Skip to main content

Ruter Dam 2017

Page 1

Distribueras i Dagens Industri 2017

ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

Ruter Dam

30

AFFÄRSMÄSSIGHET, KVALITET & RESULTAT

ÅR

JU

BIL

E U M 19 8 7-2

01

7

Det moderna näringslivet BAKOM VARJE FR A MGÅNGSRIK KVINNA STÅR EN FR A MGÅNGSRIK KVINNA.

Newsfactory Edition 6 2017

”AT T BLI MENTOR VAR SJÄLVKL ART FÖR MIG” ÖB Micael Bydén om sin nya roll s.22

+

"SÅ BLIR DU EN BR A ­S T YRELSELEDA MOT" Annika Falkengrens bästa tips s.14

+

2

T VÅ MINUTER TILL LUGN OCH RO Stressforskarens knep s.26


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

5.

RUTER DAM 30 ÅR

RUTER DAM LEDARE

16.

”Näringslivet har fått ännu fler kvinnor att välja mellan” 14.

D

et kvinnliga chefsutvecklingsprogrammet och Affärsnät­ verket Ruter Dam firar 30 år. Mer än 1 200 kvinnor på höga poster i näringslivet har gått vår ettåriga utbildning och fått verktyg för att ta sig till ännu högre poster. Det b ­ etyder också att näringslivet har fått ännu fler kvinnor att välja på till de högsta chefsjobben. I DEN HÄR BILAGAN möter du Ruter Dams vänner – företag vi sam­ arbetar med och som vill visa vad de är stolta över. Du kan läsa om hur de satsar på kvinnliga chefer och deltagare i Ruter Dam. De lyfter fram förebilder och visar varför det är roligt att arbeta i deras företag. Ruter Dams ledord är ”Affär, kvalitet, resultat”, och det genomsyrar denna bilaga. Ökad jämställdhet står högt på regeringens agenda. Det började Ruter Dam arbeta med för 30 år sedan. Det firar vi också i höst med Ruter Dam-dagen och en bok om Ruter Dams historia. RUTER DAMS DELTAGARE utgör i dag ett gigantiskt nätverk i alla bran­ scher i hela Sverige, Norge och Finland. Med i nätverket finns också ­manliga och kvinnliga mentorer, vars insatser varit och är ovärderliga och som tycker att mentorskapet ger mer än det tar. Ruter Dams deltagare älskar att arbeta, att satsa på karriären och att utvecklas vidare som chefer och ledare. I Ruter Dams program träffar de andra kvinnor med fokus på karriär och gott ledarskap. Kvinnliga nätverk på den nivån är fortfarande ovanliga. Deltagarna berättar att det känns ovant att träffa så många kompetenta kvinnor som satsar på jobbet, och utbyter erfarenheter av att kombinera ett krävande ansvar med ett väl fungerande privatliv.

9. 33. INNEHÅLL: 4. DET HÄR ÄR RUTER DAM 9.

PERSONERNA BAKOM

14. A NNIKA FALKENGREN 16. S Å GJORDE VI KARRIÄR 22. M ENTORINTERVJU MED ÖB

NÄTVERK OCH STÖD är viktigt. När karriären går upp har många inte tid att vårda sina nätverk. Men om det plötsligt händer något, utgör nätverket en livlina. Därför säkerställer vi att varje Ruter Dam-årskurs fortsätter hålla kontakt när utbildningsåret är slut. Det finns 30 olika Ruter Dam-grupper, en för varje årskull, med egna aktiviteter och program. Dessutom erbjuder vi medlemskap i Ruter Dams Affärsnät­ verk med många aktiviteter. Det har varit en spännande utveckling sedan 1987 när Ruter Dam grundades med ett startkapital på bara 350 kronor. Jag vill med hela mitt hjärta tacka de företag, koncernchefer, mentorer och deltagare som under alla år bidragit till ömsesidigt goda resultat. Och ett särskilt tack till de företag som har gjort det möjligt att publicera den här bilagan.

23. Å RETS MENTORER TREVLIG LÄSNING!

26. K LARA AV STRESSEN

Gunilla Arhén

33. SPADER ESS OCH RUTER DAM-DAGEN

Vd och grundare, Ruter Dam

REDAKTION & MEDARBETARE DENNA TEMATIDNING ÄR PRODUCERAD AV NEWSFACTORY MEDIA GROUP I SAMARBETE MED RUTER DAM.

SOFIE LUNDMARK

SIMON ANNSOFIDOTTER

FELICIA YLLENIUS

Skribent Sofie är huvudskribent för tidningen du just läser. Hon har med sin vassa penna lyckats beskriva ­Ruter Damare och mentorer på ett målande och mycket läsvärt sätt.

Art Director Med en förtjusande känsla för formgivning i kombination med sitt goda humör har Simon varit en av hörnstenarna för tidningen Ruter Dam 30 år.

Fotograf Både omslagsbilden och större delen av tidningens bilder ligger Felicia bakom. Missa inte hennes bild från Vattenfalls styrelserum på sida 11.

2

RUTER DA M 30 Å R

Projektledare: Dag Ottosson Redaktör & produktionsledare: Jozef Lego Silfverberg Form: Simon Annsofidotter Traffic: Newsfactory Repro: Oh My! Tryck: Bold Printing Stockholm, Bold Printing Malmö, Bold Printing Borås, Daily Print Umeå. Skribenter: Sofie Lundmark, Alma Johansson, Eva Rydinger, Gunilla Arhén, Lotta Byqvist, Erika Strandell Foto: Felicia Yllenius, Karina Ljungdal, Johan Töpel, Lennart Nilsson, André de Loisted, Julia Sjöberg,

INNEH Å LL & LEDA RE

Cristopher Edling, Sigrid Malmgren, Patrik Lundin, Dan Coleman, Jojnas Bilberg. Newsfactory AB, Gävlegatan 12 A, 113 30 S ­ tockholm, 08-545 03 990, info@newsfactory.se, www.newsfactory.se. Är du intresserad av att vi gör en tidning åt er och vill veta mer om hur vi kan hjälpa er? Kontakta vår affärsutvecklingschef Dag Ottosson: 08-505 73 843 eller dag.ottosson@newsfactory.se.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

MUNKSJÖ

“På min anställningsintervju hos ­Munksjö satt jag på golvet med min dotter” I den mansdominerade skogsindustrin lyckas Munksjö attrahera fler kvinnor än många av konkurrenterna. Fusionen med Ahlstrom närmar sig och då ser Ruter Damarna Åsa Jackson och Anna Bergquist i Munksjös företagsledning möjligheten att bygga ett ännu mer attraktivt företag. TEXT: JOZEF LEGO SILFVERBERG FOTO: FELICIA YLLENIUS

M

unksjö har en spännande resa framför sig. Om allt går enligt planerna kommer de den första april 2017 gå ­samman med finländska Ahlström genom en absorptionsfusion. Ahlstrom-­Munksjö kommer tillsammans att dubbla sin ­omsättning och antal anställda. ÅSA JACKSON, Senior Vice President ­ uman Resources, kom till företaget H 2015 från ABB. Hon kittlades av den transformationsresa inom HR som före­ taget står inför, och fastnade för den vilja och ambition hon såg hos ledningen och styrelsen. Inte minst hos vd:n Jan Åström som tidigare varit Ruter Dam-mentor. – När jag kom till Munksjö slogs jag av hur entusiastiska alla på företaget är in­ för den utvecklingsresa vi står inför. Jag uppskattar att vi har en bruksmentalitet där medarbetarna inte är rädda för för­ ändring. Det finns en känsla hos alla av att man är med i Munksjö, berättar Åsa.

NÅGOT SOM SÄRSKILJER Munksjö från många av deras konkurrenter är förmågan att attrahera många kvinnor till ledande positioner. I deras senaste student­program för civilingenjörer var fem av tolv deltagare tjejer. Utan kvotering. ATT MUNKSJÖ LYCKAS attrahera tjejer och kvinnor tror Anna Bergquist, Senior Vice President Strategic Development, är tack vare en medveten företagsledning med vd:n Jan Åström i spetsen. Anna minns sin första anställningsintervju: – Jag lyckades inte fixa barnvakt så under intervjun satt jag på golvet med min dotter. Jan är en vd som tycker det är viktigt att fokusera på kompetenta kvinnor. Det finns en förståelse för att det ofta finns familjesi­ tuationer att ta hänsyn till, säger Anna. – Han vågar låta unga personer och kvinnor ta stort ansvar tidigt. Han har alltid krävt minst en kvinnlig kandidat på chefspositioner, fyller Åsa i.

ÅSA JACKSON EN AV DE spännande utmaningarna i och med fusionen med Ahlstrom, förutom att bibehålla den entreprenöriella andan och företagskulturen, är kompetens­ överföringen. – Vi sitter i ett flertal integrations­ projekt för att planera vad som ska hända från dag ett. Vi behåller vårt decentrali­ serade arbetssätt, med några centrala funktioner där det behövs, något vi är stolta över. Så vi är väl förberedda, ­avslutar Anna.

RUTER DA M 30 Å R

Titel: Senior Vice President Human Resources. Ruter Dam år: 2013. Vad har Ruter Dam betytt för dig: “För mig var det väldigt värdefullt med det nätverket som skapades. ­Ruter Dam-programmet är konstruerat på ett sådant sätt att man kommer väldigt nära varandra. Jag har haft oerhört mycket nytta av de andra deltagarna – och mentorerna. Det har inte minst hjälpt mig i ett flertal komplexa utmaningar.”

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

ANNA BERGQUIST Titel: Senior Vice President Strategic Development. Ruter Dam år: 2017. Vad tror du om ditt Ruter Dam-år: “Skogsindustrin är väldigt mans­ dominerad och det känns därför väldigt kul att träffa andra i samma situation och skapa ett nätverk med. Jag tror det kommer att vara extra betydelsefullt nu när jag går in i en affärsroll i det nya bolaget efter ­sammanslagningen med Ahlstrom.”

3


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

Årets Ruter Dam genom tiderna

HELENA STJERNHOLM Vd Industrivärden

Chefsutvecklings- & ­mentorprogram

MIA BRUNELL Koncernchef Axel Johnson koncernen

TEXT: GUNILLA ARHÉN

SONAT BURMAN OLSSON Koncernchef Coop

Samma mål under 30 år – fler kvinnliga seniora l­edare på hög nivå i stora företag. För att nå de högsta p ­ osterna i stora organisationer räcker det inte att vara duktig. Du måste också förhålla dig till osynliga s­ trukturer och leverera resultat.

R

uter Dam har utvecklats i takt med tiden. Deltagarna från vårt första år 1987 säger att de skulle vilja gå om programmet. Nu ser Ruter Dams program ut så här:

MARIE EHRLING Då vice koncernchef SAS

AFFÄRSNÄTVERKET I DEN aktuella årskursen – bas för ett givande och utvecklande år. Stora företag erbjuds att nominera en deltagare. Det ska vara en kvinna på hög nivå som redan är chef och har utveck­ lingspotential. Operativa ledare har fö­

5

ANNIKA FALKENGREN

Stöttepelare

Då vice vd SEB

FOTO: FELICIA YLLENIUS

reträde. För att säkerställa att det är rätt nivå på deltagarna utifrån programmets uppläggning ber vi om CV. Hög nivå på Affärsnätverket säkerställer givande diskussioner och erfarenhetsutbyte i gruppen.

DET ÄR ERFARENHETSUTBYTET, reflektionerna och samtalen som ger djupet i programmet och fördjupar deras Affärsnätverk. Viktigt att reflektera över sig själv och utmaningar i ledarrollen

20 SEMINARIEDAGAR PÅ Ruter Dams

Stora företag bjuder in Ruter Dam till besök. Värdar är koncernchef och ledning som beskriver företaget, organisationen, bran­ schen, utmaningar, hot och möjligheter. De visar erfarenheter och resultat som de är stolta över. Några företag som har varit värdar på senare år ABB, JM, AstraZeneca, TUI Nordic Fritidsresor, Riksbanken, ICA, Apoteket, IBM och Ericsson. På besöken sker lärande, fördjupning av affärsnätverket och erfarenhetsutbyte.

FÖRETAGSBESÖK

kursgård Skepparholmen konferens. Ruter Dams ledord är Affär, Kvalitet och Resultat. Samt glädje. De präglar upplägget av seminariepassen. Ämnena i programmet varierar över åren. 2017 ingår bl.a styrelsearbete, ledarskap, kommunikation, kvinnligt och manligt ledarskap, mentorskap, historia, kultur, omvärldsanalys, global utveckling, ledar­ skap i kris, stress, affärer och kultur, struktur och makt, hållbarhet, etik och miljö. Deltagarna har grupparbeten, där de kan ta upp aktuella utmaningar i den egna ledarrollen, och hur de ska agera i aktuella ämnen som digitalisering, glo­ bala utmaningar och agilt ledarskap.

1. BERTIL E OLSSON

2. CURT STEFFAN GIESECKE

Den då välkända auktoriserade revisorn BERTIL E OLSSON, som initierade bildandet av Ernst & Young i Sverige. Tack vare hans stöd, engagemang och nätverk överlevde Ruter Dam tuffa utmaningar under det första skakiga året 1987. Han var välkänd i näringslivet med nära kontakter till dåtidens maktelit. Bertil E Olsson var Gunilla Arhéns mentor de första åren, han var medlem i Ruter Dam styrelse. När det var besvärligt fanns han alltid som stöd.

CURT STEFFAN GIESECKE, tidigare vd för Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, la basen för Ruter Dams utveckling när han tackade ja till att bli stiftelsens ordförande. Med sitt goda anseende och stora nätverk kunde verksamheten utvecklas. Han var en viktig dörr­ öppnare när det gällde att nå koncern­chefer i storföretag – dels för att skicka deltagare till Ruter Dam, dels för att bidra till att koncerncheferna blev Mentorer i Ruter Dam.

FOTO: KARINA LJUNGDAL,RUTER DAM & PRESS

4

RUTER DA M 30 Å R

VARJE DELTAGARE HAR också en Intern Mentor och en Extern Mentor. Läs mer om mentorskapet på sidan 23 där du också kan läsa en intervju med Ruter Dams Externa Mentor 2017 ÖB Micael Bydén.

DE T H Ä R Ä R RUTER DA M


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

AFFÄRSLUNCH

VDGRUPP

STYRELSEGRUPP

STYRELSEREKRYTERING

Nina Jönsson. Ruter Dam 2014, koncernchef HL Display, talare på Ruter Dams A ­ ffärslunch i STH.

Jan Svensson. Vd Latour och mentor, på Ruter Dams VDgrupp-möte i samtal med Gunilla Arhén, vd Ruter Dam.

Staffan Bohman. Styrelseproffs och tidigare mentor på Ruter Dams Styrelsegrupp-möte i samtal med Gunilla Arhén, vd Ruter Dam.

Ruter Dam erbjuder kontakt med kvinnliga styrelseledamöter från Ruter Dams Affärsnätverk.

Ruter Dams Affärsnätverk www.

TEXT: GUNILLA ARHÉN

A

ffärsnätverk handlar om att utveckla och vårda affärer och resultat. Den som lägger tid på sitt nätverk får mycket igen; lärande, erfarenhetsutbyte, ny kunskap, affärsnätverk med nya infallsvinklar och möjlighet till stöd i utmanande situatio­ ner. Genom att träffa kompetenta kloka personer som är öppna och vill dela med sig av sina erfarenheter får man energi. RUTER DAMS NÄTVERK för tidigare deltagare driver vi för att få fler kvinnliga seniora ledare på hög nivå med fortsatt utveck­ lingspotential. Ledorden är desamma – Affär, Kvalitet, Resultat och Glädje. Vi skapar mötesplatser för erfarenhetsutbyte och stärkande av ledarrollen. RUTER DAM HAR sedan flera år ambassa­ dörer i Göteborg. Nytt för 2017 är affärs­ luncher i Malmö och Sundsvall. Helene Mellquist, Ruter Dam 1997, SVP Volvo Trucks International och Annika Fors­

"De här stöttepelarna har varit ovärderliga. Utan deras stöd och engagemang i svåra situa­ tioner är jag inte säker på om Ruter Dam hade överlevt." GUNILLA ARHÉN

LÄS MER PÅ WEBBEN: WWW.RUTERDAM.COM

gren, Ruter Dam 2001, vd Försäkrings AB Göta Lejon är ambassadörer i Göteborg. Sundsvall, Ulrica Åhman, Ruter Dam 2011, marknadschef Skanska Sverige Mal­ mö, Charlotta Fellman, Ruter Dam 2016, VP Head of Sales Emea Perstorp.

intervjuas av Gunilla Arhén, sedan är det fritt fram för frågor och diskussion. Syftet är att prata om utmaningar, få tid att reflektera, samtala och ställa frågor. Ett sätt att stärka det ömsesidiga lärandet i vardagen.

"Vi skapar mötesplatser för ­erfarenhetsutbyte och stärkande av ­ledarrollen."

RUTER DAMS STYRELSEGRUPP är öppen för dem med styrelseuppdrag. Att vara sty­ relseledamot eller styrelseordförande är ansvarsfullt och ensamt. Här bjuds en in­ tressant person med bred styrelseerfaren­ het in. Gunilla Arhén intervjuar, sedan dialog med samtal. De inbjudna talarna brukar tycka att det är givande och roligt också för dem, eftersom deltagarna ställer kluriga kloka frågor baserade på deras egna erfarenheter.

RUTER DAM ARRANGERAR mingelträffar, kvällsmöten och affärsluncher. Medlem­ marna är välkomna till företagsbesök. RUTER DAMS VD-GRUPP är öppen för med­

lemmar som är vd:ar eller har liknande ansvar. Att vara högsta chef är ensamt och ibland utsatt. En spännande vd bjuds in,

RUTER DAM ARRANGERAR varje år ett s­ tyrelseseminarium för fortsatt lärande. Och erbjuder tjänsten att hitta kvinnliga styrelseledamöter bland Ruter Dams medlemmar.

3. CURT G OLSSON

4. BRITT-MARIE BYSTEDT

5. CLAES DINKELSPIEL

Tidigare styrelseordföranden i SEB CURT G OLSSON, tog över ordförandeklubban i Ruter Dam efter Curt Steffan Giesecke. Det var ännu ett arv från Curt-Steffan, att säkerställa Ruter Dams vidare stöd i näringslivet. Curt Gs engagemang var en viktig markering som visade att Ruter Dam stod för långsiktighet och kvalitet. Curt G Olsson visade engagemang för kvinnor i näringslivet och privat. Curt G fortsatte det viktiga arbetet och delade med sig av sitt nätverk.

En kvinnlig pionjär, BRITT-MARIE BYSTEDT, har varit viktig på många sätt. Hon var Mentor när Ruter Dam grundades. Hon har också delat med sig av goda råd och sitt nätverk. Britt-Marie har haft många chefsjobb och var på sin tid engagerad i dåvarande Industriförbundet. Med sin klokskap och erfarenhet av ledarskap på nivåer där det blåser hårt har hon varit ett ovärderligt stöd. Britt-Marie var också ordförande i Ruter Dam år 2000 – 2006.

CLAES DINKELSPIEL, entreprenör och välkänd finansman har agerat som mentor till Gunilla Arhén och Ruter Dam under tider med utmaningar. Claes har ställt upp när det har varit tuffa tider. Claes tänker utanför boxen. Han är entreprenör, är orädd, ser möjligheter, har sinne för affärer, har ett stort affärsnätverk och har bidragit med råd och vägledning under många år. Claes har bidragit med många förslag hur Ruter Dam ska kunna utvecklas vidare.

RUTER DA M 30 Å R

DE T H Ä R Ä R RUTER DA M

5


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

APOTEKET

Kvinnorna som leder Apoteket in i framtiden Apoteket satsar offensivt på att utveckla sitt kunderbjudande. Nya sortiment, digitala tjänster och modernisering av butiksnätet står i fokus det närmaste året – allt för att hjälpa fler människor till ett liv i hälsa. På många viktiga områden är det kvinnor som leder arbetet. TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: FELICIA YLLENIUS & JOHAN TÖPEL

A

poteket gjorde 2016 sitt bäs­ ta resultat på många år. När företagsledningen, med vd Ann Carlsson i spetsen, nu lagt planerna för att möta kunderna på bästa sätt är mångfald i bolaget en viktig del. – Jag är övertygad om att mångfald bland medarbetarna är en framgångsfak­ tor för ett handelsföretag. Vi ska spegla våra kunder för att bäst möta deras behov. Jag har alltid uppmuntrat duktiga kvinnor att satsa på att bli ledare och sett till att flera fått chansen att gå Ruter Dam-pro­ grammet. Det är ett kraftfullt forum för att skapa långsiktiga nätverk och diskute­ ra affärsfrågor, säger Ann Carlsson. EN AV KVINNORNA som leder Apoteket in i

framtiden är Wictoria Glans, försäljnings­ chef för alla kedjans apotek från norra Stockholm upp till Kiruna. Hennes mål är att utveckla marknadens bästa kundmöte. – Ett bra kundmöte bygger på att vi ser våra kunder och kan ge den hjälp som varje kund efterfrågar. Vi har 90 000 kundmöten varje dag och målet är vi all­ tid ska överträffa kundens förväntningar genom att erbjuda det lilla extra av både farmaceutiskt kunskap och egenvårds­ rådgivning. WICTORIA BÖRJADE PÅ Apoteket för fyra år sedan och har sedan dess sett stora steg i utvecklingen av sortiment, tjänster och erbjudanden både i butik och digitalt. – Vi har ett stort sortiment i våra butiker och ännu större på apoteket.se. Du kan också förboka läkemedel och andra varor via nätet och sedan hämta dem inom två timmar på något av våra apotek, säger Wictoria. TILLGÄNGLIGHET ÄR EN av de frågor kun­ derna tycker är allra viktigast. Annika Johansson arbetar med att etablera nya apotek och att utveckla apoteksnätet. – Att vara tillgänglig handlar om att

6

Anna Rogmark, Marie Rudolfsson, Helena Gille, Ann Carlsson, Annika Johansson och Wictoria Glans har alla ledande positioner på Apoteket och har gått i Ruter Dams program.

finnas där kunderna finns, det vill säga i hela landet. Det ska vara enkelt att hitta till Apoteket och öppettider som motsva­ rar förväntningarna. Inne i butiken hand­ lar tillgänglighet om att läkemedlen finns hemma och att det är lätt att få kontakt med våra kunniga medarbetare. Dessut­ om finns vi ju tillgängliga dygnet runt på apoteket.se, säger Annika. FÖR DE FLESTA är Apoteket förknippat med alla 390 butiker runt om i landet. Men bakom kulisserna pågår en annan stor verksamhet. Många vet exempelvis inte att Apoteket förser många av landets sjuk­ hus med läkemedel, eller att de tillverkar specialläkemedel för bland annat cancer­ patienter och för tidigt födda barn. – Vi strävar efter att vara vårdens bästa partner. Vi stärker och underlättar för vården genom en effektiv och patientsäker försörjning av läkemedel. Apoteket drivs av att hjälpa fler människor till bättre hälsa och varje dag när jag går till jobbet känner jag att jag bidrar till det, säger Marie Ru­ dolfsson, chef för Affärsenhet Vård. EN AV APOTEKETS egna innovationer kallas Apodos, en tjänst där patienter på exempelvis äldreboenden kan få en färdig påse packad med rätt läkemedel för givna

RUTER DA M 30 Å R

tidpunkter under dygnet. Helena Gille, chef för Apodos berättar mer: – I dag har cirka 190 000 personer Apodos, mestadels äldre på boenden och i kommunal hemtjänst. Det är en fantastisk tjänst som hjälper enskilda personer att hantera sina läkemedel. Den bidrar dels till en ökad säkerhet, dels till att avlasta vårdpersonal. Vi vill fortsätta leda marknaden och arbetar för att fler människor ska få tillgång till Apodos, säger Helena Gille. APOTEKET STÄLLER MYCKET höga krav på hållbarhet och röstades 2016 fram till Sveriges mest hållbara företag av konsumenterna. Anna Rogmark är håll­ barhetschef, chefsjurist och ansvarig för hållbarhetsarbetet som spänner över fem olika områden: hälsa, sortiment, miljö, medarbetare och lönsamhet. – Alla som möter Apoteket ska känna sig säkra på att våra produkter håller högsta möjliga kvalitet. Genom att visa att vi också väljer bort produkter som inte håller måttet och motsvarar våra hårda hållbarhetskrav visar vi tydligt att de pro­ dukter vi säljer faktiskt är noga utvalda. Hållbarhet är en långsiktig framgångs­ faktor och gör oss också till en attraktiv arbetsgivare, säger Anna Rogmark.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

ANNA ROGMARK Titel: Hållbarhetschef och chefsjurist. Gick Ruter Dam år: 2014. Favoritprodukt på Apoteket: Neutrogenas body lotion. MARIE RUDOLFSSON Titel: Chef Affärsenhet Vård. Gick Ruter Dam år: 2016. Favoritprodukt på Apoteket: Apolivas spasortiment, särskilt Argan & Almond duschgel. HELENA GILLE Titel: Affärschef Apodos och Logistik. Gick Ruter Dam år: 2015. Favoritprodukt på Apoteket: Apolivas dag- och nattkräm med anti-age. ANNIKA JOHANSSON Titel: Chef Projektledning, Apoteksnät. Gick Ruter Dam år: 2009. Favoritprodukt på Apoteket: Försvarets hudsalva går jag helst inte utan. WICTORIA GLANS Titel: Försäljningschef Område Nord. Gick Ruter Dam år: 2017. Favoritprodukt på Apoteket: Isabella Löwengrips good to go dry schampo.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

TNG

En hållbar arbetsmarknad med fördomsfri rekrytering Att förändra en väl beprövad rekryteringsmodell – går det? Jodå – tack vare ett starkt ledarskap och en tydlig drivkraft om att låta fördomar stå åt sidan för kompetens och personlig­ het visar TNG vägen för framtidens kompetens­ försörjning.

ÅSA EDMAN KÄLLSTRÖMER Titel: Vd TNG Bakgrund: Har arbetat med rekrytering i drygt 20 år, bland annat som vd på ett av Sveriges största bemannings- och rekryteringsföretag. Sitter i styrelsen för arbetsgivarorganisation Bemanningsföretagen (en del av Almega). Åsa deltog i Ruter Dams mentorprogram 2002. I dag driver hon det framgångsrika bemannings- och rekryteringsföretaget TNG, som startades 2004. De omsätter drygt 200 miljoner årligen och har 450 anställda i Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro, men har uppdrag på fler orter. TNG arbetar i huvudsak med bemanning och rekrytering av tjänstemän. Läs mer på: www.tng.se

TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: TNG

I

en rekryteringsprocess blir många talanger ofta bortvalda på grund av ålder, kön, bakgrund eller namn – även om diskrimineringen oftast sker helt omedvetet. – Människor har en tendens att rekrytera personer som är så lik en själv som m ­ öjligt. Men då skapas varken mångfald eller innovation, något som forskning också visar. De företag som vågar lämna gamla hjulspår kommer se vilka toppkandidater som kanske inte var de mest väntade men de bäst lämpade för uppdraget, berättar TNGs vd Åsa Edman Källströmer.

Java4women – ett steg mot fler kvinnliga utvecklare För att motverka bristen på kvinnliga IT-utvecklare har TNG, tillsammans med Arbets­ förmedlingen och Lexicon, under förra året startat en 16 veckor lång utbildning för kvinnliga arbetslösa utvecklare.

EFTER ATT HA JOBBAT med rekrytering i nästan 20 år, bland annat som tidigare vd för ett av Sveriges stora bemannings- och rekryteringsföretag, tyckte Åsa att det dags att förändra rekryteringsmarknaden från grunden. När hon tillträdde rollen som vd på TNG 2011 låg frågan redan på bordet i organisationen. – Vi insåg att om vi skulle lyckas rekry­ tera fördomsfritt behöver vi fokusera på kompetensen som är avgörande i den framtida prestationen. Där spelar var­ ken ålder, kön eller namn någon spelar ­någon roll. RESAN VISADE SIG bli längre och mer ut­ manande än vad man tänkt sig, trots att hela bolaget jobbat med rekrytering sedan många år tillbaka. – Det tog oss i runda slängar två år att implementera tankesättet internt och få det att hända på riktigt. Vi har föränd­ rat vårt arbetssätt och bla infört digitala arbets­s­pykologiska tester som alla våra kandi­daterna får genomföra innan det ens blir dags för att ta en titta i kandidaternas cv. Vi har även investerat mycket i utbild­ ning i diskrimineringslagstiftning och dess tillämpning säger Åsa. SEDAN DEN NYA rekryteringsmodellen sjösattes – där kandidaters kompetens, motivation och personlighet står i fokus snarare än erfarenhet och utbildning – har resultatet inte låtit vänta på sig.

"Vi insåg att om vi skulle lyckas rekrytera fördoms­ fritt behöver vi fokusera på kompetensen som är avgörande i den framtida prestationen." I dag, cirka fem år efter att visionen om fördomsfri rekrytering sattes på TNGs agenda, har bolaget stängt ett lyckat 2016 med ökad kundnöjdhet och hela 65 ­procent i tillväxt. – Vi har gjort fler träffsäkra bemanningar och rekryteringar än någonsin tidigare. Det

RUTER DA M 30 Å R

visar att de företag som vågar lämna gamla hjulspår kommer se vilka topp­kandidater som kanske inte var de mest väntade men de bäst lämpade för uppdraget. ATT REKRYTERA FRITT från fördomar är inte

bara till fördel för TNG och dess kunder – det utgör också en konkret samhällsnytta. – Att välja kandidater som är de bäst lämpade för uppdraget, och inte de som har gått vid en särskild skola eller en viss utbildning, handlar om att uppnå en mer hållbar arbetsmarknad. Det är vår gemen­samma drivkraft i TNG. Att få uppleva den kraften i en organisation är varje ledaren dröm, vår vision skapar ett fantastiskt engagemang och i sin tur inno­vation där alla är med och bidrar.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

PROJEKTET, SOM DROG igång i okto­ ber, kallas Java4Women. Från 133 sökande antogs 20 kandidater. – Utbildningen är egentli­ gen en fortsättningsutbildning för utvecklare med minst två års yrkeserfarenhet. Tack vare ­begåvning, teknisk kompetens och en stor skopa motivation har alla kurs­elever klarat av de certi­ fieringar som krävs för ett jobb inom ­programmering, säger Åsa ­Edman Källströmer. KURSEN AVSLUTADES FÖR bara två veckor sedan. Redan nu har hälften av kursdeltagarna signerat en anställning som utvecklare. Många fler är på gång. – Alla kandidater var arbetslösa från början, men tack vare denna utbildning är de redan nu heta på arbetsmarknaden. Det visar att det går snabbt att konvertera kom­ petens bara man vill hålla ögonen öppna för var kompetensen finns.

7


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

SYSTEMBOLAGET

Systembolaget ger varje ledare utrymme att vara sig själv Den bästa ledaren är den som genom sitt personliga engagemang lyckas inspirera andra till att vara sitt bästa jag på jobbet – så lyder Systembolagets ­ledarskapsfilosofi.

MAGDALENA GERGER Titel: Vd Mitt viktigaste karriärval: Att jobba inom industri och konsumentnära ­branscher där kunderna leder vägen och personalen är nyckeln.

MARITA DAHLLÖF

TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: FELICIA YLLENIUS

Titel: Försäljningschef Område Södra Höjdpunkt i min karriär då jag varit extra stolt över mig själv: Varje gång jag får kvitton på att vårt arbete med ledarskap fungerar, i form av fina resultat på såväl hårda som mjuka nyckeltal, och särskilt på vår kundnöjdhet.

A

tt bidra till att minska alko­ holens negativa påverkan och samtidigt leverera bästa möjliga service är ett utmanande men unikt uppdrag, och en av faktorerna som gör Systembolaget till en attraktiv arbetsgivare. Vinsten med Systembola­ get mäts bäst genom sparade liv, färre sjukskrivningar och problem som aldrig uppstår. Bolaget skapar hållbara resultat genom att uppnå både icke-finansiella och finansiella mål.

”Mångfald skapar framgångsrika ­organisationer.”

UNDER DE SENASTE åren har Systembola­ get blivit ett serviceföretag i världsklass. Framgångsresan bottnar till stor del i att Systembolaget för några år sedan antog ambitionen att i varje möte överträffa kundens förväntningar. Den resan görs inte automatiskt, utan börjar med starka ledare som är medarbetarnas kompass på vägen framåt. – Vi arbetar med ledarskapet eftersom vi vet att det ger resultat. Vi punktmarke­ rar inte slutresultatet, utan fokuserar på att dela målbilder, ha en bra dialog och att ge möjlighet att kompetensutveckla. När vi arbetar målmedvetet och långsik­ tigt med det, så skapar det i slutändan de resultat vi vill uppnå, berättar vd Magda­ lena Gerger. FÖR ATT ALLA ledare ska få möjlighet till utveckling har Systembolaget ett internt utvecklingsprogram kallat ”Det goda le­ darskapet” (DGL). En del i programmet är att ledaren från flera håll får feedback på sitt ledarskap – från den närmaste chefen och ett antal kollegor och medarbetare. – Alla 500 chefer har genomgått ut­ vecklingsprogrammet, vilket landat i en individuell utvecklingsplan. Att varje ledare får kontinuerlig återkoppling på sitt ledarskap bygger en bra grund för att ständigt utvecklas, säger Marita Dahllöf som är försäljningschef i Område Södra. EN FRAMGÅNGSRIK ORGANISATION bygger på att alla, inte bara ledarna, känner sig delaktiga. Varenda en av Systembolagets cirka 5000 medarbetare är, och behöver känna sig, viktiga – oavsett roll i företaget.

8

För Systembolaget är Ruter Dam ett viktigt verktyg i utvecklingen av fler starka kvinnliga ledare. Varje år går en av Systembolagets medarbetare Ruter Dam, som både Magdalena och Marita har deltagit i. För båda har det inneburit en stark grogrund för framtida utmaningar, även efter att programmet avslutades. – Många kanske tänker att det inte finns tid till att bygga nätverk när man befinner sig mitt i livet. Tvärtom, det är då det är som viktigast. För den dag du inte har så mycket att göra – det är då du behöver ditt nätverk som mest. Tack vare möjligheten att gå Ruter Dam har jag knutit kontakter i de största företagen i Sverige, säger Marita Dahllöf.

ETT AV ARBETSSÄTTEN som bidrar till känslan av delaktighet är att varje butik har arbetsrotation. Det finns också medarbetare i butik som har en så kallad plusroll, som innebär att man har ansvar för ett visst område. En medarbetare kan exempelvis vara ölansvarig och håller då i ölprovningar. – Vår filosofi är att det blir bäst om alla gör jobbet tillsammans, därför delegerar vi större ansvar till fler. Hela laget räknas och alla får chansen, det skänker mycket arbetsglädje och skapar goda resultat, säger Magdalena.

RUTER DA M 30 Å R

FAKTA SYSTEMBOLAGET • Cirka 5 000 medarbetare. • 438 butiker och cirka 500 ombud. • Cirka 650 leverantörer som tar in drycker från cirka 5 000 producenter. • Drygt 125 miljoner butiksbesök per år. • 40 miljoner digitala kundbesök per år. • Kundtjänst besvarar årligen cirka 125 000 frågor. • Omsättning: 28,4 miljarder SEK (inkl. alkoholskatt) 2016. • Helägt av staten. • Bildades 1955.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

– En av mina starkaste insikter från Ruter Dam-programmet är att de flesta av oss brottas med samma frågor och frågeställningar trots att vi arbetar i helt olika verksamheter. Nu var det över tio år sedan jag gick programmet men vi träffas fortfarande en gång per år. Ruter Dam är inte bara givande för stunden, det har gett mig mycket tillbaka i många år efter det, säger Magdalena och avslutar: – Jag är övertygad om att organisationer med kvinnliga ledare skapar bättre resultat. Det gäller mångfald generellt, över tid skapar det bättre affärer och mer framgångsrika organisationer, säger Magdalena.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

Stort driv & fokus I STIFTELSEN RUTER DAMS STYRELSE TEXT: RUTER DAMS STYRELSE

FOTO: FELICIA YLLENIUS & PRESS

Gunnel Duveblad styrelse­ordförande

S

tiftelsen Ruter Dams styrelse består av tidigare Ruter Dam-­ deltagare. Vi har tillsammans en bred affärserfarenhet i olika branscher och passion för Ruter Dams verksamhet och mål – fler kvinnliga chefer på hög nivå i stora företag. Utbildningsåret var viktigt och avgörande för våra karriärer. Därför är det en glädje att bidra i styrelsen. I den här bilagan lyfter vi fram personer som har varit viktiga för Ruter Dams utvecklig. Men vi vill ­påminna om att Ruter Dam är ett resultat av Gunillas starka engagemang, driv, fokus och ständiga utveckling av Ruter Dam och att aldrig avvika från målet - fler kvinnor på ledande senior befattningar i svenskt näringsliv. Styrelsen tycker att Gunilla är värd egen hyllning. Och vi vet att det är många kvinnor som är henne tacksamma för vad Ruter Dam har inneburit för deras karriärutveckling.

ANN CARLSSON

GUNNEL DUVEBLAD Ruter Dam 1993, då Direktör med ansvar för IBMs konsultverksamhet i Sverige. Systemvetare Umeå universitet.

– Gunnel Duveblad

Ruter Dam 2004, då Affärschef ICA Nära Sverige AB. Kandidatexamen Personal- och organisationsutveckling, Stockholms universitet

GUNNEL DUVEBLAD med rötter inom IT. Hon har levt i IT-branschen under hela sin kar­ riär och följt digitaliseringens utveckling. Som operativ hade Gunnel stora chefs­ befattningar på nordisk och europeisk nivå i amerikanska företag där alla mäts och utvärderas utifrån resultat. Gunnel fokuserar på kundnytta med IT. Hon fastnar inte i tekniktänk.

Ann Carlsson styrelseledamot

Gunilla Arhén vd och grundare

MED KUNDEN I fokus navigerar Ann Carls­ son framgångsrikt uppdraget som vd för Apoteket AB plus några styrelseuppdrag i detaljhandeln. Hon har ett djupt intresse för försäljning och detaljhandel. Ann är en stark förespråkare för att mångfald skapar bäst resultat. Det viktigaste upp­ draget som chef är att rekrytera rätt per­ son för rätt uppdrag. Ann är nominerad till ”Årets Chef 2017” av tidningen Chef. Hållbarhetsfrågorna är integrerade i hela Apotekets verksamhet. Glädjande att Apoteket utsågs till Årets mest hållbara företag 2016 av Sveriges konsumenter. Anns motto: "Vi är besjälade av att hjälpa människor till ett liv i hälsa."

GUNILLA ARHÉN ÄR sedan 1987 vd för Ruter Dam. Målet är fler kvinnliga chefer på hög nivå i stora företag. Med lyhördhet och samråd med Ruter Dams styrelse, mentorer och deltagare har Ruter Dam ständigt för­ändrats i takt med tidens utveckling. Gu­ nillas intresse för affärer, samhälle, politik, kultur, psykologi, sociologi och kommuni­ kation, har präglat Ruter Dams utveckling. Gunilla har författat sex böcker om men­ torskap, ledarskap och karriär. Gunillas engagemang för människor och nätverk löper som en röd tråd genom programmet. Gunillas valspråk är: ”Tänk framåt, se möjligheterna, men var ödmjuk, envis och uthållig. Jobba hårt för resultat.”

GUNILLA ARHÉN Vd och grundare Stiftelsen Ruter Dam 1987. Civilekonom Handelshögskolan i Stockholm och diplomerad IHR.

Malin Persson styrelseledamot

Eva Krutmeijer, styrelseledamot

EVA KRUTMEIJER Ruter Dam 2002, då informationschef på KVA. Kemist från Uppsala universitet.

NU ÄR GUNNEL styrelseproffs i stora och mindre företag på börsen, riskkapitalägda eller statliga. Gemensamt för alla är en pågående förändringsresa. Gunnel är genuint engagerad i att stöd­ ja yngre personer i karriären oavsett kön. I Ruter Dam har hon länge varit ett starkt stöd till Gunilla Arhén och Ruter Dam.

EVA KRUTMEIJER ÄR engagerad brobyggare inom forskning, samhälle, kultur och näringsliv. När hon var informationschef på Kungl. Vetenskapsakademien hade hon an­ svar för kommunikationen kring Nobelpri­ sen i fysik, kemi och ekonomi. Idag driver hon konsultföretaget EKKO AB. Eva har ett genuint intresse för att sprida kunskap, och att göra det svåra lättbegripligt. Eva är en uppskattad moderator. När Kungen skulle fylla 40 år på tronen fick Eva det hedrande uppdraget att samla forskare och debattörer i projektet ”För miljön i tiden” som visades på Dramatens stora scen. Evas övertygelse är: ”De viktigaste framstegen görs när människor vågar samverka över gränser.”

RUTER DA M 30 Å R

MALIN PERSSON Ruter Dam 2002, då VP Corporate Strategy & Business Development, Volvo Group. Civilingenjör Chalmers, Göteborg .

P E R S O N E R N A B A KO M

MALIN PERSSON ÄR industrialisten som ser logiska samband och vikten av ledarskap i både stora och små organisationer. I dag arbetar Malin professionellt som styrelseledamot i svenska och internatio­ nella företag i olika branscher. Malin har en bakgrund från stora svenska företag och har bland annat varit vd för Volvos forsknings- och innovationsbolag samt vd för Chalmers ägarstiftelse. Malin är starkt samhällsengagerad och brinner för alla ungdomars möjligheter och specifikt för att väcka intresse för naturvetenskap och teknik i unga år. Malin är en uppskattad föreläsare, coach och mentor och tror stenhårt på möjligheten ”styra slumpen”.

9


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

HEWLETT PACKARD ENTERPRISE

”Mångfald är nyckeln till framgång i det nya ekosystemet” ANNA GRANÖ

När utvecklingen rusar fram som ett höghastighetståg ser Anna Granö mångfald och samarbete som två nyckel­faktorer. Och för­ ändringen som är på gång går inte att stoppa.

Titel: Vd, HPE Sverige. Utbildning: Civilingenjör, industriell ekonomi i Linköping. På HPE sedan: 2011. Drivkraft: Att lära mig nya saker. Dold talang: Utbildad yogalärare. Kvotering – ja eller nej? På senare tid har jag blivit för, det går helt enkelt för långsamt. Ruter Dam: År 2008.

TEXT: EVA RYDINGER FOTO: FELICIA YLLENIUS

D

en digitala transformeringen har skapat ett förändrings­ klimat där alla företag och branscher måste accelerera för att hinna med. Anna Granö, vd på Hewlett Packard Enterprise, HPE Sveri­ ge, är civilingenjör i botten och har alltid varit intresserad av att bygga företag. En av hennes tydligaste drivkrafter är att lära sig nya saker. Och det hon ser nu är att mångfald och samarbete är den enda vägen fram för att inte bli omkörd: – De företag som ska lyckas i det nya digitala ekosystemet måste låta mång­ fald genomsyra företaget. Och vi måste bli experter, hitta vår roll och vårt vär­ de. Det i sin tur ställer krav på hur man anställer och samarbetar.

HPE HAR ANPASSAT sin företagsstrategi kring att bli ännu mer fokuserade. HPE:s fokus är IT-lösningar som möjliggör nya digitala processer och affärskoncept. – Det är en renodlingsfas som vi nu går igenom med en strategi som bygger på öppenhet och samarbete mellan nya och gamla partners, och där våra olika kom­ petenser möts, säger Anna Granö. ANNA GRANÖ PEKAR på Harvard-studier som visar att företagskulturer präglade av mångfald, blir mer öppna och auto­ matiskt får en dynamik inom företaget jämfört med arbetsplatser där anställda tillhör en homogen grupp. – Det är då det händer! Men att bygga upp en arbetsplats med mångfald kräver ett mycket stort fokus. I vår lednings­ grupp är fyra av sju kvinnor. Och vi har länge jobbat strukturerat kring att få in fler kvinnor, och ett större åldersspann. RUTER DAM HAR gett Anna ett stort nätverk och hon träffar fortfarande kvinnor med intressanta roller från olika branscher. På frågan om det finns någon skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap svarar hon att hon tycker det är farligt att dra slutsatser efter kön och försöker snarare att se personen med dess grundvärde­ ringar och kompetenser. – Jag har jobbat så länge med män att

10

"De företag som ska lyckas i det nya digitala eko­ systemet måste låta mång­ fald genomsyra företaget." jag inte tänker på det. Jag tänker istället på förmågor. Men jag tror att vi kvinnor har ett annat språk och använder andra ord. Det kvinnliga ledarskapet är möjli­ gen lite mer inlyssnande.

RUTER DA M 30 Å R

INOM HPE SVERIGE jobbar man aktivt med

att utveckla kvinnor på alla nivåer. Det har man gjort under många år och Ruter Dam har varit en del av den processen. Här finns även ett kvinnligt nätverk och ett mentorprogram, och 2016 var HPE Sverige i final till Womentorpriset. – Faktum är att vi har jobbat så bra med genusfrågor att vi nu också behöver och vill inkludera männen i våra nät­ verk, avslutar Anna Granö.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

ANNAS TIPS TILL UNGA KVINNOR: Lär känna dig själv. Tänk igenom vad du är bra på och vad du får energi av. Våga kliva fram – du behöver inte ha 100 procent koll. ANNAS FRAMTIDSSPANINGAR: I takt med digitaliseringen kommer mångfald och samarbete att vara framgångsfaktorer. Den som är fokuserad på sin roll i ekosystemet är den som lyckas. Framtidens vinnare är de företag som i samarbete knyter ihop teknisk innovation och affärsprocesser till nya digitala tjänster med hög kundnöjdhet.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

VATTENFALL

60 år mellan bilderna. Ser du skillnaden? FOTO: LENNART NILSSON & FELICIA YLLENIUS

Just precis. Nu för tiden ­ arbetar vi mycket mer ­ digitalt! En av många ­förändringar på Vattenfall.

DEN SVARTVITA BILDEN föreställer Vattenfalls styrelserum 1959 med generaldirektören, styrelse­ ledamöter samt föredragande byråchefer. FÄRGBILDEN VISAR (nästan) alla Vattenfalls Ruter Damare 2017. Från ordförandestolen räknat: Kerstin Ahlfont personaldirektör, Charlotte Korssell IT-chef

RUTER DA M 30 Å R

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

SKB, Lena Wiklund chef Sales Development, Jenny Larsson chef Värme, Annika Viklund affärsområdeschef Distribution, Anna Borg affärsområdeschef Markets, Annika Olsson chef Services, Malin Larsson projektchef ­Vattenkraft, Charlotte Loid projektchef Kärnkraft, Sandra Grauers Nilsson chef Onshore Wind. Saknas på bilden: Karin Lepasoon kommunikationsdirektör.

11


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

ICA

Balanserat ledarskap bygger ett starkt ICA Ett framgångsrikt bolag börjar med en jämställd organisation. Inte bara på ledningsnivå, utan hela vägen upp till högsta toppen. Inom ICA Gruppen finns många exempel som visar på att mångfald har en stark koppling till affärsnyttan. TEXT: SOFIE LUNDMARK

FOTO: FELICIA YLLENIUS & PRESS

– De kvinnor vi har rekryterat har varit de bästa kandidaterna. Det handlar alltid om att hitta den som är bäst lämpad för jobbet. KULTUREN INOM ICA vilar på tre värde­ ringar; enkelhet, engagemang och entreprenörskap. Per och hans kollegor på ledningsnivå delar en stark tilltro om att en sammansatt grupp utifrån en bred erfarenhet presterar bättre och ger bättre resultat på köpet. – När vi har några som är duktiga på strategi, andra som är duktiga på att genomföra och ytterligare några som är bra på att bygga relationer så lyckas vi som bäst. Att ha en bredd i våra arbetsgrupper är lika viktigt som att ha en bredd bland våra ledare, menar Per.

R

uter Dam utgör en stor affärsnytta för de bolag och kandidater som får möjlighet att gå. För tredje året är ICA Gruppens vd Per Ström­ berg med som mentor. – Som mentor hoppas jag kunna dela med mig av mina erfarenheter, råd och tips till den jag coachar. Men ibland undrar jag om inte jag får mer tillbaka av den jag träffar. Det utvecklar mig som person, säger Per, vars första insikt om att en balanserad arbetsplats är viktig kom redan i hans allra första arbete som sjukvårdsbiträde.

PETRA ALBUSCHUS, HR-chef på ICA ­ ruppen, kom till ICA 2008. Då började G hon i en tjänst som logistikdirektör inom ICA Sverige – en del av ICAs verksamhet som varit mansdominerad. Under tiden på logistikavdelningen fick Petra möjlighet att gå Ruter Dam. – Under året som programmet pågick träffade jag många kvinnor i liknande situationer och positioner. De flesta ingår fortfarande i mitt nätverk än i dag. Kvinnor behöver fortfarande ta mer plats i närings­ livet, och för att göra det behövs fler före­ bilder och insikt om att ingen är ensam. Ruter Dam är ett lysande exempel på detta.

– Redan då insåg jag att en arbetsplats mår bra av att vara balanserad, varken en manlig eller kvinnligt dominerad arbets­ plats är optimal. SEDAN PER STRÖMBERG tillträdde rollen som vd för ICA Gruppen för fem år sedan har en majoritet av hans nyrekryteringar till koncernledningen varit kvinnor. Det har länge funnits en medveten ambition om att få upp antalet kvinnliga ledare inom ICA, men Per poängterar att det aldrig har skett på bekostnad av kompetens.

Kvinnliga nätverk l­yfter interna talanger Att få lika många kvinnor som män i en organisation är inget självspelande piano – alla behöver jobba med det på olika nivåer. På ICA blir vägen tydlig genom målsättningar och ­medvetna val. ARBETET MED ATT tillvarata talanger inom ICA börjar långt innan kandidater når det mer seniora nätverket Ruter Dam. Just idag,

12

RUTER DA M 30 Å R

MÅNGFALD HANDLAR OM affärsnytta - det är

ingen fluga, fastslår Petra. – Det finns flera studier som visar att grupper med mångfald är mycket mer innovativa och levererar bättre resultat än homogena grupper. Givet att det stämmer så har alla svenska affärsverksamheter stor nytta av att ha en blandning av kompeten­ ser, bakgrunder, åldrar och erfarenheter. Det är inte bara bra för affärsnyttan – de flesta medarbetare både trivs och presterar bättre när dialogen och klimatet blir mer balanserat, säger Petra.

den 8 mars lanserar ICA sitt nya kvinnliga nätverk 50/50. Programmet består av ett nätverk för mer seniora kvinnor som sedan kommer att följas upp med ett tidsbegrän­ sat program för kvinnor med potential att utvecklas. Varje år kommer ett nytt program att påbörjas, med mentorer från ett mer seniort nätverk. – Det känns extra roligt att lansera detta nätverk idag på internationella kvinnoda­ gen. I år fyller dessutom ICA-idén 100 år. Att då ta ytterligare ett steg mot att utveckla framtida ledare känns betydelsefullt, säger Petra Albuschus.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

KERSTIN LINDVALL

”Behovet av utveckling i ledarskap tar aldrig slut” Kerstin Lindvall är ICA Gruppens

direktör för Corporate Respon­ sibility. Via olika roller har ICA stöttat henne i både ledarskap och medarbetarskap – från dag ett. Som hållbarhetschef sitter hon nu i ICA Gruppens koncernledning, vilket ytterligare stärker ICAs strategi att vara ett hållbart företag i framkant. – Jag har fått möjlighet att gå både interna och externa utbildningar och program, mentorskap och fått stöd från vår HR-­organisation. Behovet av utveckling i ledarskap tar aldrig slut, men behovet av stöd i den utvecklingen förändras utifrån roll, säger Kerstin Lindvall. – Att jag haft möjligheten att jobba utifrån ”frihet under ansvar” har gjort att jag kunnat planera både min arbetstid och min fritid, och också skapat ett mandat att driva frågor på ett an­ svarsfullt sätt.

LENA BOBERG

Avgörande stöd från chefer och medarbetare Att Lena Boberg har lyckats i sin

karriär inom ICA beror till stor del på att hon haft chefer och medar­ betare som stöttat, utmanat och uppmuntrat. Steget till att bli vd för ICA Fastigheter är Lenas viktigaste karriärval – något hon inte ångrar en sekund. ICA arbetar ständigt med utveckling av ledarskap i vardagen. Här finns också en väl beprövad ledarskapsmodell där alla ledare utvecklas både indivi­ duellt och i team. – Genom årliga mätningar får vi kontinuerlig feedback på vårt ledarskap och arbetar aktivt med handlingsplaner för att var och en ständigt ska utvecklas, säger Lena. Utöver stöd från organisationen har Ruter Dam haft stor betydelse för Lenas karriär. – Under Ruter Dam-året ut­ vecklades jag som person och som ledare. På köpet kom ett underbart nätverk där jag känner tillhörighet vilket fortfarande ger mig massor av energi.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

SUNDBYBERGS STAD

Framgångssagan Sundbyberg bygger på ett starkt ledarskap Sundbyberg är Sveriges snabbast växande kommun och har flera utmärkelser i bagaget. Två av anledningarna stavas Helén Eriksson-Elf, stadsdirektör och koncernchef, och Petra Ekström, vd för Förvaltaren. – Att medarbetarna i organisationen ser vår potential och bidrar med stort engagemang med fokus på ett ”helastadenperspektiv” är en stor del av förklaringen till att vi lyckas, menar Helén Eriksson-Elf. TEXT: JOZEF LEGO SILFVERBERG FOTO: PATRIK LUNDIN

N

är Helén Eriksson-Elf till­t rädde tjänsten som stadsdirektör i Sundbyberg var det med en tydlig ledarskapsfilosofi. Hon ville skapa en kultur där chefer och med­ arbetare aktivt bidrar till hela stadens utveckling och med ett förhållningssätt där alla måste ta ansvar och bidra till att ”skickliggöra varandra”, som hon ­uttryckte det. – Man måste drivas av fokus på både människa och resultat, bara det ena blir inte bra. Det handlar om ett förhåll­ ningssätt där det är viktigt att som ledare ha modet att kliva fram, men även att våga ta ett steg tillbaka för att lyfta fram andra, förklarar Helén. PETRA EKSTRÖM ÄR vd för Förvaltaren, allmännyttans bostadsbolag i Sundby­ berg, och en viktig kugge i stadsbygget. Hon delar Heléns syn på ledarskap och tillägger: – Hållbarhetsperspektivet som ledare är viktigt. Ja, vi har avkastningskrav, men det är lika viktigt att jobba hållbart på alla sätt, inte bara ekonomiskt. Bland annat tar vi emot ett stort antal sommar­ jobbare och när det gäller ensamkom­ mande flyktingbarn har vi haft 10-talet ungdomar på praktik på Förvaltaren under hösten. Det är något som vi också kommer att fortsätta med, berättar Petra. – Social hållbarhet är en viktig aspekt i vår stadsutveckling. Vi brukar säga att det är “livet mellan husen” som är det viktiga, fyller Helén i. FASTIGHETSBRANSCHEN ÄR mansdomine­ rad, men satsningar på mångfald har resulterat i fler kvinnor vid mötesborden. Både Helén och Petra är Ruter Damer, och menar att Ruter Dams värden om

De kommande åren ska Sundbyberg växa med över 50 procent, berättar stadsdirektör och koncernchef Helén Eriksson-Elf.

“Det är viktigt att som ledare ha modet att kliva fram, men också att lyfta fram andra.” affärsmässighet, kvalitet och glädje stämmer överens med det de arbetar med idag. – Det vi fick med oss från vår tid i Ruter Dam matchar väl det sätt vi jobbar på idag, konstaterar Helén och fortsätter: – Inte minst genom vårt koncerntänk där vi aldrig prutar på kompetens och ledarskap. Målet måste vara starka och kompetenta ledare som kan driva utveckling och rätt värdegrund. Fram­ gångssagan Sundbyberg bygger på ett starkt ledarskap. MED KONCERNTÄNK MENAR Helén helhets­ perspektivet och förståelsen för att man

RUTER DA M 30 Å R

ingår i samma familj, med samma ägare, där samtliga förvaltningar och bolag ingår i kommunkoncernen men med olika uppdrag som bidrar till stadens ut­ veckling. I sammanhanget betonar hon också vikten av ett gott samarbete med näringsliv, fastighetsägare, byggherrar, företag och föreningar som tillsammans skapar helheten. – En kommunkoncern är en enormt komplex organisation med omfattande verksamhet som på ett eller annat sätt be­ rör alla människor varje dag hela året om, allt från exploatering, infrastruktur och bostäder till skola, vård och omsorg. Då är vikten av en enkel och tydlig vision extra viktig. Den närmsta tiden behöver vi dess­ utom rekrytera flera hundra nya personer varje år. Då ska vi vara en k­ oncern som arbetar hållbart för att lyckas attrahera kompetenta med­arbetare, säger Helén. – Om man vill bidra och påverka samtidigt som man växer kompetens­ mässigt så är Sundbyberg helt rätt plats, ­summerar Petra.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

Stadsdirektör och koncernchef Helén Eriksson-Elf och vd Petra Ekström.

SUNDBYBERGS STAD Folkmängd: 48 000 i Sveriges till ytan minsta kommun. År 2030 beräknas invånarantalet vara 83 000. Restid till Stockholm central: 8 min. Utmärkelser: Årets superkommun 2015, Årets Tillväxtkommun 2014, Årets Majkommun 2014 Stora pågående stadsutvecklingsprojekt: Nya stadskärnan - Mälarbanans fyra spår förläggs i tunnel under centrala Sundbyberg och ovanpå utvecklas och knyts stadskärnan samman. Den nya stadsdelen Ursvik växer fram och får närmare 18 000 invånare när den står klart år 2025.

13


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

INTERVJU: ANNIKA FALKENGREN

”Jag hoppas komma tillbaka till Sverige om ett antal år” Lusten att jobba avgjorde. Annika Falkengren, avgående koncernchef för SEB och tidigare styrelseledamot i Ruter Dam, vill kavla upp ärmarna och fortsätta arbeta många år till. Därför tackade hon ja till att bli ­managing partner i den schweiziska privatbanken Lombard Odier. – Anledningen till att jag valt en annorlunda väg är att det finns en ­tendens till att kvinnor blir styrelseproffs i väldigt unga år. Jag vill fortsätta jobba operativt, säger hon. TEXT: LOTTA BYQVIST

O

m tre veckor, efter bolagsstäm­ man den 29 mars, blir Johan Torgeby ny vd för SEB. Han delar redan chefsrum med An­ nika Falkengren eftersom överlämning pågår. Men Annika Falkengren är var­ ken utarbetad eller less på det jobb som hon haft sedan 2005, utan hade kunnat hålla på i flera år till. – Men jag är inte säker på att det varit bäst för banken, säger hon. Och i allting jag tänker är det att det måste vara bäst för banken. Några år till hade det säkert fungerat bra, men någonstans kommer tiden ikapp. Jag har en pensionsålder på 60 år, om jag då börjat närma mig 58-59 års ålder hade frågorna kommit: Hur länge ska hon stanna? Vad ska hon göra sedan? Det är inte bra för medarbetarna. Det finns också en risk att man blir mer försiktig, vilket jag inte heller tror är bra. – Så när det dök upp en möjlighet att få jobba tio år till, dessutom i en ickepublik roll och som delägare, kändes det kul. Jag har varit anställd i 30 år och kommer nu för första gången inte att vara det. Det känns väldigt annorlunda. VAD ÄR DET DU SKA GÖRA PÅ DITT NYA JOBB I

Annika Falkengren gick Ruter Dam­­ -programmet 1997 och satt länge i Ruter Dams styrelse, först som ordinarie leda­ mot, därefter som hedersledamot.

14

att höra hur de ser på saker och ting. ­S edan handlar det också om att bredda perspektivet ytterligare och få in icke­ svenskar i vår ledning. Vi har väldigt mycket folk i Norden, Tyskland och Baltikum och de ska känna att de har samma chans.

nuvarande chefer, som exempelvis min styrelseordförande. MEN HAR DET FUNNITS NÅGON ATT LYFTA LUREN TILL NÄR DU VELAT BOLLA EN SVÅR

VARFÖR TYCKER DU ATT UTBILDNINGAR OCH

FRÅGA ELLER HAFT BEHOV AV ATT UTVECKLA

NÄTVERK SOM RUTER DAM BEHÖVS?

DIG SJÄLV?

– Så länge det inte är helt jämställt på toppen finns ett behov av ett forum där kvinnor i ledande positioner får möjlig­ het att coacha varandra, skaffa sig ett bredare nätverk och lära sig att läsa vis­ sa mönster som man kanske inte alltid ser eller förstår. I backspegeln kan jag konstatera att jag haft en väldig nytta av Ruter Dam, men jag förstod det kanske inte då, när jag gick programmet.

– Då har jag använt min styrelseordfö­ rande, Marcus Wallenberg. Vi har jobbat väldigt, väldigt nära. Jag kan inte se att det funnits någon fråga som vi inte har kunnat prata om. När det handlat om mer personliga saker har min man varit en stark coach för mig. Sedan har jag alla kollegor, de som jobbar kring mig. Jag känner mig orädd i att ta hjälp av de som jobbar nära mig, därför har jag inte haft behov av en mentor utanför banken.

VAD ÄR DET FÖR NYTTA DU HAFT?

– Bland annat att de kvinnor jag gick med har gjort karriär parallellt med mig, så jag har ett nätverk där ute. Jag fick också insikt i hur kvinnor beskrivs annorlunda än män. Även om en kvinna har exakt samma egenskaper och kom­ petenser som en man beskrivs hon an­ norlunda. Jag tycker att Ruter Dam lärde mig att lägga vikt vid hur man uttrycker sig och att tänka mer könsneutralt.

SCHWEIZ?

– Jag ska bli vad som kallas för ma­ naging partner i Schweiz näst största privatbank. Jag ska jobba med för­ mögenhetsförvaltning och private banking-kunder i Schweiz, Asien och Mellanöstern och försöka få banken att växa. Det blir mycket av att kavla upp ärmarna och vara ute på fältet igen.

FOTO: PRESS

ÄR DU SJÄLV MENTOR ÅT NÅGON?

– Ja, det är jag. För några år sedan såg vi att det blev tunnare och tunnare med kvinnor ju längre upp mot toppen du kom. Då inrättade vi ett mentorpro­ gram för kvinnor. Jag är själv mentor i varje års program. Det skickar signalen till den övriga verkställande ledningen att om jag har tid, så har de det ock­ så. Ibland har vi gemensamma träffar med våra adepter, det är värdefullt

HUR TROR DU KÖNSFÖRDELNINGEN SER UT I SEB:S VERKSTÄLLANDE LEDNING OM TIO ÅR?

– Då är vi hälften kvinnor, hälften män, det skulle jag absolut tro. MED JÄMNA MELLANRUM VÄCKS FRÅGAN OM FLER KVINNOR I BÖRSBOLAGSSTYRELSER. VAD TYCKER DU ATT DEN KVINNA SOM FÅR FRÅGAN SKA TÄNKA PÅ INNAN HON TACKAR JA TILL EN STYRELSEPOST?

– Det viktiga är att fråga sig: Varför vill jag ha ett styrelseuppdrag? Vad innebär det om jag tar mig an uppdraget? Hur mycket jobb är det? Vad kan jag tillföra? Ofta har man profession inom marknad, försäljning, finans eller något annat, där man kan addera värde till styrelsen. Då ska man känna sig trygg i det. Men själv har jag alltid hävdat att det är mycket viktigare att få upp kvinnor på höga operativa poster än att fixera sig vid styrelserepresentation.

NÄR DU GICK RUTER DAM-PROGRAMMET HADE DU BÅDE EN INTERN OCH EN EXTERN MENTOR. HAR DU HAFT NÅGON MENTOR UNDER RESTEN

"Det viktiga är att fråga sig: Varför vill jag ha ett styrelse­ uppdrag? Vad innebär det om jag tar mig an uppdraget? Hur mycket jobb är det? Vad kan jag tillföra?"

AV DIN KARRIÄR?

– Jag skulle nog beskriva det som att jag haft många mentorer, även om det inte varit i formell bemärkelse. Det har handlat om både före detta chefer och

RUTER DA M 30 Å R

A N N I K A FA L K E N G R E N


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

ANNIKA FALKENGREN Familj: Maken Ulf Falkengren och tolvårig dotter. Bor: Djursholm utanför Stockholm. Gick Ruter Dam-programmet: 1997. Gör: Avgående koncernchef för SEB. Aktuell: Som delägare och med­ arbetare i den schweiziska privat­ banken Lombard Odier där hon börjar efter sommaren.

”Det finns en tendens att kvinnor blir styrelsproffs i väldigt unga år. Det kan jag tycka är lite synd”, säger SEB:s avgående koncernchef Annika Falkengren.

FLER KVINNOR PÅ HÖGA OPERATIVA POSTER GER VÄL AUTOMATISKT FLER KVINNOR ATT REKRYTERA TILL STYRELSER?

– Ja, men där har jag själv inte velat hamna och det kanske är anledningen till att jag valt en annorlunda väg. Jag tycker nämligen att det finns en tendens till att kvinnor blir styrelseproffs i väldigt unga år.

dragen på, eftersom din bakgrund gör att du är valbar till många styrelser. Ganska fort kan du få ihop en styrelseportfölj så att du kan försörja dig på den. Men då ­tappar näringslivet en person, tycker jag, som kunde varit operativ i ytterligare kanske tio år. Jag upplever att det är färre yngre män som enbart är styrelseproffs. Istället gör de egna investeringar eller startar ny verksamhet.

VAD ÄR DET FÖR NACKDELAR MED DET?

– Jag kan tycka att det är lite synd, för om det inte vore så skulle vi nog kunna få fram fler kvinnliga vd:ar. Det finns många seniora kvinnor som kanske har hamnat mellan jobb eller på något sätt känner att de peakat. Plötsligt rasslar styrelseupp­

man ägnar sig så mycket åt förmögen­ hetsförvaltning. Så jag kommer att lämna mina styrelseuppdrag, sedan får vi se i vilken takt. Men jag hoppas att komma tillbaka till Sverige om ett antal år, när jag är 60 plusplus och då förhoppningsvis kunna stötta och hjälpa till lite grann. Då kanske jag skulle tycka att det vore väldigt spännande med några styrelseuppdrag. OCH DÅ BLIR DU STYRELSEPROFFS?

BEHÅLLER DU DINA STYRELSEUPPDRAG NU NÄR DU FLYTTAR?

– Nej, jag gör inte det. I Lombard Odier vill de att man fokuserar helt på jobbet hos dem. De har en policy om att man inte ska ha externa styrelseuppdrag, eftersom

RUTER DA M 30 Å R

– Ja, om det finns möjligheter. Man får spela bollen där den ligger. Nu ska jag försöka göra det bästa möjliga av mitt nya jobb. Och naturligtvis hålla kontakt med min gamla bank, för hjärtat kommer alltid att klappa för SEB.

A N N I K A FA L K E N G R E N

ANNIKA FALKENGRENS TRE RÅD TILL DIG SOM ÄR NY SOM STYRELSELEDAMOT:

1. Om du har blivit tillfrågad så är du kompetent nog för uppdraget och kan bidra. Var trygg i det. 2. Läs på ordentligt inför första styrelsemötet och ställ kanske någon fråga, beroende på hur bekväm du känner dig. Du behöver inte ta hela kanonaden på första styrelsemötet. Du är vald fram till bolagsstämman nästa år, så du har tid på dig. 3. Inse att styrelserollen är annorlunda från ett operativt jobb i en ledningsgrupp. Som styrelseledamot är din roll att verka för företagets bästa å aktieägarnas vägnar.

15


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

KVINNLIGA TOPPCHEFER BERÄTTAR:

Så g jorde vi karriär Det är inte längre så ensamt på toppen. Numera finns ganska många kvinnor på höga poster i näringslivet. Men hur har de tagit sig dit? Här delar sex tidigare och nuvarande Ruter Dam-deltagare med sig av sina bästa karriärtips. TEXT: LOTTA BYQVIST

CHARLOTTE LJUNGGREN

”Skaffa dig ett bra nätverk”

CECILIA SKINGSLEY

”Ledarskap kan vara roligt och energigivande”

”Jobba med det du brinner för”

Titel: Vice Riksbankschef. Bakgrund: Fil. kand. i nationalekonomi och statsvetenskap. CEFA-diplomerad finansanalytiker, pressekreterare på Finansdepartementet, reporter, krönikör och redaktör på Dagens ­industri, Analyschef ränte-och valutahandeln, samt chefekonom på Swedbank. Gick Ruter Dam-programmet år: 2010

Titel: Verkställande direktör Systembolaget AB. Bakgrund: Internationell karriär inom industrioch detaljhandeln, både som ledare och som styrelseledamot. Har ansvarat för sälj, marknad, R&D, innovation, produkter, produktion samt ­s tyrelseroller inom bolag som Arla, Nestlé, Husqvarna, Investor och IKEA. Civilekonomexamen och MBA från Handelshögskolan i ­Stockholm. Olika mentorsuppdrag. Gick Ruter Dam-programmet år: 2006

HAR DU HAFT EN UTSTAKAD KARRIÄRPLAN I DITT LIV? – Nej inte i några detaljer. Men jag har ett stort samhällsintresse. Det har fört mig från politik och offentlig förvaltning till journalistik, därefter finansmarknaden och tillbaka till den offentliga förvaltningen igen. En bra arbetsplats är där jag tror att jag kan göra skillnad, där jag lär mig nya saker och där jag också har roligt. HUR HAR DU GJORT FÖR ATT TA DIG DIT DU ÄR I DAG? – Genom att vara nyfiken på att pröva nya saker, leverera ett gott arbete och genom att lära mig mycket, både akademiskt och praktiskt. Jobb är roligast när man har en lagom brant utvecklingskurva. Men ingen är framgångsrik enbart på egen hand, så jag har med åren försökt bli mer av en lagspelare också. VAD VAR DET VIKTIGASTE DU FICK MED DIG FRÅN RUTER DAM-PROGRAMMET? – Jag fick verktyg för att både förstå och leda förändringar. Jag lärde mig mycket av de andra deltagarna, särskilt från industrin. Jag upptäckte också att ledarskap kan vara väldigt roligt och energigivande.

16

MAGDALENA GERGER:

VAD FRÅN RUTER DAM-PROGRAMMET HAR DU HAFT NYTTA AV UNDER DIN FORTSATTA KARRIÄR? – Nätverket har jag haft nytta av. Dessutom har jag lärt mig mycket av och haft utvecklande diskussioner med Ruter dam-kollegor och mentorer. Jag har fått insikt i många nya bolag och branscher och lärt mig att tänka i termer av personlig ledarskapsutveckling. VAD ÄR DET BÄSTA MED ATT VARA VD? – Att få leda en verksamhet med så många kompetenta och drivna medarbetare inspirerar mig och det gör mig stolt – varje dag! Det är oerhört utvecklande, lärorikt och roligt. VAD BÖR MAN TÄNKA PÅ NÄR MAN ­PLANERAR SIN KARRIÄR? – Jobba med det du brinner för! Min erfarenhet är att vi är som allra bäst när vi arbetar för ett syfte vi tror på och bryr oss om. Och att våga prova nya roller och branscher. Att bygga ett bra nätverk är förstås också värdefullt.

RUTER DA M 30 Å R

K V INNLIG A TOPPCHEFER

Titel: Flygplatsdirektör Göteborg Landvetter Flygplats. Bakgrund: Nitton år inom rederibranschen – logistik, service och säkerhet: Sea Containers, Color ­SeaCat, Silja Line och Stena Line. Sedan 2012 medlem i Swedavias koncernledning och flygplatsdirektör på Göteborg Landvetter Flygplats. Utbildning: Ekonomistyrning och juridik IHM Business School. Gick Ruter Dam-programmet år: 2010 VAD VILL DU GE FÖR RÅD TILL DE KVINNOR SOM STRÄVAR EFTER EN VD-POST? – Arbeta hårt och leverera. Kom ihåg att kommunikation är viktigt. Du behöver förstå organisationen du verkar inom och skaffa dig ett bra nätverk från den operativa verksamheten till högsta ledning. Använd ditt externa nätverk som inspirationskälla, kunskapsinhämtning och bollplank. BERÄTTA OM NÅGON VIKTIG LÄRDOM DU FÅTT UNDER DIN TID SOM VD. – Ta inte in konsulter för att göra viktigt arbete som handlar om att utveckla företaget. Använd resurser inom bolaget istället. Annars betalar du dyrt för att ge någon annan kunskap, som efter avslutat kontrakt tar med sig kunskapen, vilket får till följd att ingen utveckling av företaget sker. Säkerställ ägandeskapet av projektet. Konsultstöd kan vara bra inom vissa fördjupningsfrågor som man inte själv har tid med, men ägandeskap och implementering och uppföljning ska företagets ledare själva ansvara för. DITT BÄSTA TIPS FÖR ATT FÅ MEDARBETARNA ATT JOBBA ÅT SAMMA HÅLL. – Det är att sätta tydliga mål – konkreta, mätbara och tidsatta – och följa upp dem. Var transparent, förankra genom att involvera, ha en tydlig mötesstruktur och kom ihåg vikten av internkommunikation. Att skapa en organisation som uppmuntrar kunskapsutbyte, samarbete, engagemang, utveckling och måluppfyllelse är en utmanande uppgift och kräver hårt arbete. Alla i organisationen behöver veta varför de är där, vem som ansvarar för vad och var de olika besluten fattas, samt vart de är på väg och hur man bäst når målen.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

TOPPCHEFERNAS

ULRICA HEDMAN

ANNONS

KARRIÄRTIPS

KAROLINA HAGBERG

PREETI NAGARAJAN

”God självkännedom är A och O”

”Att nå toppen kräver hårt arbete”

”Var ödmjuk och hungrig”

Titel: Vd Länsförsäkringar Uppsala. Bakgrund: Vd för Länsförsäkringar Uppsala sedan december 2014 – ett självständigt och lokalt bolag med bank, försäkring och fastighetsförmedling i Uppsala län. Olika chefstjänster på Länsförsäkringar AB och inom Länsförsäkringar Sak i Stockholm 2007-2014. Olika chefstjänster på Trygg Hansa 1998-2007. Utbildningar: Företagsekonomi, juridik, kandidatexamen/sjuksköterskeexamen. Gick Ruter Dam-programmet år: 2013

Titel: Affärsområdesdirektör Inköp & Kategori Coop Sverige AB. Bakgrund: Ekonom från Stockholms Universitet, Traineeprogram och därefter olika tjänster inom Kategori och Logistik på ICA AB, Affärs- och Marknadschef Barilla Norden, Försäljningsdirektör för Wasabröd o Barilla på Barilla Sweden AB, Chef Food Coop Inköp & Kategori AB, Affärsområdes­ direktör Inköp & Kategori och medlem av koncernledningen i Coop Sverige AB. Gick Ruter Dam-programmet år: 2013

Titel: Head of Product Development Unit Radio på Ericsson. Ansvarar för utvecklingen av ­Ericssons radioprodukter och indoorprodukter – såväl 2G, 3G, 4G som 5G. Bakgrund: Född i Chennai, Indien. Bott i Sverige sedan 2004. Ingenjörsexamen från University of Madras, Indien, samt dubbel mastersexamen i ekonomi och teknologi från University of North Texas, USA. Arbetat på Ericsson sedan 2006. Haft nuvarande jobb i ett år. Gick Ruter Dam-programmet år: Går årets program, 2017.

OM DU FICK GE ETT YRKESMÄSSIGT RÅD TILL DEN DU VAR FÖR 20 SEDAN, VAD SKULLE DET VARA? – Jag skulle upprepa det som alltid varit min ledstjärna: Var inte rädd för att ta på dig för stora skor – du växer i dem! Jag skulle också påminna om vikten av tålamod. Som ny chef kunde jag vara ivrig att genomföra förändringar och kunde känna frustration när det inte gick så snabbt som jag önskade. Men att leda människor och organisationer handlar om tajming, taktik och politik. Känslan för detta kommer med erfarenheten. VAD ÄR DET VIKTIGASTE MAN BÖR TÄNKA PÅ INNAN MAN TACKAR JA TILL ETT VDJOBB? – Att företagets affärsidé, vision och värdegrund inspirerar och motiverar är grundläggande. Det är det som bär dig både under lätta och utmanande dagar på jobbet. Jag ser också mitt jobb som ett uppdrag snarare än en tjänst. Därför är det viktigt att det är tydligt vad uppdraget faktiskt innebär och vad styrelse, ledning och medarbetare förväntar sig att jag ska åstadkomma på både kort och lång sikt. Finns förutsättningarna att nå uppdraget på plats, eller behöver jag skapa dem? VILKA EGENSKAPER TYCKER DU ATT EN BRA LEDARE BÖR HA? – En mycket god självkännedom är A och O. Att känna till sina egna styrkor och svagheter, drivkrafter och värderingar och utifrån den insikten kunna leda sig själv är en förutsättning för att kunna leda andra. Du behöver också ha förmåga att delegera och ha tillit till att ditt team levererar. Då får ni bäst förutsättningar att nå mål och resultat - tillsammans! Jag vill också lyfta vikten av att lyssna och att anpassa ditt budskap och det sätt du framför det beroende på vem du talar med.

DET VÄRDEFULLASTE DU FICK MED DIG FRÅN RUTER DAM-UTBILDNINGEN? – Programmet gav mig ett fantastiskt nätverk och var som en spännande odyssé över svenskt näringsliv och alla fina bolag som finns. Problemställningarna är förvånansvärt lika mellan bolag även i olika branscher, så kunskaps- och erfarenhetsutbytet var givande. Det som har bestått över tid är framförallt nätverket och alla de fantastiskt duktiga, starka och drivande kvinnor jag fick möjlighet att lära känna. Det är stärkande att veta att de aldrig är längre bort än ett telefonsamtal. Genom Ruter Dam fick jag även kontakt med en mentor, Hans Benndorf, dåvarande vd för Länsförsäkringar Stockholm. Han är en mycket affärserfaren, klok och generös person som jag har haft många ­intressanta och, för min personliga utveckling, viktiga samtal med. DITT BÄSTA RÅD TILL KVINNOR SOM VILL NÅ TOPPBEFATTNINGAR? – Se till att du jobbar med saker som intresserar dig i en miljö där prestation och ansvar värderas, och som ger dig möjlighet att utvecklas. Att nå toppen kräver hårt arbete och timmar. Då måste det också det vara roligt. Lika viktigt är att du har klart för dig vad som är viktigt för att hela du ska må bra och orka prestera på topp, både på jobbet och hemma över en lång tid. Man brukar ibland lite skämtsamt säga: ”Se till att du väljer rätt partner”, men det ligger mycket i det. VAD JOBBAR DU MED OM TIO ÅR? – Även då är jag på en position där jag skapar resultat genom utveckling av människor och affärer, och som på så sätt ger mig glädje och energi.

RUTER DA M 30 Å R

K V INNLIG A TOPPCHEFER

VAD HOPPAS DU FÅ UT AV RUTER DAM-PROGRAMMET? – Att få utbyta erfarenheter med de andra kvinnorna som går programmet, och få dela höjdpunkterna med dem, både vad gäller karriär och privatliv. Det är intressant att få perspektiv på sina egna erfarenheter. Man ser ju annars inte sina egna blinda fläckar när man varje dag har fullt upp med den operativa verksamheten. Jag hoppas också kunna bredda mitt nätverk, för att vi som går programmet ska kunna stärka och fördjupa affärsrelationerna inom svensk industri. VAD HAR DU FÖR TIPS TILL ANDRA SOM SATSAR PÅ ETT TOPPJOBB INOM ETT GLOBALT FÖRETAG? – Var ödmjuk och hungrig. Lär dig att gilla förändringar för de kommer ändå alltid att ske. Fråga dig själv vad du har för livsmål och lägg lite tid på att se hur de målen är överens med det jobb du har. Ledarskap med ett uttalat syfte är ett kraftfullt ledarskap. VAD HAR DU FÖR MÅL OCH KARRIÄRDRÖMMAR? – Mitt livsmål är större än den roll jag har på ­företaget. Det synsättet har alltid öppnat nya ­dörrar för mig. Mitt arbete kommer att kretsa kring mina mål och hjälper mig till en meningsfull karriär. Om jag går lite utanför mitt nuvarande ansvarsområde märker jag att jag blir alltmer nyfiken på att förstå de kommersiella produktflödena, hela vägen från forskningsstadiet ut till kund, och hur detta fungerar i en alltmer ­konkurrensutsatt tillvaro.

17


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

PERSTORP

Perstorp tar kemi till högre höjder En skoltavla med kemiska bindningar, periodiska systemet och vita rockar är vad många förknippar med kemi. Perstorp är kemiföretaget som startade i all enkelhet vid en å i Skåne, där de har valt att stanna trots att man har världen som arbetsfält. Du behöver inte ha en doktors­ examen i kemi för att trivas här – det räcker med att du gillar framtidslösningar och brinner för det du gör. TEXT: ALMA JOHANSON FOTO: ANDRÉ DE LOSTED

RUTER DAM

U

Perstorp har varit med i Ruter Dam i över 15 år, en viktig del av företagets utveckling av chefer till högre positioner. Flera av de som deltagit i programmet återfinns idag i olika tunga chefspositioner på internationell nivå. Jan Secher är intern mentor för en adept och extern mentor för en annan. Med sina 35 år i seniora positioner inom näringslivet, varav 80 % utomlands, tycker han det är kul att dela med sig av sin erfarenhet och sina upplevelser från årens lopp. Som intern mentor är utmaningen att inte bara prata jobb utan att även ta del vad de anställda brottas med. I rollen som extern mentor är Jan helt frikopplad från adeptens företag . Många gånger kan han komma med nya perspektiv på saker och får samtidigt ta del av synsätt som han kan ta med sig tillbaka in i sitt arbete. - Jag får så mycket tillbaka av mitt mentorskap. Det är en fin roll att ha och jag känner mig hedrad över att få göra det här, säger Jan.

nder en vanlig dag har du med stor sannolikhet kommit i kon­ takt med Perstorps produkter vid ett flertal tillfällen. De finns i skärmen på din telefon, i skalet på din dator och i sulan på dina löparskor. – Våra produkter är komponenter som tillsätts i olika ämnen för att förstärka en viss egenskap. I färg som ska sitta länge behövs egenskaper som kan utså exempelvis starkt solljus, värme, kyla och vatten, säger Cecilia Svensson, kommuni­ kationschef på Perstorp NÄR DU FLYGER är chansen stor att smörj­ medel med ingredienser från Perstorp finns i motorerna. De innehåller egenska­ per som bidrar till att motorerna håller längre med bibe­hållen god kvalitet. – Vi kan vara stolta över att erbjuda produkter som fungerar lika bra på 11 000 meters höjd som de gör på en land­ ningsbana i Dubai. Det är en spännande industri att vara del av, även om man som jag inte är kemiingenjör, säger Mikael Gedin, Executive Vice President, Regions and Group Management.

Jan Secher CEO med de senaste årens deltagare i Ruter Dam fr v Charlotta Fellman, Marie Grönborg, Ulrika Andersson, Charlotta Eriksson och Susanna Frennemo.

FRAMTIDEN I DAG

Perstorp satsar inte bara på framtiden genom att jobba långsiktigt med sina produkter. De jobbar med framtiden här och nu. – Det är viktigt för oss att familjer som bor och jobbar i Perstorp kan erbjuda sina barn en bra utbildning. Därför startade vi ett industrigymnasium med teknisk profil där eleverna uppnått högst snitt­ betyg i Sverige, berättar Jan Secher, vd för Perstorpkoncernen. ELEVERNA FÅR MÖJLIGHET att läsa extra processteknik för kemiindustrin och får möjlighet att åka ut i världen på praktik. Dessutom är de garanterade sommarjobb hos Perstorp och får därmed tidigt prova på arbetslivet. De allra flesta elever går vi­ dare till högre utbildningar och en del av

18

dem kommer tillbaka till Perstorp, vilket bidrar positivt till den lokala kompetens­ försörjningen

Sverige är vår bas har vi specialister inom kemi, marknad, ­ekonomi, djurhälsa och andra ­special­inriktade områden globalt, säger Mikael.

INTE BARA KEMISTER

Perstorp består inte bara av människor i vita rockar som sysslar med kemi hela dagarna. Här finns jobb inom många olika områden, både Cecilia Svensson och Mikael Gedin är exempelvis ekonomer i grunden. Inte heller vd Jan Secher hade sin huvudsakliga bakgrund inom kemi när han började arbeta på Perstorp. – Ska vi kunna bidra i utvecklingen av cancerbehandling, få flygplan att flyga bättre, säkrare och längre samtidigt som vi ska se till att grisar kan växa utan en massa antibiotika så behövs bred k­ ompetens som utformar rätt k­ omponenter. Även om

RUTER DA M 30 Å R

VILL DU GÖRA skillnad i framtiden, k ­ unna jobba utomlands, arbeta fram nya lösningar tillsammans med kunder och prova nya idéer i projektform? Då kan Perstorp vara företaget för dig, med sin globala verksamhet och stora utveck­ lingsmöjligheter. – När vi rekryterar, lägger vi stor vikt vid att du har rätt inställning och ­värderingar. Kemikunskap är naturligtvis väsentlig i många positioner, men aldrig utöver vem du är som person, säger Jan Secher.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

OM PERSTORP Då: Perstorp är ett gammalt anrikt bruks- och industriföretag med en fantastiskt historia. 1881 grundades Perstorp av superentreprenören Wilhelm Wendt som fick en idéen att tillverka ättika av gaserna som bildas vid eldning av kol. Wilhelm gick ner till Axån i Skåne och testade fram nya metoder – det var där det hela började. Företaget drevs av familjen i sju generationer, tills det köptes av Industrikapital 2001. Sedan 2005 ägs Perstorp av det franska private equity-bolaget PAI Partners. Kemin har alltid varit grundläggande även om företaget under några år på 70-talet provade att bredda sin verksamhet. Idag: Perstorp är ett globalt kemiföretag med 1500 anställda globalt, varav ca 700 i Sverige. Man har produktion i Nordamerika, Europa, och Asien och omsätter cirka 11,3 miljarder kronor.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

TIETO

Tieto formar framtiden med innovation och mångfald SATU KIISKINEN Titel: Executive vice President, Industrial and Consumer Services. På Tieto sedan: 2013. Tips till ungdomar på väg ut i ­arbetslivet: Visa att du är passionerad och att du vill lära dig mycket! Vilken innovation kommer att ­överraska mest? Jag tror att utvecklingen inom självkörande fordon kommer att ha en enormt positiv inverkan, både för samhället i stort och för enskilda individer. Allt från bilförsäkringar till hastighetskontroller och hur trafiken leds och dirigeras.

CRISTINA PETRESCU Titel: Executive vice President, Public, Healthcare & Welfare. På Tieto sedan: 2002. Tips till ungdomar på väg ut i arbets­ livet: Vara nyfiken och våga pröva och testa olika möjligheter! Teknologi­ branschen behöver också humanister. Vilken innovation kommer att ­överraska mest? Artificiell intelligens är ett hot topic just nu, det blir intressant att se alla applikationer som byggs kring ­detta. Vi på Tieto har utnämnt en AI – Alicia T till ledningsgruppen på våra datadrivna affärer och håller på att testa hur AI kan bistå företag i datadrivet beslutsfattande.

På bilden från vänster: Satu Kiiskinen och Cristina Petrescu.

Världen genomgår en digital transformation. Tieto ser hur utveckling och framgång är direkt beroende av olika perspektiv, självlärande individer och rätt kompetens – i en miljö där samarbete och nätverkande står i fokus. TEXT: EVA RYDINGER FOTO: TIETO

D

et är en karta med en helt ny infrastruktur som Tieto ritar upp när blicken riktas mot framtiden. Arbetslivet och arbetsmarknaden kommer att förändras i digitaliseringens, automatiseringens och den artificiella intel­ ligensens namn. Hur vi kommer att jobba och vilka kompetenser som kommer att vara eftertraktade vet man ännu inte fullt ut. Det enda som är säkert är att något nytt är att vänta och att IT-sektorn driver denna utveckling. I denna förändring ser Cristina Petrescu vikten av att ha fortsatt stor fokus på mångfald på Tieto. – Framgång är direkt beroende av en mix

och mångfald av perspektiv. Vi har inte råd att riskera att utesluta stora delar av befolk­ ningen. Teknologiutvecklingen går rasande snabbt och det finns ett behov av många oli­ ka typer av kompetens – även emotionella aspekter och nätverkande blir allt viktigare. Vi måste våga vara mindre konventionella, olikheter berikar och ökar konkurrenskraf­ ten, säger Cristina Petrescu. SATU KIISKINEN MENAR att 65 procent av de yrken som dagens grundskoleelever kommer att möta om tio år ännu är okända för oss i dag. Nästan alla företag genomgår en digital transformation och mjukvaruutveckling blir allt oftare en del av kärnverksamheten. Hon tror också att den så kallade gig-ekonomin sprider sig globalt med friare och mer flexibla arbetsformer. – När jag pratar med våra kunder från olika branscher är de eniga om att man måste förstå teknologi samt den enorma transformation som är på gång. Sensorer, robotar och självkörande bilar kommer att bli en del av vår vardag. Vi rekryterar därför gärna modiga individer, som är kreativa och kan jobba och medverka i olika nätverk, säger Satu Kiiskinen. ETT ANNAT MÖNSTER som utkristalliserar sig allt mer är hur det självständiga

RUTER DA M 30 Å R

och livslånga lärandet är ett måste på framtidens arbetsmarknad. Learning as a lifestyle måste vara en grundbult i företagskulturen, menar Satu Kiiskinen. Nya affärsområden och möjligheter till samarbeten över branschgränser växer fram. Dessa utvecklas tillsammans med kunder, partners och myndigheter i ett växande och lärande ekosystem. – Det finns nya sätt att utveckla sin kompetens när arbetstid och fritid mixas mer och mer. Att vara aktiv i sina profes­ sionella nätverk, läsa, rekommendera och dela artiklar, lyssna på webcasts och pod­ casts när man reser eller när det passar en är sådana exempel. Men huvudansvaret för kompetensutvecklingen har du själv, menar Satu Kiiskinen. I DENNA NYA värld kommer konkurrensen och jakten efter rätt kompetens att bli tuff, men samtidigt helt avgörande för tillväxt och utveckling. Därför arbetar man strategiskt med att locka talanger, genom till exempel nära samarbeten med institutioner som KTH och Yrkeshögsko­ lan. Man arbetar också med inkluderande ledarskap och mentorskap som till exempel Ruter Dam och Womentor. Tieto har som första IT-bolag i världen fått en jämställdhetscertifiering från den inter­ nationella stiftelsen EDGE – en del av det

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

mångfaldsarbete som bedrivs för att locka de bästa talangerna. – För att lyckas i framtidens arbetsliv måste var och en tänka på hur man kan vara aktiv inom olika yrkesnätverk, hur man bäst utnyttjar hela ekosystem i sitt eget arbete, hur man håller sig uppdaterad på vad som händer i branschen och hur man delar sin kunskap vidare till sina kollegor och nätverk. Framtidens arbetsliv kommer att präglas av en stor variation och mix av ledarstilar och –kulturer. Nät­ verksorganisationer blir mer centrala och kommer att ge medarbetarna mandat att agera utan att hela tiden stämma av med sin chef. Öppnare informationsflöden, ökat krav på flexibilitet, snabbare omställ­ ningar gör att ledarskapet kräver ännu mera samarbete och involverar fler perso­ ner än tidigare, avslutar Cristina Petrescu.

OM TIETO Tieto har nära 14 000 anställda i cirka 20 länder. Under 2016 anställde man över 200 nya medarbetare inom IT-tjänsteverksamheten i Sverige. Med fokus på innovation och tillväxt avser Tieto att växa snabbare än marknaden och öka sin marknadsandel i Norden, med särskilt fokus på Sverige.

19


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

VOLVO CARS

Hårda bilar kräver mjuka visioner I föränderliga tider med mer digital närvaro ställs nya, högre och snabbare krav på bilindustrin. Med framgångsrika bilmodeller, en stor andel kvinnliga ledare, mjukvaran i fokus och en försäljning på rekordnivå är Volvo Cars ett företag att räkna med.

RUTER DAM Du har precis börjat Ruter Dams program, hur känns det? – Det är ren lyx att ha två mentorer som lägger ner tid på mina frågor och låter mig få ta del av deras kunskap. Som ny på Volvo Cars är det en styrka att ha en intern person som kan hjälpa mig hitta egna vägar i det större sammanhanget inom företaget. Med min externa mentor pratar vi om min egen situation men även om mer generella ämnen, exempelvis digitaliseringen.

TEXT: ALMA JOHANSON FOTO: JULIA SJÖBERG

I

oktober 2016 klev Ödgärd Andersson in genom dörrarna på Volvo Cars i Göteborg som ny VP för Software and Electronics. Hon lockades av de uppkopplade, elektriska och självkörande bilarna. I grunden är Ödgärd ingenjör och gillar tekniken Volvo sysslar med, men det som verkligen triggar henne är sättet vi kommer att se på transporter framöver. – Här om dagen skulle jag hämta mina två döttrar på två ställen – helst samtidigt. Då önskade jag att jag haft en självköran­ de bil som kunde hämta en av dem. Vi kommer att få tid över till att jobba mer effektivt, vila och umgås medan bilen kör, berättar Ödgärd.

Vad har du för förväntningar på Ruter Dam? – Innehållet och mentorskapet känns såklart spännande, men även att få träffa före detta Ruter Damare och dela deras mångåriga erfarenhet. Jag ser också fram emot årets damer – det är ett imponerande gäng! När vi hade genomgång av vad alla gör kändes det som en snabbkurs i svenskt näringsliv. Vi har roligt ihop och det är kul att diskutera varandras frågor. Mycket inom ledarskap är relevant även om vi kommer från olika branscher, så korsbefruktningen blir lärorik.

FRÅN HÅRT TILL MJUKT

Självkörande bilar är ett av många ­exempel på hur Volvo Cars går från att vara ett hårdvaruföretag till att bli ett mjukva­ ruföretag. Skärmar i bilen är ytterligare en tjänst som möter konsument­ernas förväntningar, som inte längre enbart är definierade av bil­industrin. I dag kan du koppla upp dig mot en jobbkonferens eller få din förbeställda matkasse p ­ lacerad i bakluckan på bilen medan du är på jobbet. – I dag fokuserar vi mer på avancera­ de säkerhetslösningar som bygger på ­mjukvara. Det handlar inte längre bara om att skapa en bra bil som skyddar vid en krock, utan också om att bygga fler smarta program som gör att bilen faktiskt undvi­ ker en krock. NYA KRAV PÅ BRANSCHEN

förändrar sig i allt högre fart. – Det ställs helt nya krav på vårt jobb som gör att vi måste ta in nya yrkesroller. Under förra året anställde vi många inom mjukvaruområdet och det är en utmaning att få alla avdelningar att jobba tillsammans. I slutändan är det en produkt som består av både mekanik och mjukvara, förklarar Ödgärd.

Transformationen från mekanik till mjukvara skapar nya utmaningar. Tempot ökar eftersom konsumenternas förväntningar varierar och omvärlden

Ödgärd beskriver Volvo som ett roligt ­f öretag där alla har en passion för att byg­

VOLVO SOM ARBETSPLATS

Mångfalden på Volvo Cars TEXT: ALMA JOHANSON FOTO: PRESS

20

ga fina bilar. I omvälvande tider gynnas Volvo Cars av att vara ett mindre företag. – Vi är inte störst inom industrin, därför måste vi vara smartast. När vi b ­ ehöver vara snabba och anpassningsbara i vår produktutveckling är det e­ nklare att styra om ett segelfartyg än en oljetanker. MÅNGA SÖKER SIG till Volvo och det finns ett ökat intresse från kvinnor, något Volvo gläds åt då de är beredda att slåss hårt för de nyutexaminerade kvinnorna med teknikintresse. I dag är 26 procent av

Hanna Fager, SVP Human Resources menar att en bred arbetsstyrka och en inkluderande kultur driver den innovation och det entreprenörskap som är nödvändigt för att Volvo ska nå sina affärsmål. – Nyckeln till framgång ligger i att u ­ tveckla våra medarbetares unika s­ tyrkor och matcha dem mot våra framtida utmaningar. Vi vill ta vara på

RUTER DA M 30 Å R

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

cheferna kvinnor inom Volvo, vilket är högt inom branschen, men nästa delmål är 30 procent. – Teknikintresse och nyfikenheten på de globala möjligheterna tror jag är ­några av skälen till varför man söker sig hit. VI jobbar även med kvinnliga pepp-program riktade mot Chalmers där studenterna får en mentor från industrin och de i sin tur är mentorer till ­g ymnasieelever. Syftet är att ge dem förebilder inom tekniktunga branscher och visa på allt roligt vi gör, säger ­Ödgärd.

den unika variation som mångfalden erbjuder och ta vara på den potential vi alla har inom oss. Vi siktar högt och tar tydliga steg i rätt riktning. Rekryteringen av Ödgärd Andersson och den ökade ­a ndelen­­k vinnor i ledande positioner inom ­u tvecklingsenheten är konkreta exempel på att vi är på rätt väg.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

FOURFIELD-KONCERNEN

En entreprenörsresa i en mansdominerad bransch I en tid präglad av finansiell kris, påbörjade Anette W ­ esström Sundqvist sin ­entreprenörsresa 1991, med stöd och inspiration av Ruter Dams nätverk. I dag sitter Anette som stolt vd för tre ­bolag inom Fourfield-­koncernen och har ständigt örat mot rälsen för att hela tiden ligga i framkant. TEXT: ALMA JOHANSSONZ FOTO: FELICIA YLLENIUS

N

är Ruter Dam startade 1987, var Anette varugruppschef för NK Sport & Fritid och blev utvald av NK:s dåvarande vd till att delta i nätverket Ruter Dam. 24 kvinnor från ­börsnoterade företag i Stockholm blev inbjudna till Gunilla Arhéns initiativ. – För 30 år sedan fanns inte den här typen av nätverk, speciellt inte kvinnliga. Det var oerhört spännande och hedrande att vara på plats som första grupp i programmet tillsammans med Gunilla och få vara en del av dess utveckling, säger Anette.

GUNILLA HAR GJORT ETT långsiktigt och viktigt arbete med att synliggöra och stötta kvinnor. Hon lyckades även locka de bästa mentorerna till nätverket från näringslivets toppskikt. – Jag hade turen att få Lars Piehl, då­ varande vice vd för PK-banken, som mentor. Vårt första möte var lite trevande och nervöst eftersom ingen av oss riktigt visste vad det skulle leda till, men utbytet blev med tiden ovärderligt och hjälpte mig att våga ta nästa steg i min karriär, säger Anette och syftar på starten av sin entreprenörsresa. SOM VARUGRUPPSCHEF PÅ NK var Anettes mål att bli inköpsdirektör. Hon var dessutom utvald att delta aktivt i management­ utveckling inom NK för att kunna ta mer ansvar på ledningsnivå. Samtidigt beslöt NK att förändra sin affärsidé och driftsform, från att drivas som ett varuhus gick man till att bli fastighetsägare med hyrda ytor som skulle drivas utav entreprenörer under NK:s varumärke. Anette beslutade sig för att bli entreprenör och startade NK Sport & Fritid, i en mansdominerad bransch. – Det var stödet från Ruter Dam, mitt egna kontaktnät och våra leverantörer som fick mig att våga ta klivet och det ångrar jag inte en sekund. Det var när skyddsnätet drogs undan som min entreprenörssjäl växte fram. Man vet inte om man passar för entreprenörsrollen förrän man står inför det, menar Anette. VID STARTEN AV NK SPORT & FRITID var det tuffa tider i Sverige. Många banker drog ner rullgardinen för de som letade investerare. Här blev Anettes mentor extra viktig. Lars

Vd Anette Wesström Sundqvist.

introducerade Anette för viktiga aktörer i bankvärlden, vilket var oerhört betydelse­ fullt. Idag för Anette vidare det hon fått ta del av och är mentor åt både medarbetare och andra entreprenörer. – Som vd och kvinna är det viktigt att inte försöka vara någon annan än sig själv. K ­ ompetens och integritet gör att folk tror på dig, men ödmjukhet är minst lika ­v iktigt. Jag är en tävlingsmänniska och det har sporrat mig att hela tiden fortsätta att ­utvecklas. NÅGRA ÅR EFTER STARTEN av NK Sport &

Fritid dök chansen att utöka företagandet upp. Barbour UK kontaktade Anette och sökte distributörer för Barbour i Sverige. Hon svarade med eget intresse och nöjde sig inte med Sverige - man ville ta ansvar för hela Skandinavien. Barbour är nu satt på den skandinaviska kartan och fort­ sätter en framgångsrik resa. – Det handlar om att ha mod och att vara nyfiken, mitt motto är att ingenting är omöjligt.

RUTER DA M 30 Å R

MED CIRKA 200 MILJONER i omsättning och 60 årsanställda har Anette målmedvetet etablerat en sport- och fritidsdestination inom premiumsegmentet. I dag består Fourfield-koncernen förutom av Barbour Scandinavia Distribution och NK Sport & Fritid även av Fourfield Premium Outlet i Barkaby. DET ÄR 25 ÅR SEDAN Anette startade sin resa och under den tiden har kvinnor tagit för sig allt mer. För att fler unga kvinnor ska våga ta klivet in i ­entreprenörsvärlden tror Anette att nätverk är nyckeln. – Kvinnor behöver förebilder och se att andra kvinnor lyckats. Det måste finnas rådgivare inom fler branscher på olika nivåer som öppnar dörrar och stöttar i alla skeden. Nätverk som Ruter Dam ger energi och inspiration vilket du behöver kunna förmedla till dina medarbetare för att få dem och företaget att fortsätta utvecklas och växa, säger Anette.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

Bästa minne från Ruter Dam Vi skulle på studiebesök till FOA ­(Försvarets forskningsanstalt) som sitter i Linköping. När vi kom till Arlanda fick vi gå ut på banan och där väntade en överraskning i form av ett Hercules-plan. 40 kvinnor i kjol och högklackat fick ­skrattande och överraskade, via en ramp gå på planet. Vi satt uppradade på sidorna inne i planet och blev transporterade ner till Linköping. En häftig och unik upplev­ else som varken vi i Ruter dam eller piloten kommer att glömma. En spännande inledning på ett väldigt givande besök.

ANETTES TIPS & RÅD TILL BLIVANDE KVINNLIGA ENTREPRENÖRER • • • • •

Använd din talang och gör det du är bra på. Hitta medarbetare som kompletterar dig. Var modig och våga tro på din idé. Låt dig inte påverkas av negativitet runt omkring dig. Om jag lyckades starta upp ett företag under finanskrisen kan du klara det! Nätverka! Hitta en mentor som du kan ha som bollplank. Var öppen för att ­ komplettera ditt nätverkande med ytter­ligare inriktning inom din bransch. Se till att träna och må bra, inte bara på entreprenörsresan utan även i ditt privatliv. Lyckas du privat lyckas du i din profession.

21


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

ÖB MICAEL BYDÉN

”Att vara mentor är givande” Varje deltagare i Ruter Dam-programmet får en intern och en extern mentor, det vill säga en från det egna företaget och en från någon annan organisation. En av årets externa mentorer är Sveriges överbefälhavare, Micael Bydén. – Det var självklart för mig att tacka ja när jag fick frågan, säger han. TEXT: LOTTA BYQVIST

FOTO: PRESS

Å

rets Ruter Dam-program har nyligen börjat. ÖB Micael Bydén kommer att träffa sin kvinnliga adept en gång i månaden. Två möten har de hittills hunnit med. HUR SKA MAN SOM ADEPT FÖRBEREDA SIG INFÖR MÖTET MED SIN MENTOR?

– Genom att inför varje möte fundera igenom vad det är man vill prata om, och sedan ringa in ett område eller två där man börjar samtalet, säger Micael Bydén. Annars finns risken att man pratar om samma saker varje gång. VAD VAR DET SOM FICK DIG ATT TACKA JA TILL ATT BLI MENTOR ÅT EN RUTER DAMDELTAGARE?

– Försvarsmakten har under ett antal år haft ett samarbete med Ruter Dam, både genom att vi skickat deltagare till utbild­ ningen, men också genom att vi tagit emot grupper från Ruter Dam på företagsbesök. Därför var det naturligt att jag ställde mig till förfogande som mentor, eftersom jag förestår den här myndig­heten. Jag har tidigare varit mentor i andra sammanhang och vet hur givande det är. Den här typen av relation går ju inte bara en väg, utan det är i­ nspirerande för båda. PÅ VILKET SÄTT?

– Man får en annan persons perspektiv på ledarskap. Oavsett om jag är mer senior och äldre och kanske haft fler chefsposter, ställs jag inför samma problematik, di­ lemman och utmaningar som min adept. Frågorna är i grund och botten desamma eftersom ledarskap handlar om att jobba med människor. HUR ÄR DET MED JÄMSTÄLLDHETEN INOM FÖRSVARSMAKTEN?

– Vi har under många år jobbat mycket med jämställdhet och genderfrågor och tagit viktiga steg. Men vi har inte lyckats så bra som vi skulle behöva med rekryte­ ringen av kvinnor och att behålla kvinnor i uniform, alltså i de militära yrkena. Det är ingen generell rättvisefråga för mig utan det handlar om att vi ska bli bättre som organisation. Då behöver vi ett relationstal mellan män och kvinnor som är bättre än det vi har i dag. HUR TYCKER DU ATT EN BRA LEDARE SKA VARA?

– En bra ledare har två öron och en mun. Man måste lyssna på de människor man har omkring sig, och försöka förstå dem. Sedan spelar det ingen roll hur mycket du som chef jobbar, det är ändå din personal som gör att det blir produktion och verk­ samhet. En bra ledare ska också vara tydlig och kunna uttrycka sig i vilken riktning han eller hon vill gå. Medarbetarna ska veta vad som förväntas av dem. Detta

22

”Vi har inte lyckats så bra som vi skulle behöva”, säger ÖB Micael Bydén om jämställdheten inom Försvarsmakten.

"En bra ledare har två öron och en mun. Man måste lyssna på de människor man har omkring sig, och försöka förstå dem." innebär att chefen måste vara tillgänglig så att man kan lära känna honom eller henne. För att kunna handla i, som det så fint heter, chefens anda, behöver man vara trygg med vad chefen vill.

RUTER DA M 30 Å R

HAR DU SJÄLV HAFT NÅGON MENTOR UNDER DIN KARRIÄR?

– Ja, det har jag, både i formell be­ märkelse och i form av chefer som varit viktiga för mig. Under någon del av min karriär började jag känna att ansvaret blev så pass stort att jag inte visste vem i organisationen jag kunde prata med. Jag frågade vår personalfunktion om de kun­ de hjälpa mig att hitta någon. Vad är det du vill ha? frågade de. Vill du ha en coach eller en mentor eller vad? Jag vet inte vad jag vill ha, svarade jag, men det ska vara någon att prata med, förutsättningslöst.

MENTORINTERVJUN

Det landade i att jag under en lång period samtalade med en person som jag träffat på i en rekryteringsprocess, när jag sökte ett jobb och fick det. Han tillhörde inte Försvarsmakten, men blev ett otroligt stöd för mig. HAR DU NÅGON SAMTALSPARTNER I DAG?

– Ingen formell mentor, men jag har några, åtminstone ett par, av mina tidi­ gare chefer, som varit betydelsefulla för mig och som jag fortfarande ser upp till. Dem kan jag ringa och prata med vad det än gäller.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

Ruter Dam Mentorskap 2017 EXTERNA MENTORER I RUTER DAM 2017 • Annvik Bo, vd Haldex (fr.o.m april vd Indutrade) • Bengtsson Kenneth, Styrelseproffs • Billing Tomas, vd Nordstjernan • Brännström Magnus, vd Oriflame • Bydén Micael, ÖB Försvarsmakten • Carlsson Jan, vd Styrelseordförande Autoliv • Carlsson Tomas, vd Sweco • Danielson Alrik, vd SKF Group • Dennelind Johan, vd Telia Company • G:son Löw Michael, Styrelseproffs • Ganev Georgi, vd Dustin Group • Geijer Reinhold, Styrelseproffs • Göransson Alf, vd Securitas • Hallengren Joachim, vd Bonava • Henriksson Jens, vd Folksam • Hjertonsson Johan, vd Fagerhult • Holland Petter, vd Preem • Jacke Jan-Olof, vd AstraZeneca Sverige • Jansson Anders, vd Stena Metall • Johnstone Tom, Styrelseproffs • Lange Henrik, vd Gunnebo Group • Risfelt Jon, Styrelseproffs • Rittner Johan, vd IBM Sverige • Rosengren Björn, vd Sandvik • Ruud Tom, Styrelseproffs • Secher Jan, vd Perstorp • Sjölund Henrik, vd Holmen • Skoglund Johan, vd JM • Sten Lennart, vd LSTH Svenska Handelsfastigheter • Strömberg Per, vd ICA Gruppen • Sundström Karl-Henrik, vd Stora Enso • Svensson Jan, vd Latour • Söderström Johan, vd ABB Sverige • Tivéus Meg, Styrelseproffs • Troedsson Ulf, vd Siemens Norden • Ullberg Anders, Styrelseproffs • Wedin Per-Olof, vd Sveaskog • Von Uthmann Hans, Styrelseproffs • Wågström Peter, vd NCC • Wåhlberg Klas, vd Teknikföretagen INTERNA MENTORER I RUTER DAM 2017 • Alpen Joachim, Co-Head of Large Corporates & Financial Institutions, SEB • Annwall Björn, SVP Marketing Sales and Customer, Volvo Cars • Bauer Sten, Advokat, managing partner, Baker & McKenzie Advokatbyrå • Bergström Lars, vd Seco Tools • Cambell Susanna, Styrelseledamot, Telia

• Carlsson Bo, vd, Sweco Westerns Europe • Danielsson Anders, EVP, Skanska • Eggefalk Sven, vd, Länsförsäkringar Östgöta • Eriksson-Elf Helén, Stadsdirektör Sundbyberg stad • Gray David, Director CSC • Grosse Michael, EVP Development & Service ­Operations, Tetra Pak Intl • Gröndahl Mats, Styrelseordförande Folkets Hus Göteborg • Gyllensporre Dennis, Generallöjtnant, Chef ­ledningsstaben Högkvarteret, Försvarsmakten • Gynnerstedt Anne, Chefsjurist, Vattenfall • Heuveldop Niklas, SVP & Chief Customer Office and Head of Sales, Ericsson • Hill Sylvia, Head of Global HR Services & HR Transformation, ABB Asea Brown Boveri Ltd • Holland Petter, vd Preem • Holmström Hans, vd Siemens Industrial Turbomachinery • Jansson W Christian, Styrelseordförande, Apoteket • Johansson Lars, Investment Director Ratos • Keller Christian, VP Global Industries and S ­ trategic Alliances, Hewlett Packard Enterprise • Kolsrud Ulrika, Chief Global Hygiene Supply, Personal Care, SCA • Kravi Katariina, EVP HR, Tieto Corporation • Kry Lars, vd Sigma IT Consulting • Laven Carola, Head of NCC Property ­ Development Nordic • Martinsson Björn, EVP, Head of Group Strategy and M&A, EVRY • Nilsson Ulf, SVP and Head of Business Area Aeronautics, SAAB • Nygren Marie, vice vd Verksamhetsområdes­direktör Erbjudande, Systembolaget • Ozolins Margareta, VP Sweden, Astra Zeneca Sweden Operations • Salander Björklund Elisabet, vd Bergvik Skog • Sasioglu Erdal, Quality & Product Lifecycle ­Management, SKF • Secher Jan, vd Perstorp Holding • Silwer Anders, Generallöjtnant, Chef ­produktionsledningen, Försvarsmakten • Claes Göran Sylvén, Styrelseordförande ICA Gruppen • Söderström Jerring Åsa, Styrelseledamot JM • Tang Hedegaard Henrik, GM, IBM Nordic • Christer Trägårdh, Chef Svensk bankverksamhet, Swedbank • Wedin Per-Olof, vd Sveaskog • Vinborg Pia, VP Finance, ImmunoDiagnostics, Thermofisher Scientific

RUTER DA M 30 Å R

Å RE T S MENTORER

i EXTERNT MENTORSKAP
 Många av Sveriges koncernchefer är eller har varit externa mentorer i Ruter Dam. Det betyder att de är mentorer till en kvinna i ett annat företag. För att säkerställa en bra matchning träffar Ruter Dams vd Gunilla Arhén alla externa mentorer liksom alla blivande deltagare i programmet. Hon gör en matchning utifrån mentorns och adeptens företag och verksamhet. Viktigt att också ta hänsyn till båda personernas personligheter. Mentor och adept träffas en gång per månad – oftast på mentorns kontor.

INTERNT MENTORSKAP
 Varje deltagare i Ruter Dam väljer själv en intern mentor. Det innebär att mentorn finns i samma företag som adepten. Målet med det interna mentorskapet är att förankra Ruter Dams program i hemmaorganisationen och tala om adeptens vidare karriär och utveckling inom företaget. Adepten och den interna mentorn träffas ungefär var sjätte vecka.

Bild från:

Externa Mentor­middagen 2017. Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca och Åsa ­Kalentun, VP Market & Business Dev. Incontinence Care SCA i engagerat samtal.

23


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

SKANSKA

Inkluderande kultur och mångfald är grundbultar inom Skanska Skanska har fortfarande en lång väg att gå för att uppnå balans mellan manliga och kvinnliga medarbetare. Så ser hela branschen ut. Men Katarina Grönwall är optimistisk och ser hur både inkluderande kultur och mångfaldsfrågan har blivit självklara i hela koncernen. TEXT: EVA RYDINGER FOTO: SKANSKA

E

n ledning som står för mång­ fald är en nödvändighet för att kunna skapa en förändring. Det menar ­Katarina Grönwall som är kommunika­tionsdirektör för Skanska-­ koncernen. Sedan två månader tillbaka är hon med i Ruter Dams utbildningsprogram. VAD BETYDER RUTER DAM FÖR DIG?

– Skanska har varit med i Ruter Dam i ett antal år. Jag har precis börjat min utbild­ ning och det är ett fantastiskt nätverk där man träffar likasinnade med samma typ av frågeställningar. Under utbildningen får vi lära oss att lyssna och reflektera över både värderingsfrågor och vilken typ av ­ledare som jag vill vara. Jag har också fått en e­ xtern mentor som jag kan dryfta vissa ­frågor med, och som ger mig nya perspektiv. HUR JOBBAR SKANSKA MED JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSFRÅGAN?

– Mångfald tillhör våra grundvärde­ ringar, vi är väldigt tydliga i denna f­ råga. ­Jämlikhet och mångfald är en uttalat ­v iktig fråga i affärsplanen för 2016–2020. Vi tittar på detta ur alla perspektiv – ­etniskt, ålder, religion – men jobbar också med den stående utmaningen, att rekryte­ ra fler kvinnor. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED JÄMLIKHET OCH MÅNGFALD?

KATARINA GRÖNWALL Titel: Kommunikationsdirektör. Utbildning: Jur. kand. På Skanska sedan: 2009. Mentor om du fick välja: Mary ­Robinson (Irlands första kvinnliga president). Handfast, cool kvinna med integritet och rätt värderingar. Kvotering – ja eller nej? Nej. Mitt råd: Vänta inte på att bli inbjuden – ta plats!

– Vi måste representera vårt kund­ segment och kunderna efterfrågar det. Men det handlar inte bara om det givetvis. Jämlikhet och mångfald är affärskritiskt och en säkerhetsaspekt. Ju fler perspektiv vi har inför ett beslutsfattande, ju bättre och säkrare blir våra arbetsplatser. Ett ­konkret exempel är att vi har färre olyckor på byggarbetsplatser där mångfalds­ aspekten finns med.

platserna. En annan viktig hållpunkt är att vi också måste utbilda och behålla våra medarbetare. Den yngre generationen frågar oss om våra värderingar och ställer krav på att vi kan svara.

HUR RESONERAR NI KRING FRAMTIDA REKRY-

ÄR DET SKILLNAD PÅ KVINNLIGT OCH MAN-

TERING?

LIGT LEDARSKAP?

VAD HAR DU FÖR KONKRET RÅD TILL UNGA

– Fram till år 2020 behöver vi rekrytera närmare 30 000 personer och det är jät­ teviktigt att vi får in kvinnor. Inte bara på kontoret – utan också ute på byggarbets­

– Fortfarande måste vi kvinnor bevisa att vi är pragmatiska och resultatdrivna. Men kvinnor är inte heller alltid bussiga mot varandra – vi ställer precis lika höga

KVINNOR?

24

RUTER DA M 30 Å R

krav på varandra. Man förväntar sig att den kvinnliga chefen ska vara mjuk och personlig. Men det har definitivt skett en positiv förändring. Jag har alltid vistats i manliga miljöer, och jag tycker inte att jag behöver brösta upp mig idag.

– Go sit at the table! Kvinnor har ibland en förmåga att inte sätta sig vid ”bordet”. Vänta inte på att bli inbjuden. Ta plats!

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

KATARINAS TRE SPANINGAR: 1. Våra kunder förväntar sig att ett Skanska-­ team består av både män och kvinnor. 2. Vi får allt fler frågor om hur vi jobbar med mångfald från potentiella medarbetare. 3. Bland de yngre som börjar hos oss/och arbetar är mångfaldsfrågan en hygienfaktor.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

JM

Nordiskt utbyte på agendan när JM deltar för tionde gången Nordiska influenser sveper in i årets omgång av Ruter Dam. Hilde Vatne, JM:s regionchef i Norge, är enda norska deltagare. Med sitt eget nätverk i bagaget ser hon fram emot att få reflektera, diskutera och växelverka med svenska kvinnliga ledare. TEXT: EVA RYDINGER FOTO: PRESS

R

HILDE VATNE

uter Dam är viktigt för JM som har varit engagerad i nätverket i mer än tio år. För varje ny årlig omgång får en ny kvinnlig ledare möjligheten att gå chefsutvecklingspro­ grammet. Under detta år är det regionche­ fen för Norge – Hilde Vatne – som har chan­ sen och hon ser fram emot en ny arena för att dela kunskap och erfarenheter. – Det är lite speciellt för mig då jag är ensam norska och har mitt nätverk i Norge. Men det är alltid intressant att möta andra ledare och jag tror att det kan bli bra ändå. Jag förväntar mig att få möjlighet att reflek­ tera kring mitt eget ledarskap, att få inspel från andra samt att fånga upp nya trender och ny kunskap från andra brancher.

DET GENERELLA MÅLET för JM är att ge fler kvinnliga chefer chansen att utvecklas och bredda sitt nätverk. Men Hilde Vatne menar att det viktigaste inte är att nätverket är exklusivt för kvinnor. – Nätverk är alltid bra för utbyte av insik­ ter och diskussioner. Det är roligt att träffa andra och höra hur de löser sina utmaning­ ar, säger Hilde Vatne. JOHAN SKOGLUND ÄR vd och koncernchef

på JM och har sedan tio år tillbaka kunnat följa vad Ruter Dams chefsutvecklings­ program har kunnat ge till flera av före­ tagets kvinnliga ledare. Dessutom är han själv mentor varje år, men aldrig för sina egna anställda. – Som mentor tror jag att jag har en del att dela med mig av. Men också för egen del är det värdefullt att möta andra och ta del av deras verklighet. Att möta duktiga kvinnor i karriären ger mig mycket per­ sonligen, säger Johan Skoglund. JM STRÄVAR EFTER att få in fler kvinnor på ledande positioner. Rent krasst menar Johan Skoglund att mångfald behövs för att vara en attraktiv arbetsgivare. Man jobbar aktivt med att få bättre balans i en bransch som historiskt alltid varit mansdominerad. Hilde lyfter gärna deras traineeprogram som vänder sig till unga

Titel: Regionchef, JM Norge På JM sedan: 2011 Ruter dam: 2017

JOHAN SKOGLUND Titel: Vd och koncernchef, JM AB På JM sedan: 1986 Dold talang: Pricksäker.

kvinnor och män som har möjlighet att komma direkt från skolan till JM. Men varken Hilde eller Johan menar att det är skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. – Skillnaden på ledarskap ligger hos individen. Men det är viktigt att få in fler kvinnor för att spegla det samhälle som vi lever i, säger Johan Skoglund. – Visst är det viktigt med kvinnor på ledande positioner men överhuvudtaget måste vi förstå att mångfald ger bättre un­ derlag till beslut. Oavsett om det handlar om kön, etnicitet, ålder eller erfarenhet. Det är odiskutabelt, menar Hilde.

RUTER DA M 30 Å R

NÄR JM GÅR MOT framtiden är det inte jämställdhetsfrågan som är den stora utma­ ningen. Johan lyfter i stället det generella utanförskapet och Hilde ser en utmaning i hur digitaliseringen kan användas. – Den absolut viktigaste frågan är att få in fler på arbetsmarknaden. Alla människor behöver känna att det gör nytta, och därför måste det bli enklare att få jobb, säger Johan Skoglund. – Vi måste utveckla hållbara boenden och reducera våra ekologiska fotavtryck. Vi mås­ te också få till en verksamhetsmodell som medger att vi kan använda de teknologiska möjligheter som finns, avslutar Hilde Vatne.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

HILDES TRE TIPS TILL UNGA KVINNOR I KARRIÄREN: 1. Gör det som du tycker om – jobbet måste ge dig glädje. 2. Var tydlig och välj en partner som accepterar att du vill göra karriär. 3. Våga kommunicera, ta beslut och plats. JOHANS TRE FRAMTIDSSPANINGAR: 1. Hållbarhet i fokus är viktigt redan i dag men blir ännu viktigare. 2. Vi kommer att se en ökad mångfald och fler duktiga kvinnliga ingenjörer. 3. Större efterfrågan på mindre bostäder i ”rätt” läge, som är individ- och livsstilsanpassade.

25


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

STRESSFORSKAREN DAN HASSON:

”En stark stressmuskel ökar din förmåga att njuta av livet” Du behöver inte ha dåligt samvete för att du stressar, bara du ger dig tillräcklig tid för återhämtning. – Om stress vore dåligt skulle inte heller motion och humor vara bra eftersom skratt och träning aktiverar stressreaktioner, säger stressforskaren Dan Hasson. TEXT: LOTTA BYQVIST

FOTO: CRISTOPHER EDLING

S

tress är faktiskt bra, bara vi lär oss att hantera den. Det menar stressforskaren Dan Hasson, grundare av healthwatch.se, ett webbaserat självhjälpsprogram för stresshantering, hälsopromotion och organisationsutveckling. – Så länge du får tillräckligt med återhämtning blir stressen stärkande, säger Dan Hasson. Återhämtningen får du främst via sömnen, men också genom varierade aktiviteter, att ha kul, sträva efter uppsatta mål och göra goda saker för dig själv och andra. DET GÄLLER ALLTSÅ att inte låta stressen ta över, utan att lära sig hantera stressen rätt. För precis som vi behöver vår dagliga motion behöver vi också vår dagliga dos stresshantering. Det handlar om att stärka sin stressmuskel. Och hur stärker man en muskel? Jo, genom att anstränga den och sedan låta den vila. Alltså, genom att ut­ sätta oss för stress och sedan ge oss tid för återhämtning tar vi kommandot över vår vardag. Lagom och regelbundna stress­ doser varvade med adekvat återhämtning stärker hälsan, välbefinnandet och livs­ kvaliteten. Dessutom blir immunsystemet mer välfungerande, enligt Dan Hasson. – En stark stressmuskel ökar din för­ måga att njuta av livet, säger Dan Hasson. Dessutom är stressen en förutsättning för att vi ska ha styrfart i våra liv och prestera som vi önskar. Understimulans och för lite stress kan bli till en energitjuv som gör dig mer stresskänslig. DET BETYDER INTE ju mer stress desto bättre. Återigen, lagom och regelbunden stress varvad med återhämtning är vad det handlar om. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning är och förblir skadlig stress. Det beror på att man sliter ner kroppen mer än man bygger upp den. Numera finns en uppsjö med metoder för att hantera stress. – Problemet med många stresshante­ ringsmetoder är att de är tidskrävande och ska utföras i en annan miljö än den van­ liga, säger Dan Hasson. Och när man inte får in dessa rutiner i vardagen leder det till ännu mer stress. Därför har jag utformat mina metoder så att de på ett enkelt och på ett icke tidskrävande sätt kan integreras i vardagen.

"Problemet med många stresshanteringsmetoder är att de är tidskrävande och ska utföras i en annan miljö än den vanliga." 26

DAN HASSON Dan Hasson är forskare och författare som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet. Han har en docentur i folkhälsa från Karolinska Institutet och har varit anknuten forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. I dag är han anknuten forskare vid Mayo Clinic i Scottsdale, Arizona och vid Karolinska Institutet och arbetar utöver forskningen som bedrivs vid Stiftelsen Stressmottagningen med sina två företag Hasson Consulting Group AB och Interactive Health Group AB. Han är en återkommande föreläsare under Ruter Dams chefsutvecklingsprogram.

”Så länge du får tillräckligt med återhämtning är stressen stärkande”, säger stressforskaren Dan Hasson.

RUTER DA M 30 Å R

K L A R A AV S T R E S S E N

ANNONS


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

DA N NS H A SSO T I P S!

LUGN PÅ

2

ANNONS

MINUTER

Här bjuder Dan Hasson på tre andningsövningar som bara tar ett par minuter att göra. Pröva någon av dem när du snabbt vill varva ner, till exempel mellan två möten.

BALLONGEN

RÄKNESTICKAN

STRANDEN

Dra in ett riktigt djupt andetag genom näsan och håll andan så länge du kan. Släpp ut luften fort genom munnen, ungefär som när man sticker hål på en ballong. Upprepa samma sak ett par gånger med en liten paus emellan.

Andas in genom näsan samtidigt som du räknar till fem. Andas ut genom munnen eller näsan och räkna samtidigt till tio. Räkna till två innan du drar in ny luft igen. Repetera så många gånger du önskar.

Föreställ dig att du ligger på en strand. Det är precis lagom varmt. Lyssna till vågornas slag mot ­stranden. Låt din andning följa ­vågornas rytm.

KOM IHÅG ATT ANDAS!

Andningen är central för all avslappning. Det beror på att andningen aktiverar det parasympatiska nervsystemet, det som varvar ner kroppen. – På bara tre-fyra djupa andetag har du dramatisk varvat ner kroppen, säger Dan Hasson. Det är vid den långsamma utandningen som avslappningen kommer. Pröva till exempel att andas djupt och fästa blicken uppe i taket, en form av ögonrelax. Då går det inte att tänka på negativa saker – det går inte att få ångest.

”Förändringsviljan är stark, precis som engagemanget” SEB har mött kunder i 160 år. För ett år sedan satte ledningen tydligt fokus på digitaliseringen. TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON FOTO: SIGRID MALMGREN

S

EB är en bank som är präglad av sitt arv av entreprenörskap, internationell utblick och ett långsiktigt perspektiv. Anna Grandt arbetar som Head of Digital Experience & Communication och är en av dem som rustar banken för framtiden. – Det känns som att det aldrig har varit mer spännande att jobba på bank. För ett år sedan satte ledningen tydligt fokus på digitalisering och det har hänt mycket sedan dess. Det är en extremt spännande resa som vi är i början av, konstaterar Anna som är kognitionsvetare och brinner för att kombinera psykologi med data.

SEB HAR MÖTT kunder på samma sätt i många år, men kundmötet kommer att för­ ändras i framtiden spår Anna. Den digitala strategin måste vara en del av den övergri­ pande strategin i företaget, anser hon. – Vi funderar mycket på vad en bank ska vara i morgon. I många delar ­kommer den fysiska relationen att vara viktig även i framtiden.

VI VET DOCK att det kommer att förändras, men vi vet inte hur, säger Anna och fortsätter: – Det som triggade mig att börja på SEB var att jobba med förändring. Jag brukar säga att vi är som ett stort fartyg. Det tar tid att svänga, men när man väl får effekt blir det en väldigt stark kraft. Min upp­ levelse är att SEB befinner sig i framkant och jag tycker att det är kul att vara med och driva utvecklingen framåt.

ANNA GRANDT

ANNA HAR JOBBAT på SEB i sex år och har en bakgrund från telekombranschen. Hon kom in med digital kompetens och erfarenhet av user experience. – User experience handlar bland annat om hur varumärket ska uppfattas i den digitala kontexten. Hur ska SEB-upplevel­ sen hänga ihop och hur sätter vi strate­ gierna för detta. SEB ÄR ETT internationellt företag där för­ utsättningarna i de olika länderna skiljer sig åt – bland annat när det kommer till digital mognad. – Vi jobbar mycket med ett ledarkap som ska stödja medarbetarna att vara så självgående som möjligt. Förändringsvil­ jan är stark, precis som engagemanget. Det är viktigt att alla medarbetare hela tiden utvecklas, för då utvecklas vi som organisation, summerar Anna.

RU TER DA M 30 Å R

Yrke: Head of Digital Experience & Communication Utbildning: Kognitionsvetare, Linköpings universitet, 2000 Vad vet du nu som du inte visste när du var student? ”Det är lättare att relatera till det teoretiska i utbildningen i takt med att man får arbetslivserfarenhet.”

SEB är en relationsbank. Vi drivs av viljan att skapa värde för kunderna. Vi gör det genom att bygga vidare på vårt arv av entreprenörskap, internationell utblick och långsiktigt perspektiv. Vi har länge tagit en aktiv del i utvecklingen av de samhällen där vi är verksamma. I Sverige och de baltiska länderna erbjuder vi finansiell rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har SEB:s verksamhet ett starkt fokus på fullserviceerbjudanden till företagskunder och institutioner. Läs mer: sebgroup.com/career

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

27


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

ASTRAZENECA

Vägen mot toppen inom AstraZeneca Att tillverka läkemedel i världsklass kräver ledare som stöttar och engagerar. På ­AstraZeneca präglas ledarskapet av att ge varje medarbetare utrymme att växa och möjligheter att ­utmana sig själv. Två personer som vid flera tillfällen tagit steget utanför sina komfortzoner är ­Margareta Ozolins Nordvall och Elisabeth Björk, som i dag leder de svenska anläggningarna och sitter i bolagets svenska styrgrupp. TEXT: SOFIE LUNDMARK

FOTO: PRESS

S

om utbildad diabetesläkare har Elisabeth Björks karriär präglats av ett starkt intresse för kombi­ nationen av människor och ve­ tenskap. Innan hon kom till AstraZeneca hade hon bland annat disputerat vid Uppsala universitet och arbetat på Akade­ miska Sjukhuset i samma stad. När Astra­ Zeneca år 2002 skulle börja producera läkemedel för diabetespatienter fångades Elisabeths intresse.

SEDAN FEM ÅR tillbaka leder Elisabeth utvecklingen av företagets alla läkemedel inom bland anant hjärt- och kärlsjukdo­ mar, diabetes samt kronisk njursjukdom. – Det är en spännande roll där jag får kombinera forskning, människor och vetenskap med en internationell prägel. Vår verksamhet har förgrening i ett 50-tal länder, berättar Elisabeth.

MARGARETA OZOLINS NORDVALL Titel: Vice President Sweden ­Operations. Det här gör mig mest stolt över AstraZeneca: När det krisar ställer medarbetarna upp och jobbar på kvällar, nätter och helger för att patienter är i behov av läkemedel. Det finns så otroligt mycket kunskap inom organisationen. Det motiverar och inspirerar både mig och mina medarbetare.

I

Södertälje tillverkas ungefär 40 pro­ cent av AstraZenecas totala läke­ medelsproduktion (i volym), vilket bland annat inkluderar ungefär tio miljarder tabletter per år. Anläggningen, som är bolagets största och sysselsätter närmare 4200 personer, styrs under led­ ning av anläggningsansvarig Margareta Ozolins Nordvall.

MARGARETA BÖRJADE PÅ AstraZeneca 2006, då i rollen som ansvarig för bola­ gets outsourcade servicetjänster. Efter några år blev hon rekommenderad av sin chef att söka en tjänst inom produktion. Med nyfikenhet och en stark drivkraft om att lära sig en ny roll flyttade Marga­ reta till England med sin familj för att arbeta på en av AstraZenecas enheter. – När jag började där förstod jag inte hur många utmaningar jag stod inför, inte minst kopplat till tekniska frågor kring läkemedelstillverkning. Trots det smittades jag direkt av produktions-värl­ den, det var något helt nytt för mig även om jag hade jobbat på AstraZeneca några år innan det.

28

ASTRAZENECA HAR TRE forskningscentrum; ett i Sverige, ett i Storbritannien och ett i USA där Elisabeth arbetade i sju år innan hon började i Göteborg. Elisabeth beskri­ ver forskningsanläggningen i Göteborg, som hon sedan tre år tillbaka också är ansvarig chef för, som ett universitet i miniatyr. – Här jobbar drygt 2500 forskare från

ATT FRÅN RÅMATERIAL skapa en färdig pro­ dukt är vad som inspirerar Margareta till att arbeta med just läkemedelsproduktion. – Att kombinera matematik, forskning, teknik, tillverkning och slutligen pakete­ ring av en färdig produkt skapar en enorm tillfredställelse. Det innebär ett ständigt lärande, alltid med ett tydligt fokus på att vi skapar läkemedel som faktiskt räddar liv och förbättrar patienters livssituation. UTÖVER TVÅ ÅR i England har Margareta också arbetat två år som ansvarig för en produktionsanläggning i USA. – Mina chefer på AstraZeneca har alltid pushat och utmanat mig i min yrkesroll. Kvinnor är generellt sämre på att ta för sig och våga ta steget till nya utmaningar, men med stöd från mina närmaste chefer har jag alltid känt mig trygg i att våga prova. – Min nuvarande roll som ansvarig för en stor läkemedelsanläggning skulle jag aldrig ha klarat utan de två tidigare uppdragen i England och USA. Det är de små trappstegen som gjort att jag kunnat leverera hela vägen.

RUTER DA M 30 Å R

ELISABETH BJÖRK Titel: Vice President Head CVMD GlobalMedicines Deve­ lopment & othenburg Site Lead. Min starkaste drivkraft: Nyfikenhet och ständigt lärande. Att ge sig på något som är helt nytt och som dessutom känns omöjligt till en b ­ örjan är definitivt det som driver mig. Det är kopplat till en förmåga att våga ta personliga risker, såsom att våga flytta till nya länder och prova nya roller. Jag litar alltid på att jag landar på fötterna.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

ett 40-tal olika länder, väldigt många med hög utbildningsgrad. Exempelvis har mer än 600 av mina kollegor disputerat. ELISABETHS VÄG INOM AstraZeneca har, precis som Margaretas, tydliga gemen­ samma nämnare. Den stavas chefer som både har stöttat och vågat utmana – i kombination med en stor skopa ­nyfikenhet. – Ett råd jag ger till mina yngre kollegor är att de ska välja sin chef med omsorg. Människor drivs av olika saker i olika faser i livet och som chef ser jag det som min uppgift att hjälpa mina medarbetare att få ut så mycket av sig själva och sin karriärresa. ELISABETHS BAKGRUND HAR gett henne en rad olika erfarenheter. Den största nyttan har hon av att ha arbetat som diabetesläkare. – Som diabetesläkare måste du få pa­ tienten att själv ansvara för sin sjukdom. Den rollen förutsätter ett ständigt samar­ bete med patienten. Det är en erfarenhet jag har stor nytta av i mitt ledarskap och relationen med mina medarbetare. Min framgångsfaktor är att jag är bra på att vara konkret, förklara varför och delegera ett stort ansvar, samtidigt som jag själv jobbar hårt, avslutar Elisabeth.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

NCC

Bra ledarskap är A och O hos NCC Som ledare i bygg- och fastighetsbranschen utmanas hon av både tradition och förnyelse. – Vi är med och skriver historia samtidigt som vi bygger framtidens städer. Det betyder att vi ständigt måste hitta nya vägar till utveckling, både i stort och smått, säger Carola Lavén, affärsområdeschef för NCC Property Development Nordic. TEXT: ERIKA STRANDELL FOTO: FELICIA YLLENIUS

H

on har varit verksam i byggoch fastighetsbranschen sedan examen från KTH. Sin första chefsbefattning fick Carola Lavén vid 24 års ålder, och i över två decennier har hon sedan stannat kvar i ledarrollen. På olika företag, men i sam­ ma bransch. SEDAN 2013 ÄR hon en av fyra affärsområ­ deschefer i NCC:s koncernledning. – Det är ett inspirerande företag med spännande verksamhet runtom i Norden. Våra ägare, Nordstjernan, borgar för grundläggande värderingar och en lång­ siktighet som är viktig för det vi gör. Sam­ tidigt är NCC ett modigt bolag med ambi­ tioner. Vår vision är att förnya branschen och erbjuda de bästa hållbara lösningar­ na. Våra fastigheter och nybyggnationer ska alltid utvecklas i takt med tiden. Det handlar också om att ligga i framkant och möta människors förändrade livsstil, miljökrav, digitalisering med mera, säger Carola Lavén. – Våra 17 000 medarbetare jobbar med en samhällsutveckling som påverkar många. Vi bygger allt från broar och vägar till sjukhus, skolor, köpcentrum och äldreboenden – ibland med hundratals personer inblandade i projekten. Där är ett bra ledarskap a och o för att allt ska fungera, fortsätter hon. INOM KONCERNEN FINNS också en tydlig ledarfilosofi kring de kompetenser som anses viktiga, förutom uppdragets grund­ läggande kunskapskrav. – Chef är en formell titel som någon tilldelat dig. Hos oss är det viktigt att du också är en ledare som medarbetarna vill följa. Ute i våra projekt måste alla känna ett engagemang för att gemensamt jobba åt samma håll, för vi vet att det är många utmaningar innan en byggnation står på plats. Du behöver också vara tydlig, ut­ vecklingsorienterad och ha en strategisk höjd, säger Carola Lavén. FÖR ATT UTVECKLA det interna ledarskapet finns en mängd möjligheter för medarbe­ tarna, såväl i Sverige som övriga länder. Koncernen driver flera program för ledare

CAROLA LAVÉN

på olika nivåer. Allt beroende på var du befinner dig just nu och vart du är på väg. – Ledarskapet finns med i allt från traineeprogram till mer strategiska ut­ bildningar för den som vill söka ett nytt uppdrag. Vår grundinställning handlar mycket om att du tidigt ska kunna jobba med ditt ledarskap genom att tillåtas prö­ va det i olika projekt, säger Carola Lavén. – Vi vill ju få ut budskapet att det är roligt att jobba i den här branschen. Och med rätt chefer, som vågar ge ansvar till sina medarbetare, kan vi locka unga talanger som ser möjligheter till karriär och därför vill stanna kvar och utvecklas i olika roller.

RUTER DA M 30 Å R

SIN EGEN LEDARSTIL beskriver Carola som närvarande, utmanande och nyfiken. Hon ger tydliga mål, men ställer också många frågor till medarbetarna. – En bra idé ska tåla att bli emotsagd, annars är det ingen bra idé. När vi ställer frågor till varandra i en dialog leder det till att argumenten vänds, vrids och slipas för att komma framåt. På så sätt byggs också en tillit mellan människor och ett arbetssätt där alla vågar säga vad man tänker, säger hon. – För mig har det också varit viktigt att stanna kvar på en arbetsplats en längre tid. På så sätt tar du ansvar och drar lär­ dom av både bra och mindre bra beslut.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

Titel: Affärsområdeschef, NCC Property Development Nordic, ingår som en av fyra affärsområdeschefer i koncernledningen Drivkrafter: Utveckling och utmaningar med eget ansvar, uppgiftsfokus, prestation och reflektion Viktigt ögonblick i livet: När jag, uppväxt i ett litet samhälle i Norrland, fick ett stipendium för att gå på KTH. Carola om Ruter Dam: "En viktig spelare i debatten som också varit med och lyft p ­ otentialen i kvinnor på ledande positioner. Man har samlat deltagare från många olika branscher samt mentorer med affärskoppling vilket ger möjligheter till bra nätverk framåt i livet. Jag gick själv programmet 2003 och har med mig det som något positivt. NCC har också länge varit engagerade i Ruter Dam länge, vi har ett antal medarbetare som löpande deltar i programmet. Idag är jag mentor till en av dem vilket ger mig jättemycket som ledare."

Den som alltid hoppar från tuva till tuva kan utvecklas under en tid, men det är nödvändigt att också prestera, för utan leverans blir du inte långvarig, säger Carola Lavén. – Men viktigast av allt är att våga ge och ta ansvar, gärna tidigt i karriären. Vi lär genom att pröva, det är gemensamt för oss alla.

29


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

Fler kvinnor i ledande positioner står högt på agendan hos Capgemini Consulting

C

apgemini Consulting är den globala organisationen och varu­ märket för strategi och manage­ ment consulting som ingår i Capgemini Gruppen. Nu accelerar satsningen på fler kvinnliga ledare genom tydliga glo­ bal mål att 30% av Vice Presidents och ­ledande prositioner ska vara kvinnor 2020. Anneli Samuelsson, Corporate Vice President och CEO Capgemini Consul­ ting Sverige-Finland, välkomnar denna tydlighet i målsättning för att det verk­ ligen ska ske en förändring i ledningen i alla länder. – Capgemini Consulting vet att en jäm­ ställd arbetsplats med diversifierade team driver kreativitet, ökad effektivitet, bättre arbetsmiljö och därmed högre prestation. Det är även av hög prioritet hos våra kun­ der, vilket gör det till en konkurrenskraft, då de önskar se motsvarande värderingar hos sina rådgivare och partners, betonar Anneli Samuelsson.

FÖR ATT ÖKA attraktionskraften att göra lång karriär som managementkonsult har företaget flera strategiska satsningar t ex Digital Certifiering för att förstärka Capgemini Consultings ledande position inom Digital Transformation. – Vi har också ett etablerat samarbete med MIT i USA, samt specialiserade ledarskaps- och kompetensutbildningar på Capgemini Consultings eget Uni­ versitet ”Les Fontaines” utanför Paris, förklarar Anneli.

FÖR ATT STÄRKA kvinnors karriärsatsning mer specifikt finns möjlighet till ökad flexibilitet vid föräldraledighet, val av kundfokus för att minska resande, kvinn­ liga nätverk, sponsorprogram, interna och externa ledarskapsutbildningar, där Ruter Dam är ett exempel på det senare. Anneli Samuelsson som gått detta program och är medlem i både Ruter Dams Affärsnätverk och vd-grupp, menar att det har givit nya perspektiv, insikter och affärsrelationer som är värdefullt för karriären CAPGEMINI CONSULTING har stora tillväxt­ mål. Störst andel rekryteringar sker direkt från unitversitetet efter master utbildningen, vilket medför lärande av konsultyrket från grunden. Det skapar även en social, dynamisk arbetsplats med många ambitiösa konsulter. 50% av dessa rekryteringar är kvinnor. – Att vara kvinna, konsult och ledare på Capgemini Consulting är väldigt givande och spännande menar Madeleine Bern­ hardsson, Principal, ledare Capgemini Consultings kvinnliga nätverk, samt för kompetensgruppen People & Organization Transformation. Vi erbjuder attraktiva möjligheter för karriärutveckling i en global organisation. Samtidigt har vi en utpräglad entreprenöriell kultur där det finns mycket utrymme för frihet och egna initiativ. Jag värdesätter även vår performance manage­ ment process som eftersträvar transparens där utvärdering sker på lika principer, fortsätter Madeleine Bernhardsson.

I Capgemini Consulting Sverige-Finland önskar vi rekrytera fler kvinnor med erfarenhet från konsultyrket och gärna från branscherna Bank, ­Telecom, Retail eller Manufacturing, avslutar Anneli Samuelsson

ANNELI SAMUELSSON Corporate Vice President, CEO Capgemini Consulting Sweden - Finland

Transform to the power of digital. Capgemini Consulting is the Global Strategy and Transformation Consulting brand of the Capgemini Group. Capgemini Consulting specializes in advising and supporting enterprises in significant transformation, from innovative strategy to execution and with an unstinting focus on results. With the new digital economy creating significant

MADELEINE BERNHARDSSON Principal, lead People & Organization Transformation

disruptions and opportunities, our global team of over 3,000 talented individuals work with leading companies and governments to master Digital Transformation, drawing on our understanding of the digital economy and our leadership in business transformation and organizational change.

www.capgemini-consulting.se

Mångfald och inkludering – en självklarhet på Siemens I en mansdominerad bransch som industrin traditionellt sett är, består utmaningen i att hitta kvinnor som vill och kan ta plats. Genom att aktivt sätta mål och inte avvika från dessa tvingar Siemens fram en förändring för att bryta mönstret. TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: SIEMENS

S

ka vi ha ett urval av kvinnliga chefer läng­ re fram måste vi ha visat vägen för de unga talanger som finns. Det säger Siemens vd Ulf Troedsson om satsningarna på jämställdhet och mångfald redan vid intagningen till företa­ gets traineeprogram. – Vi tar in hälften tjejer och hälften killar trots att tjejer är underrepresenterade på tekniska högskoleutbildningar. EN MER JÄMSTÄLLD arbetsplats påverkas i stor utsträckning av rekryteringsprocesser, menar Ulf. Siemens har satt upp målet att minst en av tre slutkandidater i varje rekrytering ska vara av det underrepresenterade könet. – På så sätt tvingar vi oss själva att tänka till lite extra och inte bara välja som vi alltid har gjort. Det är förstås svårare när det exempelvis är väldigt få kvinnor som söker en teknisk tjänst, men tack vare ett medvetet arbetssätt har detta fungerat i 78 procent av fallen. – Ytterligare ett sätt att lyfta kvinnor och skapa interna förebilder är Siemens eget GLOW Network. Här får kvinnliga chefer chansen att träffas och lyfta varandra samt

30

tillsammans hitta de faktorer vi behöver utveckla för att bli en mer attraktiv arbetsplats för kvinnor. Glow-deltagarna är även viktiga inspiratörer och mentorer för yngre talanger, säger Ulf Troedsson. FÖR KOMMUNIKATIONS- OCH hållbarhetschef Maria Baldin har vägen mot ledarskapet gått via flera olika roller – trots att hon inte sökt en enda av dem. – Cheferna som fått upp ögonen för mig har gett mig den chansen. Jag har bland annat fått möjligheten att arbeta 2,5 år på Siemens huvud­ kontor i Schweiz, berättar hon. Förra året gick hon Ruter Dam-programmet. – I stället för kvotering så peppar vi kvinnor varandra för att fler ska ta ytterligare steg. Att få en mentor som kan coacha på vägen framåt är otroligt lärorikt, säger Maria. PÅ SIEMENS FINNS utrymme för varje ledare att vara sig själv. Maria Persson Ternström, Serviceansvarig för Power & Gas som Siemens gör i nordiska och baltiska länder, beskriver det optimala ledarskapet: – Att genom förtroende, öppenhet och tillit få andra att växa är något jag själv strävar efter i mitt ledarskap. Som ledare är jag tydlig men ly­ hörd, det har hjälpt mig mycket eftersom alla län­ der vi arbetar i har olika sätt att se på ledarskap. MARIA PERSSON TERNSTRÖM är en av deltagarna i årets Ruter Dam. – Eftersom alla kommer från olika organisa­ tioner skapas ingen konkurrens. Alla kan vara öppna och privata på ett vänskapligt plan. Det skapar optimala förutsättningar för att utvecklas tillsammans, avslutar Maria.

RUTER DA M 30 Å R

Ulf Troedsson och Maria Persson Ternström.

Maria Baldin.

ULF TROEDSSON

MARIA BALDIN

Titel: Vd och en av mentorerna i årets Ruter Dam. Det bästa med min roll som mentor i Ruter Dam: Det är bland det roligaste jag gör i min yrkesroll! Att få coacha adepter från Ruter Dam med mina erfarenheter är en otrolig inspirationskälla för mig.

Titel: Kommunikations- och hållbarhetschef. Gick Ruter Dam år: 2016.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

MARIA PERSSON TERNSTRÖM Titel: Business Unit Head Service PG and DG Nordic and Baltics Siemens Industrial Turbomachinery AB. Gick ruter Dam år: En av årets deltagare 2017.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

SKF

Ruter Dams fyra ess i leken på SKF De fyra cheferna på SKF minns alla Ruter Dam-året som en tid fylld av glädje och nytta. En möjlighet att finslipa framtidsplaner och reflektera över balansen mellan arbete, familj och fritid ihop med kvinnor i samma situation.

GUNILLA NILSSON Titel: Managing Director SKF Sverige AB. Om ungdomar: Ungdomar tycker industrin verkar tråkig, men SKF:s produkter finns överallt i världen och i varje bransch du kan tänka dig. Från vindkraftverk till datortomografiutrustning.

TEXT: TORE TOBIASSON FOTO: JULIA SJÖBERG

S

KF grundades 1907 och är i dag ett globalt företag med över 44 600 anställda och tillverkning i 32 länder. Fyra av företagets topp­ chefer har gått Ruter Dam och beskriver det som en utbildning de håller högt. En av anledningarna är de personliga nät­ verken de byggde upp. – Vi är några Ruter Damare från olika företag här i Göteborg som träffas varje månad, säger Carola Kylin, Director Group Marketing and Communication. SKF har ett ständigt behov av nya duk­ tiga ledare. Därför väljs det varje år ut en kvinna som får delta i Ruter Dams ­chefsutvecklings- och mentorprogram. I år blev det Team Manager Product­ ­Development Emma Björkmans tur.

CAROLA KYLIN Titel: Director Group Marketing and Communication. Min bästa erfarenhet från Ruter Dam-tiden: Nätverket som bildades mellan oss kvinnor under det året. Vi är några kvinnor från olika företag här i Göteborg som fortfarande träffas varje månad.

ALLA FYRA MENAR att dagens unga tyvärr har en felaktig bild av vad det innebär att arbeta inom industrin – att det skulle vara grått och tråkigt. – SKF är ett fantastiskt internationellt företag som erbjuder många en chans att få arbeta utomlands, säger Tova Göthberg, Unit Manager Sweden & Regional Mana­ ger Nordic. Victoria Van Camp, President SKF Business and Product Development, nickar instämmande. Hon skulle inte velat vara utan åren i USA, eller Kina där hon tillbringar mycket tid i dag.

TOVA GÖTHBERG Titel: Unit Manager Sweden & Regional Manager Nordic. Om SKF: Du får ta för dig på SKF. Jag har aldrig känt mig förminskad för att jag är kvinna, vare sig här i Sverige eller utomlands. Mina vänner kan säga: ” Men så bra kan det inte vara?” Men det är det. SKF har en öppen och tolerant kultur.

FÖR ATT REKRYTERA fler ungdomar arbetar SKF aktivt med att besöka student­ mässor, erbjuda internships, sommar­ jobb och uppsatsmöjligheter. Bolaget driver även SKF Tekniska Gymnasium, där studenter sista året får chansen att praktisera nio veckor utomlands på en av SKF:s anläggningar. – Det är viktigt att man känner passion för det man gör om man vill lyckas göra karriär, säger Victoria Van Camp. DET ÄR TYDLIGT att samtliga fyra chefer älskar sina arbeten på SKF. De konsta­ terar att globaliseringen har ökat tempot och kraven. Men att det inte enbart är negativt, det har fört med sig att de fått lära sig att prioritera och delegera bättre. – Det första jag gör på morgonen är att jag kollar mejlen över en kopp kaffe, eftersom Kina vaknar medan USA fort­farande sover. Men jag tycker inte arbetslivet har blivit hårdare, utan ­roligare, säger Victoria Van Camp.

GUNILLA NILSSON, Managing Director SKF Sverige AB, förklarar att SKF är ett ­tolerant företag. Kan man till exempel inte ta ett chefsjobb utomlands för att det inte passar in i familjesituationen ­betyder det inte att dörrarna stängs. – Det är bara att återkomma när livssituationen passar bättre. Det är flera chefer här på SKF som avslutat sina karriärer utomlands, säger hon.

RUTER DA M 30 Å R

TROTS ATT DE verkar i en traditionell ­ ans­värld har ingen av dem upplevt att m det funnits något glastak på SKF. De har hela tiden getts möjligheten att ge sig i kast med nya utmaningar när de önskat. – Vår företagskultur uppmuntrar till utveckling. Det är ingenting som hindrar dig från att hoppa mellan olika roller som chef, försäljare eller kommunikatör. Har du bara viljan så uppmuntras du att pröva nya roller, avslutar Gunilla Nilsson.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

VICTORIA VAN CAMP Titel: President SKF Business and Product Development. Om karriärmöjligheter: Det kan vara tufft att kombinera en karriär med familjelivet, men vi är flexibla och försöker lösa våra chefers situation. Det kan till exempel vara att man delvis arbetar hemifrån, eller att man kliver av ledarrollen under en period för att sedan återkomma som ledare.

31


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

BLIWA

Bliwa ska bli Sveriges begripligaste försäkringsbolag Det är när man skär sig på livets hårda kant som försäkringsbolagen får en betydande roll. Vissheten om att det finns någon att vända sig till och få hjälp är ovärderlig, men för att känna sig trygg måste man förstå. Detta har blivit Bliwa Livförsäkrings devis och mål för ett omfattande utvecklingsarbete. TEXT: ALMA JOHANSON FOTO: DAN COLEMAN

S

trävan efter att bli Sveriges begrip­ ligaste försäkringsbolag startade för ett par år sedan då Bliwa an­ ordnade ett seminarium där en ung tjej som drabbats av stroke deltog. Hon berättade om hur tufft det var att i en utsatt situation behöva hantera komplexa och svårbegripliga försäkringar. – Hennes berättelse blev en väckar­ klocka för oss på Bliwa. En insikt om hur försäkringsbranschen inte lyckats möta individens behov av enkel hantering och begriplighet. När man går igenom en kris är krånglig byråkrati det sista man vill tampas med, säger Kristina Ensgård, vd på Bliwa.

KRISTINA ENSGÅRD Du gick Ruter Dam-programmet 2002. Vad har Ruter Dam betytt för dig? Väldigt mycket både på det professionella och personliga planet. Jag fick en fantastisk möjlighet att få insyn och förståelse för företag i olika branscher. Att jobba med ledarskaps- och utvecklingsfrågor tillsammans med otroligt duktiga kvinnor inom svenskt näringsliv har varit och är väldigt berikande. I dag är Ruter Damarna en viktig del av mitt affärsnätverk, men även en del av mitt privatliv då vi blivit goda vänner genom åren. Vi delar erfarenheter, glädje och sorg när vi träffas, minst ett par gånger per år och vi har kommit varandra mycket nära.

NÄR DET GÄLLER försäkring fungerar vi olika som individer, beroende på hur vi är som personer och vilken situation vi befinner oss i. Många vill sköta sina försäkringsären­ den digitalt, men för andra är den personli­ ga kontakten viktigast. – Våra försäkrade ska känna att de har det skydd de behöver och veta hur de ska agera om olyckan är framme. Vi jobbar därför hårt med att vara begripliga genom språket vi använder, form och struktur i kommu­ nikationen, men också genom att utveckla individanpassade tjänster som är tillgängli­ ga i de kanaler den försäkrade väljer. KUNDÄGT FÖRSÄKRINGSBOLAG

Bliwa för en tät och öppen dialog med de företag och organisationer vars anställda och medlemmar är försäkrade i Bliwa. I nära samarbete, och med lyhördhet för kundernas behov, delar Bliwa med sig av information, kunskap och resultat. Det ska­ par ett gemensamt engagemang som byg­ ger långsiktiga relationer. Det, i kombina­ tion med att jobba nära internt med starkt kundfokus har varit viktiga framgångsfak­ tor för Bliwa när bolaget växt kraftigt under de senaste tio åren. – Sedan ett år tillbaka jobbar vi extra mycket med att bygga kunskap om nuva­ rande och framtida kunders behov, bete­ enden och förväntningar. För att kunna se och ta vara på affärsmöjligheterna i den digitaliserade världen måste vi förstå vad

32

som skapar värde och engagemang. Vi har gjort hundratals kundintervjuer och kartlagt individuella behov för att utveckla service, gränssnitt och kommunikation som uppfyller och överträffar kundernas förväntningar.

mer traditionella försäkringsbolagen, vilket är bra för en bransch som historiskt sett har varit relativt konservativ. Vi går från produ­ centmakt till konsumentmakt där konsu­ menterna röstar med fötterna och flyttar på sig om det inte är bra.

TEKNISKA UTMANINGAR I FÖRÄNDERLIGA TIDER

BLIWA VILL LIGGA i framkant genom att inspireras av framgångsrika exempel från andra branscher som har kommit längre än försäkringsbranschen i att möta nya beteenden och behov hos individer. – Det senaste året har vi ökat vår perso­ nalstyrka med 30 procent varav hälften kom från andra branscher. De saknar försäkringserfarenhet, men tillför sin spets­ kompetens vilket är både utmanande och väldigt roligt och leder fram till nytänkande och kreativa lösningar, säger Kristina.

Förändringstakten i omvärlden ökar, framför allt som en följd av den tekniska utvecklingen och då särskilt den digitala. Det påverkar människors beteenden och förväntningar, inom en mängd områden, så också inom försäkring. Den i det närmaste oändliga tillgången till data öppnar helt nya möjligheter inom distribution, kommuni­ kation, datahantering och service. – Den tekniska utvecklingen sänker barriären för nya aktörer som utmanar de

RUTER DA M 30 Å R

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

Hur är din relation till Ruter Dam i dag? Jag fortsätter att utvecklas genom regelbundna seminarier. För mig, som har arbetat snart 30 år i försäkringsbranschen är det ovärderligt att kontinuerligt ta del av erfarenheter och vad som händer i andra branscher.

OM BLIWA LIVFÖRSÄKRING Bliwa är ett kundägt försäkringsbolag som specialiserat sig på personförsäkringar för grupper av individer, exempelvis anställda i ett företag eller medlemmar i organisationer. Bliwas försäkringar ger ekonomisk trygghet i händelse av sjukdom, dödsfall, olycksfall och arbetslöshet samt tillgång till sjukvård. Bolaget växer i snabb takt. Drygt var tjugonde svensk är försäkrad i Bliwa och många tusen företag, varav cirka 35 av de 100 största, samt många fackliga organisationer är kunder.


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

Tillökning i Ruter Dam-familjen Nu får Ruter Dam en lillasyster. Spader Ess heter programmet och riktar sig till kvinnor i början av karriären. – Det är en kritisk period där det gäller att tänka rätt inför framtiden, säger Bisse Frid, programansvarig för Spader Ess. TEXT: LOTTA BYQVIST FOTO: FELICIA YLLENIUS

E

fter 30 år med fokus på kvinnliga chefer på hög nivå startar Ruter Dam i höst ett program för kvin­ nor i det ungefärliga åldersspan­ net 27-35 år. Spader Ess är uppbyggt kring det bästa av Ruter Dam-programmet och anpassat till yngre kvinnor med höga ambitioner. Syftet är att ge dem verktyg för att snabbare utvecklas till bra ledare. Det är Ruter Dam-deltagarna själva som initierat Spader Ess. Många av dem sakna­ de en plattform för utveckling under sina första år som yrkesverksamma och vill nu dela med sig av sina erfarenheter och bidra till att ge yngre kvinnor denna chans. – Spader Ess vill fokusera på de frågor som är viktiga för kvinnor i början av karriären. Det kan handla om frågor som

hur kvinnorna kan tänka för att komma vidare i organisationen och vilka utma­ ningar man ställs inför i den här fasen av karriären, säger Bisse Frid, som själv jobbat inom stora organisationer, både som civilingenjör, ledarskapskonsult och karriärrådgivare. – Vi vill också hjälpa deltagarna att bättre förstå sig själva som personer och sina drivkrafter och mål. VALEN SOM YNGRE chefer gör är viktiga för deras framtida karriär och utveckling. Det kan handla om val av intern eller extern vidareutbildning, val av företag, val av chef och vilka jobb som kan vara bra att söka. Men viktigast av allt är att bidra till yngre medarbetares förståelse för att alltid göra ett bra jobb där de är. Att leverera resultat är basen för att komma vidare i karriären. – Men allt i en organisation är inte så rationellt som man kanske tror direkt efter sin utbildning, säger Bisse Frid. Det är fler aspekter än hårt arbete som spelar in för att man ska kunna kliva in i nya utmaningar och sedan lyckas med dem, aspekter som vi vill göra deltagaren medveten om. SPADER ESS-PROGRAMMET pågår under tio heldagar uppdelade i fem block om två dagar. Förutom olika föreläsningar ägnas tiden åt diskussioner och reflektioner. Dessutom ingår samtal med en extern mentor från Ruter Dams Affärsnätverk.

Ruter Dam-dagen, årets höjdpunkt! TEXT: GUNILLA ARHÉN FOTO: KARIN LJUNGDAL

V

arje höst firar Ruter Dam sin egen dag, bland annat med att dela ut hedersutmärkelsen Årets Ruter Dam som går till den kvinna som utnämnts till den mest inflytelse­ rika chefsposten under det senaste året. Förra året, 2016, var Helena Stjernholm, vd ­Industrivärden, pristagare. Ruter Dam-dagen har alltid ett tema och talarna representerar ämnesområden som kultur, affärer, politik, IT, globalisering och ledar­ skap. I år, när Ruter Dam fyller 30 år, är temat ”Kvinnliga förebilder”. Detta jubi­ leumsår ger vi också ut en bok om Ruter Dams historia, i samarbete med förlaget Näringslivshistoria. NÄRINGSLIVSNESTORN MELKER SCHÖRLING,

som även varit mentor åt Ruter Dam-­ deltagare, talade vid den allra första Ruter Dam-dagen för 25 år sedan. Han

berättade att han letade efter chefer som knöt handen i fickan. En strategi som vi kan se har varit lyckad. Vi har sedan dess alltid eftermiddagsseminarium, numera i Näringslivets Hus. Väggarna pryds av stora tavlor som visar bilder på deltagare i Ruter Dam sedan starten 1987. När Ruter Dam firade 25 år hedrades vi av Kronprinsessan Victoria som delade ut hedersutmärkelsen. PÅ KVÄLLEN HÅLLS jubileumsfest i Vin­ terträdgården på Grand Hotel, hotellet som grundades av en kvinnlig förebild: Wilhelmina Skogh. Henne kommer Poker Wallenberg att tala om under årets efter­ middagsseminarium. Micael Bindefeld hjälper oss att fullända festligheterna. Inbjudna är Deltagare från Ruter Dam, mentorer och utvalda gäster. Vi ser fram emot firandet av Ruter Dam 30 år den 11 oktober 2017!

RUTER DA M 30 Å R

Kronprinsessan hedrade Ruter Dam på 25-års jubileet och delade ut Hedersutmärkelsen Årets Ruter Dam till Eva Nygren, koncernchef Rejlers.

A K T U E L LT & PÅ G Å N G

33


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

ABB

ABB lyfter branschens förebilder

JOHAN SÖDERSTRÖM Titel: Vd ABB Sverige. Även ordförande i Teknikföretagen. PIA BRANTGÄRDE LINDER Titel: Chef för High Voltage Products, Norra Europa. MARIA BRITHON BRINCK Titel: HR-chef, ABB Sverige. ANNA LANGÖRGEN Titel: Value Chain Manager, High Voltage Products, ABB Sverige.

På bilden från vänster: Anna Langörgen, Pia Brantgärde Linder, Maria Brithon Brinck och Johan Söderström.

För ABB är frågor om jämställdhet och mångfald ett grundfundament för en framgångsrik organisation. ABB finns i över hundra ­länder, men oavsett var du jobbar möter du ett bolag som ger alla medarbetare samma ­möjligheter till ­utveckling. TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: JONAS BILBERG

A

BB arbetar för en kultur där mång­ fald är en styrka och alla medar­ betare värdesätts. Det handlar om att ge var och en chansen oavsett läggning, kön, etnicitet och personlighet. – Vi vet att en bättre mix av människor ger starka och konkurrenskraftiga företag. Där­ för behöver vi bland annat fler kvinnor och i ledande befattningar. Ett viktigt mål är att nå en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Vi har mer att göra här och vi jobbar än mer intensivt med många initiativ för att skapa en kultur som ger alla chansen, säger

34

Johan Söderström, vd ABB Sverige, som sedan sex år tillbaka är mentor i Ruter Dam. ATT FÖREBILDER ÄR viktiga både i och ut­ anför organisationen understryker Anna ­Langörgen, Value Chain Manager High Voltage Products, ABB Sverige. – Att se att det finns olika karriärvägar internt motiverar mig samtidigt som det stärker mitt självförtroende. Jag skulle ­önska att det fanns fler förebilder på ledan­ de positioner, både i Sverige och globalt. Inte bara kvinnor för den delen, det behövs även män som brinner för frågan och inser värdet av att tänka jämställt för ett bättre affärsresultat, säger Anna. EN AV DEM som visar att karriärmöjlig­ heterna är många inom ABB är Pia ­Brantgärde Linder, som sedan några veckor tillbaka axlar rollen som Affärsområdes­ chef för norra Europa. Det innebär ett globalt ansvar för cirka 2000 anställda. – Sedan jag började här för 20 år sedan har jag både fått och tagit chanser på ABB. Jag har bland annat fått möjligheten att ingå i flera nätverk kopplade till affärer och ledarskap, som vårt interna utbildnings­ program Women Forward. Jag har också haft förmånen att gå flertalet olika utbild­ ningar, Ruter Dam är en av dem.

RUTER DA M 30 Å R

KOMPETENTA FÖREBILDER KOMMER inte av sig självt. HR-chef för ABB i Sverige Maria Brithon Brinck berättar om flera olika ­initiativ där ABB engagerar sig för att få fler att vilja utbilda sig inom teknikyrken. ETT STRATEGISKT ARBETE inom kompetens­ försörjning är samarbetet med Teknik­ college – en kvalitetsstämpel på utbild­ ningar där flera aktörer samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. – Att skapa intresse för teknik redan i tidig ålder är otroligt viktigt för att fler ska välja teknik som inriktning på gymnasiet och senare på högskolan. Genom att flera företag öppnar upp och visar att industri­ företag är moderna och spännande arbetsplatser tror jag att vi kommer en lång bit på väg. Vi sponsrar också Mattecentrum och Kodcentrum för att stötta unga i skol­ arbetet, säger Maria Brithon Brinck.

vi gör, och på så vis väcka ett engagemang för vår verksamhet. Den röda tråden är hållbar utveckling, både på individnivå och på samhällsnivå. I vår arrangeras det uppskattade programmet för sjätte året i rad, säger Maria. RADEN AV FRAMGÅNGSRIKA exempel kan göras lång inom ABB. I över hundra år har ABB erbjudit unga talanger möjlighet att gå ett traineeprogram, som utvecklats genom åren och i dag är bättre än någonsin. Vid de senaste intagen har ABB tagit in lika många män som kvinnor. – Vi ser att vi har kommit en lång bit på väg genom att tillsammans med rektorer lyfta frågan om möjlighet till examens­ arbeten och praktikplatser. Att tänka jäm­ ställt hela vägen fram till ett arbete minskar utmaningarna på sikt, avslutar Maria.

UTÖVER ARBETET MOT yngre förmågor så

ABB SPONSRAR MATTE­OCH KODCENTRUM

pågår det en ständig dialog med utvalda högskolor och universitet. ABB arrangerar bland annat ett program för kvinnliga ­ingenjörsstudenter på masternivå som heter Sustainable Talent Program. – Genom programmet vill vi erbjuda personlig utveckling med en inblick i det

ABB arbetar inte bara för att locka fler kvinnor till den egna verksamheten, utan även för att attra­ hera fler till teknikbranschen. ABB är bland annat huvudsponsor för Mattecentrum, en ideell förening som erbjuder gratis hjälp i matematik till elever och studenter. ABB sponsrar också Kodcentrum för att lära unga om programmering.

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17


ANNONS

H E L A D E N N A B I L AG A Ä R E N A N N O N S F R Å N R U T E R DA M

ANNONS

SANDVIK

”Det gäller att skapa strukturer som ­möjliggör jämställdhet och mångfald” Vägen till fler kvinnor på ledande positioner i tekniktunga branscher börjar redan i tidig skolålder, men handlar också om att lyfta kvinnliga förebilder. Så går tongångarna på Sandvik, som arbetar brett både för att öka intresset för ­teknik och för att locka fler ­k vinnor. TEXT: SOFIE LUNDMARK FOTO: FELICIA YLLENIUS

P

etra Åhlund arbetar som chef för Sandviks interna IT-bolag, Sand­ vik IT Global Shared Services. Det är en enhet med cirka tusen med­ arbetare i 38 länder. I Petras ledningsgrupp sitter nio personer, varav fem är kvinnor. – Detta är första gången i en lednings­ grupp på IT där vi är fler kvinnor än män i ledningsgruppen, konstaterar Petra. Jag rekryterar alltid på kompetens och ger inte kvinnliga sökande företräde, men vi har kommit hit bara genom att öppna ögonen för var kompetens finns. Det handlar också om att identifiera och coacha de jag tycker har en fallenhet för ledarskap, även om de själva inte alltid har sett sig som chefer. Man hittar där man söker, menar Petra, som också är en tidigare deltagare i Ruter Dam.

VERKSTADSINDUSTRIN HAR historiskt sett va­ rit, och är fortfarande relativt mansdomi­ nerad. För att locka fler kvinnor måste man lyfta de kvinnliga förebilder som finns, inte minst för att locka fler kvinnor till tekniska högskole- och universitetsutbild­ ningar, men också för att få fler kvinnor till chefspositioner. – Även om vi på Sandvik aktivt säger att vi vill se fler kvinnor i rekryteringspro­ cesser så styrs urvalet av hur många som läser teknik på högskolenivå. Där handlar det om att vi som arbetsgivare tidigt måste möta upp och visa på de karriärvägar som finns, säger Petra. SANDVIK HAR MÅNGFALD och inkludering inskrivet i sin uppförandekod och jämställdhet utvärderas löpande i årliga uppföljningar. FÖR MIKAELA WARG Var det Sandviks globa­ la Graduate-program som fångade hennes intresse. Utöver de många karriärvägarna inom Sandvik var det möjligheten att jobba globalt som lockade. I ett och ett halvt år fick hon bland annat prova att arbeta inom olika affärsområden i USA, Kina och här i

MIKAELA WARG Titel: Compensation Analyst Det här gör mig stolt över ­Sandvik: I många av de länder ­Sandvik har verksamhet har jämställdheten inte kommit lika långt. I indiska Pune där Sandvik har verksamhet har Sandvik bland annat uppfört en förskola för barn till Sandviksanställda, för att underlätta för kvinnor att göra karriär. Det är bara ett av många exempel på vad Sandvik gör för att skapa strukturer som ökar kvinnors möjligheter.

PETRA ÅLUND Titel: Head of Sandvik IT Global Shared Services Min bästa erfarenhet från Ruter Dam-tiden: Under Ruter Dam-året mötte jag fler som jag, som ville kombinera familj och karriär. Ingen kvinna ska behöva välja mellan familj eller karriär, det var min starkaste insikt. Att få träffa andra likasinnade gjorde att jag skapade ett nätverk för livet.

Sverige. I dag arbetar Mikaela som Com­ pensation Analyst på HR-avdelningen. DET GLOBALA Graduate-programmet är en av Sandviks satsningar för att lyfta talanger på vägen mot toppen. Ett annat exempel är Sandviks kvinnliga nätverk (SKN), som arbetar för att belysa jäm­ ställdhetsfrågor, bygga interna nätverk och för erfarenhetsutbyte. – I nätverket ingår både kvinnor och män på olika nivåer inom Sandvik, som bland annat bjuds in till föreläsningar med jämna mellanrum. Där har du möjlighet träffa medarbetare från många olika delar av verksamheten, berättar Mikaela. – Vi uppmuntrar nätverk, berättar Petra.

RUTER DA M 30 Å R

Vi satsar också på mentorskap. Det är ing­ enting organiserat, men om någon önskar en mentor då ordnar vi det. Mentorskap är ofta lika lärorikt för mentorn själv som för adepten, man lär av varandra. PÅ SANDVIK FINNS också olika bra ledar­ skapsutbildningar där man bland annat pratar om hur man ska vara som ledare. – De är bra och viktiga program för att utveckla ledare. Är du inte bra som ledare är det dåligt för många. Som chef har man en viktig roll att lyfta talanger, menar Petra. MEN ENGAGEMANGET börjar också långt utanför väggarna på Sandviks egen verksamhet. I Sandviken driver Sandvik

J U B I L E U M 19 8 7-2 0 17

Göranssonska skolan tillsammans med kommunen. – Det är ett fristående gymnasium med industritekniska program. Skolan ger goda möjligheter till examensarbete, praktik­ plats och karriär inom Sandvik. Jag tror att fler kvinnor i tekniktunga branscher börjar redan i tidig skolålder, säger Mikaela. – Ett annat exempel är ett samarbete vi har med Tekniska museet. Tillsammans med inspiratörer från museet kommer vi bland annat åka runt i landet för att visa barn och unga hur de enkelt kan skapa saker själva eller tillsammans med andra, till exempel kopplat till ellära och enklare programmering, säger Petra.

35


“Ruter Dam trivs här tack vare mycket bra service, god och sund mat, fint läge och bra konferenslokaler.” Gunilla Arhén, vd och grundare, Ruter Dam.

Skepparholmen – Ruter Dams naturliga mötesplats Sedan 2005 har Skepparholmen varit en viktig samlingspunkt för Ruter Dam. Nyligen blev anläggningen tilldelad utmärkelsen Årets Spakonferens 2016. Tydligt fokus på hållbarhet och bry sig om sina kunder är några av förklaringarna.

ETT BEVIS PÅ att Skepparholmen har lyckats är deras utmärkelser Årets Spakonferens 2016" (via SpaAwards), "Årets Konferenshotell 2016" (via Nacka Kommun) och inte minst det stora priset Årets Spa 2017. – Vi har jobbat med en modell jag kallar för kompetens, engagemang och ork. Kompetens att genomföra sitt jobb, engagemang handlar om ledarskap samt ork som både handlar om det fysiska och psykiska. Och efter att ha jobbat konsekvent i alla år känns det som att vi äntligen fått ett kvitto på att det varit framgångsrikt.

NÄR GABRIELLA PERSSON-KLAHR tog över som vd på Skepparholmen 2005 så hade hon en tydlig och klar idé hur hon skulle skapa en framgångsrik mötesanläggning. – Övergripande handlar det om att göra en genomtänkt plan och sedan arbeta konsekvent för att genomföra planen. Vi har haft ett starkt hållbarhets- och hälsofokus. Inte minst genom vårt engagemang för Östersjön. Dessutom har vi skapat fantastiska konferens­lokaler och har ett otroligt bra matkoncept med välsmakande och sund mat, berättar Gabriella.

ATT SKEPPARHOLMEN ÄR en naturlig mötes­ plats för Ruter Dam beror på flera saker. Ett av skälen är att Skepparholmens vd, ­Gabriella Persson-Klahr, är en tidigare ­ del­ t agare i ­Ruter Dam (1995). Men framför allt för att det är en a ­ nläggning utöver det vanliga när det ­kommer till personlig service, hälsosamt koncept och omtanke.

I Skepparholmens utomhuspool kan du uppleva Stockholms hamninlopp. Ett fantastiskt läge som ger mersmak.

www.skepparholmen.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Ruter Dam 2017 by Newsfactory Media Group - Issuu