för mina underställda. Det krävde att jag fördjupade mina kunskaper om de frågor som facket arbetar med.

myndigheten. Erfarenheten från det fackliga arbetet är viktigt både i rollen som chef och arbetstagare. ROBERT SER EN tydlig förändring i hur yngre kol-

SNABBA FRÅGOR

Vad är viktigt för dig jämte jobbet? Att familjen mår bra och att lyckas skapa tid för att göra det som är roligt. Vilken är din favorithobby? Första platsen får nog delas av golf och brädspel. Vilka är dina främsta egenskaper? Min samarbetsförmåga och inställning en att det finns en lösning snarare än problem. Vad spelas mest i dina hörlurar? Väldigt, för att inte säga extremt, blandat. Men just nu under sommaren har det varit mycket techno och liknande. Förutsatt att barnen inte tjatat till sig ”Rulla köttbullar” (Ja, det är en låt).

Foto: Privat

legor i försvaret ser på facket idag. – Engagemanget i samhället generellt går ner. Frågan är ofta: Vad får jag ut av det? Problemet är att många inte inser att värdet redan finns där, varje dag. Det har kommit till tack vare medlemmarna och deras engagemang. Extra semesterdagar, ersättning för återkallad semester och träningsskor … Listan kan göras lång över saker som alla IDAG, FRÅN ANDRA sidan förhandlingsbordet, är arbetstagare i Försvarsmakten tar för givna, han övertygad om hur viktigt det är att vara men som i verkligheten har varit ett förhandfackligt ansluten. lingsarbete för rimliga villkor. – En myndighet är en stor apparat. Som Han menar att man måste se mer än bara individer har vi svårt att göra vår röst hörd. sig själv och se att arbetstagarorganisationen Men kollektivet hörs och gör nytta för alla, men utan kan påverka. Arbetsgivaren ”Om inte våra kolle medlemmar går det inte: driver verksamhetens per– Ju fler medlemmar desto gor förr och nu hade spektiv och facket driver starkare inflytande har Offiförstått vikten av kollektivet och arbetstagacersförbundet. Utan medlematt engagera sig för marna skulle vi inte kunna rens. Den svenska modellen gemensamma frågor påverka lika mycket som vi bygger på att det finns två starka parter. Om den ena hade arbetsvillkoren gör. Den årliga lönerevisionsaknas – då faller balansen. sett väldigt annor en är såklart en del av allt Robert pekar på konsesom förbundet jobbar med lunda ut!” kvenser av den svenska men bör inte ses som en måttmodellens resultat i den vanliga arbetsvardastock för huruvida det är värt det eller inte gen: semester, föräldraledighet, olika slags att vara med i facket. ersättningar och den reglerade arbetstiden. – Många av de förbättringar vi tar för givna TROTS DEN INDIVIDUELLA trenden i samhället är idag hade aldrig åstadkommits utan starka anslutningsgraden fortfarande hög bland arbetstagarorganisationer. Om inte våra kolofficerare. legor förr och nu hade förstått vikten av att Robert tror att det beror på en stark yrkesengagera sig för gemensamma frågor hade identitet, att det finns tydliga och unika arbetsvillkoren sett väldigt annorlunda ut! villkor i verksamheten och en historisk tradition. NÄR ROBERT FICK möjligheten att tjänstgöra vid – Man ser att Officersförbundet är den som Officersförbundet var han mitt i karriären. faktiskt förstår och kämpar för ens villkor. Att tacka ja innebar att sätta den militära För soldater är det kanske otydligare och jag karriärutvecklingen på paus, men Robert tror att vi behöver bygga förståelse för att ser det inte som enbart negativt, eller att han den svenska modellen fungerar bäst om folk har bytt sida. är med, trots att det kanske finns en bortre – Det här är också ett sätt att utvecklas gräns för anställningen. inom Försvarsmaktens verksamhet. Att Roberts pågående resa visar att en karriär kunna röra sig mellan Försvarsmakten och inte alltid är en rak linje. Den kan börja på Officersförbundet mitt i arbetslivet är en ett lager, ta en sväng genom kaserngårdarna, styrka som ger förståelse åt båda håll. Det landa i förhandlingsrummet där villkoren för borde inte vara något man endast gör i slutusentals försvarsanställda beslutas för att tet av karriären. Att tjänstgöra några år på sedan ha möjligheten att fortsätta i Försvarsarbetstagarorganisationen är bra även för makten i ett senare skede. Och någonstans arbetsgivaren. Du kan bidra med verksamlängs vägen sker en insikt: hetens perspektiv till arbetstagarorganisatio– Militär kompetens är viktigare än på nen och sedan vice versa när du återgår till länge, även för Officersförbundet. ●

Vi finns också på:

Robert under tjänstgöring i Afghanistan 2013.

ROBERT EDSTEIN

Vad gör du på jobbet en vanlig dag: • förhandlar nya avtal • utvecklar befintliga villkor • tolkar och tillämpar överenskommelser tillsammans med arbetsgivaren Beskriv din nuvarande arbetsplats på förbundet: • högt tempo • komplexa frågor • stort ansvar • rätt kompetens på rätt plats är avgö rande – jag jobbar med extremt kunniga människor Roberts hiss-pitch av Officersförbundet: ”Vi finns där för att säkerställa att dina villkor håller – både idag och om 30 år, när du själv inte tänker på det. Facklig styrka bygger på engagerade medlemmar. Utan dig finns ingen motpart till arbets givaren.”

Officerstidningen

Foto: Elisa Schu/dpa/TT

U-stat är det nya avtalet för längre utlandsstationeringar i Försvarsmakten, som trädde i kraft 1 juni 2026 och ersätter det tidigare URA-avtalet.

AVTAL

TRE MÅNADER MED U-STAT – FÅ REAKTIONER Nu har det gått tre månader sedan första löneutbetalningen, efter att det nya avtalet U-stat trädde i kraft. Vi frågade förhandlingschef Susanne Hultgren hur resan sett ut och vilka reaktioner som har kommit in. – GENERELLT kan sägas att det

faktiskt inte har varit så många reaktioner alls. Men några frågor har kommit in och det lär ta ett tag till innan allting finns på plats och synkar i samtliga system, säger Susanne Hultgren. För någon som tjänstgör utomlands och därmed har blivit påverkad av övergången från URA till U-stat har det nya avtalet inneburit en förändring av ersättningar eftersom vissa

Officerstidningen

förband tidigare hade beslutat om egna lösningar i form av löne-

”Den omoderna onstruktionen av k medföljandetillägg är en av parametrarna som vi behöver jobba vidare med tillsam mans med Försvars makten.”

tillägg. Susanne förklarar: – När avtal förhandlas med Arbetsgivarverket som motpart så gäller avtalet därefter för hela statliga sektorn. Det innebär att det är svårt att överblicka alla enskilda individbeslut som arbetsgivaren har medgett i form av lön och til�lägg för arbete på olika orter. Vissa har fått ett lönetillägg som Försvarsmakten har satt, förmodligen för att kompensera för bland annat arbetstid och eventuellt utebliven ny i-lön – de flesta har även fått ett beslut som säger bibehållen i-lön när de utstationeras. DET SOM NU händer är att individen

ska få sin lön värderad utifrån samma principer som hemma, plus ersättning för uppdragsan-

passad arbetstid med rätt faktor och därutöver det nya Särskilda kostnadsersättningstillägget (SKE). – Dessa tre faktorer tillsammans ska jämföras med det tidigare lönetillägget som vi informerats om kunde ligga mellan 2 500 och 7 500 kronor per månad. För alla individer innebär detta sammantaget en bättre ersättning och tydligare modell för vad arbetsgivaren faktiskt ersätter arbetstagaren för, säger Susanne Hultgren. I protokoll har säkerställts att ingen ska få lägre ersättning gällande det sammantagna värdet av lönetilläggen – lön, arbetstid och SKE – efter omregleringen från URA till U-stat. Men det finns fortfarande områden där Officersförbundet vill fortsätta utveckla avtalet och där arbete pågår. – Den omoderna konstruktionen av medföljandetillägg är en Susanne Hultgren. av parametrarna som vi behöver jobba vidare med tillsammans med Försvarsmakten. Och dessa samtal förs löpande, berättar Susanne Hultgren. DET PARTSGEMENSAMMA ARBETET fortsät-

ter nu under hösten med att bland annat ta fram nya tillämpningsbestämmelser för det nya avtalet. En kontinuerlig översyn ska också ske kopplat till den uppdragsanpassade arbetstidsersättningen. – Om du upplever att något är felaktigt, kontakta din officersförening på det utsändande förbandet för stöd, säger Susanne Hultgren.

● Fredrik B Nilsson

U-STAT

Det nya avtalet ska ses som en helhet och innehåller ett flertal nya konstruktioner. Det har lett till förbättringar på olika områden. Här hittar du exempel:

EUROPA

”Rekrytera, behåll” – rapport från europeiska försvarsmakter I nya rapporten från Euromil har medlems länder tillfrågats om hur de ser på rekryte ring och att behålla de anställda inom res pektive försvarsmakt. ENLIGT DE flesta av de svarande har kriget

en ökat betydligt och ligger på en mycket bra nivå, medan förmågan att behålla personal har varit stabil. Den nuvarande säkerhetssituationen har ökat det offentliga stödet för Försvarsmakten.

i Ukraina haft en positiv påverkan på NÄR DET GÄLLER tiden i tjänst visar det sig att rekrytering men däremot inte på att behålla militär personal i Försvarsmakten ofta lämpersonal. Snittet på anställnar efter 5-10 år. För att minsningstid inom försvaret, i de ka avhoppen har nationella ”Snittet på elva länderna som besvarat myndigheter infört specifika anställningstid frågorna, är tio år. åtgärder som löneökningar, inom försvaret, i pensionsreformer och karriärDe största hindren för de elva länderna utvecklingsprogram. rekrytering är konkurrensen som besvarat frå från den privata sektorn, löner Rapporten avslutas med tips och krav på fysisk kondition, gorna, är tio år.” till politikerna i respektive medan kvarhållandet påverland. De svenska makthavarna kas av att man får bättre löner och bättre uppmanas förbättra löner och arbetsvillkor. balans mellan jobb och privatliv utanför miliOch att skapa en arbetsmiljö som inte leder tären, familjeskäl, ledarskap och förvaltning till ohälsosam arbetsbelastning samt se till samt brist på karriärmöjligheter. att det finns en bra balans mellan jobb och För svensk del ser det delvis annorlunda ut. fritid. ● Fredrik B Nilsson Under det senaste decenniet har rekrytering-

FORSKNING

Var med och påverka kunskapen om framtidens yrkesofficerare Hur väl förbereder dagens officersutbild ningar för yrkesrollen – och hur förändras officersprofessionen av nya krav och Sveri ges medlemskap i Nato? DET SKA forskningsprojektet Yrkesoffi-

cerare i förändring vid Göteborgs universitet undersöka. Projektet genomförs i samverkan med Officersförbundet och ska bidra med ny kunskap om y rkesofficersrollen, utbildningarna och f ramtidens kompetensbehov. Kunskapen kan bli viktig när framtidens officersutbildningar och yrkesroll utvecklas. Nu söker forskarna yrkesofficerare som vill dela med

sig av sina erfarenheter i digitala dialoggrupper. Deltagandet är frivilligt och anmälan görs direkt till forskarna. Läs mer om projektet och hur du anmäler dig på Officersforbundet.se.

● Jonas Mellqvist

ANMÄL DIG!

QR-kod till forskningsprojektet:

450

… så många nya medlemmar har hittills tillkommit under sommaren. Att antalet växer betyder att vi blir ännu fler som tillsammans arbetar för starkare villkor och hållbar arbetsmiljö. Alla nya medlemmar hälsas välkomna till förbundet!

Påminnelse: Anmäl till Kurs för högre chefer – senast 25 september Chefskurs. Nu har du som chef möjlighet att gå Kurs för högre chefer med fokus på chefsförsörjning, samverkan och frågor inom arbetsmiljöområdet. Platsen för heldagskursen är Officersförbundets kansli i Stockholm. Kursen riktar sig i huvudsak till dig som är eller ska bli förbandschef, krigsförbandschef, ställföreträdare eller enhetschef. ”Det här är en otroligt bra chans för den som träffar andra chefer i liknande situation och som dessutom vill få Officersförbundets perspektiv på din roll som chef och ledare”, säger Martin Sachs, kursansvarig ombudsman. Kursen ger verktyg för att på ett bättre sätt följa lagar, avtal och styrande dokument. ”Utifrån ATO-perspektiv kommer vi att belysa, ge er medskick och få tillfälle att diskutera frågor som vi anser är viktiga för er chefer att ta i beaktande. Dessutom ges en aktuell bild av vilka frågor som förbundet jobbar med”, säger Martin Sachs. Anmälan: Sker via Officers forbundet.se Kursdatum: 7 oktober.

Officerstidningen

Har du en fråga till våra ombudsmän? Maila våra experter: kansliet@officersforbundet.se

Vad kan jag syssla med mellan arbetsperioderna?

FRÅGA FÖRBUNDET

Måste jag kontrollera min lönespecifikation? Jag fick fel lön och blev tvungen att betala tillbaka pengar, trots att jag gjort av med dem då jag trodde att jag fått rätt. Hur kan det vara så? Det är arbetsgivarens ansvar att betala ut korrekt lön enligt anställningsavtal och kollektivavtal, men i praktiken förväntas du kontrollera din lönespecifikation. Om du får för lite lön eller inte förstår varför du har fått den lön du får ska du påtala felet så snart som möjligt för att få rättelse.

Om du får för mycket lön har arbetsgivaren normalt rätt att kräva tillbaka den överskjutande delen. Är det däremot så att du har tagit emot ersättningen i god tro och varken insåg eller borde ha insett att utbetalningen var felaktig, så finns i vissa fall skäl att bestrida hela eller delar av beloppet. Det avgörs och bedöms från fall till fall. Kontakta din officersförening för att få hjälp. Grundregeln är alltså: ha koll på din lönespecifikation – och prata med din chef om något är oklart.

● Gabriel Bris, ombudsman

Foto: Istock

Måste jag kontrollera min lönespecifikation?

Jag har ofta längre lediga peri oder där jag först brukar idka återhämtning och sedan bli gan ska uttråkad. Min sambo arbetar dagtid och barnen är i skolan – då vill jag ha något kreativt, och kanske även lukrativt, att syssla med. Men jag är osäker på vad som är okej i förhållande till min anställning. En bisyssla, som jag tror du far efter, är all form av sysselsättning du har vid sidan av din huvudsakliga anställning. Det spelar ingen roll om du får ekonomisk ersättning eller om det sker inom privat, offentlig eller ideell sektor för att det ska räknas som en bisyssla. Det kan röra sig om egen verksamhet, en annan anställning, styrelseuppdrag eller olika former av ideellt sammanhang till exempel att föreläsa, starta en förening, vara fotbollstränare eller nattvandrare. Inom staten regleras din möjlighet till bisyssla, som statligt anställd, av LOA och Allmänna Bestämmelser (AB) men det tillkommer även bestämmelser i kollektivavtalet Villkorsavtal. Dessa regler innebär att bisysslor i statlig sektor inte får vara förtroendeskadliga, arbetsskadliga eller rubba allmänhetens förtroende för myndighetens opartiskhet och verksamhet. De får heller inte konkurrera med verksamheten. Arbetsgivaren får begära in uppgifter om det finns skäl att tro att den påverkar arbetet negativt

eller om bisysslan kan rubba förtroendet för myndighetens opartiskhet. Din arbetsgivare kan även bestämma att du, helt eller delvis, måste upphöra med din bisyssla om det påverkar ditt arbete. Anställda på en myndighet som bedriver en affärs- eller uppdragsverksamhet får inte ta ett annat arbete (eller uppdrag) hos en arbetsgivare som bedriver verksamhet inom samma område utan medgivande. Ett sådant medgivande bör alltid vara skriftligt. ● Gabriel Bris, ombudsman

Hur vet jag att jag är med på Rals-tåget?

Jag har nyligen bytt förband och undrar om jag behöver göra något för att säkerställa att jag kommer med i årets Rals? Sker det automatiskt eller behöver jag göra något för att det ska fungera smidigt? Det viktigaste du kan göra är att mellan den 13–20 oktober kontrollera att din ATO-tillhörighet är korrekt registrerad under fliken Anställd i Prio. Om du inte har tillgång till Prio kan du i stället vända dig till din förening och be dem kontrollera detta. Uppgiften om ATO-tillhörighet försvinner efter varje Rals, vilket innebär att den behöver kontrolleras inför varje ny revision. Det är därför viktigt att alla ser till att rätt uppgift finns registrerad i Prio. Det underlättar för samtliga parter och bidrar till att processen kan komma igång snabbare.

● Nathalie Ehrnrooth, ombudsman

KANSLIET Förbundsdirektör: Johan Hansson Arbete: 08 440 83 60 Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare, Peter Löfvendahl, Carl Miemois, Lars-Johan Nordlund, Martin Sachs, Robert Edstein

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

Officerstidningen

Kommunikation: Jonas Mellqvist, teamledare Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm Telefon: 08-440 83 30 E-post: kansliet@officersforbundet.se

NOT FOR EVERYONE.

FR/Protective clothing doesn’t need to feel like armor.

RAIN, DUST, SHOCK, IMPACT.

PROTECT

MEET US AT SK YDD: MONTER A34:11

RBOT UGV: HIGH CAPABILIT Y. LOW COST. R-BO T gives t eams the ability t o inspec t and neutralize hazards, without st epping int o danger. At a frac tion o f the cost.

CONTACT LEAF SUPPLY: Phone: +46 (0)31-686350 E-post: info@leafsupplyab.se Web: leafsupplyab.se

DRIFIRE, permanent ﬂame-resistant protection, combined with comfor t, mobility, and moisture management for real working conditions. CONTACT LEAF SUPPLY: Phone: +46 (0)31-686350 E-post: info@leafsupplyab.se Web: leafsupplyab.se

IED TRAINING AIDS & KITS

Avs: Officersförbundet Box 5338, 102 47 Stockholm

Levererar för framtiden Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade. baesystems.com

Vi stödjer