Officerstidningen nr 4 2023

Karl Engelbrektson gick nyligen i pension efter 42 år i Försvarsmakten. Under hans tid som arméchef gick armén från noll till två brigader. Nu blickar han tillbaka på en händelserik karriär som började på Bohusläns regemente.

En arméchefs bokslut

Världens samlade försvarsutgifter fortsätter att öka kraftigt.

FORCEENABLER

RHEINMETALL DEFENCE

• Transportfordon

• Bärgningsfordon

• Reparations- och underhållsfordon

• Stridsutrustning

• Artilleri- och granatkastarammunition

• Stridsvagnsammunition

• Specialammunition

• Stridsvagnar och stridsfordon

• Indirekta eldsystem

• Ledning och samband

• Simulering och träningsutrustning

• Logistiklösningar

www.rheinmetall.com

Förbundsordföranden:

Äntligen – men mycket kvarstår

Efter en varm och torr inledning på sommaren kom den av sig lite. I skrivande stund känns sommaren åter. Men det finns inte tid till vila och bekväma soldagar – verksamheten är i full gång och de stärkande sommarveckorna känns alltmer avlägsna. Emellertid var det glädjande veckor före sommarledigheterna med många viktiga avtal som kom på plats. Utöver det betydelsefulla pensionsavtalet fick vi äntligen ett nytt avtal för flygförare, ett nytt semesteravtal och ett bra och efterlängtat avtal för våra reservofficerare. Det är viktiga framgångar för oss som fackförbund, vilket gagnar våra hårt arbetande medlemmar i Försvarsmakten och dess närstående myndigheter. Det vittnar också om att Försvarsmakten som arbetsgivare på ett djupare plan har insett behoven av goda och tillämpliga villkor och avtal för den militära personalen. Dessutom möjliggör alla de avtalen Försvarsmaktens möjligheter att stärka Sveriges försvarsförmåga. Det är Officersförbundets medlemmar som möjliggör tillväxten.

FÖRSVARSBEREDNINGENS RAPPORT den 19 juni var tydlig angående vårt omvärldsläge. Att ”världen befinner sig i en brytningstid” och att ”Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt. Hotet inbegriper såväl militära som icke-militära medel” samt att ”Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år”, vittnar om allvaret. Det är våra medlemmar – ni där ute – som är den yttersta garanten för vår självständighet och som ska kunna möta och hantera hoten mot vår säkerhet.

Det är därför alldeles självklart att Försvarsmakten måste kunna utrusta sina soldater och officerare med den personliga utrustning som listas på våra materielkort. Det blir därför väldigt konstigt när anställd personal måste lämna in personlig utrustning till förmån för de inryckande värnpliktiga. Inte för att vi missunnar de värnpliktiga – utan för att det är besvärligt och icke acceptabelt

att yrkesofficerare och anställda gruppchefer, soldater och sjömän avlövas sin skyddsutrustning. Problemet med bristande tillgång till personlig utrustning har varit känt länge i Försvarsmakten och ute på förbanden, det är därför märkligt att frågan inte tagits på större allvar förrän nu. ÖB och GD FMV träffades nyligen nu i september för att disktura nödvändiga åtgärder. Budskapet efter mötet var att det kommer att ta tid. Tyvärr verkar vi få leva en tid till med brister i den militära professionens arbetsmiljö.

VI GÅR NU mot höst med såväl förbundsmöte som ett efterlängtat och förmodat Natomedlemskap, samtidigt som Försvarsmakten och ÖB ånyo ska lämna ett militärt råd till Regeringskansliet. Vi hoppas att det underlag som går in till den politiska nivån i år innehåller mer skarpa och tydliga satsningar på personalfrämjande åtgärder.

Avtalsrörelsen är ingång och förhandlingar på central nivå med Arbetsgivarverket är startade. Vi har också lämnat in våra yrkanden till Försvarsmakten på lokal myndighetsnivå. Dessa kan du för övrigt läsa om i den bifogade bilagan till denna tidning – ett nytt och bra grepp för att öka medvetenheten om vad vi vill uppnå.

I ÖVRIGT TECKNAS konturerna allt tydligare av förbundsmötet i november. Förbundsstyrelsen fick in många motioner, mycket positivt och något som behandlats i förra veckans styrelsemöte. I dagarna kommer även valberedningen att skicka ut sin sista remiss över förslaget till ny styrelse. Fortsatt var aktiv där ute på lokalföreningsnivå, ert viktiga jobb är helt avgörande för vårt gemensamma arbete för bra förutsättningar för professionen.

Än finns tid för mig att kavla upp ärmarna i förbundets tjänst – med önskan om en fin höst! ⚫

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 54–62.

Håller du med?

Kommentera ledaren på vår Facebooksida.

Stockholm, 11 september 2023

»Tyvärr verkar vi få leva en tid till med brister i den militära professionens arbetsmiljö.«

AKTUELLT

7 | Dödsolycka på F 17

8 | Logistikchefen om bristen på personlig utrustning

10 | Införandet av SK 40 återupptas efter åtgärder

14 | Svårt för FMV att täcka behovet av militär personal

16 | Nya paradhjälmar till beridna vaktparaden

I FOKUS

20 | Försvarsekonomi: Global upprustning trots sviktande världsekonomi

INTERVJUN

24 | Johan Pekkari: ”Att tjänstgöra i Nato kommer bli en naturlig del i karriären”

REPORTAGE

26 | Svenska officerare utbildas i Natos insatsplanering

ANALYS 32 | Rekordstort förtroende för Försvarsmakten i årets SOM-undersökning

MÖTET 34 | Tidigare arméchefen Karl Engelbrektson

INSÄNT OCH DEBATT 48 | ”Basera nya radarflygplanet i Mälardalsområdet”

FÖRBUNDSNYTT

54 | 27 avslutade tvister

55 | Yrkande för bättre villkor i Försvarsmakten

56 | Avtal för särskilda befattningshavare har sagts upp för omförhandling

58 | 47 motioner har inkommit till förbundsmötet

»Jag är också lite förbryllad över hur lite man i Sverige vet och tänker på Tyskland som politisk aktör.«

Vi var många som blev glada när försvarsdebattören ”Taktisk” valde att återvända till sociala medier för några veckor i sedan. Tyvärr var anledningen inte särskilt rolig, nämligen Försvarsmaktens haveri med personlig utrustning. ”Det var då självaste... jag kan inte hålla tyst längre i frågan”, skrev Taktisk, som efter det har fortsatt att bevaka denna och andra frågor.

Bristen på personlig utrustning i Försvarsmakten har onekligen varit en följetong under många år. Nedprioriteringar i materielbudgeten och brister i logistikplaneringen och är två anledningar till behovet av att rusta och reparera basplattan. 2015 ökade försvarsanslagen för att Försvarsmakten skulle kunna satsa just på mer personlig utrustning. Vad har egentligen pengarna gått till? Luckorna i grundläggande materiel är alltjämt stora och även de enklaste saker är en bristvara i myndigheten i dag, som vätskebehållare och termosar. Från förband kommer rapporter om hur värnpliktiga i somras utrustades med djungelkängor i brist på modell 90-kängan. Djungelvarianten har säkerligen många fördelar, men de kommer sällan till sin rätt under en väldigt regnig svensk sommar. Rykten gör gällande att de nu ska få ökenkängor istället, i väntan på 90-kängorna.

Försvarsmaktens anställda uppmanas nu också att lämna in materiel som de inte använder. ”Det är ett misslyckande” konstaterar logistikchef Claes Isoz, som säger att han har förståelse för att anställda har tröttnat. Han kommer dock med en del positiva besked – däribland ett direktiv som innebär en möjlighet för förbanden att handla viss materiel på stan. Läs mer på sidorna 8–9.

Till sist, ett öppet meddelande till Taktisk: snälla, lämna oss inte igen. Åtminstone inte på ett tag. Du och andra försvarsdebattörer behövs, kanske mer än någonsin.

REDAKTION OCH KONTAKT

CHEFREDAKTÖR

& ANSVARIG UTGIVARE

Josefine Owetz

070-654 45 00

josefine.owetz@officersforbundet.se

REPORTER & REDAKTÖR

Linda Sundgren

070-820 39 88

linda.sundgren@officersforbundet.se

GRAFISK FORM

Christian Gård och Ali Moosavian

Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Annica Ögren, Filip Erlind, Josefin Herolf. Margareta Bloom Sandebäck, Anna-Maria Stawreberg.

NUMMER 4, 2023

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte utryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 44.

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

BESÖKSADRESS Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs-media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 5, 10 oktober

Nr 6, 21 november

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se.

JOSEFINE OWETZ

»Bristen på personlig utrustning i Försvarsmakten har onekligen varit en följetong under många år.«

Om bottenplattan och återkomsten av Taktisk

NÄSTA GENERATIONS VAPENFAMILJ ÄR HÄR!

SIG SAUER är utvalda av US ARMY för Next Generation Squad Weapon System Program. SIG SAUERs NGSW-AR- och NGSW-Rifle, är tillsammans med den första av sitt slag 6,8 mm hybridammunition och signaturdämpare nästa tekniksprång inom verkansområdet.

MCX RATTLER - 5.56x45

PDW MED VIKBAR KOLV I 5,56

MCX SPEAR - 7.62x51

KARBIN OCH SKARPSKYTTEVAPEN I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

MG - 7.62x51

LÄTT KSP I 7,62 MED VIKBAR KOLV OCH FÖRBEREDD FÖR SIGNATURDÄMPARE

SIG SAUER Authorized Representative: MP-SEC International AB

Info@mp-sec.com

www.mp-sec.com

sigsauer.com

/Aktuellt

Leverans av skyddsglas–ögon och kroppsskydd 23

ƀ I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upp-

handlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig

Har du en nyhet du vill tipsa oss om?

Hör av dig! Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna

har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. /JO

Svensk-danskt rymdprojekt med AI-teknik

ARBETSPLATSOLYCKA

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Dödsolycka på Blekinge flygflottilj – soldat omkom

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

qENLIGT SVT NYHETER kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde.

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett

rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö.

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen.

ƀ Försvarsmakten ska, inom projektet Bifrost, tillsammans med danska samarbetspartners studera och utveckla satellitteknik med hjälp av artificiell intelligens, AI. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. Inom ramen för projektet ska en satellit byggas för att sedan skickas upp i omloppsbana och genomföra tester av rymdbaserad AI. Med AI-teknologins hjälp ska stora mängder data kunna bearbetas och sorteras i realtid i rymden. Det handlar bland annat om avancerad bild- och signalanalys. /LS

Logistikchefen om bristen: ”Ett misslyckande”

Det råder akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Anställda uppmanas därför att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga ska kunna utrustas. ”Det är ett misslyckande från vår sida”, säger logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

qDEN 24 AUGUSTI gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanas att återlämna bland annat kängor, regnplagg och vattenflaskor, något som DN var först att rapportera om.

”För att säkerställa tillgången på personlig utrustning inför aktuella inryckningstillfällen tas nu krafttag. För att snabbt lyckas förstärka tillgången behöver all anställd personal ta sitt ansvar och bidra”, står det i direktivet.

Varför har den här situationen uppstått?

– Jag önskar att det hade funnits ett enkelt svar på den frågan. Om jag ska hårdra det så handlar det i grunden om att vi har köpt in för lite materiel under lång tid. Vi har inte heller tillräcklig kontroll på våra tillgångar i Försvarsmakten när det gäller personlig utrustning, säger Försvarsmaktens

logistikchef brigadgeneral Claes Isoz. Han förklarar att hans medarbetare i våras upptäckte felaktiga uppgifter i stödsystem Prio om hur mycket utrustning som finns att tillgå i organisationen. När de tittade på beståndet och vad som de facto fanns på hyllorna stämde inte sifforna. Vid avrustning och när materiel kasserats har det ibland inte blivit avfört i redovisningarna.

– Det administrativa arbetet i vårt it-stöd har inte fungerat och är inte uppsatt på ett optimalt sätt. Det är för många steg som måste göras vid varje registrering. Det har lett till att det inte har registrerats och vi har inte fått någon köpsignal centralt.

» Det är ett misslyckande från vår sida att vi inte har fått fram den här materielen i volym eller tid.«

NU GENOMFÖRS EN rad aktiviteter. Utrustning har omfördelats mellan förbanden och anställda uppmanas att snarast se över sin personliga utrustning enligt utrustningskortet. Utrustning som inte återfinns ska förlustanmälas, för att myndigheten ska få kontroll på materialredovisningen. Överuttag och sådant som inte används ska återlämnas.

– Om det är så att personal har materiel ute som man inte behöver särskilt ofta i sin tjänstgöring uppmanas man lämna in den nu. Sådant som är särskilt viktigt och väldigt gränssättande är kängor och regnkläder. Det

är ett misslyckande från vår sida att vi inte har fått fram den här materielen i volym eller tid.

Har personal hörsammat uppmaningen?

– Än så länge har jag inte fått den återmatningen. Men jag hoppas att anställda vill hjälpa till i den här svåra situationen. Jag vet att det är många på Högkvarteret som varit inne på Kavallerikasern och lämnat in utrustning.

En annan åtgärd för att komma till rätta med problemen handlar om att respektive organisationsenhet nu ska ges möjlighet att genomföra direktinköp på egen hand. I slutet av juni fastställde Claes Isoz ett direktiv med styrningar för hur lokal anskaffning av personlig utrustning ska gå till.

– Jag vet inte ännu om det är någon som anskaffat något i enlighet med rutinen ännu. Men i korthet går den ut på att om vi inte kan förse förbandet med materiel eller tillgodose de behov som finns så kommer förbandet att få tillåtelse att handla på stan.

Vad kan det handla om?

–Om exempelvis P 4 behöver köpa 200 par kängor, och om vi inte kan tillgodose det eller har direktupphandlat det någon annanstans så kommer de att få tillåtelse att gå till lokal sportaffär och köpa det. Den som är materielområ-

desansvarig står för inköpet och kostnaden. Det ska inte påverka verksamhetsekonomin. Han beskriver att det under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar, men att flera centrala beställningar har gjorts. Leveranser av liggunderlag och termosar kommer att ske under det närmaste året.

På sociala medier har direktivet, och situationen i stort, lett till diskussioner bland Försvarsmaktens anställda och andra. Isoz berättar att reaktionerna inte har undgått honom.

Vissa verkar ha uppfattat skrivelsen som att det är de anställdas överuttag som ligger till grund för den uppkomna bristen

– vad tänker du om det?

– Jag kan bara konstatera att vi uttryckte oss på ett olyckligt sätt. Jag förstår att ”överuttag” kan ge en känsla av att man har gjort något fel. Men lokalt har de inte gjort något fel, de har bara löst behovet. Överuttag är en del av problematiken i stort, men vi skulle inte ha sagt så. Det är inget bra uttryck. Jag hade inga som helst avsikter att göra någon förbannad, utan hade bara lösandet av vår uppgift för ögonen.

Åtgärderna som nu vidtas sker inom ramen för ”Operation personlig utrustning”. I en uppmärksammad artikel som publicerades på

”Om det är så att personal har materiel ute som man inte behöver särskilt ofta i sin tjänstgöring uppmanas man lämna in den nu. Sådant som är särskilt viktigt och väldigt gränssättande är kängor och regnkläder”, säger logistikchef Claes Isoz.

HALLÅ DÄR…

intranätet Emilia nyligen beskrivs det arbete som görs inom ramen för operationen. Artikeln, som innehöll beskrivningar om ett ”war room” och folk som vägrar att gå hem från jobbet för att de är så engagerade, har lett till många reaktioner och memes i sociala medier. Så här i efterhand, borde ni ha kommunicerat annorlunda?

– Jag förstår reaktionerna fullständigt. Jag hoppas att alla medarbetare kan se bortom det och förstå syftet. För syftet är gott. Det är väldigt viktigt att alla som vi kallar in med värnplikt ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb och utrustas med rätt utrustning. Många tycker att vi har löst situationen på ett dåligt sätt, men vi är på den här bollen. Vi har lagt en tämligen omfattande mängd beställningar, men många leveranser är försenade på grund av rådande situation i Europa. Det är hård konkurrens i industrin. Vi har mellan ett och två år framför oss som kommer att bli utmanande.

Vill du göra något medskick till Försvarsmaktens anställda?

– Jag ber inte om mer tålamod. Jag förstår att folk har tröttnat. Jag har full förståelse för kritiken. Vi kan bara bli bättre.

/JOSEFINE OWETZ

…  generallöjtnant

Thomas Nilsson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.

…  Helena Hoffman, ansvarig för den stora konferens inom ramen för NOAK, Nätverket för officerare och anställda kvinnor i Försvarsmakten, som ägde rum i december.

→ Försvarsmakten höjer terrorhotnivån från nivå 3 till nivå 4 på en 5-gradig skala. Vad innebär det?

– Försvarsmakten höjer sin terrorhotnivå eftersom Säkerhetspolisen gjort bedömningen att hela samhället påverkas och vi som myndighet och medarbetare är en del av samhället. Det finns alltså inte en konkret hotbild mot Försvarsmaktens skyddsvärden direkt utan det måste tas i kontext i Säpos bedömning mot samhället i stort.

○ Vilket tema hade årets konferens och varför?

– Temat var ”ta det som en man, utmana normer och strukturer”, främst riktat som tankeställare för män. Fokus har varit ”den nya mannen – vem är han”, ”militär karriär ur ett genderperspektiv” och motstånd mot jämlikhet i en militär kontext. Vi har lyft frågor som utmanar normer och strukturer

→ Hur ska Försvarsmaktens anställda tänka kring den höjda terrorhotnivån?

○ Vilka områden är viktiga för kvinnor i Försvarsmakten just nu?

– Som en minoritetsgrupp som utmanar maktstrukturen i Försvarsmakten, är de strukturella och kulturella utmaningarna ständigt prioriterade. Utrustningsfrågan är återkommande, likaså frågan om kvinnors utveckling och karriärmöjligheter.

○ Hur fortsätter arbetet?

– I år fokuserar vi på ”kvinnor 40 år i Försvarsmakten”.

– Det är viktigt att vara uppmärksam när man uppträder enskilt eller deltar i det offentliga och följer de anvisningar som Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen lämnar. När man uppträder i uniform kan man anses utgöra en representant för myndigheten och Försvarsmakten är ett av flera möjliga målval vid ett eventuellt attentat. Must har inte lämnat någon generell rekommendation kring risken med att bära uniform utanför arbetstid.

→ Kan du ge några exempel på konkreta åtgärder som vidtas?

– Vi anpassar beredskapen, bland annat inom de delar av Försvarsmakten som kan behöva stödja polisen i sitt arbete.

Vi kommer lyfta FN:s resolution 1325, om kvinnor i fred och säkerhet, samt själva NOAK-konferensen som fyller 10 år. Vi kommer även att inkludera andra myndigheter inom totalförsvaret i vårt arbete.

Införandet av SK 40 återupptas efter åtgärder

Nyrekryteringar har lett till att arbetsmiljön på Flygskolan i Linköping förbättrats och deltagandet i införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 har återupptagits. Det uppger chefen för Luftstridsskolan, överste Anna Siverstig, för Officerstidningen.

qDEN 12 APRIL fattades beslut om att verksamhet som inte var direkt kopplad till Flygskolans kärnuppgift – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan, något Officerstidningen rapporterat om under våren. Bland annat stoppades Flygskolans deltagande i införandet av skolflygsystemet SK 40 och man drog sig ur Försvarsmaktens flygdag på Helikopterflottiljen i Linköping, ett evenemang som sedermera ställdes in efter flygvapenchefens bedömning att det osäkra omvärldsläget krävde ompriori-

teringar. Orsaken till problemen på Flygskolan var, enligt överste Anna Siverstig, en alltför hög arbetsbelastning på grund av införandet av SK 40 samtidigt som nuvarande utbildningssystem skulle göras om och det gamla skolflygplanet SK 60 avvecklas. Den tunga arbetsbördan ledde till att chefer sjukskrev sig. De senaste månaderna har åtgärder vidtagits för att minska arbetsbördan och nya medarbetare har rekryterats. Enligt Anna Siverstig har det gett positiva resultat och den pausade verksamheten har återupptagits,

men med markeringen att införandet av SK 40 är ett delat ansvar.

– Vi har tydliggjort att införandet av SK 40 är en flygvapenangelägenhet, inte bara en uppgift för Flygskolan. Flygskolan har genomfört de första flygningarna med SK 40 i flygvapnets regi och arbetet med skolflygplanet fortsätter, skriver Anna Siverstig i ett mejl till Officerstidningen.

DE NYA TJÄNSTER som tillkommit är administratörsbefattningar. Dessutom ska Flygskolans ledning utökas.

– Tidigare har chefen för Flygskolan även varit lokal flygchef, men genom att det blir två separata tjänster den 1 september så kan den lokala flygchefen fokusera på införandet av SK 40 och avvecklingen av SK 60. Flygvapnet har gemensamt, på alla ledningsnivåer, tagit fram en åtgärdsplan vilket gjort att läget förbättrats. Några av delarna är redan på plats och andra delar är på väg. Jag känner att vi nu gett möjlighet för Flygskolan att göra sitt jobb och att personalen kan ha en rimlig arbetsbelastning. Vi har en stabil plan för framtiden, skriver Anna Siverstig.

Flygskolan utbildar alla stridspiloter, helikopterpiloter och transportpiloter i Försvarsmakten. Den är en av fyra flygvapengemensamma skolor och är en del av Luftstridsskolan.

» Flygvapnet har gemensamt, på alla ledningsnivåer, tagit fram en åtgärdsplan vilket gjort att läget förbättrats. «

NORTHCOM - LEDANDE NORDISK LEVERANTÖR AV LÖSNINGAR FÖR KRITISK KOMMUNIKATION

ETT BRETT URVAL AV PRODUKTER FÖR SÄKERHET OCH BEREDSKAP

ICOM SATELLITRADIO

Tryggt system om all annan kommunikation skulle försvinna – med Icom SAT finns alltid ett nät.

ICOM IC-SAT100 handapparat

• Överlägsen IP67 vatten-och dammtäthet

• 1500mW högtalaren ger hög och tydlig kommunikation även i bullriga miljöer

SEPURA

Sepuras terminaler är helt nätverksoberoende och de mest använda terminalerna i Rakelnätet. Sepuras teminaler är unika då de fungerar i alla TETRA-nät. Detta har bidragit till att över 800 organisationer i mer än 90 länder använder Sepura. Bland Sepuras kunder hittar man organisationer som Polis, Räddningstjänster, Ambulanser, Militär och företag inom transport och kollektivtrafik.

VALKYRJE BY NORTHCOM

TRÅDBUNDEN DRÖNARE

• Upp till 24 timmars oavbruten flygtid Stabil strömförsörjning via kabel

• Högkvalitativ kamera Upp till 30x optisk zoom

• Utökad radio- och nätverkstäckning Smart anslutning när du behöver det

• Säker överföring av data i realtid Snabb tillgång till informationen du behöver

Kan lyfta och utrustas med:

• Högupplösta kameralösningar

• Värmesökande kamera

• Tetra repeater/Gateway

• LTE/5G basstation

Kontakta oss gärna för att diskutera era behov.

Totalleverantör av lösningar för kritisk kommunikation. Läs mer på northcom.se Följ oss på sociala medier

/Aktuellt

Svensk pilot prisades för flyguppvisning med SK 60

ƀ Kapten Nils Schylström vid Skaraborgs flygflottilj, F 7, tilldelades det mest prestigefyllda priset under årets Royal international air tatoo (Riat) i England. Den svenske piloten fick ta emot King Hussein memorial sword för en flygning med SK 60 med motiveringen ”Den mest finslipade och klockrena flyguppvisning. Förevisad på ett lugnt och charmigt sätt, excellent presenterat karaktären av ett 60-årigt skolflygplan i en otroligt väl genomförd flygning under utmanande förutsättningar.” Det skriver Försvarsmakten på sin webbplats. Ytterligare ett pris gick till Sverige genom André Brännström, uppvisningspilot på Saab. Riat är en av världens största internationella militära flyguppvisningsshower. I år deltog runt 50 länder med över 250 militära flygplan. /LS

Utvärdering av HMS Vinga inför ett deltagande i Natos minröjningsstyrka

ƀ Enheten Most (Mine Counter Measures Operational Sea Training) har sedan 1990 utvärderat Natos och andra länders minröjningsfartyg. I september var ett Most-team i Karlskrona för att utvärdera HMS Vinga, som tillhör 33:e minröjningsdivisionen vid Tredje sjöstridsflottiljen.

Arbetet är ett led i att förbereda fartyget och marinen inför ett deltagande i Natos stående minröjningsstyrka, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

Under den två veckor långa utvärderingen tittar Most på det mesta ombord, däribland sjukvård, sjömanskap och minstrid. Senaste gången ett fartyg från marinen utvärderades på detta sätt var för tio år sedan, skriver Försvarsmakten. /JO

Färdmekanikern David har arbetat med underhåll på Försvarsmaktens radarspanings- och ledningsflygplan. Han har länge efterlyst satsningar på personal som arbetar inom flygunderhåll.

ARBETSMILJÖ

Färdmekanikern David sa upp sig

Specialistofficeren David, 30, var fram till nyligen färdmekaniker vid specialflygskvadron på Skaraborgs flygflottilj, F 7. Han fick nog av den försämrade arbetssituationen för teknisk personal och sade upp sig. ”Mitt förtroende för F 7 och Försvarsmakten är skadat”, säger han.

q”JAG ÄR EN 30 år gammal specialistofficer i flygvapnet med nästan tio års tjänstgöring i Försvarsmakten. I dag är jag certifierad flygtekniker kategori B och en av ytterst få färdmekaniker i flygvapnet. Med följande motiveringar har jag beslutat att avsluta min

anställning i Försvarsmakten”. Så inleds mejlet som specialistofficeren David i mitten av maj skickade till chefer i flygvapnet och i Försvarsmakten. Samma vecka hade han sagt upp sig från special flygskvadron på Skaraborgs flygflottilj, F 7.

Särskilt långräckviddig radar till Försvarsmakten ƀ Försvarsmakten ska få en ny typ av radarsystem. Det handlar om en särskilt långräckviddig radar kallad Smart-L. Systemet är markbaserat och används för att täcka stora områden. Det kan även mäta in ballistiska missiler och bidra till rymdlägesbilden. Enligt uppgift på Försvarsmak-

tens webbplats kommer missilfunktionen också att skicka data till Patriotsystemet för att förbättra förmågan att bekämpa ballistiska hot. FMV har tecknat avtal med Thales om det nya systemet till ett värde av cirka en miljard kronor. Planerad leverans av det första systemet är 2026. Därefter sker löpande leveranser fram till 2028. /LS

– Beslutet har inte varit givet, men det går inte längre. Mitt förtroende för hur F 7 och Försvarsmakten hanterar sin personal är skadat, säger David, som egentligen heter något annat.

SOM FLYGTEKNIKER OCH färdmekaniker har han arbetat med underhåll på Försvarsmaktens radarspanings- och ledningsflygplan, som är baserade på Malmens flygplats i Linköping. Han berättar att han trivs väldigt bra med arbetsuppgifterna och kollegorna, men i takt med att bristen på flygtekniker har förvärrats de senaste åren har det också fått påverkan på arbetsbelastningen.

”Den akuta bristen på flygtekniker torde vara väl känd av alla berörda beslutsfattare i flygvapnet under det senaste decenniet. Det är slående hur ointresserad flygvapnet tycks vara kring att skapa förutsättningar att bibehålla och rekryte-

ra kompetent personal”, skriver David i mejlet, vars mottagare bland annat var chefen för F 7, flygvapenchefen och ÖB.

David välkomnar satsningarna som gjorts på flygförare, men menar samtidigt att det inte räcker för att lösa personalsituationen i flygvapnet.

– Tyvärr har enbart en flygförarsatsning ingen märkbar betydelse när man samtidigt nonchalerat övrig personal alldeles för länge. Flygvapnets flygsäkerhet och driftsäkerhet äventyras av att så många nyckelbefattningar och personalgrupper har gått på knäna i åratal.

ENLIGT DAVID HAR de löneöversyner som gjorts för teknisk personal på skvadronen inte lett till någon märkbar höjning av lönen.

– Löneöversynerna för personal inom flygunderhåll har resulterat i bibehållen lön eller en knappt symbolisk löneökning är min uppfattning. Det spelar ingen roll vad man gör, det lönar sig inte att prestera, gå högre utbildningar eller ta på sig mer ansvar.

Hans beslut att säga upp sig har vuxit fram det senaste året, i takt med att de utlovade krafttagen gällande att bibehålla av teknisk personal gång efter gång skjutits på framtiden, enligt honom.

– Chefer har sagt att det kommer att bli bättre, men det köper inte folk längre. Flygvapnet har struntat i alla andra än piloter. Varje gång vi ska rekrytera till en vakant befattning uppstår problem. Vi har försökt rekrytera tekniskt kompetent personal från Saab, men det finns ingen chans i världen att de tar anställning med våra villkor.

Nu närmast väntar en anställning inom försvarsindustrin för David.

– Det har varit ett svårt beslut, mina hårt belastade kollegor kommer att belastas hårdare när jag försvinner. Det har jag en klump i magen för, säger han.

Hans Bergvall är 2:e vice ordförande i Officersförbundet och flygtekniker på Blekinge flygflottilj, F 17. Han känner igen problematiken

som färdmekanikern David lyfter.

– Vi har helt klart svårigheter att locka och bibehålla den tekniska personalen. Det finns en oförmåga från arbetsgivarens sida att justera lönerna. Jag har förståelse för frustrationen som många känner för att det inte händer någonting.

Han upplever inte att det finns någon gemensam syn om vilka löner som flygtekniker och färdmekaniker ska ha inom flygvapnet.

– Flygvapnet har ingen helhetsbild för den tekniska personalen, utan det är utlagt på respektive förband och flottilj att ansvara för lönebilden lokalt. Det bästa vore om alla flottiljchefer tillsammans tar ett helhetsgrepp, likt arbetet som man har gjort för piloterna, säger Hans Bergvall och fortsätter:

– Det görs enstaka satsningar då och då, men sedan händer det inget på flera år. Lönerna måste ligga så att det går att konkurrera med den civila arbetsmarknaden, och det gör de inte i dag.

I EN SKRIFTLIG kommentar skriver F 7:s kommunikationschef Lena Bogren följande:

”Personalsituationen bland tekniker och besättningsmedlemmar på F 7 är precis som för flera andra personalkategorier ansträngd då Försvarsmakten befinner sig under tillväxt och konkurrensen om kompetent personal är utmanande” skriver hon och fortsätter:

”De senaste åren har F 7 genomfört flera lönesatsningar på flygtekniker och besättningsmedlemmar i samband med lönerevisioner. Färdmekaniker ingår i båda dessa kategorier. Senaste satsningen genomfördes i samband med lönerevisionen 2022. De särskilda satsningarna som genomförs görs i tät samverkan med arbetstagarorganisationen. Försvarsmakten överser kontinuerligt personalens villkor och löner och F 7 kommer även framåt äska ytterligare medel för bland annat den här personalgruppen”, skriver Lena Bogren, F 7:s kommunikationschef.

/JOSEFINE OWEZ

…så många år firar Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö. Genom åren har Swedec haft skiftande inriktningar, från humanitär minröjning via internationella insatser i Afghanistan och Mali till dagens nationella försvar. Sedan 2021 finns ammunitionsröjningsoch sökkompaniet inom Swedecs organisation och nästa år rycker den första kullen värnpliktiga in vid Swedec.

» Beslutet har inte varit givet, men det går inte längre. «

BEMANNING

Svårt för FMV att täcka behovet av militär personal

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

qDEN PÅGÅENDE UPPRUSTNINGEN ökar

trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa

med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

AV DE PLANERADE rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér.

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

EN VÄXANDE PERSONALSTYRKA kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Förmåner för hjältar

Militärrabatt för försvaret, hemvärnet, värnpliktiga och veteraner.

Aktivera ditt medlemskap kostnadsfritt på

militum.se med koden M MROFF23 och ange Armén under ”Vapenslag/Organisation”.

/Aktuellt

Det säger rikshemvärnschef generalmajor Laura Swaan Wrede i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om att hemvärnet är på plats i Storbritannien för att ge ukrainare militär grundutbildning inom ramen för utbildningsinsatsen Interflex. Det är första gången som hemvärnet gör en insats utanför Sveriges gränser.

Namngivning av marinens nya korvetter och bogserbåtar

ƀ Marinens nya ytstridsfartyg med leverans runt år 2030, får namn efter de svenska kuststäderna Luleå, Norrköping, Trelleborg och Halmstad. De hamnbogserare som ligger i beställning döps traditionsenligt efter gudar i den grekiska mytologin. Marinchef konteramiral Ewa Skoog

Haslum har, med godkännande av kung Carl XVI Gustaf, beslutat om namnen, skrev Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats i slutet av juni. Korvetterna kommer att heta HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Klassen får namnet Luleå.

– Luleåklassen kommer att vara större än våra befintliga korvetter av Visby- och Gävleklass och vara utrustade för att verka i alla konfliktnivåer mot mål på, över och under ytan, säger marinchef Ewa Skoog Haslum i artikeln. De fyra nya bogser-

RIDSÄKERHET

Nya paradhjälmar till beridna vaktparaden

Beridna vaktparadens ceremoniella hjälmar har bytts ut mot vanliga ridhjälmar. Det sedan Arbetsmiljöverket hotat med att förbjuda paradhjälmarna vid ridning. I våras startade projektet ridsäkerhet vid Livgardet som ska ta fram nya säkerhetsgodkända paradhjälmar och kroppsskydd för ridning.

qDISKUSSIONER OM DEN bristande säkerheten hos de ceremoniella hjälmar som burits under den beridna vaktparaden har förts i flera år. Åtgärder har vidtagits men utan fullgott resultat, och efter en olycka förra hösten när en musiker föll av sin häst uppe vid Slottsbacken,

båtarna har som brukligt när det handlar om bogserare fått namn efter gudar i den grekiska mytologin: Hermes, Hera, Hebe och Heros. Hamnbogserarna, som ska levereras under 2023 och 2024, kommer att ingå i de nya marina basbataljonerna som satts upp under året. Tillförseln av de sammanlagt åtta nya fartygen är en del av försvarsbeslutet 2020. /LS

förde Försvarsförbundet frågan vidare till Arbetsmiljöverket.

– Hjälmen lämnade ryttaren och träffade backen och när man såg vad som hände med den undrade man hur det hade gått för ryttaren om han hade landat på huvudet, säger

Avtal om försvarssamarbete mellan Sverige och Ukraina

ƀ I anslutning till Natotoppmötet i Vilnius i juni undertecknades ett avtal mellan Sverige och Ukraina som gör det möjligt att utbyta sekretessbelagd information mellan länderna, exempelvis kring testflygningar med Jas 39 Gripen eller om krigsmateriel. Det upp-

ger försvarsdepartementet på sin webbplats. Samtidigt ingick Försvarets materielverk ett avtal med Ukraina om stöd vid upphandlingar. Avtalet öppnar för att Ukraina ska kunna köpa försvarsmateriel direkt från industrin och använda optioner i svenska avtal. Avsikten är att snabba på leveranserna av krigsmateriel till Ukraina. /LS

»Hemvärnets uppdrag har alltid varit på hemmaplan, men nu ser vi ett paradigmskifte.«

Andreas Lundin, lokalt skyddsombud vid Livgardets dragonmusikkår och fortsätter:

– Vi har ifrågasatt säkerheten i paradhjälmarna i flera år och vår enda utväg var till slut att upprätta en 6:6a (anmälan om brister i arbetsmiljön, reds. anm).

Efter misslyckade försök att komma överens med arbetsgivaren om tidsplanen för införandet av en ny paradhjälm lämnades ärendet till Arbetsmiljöverket. I början av juli meddelade myndigheten att man övervägde att förbjuda paradhjälmen vid ridning från den 28 augusti. Användandet av paradhjälmen stoppades av regementschef Stefan Nacksten och efter en utredning beslutades att paradhjälmen skulle ersättas med säkerhetsgodkända ridhjälmar.

– Jag kan bara beklaga att vi inte agerat tidigare, men vi har varit fast i tänket att vi inte kan påverka hjälmen eftersom den är en del av

paraduniformen. Vi har också försökt att höja säkerheten i hjälmarna, men utan att nå ända fram, säger överste Stefan Nacksten.

Den första beridna vaktparaden genom Stockholm utan de ceremoniella hjälmarna genomfördes den 9 augusti.

– Det här river förstås upp känslor hos personalen, men det finns också en förståelse för att vi måste sätta säkerheten främst. Och de ridhjälmar som används i dag är bara en tillfällig lösning, säger Stefan Nacksten.

INOM PROJEKTET RIDSÄKERHET som startade på Livgardet i maj ska nya, säkra paradhjälmar tas fram. Det genom att antingen förse befintliga paradhjälmar med ny inredning eller utveckla skalet hos vanliga ridhjälmar till att efterlikna de ceremoniella hjälmarna.

– Beslut om vilken väg vi ska gå är ännu inte fattat, men det är både viktigt att hjälmarna blir säkra och att bevara traditionen. Vi räknar med att införa de nya paradhjälmarna i april nästa år, säger Stefan Nacksten.

Andreas Lundin är glad över att arbetsgivaren agerar, men önskar att det hade skett tidigare.

– Då hade vi sluppit den här situationen och det hade funnits tid att ta fram en ny paradhjälm istället för att rida med svarta ridhjälmar. Vi vill alla rida i vacker, historisk utrustning, men mitt uppdrag som skyddsombud är att värna om säkerheten och göra det jag kan för att undvika allvarliga skador som invaliditet eller kanske till och med dödsfall, säger han.

Inom ramen för projektet ridsäkerhet ska även ett ryggskydd eller en säkerhetsväst som kan bäras under paraduniformen anskaffas.

– I dag har man bara en läderplatta på ryggen som är till för att skydda uniformen från slitage av karbinen. Nu tittar vi på en ryggplatta eller en väst som ska skydda krop -

pen vid en ofrivillig avsittning. Framför allt om man skulle råka landa på karbinen, säger Stefan Nacksten.

REGEMENTSCHEFEN BERÄTTAR ATT det sedan många år bedrivs säkerhetshöjande arbete kring hästhanteringen på Livgardet utifrån hästarnas ridbarhet, personalens förmåga och säkerhetsutrustning. Bland annat infördes förra hösten ett eget incidentrapporteringssystem vid Livbataljonen. Där registreras varje tillbud och olycka som är kopplad till verksamheten runt det 70-talet hästar som står uppstallade på kavallerikasernen.

– Vi registrerar inte bara själva händelsen utan också vilken häst som varit inblandad. Därmed kan vi urskilja de hästar som lägger sig till med olater och skicka dem på tillridning. Det finns ett systemtänk i detta som fungerar väldigt bra.

Det satsas också på att förbättra hästhållningen och soldaternas ridutbildning.

– Förr skrittade soldaterna mest ut och det lär man sig inte så mycket på. Nu har vi anställt två civila och en militär ridinstruktör och soldaterna får ungefär 100 ridlektioner på ett år. Av de 90 värnpliktiga soldater som årligen kommer hit har bara mellan 20 och 30 procent ridvana och att lära sig rida är ingen quick fix, säger major Johan Wennerholm, chef för kavalleriavdelningen.

Paradhjälmar

Den hjälm som burits vid beriden statsceremoniell tjänst tillhör en uniform från 1895. Genom åren har försök genomförts för att göra hjälmen säkrare. I början av 2000-talet kom nya paradhjälmar försedda med inredning av bygghjälmsmodell och inredningen infördes även i de gamla hjälmarna. Man har också provat att montera inredningen i hjälm 90 i paradhjälmen, men utan tillfredsställande resultat.

Så många personer började i augusti studera på Officersprogrammet, OP, skriver Försvarshögskolan i en artikel. OP 23–26 omfattar totalt 257 kadetter och deltagare i uppdragsutbildning, fördelat på 213 kadetter, 17 blivande piloter och 27 deltagare vid Särskild officersutbildning, Sofu. Sedan 2015 har antalet kadetter som registreras på OP dubblats.

»Vi räknar med att införa de nya paradhjälmarna i april nästa år. «

Vad hände sen?

Flygstridsledarbristen

OFFICERSTIDNINGEN NR 2, 2019

Fördjupning: Flygstridsledarbristen

text: Josefine Owetz & Linda Sundgren foto: Försvarsmakten

Tomma rader påverkar

flyg säkerheten

Det är svårt att rekrytera flygstridsledare För att försöka fylla årets utbildningsplatser testade Flygstaben ett nytt grepp: ett brev från flygvapenchefen till 300 värnpliktiga med en uppmaning om att bli flygstridsledare.

DÅ:

Mats Helgesson –med en uppmaning om att söka utbildning och anställning som flygstridsledare. Kampanjen var ett led i att öka ansökningarna till årets utbildning. – Flygvapenchefen skickade ut brevet till rekryter inom samtliga försvarsgrenar.

Det blev lite ståhej ute på förbanden, men vi frågade varje försvarsgrenschef om lov innan vi kontaktade deras rekryter, säger överstelöjtnant Magnus Tillby, central chef för stridsledning och luftbevakning på Flygstaben. Det är första gången som Flygstaben genom­

ATT MAN SOM VÄRNPLIKTIG GÅR EN FLYGSTRIDSLEDARKURS PÅ DETTA VIS, DET ÄR HISTORISKT. Magnus

och luftbevakning

för en riktad rekryteringskampanj på detta sätt. Men åtgärder var tvungna att vidtas när det i januari stod klart att det bara var en elev som var antagen till årets flygstridsledarutbildning. Sista datumet för att söka till utbildningen var den 31 januari och trots den korta ansökningsperioden fick brevutskicket god respons. – Vi har fått ett bra gehör från brevmottagarna, vilket är väldigt roligt. Brevet följdes även upp av samtal från anställda på Strilbataljonen, som princip ringde upp samtliga som fick brevet. Runt 60 personer anmälde sitt intresse och av dessa är det nu fem stycken som har klarat antagningstesterna och kommer att påbörja utbildningen vår som det ser ut nu. Tillsammans med den som redan var antagen innebär det att vi har sex elever. Det är ett bättre elevantal än vad vi har haft på länge, säger Magnus Tillby. FÖR DEN SOM nu blir antagen innebär det att man går en kortare flygstridsledarkurs i vår, och direkt efter muck blir man anställd och fortsätter utbildningen till flygstridsledare i höst. Kursen är klar i december år. Därefter följer ett halvårs praktik samt en specialistofficersutbildning på fem månader. Efter detta anställs man som specialistofficer och flygstridsledare i flygvapnet. – Det vi har tänkt göra är rätt oortodoxt och vi har fått skapa en utbildning som inte finns. Att man som värnpliktig går en flygstridsledarkurs på detta vis, det är historiskt. Förut har man endast gjort det som en del av sin utbildning till officer eller specialistofficer, säger han. Men även om årets utbildning verkar fylla platserna så räcker det inte för att täcka behovet av flygstridsledare, berättar Tillby. De senaste åren har nämligen elevkullarna på flygstridsledarutbildningen minskat. Under åren 2013 till 2017 antogs totalt 17 personer till utbildningen, av dessa är bara fem kvar som aktiva flygstridsledare. Anledningen till bortfallet beror dels på avskiljningar under utbildningen, när elever inte klarat vissa obligatoriska moment, och

ƀ En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad.

NU:

ƀ Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

Fortsatt brist – men ett betydligt bättre läge

q”BRISTEN PÅ FLYGSTRIDSLEDARE har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han.

Enligt en analys som HKV

Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten

påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor.

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter.

I DAG ÄR läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade

redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten.

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist.

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.«

Säkerheten framför allt

Vår erfarenhet av utveckling, produktion och installation av skalskyddslösningar, skärmade lådor samt säkerhetsskåp sträcker sig närmare 35 år bakåt i tiden. Hos oss finner du ett utvecklat program omfattande allt från enskilda komponenter till färdiga system.

Våra RÖS-säkerhetsskåp, som även har EMPskydd, är utvecklade av KAMIC på uppdrag av Svenska Försvaret. Skåpet, som innehar högsta säkerhetsklass, är en säkerhetsinvestering avsedd att skydda viktig och känslig information på servrar m.m. från avlyssning eller fysiska tillgrepp. Utformningen kan anpassas till kundspecifika önskemål enligt gällande normer och anläggningskrav.

Välkommen att kontakta oss för mer info om våra skyddslösningar.

Säkerhetsklass

SSF 3492!

www.kamic.se

BAE Systems Bofors

Vi utvecklar framtidens försvarssystem.

BAE Systems Bofors i Karlskoga är ett världsledande, internationellt och högteknologiskt företag som utvecklar försvarssystem för en säkrare framtid.

Följ oss på LinkedIn: BAE Systems Bofors Spontanansökningar görs till hr.bae@baesystems.se

I fokus: Försvarsekonomi

Global upprustning trots sviktande världsekonomi

Medan Europa fokuserar på Ryssland och kriget i Ukraina domineras den globala maktbalansen av supermakterna Kina och USA. Kina växer i styrka och från amerikansk sida uppfattas läget som alltmer oroväckande. Det visar rapporten Försvarsekonomisk utblick 2023 som Totalförsvarets institut, FOI, publicerade i juni.

DEN GLOBALA UPPRUSTNINGEN fortsätter och enligt siffror från Sipri har de samlade militära utgifterna ökat med 86 procent mellan 2000 och 2022. Kriget i Ukraina skyndar på utvecklingen, men i flera länder började den militära expansionen långt tidigare. Sedan år 2000 har Ryssland ökat sin andel av de totala försvarsutgifterna från 1,2 till 3,8 procent, medan Kina gått från 3 till hela 13 procent. Det gör Kina till världens näst största militära stormakt med en försvarsbudget på 292 miljarder dollar förra året. Även om världsledande USA fortfarande har den i särklass största försvarsbudgeten med 877 miljarder dollar och står för cirka 40 procent av världens militära utgifter knappar Kina in och gapet mellan de båda supermakterna minskar.

q

»KINAS FÖRSVARSMAKT

HAR VARIT UNDER UPPBYGGNAD ETT BRA TAG, MEN JAG TROR INTE ATT OMVÄRLDEN RIKTIGT HÄNGT MED.«

– Kinas försvarsmakt har varit under uppbyggnad ett bra tag, men jag tror inte att omvärlden riktigt hängt med. Det är först nu när man ser Kinas massiva flotta avfyra raketer runt Taiwan, som insikten hamrats in och USA uppfattar läget som ytterst oroväckande, säger Per Olsson, försvarsekonom vid FOI och författare till rapporten Försvarsekonomisk utblick 2023.

Bland övriga militära stormakter har Ryssland vandrat upp till en tredjeplats med militära utgifter på 86 miljar-

der dollar år 2022, följt av Indien med 81 miljarder dollar. I rapporten redovisas också de sammanlagda militära utgifterna för Europas fyra största ekonomier, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien (E4). Dessa länder spenderade tillsammans 211 miljarder dollar på försvaret 2022. Kinas försvarssatsningar har haft tyngdpunkten på de marina förbanden. En stor mängd nya korvetter, fregatter och jagare har sjösatts och 2022 hade Kina fler marina plattformar än USA, 203 jämfört med 198. Men sett till deplacement är USA fortfarande överlägset störst på haven, tre gånger Kinas storlek. Detta tack vare fler och större amerikanska hangarfartyg, jagare, kryssare och atomubåtar. Kina förväntas inte heller kunna upprätthålla den höga produktionstakten av nybyggda fartyg som landet haft sedan millennieskiftet.

– Den stora uppbyggnadsfasen är sannolikt över nu när underhållskostnaderna springer iväg med halvtidsmodifieringar och reparationer. Kina kommer att hamna i samma sits som USA där en stor del av resurserna går åt till att underhålla den massa man redan har. Trots det kommer den kinesiska flottan fortsätta växa sin numerär och sitt deplacement, till hälften av USA:s år 2030, säger Per Olsson.

I fokus: Försvarsekonomi

GLOBALA MILITÄRA UTGIFTER

+ 86% med hänsyn till inflationen

Övriga, 15,4% Övriga, 16,8%

USA, 43,3%

Ukraina, 2,0%

Brasilien, 1,5%

Sydkorea, 1,9%

Indien, 1,9%

Saudiarabien, 3%

Kina, 3%

Japan, 6,1%

NATO (exkl USA), 22,8%

USA, 39%

Japan, 2,0%

2000 2022

740

MILJARDER USD

Sydkorea, 2,1%

Saudiarabien, 3,3%

Indien, 3,8%

Ryssland, 3,8%

2 449 MILJARDER USD

Kina, 13%

NATO (exkl USA), 15,8%

2 449 miljarder

Så stora var de totala globala militära utgifterna 2022.

TILL SKILLNAD FRÅN Kina, och även Indien, är Rysslands flotta på tillbakagång. Den har sedan år 2000 minskat i antal ytstridsfartyg och ubåtar, från 156 till 135.

ÖKA SINA MILITÄRA UTGIFTER DETTA ÅRTIONDE.«

– Ryssland verkar tappat förmågan att bygga ytstridsfartyg större än fregatter och korvetter. Det beror delvis på att delar av den sovjetiska varvskapaciteten låg i Ukraina, men också på att man inte lyckades återuppbygga rysk kapacitet efter 1990-talets ekonomiska kris. Nu bygger man istället en alltmer kustnära flotta, säger Per Olsson.

PÅ ARMÉSIDAN HAR de länder som redovisas i studien delvis valt olika vägar. Samtliga länder har skurit ner på antalet stridsvagnar och artilleri- och raketsystem, men i USA och Västeuropa har minskningen varit mer drastisk än i Kina och Indien. Inom stridsflyget har i stort sett alla länder minskat antalet plattformar sedan år 2000. Av de länder som redovisas i studien är det enbart Indien som marginellt ökat antalet stridsflyg. Ryssland har dragit ner antalet stridsflyg med en tredjedel. Även USA har gjort omfattande nedskärningar och detsamma gäller Kina och E4-länderna. Enligt rapporten handlar minskningen

nästan uteslutande om att man satsat på dyrare och mer avancerade plattformar, alltså kvalitet framför kvantitet. Inom stridsflyget är USA dominerande med ett tydligt försprång inom 5:e generationens stridsflyg. Kina har nyligen börjat introducera denna generation medan Ryssland halkat efter i utvecklingen.

– Kina har över 140 enheter 5:e generationens J-20 stridsflygplan. Ryssland har bara lyckats få fram ett fåtal av sina Su-57, trots att programmen började samtidigt.

ÖVERLAG DOMINERAR VÄSTVÄRLDEN i fråga om tekniskt avancemang och modernitet, delvis för att de andra stormakterna i studien har behållit en större andel äldre materiel. Det gäller framför allt Ryssland, men också Kina och Indien har en större andel åldrande materiel än E4-länderna och USA.

– Gällande kvalitet är det fördel väst. Indien, Kina och Ryssland får förmodligen ut större mängder materiel och personal ur sina försvarsbudgetar än väst eftersom de har ett lägre kostnadsläge, men väst har generellt bättre grejer, säger Per Olsson.

Den globala upprustningen sker trots sviktande världsekonomi och majoriteten av länderna i Europa fortsätter med sina planerade satsningar.

»DET ÄR HÖGST SANNOLIKT ATT EUROPA KOMMER ATT FORTSÄTTA

TOPP 5 LÄNDER MED HÖGST MILITÄRA UTGIFTER (2022)

$ 876,9 miljarder

FÖRÄNDRING 2000–22

$ 292 miljarder

$ 86,4 miljarder

$ 81,4 miljarder

$ 75 miljarder

miljarder usd

– Det är högst sannolikt att Europa kommer att fortsätta öka sina militära utgifter detta årtionde. Än så länge är det långt ifrån alla som uppnår Natos mål på två procent av BNP, men många är på väg dit. Två procent av BNP är visserligen ingen sensationell nivå, det globala genomsnittet ligger runt två procent, men att gå från en eller en och en halv procent till två procent innebär ändå stora förändringar. I Polen talar man till och med om en försvarsbudget på fyra procent av BNP. Det innebär att Europas andel av globala militära utgifter med stor sannolikhet kommer att öka fram till 2030, säger Per Olsson.

ENLIGT PROGNOSEN I Försvarsekonomisk utblick kommer Kina att passera USA som världens starkaste ekonomi någon gång runt år 2030. Samtidigt konstateras att den kraftiga ekonomiska tillväxt som Kina haft sedan millennieskiftet saktar in. Det kan, enligt Per Olsson, komma att påverka både prognosen liksom Kinas militära upprustning.

– Den kinesiska militära uppbyggnaden har möjliggjorts av den ekonomiska tillväxten. Nu ska det bli intressant att se hur de agerar när tillväxten mattas av. De kommer att behöva låta en större andel av

BNP gå till försvaret för att kunna fortsätta expandera militärt. Men oavsett om Kina går om USA eller inte, så kommer världen att domineras av två ganska jämnstora ekonomier.

Även Indien förväntas fortsätta öka både ekonomiskt och militärt. Landet låg fram till 2010-talet på ungefär samma BNP som Ryssland, men har sedan dess dragit ifrån. Indien är i dag världens femte största ekonomi och bedöms fortsätta växa stadigt under kommande årtionde.

– Indien vill spela en central roll i Indiska Oceanen. De vill också ha inflytande i Sydostasien och Mellanöstern och vara en balans mot Kina. USA ser positivt på Indiens ambitioner och vill stötta det, säger Per Olsson och fortsätter:

– Samtidigt står Indien både Ryssland och Iran nära. Det var många som blev besvikna över att Indien inte tog tydligare ställning mot Ryssland i kriget i Ukraina, men man måste inse att Indien har sina egna intressen och hotbilder och de kommer inte att gå andras ärenden. Indien har börjat luta sig mer mot väst, men det är inte okomplicerat.

Oavsett utgången av kriget i Ukraina, så kommer Ryssland att behöva återuppbygga sin militära kapacitet efter kriget. Att rusta kommer att bli mer kostsamt än under föregående expansionsfas eftersom man inte längre har kvar det gamla sovjetiska arvet som grund att bygga en uppgraderad armé på.

– Ryssarna har förbrukat tusentals stridsvagnar, stridsfordon och mängder av artilleri. Nya grejer blir oundvikligen dyrare att tillverka. Tidigare har de kunnat ta gamla stridsvagnar, svetsat på extra skydd och skickat till fronten men när de ska ersätta förlorad materiel kommer det att krävas nytt, säger Per Olsson.

EXAKT HUR KRIGET i Ukraina kommer att påverka inriktningen av den pågående globala upprustningen går inte att svara på i nuläget, enligt Per Olsson. Men han säger att det är troligt att en viss anpassning till de erfarenheter som kriget ger kommer att ske.

– Behov av ammunition och logistik är lärdomar som dras efter varje krig. ’Oj, går det åt så här mycket drivmedel och så här mycket ammunition’. I Ukraina kan vi se den enorma mängden artilleriammunition som förbrukas. Särskilt i väst har vi krympt våra lager av ammunition och artilleri. Länder i öst har gått en annan väg, inklusive Polen, Finland och Ukraina, och behållit sina lager i större utsträckning. De känner sin granne.

Och det som nu pågår i Ukraina med massiva ryska förluster, beskriver Per Olsson som något av ett tveeggat svärd.

– Å ena sidan kommer Ryssland att behöva återbygga stora delar av sin armé, under omfattande sanktioner. Å andra sidan finns det få saker så lärorika som militära motgångar, och kriget är inte över än. Vi ser redan nu hur båda sidor i kriget kombinerar billiga obemannade farkoster och gammalt artilleri på ett nytt sätt. Dessutom kommer Ryssland även fortsatt att ha världens största kärnvapenarsenal. Det kan vara dyrt att överskatta sin motståndare, men direkt farligt att underskatta den. ●

Intervju: Johan Pekkari

»Att tjänstgöra i Nato kommer bli en naturlig del i karriären«

medlemskapet kommer att innebära för organisation och personal.

text: Linda Sundgren foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

Hur långt har Försvarsmakten kommit i förberedelserna inför ett Natomedlemskap?

– Det finns två svar på den frågan. Det ena är att vi är i mål med alla förberedelser för att kunna bli medlemmar och vi är redo att ta steget in i organisationen. Det andra svaret är att förberedelserna fortgår, bland annat genom diskussioner med Nato om förmågeutveckling. Men det finns också sådant som vi inte kan göra förrän vi har blivit medlemmar fullt ut, som att upprätta en gemensam försvarsplanering för hur vi tillsammans ska kunna försvara Sverige och andra Natoländer, säger Johan Pekkari, chef för strategienheten vid Försvarsstaben.

Den 8 juni beslutade regeringen att Försvarsmakten får inleda förberedelser med Nato och dess medlemsländer för att möjliggöra framtida gemensamma operationer. Vad innebär det i praktiken?

– Det innebär att vi får tillstånd att förbereda mycket av den planering som påbörjats. Tills vi blir medlemmar sker detta på bilateral nivå, på samma sätt som vi samarbetar med exempelvis Finland sedan många år. Det kan ske genom att andra länder besöker oss och att vi besöker dem. Det skulle också kunna handla om att förhandslagra förnödenheter och materiel i Sverige för att korta startsträckan inför en gemensam operation. För att sedan genomföra gemensamma operationer krävs formella beslut från regering och riksdag.

När Sverige väl blir medlem i Nato, vad händer i Försvarsmakten då?

– Sedan vi ansökte om medlemskap har vi arbetat tillsammans med Nato inom tio olika funktionsområden. Det handlar om allt från juridik och administration till försvarsplanering och förmågeutveckling. Nu har vi grönt ljus inom alla dessa områden och den dag vi blir medlemmar kommer vi att slutföra det vi nu har planerat för tillsammans med Nato. Det kan exempelvis handla om att införa ledningsstödssystem eller rutiner för hantering av informationsutbyte, alltså hur vi ska hantera inflödet av alla de handlingar som kommer att skickas till oss som medlemmar i Nato.

Hur kommer strukturen för arbetet i Nato se ut på Högkvarteret?

– Vi förbereder för att upprätta en Natoavdelning inom Försvarsstaben med ansvar för relationen till den svenska militära representationen vid Natos högkvarter i Bryssel samt för samordning av svenskt deltagande i Natos kommittéer och arbetsgrupper. Man kan säga att Natoavdelningen blir Försvarsmaktens växel visavi vår representation och verksamheten i Bryssel. Parallellt kommer många staber också att ha en egen väg in i Nato.

Hur kommer Försvarsmaktens anställda att märka att Sverige går med i Nato?

– I samband med inträdet kommer vi att delta i flagghissningsceremonier vid Natos

högkvarter och staber samt genomföra egna ceremonier i Sverige när vi hissar Natoflaggan. I övrigt märker man kanske inte så mycket dag ett. Bemanningen i Nato kommer att öka succesivt. Tillväxten kommer att ske under flera år med krav på 30 procents bemanning efter tre år och full bemanning efter sju år. Jag kan inte säga exakt hur många individer det kommer att behövas, men någonstans i närheten av 200–250 personer blir det förmodligen. I dag har vi ett 30-tal personer som arbetar internationellt i eller med Nato och deras befattningar prioriterar vi inledningsvis att behålla. Att tjänstgöra i Natos olika organisationer kommer att bli en naturlig del av inte minst officerares och specialistofficerares karriärer. Därtill kommer naturligtvis våra förband och förmågor att användas för lösandet av uppgifter inom ramen för Natouppdrag och vi kommer fortsätta att delta i olika former av övningsverksamhet.

Vilka befattningar i Nato kommer Sverige att bemanna?

– Vi har ännu inte börjat prata om individer utan mer om var vi vill ha närvaro. Sedan kommer det att bli en diskussion med Nato om vilka befattningar som vi kan och får tillsätta. Först därefter kan vi börja prata om vem som ska få åka. Men vi vet att det kommer att krävas närvaro i bland annat Bryssel, Mons, Norfolk och Brunssum samt vid de tre domänhögkvarteren Landcom, Marcom och Aircom.

Sveriges medlemskap i Nato dröjer medan vår närmaste militära samarbetspartner Finland blev medlemmar den 4 april. Vad innebär det för Försvarsmakten?

– I det korta perspektivet får det inga större effekter. Skulle det dra ut på tiden kan det bli utmanande om vi till exempel inte kan utveckla vår förmåga och planering tillsammans med Nato. Jag vill inte ange någon tid för när det kan börja bli problematiskt men om signalerna som vi fått stämmer, att vi blir medlemmar i höst, så får det inga konsekvenser.

Under Natotoppmötet i juli meddelade Turkiets president att landet kommer godkänna Sveriges ansökan till Nato, även om det också kräver ett beslut i parlamentet. Generalmajor Johan Pekkari vid Försvarsstaben om vad

»MAN KAN SÄGA ATT NATOAVDELNINGEN BLIR FÖRSVARSMAKTENS VÄXEL VISAVI VÅR REPRESENTATION OCH VERKSAMHETEN I BRYSSEL.«

Reportage Natoutbildning

Svenska officerare utbildas i Natos insatsplanering

En fiktiv motståndare har anfallit genom Baltikum och in i ett land i östra Europa. Nu ska Nato gå till motanfall, återta terrängen och slå motståndaren. I kursen Nato Land Tactical Planning Course övar svenska officerare på att planera för operationen på kårnivå. I juli genomfördes kursen för tredje gången på Swedint.

Reportage: Natoutbildning

S

cenario: en Natokår ska gå till motanfall mot en likvärdig motståndare i östra Europa. På en stor karta på väggen flyttar kursdeltagarna fram symboler i olika riktningar. De visar hur de skulle förflytta och använda sina resurser i det fiktiva motanfallet. Framför dem sitter instruktörer och tittar, analyserar och ger feedback. Kalkyler redovisas, på egna och motståndarens förluster, siffror på krigsfångar, civila och internflyktingar räknas upp och motfrågor ställs.

I juli genomfördes för tredje gången kursen Nato Land Tactical Planning Course (NLTPC), på Försvarsmaktens internationella center Swedint på Livgardet i Kungsängen. Kursen på två veckor är ett samarbete mellan Swedint Headquarters Allied Rapid Reaction Corps (HQ ARRC), som är ett av Natos kårhögkvarter, baserat i Gloucester i Storbritannien.

Egentligen är det en ren tillfällighet att kursen över huvud taget finns. När kurschef major Peter Almström hade ett halvår kvar på sin treåriga tjänstgöring vid HQ ARRC i Gloucester blev han 2019 kontaktad av Swedint på Livgardet.

– De frågade om jag kunde starta en kurs i APP-28, som är Natos nyligen framtagna planeringsmetod för landtaktiska operationer. Jag tog tillfället i akt och frågade ledningen på HQ ARRC om de kunde stödja detta eftersom de var först ut med att använda metoden. De sa ja,

FAKTA

Swedint

Swedint är Försvarsmaktens kompetenscentrum för internationell planeringsmetodik och förberedande insatsutbildning. Swedint bedriver kurser som syftar till att öka interoperabilitet, integration i multinationella operationer och har i uppgift att planera, genomföra, utvärdera och utveckla individuell chefs- och stabsutbildning i internationell kontext.

Här utbildas militär, civil och polisiär personal. Målet är att de som deltagit i Swedints utbildningar ska vara rustade för att kunna ingå i multinationella och integrerade staber inom ramen för insatser ledda av FN, Nato eller EU.

Källa: Försvarsmakten.se

och på den vägen är det, säger Peter Almström.

Men så kom en pandemi i vägen, kursstarten försenades och kom i gång på riktigt förra året efter en pilotkurs 2021.

Här har ett 50-tal officerare samlats från såväl Sverige, USA, Spanien och Storbritannien som från Kanada, Turkiet, Finland, Tyskland och Nederländerna.

Tanken är att kursdeltagarna ska lära sig att förstå, bygga kunskap och få färdigheter i att hantera Natos större förbandsformationer och förmågor. Något som många av deltagarna inte är vana vid att hantera nationellt, och som Försvarsmakten inte varit vana vid att hantera de senaste tjugo åren.

– Det är ett väldigt komplext scenario som vi tränar på, men något som många officerare, även svenska, behöver lära sig eftersom flera Natostaber redan börjat jobba enligt den här metoden, säger kurschef major Peter Almström.

Syftet med kursen är att alla länder som ingår i Nato ska använda samma metod vid planering av markoperationer för försvaret av Europa.

– Det här är en kurs som inte kan göras digitalt utan här lär man sig genom att bli osams kring en karta, och det har deltagarna här också verkligen blivit, säger Peter Almström.

HÄR LÄR MAN SIG GENOM ATT BLI OSAMS KRING EN KARTA.

Det är kursens sista dag och efter redovisningen av deltagarnas fiktiva operationsplanering ger instruktörerna sina utlåtanden. De gjorde själva planeringen för ett år sedan utifrån scenariot för den amerikanskledda övningen Defender-22.

I SALEN SITTER svenska kaptenen Julia, som inte vill medverka med sitt efternamn. Hon är en av fyra svenskar som deltar på kursen. Hon jobbar på Högkvarteret i Stockholm och sökte till kursen framför allt för att få prova på att jobba multinationellt och utbyta erfarenheter med officerare från andra länder.

– Det känns viktigt att få mer insikt i hur Nato planerar och få mer förståelse om Nato. Att få vara del av något som är Nato och som är så mycket större än vad vi normalt är vana vid. Det ger en helt annan förståelse. Den dagen Sverige blir Natomedlemmar kommer vi också att bli mer integrerade i Natos planering, så då tycker jag det känns viktigt att man

redan nu är införstådd med deras planeringsprocess, säger hon.

De andra svenska officerarna som befinner i kurssalen kommer från Livgardet, Markstridsskolan och Högkvarteret. Samtliga ska troligen ut och tjänstgöra i Natostaber och det är mot sådana deltagare som kursen främst riktar sig.

Planeringsmetoden som lärs ut på kursen går under namnet APP-28. Enkelt förklarat är den utformad i sju steg i att planera en operation som kan vara ett anfall eller ett försvar, förstå uppgiften, ta fram och välja handlingsalternativ samt att utforma en order.

Metoden började användas 2019. Tidigare har det funnits en planeringsmetod vid namn Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) – som är Natos planeringsmetod för militärstrategisk och operativ nivå –och där det har varit upp till varje Natoland att själv standardisera metoder på taktisk nivå.

Under kursen ska deltagarna lära sig att förstå, bygga kunskap och få färdigheter i att hantera Natos större förbandsformationer och förmågor.

Reportage: Natoutbildning

både militär personal och civilbefolkning samt för återuppbyggnad av landet efteråt.

– Det är väldigt komplext. Winston Churchill sa en gång att det enda som är värre än att slåss med allierade, är att slåss utan allierade, säger Almström.

Under en kort rast mellan två lektioner tar den svenska kursdeltagaren major Magnus Gimås en kaffe i fikarummet. Han har jobbat med operationsplanering på bataljons- och brigadnivå på Markstridsskolan under flera års tid och har nyligen påbörjat en tjänst som planeringsofficer vid en danskledd Natostab med bas i Lettland.

Syftet med kursen är att alla länder som ingår i Nato ska använd samma metod vid planering av markoperationerna för försvaret av Europa.

APP-28

Är grunden för den högre taktiska planeringsmetoden i Nato och är utformad i sju steg. Enkelt förklarat innebär några av stegen att planera en operation som kan vara ett anfall eller ett försvar, förstå uppgiften, ta fram och välja handlingsalternativ samt att utforma en order.

Nato har nu tio multinationella kårstaber, som tidigare haft rollen att leda multinationella fredsstödjande insatser, som till exempel ISAF i Afghanistan och som innefattat alla tre försvarsgrenarna: armé, flyg och marin. Men sedan ett alltmer aggressivt Ryssland och ett spänt omvärldsläge vuxit fram, har behovet av taktisk planering blivit alltmer aktuellt. Och rollen att som multinationell kårstab på taktisk nivå kunna planera och leda operationer inom ramen för Natos:s artikel 5 har blivit allt viktigare.

FÖR ATT UNDERLÄTTA interoperabiliteten och effektiviteten på dessa staber har APP-28 tagits fram. Och för att säkerställa att alla officerare gör på samma sätt oavsett vilken stab man jobbar på, är målet att alla ska känna till de sju stegen i APP-28, förklarar Almström.

– Det kanske kan låta lätt i teorin att följa sju enkla steg i en operationsplanering. Men att planera på kårnivå, med två till tre divisioner under sig, som tillsammans ska förflytta sig med andra kårer till höger och vänster och i ett annat lands territorium, är omfattande och kräver ett metodiskt tillvägagångssätt, säger han.

Utöver planering för hur Nato vinner kriget, ingår dessutom planering för vad som händer sen. Det inkluderar kalkylerade förluster på

NATOMILJÖN ÄR STÄNDIGT

FÖRÄNDERLIG OCH MYCKET

HANDLAR OM ATT VARA ÖPPENSINNAD OCH HA FLEXIBILITET.

Han ansökte själv om att få gå kursen på Swedint. – För mig har den här kursen varit viktig då jag inte har planerat på det här sättet än, som man gör inom Nato. Där jag jobbar i Lettland använder man APP-28, så för mig personligen har kursen varit väldigt nyttig. Jag har lärt mig massor hur den här taktiska modellen går till och hur den går att anpassa.

Vilka verktyg tar du med dig tillbaka till ditt jobb från kursen?

– Det här är egentligen samma verktyg som vi har i Sverige men under andra namn. Skillnaden är att det finns en modell här för att analysera saker. Det som Nato gör är lite mer grundläggande, de tar in mer information och gör mer kalkyler. Det kan tyckas lite väl matematiskt, men man får ut en del saker som är intressanta genom det, säger han.

En fördel är också att metoden inte ska läsas eller användas som ett facit, utan ska fungera som en guide och kan anpassas utifrån hur staben jobbar. Resultatet är ändå det som räknas.

– Sedan är det i slutändan ändå en fight mellan viljor, så kommer det alltid vara. Det är bara att se på Ukrainas vilja och mängden materiel som Ryssland har. Matematik är ju inte allt, säger Magnus Gimås.

För honom har det varit fascinerande att vara en del i en så pass stor planeringsövning.

– Man planerar ju på kårnivå och under sig kanske man har en till tre divisioner och sedan fristående funktionsförband på det. Det är stort och väldigt intressant att få ta del av hur de andra tänker och ser på saker. Kontaktnätet är ju också en sådan positiv aspekt från den här kursen. Det är värdefullt att veta vilka som sitter på de andra staberna.

I EN AV salarna packar kapten Charles Hunt från Storbritannien ihop sina papper. Han har varit en av instruktörerna på kursen och jobbar som planeringsofficer på Natobasen i Gloucaster sedan ett drygt år tillbaka.

– Jag har lärt mig lika mycket som instruktör på den här kursen som deltagarna. Enda skillnaden är att vi har läst en bok och levererat en metod som vi jobbat med sedan förra året, men det är ju bara en metod. Här på kursen finns många planeringsofficerare och alla har olika erfarenheter, så det spelar ingen roll om jag hade gjort kursen två eller tre gånger. Jag hade lärt mig lika mycket varje gång, säger Charles Hunt. Han berättar att det har varit intensiva dagar i Kungsängen och att han ser fram emot kursens avslutande timmar. Då väntas det middag i mässsen och för första gången under kursen kommer kursdeltagarna ges tillfälle att socialisera sig under lite mer lediga former.

Vilka råd vill du ge till svenska officerare inför ett Natomedlemskap?

– Natomiljön är ständigt föränderlig och mycket handlar om att ha flexibilitet och ett öppet sinne, jämfört med hur det ser ut i ett nationellt försvar. Utifrån min brittiska erfarenhet och det jag sett på den här kursen så är svenska officerare redan där, och redo för Nato, säger Charles Hunt.

Nationella Insatsstyrkan

Ökat

Analys: SOM-undersökningen

Rekordstort förtroende för Försvarsmakten

Förändringen i Natoopinionen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är den största och snabbaste opinionsförskjutningen som uppmätts i svensk politisk historia. Samtidigt når förtroendet för Försvarsmakten nya rekordnivåer och den största sympatiökningen står Vänsterpartiets väljare för. Det här visar resultaten från årets SOM-undersökning.

Den europeiska säkerhetsordning som etablerats efter det kalla krigets slut krossades i grunden när Ryssland den 24 februari 2022 attackerade Ukraina. Säkerhets- och försvarspolitiska frågor har aldrig sedan de nationella SOM-undersökningarnas start 1986 präglats av en lika stor dramatik. Det avspeglas framförallt i den snabba förändringen i svensk Natoopinion efter Rysslands invasion av Ukraina – den största och snabbaste opinionsförskjutningen som uppmätts i svensk politisk historia. Förändringen utgör också fond till den snabba politiska förändringen i frågan. En dryg vecka innan det ryska angreppet förklarade Sveriges dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) att den svenska alliansfria utrikespolitiska linjen låg fast; bara tre månader senare meddelar samma regering att man tillsammans med Finland avser att söka medlemskap i Nato.

EFTER DET KALLA krigets slut var de politiska partierna länge eniga om att Sverige skulle behålla sin militära alliansfrihet. För Socialdemokraterna utgjorde den militära alliansfriheten en del av partiets historiska och

ideologiska identitet. Successivt ändrade de borgerliga partierna inställning och började förespråka ett svenskt Natomedlemskap: Folkpartiet/Liberalerna 1999, Moderaterna 2003 och Centerpartiet och Kristdemokraterna 2015. Opinionen, inklusive borgerliga partisympatisörer, var dock länge övervägande emot – motståndarna var i regel minst dubbelt så många som anhängarna när frågan om Natomedlemskap ställdes i den nationella SOM-undersökningen. Efter Rysslands annekteringar i Ukraina 2014 förändrades opinionen till i princip ett jämviktsläge där ungefär en tredjedel var för ett svenskt Natomedlemskap, en tredjedel var emot detsamma och övriga uppgav att de inte hade någon uppfattning. Efter februariangreppet 2022 förändrades opinionen rekordsnabbt till ett tydligt stöd för ett svenskt Natomedlemskap. Denna förändring syntes i undersökningar från till exempel Kantar Public våren 2022 och bekräftades i den nationella SOM-undersökningen vari andelen som anser att Sverige bör söka medlemskap i Nato mer än fördubblats sedan föregående undersökning

»…VARI ANDELEN SOM

ANSER ATT SVERIGE BÖR SÖKA

MEDLEMSKAP I NATO MER

– från 29 procent 2021 till 64 procent 2022. Andelen som anser att Sverige inte bör söka medlemskap i Nato har samtidigt mer än halverats – från 29 procent hösten 2021 till 14 procent hösten 2022. Förändringen är tydlig bland alla riksdagspartiers sympatisörer och särskilt bland Socialdemokraternas sympatisörer. Opinionsförändringen som svar på Rysslands krig gjorde att Socialdemokraterna vid ett fortsatt nej till Nato sannolikt skulle få problem i den kommande valrörelsen. Eftersom Sverigedemokraterna svängt och börjat säga ja till ett svenskt medlemskap i Nato fanns det dessutom våren 2022 en riksdagsmajoritet för en svensk Natoansökan. Den positionsförflyttning som den socialdemokratiska regeringen gjorde i och med Sveriges Natoansökan skedde således inte bara under politiska påtryckningar från andra partier och efter Finlands uttalande för ett Natomedlemskap, utan även i ett skede när den svenska Natoopinionen förändrats både snabbt och kraftigt, inte minst inom det egna partiet.

ÄN FÖRDUBBLATS SEDAN

FÖREGÅENDE UNDERSÖKNING

– FRÅN 29 PROCENT 2021

TILL 64 PROCENT 2022.«

DEN NATIONELLA SOM-undersökningen undersöker även befolkningens förtroende för bland annat myndigheter. Sedan 2017 har förtroendet för försvaret stärkts varje år och den positiva trenden fortsätter. Försvarets förtroendebalans (den andel svarande som uppger stort förtroende minus den andel som uppger litet förtroende) är +44 i 2022 års undersökning (upp från +36 år 2021). Detta är försvarets högsta förtroendebalans någonsin i den nationella SOM-undersökningens historia. Även om försvaret de senaste åren noterat bara mindre uppgångar i förtroendebalans är en positiv trend tydlig.

Skillnaden i försvarsförtroende mellan

FÖRTROENDET FÖR FÖRSVARET, POLISEN OCH DOMSTOLARNA 1990–2022 (FÖRTROENDEBALANS)

Försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett militärt angrepp.

Den årliga SOM-undersökningen genomförs av SOM-institutet (samhälle, opinion, media) i Göteborg. Institutet är en oberoende organisation som sedan 1986 mäter svenskarnas åsikter,

beteenden och värderingar inom områden som politik, försvar, medier, myndigheter med mera. Undersökningen går ut till över 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-85 år. Varje år

kvinnor och män kvarstår men är mindre än i tidigare SOM-undersökningar, då kvinnor brukat uppge ett klart större försvarsförtroende än män. Bland kvinnor noterades försvaret en förtroendebalans på +46 (upp från +39 i 2021 års undersökning) och bland män blev den +42 (en uppgång från +32). Avseende åldersgrupper har skillnaderna minskat ännu mer markant, vilket illustreras av de relativt små differenserna i balansmåttet för olika grupper (+43 till +47). Årets resultat gör att vi nu kan tala om en hyggligt hög nivå av samsyn i försvarsförtroende över generationsgränser – något som tidigare under 2000-talet inte varit fallet, då äldre generellt har uppgivit ett tydligt mindre förtroende än de yngsta respondenterna.

Hur fördelar sig då förtroendet mellan olika riksdagspartiers sympatisörer? Allra störst förtroende för försvaret uppger sympatisörer till Centerpartiet: 67 procent av dem uppger ett mycket eller ganska stort förtroende, medan bara 8 procent uppger ett mycket eller ganska litet förtroende (således +59 i förtroendebalans, upp från +49 i 2021 års undersökning). Nästan lika stort förtroende för försvaret uppger Liberalernas sympatisörer med +57 i förtroendebalans (upp från +51 i 2021 års undersökning), och därefter kommer

kompletteras enkäten med frågor om aktuella händelser, vanor och attityder. Förtroendet för Nato har endast mätts vid två tillfällen, 2006 och 2022. Därav den rakt stigande kurvan ovan.

sympatisörer till Miljöpartiet (+53 i förtroendebalans, upp från +42 i 2021 års undersökning). Bland KD-sympatisörer noteras en förtroendebalans på +44, medan Vänsterpartiets sympatisörer noterar +42 i förtroendebalans, en anmärkningsvärt stor uppgång från +11 i 2021 års undersökning. Sverigedemokraternas sympatisörer noterar +15 i förtroendebalans, i särklass minst bland alla riksdagspartier. 2022 års SOM-undersökning är den femte i rad där försvaret noterar en positiv förtroendebalans bland SD:s sympatisörer – dessförinnan var den gruppen ensamma om en negativ förtroendebalans gällande försvaret.

SEDAN RYSSLAND STARTADE krig i Ukraina har den redan tidigare breda svenska politiska enigheten om att behovet att rusta upp försvaret stärkts ytterligare. Den tidigare aviserade anslagsökningen till två procent av BNP som ska vara uppnådd 2026 omtalas nu ibland som ett utgiftsmässigt golv snarare än ett tak – det kan således bli aktuellt med ytterligare ekonomiska tillskott. Några förslag att minska försvarsutgifterna har inte präglat den politiska debatten under de senaste åren men opinionen mot att minska försvarsutgifterna är nu rekordstort, trots att de satsningar på försva-

Det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar.

ret som nu görs är de största sedan 1950-talet. Det är uppenbart att den nya säkerhets- och försvarspolitiska inriktningen är en konsekvens av rysk militär aggression från 2014 och därefter. Dessförinnan var svenskarna övervägande emot ett svenskt Natomedlemskap och försvarssatsningar hade inget opinionsstöd i närheten av de senaste årens dito. Den stora opinionsbildaren kan således anses vara den ryska statsledningen, som med kriget i Ukraina har ritat om Natos karta och indirekt förändrat svensk säkerhetspolitik. Nu är den svenska försvarspolitiken helt annorlunda inriktad än för 20 år sedan och samsynen i försvarsfrågor mellan medborgare, politisk ledning och militär kan sägas vara betydligt större än under ”Afghanistandoktrinens era”. Huruvida detta fortsätter får framtida SOM-undersökningar ge svar på.

KARL YDÉN

Karl Ydén är universitetslektor och forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS), reservofficer samt ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien.

Redaktör: Linda Sundgren

Mötet: Karl Engelbrektson

I sju år var generalmajor Karl Engelbrektson arméchef och han har lett armén i tider av förändring och omfattande förmågetillväxt. I juni gick han i pension efter 42 år i Försvarsmakten.

text: Josefine Owetz

foto: Margareta Bloom Sandebäck

»Förr har vi riskminimerat, nu måste vi riskoptimera«

Det är den 30 maj 2016 och vid en ceremoni på Karlbergs slott tar Karl Engelbrektson över arméchefens kommandotecken. Han efterträder Anders Brännström, som lämnat jobbet som arméchef i frustration över sin arbetssituation.

”Att få ta över chefskapet för armén efter general Brännström, det förpliktigar bara det. General Brännström är en mycket stor personlighet inom armén”, sa Karl Engelbrektson i sitt tal vid överlämningsceremonin, som till stor del handlade om vägen framåt för armén.

”För markstridskrafterna kommer brigaderna under överskådlig framtid att utgöra kärnan kring vilken arméns slagkraft skall byggas”, sa den nya arméchefen bland annat.

Det är möjligen svårt att tänka sig att det var ett kontroversiellt uttalande, men det var det vid den här tiden, förklarar Karl Engelbrektson när Officerstidningen träffar honom i slutet av augusti.

– Jag fick lämna in mina talepunkter om vad jag skulle säga när jag tog över till Försvarsmaktens informationsavdelning. Och de sa då att jag inte fick prata om brigader. Men det gjorde jag ändå, säger han och fortsätter:

– Brigaderna var inte en efterfrågad produkt, sa de. Så var faktiskt språkbruket. Det är ett sätt att beskriva hur det var att ta över armén då.

Han konstaterar också att övertagandet skedde lite grann i en turbulent tid.

– Min företrädare gick ju inte liksom spårlöst ur sin befattning. Jag har ju valt att driva frågan om armén på ett lite annat sätt. Men det

betyder inte att Anders Brännström i grunden hade fel i det han sa. Utan det var bara ett annat sätt att få ihop armén på.

KARL ENGELBREKTSON KOM närmast från befattningen som chef för förbandsproduktion och utbildningschef i Försvarsmakten. I sju år var han chef för armén innan han i juni lämnade över chefskapet till Jonny Lindfors och gick i pension.

"Vi har gått från en bataljonsarmé till en brigad- och divisionsarmé, som utvecklas inom ramen för en allians. Vi har klarat våra internationella uppdrag och vi har etablerat fem nya regementen, återinfört värnplikt, anpassat oss till pandemier. Vi genomför en kraftig materiell förnyelse, vi levererar ökad beredskap och nu stödjer vi Ukraina på ett sätt som är historiskt och som vi ska vara stolta över. Tack för att jag fått vara er chef", sa Engelbrektson i sitt tal på ceremonin.

Samma helg var det arméns 500 års-bal med närvaro av bland annat kungaparet, Natos överbefälhavare i Europa, arméchefer från ett 15-tal länder och representanter från försvarsindustrin.

– Det var en bra tid att lämna på det sättet att det sammanföll med att vi hade peaken i firandet av armén. Många tror att balen var för min skull, men det var för arméns skull. Eller ja, det var väl kanske lite både och. Många ville i alla fall komma och säga hej då eftersom jag varit arméchef

Mötet: Karl Engelbrektson

1. NBG:s fana lämnas över till Stefan Andersson. 2. NBG slutövar i Norrland 2007. ÖB Håkan Syrén hälsar på.

3. Nyss fått MSS:s förtjänstmedalj i guld.

4. Natos överbefälhavare för Europa, Christopher Cavoli, på besök i Hunnebostrand för att fiska makrill. Med var övriga försvarsgrenschefer, på bild marinchef Ewa Skoog Haslum. 5. Möte med finska arméchefen Seppo Toivonen.

6. 2018 var general Mark A Milley, då USA:s arméchef, på Sverigebesök och fick då träffa Börje Salming. Milley, före detta ishockeyspelare och stort NHLfan, uppskattade mötet med legendaren, berättar Karl Engelbrektson.

under så lång tid.

Två månader har gått sedan dess och en första sommar ute i det civila har passerat. Familjen Engelbrektson har som vanligt tillbringat den i huset i Hunnebostrand på Västkusten.

Hur kom det sig att det blev en karriär i Försvarsmakten?

– Det var helt oplanerat. Det var på grund av att man blev uttagen till att göra lumpen. Jag gick ut gymnasiet på fredag och ryckte in på måndag. Det var bra. Då hade man 15 månader på sig att fundera på hur man skulle göra. Tanken var att jag antingen skulle gå som seglare

till idrottshögskolan eller läsa ekonomi och juridik i Lund. Jag skulle bara välja. Försvaret fanns inte alls med på den kartan.

HAN RYCKTE IN på Bohusläns regemente, I 17, i Uddevalla och som för många andra rekryter präglades den första tiden av förvirring över allt det nya.

– Jag hade ingen koll på någonting. Jag kunde inte förstå hur det ens skulle vara möjligt att kunna föra befäl över en värnpliktspluton. Jag hade väldigt svårt att göra marschanträde. Men löjtnant Näsberg lärde mig det.

Under det som kallades kadettskola fick Karl Engelbrektson upp ögonen för officersyrket. Skolans innehåll gav mersmak. Året var 1982 och efterfrågan på officerare var stor. När han fick mer information om vilka förmåner som officersutbildningen skulle innebära var saken klar. – Vi tyckte allihop att det var väldigt förmånligt, särskilt eftersom vi gick från låga värnpliktsförmåner. Nu fick jag erbjudande om att få både utbildning och en betald lägenhet i Halmstad. Det här började dessutom på sommaren och jag tänkte lite grann på Tylösand också.

Tanken var att han skulle läsa ett år på Infanteriets officershögskola, få med det på sitt CV och sedan plugga på universitet. Men när ett befäl sa att han nog bara skulle behöva göra något år eller så på trupp innan han skulle få gå på Karlberg tyckte han att det lät bra.

JAG KUNDE INTE FÖRSTÅ HUR DET ENS SKULLE VARA MÖJLIGT ATT KUNNA FÖRA BEFÄL ÖVER EN VÄRNPLIKTSPLUTON.

– Det var ju i Stockholm också och där hade jag knappt varit. Då tänkte jag att vi kör på detta också. Sedan gick det bra och då var det någon som sa att du kan bli kapten fort. Och kapten tyckte jag lät rätt fräckt, så då blev jag kvar ett tag till, säger han och fortsätter:

– Det är ett väldigt sinnrikt system det militära ändå får man säga, när man tittar tillbaka. För mig har det passat, kombinationen av att få både teori och praktik. En kontinuerlig möjlighet att läsa och inte bara vara på trupp, vilket jag i grunden älskade.

UNDER KARRIÄREN HAR han, utöver studier vid Försvarshögskolan i Stockholm, studerat vid Royal College of Defence Studies i London och vid Geneva Centre for Security Policy i Genève.

– Bland det absolut bästa jag har fått göra är att studera vid Royal College of Defence Studies. Att få ta med hela familjen och flytta till London och studera på den nivå som skolan innebar, det var helt fantastiskt. Jag fick tillgång till nätverk och fria diskussioner på ett sätt som jag inte upplever att vi har någonstans i Sverige.

På vilket sätt?

– Jag har aldrig upplevt en sådan akademisk frihet och möjlighet att utmana överheten i deras tankar. Och att det var förmågan till kritiskt tänkande genom debatt som man blev värderad för. Föredragshållarna var företagsledare, höga politiker och företrädare inom konsten, idrotten och kyrkan.

När du kom tillbaka efter studierna i London, hade du nytta av erfarenheterna i din nästa befattning?

– Ja, absolut. Jag fick med det nätverk som jag hade byggt upp och dessutom hade jag höjt min abstraktionsförmåga, något som jag tyckte passade för mig då. Dåvarande ÖB hade en liten plan för mig och i den ingick att jag skulle studera i London och sedan jobba i Bryssel. Det är lite grann så i Försvarsmakten att man har uttalade eller outtalade sponsorer. Någon där bakom som skyddar en. Annars hade det väl inte gått som det har gått.

Mellan 2010 och 2014 var Karl Engelbrektson Sveriges militära representant i EU:s och Natos militärkommitté i Bryssel. Åren avslutades med att han var med och förhandlade fram avtalet med Nato som innebar att Sverige blev kallad Enhanced Opportunities Partner.

–Det var en besynnerlig process på den allra högsta politiska nivån. Där man med någon form av uppdrag från Natos generalsekreterare skulle se hur vi kunde utveckla partnerskapet ytterligare, utan att gå över gränsen till ett medlemskap. Det var en väldigt konkret säkerhetspolitisk intellektuell övning.

ETT ANNAT UPPDRAG som också hade många politiska dimensioner, men som också var väldigt praktiskt, var arbetet med att sätta upp den nordiska snabbinsatsstyrkan Nordic Battlegroup, NBG, några år tidigare. Karl Engelbrektson var chef för NBG 08, som stod i beredskap för EU det första halvåret 2008.

Karl Engelbrektson

Ålder: 61 år.

Familj: Fru och två barn.

Gör: Driver egna bolaget Generalship AB, genom det föreläser han som konsult om ledarskap. Ordförande i Länsförsäkringar, Försäkringsgruppen Väst. Ordförande i installationsgruppen Sparc Group, rådgivare i Ramudden, senior rådgivare till Handelshögskolan i Stockholm och leder Advisory Board Finserve Global Security Fund.

Karriär i urval: brigadchef Gotlands regemente, tjänsteförrättande chef för Gotlands militärdistrikt, chef för kontingenten i Kosovo KS 09, chef för NBG 08, militär representant i EU:s och Natos militärkommitté i Bryssel, chef förbandsproduktion och utbildningschef, arméchef.

På fritiden: ”Spelar dålig golf och är bra på att bygga och renovera”.

– Det var första gången som ett icke Natoland tog på sig en sådan här uppgift. Vi gjorde det bra och vi fick omvärldens respekt för det skulle jag säga. Det fanns kritik, men det var mest nationellt och gällde bland annat kostnader. Eftermälet internationellt, där satte vi en norm för hur ett sådant arbete kunde bedrivas.

Riksrevisionen ifrågasatte senare i en rapport huruvida NBG 08 hade kunnat lösa sina uppgifter vid en insats. Försvarsmakten var av en annan uppfattning och menade att man var nöjda med slutresultatet och att arbetet gett många värdefulla erfarenheter. NBG kom också att bli en motor i förändringsarbetet mot ett insatsförsvar.

– Att våra soldater och förband blev duktiga av erfarenheterna från NBG, det visar sig ju under de svåra åren direkt efter i insatserna i Afghanistan. För det var flera av soldaterna som direkt åkte från Nordic Battle Group till att vara roterande till de absolut svåraste stunderna som vi har haft i Afghanistan.

NÅGOT SOM KARL ENGELBREKTSON återkommer till flera gånger under intervjun är betydelsen av att ha tydliga mål för verksamheten. När han tillträdde som arméchef 2016 upplevde han inte att politiken hade ett tydligt uppdrag till Försvarsmakten, vilket gjorde det svårt för överbefälhavaren att sätta upp tydliga mål för försvarsgrenscheferna, menar han.

– Men det lade vi ner ett stort arbete på. Och det resulterade i att vi kom fram till en strategi för armén, som åtminstone inom armén är välkänd, det är ramsan som jag kallade för 3+2+1. Tre brigader, två brigadstridsgrupper och en divisionsledning.

Konceptet utvecklades till ett tankepapper, som skrevs under av Karl Engelbrektson och sedan cirkulerade runt i Högkvarteret.

– Vi förklarade vad en brigad är och varför brigader behövs. Det där pappret tog skruv och jag fick stöd både nerifrån och uppifrån. Strategin tog jag egentligen från flyget och marinen. För de har alltid gjort det väldigt enkelt. Ett flygvapen, det är hur många stridsflygplan de har och en marin, det är hur många fartyg de har. Men armén har alla synpunkter på.

Pappret utvecklades sedermera till en strategi för den nya armén och

Mötet: Karl Engelbrektson

”Jag har alltid trott att jag skulle lämna Försvarsmakten, därför startade jag mitt första bolag 1985. Men sedan har jag alltid fått så intressanta arbetsuppgifter, så jag har inte haft något behov av att lämna”, säger Karl Engelbrektson.

ningen av ukrainska soldater på bland annat stridsfordon 90. – Våra stridsfordoninstruktörer behöver användas till det, men vi har ju inte jättemånga sådana. Egentligen skulle arméchefen behöva alla instruktörer för att angripa det största tillväxtuppdraget som vi har haft i modern tid. De går hårt på trupp och får täcka upp för varandra.

I tider av återtagande och hög arbetsbelastning. Hur säkerställde du som arméchef att personalen orkar med alla uppgifter?

– Jag har stor respekt för att många går tungt. Men jag tror också att vi kan delegera ut mer mandat på lägre nivåer än vad vi är vana vid. Och att vi kan låta befälselever under värnplikt, när de har blivit mogna, ta ett större ansvar. Där har vi inte nått vår rationalitetspotential fullt ut, säger han och fortsätter:

– Jag uppfattar att oftast klarar vi av mycket mer än vad vi tror, om man har ett tydligt ledarskap och vågar välja bort och prioritera. Det mandatet har och utför regementscheferna. Vi som sitter i staber ska bara skapa förutsättningar för de som ska göra jobbet i verkligheten. Karl Engelbrektson talar också om vikten av att chefer på högre nivå i organisationen blir bättre på att ta bort friktioner, bland annat vad gäller det administrativa stödet och tillse att det finns materiel för att skapa redundans.

blev en del av Försvarsmaktens underlag inför försvarsbeslutet 2020.

– Då hände det fenomenalt ovanliga – riksdagen kom tillbaka och sa att det är för lite med tre brigader, det måste vara minst fyra. Jag skulle inte heller bli förvånad om det blir så i nästa försvarsbeslut att man tycker att det åtminstone behövs en till två brigader till. En i södra Sverige och en i södra Mellansverige. Strategin som vi skapade håller.

Var befinner sig armén i dag?

– Egentligen så befinner sig armén fortsatt bara i början på den resan, men faktiskt i ett sämre utgångsläge. För helt riktigt så har ju riksdag och regering fattat beslut om substantiella stöd till Ukraina. Armén har ett tydligt uppdrag, att gå från dagens två till fyra brigader. Det är stimulerande, intressant och jätteutmanande. Vi ska bli dubbelt så stora, men börjar med att ge substantiella bidrag till Ukraina. Det är klart att gropen som ska fyllas då blir större. Självklart ska vi hjälpa Ukraina, men det får konsekvenser.

EN DIMENSION SOM han inte tycker har fått tillräckligt med uppmärksamhet i publika sammanhang är den instruktörskraft som krävs för att leverera stödet till Ukraina, som utbild-

VI SOM SITTER I STABER SKA

BARA SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR

FÖR DE SOM SKA GÖRA JOBBET I VERKLIGHETEN.

– Det läggs alldeles för mycket tid på att ragga materiel, därför att vi har för lite. Och om du då måste lägga en stor del av din arbetstid på att själv skapa förutsättningar, resurser och hitta materiel för att göra det som du uppfattar att du egentligen ska göra, nämligen bedriva stridsutbildning, det är inte bra.

Hur ska armén lyckas med att utmana processer och hitta nya arbetssätt?

– Chefer på högsta nivå måste våga och leva sina mandat, även om det innebär att ta en rimlig risk. Förut har vi ju riskminimerat, nu måste vi riskoptimera. Under huvuddelen av min tid i Försvarsmakten så har det inte varit efterfrågat, utan det viktigaste har varit att hålla budget. Det ska man naturligtvis ha respekt för, men nu är inte det målet. Att hålla budget är en hygienfaktor och målet ska ju vara, precis som ÖB har sagt, att skapa operativ effekt.

Ångrar du någonting under karriären? Som du har gjort eller inte har gjort?

– Nej, egentligen inte. Jag fick ett erbjudande om att bli chef för FN:s mission i Kongo för många år sedan. Det kanske jag skulle ha tagit. Men jag tyckte att jag var lite för ung då och att uppdraget var för stort. Hade jag tagit det, hade karriären kanske sett annorlunda ut.

Han tystnar en liten stund innan han fortsätter.

– Men när jag tittar bakåt gör jag det med stolthet och tillfredsställelse. Att komma från Hunnebostrad och att ha fått se hela världen. Att som värnpliktig vara orolig för marschenträde och sedan få sluta som arméchef. Jag har ett personligt motto också och det är: ”det kan gå bra också”. Man måste våga ta lite risker.

Sedan Karl Engelbrektson lämnade Försvarsmakten har han engagerat sig i ett antal olika bolag och styrelser, däribland har han tillträtt som ordförande i installationsgruppen Sparc Group, rådgivare i Ramudden och blivit senior rådgivare till Handelshögskolan i Stockholm.

– Jag har valt någon form av självpåtagen försvarskarantän. Det gör jag av två skäl. Dels för att jag tycker att det är bra att låta tiden gå en liten stund. Och sedan vill jag pröva mina vingar och se om de generella ledarerfarenheterna och strategierfarenheterna man har fått kan bära frukt någon annanstans. För att sluta jobba helt är jag för ung för.

WE ARMOR IT.TM

Letters. Words. Codes. Coordinates. Orders.

Every moment vital information is transmitted around us and at risk. Enter MilDef. We create rugged IT solutions for the harshest conditions and most challenging environments, which prevent your information from being interrupted, intercepted or disrupted.

Put simply; we armor your IT, when and where the stakes are the highest.

Få ett starkt skydd som passar dig och ditt yrke

Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden. Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke. Hos oss får du:

• Personförsäkringar som gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport, vilket många vanliga personförsäkringar inte gör.

• Kostnadsfri rådgivning för att hjälpa dig välja rätt försäkringsskydd utifrån dina behov.

• Alltid minst 15 % rabatt på hemförsäkring och minst 5 % rabatt på bilförsäkring.

Mer om dina medlemsförmåner hittar du på if.se/officersforbundet. Du kan också ringa 0770-82 00 01 så berättar vi mer.

Försvarshistoria

Infanteriskjutskolan Rosersberg 1959

Infanteriskjutskolan (InfSS), grundades 1878 vid Rosersbergs slott i Stockholm. Skolan var en central utbildningsanstalt inom armén, ansvarig för officersutbildning och försöksverksamhet och hade cirka 500 värnpliktiga som övningstrupp. Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att Infanteriets skjutskola skulle omlokaliseras till Linköping, delvis på grund av att riksdagen beslutat att Arlanda flygplats skulle byggas vid närliggande Holmsjön och därmed omöjliggöra skjutverksamhet vid skolan. 1961 flyttade skolan till Linköping där den delade utrymme med Livgrenadjärregementet (I 4), och flyttade sen 1963 gradvis till Kvarns bruk där hela verksamheten var samlokaliserad 1966.

På bilden förevisas ett Granatgevär m/48 (Carl Gustaf) under en stridsövning på Rosersbergs skjutfält.

Foto: Tore Burnäs/TT

Historia, Insänt, Krönika, Noterat

Bundeswehr, barn och brittiska flottan

Under några veckor i somras mejlväxlade Jonas Hård af Segerstad och Andreas Braw, om det tyska försvarets upprustning, skillnaderna i att arbeta i Försvarsmakten i början av 2000-talet och nu – och varför det påhittade verbet ”tillväxa” omgående bör sluta användas.

Från: Andreas Braw

Till: Jonas Hård af Segerstad  Skickat: 4 juni kl 10:33

Hej Jonas!

qJAG HOPPAS ATT du har det bra i Berlin. Hur går det med den tyska upprustningen? Det är ju helt galet egentligen att vi har så dålig koll på just Tyskland i Sverige. Trots att vi alla läst massor om Tysklands militära historia, så är det nästan ingen som vet särskilt mycket om deras militära nutid. För mig är Bundeswehr, raljant uttryckt, de som löser logistiken och ölen på internationella camper runtom i världen. Vad tänker du om det? Kan du ge en lägesbild av Tysklands militär idag?

Härhemma har det varit storövning. Det var en upplevelse. Framför allt slås jag av hur sto-

ra bristerna börjar bli nu. Jag tror att vi ligger precis på gränsen för vad vi klarar av. Det gäller sovplatser i kaserner, möjligheten att driftsätta fler pansarterrängbilar, tillgång på personlig materiel – nu har tydligen baskrarna tagit slut, och vi ska gå högvakt om två veckor!

När jag jämför med hur jag minns tiden kring 2017 så vill jag påstå att läget faktiskt var bättre då. Det känns som att ingenting är smidigt just nu, eftersom det är brist på allt. Det leder till att alla beslutsunderlag blir extremt detaljerade och att vissa helt triviala ärenden behandlas två nivåer upp! Mitt stora problem nu är att det saknas plats för mina anställda att förvara sin utrustning, och det är tydligen INTE något jag som simpel kapten kan lösa.

VERKSAMHETEN BÖRJAR HALTA NÄR ansvariga chefer hela tiden måste invänta högre chefs prioriteringar och beslut. Min fråga till dig, som varit med under de värsta nedläggningarna och åtstramningarna runt millennieskiftet, är: Hur ska jag göra för att härda ut? Och när blir det bättre? För övrigt har jag noterat att ÖB:s ”fem T” har smugit sig in i det vardagliga språ-

ket i Försvarsmakten. Jag noterar också att det framför allt blir vanligare bland majorer och högre upp. Det blir nästan lite komiskt när de kör 5T-bingo i sitt dagliga arbete.

Dessutom blir det extra lustigt när ny-ord (eller ny-grammatik!) dyker upp till följd av detta. Att armén ska ”tillväxa” låter ju till exempel ohyggligt korkat – man har ju bara tagit ”tillväxt” och gjort ett verb av det. Det vi menar är rimligtvis att armén ska växa. Komiskt, javisst, men jag tror tyvärr att överanvändandet av ÖB:s slagord har en fördummande effekt. Vi riskerar att motivera drastiska beslut med ganska platta argument, det vill säga ÖB:s 5 T. Även om man kan göra sig lustig över detta med att intelligenta officerare nu pratar om att ”tillväxa” så finns det potentiellt farliga följder av att vårt tänkande blir mer primitivt. För vad innebär det egentligen att ”tillväxa”?

Det enda jag ser i min närhet är växande kullar på grundutbildningen, men det innebär ju inte nödvändigtvis att krigsförbanden växer. Och vad hände egentligen med ÖB:s fyra ursprungliga T som nu tycks ha ätits upp av all ”tillväxt”? Vad hände med tröskeleffekten (vad nu det är)? Vad hände med trovärdigheten?

Nåja. Man kan ju inte beklaga sig över sakernas tillstånd hur länge som helst. Det finns ju ljusglimtar också. Och det är viktigt att inte tappa perspektivet! Kanske blev jag bortskämd under insatsförsvarets tid då krigsförbandens konturer var tydligare. Man visste vad man

» FÖR ÖVRIGT HAR JAG NOTERAT

ATT ÖB:S ’FEM T’ HAR SMUGIT SIG

IN I DET VARDAGLIGA SPRÅKET I FÖRSVARSMAKTEN.«

hade och således också vad man INTE hade. För er i Marinen kanske det fortfarande är så? Som historiker får du gärna ge mig lite historiska exempel på försvarsmakter som genomgått den här typen av radikala förändringar och lyckats.

Skriv gärna lite om hur tyskarna resonerar jämfört med oss! Har den tyska försvarsmakten något självförtroende? Kan vi lära oss något av dem, eller vice versa?

Andreas

Från: Jonas Hård af Segerstad

Till: Andreas Braw

Skickat: 6 juni kl 09:16

Hej Andreas!

qTACK FÖR MÅNGA och bra frågor, som både i och mellan raderna ger mig en bild av det inre livet och stämningen ute på ett förband. Och det är som du kan tänka dig en oerhört intressant tid att få komma till Tyskland just nu, och på nära håll se landets kanske största säkerhetspolitiska förändring sedan återföreningen, ja kanske ända sedan andra världskriget tog slut.

Jag är också lite förbryllad över hur lite man i Sverige vet och tänker på Tyskland som politisk aktör och särskilt som landet är vår operativa granne på flanken i sydost. Det har sin historiska förklaring: Sverige gjorde en total kursändring direkt efter kriget; engelska ersatte tyska som första främmande språk i skolan och vi hade under det kalla kriget svårt att förhålla oss till det delade Tyskland. Enklast var att tänka på något annat. Tyskland är också starkt präglat av sin historia. Man gick från en brutal diktatur in i det kalla kriget, där både den nationella känslan av skuld och den noggranna kontrollen av försvaret har skapat ett försiktigt, nästan ängsligt förhållande till makt och styrka; en rädsla för att göra fel. Kanske håller man på

Jonas Hård af Segerstad

Vem är du?

– 53 år, sjöofficer och sedan 2022 försvarsattaché vid Sveriges ambassad i Berlin.

Vad fick dig att tacka ja till att brevväxla?

– Det kändes självklart! Jag tycker om brevformen som diskussion. Jag har uppskattat Andreas plats i debatten och hans vilja att ha

och skakar av sig delar av det nu. Vändningen efter Rysslands invasion av Ukraina är radikal –åtminstone på politisk nivå.

Nu återstår att omsätta det, och vi kan i Sverige utan vidare känna igen oss i de problem som tyska Bundeswehr har. Precis som du beskriver på ditt kompani. Det är mycket som helt enkelt saknas. Och ofta är det beslut som ligger rätt många år tillbaka i tiden som blir problem nu – i likhet med hur jag tror att många brister i Sverige började för 15-20 år sedan, men blir riktigt smärtsamma först nu. Där du är nu i yrkeslivet var jag då: vid försvarsbesluten 2000 och 2004, när officersutbildningarna avbröts och förband lades ned lite överallt. Paradoxalt nog kändes det ändå inte som det var brister på det sätt som du beskriver i dag. Vi var för många, inte för få. Och materiel som skaffats till hundratusentals räckte förstås till några tusen som helst inte skulle göra så mycket. Misstaget var att inte tänka på framtiden och nu står vi med för lite för allt som vi vill göra.

FRÅGAN OM SJÄLVFÖRTROENDE ÄR intressant. Vi har en mycket bättre självbild i svenska försvaret än i det tyska, som är mer ifrågasatt i samhället. Men jag tror att vi har svårt att ställa om till att växa. Vi vet inte riktigt hur man gör, och det finns så mycket rutiner och processer som är skapade för att spara och skära ned, och tankesätt som vi inte inser att vi behöver ändra på eller sluta med. Känner du igen det? Pratar ni om sådant på förbandet? Vad säger regementsledningen om det?

Och förstås heter det ”växa”. Men viljan att hitta på onödigt krångliga ord är stark. Jag upphör till exempel inte att förbryllas över att många kollegor verkar tro att verbet ”genomföra” måste ingå i varje mening man skriver. Vi har inte gjort det en enda gång i dessa brev, ser jag till min glädje. Men det är kanske en annan tråd!

Jonas

åsikter. Därför kändes det kul att skriva just med honom.

Vad vet du om Andreas sedan tidigare?

– Vi har aldrig träffats i verkligheten, men Andreas har skrivit mycket om sig själv, sitt arbete och sina iakttagelser. Så han känns bekant! Dessutom kan det vara lättare att känna igen tiden på förband, där jag också var för 15 år sedan.

Från: Andreas Braw

Till: Jonas Hård af Segerstad  Skickat: 15 juni kl 18:30

Hej Jonas!

qTACK FÖR DINA tankar om Tyskland. Jag fastnar i synnerhet för detta med bristande organisatoriskt självförtroende. Hur tar sig detta uttryck i vardagen och i det tyska försvarets inre liv? Kanske lider vi inom Försvarsmakten av en liknande nervositet – men det gäller mest på garnisonerna, för när mitt kompani stred mot pansarförband på Aurora uppvisade ingen av sidorna någon tvekan. Jag tror att vi ägnar oss åt överdriven kontroll och överrapportering. Detta beror, tror jag, dels på resursbrist men också på organisatorisk osäkerhet.

RÄDSLAN FÖR ATT GÖRA fel, som du beskriver i det tyska försvaret, känner jag delvis igen från hemmaplan. Men i många frågor vet vi yngre befäl inte heller hur vi ska göra rätt. En ganska stor del av arbetet går ut på att försöka lista ut hur något formellt ska utföras, det finns ju tusentals administrativa rutiner i Försvarsmakten som upprättats av hundratals olika experter. Det känns som att jag varje vecka upptäcker nya blanketter som man MÅSTE använda. Jag får intrycket av att processerna är utformade av (och för) experter med djup kunskap. Men jag, som varken förstår processen eller dess innehåll (till exempel att hantera en Emilia-sida) känner mig dum och otillräcklig, och ofta vet jag inte ens  hur jag ska få hjälp att göra rätt.

Men jag tycker mig även se att vi inte vågar vara lång

Vad är din relation till brevväxling?

– Den är nog för dålig! Men det är en underskattad genre, tänker jag. Det går så snabbt att kom municera direkt nuförti den, men brev är kanske det mest intressanta sättet att utbyta tankar.

» JAG UPPHÖR TILL EXEMPEL INTE ATT FÖRBRYLLAS ÖVER ATT MÅNGA KOLLEGOR VERKAR TRO ATT VERBET ’GENOMFÖRA’ MÅSTE INGÅ I VARJE MENING MAN SKRIVER.«

siktiga – man vet ju aldrig vad som kan dyka upp i nästa skedesorder. Vi lever i ett tillstånd av ständig stridsledning av verksamhet som borde vara rutinmässig eller som borde kunna standardiseras. Kortsiktigheten göder alltså sig själv, där enheter på lägre nivå aldrig kan börja dra längre tidslinjaler. Och eftersom de aldrig kan dra längre tidslinjaler skapar vi organisatoriska minnen och reflexer, där kortsiktighet är det som gäller. Under mitt sista år som plutonchef vägrade jag till slut att planlägga någon verksamhet utanför kommande arbetstidslista, eftersom jag visste att verkligheten skulle se annorlunda ut om ett par månader.

DU SKRIVER TYDLIGT om hur Tysklands historia påverkat landets försvarsmakt. Detsamma gäller ju rimligtvis även oss! Anledningen till att Försvarsmakten är som den är borde stå att finna i historien. Att drömma sig bort till hur det var förr är sällan ett framgångsrecept. ”Förr” omges av ett romantiskt skimmer, och de mörkare nyanserna saknas. Men du var ju med förr! Hur var det med ovanstående fenomen då? Vad är skillnaden jämfört med i dag? Och varför hamnade vi här? Jag upplever inte att detta är något som diskuteras på förbandet, mer än att vi konstaterar att det inte funnits pengar på många år. Men att vi skulle behöva anpassa våra metoder från ökenvandringen genom 2000-talet till dagens läge har jag inte uppfattat. Men som kompanichef ser jag ju världen genom ett sugrör – det pågår säkert bra diskussioner och förändringar som jag inte känner till. Känner du till någon förändring i den riktningen?

Avslutningsvis: Vi tycks vara rörande överens om att svenskar överlag och jag själv i synnerhet vet för lite om Tyskland. Kan du ge mig tre exempel på vad alla svenska soldater och officerare borde veta om Tysklands försvar?

Andreas

Från: Jonas Hård af Segerstad

Till: Andreas Braw

Skickat: 26 juni kl 17:55

Hej Andreas!

MED GOTT SJÄLVFÖRTROENDE börjar jag att skriva lite om vad jag tror gör att en organisation blir osäker. Här har Tyskland och Sverige både likheter och skillnader. Det historiska arvet är förstås skillnaden, men vi delar osäkerheten som uppstod efter det kalla kriget. Båda ländernas försvar sökte efter sätt att motivera

sin existens, och det var väl bara vårt grannland Finland som inte ifrågasatte en stark nationell försvarsförmåga. Vi saknade de tydliga, övergripande mål som under årtionden hade funnits. Det blev utlandsinsatser, mitt minröjningsförband gjorde ”miljöoperationer” etc. Övriga uppgifter blev huvudsak.

Och utan tydliga mål, utan att alla är överens om vad som är viktigt, är det svårt att ge och ta ansvar. I kombination med minskande ekonomi ledde det till en massa byråkrati, tror jag. Precis som du skriver, när ditt kompani var i strid var det enkelt – i betydelsen obyråkratiskt – för att ni visste precis vad det gick ut på, eller hur? Men det finns några faktorer till som jag tror har gjort Försvarsmakten till en ibland onödigt krånglig organisation. En faktor har vi berört, att vi skapade många rutiner, strukturer och synsätt under just den tiden av osäkerhet som varit. Och under ekonomiskt knappa förhållanden som skapade arbetssätt som var till för att spara och hålla igen.

ETT ANEKDOTISKT EXEMPEL MINNS jag från när jag var chef på organisationssektionen på dåvarande PROD och P 18 skulle sättas upp. Det fanns inget sätt att starta ett nytt regemente i systemet. Det där gick förstås att koda in bakvägen, men det är ändå lite talande. Det var otänkbart att vi skulle växa.

Och det har paralleller som är mer allvarliga. När vi införde vårt förvaltningssystem tror jag att vi gjorde några allvarliga misstag, som vi borde rätta till nu. Det ena var att rutinerna blev till det som man i organisationsläran kallar för teknostrukturer.

I rutinbeskrivningarna skrevs saker in som gick långt utöver vad som hade behövts för att hantera systemet. Jag tror inte att det var avsikten, men resultatet blir ofta att förvaltningsrutinerna bakbinder chefer som vill åstadkomma saker. Om en förbandschef har ett mandat från ÖB att besluta något, men en rutinbeskrivning motsäger det – vad gäller? I en organisation med självförtroende förstås ÖB:s mandat.

Men i många fall har våra teknostrukturer blivit starkare än befälslinjen. Och att göra något som inte står i processbeskrivningen kan ju vara att göra fel, vilket vi är rädda för. Det här kallas maskinbyråkrati, är förödande för kreativiteten och kommer på sikt att fostra och förstärka helt fel egenskaper hos officerare

» ATT VI SKULLE BEHÖVA ANPASSA VÅRA METODER FRÅN ÖKENVANDRINGEN GENOM 2000-TALET TILL DAGENS LÄGE HAR JAG INTE UPPFATTAT. MEN SOM KOMPANICHEF SER JAG JU VÄRLDEN GENOM ETT SUGRÖR.«

och befäl. Och apropå rapportering. Jag tror att många på förbanden skulle vara förvånade om de visste hur lite formell återrapportering som krävs av myndighetsledningen och regeringen. Ändå finns den.

DET ANDRA FELET var hur vi i Sverige, till skillnad mot till exempel Tyskland, valde att låta chefer i linjen vara sina egna administratörer. I tyska Bundeswehr vore det helt otänkbart att en pluton- eller kompanichef ens skulle tillåtas att sitta och knappa i ett system på det sätt som görs i Sverige. Det gör administratörerna. Det går nämligen fortare då och blir färre fel. Inte en chans att det skulle släppas till officerarna.

Några andra saker som jag tror att svenskar inte vet om det tyska försvaret är deras personalsystem, som skiljer sig rätt mycket från vårt. Det är ett yrkesförsvar, där både soldater, underofficerare och officerare är kontraktsanställda. Soldaterna två till åtta år, medan officerarna alltid börjar med ett 13-årskontrakt som inkluderar utbildningen.

Mot slutet av de 13 åren lämnar ungefär två tredjedelar av officerarna till det civila, och de återstående blir ”Berufsoffiziere” och stannar till pension. Av dessa tas en tredjedel ut till den tvååriga generalstabsofficersutbildningen, men i det tyska systemet är befordran inte alls lika starkt kopplat till utbildningar som i Sverige. Även de som inte går den högre utbildningen blir normalt befordrade till överstelöjtnanter och ibland även överstar, beroende på vad de får för tjänster.

Jag tycker att det är ett ganska bra system. Det är ett uttalat och tydligt chefsurval att få gå den högre utbildningen. Men de som inte gör det ”fastnar” inte på någon mellannivå, även om de aldrig kommer att bli generaler. Det kostar ju också i organisationen att någon är borta två år, vilket jag tror att vi märker i Sverige också. Här tror jag att vi kan tänka lite nytt!

Jonas

Från: Andreas Braw

Till: Jonas Hård af Segerstad

Skickat: 5 juli kl 18.03

Hej Jonas! q

JUST NU PRÄGLAS mitt liv till stor del av min dotter, och att se henne utvecklas är väldigt roligt. Barn sägs ge perspektiv på livet, och så är det nog. Jag ser till exempel att hon lär sig någon ny sak varje dag. De nya saker hon lär sig är väldigt roliga för henne, i synnerhet om hon får beröm. Det är ju en klassisk betingning. Nyligen upptäckte hon sina fötter, så dem ägnar

Läs alla brev på officerstidningen.se

hon mycket tid åt.

Jag tänker mig att det liknar hur vi utvecklas som tjänstemän inom organisationen. Vi lär oss ”rätt” sätt att göra saker, att prioritera och att prata genom att våra chefer, oavsett nivå, belönar oss. Vi är resultat av vad som gällde under våra mest formativa år, och i mitt fall var det mina tre första officersår i Karlsborg. Min utveckling kan nog spåras tillbaka till en grupp på kanske tio kadetter jag såg upp till på Karlberg, och att jag var ganska osäker som fänrik. Det var så jag blev som jag blev.

EN DEL INLÄRDA beteenden är enkla att förändra under karriären, till exempel hur vi uttrycker oss – som vi konstaterat har många nu lärt sig nya modeord som att ”tillväxa”. Och vissa saker växer bort naturligt, men vissa inlärda beteenden sätter sig djupt och blir svåra att förändra senare. Precis som jag och min fru uppfostrar vår dotter uppfostras ju varje generation officerare av organisationen. Deras militära fostran styrs av trender, teknikutveckling, politisk miljö och de behov organisationen hade då de ”uppfostrades”.

Som du skriver så har vi i Försvarsmakten svårt att resa oss ur de krångliga processer, regler och låsningar som vi konstruerat åt oss själva under nedläggningsåren, och det beror till stor del på oss officerare. Tror du att våra inlärda beteenden från den tiden kan läras om? Att vi som individer och organisation är kapabla att förändras tillräckligt snabbt? Eller måste vi börja flytta på chefer och vidta andra radikala åtgärder innan vi som organisation kan förändras?

Jag tänker mig att det måste finnas krigsmakter genom historien som lyckats med det som ÖB och politikerna vill göra, men nu med dottern i bärsele på bröstet kommer jag inte på något exempel. Kan du komma på någon historisk episod vi kan inspireras av?

Från: Jonas Hård af Segerstad

Till: Andreas Braw Skickat: 9 juli kl 22.13

Hej Andreas!

qETT HALVÅR HEMMA med din dotter kommer att vara en ny tillvaro. Jag var ledig åtta månader med äldsta dottern och det finns nog få saker som utvecklar en människa mer än att bli och vara förälder. Jag vågar till och med säga att det har direkta fördelar för vårt yrke. Några rent praktiska, som att man tvingas bli strukturerad, behöver planera och vara beredd på att det inte alls blir som man hade tänkt sig. På ett annat plan är ansvaret för en annan människa en närmast svindlande uppgift, som på sätt och vis har paralleller med ett yrke som går ut på att leda andra. En nyinryckt trupp eller en fartygsbesättning behöver också formas och utvecklas av sina chefer. Det kräver tydlighet, tillräckligt mycket kunskap, vilja att ta ansvar och – inte minst – en obegränsad känsla av omsorg om dem man har fått förtroendet att leda. För precis som ett litet barn tittar efter mamma eller pappa när det blir oroligt eller ledset, kommer de mest självsäkra soldater eller sjömän att fråga sitt befäl så fort de hamnar utanför sin bekvämlighetszon. Och precis som med barnet måste man ha ett svar, även om man alltid inte är helt säker själv.

JAG SÅG FÖRRESTEN i något annat sammanhang att du funderade på att plugga något vid sidan av. Det kan jag verkligen rekommendera! Jag har läst kurser så gott som varenda termin de senaste tio åren, och det finns så många bra distansutbildningar vid högskolorna numera. Du vet kanske att Försvarsmakten stödjer det? Jag tror att det där vore något som vi borde marknadsföra mer aktivt mot våra GSS också. De flesta som slutade på mitt förband började plugga sedan. Det vore inte dumt att visa hur de BÅDE kan studera och arbeta hos oss. Det skulle kunna få dem att stanna läng-

» FÖR PRECIS SOM ETT LITET BARN TITTAR EFTER MAMMA ELLER PAPPA NÄR DET BLIR OROLIGT ELLER LEDSET, KOMMER DE MEST SJÄLVSÄKRA SOLDATER ELLER SJÖMÄN ATT FRÅGA SITT BEFÄL SÅ FORT DE HAMNAR UTANFÖR SIN BEKVÄMLIGHETSZON.«

re. Det där kan vi prata mer om!

Och jag har tänkt och försökt hitta en historisk epok som innehåller en rejäl uppryckning. Det är inte bara lätt. Den brittiska flottan hade några decennier från mitten av 1800-talet när de var fullständigt nedgångna och ineffektiva. Tyvärr – för dem – var det efter att de hade prövats hårt i mer eller mindre konstant krig i tvåhundra år, vilket sållade ut vad som fungerade och inte. Sedan förföll de i en förödande fredslunk som oturligt sammanföll med införandet av fartyg i stål, drivna av ånga och med modernt artilleri och radiosamband. Det där sågs mest som problem och reaktionen var att längta tillbaka till hur det var förr. På en del fartyg monterade man till och med upp master för att kunna öva att sätta och ta ned segel, men undvek att skjuta med artilleriet för att det blev så smutsigt på däck! Det här låter helt osannolikt, men så illa var det. Det var först efter flera riktigt dåliga insatser i första världskriget som en uppryckning skedde, och nya tankesätt fick ersätta de gamla – inklusive att de som hållit hårt i det gamla åkte ut.

MEN KANSKE KOMMER vi att se på de här åren som när saker hände? Jag tror att ju fler som pratar om det här, desto mer kan förändras. En sak är däremot viktig uppifrån, och det är att det aktiva ansvarstagandet premieras. Chefer som tar itu med det som är deras uppgifter måste gynnas. Som vågar ta det mandat de har fått. Och det måste märkas att det fungerar så. Så tror jag att det kan gå fort att forma en organisation.

Vad fick dig att tacka ja till att brevväxla?

– Jag är en småbarnsförälder och truppofficer som försöker förstå Försvarsmakten. På fritiden driver jag sajten Militär debatt.

– Jag tror att Jonas vet saker som jag inte vet. Han har ju en gedigen erfarenhet av hur Försvarsmakten fungerar högre upp, och jag hoppas kunna lära mig en del om det.

Vad vet du om Jonas sedan tidigare?

– Jonas är ju ganska känd från Twitter. Och jag har läst hans bok, ”Havets vargar”. Som person känner jag inte honom alls, så jag

ser fram emot att skapa en mer personlig relation.

Är det något särskilt du ser fram emot att få veta mer om?

– Tyskland! Generellt så vet vi för lite om Tyskland i Sverige. Sen är jag nyfiken på Jonas upplevelser av nedläggningsåren runt millennieskiftet. Det var ju ett trauma som hans officersgeneration gick igenom. Kanske kan det förklara nuläget i försvaret?

Du har tur: du får vara med de kommande årtiondena!

Jonas

Till: Jonas Hård af Segerstad

Från: Andreas Braw

Skickat: 13 juli kl 00.15

Hej Jonas!

qATT BLI PAPPA har ganska stora likheter med hur första tiden som plutonchef var för mig. Plötsligt fick jag en massa ansvar, och detta efter en nästan helt teoretisk utbildning. Jag hade ju i och för sig sett hur mina egna plutonchefer gjorde saker, men det var inte alls samma sak. Jag blev ju plutonchef ganska snabbt efter examen, och det var jag nog inte redo för. Så nu gör jag samma sak igen, men med min dotter. Det som jag lärt mig från tiden som plutonchef (nästan 3 000 dagar!) är att våga fråga andra som verkar ha lyckats med den uppgift som jag har fått.

NU ÄR JAG ju inte plutonchef längre, vilket gör att jag förväntas ha svaren på en del frågor. Och när någon frågar mig om någon detalj inser jag att jag faktiskt har lärt mig väldigt mycket. Men en del frågor får mig också att undra: Varför

frågar ni mig om det här? Vi har hamnat i ett lite märkligt mellanläge, där vi växer snabbt. Vi sätter upp nya plutoner och kompanier. De värnpliktiga anländer som en Ikea-byggsats, men ritningen för att bygga plutonen saknas! Med ritningen menar jag givetvis handboken eller reglementet. För många funktioner och plutoner saknas en handbok. Många av de saknade handböckerna är under produktion, och jag längtar (ja, längtar) tills de kommer. Det finns så många saker jag behöver förstå för att bygga mina plutoner på rätt sätt.

När jag skriver detta så inser jag vilket stort ansvar det är att skriva en handbok. Du behöver inte bara behärska ämnet själv, du ska dessutom väga in andras syn på en mängd detaljer och döma av krockar mellan olika metoder på de berörda förbanden. Men du behöver också ha stil! Du behöver skriva på ett tydligt och för målgruppen lättbegripligt sätt, men utan att bli tråkig. SoldF-böckerna (i synnerhet SoldF 1965, den med streckgubbarna) är föredömligt lättlästa men samtidigt extremt tydliga.

Avseende detta med brittiska flottan. Du beskriver ju ett förfall här. Och att det skedde en uppryckning under första världskriget. Mot-

gångarna gjorde ju uppenbarligen att man blev bättre, för den tyska högsjöflottan kom aldrig ens ut på världshaven. Det gjorde i sin tur att tyskarna blev duktiga på ubåtar och att sänka handelsfartyg med hjälp av kapare!

I min korta, gropiga militära karriär upplever jag att motgångarna har varit det nyttigaste. Framförallt när mina misstag har fått konsekvenser. Men har vi en organisation som accepterar motgångar? Där man får göra fel? Där man får testa att gå sin egen väg och se hur det funkar? Där man till och med får såga sin egen insats längs med fotknölarna? Jag upplever nog motsatsen ganska ofta. Misslyckanden sminkas upp och kläs om till framgångar istället för att vi försöker lära oss.

Andreas

Till: Andreas Braw

Från: Jonas Hård af Segerstad

Skickat: 20 juli kl 12:24

Hej igen!

qINTRESSANTA REFLEKTIONER, SOM vanligt! Jag tycker din iakttagelse om handböcker är viktig och att det är en brist som får rätt stora konsekvenser. Vi skrev tidigare om hur det finns många, detaljerade och omfattande rutin- och processbeskrivningar. Men samtidigt kan själva kärnverksamheten sakna måloch styrdokument.

Just de enkla men tydliga böckerna var ett resultat av det. Där alla kan läsa precis vad förbandstypen har för uppgifter, vilka befattningar som finns i den och ungefär vilken utrustning som ska finnas. Man ska akta sig för att bli alltför tillbakablickande (särskilt om man som jag är över 50!), men här fanns en styrka i det gamla, väldigt stora försvaret.  Det fanns så många likadana förband, och soldater skulle utbildas till dem på olika platser i Sverige och under olika år. Det var helt enkelt nödvändigt att ha enkla, tydliga standardiseringar.

DET KAN SÄKERT HA uppfattats och varit fyrkantigt både en och två gånger, men vinsten med de gemensamma målbilderna tror jag uppvägde det med god marginal. Och det skapar lugn och – inte minst viktigt – är en förutsättning för att alla kan ta stort ansvar för sina egna mål.

Du beskrev i ett annat brev hur ni saknar mycket grundläggande materiel, och det är plågsamt att höra om det. Tydliga mål löser förstås inte de akuta problemen, men en fördel med något så enkelt som glasklara utrustningstabeller gör att alla vet exakt vad de ska arbeta hårt för att få, men samtidigt vad de

» DE VÄRNPLIKTIGA ANLÄNDER SOM EN IKEA-BYGGSATS, MEN RITNINGEN FÖR ATT BYGGA PLUTONEN SAKNAS!«

Läs alla brev på officerstidningen.se

faktiskt ska vara utan. Och då kan alla förhålla sig till det.

Likaså uppgifter. Vad ska förbandet kunna göra, och vad ska någon annan ansvara för? Då blir det lättare att fokusera på vad som ska utbildas och vad som ska övas. Vi har med oss en del oreda från de senaste tjugo åren här, tyvärr. Arvet från utlandsinsatser där varje förband såg olika ut, krav på förmågebredd som skulle behållas –  fastän förmågan i praktiken var avskaffad – vilket ledde till ouppnåeliga målsättningar och frustation.

Jag tror dessutom att en sådan återerövrad enkelhet skulle göra kulturen med beröm och kritik bättre. Med det sagt tycker jag att den ofta är väldigt bra hos oss. Jag har så gott som alltid uppskattat uppriktigheten kollegor emellan och från de chefer som jag haft. Men jag tror att vi behöver akta oss för att hamna i en miljö där det är värre att göra ett fel än att göra 99 rätt. Jag ser en del sådant där jag är, kan jag antyda.

DET ÄR NOG ganska svenskt att prata lite för mycket om saker som gått dåligt, när man i stället kunde lyfta fram det som var bra. Och det ska vara konkret. Inga floskler, utan att man till exempel vid genomgångar uppmärksammar exakta detaljer som fungerade precis som de skulle. Det som gått fel brukar de flesta fatta ändå. Förstärker man det som är bra, kommer det ofta att tränga undan det dåliga.

Och motgångar. Jag tror att man måste vara jävligt tydlig med att det aldrig kan vara fel att misslyckas med något som är svårt, särskilt inte den första gången man gör det. Då gör man bara om det, igen och igen. Det är när vi blir så försiktiga att vi slutar att ens försöka göra svåra saker som vi ligger riktigt illa till.

En täckplåt till en ekolodsvängare som numera ligger på botten av Mysingen är ett exempel på när jag misslyckades lite. Men alternativet: att sluta gå i trånga militärleder i mörker, det vore den egentliga motgången. Du har samma roll nu, som jag hade då. Sprid det goda sättet att tänka!

Jonas

Till: Jonas Hård af Segerstad

Från: Andreas Braw

Skickat: 2 augusti kl 22:32

Hej Jonas!

TACK FÖR ÄNNU ett rikt brev. Jag märker att vi har lite olika upplevelser av positivitet och negativitet. Kanske har det med förbandsanda och förväntningar att göra. Jag vet att jag

» MITT INTRYCK ÄR ATT DET SOM DU SKRIVER, ATT KÄRNVERKSAMHETEN HAR BLIVIT EN BISYSSLA INOM ORGANISATIONEN, GÄLLER I MÅNGA STORA ORGANISATIONER.«

efter ungefär två år som officer fick beröm av en plutonchefskollega på en utvärdering, och jag reagerade starkt på det – jag hade inget minne av att jag hade fått beröm som officer tidigare!  Det vi måste bli bättre på, tror jag, är att försöka beskriva verkligheten på ett mer sanningsenligt sätt, både för varandra och för medborgarna. Här tycker jag att vi kan bli bättre. För mig som fortfarande umgås med soldater dagligen ser jag en stor risk i att chefer framställer enhetens verksamhet, förutsättningar och prestationer på ett osakligt positivt sätt. Det leder alltid till att man blir genomskådad av truppen.

TÄNK FÖR ÖVRIGT att detta med kärnverksamheten som du beskriver i ditt senaste brev är så svårt. Mitt intryck är att det som du skriver, att kärnverksamheten har blivit en bisyssla inom organisationen, gäller i många stora organisationer. Jag har hört samma historia från vänner inom sjukvården, banksektorn och polisen.  Det finns dock en fara i att prata om ”kärnverksamheten” – nämligen att den som likt du och jag beklagar sig över att kärnverksamheten nedprioriteras tar sig också rätten att definiera vad som ÄR kärnverksamhet. ”Väpnad strid”, skulle jag nog spontant säga. Men jag inser samtidigt hur dumt det är, för då har jag ju exkluderat såväl transportflyget som säkerhetstjänsten. Om jag breddar till att kärnverksamheten utgörs av krigsförbanden så låter jag kanske lite mer vidsynt – men likväl har jag då exkluderat en mängd livsviktig verksamhet. Hur skulle du definiera begreppet ”kärnverksamhet” inom Försvarsmakten?

Andreas

Till: Andreas Braw

Från: Jonas Hård af Segerstad

Skickat: 18 augusti kl 13:23

Hej Andreas!

qTACK FÖR BREVET och också en trevlig lunch häromdagen! Ja, det här med positiv och negativ kritik är inte bara lätt. Jag är i grunden en väldigt positivt lagd person, som lätt blir irriterad när folk är negativa, när det fokuseras på svårigheter redan innan man egentligen har funderat på vad som ska göras. Eller när man lyfter fram enstaka dåliga delar,

när det i huvudsak gått bra. Skönmålning eller att släta över problem gillar jag i och för sig inte heller.

Det kan låta som jag har en ganska smal korridor för vad jag godtar nu, men det tycker jag inte. Det absolut viktigaste är att man talar sanning. Vare sig det är en tillrättavisning eller beröm, eller en presentation av hur Försvarsmaktens tillväxt går så måste de som hör det känna igen sig. Om jag får oförtjänt beröm eller kritik som jag inte förstår tappar jag – precis som du säger – förtroendet för avsändaren. Förstod han inte, eller ljög han? Båda är dåliga. Både beröm och negativ kritik måste skapa ett igenkännande. En insikt som uppstår i mottagaren.

KÄRNVERKSAMHET LÅTER ENKELT, men är inte alltid det. Även här har vi ett besvärligt arv från 2000-talets nedskärningar som ledde till många osunda prioriteringar. En del av problemen med övercertifiering och absurt långa, centrala utbildningar föddes där. Eftersom befattningar och anställda som var knutna till att ”uppfylla lagar och regler” inte skulle tas bort. Det lönade sig alltså att hitta på bestämmelser som vi lever med än i dag. Det kan däremot vara lite farligt att tala om kärnverksamhet, eftersom det lätt lockar till att det som hamnar på listan blir helt prioriterat, medan det som är utanför inte får någonting alls. Det fanns en del sådana exempel under utlandsinsatstiden där långsiktighet ersattes av väldigt snabbt fattade beslut som förhoppningsvis gynnade ”kärnverksamheten” men som fick orimligt stora negativa konsekvenser på andra håll. Det är farligt att dela ut frikort.

En klok äldre kollega ur ditt truppslag fast från ett annat land formulerade det väl: ”det går ut på att vinna nationens krig, och i fred att förbereda sig för det”. Det centrala nog inte att definiera exakt vad som är kärnverksamhet, utan att förhålla sig och arbetssätten till det som är viktigast. Det kan få vara ett sådant där abstrakt idealbegrepp som aldrig finns i verkligheten, men som man ändå kan prata om. Och utifrån den allmänna uppfattningen måste vi vara tydliga med vad som ÄR viktigast. Lagar, förordningar och regler må säga att vi ska göra en massa saker. Då ska vi förstås följa det, men de sakerna blir därför inte automatiskt de viktigaste. De administrativa teknostrukturerna har vi talat om. De är inte tillräckligt följsamma för att hänga med när vi tycker att nya saker är viktiga, när vi bestämmer oss för att göra på ett annat sätt. Det är min syn! Jag önskar dig en god och givande föräldraledighet!

Jonas

Insänt & debatt

REPLIK:

Nu finns chansen att basera nya radarflygplanet i Mälardalsområdet

”Nu finns chansen att basera S 106 i Mälardalsområdet, där det garanterat kommer finnas personaltillgång under överskådlig tid framåt”, skriver insändarskribenten.

qCLAS KILGREN SKRIVER i en debattartikel med rubriken ”Risk för stort kunskapstapp om det nya radarflygplanet inte hamnar på Malmen”, i Officerstidningen den 18 november 2022, om vikten av att det nya radarspanings- och ledningsflygplanet, S 106 Globaleye, placeras på Malmen. Det huvudsakliga argumentet för detta är att den tekniska kompeten-

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

sen för själva radarsystemet finns på orten, där flygvapnets nuvarande radarflygplan är baserade. Clas tar även upp närheten till Försvarets materielverks provplats för Test och evaluering i Linköping, det vill säga den enhet som ansvarar för utprovning och validering av nya flygsystem, som en fördel i sammanhanget. Jag förstår Clas oro, men vill med denna replik belysa kortsiktigheten i hans perspektiv och lyfta fram några faktorer som nyanserar baseringsfrågan.

Personalförsörjningen i flygvapnet är en ödesfråga som förtjänas att tas på allra största allvar. Att förbättra löner, villkor och familjesociala förutsättningar är i min mening det som bör ligga högst upp på flygvapenchefens agenda i dag. Ur det perspektivet kan jag känna med enskilda individer som hamnar i kläm på grund av organisationsförändringar, exempelvis beslut om flytt av ett regemente eller basering av ett flygsystem.

Flygvapnets utmaningar kopplat till det familjesociala perspektivet kan till stor del härledas till flygflottiljernas geografiska läge. Under den ”strategiska timeouten” lades verksamheten ned på orter som Öster-

» Har man chansen att permanent basera flyg nära huvudstaden bör man ta den, det kommer flygvapnet inte ångra i det långa loppet. «

sund, Uppsala och Ängelholm till förmån för Såtenäs, Luleå och Ronneby. Utan att lägga några personliga värderingar i detta så är det inte svårt att förstå att rekryteringsläget år 2023 hade varit mer gynnsamt om vi hade haft kvar flottiljer som ligger närmre storstadsregionerna och/eller kan erbjuda unik tillgång till populära fritidsaktiviteter.

Detta är särskilt relevant i en samtid då partnern till den flygvapenanställde inte sällan har högre lön. Att vederbörande får sista ordet i val av bostadsort är därmed inte så konstigt. Resultatet kan bli att man tvingas pendla mellan baseringsort och det riktiga hemmet, alternativt att man väljer att lämna Försvarsmakten. Denna livssituation är tyvärr vanlig i dag, särskilt (men inte enbart!) bland unga i flygvapnet. Ibland känns det som att halva organisationen veckopendlar till någon av storstadsregionerna och det är inte en ideal lösning.

I LJUSET AV OVANSTÅENDE, tillsammans med ÖB:s utlovade fokus på personalen, blir det extra viktigt att våga ta beslut som ser till personalens bästa, inte bara i dag utan även på sikt. Frågan om var man ska basera ett flygsystem är ett stort sådant beslut, ett strategiskt beslut. Militärstrategiskt, absolut, men även personal- och organisationsstrategiskt. Vad gäller den förstnämnda aspekten får man komma ihåg att det kan vara skillnad på fredstida och krigstida basering. I den frågan har jag ingen insyn, den ligger varken på mitt eller Clas bord. Det jag däremot känner mig manad att kommentera är de långsiktiga konsekvenserna av ett baseringsbeslut utifrån ett attraktions- och behållaperspektiv, samt de uppenbara effektiviseringsvinster i organisationen som kan uppnås genom ett genomtänkt sådant.

Först och främst vore det gynnsamt att basera S 106 på en ort där själva valet av flygplanssystemet bygger på, Global 6000, kan lägga grunden för en så effektiv grundorganisation som möjligt. I princip samtliga av flygvapnets transportflygsystem ska omsättas de kommande tio åren, och här finns det en möjlighet att välja en lösning där flera olika typer av flygplan ersätts av samma grundplattform – ett och samma enhetsflygplan som kan utrustas på olika sätt beroende på uppgift. Exempelvis kan våra åldrande statsflygplan så småningom ersättas av Global 6000 i transportkonfiguration och de likaledes gamla signalspaningsflygplanen med samma flygplan fast modifierade för inhämtningsuppgiften. Särskilt i det första fallet ställer uppgiften vissa krav på utgångsbasering, vilket gör att flygvapnet redan nu bör fundera på var man väljer att basera S 106 om man senare vill ha möjligheten realisera fördelarna med ett enhetsflygplan.

SOM HELHET SKULLE detta koncept skapa helt uppenbara fördelar i personalfrågan. Behovet av antal flygande besättningar, tekniker och stödfunktioner minskar eftersom personalen kan nyttjas mer flexibelt, samtidigt som variationen på jobbet ökar. I mina ögon bör dessa synergieffekter väga väldigt tungt inför ett baseringsbeslut, då vi i dag helt enkelt inte har tillräckligt med personal för att välja ineffektiva lösningar med många olika flygsystem baserade på många olika orter. En bra analogi från armén är problemet med allt för många nyöppnade regementen fördelat på en allt för mager personalstyrka. Utöver personalområdet har ett enhetsflygplan många andra fördelar, vilka faller utanför ramen för denna debattartikel.

Framför allt måste flygvapnet våga ta beslut som på kort sikt kan

verka jobbiga, men som på lång sikt är de bästa besluten för organisationen och dess anställda. Nu finns chansen att basera S 106 i Mälardalsområdet, där det garanterat kommer finnas personaltillgång under överskådlig tid framåt. Och då menar jag inte bara en god rekryteringsbas av piloter, tekniker, operatörer och systemingenjörer, utan även möjligheten för vederbörandes respektive att flytta med till en ort där de med högsta sannolikhet inte behöver göra avkall på sina egna karriärambitioner.

Att väga allt detta mot enskildas missnöje över att den egna arbetssituationen förändras är såklart ingen lätt uppgift. Men Clas Kilgren utelämnar i sin debattartikel att baseringsfrågan handlar om huruvida radarspaningsflygplanen ska flytta, inte den regionala transportflygförmågan som i sådant fall skulle bli kvar i Linköping. Möjligheten att skruva, spaka eller på annat sätt jobba med flygvapnets flygplan i Linköping kommer alltså inte att försvinna, oavsett vad baseringsbeslutet blir.

SLUTLIGEN: ATT FMV T&E finns i Linköping är en parentes i sammanhanget, i princip alla nya flygsystem som ska introduceras i flygvapnet kommer att behöva passera genom T&E oavsett om de ska stå i Luleå eller Linköping. Som Clas framför är det såklart gynnsamt att ta vara på kompetensen som finns lokalt, men i sammanhanget får det anses vara mer nice to have än need to have. Saab har själva uttalat sig kring valet av baseringsort med orden att de är ”obundna till plats” och att det är Försvarsmaktens krav som ska styra (SVT Öst, 2023-06-13). Det vore mycket riktigt märkligt om en Globaleye-affär skulle hänga på att kunden har befintlig kunskap kring radarsystemet på en specifik ort.

Att det skulle bli svårt att behålla personal om S 106 förläggs till annan ort än Linköping är alltså en förenklad och kortsiktig bild av situationen. Även om vissa kommer att bli besvikna så kan jag garantera att det är lika många som blir glada, oavsett hur beslutet faller ut. Enligt mig är det viktiga att flygvapenledningen, trots de överhängande personalproblemen här och nu, orkar se organisationens bästa på lång sikt. Har man chansen att permanent basera flyg nära huvudstaden bör man ta den, det kommer flygvapnet inte ångra i det långa loppet. ●

”Dorian”, Före detta medarbetare på specialflygskvadronen

Krönika Cesilia Karlsson Kabaca

Framtidens stöd har behov av större räckvidd

ETT STÖDSAMTAL PÅ vår chatt. Jag skriver med en person som är gift med en officer. På skärmen får jag en målande beskrivning om hur vardagen sliter just nu, om trötthet och en känsla av att vara ensam med allt ansvar, med barnens känslostormar och föräldramöten samtidigt som det egna arbetet kräver mer än vanligt. Den jag skriver med har varit med om partnerns internationella insatser ett flertal gånger och är van att sköta mycket på egen hand.

I skrivande stund är det nationell tjänstgöring och en stor övning som pågår i Sverige. Vi som bemannar stödchatten är också anhöriga och har haft samtal med många personer genom åren.

EN SNABB TILLVÄXT av utmattning och oro tar lätt fäste under fel förutsättningar, men mycket kan vändas med medmänsklig förståelse så att personen själv kan hitta nycklar och vägar till ny kraft. Redan i början av soldaters kar riär möter vi föräldrar som oroar sig med anledning av den yrkesbana det vuxna barnet valt. Många är de partners vi pratat med som skämtsamt uttrycker “att man är gift med Försvarsmakten” för att belysa vilken stor inverkan yrkesvalet har i ens eget liv. Upp drag inom landets gränser med återkommande längre frånvaro, riskfyllda uppdrag och oviss beredskap kan ha samma triggerpunkter som under ett utlandsuppdrag. Men det omfattande stöd som finns är avgränsat att endast gälla före, under och efter inter nationella insatser.

JAG HAR SETT anhörigstö det växa fram och anpassas under 16 år. Förr fanns en föreställning om att behovet var hjälp med däckbyte och

snöskottning under en insatstid för att hålla familjen nöjd. I dag förstår de flesta att anhörigstödet avlastar personalen så att man bättre kan fokusera på uppdraget med vetskapen att de anhöriga omfattas av ett omhändertagande, att det finns ett stöd om det behövs.

SVERIGE HAR FÅ utsända på internationella insatser just nu. Framtidsplaner tas fram i Natos väntrum. Blir det stående förband i norr eller öst? Mer stabspersonal nationellt och internationellt? Totalförsvaret ska stärkas. Omvärldsläget är osäkrare än någonsin på flera plan och Försvarsmakten ställer om. Och mitt i allt det kan jag se det så tydligt. Varken de som är på URA-avtal eller nationell personal omfattas av det veteran- och anhörigstöd som finns i dag. Det betyder ju att nu när man tar hem verksamheten, har man inte längre tillgång till sin egen verktygslåda från inter-

för nästa steg, dags för politiken att uppdatera veteranstrategin. Det är dags att se hur nationell tjänstgöringstid påverkar den internationella insatsen och vice versa, att yrkesvalet som helhet påverkar För-

» I skrivande stund är det nationell tjänstgöring och en stor övning som pågår i Sverige. Vi som bemannar stödchatten är också anhöriga och har haft samtal med många personer genom åren. «

Vi gör allt för att skapa uppmärksamhet.

Vi konstruerar högpresterande varningsprodukter för utrycknings- och specialfordon. Alla våra produkter har ett och samma syfte; att skapa uppmärksamhet i krävande och utsatta situationer. Uppmärksamhet som bidrar till en säkrare miljö för förare och omgivning.

www.standbygroup.se

Hur påverkar NATO-inträdet er IT-miljö?

Vi har sedan 2012 levererat säkra IT-lösningar till FM och FMV och ofta i nära samarbete med granskande och kontrollerande instans. Våra lösningar är anpassade för fält, mobilt, marint och fasta miljöer Allt för att på bästa sätt hjälpa till i försvaret av Sverige.

Vårt närstående NATO-inträde väcker många frågor kring IT-säkerhet och det kan vara svårt att hitta rätt. Låt oss hjälpa dig att anpassa din IT-miljö till NATOs standard TEMPEST

Hör av dig så berättar vi mer! +46 (0)8 711 55 00 info@2makeit.se • 2makeit.se

RÖS • EMP

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

INSTAGRAM:

Armébudkaveln till Linköping

qATT DEN svenska armén firar 500 år har nog gått få förbi. Som en del i jubileet transporterades i våras en budkavle till platser och förband med militärhistorisk anknytning. Den startade i Kiruna den 1 maj och överlämnades över slutgiltigt vid Karlbergs slott i Stockholm den 17 juni.

Under högtidliga former kom budkavlen den 9 juni fram till Linköping.

”Ceremonin ägde rum på det gamla kasernområdet som tidigare huserade förband ur bland annat artilleriet, infanteriet, luftvärnet och trängtrupperna.

(…) Linköping har månghundraåriga traditioner med bland annat Första och Andra livgrenadjärregementet (I 4 och I 5).

KLUDDNIKLAS:

På garnisonen huserade även Östgöta luftvärnsregemente Lv 2 från 1939. 1997 lades garnisonen ner och kvar blev bara utbildningsgruppen Livgrenadjärgruppen, som förlades till Malmen där även Arméflyget med AF 2 redan fanns. Cirkeln var därmed sluten”, skrev Helikopterflottiljen på Instagram. ●

X/TWITTER:

Operationsledningen

● Ett tips på konto att följa på X, tidigare Twitter, är ”Operationsledningen”, @Opledningen. Ett välkommet tillskott i myndighetens kommunikation. ”Vi leder operationer och insatser, nationellt och utomlands. Följ oss för en inblick i den operativa verksamheten” står det i beskrivningen.

LYSSNINGSTIPS:

Stilråd för HOP:are

● Försvarshögskolan har nyligen välkomnat nya studerande vid Högre officersprogrammet, HOP. I likhet med förra höstterminen började några goda råd att delas på sociala medier.

ƀ ”Det moderna sjökriget” heter det 52:a avsnittet av podden ”Rapporterat”, som är en podcast från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. ”En stor del av vår export och import transporteras på havet och kablar och ledningar på botten förser oss med el, energi och internet. Ett samtal om hur havets ändrade roll ställer nya krav på vårt sjöförsvar”, står det i beskrivningen. Hör Niklas Granholm, forskningsledare på FOI, och kommendör Per Edling, Försvarsmaktens operationsledning, i ett samtal med programledare Cajsa Collin.

Det säger ÖB Micael Bydén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om att förtroendet för myndig heten ökar. Försvarsmakten är en av de fem myndig heter som allmänheten har störst förtroende för, och den myndighet vars anseende ökat mest sedan 2022. Detta enligt en undersökning från Kantar Public som genomfördes i maj 2023. Framför Försvarsmakten på listan finns Kustbevakningen, Valmyndigheten, SMHI och Folkhälsomyndigheten.

»Det beror självklart på omvärldsläget, men också på personalens gedigna arbete.«

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace

TRANGO’S AVANCERADE MILJÖER FÖR REALISTISK TRÄNING

Ger dig en unik möjlighet att träna realistiskt och bli förberedd på verkliga situationer i stadsmiljö. Anpassa efter just dina behov och utmaningar.

Läs mer på www.fmjskytte.se och boka tid i vårt 400 m2 stora demorum i Solna.

Fritt från rikoschetter, kulan absorberas

Materialet PANELO håller för 12 000 träffar

Modulärt, lätt att sätta upp och att förändra

Låg vikt, vikbart och lätt att transportera

Kostnadseffektivt

E-post: info@fmjskytte.se • Tel: +46 707 50 72 45

Demorum: Fabriksvägen 8, Solna

27 avslutade tvister – 332 000 kr i skadestånd

Under våren och sommaren har Officersförbundet avslutat 27 tvister med Försvarsmakten. Resultatet är knappt 300 000 kronor i skadestånd till förbundet och drygt 32 000 kronor i skadestånd till enskilda medlemmar.

TVISTERNA RÖR BROTT mot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet, samverkansavtalet samt att medlemmar har fått vänta på att få rätt lön utbetalad. I tvisterna om löner har fyra medlemmar, en på Amf 1, en på F21, en på LSS och en på LedR fått för låga löner under flera månader. En femte medlem på Marinbasen har fått för lite semestertillägg. De fem medlemmarna får rätt lön retroaktivt och sammanlagt 32 000 kronor i skadestånd.

– Det är ett återkommande problem att våra medlemmar inte får rätt lön, men det känns bra när det rättas till och de också får skadestånd, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

14 tvister om arbetstidsavtalet

De flesta av tvisterna om brott mot arbetstidsavtalet handlar om att medlemmar gjort för mycket övertid, jour eller beredskap. En arbetstagare får göra högst 50

timmar i månaden och högst 200 timmar under ett år i övertid. Vad gäller jour är det högst 50 timmar i månaden och högst 150 timmar under ett kvartal och vad gäller beredskap tillåter avtalet 1000 timmar per år.

På F 21 rör det sig om 13 medlemmar, på Fjärde Sjöstridsflottiljen elva medlemmarna och på F 7 tio medlemmar som har gjort antingen för mycket övertid, jour eller beredskap. Utöver dessa berörs sex medlemmar på Livgardet, fyra medlemmar på Marinstaben, och tre medlemmar på LSS, LedR respektive T2. Två tvister vid LedR har handlat om att arbetstidslistor inte har förhandlats eller fastställts.

– Det är inte bara regelrätta brott mot arbetstidsavtalet som resulterar i tvister. Det är av yttersta vikt att chefer är observanta på ohälsosam arbetsbelastning och att det finns tid för återhämtning. Förra året visade en undersökning från Försvarshögskolan att svenska militärer mår sämre både på jobbet och hemma än finska, norska och danska militärer. De har en sämre balans mellan arbetsliv och privatliv. Officersförbundet har kommit överens med Försvarsmakten om avtalet och att följa avtalet handlar inte enbart om att göra det man sagt att man ska göra, utan ytterst om att den militära personalen ska må bra och ha bra arbetsvillkor och arbetsmiljö, säger Martin Sachs, ombudsman med ansvar för arbetsmiljö.

1 tvist om samverkansavtal

P 18 fattade beslut om ändrade fysiska krav för ett antal befattningar utan att samverka med officersföreningen.

7 tvister om rörlighetsavtalet

De flesta av tvisterna om brott mot rörlighetsavtalet handlar om anvisat boende. Enligt avtalet har arbetsgivaren skyldighet att informera officersföreningen när det beslutas om anvisat boende, men i dessa fall har arbetsgivaren inte gjort det. De förband det rör sig om är F7, LSS, LedR, FMTS, Amf 1 och Skaraborgs regemente.

Tvist om trebefälssystemet 23 tvister är ännu olösta, varav en är den om trebefälssystemet. – Förhandlingar har påbörjats och vi har haft tre möten. Det är fortfarande för tidigt att ge någon prognos om tid eller resultat, säger Peter Löfvendahl. ⚫

Glöm inte att följa oss i sociala medier för aktuell uppdatering kring vad som händer i förbundet.

Yrkande för bättre villkor i Försvarsmakten

Under september överlämnade OFR/O FM sina yrkande gällande Rals 2023–2025 till Försvarsmakten. Officersförbundet, Ledarna och Förbundet reservofficerarna förhandlar gemensamt mot Försvarsmakten. Officersförbundet leder förhandlingarna för OFR/O FM där de tre förbunden ingår.

UTIFRÅN ÖB DAGORDER 18 augusti 2022 om åtgärder på personalområdet tog Officersförbundet fram en egen rapport som beskrev efterfrågade behov av åtgärder. Yrkandet som nu överlämnats till Försvarsmakten tar avstamp i den rapporten.

– Rapporten visade att medarbetarna i Försvarsmakten är lojala och trivs.

Samtidigt uttrycker medlemmarna att de har behov av bättre villkor för att få ihop sin vardag. Den militära personalen har bland de lägre lönerna i staten. Svenska militärer upplever också sämst balans mellan arbete och fritid, jämfört med andra militärer i Skandinavien. Därför är fokus på yrkanden för 2023-2025 inom området lön, villkor för rörlighet och tillgänglighet, samt medarbetarnas möjlighet till utökat inflytande, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

Läs hela yrkandet på officersforbundet.se eller i foldern som skickas med Officerstidningen nr. 4, 2023. På officersforbundet.se kan du också läsa Officersförbundets rapport.

Förbundets kurser Som förtroendevald i Officersförbundet finns en rad möjligheter att fördjupa dina kunskaper. Besök officersforbundet.se/kurser och anmäl dig!

Glöm inte att betala din medlemsavgift - använd e-faktura eller autogiro

Det är lätt att glömma bort den tråkiga vardagen och räkningarna när du som är medlem är ute på övning eller är bortrest. Du löser dock detta enkelt genom att betala din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro. Anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank. Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön!

20 %

Använd din medlemsrabatt hos Outdoorexperten!

Viktigt info till reservofficerare

Från den 1 juli i år gäller ett nytt kollektivavtal för reservofficerare i Försvarsmakten. En av de viktigaste förändringarna gäller rätten till reservofficerspremie.

NU GÄLLER ATT den reservofficer som efter år 2010 har tjänstgjort 12 månader (365 dagar) har rätt till en premie om två prisbasbelopp, i år 105 000 kronor. Det gäller oavsett om du har tjänstgjort i din

krigsbefattning eller i någon annan reservofficersbefattning, och även om du startat din reservofficerskarriär efter att ha varit yrkesofficer. Yrkesofficerare som gått i pension, och därefter anställts som reservofficerare, har dock inte rätt till premien. Inte heller reservofficer som har gått i pension. Du har två år på dig att begära ut premien. Det är alltså viktigt att agera innan den 30 juni 2025. Läs mer på Officersförbundets webbplats. ⚫

S om medlem i Officersförbundet har du en rad medlemsrabatter. Hos Outdoorexperten har du 20 procent rabatt på ordinarie priser och 10 procent på specialpriser. Du har 10 procent på tågresor med SJ, samt 15-25 procent rabatt på hotellvistelser på Elite Hotels, Best Western och Nordic Choise Hotels. Så glöm inte bort att använda dina medlemsrabatter! Du hittar rabattkoderna genom att logga inpå Officersförbundets webbplats.

Kollektivavtal

Avtal för särskilda befattningshavare uppsagt för omförhandling

Den 31 augusti sade Officersförbundet tillsammans med övriga arbetstagarorganisationer i Försvarsmakten upp avtalet om särskilda befattningshavare för omförhandling. Parterna har inte kunnat komma överens om hur mycket lönetilläggen för cheferna ska höjas från 1 januari 2023.

– OFFICERSFÖRBUNDET hoppas att det här kan synliggöra att löner

och lönetillägg för chefer i Försvarsmakten inte kan ses som skäliga då deras löner har tappat

för mycket gentemot övriga arbetstagare under en längre tid, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.

Avtalet har en uppsägningstid på sex månader, vilket betyder att Officersförbundet och Försvarsmakten har sex månader på sig att förhandla fram ett nytt avtal. Om parterna inte kan kom-

Pension kvarstår i sin anställning efter första januari.

För dig som närmar dig 61 år – sätt dig in i förändringarna!

DU SOM ÄR yrkesofficer och närmar dig pension i år eller i början av nästa år bör snarast sätta dig in i vad villkorsförändringarna innebär för dig. Ska du ta ut din yrkesofficerspension eller ska du försöka göra en enskild överenskommelse med arbetsgivaren och skjuta upp

din yrkesofficerspension ett eller flera år?

Från den första januari 2024 införs förändringar i tjänstepensionen för födda 1987 eller tidigare och som tillhör pensionsavtal PA16 avdelning 2. Förändringarna kommer ge bättre och högre pension till alla dem som fortsatt

Den stora vinsten för den enskilde med förskjutet uttag av officerspensionen är att uttaget av den allmänna pensionen därmed kan senareläggas, från annars normalt 65 års ålder till i stället uttag först vid 66, 67, 68 eller 69 års ålder beroende på hur lång tid man förskjuter ”officerspensionen”. Ett senarelagt uttag av den allmänna pensionen får i sin tur en reell positiv påverkan på den allmänna pensionens storlek – och därmed också den

ma överens innan dess kommer arbetstidsavtalet att börja gälla den 1 mars 2024 för de som tidigare har omfattats av avtal för särskilda befattningshavare.

– Medarbetare som har arbetstidsavtalet som grund har flera tillägg som kompensation för all den tid som de arbetar. Chefer som har avtal för särskilda befattningshavare som grund har inte de tilläggen. För medarbetare finns en tydlig arbetstidsreglering, medan chefer har förtroendearbetstid som bygger på att de ska arbetstidsreglerna sig själva. En förbandschef kan arbeta hur mycket om helst och lönen påverkas inte. Officersförbundet menar därför att även chefernas löner behöver höjas avsevärt. Man ska inte förlora ekonomiskt på att vara chef, säger Lars Fresker.

Avtal för särskilda befattningshavare omfattar de som är:

• Överste eller kommendör

• Civil arbetstagare som innehar en befattning på nivån CF5

• Chef för organisationsenhet

• Försvarsattaché (heltidstjänstgörande)

totala pensionen livslångt.

Att senarelägga uttaget av allmän pension något eller några år innebär för de allra flesta en högre allmän pension på flera tusenlappar per månad – livslångt – jämfört med om uttaget påbörjas vid 65 års ålder.

Medlemmar som närmar sig 61 år har fått hem ett brev med information om vad förändringarna innebär. Om du har frågor vänder du dig till din officersförening eller läser mer på Officersförbundets webbplats eller Försvarsmaktens intranät.

»Man ska inte förlora ekonomiskt på att vara chef.«

Vad kan du göra för att påverka din lön?

GÅ EN AV FÖRBUNDETS onlinekurser och lär dig det viktigaste och mest grundläggande om hur din lön sätts, vad som påverkar din lön och vad du själv kan göra för att förändra den. Du som medlem har förmånen att kunna läsa onlinekurser på förbundets webbplats. Kurserna tar cirka 10–20 minuter och ger dig en bra grund att stå på inför exempelvis en ny anställning eller ett medarbetarsamtal. Om du har frågor om kur-

serna kontakta kurs@officersforbundet.se.

Kurser du som medlem kan gå är:

Medarbetarsamtalet

Vad gäller egentligen vid ett medarbetarsamtal och hur kan du bäst förbereda dig.

Internationell insats

För dig som ska på utlandsmission. Nyttig kunskap om vilka avtal och

regler som gäller och viktiga saker att tänka på inför, under och efter din internationella tjänstgöring.

Välkommen till arbetslivet

För dig som precis fått en anställning i Försvarsmakten, en snabb introduktionskurs till det som är viktigast att veta om din anställ-

Officersförbundet söker ombudsmän

Det säkerhetspolitiska läget är i fokus i vårt närområde och i omvärlden. Försvarsmakten har därmed kommit i blickfånget med stor tillväxt och betydande resurstillskott samt med ett stundade Natomedlemskap. Arbetsförhållanden för den militära personalen är därför stadd i förändring.

Ombudsman med militär bakgrund, gärna med internationell erfarenhet – sök via officersforbundet.se

ning enligt villkor och avtal med din arbetsgivare.

Introduktionskurs lön

Det viktigaste och mest grundläggande om hur din lön sätts, vad som påverkar din lön och vad du själv kan göra för att förändra den.

Ansök senast 15/10

Officersförbundet som organiserar alla kategorier av militär yrkespersonal söker därför två ombudsmän som med olika profiler och stort engagemang vill utvecklas i vårt förbund för att vara med i den fortsatta resan att skapa bra arbetsförhållande och goda villkor för yrkesofficerare, reservofficerare och kontinuerligt anställda gruppchefer, soldater och sjömän.

Ombudsman med goda kunskaper arbetsrätt – sök via Bravura på jobb.bravura.se/lediga-jobb/

Förbundsmötet och de 47 motionerna

Det har inkommit 47 motioner, det vill säga beslutsförslag från enskilda medlemmar och officersföreningar, till Förbundsmötet 14–16 november. Motionerna handlar om allt från att utreda och förhandla fram ett nytt utlandsavtal till att arbeta för att höja ersättningen för FM-dygn och för att sänka pensionsåldern för de som är födda 1988 eller senare. Här följer samtliga förslag i korthet. Läs dem i sin helhet på of-forbundsmote.se.

Medlemskap

1. Förkorta tiden för utträde. Idag sker utträde tre månader från dess att ansökan om utträde inkommit. Motionen menar att utträde ska ske samma månad som ansökan om utträde inkommer.

2. Man ska kunna bli medlem i förbundet när man nominerats till officersutbildningen i stället för som idag när man preliminärt eller slutgiltigt antagits till officersutbildningen.

3. Det ska skapas ny medlemskategori ”central medlem” som betyder att man är medlem i förbundet, men inte i en officersförening.

Förbundsmötet

4. Ändra tidpunkt när det bestäms hur många förtroendevalda som får delta från varje officersförening vid Förbundsmötet. Enligt förslaget bör tidpunkten vara vid lönerevision.

5. Be förbundets valberedning att ta bort ett kriterium för att bli nominerad de kommande Förbundsmötena. Det här Förbundsmötet är ett kriterium att den nominerade förväntas ha en fortsatt anställning i Försvarsmakten under förbundsperioden på tre år. Detta skapar

6. Att förbundsstyrelsen vid nästa Förbundsmöte ska återrapportera vad som hänt med motionerna som antagits.

Arbetsmiljöutbildning

7. I det fackliga programmet under förbundets målbild och arbetsmiljö lägga till tre ord så att det står

9. Öppna förbundets arbetsmiljökurser för civila skyddsombud som tillhör andra fackförbund.

10. Ta fram en vidareutbildning för de skyddsombud som ska bli eller är huvudskyddsombud och att dessa utbildningar sker en gång om året.

Prestationsvärdering

11. Arbeta för att återinföra ett betygssystem där individers prestation kan jämföras.

lad lön ska återbetalning ske med det belopp man fått ut (dvs netto) och inte arbetsgivarens utgifter.

Personalbil

15. Verka för att medlemmarna skall ha möjlighet till personalbil via Försvarsmakten.

Skotillägg

16. Jobba för att höja skotillägget.

Jobba för att Försvarsmakten inte

ansvar utan att individen kan uppvisa dokumenterad arbetsmiljökunskap,

GSS/K

12. Jobba för tillsvidareanställningar för GSS/K, samt för att förenkla validering av kompetenta GSS som önskar bli specialistofficerare.

Centralt planerade

13. Arbeta för tjänstgöringsort i hemmet för centralt planerad personal.

Felaktiga löneutbetalningar

14. Jobba för att vid felaktig utbeta-

Villkor för tekniker och övrig flygande personal i flygvapnet

17. Arbeta för särskild satsning på tekniker i flygvapnet.

18. Verka för att återinföra flygtillägget för övrig flygande personal i flygvapnet eller för att detta tillägg blir en %-sats av lönen i likhet med flygförarnas nya tillägg.

Hopptillägg

19. Driva frågan att även personal i

fallskärmstjänst skall erhålla ett fast lönetillägg motsvarande både dyktillägget och även flygtillägget kombinerat.

Villkor för fackliga förtroendemän

20. Arbeta för central ersättning för fackligt förtroendevalda och skyddsombud.

Tjänsteresa

21. Arbeta för att ”tjänsteresa med övernattning” framgår i lista. Vid uppkomna tjänsteresor bör arbetstagaren ersättas ekonomiskt.

Lön

22. Jobba för att partsgemensamma lönekartläggningar genomförs.

Villkor för elever

23. Arbeta för att återinföra möjligheten att använda elevdygn för medlemmar som är undantagna arbetstidsreglering enligt 2.3.4.2 i Försvarsmaktens arbetstidsavtal och arbetstidsberoende ersättningar.

24. Jobba för att en konstruktion som hanterar FM-dygn för elever (ej tjänstlediga) på skola.

25. Verkar för att elever vid FHS och MHS får en presentation av arbetstidsuttag redan vid start av utbildningen samt ersättning för undantaget från arbetstidsplanering.

Villkor vid tjänstgöring utomlands

26. Jobba för att ändra villkor vid insats eller internationell insats som inte är IMI exempelvis vid stöd till Ukraina. Ta fram ett avtal för hur operationer/insatser/utbildningar skall ske, alternativ i Avtalsrådet tar fram styrningar/tolkningar som stöd för organisationen för detsamma.

27. Utreda och sedan förhandla med Arbetsgivarverket och Försvarsmakten om ett nytt utlandsavtal som omfattar alla typer av utlandstjänstgöring. Detta ska även omfatta en marknadsmässig ersättning för medföljande anhörig.

28. Att göra en översyn och modernisering av URA där särskilt ersättningsnivåerna för den

medföljande förbättras.

29. Jobba för att ersättningar och villkor revideras i utlandsavtalet så att det blir mer tidsenligt och ligger i paritet med de förändringar som skett i arbetstidsavtalet. Att verka för att förhandla fram ett övergripande avtal som omhändertar all form av utlandstjänstgöring. Att höja Barntillägget så det ligger i en jämförbar nivå med Försäkringskassans bidrag (Socialbalken).

Villkor vid jour, beredskap eller stödinsats

30. Jobba för att arbetstagare ska få ersättning när det finns krav på inställelsetid över 90 minuter.

31. Arbeta för att ersättningen för insatsberedskap höjs.

32. Jobba för att ersättningen och villkoren för stödinsats revideras för att den ska ligga i paritet med till exempel insats och FM-dygn både ekonomiskt samt ledig tid efter genomförandet.

Försvarsmaktsdygn

33. Verka för att höja ersättningen vid FM-dygn under helg och högtid så att det bättre speglar av sig den uppoffring det innebär för medlem men att vara frånvarande från sin familj likt det de gör vid beredskap, jour samt OB.

34. Arbeta för höjd ersättningen vid FM-dygn under helger.

35. Arbeta för att OB ersättning under FM-övningsdygn.

36. Jobba för att införa i arbetstidsavtalet att ersätt ning som utgår för lördag-, sön dag- eller helgdag också ska utgå om medarbetaren är nollad eller är ledig.

37. Driva frågan att förhandla fram ett nödfalls FM-dygn som faller under samma premisser som övrigt stöd till civilsamhället.

38. Att verka för ändring i arbetstidsavtalet så ett gränsvärde för antalet uppkomna FM-dygn, i ett visst tidsintervall, finns. Gränsvärdet bör inte gälla när arbetstagaren har jour, beredskap eller insatsberedskap. Eller annat alternativ för att motverka ohälsosam mängd uppkomna FM-dygn inom insatsverksamheten.

39. Jobba för att arbetstagaren ges möjlighet att välja ökad ledigheten mot att minska ersättningen för kompensation för FM-dygn.

40. Arbeta för att medlemmarna inte skall åläggas en högre årsarbetstid än

vad som är normalt för övriga arbetsmarknaden.

41. Verka för att minska FM-dygnslönetillägg till förmån för grundlön.

42. Jobba för förenkling avseende arbetstids- och rörlighetsavtalet.

Indexreglera tilläggen

43. Verka för att indexreglera fasta lönetillägg, tillägg och kompensationer.

Pension

44. Arbeta för att pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare

sänks så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare

Ersättning till förbundets förtroendevalda

45. Att förbundet behandlar alla, av förbundsmötet valda förtroendepersoner, lika avseende pensionsavsättningar, oaktat om förbundsmötet tillstyrker eller avslår pensionsavsättningar. Att arvoden i förbundets tjänst ger tjänstepensionsrätt ifrån Officersförbundet för de, utav förbundsmötet valda, förtroendepersonerna. Att förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående första Att-sats. Att: förändra i proposition nr 10, ersättningskommitténs förslag till ersättningar, arvoden och direktiv, i enlighet ovanstående andra Att-sats.

46. Se över ersättningen för förbundets ordförande, så att arvodet ligger minst i paritet med vad andra förbund, i liknande storleksklass, arvoderar sin ordförande.

Medlemsavgiften

47. Förändra medlemsavgiften så att den överensstämmer bättre med medlemmens inkomst.

Så här fungerar motionerna

De beslutsförslag som kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. De beslutsförslag som kommer från enskilda medlemmar och officersföreningar kallas för motioner. Motionerna är föreningarna och medlemmarnas kompletteringar eller justeringar av propositionerna. Du kan redan nu läsa propositionerna på of-forbundsmote.se

Förbundsstyrelsen läser motionerna och lämnar sina rekommendationer till vilka beslut Förbundsmötet bör fatta. Senast 14 oktober kommer motionerna med styrelsens rekommendationer finnas på of-forbundsmote.se

Din officersförening kommer sen bereda motionerna och bestämma hur de kommer rösta vid förbundsmötet. Kontakta din officersförening och tala om vad du tycker motionerna.

Det här är Förbundsmötet Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ och sammanträder vart tredje år. På mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera sina medlemmar och sin officersförening. På mötet väljs förbundsstyrelse med ordförande som ska arbeta i mötets anda de kommande åren. Det beslutas också om budget, stadgar och fackligt program (de frågor förbundet ska driva).

Fråga förbundet

Här publicerar vi frågor som ni medlemmar har ställt till våra ombudsmän, där vi tror att svaren kan ha intresse för fler än frågeställaren. Har du en fråga? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Ny anställning GSS/K

Hej! Jag jobbar som soldat, men min anställning tar slut i oktober. Jag vill fortsätta jobba, men jag vet inte riktigt vad som kommer att hända med min anställning?

Den första oktober i år börjar lagen att gälla i stället för kollektivavtalet.

Det innebär att nästa gång Försvarsmakten ska anställa dig så måste Försvarsmakten anställa dig i minst sex år och högst åtta år. Lagen öppnar ENDAST upp för kortare anställningar än sex

Kansliet:

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009

johan.hansson@officersforbundet.se

år om du redan har varit anställd som GSS/K så länge så att en ny anställning om sex år skulle betyda att du har arbetat som GSS/K i över tolv år alternativt en kombination av GSS/K och GSS/T i över 16 år. Om du har varit anställd exempelvis i åtta år har du möjlighet att få anställning i fyra år till, så att den sammanlagda tiden blir tolv år. Ta gärna kontakt med din officersförening så hjälper de dig så att allt stämmer med den nya anställningen.

Elina Meyer, ombudsman

Ledighet

Hej! Jag har försökt att hitta i Villkorsguiden vad som gäller vid dödsfall av en nära anhörig. Hur många dagar och för vad kan jag ta ledigt? Är det ledighet med lön? Kan man ersätta redan uttagen semester med sådan ledighet? Min mamma gick bort i somras och jag står ensam med dödsboet med allt vad det innebär.

Hej! Jag beklagar din förlust. Svaret på frågan finns i FAS kap 9 Lön under ledighet i övrigt.

”2§ Om arbetsgivaren har beviljat en arbetstagare ledighet med stöd av tjänstledighetsförordningen… har arbetstagaren rätt till lön utan avdrag under ledigheten.” Sen följer en sammanställning med olika skäl a-f. Skäl: a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen.

Tid: Den tid som behövs (inklusive restid) dock högst tio arbetsdagar per kalenderår. Notera att ledighet delar av en dag räknas som hel dag. Angående din fråga om redan uttagen semester råder jag dig att kontakta din chef. Det torde gå att återta en semesterdag såsom vid sjukdom exempelvis.

Gruppförsäkring

Hej! Jag har gruppförsäkringar hos If via Officersförbundet. Kan jag få rabatt när jag försäkrar hemmet och bilen hos If?

Ja, som medlem i Officersförbundet får du 15 procent rabatt på hemförsäkringen och fem procent när du försäkrar bilen hos If. Läs mer på if.se/officersforbundet eller ring Ifs Kundservice för Officersförbundet på 0770-82 00 01.

Förskjuta officerspensionen

Hej! Jag fyller 61 år i november i år. Jag funderar på att jobba vidare och skjuta upp officerspensionen i några år. Kan man teckna en överenskommelse om att förskjuta officerspensionen nu?

Ja, det är möjligt att komma överens om att förskjuta din officerspension nu, men bara för officerspension som annars normalt skulle ha utbetalats till dig från första januari nästa år. Försvarsmakten arbetar med att färdigställa och skicka ut sina tillämpningsbestämmelser och mallar med mera som kommer behövas för att ingå överenskommelse om att förskjuta officerspension.

Förhandling och samverkan:

Susanne Hultgren, teamledare

Olle Löfmark, Conny Jansson, Peter Löfvendahl, Lars-Johan Nordlund

Rådgivning och utbildning: Martin Sachs, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, David Lidwall, Mikael Eriksson

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare

Carina Viklund, Maria Jensfelt

Kommunikation:

Pernilla Bastås, teamledare

Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz

Officersförbundets

förtroendevalda revisorer:

Hampe Klein, Per-Martin Sternevi

Adress:

Officersförbundet

Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

Fax: 08-440 83 40

E-post: kansliet@officersforbundet.se

»Den första oktober i år börjar lagen att gälla i stället för kollektivavtalet.«

Färist Mobile – en cybersäker smartphone

för samhällsviktiga verksamheter

Färist Mobile är en svenskutvecklad säker smartphone för samhällsviktiga verksamheter som tål tuffa tag samtidigt som den skyddar känslig information.

Telefonen har en obligatorisk VPN-tunnel som kopplas till ditt företagsnät med skydd för all IP-kommunikation. Färist Mobiles två domäner, en för säkra tjänster och en för privat bruk skapar en mycket säker tjänstetelefon i en strikt kontrollerad miljö.

Tillsammans med MIL-STD-810G standard som skyddar mot kraftiga slag och vibrationer så har den även en IP67-klassning som skyddar telefonen i fuktiga miljöer. Färist Mobil finns även i Specifik version; Sigrid Mobil/Kryapp 9441, godkänd som signalskydd för säkerhetsskyddsklassen Begränsat hemlig.

Tutus är ett innovativt svenskt cybersäkerhetsföretag och en nationellt ledande aktör inom området högkvalitativa nätverkskrypterings-

lösningar. Vi har under 30 år samarbetat med och hjälpt organisationer med känslig verksamhet, kritisk infrastruktur och samhällsviktiga funktioner och försett dem med säkra, godkända och kostnadseffektiva krypteringslösningar som kräver hög nivå av säker kommunikation. Vi är oberoende och samarbetar med näringsliv och myndigheter i Sverige och inom EU.

Vill du komma i kontakt med oss eller veta mer så finns vi på www.tutus.se

Levererar för framtiden

Vi står redo att stödja Försvarsmaktens tillväxt och bidra till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till pågående renovering av Stridsfordon 90, leveranser av Granatkastar-

baesystems.com

pansarbandvagn 90 samt Bandvagn 410 och snart även Funktionspansarbandvagn 90. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi rustar för att understödja Arméns fortsatta modernisering.