Officerstidningen nr 2, 2026

Varannan i Försvarsmakten har upplevt

TYSTNADSKULTUR

NÄR ANSTÄLLDA TYSTAS

eldhandvapen

Kaliberöversynen klar: 5,56 fortsatt huvudkaliber

köldskador

Stor ökning av antalet köldskador i vinter

reportage Övning med flygvapnets cyberförsvar

analys Vikten av regionala samarbeten inom ramen för Nato

förbundsnytt

Officersförbundet besöker svenska styrkan i Lettland

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

ETT YRKE SOM HÅLLER – ÄVEN NÄR LIVET HÄNDER

Det är något särskilt med samtal som börjar i det lilla och snabbt växer till något större. En fråga om vab, en flytt eller en partner som byter jobb. En diskussion om vem som hämtar när övningen drar ut på tiden. Det är vardag för många av våra medlemmar.

Och det är också där, i det vardagliga, som Försvarsmaktens attraktivitet avgörs på riktigt. Vi pratar ofta om löner, villkor och personalförsörjning – och det ska vi fortsätta göra. Men om Försvarsmakten menar allvar med att vara en attraktiv arbetsgivare räcker det inte att diskutera ersättning. Vi måste också prata om hur livet faktiskt ser ut för den som valt att arbeta i Försvarsmakten.

Föräldraskap, karriär och likabehandling är inte sidofrågor. Det är kärnfrågor. Försvarsmakten har länge arbetat med dessa frågor, och ambitionen är tydlig. Men i våra möten med medlemmar ser vi att det inte räcker. Vi möter medlemmar som tackar nej till utveckling därför att det inte går att förena med familjeliv – till exempel nivåhöjande utbildningar som innebär central placering. Vi möter kompetenta individer som avstår internationell tjänstgöring för att villkoren inte tar höjd för livet utanför tjänsten, och vi ser hur karriärvägar i praktiken formas av tillgänglighet snarare än kompetens.

och fungerande kompensationsledighet. Inte bara för individens återhämtning, utan också för att skapa balans och jämlikhet i privatlivet. Annars riskerar kostnaden att flyttas från organisationen till familjen.

En lyckad tillgänglighet kräver att även familjen känner att det fungerar med en anställning i Försvarsmakten.

Det här påverkar inte bara individen och familjen, utan också verksamheten. När kompetens inte tas tillvara fullt ut, eller när medarbetare avstår utveckling, påverkar det hur organisationen utvecklas över tid. I en växande försvarsmakt behöver fler kunna bidra fullt ut.

”Försvarsmakten ställer höga krav på sina medarbetare. Det är rimligt. Men då måste också arbetsgivaren skapa förutsättningar som håller över tid.”

Likabehandling handlar därför också om att säkerställa att kompetens används på bästa sätt. Det ställer krav på hur vi organiserar arbetet. Planering måste ge framförhållning, karriärvägar gå att kombinera med ett liv utanför tjänsten och chefer ha mandat att göra hållbara avvägningar.

FÖRSVARSMAKTEN STÄLLER HÖGA krav på sina medarbetare. Det är rimligt. Men då måste också arbetsgivaren skapa förutsättningar som håller över tid. Annars riskerar vi att tappa både kompetens och förtroende.

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 54–58.

NÄR KRAVEN PÅ tillgänglighet ökar får det konsekvenser i privatlivet. Frånvaron skapar ofta en mindre jämlik situation i hemmet, där partnern får ta ett större ansvar. Vi har förståelse för behovet av tillgänglighet. Men om ambitionen är att höja den ytterligare måste vi också väga in vad det innebär för individen och familjen. Det behöver finnas tydliga ramar för hur mycket tid arbetsgivaren kan ta i anspråk,

Ett hållbart yrkesliv är inte en sidofråga. Det är en strategisk fråga för hela myndigheten. För Officersförbundet är detta tydligt. Vi kommer att driva på för förändringar som gör att fler kan – och vill – stanna, utvecklas och ta ansvar.

Det är så vi bygger en stark profession. Och det är så vi bygger en försvarsmakt som håller – även när livet händer. ●

Stockholm 8 april 2026

Stefan Morin Förbundsordförande

Nummer 2, 2026

Aktuellt

Yrkesofficer omkom i olycka – träffades av fallande isblock ... 8

Stor ökning av antalet köldskador i vinter 12

FMV:s årsrapport: Stora förseningar i leveranser av armémateriel ........................ 14

Säkerhetsinspektionen följer upp

FM undsäkC:s åtgärdsplan 16

”Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukrainarelaterade uppdrag.”

Krönika, s.46

Intervju

Rymdchef Anders Sundeman om att bygga rymdförmåga ........... 18

Reportage

Fokus på cyberdomänen på Uppsala garnison 20

Mötet

Försvarsmaktsförvaltare

Rickard Wilhelmsson 32

Fördjupning

Många anställda i myndigheten upplever tystnadskultur .......... 36

”Problem ska inte tystas ner” 40

Ställföreträdande personaldirektören om tystnadskultur 41

Krönika

Cesilia Kabaca Karlsson, Invidzonen 46

Förbundsnytt

Senaste nytt på förhandlingsfronten ...................................... 54

Officersförbundet besökte multinationella brigaden i Lettland 55

Förbundet rekryterar en ny förbundsdirektör................. 56

Fråga förbundet: Kan jag ta ut min sparade semester? 58

Att eftersöka källor

är straffbart

Under höstens arbete med artikeln om tystnadskulturen vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC), i Uppsala, växte materialet organiskt. Nya medarbetare fortsatte höra av sig och ville berätta om sina erfarenheter och tipsade samtidigt om andra att prata med. När artikeln väl publicerades kontaktades vi även av anställda på andra förband som hade liknande upplevelser att dela med sig av.

Redaktion och kontakt

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

Reporter och redaktör

Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se

Grafisk form Torino Creative 08-400 201 77 mail@torino.se

Omslagsillustration

Björn Öberg

”Den som försöker avslöja en anonym källa bryter mot den meddelarfrihet som anställda vid offentliga myndigheter omfattas av”

De enskildas iakttagelser får också stöd i forskningen. Enligt en studie ledd av Maria Fors Brandebo, forskare och lektor vid Försvarshögskolan, har ungefär hälften av Försvarsmaktens anställda någon gång upplevt tystnadskultur. Du kan läsa om hennes arbete i det här numret av Officerstidningen. En annan artikel som tangerar ämnet finns på Officerstidningen.se. Den handlar om värnpliktiga på Tolkskolan som drabbades av köldskador under en utbildning i Arvidsjaur. Befälet i artikeln menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen på förbandet eftersom ledningen inte har lyssnat på medarbetarnas varningar om brister i utbildningen av värnpliktiga. Vi har också träffat Försvarsmaktens ställföreträdande personaldirektör, överste Jonas Karlsson, som säger att tystnadskultur är skadligt för verksamheten.

Något som är oroande i sammanhanget är att personal vid FM undsäkC nu flaggar för att chefer försöker ta reda på vilka medarbetare som uttalat sig i Officerstidningen. Att eftersöka källor är ett brott mot grundlagen. Den som försöker avslöja en anonym källa bryter mot den meddelarfrihet som anställda vid offentliga myndigheter omfattas av, i enlighet med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I samma lagar anges också förbud för arbetsgivare att bestraffa medarbetare som använt sig av meddelarfriheten.

Ett annat sätt att hantera medarbetarnas kritik än att försöka ta reda på vem som sagt vad – skulle kunna vara att fokusera på att lösa de problem som påtalats.

Linda Sundgren Reporter

Medarbetare i detta nummer

Maria Widehed, Anna-Maria Stawreberg, Margareta Bloom Sandebäck, Björn Öberg, Henrik Jansson.

Nummer 2, 2026

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte uttryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 24.

TELEFON (VX)

Växel 08-440 83 30

POSTADRESS

Box 5338, 102 47 Stockholm

Besöksadress

Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20

officerstidningen@bs-media.se

Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 3, 19 maj Nr 4, 18 augusti

TRYCK

Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se

ROBUSTA ETHERNETLÖSNINGAR NU TILLGÄNGLIGA PÅ DEN

NORDISKA MARKNADEN

Samarbetet mellan Obsima AB och norska OnTime Networks säkerställer att innovativa nätverkslösningar i världsklass för luftfarts- och försvarsindustrin nu äntligen finns tillgängliga i Norden.

Flera NATO-länder använder redan de norskproducerade nätverkslösningarna från OnTime Networks i system levererade av Rheinmetall, Lockheed Martin och Kongsberg Defence & Aerospace.

Med Obsima AB som distributör för OnTime Networks blir dessa produkter nu tillgängliga för försvarsindustrin i hela Norden.

Kronprinsessan Victoria har fördjupat sina kunskaper om armén ƀ Under vintern har kronprinsessan Victoria kompletterat sin officersutbildning genom att fördjupa sig i arméns verksamhet. Hon har bland annat deltagit i praktiska moment vid flera förband och besökt 71:a bataljonen i Lettland. ”Det är fantastiskt att man träffar på så otroligt många människor som är så drivna och gediget uppfyllda av sin uppgift”, säger kronprinsessan till Officerstidningen.

Läs intervjun med kronprinsessan på officerstidningen.se

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

Värnpliktigas tjänstgöring i Nato ska utredas

ƀ Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över behovet av svenska värnpliktiga i Natos samlade avskräckning och försvar och hur de kan delta i operationer utomlands.

En särskild utredare ska analysera i vilken utsträckning värnpliktig personal kan och bör nyttjas i operationer och andra aktiviteter i alliansen.

Utredaren ska bland annat redogöra för de rättsliga förutsättningarna och lämna nödvändiga författningsförslag.

En referensgrupp med företrädare för alla riksdagens partier kommer att knytas till utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 26 april 2027. JO

Satsning på territoriellt luftvärn

ƀ Regeringen har beslutat att Försvarsmakten ska bredda sin luftvärnsförmåga. Det handlar om att att bygga upp territoriell luftvärnsförmåga som ska stärka skyddet av krigsförband inklusive det militära försvarets mobilisering med möjlighet till skydd av städer och civil infrastruktur.

Satsningen uppgår till 15 miljarder kronor och den första beställningen ska göras i vår. JO

Den omkomne mannen arbetade vid Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur.

Yrkesofficer omkom i olycka

– träffades av fallande isblock

Dödsfall

En yrkesofficer från Norrlands dragonregemente, K 4, omkom den 5 februari under en övning i Österrike. Mannen befann sig i landet för en längre utbildning och olyckan skedde i samband med ett klättringsmoment när han träffades av ett fallande isblock.

DET VAR UNDER ett utbildningsmoment i Österrike som en yrkesofficer från K 4 i Arvidsjaur omkom den 5 februari. Mannen var där för en nästan årslång utbildning inom bergsverksamhet.

Enligt Försvarsmaktens anmälan till Arbetsmiljöverket inträffade olyckan under en övning i en dal där man klättrade på ett

fruset vattenfall. När deltagarna samlade ihop materielen inför avmarsch föll en stor mängd is ner och träffade yrkesofficeren som skadades så svårt att han avled. Enligt Ida Fredriksson, kommunikationschef på K 4, var den omkomne mycket erfaren.

– Han var specialist inom bergsverksamhet och hade varit anställd i flera år. Den utbildning han gick var den mest avancerade utbildningen man kan gå inom det här skrået. Det är de bästa i världen som går den utbildningen, säger Ida Fredriksson.

Arbetsmiljöverket meddelar att de inte kommer att utreda olyckan eftersom den inte skedde på svensk mark.

Linda Sundgren

Så många ytterligare tunga bärgningsbilar från den polska leverantören Szczęśniak har Försvarets materielverk beställt till Försvarsmakten. Värdet är 420 miljoner kronor. Tungbärgarna, med chassi från Scania, är anpassade för bärgning och bogsering av Försvarsmaktens samtliga hjulfordon.

Svårt att lösa problemen med ömtåliga stavar och bakhala skidor ƀ Runt årsskiftet började Försvarsmakten leverera det nya skidsystemet M/25 till Norrlandsförbanden samt Skaraborgs regemente. Det handlar om 5 000 skidsystem plus ytterligare 10 000 par skidor med en viss mängd stavar.

Medan bindningarna får bra betyg upplevs skidorna som bakhala i vissa situationer och stavarna i glasfiber går lätt sönder. Enligt major Johan Bredberg, materielområdesansvarig vid materielsektionen på Försvarsmaktens logistik, har Försvarets materielverk fått i

uppdrag att försöka hitta ett företag som kan tillverka skidstavar av stål. När det gäller problemet med de bakhala skidorna säger han att det kan bli svårt att komma tillrätta med, men att Försvarsmakten ska fundera över en lösning om det blir nödvändigt. LS

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

Kaliberöversyn klar – 5,56 fortsatt huvud kaliber

Vapen

Kaliber 5,56 millimeter kommer fortsatt att vara huvudkaliber för Försvarsmaktens automatkarbiner. Det har arméchef Jonny Lindfors beslutat efter att en översyn av kalibervalet för de nya eldhandvapnen genomförts. För skarpskyttegevär och kulsprutor kommer kaliber 7,62 millimeter att gälla. Målet på sikt är dock att införa en mellankaliber för samtliga vapen.

VÅREN 2023 TECKNADE Försvarets materielverk, FMV, avtal med finska Sako om leverans av nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Avtalet tecknades gemensamt med Finland och omfattar bland annat automatkarbiner i kaliber 5,56 och 7,62 millimeter. Nyligen fattade arméchef generalmajor Jonny Lindfors, i egenskap av materielområdesansvarig, beslut om inriktningen för Försvarsmaktens kalibrar under 2020-talet. Beslutet innebär att 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner, medan 7,62 fortsatt ska användas för skarpskyttegevär och kulsprutor.

skolförvaltare Henrik Lundin som är Försvarsmaktens införandeledare för eldhandvapen. Sedan början av 2024 har en översyn av kalibervalet genomförts. Detta efter att arméchef Jonny Lindfors bedömde att kunskapsläget behövde analyseras på nytt, bland annat med hänsyn till de kaliberval som andra länder hade gjort. Enligt tidigare beslut skulle 7,62 vara huvudkaliber för Försvarsmaktens personal. Det beslutsunderlag som då låg till grund för kalibervalet byggde på flera omfattande utredningar, bland annat från Totalförsvarets forskningsinstitut och FMV. En sammanställning gjordes 2018, och beslutet om den nya eldhandvapenfamiljen baserades på dessa slutsatser.

”Det handlar om interoperabilitet, hur andra nationer gör och vilket val har de gjort. Vi måste matcha ihop det här.”

– Det betyder att huvudalternativet 5,56 är den kaliber som vi i huvudsak använder till våra eldhandvapen, säger Markstridsskolans

Sedan början av 2024 har en översyn av Försvarsmaktens kaliberval genomförts. 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner.

Brigadgeneral Michael Carlén, dåvarande införandeledare för nya eldhandvapen skrev så här i ett nyhetsbrev om översynen: ”Omvärldsläget, svensk försvarsoch säkerhetspolitik samt den tekniska utvecklingen har alla genomgått stora förändringar. De slutsatser som drogs 2018 behöver sättas i kontext 2024” – Det var nödvändigt att vi gjorde en översyn för att fånga upp tidigare arbete med de nya värden och förutsättningar som finns idag. Det handlar om interoperabilitet, hur andra nation-

5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta.

Foto: Robin Sandgren

Krüger/Försvarsmakten

er gör och vilket val de har gjort. Vi måste matcha ihop det här, säger Henrik Lundin.

DEN KANSKE MEST avgörande förändringen är Sveriges medlemskap i Nato, vilket påverkar såväl operativa som logistiska överväganden, förklarar han. Det handlar om en logistisk helhet, både vad gäller tillverkning och kompatibilitet med andra allierades vapensystem. Ammunitionen måste också kunna delas och försörjas i ett gemensamt system med exempelvis transport och lastytor.

– Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. Nu behöver vi ta hänsyn till det som är runt omkring oss. Interoperabilitet och logistik har legat högt upp i argumentationen. Det finns en ekonomisk aspekt i det här också. En grövre kaliber är dyrare.

Ammunitionsstorlek är även en konkret fråga för den enskilde soldaten. Skillnaden i vikt mellan kalibrarna påverkar både bärförmåga och uthållighet.

– Med en mindre kaliber är det lättare att ta med sig mer ammunition om man ska förflytta sig. Det handlar om uthållighet i logistiklösningen och hur mycket man kan bära med

sig. Tar vi 180 patroner i 5,56 och jämför med samma mängd 7,62, då väger det sistnämnda betydligt mer, säger Henrik Lundin. En annan aspekt är uppföljningsskottet.

– Det andra skottet som du skjuter blir betydligt snabbare med 5,56. Det är också en utbildningsfråga. Oavsett ålder, kön och kroppsstorlek är det lättare att hantera en lättare kaliber än en tyngre. Det är flera faktorer som har spelat in i beslutet.

SAMTIDIGT ÄR BESLUTET inte ett ställningstagande mot 7,62, betonar Henrik Lundin. Tvärtom understryks att båda kalibrarna behövs under överskådlig tid.

– Vi tar inte bort 7,62. Den behövs till skarpskyttegevär och kulsprutor, men också i en mindre del automatkarbiner där krav på verkan och skjutavstånd kräver det.

När det gäller nackdelar med 5,56 lyfts att den saknar verkan i keramiska skyddsplattor och har begränsad räckvidd.

– Räckvidden blir kortare än med 7,62. Det är en lättare projektil och det påverkar det praktiska skjutavståndet.

Men enligt Henrik Lundin måste kaliberfrågan sättas i ett systemperspektiv.

– Striden avgörs inte med ett enskilt eldhandvapen utan sker kombinerat med skarpskyttegevär, kulspruta, granatgevär och pansarskott.

Frågan om kalibervalet på eldhandvapen har varit en långvarig diskussion och något som engagerat många anställda i myndigheten, konstaterar Henrik Lundin, som välkomnar att det nu finns en fastställd inriktning.

– Det är bra att vi har ett beslut av arméchefen så att det kan bli tydligt för organisationen. Nu har personalen något att förhålla sig till. Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang.

Parallellt följer Sverige den internationella utvecklingen mot en möjlig mellankaliber, oftast beskriven i spannet mellan 5,56 och 7,62. Arbetet sker inom olika Natoforum där Försvarsmakten deltar.

– Vi har en närvaro i de här sammanhangen och tar del av vad andra nationer gör i sina utvecklingsarbeten. Jag tror på en mellankaliber, absolut. Målsättningen är att det ska finnas något sådant runt år 2030. Exakt om det är 6,5 eller 6,8 får framtiden utvisa.

Josefine Owetz

Högkvarteret flyttar till Frösundavik

ƀ Fortifikationsverket har tecknat ett avtal om att köpa en fastighet i Frösundavik i Solna kommun för Försvarsmaktens räkning. Fastigheten har en lokalyta på 50 000 kvadratmeter och 20 hektar mark. Förvärvet är en del av arbetet med att säkerställa en långsiktig och lämplig lokalisering för Högkvarteret.

”En ny etablering för Högkvarteret är nödvändig eftersom fastigheten på Lidingövägen 24 behöver totalrenoveras, vilket kommer ta flera år innan det är klart”, säger konteramiral Jens Nykvist, ställföreträdande chef för Försvarsstaben, i en artikel på intranätet Emilia.

Fortifikationsverket får tillträde i september 2026. Därefter startar ett arbete med att anpassa byggnaden innan Försvarsmakten kan flytta in. Priset för fastigheten är cirka 3,5 miljarder kronor. JO

Utöver den storskaliga ryska aggressionen mot Ukraina har vi sett hur Rysslands agerande med hybrida medel gentemot Nato och EU blivit allt mer riskbenäget och vårdslöst.

Det skriver generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i förordet till årsöversikten för 2025. Parallellt med krigföring en i Ukraina bedöms det mili tära hotet från Ryssland öka i Sveriges närom råde de komman de åren.

Stor ökning av antalet köldskador i vinter

är framför allt värnpliktiga

vid

tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

– Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

– Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

ATT FÖRSVARSMAKTEN BEFINNER sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

– Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

Köldskador Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Chefen för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning uppger att oerfarna befäl och hård press kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

DEN GÅNGNA VINTERN har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

Av det totala antalet köldskadade är de allra flesta värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

– Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

”I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder.”

Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare. – Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger hon. Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj. Linda Sundgren

ÄVEN OM VINTERN har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel

Läs mer ”Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning” på officerstidningen.se

Tactical Rugged C4ISTAR-gateway för MDO (Multi Domain Operations)

Stödjer interoperabilitet, datasynkronisering, Domänöverskridande informationsutbyte och ledning & kontroll (C2)

Funktioner och formfaktor

Utvecklad för ARBIT av MilDef — finns i två kompakta, robusta konfigurationer:

▬ Enkel Gateway: 1 GbE, 1,5U 19”/2-rack (Avbildad ovan)

▬ Fullständig Cross-Domain-lösning: Två 1 GbE-gateways, 2U 19”/2-rack (Se illustration nedan)

▬ Öppen API-arkitektur möjliggör sömlös integration med befintliga system och anpassning till föränderliga kundspecifika krav

▬ Utvecklad för att uppfylla robusta militära standarder och flexibel montering med olika färgval.(Mindre och lättare)

Godkänd för NATO SECRET – Beprövad för uppdragkritisk kommunikation

Arbit Solutions är utformade för integration i bepansrade CIS-plattformar och luftförsvarssystem, vilket möjliggör säker och interoperabel informationsdelning över flera domäner – även i omstridda miljöer. Systemen stödjer domänöverskridande ledning och kontroll (C2), såsom SitaWare, för Blue Force Tracking, Call for Fire samt stöd för STANAG märkning.

Fullständig Cross-Domain-lösning

Tillgänglig för marknadslansering i slutet av 2025. Observera: Visade bilder är inte av slutprodukten. Specifikationer och design kan komma att ändras.

Arbit Solutions är beprövade och testade i både NATO CWIX- och 2016/2019 BOLDQUEST-övningarna. Kunderna är i större delen av Europa, Asien och Nordafrika. Arbit en pålitlig leverantör med ett 20-årigt ramavtal med det danska försvarsministeriet.

FMV:s årsrapport: Stora förseningar i leveranser av armémateriel

Materiel Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

ATT UPPRUSTNINGEN I Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till tolv miljarder kronor. Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex (mått på FMV:s leveranssäkerhet) 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

– Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk och fortsätter. – Men enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner.

I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

”Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer.”

– Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

LEVERANSSÄKERHETEN TILL försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jäm-

Bandvagnsystem 410 är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats, enligt FMV:s årsredovisning.

fört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

– Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

De försenade leveranserna beror i huvudsak på problem inom industrin. Det handlar om exempelvis brist på komponenter och begränsningar i produktionskapaciteten.

Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

– Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

– Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin så att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

FÖRSENINGAR UPPSTÅR OCKSÅ på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

– Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår, säger Björn Myrberg.

Linda Sundgren

FAKTA

Materielanskaffning Försvarsmakten

2025 jämfört med 2024

• FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).

• FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).

• Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).

• Leveransindex: 53 av 100 (-20).

Materielanskaffning för donation till Ukraina

• FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.

• Levererat värde: 917 miljoner kronor. Källa: FMV:s årsredovisning

Mörkerförmågan stärks av nya bildförstärkare ƀ Försvarsmakten inför nu nya binokulära bildförstärkare, Bino-25, på flera förband. Jämfört med föregångaren Mono12 ger den nya bildförstärkaren ett bättre djupseende tack vare två bildrör och vit fosforteknik, vilket ger högre bildskärpa och en mer naturlig känsla för ögonen. Systemet integrerar även en värmekamera, vilket ökar förmågan att upptäcka och identifiera fiender utan att behöva använda vapnets kikarsikte, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. JO

Fler svenska yrkesofficerare på JFC Norfolk ƀ Sedan den 5 december 2025 tillhör Sverige det operativa Natohögkvarteret, Joint force command (JFC) i Norfolk i USA, där ett tiotal svenska yrkesofficerare tjänstgör. Enligt överste Stefan Pettersson som arbetar med operativ planering i Norfolk, väntas ytterligare en handfull svenskar påbörja sin tjänstgöring i Norfolk under året. I och med Sveriges flytt till JFC Norfolk från högkvarteret i Brunssum i Nederländerna, tillhör samtliga nordiska länder samma operativa högkvarter inom Nato. LS

Nya trängfartyg kommer att levereras 2030 ƀ Fyra nya trängfartyg kommer att stärka marinens sjörörliga logistik. Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med leverantören Freire Shipyard. Trängfartygen är en av de nya plattformarna som ingår i arbetet med att utveckla logistiken till sjöss, skriver FMV i en artikel på myndighetens webbplats. Övriga plattformar är arbets-, hamn- och bunkerfartyg. De nya trängfartygen ska levereras till marinen under 2030. JO

Åtgärdsplanen på FM undsäkC godkänd – men ärendet avslutas inte

FM undsäkC Säkerhetsinspektionen bedömer att de åtgärder som Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum planerar vidta bör ge positiva resultat. En uppföljande inspektion kommer att genomföras om tre år eller tidigare vid behov, enligt Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen.

DET VAR UNDER en inspektion hos Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, i oktober 2025 som Säkerhetsinspektionen uppdagade problem med tystnadskultur vid förbandet. Medarbetare höll tillbaka kritik av rädsla för repressalier och chefer anklagades för att hålla varandra om ryggen istället för att lösa problem. Nyligen

kom Säkerhetsinspektionens svar på de förbättringsåtgärder som förbandet uppgett att de ska vidta. Bedömningen är att förbandet ”… bör nå positiva resultat”, om de åtgärder som planeras också genomförs.

– Om man följer det lagen säger om detta ska ett antal åtgärder vidtas och det pekar vi på i vårt underlag. Om förbandet då svarar att de kommer att göra detta, då är vi nöjda. Vad förbandet sedan gör är vi ingen garant för. Det får vi se nästa gång vi kommer dit, säger överstelöjtnant Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen, en av avdelningarna inom Säkerhetsinspektionen. Han säger att Säkerhetsinspektionen ibland

Ett förbättringsarbete pågår vid FM undsäkC i ett försök att komma tillrätta med de arbetsmiljöproblem som Säkerhetsinspektionen har påtalat.

möter problem med tystnadskultur ute på förbanden, men att det sällan är av den omfattning som de uppfattat på FM undsäkC. Ärendet är heller inte avslutat utan kommer att följas upp vid nästa tillsyn. – Våra inspektionsintervaller är på tre år, men får vi signaler om att det inte händer någonting kan vi göra en inspektion däremellan, säger Jörgen Forsberg.

PROBLEMEN MED DEN psykosociala arbetsmiljön hos FM undsäkC har påtalats upprepade gånger, något som Officerstidningen rapporterat om (OT nr 6, 2025). Bland annat har Arbetsmiljöutredningar visat att ledarskapet haft en negativ påverkan på medarbetarnas psykiska hälsa och att tystnadskultur förekommer.

”Om förbandet då svarar att de kommer att göra detta, då är vi nöjda. Vad förbandet sedan gör är vi ingen garant för.”

På rekommendation från Säkerhetsinspektionen har ett förbättringsarbete inletts vid förbandet, där bland andra Försvarsmaktens ledarskapsoch pedagogikenhet (FM lope) och Försvarshälsan vid Uppsala garnison deltar.

Linda Sundgren

NAVAL GROUP DESIGNS, BUILDS AND MAINTAINS SUBMARINES AND SURFACE SHIPS ALL AROUND THE WORLD.

Leveraging this unique expertise and our proven track-record in international cooperation, we are ready to build and foster partnerships with navies, industry and knowledge partners.

Sovereignty, Innovation, Operational excellence: our common future will be made of challenges, passion & engagement.

”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Text: Maria Widehed

Du tillträdde som Försvarsmaktens rymdchef i september 2025 och blev då flygvapnets första amiral. En marin grad på en flygvapenbefattning, kan man göra så?

– Ja, det är häftigt. Och i grunden är jag sjöofficer, så både att det heter rymdskepp och rymdamiral är ju egentligen väldigt passande.

Varför är rymddomänen viktig?

– Framför allt behöver vi en god lägesuppfattning och realtidsövervakning samt underrättelser i vårt operationsområde, och det området har blivit större inte minst i och med vårt Natomedlemskap. Försvarsmakten använder också rymdförmåga till långräckviddiga vapensystem för att förse dem med måldata, då är sensorer placerade i rymden en väldig tillgång. Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre.

Med det kommer massor av frågor: hur ser en organisation som hanterar det här ut?

Var är den placerad? Hur jobbar den här delen kopplat till alla andra delar i Försvarsmakten?

Och så lägger ni mycket tid på att upprätthålla en gemensam rymdlägesbild. Varför då?

”I grunden är jag sjöofficer, så både att det heter rymdskepp och rymdamiral är ju egentligen väldigt passande.”

Vad arbetar ni med på rymdavdelningen?

– Vårt huvudfokus ligger på inköpet av egna spanings- och övervakningssatelliter som tidigarelagts. Exakta datum är inte klara än, men redan under året så kommer de första att sändas upp. Tidigare var målet att ha egna operativa satelliter 2030, men vår närvaro i rymden ökar snabbare än vi trott skulle vara möjligt.

– Både Försvarsmakten och samhället i stort är väldigt beroende av de satelliter som finns i omloppsbana, och om dessa satelliter skulle angripas skulle det kunna innebära stora konsekvenser. Utöver detta är en rymdlägesbild särskilt viktig nu när Försvarsmakten får egna satelliter, då dessa kan utgöra mål för en motståndare. Tack vare rymdlägesbilden kan vi ha kontroll på allt som rör sig i närheten av våra egna satelliter, men även motståndarens. Det sistnämnda är viktigt för de andra domänerna och stridskrafterna, då det kan röra sig om att de inte vill göra vissa saker ute i det öppna om de vet att en viss spaningssatellit passerar över dem just då. Hur ser hotbilden ut vad gäller kritisk rymdinfrastruktur?

– Det handlar både om cyberattacker, elektronisk krigföring som riktas mot länkar och signaler samt om rent fysisk påverkan. Det finns tydliga hot mot alla våra delar, och alla måste kunna försvaras. Hotet mot markstationer handlar om klassisk bekämpning i markdomänen,

Läs mer på nätet! Scanna QR­koden för en längre intervju.

medan det i rymden är en annan dynamik. Vi försöker göra våra delar så robusta som möjligt, men en del av skyddet handlar också om kvantitet – att inte bara ha en utan ett antal. Där handlar mycket om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade.

För tre år sedan blev rymd en egen avdelning inom flygvapnet. Vilka kompetenser finns hos er idag? – Idag är vi ett femtontal som arbetar här, ett rimligt antagande är att vi kommer vara dubbelt så många inom ett antal år. Vi lägger rälsen samtidigt som vi kör framåt och på gott och ont har vi inget arv att förhålla oss till. Kompetensmässigt är det viktigt att vi har en blandning. Jag har dels anställda som har doktorerat i olika nischer av rymd, som inom rymdplasma, de har ofta civil rymdbakgrund. Jag har också några andra civila kompetenser, sedan har jag officerare och specialistofficerare. Jag behöver dem som är djupt kunniga inom rymden, men jag behöver också dem som kommer med kunskap om Försvarsmakten, likt mig själv. Vilken roll spelar rymddomänen för områden som Arktis?

– Arktis illustrerar verkligen en av styrkorna med just rymdbaserade sensorer när det gäller spaning och övervakning. Det är ju väldigt svårt att övervaka för det är geografiskt väldigt stort, kallt och glesbefolkat. Men i rymden roterar de flesta spaningssatelliterna runt jorden i vad som brukar kallas polärbana – en bana via Nordpolen och Sydpolen – vilket betyder att det är jättegynnsamt att just nyttja rymdbaserade sensorer för att spana och övervaka ett område som Arktis.

Arbetet med att Försvarsmaktens rymdförmåga ska vara fullt etablerad snabbas på. Vad väntar framöver?

– Rymd kommer att bli en naturlig del av all verksamhet, de som jobbar med rymd kommer att vara spridda på ett annat sätt och det kommer att finnas soldatpositioner i den här strukturen. ■

”Min karriärväg inom Försvarsmakten har varit klassisk – från olika befattningar på ytstridsfartyg i marinen, till Högkvarteret. Mitt senaste jobb var som ställföreträdande ledningssystemchef i Försvarsmakten”, säger Anders Sundeman.

FOKUS PÅ FEMTE DOMÄNEN I UPPSALA

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen –den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Text: Maria Widehed

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapnets cyberförsvarsofficerare Kristoffer Myrestam

och Alfred

samverkar under en övning med Viktor Lindén som arbetar med underrättelsefunktionen.

Sergeant David Andersson, cyberförsvarsofficer, står längst fram i lektionssalen.

– Orientering: vi har fått in en usb-sticka från en klient. Den har suttit i en dator i vårt nätverk, säger han.

David Andersson tillhörde den andra årskullen att utbildas inom specialistofficersutbildningens cyberförsvarsinriktning. Idag arbetar han vid Flygstaben med att bygga upp funktionen cyberoperationscenter, en central nod i flygvapnets växande cyberförsvar. Den här veckan leder han en övning som flygvapnet tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har satt samman.

– Under övningen samarbetar våra underrättelsedelar med det säkerhetsoperationscenter, SOC, vi har byggt upp. I det övar soldater och officerare på att analysera loggar i realtid och på incidenthantering, säger han.

UTANFÖR BYGGNADEN ÄR Uppsala garnison grådisigt, men verksamheten är intensiv innanför väggarna. Här i Tunahuset, som tillhör Upplands flygflottilj, F 16, har lektionssalen tillfälligt omvandlats till en operativ miljö. Kablar löper mellan arbetsstationerna, skärmar visar flöden av loggar och bredvid trängs halvdruckna burkar med energidryck.

Det är dag tre av övningen och det har skett en tydlig upptrappning. I övningsscenariet råder gråzon och ett

Flygvapnets cyberförsvar och Totalförsvarets forskningsinstitut genomförde i början av mars en cyberförsvarsövning tillsammans.

”Analysen är viktig, att förstå alla delar av angreppet. Om vi inte lär oss vad som har hänt så kan fienden göra om det igen – då har de kunskapen och kan vara ännu snabbare och få ännu mer effekt”, säger cybersoldat Olle Eriksson (t h).

medicinföretag som tillverkar botemedel mot ett nytt kemiskt stridsmedel från Ryssland har just angripits.

Medicinen är viktig för civilförsvaret och därför har flygvapnets cyberförsvar kopplats in.

– En lärdom vi dragit är vikten av att tidigt få mandat. Vi sitter ju på ett företag och är en hjälpresurs, säger sergeant Alfred Turesson, cyberförsvarsofficer på F 16.

Första dagen upprättade de sin övervakning. Andra dagen började angreppen. Nu försvarar de systemet under pågående intrång.

– Det misstänks finnas okända aktörer i systemet. Så vi har fått sätta vissa maskiner i karantän, koppla bort alla kopplingar och höja beredskapen på systemet. Vi försöker hitta allt aktören har gjort innan vi gör motåtgärder, för

att inte förvarna aktören. Det begränsar deras handlingsfrihet, berättar Alfred Turesson.

Angreppet bedöms ha inletts via ett mejl med skadlig kod.

– Sedan har det spridit sig till fler maskiner.

Arbetet sker metodiskt och under tidspress, med målet att identifiera aktören och begränsa spridningen.

– När en aktör väl är inne kan de blockera datorer och rensa dem från distans. Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket, säger Alfred Turesson och fortsätter:

– Vi prioriterar att kartlägga aktörens infrastruktur, exempelvis servrar som används för att distribuera skadlig kod eller genomföra angrepp. Det möjliggör att vi kan blockera dem i ett tidigt skede för att förhindra att de kommer åt våra system.

Ralf Alvarsson, cybersäkerhetsspecialist vid FOI, arbetar med cyberträning och är på flottiljen för att prata försvarbarhet med övningsdeltagarna.

– För att skydda sig kanske man sätter upp en brandvägg och krypterar förbindelser. Det är en annan sak att kunna försvara sig, då behöver man ha insyn, kunna gå in i ett system och kasta ut motståndaren när man är under attack. Det finns väldigt lite forskning om försvarbarhet, säger han.

– DET SVERIGE gör i cyberdomänen är något som gör skillnad, sa den franske amiralen Pierre Vandier – en av Natos två högsta chefer med ansvar för utveckling och innovation inom alliansens militära förmåga – vid ett besök i Uppsala i början av mars.

Vad som räknas in i cyberdomänen är brett. Den består av bland annat ledningsstödsystem, stridsledningssystem, intranät, telekommunikationssystem, internet och inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster. Rent fysiskt befinner sig delarna inom övriga försvarsdomäner, vilket innebär att effekterna av ett cyberangrepp kan påverka Försvarsmaktens förmåga i samtliga domäner.

Cyberförsvaret inom flygvapnet byggs upp i allt snabbare takt och har börjat träda in i en ny organisatorisk uniform där förmågan börjat etableras ute på flottiljerna. Förmågemässigt handlar det om att kunna genomföra både offensiva och defensiva cyberoperationer.

– Det är fortfarande väldigt få inom Försvarsmakten som har koll på vad vi egentligen gör, det finns ett arv av att detta ska hållas superhemligt och det gör att kunskapen ibland är låg. Men idag är det viktigt att man förstår att även stridsvagnar har IP-adresser och går att hacka, säger förvaltare Christoffer Pierrou och fortsätter:

– Allt som är digitalt och går att påverka kan man hacka. Det handlar bara om tid, motivation och resurser.

Sedan 2023 är Christoffer Pierrou flygvapnets cyberförsvarsförvaltare. Han validerades som cyberförsvarsofficer när organisationen var i sin linda och

Sigrid Johnsson ingick i den allra första cybersoldatskullen. Nu arbetar hon på Flygstaben med att ta fram cyberförsvarslägesbild.

ORDLISTA

• Cyberförsvar. Aktiva åtgärder i digitala system mot en antagonist, utförda av exempelvis flygvapnets cyberförsvar.

• Cybersäkerhet. Bredare säkerhetsåtgärder utförda av exempelvis FMTIS Cybersäkerhetsavdelning för att skydda digitala system från cyberattacker.

• It-säkerhet. Hantering av Försvarsmaktens digitala systems regelverk och regelefterlevnad – ett arbete som utförs av exempelvis flygvapnets it-säkerhetschef.

• Cyberoperationer. Militärt maktmedel som kan användas i samtliga konfliktnivåer och syftar till att försvara informationssystem.

Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket.

Alfred Turesson, cyberförsvarsofficer

specialistofficersutbildningens cyberinriktning ännu inte fanns. När utbildningen av cybersoldater startade 2020 var belastningen hög för utbildande befäl, berättar han.

– Det var en intensiv period. I pilotomgången av cybersoldatutbildningen låg vi befäl ungefär en vecka före soldaterna. Vi lärde oss någonting, sedan utbildade vi i det. Samtidigt fanns organisatoriska utmaningar.

– Idag får vi folk att stanna, men i det tidiga skedet tappade vi en del för att det saknades en helhet.

Samma år som cybersoldatutbildningen startade började Försvarsmakten lägga ut resurser på försvarsgrenarna. Christoffer Pierrou beskriver det som att flygvapnet ligger långt fram och gärna visar vägen för övriga försvargrenar.

– Det är olika verksamheter ute hos marinen, armén och inom flygvapnet. Hos oss är det sekundtaktiskt med flygplanen, det gör att vi ser annorlunda på cyberdomänen. Men vi har bra samverkan med övriga försvarsgrenar, liksom regelbundna möten med Operationsledningen och cyberförsvarsledningen, Försvarets materielverk och Saab. Informationsspridning är en viktig del inom cyberförsvaret.

Idag består flygvapnets cyberförsvarssektion av cyberförsvarsförvaltare, cyberförsvarschef och cyberoperationsledare, som är en del av ledningssystemavdelningen på Flygstaben. Flygvapenchefen styr resurserna. Merparten av cyberförsvarsofficerarna och cybersoldaterna tillhör F 16, men man har börjat placera ut kompetens på övriga flottiljer också.

Det finns vakanser på sektionen, men Christoffer Pierrou ser generellt inga svårigheter i att attrahera kompetens.

– Cybersoldater är avgörande för att vi ska kunna bygga upp förmåga i den här takten. Utbildningen är attraktiv eftersom man också får högskolepoäng och lönemässigt ligger vi på en bra nivå, säger han.

VERKSAMHETEN FOKUSERAR I stort kring att bygga upp ett så kallat cyberoperationscenter där relevanta loggar samlas och vidare analyseras. Inom centret finns en ren operationsdel, en del som arbetar med cyberförsvarslägesbilden samt mobila cyberförsvarsgrupper.

En del av det operativa arbetet går ut på uppsökande verksamhet.

– Det handlar om att man har en hypotes. Man genomför utifrån den tidsbegränsade insatser i utpekade system för att kartlägga, utröna en aktörs handlingsalternativ eller jaga en aktör, säger Christoffer Pierrou.

Han visar en lång lista över internationellt kända APT-grupper, Advanced Persistent Threat, som är välorganiserade, ofta statligt stöttade cyberbrottsorganisationer. På listan finns några av de mer kända, som APT 28 Fancy Bear, en grupp med starka kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst. På listan finns också Lazarus Group, som ofta kopplas till Nordkorea och har varit inblandade i flera stora finansiella cyberbrott och attacker mot underhållningsindustrin.

– De har vissa metoder för att ta sig in i system, det gör

det möjligt att leta spår efter dem när man vet hur de brukar gå till väga.

En del av funktionens arbete handlar om att granska flygvapnets system. Det handlar om det som kallas ”etisk hackning” och innebär att man gör en simulerad, auktoriserad cyberattack mot it-system, nätverk eller applikationer för att proaktivt identifiera säkerhetsluckor.

– Det här är en viktig del, säger Christoffer Pierrou. Den mobila cyberförsvarsgruppen arbetar med incidenthantering.

– De har kommit till eftersom vi tänker lite annorlunda här än ute hos försvarsgrenarna, med det förbandsnära lagret blir det lite skillnad i fokus.

Väskorna till de mobila cyberförsvarsgrupperna står alltid färdigpackade och redo att nyttja.

– Vi har ett arv i Försvarsmakten där mycket förklaras som ”tekniskt fel”. Nu ska man akta sig för att ropa varg,

Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt.

Christoffer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare

”Idag är det viktigt att man förstår att även stridsvagnar har IP-adresser och går att hacka”, säger Christoffer Pierrou.

Mobil utrustning för att hantera

FAKTA

Cyberdomänen

Cyberdomänen består av digitala informationssystem och elektroniska kommunikationstjänster samt den data som lagras i, bearbetas med, eller förmedlas genom dessa system och tjänster. I domänen ingår bland annat ledningsstödsystem, stridslednings- och verkanssystem, intranät, styr- och reglersystem, telekommunikationssystem, de uppkopplade sakernas internet, inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster samt internet i sin helhet.

Specifika områden av cyberdomänen kallas cyberterräng. Terrängen utgörs av hård- och mjukvara och kan spänna över flera sammankopplade system och dela terräng i cyberdomänen.

Källa: Försvarsmakten

men poängen med de mobila grupperna är att sänka tröskeln för att man ute på flottiljerna hör av sig till oss om system uppträder annorlunda.

SOM EN DEL av förmågeuppbyggnaden har flygvapnet byggt ett digitalt övningsfält – eller cyberrange som det kallas. I övningsfältet ”Terra” övas soldater och yrkesofficerare i cyberkrigföring och realistiska scenarier, både som motståndarsida och defensivt. I maj ska Terra återigen användas under Operation Chimera, en cyberförsvarsövning som genomförs inom ramen för de värnpliktiga cybersoldaternas förbandsutbildning.

– Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt, säger Christoffer Pierrou.

VID EN AV skärmarna inne i lektionssalen sitter Olle Eriksson. Han gjorde värnplikt som cybersoldat och har i höst sökt sig vidare till specialistofficersutbildningen med inriktning cyberförsvar.

Han liknar sitt arbete med att lägga pussel.

– Analysen är viktig, att förstå alla delar av angreppet. Om vi inte lär oss vad som har hänt så kan fienden göra om det igen – då har de kunskapen och kan vara ännu snabbare och få ännu mer effekt.

Framme vid whiteboarden ägnar sig sergeant Kristoffer Myrestam åt digital forensik. En komprometterad dator analyseras, efter att en anställd i scenariet har uppmärksammat att någon stoppat in en usb-sticka i den.

– Så vi har tagit ut hårddisken och kopierat den. Man vill aldrig jobba på originalet för att hålla det så forensiskt säkert som möjligt.

Här handlar arbetet om att säkra bevis, förstå angreppets förlopp och dra lärdomar för framtiden.

Kristoffer Myrestam gjorde värnplikten som flygmekaniker vid Norrbottens flygflottilj, F 21.

– Men när jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer. Specialistofficersutbildningen med cybeförsvarsinriktning passade mig bra. Utbildningsmässigt behöver man vara bra på att lära sig snabbt, säger han.

Idag ingår han i en grupp som utvecklar cyberförsvaret på F 16.

Längst bak i lektionssalen arbetar underrättelsefunktionen, som för första gången övas integrerat med ett säkerhetsoperationscenter, SOC.

– Vi försöker attribuera hoten man upptäcker i SOC till en motståndare. Vi kan också ge dem i uppgift att leta efter saker vi har sett i omvärlden, säger sergeant Viktor Lindén, cyberförsvarsofficer på F 16, och fortsätter:

– Det kan också vara att vi ser saker i våra system som behöver spridas till övriga organisationen och då är det vårt jobb att beskriva vad hotet egentligen innebär.

TIO MINUTERS BILFÄRD bort från Tunahuset kliver Christoffer Pierrou ur bilen i en skogsdunge utanför flottiljområdet och öppnar upp bakluckan på det parkerade fordon han har stannat vid. Inuti finns en laptop och signalutrustning.

Tillsammans med sergeant Jonas Holmberg och sergeant Sigrid Johnsson vill han visa hur det kan se ut när man övar inom cybersoldatutbildningen på att hantera det som kallas ”wardriving” – när en motståndare kör runt i en bil och söker efter öppna eller osäkra trådlösa nätverk med hjälp av en bärbar dator.

Sigrid Johnsson var del av den allra första cybersoldatskullen. Nu arbetar hon på Flygstaben med att ta fram cyberförsvarslägesbilden.

– Vi samlar in data från hela organisationen för att kunna svara på var vi är svaga, var vi starka och vad vi ska förbättra. Alla system måste in i lägesbilden och det är en stor del av vårt arbete att ha den översikten, det kan ju vara det allra minsta systemet som blir utsatt, säger hon.

Sigrid Johnsson är en av få kvinnor som arbetar med flygvapnets cyberförsvar. Hon vill gärna nyansera bilden av hur en cybersoldat är.

– Jag är inte så mycket ”energidryck och LAN” och vill uppmuntra fler tjejer som kanske inte ser sig själva inom cyber att våga prova, särskilt om man gillar att tänka utanför boxen.

Hon får medhåll från de båda cyberförsvarsofficerarna.

– Så är det, för att bygga cyberförsvar behöver vi dem som är skickliga på att kriga med hjärnan, säger Christoffer Pierrou. ■

”Det finns väldigt lite forskning om försvarbarhet”, säger Ralf Alvarsson som tillsammans med Malkom Selström, båda från FOI, deltar under övningen.

När jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer.

Kristoffer Myrestam, cyberförsvarsofficer

CHEFEN CYBERFÖRSVARSLEDNINGEN: ”VI VILL JOBBA UNDERRÄTTELSEDRIVET”

Utbildning av taktiska officerare och stärkt övningsfokus väntar cyberförsvarsförbanden. Det berättar överste Thomas Höglund, chef cyberförsvarsledningen vid Försvarsstaben.

ƀ Försvarsmakten har haft förmåga inom cyberområdet i över tjugo år. Cyberförsvarsförbandet i Enköping kompletterades 2022 med 2:a cyberförsvarsförbandet i Linköping och två år senare etablerades 4:e cyberförsvarsförbandet, med fokus på att kunna försvara kritisk civil infrastruktur. Samma år fattade man beslut om att inrätta cyberförsvarsledningen.

– Vi ska fortsätta att tillväxa kraftigt, det är utmanade eftersom det pågår mycket operativ verksamhet samtidigt, säger Thomas Höglund. Hoten har blivit alltmer avancerade.

– Men jag tycker att vi har legat i framkant med utbyggnaden av cyberförsvar internationellt. Ett exempel är i samordningen mellan det militära och det civila, ett annat hur vi har skapat kompetens med cybersoldaterna.

Thomas Höglund lyfter specialistofficersutbildningens cyberinriktning som avgörande för förmågeuppbyggnaden, liksom det framtida behovet av taktiska officerare.

– Vi har färdiga förslag och jag hoppas att vi i närtid kan starta med de första kadetterna. Etableringen av cyberförsvar ute på försvargrenarna har också varit av vikt.

– För försvarsgrenarna är det viktigt att de kan ta det första ansvaret för sina plattformar och kritiska system – att de har koll, förmåga att jobba med säkerhet och skydd, sårbarhetsuppföljning och kan upptäcka om någon försöker påverka så vi inte kopplas in för att hantera incidenter, utan kan jobba underrättelsedrivet.

Natomedlemskapet har inneburit utökade möjligheter att hantera cyberhot på global nivå, berättar Thomas Höglund.

Under april tävlar Sverige i Natos stora cyberförsvarsövning Locked Shields, som Sverige vann förra året. Cyberförsvarsförbanden deltar under året även i samtliga av Försvarsmaktens stora övningar.

– Tidigare har vi övat cyber isolerat. Nu ser vi övningar i högre grad som operationer där vi jobbar med att upprätthålla handlingsfrihet. ■

Comex Fältdator®

Analys Försvarssamarbete

Ibörjan av februari 2026 sammanträdde den nyligen sammankallade Försvarsberedningen för första gången. Den har en diger agenda, men har å andra sidan också redan lovade resurstillskott av större magnitud att ta i beaktande. Omvärldsläget som präglar det kommande arbetet är synnerligen allvarligt. Kriget i Ukraina rasar vidare, trots

nästan obegripliga förlustsiffror på främst den ryska sidan. I stället för att backa efter den fiaskoartade inledningen på kriget, har Putin satsat hela sin regim i potten och med den landets ekonomiska framtid. Ryssland rustar för nya krig, och under tiden stressar man väst med en mer intensifierad verksamhet med sabotage, destabiliserings- och påverkansoperationer. I Mellanöstern har i skrivande stund Israel och USA inlett ett militärt angrepp

NATO ÄR INTRÄDESBILJETTEN TILL REGIONAL FÖRSVARSINTEGRATION

Det finns en politisk föreställning om att försvarsproblemet har lösts genom tillförsel av ekonomiska resurser, men enbart nya miljarder räcker inte för att på kort tid skapa den försvarsmakt och avskräckningsförmåga som Sverige behöver. Länderna på Nordflanken borde tänka i termer av försvarsintegration och organisera multinationella förband så som de skulle slåss i händelse av krig med Ryssland.

Redaktör: Linda Sundgren

Bara genom samarbete med andra kan Sverige på kort sikt uppnå en tillräcklig försvarsförmåga, enligt Magnus Christiansson, forskare och lärare vid Försvarshögskolan.

Foto: Johan Nilsson/TT

på Iran. Israel har inlett en markoffensiv i Libanon. Trumps administration, Sveriges yttersta säkerhetsgarant, har lanserat sin nationella säkerhetsstrategi, och har trots ett uttalat fokus på västra halvklotet gjort interventioner i Somalia, Irak, Jemen, Syrien, Nigeria och framför allt Venezuela.

Trumps administration är mycket svag diplomatiskt och i kombination med en snäv ”hovkultur” likt en renässansfurste, är det Putin och Netanyahu som styr inriktningen på USA:s politik i Europa och Mellanöstern. Trumps idé om att hitta en uppgörelse med Putin om Ukraina, vilken lanserades i början av 2025, kan leda till förväntan på svenskt deltagande i en stabiliseringsstyrka under ledning av Storbritannien och Frankrike. Trump är i sig en osäkerhetsfaktor, eftersom han inte har förmågan att vare sig tänka eller agera strategiskt.

DET ÄR DENNA samlade bild som är bakgrunden till den synnerligen späckade dagordning som den svenska försvarspolitiken tar sig an 2026. Det gäller främst den ambitionshöjning som kommer med försvarsbeslutet 2024 och Natos kapacitetsmål. Krigsorganisationen ska växa kraftigt.

Sverige har, som enda nation, valt engagemang i två delar av Natos snubbeltråd, Natos Forward Land Forces (FLF), med en bataljon i Lettland och med ett ramnationsansvar i Finland. Till detta följer bemanningsbehov i Natos stabsstruktur och ett skriande behov av förbandsutveckling och anpassning (adaption), inte minst med hänsyn till de erfarenheter som dragits på slagfältet i Ukraina. Det stora problemet för Försvarsberedningen är att den militära och civila förmågan behöver öka mycket snabbt. Eller kanske snarare, att hastigheten i reformbehoven inte kan mötas av den försvarsförvaltning som byggts upp. Sverige måste därför på allvar inse att detta politikområde är organiserat efter helt andra omvärldsförutsättningar än dagens. Den inneboende trögheten i systemet, vilken ÖB visat frustration över, hotar att bli det stora problemet för Sveriges försvar. Det finns uppenbarligen en politisk föreställning om att man har ”löst” försvarsproblem genom att avsätta ekonomiska resurser. Men produktionskapacitet har

blivit trögrörligt och antalet reformmiljarder har begränsad betydelse för tonåringars intresse för värnplikt och officerskarriär. För att parafrasera ett begrepp som används inom samhällsvetenskapen: budgeten är ett nödvändigt, men inte tillräckligt kriterium för en fungerande försvarspolitik.

DET ÄR INTE bara Sverige som har identifierat detta problem. Den danska statsministern

Mette Frederiksen uttalade de berömda orden: ”køb, køb, køb!” och nu arbetar den danska motsvarigheten till Försvarets materielverk med två tidshorisonter: två år och fem år. Om industrin inte är beredd att ta ekonomisk risk, behöver staten i sista hand ta den för att undvika säkerhetsrisk.

krävde en permanent stab organiserad för krig. I december utnämndes den gamle krigshjälten Dwight D. Eisenhower till organisationens förste saceur. På nyårsdagen 1951 landade Eisenhower i Paris och började, med utgångspunkt från Hotel Astoria, organisera staben.

Trots en regnig vår som försenade byggnationerna kunde Eisenhower aktivera sitt högkvarter i Rocquencourt utanför Paris (som då redan fungerat i praktiken sedan några veckor) den 2 april. Alliansen skapade på ett halvår något helt nytt och banbrytande, en permanent multilateral militär stab, eftersom omvärldsläget krävde det.

”Ytterst kan vi inte lita på att några andra tar ansvar för vårt lands säkerhet, så nu kan inte vanliga regler gälla. Brådskande beslut behöver tas långt innan Försvarsberedningen ska slutredovisa i höst.”

Mitt favoritexempel på politisk och militär beslutsamhet från krigets historia är upprättandet av Natos strategiska högkvarter Shape i Belgien. I september 1950, efter att Koreakriget skrämt upp de allierade, beslutade försvarsministrarna inom Nato att utse en allierad befälhavare i Europa. Man insåg att omvärldsläget

Detta är den första och viktigaste slutsatsen som Försvarsberedningen måste dra: vi kan inte fortsätta försvarspolitiken med nuvarande normala rutiner. Ytterst kan vi inte lita på att några andra tar ansvar för vårt lands säkerhet, så nu kan inte vanliga regler gälla. Brådskande beslut behöver tas långt innan Försvarsberedningen ska slutredovisa i höst. Det är märkligt att den politiska ledningen och myndighetsledningen uppmanar till handlingskraft, när

SHAPE

När Natos militärstrategiska högkvarter Shape grundades 1951, låg det i Parisförorten Rocquencourt. Först 1967 flyttade Shape till Mons i Belgien. Bilden är tagen 1959 under ett besök av den amerikanska presidenten Dwight D. Eisenhower.

SHAPE 1967–nu

Casteau, Belgien

SHAPE

1951–1967 Rocquencourt, Frankrike

de själva skulle kunna leda utvecklingen genom att ta steg som visar prioriteringar och ger vägledning för beslut inom Försvarsmakten. ”Handlingskraft” är lätt att säga, men när den inte preciseras och sällan belönas blir begreppet en floskel.

VIDARE FINNS ETT inneboende dilemma i att göra en avvägning mellan hur mycket resurser som ska användas för att skapa framtida militära resurser, och hur mycket som ska användas för militära insatser här och nu. Till detta kom-

Försvarsberedningen

Den 4 februari 2026 höll den nya Försvarsberedningen sitt första sammanträde. I fokus för beredningens arbete finns frågor som exempelvis skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, förmåga kopplat till Natos förmågeprocess för det militära försvaret och det fortsatta genomförandet av totalförsvarsbeslutet 2024. I Försvarsberedningen deltar ledamöter från samtliga åtta riksdagspartier tillsammans med ordförande Jörgen Berglund och huvudsekreterare Tommy Åkesson. Senast den 20 november ska Försvarsberedningen redovisa sin slutrapport. Källa: Regeringskansliet

Analys Försvarssamarbete

mer även en utvecklingslogik, det vill säga att resurser också måste avsättas för vidareutbildning och experimentverksamhet för att fortsatt garantera relevans för förbanden i dagens stridsmiljö.

Detta är utmaningar som Försvarsmakten i hög utsträckning har verksamhetsansvar för. Jag har stor respekt för att det finns förklaringar bakom olika lösningar, men för mig förefaller det som ett självförvållat problem att regementen och flottiljer samtidigt och oreflekterat tilldelas uppgifter som både handlar om insats, produktion och utveckling samtidigt. Det leder till en situation då organisationen själv får prioritera i den mångfald av (övermäktiga) uppgifter som just nu tilldelas Försvarsmakten. I praktiken innebär det att organisationen själv kan välja vilka vakanser som förblir utan bemanning.

STRATEGI HANDLAR OM prioriteringar. I första hand en snabb ökning av krigsorganisationen, därefter förbandsutveckling, bemanning i Natos staber och insatser i Finland och Lettland. Sist i prioritering hamnar en stabiliseringsstyrka i Ukraina och eventuella bidrag i Mellanöstern. Det viktigaste i detta läge är att få krigsorganisationen att växa till snabbt. Här krävs extraordinära åtgärder både när det gäller inköp och utbildning, men också att politikerna inte lägger på fler bördor på

Försvarsmakten, vilka kan utgöra ursäkter för att inte fokusera på krigsorganisationen. Men detta räcker inte. Även om exempelvis utbildningssystemet läggs om och fokus sätts på att snabbt uppnå en stor befolkningsgrupp med militär grundutbildning, kommer detta sannolikt inte att räcka för de risker vi står inför på kort och medellång sikt. Detta är tredje slutsatsen av en försvarspolitisk analys: vi kommer under de närmsta åren inte att uppnå en tillfredsställande (konventionell) avskräckning på egen hand. Eftersom en bilateral relation med USA är osäker och ett konsensusbeslut i Bryssel är ännu mer osäkert, återstår bara för Sverige att vidareutveckla avskräckningsförmågan med de länder vi delar den säkerhetspolitiska risken med.

Redaktör: Linda Sundgren

(NB8), ett informellt samråd mellan åtta länder i Norden och Baltikum som diskuterar bland annat försvars- och säkerhetsfrågor.

”Eftersom en bilateral relation med USA är osäker och ett konsensusbeslut i Bryssel är ännu mer osäkert, återstår bara för Sverige att vidareutveckla avskräckningsförmågan med de länder vi delar den säkerhetspolitiska risken med.”

I NÄROMRÅDET PÅGÅR sedan lång tid ett bitvis intensivt samarbete vad gäller exempelvis övningar. Det senaste decenniet har det som idag utgör ”nordflanken” inom Nato, organiserats av stormakterna som ett sammanhängande område i olika konstellationer: Nordic-Baltic 8

Riksdagsledamot Jörgen Berglund (M) i samband med en debatt i riksdagen om DCA-avtalet som handlar om hur Sverige snabbt ska kunna ta emot militär hjälp från USA.

Joint Expeditionary Force (JEF), ett militärt samarbete mellan tio länder i norra Europa under ledning av Storbritannien som snabbt ska kunna hantera uppkomna konflikter och kriser samt Northern Group, ett säkerhets- och försvarspolitiskt samarbetsforum mellan tolv länder i Norra Europa. Detta är bra och nödvändigt, inte minst mot bakgrund av behoven i Natos regionala planering. Men för att på kort tid kunna kompensera för att det nationella försvaret inte kan förändra den ryska avskräckningskalkylen, borde länderna på nordflanken tänka i termer av försvarsintegration. Mer om detta finns att läsa om i antologin ”Enade vi stå – Söndrade vi falla”, med Tommy Jeppsson som redaktör.

FÖRSVARSINTEGRATION INNEBÄR ATT vi skrapar ihop de förband alliansen har i norra Europa och organiserar dem multilateralt så som de kommer att slåss i händelse av krig med Ryssland. På nordflanken skulle länderna kunna bilda multilaterala förband, i linje med vad som är funktionellt och efterfrågat av försvarsorganisationerna. Som referenspunkt kan man ta den gemensamma marinstab som Nederländerna och Belgien byggt upp (Admiral Benelux). Varje land beslutar om deltagande i insatser för ingående fartyg, men de leds av den gemensamma staben. Natomedlemskapet är inträdesbiljetten till försvarsintegration, eftersom det krävs att alla ingående parter deklarerar att man håller varandra om ryggen. Integration kräver mod och stor tillit mellan länderna i alliansen, men alternativen finns inte på kort sikt och omvärldsläget kräver handlingskraft. ■

MAGNUS CHRISTIANSSON Forskare och lärare vid Institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

HPM • TEMPEST

EMP-tronic AB

Box 45, 250 53 Helsingborg 042-23 50 60, info@emp-tronic.se emp-tronic.se

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

NÄR ETABLERAT SAMBAND FALLER

Silvus Technology skapar självläkande nätverk fristående från etablerade kommunikationsmedel.

Självformande och självläkande MANET mesh

Proprietär MIMO-teknik för taktisk fördel

Upp till 100 Mbit

Hög störningsresistans

Beamforming

Militärrobust hårdvara

Insatskritiska lösningar

Stridsbeprövad prestanda

StreamCaster 4000- och 5000-serien stödjer användning i alla typer av insatser, från manburna och fordonsburna lösningar till integration i befintlig infrastruktur.

Silvus lösningar levereras i Sverige av Obsima AB. Kontakta oss på info@obsima.se

”Det

är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Text: Anna-Maria Stawreberg

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Effektivitet och tydlighet är två av försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmssons ledord. Han påbörjar intervjun redan i dörröppningen, innan han ens slagit sig ner vid bordet. Under armen har han en bunt dokument.

– Jag har med mig lite anteckningar ifall jag skulle få tunghäfta. Jag har så mycket som jag vill säga.

Tunghäftan lyser dock med sin frånvaro, det är uppenbart redan från start.

Är du Bronco eller är du Rickard?

– Jag gillar Rickard. Men Bronco är inget dumt namn i det här yrket. Det är lätt att komma ihåg. Nicknames betyder mycket, särskilt internationellt.

Som den högsta företrädaren för Försvarsmaktens specialistofficerare är han numera ett välkänt ansikte. En stor del av Rickards arbetstid går åt till att nätverka och möta människor, både i och utanför organisationen. Det spelar roll, menar han, eftersom relationsbyggandet kapar onödiga omvägar och förenklar beslutsfattandet.

– Det gäller även internationellt, där vi pratar om de ”tre skeppen”: partnership, som utvecklas till relationship, som så småningom utvecklas till friendship.

Under de 16 månader som har gått sedan han tog över som försvarsmaktsförvaltare, har han mer än en gång stuckit ut hakan. Som när det kommer till ”riskaptit” – ett

egenhändigt uppfunnet uttryck, som han säger sig vilja ”trycka ut” i organisationen.

– Jag har fått både ros och ris för det och vill därför passa på att förtydliga vad jag menar. Det handlar om att genom innovation och lärande kunna ta kalkylerade risker. Det handlar inte om att bli anarkistisk eller öka riskerna, det handlar om att med hjälp av träning och åter träning förenkla och att med hjälp av gedigen kunskap effektivisera Försvarsmaktens förmåga, förklarar han.

URSPRUNGSPLANEN VAR ATT efter värnplikten som pansarskyttesoldat på Skaraborgs regemente börja jobba i pappans snickerifirma hemma i Götene. Så blev det inte. Den unge Rickard trivdes i Försvarsmakten och när han direkt efter muck fick möjlighet att åka till Bosnien tackade han ja. När han sedan, efter att ha gjort testerna till specialförbanden, 2001 rekryterades till SSG, Särskilda skyddsgruppen, nuvarande Särskilda operationsgruppen, SOG, och hamnade i Karlsborg var han fast.

– Min far kommenterar fortfarande att jag inte tog över familjefirman och han har nog ännu inte riktigt smält det, säger Rickard med ett leende.

Det var också i specialförbanden som han insåg vikten av att förenkla. Det har idag blivit något av hans motto, och är något som han försöker sprida.

– När jag började som attackfältdykare jobbade vi efter en manual med 23 punkter. Vi kokade ner de 23 punkterna till en: ”gå upp med understöd.”

Under den här perioden insåg Rickard att det var hantverkskunskapen inom yrket som passade honom; att tillsammans med amerikanska specialförband ”svarva sina egna lösningar”. Istället för att sikta på att nå nästa steg i karriären strävade de efter att bli så bra som möjligt inom just sina ansvarsområden.

Tillsammans med kollegorna togs ständigt nya innovationer fram, något som passade entreprenörssjälen i Rickard, och som han haft nytta av under hela sin karriär. – En av mina uppgifter som försvarsmaktsförvaltare är att skapa förutsättningar för att det ska fungera ute på förbanden. Då blir en viktig del att se över de regleringar som vi jobbar efter, regleringar som i många fall utformats för att användas i en helt annan kontext än den vi lever i idag.

Det handlar till stor del om ”administrativ skottfältsröjning”, att i förväg undanröja byråkratiska hinder som försvårar Försvarsmaktens förmågeutveckling.

Han vet att det är möjligt, eftersom han upplevt det själv på nära håll under sin tid i SSG och SOG. Som skvadronens masterbreacher, det vill säga den som är expert på taktisk inträngning – och oavsett om det handlade om att använda sprängladdningar, verktyg, skjutvapen ansvarar för att förbandet ska ta sig in i låsta utrymmen – sattes innovationsförmågan på prov.

– Tack vare att vi hade bra chefer som uppmunt-

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden.

Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

rade kreativiteten utvecklades förbandet med rekordfart, säger Rickard, som snart blev skvadronförvaltare, avancerade till regementsförvaltare och slutligen utnämndes till specialförbandens stridskraftsförvaltare.

Den andan vill han idag förmedla ut i organisationen. Genom täta besök på försvarsgrensstaberna och förbanden samt regelbundna möten med de övriga förvaltarna jobbar han för att få en uppfattning om vad som behövs för att Försvarsmakten ska utvecklas ytterligare. – Vi kommer aldrig att bli klara, det är en sak som är säker. Men genom att förenkla så mycket som möjligt kommer vi att bli mer effektiva.

”En av mina uppgifter som försvarsmaktsförvaltare är att skapa förutsättningar för att det ska fungera ute på förbanden”, säger Rickard Wilhelmsson.

För mig som specialistofficer är den viktigaste uppgiften att ställa mig frågan: ”Vad vill chefen?” Nästa fråga har varit ”Händer det?”.

På vilket sätt kan verksamheten förenklas?

– Jag tjatar ständigt om vikten av att träna. Inte att pressa in utbildning efter utbildning som vi gör nu. Istället bör vi effektivisera och förkorta utbildningarna till förmån för mer träningstimmar i det egna förbandet där vi nöter in kunskapen tills den sitter i ryggmärgen.

För som Rickard sammanfattar det:

– Det är klart att det vi gör är farligt. Men om vi börjar med att träna på tre meters höjd och successivt försvårar uppgifterna, kan vi snart utföra samma uppdrag uppe på en oljeplattform för vi vet att vi kan det här.

Han tar exempel från sin egen roll som ammunitionsröjningsledare i Afghanistan där han ständigt ställdes inför kravet att snabbt röja bomber.

– I Afghanistan var IED-hotet, alltså riskerna att utsättas för hemmagjorda sprängladdningar, större än någonsin och där hade jag stor nytta av den utbildning jag fått av specialpolisen i Tel Aviv. Men det var tack vare kontinuerlig träning som förmågan kunde utvecklas.

Sunt säkerhetstänk och nolltolerans när det kommer till beteenden som riskerar att orsaka dödsfall är självklart, menar han. Men det ska alltså inte förväxlas med överdriven försiktighet, för trots allt ska arbetet utföras och soldatyrket är många gånger farligt.

– Kan vi genom att träna oss fram hoppa över steg i de manualer som vi fått med oss från olika utbildningar, det är då vi utvecklas, säger Rickard, som pratar i termer av att träna ända tills man misslyckas.

– Det är så man lär sig, och det vill jag se mer av. Ett exempel på det är när vi tränar på moment under successivt svårare omständigheter. Att hela tiden försvåra så mycket att det till slut blir omöjligt att lyckas.

De erfarenheter han fått under årens lopp har medfört att han ständigt utmanar olika modeller och manualer i jakten på att nå effekt. Utlandsmissionerna i bland annat Bosnien, Afghanistan och Kongo och samarbeten med olika internationella parter har gett honom influenser som han tagit med sig in i Försvarsmakten.

– Det har gjort mig övertygad om att vi ibland missar personer som skulle passa perfekt i Försvarsmakten, på grund av att man skruvat åt uttagningarna för hårt och letar efter en supermänniska som inte existerar.

Rickard tar 22 SAS, 22nd Special Air Service Regiment, ett brittiskt elitförband inriktat på specialoperationer, som exempel.

– Individerna där kommer från en helt annan social bakgrund, både mentalt och beteendemässigt. Knappt en enda käft där skulle klara våra uttagningstester. De skulle åka ut på grund av våra psykologiska tester.

EN VIKTIG UPPGIFT för en specialistofficer är att ha kvar perspektivet från marken, förklarar Rickard. Att bevaka hur olika beslut påverkar vardagen längst ut på linan och att arbeta för att uppgifterna ska kunna utföras så effektivt, snabbt och så enkelt som möjligt.

– Vi måste förstå att vår uppgift är att försvara Sverige och allierade mot ett väpnat angrepp. Det är där vi måste lägga fokus, säger han och betonar att det är viktigt att inte blunda för att det militära yrket handlar om. – Vi behöver hela tiden ha i bakhuvudet vad det är vi egentligen sysslar med. Vi pratar våld i sin råaste form. Sedan november 2024 är han försvarsmaktsförvaltare.

– För mig som specialistofficer är den viktigaste uppgiften att ställa mig frågan: ”Vad vill chefen?” Nästa fråga har varit ”Händer det?”. Det gäller i högsta grad också i min roll som försvarsmaktsförvaltare under vår ÖB. Sedan Michael Claesson tog över som ÖB har rollen som försvarsmaktsförvaltare utvecklats. Samarbetet är tajt och som stridspar kompletterar ÖB och Rickard varandra. Där ÖB har helikopterperspektivet har Rickard örat mot marken. Han har som främsta uppgift att omvandla ÖB:s beslut till handling, bland annat genom regelbundna möten med de högsta förvaltarna.

– Jag vill jobba tätt tillsammans med de högsta förvaltarna. Det innebär att det nu finns en försvarsstabsförvaltare, en personalförvaltare och en operationsledningsförvaltare, som fungerar som mina tre närmaste förvaltare, säger Rickard, som istället för att teknokrati efterfrågar karisma, individ och utstrålning när det kommer till att bemanna Försvarsmakten.

– Det ska vi titta på innan vi börjar prata CV – och

Rickard ”Bronco” Wilhelms-

son

Ålder: 52 år.

Familj: Frun Jenny och 14-årige sonen Anton.

Bor: Karlsborg, veckopendlar till Stockholm.

Intressen: Paddling, fridykning och fiske.

Karriär i urval: 1994: Värnplikt P 4.

1995: Uppdrag i Bosnien.

2002: Attackfältdykare, SSG.

2010: Skvadronförvaltare, SOG.

2014: Examen från Nordic Special Operations Education.

2015: Regementsförvaltare, SOG.

2019: Examen

från Joint Special Operations University i USA.

Läser just nu: Poltava av Peter Englund (”Chefen uppmärksammade att jag inte läst just den, så det blev snabbt en gåva från boss”).

Lyssnar på just nu: 56 north. Det är en kollega till oss som har musiköra, låten Riskaptit är bra!

redan nu ser vi effekt av rätt person på rätt plats.

På fönsterbrädan i hans arbetsrum står Försvarsmaktens värdegrund inramad.

– Det är ytterligare en viktig arbetsuppgift jag har. Att ständigt jobba med att förankra vår värdegrund.

Det är ett led i det mentorskap och den stöttning av cheferna som ingår i förvaltarrollen. Det är också ett steg mot att skapa den perfekta militära styrkan, något som Rickard sammanfattar med tre ord: etik, bildning och kompetens.

– Det handlar om att ha en gemensam moralisk och etisk kompass när man som soldat står inför situationer där våldet fullständigt har triumferat.

Själv var han i Bunia i Kongo 2003, där våldet, enligt Bronco, gick bortom all fattningsförmåga. Mer närliggande exempel är massakern i Butja i Ukraina för fyra år sedan. Då krävs den etiska och moraliska kompassen för att man ska stå pall.

– Den är också viktig för att man ska förstå sammanhang och kontext. Ju mer av den varan våra krigare har, desto större effekt. Vi måste förstå den instabilitet som råder idag, eftersom det ställer stora krav på förändringstakt i operationsmiljön.

ENLIGT RICKARD RÅDER det fortfarande en viss ängslighet på vissa ställen i Försvarsmakten. En ängslighet som kan resultera i situationer liknande de 23 punkterna i manualen som stacks i hans hand när han började som attackfältdykare.

– Jag vill få bort den där ängsligheten till förmån för det omdömesfulla beslutsfattandet. Det viktigaste en yrkesofficer gör är att fatta kloka beslut. Att våga ställa frågan kring vissa besluts rimlighet.

För att hålla stridsvärdet är balansen i livet viktig, poängterar han. En balans som för hans del handlar om att få tid att umgås med familjen, trots högt arbetstempo.

– Jag har turen att ha en 14-årig son som precis som jag gillar vatten. Därför kan vi dyka, fiska och paddla tillsammans. Det är där jag hittar min avkoppling och återhämtning. ■

På en hylla i Rickards arbetsrum finns flera vällästa böcker.

Fördjupning

TYSTNADSKULTUR

Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan.

Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tidskrävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

Innehåll

Många anställda upplever tystnadskultur

ƀ Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av destruktivt ledarskap riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning från Försvarshögskolan, FHS, som publicerats de senaste åren.

Åtgärder för att lösa problem med bristande öppenhet

ƀ Att arbeta bort en tystnadskultur kan ta lång tid och kräver ofta omfattande insatser. Det kan handla om att ta hjälp av utomstående resurser eller att byta ut chefer som bidragit till problemen. Det säger Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Maria Fors Brandebo, forskare vid FHS.

”Tystnadskultur är absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha”

ƀ Medarbetare som inte vågar lyfta problem är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka tystnadskultur ute på förbanden.

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Många anställda upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Text: Linda Sundgren

Illustration: Björn Öberg

Idecember publicerade Officerstidningen en artikel som beskrev problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC. Chefer anklagades för att hålla varandra om ryggen och medarbetare vågade inte lyfta kritik av rädsla för repressalier. Efter den publiceringen hörde personal från andra förband av sig och berättade om liknande problem hos dem. Däribland ett skyddsombud som efter att ha lyft allvarliga arbetsmiljöproblem blivit motarbetad, förflyttad och nekats befattningar som han varit kvalificerad för med oklar motivering.

”Jag och flera kollegor har försökt att lyfta arbetsmiljöproblem, men vi har mötts av en ovilja att agera och i vissa fall av direkta repressalier. Jag upplever att det finns en stark kultur av mörkläggning, intern korruption och att personal som försöker följa arbetsmiljöregler motarbetas”, skriver han till Officerstidningen. En yrkesofficer berättar hur nära relationer mellan vissa medarbetare och chefer på hans förband påverkar beslut och arbetsmiljö på ett negativt sätt. Den som för fram kritik riskerar försämrade karriärmöjligheter och att skällas ut offentligt. – Cheferna tar inte sitt ansvar som arbetsgivare och de gömmer sig bakom kommandostyrning och order. Jag kämpar med näbbar och klor för att få åka på uppdrag till andra ställen. Det är jätteskönt att komma bort härifrån, säger han.

UNDER SENARE ÅR har det forskats allt mer inom området tystnadskultur. I början av året publicerades en vetenskaplig artikel i Scandinavian Journal of Psychology, baserad på en studie om destruktivt ledarskap i den svenska försvarsmakten. Enligt studien har runt hälften av de drygt 850 försvarsmaktsanställda som deltog i undersökningen någon gång upplevt inslag av tystnadskultur, antingen på sitt nuvarande förband eller hos en tidigare organisationsenhet. Studien leddes av Maria Fors Brandebo vid Institutionen för ledarskap och ledning på Försvarshögskolan. Hon forskar och undervisar om destruktivt ledarskap och tystnadskultur i Försvarsmakten sedan ett 20-tal år.

– Tystnadskultur är ganska vanligt

i Försvarsmakten och när jag presenterarar vår forskning för officerare är det fler som säger att de känner igen sig än de som inte gör det. Ibland blir jag förvånad över deras öppenhet i de här frågorna. Många gånger konstaterar de bara att ’så här är det’, säger Maria Fors Brandebo. Forskning visar att det finns skillnader i tystnadskulturens utbredning inom olika yrkes- och åldersgrupper i Försvarsmakten. Bland annat är yngre militärer längre ner i organisationen och civila medarbetare mer benägna att säga ifrån än yrkesofficerare som kommit längre i karriären. – Ju högre upp i hierarkin man kommer desto vanligare tycks det vara med tystnadskultur. Sannolikt beror det på att individer på lägre nivå har mindre att förlora än de högre upp. Att riskera att behöva lämna uniformen efter många år i yrket kan vara ett enormt steg jämfört med en yngre medarbetare eller civilanställd som byter jobb, säger Maria Fors Brandebo.

MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAP (Mynak), sedan årsskiftet en del av Arbets-

miljöverket, publicerade i höstas forskningsstudien Tystnadskultur på arbetsplatser. Av de cirka 7 000 personer från olika branscher och sektorer som deltog i studien, hade 26 procent upplevt tystnadskultur.

– Vi såg att tystnadskultur är något vanligare i offentlig sektor än i det privata näringslivet, säger Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet som var forskningsledare för studien från Mynak och fortsätter:

”Vi såg att militära medarbetare oftare bet ihop. De tänkte att antingen kommer jag att byta befattning snart eller också gör chefen det, då är det inte värt att ta striden.”

– Ibland är den som utövar tystnadskultur väldigt medveten om sitt agerande medan det i andra fall handlar om att man gör på ett visst sätt därför att man ’alltid har gjort så’.

Arbetsplatser med tystnadskultur präglas av tre samspelande faktorer, enligt Mynaks rapport: tystnad (rädsla eller ovilja att säga ifrån), censur (att tysta varandra) och dövhet (en ledning som inte

lyssnar och som förnekar problem). Skälen till att individer skapar tystnadskultur varierar. Medarbetares tystnad kan bero på en rädsla för repressalier eller på att det upplevs som meningslöst att säga ifrån. Den som censurerar andra kan göra det för att exempelvis gynna den egna karriären medan nonchalans mot kritik kan bero på att chefer vill slippa omhänderta besvärliga frågor eller vill undvika att framstå i dålig dager uppåt i organisationen.

– Vanligast är att man upplever dövhet i organisationen, hela 42 procent uppgav det. 30 procent hade upplevt tystnad och 24 procent censur. Till viss del skiljer sig resultaten åt mellan män och kvinnor. Vi ser att män oftare censurerar varandra medan kvinnor oftare upplever organisatorisk dövhet, säger Lotta Dellve. Medarbetare som inte vill anpassa sig till tystnadskulturen riskerar att bli motarbetade och utsatta på olika sätt. Det kan

handla om social utfrysning, att bli förfördelad i fråga om exempelvis kurser och utbildningar eller en utebliven befordran.

– Den som inte anpassar sig riskerar att pekas ut som sårbar och svag, framför allt på mansdominerade arbetsplatser. Du kan också hamna utanför gemenskapen. På chefsnivå kan vi se att linjechefer som går mot normen i organisationen visserligen har en starkare röst att använda uppåt, men även de riskerar att bli utfrysta. De håller sig därför ängsligt undan och filtrerar kommunikationen uppåt, säger Lotta Dellve.

MARIA FORS BRANDEBO ser liknande mönster av konsekvenser för dem som går emot tystnadskutlur i Försvarsmakten. Medarbetare som ifrågasätter missförhållanden eller lyfter problem kan hållas tillbaka på olika sätt.

– Chefer kan genom sitt agerande skapa en oro och rädsla för repressalier som gör att medarbetarna slutar att säga ifrån och försöka påverka. I vår senaste studie såg vi också att den som inte fick gehör hos närmaste chef och därför valde att gå till högre chef, kunde få höra att man inte ska skvallra på chefen, säger Maria Fors Brandebo.

Hon berättar att den studien också visade tydliga skillnader mellan hur civila och militära medarbetare agerar.

– Vi såg att militära medarbetare oftare bet ihop. De tänkte att antingen kommer jag att byta befattning snart eller också gör chefen det, då är det inte värt att ta striden. De vill inte vara besvärliga och riskera att hamna i frysfacket. Militärer är ofta otroligt tåliga och står ut med mycket,

säger hon och fortsätter.

– Civila medarbetare som upplevde problem gick oftare till sin närmaste chef, till högre chef eller till HR, men då kunde de få höra att de inte passade in i organisationen. De visste inte det militärer vet, att man inte ska säga ifrån eller göra något som kan få chefen att framstå i dålig dager. När vi frågade de här individerna vilket råd de skulle ge till andra i samma situation, sa de att ’säg ingenting och gör ingenting. Det blir bara värre då ’.

Maria Fors Brandebo menar att det finns flera parametrar i det militära systemet som bidrar till att skapa en grogrund för tystnadskultur. Bland annat pekar hon på hierarkier och befordringssystem.

– Karriärsystemet gör att du är beroende av positiva omdömen och goda vitsord från högre chefer för att komma vidare. Alltså är det inte bara dina faktiska meriter som avgör om du blir befordrad eller får relevanta befattningar utan också din relation till chefer. Det skapar en rädsla för att gå i klinch med andra. Längre fram är i karriären är det kanske den individen som sitter i en nomineringsnämnd när du ska ansöka om att bli befordrad, säger hon.

ÄVEN DET SÄTT på vilket Försvarsmakten leds kan påverka öppenhet och vilja att yttra sig.

– Organisationer som kännetecknas av att man ska följa order och där det är viktigt med lydnad, löper större risk än andra att drabbas av tystnadskultur. I den typen av organisationer är det svårare att samtidigt uppmuntra individer att säga ifrån och påtala fel, brister och misstag. Det kan

FAKTORER SOM KAN BIDRA TILL ATT TYSTNADSKULTUR UTVECKLAS

ƀ Tidspress och resursbrist. På arbetsplatser med hög belastning kan det utvecklas en uppfattning att inte öka pressen ytterligare genom att ifrågasätta och lyfta problem.

ƀ Viljan att upprätthålla en positiv bild mot utomstående.

Kritik som skulle kunna hota organisationens image ignoreras eller förnekas.

ƀ Hot mot legitimitet och identitet. Yrkesgrupper som präglas av hög självkänsla som bygger på specifik kompetens, makt och osårbarhet riskerar hamna

FAKTA

Tecken som pekar på tystnadskultur

• En underförstådd gemensam uppfattning att tystnad är den lämpliga reaktionen på kritiska frågor.

• Att det finns en rädsla för repressalier om man lyfter problem.

• Att det finns en uppfattning att det är meningslöst att lyfta problem eftersom chefer/ledning ändå inte lyssnar.

• Att medarbetare som vill lyfta kritiska frågor tystas av kollegor.

• Att kritik som förs fram under arbetsplatsträffar och andra möten inte dokumenteras, hanteras och följs upp på ett korrekt sätt.

Källa: Forskningsrapporterna Tystnadskultur på arbetsplatser och Den destruktiva loopen

vara en svår balansgång, säger Maria Fors Brandebo.

En metod som chefer ibland använder för att bemöta kritik om tystnadskultur är att hävda att det endast handlar om ett fåtal missnöjda individer, snarare än en utbredd kultur. Men den typen av respons är något man som chef bör vara försiktig med, menar Maria Fors Brandebo. – Då skickar man en tydlig signal ut i organisationen att den typen av kritik inte bör lyftas, och då ska det väldigt mycket till om någon annan vågar säga ifrån. Jag brukar säga till chefer som tycker att de har gnälliga medarbetare att de ska vara glada för det. Det visar att det finns tillräckligt mycket tillit för att det ska uppfattas som meningsfullt att lyfta

i situationer med exempelvis minskad avvikelserapportering för att undanhålla brister.

ƀ Krav på sammanhållning och samarbete. Yrkesgrupper som är i behov av ett kollegialt ömsesidigt skydd där man i ”stundens hetta” kan tvingas fatta beslut som senare visar sig vara felaktiga. En kultur kan uppstå där lojalitet sätts framför integritet.

ƀ Bevara positiva relationer. I kollektiv där bibehållande av ett positivt arbetsklimat är viktigare än strävan efter ökad effektivitet eller bättre prestationer, tystas ofta konflikter och prestationsrelaterade bekymmer ner.

Källa: Tystnadskultur på arbetsplatser

problem. Det är när man inte får höra något som man ska börja bli orolig. Tystnadskultur kan påverka en arbetsplats på olika sätt. Det kan skada tilliten och förtroendet mellan individer och chefer och hämma motivation, handlingskraft och produktivitet. Det kan också leda till ohälsa med sjukskrivningar som följd och problem med personalförsörjningen.

– Om man inte vågar prata om sådant som är fel eller om det uppfattas som meningslöst för att man ändå inte får gehör, kommer det att påverka organisationens utveckling. Problem försvinner inte bara för att man inte pratar om dem. På arbetsplatser med tystnadskultur brukar folk heller inte trivas särskilt bra och det kan påverka möjligheten att behålla och rekrytera personal, säger Maria Fors Brandebo.

inte ens räcker med ett år ett två. Man måste tänka långsiktigt, säger Maria Fors Brandebo.

Även Lotta Dellve menar att de chefer som bidragit till att skapa tystnadskultur inte kan vara dem som ska lösa problemet.

–Man behöver ta tag i de chefer som sprider en toxisk känsla på alla nivåer, även de allra högsta nivåerna. Det kan också finnas problem med chefsrekryteringen som man behöver fundera över. Många av de tuffa chefer som står ut länge skapar många problem under sig, säger hon.

”Många gånger finns det vissa chefer som är symbol för tystnadskulturen och som det saknas tillit för. Då måste man våga byta ut de cheferna för att nå resultat, även om jag vet att det är en ’unpopular opinion’.”

ENLIGT LOTTA DELLVE behöver man skapa arenor där medarbetare och chefer kan kommunicera med varandra på ett bra sätt. Det kan handla om exempelvis veckomöten och regelbundna arbetsplatsträffar.

ÅTGÄRDER FÖR ATT LÖSA PROBLEMEN

Lotta Dellve och Maria Fors Brandebo om åtgärder för att lösa problem med tystnadskultur:

ƀ Byt ut de chefer som sprider en toxisk stämning och som har bidragit till att skapa tystnadskultur. Dessa chefer saknar tillit och förtroende hos medarbetarna och kan inte vara med och lösa de problemen som de själva varit med att skapa.

ƀ Ta hjälp av en utomstående resurs eller chefer högre upp i organisationen under en övergångsperiod.

ƀ Skapa arenor för kommunikation som veckomöten, arbetsplatsträffar och skyddskommittémöten. Ta kritik på allvar och var noga med att dokumentera, åtgärda och återkoppla till medarbetarna.

ATT OMVÄNDA EN arbetsplats där tystnadskultur råder och skapa en sund arbetsmiljö, kräver omfattande insatser, menar forskarna. Det kan handla om personalförändringar, införande av rutiner och nya sätt att förhålla sig till varandra. Maria Fors Brandebo säger att det i grunden handlar om att bygga tillit och förtroende.

– Man behöver jobba med tilliten och många gånger finns det vissa chefer som är symbol för tystnadskulturen och som det saknas tillit för. Då måste man våga byta ut de cheferna för att nå resultat, även om jag vet att det är en ’unpopular opinion’.

Att byta ut chefer är inte den enda åtgärd som krävs. Det måste även till andra insatser.

– Det handlar sällan bara om enstaka chefer utan också om hur individer runt de här cheferna agerat. Du kan ha vänt dig till chefer högre upp i organisationen och till kollegor som du tappat tilliten till. Att återskapa tillit tar väldigt lång tid och det kommer inte att gå från en dag till en annan. Det kanske

– Det handlar om att skapa trygghet för en tillitsfull kommunikation med trygga grupper, trygga chefer och ett tryggt och säkert klimat där kritik tas på allvar. Det är grunden för att kunna lösa problemen, säger hon.

Men enligt Lotta Dellve behöver även de chefer som varit en del tystnadskulturen, bli lyssnade på.

– De har kanske blivit dysfunktionella i det här avseendet därför att de har varit i en kultur väldigt länge där de lärt sig att det är bästa sättet att agera på. Det är så de har överlevt. Men för att kunna åtgärda problemen behöver man definitivt ta in någon utifrån eller från högre upp i organisationen som tar över ansvaret under en period. Det är de organisationer som gjort på det sättet som har lyckats bäst, säger hon. ■

ƀ Skapa rutiner för att omhänderta situationer där medarbetare inte får gehör hos cheferna i linjen. Som att inrätta en visselblåsarfunktion och informera om hur den fungerar.

ƀ Räkna med att det kommer ta tid att återskapa tillit och förtroende i organisationen, ibland ett år eller mer.

OFFICERSFÖRBUNDETS

ORDFÖRANDE:

”PROBLEM SKA HANTERAS – INTE TYSTAS NER”

När anställda inte vågar säga ifrån riskerar både kvalitet och säkerhet att påverkas, säger Stefan Morin, Officersförbundets ordförande.

ƀ ”Tystnadskultur är i grunden en arbetsmiljöfråga, men i Försvarsmakten blir det också en fråga om verksamhetens kvalitet och säkerhet. Anställda ska kunna lyfta problem utan rädsla för konsekvenser. Som facklig organisation ser vi att tystnadskultur riskerar att undergräva både arbetsmiljön och förtroendet i organisationen. Det måste vara tydligt att det är tillåtet och önskvärt att säga ifrån. En stark försvarsförmåga bygger på att problem kommer upp och hanteras –inte att de tystas ner”.

Ställföreträdande personaldirektören: ”Tystnadskultur är absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha”

Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

Text: Linda Sundgren

Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

– Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

– Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

”Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind ...”

I DEN SENASTE publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

– Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

FORSKNING VISAR ATT det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

– En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under

yrkesofficersutbildningarna.

– Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

NYLIGEN STARTADE ETT arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vindenkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

– Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst. ■

”Bästa knepet i fält: Snickers i flerbruksfickan”

Löjtnant Maja Pettersson är nybliven kompanichef och inspireras av trygga ledare. Hon tycker om att se soldaterna utvecklas och är övertygad om att magkänslan är viktig i sitt arbete på Göta trängregemente, T 2, i Skövde.

Vad jag gör på jobbet: Jag arbetar som kompanichef på ett av grundutbildningskompanierna på Göta trängregemente. På kompaniet utbildas cirka 150 värnpliktiga.

Hur en vanlig arbetsdag ser ut: Då planerar och leder jag verksamheten på kompaniet. Det sker exempelvis genom att bryta ned ordrar och uppgifter från högre chef till plutonerna, administrera, samverka med sidokompanier eller samordna med övriga funktioner på regementet för att få utbildningen att fungera. Som kompanichef har jag också det yttersta ansvaret för personalens välmående, så en del

MAJAS ARBETSVECKA

Foto: Victor Hilding/T 2, Evan-Amos via Wikimedia Commons, Försvarsmakten, Istock

Möte/samverkan

Krigsförband

av tiden går åt till att hantera personalärenden och mjuka frågor.

Bästa knepet för att hålla stridsvärdet uppe i fält: Snickers i flerbruksfickan.

Favoritpersedel: Den nya värmejackan i markstridsuniform 24­systemet.

På mitt skrivbord finns alltid: Min kalender och ett oändligt antal post it­lappar med allt jag ska komma ihåg.

Mina friskvårdstimmar går till: Löpträning och simning.

Mina lunchvanor: Det blir oftast en lunchlåda på regementet tillsammans med kollegorna. På torsdagar händer det

att vi går till militärrestaurangen för de traditionsenliga pannkakorna.

Det här får jag inspiration av: Jordnära individer som är trygga i sig själva och sitt ledarskap. En person som jag sedan länge inspirerats av är Ewa Skoog Haslum som var vicerektor på Försvarshögskolan när jag studerade på Militärhögskolan Karlberg.

Det bästa med mitt jobb: Jag tycker att det är som roligast när jag får vara ute i verksamheten där det faktiskt händer. Att få följa upp plutonerna och se stoltheten och glädjen i soldaternas ögon efter en väl genomförd övning, eller när de har utmanat sig själva och flyttat sina gränser.

Mest utmanande med mitt jobb: Att kunna hålla många bollar i luften, men samtidigt ha förmågan att prioritera och lägga fokus på det som är viktigast här och nu.

Det här vill jag utveckla mer i mitt arbete framöver: Jag skulle vilja fortsätta att fördjupa mig inom armétaktik och strid i brigads ram, men i synnerhet inom sjukvårdstjänsten som jag arbetar med i mitt krigsförband.

Viktigaste lärdomen hittills i karriären: Att våga lita på magkänslan när det känns som att något skaver.

På fritiden: Ägnar jag mig åt träning, friluftsliv, vänner, renovering av mitt och sambons nyköpta hus samt planering av vårt stundande bröllop. ■

FAKTA

Namn: Maja Pettersson. Befattning: Tjänsteförrättande kompanichef.

I Försvarsmakten sedan: 2015. Karriär i korthet: GU logistiksoldat på T 2 2015, sedan transportsoldat till 2018. OP Lufttaktik 2018–2021 och därefter underrättelseofficer 171:a stridsflygdivision F 17. Stf kurschef SOU MSE Luftstridsskolan 2023–24, sedan plutonchef förbandsplatspluton T 2. Från i år tjänsteförrättande kompanichef T 2.

Att vara förberedd hjälper lite.

Ett försäkringsskydd som gäller både i tjänsten och på fritiden hjälper mycket.

Vi på If och Officersförbundet värnar om din trygghet både på jobbet och fritiden.

Därför har vi tagit fram ett försäkringsskydd som passar dig och ditt yrke, bland annat:

• Personförsäkringar till förmånligt pris som även gäller under militärövning, vid utlandsuppdrag och om du utövar en risksport – något många andra försäkringar inte gör.

• Möjlighet att även försäkra din partner och dina barn.

• Familjejuridisk rådgivning för dig som är medlem och har gruppförsäkring hos If.

• 15 % medlemsrabatt på boendeförsäkringar samt 5 % rabatt på bil- och MC-försäkringar.

• Som förmånskund hos oss får du dessutom ytterligare 10–15 % rabatt på din hem-, villaeller bilförsäkring.

Läs mer om dina medlemsförmåner på if.se/officersforbundet eller ring 0770-82 00 01 så hjälper vi dig.

Skanna QR-koden för att ta del av ditt förmånliga erbjudande från If. If i samarbete

Debatt

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Skicka din text till debatt@officerstidningen.se.

Här är utdrag ur de senaste debattartiklarna på Officerstidningen.se. På Officerstidningen.se/opinion kan du läsa fler texter.

”GE

MAKTEN TILL KRIGSFÖRBANDEN – INNAN DET ÄR FÖR SENT”

”DEBATTEN OM UPPRUSTNINGEN av det svenska försvaret blir allt mer intensiv. Samtidigt växer en allt tydligare insikt fram: det går för långsamt och räcker inte ensidigt med mer pengar och fler system. För att stärka Sveriges försvarsförmåga krävs en grundläggande förändring av hur organisationen arbetar. Dagens metoder och principer för utveckling håller inte längre jämna steg med den säkerhetspolitiska verkligheten. Behovet av förändring är akut. I ett säkerhetspolitiskt läge som ofta beskrivs som det allvarligaste sedan andra världskriget måste Försvarsmak­

”Försvarsmaktens personal [måste] kunna ägna sin tid åt sådant som direkt stärker krigföringsförmågan – inte åt administrativ exercis.”

”OFFICERSPROGRAMMET BEHÖVER

EN REPETITIONSUTBILDNING”

Foto: Bezav

Mahmod/Försvarsmakten

tens personal kunna ägna sin tid åt sådant som direkt stärker krigföringsförmågan – inte åt administrativ exercis. Gör vi det inte nu så kommer vi tvingas göra det under motståndarens bekämpning. Behovet är inte konstant – det är exponentiellt. Trots uttalad bred enighet går förändringen långsamt. När ÖB i Sälen konstaterade att omställningen går för trögt och att motståndet finns hos individer som prioriterar föråldrade metoder framför faktiska resultat, pekade han samtidigt på ett djupare problem: en byråkratisk kultur som fortfarande bromsar nytänkande genom organisationens inre linjer.” ■

Daniel Eklund vid Marinstaben och David Forslund vid Operationsledningen

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

”EFTER ATT PRECIS ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever att utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning. (…) Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet.” ■ Kadett R

”OMGALONERINGEN INFÖR RÄTTA”

”OFFICERSFÖRBUNDET HAR PÅKALLAT central förhandling med Arbetsgivarverket för att upphäva förre ÖB Micael Bydéns beslut om tvångskonvertering av officerare till specialistofficerare. En vinst för förbundet skulle innebära skadestånd på 100 000 kronor per drabbad officer samt återställda tjänstegrader. Utöver den personliga upprättelsen finns viktiga lärdomar att dra för att undvika framtida beslut som skadar försvarsförmågan genom personalflykt och bristande framtidstro.” ■

Kapten Skymning och Gryning

VI REKRYTERAR: NY FÖRBUNDSDIREKTÖR

Officersförbundet söker nu en förbundsdirektör som vill vara med och stärka villkoren för den militära personalen och utveckla dess profession.

Officersförbundet företräder 22 000 medlemmar och verkar för bättre villkor, starkare profession och en hållbar utveckling av Försvarsmakten. Som förbundsdirektör leder du kansliet och driver utvecklingen av förbundets verksamhet i nära samspel med förtroendevalda.

Uppdraget innebär att:

• leda och utveckla organisationen och våra arbetssätt

• omsätta strategi till konkret verksamhet

• stärka förbundets roll i försvarssektorn

• bidra till ett starkt partsarbete

Vi söker en erfaren ledare med förståelse för försvarssektorn och intresse för arbetsmarknadsfrågor. Du är trygg, strategisk och har förmåga att skapa riktning och engagemang i en komplex miljö.

Vill du bidra till ett starkare försvar – genom att utveckla dem som bär det?

Välkommen med din ansökan senast 27 april. Läs mer på officersforbundet.se. Rekryteringen sker i samarbete med Brightness Executive Search.

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all militär personal i Försvarsmakten.

Sveriges bidrag till fred och säkerhet bärs av många myndigheter, organisationer och enskilda medarbetare i uppdrag. Tillsammans utgör de en struktur som gör insatser möjliga, både nationellt och internationellt.

I detta sammanhang finns också ett lager som består av de närstående, de som i praktiken bär upp vardagen hemma runt uppdraget. Lagret är avgörande för både förutsättningarna att genomföra uppdrag och vad som händer efteråt. Anhörigas insats och roll är inte ett stöd i marginalen, utan en bärande del av den struktur som gör att uppdrag kan genomföras före, under och efter en insats.

Att vara anhörig till någon i internationell tjänst kan

”Nu har om­

världsläget suddat ut gränserna”

Försvarsmaktens uppdrag bärs inte bara av dem som tjänstgör, utan också av deras närstående. Hur säkerställer vi att stödet möter deras verklighet?

innebära olika saker beroende på relation och uppdragets karaktär. För vissa handlar det om att få vardagen att gå ihop, för andra om en ständig oro på avstånd, gemensamt är beredskapen inför det som skulle kunna hända.

UNDER MÅNGA ÅR har vi mött närstående från flera typer av insatser, internationella, nationella och medföljande till utsänd personal. Behoven skiljer sig åt, men i kärnan finns erfarenheter som förenar. Det handlar om att få fakta, igenkänning, råd och stöd och att få dela vidare.

Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina­relaterade uppdrag. Personer som lever nära individer som utbildar, stödjer och förbereder ukrainsk personal för ett pågående krig. Det skapar en särskild typ av påfrestning.

Hur förhåller sig personalen professionellt till något som samtidigt är djupt mänskligt, när arbetet innebär att komma nära människor som i nästa steg skickas vidare in i kriget? De närstående vi möter beskriver hur de påverkas på flera plan, i det som delas, men också i det som inte sägs.

Vi är fem organisationer som är utpekade av Försvarsmakten att, inom ramen för IMI­lagstiftningen, komplettera stödet till personal och närstående. Det har funnits en tydlig ram för vårt arbete. Samtidigt ser vi nu hur gränserna börjar suddas ut. Insatsernas karaktär rör sig idag mellan nationellt och internationellt och genomförs av såväl anställda som frivilligorganisationer.

UPPDRAG FORMAS I allt högre grad av omvärldsläget, och skiljelinjer som tidigare varit tydliga blir svårare att upprätthålla i praktiken. För den som är närstående spelar det mindre roll hur uppdraget definieras, det är det uppdraget innebär och för med sig som behöver mötas.

När omvärldsläget förändras och gränser suddas ut

Is

your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace

Zoning

TEMPEST Training

High assurance applications

som fortfarande finns

Materiel vi minns

PSG 90

I över 30 år har prickskyttegevär 90, PSG 90, varit synonymt med precision i Försvarsmakten. Vapnet togs fram för att möta högt ställda krav på träffsäkerhet, driftsäkerhet och uthållighet i extrema miljöer.

Text: Henrik Jansson

I BÖRJAN AV 1980 ­talet var Försvarsmaktens prickskyttegevär Mauser m/41 B i 6,5×55 millimeter samt AK 4 OR (Optiskt riktmedel), båda med 4× kikarsikten. 1983 startade försöken för att ersätta dessa och olika vapen testades mellan 1986–1989. Kravet var ett gevär i kaliber 7,62×51 millimeter som klarade att träffa fem skott inom 20 millimeters träffyta på 100 meter med matchammunition. Det skulle ha funktionalitet i såväl 40 minusgrader som 40 plusgrader.

”PSG 90 är ett mycket potent prickskyttevapen med en mycket bra pipa, kapabel till precisa skott ut till minst 850 meter.”

Geväret skulle ha god motståndskraft mot snö, damm och skräp, 1 000 avskjutna patroner innan eldavbrott och det skulle klara av att bibehålla inskjutningen i olika klimat. “Det viktigaste kravet på PSG 90 var att det skulle hålla inskjutningen och prickskytten skulle kunna lita på att första skottet träffade, oavsett om han krälat genom jord, lera, snö eller sand, säger Sverker Ulving, medansvarig för utvecklingen av PSG 90.

Vapnet fick väga max 6,5 kilo laddat och vara 1 200 millimeter långt. Säkringen skulle ha tre lägen: ett där vapnet är säkrat och slutstycket är låst, ett där vapnet är säkrat och slutstycket rörligt och slutligen ett där vapnet är osäkrat och slutstycket rörligt.

Det gevär som klarade dessa krav och dessutom var ekonomiskt acceptabelt var Arctic Warfare från Accuracy International i England. 1989 antogs detta vapen med en del svenska justeringar som PSG 90 med en fast 10x kikare från Hensoldt.

Rengöringskit

ƀ Från början ville inte Accuracy International skicka med några rengöringskit till PSG 90, med motiveringen ”ni kommer bara att vårda sönder vapnen”.

Foto: Henrik Jansson

Vapnet har sedan dess funnits i Försvarsmakten. 2011 uppdaterades vapnet till PSG 90B och fick en fällbar kolv samt en ny kikare med variabel förstoring 3-12x från Schmidt & Bender. PSG 90 är ett mycket potent prickskyttevapen med en bra pipa, kapabel till precisa skott upp till minst 850 meter. I och med Försvarets materielverks projekt för finkalibriga vapen har Försvarsmakten under 2025 fått ta emot de första exemplaren av det nya prickskyttegeväret PSG 23 som ersätter PSG 90 och PSG 90B. ■

PSG 90

Fabrikat: Accuracy International Mekanism: Repeter

Kaliber: 7,62×51 mm

Magasin: 10 patroner

Längd: 118 cm

Piplängd: 65,7 cm

Vikt: 6,66 kg med optik och tomt magasin

Utgångshastighet: Cirka 850 m/s

Skjutavstånd: Cirka 1 000 m

I tjänst: 1989 till idag

Antal: 1 100

Mauser m/41 B

Källa: "Ett skott = en träff!: en bok om prickskytte" av Sverker Ulving och Per Arvidsson samt Försvarsmakten.

Foto: Märta Ansgariusson/Försvarsmakten

Framtid

ƀ PSG 90 och PSG 90B finns idag i hemvärnet som en gruppbeväpning för skarpskytten och kommer troligen att finnas kvar under en överskådlig framtid.

7,62/10 prick

ƀ Med den speciella underkalibrerade projektilen 7,62/10 prick, med en 4,8 millimeters kula i volfram i ett sönderfallande hölje, kunde skytten sträcka ut avståndet ytterligare.

PSG 23

ƀ Under 2025 mottog Försvarsmakten det nya prickskyttegeväret 23, PSG 23, från Sako. Det är ett repetergevär i kaliber 8,6×70 millimeter och 7,62×51 milimeter.

Jägarsoldater cyklar 100 mil för freden

Hundra mil och en miljon kronor till Unicef och Ukrainas krigsdrabbade barn. Det är målet och den sista gemensamma utmaningen för ett 30-tal jägarsoldater vid Norrlands dragonregemente i samband med muck. Den 25 maj börjar de trampa sträckan Arvidsjaur–Stockholm.

Text: Anna-Maria Stawreberg

De 31 cyklisterna ska cykla från Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur till Stockholm via en rad regementen. De påbörjar den 100 mil långa cyklingen den 25 maj för att rulla i mål den 29 maj i samband med firandet av Veterandagen.

Foto: Martin Flood

avverka 20 mil per dag är ett tufft mål. För att behålla stridsvärdet loppet igenom krävs god planering och träning.

– Vi har ju en god grundnivå när det kommer till konditionen i och med att vi både marschar, åker skidor och springer, säger prickskyttesoldaten Jonna Kjellgren och fortsätter:

–Cykelträningen däremot är lite mer begränsad, även om vi har en Strava­ grupp (träningsapp, reds.anm) där vi motiverar varandra att cykelträna i gymmet.

INTRESSET FÖR ATT delta i cyklingen till Stockholm stort. Förra året deltog tio personer. I år har 31 anmält sig.

– Från början planerade vi att cykla den 1 april, samma dag som vi muckar, men nu har vi skjutit fram startdatum till den 25 maj. Då minskar risken för snö, säger Jonna Kjellgren.

”För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta.”

Målet med loppet är inte enbart att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn.

– För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta, säger Adam Hedin.

ATT CYKLA STRÄCKAN Arvidsjaur–Stockholm för att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn blir ett storslaget avslut på en 15 månader lång värnpliktsutbildning för Isac Ahlgren, Adam Hedin och Jonna Kjellgren tillsammans med ett trettiotal andra jägarsoldater från K 4.

– Ride for Peace är en lång tradition där avgående värnpliktiga genomfört en långcykling i samband med muck, säger

gruppledaren Isac Ahlgren, som är projektledare och initiativtagare till årets upplaga av cyklingen.

Förra årets värnpliktskull beslöt sig för att samla in pengar till utsatta barn i krigets Ukraina i samband med cyklingen.

– De samlade in nära 500 000 kronor. Nu har vi höjt ribban till en miljon, säger Adam Hedin, eldledningssoldat. Visserligen är jägarsoldaterna både vältränade och har pannben. Men att

Vissa av de 31 cyklisterna har, som Jonna Kjellgren, kört Vätternrundan tidigare. Andra har mest använt cykeln som transportmedel under sommarens badutflykter. Några har jobbat extra på cykelverkstäder.

Gemensamt för dem alla är, förutom det tjocka och hårda pannbenet, en vilja att utmana sig själva.

Dessutom, som Jonna Kjellgren uttrycker det:

– Genom det här bidrar vi ju faktiskt till något större och får något att samlas runt, även efter muck. ■

Robust och stabil kommunikation – oavsett plats och förutsättningar.

eC-Guard Mesh

Tillgänglig på olika plattformar

Brukare

Civilt och militärt bruk

Tjänstenät

Två lager kryptering

Mesh backbone Självläkande

Bärarnät

Omedelbar failover

eCiceron är ett svenskt produktbolag som utvecklar cybersäkerhets- och kommunikationslösningar för organisationer med höga krav på tillgänglighet och säkerhet.

Poddtips

Intervju med Försvarsmaktens nya generaldirektör

ƀ ”Gå på! Marsch!” heter Försvarsmaktens podcast med ÖB Michael Claesson. I andra avsnittet i säsong två gästas podden av Försvarsmaktens nya generaldirektör Christina Malm. ”Hon talar om sitt uppdrag, om samspelet med överbefälhavare Michael Claesson och om varför Försvarsmaktens utveckling ytterst handlar om tillväxt, krigsduglighet och förmåga i förbanden”, står det i avsnittsbeskrivningen. Avsnittet innehåller också bland annat ÖB:s analys av det säkerhetspolitiska läget efter konferensen i München.

”Han tål stridsfordon, han tål flygplan och han tål rop och folksamlingar”

Så många nya madrasser till logement och fartyg ska FMV leverera till Försvarsmakten. Förra året tecknades avtal med småländska företaget Carpenter om tillverkning av skummadrasser. Leveranserna har pågått sedan förra våren och fortsätter löpande under 2026.

Det säger Katarina Armér som är ägare av gutebaggen Harald VII, i Sveriges radio P4 Gotland, om Gotlands regementes nya maskot. Sedan 1979 har P 18 haft en gutebagge som en levande symbol och maskot som är med vid olika högtidsstunder.

Sociala medier

Bärgningsglädje

ƀ ”Den bästa reklambilden för värnplikt som någonsin tagits” skrev @Lovart9 på X och fick genast medhåll.

Militärhistoriskt filmarkiv

ƀ Stiftelsen Armé-, flyg- och marinfilm delar minnen från filmarkivet på sin Facebooksida. Den senaste tiden har det varit flygarfredagar. Vintern har också innehållit en hel del klipp på temat snö, som vintermanöver 1926, utbildning i skidlöpning 1929 och ”Hunden i vintertjänst” från 1941. Stiftelsen arkiverar förutom sina egna filmer även Försvarsmaktens filmer på uppdrag av Krigsarkivet.

Momsfri bil när du jobbar utomlands.

Det är mycket att tänka på inför ett bilköp – framför allt när man jobbar utomlands. Arbetar du inom beskickning, diplomati, EU, internationell organisation, väpnad styrka eller liknande så kontakta oss för att se om just du är skattebefriad!

Oavsett om du söker en bil privat, för företaget eller i tjänsten så börjar ditt bilköp på www.borjessonsbil.se – vi vet hur man gör.

Börjessons grundades 1955 och har idag anläggningar i Alingsås, Karlshamn, Karlskrona, Ronneby, Helsingborg, Klippan och Ängelholm – välkommen in där det passar dig!

Volkswagen • Audi • Skoda • SEAT • CUPRA • Volkswagen Transportbilar

NYÖPPNAD BUTIK

I SOLNA MED ALLT FÖR YRKESFOLK! VÄLKOMMEN!

FMJ Shooting Range & Training Center är generalagent i Norden och återförsäljare av flera kända varumärken som bl.a.

Självhäftande mål för snabb/effektiv träning

FX-hjälmar som är

100% im-fria

Kniv/sticksäkra, flamsäkra, 20 modeller

Torrträningsmagasin för Glock

Vi har 4 500 kvm övningsytor centralt beläget i Solna. Skjutbanor, PDV och LOK ytor, K9, brytdörrar, lektionssalar, butik. Öva på ditt skytte inför årliga kompetensen. Flygfält! Ny övningsyta utomhus - 2 km flygraka med möjlighet till avancerad förarutbildning, undanmanöver, vägkontroller, scenario/active shooter, katastrofövning, samverkan mellan myndigheter, drönarflygning (UAV/UAS) och mkt mer.

Kontakta oss för mer information eller för att boka ett besök info@fmjskytte.se, 070-750 72 45. Missa inte vår webshop med allt för yrkesfolk, fmjvapen.se

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

NYTT PÅ FÖRHANDLINGSFRONTEN

Det pågår ständiga förhandlingar, samtal och diskussioner mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Vissa processer löper över lång tid medan andra kan vara detaljfrågor som hanteras på ett snabbare sätt.

UNDER BÖRJAN av året har exempelvis FAS 26 uppdaterats två gånger och två centrala förhandlingar mot Arbetsgivarverket är i slutskedet.

Förbundets förhandlingschefer, Susanne Hultgren och Robert Edstein, ger här exempel på tre aktuella frågor:

1. LÅNGT IFRÅN VARANDRA OM NYTT UTLANDSAVTAL

Under Rals 2025 yrkade Officersförbundet på rejält förbättrade ersättningar i utlandsavtalet, rörlighetsavtalet och arbetstidsavtalen (FM-avtal om arbetstid, SjöArb, TFSE, Skonert). Försvarsmakten å sin sida har i olika sammanhang argumenterat för verksamhetsanpassade eller ändamålsenliga avtal.

FÖRBUNDET KRÄVER TYDLIGT förbättrade ersättningar medan Försvarsmakten vill ha mer flexibilitet och ökad tillgänglighet – kortare förvarning, fler arbetstimmar och mindre ledighet för all personal.

Natomedlemskapet har förändrat spelplanen. Gränsen mellan nationell och internationell verksamhet är inte längre lika tydlig. Men även om uppdragen liknar tidigare insatser är parterna inte överens om att dagens avtal räcker. Försvarsmakten vill förhandla fram ett nytt avtal som ska omhänderta detta men har svårt att förklara vad som inte kan lösas med dagens avtal.

– Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal,

Redaktion: Fredrik B Nilsson, kommunikation

Jonas Mellqvist, kommunikationschef

säger förhandlingschef Susanne Hultgren. Förbundet är berett att diskutera ökad flexibilitet – men det måste till bättre och mer rimliga ersättningar. Ökade krav på kort sikt ska mötas med bättre kompensation. På längre sikt krävs fler medarbetare. Så var går åsikterna isär? – Försvarsmaktens krav på flexibilitet och tillgänglighet är inte förenliga med en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid. Vi är fullt medvetna om att anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står, i skrivande stund, långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

2. VISSA FRAMSTEG FÖR

UTLANDS STATIONERADE

OFR S, P, O, Saco-S och Seko sitter i förhandlingar med Arbetsgivarverket om nya villkor för de som är skyldiga att tjänstgöra utomlands, exempelvis i staber. Det rör de som ska vara bosatta utomlands mer än sex månader, de utlandsstationerade som i nuläget omfattas av URA.

FÖRHANDLINGARNA HAR TAGIT lång tid eftersom parterna har haft olika uppfattningar om hur mycket av de ordinarie rättigheterna varje anställd i staten får ”bära” med sig till utlandsstationeringen; exempelvis rätten att omfattas av revision, uttag av semester, ingå enskilda överenskommelser, ha förtroendeuppdrag med mera. Den stora knäckfrågan har den senaste tiden varit arbetstid och tillgänglighet.

Avtalet är centralt och gäller anställda i hela staten. För Officersförbundets del är det särskilt viktigt – eftersom intresset för lokala lösningar hittills varit svalt från Försvarsmaktens sida.

mer än 40 timmar i veckan – med kvälls- och nattarbete, övningar, jour och krav på ständig nåbarhet. Det måste synas i villkoren.

3. ÅRSARBETSTIDEN

EN VIKTIG FAKTOR

En av de viktigaste delarna i utvecklingen av befintliga och nya avtal är synen på och värdesättning av årsarbetstid. Officersförbundet vill se att parterna tar ett långsiktigt ansvar för ett hållbart arbetsliv.

– Då behövs avtal med rimlig ersättning för tid utöver årsarbetstid, alternativt en adekvat kompensationsledighet för återhämtning, säger Robert Edstein, biträdande förhandlingschef Officersförbundet.

FÖRSVARSMAKTEN SIGNALERAR ATT antalet uppgifter ökar och därför finns ett behov av att få ut mer tid av de anställda.

— Den långsiktiga lösningen är fler anställda för att möta den ökade omfattningen av uppgifter. Inte att varje enskild anställd ska leverera en utökad årsarbetstid. Till dess att Försvarsmaktens personalstyrka är i paritet med antagna uppgifter är det än mer viktigt att avtalskonstruktioner är attraktiva och motiverande, säger Robert Edstein.

”Vi är fullt medvetna om att anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.”

Förväntningarna är höga. Staten måste, menar Officersförbundet, kunna erbjuda villkor som kompenserar både de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av att arbeta utomlands under lång tid, flera gånger under ett yrkesliv. Det berör inte bara arbetstagaren utan hela familjen med boende, skolgång, försäkringar, resor et cetera. I flera av dessa områden börjar nu villkoren falla på plats.

Officersförbundet accepterar behovet av flexibla schablonlösningar. Men beräkningarna måste utgå från svenska arbetstidsregler.

– Våra medlemmar arbetar ofta betydligt

All extra arbetad tid som ersätts i pengar måste enligt Officersförbundet anses som tid utöver årsarbetstid. Ett exempel är kompensationen från och med försvarsmaktsdygn 11. Då får du idag fyra timmar kompensationsledighet och fyra timmar utbetalt i pengar.

– På den svenska arbetsmarknaden värderas normalt sådan tid med övertidsersättning. Den normen kan inte parterna längre blunda för i sina avtal i en tid då mängden övertidstimmar är hög, säger Edstein.

● Fredrik B Nilsson

FÖRHANDLINGARNA

Förhandlingarna om U-statavtalet pågick vid tiden för tidningens tryck. Läs senaste nytt på förbundets webbplats:

Förbundet besökte LNLV Lettland

Utland. Representanter från Officersförbundet har besökt den svenska styrkan i Lettland för att få en fördjupad bild av hur vardagen under en insats ser ut i praktiken.

Besöket innefattade möten med GSS/K och yrkesofficerare i samtal om arbetsuppgifter, arbetstider, beredskap och villkoren för utlandstjänst.

Ordförande Morin och ombudsmännen fick konkreta exempel på både styrkor och utmaningar i verksamheten.

”Det är av stor vikt för oss att träffa medlemmarna i deras egen miljö. Vi har pratat med yrkesofficerare och soldater om vad som fungerar bra och vad som behöver bli bättre. Så att vi fortsätter vara ett föredöme inom Nato. Jag är imponerad och stolt över våra svenska yrkesofficerare och soldater. Deras professionalitet och skicklighet sticker verkligen ut! Känner mig stärkt i att Officersförbundets ställningstaganden har en stark medlemsförankring”, säger förbundsordförande Stefan Morin.

”Denna inblick är ett viktigtunderlag i vårt fortsatta arbete med medlemsstöd, villkorsfrågor och kommande förhandlingar”, säger Robert Edstein, biträdande förhandlingschef Officersförbundet.

FÖRBUNDET REKRYTERAR NY FÖRBUNDSDIREKTÖR

Efter fem år lämnar Johan Hansson under hösten sin tjänst som Officersförbundets förbundsdirektör. Vi frågade ordförande Stefan Morin om förväntningarna inför kommande rekrytering.

Vilket läge kommer en ny förbundsdirektör att möta?

– Vi befinner oss i ett läge där både förväntningarna och behovet av resultat är höga. Nato i kombination med att Försvarsmakten växer snabbt sätter ett helt nytt tryck på personalförsörjning, villkor och ledarskap.

Samtidigt står vi starka och var Sveriges

snabbast växande förbund under 2025. Vi är en väl etablerad part i utvecklingen av villkoren i Försvarsmakten.

Det innebär att vi både har ett stort inflytande – och ett stort ansvar. Våra medlemmar förväntar sig att vi driver frågor som lön, arbetsmiljö och hållbara karriärer framåt i en tid där hela försvarets förmåga är beroende av

KURSER

att människor vill stanna och utvecklas i yrket.

Vilka är de viktigaste utmaningarna för den kommande förbundsdirektören?

– Att fortsätta det goda arbete den avgående direktören påbörjat. Att skapa ett starkt och tryggt kansli som dagligen levererar stöd ut i vår egen organisation, samtidigt som kansliet på bästa sätt företräder våra medlemmar mot arbetsgivaren. Vi står även inför en kommande generations-

”Det

innebär att vi både har

ett stort inflytande – och ett stort ansvar.”

växling som ställer krav på oss att inte tappa kompetens eller effekt under den transformationen.

Vilka erfarenheter eller egenskaper kommer att väga tyngst i rekryteringen?

– Vi söker en förbundsdirektör som är en tydlig och trygg ledare för kansliet. En chef som kan skapa riktning, bygga en stark organisation och få verksamheten att leverera med hög kvalitet över tid. Samtidigt behöver personen ha en mycket god förståelse för den kontext vi verkar i, och de särskilda villkor som präglar det militära yrket. I slutänden handlar det om ledarskap och omdöme – att vara en stabil chef internt och en trovärdig företrädare externt.

Vad vill du att medlemmarna ska märka om ett år med en ny förbundsdirektör på plats?

– Att vardagen fungerar bättre – med en löneutveckling som känns rimlig, en mer hållbar arbetsmiljö och att det fortfarande känns meningsfullt och roligt att gå till jobbet.

● Jonas Mellqvist

Kadettkurs i juni 2026 siktar västerut

Kursen syftar till att ge kadetterna grundläggande kunskaper i den militära anställningen, kollektivavtalet och den militära professionen samt en introduktion till Officersförbundet. Ett tillfälle för den som vill ta ansvar över den egna karriären.

I BÖRJAN av juni – exakt datum ännu inte spikat – planeras kadettkursen att anordnas i Göteborg.

– Jag skulle verkligen rekommendera alla nya kadetter att engagera sig i förbundet. Det ger möjligheter att påverka en av de viktigaste verksamheterna i Sverige – nu och för en lång tid framöver. Kursen är kostnadsfri, det är alltid trevliga deltagare och du får även

en grund att stå på utifrån villkor, lagar och avtal som ny chef i Försvarsmakten, säger David Lidwall, ombudsman och ansvarig för kursen.

Kursinnehållet består bland annat av introduktion om facklig verksamhet, inblick i villkor och avtal och samtal om den militära anställningen och professionen. Det blir även en del om arbetsmiljö och det ansvar rollen som yrkesofficer innebär.

– Vi försöker förena nytta med en del trevliga inslag, som en kursmiddag och någon form av aktivitet, säger David Lidwall.

Håll koll på Mina sidor på Officersforbundet.se för närmare information och datum.

● Fredrik B Nilsson

Emmanuel Jacob, President of the European Organisation of Military Associations and Trade Unions (EUROMIL), talade under konferensen.

Från psykisk ohälsa på kontor till PTSD från inhumant

Euromil anordnade i mars konferensen ”Strengthening Mental Health in the Armed Forces: A European Imperative” där bland andra Europaparlamentarikerna Liesbet Sommen och Wouter Beke hörde till deltagarna. Allt med fokus på de ökande psykiska hälsoutmaningar som drabbar militär personal, veteraner, reservister och deras familjer.

OFFICERSFÖRBUNDETS OMBUDSMAN Martin Sachs, med ansvar för arbetsmiljöfrågor, deltog under konferensen, vars syfte var att belysa behovet av förbättrade policyramverk, tvärnationellt samarbete och bättre stödstrukturer för psykisk hälsa inom Europas uniformerade yrken. Paneler fördjupade sig i frågor som institutionell kultur och psykisk hälsa och återintegrering av veteraner.

krig

nalvård, där psykisk hälsa är en kärnkomponent.

– Ja, upprustningen innebär att fler personer mobiliseras, kontrakteras eller återaktiveras i reservstyrkor – och därmed riskerar att exponeras för olika stressfaktorer. Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade, menar Sachs.

EUROPAS MILITÄRA OCH politiska institutioner betraktar i ökande grad psykisk hälsa som en strategisk fråga, inte enbart en personalfråga. Operativ uthållighet, rekrytering, återintegrering och samhällelig motståndskraft är alla beroende av fungerande system för mental hälsa, vilket diskuterades under konferensen och där nya riktlinjer för att hantera krigets psykologiska konsekvenser efterfrågades.

”Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade.”

– Fokus låg bland annat på social, psykologisk och arbetsmarknadsrelaterad återanpassning, berättar Martin Sachs. Den snabba upprustningen och de cirka 700 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina, speglar inte bara behovet av operativ kapacitet utan innebär också ett växande ansvar för hållbara system för militär perso -

– För oss på Officersförbundet är det här ett viktigt område, vi lägger stort fokus på den ohälsosamma arbetsbelastningen som har uppstått i obalansen mellan personal och uppgifter. Även hur vi ska hantera personal som exempelvis stöttar Ukraina eller ska ingå i FLF Finland, berättar Martin Sachs.

● Fredrik B Nilsson

Av soldaterna på förbandet som genomförde LNLV 2025 i Lettland är det cirka 75 procent som fortsatt tjänstgör i förbandet under LNLV 2026.

En fjärdedel har fallit ifrån efter ett år – beroende på studier, nya tjänster inom Försvarsmakten eller annat – och vi följer utvecklingen för att se hur många av de kvarstannande som fortsatt tjänstgör under LNLV 2027.

Har du redan besvarat medlemsundersökningen 2026?

Undersökning. Årets medlemsundersökning är öppen att besvara! Det är denna gång NOVUS som har utformat formuläret och syftet är att stärka yrkesrollen och arbetsmiljön.

Vartannat år samlar Officersförbundet in medlemmarnas erfarenheter och synpunkter för att få en tydlig bild av arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö.

”Resultaten är en viktig grund för hur förbundet prioriterar arbetet och vilka frågor som ska drivas gentemot arbetsgivaren och beslutsfattare. Vi hoppas att så många som möjligt tar sig tid att svara – ju fler svar, desto starkare underlag för att förbättra villkoren för alla medlemmar”, säger Jonas Mellqvist, kommunikationschef Officersförbundet.

Undersökningen skickas till alla medlemmar som har registrerat sin e-postadress.

Kan jag ta ut min sparade semester?

Jag undrar över mina semestertimmar. Jag hade fyra veckor semester förra året, så jag har nu flera semestertimmar kvar. Kan jag spara de kvarvarande timmarna till nästa år och ta ut dem i samband med nästa sommarsemester, eller måste jag ta ut dessa sparade timmar redan i år?

Antalet semestertimmar beror på hur gammal du är och regleras i Försvarsmaktens avtal om semester – är du under 30 år har du 224 semestertimmar vid full årssemester, 30–39-åringar har 248 timmar och från 40 års ålder har

du 280 semestertimmar.

Arbetsgivaren ska normalt lägga ut all din semester för året, varav du har rätt till att fyra veckors, det vill säga 160 timmar, sammanhängande semester någonstans i perioden juni-augusti. Den som har rätt till fler än 160 semestertimmar för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de överskjutande timmarna till ett senare kalenderår. Det finns ingen begränsning i hur länge du får ha kvar dina sparade semestertimmar, utan det du sparade från förra året kan du i dialog med din chef planera för att lägga ut nästa år om det är så du önskar.

● Elina Engberg, ombudsman

Har du en fråga till våra ombudsmän? Maila våra experter:kansliet@officersforbundet.se

Ligger lagt kort?

Jag och min chef skrev på en överenskommelse om att flytta tre av mina inplanerade sommarsemesterdagar och istället förlägga dem i mitten av september. Efter ett par veckor meddelade chefen att det arbete som skulle utföras under sommaren inte längre är aktuellt och att överenskommelsen om flytt av semester således inte längre är giltig, jag undrar vad som gäller?

Du och din chef skrev på en överenskommelse om att flytta tre dagar av din sommarsemester och förlägga dem vid annat tillfälle efter sommarsemesterperioden. Oaktat om det arbetet som skulle utföras inte längre är aktuellt så gäller fortfarande överenskommelsen om flytt av semester – och ersättning för detta ska betalas ut.

Om din chef nu vill att du ska

KANSLIET

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare, Peter Löfvendahl, Carl Miemois, Lars-Johan Nordlund, Martin Sachs, Robert Edstein

Ta ett tidigt snack med din chef gällande sommarplanerna.

återgå till hur semestern var förlagd innan överenskommelsen gjordes får ni skriva på en ny överenskommelse om att flytta semester igen. En sådan ny överenskommelse ger också i så fall ny ekonomisk kompensation.

● Conny Jansson, ombudsman

Vem bestämmer – jag eller arbetsgivaren?

Jag har sedan länge planerat min semester för kommande sommar. Men är det en risk att arbetsgivaren går in och bestämmer när jag ska förlägga min semester – och att det innebär att mina planer går i stöpet?

Jo, så kan det i värsta fall faktiskt bli!

Du har rätt att få fyra veckor sammanhängande semester någonstans i perioden juni-augusti, men när dessa fyra veckor ska infalla bestämmer i sista hand din chef utifrån att det också ska passa organisationen och verksamheten. Din chef ska dock beakta och försöka tillmötesgå dina önskemål och i förekommande fall också förhandla med din lokalförening avseende hur semestern ska förläggas. Har man särskilda planer och önskemål avseende semestern bör man därför vara ute tidigt med att ta en dialog med sin chef om det kommer kunna finnas förutsättningar för att få semesterledigt när man i så fall önskar.

● Elina Engberg, ombudsman

Rådgivning och utbildning: Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

Kommunikation: Jonas Mellqvist, teamledare Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

E-post: kansliet@officersforbundet.se

”Här finns en stark stolthet över att vi bidrar till Europas säkerhet”, säger Andreas Burstedt, affärsområdeschef på Nammo Sverige.

EU ­stöd till ammunition stärker Europas säkerhet

Med stöd från EU har ammunitionstillverkaren Nammo snabbt tredubblat kapaciteten vid sin fabrik i Karlskoga. Satsningen har gjort det möjligt att bygga ut produktionen på rekordtid.

En upprampning utan motstycke i svensk industrihistoria. Så beskriver Andreas Burstedt, affärsområdeschef för Large Caliber Systems på Nammo Sverige, den snabba utbyggnaden av det nordiska försvarsföretagets anläggning i Karlskoga. – Inget hade varit möjligt utan stödet från EU, säger han.

EU ­stöd på 130 miljoner

Sommaren 2024 beviljades Nammo ett EU-stöd på 130 miljoner kronor för att öka Europas produktion av artilleriammunition. Samtidigt gick svenska staten in med en delfinansiering på 159 miljoner.

– När vi fick besked om stödet började vi

omedelbart att projektera för en ny fabrik. Under sommaren 2025 bytte vi sedan ut all produktionsutrustning. Det var sex intensiva veckor där många samverkade för att få allt på plats, säger Andreas Burstedt.

– I dag har vi en helt ny och toppmodern fabrik med avancerad automation och en helt ny produktionslina. På lite drygt ett och ett halvt år har vi gått från idé till en anläggning i drift, tillägger han.

Behovet av ammunition är stort

Behovet av artilleriammunition är stort i både Sverige och övriga Europa. Dels för att kunna stödja Ukraina, dels för att bygga upp egna lager. På Nammo i Karlskoga är det därför högt tryck i produktionen. I dag arbetar totalt 250 medarbetare här, en ökning med över 100 personer på drygt ett år.

– Vi har gått upp i femskift, vilket betytt många nyanställningar i produktionen. Vi har dessutom behövt rekrytera ny kompetens, till exempel ingenjörer som är specialiserade på automation och underhållsteknik.

Enligt Andreas Burstedt märks en tydlig känsla av tillväxt i hela Karlskoga, där den

EU:S AMMUNITIONSSTÖD (ASAP) I KORTHET

EU-kommissionens program ASAP, Act in Support for Ammunition Production, syftar till att öka produktionen av artilleriammunition i Europa.

Ett av företagen som fått stöd genom ASAP är ammunitionstillverkaren Nammo i Karlskoga.

Tack vare stödet har fabriken moderniserats och byggts ut. Kapaciteten är i dag tredubblad jämfört med tidigare.

svenska försvarsindustrin sedan länge har en viktig roll.

– Vi har ett gott samarbete med kommunen och de andra bolagen inom försvarsindustrin. Det är en positiv våg där det investeras på många håll.

”Vi skyddar demokratin”

Fabriken i Karlskoga tar hand om hela produktionskedjan – från att gjuta in flytande sprängämne i granatkroppar av metall till slutmontering av drivladdningar. Här färdigställs ammunition från 40 till 155 millimeters kaliber.

Just 155 millimetersgranaterna spelar en viktig roll för Ukraina och landets möjlighet att försvara sig, något som medarbetarna i Karlskoga känner stor stolthet över, enligt Andreas Burstedt.

– Våra produkter är en förutsättning för försvaret av demokratin i Europa. Den känslan tror jag är en stor anledning till att många söker sig till vår industri i dag, säger han.

Enligt honom spelar EU en oerhört viktig roll för Sverige, både för vår egen exportindustri och för sammanhållningen i hela Europa.

– Det handlar om vår frihet.

Levererar för framtiden

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade.

baesystems.com

Vi stödjer