Officerstidningen nr 3, 2026

Ett lyft för statsflyget

Nya flygplan och fler uppgifter för STATSFLYGSKVADRONEN

Comex Fältdator®

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

DÄRFÖR SÄGER VI UPP UTLANDSAVTALET

Det är inte ett beslut vi tagit lätt på. Tvärtom. Utlandsavtalet har under lång tid varit en viktig del av tryggheten för våra medlemmar vid internationell tjänstgöring. Men ibland behöver ett avtal sägas upp för att kunna utvecklas. Det är precis där vi befinner oss nu. Officersförbundet har valt att säga upp Utlandsavtalet för omförhandling. Inte för att vi motsätter oss internationell tjänstgöring – utan för att den idag är en självklar och växande del av yrket. Just därför måste villkoren utvecklas i takt med verkligheten. Uppsägningen bygger huvudsakligen på tre frågor.

DEN FÖRSTA ÄR när avtalet ska användas. Parter som skrivit under ett avtal tillsammans ska också vara överens om dess tillämpning. Idag avviker Försvarsmakten från det. Ett tydligt exempel är SNF-verksamheten i Östersjön, där marina förband varit baserade i Karlskrona men ändå omfattats av Utlandsavtalet. Samtidigt har liknande verksamhet länge hanterats inom ordinarie kollektivavtal som Sjöarbetstidsavtalet. Vi har tvistat om frågan lokalt, eskalerat den till central nivå och vår hållning är tydlig: Nato-avskräckning och kollektivt försvar är inte samma sak som internationella militära insatser i den mening som parterna ursprungligen skrev avtalet för. Trots detta fortsätter Försvarsmakten att ge ut nya order där avtalet felaktigt används.

sa steg framåt tagits den senaste tiden står parterna fortfarande långt ifrån varandra i flera avgörande frågor. Försvarsmakten vill ha större flexibilitet, högre tillgänglighet och kortare framförhållning. Vi har förståelse för verksamhetens behov och för att Nato förändrat spelplanen. Men våra medlemmars arbetsmiljö, återhämtning och familjeliv kan inte bli priset för den utvecklingen.

DEN TREDJE FRÅGAN handlar om attraktivitet. Att tjänstgöra operativt nationellt eller internationellt måste vara något medlemmarna vill söka sig till och återvända från med stolthet. Om Försvarsmakten vill behålla erfaren personal och få fler att arbeta med Natoledda operationer behöver villkoren vara tillräckligt attraktiva.

»Vår hållning är tydlig: Nato-avskräckning och kollektivt försvar är inte samma sak som internationella militära insatser i den meningen som parterna ursprungligen skrev avtalet för.«

Avtalstolkning är viktigt. Det handlar om förtroendet mellan parterna och tydlighet för våra medlemmar, som måste kunna förstå vilka villkor som gäller – och varför. När vi inte längre är överens om hur avtalet ska användas behöver frågan lösas – inte fortsätta som om oenigheten inte finns.

DEN ANDRA FRÅGAN handlar om villkoren i sig.

Förhandlingar om nya villkor pågår och även om vis-

Våra medlemmar förväntar sig att Officersförbundet tydligt står upp för rimliga och hållbara villkor – och fattar tydliga beslut när det behövs. Det är därför vi nu säger upp avtalet för omförhandling.

VI KOMMER ATT fortsätta förhandla konstruktivt och driva på för ett modernt, tydligt och hållbart avtal för den verksamhet som Nato och omvärldsläget kräver. Men i ett avtal som skapar undantag från lagstiftade skyddsregler och i praktiken ökar våra medlemmars årsarbetstid måste ersättningarna stå i proportion till den ökade tillgänglighet och den fritid de förväntas avstå. Ersättningarna behöver också fungera som en arbetsmiljömässig balans, där kostnaden för att ta ut mer tid av personalen blir tillräckligt tydlig för att arbetsgivaren aktivt ska behöva värdera när och varför det verkligen är nödvändigt. ●

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 62–66.

Stockholm 8 juni 2026

Stefan Morin Förbundsordförande

Aktuellt

Marinchefen om marinens nya organisation: ”Vi vill samla kompetenser” ............................ 8

Första franska fregatten ska levereras 2030 10

Snabbare väg till krigsplacerade officerare när OP stöps om ...... 12

Hundratals soldater behöver rekryteras till FLF Finland 14

”Du visste redan när du slutade på Karlberg att om två år ska du inställa dig på Kvarn”

Krönika, s.56

Intervju

Daniel Smith har doktorerat om sammanhållning i strid ............. 18

Besöket

75:e statsflygskvadronen står inför flera stora förändringar 22

Analys

Kampen om Östersjön – Sveriges nya verklighet i Nato 30

I fokus

Stor skillnad i villkor för militär personal i Europa ..................... 34

Reportage

Aurora 26: Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik 38

Valet 2026

Vad vill partierna med försvaret? 44

Förbundsnytt

Medlemmarna vill se ännu större genomslag .................... 62

Professionens röst viktig när rollen ändras 64

Utsända från förbundet träffade utlandsstationerade i USA ...... 65

Fråga förbundet: Vad innebär internationell tjänstgöringsskyldighet? 66

Om oberoende journalistik

Vad är skillnaden mellan nyheter, debattartiklar och ledartexter? Den senaste tiden har synpunkter och frågor kring publiceringar i Officerstidningen nått mig. En del verkar vilja tillskriva Officersförbundet vissa åsikter och ställningstaganden som görs i debattartiklar, vilket är bekymrande. Spörsmål om vissa nyhetsartiklar har också kommit redaktionen tillhanda. Jag vill därför ta tillfället i akt att påminna om några saker:

1) Åsikter i debattartiklar som publiceras i Officerstidningen är inte uttryck för Officersförbundets policy eller uppfattning. Detsamma gäller för övrigt för allt annat material på redaktionell plats. Förbundets åsikter återfinns i förbundsledaren och på förbundsnytt.

2) En debattartikel skiljer sig i både form och innehåll från en nyhetstext, bland annat på grund av dess ofta personliga och subjektiva karaktär. Åsikterna som uttrycks i dessa texter är skribentens egna och denne har en stor frihet att argumentera för sin ståndpunkt och uttrycka sina åsikter och upplevelser.

”Skribenten har en stor frihet att argumentera för och uttrycka sina egna åsikter och upplevelser.”

3) I det journalistiska arbetet har Officerstidningen redaktion en fri och självständig ställning i relation till förbundet. Vi väljer fritt vilka ämnen som vi bevakar och skriver om, utifrån medlemmarnas situation och intressen. Jag som chefredaktör är ansvarig utgivare och fattar beslut om Officerstidningens redaktionella innehåll. Officersförbundets kommunikationschef fattar beslut om innehållet på förbundets sidor.

4) Oberoende journalistik är en av grundstenarna i ett demokratiskt samhälle och en demokratisk organisation som Officersförbundet ska värna sådana värden, vilket förbundet också gör. Särskilt viktigt blir detta eftersom förbundets medlemmar har en unik roll i just bevarandet av de svenska demokratiska fri- och rättigheterna.

5) Vi ger aldrig efter för försök till påtryckningar från Försvarsmaktens chefer eller andra som kan tänkas ha synpunkter på vårt redaktionella innehåll.

Josefine Owetz Chefredaktör

Redaktion och kontakt

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

Reporter och redaktör

Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se

Grafisk form

Torino Creative 08-400 201 77 mail@torino.se

Omslagsfoto

Margareta Bloom Sandebäck

Medarbetare i detta nummer

Margareta Bloom Sandebäck, Maria Widehed, Filip Erlind, Henrik Jansson, Anna-Maria Stawreberg

Nummer 3, 2026

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte uttryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 37.

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

Besöksadress

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20

officerstidningen@bs-media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 4, 18 augusti Nr 5, 6 oktober

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se

Svepet

Ett urval av försvarsrelaterade nyheter, från media i stort och Officerstidningen.se. Redaktör: Josefine Owetz.

Jägarsoldater cyklade 100 mil för freden

■ Exakt enligt plan rullade de nymuckade jägarsoldaterna från Norrlands dragonregemente, K 4, in på Gärdet och Veterandagen den 29 maj. I benen hade de då 100 mils cykling. I bagaget: En halv miljon kronor till Unicef och Ukrainas barn.

– Vi var 24 som startade och 24 som gick i mål, säger den nöjda gruppledaren Isac Ahlgren, som också varit projektledare och initiativtagare till årets upplaga av

Ride for Peace, till Officerstidningen.

Men även om det geografiska målet, det vill säga att cykla sträckan Arvidsjaur–Stockholm på fem dagar, är uppnått, är det fortfarande en bit kvar till det verkliga målet: Att samla in en miljon kronor till barn i krigets Ukraina.

– Insamlingen kommer att pågå fram till den sista juli, och jag tror att vi kommer att nå dit, säger Isac Ahlgren.

Rapport med medskick till försvarsberedningen

ƀ I tankesmedjan Frivärlds rapport ”Skuggberedningen 2026” presenterar Patrik Oksanen, resident senior fellow vid Frivärld, och Karl Agell, junior analytiker vid Frivärld, resultaten från en enkät med tio försvars- och säkerhetspolitiska experter och debattörer från Sverige, Finland,

Danmark och Estland om säkerhetsläget och försvarsberedningens arbete. Bland respondenterna finns Karlis Neretnieks, Anders Gardberg och Robin ”Corporal Frisk” Häggblom. Rapporten är en del av Frivärlds projekt ”Skuggberedningen” som följer beredningens arbete inför slutrapporten i november 2026.

Samarbete för nya underkläder för kvinnor ƀ Försvarsmakten har inlett ett samarbete med outdoorföretaget Astrid Wild för att ta fram underkläder för kvinnor samt genomföra gravidanpassningar till uniformssystemet, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

– Kvinnor ska självklart ha samma förutsättningar som män att kunna verka och utföra sitt uppdrag i Försvarsmakten. Vi har hitintills vidtagit en rad åtgärder för att skapa de förutsättningarna. Nu behöver vi hitta vägen framåt för en hållbar lösning, säger Kent Nysten, samordnare av projektet och resursförvaltare vid Försvarsmaktens stödenhet, i pressmeddelandet.

Samarbetet är tänkt att pågå under tre år. Målet är att kunna leverera en designlösning för upphandling. Metoden för att ta fram uniformsdelarna bygger på användardriven utveckling där en grupp soldater och yrkesofficerare testar och utvärderar plaggen i fält.

FMV en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare ƀ Försvarets materielverk, FMV, kommer på andra plats i Randstad Employer Brands årliga ranking av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Undersökningen bygger på svar från 3 895 personer och omfattar landets största arbetsgivare. Högst rankad blev möbeljätten Ikea.

Postnord har tillsammans med flygvapnet lanserat en kollektion frimärken med anledning av 100-årsjubileet. ”Vi uppmärksammar att flygvapnet firar 100 år med en utgåva som både ser till historien, nutiden och framtiden”, skriver Postnord. Jubileumsfrimärkena har designats av Henrik Karlsson. Bland motiven ingår flygvapnets emblem samt olika modeller av flygplan och en helikopter.

Sagt om ... ... några aktuella nyheter den senaste tiden.

”Vi ska ju också kunna nyttja vårt territorium för att verka härifrån. Då tänker jag på långräckviddig bekämpning. Det är någonting som är helt nytt för Sverige.”

Viceamiral Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen, i en intervju med Expressen om att mycket av Aurora 26 handlade om logistik och värdlandsstöd.

”Det här är en strategiskt viktig insats där utbildning är avgörande för Ukrainas långsiktiga försvarsförmåga”

Mest läst på Officerstidningen.se

1. Anställda på FM undsäkC: ”Vi är inte några få missnöjda”

2. ”När vi blir vår egen fiende – om splittringen inom FM undsäkC”

3. Replik från ÖB: ”Våra värderingar måste märkas i handling”

4. Händelserna på Livgardet och de sociala villkoren bakom övergrepp i Försvarsmakten”

5. Öppet brev till ÖB: ”Nolltolerans måste betyda något”

Läs debattartikeln från anställda på FM undsäkC här:

Röksugna Natosoldater

ƀ ”Stort röksug på Österlen – Natosoldater länsar hyllorna”. Det var rubriken på ett inslag i P4 Kristianstad den 23 april. Inför Aurora 26 hade nämligen en matbutik på Österlen märkt av ökad aktivitet, särskilt från franska soldater. ”Soldaterna anlände i två lastbilar och fyllde sen butikens gångar. Enligt personalen har stora mängder cigaretter köpts”, rapporterade Sveriges Radio.

Generalmajor Laura Swaan Wrede i ett pressmeddelande om att hon har utsetts till ställföreträdande chef för utbildningscentret i Tyskland i EU:s utbildningsinsats till stöd för Ukraina.

”Den absolut största utmaningen är att personalförsörja det här”

Linus Fast, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till Dagens nyheter om att marinens nya fregatter kommer att kräva betydligt större besättningar än dagens Visbykorvetter.

Jag tar emot den här utmärkelsen med ödmjukhet. Samtidigt går mina tankar till det ukrainska folkets lidande, kampen som pågår och de uppoffringar som görs varje dag.

Det säger ÖB Michael Claesson om att han har tilldelats Ukrainas högsta hedersutmärkelse, Cross of Special Merit, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Han är hittills den enda svensken att ta emot utmärkelsen. I motiveringen

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Marinchefen om nya organisationen: ”Vi vill samla kompetenser”

Marinen

Marinchef Johan Norlén har nyligen fattat beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

MARINEN STÅR INFÖR en omfattande omorganisation. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, Sveriges medlemskap i Nato och behovet av en organisation som bättre motsvarar både dagens krav och framtida uppgifter. Sedan förra sommaren har ett arbete pågått med att se över hur marinen är organiserad. – Vi har en organisation i dag som är anpassad för en helt annan säkerhetspolitisk situation. Stora delar av den är beslutad i början av 2000-talet. Sedan dess har omvärlden gått åt ett helt annat håll och vi har gått med i Nato. Dessutom tillväxer vi. Nu behöver vi förändra oss så att vi blir mer anpassningsbara för framtiden, säger marinchef konteramiral Johan Norlén. I slutet av maj fattade han beslut om den nya organisationen. Beslutet innebär att dagens åtta organisationsenheter blir fem: Marinst-

Den 24 maj fattade

Norlén

aben, tre marina baser och Marinstridscentrum (idag Sjöstridsskolan). Marinen ska också få taktiska ledningsresurser för sjö, amfibie och ubåt. Sjöstridsskolan kvarstår som organisationsenhet, men byter alltså namn till Marinstridscentrum och blir ett krigsförband.

1:a ubåtsflottiljen, 3:e sjöstridsflottiljen, 4:e sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregemente och Marinbasen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre regionala marina baser.

”En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband.”

– Idag kallar vi det garnisoner, men imorgon blir det marina baser. Det är bara arbetsnamn fortfarande, men jag kallar det bas syd, ost och väst. Under de marina baserna finns sedan krigsförbanden som genomför verksamheter i olika beredskapsnivåer, säger Johan Norlén och fortsätter:

– En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband. Vi försöker få till en sådan stor likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt.

De nya taktiska ledningsresurserna för sjö, amfibie och ubåt beskrivs som marinchefens resurser och ska kunna användas både nationellt och internationellt. Det kan bland annat

Målet är att marinens nya organisation ska vara införd den 1 januari 2029.

handla om att förstärka Marinstaben eller bidra till Natorelaterade uppgifter, däribland bidrag till Commander Task Force, CTF, Baltic. CTF Baltic leder och samordnar Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen. De taktiska ledningarna ska bemannas genom ombildning av dagens olika flottiljledningar och kompletteras med reservofficerare.

– Ledningsresurserna kan användas för internationella uppgifter, till exempel för att kunna öva, ta emot eller leda ett CTF Baltic. Vi kommer antagligen att ha en sådan ledningscentral på svenskt territorium senast 2032.

EN AV DE STÖRSTA förändringarna är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter.

– De administrativa uppgifterna och förvaltningsmässiga uppgifterna förskjuts och centraliseras i respektive region här på marinbaserna. Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera. Vi vill samla och merutnyttja kompetenser, säger Johan Norlén.

För krigsförbanden är tanken att föränd-

ringen ska ge större möjlighet att fokusera på att öva, träna och genomföra insatser.

– Förhoppningsvis uppnår vi en tydlighet i vilken nivå som gör vad. Marinstaben leder, de marina baserna samordnar och förbandsnivån genomför.

FÖR DE ANSTÄLLDA kommer förändringen att innebära olika saker. De flesta kommer att ha kvar sina arbetsuppgifter, men med ny organisatorisk tillhörighet och i vissa fall en ny chef. Marinchefen betonar att omorganisationen inte handlar om att säga upp personal och att inriktningen är att byte av arbetsort i möjligaste mån ska undvikas.

– Vi vill inte bli av med en enda individ. Marinen är under stadig tillväxt och ska växa.

Däremot räknar han med att omkring ett 50-tal personer kan frigöras för andra uppgifter, framför allt handlar det om yrkesofficerare. Det kan handla om bemanning kopplad till Nato eller att förstärka Marinstaben och Marinstridscentrum.

Den nya organisationen innebär att Marinstridscentrum ska få ett tydligare ansvar för marinens utveckling, innovation och erfarenhetshantering.

Arbetet med införandet fortsätter efter sommaren i lokala grupper ute på förbanden. Bemanningsarbetet påbörjas i mars 2027. En viktig del i arbetet framåt handlar om traditioner, tillhörighet och förbandskultur. Under införandet ska därför namn och traditioner hanteras särskilt.

– Utan tvekan är det mest känsliga att hantera de individer som byter arbetsuppgifter och förband. Den andra delen är hur vi bevarar de traditioner som finns och samtidigt skapar nya.

Beslutet om inriktningen för marinens nya organisation går nu vidare till Försvarsmaktens ledning. För att ändra i krigsförband och organisationer krävs politiska beslut. Målbilden är att den nya organisationen ska vara införd den 1 januari 2029.

Josefine Owetz

Läs mer

Officersförbundet kritiskt till processen bakom nya organisationen

Replik från marinchefen om kritiken: “Jag delar inte bilden som ges”

Tredjeplats för Sverige i cyberförsvarsövningen

Locked Shields

ƀ Sverige kammade hem en tredjeplats i årets upplaga av cyberförsvarsövningen Locked Shields – en av världens största internationella cybersäkerhetsövningar som årligen arrangeras av Nato Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence, CCDCOE, i Tallinn.

Övningen genomfördes under april med över 4 000 deltagare från 42 länder. Sverige deltog tillsammans med Frankrike i ett gemensamt lag med personal från Ledningsregementet och franska cyberförsvarskommandot.

Försvarsmaktens deltagande leddes av Fjärde cyberförsvarsförbandet och fokus låg på skydd av kritisk infrastruktur och samverkan mellan militära och civila aktörer, skriver Försvarsmakten i en artikel. MW

Att våra jägarförband uppfyller Natos behov för att ingå i den här typen av operationer är förstås ett mycket gott kvitto för dessa förband och för det utbildningssystem som producerat dem.

Foto: Erik

Westberg/Försvarsmakten

Det säger arméchef generalmajor Jonny Lindfors i en artikel på För svarsmaktens webbplats om att ÖB har beslutat att delar av arméns jägarförband ska kunna ingå i spe cialoperationer, både nationellt ledda och under Natobefäl. En översyn ska även göras för hur marinens amfibie förband kan inte greras.

Första franska fregatten ska levereras 2030

Marinen Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff den 19 maj. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären.

REGERINGEN HAR BESLUTAT att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff den 19 maj. – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

Michael Claesson under pressträffen ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand.

– Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med idag, säger Ulf Kristersson.

ENLIGT FÖRSVARSMINISTER PÅL Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

– Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden.

Möjligheten till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har också varit viktig i övervägandet,

enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

– Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss.

”Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.”

SOM NATOALLIERAD BEHÖVER Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

– Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

– Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

Josefine Owetz

FAKTA

Förmågor hos fregatterna FDI-fregatterna kommer att ha långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar samt medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat kryssningsrobotar och drönare. Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15, torpedsystem 47 och G1X-radar. Källa: Regeringen

ROBUSTA ETHERNET-LÖSNINGAR NU TILLGÄNGLIGA PÅ DEN NORDISKA MARKNADEN

Samarbetet mellan Obsima AB och norska OnTime Networks säkerställer att innovativa nätverkslösningar i världsklass för luftfarts- och försvarsindustrin nu äntligen finns tillgängliga i Norden.

Flera NATO-länder använder redan de norskproducerade nätverkslösningarna från OnTime Networks i system levererade av Rheinmetall, Lockheed Martin och Kongsberg Defence & Aerospace.

Med Obsima AB som distributör för OnTime Networks blir dessa produkter nu tillgängliga för försvarsindustrin i hela Norden.

Snabbare väg till krigsplacerade officerare när utbildning stöps om

Officersprogrammet Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

SEDAN ETT DRYGT år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare. – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

– Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

FÖR ATT SNABBT kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

”Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.”

– Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

Under senare år har intresset för att söka till Officersprogrammet ökat markant.

med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer

Kraven på förkunskaper hos dem som ska läsa Officersprogrammet kommer att höjas.

Foto: Oscar Olsson/TT

– Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.

EN ANNAN AMBITION med omgörningen är att öka överensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens.

– Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

– Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

– De som har bäst möjlighet att avgöra vilka

som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna, säger han.

EN ANNAN FÖRÄNDRING är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.

– Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

– Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

– Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben

som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden. Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

– Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver, säger Jonas Hård af Segerstad.

NÅGRA STÖRRE FÖRÄNDRINGAR av kursinnehållet planeras däremot inte, säger Anders Callert. – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering. Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare. – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

Ambitionen är att förändringarna ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

Linda Sundgren

Slopat behörighetskrav vid förarutbildning ƀ Regeringen inför ändrade regler för militär förarutbildning som innebär att instruktörer endast ska behöva B-körkort och militärt förarbevis. Idag behövs civilt C- eller CE-körkort för att överse övningskörning med militära specialfordon.

– Det här är ett bra exempel på hur regelförenklingar kan göra uppbyggnaden av försvaret mer effektiv, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande hos regeringen.

Förslaget kommer efter en framställan från Försvarsmakten och gäller bland annat bandvagnar och andra militära fordon som saknar civil motsvarighet, men idag klassas som lastbilar i det militära fordonsregistret.

Förändringen träder i kraft den 1 juli 2026. MW

Nytt avtal för ryggsäckar ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tecknat ett ramavtal för bärsystem. Avtal har tecknats med sju olika nordiska leverantörer och omfattar olika typer av ryggsäckar som redan är driftsatta i Försvarsmakten, däribland stridsäck 12 och ryggsäck 12 respektive 18. I avtalet ingår också bärsäck, sjukvårdsryggsäck och väska till skyddsmask samt kringutrustning. Det finns också möjlighet till anpassning och utveckling av produkter, skriver FMV i en artikel på myndighetens webbplats. Bland leverantörerna av bärsystem finns bland annat Promoteq, Snigel och Sacci AB.

Myndigheten har lagt en första beställning på 20 000 stridssäck 12 med leverans i slutet av juli 2026. JO

Hundratals soldater behöver rekryteras till FLF Finland

Nato

Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare att påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank.

MED FLF FINLAND (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad. – Den här uppgiften är på riktigt och nu har

stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

191:a bataljon vid I 19 utgör grundstommen i styrkan. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

”Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet ...”

– I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet.

– Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, multinational staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

NÄR FLF FINLAND är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra 191:a bataljonen.

– Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra. Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

– Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

Nyligen meddelade I 19 att avtalet för personal på förbandet med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

Under nationaldagen den 6 juni hölls en etableringsceremoni för FLF Finland på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

Linda Sundgren

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

Ny pansarvärnsförmåga införs snart i armén ƀ Försvarsmakten närmar sig införandet av ett nytt pansarvärnsrobotsystem, RBS 58, som utvecklats av Försvarets materielverk, FMV, i samarbete med Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och franska aktörer.

Systemet kan bekämpa mål

både inom och bortom direkt siktlinje på upp till fyra kilometers avstånd. FMV uppger att det är att betrakta som störningssäkert samt anpassat för att fungera i krävande klimatförhållanden. – Det här är en förmåga som ger våra förband helt nya möjligheter att verka mot kvalificerade mål med indirekt pansarvärnseld, säger projektledare Mattias

Lång i ett uttalande hos FMV. Nu pågår produktion för leveranser till svenska förband samtidigt som utbildning och tester har genomförts för att snabbt kunna ta systemet i drift. Metodik och taktik har utvecklats i samarbete med Livgardet och i början av året gjorde Sverige en framgångsrik tillämpad stridsskjutning med systemet. MW

Kosovoveteraner hedrades på veterandagen

ƀ På veterandagen den 29 maj hedrades alla som genomfört internationella insatser i rikets tjänst. I år uppmärksammades särskilt utlandsveteraner som kom hem från insats för 25 år sedan, bland annat Kosovoinsatserna KS03 och KS04 samt många enskilda insatser runt om i världen.

Så många år har minröjningsfartyg av typ Koster varit i tjänst i den svenska marinen. Kosterfartygen är ryggraden i marinens minröjningsförmåga, men har också avancerad ubåtsjaktförmåga.

Läs listan på årets medaljörer här:

Marinens nya arbetsfartyg sjösatt

ƀ Det första av marinens två nya arbetsfartyg, HMS Sälen, är sjösatt. Det uppger Försvarets materielverk, FMV, på sin webbplats. Fartygen är 50 meter långa och elva meter breda och ska ge marinen förbättrad förmåga att stödja förband med torpedbärgning, logistik, undervattensarbeten och tillförd dykförmåga. HMS Sälen är planerad att överlämnas till Försvarsmakten under 2027 medan leverans av systerfartyget HMS Tumlaren förväntas ske 2028. Fartygen byggs av Astilleros Armon Vigo AS i Spanien. LS

Test av snabbgående motorbåtar

ƀ En mindre snabbgående arbetsbåt, MSMB 200, utvecklas av marinen tillsammans med Försvarets materielverk och industrin, uppger Försvarsmakten. MSMB 200 ska användas för transport av trupp och materiel och främst tilldelas hemvärnets båtplutoner, men även andra förband och enheter med kustnära uppgifter. Ett ramavtal är tecknat med Svensk Konstruktionstjänst AB (Svekon), som tillsammans med Nimbus tillverkar MSMB 200 i Finland. Serietillverkningen är påbörjad och båtarna börjar införas i Försvarsmakten under 2027. LS

At your secret service tutus.se

Krypterad. Beprövad. Säker.

T220 är Tutus senaste generation av Färist Mobile. En säker och robust smartphone, konstruerad för organisationer som verkar i krävande miljöer.

Med MIL-STD-certifiering och ett brett utbud av tillbehör skapar T220 förutsättningar att kommunicera säkert oavsett läge.

Läs mer på tutus.se

KRYPTERAD

Kvantsäker med krypterade samtal, meddelanden och appar.

BEPRÖVAD

I över 15 år har Färist Mobile varit betrodd för skyddsvärd kommunikation i kritiska miljöer

SÄKER

Rådighet över data, enheter och trafik.

”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följ a”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Text: Maria Widehed

Foto: Filip Erlind

Under tre månader körde du 450 mil med motorcykel för att genomföra etnografiska fältstudier vid frontlinjen i Ukraina under motoffensiven 2023. Vad innebar fordonsvalet?

– Dels att jag kunde ta mig fram även om vägarna korkades igen av massevakuering. Dels visade det sig att motorcykeln blev mer än ett transportmedel, den blev också ett sätt att komma nära människor och miljöer. Motorcykeln signalerade att jag inte var en del av någon organisation. Det öppnade dörrar. Soldater började prata, tipsade vidare, och plötsligt hade jag ett nätverk som gick att arbeta i.

Du kom till Försvarshögskolan 2020 och skulle egentligen forska om något helt annat. Hur förändrade den fullskaliga invasionen av Ukraina dina planer?

vi famlar och inte alls gör rätt saker. Jag hade förberett allt för att åka till Ukraina och studera erfarenheterna efter annekteringen av Krim – men då kom den fullskaliga invasionen och hela planen var bara att vaska.

”Väl på plats i Ukraina slog det mig att mycket av den etablerade forskningen om sammanhållning i strid inte matchade det jag såg. Därför blev det vad jag studerade.”

– Mitt nya fokus blev: vad kan vi lära oss av ett pågående, högintensivt krig i Europa? Väl på plats i Ukraina slog det mig att mycket av den etablerade forskningen om sammanhållning i strid inte matchade det jag såg. Därför blev det vad jag studerade. Det blev mindre en fråga om att testa teori – och mer en fråga om att förstå varför teorierna inte räckte till. I din avhandling ”Focalizing Warfighters: Combat Cohesion from Below” utmanar du tidigare forskning om sammanhållning i strid. Vad är det i den som du menar brister?

– När jag sökte mig till FHS var jag egentligen intresserad av militär kultur mer generellt, men jag blev allt mer intresserad av att titta på vad vi kan lära av de krig som pågått i Europa i modern tid. Vi har så mycket potential i Försvarsmakten, men ibland är det som att

– Avhandlingen utmanar vanliga uppfattningar om vad det är som gör att soldater kan slåss koordinerat när det saknas social sammanhållning och professionell ledning. Det finns i huvudsak två forskningslinjer sedan tidigare. Den ena handlar om social sammanhållning, ”social cohesion”: att soldater slåss för

varandra, för gruppen, för ledaren. Tidigare forskning här bygger till stor del på intervjuer med tyska, potentiellt traumatiserade krigsfångar vid fronten. Men den forskningen förklarar inte varför förband kan slåss till sista person.

– Den andra forskningslinjen handlar om professionell sammanhållning, ”professional cohesion”: att soldater slåss för yrkesstolthet. Den handlar om en professionell förmåga att lösa uppgiften, oavsett hur man personligen känner för sina kollegor. Här har man forskat på amerikanska, brittiska och israeliska kontraktssoldater under kriget mot terrorismen. Forskningen är dock gjord på officerare och chefer, som har vunnit de flesta striderna och varit tekniskt överlägsna.

– Båda linjerna har sina styrkor, men gemensamt är att de inte bygger på upplevelser från dem som gör jobbet: soldater i pågående strid. Istället har man intervjuat chefer och gjort enkäter – tittat på struktur och ledarskap. Det är där glappet uppstår, när soldaternas egna berättelser inte är utgångspunkten. Din forskning tar avstamp i de stridandes egna berättelser. Du använder begreppet ”combat cohesion from below”, vad innebär det?

– Det handlar om att studera utifrån den stridandes perspektiv, att titta på hur det upplevs från marknivå – från soldaten i leran, i skydd, i rörelse, under eld. Mina studier visar att ”combat cohesion”, alltså sammanhållning i strid, inte är ett stabilt tillstånd utan något tillfälligt som uppstår ur tre saker: självbild, ledarskap och gemensam stridsförståelse.

Kan du ge något konkret exempel från intervjuerna?

– Om vi först pratar om självbild. En del soldater svarade initialt att de ”slåss för Ukraina”, men när man fördjupar sig i vad de menar så är det inte tanken på landet som gör att

”Det handlar om att studera utifrån den stridandes perspektiv, att titta

de sticker upp huvudet och börjar skjuta. De slåss inte för dåliga vägar eller ett korrupt system, utan för det som är viktigt för dem – för det livet man förknippar med Ukraina. En av mina slutsatser är att soldater slåss för att fortsätta vara sig själva. Det handlar om att skydda partners, barn, föräldrar – eller framtida barn. En soldat beskrev hur han egentligen hade frisedel, men gick förbi ett rekryteringskontor och ställde sig frågan ”vem är jag egentligen?” och tog värvning där och då.

Mobiltelefonen spelar en stor roll, varför?

– Den var inte bara kommunikation, utan en livlina till den – slarvigt uttryckt – ”civila identiteten”. Det handlar om bilder, chattar och videor hemifrån. Idén om ”vem är jag” var genomgående även i stridsberättelser. En soldat berättade om när han trodde att han skulle dö, han tar fram sin mobil och visar en video där han står i fönstret till ett sönderskjutet hus och filmar en videohälsning till sin fru och sina barn. När han hade filmat klart kunde han ta sig ut och strida igen, det var viktigare att säga hejdå än att hålla sin sektor i eldområdet.

– Smarta telefoner har i Ukraina blivit ett verktyg för att kunna bevara vem man är. Här har vi att lära. Om det blir krig får vi tvingas räkna med att soldater

och officerare har med telefonerna, vi behöver guida i hur man gör kloka val och sätta ramverk istället för att förbjuda.

En slutsats är att ledarskapet är en nyckel till sammanhållning, vad visar din studie är ett fungerande ledarskap i strid?

– Soldater följer chefer som de för stunden anser vara värda att följa. De följer chefer som bryr sig och som behandlar dem som vuxna. De följer ledare som ger dem redskapen att våga fatta egna beslut.

Du skriver om gemensam stridsförståelse och om behovet av att soldaterna får träna på realistiska scenarier där de lär sig att agera självständigt i osäkra lägen. Berätta!

– Krig är ju kaos, det kommer man inte ifrån. Soldater behöver ha upplevt – eller åtminstone exponerats för – många olika typer av situationer innan de möter dem i verkligheten för att ha en gemensam stridsförståelse. Vi behöver träna mer på scenarier, det är viktigare att soldaten vet när hen ska skjuta och på vilket sätt än att hen träffar perfekt.

Beslutsfattandet är det svåra, handhavandet är den enkla biten. Vi måste lära våra soldater att fatta beslut på extremt osäkra underlag.

Så, hur borde Försvarsmakten öva? – Vi behöver öva mer realistiskt, mer oförutsägbart och alltid med skadeutfall. Det innebär att vi måste experimentera med att förlora och göra det storskaligt, det är en hjärtefråga för mig. Vi måste öva fritt och oskriptat – då kommer vi att se var vi har våra svagheter. Det viktigaste vi kan göra för vår förmåga idag är dubbelsidiga övningar, helst mot ukrainska drönarförband, som bara syftar till att hitta våra svagheter och hål. Vad hoppas du att din forskning ska leda till i praktiken?

”Vi behöver öva mer realistiskt, mer oförutsägbart och alltid med skadeutfall. Det innebär att vi måste experimentera med att förlora och göra det storskaligt, det är en hjärtefråga för mig.”

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

– Förhoppningsvis att vi slutar underskatta individens roll. Det är inte bara system, struktur och teknik. Det är människor som försöker hålla ihop sin egen identitet i en extrem situation – och samtidigt lösa en uppgift tillsammans. Vi måste uppvärdera soldaten som vuxen människa. Inte bryta ner det civila hos soldater för att bygga upp det militära – det är bortkastat eftersom det är deras självbild som djupt motiverar dem. Vi måste låsa upp den potential som finns hos var och en – alla har något att slåss för. Man måste bara komma på vad. Det kan ett coachande ledarskap och realistiska, dubbelsidiga och oskriptade övningar hjälpa till med.

Ser du behov av ytterligare forskning?

– Jag är nyfiken på hur soldaterna i extremt små enheter som är isolerade i månader fungerar. De sitter en till tre personer i en jordkula som försörjs med drönare nattetid och har ett otroligt fiendetryck mot sig. Hur får man en sådan liten grupp att fungera? Hur går man inte sönder mentalt, är det ens möjligt?

Nu ska din avhandling bli bok. Vad gör du resten av din tid?

– Jag är nu placerad på Operationsledningens avdelning för övningsverksamhet. Här jobbar jag med erfarenheter från Ukraina. En otroligt bra matchning. Och till hösten påbörjar jag Högre officersprogrammet, HOP. ■

Säkra lösningar för dataöverföring

Arbit ställer ut säkra interoperabilitetsoch cross domain-lösningar på DALO Industry Days 2026.

DALO Industry Days är en av de viktigaste mötesplatserna för försvarssektorn i Norden. Här samlas myndigheter, industri och leverantörer för att diskutera framtidens lösningar inom säkerhet, teknik och försvar. När Arbit deltar i årets upplaga ligger fokus på en fråga som blivit central: hur man skyddar känslig information i en alltmer komplex hotbild.

I takt med att digitaliseringen av försvars- och säkerhetssystem ökar, växer också behovet av att säkerställa att information kan hanteras och överföras på ett säkert sätt. Hoten mot kritisk infrastruktur och känsliga system har blivit både fler och mer avancerade, vilket ställer högre krav på robusta och tillförlitliga lösningar.

Arbit arbetar med lösningar för säker dataöverföring i miljöer där informationssäkerhet är avgörande. Genom att möjliggöra kontrollerad och skyddad informationsdelning kan organisationer minska risken för dataläckage, samtidigt som de behåller funktionalitet i sina system.

På DALO Days kan du uppleva Arbits nya Tactical Rugged Gateway för MDO, som stödjer interoperabilitet, datasynkronisering, informationsutbyte mellan olika säkerhetsdomäner samt Command & Control.

▬ Vi ser ett ökat behov av lösningar som både skyddar och möjliggör säker informationsdelning, säger Rasmus Borch, VD på Arbit.

På DALO Industry Days ställer

Arbit ut tillsammans med OPSWAT och secunet Samarbetet visar hur kompletterande cybersäkerhetslösningar kan stärka skyddet av kritiska system och minska risken för dataläckage i miljöer med höga säkerhetskrav.

▬ OPSWAT, specialiserat på teknologier för skydd mot skadlig kod, datasanering och säker filöverföring

▬ secunet, med fokus på IT-säkerhet för infrastrukturer, data och digitala identiteter.

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Text: Josefine Owetz

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

”Det är mycket som ska koordineras inför en resa. Vissa resor går snabbt och vissa tar längre att få ihop”, säger Ulrika, som planerar resorna.

På en tv-skärm i lokalerna hos 75:e statsflygskvadronen på Arlanda flygplats rullar en nyhetssändning.

Det är inte ovanligt. För de anställda på skvadronen är det en del av vardagen att följa det som händer i omvärlden. Ett extrainsatt möte i Bryssel, ett statsbesök som tidigareläggs eller en kris i ett land långt bort kan snabbt innebära att en flygresa behöver genomföras – eller att en redan inbokad flygresa bokas om.

– Jag lärde mig när jag började här att man tittar på Aktuellt på kvällarna. Ibland händer det saker i världen och då är man mentalt förberedd på vilken typ av telefonsamtal man kommer att få, antingen senare samma kväll eller på morgonen därefter, säger överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för 75:e statsflygskvadronen.

Huvuduppgiften för skvadronen är att genomföra flygtransporter åt statschefen och rikets högsta civila och militära ledning. De två transportflygplan som skvadronen har till sitt förfogande är en Gulfstream IV, från 1996, TP 102 C, och en Gulfstream G550 från 2008, TP 102 D. Vid Officerstidningens besök i slutet av april är ett av de två flygplanen i väg på en veckolång resa i USA. Det andra har kommit hem sent kvällen innan, dagen därpå väntar flygning igen. – Det är lite så som det ser ut över året. Vi har någon enstaka dag här och där när flygplanen inte flyger. När de är tillgängliga och inte något underhåll pågår är de i regel alltid bokade.

I skrivande stund pågår arbetet för fullt med att ersätta dagens flygplansflotta med modernare flygplan. I maj 2025 meddelade Försvarets materielverk att de tecknat avtal med Bombardier Aerospace om att köpa två begagnade Global 6500-flygplan, som får beteckningen TP 106 i flygvapnet. Bytet är välkommet. Det äldre av de två Gulfstream-planen har i perioder nämligen haft vissa utmaningar vad gäller tillgänglighet de senaste åren, bland annat som en följd av brist på reservdelar och behov av underhåll.

– Vi förväntar oss en mycket högre tillgänglighet både servicemässigt och felutfallsmässigt med de nya planen än vad vi har idag, säger Olof Stenbergh.

Det rådande världsläget har gjort planeringen inför flygningarna mer komplicerad. Destinationer i vissa regioner kräver numera omvägar, vilket medför längre resor.

STATSFLYGSKVADRONEN TILLHÖR SKARABORGS flygflottilj, F 7, i Såtenäs. Skvadronens verksamhet styrs av statsflygsförordningen, där det bland annat framgår att flygplanen ska vara baserade på Arlanda och vilken prioriteringsordning som gäller mellan statschefen, riksdagens talman, statsministern, övriga statsråd och överbefälhavaren.

– Väldigt enkelt kan man säga att det finns en lista uppifrån och ner och dessa personer får ju dra sitt kort mot varandra eftersom resursen är ändlig. Vi hade kunnat flyga med många fler flygplan om vi bara tittar på kundernas behov, säger Olof Stenbergh.

Han betonar att deras uppdrag inte bara handlar om att transportera passagerare mellan olika platser. En stor fördel när statsministern och andra kunder flyger med statsflyget är att transporten sker i en så kallad kontrollerad miljö. Personalen ombord är säkerhetsprövad och passagerarna kan arbeta ostört och hantera känslig information. Säkerhetspolisens personskydd kan fokusera på vad som händer före och efter flygningen, i stället för att hantera terminaler och okända resenärer.

– Åker man med ett kommersiellt bolag så vet man inte vem som flyger eller vilka som jobbar i besättningen. Det finns också en massa okända människor runt omkring i kabinen som kan överhöra samtal och diskussioner.

Innan någon av kunderna kliver ombord på statsflyget börjar arbetet hos skvadronens Mission Support Element, MSE, en uppdragsplaneringsfunktion som återfinns i samtliga av flygvapnets divisioner och skvadroner. Enheten är ett stöd i planeringen av flyguppdrag.

– Vi får in beställningar via telefon eller mejl från hovet, riksdagen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. Sedan följer vi statsflygförordningen med prioriteringsordningen om vem som kan nyttja planet, säger Ulrika, som är klarerare på MSE.

Därefter tar planeringsarbetet för flygningarna vid. Ulrika och hennes kollegor kontrollerar vilket flygplan som finns tillgängligt, hur flygtjänstgöringstiderna för piloterna ser ut och gör en bedömning om flyguppdraget är genomförbart.

– Kunderna har ofta ett pressat schema och vill gärna ha korta stopp på destinationerna vilket kan innebära en utmaning för oss med flygtjänstgöring och vilotider att ta hänsyn till. Vårt jobb är att se till att resan går att genomföra, säger Ulrika.

EN DEL AV förberedelserna handlar om att ordna diplomatiska tillstånd. Det krävs inte bara från landet som planet ska landa i, utan från alla de länder som passeras på vägen. I vissa fall behövs också särskilt godkännande från Flygstaben.

– Det rådande världsläget har gjort planeringen inför flygningarna mer komplicerad. Om vi ska ner mot till exempel Mellanöstern eller Asien får vi ofta flyga stora omvägar, vilket gör att vi får mycket längre rutter, säger Ulrika.

Själva färdplanen med exakt rutt görs i ett civilt pro-

Filip Däldehög har arbetat som pilot på skvadronen sedan 2016.

gram för flygplanering och navigation. Beställningar av bränsle, parkering och vip-service ska lösas på destinationerna. Vissa resmål återkommer ofta, som Bryssel, Luxembourg och Strasbourg. På dessa destinationer har MSE ofta redan upparbetade kontakter och nätverk. Andra resmål kräver mer arbete och särskilda lösningar, som vissa länder i Afrika och Mellanöstern. Samtidigt pågår kontinuerlig kontakt med kunden, skvadronen, Säkerhetspolisens personskydd och ambassader på resmålet.

– Det är väldigt mycket som ska koordineras inför en resa och vi har många olika kontaktytor. Vissa resor går snabbt och vissa tar längre att få ihop, säger Ulrika. Även när allt är klart kan planeringen ändras. En resa kan ställas in, ett flygplan kan få tekniska problem eller en högre prioriterad kund kan behöva flygplanet, vilket gör att en redan planerad flygning bokas av.

Men när allt är klart inför flygresan lämnas underlaget över till piloterna och färdplanen laddas in flygplanens digitala system. Trots digitala verktyg sker överlämningen fortfarande i form av fysiska papper i en mapp.

Jag lärde mig när jag började här att man tittar på Aktuellt på kvällarna.

Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen

– Piloterna kommer hit och hämtar underlaget när allt är klart. Ibland behöver vi diskutera vissa saker, exempelvis om man kanske är på gränsen med bränsle eller tjänstgöringstid på någon rutt. Vid vissa större resor så går vi också igenom planeringen tillsammans med piloterna, säger Ulrika.

KAPTEN FILIP DÄLDEHÖG, pilot på skvadronen, har kommit in i planeringsrummet. När flygresan väl är i gång ligger mycket ansvar på honom och de andra i besättningen. MSE är inte tillgängliga dygnet runt, vilket gör att besättningen ofta själva får lösa problem som uppstår. – Åker vi exempelvis till Kina så har vi inget ”operations” hemma som alltid är bemannat. Om det uppstår friktioner får man försöka lösa det på plats så gott man kan. Det tycker jag är kul, att man är en liten tight grupp som reder ut grejer, säger han.

Han har arbetat på statsflygskvadronen sedan 2016. Innan dess flög han Boeing C-17 Globemaster vid Heavy Airlift Wing i Ungern i fyra år. För honom är det inte själva flygningen som är det mest utmanande med att vara pilot på statsflyget, utan uppdragens karaktär och de platser som de kommer till. Här handlar det inte om lågflygning eller andra taktiska flygmoment, utan om säkerhet, komfort och att kunden ska komma fram så att de kan genomföra sina möten enligt plan.

– Vi försöker starta och landa mjukt så att kunden inte spiller sitt kaffe. Här är det kanske inte alltid flygningen i sig som är det roligaste. Det jag tycker är kul är att vi kommer till roliga och spännande ställen och väldigt många nya platser. Vi landar ofta på storflygplatser i anslutning till huvudstäder runtom i hela världen, eftersom jobbet har den natur som det har.

En annan sak som han uppskattar är variationen i arbetet. Schemat och arbetstiden för kommande vecka spikas på fredagarna. Då får besättningarna veta ungefär hur de ska arbeta, men tider kan efter det fortfarande justeras och uppdrag tillkomma eller ändras.

– Det är en väldigt rolig arbetsplats och arbetet är varierande. Ena dagen sitter man i hangaren eller på kontoret, nästa dag är man i Kramfors eller Peking. Det låter som att man har väldigt kort framförhållning, och det är det ibland. Men om jag tittar i mitt schema nu vet jag ungefär vad jag gör de kommande tre, fyra veckorna. Sedan kan det självklart ske förändringar, säger Filip Däldehög. Besättningen består alltid av minst två piloter, vid långflygningar är de tre piloter som löser av varandra. I flygplanens besättning ingår även färdmekaniker och inhyrd kabinpersonal. Försvarsmakten har inte några egna anställda flygvärdinnor och flygvärdar, utan anlitar säkerhetsprövade konsulter på långtidskontrakt från SAS.

FÖR PILOTER HAR statsflyget historiskt varit en plats dit man ofta kommit efter en lång flygtjänst. Den bilden stämmer inte längre, utan ett generationsskifte har skett de senaste åren.

– Det har definitivt skett en föryngring bland piloter-

na här sedan jag började och nu blir det ännu mer, säger Filip.

Nästa år kommer nämligen skvadronen för första gången att ta emot så kallade Y-elever, det vill säga yngre piloter direkt från flygutbildningen. Tidigare har piloter som kommit till statsflyget haft erfarenhet från andra flygsystem innan.

– Det är nytt för oss. Vi har inte tagit emot elever direkt från skolan förut. Det gör vi eftersom vi nu har kapacitet att göra det, säger Olof Stenbergh.

Yngre piloter innebär nya krav på utbildning, rutiner och handledning. Det har även skett en del förändringar vad gäller synen på chefsförsörjning i flygvapnet från transport- och specialflygskrået, berättar han.

– Eftersom statsflyget historiskt sett har varit något man gör i slutet på karriären så har det här varit en enhet som chefer ofta gått i pension från. Där påbörjade vi ett nytt tänk för ett antal år sedan, bland annat motiverar vi

Ena dagen sitter man i hangaren eller på kontoret, nästa dag är man i Kramfors eller Peking.

Filip Däldehög, pilot

Nybyggnationen av hangar, verkstäder och personalutrymmen väntas vara slutförda 2030.

Anna Westacott är chef för Mission Support Element, MSE, en funktion som ska växa framöver.

medarbetare att läsa på Högre officersprogrammet tidigare, säger han och berättar att det har gett resultat.

– Idag har vi ett helt annat utgångsläge än vad vi hade förut. Och planen som ligger nu innebär att vi kommer släppa vidare folk från den högsta chefsnivån här hos oss till andra tjänster i flygvapnet. Det har vi inte gjort förut.

HAN SITTER I ett mötesrum med utsikt mot en av start- och landningsbanorna på Arlanda flygplats. Utanför lyfter regelbundet flygplan mot den grå himlen. En bit bort, innanför grindarna, finns hangaren där statsflygplanen står. Tidigare samma dag har personal från den militära flyginspektionen gjort en tillsyn inför det nya verksamhetsgodkännandet som flygvapnet har ansökt om.

– Nu har vi flygsystem TP 102 och snart får vi TP 106. Då måste vi ha ett utökat verksamhetsgodkännande för att få operera och underhålla det flygsystemet, säger förvaltare Magnus Authén, chef för flygunderhållskompaniet, och tillägger:

– Det här är egentligen slutklämmen på ett ganska långt arbete vi har hållit på med under något års tid. Nu är det examen kan man säga.

Planet som står inne i hangaren är det från 2008. Inför

FAKTA

75:e statsflygskvadronen

75:e statsflygskvadronen tillhör Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. På skvadronen finns en stab, en division med piloter, ett flygunderhållskompani med tekniker, ett MSE som planerar uppdragen och en flygsystemsektion som planerar underhåll och utveckling. Huvuduppgiften är att genomföra flygtransporter åt statschefen och rikets högsta civila och militära ledning. Skvadronen utgör även ett krigsförband med uppgift att i kris och krig kunna genomföra strategiska transporter. Utifrån den uppgiften ska skvadronen kunna gruppera på en flygbas.

Källa: Statsflygskvadronen

en flygning är teknikerna vanligtvis på plats två timmar före start och omkring en timme efter landning. I dagens flygsystem ingår en färdmekaniker i besättningen.

– Förutom det vanliga teknikerjobbet med att skruva på flygplanen här hemma är det lite annorlunda att vi får flyga med på resorna och skruva på dem också på andra ställen, säger fanjunkare Erik, tekniker.

Inför en flygning handlar hans arbete om att klargöra flygplanet, lasta bagage och se till att allt är klart när passagerarna går ombord.

– Under själva flygningen hjälper vi kabinpersonalen med vissa uppgifter. Vi lägger upp maten på brickor och diskar bland annat. Vid landning tar vi hand om bagaget igen och sedan ska man klargöra flygplanet om vi ska flyga vidare eller natta det om vi ska stå kvar.

FÄRDMEKANIKER SOM BEFATTNING i besättningen kommer dock delvis att försvinna när det nya TP 106-flygsystemet införs, vilket innebär en omställning för den tekniska personalen

– Det är ett modernare system som kommer att opereras mer likt som man gör civilt. Beslutet innebär en förändring av tjänsten för färdmekanikerna som tycker att det är roligt att jobba i besättning och trivs med det. Det är en del av jobbet man har sökt här. Men vi kommer att finnas tillgängliga och kunna ingå i besättningen på vissa typer av resor beroende på vart man ska någonstans och om det behövs teknisk resurs, säger Magnus Authén.

De nya flygplanen kommer göra att flygunderhållet blir enklare, berättar han. Idag arbetar teknikerna med två olika Gulfstreamgenerationer, med olika reservdelar och typkurser. Med TP 106 blir det ett flygsystem.

– Vi kommer ha samma reservdelar till båda flygplanen. Det kommer även att underlätta utbildningsmässigt. Idag får jag skicka ny personal på två typkurser. Nu kommer man bara behöva gå en typkurs.

Teknikern Erik ser fram emot de nya flygplanen, och har i likhet med övrig teknisk personal det

senaste året gått olika typer av utbildningar på det nya systemet.

– Det ska bli roligt med de nya planen. De är nyare, så en hel del kommer att bli lättare för oss.

FÖR FILIP OCH de andra piloterna innebär övergången till ett nytt flygplanssystem vissa nya procedurer och arbetssätt. Själva känslan av att flyga det nya flygplanet är inte väsensskild från dagens plan, säger han, men systemen bakom, som hydraulsystem, bränslepumpar och olika nödprocedurer, kräver viss ny kunskap.

– Den största skillnaden för mig är vad jag ser i cockpit. Det är en annan dator som jag arbetar i, andra menyer och det ser visuellt annorlunda ut. Det är mycket nytt att ta in.

Han beskriver det som roligt men också något utmanande att lära sig ett nytt flygsystem.

– Gulfstream-planen kan man utan och innan. Med de nya planen kommer jag nog att få tänka till lite och förbereda inför flygningarna mer än vad jag behöver göra idag.

De två Bombardier Global 6500-plan som snart landar på Arlanda flygplats är samma grundplattform som det kommande spanings- och ledningsflygplanet, S 106, Glo-

De nya flygplanen kommer göra att flygunderhållet blir enklare, säger Magnus Authén (till höger i bild).

balEye, bygger på. Det är en viktig orsak till skvadronens övergång till denna flygplanstyp, förklarar Olof Stenbergh.

– Anledningen till flygplansbytet är stordriftsfördelar. Det här är samma typ av flygplan. Det innebär att man kan använda samma tekniker, samma teknikerutbildning, samma piloter och samma pilotutbildning i hela flygsystemet, säger han och tillägger:

– Dessutom kommer piloter och tekniker vara influgna när vi väl får S 106. Det innebär att den kan komma i drift mycket fortare eftersom vi då har skolat om all personal redan.

UTÖVER ETT BYTE av porten till hangaren innebär inte flygplansbytet till TP 106 några behov av infrastrukturåtgärder just nu, men ett annat större projekt är på gång, berättar skvadronchefen. Sedan flytten av statsflyget från Bromma flygplats till Arlanda genomfördes 2016 huserar delar av skvadronen i tillfälliga lokaler i en byggnad precis utanför grindarna till flygplatsen. I planeringen framåt finns en nyetablering med en fastighet på flygsidan.

– Det kommer att byggas en ny hangar och uppställningsplatser. Det här har varit på gång ganska länge och vi har levt i tillfälliga lokaler med osäker framtid under lång tid. Dock är det svårt med infrastruktur i Försvarsmakten, men nu börjar planerna sätta sig och beslutet är äntligen på plats. Vi räknar med inflyttning 2030, säger Olof Stenbergh.

Nya lokaler är också nödvändigt för att få plats med det utökade antalet anställda som skvadronen planerar för. I nuvarande organisation finns 50 personer på pappret, men skvadronen är på väg att växa rejält. På sikt ska den tillföras S 106-systemet, vilket är en anledning till att personalstyrkan utökas.

Vi har rekryterat militära tekniker, men även civila tekniker med erfarenhet från rätt typ av flygsystem.

Magnus Authén, chef flygunderhållskompaniet

– I slutet av 2027 tänker jag mig att organisationen kommer att vara över 100 personer, säger Olof Stenbergh.

Rekryteringen har hittills gått bra, berättar han. Läget vad gäller teknisk personal och piloter ser bra ut, medan andra befattningar är svårare att bemanna upp.

– I grund och botten är det bland stabs- och MSE-personal som vakanserna finns, det är också den personalen

som är lite mer rörlig. Men sedan har vi ju hela vakanta funktioner som vi ser att vi kommer att behöva till nästa flygsystem, som telekrig, luftbevakare och flygstridsledare till exempel.

EN AV DE stora personalförändringarna sker inom Mission Support Element. Major Anna Westacott är sedan snart två år tillbaka chef för MSE på statsflygskvadronen. Idag består funktionen av sju personer, men de ska snart bli betydligt fler.

– Vi får fyra nya medarbetare bara nu efter sommaren, så det blir en ganska stor procentuell ökning. Vi ska anställa både underrättelsepersonal- och planeringsofficerare och i förlängningen civila analytiker, klarerare och telekrigare, säger hon.

Hon beskriver MSE som en funktion med mycket spetskompetens, men också en verksamhet där mycket bygger på lång erfarenhet hos enskilda medarbetare. När de nu blir fler behöver arbetssätt och rutiner dokumenteras tydligare.

– Mycket har legat som ett minne hos dem som har jobbat här länge. Jag jobbar med att skapa stående order nu för att tydliggöra hur vi ska arbeta och hur procedurerna ser ut, så att vi enkelt kan introducera de nya i den takt som behövs, säger Anna Westacott.

Även flygunderhållskompaniet växer. I dag är majoriteten av teknikerna på kompaniet militärt anställda. I den nya organisationen kommer fördelningen vara cirka 30 procent civila och 70 procent militära tekniker.

– Nu bygger vi upp organisationen mot flygsystem TP 106 och S 106. Vi ska bli mycket större och det har hittills gått över förväntan att rekrytera. Sedan är det ju teknikerbrist så det är inte en uppsjö av tekniker som söker. Men det finns sökande. Vi har rekryterat militära tekniker, men även civila tekniker med erfarenhet från rätt typ av flygsystem, säger Magnus Authén.

I början av juni landade de nya flygplanen på Arlanda och i sommar kommer de att tas i drift. Det äldre av dagens flygplan, TP 102 C, ska tillföras 74:e specialflygskvadronen på Malmen. Det andra ska avvecklas genom försäljning på den civila marknaden.

Den 1 januari 2027 är planen att statsflygskvadronen överförs till Upplands flygflottilj, F 16, och bildar 165:e specialflygskvadron. Den nya skvadronen kommer på sikt att utgå från F 16 där underhåll och service för planen ska genomföras medan Arlanda kommer att användas för statsflyget. Med S 106 blir kopplingen till flygvapnets huvuduppgifter tydligare, säger major Klaes Karlsson, stabschef på skvadronen. Även skvadronsstaben står inför en tillväxt där både civila och militära medarbetare ska rekryteras.

– Vi står i startgroparna till någonting som blir fantastiskt. Det känns jättebra att kunna ta ett större ansvar och en större del av flygvapnets huvuduppgifter. Det motiverar och driver personalen här, säger Klaes Karlsson.

Statsflygskvadronen är inne i en händelserik och intensiv period, konstaterar Olof Stenbergh. Han beskriver det som en ovanlig möjlighet.

– Det är väldigt få de senaste åren i flygvapnet som har fått obegränsat med plankor, spik och stora skruvdragare och någon som bara säger: ”kör”.

Han är pilot och flyger fortfarande, men inte så ofta som han skulle vilja. En flygning som han minns särskilt väl ägde rum i augusti 2023.

– Vi hämtade Volodymyr Zelenskyj och flög honom till Sverige. Jag var divisionschef och beordrade flygningen, men jag flög den också eftersom det var på sommaren när jag hade beredskap. Det var stort hemlighetsmakeri runt den resan. Då ställs vår flexibilitet och vår förmåga att vara en del i en större operation på sin spets. ■ FAKTA

Statsflygsförordningen

Prioriteringsordning för användning:

1. Statschefen

2. Riksdagens talman

3. Statsministern

4. Utrikesministern

5. Övriga statsråd

6. Överbefälhavaren

7. Generaldirektören i Försvarsmakten

8. Övriga myndighetschefer

Källa: Statsflygsförordning (1999:1354)

Flygvapenchefen lämnar över loggboken för det nya statsflygplanet till chefen F 7.

Efter önskemål från skvadronen skriver vi inte ut vissa anställdas efternamn.

Analys Östersjöregionen

Östersjön är Sveriges geopolitiska tyngdpunkt i ordets samtliga bemärkelser. Otroligt mycket har förändrats sedan Sveariket började bildas från små hövdingadömen på 900-talet och fram tills idag, men Östersjön och dess speciella egenskaper har varit centrala faktorer under hela Sveriges existens. Framtiden är som alltid oviss och

öppen men att den kommer kretsa kring detta hav, det står klart.

Vad som sker med och i länderna runt Östersjön samt hur teknologi och strategiskt tänkande påverkar både civil och militär sjöfart är de främsta påverkansfaktorerna för vårt land. I ett långt perspektiv ser vi två grundläggande mönster. Det första handlar om kampen mellan ett öppet och ett stängt hav. Ända sedan medeltiden har ett antal regionala

KAMPEN OM ÖSTERSJÖN – SVERIGES NYA VERKLIGHET I NATO

Östersjön ska inte längre ses som enbart en vallgrav mot öst med uppgift att hålla en fientlig granne på avstånd. Genom inträdet i Nato har Sveriges försvarsstrategiska roll i området utvidgats och vi ska nu tillsammans med våra allierade ta kontrollen över havet för att säkerställa försvaret och försörjningen i regionen.

Redaktör: Linda Sundgren

De ryska aktiviteterna i Östersjön har ökat markant efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. Här syns svenskt stridsflyg följa en rysk ubåt på väg in i Östersjön.

Foto: Försvarsmakten

makter, framför allt Danmark och Sverige, velat monopolisera kontrollen över Östersjön och därmed marknader i Östeuropa som kan nås via floderna som mynnar ut i havet.

Det andra handlar om de växlande konfliktdimensionerna. Länge ägde de flesta militära konfrontationer rum längs en nord-sydlig axel där Danmark och Sverige bekämpade varandra. Under Sveriges och Rysslands långa tvekamp övergick konfrontationslinjen i en öst-västlig dimension och även Bottenhavet blev en krigsskådeplats. Under världskrigen mellan Tyskland och Ryssland (i olika skepnader) återkom den nord-sydliga dimensionen, men sedan 1945 har konfrontationen ånyo rört sig i en öst-västlig riktning.

EFTER ATT KRIGEN mellan Sverige och Ryssland tog slut 1809 rådde fred och öppenhet i Östersjön (med undantag för Krimkriget 1853–1856) fram till första världskriget då havet stängdes och minerades. Mellankrigstiden, då både Tyskland och Sovjetunionen var svaga, var åter en tid av öppenhet och politisk pluralism. Andra världskrigets härjningar och det efterföljande kalla kriget stängde havet igen då först Nazityskland och sedan Sovjetunionen i stort sett kontrollerade Östersjön.

Efter murens och Sovjetunionens fall har Östersjön på nytt öppnats för fredligt utbyte mellan länder och konfliktnivån har sjunkit drastiskt. Men Rysslands återkomst som krigisk stormakt har kastat skuggor över dessa framsteg. Nu måste Sverige och våra allierade på nytt använda marina resurser, inte för att monopolisera Östersjön utan för att se till att handelsflödena förblir fria och för att trygga Baltstaternas existens. Hur ser då vår närmaste framtid ut? På 1500-talet sa Machiavelli att hälften av världen är bortom vår kontroll och bestäms av fienden, slump och friktioner. Men han sade också att vi styr över den andra hälften med vår styrka, beslutsamhet och förstånd. Militärstrategiskt och försvarspolitiskt gäller att Östersjön inte längre bara är en vallgrav som skyddar riket. Istället är det en ovärderlig transportled som måste hållas öppen och säker, både för oss och för våra allierade.

I korthet

Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges inträde i Nato ökar kraven på insatser för att hålla de strategiskt viktiga transportlederna öppna. Samtidigt förändras förutsättningarna för sjökrigföring i regionen av ny teknik. Inte minst nyttjandet av drönare medför både nya möjligheter och nya risker för såväl Ryssland som för Sverige och övriga Natoländer.

I Svarta havet har Ukraina genom sina sjödrönare och specialoperationer lyckats lamslå den ryska Svarta havsflottan, trots att Ryssland i inledningen av kriget tycktes fullständigt överlägset. Att drönartekniken måste spela en huvudroll även i tänkandet kring Östersjöns militära framtid råder det ingen tvekan om, skriver analysförfattaren.

Under det kalla kriget var Sverige inriktat på att bedriva sea denial . Det vill säga att kunna förneka Sovjetunionen användning av Östersjön som ett militärt operationsområde och i allra värsta fall förhindra att de använde havet för att angripa svenskt territorium. Detta var huvuduppgiften för båda beståndsdelarna av den svenska marinen, både flottan och kustartilleriet.

Men i och med inträdet i Nato har vår militärstrategiska roll förändrats.

Nu handlar det snarare om att kunna upprätta sea control så att Baltikum och Finland, men även svenska ostkusten, kan förses från havet.

”Militärstrategiskt och försvarspolitiskt gäller att Östersjön inte längre bara är en vallgrav som skyddar riket. Istället är det en ovärderlig transportled som måste hållas öppen och säker, både för oss och för våra allierade.”

Detta gör vi framför allt genom att avskräcka Ryssland från angrepp och hot, men givetvis även genom förmågan att bedriva och skydda logistik.

ÄVEN OM SITUATIONEN idag kan påminna om läget under stormaktstiden då Sverige var beroende av att fara på Östersjön har den tekniska situationen förändrats. Här tar jag bara upp två element, men dessa är ofrånkomliga. För det första

står Sverige inför en enorm fartygsaffär. Vi kommer att inhandla fyra nya fregatter för mångmiljardbelopp. Som alla förändringar har den sina anhängare och sina kritiker. Fregatterna utgör kraftfulla plattformar med ett otal resurser för att övervaka och kontrollera sjöområden, men är samtidigt stora och dyrbara måltavlor, inte minst för drönare.

Debatten lär fortsätta om detta är en klok investering eller ej, men som alla system avgörs dess nytta inte bara av tekniska egenskaper utan också av vilken strategisk och försvarspolitisk kontext de ska verka i. Med fregatterna kommer inte bara nya behov av att träna på fartygen utan även behov för strateger och politiker att tänka i nya banor.

För det andra torde det vara uppenbart att drönare förvandlat stridens och krigets villkor de senaste decennierna. Detta gäller i snart sagt samtliga domäner: mark, sjö och luft. I början av det rysk-ukrainska kriget var Ukraina i stort sett resurs- och chanslöst i Svarta havet. De hade ytterst begränsade mari-

FAKTA

na resurser som kunde matcha den på pappret så mäktiga ryska svartahavsflottan. Landet försattes i en förlamande blockad och hotet om en landstigning i hamnstaden Odessa föreföll överhängande. Men inom ett par månader lyckades man vända situationen till dess diametrala motsats. Med hjälp av havsdrönare och specialoperationer har man bekämpat Svartahavsflottan och tvingat den att söka skydd i hamnar långt bort från områden där den kan göra nytta. I Israels och USA:s krig mot Iran 2025 och 2026 har drönare gjort ytterligare framsteg, dels för angrepp mot markmål, dels mot sjömål. I den

Drönare i sjökrigföring

Obemannade farkoster har på kort tid förändrat krigföringen till sjöss. De kan upptäcka fientliga fartyg, ubåtar och rörelser långt innan dessa når eget territorium – och dessutom göra det billigare och mer uthålligt än bemannade fartyg och flygfarkoster. Drönare kan också användas för precisionsangrepp eller för att störa ut och överbelasta fiendens försvarssystem.

Källa: Försvarsmakten

Analys Östersjöregionen

Redaktör: Linda Sundgren

senare rollen har drönare också klivit fram som ett vapensystem som kan uppnå en strategisk verkan som inte står i proportion till dess kinetiska effekter. Givetvis måste drönare spela en huvudroll i tänkandet om Östersjöns militära framtid. För det första måste fartyg och baser utrustas med skydd mot både luft- och sjöburna drönare och personal måste utbildas. Eftersom Östersjön är ett så litet hav är det möjligt att nå alla fartyg med drönare som opereras från markdomänen vilket ställer krav på övervaknings- och spaningssystem med lång räckvidd.

I detta hänseende måste vi ta höjd för att en drönare inte kommer ensam utan att alla trender verkar gå mot att en angripare använder sig av stora svärmar. Det är det taktiska hotet vi måste vara dimensionerade för.

För det andra måste vi reflektera över vilka möjligheter drönartekniken ger oss – i luften, på ytan och under ytan. Ett område där de tydligt förstärker våra förmågor är övervakning, både på och under ytan. Bevakning och skydd av undervattenskablar är en uppgift där drönare, kanske med hög grad av AI-driven autonomi, kan göra oerhörd nytta. Förstärkningen av övervakningsförmåga är en tillgång i krig, skymningsläge och fredstid. För uppgifter som bordnings-

Läs mer på nätet!

Läs fler analyser på officerstidningen.se

aktioner kan en drönarsvärm ge värdefullt skydd.

FÖR SAMTLIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

gäller även att drönare är system som inte kostar mycket att producera eller använda, vilket ger oerhörda fördelar när det gäller skalbarhet och redundans. Men drönarna påverkar också den strategiska dimensionen. Ett sätt att tänka på drönarnas inflytande på Sverige är att ta hjälp av de klassiska marinstrategiska begreppen sea control och sea denial. Drönare förefaller vara ett vapensystem som stärker defensiven och försvårar offensiven, både till lands och till sjöss. Om Sverige skulle bedriva sea denial och försvara oss mot ett angrepp i Östersjön vore drönarteknologin en välsignelse. I ett fiktivt scenario där svenska amfibiesoldater har tillgång till svärmar av drönare för att bekämpa en angripare vore det inte roligt att vara en fientlig fartygschef. Även om amfibie förbanden ges uppgifter att bedriva operationer syftande till sea denial, kanske baserade på andra sidan Östersjön, då gäller alltjämt att drönare

”Ömsesidig blockad är inte ovanligt i den marina historien och vi ser det idag i Persiska viken. Kanske är detta ett tänkbart scenario även för Östersjön men i ett sådant – visserligen inte önskvärt – läge är det vi som sitter med de bästa korten på hand.”

De fyra fregatterna som Sverige ska beställa av Frankrike, riskerar att bli lätta måltavlor för ryska drönare, menar Peter Haldén.

Foto: REA /Pierre Ollier

skulle kunna ge avsevärda fördelar. Omvänt skulle man kunna hävda att drönartekniken stärker Rysslands marinstrategiska position eftersom den gör det lättare att försvåra överskeppningar och användandet av Östersjön för att försvara Baltikum och Finland. En starkt drönarutrustad rysk marin skulle kunna försätta dessa länder i ett blockadliknande tillstånd, ungefär som Iran gör i Persiska viken idag. Men, begreppet sea denial gör det också möjligt att vända på perspektivet och se Östersjön som en stor strategisk svaghet för Ryssland. Ända sedan början av 1700-talet då landets första flotta byggdes, Baltikum erövrades och Sankt Petersburg byggdes har Östersjön varit landets livlina. Så är det även idag. Ishavshamnarna Arkhangelsk och Murmansk är avlägsna och i dåligt skick, Vladivostok ligger långt bort från industrioch befolkningscentra och Svartahavshamnarna befinner sig i en krigszon och är sårbara för ukrainska angrepp. Rysslands ekonomi är helt enkelt beroende av Östersjön för transporter. Ett viktigt strategiskt mål blir då att få Kreml att inse att de inte ska göra något som äventyrar denna pulsåder. Om Ryssland börjar rubba sjöfarten i Östersjön, undervattenskablarna eller luftfarten över dess yta, då kan vi göra samma sak.

ÖMSESIDIG BLOCKAD ÄR inte ovanligt i den marina historien och vi ser det idag i Persiska viken. Kanske är detta ett tänkbart scenario även för Östersjön men i ett sådant – visserligen inte önskvärt – läge är det vi som sitter med de bästa korten på hand.

Agerar då stater alltid i enlighet med sina rationella intressen? Givetvis inte. Men en stark och smart svensk marin närvaro är ett viktigt sätt att övertyga Ryssland att de inte kan vinna en tävlan som handlar om att stänga Östersjön. ■

PETER HALDÉN

Lärare på Strategiavdelningen på Försvarshögskolan och huvudredaktör till antologin ”Östersjön. En geopolitisk historia”, Stolpe förlag, 2026.

Överbefälhavare Michael

Claesson var en av talarna under Euromils möte i Stockholm i april.

Stor skillnad i villkor för militär personal i Europa

Det finns ett tydligt samband mellan fackföreningarnas status och villkoren för landets militära personal. Det säger Emmanuel Jacobs, ordförande i den fackliga paraplyorganisationen Euromil, i samband med ett möte i Stockholm. Men möjligheten för militär personal att engagera sig fackligt skiljer sig åt mellan Europas länder.

Text: Linda Sundgren Foto: Filip Erlind

DEN 17 APRIL höll Euromil sitt 133:e möte ombord på Teaterskeppet som ligger förtöjd vid Skeppsbron i centrala Stockholm. Ett 70-tal delegater från 22 fackliga organisationer och 15 länder hade samlats för att diskutera frågor rörande villkor och rättigheter bland militär personal runt om i Europa. Under en intervju med Officerstidningen konstaterar organisationens ordförande, Emmanuel Jacobs från Belgien, att synen på militärers rättigheter skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsländerna. Han delar in Europa i tre regioner –södra, mellersta och norra Europa – och säger att ju längre söderut man kommer desto sämre blir villkoren. – I södra Europa existerar fackliga organisationer, men de är inte erkända av arbetsgivarna och blir inte lyssnade till. Dit hör exempelvis Portugal, Spanien och Italien. De har inget inflytande.

”I södra Europa existerar fackliga organisationer, men de är inte erkända av arbetsgivarna och blir inte lyssnade till.”

När Euromil senast höll möte i Sverige 2011, stod en italiensk officer inför rätta för att ha organiserat en demonstration om bättre villkor för Italiens militärer. Han dömdes senare till fängelse för sitt agerande. Emmanuel Jacobs berättar att situationen har förbättrats sedan dess och att fler länder idag tillåter militärer att organisera sig fackligt, även om det per automatik inte innebär ett ökat inflytande.

– I exempelvis Italien och Frankrike har lagen utformats så att man har tillåtelse att existera som facklig organisation, men man får inte förhandla om löner och andra villkor, säger han. I andra länder fungerar det bättre. – När Malta övergick till att låta militär personal organisera sig 2015 skedde det utan några större diskussioner och där fungerar det ganska bra idag. Grekland är också på väg i rätt riktning. De har haft stora problem i många

år, men nu har de en stabil förening som jobbar professionellt och blir lyssnade till, säger Emmanuel Jacobs.

I Centraleuropa, fortsätter han, finns mestadels välfungerande fackförbund med reellt inflytande. Hur förbunden är organiserade kan däremot skilja sig åt. I Tyskland vill staten av historiska skäl att militären inte ska växa sig för stark. – Vår tyska medlemsorganisation representerar nästan alla militärer i landet, från soldater till generaler, och de har närmare 200 000 medlemmar. Men de är organiserade på ett lite annorlunda sätt, säger han.

Enligt Emmanuel Jacobs återfinns de mest välfungerande förbunden i norra Europa.

– Här finns den traditionella fackliga världen där militära fackförbund har samma rättigheter som förbund i andra branscher, säger han.

”Mycket

om olika kulturer och ert system i Sverige skulle exempelvis aldrig fungera i Italien, säger han.

Fackförbundens varierande status i olika länder avspeglar sig också i den militära personalens villkor, enligt Emmanuel Jacobs. Ju starkare ställning facken har på arbetsmarknaden, desto bättre för personalen.

– I exempelvis Ungern, där militär personal har fråntagits sina fackliga rättigheter, har det nyligen genomförts reformer som lett till försämrad rätt till ledighet under militär insats. Dessutom har rätten till övertidsersättning strukits och lönesystemet har blivit mer osäkert, säger han och fortsätter:

handlar om olika kulturer och ert system i Sverige skulle exempelvis aldrig fungera i Italien.”

HAN KONSTATERAR ATT Euromils medlemsorganisationer har mycket att lära av varandra, men att varje organisation måste hitta sitt eget system.

– Det går inte att kopiera ett system i ett land till ett annat rakt av. Mycket handlar

– I Montenegro har avsaknaden av dialog och regelrätta förhandlingar mellan parterna lett till att lönerna inte håller takten med inflationen, lönetilläggen är låga och arbetsvillkoren dåliga. Våra tre medlemsorganisationer i Portugal saknar verklig förhandlingsrätt, och där ser vi stagnerade löner och ökad osäkerhet för personalen.

Motståndet mot att låta militär personal organisera sig fackligt handlar framför allt om två saker, enligt Emmanuel

FAKTA

Euromil

Euromil är en paraplyorganisation för militära fackliga förbund inom EU och bildades 1972. Idag består organisationen av 40 medlemsorganisationer i över 20 länder. Med sekretariat i Bryssel verkar Euromil för att utbyta information mellan medlemsorganisationerna och påverka i frågor som berör militär personal på politisk nivå inom EU. Officersförbundet är medlem i Euromil sedan 2010.

Jacobs. Det ena är rädslan att militären ska få för stor makt och därmed påverka styrningen av förbanden och den operativa förmågan på ett negativt sätt. Det andra handlar om att militärer inte alltid betraktas som arbetstagare i traditionell mening. I vissa länder ses de endast som individer som utför operationer på uppdrag av staten och därför inte har samma rättigheter som andra grupper på arbetsmarknaden. – Men inget av det här stämmer. Det finns ingenting som styrker att fri- och rättigheter för militär personal skulle äventyra militära operationer, säger Emmanuel Jacobs och fortsätter: – Militärer uppfyller också alla kriterier för att betraktas som arbetstagare; de har anställningskontrakt, de får betalt för sitt arbete och så vidare. Du kan alltså vara både soldat och arbetstagare på samma gång, men alla håller inte med om det. Det här är ett väldigt stort problem för oss och en diskussion som pågår i flera länder.

UNDER ETT ANFÖRANDE tidigare under dagen presenterade Emmanuel Jacobs de huvudfrågor som Euromil driver just nu. Det handlar om arbetstider och arbetsbelastning, psykisk och fysisk hälsa, icke-militära uppgifter, sociala rättigheter och veteranfrågor. Av dessa, säger han, har psykisk hälsa blivit en allt viktigare fråga. – Vi är ganska övertygade om att de problem med rekrytering som vi ser i många länder i alla fall delvis handlar om psykiskt välmående och brist på stöd kopplat till det. Myndigheter pratar ogärna om psykisk hälsa bland militärer eftersom de tycker att det ger en negativ bild av situationen, men det behöver förändras. Du är inte svag för att du mår dåligt. Andra frågor Emmanuel Jacobs särskilt

lyfter fram är arbetsbelastning och arbetstider.

– Det hänger delvis ihop med psykisk hälsa. Om du inte har tydliga arbetstider eller får tillräckligt med tid för återhämtning kommer du inte att må bra. Jag vet att det kan vara svårt, särskilt under militära operationer, men det handlar inte om att alla ska jobba åtta till fem. Däremot behöver du ha en arbetsbelastning som fungerar för både den enskilde militären och för dennes familj.

Mötet i Stockholm avslutades med en paneldebatt med fokus på rekrytering och kompetensförsörjning. Med på scenen fanns representanter från tre fackliga organisationer i Luxemburg, Spanien och Belgien som svarade på frågor om personalläget i sina respektive hemländer. Samtliga beskrev svårigheter med personalförsörjningen.

– Vi behöver öka antalet soldater från 25 000 till 40 000. Idag är ungefär 1 av 20 av alla 18-åriga män och kvinnor i Belgien intresserade av att jobba i Försvarsmakten, men för att få ihop matematiken skulle 1 av 10 behöva vara intresserade, sa Roger Housen från Belgien.

Jeff Aloyse Schuh från Luxemburg, berättade att man där försöker lösa kompetensförsörjningen genom att anställa personal från andra länder. Men det har inte gett någon större effekt på vakansläget, sa han.

– Vi har gjort det möjligt för EU-medborgare från andra länder som bott minst tre år i Luxemburg att gå in i armén. Problemet är att vårt huvudspråk är luxemburgska och att få utanför Luxemburg talar det.

OFFICERSFÖRBUNDET HAR VARIT medlem i Euromil sedan 2010 och stod som värd för mötet i Stockholm. Enligt Officersförbundets ordförande, Stefan Morin, finns det flera skäl till att förbundet är medlem i Euromil.

– Dels handlar det om kollektivistiska skäl och att vi vill stödja våra internationella kollegor. Dels vill vi bevaka att den svenska partsmodellen inte hämmas av EU-lagstiftning. Dessutom har Euromil upparbetade samarbeten på europeisk nivå och fungerar som en dörr in i EU-parlamentet för oss, säger han. ■ Stefan Morin

Soldaters psykiska hälsa – en central fråga för Ukrainas militära fackförbund

Att omhänderta det ständigt ökande antalet veteraner, bättre möjligheter till återhämtning för soldater vid fronten och militärers psykiska hälsa. Det är frågor som står högt på dagordningen hos militära fackliga organisationer i Ukraina idag.

Hylyna Kavun arbetade tidigare som journalist i Kiev, men sedan 2022 är hon anställd i den ukrainska försvarsmakten på en befattning som hon av säkerhetsskäl inte vill offentliggöra. Hon är också grundare och styrelseordförande i den fackliga paraplyorganisationen Platform of Military and Security Trade Unions of Ukraine (UUMS). Organisationen startade efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att samla de fackliga förbunden och ge landets militärer en starkare röst. – I slutet av 2022 började folk från olika förband höra av sig. De undrade hur de skulle kunna bevaka sina rättigheter i den militära miljön som bara blev värre och värre. Vår armé var väldigt liten när kriget bröt ut och majoriteten av soldaterna kommer från andra delar av samhället, säger Halyna Kavun.

Idag är UUMS en partnerorganisation till Euromil och arbetar med flera frågor som rör militärer och deras anhöriga. Exempelvis har omhändertagandet av veteraner blivit en stor fråga i Ukraina.

– Framför allt är det våra politiker som lyfter veteranfrågan. Alla vet att någon gång kommer vi att ha politiska val igen och vi har nu nästan en miljon veteraner. De är en viktig väljargrupp som alla politiker vill göra något för, och då behöver vi vara med och påverka så att de beslut som fattas också blir bra.

En av de viktigaste frågorna för UUMS är militärers psykiska hälsa, berättar Halyna Kavun.

”Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land.”

– Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol. En del av dem har kommit tillbaka genom fångutväxlingar och de är i stort behov av mentalt stöd. De hade blivit hjärntvättade av ryssarna som sagt åt dem att alla hade glömt dem och att Ukraina inte längre existerade. Såklart hade de utsatts för fysisk tortyr också, säger hon. Hon säger att flera av de frågor som hennes organisation arbetar med hänger samman med psykisk hälsa. Däribland problemet att skapa tid för återhämtning för soldater vid fronten och införandet av fungerande rotationssystem.

– Soldaterna kanske inte alltid kan åka hem, men de kan i alla fall få komma till en rekreationsplats bakom frontlinjen där man kan laga lite mat, ta en dusch och få vård innan man åker tillbaka igen, säger hon.

Ibland dröjer det mycket länge innan soldater ges tid till återhämtning.

– Vi ser hemska exempel där man stannar tills 200 – 300 soldater har dödats eller skadats innan man tillåts åka därifrån, säger hon.

Samtidigt är viljan att strida generellt hög bland soldaterna, enligt Halyna Kavun, – Många av dem som strider var inte ens soldater när kriget bröt ut. Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land. Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag. ■

LOGISTIKEN

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Text: Linda Sundgren

De färgade cirklarna markerar olika typer av transporter av fiktivt skadade och dödade under ett moment där sjukvård och krigsgravtjänst övades.

På en stor bildskärm mitt i transportplaneringsavdelningens lokaler i Stockholm, visas en Sverigekarta med färgade pluppar. De ljusblå ringarna representerar lastbilar medan de mörkblå visar specialtransporter. Ringarna är samlade i landets södra och mellersta delar med en koncentration i trakterna av Norrtälje.

– Idag har man en sjukvårdsövning med krigsgravtjänst ute på Väddö och det är transporter av fiktivt dödade och skadade som vi ser här. Det handlar om runt 500 döda och ett antal skadade som ska omhändertas, säger överstelöjtnant Andreas Nordén, chef för FM log:s transportenhet och pekar på ringarna som sakta rör sig över skärmen.

Det är första veckan i maj och övning Aurora 26 är i full gång. Det är tredje gången som försvarsmaktsövning Aurora genomförs, i år med runt 18 000 deltagare från 13 länder, däribland Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien. Men det är första gången som övningen hålls sedan Sverige blev medlem i Nato och i år är det de nya operativa planerna som ska övas. Fokus ligger på värdlandsstöd, som är en av Sveriges främsta uppgifter i alliansen. Övningsscenariot är ett ramverk som bygger på dagens hotbild i Europa med en aggressiv granne i öst.

– Egentligen behöver vi inte ha något scenario den här gången, med det mycket osäkra omvärldsläge som vi befinner oss i, säger Andreas Nordén.

Foto: Filip Erlind På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

VÄRDLANDSSTÖDET HANDLAR TILL stor del om transporter och att få soldater och materiel till rätt plats i rätt tid, samt att tillhandahålla proviant, bränsle och utrymmen för förvaring och sömn. Den stora mängden utländska förband innebär också ett antal transiteringar, det vill säga transporter som via allierade eller andra nationer kommer in till – eller ska passera genom – Sverige. Major Kristoffer Wallin är chef för transportplaneringsavdelningen, eller National Movement Coordination Center (NMCC) som den heter i Natokontext. Han säger

Soldater på Väddö i Roslagen bär säckar med fiktiva döda soldater under övning i krigsgravtjänst.

att kriget i Iran har medfört många sena förändringar under övningen vilket innebär en extra påfrestning på personalen.

– Det händer så mycket runtomkring vilket gör att det inte alltid blir som vi planerat. Hela förband har plötsligt dragits ur övningen för att lösa andra uppgifter, medan andra förband har tillkommit i ett sent skede, säger Kristoffer Wallin.

LEDNINGEN AV OPERATIVA transporter och transiteringar under Aurora 26 hanteras av Operationsledningen, medan FM log med transportenheten leder genomförandet tillsammans med militärregionerna som koordinatorer.

På den avslutande planeringskonferensen som hölls ett par månader innan Aurora startade, spikades de sista detaljerna inför övningen. Men på grund av omvärldsläget har det skett flera ändringar även efter det.

– När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat på the final planning conference, hade vi 70- till 80-procentiga förändringar, säger förvaltare Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen.

Framför allt är det amerikanska förband som behövt avvika från den fastslagna planen.

– Amerikanarna skulle ha kommit med eget fartyg, men det fartyget fick köra ner till Hormuzsundet istället.

Sedan skulle de åka härifrån med ett eget fartyg, men det fartyget försvann också. De har också ett förband som ska vidare till Baltstaterna efter Aurora som vi har hittat ett fartyg till, säger Rickard Benedetti.

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ska tillsammans med sina kollegor se till att transporterna kan genom-

Foto: Filip

Erlind

föras i varje given stund. Aurora 26 pågår över hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland. Det innebär omfattande behov av sjötransporter för att förflytta personal och materiel från fastlandet och ut till ön. Eftersom Försvarsmakten saknar fartyg för den typen av transporter krävs ett nära samarbete med civila fartygsägare. Men svenska rederier verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste förhålla sig till de lagar och regler som gäller för hantering av passagerare och fordon. För att få det att fungera i ett militärt sammanhang har Gustaf Älmeby daglig kontakt med såväl transportföretagen som förbanden.

– Vi följer upp vartenda fordon på individnivå. I helgen hade vi 1 000 längdmeter på ett fartyg och vi måste ha koll på vartenda registreringsnummer. Det är väldigt detaljstyrt allting, säger han.

Rickard Benedetti berättar att det under den gångna helgen uppstod problem när trupp och materiel skulle transporteras från hamnen i Oskarshamn över till Visby. Amerikanska, brittiska, danska och svenska förband

När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat hade vi 70- till 80-procentiga förändringar.

Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen

hade grupperat på kajen inför överfarten. Fordonen skulle transporteras med ett tyskt roro-fartyg (fartyg där lasten kan köras ombord) som går i reguljär trafik genom Östersjön medan soldaterna skulle överföras med en av Destination Gotlands färjor. Men på grund av renoveringar i hamnen i Oskarshamn fanns det bara ett tillgängligt roro-läge och eftersom passagerarfärjan hann avgå innan lastfartyget var på plats, blev fordonsförarna kvar på kajen.

– Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten. Då skulle det heller inte finnas någon i Visby som kunde köra av fordonen från roro-fartyget. I ett sent skede kontaktade vi marinen och frågade om de kunde köra över personalen. De löste det alldeles utmärkt, men det är ett exempel på hur små förändringar kan få stora konsekvenser, säger Rickard Benedetti.

Oron i omvärlden ökar också risken för påverkan utifrån under övningar som Aurora. Enligt Andreas Nordén har transportenheten hittills inte fått några rapporter om störningar, men han säger att riskmedvetenheten är hög.

– Alla våra aktiviteter drar till sig intresse och vi har en ny normalbild med olika typer av störningar. Sedan exakt vad som sker är hemligt och det går i säkerhetsspåret, säger han och fortsätter:

– Men inom vår del i transportplaneringen har vi en egen förmåga att omhänderta planeringen för det som är skyddsvärt och vi har en egen säkerhetsorganisation. Idag tar vi större hänsyn till skyddsvärden än vi gjorde tidigare. Vi gör också mer analyser och behöver förhålla oss mer till omvärldsläget.

DE STORA FÖRFLYTTNINGARNA hittills under Aurora 26 har gått över Öresundsbron. Förband som inte medför farligt gods tillåts passera själva under ledning av NMCC medan de som medför sprängmedel, ammunition eller annat farligt gods möts upp av följebefäl. Vissa förband anländer med egna fartyg eller flyg. De tas emot av svenskt befäl och civila lastbärare som Försvarsmakten har avtal med, för vidare transport. Hur lång framförhållning de utländska förbanden har i transportplaneringen skiljer sig dock åt, vilket ställer krav på en flexibilitet som transportledningen egentligen inte har, säger Rickard Benedetti.

– Vi kan ta amerikanarna som exempel. De kan ha ett tredagarsfönster för när de kommer och då står vi där och väntar med civila bussar och dragbilar. Men vi kan ju inte binda upp dem i tre dagar, eller det skulle vi kunna göra men det är inte ekonomiskt försvarbart.

Sådana situationer försöker man lösa genom god samverkan, säger Gustaf Älmeby.

– Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden. Vi har daglig kontakt med dem och försöker göra allt vi kan för att ligga steget före i planeringen, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt mycket bussar och mycket tunga transporter som vi hjälper till med och de behöver veta

AURORA 26

Aurora 26 är den största militärövningen under 2026 med cirka 18 000 deltagare från 13 länder. Övningen pågick i hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland, och genomfördes på land, till sjöss och i luften. Övningen syftade till att pröva Försvarsmaktens nationella operativa planer som Natoallierad, öva värdlandsstöd samt utveckla samverkan med andra länder. De två tidigare övningarna i Auroraserien hölls 2017 och 2023. Övningen är planerad att hållas vart tredje år, men Aurora 2020 blev framflyttad på grund av covid 19-pandemin.

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ser till att transporterna under Aurora fungerar i varje given stund. Här tillsammans med sin chef, förvaltare Rickard Benedetti.

vad som händer. Sedan har vi förstås våra egna försvarsmaktsresurser som också behöver information.

Veckan innan Aurora 26 startade var Rickard Benedetti och flera av hans medarbetare hos Operationsledningen på Högkvarteret för att säkerställa att transporterna till Gotland skulle fungera enligt planeringen.

– Vi spelade på transporterna ut till Gotland för att se vad vi behövde skruva på och i eftermiddag ska vi dit igen för att spela på hemtransporterna. Spelen är bra för att upptäcka om något behöver korrigeras, säger Rickard Benedetti.

Värdlandsstöd handlar inte bara om transporter utan också om omhändertagande av personal och materiel under den tid de befinner sig i Sverige. Uppgifterna tas omhand genom samordning mellan FM log, militärregionerna och försvarsgrenarna

– Det handlar om allt från skydd och bevakning till mat och potatis och toaletter. När förbanden är på plats tar den taktiska chefen över logistiken och just

idag är det bara taktiska transporter. Men transporter är alltid rörlig materia och det vi gör nu är att skriva ihop de sista delarna inför hemtransporterna. Förbanden behöver veta när och hur de ska åka och vilka vägar de ska ta, säger Rickard Benedetti.

FÖRSVARSMAKTEN HAR KOMMIT långt i integreringen i Nato, men vissa delar återstår. Bland annat kan Natos digitala system för logistikplanering Logfas (logistic functional area services), ännu inte användas fullt ut.

– Som relativt ny medlem har vi inte tillgång till alla krypton ännu. Men vi har folk på utbildning i Logfas i Portugal just nu och vi kommer att skicka ner ännu fler. Under tiden använder vi Excel och mejl, säger Rickard Benedetti.

I Logfas ska samtliga Natos 32 medlemsländer kunna koppla ihop sig och få en gemensam lägesbild över godsoch personflöden. Det handlar om att slippa översätta begrepp, att enkelt kunna följa transportflöden och att undvika överbelastning av logistiknätverket.

– Nu har vi ett Logfassystem som är klassat Nato secret och för några veckor sedan har vi fått det att fungera inom Sverige. Nästa steg är att koppla upp det mot övriga länder och det är planerat till tredje kvartalet i år, säger Rickard Benedetti.

Bemanningen under Aurora 26 är en utmaning för transportenheten. Mycket resurser knyts upp till övning-

Omhändertagande

DELTAGANDE LÄNDER I AURORA 26

• Sverige

• USA

• Storbritannien

• Finland

• Norge

• Estland

• Lettland

• Ukraina

• Danmark

• Tyskland

• Nederländerna

• Kanada

• Frankrike

Det handlar om allt från skydd och bevakning till mat och potatis och toaletter.

Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen

en samtidigt som den ordinarie verksamheten måste lösas.

– I grundberedskapen har vi en jourtelefon som vandrar runt, men nu under Aurora har vi gått över på försvarsmaktsdygn. Från att det första förbandet kom in i Sverige till att det sista lämnar har vi valt att ha minst en officer och en handläggare på försvarsmaktsdygn, säger Rickard Benedetti.

TOTALT FINNS DET 13 medarbetare på landplaneringssektionen, varav 4 yrkesofficerare. Sedan en tid tillbaka har man ytterligare två yrkesofficerare som förstärker under den intensiva period av tillväxt och Natointegrering som pågår.

– Men det räcker inte till. Vi har visserligen blivit fler och börjar få upp bodyn, men vi behöver bygga kompetens också. Eftersom vi håller på att tillväxa har jag just nu några få som är erfarna och väldigt många nya medarbetare, säger Rickard Benedetti och fortsätter:

– Efter sommaren hoppas jag att vi ska bli fler och kunna börja jobba i projektgrupper. Då kommer det inte att göra så mycket om ett par stycken är borta för då finns det andra som har samma information, men där är vi inte idag.

Rickard Benedetti berättar att bara antalet transiteringar har ökat markant de senaste fem åren, från under 1 000 om året till närmare 4 000 år 2025.

– De vanliga transiteringarna nedgår inte på grund av att det pågår en övning. Alla transporter är skarpa, det finns inga övningstransporter och vi gör ingen skillnad på om det är förband från Aurora som ska hem från Gotland eller om det är ett förband som varit där på en operation. Alla ska transporteras, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26 kulminerade den 11 maj på Gotland där gemensam strid övades och den 13 maj inleddes de mer omfattande hemtransporterna. Nu pågår en utvärdering av övningen under ledning av Operationsledningen. En sammanhållen utvärdering väntas efter sommaren. ■

Nyhet!

Högsäkerhetsdörrar upp till RC6 samt Grade III och IV enligt EN 1143-1.

För varje viktigt ögonblick finns en dörr med ett syfte.

Du kanske inte tänker på dem alla gånger. Men dörrarna är alltid med, mitt emellan livets avgörande stunder. Som dagen när jobbets hemliga uppgifter plötsligt blir ännu mer hemliga. Det är för sådana tillfällen vi skapar våra dörrar.

Varenda en av våra dörrar har ett tydligt syfte och så har det varit sedan vi tillverkade vår första dörr 1942. Att skapa trygghet och trivsel – att rädda liv. På samma sätt har vårt företag ett viktigt syfte. Att hjälpa dig lyckas med dina projekt från början till slut.

Läs mer om Daloc och våra dörrar på daloc.se

Valet 2026

Vad vill partierna?

Förbättrade löner för försvarsmaktsanställda, fokusområden för operativ förmåga och förändrade villkor vid internationell tjänstgöring? Vad vill partierna med det militära försvaret? Officerstidningen har frågat om deras inställning i sju olika frågor.

Enkäten sammanställd av: Josefine Owetz

1

Vilket fokusområde ser ni som mest nödvändigt för att öka Försvarsmaktens operativa förmåga fram till 2035?

B Det är avgörande att vi stärker alla delar av Försvarsmaktens förmågor för att kunna möta de komplexa hot vi står inför idag och i framtiden. Det är också viktigt att vi samövar inom dessa förmågor för att säkerställa att hela Försvarsmakten kan agera effektivt och samordnat vid olika typer av krissituationer och säkerhetshot.

B Vi behöver stärka förbandens innovationskraft och premiera lösningsorientering. Den stelbenta byråkratin måste arbetas bort. Vi möter en motståndare med flera års krigserfarenhet som inte får underskattas. Att det just nu går trögt på slagfältet i Ukraina ändrar inte detta. Organisationen behöver innovation och flexibilitet redan i fredstid.

B Det handlar lika mycket om finansiella tillskott och materiel som att riva byråkratiska hinder och modernisera organisationsstrukturen. Vi ska bygga fler krigsförband, öka uthålligheten och säkerställa att vi fullt ut kan verka i Nato. Sverige måste ha ett försvar som tar till sig de nya teknikerna och får ett bättre skydd mot hybridhot och cyberangrepp.

B Det måste vara Sveriges egen försvarsförmåga som ska stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen, även om vi nu är medlemmar i Nato. För att ha en långsiktigt stark försvarsmakt är det viktigt att rekrytera och behålla sin personal. Detta kräver ett fortsatt arbete för bättre arbetsvillkor och löner, inte minst för de som tjänstgör utomlands.

B En grundläggande förutsättning är att Sverige ska bidra med förmågor som stärker Natos samlade förmåga. Av omvärldsläget att döma förefaller luftvärn och säkrad personalförsörjning vara sådant som har hög prioritet. I ett läge när försvaret rustas upp behöver vi samtidigt utgå från en samlad bedömning i dialog med våra allierade.

B Fullt utrustade och färdigutvecklade brigader samt stödfunktioner. Redan tagna beslut om den nya krigsorganisationen måste realiseras i praktiken och inte bli försenade. I perioden 2030–35 bör ytterligare två nya lätta brigader och en divisionsledning organiseras. Drönar­ samt luftvärnsförmåga bör härvid särskilt prioriteras.

B Att Försvarsmakten förmår rekrytera, utbilda och behålla personal. För att det ska vara möjligt behöver man också satsa på att se till att rätt materiel och infrastruktur finns på plats. De ekonomiska ramarna har ökat väsentligt, men ledning och styrning är alltjämt avgörande för att omsätta resurserna i förmåga.

B Att snabbt stärka krigsförbandens operativa förmåga: personal, ammunition, luftvärn, drönare, ledning och uthållighet. Sverige måste kunna försvara friheten i Arktis, Östersjön, Finland och Baltikum. Liberalerna driver också på för ett gemensamt europeiskt cyberförsvar och en nordisk­baltisk drönarvägg.

2Hur vill ni stärka Försvarsmaktens kompetensförsörjning – både när det gäller att rekrytera ny personal och behålla befintliga yrkesofficerare och soldater?

B När Försvarsmakten nu på kort tid behöver växa är det centralt att både kunna rekrytera och bibehålla personal. Myndigheten behöver både arbeta med personalens villkor och möjligheterna att utvecklas inom sin roll. Vi vill: Öka antalet värnpliktiga, återinföra regelbundna repetitionsövningar och se över officersutbildningen.

B Vi behöver ta inspiration från andra Natoländer, se över kompletterande förmåner som kan underlätta i vardagen, inspirera till en karriär inom Försvarsmakten, men också dra nytta av möjligheterna till utlandstjänst och studier på högre nivåer. Politiken behöver ställa högre krav på myndigheternas arbete med bättre incitamentsstrukturer och en bättre syn på sin personal.

B Moderaterna vill fortsätta utveckla blandsystemet med värnplikt, anställda soldater och officerare. Fler ska genomföra värnplikt, samtidigt som det ska finnas attraktiva karriärvägar för anställd personal. Utbildningarna ska hålla hög kvalitet och ge meriter även på den civila arbetsmarknaden.

B Arbetsbelastningen är mycket hög. För att rekrytera och behålla personal krävs bättre löner och arbetsvillkor, men också att allt annat runt omkring fungerar – allt från personlig utrustning till beslutsprocesser. När det gäller det senare finns mycket att göra, både från politiskt håll och inom myndigheterna. Det är speciellt viktigt att förändra tolvårsgränsen för GSS/K.

B Försvarsmakten behöver erbjuda goda anställningsvillkor och en bra personalpolitik. Löner bör sättas i förhandling mellan parterna, men behöver vara på en nivå som gör Försvarsmakten till en attraktiv arbetsgivare. Fler värnpliktiga innebär en god rekryteringsbas. Samtidigt behöver de erbjudas en givande utbildning, med fungerande utrustning, rimliga villkor och en trygg miljö.

B Det krävs i grunden bättre villkor och tydligare karriärvägar. Högst prioriterat är konkurrenskraftiga löner, familjevänligare villkor och ett tydligare meritvärde för militär kompetens i det civila. Vi är öppna för flera lösningar men dessa tre måste komma först.

B Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver god arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling, fungerande utrustning och villkor som går att förena med familjeliv. Vi vill särskilt öka andelen kvinnor inom Försvarsmakten, vilket kräver krafftag mot diskriminering och trakasserier.

B Bättre villkor, fler utbildningsplatser, tydligare karriärvägar och mindre administration. Förbanden måste få större rådighet att upphandla viss utrustning nära verksamheten – liknande hur ukrainska förband snabbt anpassat sin materiel till verkliga behov. Kortare beslutsvägar och mer frihet för förbanden gör Försvarsmakten effektivare.

3

Anser ni att löneläget och villkoren för militär personal behöver förbättras? I så fall hur?

B Det är viktigt att Försvarsmaktens personal har ett bra löneläge och att myndigheten på alla sätt verkar för en god arbetsmiljö. Lönesättning är dock en fråga för arbetsmarknadens parter att hantera.

B Det finns flera aspekter, vi höjde exempelvis ersättningen för värnpliktiga och kadetter nyligen. På sikt anser vi att löneläget behöver stärkas för att Försvarsmakten bättre ska konkurrera med civila arbetsgivare. Givet att många tjänster idag är specialiserade så behöver man också betala för det, det räcker inte att man får träna på arbetstid.

B Ja. Moderaterna har återkommande lyft behovet av bättre villkor för både värnpliktiga och anställd personal. Ersättningar bör utvecklas i takt med inflation och ansvarsnivå. För anställd personal behöver löneutveckling, ersättningar vid övningar och internationell tjänstgöring samt möjligheterna att kombinera familjeliv och militär karriär stärkas. Vi har höjt dagersättningen för värnpliktiga.

B Lönerna för anställda soldater och sjömän måste höjas. Exakt hur är dock inte en fråga för politiken, utan för parterna på arbetsmarknaden.

B Sannolikt behöver lönerna över tid förbättras, samtidigt är det viktigt att hålla fast vid den svenska modellen för lönebildning med avtal mellan arbetsmarknadens parter. Villkor och övriga ersättningar bör vara anpassade efter de förutsättningar som nu råder, bland annat vad gäller tjänstgöring inom Natos ram.

B KD:s utgångspunkt är att personal ska erbjudas konkurrenskraftiga och skäliga löner. Idag halkar löneläget efter jämförbara yrken med liknande ansvar och risk – det är inte acceptabelt. Löneläget ska matcha kompetensen och ansvaret samt kompensera för umbäranden och risker.

B Ja. Lönesättningen är en fråga för parterna, men staten måste ta ansvar för att Försvarsmakten har förutsättningar att vara en attraktiv arbetsgivare. Villkoren behöver stärkas genom bättre arbetsmiljö, tryggare ersättningar, möjlighet till kompetensutveckling och stöd för att kombinera tjänstgöring med familjeliv.

Ja. Militär personal försvarar vår frihet och förtjänar konkurrenskraftiga löner, rimliga arbetstider och bättre ersättning vid beredskap och insats. Villkor som gör att fler väljer att stanna är avgörande för ett starkt försvar. Den som offrar tid och trygghet för frihetens skull ska märka att staten verkligen prioriterar det.

Vill ni att lagen ändras för att möjliggöra tillsvidareanställning för personalkategorin GSS/K?

B Ja, alla de anställda soldater med ett GSS/K eller GSS/T kontrakt eller reservofficerare behöver också i större utsträckning bli tillvaratagna för att förstärka de förbandsproducerande delarna i grundutbildningen.

B Frågan behandlas just nu i en lagrådsremiss och vi har inte tagit ställning än.

B Vi har länge betonat behovet av att behålla erfaren personal längre och stärka kompetensförsörjningen. Därför har vi låtit se över regelverket som ett led i att stärka den operativa förmågan. Om kompetensen hos GSS/K ska bibehållas efter fullgjord tid måste former för detta tas fram. Ett nytt spår behöver därför införas, vilket också myndigheten har fått i uppdrag att göra.

B Ja. Normen för anställningar ska vara tillsvidare och på heltid. Det ger en trygghet att veta att ens anställning inte tar slut vid en viss tidpunkt eller kan avslutas utan giltiga skäl. Att avskaffa anställningar som är tidsbegränsade är viktigt för Vänsterpartiet. Det handlar om trygghet för de anställda, men också om att Försvarsmakten inte har råd att förlora viktig kompetens.

B Ja, vi anser att den nuvarande 12­årsgränsen bör tas bort.

B Ja. Nuvarande regelverk är en i grunden orimlig ordning och många gånger ett stort kompetensslöseri. Det har flera gånger om visat sig vara ett hinder för Försvarsmaktens konkurrenskraft som arbetsgivare. Vår ambition är ett system med en mer flexibel prövning när 12­ årsperioden väl har löpt ut.

B Ja. MP är positiva till att se över lagstiftningen så att GSS/K kan tillsvidareanställas. När Försvarsmakten växer behöver vi minska onödig personalomsättning och göra det mer attraktivt att stanna kvar. Tillsvidareanställning kan ge större trygghet för individen och bättre långsiktig kompetensförsörjning för Försvarsmakten.

B Vi föreslår inte att GSS/K ska övergå till tillsvidareanställningar. Däremot vill vi se över dagens begränsningar så att det blir enklare att tjänstgöra längre än 12 år. Den som vill fortsätta bör kunna visa sin lämplighet genom exempelvis fysisk förmåga, kompetens och erfarenhet.

5Allt fler försvarsanställda kommer att tjänstgöra internationellt inom Nato. Behöver villkoren för Försvarsmaktens personal och medföljande anhöriga vid internationell tjänstgöring förändras?

B Ja, när allt fler svenska män och kvinnor tjänstgör inom ramen för Natosamarbetet behöver även villkoren ses över så att de är anpassade för de förutsättningar som personalen och dess anhöriga möter.

B Villkoren behöver ses över och moderniseras, särskilt när det gäller medföljande anhöriga. Det är något som regeringen bör ge i uppdrag till Försvarsmakten att se över.

B Ja. Natomedlemskapet och de ökade behoven av tjänstgöring utomlands ställer krav på att vår utlandsplacerade personal har rimliga villkor för sig och sina medföljande. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna rekrytera och behålla personal som är beredd att tjänstgöra internationellt. Ersättningar, försäkringsskydd, familjestöd och stöd till medföljande anhöriga bör ses över.

B Det säkerhetspolitiska läget och medlemskapet i Nato ställer högre krav på Sveriges försvar. Exakt hur löner och villkor inom Försvarsmakten ska se ut är inte en fråga för politiken, utan för arbetsmarknadens parter. Men det är av högsta vikt att de som åker utomlands varken förlorar på det ekonomiskt eller får en ohållbar familjesituation.

B Ja, absolut. Detta borde redan vara på plats.

B Möjligen, ja. Det är avgörande att personal som tjänstgör internationellt har bra och rimliga förmåner. Villkoren behöver kontinuerligt utvärderas i syfte att vara såväl rättvisa i förhållande till omständigheterna som konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. En ofta underdiskuterad aspekt är villkoren för personalens medföljande.

B Ja. När fler anställda tjänstgör internationellt inom Nato måste villkoren följa med. Regelverket ska fungera för dagens familjer, inte bygga på en föråldrad modell där en partner förväntas gå hemma utan egen karriär eller trygghet. Medföljande anhöriga ska inte tappa orimligt i inkomst, SGI eller framtida trygghet. MP vill se moderna, jämställda och tydliga villkor vid internationell tjänstgöring.

B Ja. När fler soldater och officerare tjänstgör internationellt inom ramen för Nato behöver vi säkerställa att villkoren följer med utvecklingen. Vi är öppna för att se över hur stödet till personal och anhöriga kan utvecklas, så att de som tar ansvar för Sveriges säkerhet har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

6

Anser ni att långa tillståndsprocesser och miljöprövningar i samband med infrastrukturprojekt kopplade till Försvarsmakten behöver förändras?

B Ja, dagens regelverk och tillämpningen av dessa behöver effektiviseras. Tillståndsprocesser och miljöprövningar är viktiga, men de får inte vara en bromskloss för svensk försvarsuppbyggnad.

7

Vilken konkret förändring ska en enskild försvarsmaktsanställd märka i sin vardag om fyra år om ert parti får genomslag för sin politik?

Fler frågor och längre svar finns på officerstidningen.se

B Att Sveriges totalförsvar kraftigt har förstärkts och den operativa effekten avsevärt har ökat. Detta har uppnåtts genom kraftfulla investeringar i vår civila och militär beredskap, en utbyggd krigsorganisation som har ökat sin övningsverksamhet med andra delar av totalförsvaret och allierade inom Nato.

B Det är nog ett av de största hoten mot en stärkt försvarsförmåga. Det vittnas idag om begränsningar i utbildnings­ och skjuttid på grund av tillståndsprocesser. Det gäller även försvarsindustrin och ammunitionstester. Förordningen som regeringen införde var verkningslös som det ser ut. Vi behöver göra om miljöbalken då EU ­lagstiftningen medger undantag som Sverige givetvis inte införde.

B Ja. Vi har generellt drivit på för snabbare tillståndsprocesser inom samhällsviktig infrastruktur och ser behov av att försvarsrelaterade projekt kan genomföras snabbare när rikets säkerhet kräver det. Miljöhänsyn ska fortsatt tas, men processerna behöver vara mer effektiva och förutsägbara för att inte fördröja nödvändiga försvarssatsningar.

B Omotiverat långa tillståndsprocesser är ett onödigt problem som man bäst löser genom att korta handläggningstiderna, inte sänka kraven. Vi menar att det finns förutsättningar att öka den operativa förmågan utan en påtagligt ökad klimatpåverkan. Försvarsmakten behöver ta ett större ansvar för hur verksamheten ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på miljö och klimat.

B Ja. Miljöprövningar och tillståndsprocesser behöver generellt bli snabbare och effektivare. Såväl för militär som civil användning. Däremot finns goda skäl att infrastruktursatsningar som är av betydelse för totalförsvaret ges hög prioritet, och det gäller projekt kopplade till såväl befintliga som ”nya” garnisonsorter.

B Ja. Segdragna tillståndsprocesser är inte acceptabelt, i synnerhet inte utifrån att det är fara i dröjsmål. Regeringen har infört en tillfällig förordning med ambition om sex veckors handläggningstid. Det är ett steg i rätt riktning – men målet är en permanent lagstiftning som säkerställer att försvaret aldrig bromsas av byråkrati.

B Ja, processerna ska vara effektiva och förutsägbara, särskilt när projekt är viktiga för totalförsvaret. Att korta handläggningstiderna är centralt. Men miljöprövningar är nödvändiga. De skyddar natur, vatten, människors hälsa och lokal legitimitet. Vi vill korta onödig väntan genom bättre planering, resurser och samordning, inte genom att avskaffa miljökrav eller rättssäker prövning.

B Ja. Försvarsrelaterad infrastruktur måste kunna byggas ut snabbare. Tillståndsprocesser och prövningar behöver kortas utan att viktiga intressen åsidosätts. Samtidigt behöver vi bli bättre på att värna befintlig infrastruktur som har betydelse för totalförsvaret. Flygplatser, hamnar och annan strategisk infrastruktur bör inte avvecklas utan att dess värde har analyserats.

B Som tidigare nämnts höjde vi ersättningen för värnpliktiga och kadetter. Vi var aktiva i debatten gällande flygförare 2023 och vi har sedan partiets inträde i riksdagen varit för en stärkt försvarsbudget. För Sverigedemokraterna har försvaret aldrig varit ett särintresse eller en budgetregulator. Vi kommer fortsätta att driva frågor om bättre villkor, personlig utrustning och framtid inom försvaret.

B Försvarsmaktens kraftiga tillväxt ska märkas på alla plan ­ genom fler kollegor på förbanden, övningsverksamhet, tillgången till materiel, modernare utrustning och tydligare karriärmöjligheter. Moderaterna verkar också för att villkoren ska fortsatt förbättras så att det blir mer attraktivt att stanna kvar i organisationen och utvecklas.

B Att arbeta inom Försvarsmakten ska vara någonting att känna stolthet över. Försvarsmakten ska vara en föregångare som arbetsgivare med schyssta villkor och trygga anställningar. Fler kvinnor ska vilja välja att arbeta inom myndigheten. Det ska finnas bra och korrekt utrustning till alla soldater. Dessutom hoppas vi ha åtgärdat långa och krångliga besluts­ och byggprocesser.

B Det vi konkret hoppas märks är att det finns en visshet om långsiktig utveckling, om hur försvaret ska finansieras och därmed nå de mål och krav som ställs kopplat till Sveriges Natomedlemskap. Vi hoppas också att det märks för de enskilda soldaterna, i villkoren för personalen och i tillgången till väl anpassad personlig utrustning.

B Om fyra år ska anställda känna att de själva och deras förband har den förmåga som krävs för att lösa även de besvärligaste uppgifter i kris och krig. Man ska känna stolthet över sin yrkesroll och den organisation man tillhör. De olägenheter som följer av lång tid borta från det civila livet ska ge rejäl ekonomisk kompensation.

B Den anställda ska märka att det går att göra ett bra jobb och vilja stanna kvar. Det handlar om bättre arbetsmiljö och villkor, tydligare karriär­ och utbildningsvägar, fungerande personlig utrustning, stärkt arbete mot trakasserier och förutsättningar som fungerar med familjeliv. Reservofficerare och deltidsengagerade ska också få bättre praktiska förutsättningar.

B Mer övning, bättre utrustning, kortare beslutsvägar och bättre villkor. Den enskilde ska märka att staten prioriterar personalen lika högt som nya vapensystem. Och att det är värt att stanna – för friheten, för kollegorna och för karriären.

”Hitta dem som stärker dig och

som du har kul med”

Sergeant Elsa Göras, instruktör vid Dalregementet, I 13, i Falun, betonar vikten av att omge sig med människor man har kul med och som bjuder på skratt i fält. Kosten på arbetstid består av såväl kokt potatis som Pimpim.

Berättat för: Maria Widehed

För Elsa Göras, instruktör på Dalregementet, är det en utmaning att få tiden att räcka till.

Vad jag gör på jobbet: Jag är instruktör på en värnpliktig ledningspluton. Hur en vanlig arbetsdag ser ut: Det är väldigt olika beroende på vilken del av året vi är i. Allt som oftast är jag med plutonen på något vis. Kan vara allt från att följa upp plutonen på utbildningar eller själv hålla utbildningar. Däremellan blir det en del administrativt arbete på kontoret och att hjälpa bataljonen med ledningssystemrelaterade grejer.

Därför ville jag bli yrkesofficer: Det

trupp

tis, panerad torsk, stuvad spenat och majs.

På fritiden: Spenderar en hel del tid på orienteringstävlingar runtom i Sverige. Det blir också en del serier och filmer i soffan.

Det bästa med mitt jobb: Att se utvecklingen hos de värnpliktiga under året. När man får vara med och se polletten trilla ner när de klarar eller förstår grejer de inte trodde att de skulle göra. Att jag har ynnesten att stå bredvid och veta att jag är en bidragande faktor till utvecklingen är en fantastisk känsla.

I 13/Istock/Malaco

Stötta i ledningssystem

föll sig ganska naturligt när jag förstod att vara specialist och utbilda värnpliktiga nästan är samma sak som att vara lärare i skolan, vilket var planen innan jag fastnade i de gröna kläderna.

På mitt skrivbord finns alltid: Minst ett block post-its, min kalender och en bluetooth-högtalare.

Mina friskvårdstimmar går till: Löpträning, en hel del orientering och sedan blir det någon timme rehab ibland.

Mina lunchvanor: Matlåda, favoriten är kokt pota-

Mest utmanande med mitt jobb: Att få tiden att räcka till, samt personal- och kompetensbristen.

Det här får jag inspiration av: Farmor var en person som gav mig mycket inspiration, hennes sätt att bemöta människor, att få alla att känna sig sedda och må bra.

Viktigaste lärdomen hittills i karriären: Var dig själv och tro på dig själv. Det är många som tycker saker – bra och dåliga. Så länge du hittar dem som stärker dig och som du har kul med så kommer du att utvecklas!

Bästa knepet för att hålla stridsvärdet uppe i fält: Att skratta tillsammans – och Pimpim

Favoritpersedel:

Skaljackan, ett säkert kort nästan jämnt.

Största utmaningen i min roll just nu: Att hitta balansen för att ha energi att använda när man är ledig. ■

FAKTA

Namn: Elsa Göras

Befattning: Instruktör

I Försvarsmakten sedan: 2022

Karriär i korthet: Värnplikt på I 19, GSS/K-instruktör på ledningspluton PÅ I 19, SOU ledningssystem mark på LedSS 2024 till 2025 och därefter instruktör på Dalregementet.

Momsfri bil när du jobbar utomlands.

Det är mycket att tänka på inför ett bilköp – framför allt när man jobbar utomlands. Arbetar du inom beskickning, diplomati, EU, internationell organisation, väpnad styrka eller liknande så kontakta oss för att se om just du är skattebefriad!

Oavsett om du söker en bil privat, för företaget eller i tjänsten så börjar ditt bilköp på www.borjessonsbil.se – vi vet hur man gör.

Börjessons grundades 1955 och har idag anläggningar i Alingsås, Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Helsingborg, Klippan och Ängelholm – välkommen in där det passar dig!

Veteraner håller formen tillsammans

Att vara officer blir för många något av en livsstil som följer med långt efter pensionen. Vi har träffat ett gäng pensionerade yrkesofficerare i Stockholm som under närmare 30 års tid träffats varje vecka för att träna – och prata gamla minnen. En minst sagt svettig upplevelse.

Text: Anna-Maria Stawreberg

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

DET ÄR TIDIG morgon och i receptionen till KFUM:s lokaler i Stockholm trängs ett tiotal spänstiga herrar i åldrarna runt 80. Stämningen är hög, och det är även ljudnivån. Varje person som kliver in genom porten möts av glada hälsningar. För här känner alla varandra sedan länge. Träningsgruppen består av pensionerade officerare där de flesta under karriären arbetade åtminstone någon period på Arméstaben. Och även om de har olika bakgrund, har de ofta stött på varandra under olika övningar och i andra sammanhang genom åren.

P 4, samtidigt som han kryssar i vad han ska ha till frukosten som ska dukas fram under tiden som gruppen tränar.

En dam finns i sällskapet: Margareta Hellerström, som är gruppens trogna ledare sedan flera år tillbaka. Hon har lett träningspass i olika sammanhang i över 55 år och har tränat i hela sitt liv.

– Vi har inga kvinnliga deltagare ännu. Men förhoppningsvis kommer vi att få det framöver, säger en av herrarna och visar ner till omklädningsrummen.

Torsten Gerhardsson

Claes Grafström är en av deltagarna i träningsgruppen.

– Det sägs att den här träningsgruppen började redan på 1950-talet och att man då tränade i ett av Kungstornen här i Stockholm. De flesta av oss som är här har varit med sedan början av 2000-talet, förklarar Håkan Swedin, före detta regementschef på Skaraborgs regemente,

TVÅ GÅNGER I veckan träffas träningsgruppen som består av 22 stycken pensionerade officerare. Oftast snittar de på 10–15 deltagare. Det är alltid någon som inte kan dyka upp, och tur är väl det. Det är trångt i den lilla gymnastiksalen där träningsgruppen gör sig redo för passet. Men alla samsas om utrymmet och verkar ta trängseln med ro, för här är själva umgänget minst lika viktigt som den fysiska aktiviteten.

Margareta Hellerström sätter in den första skivan i CD-spelaren. Snart hörs ljudet av den traditionsenliga marschen som passet alltid inleds med.

– En gång försökte jag genomföra ett träningspass utan att inleda med marschen under uppvärmningen, men det blev inte lyckat, säger Margareta Hellerström innan

hon höjer volymen.

Det är ett taktfast gäng som marscherar runt på led i salen. Med jämna mellanrum ger hon instruktioner som får gruppen att stanna upp och göra olika uppvärmningsövningar. Det plockas äpplen och det tänjs vader. Det sträcks ryggar och mjukas upp lårmuskler.

Tempot är lugnt och fint, och känns fullt rimligt för en grupp bestående av en grupp deltagare med en snittålder på runt 80 år. Men inte länge till. För så fort marschen är över byter Margareta Hellerström skiva till Elvis Presley och ökar takten. Det är dags för joggning. Vissa mer eller mindre rusar fram. Andra lunkar mer kontrollerat. Någon väljer att gå med spänstiga steg och pendlande armar i innercirkeln.

ATT GRUPPENS ÄLDSTA deltagare är födda i början av 1940-talet är svårt att tro. Alldeles särskilt när övningarna övergår till armhävningar. Deltagarna är alldeles uppenbart ett gäng vältränade pensionärer som är så långt ifrån soffpotatisar man kan vara, det är svettigt och andfått. Men inte för veteranerna som troget dykt upp på varje pass. De har nu kommit upp i andra andningen och genomför situps och knäböj med en stor portion frenesi och målmedvetenhet. Här maskas inte, det är uppenbart.

Det är tydligt att det här är en skara män som aldrig riktigt lagt av. Ett gäng människor som, precis som så många andra militärt anställda, hållit sig i form under hela yrkeslivet och som fortsatt med det även efter pensionen.

– Det har varit en av de största fördelarna med officersyrket: att man har fått träna på arbetstid, säger en av herrarna under en kort andhämtningspaus innan mattorna åker fram för nya övningar.

Margareta Hellerström tittar ut över deltagarna, som för att göra sig en uppfattning om status, och fattar sedan beslut om att dra igång några snabbare ABBA-låtar. Först därefter är det dags för stretching och nedvarvning i sällskap av Ted Gärdestad och Elton John.

Trots att själva träningspasset är avslutat är det ingen som går hem. Efter en snabb dusch med efterföljande bastu tar nästa moment över. Den obligatoriska fikastunden.

Från vänster: Nils Förander, Per-Arne Persson, Peringvar Östblom, Torsten Gerhardsson, Håkan Svedin, Margareta Hellerström, Johan Högberg

Håkan

Svedin

– Samvaron oss emellan är jätteviktig. De flesta av oss känner varandra sedan yrkeslivet. Men de som vi inte kände sedan tidigare har vi lärt känna här på tisdagarna och torsdagarna, säger Claes Grafström som har en bakgrund på Livregementets husarer, K 3, Livgardets Kavallerikasern, K 1, och på Försvarsmusikcentrum.

PÅ BORDET ÄR fat med smörgåsar framdukade. Någon skickar runt en burk med pepparkakor och någon annan fyller på kaffet.

Fikastunden är minst lika viktig som själva träningen. Det är här som samtalen förs och som en herre uttrycker det: ”om vi inte hade frukosten efter träningen hade jag lika gärna kunnat boka in mig ensam på Friskis & Svettis.”

Ingen av dem har lämnat Försvarsmakten helt. Förutom tisdags- och torsdagsträningarna är de flesta med i åtminstone

någon kamrat- eller veteranförening.

– De flesta av oss jobbade i Försvarsmakten under nedrustningen, men nu är det helt nya tider, säger Torsten Gerhardsson som tog sin officersexamen 1965 och åren innan pension var chef på Norrlands artilleriregemente, A 4.

Ja, det är nya tider nu, men om Trump och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, pratar man inte särskilt mycket. Det är ämnen som sänker stämningen och istället har samtalsämnena en tendens att röra sig runt gamla minnen och kalla kriget. När det inte pratas gamla minnen diskuterar man kultur.

– För vi gör även lite andra grejer. Det händer att vi träffas och går på museum, vi ses på Militärsällskapet och gör utflykter, säger Håkan Swedin.

till Finland. En annan gång har de gjort en kyrkotur i Uppland.

NÄR KAFFET ÄR uppdrucket och smörgåsarna uppätna börjar motionärerna packa ihop för att lämna stället. Men eftersom det är träning två gånger i veckan kommer de att ses om ett par dagar igen för ett nytt pass.

”En gång försökte jag genomföra ett träningspass utan att inleda med marschen under uppvärmningen, men det var inget lyckat.”

Utflykterna är av varierande art. Någon gång har de pensionerade officerarna åkt

– Vi har kört länge tillsammans, men vi vill ändå få in nya deltagare. Nu väntar vi bara på att 60-och 70-talisterna ska dyka upp. Skriv det, uppmanar Håkan Swedin.

Det är inte helt otroligt att det äldre gardet kommer att sopa mattan med potentiella nykomlingar med tanke på den goda form samtliga verkar vara i.

Å andra sidan visar forskningen att det aldrig är för sent att formtoppa, och under ledning av Margareta Hellerström känns det som om det trots allt finns goda möjligheter till det, även efter pension. ■

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten. Fpan kan bland annat skilja personer från deras anställning och besluta om löneavdrag eller varning.

Ogiltigt körkort, stryptag och felaktig tidrapport

Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden.

Text: Maria Widehed och Josefine Owetz

Skiljanden

Hade ogiltigt körkort

i nästan 20 år

ƀ En yrkesofficer upptäcktes sakna giltigt körkort. Det var efter att mannen blivit stoppad i en poliskontroll som arbetsgivaren informerades. Vid kontakt med Transportstyrelsen visade det sig att mannen saknat körkort i 19 år och även blivit dömd för olovlig körning. I utredningen

framkom att mannen kört bil olovligt både i tjänsten och privat.

Fpan anser att den anställde grovt åsidosatt sina åligganden mot Försvarsmakten.

Beslut: Avsked.

Tog stryptag på soldat under julfest ƀ En yrkesofficer tog stryptag på en soldat under julavslutningen. Situationen uppstod när han skulle avbryta två soldaters ”skojbrottning” och då själv fick en spark. Han tryckte upp kollegan mot en vägg och tog ett stryptag runt dennes hals. Förbandet anser att den anställde visat brist på omdöme och självkontroll. Fpan instämmer i bedömningen och anser att mannens agerande inte är förenligt med en anställning som yrkesofficer.

Beslut: Avsked.

Avsked efter felaktig tidsrapportering

ƀ En civilanställd har registrerat arbetstid i Prio trots frånvaro. Vid en jämförelse över in- och utpassering uppgick differensen under tre månaders tid till över tjugo timmar för mycket registrerad arbetstid. Arbetsgivaren menar även att den anställde brustit i efterlevnad av värdegrunden bland annat genom olämpligt språkbruk. Fpan bedömer att den anställde har åsidosatt sina åligganden mot Försvarsmakten.

Beslut: Avsked.

Löneavdrag

Tog med oanmäld kollega in på garnisonsområdet

ƀ En civilanställd chef tog med en nyanställd person in på ett garnisonsområ-

de utan att ha besöksanmält henne. Chefen ska ha förklarat för kollegan att eftersom hon inte var besöksanmäld skulle hon sitta kvar i bilen vid vakten. Vakten ställde inga frågor och de körde in på området. Väl på plats förklarade chefen för den ansvarige som de träffade att kollegan inte var besöksanmäld.

Kvinnan medger att agerandet var felaktigt och att hon ångrar sitt beslut samt uppger att hon var noga med att berätta för kollegan att hanteringen låg utanför rutinen. Under ärendets gång har kvinnan ändrat sina uppgifter och menat att hon hade fått muntlig information om att kollegan var besöksanmäld, en bild som inte delas av Fpan. Nämnden anser att hennes agerande varit illojalt och omdömeslöst.

Beslut: Tio dagars löneavdrag.

Ovälkommen fysisk beröring mot värnpliktiga

ƀ En yrkesofficer ska ha utsatt två kvinnliga värnpliktiga för ovälkommet beteende genom fysiska närmanden. Händelserna inträffade i samband med sociala tillställningar där befäl och värnpliktiga umgicks. Första händelsen inträffade på krogen där mannen ska ha lagt sin hand på en värnpliktigs rumpa. Han fick efteråt en skriftlig tillrättavisning av arbetsgivaren.

Den andra händelsen inträffade några veckor senare under en fest efter genomfört soldatprov. Mannen kysste då en värnpliktig och föreslog att hon skulle följa med honom hem.

Den anställde har medgett det beskrivna händelseförloppet, men menar att han har vaga minnesbilder på grund av alkoholkonsumtion. Han

RÖS • EMP

• TEMPEST

ångrar sitt beteende och menar att hans uppförande har varit olämpligt.

Fpan skriver att det aldrig är acceptabelt att utsätta någon för ovälkommet beteende. Att det dessutom rör sig om värnpliktiga som har varit i beroendeställning gör agerandet ännu mer allvarligt, enligt nämnden, likaså att han upprepade sitt beteende så kort efter den skriftliga varningen.

Mannen har agerat i strid med Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod samt brustit i att ta ansvar och föregå med gott exempel i sin roll som chef och överordnad.

Beslut: Sjutton dagars löneavdrag.

Varning

Ovälkommen fysisk beröring mot underställda kollegor ƀ En yrkesofficer ska vid flera tillfällen ha tagit på underställda kvinnliga kollegor utan att ha säkerställt att samtycke funnits, enligt en utredning som gjordes efter att mannen anmäldes för ovälkommet beteende. Han ska också ha uttryckt sig på ett olämpligt vis mot en kvinnlig kollega. Yrkesofficeren själv menar att det var en del av en ”skämtsam jargong”, men han har inte säkerställt att den underställda kollegan var av samma uppfattning.

Nämnden anser inte att mannen agerat i enlighet med Försvarsmaktens värdegrund eller med den professionalitet och förståelse för sin egen och sina kollegors ställning som arbetsgivaren kan kräva. Fpan anser att mannen gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte är ringa. Beslut: Varning.

Utan åtgärd

Mobilbild togs på ett hemligt dokument ƀ En mobilbild togs inne på ett skyddsobjekt. Bilden, som togs med vakthavande befäls mobiltelefon, visade en datorskärm med ett hemligt dokument. Den yrkesofficer som var vakthavande befäl den dagen anmäldes till Fpan för att nämnden skulle pröva frågan om åtalsanmälan.

Utredningen har inte kunnat klarlägga vem som tog bilden. Det finns heller inget stöd för att bilden spridits till obehöriga. Fpan anser dels att den misstanke som kan riktas mot den anställda inte är så stark att hon kan anses vara skäligen misstänkt, dels att det brott som eventuellt har begåtts inte kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.

Beslut: Utan åtgärd.

Källa: Fpans protokoll med tillhörande bilagor januari–maj.

EMP-tronic AB

Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

Debatt Vad tycker du? Skriv en insändare! Skicka din text till debatt@officerstidningen.se.

Här är utdrag ur de senaste debattartiklarna på Officerstidningen.se. På Officerstidningen.se/opinion kan du läsa fler texter.

Foto: Kollage

”HÄNDELSERNA PÅ LIVGARDET OCH DE SOCIALA VILLKOREN BAKOM ÖVERGREPP I FÖRSVARSMAKTEN”

”DET SOM NU har uppdagats vid Livgardet är inte bara ännu ett uppmärksammat rättsfall av sexuella övergrepp och trakasserier i Försvarsmakten. Det är en händelse som tvingar fram en mer obekväm och analytiskt krävande fråga: vad säger detta om de sociala och organisatoriska villkor som präglar Försvarsmakten? Att reducera det som skett till enskilda individers handlingar är otillräckligt. Det osynliggör de mekanismer som gör övergreppen möjliga och återkommande. Sexuella övergrepp och trakasse -

Vad tycker du? Skriv en insändare!

rier återkommer gång på gång – både i Försvarsmakten och i försvarsmakter internationellt.

”Det rör sig inte om en isolerad gärningsperson, utan om flera förövare, många utsatta offer och en upprepning över tid som pekar på ett mönster.”

Fallet på Livgardet framstår, med svenska mått, som exceptionellt i sin omfattning. Det rör sig inte om en isolerad gärningsperson, utan om flera förövare, många utsatta offer och en upprepning över tid som pekar på ett mönster. Det är centralt. När övergrepp sker systematiskt förändras också analysen. Då handlar det inte längre om en avvikelse från en norm, utan om sociala normers faktiska funktion i en given organisation.” ■

Håkan Silverup, officer och doktorand i militär sociologi vid Lunds universitet

ÖPPET BREV TILL ÖB: ”NOLLTOLERANS MÅSTE BETYDA NÅGOT”

”JAG MÅSTE ERKÄNNA att den senaste händelsen som media beskriver på Livgardet verkligen får mig att fundera över om det här är en organisation jag vill fortsätta vara verksam i efter 29 års delaktighet. Detta beror framför allt på att just värdegrundsfrågor och incidenter som påverkar kollegor för resten av livet inte får de konsekvenser som uttalats av högsta chefen. Detta är inte trovärdigt. Jag skriver till dig för att du är den som bestämmer och på riktigt kan göra skillnad. Jag önskar samma handlingskraft i dessa frågor som vår snabba omställning till höjd operativ effekt.” ■ Major Maria Levin

REPLIK FRÅN ÖB:

” VÅRA VÄRDERINGAR MÅSTE MÄRKAS I HANDLING”

”NÄR MAJOR MARIA Levin nyligen skrev till mig uttryckte hon en ilska och besvikelse som jag vet delas av många i Försvarsmakten, inklusive mig själv. De uppgifter som framkommit kring händelser på Livgardet är allvarliga. Framför allt därför att människor har farit illa. Men också därför att förtroendet för oss som organisation skadas när handlingar som strider mot vår värdegrund uppfattas inte få tillräckliga konsekvenser.

Nolltolerans måste märkas i handling och konsekvens. Samtidigt får vi aldrig överge rättssäkerheten. (...) Men låt mig understryka att rättssäkerhet aldrig får bli en ursäkt för passivitet, tystnad eller undfallenhet i ledarskapet.” ■ Överbefälhavare

Michael Claesson

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

Robust och stabil kommunikation – oavsett plats och förutsättningar.

eC-Guard Mesh

Tillgänglig på olika plattformar

Brukare

Civilt och militärt bruk

Tjänstenät Två lager kryptering

Mesh backbone Självläkande

Bärarnät Omedelbar failover

eCiceron är ett svenskt produktbolag som utvecklar cybersäkerhets- och kommunikationslösningar för organisationer med höga krav på tillgänglighet och säkerhet.

Nyligen hade jag nöjet att äta lunch med en kapten i förbandstjänst. Samtalet kom in på skillnaderna mellan att vara subaltern i dag jämfört med min tid på 1970-talet (före den nya befälsordningen, NBO). Samtalet blev livligt. En tredje person vid bordet sa spontant ”Karlis, kan du inte skriva något om skillnaderna? Var det bättre förr, eller bara annorlunda?”. Att dagens vapensystem är avsevärt bättre är uppenbart. Simulatorer av olika slag leder sannolikt till en bättre utbildning. Den personliga utrustningen är bättre. Tekniken går framåt. Vad går egentligen att jämföra? Jag fastnade för frågan som löd: ”fanns det faktorer som gjorde att jag som ung officer på det personliga planet levde i en annorlunda yrkesmiljö än dagens subaltern – bättre eller sämre”? Jag vill här lyfta fram tre skillnader i dåtidens system, jämfört med i dag: officerens fortsatta utbildning

”Bättre förr –men för vem?”

Var det verkligen bättre förr, eller bara annorlunda?

Karlis Neretnieks funderar på hur officersyrket har förändrats sedan 1970-talet.

efter Militärhögskolan Karlberg, hur befattningar tillsattes och lönesystemet.

Den nivåhöjande vidareutbildningen efter utnämning till officer var tydligt reglerad: officersexamen vid Karlberg, trupptjänst två år, kompanichefskurs på truppslagskola under ett knappt år, trupptjänst i tre år och sedan kombinerad stabs- och bataljonchefskurs under ett år. Alla stegen var obligatoriska och tidpunkterna för de skolbundna utbildningarna var inte förhandlingsbara.

Du visste redan när du slutade Karlberg att om två år ska du inställa dig på Kvarn och i nästa steg, sex år efter officersexamen, anmäla dig på Militärhögskolan i Stockholm (idag Försvarshögskolan). Befattningar tillsattes, man sökte dem inte. Hur yngre officerare skulle rotera mellan olika befattningar hemma på regementet bestämdes av regementschefen. Det grundat på hur denne ansåg att den unge officeren borde utvecklas med hänsyn till sin krigsbefattning. En placering som regementschefen också var den som avgjorde grundat på behoven i de krigsförband som regementet satte upp. Tillsättning av tjänster utanför regementet, till exempel lärare vid en truppslagsskola, styrdes av respektive truppslagsinspektör. Oftast, dock inte alltid, efter dialog med den enskilde.

I augusti 1974 möter jag dåvarande pansarinspektören, överste av 1:a graden Hugo Cederschiöld, som den dagen besöker regementet. ”Karlis, bra att jag träffar dig, du ska bli lärare på kadettskolan nu till hösten, frågor?”, sade han till mig. ”Nej överste”, svarade jag. Cederschiöld hade ett bra personminne och satte en ära i att känna alla officerare i pansartrupperna till namn.

LÖNESYSTEMET VAR ETT tariffsystem där man var inplacerad i en viss lönegrad beroende på grad och befattning. Något förenklat skulle en OF 1 ha X kronor i lön, en OF 2 Y kronor och så vidare, plus några mellansteg i varje kategori. Lönerna förhandlades centralt. Systemet var inte alltid optimalt för den enskilde. Nygift och med litet barn – hade kanske passat bättre med MHS (dåtidens) ett år senare. Men det behövdes en lärare på Kvarn som kan den nya pansarvärnsroboten –bara att åka. Vad innebar detta för Försvarsmakten? Syftet med utbildningssystemet var att skapa officerare vilka redan tidigt i karriären kunde verka som kompani- och bataljonschefer i krig. Det var behovet av kompetens på olika befattningar som styrde var officerarna placerades. Lönesystemet var enkelt och tydligt, lönesättning tog varken många människor eller mycket tid i anspråk.

Om det var bättre förr för den enskilde kan diskuteras, ibland ja, ibland nej. Men det är svårt att inte se fördelarna för Försvarsmakten som organisation.

Karlis Neretnieks

Generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan, operationsledare Milo mitt, brigadchef med mera.

NÄR PRECISION ÄR AVGÖRANDE

Robusta ethernetlösningar för försvars- och luftfartsapplikationer.

OBSIMA PÅ

Ultraprecis Time Sensitive Networking (TSN)

Informationssäkerhet av hög klass

ISO/IEC 15408 kompatibel

Fältbeprövad teknologi

Full livscykelspårbarhet

Nordisk design och produktion

som fortfarande finns

Materiel vi minns

Terrängbil 11 & 13

Terrängbil 11 och 13 blev trotjänare i Försvarsmakten tack vare sin goda framkomlighet, enkla konstruktion och många användningsområden.

Text: Henrik Jansson

”Terrängbilen är inte bekväm och inte så krocksäker, men den tar sig fram i all terräng.”

1967 STARTADE PROJEKT ”4140” som syftade till att byta ut den gamla terrängbilen 903, eller ”valpen” som den kallades, mot en modernare variant. Målet var bättre lastförmåga, större utrymmen för soldater och en bättre terrängframkomlighet. Volvo utvecklade med hjälp av ingenjören Nils Magnus Hartelius, samme man som låg bakom ”valpen”, den nya serien C300. C303/4141 var tvåaxlig och kallades kort och gott 11-bil och hade en B20-motor från Volvo; C304/4143 var treaxlig och kallades 13-bil. Senare byttes B20-motorn också ut mot B30 i 11-bilen. Modellerna var försedda med portalaxlar för terrängframkomlighet, vilket dock gav en mycket hög tyngdpunkt i bilen. Det fanns även vakuumstyrda differentialspärrar på båda modellerna. Fem soldater får plats i den bakre hytten så en enda 11-bil kunde nästan rymma en hel skyttegrupp.

1974 kom även det sexhjuliga trupptransportfordonet ”20-bil” eller C306/4163, med plats för 16 soldater, två hela skyttegrupper. Hastighet på väg var cirka 80 kilometer i timmen.

Flera varianter inom C300-serien fanns bland annat i form av pansarvärnspjästerrängbil 1111 med en 9 centimeters pansarvärnspjäs, radioterrängbil 13, stabsterrängbil 1313, batteriplatsterrängbil 1321A och sjukvårdsterrängbil 1314A. Hela C300-serien fasades ut i början av 2000-talet och 20-bilar fördes över till hemvärnet där de 2013 byttes mot personbil 8. Med alla differentialspärrar tillslagna och fyr- eller sexhjulsdriften på tog den sig fram nästan överallt. Möjligheten att montera en kulspruta på taket ger den dessutom en viss offensiv förmåga som andra fordon i hemvärnet idag inte har.

Dess mycket bra terrängegenskap har även gjort den mycket populär i den civila världen och det finns ett antal exemplar som fortfarande rullar i svenska och utländska skogar.

”Terrängbilen är inte bekväm och inte så krocksäker, men den tar sig fram i all terräng och även om man kör ner den i ett krondike så är det bara att dra upp den, låta vattnet rinna ut och köra vidare. Jag hoppas vi får ha kvar dessa bilar i hemvärnet under en överskådlig tid, med tanke på vad de kan göra”, säger Tommy, terrängbilsförare i hemvärnet. ■

Terrängbil 11

Civil användning

ƀ Många fordon inom C300-serien

såldes till och civila brukare som exempelvis räddningstjänst.

Fordonet är också populärt för civil terrängkörning bland entusiaster.

11 & 13 bil

Fabrikat: Volvo

Varianter: 11-bil (C303/4141), 13-bil (C304/4143)

Sittplatser: Förare plus 6 soldater

Längd: 4,35 m (11-bil) 5,35 m (13-bil)

Bredd och höjd: 1,9 m och 2,17 m

Tjänstevikt: 2,4 ton (11-bil) 2,82 ton (13-bil)

Hastighet: 70–80 km/h på väg (max 125 km/h)

Aktionsradie: 400 km

Motor: 6-cyl vätskekyld Volvo B30

Bränsle: Bensin

Drivning: 4x4 och 6x6 med differentialspärrar

Beväpning: Monterad Ksp 58 och 9cm pvpjäs på Pvtgb 1111 I tjänst: 1967 till idag

Antal tillverkade: Runt 8700 st (olika varianter, även civilt sålda)

Källa: Gotlands försvarsmuseum

Paris–Dakkar

ƀ 1983 skickade Volvo modifierade varianter av sin C300-serie till Paris–Dakkar-rallyt och vann faktiskt sin klass med dessa.

Pansarvärnspjästerrängbil 1111

Beväpning

ƀ På taket till bilarna fanns möjlighet att montera en ksp 58 i ett luftvärnsstativ. Modell 1111 hade en fastmonterad 9 centimeter pansarvärnspjäs.

Differentialspärrar

ƀ Med differentialspärrarna och drivning på alla fyra eller sex hjul, var terrängframkomligheten mycket god för C300-serien.

Jorchr (CC BY-SA 3.0)

Poddtips

Flygvapnets specialserie om 100 år av historia

ƀ I år fyller som bekant flygvapnet 100 år och det uppmärksammas med en specialserie i ”Flygvapenpodden”. Det första avsnittet handlar om Sveriges insats i Libyen och när svenska stridsflygplan på mindre än ett dygn gick från beslut till insats. ”Hur snabbt går det att ställa om till krigsliknande förhållanden? Vad innebar uppdraget i praktiken? Och hur känns det att vara en av dom som åker?”, står det i beskrivningen av avsnittet. Medverkar gör stridspiloten Michael Lundqvist som var en av dem som deltog i insatsen.

”Resultaten är ett tydligt kvitto på besättningarnas kompetens”

Det skriver Södra skånska regementet, P 7, i ett inlägg. 71:a bataljonen från P 7 stod återigen som totalsegrare när Natotävlingen Iron Spear avgjordes i Lettland. Det är en tävling för stridsvagns- och stridsfordonsbesättningar från de länder som organiseras i Natos multinationella brigader i Baltikum. Sverige tog hem segern i stridsfordonsrespektive nationsklassen och kom på femte plats i stridsvagnsklassen.

Sociala medier

Bastardverbet ”tillväxa” och militärt språkbruk ƀ ”Det är glädjande i det lilla att det ändå var rätt längesen jag hörde bastard-verbet ”tillväxa” användas av våra OF5+!”, skrev @HerrFlax och många höll med, däribland Jonas Hård af Segerstad.

Som för övrigt är nybliven språkamiral. I ett inlägg påminde han om att inte säga styggelserna ”litrar, ordrar, minutrar”, och reaktionerna lät inte vänta på sig. Även ÖB Michael Claesson gav sig in i språkdiskussion.

Så många värnpliktiga muckar i juni, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

TEMPEST-secured products for your workspace

Zoning

TEMPEST Training

High assurance applications

NÖJDHET

Totalt sett, hur nöjd är du med ditt medlemskap i Officersförbundet? Totalt

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

Kvinnor

Officerare

Specialist-

officerare

Gruppbefäl/ soldater/sjömän

Annan kategori

MEDLEM

Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd

VILL SE ÄNNU STÖRRE GENOMSLAG

I medlemsundersökningen som genomförts av Novus under våren har vi bland annat frågat vad medlemmarna uppskattar mest med förbundet och vilka områden de anser behöver utvecklas. Resultaten visar på ett stabilt förtroende för Officersförbundet, men också på höga förväntningar från medlemmarna kring synlighet, genomslag och kommunikation.

– DET mest positiva resultatet är kanske att medlemmarna i grunden ser ett tydligt värde i medlemskapet. Många beskriver tryggheten i att ha ett förbund bakom sig och uppskattar det stöd som ges i frågor om lön, villkor och arbetsmiljö, säger Jonas

Mellqvist, kommunikationschef på Officersförbundet.

Trygghet och stöd värderas högt

Undersökningen visar att medlemsnöjdheten är stabil och något högre än vid den senas-

te mätningen 2024. Samtidigt har andelen medlemmar som uppger att de inte haft någon nytta av medlemskapet minskat tydligt.

När medlemmarna själva beskriver varför de är nöjda återkommer framför allt tre teman: trygghet, stöd och tillgänglighet.

Många lyfter fram möjligheten att få hjälp i arbetsrättsliga frågor, stöd vid lönesamtal eller rådgivning kring villkor och ersättningar. Andra pekar på medlemsförsäkringarna eller på att förbundet driver viktiga frågor för professionen.

I de öppna svaren märks också hur betydelsefull den lokala närvaron är. Flera medlemmar beskriver hur lokala företrädare och offi-

Redaktion: Fredrik B Nilsson, kommunikation

Jonas Mellqvist, kommunikationschef

cersföreningar varit avgörande när problem uppstått eller frågor behövt lösas.

Officersföreningarna spelar en nyckelroll

Ett tydligt mönster i undersökningen är att den lokala nivån har stor betydelse för hur medlemskapet upplevs.

De medlemmar som haft kontakt med sin officersförening är överlag mycket nöjda.

Lokalföreningarna får dessutom högre betyg än i föregående medlemsundersökning.

– För många medlemmar är officersföreningen den del av förbundet man möter i vardagen. När den lokala verksamheten fungerar väl påverkar det synen på hela Officersförbundet, säger Jonas Mellqvist.

ringar. Den vanligaste kritiken handlar inte om medlemskapet i sig, utan om upplevelsen av att förbundet har svårt att få genomslag i frågor som rör lön och arbetsvillkor.

Många efterfrågar också tydligare information om vad som händer i förhandlingar och hur förbundet prioriterar mellan olika frågor.

”Man vill också förstå vad som händer, vilka hinder som finns och vilka resultat som uppnås.”

Samtidigt visar de öppna svaren att variationer mellan olika lokala föreningar kan få stor betydelse. Där medlemmarna upplever att företrädarna är synliga, tillgängliga och engagerade är omdömena om förbundet genomgående positiva. Där den lokala närvaron upplevs som svag blir också kritiken mot förbundet större.

Medlemmarna vill se större genomslag

Undersökningen visar samtidigt att det finns områden där medlemmarna vill se förbätt-

NÖJDHET MED KONTAKTEN MAN HAFT

Vi finns också på:

Det gäller särskilt områden som löneutveckling, pensioner, internationell tjänstgöring och andra frågor som påverkar vardagen för medlemmarna.

– Jag tycker att det finns ett ganska tydligt budskap från medlemmarna. Man vill inte bara veta att förbundet arbetar med en fråga. Man vill också förstå vad som händer, vilka hinder som finns och vilka resultat som uppnås, säger Jonas Mellqvist.

Högre förväntningar i en tid av förändring

Resultaten kommer i en tid då både Försvarsmakten och officersyrket genomgår stora förändringar. Försvarsbeslut, Nato-medlemskap och en växande organisation innebär nya krav på både arbetsgivare och fackliga organisationer.

Det märks också i medlemsundersökningen.

Hur nöjd är du totalt sett med de kontakter du haft med …

Lokalföreningen på ditt förband

Officersförbundets

Mycket nöjd

Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd

Mycket missnöjd

Har inte varit i kontakt

Många av de frågor som medlemmarna lyfter handlar ytterst om arbetsbelastning, kompetensförsörjning och långsiktig hållbarhet i yrket. Där blir också förväntningarna på Officersförbundet högre. Den samlade bilden är därför dubbel: medlemmarna uppskattar förbundet och ser ett tydligt värde i medlemskapet, men de vill också att Officersförbundet fortsätter utvecklas och tar ännu större plats i frågor som påverkar officersyrket. – Jag ser det som ett styrkebesked. Det är betydligt lättare att utveckla ett förbund som medlemmarna fortfarande tror på än att försöka återbygga ett förtroende som gått förlorat. Det finns en stark grund att stå på, samtidigt som medlemmarna pekar ut en tydlig riktning för det fortsatta arbetet, säger Jonas Mellqvist.

●

Fredrik B Nilsson

Fakta: MEDLEMSUNDERSÖKNINGEN

• Medlemsundersökningen 2026 genomfördes av Novus på uppdrag av Officersförbundet under våren 2026.

• Totalt besvarades undersökningen av 3 902 medlemmar.

• Resultaten har jämförts med motsvarande medlemsundersökning från tidigare år, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen över tid.

• Undersökningen omfattar bland annat frågor om:

– medlemskapet i Officersförbundet

– lön och arbetsvillkor

– arbetsmiljö

– kompetensförsörjning

– internationell tjänstgöring

– Nato och Försvarsmaktens utveckling

• Förutom de kvantitativa frågorna innehöll undersökningen ett stort antal öppna fritextsvar där medlemmarna kunde utveckla sina resonemang och lämna egna synpunkter.

• Medlemmar från samtliga personalkategorier inom Officersförbundets medlemsgrupper deltog i undersökningen, vilket ger en bred bild av medlemmarnas erfarenheter och uppfattningar.

• Syftet med undersökningen är att ge Officersförbundet ett underlag för verksamhetsutveckling, medlemsdialog och påverkansarbete.

PROFESSIONENS RÖST

VIKTIG NÄR ROLLEN ÄNDRAS

Yrkesofficersrollen förändras snabbt. Nya säkerhetspolitiska krav, Sveriges inträde i Nato och förändrade utbildningsvägar påverkar vad som förväntas av en yrkesofficer och hur yrket formas över tid. Det finns en risk att förändringen drivs fram utan tillräcklig förankring i professionens egna erfarenheter.

FÖR OFFICERSFÖRBUNDET är det avgörande att utvecklingen av den yrkesmilitära professionen bygger på kunskap från verkligheten – från de som varje dag verkar i den. Därför medverkar förbundet i forskningsprojektet Yrkesofficerare i förändring, som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet. Projektet leds av Per Thilander och Gunnar Gillberg och kommer att undersöka hur yrkesofficersrollen formas i samspelet mellan

utbildning, yrkespraktik och organisatoriska förutsättningar.

– Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån. Den måste bygga på de erfarenheter som finns i professionen. Annars riskerar

”Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.”

vi att fatta beslut som inte håller i verkligheten, säger Johan Hansson, förbundsdirektör för Officersförbundet.

FORSKARNA BAKOM PROJEKTET betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Projektet kommer att använda

seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året. – Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson. ● Jonas Mellqvist

Fakta: FORSKARNA BAKOM PROJEKTET

Gunnar Gillberg, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt docent i arbetsvetenskap. Forskar om arbetsliv, organisatoriskt förändringsarbete och kompetensförsörjning. Har medverkat i forskningsprojekt kopplade till Försvarsmakten, exempelvis om professionalisering och karriärutveckling.

Per Thilander, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Forskar inom bland annat HR, ledarskap, kompetensförsörjning och organisatorisk utveckling. Har tidigare erfarenhet som yrkesofficer och har även forskat om HR-transformation och officersprofessionens utveckling.

UTLAND

Förbundet träffade utlandsstationerade medlemmar i USA

Förbundet besökte utsända medlemmar som är stationerade i USA. Först med besök på svenska ambassaden i Washington för ett möte med försvarsavdelningen – sedan Pentagon, Norfolk och Tampa.

”VI FICK en genomgång av vad våra medlemmar arbetar med på försvarsavdelningen och vilka utmaningar de ser framför sig. Det är viktigt att vi får en insyn i och förståelse för hur det är att vara utstationerad från Sverige till ett annat land – i detta fall USA” säger förbundsordförande Stefan Morin.

Efter besök och möten i Washington reste Officersförbundet till Norfolk där flertalet svenskar är stationerade vid såväl Nato Allied Command Transformation (ACT) som Natos operativa stab; Joint Forces Command Norfolk (JFC NF).

framåt”, säger Stefan Morin.

Förbundet har under resan mött medlemmar på ett ärligt och öppet sätt.

”De har beskrivit sin arbetsvardag och de utmaningar som finns med att leva och bo i USA, antingen på egen hand eller med en hel familj. Vi har fått omfattande och bra medskick och tog även tillfället i akt att delge förbundsaktuella frågor”, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

”De har beskrivit sin arbetsvardag och de utmaningar som finns med att leva och bo i USA.”

”Vi besökte våra medlemmar som tjänstgör vid JFC NF och ACT samt vårt svenska National Support Element (NSE). Vi fick genomgångar om de uppgifter som löses av respektive organisation och vilken stor tillväxt som skett det senaste året. En tillväxt som fortsätter

RESAN AVSLUTADES I Tampa med besök hos de svenska officerare och medlemmar placerade och verksamma inom U.S. Central Command (CENTCOM). Under besöken diskuterades bland annat det nya avtalet för utlandsstationering, U-stat.

”Detta ger oss värdefull information om förhållandena i USA, och de olika förutsättningar som råder i Washington, Norfolk och Tampa. Det är glädjande att vi tagits emot på ett positivt sätt”, säger Stefan Morin.

● Fredrik B Nilsson

Just nu i tvisten om trebefälssystemet

Profession. Förhandlingar pågår med Arbetsgivarverket och Försvarsmakten. Förhandlingen med Arbetsgivarverket avser drygt 400 medlemmar som blev omgalonerade vid årsskiftet 2022/2023. Och med Försvarsmakten handlar det om drygt 70 medlemmar som haft dispens till och med 2025.

Officersförbundet har möte med Arbetsgivarverket varje eller varannan vecka.

– Arbetsgivarverket vill att vi går igenom individ för individ hur beslutet påverkat dennes arbetsuppgifter. Eftersom det är cirka 400 individer återstår det många möten innan vi blir klara, säger ombudsman Peter Löfvendahl.

– Just nu kan jag bara gissa om tidplanen. I bästa fall kan vi slutföra förhandlingen med Arbetsgivarverket innan deras semesterperiod inträffar.

Om det inte blir en acceptabel förhandlingslösning med Arbetsgivarverket återstår att stämma dem samt Försvarsmakten i Arbetsdomstolen.

– I bästa fall kan AD påbörja sin handläggning under senare delen av hösten. Men erfarenheten säger att vårt ärende inte kommer upp före årsskiftet. Domstolen håller fortfarande på med stämningar från 2025. Utifrån den bakgrunden skulle det möjligen finnas en dom till sommaren 2027, säger Löfvendahl.

För de medlemmar som haft dispens och där förhandling har påbörjats med Försvarsmakten blir tidplanen annorlunda.

– Först ska vi förhandla samtliga berörda med Försvarsmakten. Om vi inte kommer överens måste vi förhandla dem en gång till med Arbetsgivarverket. Förhoppningsvis kan det samordnas med ovan pågående förhandling så att samtliga tidigare beslut och de nya besluten kan ingå i en och samma överläggning.

FRÅGA FÖRBUNDET

Vill bara visa intresse på det sätt jag kan

Är det svårare att definiera sexuella trakasserier på en arbetsplats än exempelvis politiska eller rasistiska trakasserier? Om det är så att man ville komma nära en kollega genom att prata, äta lunch, skoja, men personen inte uppskattar – hur ska man veta vad som är okej?

Det är inte alltid lätt att veta vad som räknas som sexuella trakasserier, såväl för den som blir utsatt som för den som beter sig på ett sätt som inte är välkommet.

Det viktiga är om beteendet är oönskat, men det kan vara svårt att märka om man själv uppfattar situationen som vänligt prat eller skoj.

Vad är egentligen sexuella trakasserier?

Den som är utsatt kanske inte säger ifrån eftersom den inte vill skapa dålig stämning, och enskilda kommentarer eller skämt kan kännas för små för att ta upp direkt, även om många sådana situationer tillsammans kan skapa en dålig arbetsmiljö över tid. Om man är osäker på hur något uppfattas kan det därför vara bra att känna av situationen och fråga på ett avslappnat sätt om personen kanske föredrar andra samtalsämnen eller skämt. När det gäller lunchförslag eller liknande kan ett eller flera nej vara en tydlig signal om att personen inte är intresserad av just den saken.

● Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som bland annat forskar om sexuella trakasserier i arbetslivet

KANSLIET

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare, Peter Löfvendahl, Carl Miemois, Lars-Johan Nordlund, Martin Sachs, Robert Edstein

Har du en fråga till våra ombudsmän? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Vad innebär internationell tjänstgöringsskyldighet?

Jag har just passerat 30 och har bildat familj. Hur många gånger måste jag tjänstgöra i internationella befattningar – och har jag rätt att tacka nej?

Officersförordning (2007:1268) reglerar den internationella tjänstgöringsskyldigheten. Det finns inom ramen för den inga gränser för hur många gånger du kan bli beordrad att bemanna befattningar som innebär tjänstgöring utomlands. Du har heller ingen rättighet att tacka nej även om en dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare är eftersträvansvärd.

Vilka villkor som gäller för dig beror på vilken verksamhet som ska genomföras och vilket kollektivavtal som används och därigenom kan det finns faktorer och skyddsregler som arbetsgivaren behöver ta hänsyn till. Exempelvis så står det i Utlandsavtalet att tiden mellan två tjänstgöringsperioder ska vara minst lika stor som den nyligen genomförda tjänstgöringsperioden – annars utbetalas ett tillägg varje månad.

Den enskilde kan och har rätten att reservera sig (med sina tydliga motiv såsom exempelvis familjesituation) mot tjänstgöring i internationell militär insats och ska i en sådan situation ta kontakt med sin lokalförening för stöd. Avdömning och beslut avseende reservation sker på FM-nivå (FMArbO bil9 1.3.11).

● Robert Edstein, biträdande förhandlingschef

Hur många har nationell arbets skyldighet?

Jag är ganska nyanställd inom Försvarsmakten och undrar om det är vanligt med ”nationell arbetsskyldighet”.

Det finns ingen officiell, samlad statistik över nationell arbetsskyldighet. Med utgångspunkt i Försvarsmaktens personalstatistik uppskattas dock att cirka 26 000 anställda i Sverige har nationell arbetsskyldighet i snäv mening. Det syftar på anställda som är skyldiga att tjänstgöra inom Sveriges gränser vid höjd beredskap eller krig, men som inte automatiskt har skyldighet att tjänstgöra utomlands (till skillnad från internationell arbetsskyldighet).

Nationell arbetsskyldighet redovisas inte som ett särskilt statistiskt mått, utan följer av anställning, krigsplacering och tillämpliga avtal. Angivna siffror är uppskattningar baserade på Försvarsmaktens öppna personalstatistik och omfattar kontinuerligt tjänstgörande personal – yrkesofficerare, heltidsanställda soldater och sjömän samt civila arbetstagare – som är krigsplacerade i Sverige och skyldiga att tjänstgöra nationellt vid höjd beredskap eller krig. Räknas även tidvis tjänstgörande personal (reservofficerare och GSS/T) in uppgår antalet till cirka 40 000–45 000 personer, men dessa betraktas inte alltid som anställda i strikt mening. ● Patrik Larsson, ombudsman

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

Kommunikation: Jonas Mellqvist, teamledare Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

E-post: kansliet@officersforbundet.se

If i samarbete med

Att vara förberedd hjälper lite. Ett försäkringsskydd som gäller både i tjänsten och på fritiden hjälper mycket.

Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden.

Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat:

• Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport – något många andra försäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och dina barn.

• Familjejuridisk rådgivning för dig som är medlem och har gruppförsäkring hos If.

• 15 % medlemsrabatt på boendeförsäkringar samt 5 % rabatt på bil- och MC-försäkringar.

• Som förmånskund hos oss får du dessutom ytterligare 10–15 % rabatt på din hem-, villaeller bilförsäkring.

Läs mer om dina medlemsförmåner på if.se/officersforbundet eller ring 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Levererar för framtiden

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade.

baesystems.com

Vi stödjer