NJK-nytt 6/2005

Nyländska Jaktklubbens Medlemsblad 6/2005

Höstregatta 8-9 oktober

Seglingarna seglades i ypperliga vårlika förhållanden. På lördagen var det mulet men varmt och vindarna var i början kring

6 m/s. Efter starten mojnade vinden och i den sista starten av tre orkade vinden nätt och jämnt föra de sista båtarna i mål. En tät dimma lade sig över havet efter avslutade seglingar och alla var nöjda att ha hunnit i hamn.

Söndagen grydde solig och varm, förhållandena var otroligt fina och det var svårt att minnas att man var i oktober månad.

Vinden var vid startögonblicket 7-8 m/s, den mojnade igen och

Resultat

29er

1 Mikko Hentinen & Mikko Kotamies NJK

2 Oskari Virtanen & Valtteri Virtanen LP

3 Lynn Bäckström & Erica Bäckström ESF

5 Juuso Nykänen & Robin Lilius RPS/ NJK

6 Miikka Pennanen & Silja Kanerva NJK

7 Mikael Hyryläinen & Ville Bergman NJK

470

1 Niklas Lindgren & Konsta Hämäläinen HSK

2 Jarkko Havas & Heikki Elomaa HSK

3 Janne Kilappa & Mikaela Wulff HSK

vid målgången av den sjätte och sista seglingen var styrkan bara ca 3,5 m/s.

På Björkholmsfjärden seglade Zoom och Optimist medan 29er, 470, Laser och E-jollarna seglade på bana A. Sammanlagt deltog över 60 båtar.

Efter seglingarna ordnades prisutdel - ningen ute på terrassen i solen.

Erik O. Wallin

Laser Standard

1 Jan Pacius NJK

2 Mikael Tervonen SPS

3 Tuomas Haanperä

4 Robert Renlund NJK

Laser Radial

1 Mattias Lindfors BS

2 Alexander Baltscheffsky ESF

3 Pekka Taiminen GGM

E-jolle

1 Jouni Kokko HSS

2 Nina Ramm-Schmidt NJK

3 Maria Saarikallio EPS

24 Tomi Tervo NJK

Zoom

1 Ville Ulmanen HTPS

2 Daniel Gummerus NJK

3 Niko Rönnberg HTPS

4 Ville Malm NJK

Optimist

1 Hanna Hentinen EPS

2 Matias Mikkola EPS

3 Robert Haapanen MP

5 Jonas Renlund NJK

7 Matias Renlund NJK

Kommodoren

har ordet

Den uppmärksamma läsaren har säkert under årens gång lagt märke till att jag i denna spalt allt emellanåt har reflekterat över hur verksamheten i vår klubb är organiserad och hur den bäst skall förvaltas. Jag har till och med vågat mig på att rita ut organigram och räkna upp funktionärernas arbetsfält. Det kan ju te sig litet ironiskt att så är fallet, vår klubb skall ju ha seglingen i centrum, fostra seglare i första hand och inte hänge sig åt tung byråkrati. Men frestelsen ligger nära att hemfalla åt förenklingar, lådor, pilar och streck. Klubbens utanskrift förleder många att tänka på ett maskineri med massor av kuggar och en drivfjäder. Men sålunda utformad faller framgången tillbaka på att NJK kan lita på “att var man gör sin plikt” - för att citera Nelson i dessa Trafalgartider.

Hörnstenen i vår verksamhet utgörs av de medlemmar som donerar sin tid till klubben och på olika sätt bidrar till klubbens verksamhet. Denna storartade personliga donation är fortfarande glädjande i sin omfattning och jag kan inte annat än med stum beundran och tacksamhet se all den osjälviska insats som dagligen görs för klubbens bästa. Kansliadministrationens uppgift är sedan att sammanbinda, stöda och bistå med sådana insatser som kräver stabstjänst och infrastruktur. Vi har idag sex anställda och deras arbetsområden bör vara kända för alla. Dessa bistår med råd och dåd de kommittéer som agerar i olika saker. Det enda sätt klubben kan gengälda medlemmarnas osjälviska arbete är att bereda dem tillfredsställelsen över att vara med i ett sammanhang som bereder så många så mycket glädje för så litet. Vi har ju social samvaro, vi kan utöva vår älskade sport segling i alla dess former, vi har en gedigen utbildningsverksamhet och vi är indirekt delaktiga i en icke föraktfull egendomsmassa, våra skärgårdshamnar. Detta är egentligen den bästa av alla världar och så vill vi ju alla att det skall fortsätta.

är klar att erbjudas medlemmarna och våra gäster. Behovet av IT stöd är enormt. Likaså information och kommunikation. Till stora delar borde allt detta utföras av medlemmar för medlemmar (på likvärdiga villkor och med ömsesidig förståelse) och koordineras av styrelse och kansli. Men för den stora massan av medlemmar dras alla tjänster över en kam och upplevs som självklar “medlemsservice”.

Att någon sedan brusar upp när tjänsten inte fungerar och hutar åt en medlemskollega för slarv eller ogjort arbete kan lämnas åt sitt eget värde. Vi är ju alla måna om att göra en kvalitativt god insats för klubben. “Frivilligheten” innebär däremot inte att man får slarva eller lämna ogjort med hänvisning att man gör något av egen fri vilja. Frivilligheten innebär att man är fri att acceptera uppdraget men inte att svika ett givet förtroende.

Några moln seglar dock upp på den klara nyländska himlen: vi har under några år följt med den anställda administrationens arbete och verkligheten visar sig vara litet hårdare än vad man till förne skulle ha trott. Skattmästar-Kai och Cecilia har under våren och sommaren detaljgranskat arbetsuppgifternas flödesschema och identifierat varje åtgärd i klubben. Det har varit ett oerhört arbete och krävt både blod svett och tårar. Men det är nu gjort och nu vet vi ungefär hur det ligger till.

Kansliets arbetsbörda är kontinuerligt vecka efter vecka mellan 8 och 10 timmar större än vad varje rimlig arbetsbeskrivning skulle förutsätta. Samtidigt är behovet även ute på fältet av adekvat infrastrukturellt stöd numera betydligt större än vad man hittills föreställt sig: listor och fördelningar är bara teori så länge de inte är uppdaterade i realtid och tillgängliga där de behövs, dvs ute i det dagliga arbetet. Våra högklassiga kappseglings- och regattaarrangemang och hantering av båtplatser, hamntjänster, transporter, varvsverksamhet för att inte tala om våra skärgårdshamnar, deras underhåll och övrig verksamhet kräver myriader av små åtgärder innan produkten

Frivilligheten och talkoandan går tillbaka på en ömsesidig respekt för specialkunnande, personlig generositet och önskan att vara varandra till lags. Världen av idag skulle må gott av litet mera osjälvisk generositet och mindre subjektivitet. De goda dragen finns där, jag vet det, för jag ser dem alla dagar. Men vi är inte idag längre oavhängiga. Vi lever alla i ett nätverk av plikter, prioriteringar och ogynnsamma yttre omständigheter, vilka påverkar vårt val av insatser på det personliga planet. Detta har resulterat i att mycket av sådant, som ankommer på kommittéerna att utföra, av nödvändighet, tidsbrist eller annan orsak fallit på kansliet och i sista hand Cecilia att utföra. Man kan inte rimligtvis förutsätta att en privat medlem mitt i sitt profana id skall kunna ställa upp på klubben och göra en insats för någonting som dessutom knappt står i dess makt att utföra ensam. Så den anställda administrationen får ta på sig tungan av utförandet. Det är ju praktiskt med kansliet mitt i nätet, det blir inkörsporten till allt. Samma utveckling har vi sett i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo. Där har medlemsinsatsen alltmer koncentrerats kring planering, policybeslut och strukturering. Specialanställda får sedan ansvara för att saker utförs.

Klubbens huvudsakliga resurs vid sidan av medlemsinsatserna är medlemsavgifterna och användningen av dem bör ske med största varsamhet och urskillning. De är nästan en helig källa och får inte missbrukas. Men om man inte kan räkna med en fullödig medlemsinsats när det gäller driften av klubben och medlemmarna ändå förväntar sig både tjänster och produkter måste dessa skapas på något sätt. Samtidigt får man heller inte förta glädjen av dem, vilka genom sin osjälviska insats bereder sig själv en tillfredsställelse i att göra andra glada. Styrelsen funderar därför nu på klubbens operativa strategi och hur vi på bästa sätt skall kunna kombinera det osjälviska arbetet och anständiga arbetstider för våra anställda utan att för den skull göra våld på det finaste vi egentligen har: ett osjälviskt och alltuppoffrande kamratskap som uppstått kring seglingen i alla dess former.

Thomas Thesleff

Kallelse till höstmöte

Höstmötet hålls torsdagen den 24 november 2005 på Björkholmen klockan 18.00.

På agendan bl.a. stadgeenliga ärenden. Den fullständiga kallelsen publiceras i Hufvudstadsbladet onsdagen den 9 november.

Efter mötesförhandlingarna följer utdelning av förtjänst- och seglartecken samt säsongvandringspris och pris till juniorerna.

Efter mötet avnjuter vi soppa och njuter av samvaron. Om du önskar delta anmäl dig via NJK:s hemsida eller till kansliet tfn 6869 860 samt betala 10 euro/person till NJK:s konto 208238-11455 senast 16.11.2005. I priset ingår matdryck (öl, vin eller vatten).

Anmäl gärna även enbart mötesdeltagande

Valkommitténs förslag:

Hjärtligt välkomna!

Valkommitténs förslag är ännu inte klart. Det finns att tillgå på klubbens webb-sida eller på anslagstavlan senast två veckor före höstmötet.

Klubben informerar:

– Kom ihåg att returnera pokalerna senast 10.11. – Ansökan om seglartecken bör enligt stadgarna inlämnas i oktober, så skynda på! – Årsboksredaktionen efterlyser resultat från kappseglingar du deltagit i samt rapporter om längre långfärder. Hjälp oss att göra årsboken så heltäckande som möjligt.

En klocka upphittad i Munckshamn, finns nu på kansliet.

Kalender

November 3

Björkh. kl.18 Sjösäkerhetsnämndens möte 5-6 Björkh. “November Match” MRC 24 Björkh. kl.18 Höstmöte

December 14 Björkh. kl.13 Jullunch

NJK:s kansli anställer: Administrativ assistent (8-16h/v)

Krav:

• Goda insikter och erfarenhet i tabell- och registerbehandling (MS-Excel och minst grunder i MS-Access)

• Noggrannhet

• Sinne för ordning och systematik

• Möjlighet till relativt regelbundet deltidsarbete (t.ex. vid sidan av studierna) på fredagar 8/h/vecka, under tiden 15.4-31.5 samt 1.9-15.10 ytterligare en dag i veckan.

• Dessutom behövs semestervikarie för kanslipersonalen under 5 veckor/år.

Till fördel för sökanden räknas ADB-körkort och erfarenhet av att upprätthålla webbsidor samt allmän kännedom om klubbens verksamhet

Vi erbjuder en trevlig arbetsmiljö och en lön på 11€/h. Tjänsten kan eventuellt uppdelas på två personer

Uppgifterna inrymmer bl.a.:

• Uppdatering och användning av klubbens medlems-, båt-, båtplats-, kajplats-, lyft-, besiktnings- och diverse andra register

• Både fysisk och elektronisk arkivering

• Uppdatering av klubbens webbsidor

• Medlemsservice

Ansökningar med CV:n till cecilia@njk.fi senast 15.11.2005

Skärgårdshamnarna

Bolaseca

Förmånlig fuktslukare till båten, stugan, husvagnen etc.

Hösten kommer

Ursuit 5106MED -räddningsdräkt som uppfyller EU:s krav på marinutrustning.

Storlekar S-XXL. Rp.855,-

Maxi för utrymmen upp till 90m3. Rp 7,80

Super för utrymmen upp till 35m3. Erbjudande 5,-

Slitstarka Monarflex båtpresenningar. Flera storlekar, priserna från 85,-

Kajholmen

Bastuns 60-årsfestligheter firades i augusti och Kajholmen var i ett fint och representativt skick.

Nästa år står strandvillan i tur att målas och förbättras och två vedkaminer skall också skaffas. En utediskplats är också under planering.

Högholmen

En 15 meter lång brygga vid berget är under planering.

Munckshamn

Ännu under senhösten kommer ett nytt, användarvänligt ”fritt fall” torrdass att byggas.

För tryggare förtöjning har fyra öglor borrats in i berget vid bryggan och nästa vår kommer en ny förhalningsboj att sättas ut i hamnområdet.

Ramsskär

Nya flytbron och den nya altanen har visat sig vara fina investeringar. Trädgårdsbord och –stolar till altanen kommer att skaffas nästa år.

Långholmen

Vår naturhamn har sin trogna besökarskara. Inga egentliga förbättringar har gjorts år 2005, ej heller är några under planering.

Borgareluoto

Båtvårdsprodukter

Star brite

VAT-godkända

STAZO lås för utbordare

Smörjmedel och skyddsoljor

• Sätt septisystemen i skick till nästa säsong

Simbryggan vid bastun har visat sig vara en bra och omtyckt investering.

Ett nytt vedlider är budgeterat och planer finns på att flytta och förbättra södra holmens dass.

Lill-Kalvholmen

En två meter lång bro över ”kanjonen” har snickrats till. Nästa vår skall bastun målas, ugnen och skorstenen förnyas samt en eldfast grund under ugnen byggas.

Kråkskär

Det efterlängtade staketet byggdes tidigt på våren för att hålla de fritt betande nötkreaturen borta.

Sex bojar kommer att sättas ut i november med hjälp av grävskopa.

Sophantering i våra skärgårdshamnar

• Undvik vårrusningen. Beställ service för räddningsflottar och uppblåsbara räddningsvästar redan nu på hösten!

Puh (09) 681 631, Båtbyggarvägen 1, 00210 Helsingfors www.maritim.fi .

Årets saldo på klubbmedlemmarnas efterlämnade sopor på Kajholmen var 25 sopsäckar à EUR 13/st., totalt EUR 325. Detta är oacceptabelt och klubben kommer inte i framtiden att ställa ut sopsäckar på Kajholmen. (Undantag utgör seglingsläger och fester, där arrangörerna även ansvarar för borttransport av soporna.)

Varje skeppare är ansvarig för att egna sopor, flaskor och allt annat skräp tas med ombord och avlämnas på därtill angivna platser.

Skärgårdskommittén Owe Halla

NJK-Challenge

Målsättningen är att stöda de seglare i Nyländska Jaktklubben, som målmedvetet satsar på kappsegling. Stödet består främst av tränarhjälp.

Kappseglingsunderstödet beviljas till Challengeseglare och betalas efter säsongen på basen av prestationsnivå.

Challenge-ärenden avgörs i träningsutskottet.

Ansökan till Challenge

Om du vill tillhöra Challenge eller Challenge-junior skall du skicka in:

1. tränings- och tävlingsdagbok för säsongen 2005, också fysiska träningar

2. fritt formulerat sammandrag av säsongen

3. seglings- och fysisk- träningsplan för

1 november 2005 - 31 mars 2006

4. målsättningar för seglingssäsongen 2006

Blanketter kan fås av Kasimir Johansson.

Ansökan skall vara skickad till kasimir.johansson@ purjehtija.fi senast 15 november.

Vid frågor, kontakta Kasimir 040-526 46 87

NJK-framgång i Governor’s Cup!

Öppna USA-mästerskapen i Match Racing för juniorer, kallad Governor’s Cup, seglades den 18-23 juli i Newport i Kalifornien. Klubbar skall ansöka om att få deltaga och gallringen sker på basen av ett digert tillsänt material omfattande seglarnas CV:n, uppgifter om klubben och dess aktiviteter etc.

Av de 12 klubblag som godkändes till tävlingen var 6 lag från USA, 4 från Australien, 1 från Nya Zeeland och 1 lag från Finland, NJK. Laget bestod av Silja Lehtinen, rorsman samt gastarna Lauri Lehtinen och Sean Doyle. Sean var son i Lauris värdfamilj under hans år i Hawai och Lauris gast i VM för 29er.

NJK-seglarna deltog alla i 29er VM i San Fransisco i början av juli, och befann sig alltså redan nära Newport. Ett sammanträffande var också att Silja för ett par år sedan tillbringade ett skolår just i Newport och seglade i Balboa Yacht Club, arrangör för Governor’s Cup.

NJK-laget kom till final efter att överlägset ha vunnit Round Robin. I finalen fick de se sig slagna 1 mot 2 av Royal Prince Albert Yacht Club från Sydney, som även vann året innan. Av 16 matcher vann NJK-laget 13. Vi gratulerar!

Tävlingsresultat från sommaren:

Vid EM-tävlingarna i 29er i Vallenbaek i Danmark blev Silja och Lauri Lehtinen 4. Finska mästerskapet i 29er vanns av Mikko Hentinen och Mikko Kotamies, med enbart segrar i deltävlingarna.

Gloria Open for women

Grade 3, Finskt klassmästerskap i Match Racing, damer 4-5.6.2005

Foto: Lars Nyqvist

På lördagen inleddes seglingarna med en enkel Round Robin som kom igång först lite senare på dagen eftersom Silja Lehtinen först skulle ta emot sin färska studentmössa. Vindarna ökade hela dagen och efter den tredje flighten byttes genuorna ut till fockar. Malin Källström, SWE, dominerade hela grundserien och samlade fem poäng av fem möjliga vinster. Också Mickan Fors klarade sig bra och vann fyra matcher – alla utom den mot Malin. Matchen mellan Silja och Peppi Karlemo var jämn och spännande: vid rundningen av nedre märket lyckades Peppi segla förbi Silja som däremot lyckades bra med taktiken på andra länsen och iförd den vita mössan seglade förbi Peppi i en slör - gipp - slörduell. Maija Saijonmaa vann matchen mot Helena Strömberg från Sverige varefter svenskan gav upp och reste hem redan efter den första dagen.

Lördagskvällen firades i glad stämning på Björkholmen med utmärkt BBQ på menyn.

Semifinalerna seglades mellan Malin Källström, Mickan Fors, Silja Lehtinen och Peppi Karlemo. Malin, som vunnit Round Robin-serien och fick välja motståndare till semifinalen, valde Silja. Hon tyckte kanske att Silja efter lördagens kvällsfirande skulle vara trött på söndagen, men Silja bjöd ändå på hårt och skickligt motstånd och Malin klarade sig till slut till final med 2-1 mot Silja. Peppi bättrade sig avsevärt efter lördagens seglingar och tog klara 2-0 över Mickan i den andra semifinalen.

I finalen råddades startproceduren till och den först starten måste tas om - tyvärr hade Peppi just då klarat sig bra mot Malin som tjuvstartat. De två följande matcherna vann Malin och segrade därmed. Kampen om tredje placeringen blev hård och Mickan lyckades i den tredje matchen ta sig förbi Silja i sista minuten och vann således över Silja med 2-1 i matcher med knapp marginal.

Enligt reglerna delas inte de finska mästerskapsmedaljerna ut åt utländska seglare så Peppi Karlemo med besättning blev klassmästare med Mickan Fors på silverplats och Silja Lehtinen på bronsplats efter sig. Som en kuriositet kan nämnas att Silja faktiskt var den enda som lyckades besegra Malin Källström på banan.

Tack för en väl arrangerad tävling både till sponsorerna och arrangörerna!

Slutresultat:

1. Malin Källström, SWE ISAF 5

2. Martina Karlemo ISAF 27 (Kirsi Dybdahl, Susu Kukkonen, Natasha Rubanin) Finsk klassmästare

3. Mikaela Fors ISAF 31 (Anette Eriksson, Crie Therman-Londén, Livia Väresmaa) Silver

4. Silja Lehtinen ISAF 114 (Jamima Löfström, Nina Bärlund, Viivi Lehtinen) Brons

5. Maija Saijonmaa ISAF 83 (Liisa Ropponen, Maija Rutanen/Linda Salo, Emmi Karttunen)

6. Helena Strömberg, SWE (Birgitta Lindholm i besättningen) Susu Kukkonen / Livia Thesleff

Cottonfield Match Cup

NJK anordnade en internationell matchrace tävling på Björkholmsfjärden. Tävlingen seglades under veckoslutet 17-18. september, och var en grade 3 enligt Internationella Seglarförbundets (ISAF) klassificering. Som utländska deltagare hade vi lyckats få stamgästen Martin Angsell (KSSS/GSYS), som även vann TNT Cupen i våras på samma banor, och Johnny Isdahl från Göteborg, som ligger runt 80 på världsrankinglistan, samt ett team från Hamburg under ledning av Sven Erik Horsch (NRV), som var här för tredje gången.

Tävlingen gick i frisk vind på lördagen och i storm på söndagen. Lördagen seglades i en västlig vind med flera skarpa vindkast som gjorde tävlingen chansartad men ändå kom de högst rankade fram ju längre tävlingen led och ju fler deltävlingar man stökade undan.

Tävlingsledningen lyckades trots dystra profetior genomföra alla programmerade 10 flighter innan man slutade för dagen.

Tävlingen fortsatte på söndag morgon. Den friska vinden ökade under dagens lopp till storm och p.g.a. det hårda vädret beslöt man att lämna bort matcher som ej kunde påverka slutresultatet i den bättre ändan av fältet.

Då grundserien seglats på lördagen stod det klart att värdföreningens Jon Eriksson vunnit den och han fick följaktligen välja motståndare bland de 3 övriga som gick vidare till semifinalerna. Han valde Antti Luhta från Vasa som var fjärde team efter grundserien. De två övriga som kvalat in till semifinalen var svenskarna Martin Angsell och Johnny Isdahl.

Jon Eriksson vann över Luhta med 2-0 och gick vidare till

final. I den andra semifinalseglingen försökte Luhta på länsen luffa upp Eriksson, med den påföljd att han råkade ut för en häftig broach vid vilken spinnakern drog omkull båten så att masten låg parallellt med vattenytan. Som tur var föll ingen av teamets medlemmar i sjön. I den andra semifinalmatchen slog Martin Angsell klart Isdahl.

Inför finalen och seglingarna om tredje placeringen, och med tanke på Luhtas svårigheter med TNT båtens spinnaker vilket kunde drabbat även andra tävlande i den ökande vinden, fattade tävlingsledningen beslutet att man inte längre skulle segla med spinnaker. Martin Angsell, 20 på världsrankinglistan, slog Jon Eriksson i finalen med två segrar och Isdahl vann över Luhta i kampen om tredje platsen. Domarna gjorde ett gott arbete i det hårda vädret och gjorde sig förtjänta av tack och uppskattning. Trots det hårda vädret skedde förvånansvärt få haverier. Det kan man tacka båtmaster Ilmari Kuusi för. Han hade gjort sig mödan att trimma båtarna så de var jämna och i gott skick!

Reslutat:

1. Martin Angsell GSYS, Sverige

2. Jon Eriksson NJK

3. Johnny Isdahl GKSS, Sverige

4. Antti Luhta WSF

5. Sven Erik Horsch NRV, Tyskland

6. Alpo Kaakinen MP

7. Peppi Karlemo ESF, bästa dambesättning

8. Mikaela Fors NJK, dambesättning

9. Berndt Barner Rasmussen, NJK

10. Silja Lehtinen NJK, dambesättning

Rolf Zachariassen

EVLI EM i E-jolle

Den gångna sommarens stora tävlingshändelse var Europajollarnas Europamästerskap, vilka föregicks av Open Week.

kaos var sämjan god. Den glada feststämningen förhöjdes av ett stort tält i gult och vitt samt 17 nationsflaggor.

Tältet i de glada färgerna hade dubbel funktion. Dels användes det för mätning i 2,5 intensiva (och varma) dagar. Dels var det skådeplatsen för en välkomstmottagning, Sailor’s Night och prisutdelning, för att nu nämna några händelser med en varierande grad av officiell karaktär. Dessutom nyttjades det för andra glada ändamål.

Dagarna före regattan och in på första tävlingsdagen rådde rusk och regn. Speciellt angenäm kändes därför solen och det varma vädret som kom den andra tävlingsdagen av Open Week och som varade genom hela evenemanget. Vindarna var mestadels lätta och skiftande, vilket ledde till en hel del flyttning av bojar. Från andra dagen framåt kunde seglingarna dock genomföras varje dag och på ett hedersamt sätt.

Hela paketet varade från 29 juni till 11 juli och observerades säkerligen av mången klubbmedlem tack vare den livliga bevakningen i nyhetssändningar och specialprogram i TV, för att nu inte tala om chockeffekten för eventuella Björkholmsbesökare. Holmen hade förvandlats till ett stort campingområde med inemot 40 husvagnar samt en mängd tält. Deltagarnas och NJK-arnas bilar hade i princip förvisats till grannen KoPu:s plan, likaså släpvagnarna. Jollar fanns överallt. Trots ett milt intryck av

I Open Week deltog 69 seglare. För en del av dessa var det en uppvärmningstävling, för andra en tävling där en placering bland de 10 bästa herrarna eller damerna skulle ge rätt att delta i EM utöver den landskvot, i vilken man inte kvalificerat sig tidigare.

I själva mästerskapstävlingarna deltog 70 herrar, uppdelade i 2 grupper, samt 65 damer vilka seglade i en grupp. Herrarna med Arne Lemström som tävlingsledare seglade på Melköbanan och damernas tävling under ledning av Ralph Lindbohm genomfördes på Rysskärsbanan. I damklassen var kampen om segern spännande. Sari Multala ledde ända till sista tävlingsdagen, men passerades i sista seglingen av danskan Signe Livbjerg. Efter 10 seglingar var skillnaden mellan dem endast 3 poäng. På tredje plats kom svenskan

Nina Ramm-Schmidt

Foto: Henry Ericsson

Sandra Sandqvist, klart distanserad av toppduon. Nina Ramm-Schmidt tog en fin 4 placering. Övriga finländskor som utmärkte sig var Maria Saarikallio 7. och Jasmine Lehtonen 9.

I herrklassen blev den sensationella segraren Teemu Rantanen, en lättviktare med ett rätt framgångsrikt förflutet i Optimistklassen. Han seglade nu sin första sommar i Europajolle. Sveriges Anton Dahlberg tog silvermedaljen och Danmarks Lasse Juhl brons. Jouni Kokko var 13.

Uppenbart var, att lätta seglare gynnades av de väna vindarna. Friskare vindar hade nog enligt de flestas uppfattning t.ex. passat Sari Multala bättre, utan att förringa Signe Livbjergs insats. Speciellt tydligt framträdde viktproblematiken i herrklassen, där den skickliga Teemu Rantanen troligen var en av de allra lättaste i hela regattan. Tilläggas bör emellertid, att hans mast och segel enligt hörsägen var optimerade för lätt väder, han hade inte lämplig utrustning för hårdare väder.

Arrangemangen för tävlingarna var ett bastant företag. Förberedelserna pågick i över två år med Lars Nyqvist som PRO (Principal Race Officer) för EM-tävlingarna och Ralph för Open Week. Det nationella E-jolleförbundet, och dess ordförande Kathe Ramm-Schmidt, gjorde en stor insats i olika skeden av förberedelserna och genomförandet av regattan. Speciellt stressigt var det att trumma ihop de 19 + 19 funktionärer som varje dag behövdes på havet, detta i konkurrens med Gotland Runt, Hangöregattan och ett strålande semesterväder, vilka alla sammanföll med vårt evenemang. Ja, och sedan fanns det ju samtidigt en hel del jobb på land som skulle skötas.

Många stora och mindre stora gärningar

Champagne-dusch

Foto: Nina Ramm-Schmidt

Herrpristagarna

Foto: Nina Ramm-Schmidt

behövdes. Sålunda ställde t.ex. många personer till förfogande de 15 båtar utom klubbens egna, som arrangörer och jurymedlemmer dagligen skulle ha.

Tack vare några sponsorer, främst Evli, ser det ekonomiska slutresultatet rätt hyggligt ut. Men framför allt var det de många frivilliga arbetstimmarnas förtjänst att slutresultatet blev lyckat. Det tyckte vi nog själva, men det tyckte framför allt deltagarna, vilka framfört tack för väl genomförda tävlingar och en regatta med positiv och trivsam stämning.

Ralph Lindbohm

Björkholmen som campingplats

Foto: Jorma Heiskanen

Foto:Ari Peltomäki

Skärgårdssegling

Söndagen den 14 augusti genomfördes en skärgårdskappsegling för IMS klasserna 1-3. Starten för den ca 26 sjömil långa seglingen gick klockan 10 utanför Sandhamn. I den relativt svaga sydliga till sydvästliga vinden seglade båtarna österut och rundade Gäddgrundet. Därifrån fortsatte seglatsen väster om Kajholmen via Yttre Tjärhällen tillbaka mot Kronbergsfjärden och målet vid Fyrpricksgrundet. Sammanlagt 20 båtar deltog ganska jämt fördelade på de olika klasserna. Snabbaste båt i IMS1 var Juha Korhonens ”Jumpin’ Jack Flash”, FIN-9335, i IMS2 vann ”Tetu IV” med Timo Kari vid rodret och bäst bland de 6 IMS3-båtarna var Tom Finell med ”Fifty Fun” från ESF. Seglingen bjöd på dramatik i form av ett par grundstötningar i trakten av Gäddgrundet. Också målgången på Kronbergsfjärden var såtillvida dramatisk att funktionärerna som samtidigt var engagerade i Sinebrychoff pokalseglingarna i sista minuten fick mållinjen på plats. Allt förlöpte dock väl.

Erik O. Wallin

Vikingaträffen 2005 – lyckad samvaro med nordiska systerklubbar

Syftet med Vikingaträffen är att seglare från de nordiska kungliga klubbarna och NJK, som ju är kejserlig, träffas med några års intervall för att ha det trevligt tillsammans. Träffen anordnas turvis i de olika länderna

Årets Vikingaträff gick av stapeln i Saltsjöbaden mellan onsdagen den 20 juli och söndagen den 24 juli och samlade 32 deltagande båtar från Danmark, 8 från Norge och 6 från Finland.

En del av de finländska båtarna samlades 19.7 i Norrviken på Runmarö för att vara på lämpligt avstånd för nästa dags insegling till Sandhamn. I viken upplevde vi, och Dyssel i synnerhet, vikten av att säkra sin ankring, då en tysk båt som inte gjort det, på morgonen sakta men säkert draggade mot Dyssel. Thomas lyckades med hjälp av rop och knackningar väcka en yrvaken skeppare som intet ont anade.

Följande morgon seglade vi mot Sandhamn dit Dyssel hann först med sina jättelika lättvindssegel. Vi hittade våra platser som var reserverade på förhand i Lökviken. Svårare hade norrmännen som anlände sist, men det var ännu ingenting mot vad folkbåtarna upplevde när de kom in efter dagens seglatser till en överfull hamn. Men sämjan gav rum. Det är underligt hur många båtar det ryms i en hamn som är full.

Sandhamn var full av träbåtar, sexor och åttor, som deltog i KSSS:s 175-års jubileumsregatta.

Vi fick bekanta oss med KSSS:s fina junioranläggning på Lökholmen och juniorkommitténs ordförande Thomas Gross berättade om densamma.

Vi bjöds på välkomstmiddag på Seglarrestaurangen i Sandhamn. Ordförande Jacob Wallenberg hälsade oss välkomna

Karta, Radar, Färgekolod, Väderrapport…

Med navigeringsprogram Nobeltec VNS 8.0 eller Admiral 8.0 integrerar du all information från din navigeringsutrustning. Du kan dela upp skärmen i flera fönster efter eget tycke och får upp just den information du behöver för stunden.

Trådlöshet är frihet. Du kan placera WND:n på en valfri plats eller vid behov hålla den i handen. WND som utrustats med pekskärm är ett ypperligt val t.ex. till vattentät utomhusskärm till en bärbar dator. Med WND planerar du rutter fast i en länstol eller på bryggan.

och överlämnade minnestallrikar till eskaderledarna. Vi fick bekanta oss med det svenska sättet att äta sill med knäckebröd. Snapsvisor var det ont om så vi beslöt att senare visa hur det skall gå till.

Nästa dag körde och seglade vi i lätta vindar till Saltsjöbaden för tilläggning vid KSSS:s anläggning. Vi mottogs av ivriga hamnfunktionärer som visade oss platser landsvis. I hamnen kunde man bl.a. beundra 50 -70 fots Swanbåtar.

På kvällen intogs buffé i ett stort tält som gjorts i ordning utanför KSSS:s klubbhus.

Under fredagen var det bussfärd in till Drottningholms slott för rundvandring där samt i trädgården. På eftermiddagen var det fria aktiviteter då ett stort antal av deltagarna besiktigade Stockholm på egen hand.

På lördagen var det åter båtfärd, denna gång med en sightseeing-båt från Saltsjöbaden in till Stockholms centrum för besiktning av regalskeppet Vasa. Här kunde svenskarna stolt visa upp denna ingenjörskatastrof som sjönk 1628. Oavsett ingenjörskonsten så är Vasa verkligen imponerande att se i dess, i princip, kompletta skick.

Därefter skedde återfärd med sightseeingbåt tillbaka till Saltsjöbaden och avslutningsmiddag. Denna försiggick i festtältet framför klubbhuset med sedvanliga uppträdanden av de deltagande klubbarna.

NJK:arna hade som program valt att leda snapssångerna. Till klubben hör lyckligtvis personer som efter mångårigt övande behärskar den saken. Tio snapsvisor i snabb takt satte fart på festen och efter det finländska

inslaget kunde alla med glatt sinne njuta av de andra klubbarnas sketcher.

Det var inget knussel med vare sig mat eller dryck, man fick faktiskt mer än man betalt för. Stämningen var fin hela tiden och på söndagen skildes vi åt många erfarenheter rikare och stafettpinnen lämnades vidare till KNS för återseende i Norge 2008.

Med på träffen från Finland var s/y Friendship II, s/y Galatea, s/y Dyssel, s/y Havssmak, s/y Rassker Manichino, s/y Wilma af Ängesö (interrimsvimpel)

Marcus Bäckman

“The five club race” i Norge

Flicklaget: Lynn & Sonja, pojklaget: Bencko & Oliver, mixlaget: Jessi & Beni samt vår coach Jeppe samlades torsdagen den 18.8 på Helsingfors-Vanda flygfält, för att åka till Oslo och representera NJK i femklubbs regattan. Vi hade fått ”stränga” order om att vara i tid på flygfältet, men förstås fanns det några ( nästan alla ) som var sena. Trots några förseningar hann vi helt fint med god marginal till flygplanet.

Efter att vi fått våra väskor gick vi till tåget som tog oss till Skøyen. Där möttes vi av två arrangörer som förde oss till KNS:s skolningscenter. Vi finländare kom sist in i rummet där vi alla seglare skulle sova. Det betydde att vi sov längst in och vissa var inte alls nöjda med de ihopfällbara sängar vi fått, men de fick duga. Första kvällen hann vi inte med så mycket annat än en middag med de andra seglarna och tränarna från de deltagande klubbarna KNS, GKSS, KDY och NJK. Tyvärr så kom det i år inget lag från varken NAS eller KSSS.

Efter en (för en del obekväm) natt packade vi våra grejer och tog sedan det lilla lokala sightseeing tåget till jollecentret Ulabrand där våra kära 2-kronor väntade. ”Var finns skot?” samt ”Var finns en riktig spinnubom? Vi vill inte ha den här spiran!” var repliker som hördes på svenska, norska och danska. Nååh, när båtarna var riggade och klara kom juryn överrens om att skjuta upp starten på grund av för lite (läs: ingen) vind. Vinden var tyvärr helt motsatsen till den 15 m/s hårda vinden som vi tränat i hemma i Finland. Efter att vi haft en ”lära-känna-varandra”lek hade det börjat blåsa minimalt och efter att alla bogserats ut var det dags för första starten. Man kan inte säga att det blåste alldeles otroligt mycket men sakta men säkert kom vi framåt. Det hade inte börjat blåsa ens efter vår lilla lunch bestående av hamburgare, ”mutta ei se purjehdusta haittaa” och ute på sjön var vi igen. Den kvällen åts det en tre rätters middag i KNS:s klubbhus Dronningen. Efter att middagen var uppäten åkte vi med båt in till Oslo centrum. Där fick vi vistas i en timme, just lagom för en lång rask promenad genom hela centrum, innan vi åkte med segelbåten tillbaka.

Den andra natten var skönare tyckte en del p.g.a. vissa sängbyten. På morgonen när man tittade ut över havet var det bara att konstatera att den andra dagen inte förde med sig mera vind än den första. Sånt är livet! Fyra starter genomfördes ändå under dagens lopp. Till kvällsprogram hade norrmännen ordnat en tur till fortet Oscarsborg ute i Oslofjorden. Vi delades upp i ungefär lika stora grupper och fick åka med två stycken RIB-båtar ut till fästningen. Efter en kort guidad tur åkte vi vidare till den lilla byn Droebak där vi även åt middag. På vägen hem fick vi uppleva Oslo by night från havet sett i 40 knops hastighet. Under sista dagen skulle de avgörande starterna seglas. I dagens andra start kom ingen fram till den riktiga mållinjen p.g.a. så gott som ingen vind, utan banan förkortades. Tre seglingar genomfördes ändå den dagen och seglarna måste hålla sig skärpta ända till slut p.g.a. att alla seglingar var viktiga med tanke på slutresultatet. Efter att vi kommit iland för att luncha så var det bara att kasta flicklaget från NJK i sjön eftersom de vann sin klass (en tradition de andra ländernas seglare inte förstod sig på). Lite blött blev det men det hör ju till. Sedan åkte vi för sista gången det lilla rödvita söta tåget (som hade så liten motor att det inte orkade upp för backarna med alla seglarna i och vi måste alltid gå) till skolningscentret för att packa våra saker.

På flygfältet njöt vi av en pizza innan det var dags att gå till gaten. Flera av oss var en aning snuviga och det märktes också i öronen som var i lås några dagar efteråt…

Vi tyckte alla att det var en rolig och ganska lärorik resa! För endel gick det bättre och för andra sämre, men det är sådant som hör till! Flicklaget vann som sagt sin klass och i den sammanlagda tävlingen blev de tredje. NJK:s pojklag kom på en fin åttonde plats i sammanlagda tävlingen, medan mixlaget klarade sig lite sämre och landade på en elfte plats. Placeringen är ju inte det viktigaste. Såklart är det roligt om man klarar sig, men huvudsaken är att man får segla och ha skoj! Tack NJK för att vi fick möjligheten att fara till Norge, Oslo för att segla!

Lynn Bäckström & Jessi Silén

Som NJK:s NAS stipendiat i

New York

Den 22 juni flög jag till New York, nyfiken på landet USA och lite spänd på hur min värdfamilj skulle vara. Patricia Morse tog emot mig på Kennedy Airport. Vi körde genast ut till Long Iland till staden Oyster Bay, ungefär 30 minuter från Manhattan. Hos familjen Morse med pappa David, mamma Patti, Collin (19 år) och Dana (17 år) och deras två svarta labradorer kände jag mig genast som hemma.

Dana hade sin sista skoldag samma dag jag anlände. Redan följande dag for vi ut med deras segelbåt, Andiamo (50ft). Morses segelklubb är Seawanhaka Corinthian Yacht Club, som är den äldsta segelklubben i NewYork. Klubben är inte stor med sina 400 medlemmar, men bla alla USAs presidenter är klubbens medlemmar ( www.seawanhaka.org ).

Klubbens junior verksamhet gick ut på ett nio veckors program där det fanns två olika grupper, en för nybörjare och en fortsättningsgrupp. Dessutom har de ett team som liknar NJKs ChallengeTeam. Dana är en aktiv Laser seglare, så det blev Laser för mig också. Jag fick låna Collins Laser. Till tävlings teamet hör 10st Laser seglare och 6st 420 seglare. Vi tränade fyra timmar om dagen, fyra dagar i veckan.

Juniorklubben hade fått en donation på en 30 ft’s båt och det bildades ett team för den också. Dana, Chuck, Bill, Tricha, Lisa, Sharon, Kristin, Sophia, jag och våra jolletränare Gene och Dave blev teamet. På förmiddagen seglade vi jolle och genast när dessa träningarna var slut tog vi juniorbåten och seglade ända tills solnedgången.

Sophia som seglade 420a tillsammans med Sharon var också en NAS stipendiat från Sverige, KSSS. Hon bodde i Trichas och Lisas familj. Att prata engelska var inget problem, men det var ganska skönt att ibland kunna tala svenska.

Den första regattan ordnades redan det andra veckoslutet jag var där. Alla från vårt lag klarade sig fint. Själv var jag mycket nöjd med mina placeringar, jag hade seglat Laser bara i en vecka.

Min familj och jag deltog i en klubbregatta “Rendezvous 2005” med deras båt Andiamo. Vi vann vår klass och blev tredje allt som allt. Efteråt blev det middag på klubbhuset tillsammans med alla regattadeltagare.

Sophia och jag blev väldigt bra emottagna på segelklubben SCYC. Den sista dagen vi var där fick vi av kommodoren klubbens vimpel (och jag fick klubbens officiella slips) som avskedsgåva.

Gjorde också annat än bara seglade. Besökte Manhattan ett par gånger. Var uppe i Empire State Building och såg WTC tornens minnesmärke. Åt middag på New York Yacht Club där jag kunde beundra America´s Cup pokalen.

Jag vill tacka NJK, NAS och SCYC för att de gjorde den här resan möjlig för mig. Främst vill jag tacka familjen Morse som jag fick bo hos och för att de visade NY för mig.

Blomqvist

Europeiska mästerskapen i 49er

Klockan var halv sju på morgonen den 4 augusti då 49er Team If (Kristoffer Brink, Rasmus Järvinen) och Team Defa (Rasmus Diesen, Jukka Miettinen) startade från Drumsö i en fullpackad Audi. Vi styrde nosen mot Vallensbeak i Danmark där Europeiska mästerskapen i 49er skulle köra igång fem dagar senare. Vallensbeak som är en förort till Köpenhamn bjuder på öppna fjärdar med grunda vatten (så grunda att då man kapsejsade var masten nästan alltid i bottnen). Tidigt på fredag morgon anlände vi till arrangörsklubben Vallensbeak sejlklub. Ett stort antal 49ers stod redan riggade på stranden och det kunde bara konstateras att standarden på utrustningen hos dessa var högre än vad vi hade sett förut Vi inledde med tre intensiva träningsdagar där vi försökte lära oss de lokala väderförhållandena och finslipa manövrarna. På måndagen togs masten ner och båten tömdes på varje block och lina för mätning och vägning. Efter mätningarna gällde

det att snabbt rigga båten igen för att hinna till öppningsceremonin där en efterlängtad middag väntade. En ordentlig måltid var något vi lärde oss uppskatta då den alltid föregicks av flera timmar segling.

På onsdagen började själva regattan. Bland deltagarna fanns tunga namn som Martinez, Luka, Sundby och Draper bara för att nämna några. Vinden var frisk ca 8m/s. Nervositeten var påfallande. Seglarförbundets huvudtränare Chris Winter tröstade: ”Don’t worry, it’s only sailboat racing”. Men det gav inte mycket tröst. Team If gjorde många onödiga fel i de första starterna men småningom började pressen lätta och vi kunde segla oss in bland de tio bästa i dagens sista start.

Europeiska mästerskapen bestod av två dagars kvalseglingar, följda av två dagars semifinal och slutligen en final den sista dagen. Vi hade problem med farten under andra kvaldagen och kvalade som fjärde båt till bronsfleetet och kunde därmed som bäst placera oss 60e i hela regattan där 90 båtar deltog. I bronsfleetet seglade också NJK representanten Aktia med Jan Gahmberg och Kristoffer Donner. Inga finska team kvalade till guldfleetet men Network Design, Gant och Defa seglade i silver.

I Finland är vi vana vid att det sällan blåser friskt i mer än två dagar i sträck. I Danmark hade det blåst hårt nästan oavbrutet i en vecka och det bara fortsatte. Segling med 49er i hård vind hör säkert till den roligaste segling som finns men största delen av energin gick under tävlingen åt till att hålla masten pekande uppåt snarare än att göra genomtänkta taktiska planer. Taktiken kunde ändå inte glömmas, speciellt då vindarna i Vallensbeak ibland skiftade med t.o.m. 20 grader. Några gånger rundade vi de första märkena bland top tre bara för att kapsejsa framför mållinjen och se tio båtar segla förbi. Bittert. Då semifinalen var seglad låg vi på plats tio i bronsfleetet vilket gav oss en plats i fleetets finalseglingar.

Efter nio dagars väntan fick vi sedan äntligen det som vi finländare är bra på; lätt vind. Det facto liknade finalseglingarna mycket de finska tävlingarna, banområdet hade flyttats nära stranden och de 30 minuter långa banorna som seglats under regattan krympte till 10 minuters race. Denna tävlingsform är ny och det är tydligt att ISAF försöker hitta ett nytt koncept inför olympiska spelen i Peking. Vi var på bettet och seglade i täten i nästan varje start. Efter sex starter slutade vi som tvåa i bronsfinalen.

Som helhet gav Europeiska mästerskapen ett intryck av hur proffsig och högklassig 49er segling är i världen. Att starta bredvid olympiavinnarna Martinez-Fernandez ger lite mervärde åt seglingserfarenheten. Det var Chris Draper och Simon Hiscocks som slutligen vann EM. Det var samma britter som placerade sig trea i olympiska spelen i Aten. Då man ser på de bästa seglarna får man ohjälpligt känslan av att den internationella toppen är utom räckhåll. Fortfarande har receptet för framgång alltid varit rätt träning och en snabb båt. Det kan väl inte vara så svårt. Slutligen: ”It’s only sailboat racing.”

Team If:s skeppare Kristoffer Brink

NJK - framgångar i Archipelago Raid 2005

Team ICOM Kasimir Johansson (NJK) och Patrick Blom (ESF)

Årets upplaga av Archipelago Raiden lockade 24 båtar från 10 länder till starten i Stockholm 15 augusti. Tävlingen seglades precis som tidigare i F18 katamaraner. Innan målgången i Sandhamn 20 augusti hade det seglats över 600 sjömil, bl.a. över Ålands hav två gånger. Totalt 35 stycken checkpointar var utspridda i den svenska-, finska- och åländska skärgården.

En halv timme efter starten seglade fältet in i en tjock dimma, sikten var endast 20 meter. Eftersom vinden var svag belönades paddling och vi lyckades rycka loss tillsammans med två svenska och två franska besättningar. Vinden ökade stadigt och dagen avslutades med fina båt mot båt dueller i trånga sund, som smalast endast någon meter bredare än båten, på väg ner mot Björkvik (Ingarö). Många av de vackra ställena hade vi nog hellre besökt med kajak. Efter lyckad navigering och kloka ruttval var vi som bäst i ledningen men tappade på slutet och när vi i mörkret kom fram till mållinjen som tvåa hade vi förlorat med några minuter mot franska besättningen Thibault Vauchel och Jeremie Lagarrique i Outils Ocean som till slut också totalsegrade.

Första natten sovs i tält, efter några timmars djup sömn var vi fast beslutna att fortsätta hänga med i toppen. Efter en lyckad start nådde vi första checkpointen i klar ledning. Franska besättningarna knappade sakta men säkert in på oss och tog snart över ledningen. Vindstyrkan var under dagen över 20 knop från sydväst så vi länsade på ett skrov omkring i verkligt steniga områden kring bl.a. Sandhamn på väg norrut mot Fejan. På väg in till Rödlöga länsade vi igenom ett fyra meter brett sund som endast var 30 cm djupt, styrandet skötte vi med hjälp av paddel och segel… Efter en tung dag seglade vi in som fjärde båt efter två franska och en svensk båt.

Natten i Fejan gick snabbt och dagen efter skulle vi över Ålands hav. Vi gick en jämn kamp mot Outils Ocean och anlände till Rödhamn distanserade med endast 20 sekunder, men dagen hade knappt börjat. Seglingen fortsatte i den steniga skärgården mot Enklinge. Strax före Enklinge tappade vi i den stadigt ökande vinden mot Outils Ocean och Eric Proust med Yann Andrillon i Yamaha Yamarin. Vinden ökade under kvällen till 25 knop och vi fick jobba otroligt hårt för att hålla undan för ytterligare en fransk besättning. Mycket nöjda kom vi in som tredje båt till Lappo, endast 5 sekunder före fjärde båt. Från Lappo seglade vi mot Nagu, via bl.a. Jurmo. Efter att ha legat i ledningen tog vi en misslyckad genväg och föll tillbaka till åttonde. Vinden var svag och genom en stor paddlingsinsats och bra länsfart jobbade vi sakta men säkert in på täten. Kvällen kom sedan att bli tävlingens tyngsta, de sista 10 sjömilen in till Nagu paddlade vi så svetten lackade, i totalt stiltje. Vi distanserade klart våra konkurrenter i sammandraget och nådde målet efter de båda franska toppbesättningarna.

Följande dag erbjöd en av de

häftigaste seglingsupplevelser vi varit med om. Delsträckan från Nötö till Kökar seglades i 20 knops sidovind. Precis som de tidigare dagarna seglade vi kortaste vägen, drog ett strÄck med tuschpennan på kortet, så rakt som möjligt och följde det. Båtfarten var stadigt 15-20 knop med lovartsponton i luften. Alla pressade katamaranerna till det yttersta, så nära grynnorna som möjligt, marginalerna mellan båtarna var ofta endast mellan 5 och 30 meter, kan väl jämföras med ett Formel1 lopp. Vägen från Kökar till Mariehamn var lugnare men krävde ändå mycket noggrann navigering för att minimera risken för grundstötningar.

När sista dagen startade låg vi tredje med chans till andra plats med den fjärde båten endast någon poäng bakom så det stod mycket på spel. Vi tog kommandot direkt och seglade ut mot Fejan i ledning. När vi närmade oss svenska kusten hade vinden mojnat och täten bestod av fem båtar. I de sista smala sunden lyckades vi perfekt och lämnade totalsegraren en dryg minut bakom oss vid första checkpointen. Från Fejan var det rak kryss hela vägen till slutmålet Sandhamn. Vi höll ledningen ännu vid följande checkpoint efter mycket rafflande dueller vid Rödlöga och Stora Nassa, säkert de vackraste ögrupperna i den svenska skärgården. Eric Proust hade nu klättrat till trea vilket betydde att vi inte kunde nå honom totalt, så vi började segla helt på säkerhet. Vi nådde slutmålet i Sandhamn som trea tätt efter totalsegraren och totaltvåan.

Våra högt uppsatta målsättningar hade uppfyllts, otroligt lyckliga och stolta stod vi som tredje besättning på prispallen, i det man kallar en av världens tuffaste orienteringskappseglingar.

En fantastisk tävling som testar seglarnas kunskaper på alla delområden.

Mera information och bilder finns på www.archipelagoraid. com.

Ett stort tack till dem som har trott på oss och stöttat oss på vägen.

Kasimir Johansson & Patrick Blom

Fonden NJK 150 år

NJK begår sitt 150-års jubileum år 2011.

Hjälp oss att skapa de ekonomiska förutsättningarna för klubben att förverkliga sin målsättning att fostra kommande generationer av seglare!

Du kan delta genom en inbetalning på fondens konto

Aktia 405514-246850

Kom ihåg att meddela donators namn!

Målsättningen är att vi gemensamt inom NJK får ihop en summa som motsvarar ca 2 euro/månad och medlem (=200 €/medlem) fram till jubileet.

Insamlade medel överräcks vid jubileet tillsammans med en bok som upptar alla donatorer.

Ring in ett bidrag!

För spontana bidrag har fonden öppnat ett telefonnummer 0600-95656 (7,96 € + lokalsamtalsavgift). Numret finns anslaget i skärgårdshamnarna, på Björkholmen och Blekholmen.

Till salu:

Najad 331, S/y Lelietta III

Elegant och välutrustad.

Kontakta Johan Ehrnrooth 0500- 0 johan.ehrnrooth@welho.com

Förbundens medlemskort

Finlands Seglarförbund och Finlands Båtförbund har tillsammans låtit göra ett medlemskort. Då du uppvisar kortet får du medlemsförmåner från olika företag. Förmånerna kommer att finns på förbundens hemsidor och i deras medlemstidningar, www.purjehtija.fi eller www.veneilyliittto.fi. Korten finns att avhämta på NJKs kansli.

NJKs kansli: Björkholmen Södra 00200 Helsingfors

Kanslichef

Cecilia Malmgren

Tfn: (09) 6869 860 Fax: (09) 692 3194 http://www.njk.fi e-post: kansliet@njk.fi

Kanslitider: må & to 12–18 ti, on & fre 12–15

Bankförbindelse: 208238-11455

Ansvarig utgivare: Informationskommittén Redaktör Yvonne Thesleff, ombrytning Cecilia Malmgren

NJK-Nytt nr 7/2005: – materialet in senast 11.11.2005 – utkommer vecka 48

Annonspriser: 1 sida 550 e 1/2 sida 275 e 1/4 sida 200 e 1/8 sida 130 e 1/16 sida 80 e

Snåldöhamn aktie till salu

Mary-Anne Lindqvist tfn 00-5 0 eller 09-80 8

En uppseendeväckande klassiker

GRAND BANKS 36 classic m/y TAMORE

En skönhet restaurerad med stil och yrkesskicklighet

2 x 120 hk Ford Lehman Kabola centralvärmeanläggning

Pris. 170.000 €

Kontakta: arto.holappa@nobeltec.fi Gsm. 0400-406808