Officerstidningen nr 1, 2026

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I OFFICERSFÖRBUNDET officerstidningen.se

NÄR VÄDRET AVGÖR

METEOROLOGERNA BAKOM PROGNOSERNA som påverkar militära operationer.

Charlotte Boström, chef för F 17:s väderavdelning

arbetsmiljö Så ska FM undsäkC åtgärda problemen med tystnadskultur

intervju FMV förenklar arbetsmetoder för att hinna leverera

övning Övningsledaren om Aurora 26: ”Värdlandsstöd i fokus”

krönika Andreas Braw: ”Vad ska vi med cheferna till?”

förbundet 1,3 miljoner i ersättning till medlemmarna

Comex Fältdator®

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

ETT AVTAL SOM SKAPAR AMBASSADÖRER

När Sverige nu är en del av Nato förändras mycket. Inte bara i våra planer, strukturer och förmågor – utan också i vardagen för många av våra medlemmar. För allt fler kommer internationell tjänstgöring att bli en naturlig del av yrkeslivet. Tjänstgöring under Natoledning är inte längre något som sker vid sidan av verksamheten. Det är en del av kärnuppgiften.

Just därför måste vi ställa oss en avgörande fråga: Vilket avtryck vill vi att den internationella tjänstgöringen ska lämna hos den som åker i väg?

Den som tjänstgjort utomlands ska komma hem som utlandstjänstgöringens främsta ambassadör. En medarbetare som talar väl om uppdraget, om villkoren och om arbetsgivaren. Inte någon som i efterhand konstaterar att uppdraget var utvecklande – trots arbetstiderna, trots ersättningen och trots månader av frånvaro från familjen. Internationell tjänstgöring ska vara en morot, inte något man accepterar med sammanbitna tänder.

måste vi fråga oss om det är långsiktigt hållbart?

Ersättning är inte bara kompensation – det är ett styrmedel. Idag fungerar kompensationsledighet som en viktig vågskål för chefer att beakta. När mer arbetstid krävs tvingas man väga nyttan mot konsekvenserna i form av kompensationsledighet. Det är en sund ordning. Om Försvarsmakten vill minska kompensationsledigheten för att öka tillgängligheten måste kostnaden bli betydligt högre. Annars förskjuts balansen och risken är att vi urholkar både arbetsmiljö och långsiktighet.

”Internationell tjänstgöring ska vara en morot, inte något man accepterar med sammanbitna tänder.”

NÄR JAG PRATAR om att ”förlora” på internationell tjänstgöring handlar det sällan om den nominella ersättningen. Det handlar om arbetstid. Medlemmarna arbetar väsentligt mer än hemma, vilket gör att ersättningen per arbetad timme blir betydligt lägre. Till det kommer den långvariga frånvaron från familjen och ett begränsat utrymme för återhämtning. Sammantaget ökar belastningen, medan ersättningen i praktiken urholkas. Detta sker samtidigt som övriga arbetsmarknaden diskuterar generell arbetstidsförkortning. Försvarsmakten går i motsatt riktning och vill öka tillgängligheten genom att kräva mer arbetstid av sina medarbetare. Vi har förståelse för den viljan med tanke på uppdraget. Dock

SOM JAG SER det möter vi ännu inte en försvarsmakt som på allvar vill använda ersättning som ett verktyg för attraktion i internationell tjänstgöring. Ambitionen att skapa motivation och en tydlig morot för att ta dessa befattningar är för svag. I skrivande stund står parterna mycket långt ifrån varandra i förhandlingarna och avgörande skiljelinjer kvarstår. Det räcker inte att tala om upp dragets betydelse eller den personliga utvecklingen – villkoren måste vara med att bära budskapet.

Internationell tjänstgöring ska vara något man söker sig till, något som stärker viljan att arbeta i Försvarsmakten. Inte något man accepterar trots villkoren. Ett nytt kommande avtal måste därför vara modernt, rättvist och hållbart över tid – så att de som åker i väg kan fokusera på uppgiften och komma hem med stolthet, engagemang och fortsatt arbetsglädje.

Det är så vi bygger en försvarsmakt där man kan – och vill – hålla ett helt yrkesliv. ●

Läs mer! Förbundsnytt hittar du på sidorna 50–56.

Stockholm 3 februari 2026

Stefan Morin Förbundsordförande

Nummer 1, 2026

Aktuellt

”Vi stannar på våra befattningar kort tid och har ofta dålig insyn i verksamheten”

Krönika, s.44

Försvarsmaktens första jämställdhetskonferens ............ 8

FM undsäkC ger svar om tystnadskulturen 10

Central instruktion för personlig utrustning ................ 12

Övningsledaren om

Aurora 26: ”Syftet är att öva värdlandsstöd” 18

Intervju

Mikael Granholm, FMV:s generaldirektör ........................ 20

Reportage

”Svenskbrigaden”, Ukrainas 21:a mekaniserade brigad 24

Analys

Lärdomarna från kriget i Ukraina behöver tas tillvara bättre 32

Besöker

Väderavdelningen på Blekinge flygflottilj, F 17, i Ronneby ........ 36

Krönika

Andreas Braw: ”Vad ska vi med cheferna till?” 44

Debatt

”Tre år på Officersprogrammet – för ingenting” 45

Förbundsnytt

1,3 miljoner i ersättning till medlemmarna under 2025 ..... 50

Anmäl dig till en kurs i vår 51

Ombudsman Lars Johan Nordlund om ASU-möten: ”Förtroende är avgörande” ..... 52

Fråga förbundet: Vad gäller kring boende vid jour på mitt hemmaförband? 54

Moln, minusgrader och militär verklighet

Dimma, lufttryck, fallvind, slöjmoln, åska eller snöfall?

Många av oss gillar att prata om väder, men vädret är också en faktor vid militär verksamhet, oavsett om den sker i luften, till sjöss eller på land. Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, MetocC, ansvarar för att bistå Försvarsmakten med väderinformation och på varje flygflottilj finns väderavdelningar. Till detta nummer har frilansreportern Elle Carlsson och fotografen Linn Bergbrant besökt försvarsmeteorologerna på Blekinge flygflottilj, F 17, i Ronneby.

Apropå väder har jag, i likhet med många andra, den senaste tiden tänkt en hel del på vinterkylan och situationen i krigets Ukraina. I landet råder det i skrivande stund en extrem kyla. Ryssland har den senaste tiden genomfört återkommande attacker mot ukrainsk infrastruktur. Invånare står utan el, vatten och värme samtidigt som vinterkylan är svår.

”De svenska fordonen hyllas av ukrainska soldater.”

Den 24 februari har det gått fyra år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes. Officerstidningens frilansmedarbetare Fredrik Fahlman och Paul Wennerholm har besökt den så kallade ”svenskbrigaden”, den 21:a mekaniserade brigaden, vid fronten i Sumyregionen. Brigaden använder svenska stridsvagn 122 och stridsfordon 90 i striderna mot Ryssland. De svenska fordonen hyllas av ukrainska soldater för sin eldkraft och höga överlevnadschanser för besättningen. Reportaget ger en inblick i hur fordonen faktiskt fungerar i ett drönardominerat krig och om de lärdomar som har dragits. I en analys i detta nummer skriver major Roger Djupsjö, militär lärare vid Försvarshögskolan, om att Försvarsmakten behöver bli bättre på att tillvarata de erfarenheter och dyrköpta lärdomar som kriget ger. Läs analysen på sidorna 32–34.

Förra året besökte Fredrik Fahlman och Paul Wennerholm för Officerstidningens räkning också krigets frontlinjer. Reportaget ”Alla i brigaden har en SoldF på ukrainska” blev förra årets mest lästa text på Officerstidningen.se. Missa inte att läsa det efter att du har läst detta nummer.

Josefine Owetz Chefredaktör

Redaktion och kontakt

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Josefine Owetz 070-654 45 00 josefine.owetz@officersforbundet.se

Reporter och redaktör

Linda Sundgren 070-820 39 88 linda.sundgren@officersforbundet.se

Grafisk form

Torino Tidningsform 08-400 201 77 mail@torino.se

Omslagsfoto Linn Bergrant

Medarbetare i detta nummer

Elle Carlsson, Fredrik Fahlman, Linn Bergbrant, Margareta Bloom Sandebäck, Paul Wennerholm, Henrik Jansson, Maria Widehed

Nummer 1, 2026

Officerstidningen ges ut av Officersförbundet. Åsikter i artiklar är inte uttryck för Officersförbundets policy/uppfattning. För insänt material ansvaras ej.

Nästa nummer utkommer vecka 16.

TELEFON (VX) Växel 08-440 83 30

POSTADRESS Box 5338, 102 47 Stockholm

Besöksadress Sturegatan 15

ANNONSER

Bengtsson & Sundström Media 08-10 39 20 officerstidningen@bs ­ media.se Annons bokas senast en vecka före redaktionellt manusstopp:

Nr 2, 24 mars

Nr 3, 19 maj

TRYCK Ljungbergs tryckeri, Klippan

INSÄNDARE

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till: info@officersforbundet.se

Svepet

Ett urval av försvarsrelaterade nyheter, från media i stort och Officerstidningen.se. Redaktör: Josefine Owetz.

Kronprinsessan i flygvapnet

■ Kronprinsessan Victoria har under hösten kompletterat sin officersutbildning med en fördjupning i flygvapnets verksamhet. Den syftade till att ge kronprinsessan insyn i flygvapnets operativa verksamhet. ”Målsättningen har varit att ge en inblick i luft- och rymddomänen och kunskap om vad flygvapnet står för”, säger

Satsning på de frivilliga försvarsorganisationerna ƀ De frivilliga försvarsorganisationerna får ytterligare resursförstärkningar. Regeringen har beslutat om en satsning på 45 miljoner kronor. Totalt ökar tilldelningen till organisationerna med 60 miljoner kronor under 2026. Totalt uppgår medlen till 513 miljoner kronor i år. Det ger

flygvapenchef Jonas Wikman i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. Kronprinsessan fick bland annat flyga Jas 39 Gripen tillsammans med chefen för 212:e stridsflygdivisionen. Under 2024–2025 genomförde kronprinsessan särskild officersutbildning, Sofu. Förra våren befordrades hon till fänrik.

aktörerna ”bättre förutsättningar att möta det ökade intresset och bidra till att stärka Sveriges totalförsvar i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge”, skriver regeringen i ett pressmeddelande. Frivilliga försvarsorganisationerna, FFO, är en särskild grupp av 18 ideella organisationer som har en utpekad roll inom totalförsvaret.

”Vårt försvar” om Ryssland

ƀ Senaste numret av tidskriften ”Vårt försvar” som ges ut av Allmänna Försvarsföreningen är ett temanummer om Ryssland.

Tidskriften innehåller bland annat texter av docent

Gudrun Persson med rubriken ”Varför Ryssland krigar – militärt tänkande och strategi” och av pensionerade överstelöjtnanten

Jörgen Elfving, militär expert, om utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna”.

Emil Wannheden, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, skriver en text under rubriken ”Kriget nöter ner Rysslands ekonomi”.

Numret finns att läsa på Allmänna Försvarsföreningens webbplats.

Varför Ryssland krigar – militärt tänkande och strategi

Nytt myndighetsnamn

ƀ Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) namn till Myndigheten för civilt försvar (MCF). Med namnbytet kommer också ett heraldiskt vapen.

”I myndighetens vapen symboliserar ämbetsstaven med den blå triangeln den ledande position som myndigheten ska ha i

det svenska civila försvaret. Den blå triangeln är en association till det internationella kännetecknet för civilförsvar och eklöven står för styrka, motståndskraft, uthållighet och beständighet över tid”, skriver myndigheten.

Sverige och Danmark går ihop och beställer luftvärnskanoner till Ukraina för 2,6 miljarder kronor. Det meddelade försvarsministrarna Pål Jonson (M) och Troel Lund Poulsen den 3 februari. Det handlar om Tridon Mk 2, ett nytt luftvärnskanonsystem som tillverkas av BAE Systems Bofors och baseras på Bofors 40-millimeterskanon. Bärare är en terränggående lastbil från Scania, men det kan monteras på andra plattformar. Tridon är avsett för bekämpning av bland annat drönare och kryssningsrobotar. Att Sverige skulle köpa in det lastbilsburna luftvärnet till Ukraina är känt sedan tidigare. Nu är ordern av hela systemet klar.

Olyckan med stridsbåt 90 H utredd

ƀ Den olycka som inträffade med en stridsbåt 90 i Göteborgs skärgård den 25 februari 2025, orsakades av att övningen var för svår och inte hade anpassats efter besättningens förmåga och utbildningsnivå. Det slår Statens haverikommission fast i en olycksrapport den 4 februari. Liknande resultat framkommer i Försvarsmaktens centrala utredning av olyckan. I den står bland annat att tiden för navigationsutbildning minskat under senare år samtidigt som utbildarna känner sig pressade att alla måste bli godkända på kursen, oavsett vad som händer. Olyckan inträffade i samband med en gir i hög fart och båten körde upp på ett skär i 40 knop. Ombord fanns tre värnpliktiga och en båtchef/ instruktör. Samtliga skadades, varav två allvarligt. Läs mer om utredningarna och olyckan på Officerstidningen.se.

Sagt på Folk och försvars rikskonferens i Sälen:

”Det är nästan så att jag tror att någon gav er en checklista för hur man blir en perfekt allierad. Och så satte ni bara igång med att beta av punkt efter punkt.”

General Alexus G. Grynkewich, Natos högsta militära befälhavare i Europa, om hur Sverige har presterat som ny Natomedlem.

”Personalen är kärnan i försvaret. Den behöver både erkännande och ersättning.”

Foto: Olle Sporrong/Expressen

Försvarsminister Pål Jonson (M) lyfte i sitt tal att regeringen höjt dagersättningen till värnpliktiga, hemvärnssoldater och kadetter.

”Ska

ÖB gå i krig mot Lisa på HR?”

Viktor BarthKron, politisk kommentator på Expressen, i en krönika om att ÖB i sitt tal sa att varje medvetet motstånd mot att göra upp med Försvarsmaktens byråkrati bör betraktas som en fientlig handling.

Mest läst på Officerstidningen.se

1. Karlis Neretnieks: ”Dags för två armédivisioner”

2. Skjutförbudet på AK 24 kan hävas till våren

3. Central styrning för personlig utrustning fastställs innan jul

4. Uppgifter om tystnadskultur vid FM undsäkC

5. Ny utbildning till teknisk officer startar nästa höst

Läs krönikan av Karlis Neretnieks på officerstidningen.se

Kadetter har tveklöst nytta av att läsa akademiska kurser. Men det är ett feltänk att högskolelagen numera sätter ramarna för hela Officersprogrammet. Det har gett oss befäl som känner sig mycket väl förberedda för att skriva uppsatser, men dåligt rustade för att kriga.

Christina Malm ny generaldirektör för Försvarsmakten

ƀ Den 26 januari tillträdde

Christina Malm sin nya befattning som generaldirektör för Försvarsmakten.

Hon kommer närmast från rollen som generaldirektör för Totalförsvarets pliktoch prövningsverk. Tidigare har hon varit bland annat överdirektör vid Försvarets radioanstalt samt ekonomidirektör vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Sjöfartsverket.

Har du en nyhet du vill tipsa oss om? Du kan vara anonym. Kontakta Josefine Owetz på josefine.owetz@officersforbundet.se

”Jag välkomnar Christina Malm till Försvarsmakten. Hennes djupa förståelse för totalförsvarets personalförsörjning och erfarenhet av att leda komplexa myndighetsprocesser gör henne väl rustad för att tillsammans med oss möta det långsiktiga arbete som ligger framför oss”, säger ÖB

Michael Claesson i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. LS

Jag tror det är svårt att hitta en ideal tidpunkt. Hotbilden är allvarlig, men den kan bli ännu sämre. Jag tror att man måste acceptera att genomföra förändringar även i ett allvarligt läge.

Det säger generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för Must, till DN om regeringens förslag om att inrätta en ny civil myndighet för underrättelsetjänst. Den nya myndigheten ska möta Regeringskans-sebehov vad avser utländska förhållanden. Målet är att den ska starta 1 januari

Foto: Försvarsmakten

Läs fler nyheter på Officerstidningen.se

Försvarsmaktens första jämställdhetskonferens

Jämställdhet I slutet av januari genomfördes Försvarsmaktens första jämställdhetskonferens. Tanken är att den ska bli ett årligt återkommande forum för erfarenhetsutbyte.

RUNT 250 PERSONER deltog på jämställdhetskonferensen, som genomfördes den 27–28 januari på Stockholmsmässan i Älvsjö. Bland talarna fanns jämställdhetsminister Nina Larsson (L), Irene Fellin, Natos generalsekreterares representant för Kvinnor, fred och säkerhet och överbefälhavare Michael Claesson.

”En jämställd verksamhet stärker vår trovärdighet, vår folkförankring och vår krigföringsförmåga. Jag är trött på att höra att jäm-

Flygvapnet deltar i Natoinsats på Island

ƀ Under februari och mars kommer flygvapnet att ingå i Natos incidentberedskap på Island, som en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Skaraborgs flygflottilj, F 7, bidrar med Jas 39 Gripen och markpersonal.

Insatsen genomförs inom ramen för Natos luftövervak-

ning och incidentberedskap, så kalllad air policing. En stridsflygdivision med markpersonal från baseras på Keflavík flygbas.

ställdhetsarbete inte hinns med. Det är precis tvärtom. Jämställdhet är en del av uppgiften”, sa ÖB i sitt tal, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

Deltagarna bestod bland annat av representanter ur försvarsgrens- och stridskraftsledningar, jämställdhetshandläggare och representanter för de nätverk som finns för anställda respektive värnpliktiga kvinnor.

Under konferensen delades ett nyinrättat jämställdhetspris ut. Vinnaren blev överste Stephan Sjöberg, regementschef vid Bodens artilleriregemente. Priset får han för sitt engagerade och långsiktiga arbete för jämställdhet och jämlikhet.

Josefine Owetz

– Stridsflygenheten är väl rustad för uppgiften och vi har precis som flygvapnets andra förband en lång erfarenhet av inci-

dentberedskap. Vi har även vana av att verka i vinterklimat och förutsättningar att agera på de olika typer av hot som vi kan ställas inför när vi skyddar Islands territoriella integritet, säger överstelöjtnant Johan Legardt, kontingentschef från Skaraborgs flygflottilj, i ett pressmeddelande. JO

THE NEXT GENERATION HAS ARRIVED

SIG SAUER Next Generation Weapons and Hybrid Ammunition Deliver A New Level of Performance

At SIG SAUER, our mission is to develop the most innovative and transformative weapon systems in the world. SIG SAUER’s Next Generation Weapon Systems paired with our first-of-its-kind Hybrid Ammunition Technology can deliver increased capability and greater lethality, helping forces face the challenges of today and tomorrow.

Chefer vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum anklagas för tystnadskultur och att hålla varandra om ryggen när kritik framförs.

FM undsäkC ger svar om tystnadskulturen vid förbandet

FM undsäkC Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum har lämnat in ett underlag till Säkerhetsinspektionen om hur de ska komma till rätta med tystnadskulturen vid förbandet. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, följer arbetet vid FM undsäkC. Enligt honom bör förbandsledningen söka externt stöd i sitt förbättringsarbete.

DE SENASTE ÅREN har det vid upprepade tillfällen påtalats brister i den psykosociala arbetsmiljön vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, i Uppsala. Något som Officerstidningen tidigare rapporterat om.

Det handlar bland annat om två arbetsmiljöutredningar från Försvarshälsan vid Uppsala garnison som pekar på bekymmer med tystnadskultur och en oro för negativa konsekvenser mot dem som är öppet kritiska.

I november 2025 publicerade Säkerhetsinspektionen en rapport som även den beskriver en tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier om problem påtalas. I mitten av januari överlämnade FM undsäkC sitt svar till Säkerhetsinspektionen om hur de planerar att komma till rätta med situationen. Med stöd av Försvarsmaktens ledarskaps- och

pedagogikenhet (FM lope) och Försvarshälsan vid Uppsala garnison, ska förslag på konkreta åtgärder arbetas fram och en handlingsplan upprättas och samverkas.

ANDERS SALENBO FÖLJER och stödjer förbättringsarbetet vid förbandet. Han tycker att det är bra att man i enlighet med Säkerhetsinspektionens rekommendationer tar hjälp av resurser utanför förbandet, men säger samtidigt att det vore bättre om de sökte stöd hos aktörer ännu längre bort från den egna verksamheten.

”Vi kan se en stor vilja till förbättring från ledningen på förbandet.”

– Då hade de kunnat få ett djupare perspektiv och någon som tittat på detta med nya, friska ögon. Det handlar också om trovärdighet. Individer upplever inte att det är trovärdigt om arbetet ska stödjas av folk som har en relation till varandra och som träffas regelbundet i olika former. Även om de gör ett fantastiskt jobb ser medarbetarna inte det som trovärdigt, säger Anders Salenbo.

Som exempel på externa stödaktörer lyfter

han fram försvarshälsor vid andra förband.

– Vi har ett stort antal försvarshälsor i Försvarsmakten och man måste inte välja den som ligger närmast. Jag tycker också att man tydligare borde ha involverat skyddsorganisationen när man arbetade fram svaret till Säkerhetsinspektionen och samverkat det med ATO (arbetstagarorganisationer, red. anm.), säger han.

ANDERS SALENBO BERÄTTAR att han överlämnade ett underlag med förslag på åtgärder inför arbetsmiljökommittén den 27 januari vid Försvarsstabens cyberenhet rörande FM undsäkC. Han säger att det handlar om att belysa hur avsaknaden av samverkan och bristen på systematik i arbetsmiljöarbetet kan ha bidragit till de problem man nu står inför.

– Bristen på samverkan är central. Tystnadskultur byggs upp genom att medarbetare inte får komma till tals utan bara förväntas följa de beslut som fattas. Sedan kan det finnas en viss typ av ledarskap involverat i detta som kan ha förvärrat situationen, säger han.

Enligt Anders Salenbo blev arbetsmiljökommittén ett konstruktivt möte.

– Vi kan se en stor vilja till förbättring från ledningen på förbandet. Detta kommer vi att följa upp inom skyddsorganisationen och arbetstagarorganisationerna under våren tillsammans med arbetsgivaren på central nivå, säger han.

CARL MIEMOIS ÄR ombudsman på Officersförbundet. Han håller med om att samverkan och systematik i arbetsmiljöarbetet är förutsättningar för att kunna komma till rätta med problemen.

– Vi måste få de strukturer som finns att fungera på riktigt, som APT:er (arbetsplatsträffar, red.anm.), samverkansmöten och arbetsmiljökommittéer. Idag genomförs de, men det som framkommer dokumenteras inte tillräckligt och följs inte upp. Eller så vågar deltagarna inte lyfta saker på grund av den situation som råder, säger Carl Miemois.

Han menar att det nu finns ett bra underlag att jobba vidare med på hela förbandet.

– Det har gjorts flera arbetsmiljökartläggningar, en inspektion från Säkerhetsinspektionen och en begäran om arbetsmiljöåtgärder som även Arbetsmiljöverket kommer följa upp. Nu behöver alla parter jobba tillsammans framåt för att förbättra situationen på förbandet. Ledarskapet kommer att prövas och alla måste bidra, såväl arbetsgivare, arbetstagarorganisationer,

Svaret till Säkerhetsinspektionen

I svaret till Säkerhetsinspektionen presenterar FM undsäkC bland annat följande åtgärder för att komma till rätta med problemen i den psykosociala arbetsmiljön:

ƀ Förbandet har i enlighet med Säkerhetsinspektionens förslag på åtgärder begärt stöd av FM lope samt Försvarshälsan vid Uppsala garnison. Arbetet är påbörjat, men är fortfarande i ett tidigt stadium. Fortsatt arbete kommer att utmynna i fler konkreta åtgärder än nedan initialt beskrivna. Slutlig handlingsplan samverkas med arbetstagarorganisationer och skyddsorganisation.

ƀ Samma vecka som Säkerhetsinspektionens rapport mottogs av förbandet inleddes ett långsiktigt arbete med att komma till rätta med rapportens större avvikelser. Förbandet samlade alla chefer med personalansvar, där rapporten presenterades och samtligas uppfattningar, idéer, och konkreta förslag omhändertogs. Vid mötet gavs sedan samtliga arbetslag i uppdrag att påbörja ett

skyddsorganisation och enskilda medarbetare, säger Carl Miemois.

FÖRETRÄDARE FÖR Säkerhetsinspektionen vi ll i dagsläget inte kommentera FM undsäkC:s åtgärdsplan, men säger att en analys pågår av de svar som förbandet lämnat in. Officerstidningen har också varit i kontakt med kommunikationschefen vid FM undsäkC som meddelar att förbandet inte har något att tillägga utöver det svar som inlämnats till Säkerhetsinspektionen.

mer riktat arbete inom ramen för APT (arbetsplatsträff, red. anm.). De ska också på andra sätt inkomma med synpunkter och förslag kopplat till rapporten och arbetsmiljön vid såväl avdelningen/sektionen som mer övergripande mot förbandet som helhet. Fortsatt analys av underlaget sker under första kvartalet 2026.

ƀ Förstärka stödet inom arbetsmiljöområdet genom att under 2026 tidsbegränsat anställa ytterligare en arbetsmiljöhandläggare.

ƀ Fortsatt genomföra arbetsmiljöutbildning (40 timmar)

för chefer och skyddsombud två gånger per år (uppstartad hösten 2025). Utbildningen kommer fortsatt genom föras med ambition att inarbeta relevanta delar av Säkerhetsinspektionens rapport.

ƀ Förbandet kommer att arbeta vidare med utbildning och uppföljning av FM värdegrund och uppförandekod i syfte att skapa samsyn kring ledarskap och medarbetarskap. Värdegrundsspelet finns vid förbandet sedan många år och ett utökat fokus på användningen av det inom ramen för APT sker med start 2026.

Central instruktion för

personlig utrustning har fastställts

”Direktivet skapar en större trygghet i verksamheten. Det ska vara tydligt att det här är okej och accepterat, både för chefer och medarbetare”, säger brigadgeneral Claes Isoz.

Utrustning Försvarsstaben har tagit fram en central styrning för vilken utrustning som anställda får köpa in privat och använda i tjänsten. Syftet är att skapa tydlighet och samtidigt ge utrymme för individuell anpassning, utan att tumma på säkerhet eller Försvarsmaktens enhetliga uttryck. Det säger Claes Isoz vid Försvarsstabens stödenhet.

DET HAR LÄNGE förekommit att anställda i Försvarsmakten har kompletterat sin personliga utrustning med privat inköpta produkter, trots att det enligt uniformsreglementet inte har varit tillåtet. Nu har det för första gången fastställts en central instruktion som reglerar hur anställda får anpassa sin utrustning med egeninköpta persedlar.

– Det är bra att vi nu har stadfäst från Högkvarteret vad som är okej och vad som gäller. Vi vet att anställda köper viss utrustning och nu behöver de inte känna att de går emot systemet, säger brigadgeneral Claes Isoz, som fram till årsskiftet var materielområdesansvarig chef för logistikmateriel där området personlig utrustning ingår, på Försvarsstabens stödenhet.

att det finns ett behov, kanske handlar det om att man vill göra ett bättre jobb än vad man kan med den materiel som finns. Vi vill tillmötesgå det, säger Claes Isoz.

Medarbetare som vill använda privat införskaffad personlig utrustning i tjänsten ansvarar för att den uppfyller vissa fastställda krav. Utrustningen ska bland annat ha dämpad infraröd signatur, sakna passiv RFID-tagg och inte avvika väsentligt i färg eller visuellt uttryck från ordinarie materiel. Den enskilde ska kunna påvisa att utrustningen uppfyller kraven och chefer i linjen ansvarar för att kontrollera och godkänna utrustning före användning.

– Som anställd får man prata med leverantörer och återförsäljare som säljer utrustningen och be dem beskriva vilka förmågor som de har på produkterna. Sedan är det inte ovanligt att Försvarsmakten köper materiel från leverantörer som soldaterna köper utrustning från, säger Claes Isoz.

Den egeninköpta materielen ska också fungera tillsammans med Försvarsmaktens tilldelade utrustning utan att skyddsnivå och funktion försämras. Vid osäkerhet kring om utrustningen uppfyller kraven ska den kontrolleras av lägst avdelnings- eller kompanichef innan inköp sker, framgår av styrningen.

UTRUSTNINGSOMRÅDEN SOM INTE är tillåtna att göra avvikelser från är kroppsskydd, hjälm och vapentillbehör samt yttre uniformspersedlar. – Vi har valt att undanta de typiska plaggen som definierar vad en uniform är för något, som jacka, vapenrock och fältbyxa.

”Vi vet att anställda köper viss utrustning och nu behöver de inte känna att de går emot systemet.”

Instruktionen möjliggör för anställda att göra avsteg inom vissa utrustningsområden, exempelvis kängor, handskar, underställ, stridsbälten, fickor till stridsväst och skyddsglasögon.

– Vi vill öka flexibiliteten till anpassning för personlig utrustning där man som individ ser

Chefen för respektive organisationsenhet ska nu säkerställa att det finns en lokal instruktion som utgår från det nya centrala direktivet. Några lokala avsteg från den centrala instruktionen får inte göras, däremot kan chefen begränsa vad som tillåts inom sitt förband. Claes Isoz betonar att detta är den första utgåvan av instruktionen och att det kan bli revideringar framöver. – Vi kommer att samla in synpunkter. Med tiden kan det bli läge att göra revision. Vi är öppna för att justera när vi ser hur instruktionen tillämpas i praktiken.

Josefine Owetz

Läs mer

Läs fler artiklar om personlig utrustning på officerstidningen.se

Tactical Rugged C4ISTAR-gateway för MDO (Multi Domain Operations)

Stödjer interoperabilitet, datasynkronisering, Domänöverskridande informationsutbyte och ledning & kontroll (C2)

Funktioner och formfaktor

Utvecklad för ARBIT av MilDef — finns i två kompakta, robusta konfigurationer:

▬ Enkel Gateway: 1 GbE, 1,5U 19”/2-rack (Avbildad ovan)

▬ Fullständig Cross-Domain-lösning: Två 1 GbE-gateways, 2U 19”/2-rack (Se illustration nedan)

▬ Öppen API-arkitektur möjliggör sömlös integration med befintliga system och anpassning till föränderliga kundspecifika krav

▬ Utvecklad för att uppfylla robusta militära standarder och flexibel montering med olika färgval.(Mindre och lättare)

Fullständig Cross-Domain-lösning

Tillgänglig för marknadslansering i slutet av 2025. Observera: Visade bilder är inte av slutprodukten. Specifikationer och design kan komma att ändras.

Godkänd för NATO SECRET – Beprövad för uppdragkritisk kommunikation

Arbit Solutions är utformade för integration i bepansrade CIS-plattformar och luftförsvarssystem, vilket möjliggör säker och interoperabel informationsdelning över flera domäner – även i omstridda miljöer. Systemen stödjer domänöverskridande ledning och kontroll (C2), såsom SitaWare, för Blue Force Tracking, Call for Fire samt stöd för STANAG märkning.

Arbit Solutions är beprövade och testade i både NATO CWIX- och 2016/2019 BOLDQUEST-övningarna. Kunderna är i större delen av Europa, Asien och Nordafrika. Arbit en pålitlig leverantör med ett 20-årigt ramavtal med det danska försvarsministeriet.

ÖB på rikskonferensen: ”Uppdraget i fokus”

Folk och försvar Behovet av effektivare interna processer, fortsatt fokus på kärnuppdraget och ett tydligt avståndstagande från bilden av en stillastående myndighet. Det var några av de områden som överbefälhavare Michael Claesson lyfte när han höll sitt anförande under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

DEN 11–13 JANUARI var det dags för Folk och försvars årliga rikskonferens, som brukar beskrivas som Sveriges viktigaste forum för försvars- och säkerhetspolitik och civil beredskap. Rikskonferensen samlar varje år cirka 400 deltagare och 80 talare under tre dagar för kunskapsspridning, samtal och debatt. Det övergripande temat för årets konferens var handlingskraft och leverans. Överbefälhavare Michael Claesson höll ett anförande. under rubriken ”Leverans, ledarskap och långsiktig förmåga”. Han inledde med att poängtera att han leder den ”mest fantastiska organisationen” som varje dag ägnar sig åt att expandera i enlighet med orderläget, det vill säga försvarsbeslutet från 2024 inklusive Natos förmågemål.

ler beredskap, inte bara beredskap nationellt utan vi gör det internationellt tillsammans med andra inom ramen för alliansen, sa ÖB. Han fortsatte med att göra en krok på resonemanget om huruvida Försvarsmakten mäktar med alla uppgifter genom att säga: ”Orkar vi? Ja, det gör vi. För att vi gör det tillsammans med andra”.

– Vi är inte själva på Östersjön, vi är inte själva i lufthavet. Vi gör det tillsammans med franska fartyg, med polska fartyg, med amerikanska fartyg och så vidare. Vi är inte själva längre, sa han och fortsatte:

– Vi stödjer Ukraina och vi fortsätter att stödja Ukraina. För att Ukrainas säkerhet är oskiljaktig från Europas säkerhet och kommer så att förbli.

”Jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati (…) som en fientlig handling och agera därefter.”

– Vi fortsätter integrationen i Nato. Vi hål-

”Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus”, sa ÖB Michael Claesson under sitt anförande.

Han sa vidare att hans fokus alltid kommer att vara kärnuppdraget.

– Kärnuppdraget är, och jag vet att jag tjatar, försvaret av vårt land och våra allierade mot ett väpnat angrepp. Det kommer alltid att vara mitt fokus.

DET MILITÄRA HOTET från Ryssland är fortfarande det dimensionerande hotet för Försvarsmakten och ÖB poängterade att Ryssland nu och inom en överskådlig framtid utgör ett allvarligt hot mot vår säkerhet.

General Alexus G. Grynkewich, överbefälhavare för Natos allierade styrkor i Europa, höll tal under rikskonferensen.

– Vi är medvetna om alla andra hot men det som dimensionerar, och som vi på olika sätt måste hålla fokus kring, det är vad händer med, i och kring Ryssland, sa han.

Gällande den nya amerikanska säkerhetsstrategin konstaterade ÖB att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Han sa att han ibland tycker att det nästan är pinsamt att se hur europeiska ledare tycker synd om sig själva när USA riktar fokus åt ett annat håll och prioriterar annorlunda.

– Vi har baske mig skyldighet att ta hand om vår egen säkerhet, sa Michael Claesson. ÖB konstaterade att många talar om Försvarsmakten och att det finns en hel del åsikter om vad som händer och inte händer. Även om han välkomnar debatten så framhöll han att han inte alltid delar bilden av att ingenting händer i myndigheten.

– Bilden av att ingenting händer, alla slutar, det går för sakta, det är så oerhört trögt och så vidare. Ja, det är naturligtvis sant i vissa avseenden. Men det händer fruktansvärt mycket inom många områden. Och jag ber alla att också hjälpa till och bygga på de goda exemplen och titta på allt det som händer, sa ÖB.

HAN TOG UPP att det sker en tillväxt på personalområdet och att det just nu är över 2 000 kadetter inne i Försvarsmaktens officersutbildningssystem, något som inte har hänt på väldigt många år. Även inom många andra områden händer det mycket, fortsatte ÖB, och lyfte bland annat rymdområdet, långräckviddig precisionsbekämpning och personlig utrustning.

– Vi går framåt när det gäller bulkmateriel, som lastbilar och fordon. Sådana utbyten som inte har skett sedan 1970-talet egentligen. Det händer massor.

Han avrundade sitt anförande med att säga att Försvarsmakten kommer fortsätta att arbeta med sina processer och utvecklingssteg så att myndigheten sammanför infrastruktur, materiel och personal med relevant utbildning och träning för att generera militär förmåga.

Han sa att han själv kommer att jobba ännu hårdare framöver för att uppfylla sitt uppdrag. – Jag erkänner, jag har ibland haft för stor tro på att saker och ting ska lösa sig genom det goda samtalet. Men jag inser att jag måste betrakta varje medvetet motstånd mot att utveckla våra interna processer och att göra upp med vår byråkrati, och därmed skapa

bättre förutsättningar för framdrift och tillväxt, allt motstånd mot detta måste jag betrakta implicit som en fientlig handling och agera därefter, sa ÖB.

– Uppdraget i fokus, krigsförbanden i centrum och handlingsfrihet är vad som krävs i en svår tid, avslutade han sitt anförande med. Josefine Owetz

FAKTA

Försvarsmakten på rikskonferensen

Flera företrädare för Försvarsmakten deltog på scen under Folk och försvars rikskonferens. Jonas Haggren, Sveriges representant i Natos militärkommitté, talade om Sveriges militära bidrag i Nato. Under rubriken ”Möta hoten i vårt närområde” talade Ewa Skoog Haslum, chef för Operationsledningen. Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, deltog i ett panelsamtal om behovet av leveranser. Programmet går att se i efterhand på Folk och försvars Youtube-kanal.

Höjd dagersättning för värnpliktiga och kadetter ƀ Vid årsskiftet höjdes dagersättningen för kadetter och värnpliktiga, i enlighet med ett beslut i riksdagen. Ersättningen för kadetter ökar från 175 till 240 kronor per dag medan ersättningen till värnpliktiga höjs från 146 till 200 kronor om dagen. Det uppger Försvarsmakten på sin webbplats. De nya ersättningarna kommer att betalas ut tidigast till februarilönen, eftersom de nya nivåerna först måste föras in i utbetalningssystemet. Den mellanskillnad som uppstår ska betalas ut retroaktivt. LS

Moderniserad HMS Halland tillbaka i Försvarsmakten

ƀ HMS Halland har efter uppgradering överlämnats från Försvarets materielverk till Försvarsmakten, skriver Försvarsmakten på sin webbplats. Därmed har alla tre ubåtar i Gotlandsklass genomgått den planerade halvtidsmodifieringen med teknisk uppgradering och tillförsel av nya system. Det handlar om bland annat sensorer, ett moderniserat ledningssystem och system för ökad uthållighet, funktioner som också kommer att finnas ombord på de nya ubåtarna i Blekingeklass (A 26). Uppgraderingen har genomförts av Saab Kockums varv i Karlskrona. LS

1376

personer har anmält sig till Officersprogrammet med start höstterminen 2026, vilket är ungefär lika många som året innan. Av de sökande är 381 kvinnor. Nu väntar behörighetsgranskningar, tester, intervjuer och lämplighetsbedömningar. Programmet startar i augusti.

Fortsatt många frågor för att lösa militär-civila transportbehov

Logistik

Försvarsmakten vill ha robusta transportsystem med god lagringskapacitet som fungerar i samtliga beredskapsnivåer. Civila transportföretag säger att de vill vara med och bidra, men undrar vem som ska betala. Det blev tydlig under Försvarsmaktens transportdagar 2025 som genomfördes i december.

ÖVER 200 PERSONER var samlade på ett konferenshotell i Arlandastad utanför Stockholm, när Försvarsmaktens transportdagar 2025 genomfördes den 3–4 december. Transportdagarna är ett årligt event där civila transportföretag och myndighetsföreträdare med flera bjuds in för att tillsammans hitta lösningar som kan bidra till att säkerställa Försvarsmaktens transportbehov i samtliga beredskapsnivåer.

– Vi i Försvarsmakten kommer inte kunna lösa det här själva. Vi måste göra det tillsammans med riksdag och regering, hela myndighetsvärlden, alla branschorganisationer och alla ni som representerar företagsvärlden, sa Försvarsmaktens logistikchef, brigadgeneral Claes Isoz, som höll konferensens öppningsanförande.

gods i ständig rörelse mellan tillverkare och slutkund och med minimal lagerhållning längs vägen. Systemet ”just in time” är rationellt och kostnadseffektivt i fredstid, men samtidigt känsligt för störningar och yttre påverkan.

– Just in time is not just enough. Vi måste kunna bygga upp en beredskapsförmåga och en lagerhållningskapacitet, sa Claes Isoz.

”Man måste förstå dynamiken i varje transportslag, och vi måste ha rätt kompetens hos oss för att kunna deras språk.”

SEDAN SVERIGE BLEV medlem i Nato våren 2024, behöver Försvarsmaktens transportlösningar också anpassas efter alliansens transportplaner. Nato har beslutat om så kallade mobilitetskorridorer som ska löpa över landgränser för att säkerställa transiteringar inom alliansen. Om det talade överstelöjtnant Per-Ove Norell, Försvarsmaktens främste företrädare för transporttjänst tillika samverkansofficer på Trafikverket som lett arbetet med en nordisk mobilitetskorridor för svensk räkning.

Per-Ove Norell pekade på skillnader i bland annat geografi och infrastruktur.

Dagens transportflöden utgår från idén om

– Det finns redan en mobilitetskorridor i Nato. Den går mellan Holland, Tyskland och Polen och de ligger ett drygt år före oss. Vi benchmarkar mycket mot dem, men vi kan inte plagiera dem rakt av eftersom de har helt andra förutsättningar, sa han.

Logistikchef Claes Isoz på Försvarsmaktens transportdagar 2025.

– De är tre länder på kontinenten som sitter ihop landmässigt. Alla tre tillhör både Nato och EU medan Norge står utanför EU, och de har samma spårvidd på sina järnvägar vilket inte är fallet här i norr.

Arbetet med den nordiska mobilitetskorridoren har pågått sedan 2024, men ännu återstår flera problem att lösa, enligt Per-Ove Norell. Det handlar bland annat om frågor kopplade till gränsövergångar och transitprocesser, tillgången till lastbärare (de enheter som godset placeras på under transport) och inte minst utbyte av information.

– Kommunikationen är den enskilt största utmaningen vi har. Vi har inte system där vi kan prata med varandra på ett adekvat sätt, framför allt inte i en nordisk kontext, och våra kommunikationssystem har heller inte ett tillräckligt bra skydd. Det här är något som vi jobbar stenhårt med, sa han.

OM HUR PLANEN för transportuppbyggnaden i Försvarsmakten ska genomföras i praktiken på central nivå, pratade överstelöjtnant Andreas

Försvarsmakten är beroende av avtal med civila transportföretag för att lösa sitt behov av transporter i såväl fred som kris och krig.

Nordén, chef för transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, FM log. Han beskrev hur den centrala transportledningen utvecklas liksom säkerställandet av den centrala transportkapaciteten, i samverkan med civila aktörer.

– Med de volymer som nu kommer till Försvarsmakten handlar det om att ta kontroll över transportkedjorna. Vi kommer behöva utöka vår interna transportkapacitet med stående och mobiliserande kapacitet, men framför allt behöver vi hitta lösningar avtalsvägen med er. Försvarsmakten måste förhålla sig till det faktum att näringslivet är baserat på kommersiella grunder, sa han.

Hur långt samarbetet med de fyra transportslagen kommit varierar mellan branscherna. I en intervju med Officerstidningen under konferensen sa Andreas Nordén att Försvarsmakten kommit längst med sjöfarten och därefter vägtransporter medan järnväg och flyg ligger en bit efter.

– Förutsättningarna inom varje transportslag är väldigt olika. Man måste förstå dynamiken i varje transportslag, och vi måste ha rätt kompetens hos oss för att kunna tala deras språk och förstå varandra.

En av utmaningarna i uppbyggnaden av ett

militär-civilt transportsystem, är transportsektorns komplexitet med specialiserade lastbärare och en mängd operatörer och företag på marknaden. Även den pågående elektrifieringen och automatiseringen inom transportnäringen kan skapa problem i form av system som kan störas ut eller tas över av obehöriga. Dessutom återstår en mängd frågor som behöver lösas mellan olika myndigheter för att transporter ska kunna genomföras, inte minst de som går över landgränser.

EN GRUNDLÄGGANDE FRÅGA som återkommande brukar lyftas under Försvarsmaktens transportdagar är vem som ska stå för kostnaderna för transportsystemen. Ett konkret exempel är försäkringar. På regeringens initiativ har Krigsförsäkringsnämnden återupplivats med uppdrag att säkerställa tillgången till statliga krigsförsäkringar. Men enligt Mikaela Tamm, senior jurist vid Svensk försäkring, har de fortfarande inte fått några ekonomiska förutsättningar att agera.

– Regeringen har inte gett oss någon budget. Utan finansiering är det omöjligt för oss driva det här vidare, sa hon.

Linda Sundgren

Mikrofabrik för 3Dprintade reservdelar nära fronten

ƀ Försvarets materielverk, FMV, har tagit fram en avancerad tillverkningsmodul, en så kalllad mikrofabrik, som ger Försvarsmakten förmågan att 3D-printa godkända reservdelar nära fronten. Utvecklingen har skett i samarbete med BAE Systems Hägglunds och Saab, skriver FMV i en artikel på myndighetens webbplats. Syftet med mikrofabriken är att öka tillgänglighet och förmåga vid svenska förband i händelse av exempelvis brutna logistikkedjor. Mikrofabriken omfattar hela tillverkningskedjan, från att ta emot recept på reservdelar till att göra ritningar och skriva ut godkända reservdelar. Fabriken är ett prov- och försöksprojekt och visades upp under Winter Demo Days 2026 i Karlskoga. LS

Försvarsmakten stärker rymdförmågan – Sverige får egna satelliter i år ƀ Den 12 januari meddelade regeringen att de satsar 1,3 miljarder kronor på utökad rymdförmåga. Satsningen omfattar bland annat anskaffning av flera satelliter för spaning och övervakning. Satsningen ska öka Försvarsmaktens förmåga till underrättelseinhämtning och långräckviddig bekämpning samtidigt som den ger större förutsättningar till lägesbildinhämtning och övervakning i realtid, skriver regeringen.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat avtal med två leverantörer: det amerikanska företaget Planet Labs och det finska företaget Iceye. Försvarsmaktens tidigare mål var att ha egna operativa satelliter 2030, men de första satelliterna kommer att skjutas upp redan i år. Leveranser av satelliter beräknas pågå fram till 2028. JO

Övningsledaren om Aurora 26: ”Syftet är att öva värdlandsstöd”

Aurora 26 Runt 18 000 militärer deltar när hela Försvarsmakten tillsammans med tolv nationer och delar av totalförsvaret under ett antal veckor i april och maj ska öva på värdlandsstöd. ”Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning”, säger konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26.

AURORA 26 ÄR en övning av Sveriges operativa planer i ett scenario före aktivering av Natos regionala planer. I scenariot för övningen har säkerhetsläget i vårt närområde försämrats och Östersjöregionen måste snabbt förstärkas.

Det huvudsakliga syftet med övningen är att öva värdlandsstöd och förstärkning av

alliansens strategiska områden i ett scenario där Nato är på väg mot artikel 5, förklarar övningsledare konteramiral Jonas Wikström.

– Aurora 26 syftar till att öva den operativa nationella planen. Övningen syftar huvudsakligen till att genomföra och ta emot värdlandsstöd. Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora.

VÄRDLANDSSTÖD INNEBÄR ATT lösa allt det praktiska för att utländska förband ska kunna verka i eller förflytta sig genom Sverige på ett säkert sätt. Det innebär bland annat skydd

och bevakning, eskort och trafikledning, att hantera skadade fordon och att tillhandahålla kost och logi.

– Vi ska ta emot och se till att de utländska förbanden kommer till de platser de ska vara på i Sverige, företrädesvis i södra Sverige och på Gotland. En viktig del av detta är att ha säkra transporter och försörjningsleder till land och till sjöss, säger Jonas Wikström. Hur skiljer sig årets övning från tidigare Auroraövningar?

– Den största skillnaden är att vi nu är Natomedlem. Det är ett annat upplägg på övningen. Vår huvuduppgift i Nato, med tanke på vårt geografiska läge, är att ge och ta emot värdlandsstöd. Syftet med Aurora 26 är att öva det.

”Den största skillnaden är att vi nu är Natomedlem. Det är ett annat upplägg på övningen.”

Jonas Wikström och de övriga i övningsledningen har arbetat sedan tidigt förra året med att planera Aurora 26. Han har en lång erfarenhet av att arbeta med övningar, både när han har varit i förbandstjänst och på Högkvarteret. Innan han gick i pension för några år sedan kom han närmast från befattningen som försvarsattaché i Washington. – Det känns bra att få vara övningsledare för Aurora 26, även om det är en utmaning att leda en sådan här övning. Tillsammans med USA:s och Natos övningar och andra aktiviteter i Östersjöregionen kommer Aurora tydligt att bidra till avskräckning i vårt närområde, säger Jonas Wikström.

AURORA 26 GENOMFÖRS under perioden 27 april till 13 maj. I dagsläget kommer 16 000 personer från Försvarsmakten att delta. Det utländska deltagandet är planerat till 2 500 soldater från tolv nationer: USA, Kanada, Storbritannien, Finland, Norge, Danmark, Frankrike, Tyskland, Estland, Lettland, Nederländerna och Ukraina.

Flera myndigheter kommer också att delta, däribland Myndigheten för civilt försvar, Tullverket och Kustbevakningen.

Försvarsmakten har genomfört Auroraövningar 2017 och 2023. 2020 skulle Aurora 20 ha ägt rum, men den ställdes in på grund av coronapandemin. När Aurora 17 genomfördes var det den första och mest omfattande försvarsmaktsövningen sedan övning Orkan 1993.

Josefine Owetz

Mikael Granholm

”Samarbetet med Försvarsmakten behöver förenklas”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Text: Linda Sundgren

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Försvarets materielverk har expanderat kraftigt de senaste åren. Hur mår organisationen idag?

– Vi befinner oss i en exempellös förändring med kraftigt utökade volymer i vår verksamhet, men också nya uppdrag som exempelvis stödet till Ukraina där vi fått en mycket tydligare egen roll än tidigare. Vi har gått från 2 000 till 3 000 anställda och antalet beställningar har ökat från runt 18 miljarder under 2021 till nästan 68 miljarder 2024. Det här påverkar naturligtvis organisationen på ett genomgripande sätt. Vi är stolta över att vi faktiskt klarar den snabba ökningen, men det innebär också väldigt mycket arbete. Hur hanterar ni på FMV denna tillväxt?

– Vi har fått en tydlig insikt att vi behöver förenkla våra arbetssätt och vårt samarbete med Försvarsmakten. Vi ska också komma ihåg att vi bara är i början av den här upprustningen och med 3,5 procent av BNP som signalerad ny nivå kommer det att krävas ännu mer åtgärder. Vi kan inte bara säga åt våra medarbetare att jobba snabbare i oförändrade processer. Vi måste göra det

enklare att komma framåt och det är ett arbete som vi lägger ner väldigt mycket kraft på. I de fall det är lämpligt tillämpar vi principen tillräckligt bra. Hur gör ni för att förenkla anskaffningsprocesserna?

– En processbeskrivning är väldigt omfattande, men i grunden handlar det om att tänka igenom anskaffningen tidigt. Hur anskaffar vi på enklast sätt? Vilka moment blir då nödvändiga? Så kör man på det. Handlar det om att anskaffa en befintlig produkt faller förstås väldigt mycket av kravarbete och annat som inte behöver vara så detaljerat. Sedan finns det processbeskrivningar för de allra mest kvalificerade utvecklingsoch anskaffningsprojekten som ibland är motiverade. Hur fungerar det i praktiken?

”Regeringen har också utvecklat sin styrning för att vi ska kunna vara mer flexibla. Om det går trögare på ett område kan vi istället göra något annat som vi hade tänkt göra senare.”

– Jag tror att vi kommer behöva följa upp, påminna, stödja och skapa ett lugn i att man faktiskt får göra det här. Är man van vid att arbeta på ett visst sätt tar det ett litet tag att ställa om och göra det radikalt annorlunda, det tror jag är mänskligt. Men det är total uppbackning från alla ledningsnivåer och jag tror och hoppas att det tas emot på ett bra sätt. Sedan behövs det

återkoppling på de nya processerna som sannolikt kommer att behöva justeras. Vi är väldigt lyhörda för hur det här fungerar.

Enligt den senaste årsrapporten har FMV:s leveranssäkerhet på beställd materiel sjunkit och 2024 låg den på 73 av 100. Hur ser det ut idag? – Diskussionen om leveranssäkerhet är ganska teknisk och snårig. I den snabba upprustning som nu sker behöver vi i varje läge ta oss fram där det är möjligt. Regeringen har också utvecklat sin styrning för att vi ska kunna vara mer flexibla. Om det går trögare på ett område kan vi istället göra något annat som vi hade tänkt göra senare. Samtidigt har vi ett leveransindex som är ganska statiskt och inte riktigt tar hänsyn till vårt mer flexibla sätt att arbeta. Därför tror jag att vi ibland målar upp en lite för dyster bild. Vilken typ av materiel är svårast att upphandla och få tillgång till?

– Vi har ett samarbete på nordisk nivå kring ammunitionsproduktion för att öka kapaciteten där. Hittills har vi kunnat beställa den ammunition vi behövt, men det är ett område där jag tror att det kan behövas ytterligare kapacitet. Annars är det generellt de stora och komplexa systemen som är förenade med högre risk. Som de nya ubåtarna som blivit kraftigt försenade?

– Det är ett projekt där man initialt underskattade svårigheten med att bygga upp varvskompetensen, men också att konstruera ubåtar. Nu är vi i ett läge där riskerna är väsentligt lägre och vi har ett avtal om leverans och ett fast takpris. Leverans ska ske 2031 och 2033 och vi förväntar oss att leverantören håller sig till avtalet.

Ni har rekryterat ett stort antal nya medarbetare, hur ser personalläget ut idag?

– Att rekrytera har gått ganska lätt och jag skulle säga att vi idag har ungefär det antal medarbetare som

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

vi behöver. Det kan finnas behov av ytterligare förstärkning framåt, men inte alls i det härad som varit de senaste åren. Har ni plats för alla nya medarbetare i era lokaler?

– Vi har förtätat och man delar rum i högre utsträckning än tidigare. Eftersom många också reser inom projekten har vi infört aktivitetsbaserade kontor där man inte har egna skrivbord utan tar den plats som är ledig. En annan dimension i det här är att när det finns väldigt många nya så är det viktigt att de känner sig välkomna och får möjlighet att snabbt vara med och bidra. Det är något vi talar väldigt mycket om internt i organisationen.

Tillgången på yrkesofficerare, hur ser den ut?

– Idag har vi cirka 130 YAM (yrkesofficer vid annan myndighet, red. anm.), och de är vi väldigt glada för. Vi behöver personer med officersbakgrund i våra projekt och på andra befattningar. Men det har sedan tidigare funnits ett glapp mellan vårt anmälda behov, som ligger runt 170 YAM, och hur många vi faktiskt har. Jag tror att vi behöver tänka om där. Vi kan inte år efter år sitta med ett önskenumerär och ett faktiskt numerär som inte stämmer överens i ett läge där Försvarsmakten själv behöver officerare. Vi inser att det finns ett stort behov av att hushålla med våra officerare framöver

Mikael Granholm

och jag tror inte vi ska sikta på väsentligt fler än de YAM vi redan har. Nu har vi en dialog med Försvarsmakten för att anpassa vår behovsbild efter den verklighet vi befinner oss i.

Du säger önskenumerär, men antalet YAM är väl beslutat utifrån ert behov av militär kompetens?

– Såklart skulle det vara bra med fler yrkesofficerare, men vi måste ju förhålla oss till hur det faktiskt ser ut. Jag tror att vi gör oss själva en otjänst om vi målar upp det här önskebehovet om vi ändå aldrig når dit. Vilka befattningar som kommer att ändras från militära till civila kan jag inte svara på exakt, men det kan handla om att ändra vissa befattningar i projekt där det redan finns yrkesofficerare. Jag tror inte att de befattningar som kräver militär kompetens är statiska över tid utan att det förändras. Men det viktiga är att vi har en andel yrkesofficerare hos oss. De behövs i de integrerade projektgrupper som vi bedriver en stor del av vårt arbete i. Vi har också ett antal tunga chefsbefattningar där det behövs yrkesofficerare. Er relation till Försvarsmakten, hur ser den ut?

”Vi måste vara helt på det klara med att det här inte är någon puckel vi tar oss igenom nu, utan en ökning till en ny högre nivå.”

är de signaler jag får internt härifrån och de signaler jag får från Försvarsmakten. Jag kommer ju själv från Försvarsmakten och när jag blev erbjuden min nuvarande befattning hann jag tänka att efter att ha jobbat väldigt nära ÖB blir det tråkigt att inte längre göra det. Men i nästa sekund slog det mig att vi kommer ha väldigt mycket med varandra att göra ändå. I den här konstellationen är det viktigt att vi har ett gott samarbete mellan myndigheterna. Samtidigt ska det inte vara gott i den meningen att vi inte tar upp när det finns gnissel i gränsytan mellan oss. Tvärt om. Om någonting riskerar att tappa tempo i gränsytan mellan oss måste det upp på bordet. Du var generaldirektör i Försvars makten 2021 till 2025. Har du frigjort dig tillräckligt från din tidigare arbetsgivare för att kunna sätta ner foten för FMV:s räkning när så krävs?

– Jag tycker att den är väldigt god. Det

Mikael Granholm har varit generaldirektör för FMV sedan juni 2025. Enligt honom har myndigheten idag ungefär den bemanning som behövs för att klara verksamheten.

– Ja det har jag, och dessutom har vi ju egentligen samma huvuduppdrag. Vi ska stärka Sveriges militära försvar. Om vi ser saker som behöver utvecklas i relationen mellan oss och Försvarsmakten tar vi upp det. Vi gör det för ett högre syfte och vice versa från Försvarsmaktens sida. Det finns inget infekterat i den typen av samtal. Uppdragen rullar in, så är det, men jag tycker att vi har en okomplicerad relation och vi har väldigt lätt att ta upp saker som behöver utvecklas.

Vilka är FMV:s främsta utmaningar de kommande fem till tio åren?

– Vi måste vara helt på det klara med att det här inte är någon puckel vi tar oss över nu, utan en ökning till en ny högre nivå. Därför måste vi värna vårt goda samarbete med Försvarsmakten och förenkla vår samverkan med dem samtidigt som vi förenklar våra egna processer. Vi måste hela tiden ha en väldigt god blick på industrins förutsättningar, på produktionskapacitet och på internationella samarbetsmöjligheter liksom stödet till Ukraina. Det kommer att vara väldigt intensivt och då måste vi också se till att värna varandra för att orka detta. Det handlar om något så grundläggande som omtanke. Att vi faktiskt visar att vi bryr oss om varandra. Då är det lättare att jobba under press. ■

”RYSSARNA HAR STENKOLL PÅ ERA FORDON”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Text: Fredrik Fahlman

Foto: Paul Wennerholm

Fredrik Fahlman är utrikesreporter med en bakgrund på TT och SvD, bosatt i Ukraina och bevakar utvecklingen vid fronten.

Paul Wennerholm är en prisbelönt bildjournalist som arbetar med flera stora dagstidningar.

Reportage Kriget i Ukraina

et mopedliknande ljudet kommer allt närmare – och det tar inte många sekunder innan lugnet i Sumyregionens djupa skogar bryts av en dånande kulspruta. Trots att en drönare packad med en sprängladdning befinner sig i närheten är det ingen av soldaterna som ens höjer blicken. Det här händer varje dag, säger de och skrattar.

Jakten kulminerar i en våldsam explosion. Det är oklart om drönaren blev nedskjuten eller träffade sitt mål, men soldaterna firar ändå – smällen innebär att de nu har några timmars lugn och ro innan Ryssland rutinmässigt skickar upp nästa drönare. Frontens närstrider rasar drygt en mil härifrån och vi är inom de ryska drönarnas räckvidd. Och här, gömd under trädkronor och tjockt buskage, döljer sig en av den norra frontlinjens skarpaste anfallsförmågor: En svensk stridsvagn 122, redo att rycka ut så fort ordern ges.

Den tillhör Ukrainas 21:a mekaniserade brigad, som har fått smeknamnet ”svenskbrigaden”. En stor del av deras mekaniserade förmåga kretsar kring svenska stridsfordon, och många av brigadens besättningsmän är utbildade i Sverige.

FÖRBEREDELSERNA INFÖR REPORTAGET har varit rigorösa. Att besöka utländsk materiel i Ukraina kräver speciella tillstånd. Särskilt i Sumyregionen, endast fem journalister tillåts här åt gången.

Det är brigadens pressofficer Serhij Dibrov som har hjälpt till med tillstånden. Han är en tidigare framstående redaktör och kolumnist från Odessa, men tog värvning i militären när han 2023 fick höra att den då nybildade brigaden rekryterade till en presstab. Han har organiserat ett tvådagarsbesök, och vi närmar oss det första stoppet en bit norrut från Sumy stad.

Samtidigt som Serhij navigerar mellan halvfrusna gyttjegropar tittar han ut mot horisonten. Blicken går rakt igenom det drönarnät som omger landsvägen vi färdas på – numera en vanlig syn bakom landets frontlinjer.

– Anfallet in i Kursk gick precis här, säger han. Han bromsar in och blir omkörd av två fyrhjulingar med soldater på. Det är ett allt vanligare färdmedel längs frontlinjen – litet, snabbt, och enkelt att kasta sig från om man märker att en rysk drönare har siktet inställt på en. Handlingsutrymmet man har mellan liv och död räknas då i sekunder.

Samtidigt som de fortsätter mot närstriderna i skyttegravarna längs den ryska gränsen, stannar vi och parkerar intill diket vid sidan av vägen. Till en början är det svårt att förstå varför. Vi är mitt i en skog, till synes mitt i ingenstans och omgivna av tätt planterade träd på båda sidor. Inget här tyder på att området har någon militär relevans.

Men skenet bedrar – och den första ledtråden är avtrycken av så kallade larvfötter i leran. Vi följer dem.

Det är osynligt från bilvägen, men det tar inte lång tid innan vi kommer fram till den utgrävda basen, där ett tiotal soldater huserar. Mycket av jobbet här kretsar kring den drygt 60 ton tunga stålbjässen som gömmer sig under trädkronorna: stridsvagn 122.

DET VAR I början av 2023 som Sveriges regering meddelade att man skulle kraftigt stärka Ukrainas mekaniserade förmågor. 50 stridsfordon 90 och 10 stridsvagn 122 –båda centrala delar av den svenska arméns mekaniserade förband – skulle doneras.

Vi tas emot av vagnens besättning. Det är mitt under en rökpaus, annars tillbringar de den mesta av tiden här under jord i en nedgrävd bunker.

Samtliga önskar att deras namn förblir anonyma och de presenterar sig med sina krigsnamn: laddaren ”Bulgar”, skytten ”Bugor” och vagnchefen ”Bars”. Föraren saknas – i ukrainska enheter så innebär den befattningen att han också är mekaniker, och han är för tillfället borta på ett reparationsuppdrag.

Några soldater svetsar på ett drönarskydd som de ska montera på ett av fordonen.

När ryssarna ser ett svenskt fordon sätter de alla resurser på att slå ut det, förklarar Bars. Det är mer regel än undantag att träffas av drönare under ett uppdrag. Men oftast tar de sig tillbaka utan allvarliga bestående skador. På frågan om vad han tycker om fordonet kommer svaret direkt: – Det här är världens bästa stridsvagn, säger han.

Samtidigt hymlar de inte med att stridsvagnarna till och från blir skadade. Detaljer kring det exakta antalet förluster är hemligt, men Officerstidningen frågar om den siffra som cirkulerat från den militära spårningssajten Oryx, som kartlägger ukrainska och ryska förluster som kan bekräftas i bild och video. Där förekommer stridsvagn 122 nio gånger: En helförstörd, två skadade,

Det här är världens bästa stridsvagn.

”Bars”, vagnchef 21:a mekaniserade brigaden

I en verkstad tillhörande 21:a mekaniserade brigaden repareras och uppgraderas fordon med skydd mot drönare.

och sex skadade och övergivna. Serhij svarar att siffrorna är missvisande – flera av stridsvagnarna förekommer flera gånger, och de har haft ett stort fokus på att återhämta fordon som besättningen tvingats lämna.

– En siffra jag däremot får delge är antalet besättningsmän som stupat inne i en stridsvagn. Det är en enda, under två års tjänstgöring, säger han.

Vagnchefen Bars tillägger att det inte är att jämföra med en sovjetisk stridsvagn:

– I den här har man en riktig chans att överleva. Vi litar på svensk kvalitet.

Under stor hemlighet utbildades de ukrainska besättningarna i Sverige. I normala fall är Försvarsmaktens

Det här är ett totalt nytt krig från bara ett halvår sedan.

Maxim Horbatjuk, biträdande

bataljonsbefäl

utbildningstid tio månader för en besättningsman och femton månader för en vagnchef – men på grund av tidsbrist, och en stundande motoffensiv, fick ukrainarnas utbildningstid komprimeras till två till tre månader, enligt soldaterna vi träffar. Det är inte optimalt, men det räcker, menar skytten Bugor, som anser att de svenska instruktörerna var “extremt professionella”.

– Och man lär sig ändå bäst i fält, säger han.

HAN VET VAD han talar om. Sedan sommaren 2023 har han tjänstgjort på alla fronter där ”svenskbrigaden” varit aktiv: Donetskregionen i öst, Sumy i norr, och Kursk inne i Ryssland. Efter att stormningsenheter tog täten var den 21:a brigaden ledande i den andra anfallsvågen, och var helt baserad på ryskt territorium mellan september 2024 och mars 2025.

Pressofficeren Serhij flikar in att den här besättningen är en av brigadens mest erfarna. De har också något av en stjärnstatus i brigaden: För två år sedan slog de världsrekord i direktträff med stridsvagnsgranat, enligt Serhij. De slog ut en rysk pansarterrängbil, troligtvis av modell BTR-70, på sex kilometers avstånd.

Den ukrainska leran är känd för att kladda sig fast. Fordon får problem men även fotsoldater kan få problem med lerlager under skorna.

Men det är svårt att få det officiellt bekräftat, suckar han. Området kontrolleras idag av Ryssland, vilket omöjliggör exakta mätningar. Det tidigare, fortfarande officiella, världsrekordet är från Gulfkriget 1991. Då träffade en stridsvagnsgranat från en brittisk Challenger 1 en irakisk T-55 på 4,7 kilometers avstånd.

Bugor är fåordig när han berättar om det, men säger att de under ett uppdrag klockan sex på morgonen hade fått information om att Ryssland använde ett nytt frontavsnitt för att transportera en stor mängd infantrisoldater inför ett anfall, där pansarterrängbilen transporterade dem.

Ukrainska drönarpiloter rapporterade flera gånger att de såg fordonet köra fram och tillbaka. Bugor och de andra i besättningen missar chansen under första vändan, men hittar sedan ett perfekt skottläge genom skogen, och ställer in siktet på samma plats.

De vet att de måste träffa fiendemålet när det är i rörelse – otroligt svårt på de här avstånden. Med hjälp av elektroniska system har de kunnat ställa in exakt hur de ska rikta eldröret. Vad de däremot måste avgöra själva är när de ska skicka ut granaten.

Serhij Dibrov, pressofficer 21:a mekaniserade brigaden.

Vagnchefen ser det ryska fordonet komma in. Han säger till Bugor att det är dags, men skytten vill vänta aningen. Precis när det känns försent så trycker han av.

De håller andan. Granaten färdas i tio sekunder, och landar sedan i en direktträff på BTR-fordonet.

Serhij och Bars skämtar om det, att Bugors prestation hör hemma i Guinness rekordbok.

Skytten själv är däremot mer lågmäld:

– Det var mitt jobb och jag gjorde det. Jag tänker inte mer än så på det, säger han.

DAGEN DÄRPÅ BÄR det av en lång bit utanför Sumy. Som första media någonsin har Officerstidningen fått tillstånd att besöka en reparationsbas för stridsfordon 90, berättar Serhij. Det är en lång bilkörning dit. På vägen berättar Serhij länge om sina många besök till Sverige, samtal med försvarsminister Pål Jonson (M), och om när han fick tala under Måndagsrörelsen på Norrmalmstorg till stöd för Ukraina.

Han pratar också gott om det samarbete som brigaden har med Blågula Styrkorna, en svensk ideell organisation som stödjer dem med drönare, fordon och annan materiel. Deras bidrag säger han har haft reell operativ påverkan.

– Vi är otroligt tacksamma för det som Sverige gör.

Han svänger in på gården till vad som ser ut att vara ett övergivet hus. Men innanför portarna är arbetet i full gång. Här står ett svenskt stridsfordon 90. Den är precis tillbaka från en större reparation, och målet nu är att förstärka tornet, sidorna och fronten med drönarnät.

Ute på gården, skyddade under ett garagetak, står ytterligare ett svenskt stridsfordon. Det har tagit flera träffar, både av drönare och minor, och måste i väg längre bort för mer omfattande reparationer.

MYCKET AV ARBETET här kretsar kring Maxim Horbatjuk. Han är biträdande bataljonsbefäl, särskilt ansvarig för stridsfordon 90 och med sin ingenjörsbakgrund säkerställer han att reparationerna och drönarskyddet går rätt till. Det extra skyddet är så omfattande att det kraftigt begränsar hur mycket kanontornet kan vrida sig. Men det är en avvägning som i nuläget är rimlig, berättar Maxim. Med ett så starkt drönarhot, och utan effektiva motmedel, gör sig stridsfordonet bättre som transport i högriskmiljöer, förklarar han.

– Det här är ett totalt nytt krig från bara ett halvår sedan, säger han, och syftar på den ständiga drönarutvecklingen, samtidigt som han visar oss runt.

Här finns också allt underhåll som krävs för att hålla igång längre operationer med det svenska stridsfordonet.

Under sommaren 2023 rapporterade Svenska Dagbladet om en akut brist på olje- och luftfilter, som gjorde att flera av de svenska fordonen inte kunde användas längs den vitala Lymanfronten överhuvudtaget.

Maxim Horbatjuk är biträdande bataljonschef för 21:a mekaniserade brigaden. Under våren 2023 genomgick han sin utbildning i Sverige.

Sedan dess är problemet löst, fortsätter Maxim – de har nu reservdelar i överflöd. Mängden kronmärkta artiklar här inne täcker i princip varenda utrymme.

Maxim visar upp de båda skadade stridsfordonen. Han delar bilden från besättningen i den svenska stridsvagnen att överlevnadschanserna är väldigt goda. De har få förluster jämfört med Ryssland.

– Jämför man med sovjetiska fordon är de här tillverkade för att besättningen ska överleva, säger han.

Däremot kan det ta extremt lång tid att reparera skadade fordon.

FAKTUMET ATT BÅDA sidor nu har full uppsikt över slagfältet, och ofta två mil in i fiendens territorium, medför att sättet man ser på mekaniserad krigföring måste ändras i grunden, fortsätter han.

Det innebär bland annat att en stridsvagn 122 har större överlevnadschanser om den verkar på egen hand, lägger några skott på långa avstånd och sedan drar sig tillbaka, än som en del av ett koordinerat anfall där man bryter igenom linjerna.

Enligt Maxim gäller detsamma för stridsfordon 90. Tills den dag då de har tillgång till effektiva, automatiska motmedel för drönare, så kan det svenska fordonet inte

Ni måste förstärka dem, annars slås de ut direkt.

Maxim Horbatjuk, biträdande bataljonsbefäl

användas för storskaliga flankningsoperationer där pansarskyttesoldaterna gör avsittning och flankerar fienden.

Det används i stället som trupptransport till några av de värsta frontlinjerna. Om man måste få fram åtta soldater till skyttegravarna längst fram, klara den djupa leran och samtidigt överleva det dussintal fientliga drönare som lurar ovanför, då är det få fordon som klarar det lika bra som ett svenskt stridsfordon 90, enligt Maxim.

MEN ALLT HÄNGER på att arbetet här inne görs. Ett brett, uppfällbart fiskenät sitter monterat över vagnen.

– Det kunde räcka tills för några månader sedan, nu har de lärt sig, säger han.

Under vårt besök har därför ett par mekaniker spenderat större delen av dagen med att svetsa på ett skyddande metallnät över stridsfordonet.

Det är särskilt de båda sidorna som det fokuseras på. På höger sida sitter motorn. Går en träff in där slutar fordonet att fungera helt – men det är redan extra pansarförstärkt.

Det är därför istället vänster sida som ryssarna siktar alla sina drönare på, fortsätter Maxim. Här sitter kylsystemet – och med en bra träff så överhettar vagnen efter bara några kilometer.

Den biträdande bataljonschefen berättar att fienden har ”stenkoll” på hur ett stridsfordon 90 fungerar, och var dess svaga punkter är.

Därför reagerar han när han får höra att Försvarsmakten ännu inte drönarförstärkt sina fordon. I alla fall inte öppet.

– Då kommer de inte att klara sig länge i skarpt läge, säger han.

– Ni måste förstärka dem, annars slås de ut direkt. ■

Analys Erfarenheter från Ukrainakriget

Erfarenheter eller modernt uttryckt ”lessons learned” bygger på många aspekter och synsätt. Det man generellt kan säga är, tycker jag, att det innebär att man tar vara på egna och andras erfarenheter för att utvecklas på ett effektivt sätt. Med andra ord, vara så nära den optimala utvecklingskurvan som möjlig för att verka på

det nuvarande och framtida stridsfältet. Detta i militär kontext gäller både enskilda soldater, förband och utrustning. Har man då ett eget ansvar som enskild soldat och chef i den här lärandeprocessen?

Ja absolut! Och i Ukraina blir detta uppenbart. Utvecklingen i Ukraina sker på bekostnad av människoliv. En soldat som uppträder felaktigt i striden stupar inom kort. I ett förband som uppträder felaktigt stupar många soldater medan

DYRKÖPTA LÄRDOMAR FRÅN UKRAINA BEHÖVER TILLVARATAS BÄTTRE

Lärdomarna i Ukraina är dyrköpta och betalas med människoliv. Försvarsmakten måste på ett effektivare sätt tillvarata de erfarenheter som kriget ger oss för att vi ska stå bättre rustade vid ett eventuellt möte med rysk krigsförmåga. Inte minst gäller det drönartekniken som svarar för cirka 80 procent av förlusterna på bägge sidor i kriget.

Redaktör: Linda Sundgren

Kostiantynivka i Ukraina, december 2025. Kriget i Ukraina medför en snabb utveckling av med- och motmedel för att effektivisera attackerna mot fienden och samtidigt öka skyddet av människor, materiel och infrastruktur.

motsatsen gäller i de förband som uppträder på ett anpassat sätt efter egna eller andras erfarenheter. I krig behöver ingen ge order kring detta, det sker automatiskt efter någon tid vid fronten. Det är dock viktigt att se till att det på ett organiserat sätt tas tillvara på för att sedan sprida de dyrköpta erfarenheterna, vilket man idag gör på ett bra sätt i Ukraina. Förbanden där har egen möjlighet att förändra sitt uppträdande efter egna gjorda erfarenheter. Man inrapporterar detta via en erfarenhetssida i sitt kommunikations- och informationsnät. Erfarenheterna, beroende på omfattning och område, förs in i uppdaterade orienteringar. De skickas sedan ut med regelbundenhet till alla förband inom Ukrainas försvarsmakt samt till andra stödjande organisationer. Justeringar i taktiska utbildningsreglementen skrivs som förändringar och förs in som ändringstryck. Det för att snabbt skapa förändrade sätt att leda och genomföra striden, men också med syftet att utbilda nya chefer och enheter på rätt sätt.

Foto: Diego Herrera Carcedo/Anadolu

ETT ANNAT OMRÅDE under omdaning är den snabba utvecklingen av utrustning. Idag sker denna kapplöpning på daglig basis där med- och motmedel ständigt utvecklas i ett rasande tempo. Historiskt har progression alltid påskyndats i krigstider. Ett exempel är utvecklingen av jetmotorer som tog fart efter andra världskriget. Ett annat är stridsvagnars skyddsnivåer som förbättrades under Israelkrigen, men det finns många fler. Ukrainakriget visar att denna kapplöpning är – och kommer vara – avgörande för krigets avslut. Vikten av att snabbt kunna genomföra förändringar för att helst ligga framför Rysslands utvecklingskurva är avgörande för oss och för Ukraina. Ett exempel från Ukraina är att avståndet mellan industri och förband inte finns. Det genom att industrin är framme vid fronten och deltar med försök som en del av krigföringen. Ibland går det bra, ibland inte, men en erfarenhet är det varje gång. Detta är något som även vi bör öva på under våra större övningar, som exempelvis Aurora 26.

FÖRÄNDRINGAR SKER OERHÖRT snabbt idag. Det som var en sanning för någon månad sedan om exempelvis drönartak-

Fakta drönare

I krigets Ukraina används en mängd olika drönare som har utvecklats för varierande uppdrag.

Spaningsdrönare ● Olika räckvidd och med olika sensorer.

Indirekt eld, ledningsdrönare ● Oftast trådstyrd i dagsläget.

Kamikaze (attack)drönare ● ● ● Styrs mot olika måltyper och förstörs (billiga).

Jaktdrönare ● Skyddar andra drönare (snabba).

tik gäller inte idag. Medel och motmedel förändrar stridsfältet nästan dag för dag. Vi måste börja öva utifrån dessa premisser, inte minst vad gäller drönare och användandet av dessa.

Drönarna är här för att stanna som en viktig del av striden. De kommer dock att utvecklas ytterligare för att bli mer och mer autonoma och även utvecklas mängdmässigt för att mätta motståndarens försvarssystem.

Detta gäller både på land, till sjöss och i luften. Hur kan jag vara så säker på det? Utifrån precis samma grund som jag har skrivit tidigare: för att hålla nere förlusterna av soldater och få den moderna soldaten att tro på framgång, överlevnad och möjligheter att besegra motståndaren.

Bombdrönare ● ●

Större och långsam, behöver skydd alternativt uppdrag i mörker.

Electronic warefare-drönare ●

Stör motståndarens drönarsamband med mera.

Mineringsdrönare ● ● ●

Används för att återminera röjda passager, eller för att överraska motståndaren med minering på oväntat ställe.

Signaldrönare(länk) ●

Leder eller länkar signaler för ledning av andra drönare i luften eller på marken.

Stridsdrönare ● ● Genomför mark- och sjöstrid utrustade med allt från robotsystem till Browning kulspruta.

Minröjningsdrönare ● För utlösningsdel framför sig som oftast byts ut efter detonation. Minspaning kan ske via spaningsdrönare.

Ingenjörsdrönare ●

Kan lägga taggtråd, minor, gräva med mera.

Logistik- eller transportdrönare ● ● ● Mark- och sjödrönare kan ta mest last. Transport av allt till och från frontlinjen, skadade, döda, ammunition, förnödenheter med mera.

● =Mark ● =Sjö ● =Luft

”Ukrainakriget visar att denna kapplöpning är – och kommer vara – avgörande för krigets avslut. Vikten av att snabbt kunna genomföra förändringar för att helst ligga framför Rysslands utvecklingskurva är avgörande för oss och för Ukraina.”

IDAG ANVÄNDS MER än trettio olika drönare i Ukraina. Allt från jaktdrönare till bombfällare i luften. Logistikdrönare försörjer förbanden på marken och överraskar motståndaren med nya mineringar på oväntade platser medan attackdrönare till sjöss skördar de största framgångarna för Ukraina. Allt

kan kombineras i olika operationer och inom en snar framtid kanske 1 000tals drönare är involverade samtidigt. Allt med grunden att det spar soldatliv och att operatörerna är effektiva när de sitter väl skyddade och kan styra till målträff. Frontlinjen i Ukraina är på vissa platser mer eller mindre helt skyddad av drönare. Utsatta motståndsnästen ”strongholds” styrs av operatörer på annan plats. Endast vapensystem och sensorer finns i nästet samt kompletterat med drönare i luften vid offensiva åtgärder från ryska enheter. Logistisk ersättning sker nattetid med hjälp av markdrönare och viss personal. Gällande logistik kan idag väldigt få fordon, speciellt obepansrade, röra sig närmre fronten än 50 kilometer. Kanske är det dags att införa en drönarvapengren i Försvarsmakten, som man har gjort i Ukraina? Att planera och genomföra denna typ av krigföring kräver också officerare och soldater som är specialiserade. Det innebär att vi på ett helt annat sätt än idag måste tänka på mängder av drönare. Idag förbrukar

FAKTA

Ukraina mer än 2 500 drönare per dag och 80 procent av förlusterna på båda sidor är relaterade till drönarattacker.

HUR DUKTIGA ÄR vi i Sverige på att ta vara på de erfarenheter vi erbjuds av Ukraina? Jag pekar inte ut någon enskild, men vi kunde vara betydligt bättre! Det har gått fyra år sedan den fullskaliga invasionen och förändringarna är inte uppenbara. Vi ser fortfarande övningar utan att drönarvarnare är utsedda. Kanske är följande orsaker en del i detta: Fred i över 200 år plus strategisk

Ukrainakriget

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påbörjades den 24 februari 2022 och har nu pågått i fyra år. Men redan 2014 inleddes en väpnad konflikt mellan länderna då Ryssland ingrep för att hejda ett folkligt uppror inne i Ukraina med demonstranter som krävde ett starkare band till väst. Moskva tog kontrollen över Krimhalvön och delar av östra Ukraina, aktioner som följdes av en lågintensiv konflikt. Den fullskaliga invasionen föregicks av en alltmer hotfull retorik från Kreml mot Ukraina och det enade väst.

Källa: Utrikespolitiska institutet

timeout plus svensk byråkrati kontra en krigförande nation.

DE MATERIELSYSTEM VI skickat till Ukraina är mycket efterfrågade på grund av att de visat sig effektiva. De uppskattas också för att de är utformade för att snabbt kunna utbildas på. Dock är de system som var effektiva i början av kriget inte lika effektiva längre på grund av Rysslands tekniska och taktiska motåtgärder. Det är en utveckling som vi måste följa. Jag kan ibland få intrycket att vi har utbildat de ukrainska operatörerna på våra materielsystem, men glömt att behålla kontakten för att fortlöpande få feedback från striden och effektiviteten av utrustningen. Inte minst utifrån de tekniska och taktiska motåtgärder som Ryssland vidtar.

En annan erfarenhet vi måste ta till oss är behovet av att ny- och omutbilda över tid. Operatörer och soldater stupar och omplaceras så kunskap är aldrig för evigt vid ett förband. I Ukraina har de flesta brigader ett eget utbildningscenter strax bakom frontlinjen eller på andra platser när tillfälle ges. Här tas ersättningsmanskap emot och utbildas för att kunna överleva vid fronten. När de kommer från grundutbildningscenter i Europa eller från egna utbildningsplatser i Ukraina, är de inte färdiga för

Läs mer på nätet Läs fler analyser på officerstidningen.se

fronttjänst. Det eftersom det inte funnits rätt erfarenhet från verkligheten och krigets utveckling vid dessa utbildningsplatser.

RYSSLAND KAN BARA besegras genom bättre utrustning och bättre utbildade förband. Vi kommer aldrig att kunna mäta oss med deras metod att offra soldater och mängdmässigt nöta ner motståndaren – och tack för det! Däremot har vi genom olika samarbeten med Ukraina möjligheten att bli bättre nu. De erbjuder oss sina dyrköpta erfarenheter helt gratis genom våra överenskommelser och bidrag till dem. Ett företag jag vill lyfta fram som ett bra exempel i detta hänseende är Saab. De finns på plats i Ukraina, samlar erfarenheter, samarbetar, utbildar och utvecklar. Även om försvarsmaktspersonal inte får utbilda i Ukraina idag finns det inget som hindrar att genomföra övriga punkter. Att lära sig om vår motståndare Ryssland och dess krigföring är oerhört viktigt och det är dags att öka detta utbyte. Se till att skicka utbildare på besöksresor, ett utbyte mellan truppslagscenter vore

Redaktör: Linda Sundgren

Gator i staden Izium nära frontlinjen i Kharkiv-regionen i Ukraina är täckta med antidrönarnät för att skydda bland annat de ambulanstransporter som färdas här.

ypperligt. Det är också viktigt att erfarenhetshanteringen läggs på rätt nivå. Centrala utvärderingar på hög nivå fyller sitt syfte, men den grundläggande förändringen sker på förbandsnivå av officerarna på trupp. Ryssland kommer inte kriga annorlunda mot oss jämfört med Ukraina.

”Däremot har vi genom olika samarbeten med Ukraina möjligheten att bli bättre nu. De erbjuder oss sina dyrköpta erfarenheter helt gratis genom våra överenskommelser och bidrag till dem.”

Att utnyttja Ukrainas erfarenheter kommer höja vår förmåga att verka på det framtida stridsfältet. Vi måste med andra ord förändra och utveckla vårt sätt att använda gjorda erfarenheter till en förändrad taktik och operationskonst inom en kortare omloppstid. Detta från lägsta till högsta nivå. Att tillåta att brigader inte uppträder på exakt samma sätt för att lösa en uppgift främjar också möjligheten att utnyttja gjorda erfarenheter och det ligger i uppdragstaktikens anda. Att nyutbilda samt omutbilda under brinnande krig är något vi måste ta till oss för att möjliggöra omhändertagande av erfarenheterna på förbanden. Det här är något som cheferna i vår organisation måste prioritera.

Foto: Cedar Barnes/ZUMA Press Wire

SOM AVSLUTNING VILL jag ställa frågan: Vad kan vara viktigare och det mest effektiva sättet att höja vår förmåga och därigenom tröskeleffekten än att ta del av erfarenheter från kriget i Ukraina? Jag vill här nämna General Dwight Eisenhowers citat som finns i entrén på Natos militärstrategiska högkvarter Shape i Belgien: ”The most common background to military disasters in history can be said in two words: TOO LATE!”

Ukraina ger oss mer tid ännu, men förbruka tiden på rätt sätt. Samla in erfarenheter, utvärdera och förändra. Hellre göra fel än att inte göra något alls. Även hästen hade sina förespråkare efter andra världskriget. ■

ROGER DJUPSJÖ

Major Roger Djupsjö är militär lärare vid Försvarshögskolan och har genomfört flera resor i tjänsten till Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion.

& Training

Självhäftande mål för snabb/effektiv träning

FX-hjälmar som är 100% im-fria

Kniv/sticksäkra, flamsäkra, 20 modeller

Torrträningsmagasin för Glock

Vi har 4 500 kvm övningsytor centralt beläget i Solna. Skjutbanor, PDV och LOK ytor, K9, brytdörrar, lektionssalar, butik. Öva på ditt skytte inför årliga kompetensen.

Flygfält! Ny övningsyta utomhus - 2 km flygraka med möjlighet till avancerad förarutbildning, undanmanöver, vägkontroller, scenario/active shooter, katastrofövning, samverkan mellan myndigheter, drönarflygning (UAV/UAS) och mkt mer.

Kontakta oss för mer information eller för att boka ett besök info@fmjskytte.se, 070-750 72 45. Missa inte vår webshop med allt för yrkesfolk, fmjvapen.se

NATO and EU TEMPEST Approved & Certified

Is your data exposed?

TEMPEST-secured products for your workspace

Zoning

TEMPEST Training

High assurance applications

”Jag uppskattar kombinationen av teori och praktik, och att få direkt feedback på prognoserna”, säger försvarsmeteorolog och ställföreträdande chef kapten Josefin Jönsson.

När vädret styr besluten

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Text: Elle Carlsson

Foto: Linn Bergbrant

Meteorologer är ett av Försvarsmaktens mest jämställda yrken, med en könsfördelning nära

50/50. Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten

Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Vi tar hissen upp till den glasomslutna våningen, näst högst upp i det 35 meter höga flygledartornet.

När de silvriga dörrarna glider isär öppnas en vidsträckt vy över landskapet. Förmiddagen är molnfri och bjuder på 50 kilometer fri sikt. Vid duggregn kan sikten krympa till två kilometer – en påminnelse om meteorologernas avgörande roll i flygverksamhet där små väderförändringar snabbt får stora konsekvenser.

Utanför biter förmiddagskylan fortfarande i kinderna. Temperaturen har nyligen krupit upp över nollstrecket. Inne i tornet är det däremot varmt och behagligt. Varje fönsterruta är nära en decimeter tjock och väger 800 kilo. De stänger effektivt ute ljudet från de två Jas 39 Gripen som startar nedanför.

Meteorologen kapten Malin Bohman sitter i sin kontorsstol med telefonen pressad mot örat.

– Är det snö i Kosta den första december? Det blir väl sten, sax eller påse på den, skämtar hon och ler mot major Charlotte Boström, chef för väderavdelningen, som precis har klivit ur hissen.

METEOROLOGERNA PÅ BLEKINGE flygflottilj F 17 arbetar främst med korttidsprognoser en eller två dagar framåt i tiden. Deras uppgift är att serva flottiljen med väderinformation. Utöver Charlotte Boström, och ställföreträdande chef kapten Josefin Jönsson, är Malin Bohman för närvarande den enda anställda meteorologen. Hon sitter just

I Försvarsmakten finns

48 försvarsmeteorologer. Av dem arbetar 13 i andra befattningar och 14 är aspiranter. ”Men alla känner alla”, säger Charlotte Boström.

nu på passtjänst och har varit på plats sedan klockan fem på morgonen.

Inom två timmar måste hon hinna leverera både en noggrann flygplatsprognos för väderförhållandena de kommande nio timmarna – samt flygväderkartor som visar såväl aktuellt väder som utvecklingen framöver.

Malin Bohman får inte lämna tornet under arbetspasset. För att klara sig har hon en stor låda fullproppad med bland annat müsli, te, halstabletter och handkräm. Först vid lunch sker skiftbytet till eftermiddagsmeteorologen.

PÅ F 17:S väderavdelning, drygt en halvmil utanför Ronneby, arbetar omkring 15 personer. Här finns både civilanställda väderobservatörer och meteorologer som är officerare. Alla försvarsmeteorologer är officerare (OF) men tillhör kategorin OFSK – officer med särskild kompetens.

Deras analyser kan vara avgörande för militära operationer och övningar. Arbetet omfattar mer än temperatur, luftfuktighet, vind, sikt och molnighet. Risker för isbildning, turbulens, åska och hagel kartläggs i detalj. Det räcker inte att avgöra om himlen är solig eller mulen –även molnens höjd och antal molnskikt registreras. – Civila flygplan kan cirkulera eller återvända eftersom de har mer bränsle. Försvarets flyg måste utnyttja passet optimalt, påpekar Charlotte Boström.

Vädret påverkar Försvarsmaktens verksamhet på flera sätt. Olika typer av operationer har olika väderberoenden. Meteorologerna kan ge viktig information för att planera när och var verksamheten kan genomföras på bästa sätt. Vissa operationer kräver viss visuell sikt, medan till

Vädret kan vara både stabilt bra och stabilt dåligt. Vid ihållande dåliga förhållanden ställs övningar in, och meteorologerna får det lugnare ett tag.

exempel drönare saknar avisningsförmåga och får problem vid underkyld nederbörd.

– Vind och vågor kan också göra det svårt att genomföra landstigningar. Vi kan identifiera de platser och tidpunkter med bäst förutsättningar, utifrån vindriktning och kustens utseende.

CHARLOTTE BOSTRÖM HADE redan en civil utbildning i meteorologi när hon sökte sig till Försvarsmakten. Intresset för väder väcktes tidigt genom passionen för segelflyg och engagemanget i Flygvapenungdom.

– Jobbet är otroligt spännande och varierat. Det tilltalade mig att arbeta som prognostiker där jag får konkret feedback om jag har gjort rätt eller fel. Hon pekar mot en av skärmarna. Där visas två väderkartor över Sverige som vid första anblick ser identiska ut. Vid närmare granskning framträder tydliga skillnader. Det är meteorologens uppgift att avgöra vilken modell som är mest pålitlig – den ena kanske ger en mer exakt prognos för nederbörd, medan den andra är bättre vad

Högst upp, två våningar ovanför meteorologerna, sitter flygledarna med 360 graders sikt. Ibland går meteorologerna upp dit för att med blotta ögat bedöma svårtolkade väderfenomen.

Är det snö i Kosta den första december?

Det blir väl sten, sax eller påse på den.

Kapten Malin Bohman, försvarsmeteorolog

gäller temperatur. Idag verkar inga större problem uppstå. Endast ett litet avlångt molnstråk svävar längs horisonten.

– Det är altocumulus, ofarliga moln på hög nivå, förklarar väderobservatören Tilde Arnoldsson.

Att bli försvarsmeteorolog kräver förmåga att kunna fatta beslut och behålla lugnet i stressade lägen – utan att vara överdrivet försiktig, förklarar Charlotte Boström.

– Det är en balansgång. Du måste kunna omvärdera och erkänna när du har haft fel. Släppa det och gå vidare. Det kan hända att man måste stoppa en hel division från att lyfta.

Ibland blir det skarpt läge. Vid ett tillfälle tog hon över efter en kollega som ville öka sikten i prognosen. Charlotte Boström lät sig inte påverkas och stod fast vid tre kilometer. Kort därefter föll snöblandat regn, och sikten sjönk snabbt till 800 meter. En dramatisk förändring som krävde två omedelbara justeringar av prognosen.

– Konsekvensen kan bli att piloten får landa någon helt annanstans, som i Visby. Vädret är inte viktigt förrän det blir viktigt.

MEN ANTALET SÖKANDE till landets meteorologutbildningar har varit lågt under de senaste 15 åren, berättar hon. Få färdigutbildade meteorologer finns att rekrytera.

– Det är ett ”doldisyrke”. Ungdomar tittar kanske inte på tv-nyheter längre, och ser därför inte att vi finns. Bristen påverkar även Försvarsmakten. På F 17 finns fem platser för försvarsmeteorologer, men avdelningen har – förutom under kortare perioder – inte varit fulltalig på nästan åtta år.

– Med Natointrädet ser vi ett större behov av samverkan med våra allierade. När antalet insatser ökar utomlands blir trycket högre. För att bibehålla kvaliteten krävs en stor arbetsinsats när området på väderkartan plötsligt fördubblas, säger Charlotte Boström.

Vissa insatser bemannas med meteorolog på plats utomlands, men även när meteorologerna inte följer med ut i fält behövs vädertjänster, förklarar hon.

– Att göra prognoser över kontinenten är inte samma sak som att göra prognoser över egen bakgård. Det tar tid och kraft att sätta sig in i såväl terräng som svagheter och styrkor i andra vädermodeller. Men man har också potential att utvecklas både som meteorolog och som officer.

DEN LÅNGVARIGA UNDERBEMANNINGEN märks även av på nationell nivå. När det saknas meteorologer behöver verksamheten i större utsträckning organiseras gemensamt. Idag sitter personalen på F 17 allt oftare med uppdrag som sträcker sig över hela landet. De kan lika gärna leverera väderinformation till en polishelikopter i Kiruna, en polisdrönaroperatör i Göteborg eller Norrbottens flygflottilj, F 21, i Luleå.

Arbetet sker i nära samverkan med Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, MetocC, i Enköping. Uppgifter som normalt sett har tillhört MetocC fördelas nu mellan väderavdelningarna ute på förbanden utifrån resurstillgång.

– Även det innebär prognoser för terrängtyper och platser vi normalt inte verkar i. Vi arbetar i snitt fyra till fem nätter om året för MetocC, vilket gör det svårt att hålla vår kunskap uppdaterad. Men det är både roligt och utmanande, säger Charlotte Boström.

Vid låg lokal flygverksamhet kan den centrala vädertjänsten i sin tur ta över prognosansvaret för flera flottiljer – och därigenom spara resurser.

– Vi samarbetar ganska intimt med de lokala väderavdelningarna. Mycket har med teknikutvecklingen att göra, berättar major Greger Olsson, ställföreträdande chef vid MetocC.

HISTORISKT HAR METOCC haft tillgång till data som saknats på förbanden, bland annat satellit- och radarbilder samt stora datamängder som har krävt kraftfulla servrar. Idag har i princip alla väderavdelningar samma möjligheter.

Molnpärmen innehåller detaljerad information om olika molnslag och deras egenskaper.

Underbemanningen på flottiljen innebär mindre tid för samarbete och verksamhetsutveckling, menar Charlotte Boström.

– Det finns alltid ett värde i att vara på plats med egna ögon och öron. Samtidigt ger dagens tekniska hjälpmedel nästan information i realtid. Därtill finns direktkontakten med väderobservatörerna, säger Greger Olsson.

MetocC levererar prognoser och bedömningar för Försvarsmaktens verksamhet i Sverige och utomlands. Vid behov kan de även stödja det civila samhället, framförallt polisens helikopterverksamhet, men även till exempel vid skogsbränder. Funktionen bemannas dygnet runt av cirka 35 försvarsmeteorologer, samt ett 30-tal civilanställda, bland annat meteorologer, oceanografer, systemingenjörer och administratörer.

– Alla försvarsmeteorologer börjar sin karriär på en flottilj. Oftast med flygväder eftersom det är mest komplicerat. Vissa stannar kvar på förbanden, medan andra flyttar hit till Enköping för att bredda sin kompetens, säger Greger Olsson.

Där levereras väderunderlag inte bara till flygvapnet, utan även till armén och marinen.

Alla försvarsmeteorologer börjar sin karriär på en flottilj. Oftast med flygväder eftersom det är mest komplicerat.

Major Greger Olsson, ställföreträdande chef

vid MetocC

– Våghöjd, havsströmmar och isförhållanden är avgörande för fartygens framkomlighet, verkan och uthållighet. Under ytan påverkas sensorernas räckvidd av vattnets temperatur, salthalt och skiktning. Det påverkar också ubåtarnas möjlighet att verka utan upptäckt, säger han.

På land analyseras markens skick och atmosfärens stabilitet för att avgöra hur vädret påverkar sensorer, fordon och truppförflyttningar.

Även MetocC lider av personalbrist. Enligt Greger Olsson beror det bland annat på avsaknaden av en stor privat

marknad som kan driva upp lönerna. Charlotte Boström pekar i sin tur på att utbildningen till försvarsmeteorolog är matematiskt krävande, medan lönen inte är konkurrenskraftig jämfört med andra naturvetenskapliga yrken med motsvarande utbildningsnivå. Ingångslönen ligger på omkring 40 000 kronor.

– Staten ska inte vara löneledande, men vi behöver ju inte vara tvärsist, säger Charlotte Boström.

Samtidigt medför yrket ett stort ansvar, där uppföljning av beslut ingår.

– Vi har ansvar för att följa upp våra råd till de flygande förbanden. Om en pilot vill ha besked när vädret ändras, så gör vi det. Om vi har haft fel i prognosen måste vi ringa till de som använder den. Civilt skickar man bara ut en ny prognos i systemen, säger hon.

ATT DET SAKNAS personal kommer också med andra utmaningar, berättar Charlotte Boström. Det blir svårare för meteorologerna att lämna det ordinarie arbetet för kompetensutveckling. Det kan till exempel röra sig om intern utbildning på flottiljen, men också om möjligheten att delta i kurser och erfarenhetsutbyten tillsammans med MetocC och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI

”Ibland går meteorologerna utanför modellerna och sticker ut hakan. Får de rätt har de bevisat yrkets vikt”, säger Charlotte Boström.

FAKTA

Utbildningen till försvarsmeteorolog

Yrket kan nås via två huvudsakliga vägar:

• Du har redan en kandidatexamen med huvudämne inom fysik: Du blir anställd som officersaspirant och kompletterar med en masterutbildning i meteorologi. Om du inte har genomfört värnplikt ingår även en grundläggande soldatutbildning.

• Om du har genomfört värnplikt: Du blir anställd som soldat vid en flygflottilj. Sedan kombinerar du under cirka fyra år universitetsstudier i meteorologi med sommarpraktik på flottiljens väderavdelning.

Oavsett väg avslutas utbildningen med ett års Särskild officersutbildning, Sofu, samt intern utbildning vid Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum. Utbildningstid: 1,5–6 år beroende på tidigare utbildning.

Källa: MetocC.

Hur ska vi bygga vårt krigsförband? Min farhåga är att vi arbetar mer som individer än mot gemensamma mål.

För att locka fler till yrket rekryterar MetocC numera soldater direkt från värnplikten.

– Vi ser att det äntligen börjar vända. För första gången på länge kanske vi inte kan anta alla. Förhoppningen är att vi ska vara fullbemannade år 2030, säger Charlotte Boström.

På lång sikt väntar sannolikt nya utmaningar till följd av klimatförändringar. Praktiska byggprojekt som hamnar, vägar och skjutfält påverkas eftersom havsnivåer, nederbördsmängder och andra väderförändringar måste beaktas och planeras för decennier framöver, betonar Greger Olsson på MetocC.

– Varma vintrar och regnigare perioder kan också göra mark och terräng svårare att använda för tunga fordon.

På kort sikt ser Charlotte Boström nya utmaningar och möjligheter i takt med utvecklingen av artificiell intelligens:

– Själv skulle jag gärna vilja öva mer på grundläggande soldatfärdigheter och fördjupa mig i militära moment som är relevanta för tjänsten. Inom meteorologin hade jag velat ha mer tid att sätta mig in i den senaste vädermodellutvecklingen, säger hon och tillägger: – Det finns mindre tid att prata om mål och samsyn. Greger Olsson

– I det dagliga arbetet använder vi inte AI ännu, men den kommer att få en större roll. Jag skulle gärna se att vi använder till exempel Chat GPT för att skriva prognostexter. Om vi var fler skulle vi ha mer tid att lära oss det.

Samtidigt påminner hon om att AI aldrig helt kan ersätta yrket:

– Modeller kan förutsäga rörelser i väderfenomen, som dimbildning. Men hur dåligt vädret blir och var det börjar kräver fortfarande en meteorolog. Att förfina underlaget och tolka dess betydelse för verksamheten är ett hantverk. ■

”Förtroende byggs i vardagen och prövas när det gäller”

Löjtnant Anton Nastasi Olsson är plutonchef på 71:a bataljonen från P 7, som nu åter står under Natobefäl i Lettland. Minusgraderna är tvåsiffriga och energidrycken går åt – men soldaterna imponerar på sin chef när de levererar under tuffa förutsättningar.

Vad jag gör på jobbet: Jag är plutonchef på ett pansarskyttekompani som just nu genomför LNLV 26 i Lettland. Hur en vanlig arbetsdag ser ut: Arbetsdagen här i Lettland växlar mellan planering, utbildning och genomförande – med fokus på att plutonen ska kunna lösa uppgift här och nu.

På mitt skrivbord finns alltid: En och annan uppdrucken energidryck.

Därför ville jag bli yrkesofficer: För att få ta ansvar –

ANTONS ARBETSVECKA

prioritera rätt när allt inte kan lösas samtidigt.

Foto: Privat, Nocco, Armémuseum (CC BY), Istock

Det här får jag inspiration av: Soldater som tar ansvar och levererar även när förutsättningarna är tuffa. Favoritpersedel: Vikkåsan.

Det här vill jag utveckla mer i mitt arbete framöver: Jag vill fördjupa mitt ledarskap och min förmåga att leda förband på högre taktisk nivå. Viktigaste lärdomen hittills i karriären: Att förtroende byggs i vardagen och prövas när det verkligen gäller, samt vikten av inbrytningseld.

Bästa knepet för att hålla stridsvärdet uppe i fält: Tillräckligt med ammunition, snus och energidryck.

Största utmaningen i min roll just nu: Att balansera högt tempo i verksamheten med behovet av återhämtning. På fritiden: Spenderar jag tid med familj och återhämtar mig. Det blir även en del träning och golf när vädret til llåter.

inte bara för uppgiften, utan för soldaterna som ska lösa den.

Mina friskvårdstimmar går till: Styrketräning, men det blir även en del konditionsträning och rörlighet.

Mina lunchvanor: Under den här perioden är det ett enkelt svar: det som serveras i matsalen här på campen. Hemma blir det ofta restaurangen då lunchlådan ofta glöms i kylen …

Det bästa med mitt jobb: Att få leda pluton, utveckla soldater, bygga sammanhållning och se hur träning omsätts i faktisk förmåga i fält.

Mest utmanande med mitt jobb: Att

FAKTA

Namn: Anton Nastasi Olsson. Befattning: Plutonchef. I Försvarsmakten sedan: 2014. Karriär i korthet: Gjorde GMU 2014 vid P 7, tog därefter anställning som GSS/K på en GRKpluton, studerade vid OP 2019 till 2022. Efter examen gick jag grundkurs på stridsfordon 90 och blev sedan plutonchef vid GU. Därefter fick jag min nuvarande befattning som plutonchef vid 712:e pansarskyttekompaniet.

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, behandlar fall där anställda misstänks för, eller har begått, brott eller betett sig olämpligt i tjänsten. Fpan kan bland annat kan skilja personer från deras anställning och besluta om löneavdrag eller varning.

Ogiltig frånvaro, obehörigt besök och oavsiktlig detonation

Här följer ett axplock av de ärenden som har varit uppe i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, den senaste tiden.

Text: Josefine Owetz

Skiljanden

Ogiltig frånvaro och felaktig tidsrapportering

ƀ En soldat, som tidigare fått löneavdrag på grund av ogiltig frånvaro, har varit olovligen frånvarande från sitt arbete under två arbetsveckor i följd, trots att han tidsrapporterat att han under perioden arbetat heltid. Vid en utredning, som bland annat innehöll kontroll av övervakningsfilmer över in- och utpassering på förbandet, konstaterades att mannen under de aktuella veckorna endast hade varit på arbetsplatsen i två timmar. Vid utredande samtal lämnade soldaten uppgifter om sin närvaro som kraftigt avvek från både det som utredningen visat och det som han själv hade tidsredovisat.

Nämnden bedömer att

agerandet är ett sådant grovt åsidosättande av mannens skyldigheter mot arbetsgivaren att Försvarsmakten inte ska behöva tåla det och att det därför finns grund att skilja honom från hans anställning.

Beslut: Avsked.

Löneavdrag

Berusad soldat tog med obehörig till garnisonen ƀ En kontinuerligt anställd soldat tog en natt med sig en obehörig person in på garnisonsområdet. Vid inpasseringen klämde de ihop sig i snurrgrinden så att de båda fick plats.

När de påträffades av skyddsvakter var soldaten märkbart berusad, enligt uppgifter från förbanden. Han lämnade också motsägelsefulla

och ofullständiga uppgifter om vad som hade inträffat.

Nämnden anser att soldatens agerande och beteende varit illojalt och omdömeslöst och poängterar att hans anställning kan komma att sägas upp om hans beteende inte förbättras. Beslut: Åtta dagars löneavdrag.

Berusad civilanställd lagade en väns bil på jobbet ƀ En civilanställd kom under sin semester in till arbetsplatsen onykter. Vid samma tillfälle släppte han in en obehörig vän i bil på garnisonsområdet och utförde där reparationer på vännens bil i verkstaden.

Arbetsgivaren fick kännedom om händelsen en månad senare. Den anställde har erkänt händelsen och uttryckt ånger.

Nämnden anser att

mannen agerat illojalt och omdömeslöst gentemot arbetsgivaren och poängterar att hans anställning kan komma att sägas upp om hans beteende inte förbättras. Beslut: Tio dagars löneavdrag.

Oavsiktlig granatdetonation

ƀ En övningshandgranat detonerade oavsiktligt när en yrkesofficer utförde kontroll inför en övning. Kontrollen genomfördes i en kassun i närvaro av två medarbetare.

Mannen tog upp övningshandgranaten, osäkrade den och armerade oavsiktligt tändaren varpå den detonerade. Förutom eventuellt bul-

lertrauma uppstod inga fysiska skador, enligt redogörelsen för ärendet Av handlingar i ärendet framgår att mannen uppgett att han hade utbildning för momentet, något som visade sig inte stämma. Genom att hantera övningshandgranaten i närvaro av två andra medarbetare har han dessutom utsatt andra för en skaderisk, skriver nämnden.

Fpan anser att mannen genom sitt agerande gjort sig skyldig till en tjänsteförseelse som inte kan anses som ringa. Beslut: Tre dagars löneavdrag.

Källa: Fpans protokoll med tillhörande bilagor oktober–december 2025.

En man lagade en kompis bil i förbandets verkstad.

En stor del av oss officerare gör chefskarriär. Vi genomför militär grundutbildning som chefer när vi knappt blivit myndiga. Sedan är vi plutonchefer, kompanichefer, sektionschefer, avdelningschefer, stabschefer, och så vidare. Men vad gör vi chefer egentligen för nytta?

Försvarsmakten plöjer ner stora summor i att välja ut oss och utbilda oss till ”ledare”. Vi har egna läroböcker i ledarskap, avlönade ledarskapslärare, ledarcoachning, ledarnätverk … Ja, det är ingen överdrift att det finns en kult kring ”ledarskap” i Försvarsmakten. Men vad åstadkommer vi chefer?

I många fall åstadkommer vi ganska lite. Vi stannar på våra befattningar kort tid, har ofta dålig insyn i verksamheten som vi leder och fyller våra arbetsdagar med andra saker än att leda vår personal i huvud­

”Vad

ska vi med cheferna till?”

I en byråkratisk verklighet där processer styr mer än människor blir chefens faktiska betydelse allt mer oklar. Vad innebär det egentligen att vara chef i Försvarsmakten, undrar Andreas Braw.

verksamheten. Istället blir det kluriga löneärenden, ledningsmöten och uppföljning i Vidar. Efter två års förvaltning är det dags för en ny chef igen.

LIKVÄL HAR VI höga tankar om oss själva. Det sker ceremonier vid chefsbyten, och ju högre chef desto större ceremoni. Tal och fanfarer. Vi ser chefen som viktig. Trots det är chefer ofta rätt obetydliga i praktiken. Det är istället processbeskrivningar, författningar och den av forskarna Johan Alvehus och Gustaf Kastberg Weichselberger kallade ”mittokratin” av staber och stödfunktioner som styr. ”Mittokratin är en organisation där alltmer makt och resurser samlas i mitten, ovanför kärnverksamheten och nedanför högsta ledningen” skriver forskarna i DN. Det är en allmän trend i arbetslivet, vi är inte ensamma om att vara drabbade. Organisationen blir överorganiserad, men tappar förmågan att styra. Istället skapas enligt professorn i nationalekonomi Henrik Eriksson en ”byråkratisk gegga” som är enormt arbetskrävande.

EN KOLLEGA SOM är sektionschef (ännu en chef!) på en bataljonsstab sammanfattade sin vardag så här: ”Jag är överarbetad och understimulerad”. En förfärlig formulering. Han ägnar dagarna åt mängder av korta ärenden i olika riktningar, men ser sällan den röda tråden eller syftet med det han gör. Strömmen av ärenden sinar aldrig, men handlar sällan om att åstadkomma någon särskild krigföringsförmåga. I denna moraliska dystopi sker ett tyst lärande, att det är så här organisationen och vi officerare ”ska” fungera. Men det leder till svaga resultat och stegrande sjukskrivningstal.

Foto: Johan Alp

Vi mittokrater (jag tjänstgör själv på Arméstaben) borde kanske agera i ”chefens anda”, men hur ska man hitta en ”anda” att agera i när cheferna är upptagna med annat och redan står med ena foten på nästa karriärsteg? När cheferna inte klarar av att styra i den ”byråkratiska geggan” eller att ens se ett terrängparti framåt i den mittokratiska dimman? Var är vi? Vart ska vi? Ingen vet riktigt. Det är, som många har börjat säga, ”komplext”.

Det är lätt att beskylla den ansiktslösa mittokratin, processerna och reglerna för utebliven förändring och svaga resultat. Men om det är dessa som styr vår organisation, vad ska vi då med cheferna till? Vad ska vi med ledarskapsutbildningen till? Ledningsgrupperna? Graderna? Vad gör vi egentligen för skillnad? Vad gör jag? Vad gör du? Vad håller vi på med?

Andreas Braw

Kapten i armén, redaktör för Militär debatt

Debatt

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Skicka din text till debatt@officerstidningen.se.

Här är de senaste publicerade debattartiklarna på Officerstidningen.se. På Officerstidningen.se/opinion kan du läsa fler texter.

ÖPPET BREV TILL FÖRSVARS-

MAKTENS UTBILDNINGSCHEF:

” TRE ÅR PÅ OP – FÖR INGENTING”

”BLIR SOLDATER BÄTTRE ledare och chefer av att läsa 180 högskolepoäng på Militärhögskolan Karlberg? Min upplevelse, som jag tror att många delar, är nej. Under min tid som kontinuerligt anställd soldat i Försvarsmakten har jag haft fem plutonchefer. En av dessa har varit en bra ledare och chef. Resterande var personer som, innan Officersprogrammet, kommit direkt från GU med allt vad det innebär. Trots att de hade gått exakt samma utbildning var det en drastisk skillnad i kompetens, kunskap och led­

arskap. Vad skilde dessa fem personer åt? Erfarenhet och tid som soldat innan de påbörjade OP. Tidigare kunskap ger en ökad förståelse för hur det är att vara soldat på riktigt, men även en trovärdighet som är värdefull att ha med sig i ledarskapet.

”Officersutbildningen är nödvändig, problemet är att den inte är gjord för personer med många år i tjänsten.”

Officersutbildningen är nödvändig, problemet är att den inte är gjord för personer med många år i tjänsten. Jag tror inte att det finns en person som kan övertyga mig om att en soldat med minst fyra års erfarenhet har samma behov av tre år på Militärhögskolan Karlberg som en person som kommer direkt från GU.” ■ GH

REPLIK AV UTBILDNINGSCHEFEN:

” TITTAR PÅ FÖRÄNDRINGAR”

”Inledningsvis vill vi tacka dig för att du vill diskutera hur Försvarsmaktens officersutbildning ser ut. (…) Försvarsmakten har medvetet valt att Officersprogrammet ska vara möjligt att läsa direkt efter GU. Det valet kommer att innebära att delar känns igen bland dem som har längre erfarenhet. Tillsammans med Försvarshögskolan tittar vi just nu på en del förändringar – eftersom vi ser att yrkets krav har förändrats på en del punkter. Försvarsgrenarna får genom de så kalllade strukturåtgärderna också större påverkan på Officersprogrammets innehåll. Från 2027 kommer vi att styra utbildningen mer mot den första krigsbefattningen, med målsättningen att en officersaspirant ska vara krigsplaceringsbar redan efter det första året på OP.

Områden som vi också tittar på är att tydligare styra möjligheterna att söka utbildningsinriktning på Officersprogrammet, så att kadetterna behöver ha en GU- eller GSS-bakgrund som leder mot den utbildning som de söker – i vissa fall kompletterat med en förberedande officerskurs. På så sätt skulle utbildningen vid OP kunna hålla ett högre tempo och ha högre målsättningar, och bättre ta vara på de erfarenheter som kadetterna har med sig. Vi har inte fattat några sådana beslut ännu, men det är områden som vi diskuterar med försvarsgrenarna och Försvarshögskolan. Det tror vi är en bättre utveckling än att korta ned utbildningen.” ■

Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef till 28 februari Jonas Hård af Segerstad, Försvarsmaktens utbildningschef från 1 mars

Vad tycker du? Skriv en insändare!

Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texterna. Det är möjligt att vara anonym, men redaktionen måste veta vem du är. Skicka din insändare till debatt@officerstidningen.se.

Materiel vi minns

”Snuskburken”

Matförsörjning i fält är en stor logistikutmaning och inte sällan är soldaten utlämnad till sin egen förmåga att tillaga eller värma mat – och för det behövs ett personligt kokkärl.

Text: Henrik Jansson

MÅNGA PROMINENTA MILITÄRER, däribland

”Det var därför mycket viktigt att diska kärlet noggrant vilket inte alltid en trött soldat gjorde.”

general Dwight D. Eisenhower, konstaterade att krig vinner man med logistik och uttrycket att ”soldaten marscherar på sin mage” är helt korrekt. Och för att lösa matförsörjning i fält behövs ett personligt kokkärl. Alla soldater som tjänstgjort från år 1940 och fram till runt 2010 har minnen av kokkärl m/40 eller m/44 som i soldatmun kallades ”snuskburken”. Detta kokkärl kom till Försvarsmakten i stålvariant (m/40) och senare i aluminium (m/44). Kärlet består av två kokkärl, en brännare, ett vindskydd och bestick samt rödspritsflaska och hela kärlet kan sättas ihop till en enda enhet. Locket på 0,7 liter kan användas över öppen eld om man sticker en pinne i ringarna på handtaget och det stora kärlet på 1,5 liter kan hängas i en krok över eld. Brännaren placeras inuti vindskyddet, fylls med rödsprit och tänds på varpå ett av kokkärlen med mat i placeras i vindskyddet, ovanpå brännaren för att värma maten.

Detta kokkärl var tänkt att ge soldaten, genom utdelade konservburkar (som exempelvis korvar i vita bönor som gick under begreppet ”likfingrar”), en egen möjlighet att göra mat i fält. Brännaren sotade emellertid kärlen mycket och svårigheten att diska i fält gav ibland en icke hälsosam miljö för bakterier i kokkärlet, därav benämningen ”snuskburk”. Rätt hanterad och vårdad var dock kokkärl m/40 och m/44 en helt tillräcklig, om än omständlig, möjlighet för soldaten att tillaga och värma mat i fält.

Snuskburken användes ända in på 2000 ­talet då. Från 2012 antogs det väl fungerande och moderna soldatkök 10 med gasolbrännare som används än idag. En förberedd soldat kan med köket redo, rigga ihop brännaren, starta denna och ha 0,5 liter kokande vatten på mindre än 6 minuter vid rast.

”I en skarp situation måste soldaten lära sig att äta när den får möjlighet, och därmed blir soldatens personliga kök och soldatens förmåga att använda det, oerhört viktigt”, säger Andreas, kokgruppchef, 25:e Hemvärnsbataljonen. ■

Plastilägg

ƀ Soldater är ofta finurliga och det uppkom många lösningar med plastilägg som placerades i kokkärlets lock för att undvika att behöva diska kärlet när trossen delade ut mat.

Dagens mathållning

ƀ Idag består ofta mathållningen av mjukkonserver som placeras i en påse med lite vatten och en liten kudde i påsen som skapar en varm kemisk reaktion som värmer matpåsen.

FAKTA

Kokkärl m/40 och m/44

Delar: Kokkärl 1,5 liter, kokkärl 0,7 liter, vindskydd, rödspritsbrännare, rödspritsflaska, besticksats

Material: Rostfritt stål (m/40), aluminium (m/44)

Vikt: 1 370 g (utan bränsle, m/44)

Bränsle: Rödsprit

I tjänst: 1940 till cirka 2010

Rödspritssmak

ƀ Det var viktigt att rödspritsbrännaren var helt tom när den placerads inuti det hopsatta köket, annars fanns risk att maten kom att smaka illa när den kontaminerades av läckande rödsprit.

SOLDATKÖK 10

I soldatkök 10 finns en specialgryta som har en inbyggd värmeväxlare för mycket snabb värmning/ kokning av kokkärlets innehåll.

KOKKÄRL M/44

Kokkärl m/44 i aluminium.

Teater

Pjäs om veteraners erfarenheter från Afghanistan

ƀ I mars har pjäsen ”Veteranerna” premiär på Riksteatern, där publiken får följa svenska soldater som har tjänstgjort i krigets Afghanistan. ”Publiken får dela rum med några av de över 50 000 svenskar som varit i internationella krigszoner – och följa deras kamp för att förstå vad de varit med om och hur man blir civil igen”, står det i beskrivningen av pjäsen, som är skriven av Andreas Norman. Den bygger på samtal som han har haft med veteraner. I researcharbetet samarbetade han med sociologen och teologen Jan Grimell. Grimell har forskat om utlandsveteraner som har varit i bland annat Bosnien, Afghanistan och Mali. ”Veteranerna” spelas på flera orter i vår.

Så många år fyller flygvapnet i år. Detta kommer att uppmärksammas och firas under hela året med olika evenemang, bland annat med jubileumsflygdagarna i Linköping i slutet av augusti.

Poddtips

Nya rikshemvärnschefen i Rekylpodden

ƀ Hemvärnet har fått en ny rikshemvärnschef.

”Generalmajor Mattias Ardins första timme på nya jobbet spenderades i studion med Jon Svärdhagen i säsongspremiären av RekylPodden. Vi snackar såklart drönarhot, hemvärnet på Grönland, hur man bygger fysiskt stridsvärde när man har jobb och familj att hantera, och så får du svar på flera av de kilometerlånga lyssnarfrågorna vi fick in”, står det i beskrivningen av avsnittet.

Sociala medier

Norrsken under vinterutbildning

ƀ 1:a militärpolisbataljonen bjöd på härliga norrskensbilder från den nyligen genomföra vinterutbildningen.

Prisgala

Krigshistoriepodden vann pris

ƀ För andra året i rad vann Krigshistoriepodden pris när Adlibrispriset 2025 delades ut i januari. Författartrion Mattis Bergwall, Per Wallin och Fredrik Hagelin vann pris i kategorin Årets facklitterära bok för ”Folkhemmet at war” (Bookmark Förlag). I fjol vann de samma pris, då med debutboken ”Rysslands militära fuck-ups”. Adlibrispriset röstas fram av läsarna. Läs Officerstidningens intervju med Bergwall, Wallin och Hagelin här:

RÖS • EMP

• TEMPEST

• Nyckelfärdiga dämpade mäthallar.

• Rum för datasäkerhet med kontorsmiljö.

• Skärmningsmaterial för egenmontage: Dörrar, fönster, absorbenter, ferriter, filter, packningar, skärmväv.

• Förstärkare TWT och Solid state för radar, motmedel, kommunikation mm.

• Skärmade lådor/skåp för skydd.

• Avlyssningssäkra mötesrum.

ÖVERSIKT TVISTER

Just nu pågår ett 40-tal tvister. En av tvisterna rör införandet av trebefälssystemet som rör cirka 400 medlemmar och som pågått sedan maj 2021.

Arbetstidsavtalet Rörlighetsavtalet

Samverkansavtalet Felaktig lön eller ersättning Semesterlagen

Lagen om anställningsskydd

Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för all anställd militär personal samt för dig som studerar till yrkesofficer.

Livgardet Amf 1

1:a ubåtsflottiljen

P 18

Lv 6

T 2

4:e sjöstridsflottiljen

FömedC

F 17

UndsäkC

P 7

3:e sjöstridsflottiljen

Helikopterflottiljen

SkyddC

F 16

F 21

1,3 MILJONER I ERSÄTTNING TILL MEDLEMMAR 2025

Under 2025 avslutade Officersförbundet 41 tvister med Försvarsmakten. 11 tvister som innebar ersättningar till 20 medlemmar på sammanlagt 1,3 miljoner kronor. 30 tvister som innebar skadestånd till förbundet på sammanlagt 700 000 kronor.

DE 41 tvisterna rör bland annat tolv brott mot rörlighetsavtalet, elva brott mot arbetstidsavtalet, åtta mot samverkansavtalet, sju felaktig lön eller ersättning.

– Tyvärr är det fortfarande ett stort antal tvister. Det är anmärkningsvärt att en statlig myndighet inte följer lagar och kollektivavtal. Respekten för medarbetarnas tid och ersättningar borde vara

större, säger Peter Löfvendahl, ombudsman som har haft ansvar för några av tvisterna.

AV DE ELVA tvisterna i vilka 20 medlemmar har fått ersättning sticker tre ut på grund av hög ersättning. Åtta medlemmar vid Helikopterflottiljen har fått 854 400 kronor i ersättning på grund av brott mot arbetstidsavtalet. En medlem på Livgardet har fått 137 000 kronor

och en medlem på Förvarsmedicincentrum har fått 89 355 kronor. De två sistnämnda har båda fått på grund av felaktig lön eller ersättning. – För den enskilda medlemmen kan det få väldigt stora konsekvenser, både ekonomiskt och personligt. Att förbundet tar tvisten hela vägen

”Att förbundet tar tvisten hela vägen visar att kollektivavtal och lag inte bara är principer på papper, utan något som faktiskt ska gälla i praktiken.”

visar att kollektivavtal och lag inte bara är principer på papper, utan något som faktiskt ska gälla i praktiken. Det är avgörande för förtroendet, både för medlemmen och för systemet som helhet, säger Nathalie Ehrnrooth, ombudsman som också har haft ansvar för några av tvisterna.

DET ÄR FRÄMST de förtroendevalda på förbanden som påkallar tvisteförhandling när de anser att arbetsgivaren har brutit mot ett kollektivavtal eller en lag. Då sker förhandling mellan förbundet och Försvarsmakten på Försvarsmaktsnivå eller så kallad lokal nivå inom staten. Om parterna inte kommer överens går tvisten vidare till så kallad central nivå inom staten. Då sker förhandling mellan förbundet och Arbetsgivarverket. Om parterna fortfarande inte kan komma överens kan tvisten gå vidare till Arbetsdomstolen som får avgöra den.

● Cecilia Gustafsson

Redaktion: Fredrik B Nilsson & Cecilia Gustafsson, kommunikation

Jonas Mellqvist, kommunikationschef

Anmäl dig till en kurs i år!

Du har väl inte missat att förbundet har en rad kurser, både online- och närvarokurser, som ger medlemmar och förtroendevalda kunskap och verktyg i sin anställning och fackliga roll?

SOM MEDLEM kan du med onlinekurserna lära dig mer om dina anställnings- och arbetsvillkor exempelvis hur du bäst förbereder dig inför ett medarbetarsamtal eller vad du som är ny i arbetslivet bör veta om din anställning.

Som förtroendevald kan du med onlinekurserna också lära dig om de uppdrag som du kan ha exempelvis i en föreningsstyrelse, som

arbetsplatsombud eller listförhandlare. Förbundets närvarokurser riktar sig till dig som är förtroendevald, chef med personalansvar och högre chef. Kurserna är en fantastisk möjlighet och resan till och från, mat, samt boende vid övernattning betalas av förbundet. Som fackligt förtroendevald har du rätt att vara ledig vid utbildning. Nu finns kurskatalogen för 2026 och förbundet erbjuder allt från grundkurs i avtal och arbetsrätt till kurs för högre chefer till högre arbetsmiljökurs. Du hittar onlinekurserna och information samt anmälan till närvarokurserna på officersforbundet.se.

● Cecilia Gustafsson

MEDLEM

Ny medlemsförmån – rabatt på friluftskläder hos Revolution Race

SOM MEDLEM i Officersförbundet har du många medlemsrabatter. Vår nyaste medlemsförmån är 30 procent rabatt på friluftskläder hos Revolution Race.

Inom kategorin kläder och skor har du 20 procent hos Länna Sport, 25 procent hos CLN Athletics samt 20 procent på ordinarie priser

och 10 procent extra på rean hos Addnature. Så glöm inte bort att använda dina medlemsrabatter!

Du hittar fler rabatter samt koder på förbundets webbplats under ”Samlade rabatter”. OBS! Du behöver vara inloggad för att komma åt sidan.

Vi finns också på:

Utlandsstationering? Läs URA-guiden

Avtal. Du ska ha bra villkor när du är utlandsstationerad. Ska du teckna en överenskommelse? Läs Officersförbundets URA-guide. Du hittar guiden på förbundets webb under ”Råd och stöd” och ”Tjänstgöring utomlands.”

Glöm inte att betala din medlemsavgift

Faktura. Betala din medlemsavgift via e-faktura eller autogiro. Anmäl att du vill ha e-faktura eller autogiro via din internetbank. Väljer du att betala via pappersfaktura är kostnaden 10 kronor extra per faktura så spara pengar och välj det bästa för miljön!

Sök ekonomiskt stöd

Stiftelser. Försvarets understödsnämnd förvaltar två stiftelser vars syfte är att ge yrkesofficerare samt yrkesofficerares änkor och änklingar samt barn ekonomiskt stöd enligt donatorernas intentioner. Det ekonomiska stödet består av ett engångsbelopp. Sök stöd för exempelvis rehabilitering efter olycka eller sjukdom, underlättande hjälpmedel, åtgärd vid bestående skada, rehabiliterande eller underlättande åtgärd vid annan livskris. änkor eller änklingar samt barn till yrkesofficerare kan också ansöka om bidrag till exempel till begravningskostnader. De två stiftelserna är Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond och Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar efter avlidna militärer. Läs mer på förbundets webbplats under ”Om Officersförbundet” och ”Försvarets understödsnämnd”.

Förtroende är avgörande

På ASU-möten, där fack och Försvarsmakten möts, krävs professionalism, integritet och god förberedelse. Det vet Officersförbundets ombudsman Lars-Johan Nordlund, som efter fyra år i rollen kan spelreglerna och betydelsen av förtroende.

IÅR ÄR det 50 år sedan Medbestämmandelagen klubbades igenom i Sverige och tack vare den garanteras arbetstagaren en rätt till medbestämmande. Det är Medbestämmandelagen som ger arbetstagarorganisationer som Officersförbundet insyn i Försvarsmaktens verksamhet och rent praktiskt sker detta på ASU-möten (Avtal om samverkan och utveckling). Dessa

möten är centrala i det fackliga arbetet. – Det är ett sätt att komma åt beslutsfattarna. Försvarsmaktens styrs bland annat av någonting som kallas Försvarsmaktens arbetsordning som ÖB fastställer årligen. I den arbetsordningen finns det delegation vad chefer får fatta beslut om och vilka ansvarsområden de har. Till exempel personaldirektören – vad hon får fatta beslut om, förklarar Lars-Johan Nordlund.

Lars-Johan Nordlund har varit ombudsman på Officersförbundet i fyra år och trivs i rollen av att kunna vara med och påverka Försvarsmaktens beslut.

På ASU-möten kan en ombudsman väcka frågor kring pågående processer som ligger inom just den aktuella chefens ansvarsområde. Dels kan ämnet tas upp för diskussion och ombudsmannen får eventuella frågor besvarade, dels har ombudsmannen här en möjlighet att påverka beslut som är på väg att fattas. – Jag kan anmäla att Officersförbundet har en avvikande uppfattning i en fråga. Sedan är det inte säkert alla gånger att arbetsgivaren lyssnar på oss, men då har vi åtminstone fått våra åsikter protokollförda.

ASU-MÖTEN FINNS PÅ alla nivåer inom Försvarsmakten. Allt från att ÖB C FST, de olika enheterna inom FST har sin egen samverkansgrupp, vidare till sammanträden på försvarsgrensnivåerna och stridskrafterna och

ända ner på lokal nivå ute i landet där de olika officersföreningarna sammanträder med sina respektive förbandschefer. Principen är densamma oavsett nivå: ett centralt ramavtal reglerar all samverkan inom Försvarsmakten. Med den utgångspunkten upprättar de individuella enheterna, till exempel föreningarna och förbandschefer, ett lokalt samverkansavtal.

JUST DENNA DAG är Lars-Johan Nordlund på väg till en av Försvarsmaktens lokaler på Valhallavägen i Stockholm för personaldirektörens ASU-möte, ett sådant hålls ungefär en gång i månaden. På dagordningen står att det blir information om en slutredovisning av strukturåtgärder kopplat till Försvarsmaktens omorganisation. Den årliga lönekartläggningen som senare kommer att ligga till grund för framtida löneförhandlingar är en annan punkt.

Utmaningen består i att det ibland kan handla om riktigt komplexa frågor som jag måste sätta mig in i och som jag vet kommer påverka våra medlemmar, ibland även negativt.

När det sker är det Officersförbundets jobb att dämpa det som är negativt så gott det går så att konsekvenserna för personalen blir så få som möjliga.

Går det att påverka Försvarsmakten då eller är dessa samverkansmöten mest ett spel för gallerierna där arbetsgivaren till syvende och sist ändå driver igenom sina idéer? Lars-Johan Nordlund tvekar inte på svaret. – Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.

”Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.”

LARS-JOHAN NORDLUND BETONAR hur viktigt det är att på den här sortens möten ha ett gott förtroende både hos de andra arbetstagarorganisationerna och hos cheferna. Formellt räcker det så klart att representera Officersförbundet men det i sig innebär endast att du bara får precis den information du har rätt till – och inte ett ord utöver det.

– Det informella och det formella förtroendet är väldigt viktigt. Har du det lyssnar de andra inte bara på dig artigt utan de lyssnar verkligen ordentligt på vad du och förbundet har att säga.

Förtroende får du genom att vara professionell, påläst, ha hög integritet och hålla dig till sakfrågorna.

– Objektivitet är viktigt. Jag kan ju inte heller uttala mig om vad jag personligen tycker om saker och ting – om det nu skulle vara så att jag tycker något annat, vilket jag i princip aldrig gör. Om det vore så hade jag inte kunnat ha det här jobbet.

EFTER ATT I många år ha jobbat i olika centrala befattningar inom Försvarsmakten började Lars-Johan Nordlund som ombudsman på Officersförbundet för fyra år sedan och han trivs med att få vara med och personligen påverka flera olika sorters beslutsprocesser, både formellt och informellt.

– Jag tycker det är spännande hela tiden.

ETT EXEMPEL PÅ arbetstagarorganisationernas påverkan gäller omstruktureringen av Försvarsmakten. Där var det väldigt viktigt för arbetsgivaren att få med sig alla berörda parter på tåget redan från början. Vi såg därför till att få komma in i den processen på alla nivåer för att kunna påverka ner på förbandsnivå.

– Det finns så klart lagrum för sådant här men jag har lärt mig att vi från Officersförbundet kan påverka mer om vi kan undvi-

ka förhandlingar och i stället kommer in i beslutsprocesser tidigt, säger Lars-Johan Nordlund. ●

Fakta: AVTAL OM SAMVERKAN OCH UTVECKLING

ASU-FM är Försvarsmaktens formella samverkansavtal med fackliga organisationer. Det säkerställer att beslut som påverkar de anställda bereds i dialog och följer en strukturerad samverkansprocess i frågor som rör utveckling, beslut och förändringar inom myndigheten.

Avtalet ska säkerställa att:

• Arbetsgivaren och facken för en strukturerad dialog.

• Beslut som rör personal, arbetssätt och organisation samverkas innan de fastställs.

• Processerna blir transparenta, förankrade och leder till enighet när möjligt.

Att beslut är samverkade enligt ASU-FM betyder att:

• Förslagen har diskuterats mellan parterna.

• Eventuella synpunkter har hanterats.

• Samverkan kan avslutas i enighet eller oenighet, men processen ska följas.

FRÅGA FÖRBUNDET

OF Södra Skåningarna

OF Södra Skåningarna är officersföreningen som företräder medlemmar som jobbar på P 7. Föreningen har knappt 600 medlemmar.

Ska jag söka medlemskap i lokala föreningen?

Jag har börjat på ett nytt förband. Behöver jag ansöka om medlemskap i den lokala föreningen?

Då de lokala föreningarna är kopplade till vilket förband du jobbar på så kommer din tillhörighet att ändras automatiskt om du anger det nya förbandet som arbetsplats. Detta ändrar du enkelt genom att gå till förbundets webbplats officersforbundet.se, logga in med BankID på ”Mina sidor” och ändra vilket förband du arbetar på.

När är det halverat förmånsvärde på måltider?

Jag tjänstgör i IBSS (vakten) och vår chef säger att de måltider vi får har fullt förmånsvärde. När är det halverat förmånsvärde på måltider?

Fria måltider är alltid förmånsbeskattade dock gäller halverat för de måltider som erhålls i fält (inkluderat till sjöss och i luften).

I det här fallet förstår jag det som att de fria måltiderna som den enskilde får är under sin tjänstgöring i vakten och dessa har inte ett halverat förmånsvärde per automatik. Det halverade för-

månsvärdet kan dock bli aktuellt om måltiden intas under en ”rondering” eller om man bevakar ett objekt där förutsättningarna kan jämföras med ”måltid i fält”. Det är viktigt att påpeka att det är Skatteverket som reglerar förmånsvärde och när det kan vara reducerat.

Boende vid jour?

I våra avtal finns det ersättning för enklare boende än standard, som då gäller vid resor. Vad gäller vid jour på hemmaförbandet?

Vi bor i ett rum med säng, men dusch och toalett i korridoren som delas med flera andra rum.

Det finns ingen ersättning för boende i jourrum på ordinarie arbetsort förutom själva jourersättningen. Dock ska jourrummet fylla kraven enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I 83 § står det att för den arbetstagare som har jourtjänst ska det finnas ett ostört jourrum med storlek och inredning så att arbetstagaren får tillräcklig vila.

Förbundsdirektör:

Johan Hansson

Arbete: 08 440 83 60

Mobil: 076 49 62 009 johan.hansson@officersforbundet.se

Förhandling och samverkan: Susanne Hultgren, teamledare, Peter Löfvendahl, Carl Miemois, Lars-Johan Nordlund, Martin Sachs, Robert Edstein

Har du en fråga till våra experter?

Mejla: kansliet@officersforbundet.se

Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten det är praktiskt möjligt. Det ska vara utformat som ett enkelrum. I 84 § står det att i närheten av jourrum ska det finnas möjlighet att värma och äta mat samt att toalett och dusch ska finnas nära rummet.

Är tilläggen semestergrundande?

Jag har deltagit i särskild operation och jag undrar om tilläggen jag fått är semestergrundande?

När du har deltagit i en särskild operation som regleras i Arbetstidsavtalet del 6, bygger ersättning på konstruktionen 0,0099 gånger I-lön+264 kronor. Det är ett tillägg och ingår i semesterersättning som rörligt tillägg vilket betalas ut nästa år.

Vad ska jag ha i lön?

Jag har börjat på en ny befattning men det är oklart om jag erhållit en ny lön, hur gör jag för att få hjälp och stöd med att reda ut vad jag ska ha i lön?

Inför tillträdande på en ny befattning ska anställnings- och arbetsvillkoren, inklusive vilken lön du kommer ha, diskuteras. Du bör alltså veta vad du har i lön innan tillträdandet. Om inte lön har diskuterats och du därmed inte har kunnat säga ja eller nej till arbetsgivarens förslag bör du ta kontakt med din officersförening så kan de eventuellt påkalla förhandling. ●

Rådgivning och utbildning:

Conny Jansson, teamledare

Patrik Larsson, Elina Meyer, Gabriel Bris, Nathalie Ehrnrooth, David Lidwall

Kanslistöd: Helena Elliott, teamledare Maria Jensfelt, Therese Öberg

Pia

Sjöholm, kassör OF Södra Skåningarna.

Hur blev du fackligt engagerad?

– För tre år sedan i samband med ett årsmöte fick jag frågan om jag ville engagera mig i vår förening. Det fanns ett behov av fler förtroendevalda. Jag ville lära mig mer om vilka rättigheter och skyldigheter man har som arbetstagare. Vid det konstituerade mötet efteråt blev jag vald som kassör, jag gillar struktur och siffror.

Vad jobbar ni med just nu?

– Vi jobbar vidare med Ralsen. Som kassör jobbar jag med bokslutet för förra året och att samverka det med revisorer, samt budgetförslag för i år. Våra medlemmar betalar en avgift för sitt medlemskap i förbundet och för att vara med i vår förening betalar de en liten avgift också. Vi har cirka 460 medlemmar.

Vilka är de vanligaste frågorna som du får från medlemmar ? – De ställer frågor om lön och hör av sig inför eller efter ett lönesamtal eller om de har fått ett beslut, men det råder otydlighet. Vi får ofta frågor om arbetstidsplanering.

Kommunikation: Jonas Mellqvist, teamledare Cecilia Gustafsson, Josefine Owetz, Fredrik B Nilsson

Officersförbundets förtroendevalda revisorer: Hampe Klein och Tomas Eklund

Adress: Officersförbundet Box 5338 102 47 Stockholm

Telefon: 08-440 83 30

E-post: kansliet@officersforbundet.se

eC-Guard Mesh

Robust och stabil kommunikation – oavsett plats och förutsättningar.

eC-Guard Mesh

Tillgänglig på olika plattformar

Brukare

Civilt och militärt bruk

Tjänstenät

Två lager kryptering

Mesh backbone

Självläkande

Bärarnät

Omedelbar failover

eCiceron är ett svenskt produktbolag som utvecklar cybersäkerhets- och kommunikationslösningar för organisationer med höga krav på tillgänglighet och säkerhet.

Levererar för framtiden

Vi stödjer Försvarsmaktens tillväxt och bidrar till att öka Arméns förmåga i fält. Sedan mitten av 1950-talet har Hägglunds varit en del av det svenska totalförsvaret, från Stridsvagn 74 via bandvagns- och stridsfordonsfamiljerna till leverans av nya varianter av Stridsfordon 90, fler Bandvagn 410 och snart även CV9035. Behovet av svensk försvarsindustriell förmåga och försörjningssäkerhet är med hänsyn till omvärldsläget större än på många år. Vi investerar i ökad leveransförmåga till Sverige och våra allierade.

baesystems.com

Vi stödjer