Issuu

N u m m e r 5 2 01 4

N AT U R V E TA R E N R 5 2 01 4

månad e n s

K a r r i ä r , v e t e n s ka p , N ä t v e r k

fr å g a :

Känner du oro för kemikalier?

bästa klädtipsen på jobbet

Politikerna lovar satsning på forskare

Uppåt i de flesta branscher

Skattletare

Nils hittar metaller ovan jord d ue ll o m r ött kött s i d 9

när dj uren får väl ja s i d 26

ta bättre b i ld er s i d 6 4

EFTER JOBBET

STOLT HUVUDSPONSOR

2014 14–16 OKTOBER JÖNKÖPING

Glöm inte att anmäla dig på www.diagnostikforum.se 66

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

Innehåll 18

nr 5 2014 m å naden s

fr å g a :

Känner du oro för kemikalier? sid 12

jobb som satellit För Merike Ödmark blev det inte som hon tänkt sig när ett tyskt företag skulle etablera sig i Sverige.

Bortglömda skatter på soptippar kan bli ett miljövänligt komplement till gruvbrytning.

sid 22

tummen upp Det ser ljust ut i flera av de branscher där naturvetare är verksamma, visar Naturvetarnas egen undersökning.

sid 31

antibiotika Jakten på ny antibiotika fortsätter, men det saknas ekonomiska incitament för läkemedelsindustrin.

Vilka signaler sänder du ut?

sid 64

Efter jobbet plockar meteorologen Michael Norman fram sin systemkamera. Han delar med sig av sina bästa tips. När djuren själva får välja. Ängavallen – en framgångssaga.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Anna Norberg, AN skribent 08-562 920 29

ta bättre bilder

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 23 oktober, annonsstopp den 6 oktober. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson Övriga reportrar: Elisabeth Möller, Johanna Rösth JR

A NN O N S B O K N I N G

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Ta ställning för mångfald När sommaren var som bäst så genomfördes en mäktig manifestation på huvudstadens gator. Prideparaden lyftes fram av en publik på över en halv miljon och känslan av eufori var påtaglig. Vilket otroligt stöd för en fin sak. Respekt och tolerans för kärlek mellan människor av samma kön. Naturvetarna tog tillsammans med Saco ställning för att man ska kunna vara sig själv på jobbet. Ingen ska behöva smyga med sin sexuella läggning. Bildning är förmodligen det bästa vaccinet mot intolerans och inskränkthet i arbetslivet och i samhället Därför var det så viktigt att Saco och Naturvetarna var med på prideparaden och visade sin inställning. Lika viktigt är det att visa tolerans mot människor från andra länder, som i många fall har flytt från förtryck och krig. De ska ha samma chans som infödda svenskar i arbetslivet. Så trist att höra om utländska kärnfysiker eller biomedicinska analytiker, vars kompetens inte kommer till nytta i Sverige. Att det finns behov av kvalificerad arbetskraft råder det ingen tvekan om. Naturvetarnas egen undersökning visar att det pekar uppåt i flera branscher, där naturvetare är verksamma. Läs om det längre fram i tidningen. Att inte använda den samlade kompetensen och kreativiteten för att utveckla Sverige är inget annat än hjärnsläpp. Särskilt som många innovativa invandrare har byggt upp företag och skapat nya jobb. Det finns flera sådana exempel bland naturvetare.

Naturv e tar e i m e dia

”H ot o c h vå ld vardag för m å n g a livsmedelsinspe ktörer” Vi har för närvarande en situation där kontrolluppdraget fungerar bristfälligt på många håll, parat med en oacceptabel arbetsmiljö för en stor del av inspektörerna. Det finns ingen quick fix. Staten bör utgå från att säkra en likformig tillsyn, fri från otillbörlig påverkan och intressekonflikter, över hela landet. Med en sådan organisation med lokala kontor står sig tillsynen tryggt förankrad i de grundvärden som bör genomsyra den – likvärdighet, resurseffektivitet och rättssäkerhet. En väl fungerande organisation kommer även bättre kunna hantera arbetsmiljöfrågor kring hot och våld. Debattartikel på DN Debatt, 11 juni 2014, av Kristofer Jervinge, utredare tillsynsfrågor, Naturvetarna

Hon vårdar identiteten som naturvetare Prästen och fysikern Sara Blom får ofta frågor om hur man får ihop religion och naturvetenskap och möter uppfattningen att det råder en motsättning mellan de båda. Själv har hon har aldrig tvivlat eller känt sig utmanad i sin tro på grund av fysikens eller biologins rön. – I stället för att stoppa in Gud som förklaring till det vi inte vet, vill jag söka Gud i det vi vet. När vi får mer kunskap om världen så ökar det också min egen fascination och förundran, säger hon. SvD 23 juli 2014

”Jag fick höra siffran att vi i Sverige bara skulle

rten av varor klara matförsörjningen i sju dagar om impo t läggs lantupphörde. Det är ju skrämmande. Samtidig dem. Det är i bruk ned för det finns ingen lönsamhet i a allra högsta grad en politisk fråga – att skap och bruk förutsättningar för framtida jord livsmedelsproduktion i vårt eget land.” sti 2014. Kocken Paul Svensson i DN 14 augu

ch e fR edaktör

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

OPINION

Na -deba tt här är natu rvetar e o c h an d r a välko m na att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r s o m r ö r natu rvetar e.

Alla kompetenser behövs inom hälso- och sjukvården Bristen på sjuksköterskor uppmärksammas ofta i debatten, och det är onekligen stora problem att rekrytera sjuksköterskor. Däremot får man sällan höra om bristen på andra yrkesgrupper inom hälsooch sjukvården, som biomedicinska analytiker, cytodiagnostiker och undersköterskor. När jag som patient kommer i kontakt med vården kopplas jag till dessa yrkesgrupper. Utan biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker kan inte läkarna ställa diagnos, då nästan 80 procent av alla diagnoser grundas på laboratorieanalyser utförda av biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker. Det är mångfalden av vårdyrken som skapar en mer effektiv vård. Bakgrunden till denna yrkesbrist går tillbaka till 1990 talet då ett flertal yrkesgrupper rationaliserades bort av besparingsskäl. Övertalig personal skulle sägas upp samtidigt som de kvarvarande skulle arbeta mer effektivt. Spåren från denna historiska organisationsförändring märks än i dag.

sionsavgångar. Våga anställa fler biomedicinska analytiker, undersköterskor, dietister och andra professioner som jobbar nära patienterna och utvecklar vården.

Förtroendet för sjukvården urholkas när specialister, som dietister och biomedicinsk analytiker, ersätts av till exempel sjuksköterskor, skriver Fereshteh Jalayer.

Flera tjänster togs bort inom hälso- och sjukvården. Det händer fortfarande att vissa yrkesgrupper sägs upp eller byts ut mot andra yrkeskategorier. Detta kan vara problematiskt då varje yrkeskategori är expert inom sitt eget område och oersättlig. Därför blir det så fel när biomedicinska analytiker byts ut mot sjuksköterskor inom primärvården. Eller när man i stället för att anställa en dietist, väljer att anställa en sjuksköterska som har läst en extra högskoletermin om kost. Det urholkar förtroendet

för sjukvården och hotar patientsäkerheten. Vad har vi att vänta oss? Vi blir allt äldre och 1,6 miljoner svenskar kommer att gå i pension fram till år 2025. Detta leder till att hälso- och sjukvården måste rustas upp med tillräckligt god tillgång på olika kompetenser för att möta framtidens behov. Landstingen runt om i landet måste medvetet arbeta med att rekrytera rätt kompetens samt ersätta personal vid pen-

En mångfald av yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården är optimalt för patienten. Detta klargör behovet av att utveckla vårdutbildningarna och säkerställa patientsäkerheten. Arbetsgivare och politiker behöver enas i sin syn på vilka behov som finns bland personalgrupperna i vårt avlånga land. Vi bör värna om olikheterna inom olika yrkesgrupper snarare än att ersätta dem och urholka inte bara patientsäkerheten utan också yrkesidentiteten och stoltheten som finns bland vårdpersonalen.

Fereshteh Jalayer Leg. biomedicinsk analytiker och 2:a vice ordförande för Centrala Saco-rådet inom Landstinget i Värmland.

OPINION

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

K o m m e n tar e r fr å n w e bb e n MÅ N A D E N S F R ÅG A :

Ä r du oroli g för k emi k alier i vardag en ? Läs mer på sid 10.

M e d ial ar m s k rämm e r i nt e e n nat u r vetar e Som naturvetare är jag inte orolig för medialarm, eftersom jag lättare kan sätta larmet i sitt sammanhang. Men däremot oroar jag mig för de otaliga kemikalierna som vi kontinuerligt exponeras för. Jag tänker främst på barn, kommande generationer och naturen som får ärva jorden efter oss. Arja

D u mt at t l e k a m e d gam l a b i l däc k o c h p vc-r ö r

G e bar n e n bät t r e mat o c h m i l j ö

Nej jag är inte orolig. Man kan inte oroa sig för allt. Däremot så tycker jag det är onödigt att utsätta barn för risker. Så försök tänka på hur till exempel frukt och grönsaker har odlats och att komma ihåg att skölja dessa. I yrket träffar jag ofta på förskolor där de har mycket ”lekmaterial” på gården i form av gamla bildäck, plasttunnor och PVC-rör och annat. Och detta undrar jag om man verkligen ska ha även om det är ”pedagogiskt”.

Ja! Framförallt när det gäller barnen. Det finns inga gränsvärden för den samlade mängden kemikalier barn får i sig, bara för enskilda ämnen. Barn förr utsattes inte i närheten för så mycket skit, vare sig i hemmen eller i förskolorna. Allt i dag består av plast, plast och åter plast och den är ju inte giftfri precis. Maten har mindre näringsinnehåll än förr. I vissa fall odlas den inte ens i jord och grönsakerna besprutas som aldrig förr. Samhället borde göra mer för att giftsanera förskolor/skolor och se till att barnen får bättre mat.

Albert

Emma

K an s k e d et vär sta m i l j ö p r o b l e m et Kemikalier tillsammans med utarmad biologisk mångfald och växthuseffekten är tre allvarliga miljöproblem idag. Kemikalieproblemen är farligare än man tror, kanske till och med värre än de andra två. Alis

Skriv

! till oss .se

rvetarna n@natu redaktio

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

N at u rve tarna g i ck p r i de paraden Se sid 57.

Självklart att ingen ska diskrimineras på grund av sexuell läggning. Men på jobbet är jag tacksam om kollegorna undviker att leva ut sin sexualitet oavsett om den är homo eller hetero eller något annat. Gunnar i Skåne

OPINION

S t u den t f r åg an :

M å naden s f r åg a i j u n i :

H ar du koll på din arbetsmar k nad ?

V ilk et är ditt bästa semestertips ?

Fle r bor de p rak t i s e ra Stockholms Universitet är väldigt bra på att anordna näringslivsdagar och min utbildning har gett en hel del bra studiebesök. Trots detta tycker jag att man kan göra mer. Jag tycker exempelvis att man kan lägga mer vikt på att få studenterna att praktisera. Praktikmöjligheterna finns på min institution, men det är inte många som utnyttjar dem. Jag tror att studenterna måste få mer information kring vad praktiken ska innebära, hur den ska utföras och planeras med mer.

I nt e f ö r s e nt at t van d ra

Ta d i g r u nt på e g e n han d

Fotvandra med transport av bagaget mellan övernattningarna. I år blir det knappt 20 mil under nio dagar över Englands kritkullar. Har tidigare vandrat på detta sätt i Skottland och Skåne. Man kommer landskapet och byarna inpå livet – underbart!

Många åker ju på chartersemester, andra tar ett reguljärflyg. I båda fallen – hyr en bil och ta dig runt på egen hand. Bergen på västra Mallorca eller Kreta är helt underbart vackra och du kan finna en liten by där du kan äta underbar mat, hitta ett lugnt tempo och se en del av ön som du inte finner annars. Fantastisk natur och underbara vyer upptäcker du på vägen.

Fossil-Jonas

Eliza

Geograf

fr å n so c ia l a m e di e r

#naturvetarekan

In s tag ra m

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan. Fotografera din vardag och publicera bilderna på instagram. Lägg dem under #naturvetarekan och skriv en

kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb. I det här numret bjuder vi på tre fina bilder.

@pandion1

@johansson_glenn

@miavalerie

 17 gilla

 12 gilla

 14 gilla

 Trafikverkets inventering av artrika vägkanter är i full gång #naturvetarekan #Falköping #Trafikverket

 Drar igång arbetsveckan med lite mätkontroller på Ullareds reningsverk #naturvetarekan #labbarlite

 In action å pratar enskilda avlopp på #Östersjöveckan #Almedalen #naturvetarekan

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

OPINION

L e dar e N

H E L E N A N I C K L A S S O N , förbunds D I R E K TÖ R

Politik som påverkar naturvetare Nu höjs valtemperaturen. Om bara nå-

gon vecka är det val till riksdagen, men också till ditt landsting och din kommun. Vilka frågor vi uppfattar som viktiga varierar såklart. Även om Naturvetarna är partipolitiskt oberoende så jobbar vi med politiska frågor och försöker påverka politikerna i frågor som är viktiga för naturvetare.

Det handlar bland annat om hur tillsynen

ska organiseras. Vi menar att dagens tillsyn inte fungerar optimalt och föreslår att en ny oberoende myndighet för tillsyn av bland annat miljöskydd, djurskydd och hälsoskydd inrättas. Under den här kongressperioden jobbar vi också för att förbättra arbetslivsanknytningen på universiteten. Det är viktigt för studenterna att veta vilken arbetsmarknad som väntar efter examen och vilka krav som ställs i arbetslivet. Hälso- och sjukvårdsfrågorna ligger

också i vårt fokus, där vi försöker uppmärksamma politikerna på den nytta naturvetare gör. Deras kvalificerade insatser gör det bland annat möjligt att ställa diagnos och sätta in rätt åtgärder, allt från läkemedel och nutrition till operation och strålbehandling.

Forskning och innovation är ännu en hjärtefråga för Naturvetarna. Dagens forsk-

ning är framtidens välfärd. Vårt fokus ligger på forskningens villkor, men också att den forskning som bedrivs i Sverige håller världsklass. Då blir svenska företag mer motståndskraftiga mot uppköp, som nu senast Pfizers vilja att köpa Astra Zeneca. Längre fram i magasinet har vi försökt få svar från riksdagspartierna i viktiga frågor för Naturvetarna. Flera av dem har seglat upp som frågor som kanske kan avgöra valet. Det gäller till exempel vad politikerna vill göra för att lyfta naturvetenskapen och att Sverige ska få en skola i världsklass. Flera partier vill göra det lättare för disputerade naturvetare att sadla om och bli lärare, vilket är glädjande. Det skiljer också i synen på a-kas-

san och anställningsskyddet. Flertalet partier håller fanan högt när det gäller forskning och säger sig vilja satsa. Helt överens är riksdagspartierna, möjligen med undantag av Sverigedemokraterna, om att Sverige ska bli klimatneutralt senast 2050. Det är hoppfullt och skapar förutsättningar för jobb för naturvetare, som kan bidra med sin kompetens för att klara den utmaningen.

H E L E N A N I C K L A SSO N , förbundsdirektör Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Kanske detta kan ge dig vägledning inför valet. I slutändan är valet ditt och det viktiga är att du utnyttjar din demokratiska rätt att rösta. Så gå och rösta den 14 september.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För alla som deltog och fortfarande deltar i räddnings- och släckningsarbetet vid skogsbranden i Västmanland. Att invasiva arter, som mårdhund, mördarsnigel och vandrarmussla, får fäste i Sverige och utarmar den biologiska mångfalden och sprider sjukdomar.

Duellen Bör vi av hälsoskäl äta mindre kött? JA

NJA

Per Ola Darnerud, Toxikolog, riskoch nyttovärderare på Livsmedelsverket

Jana Pickova, professor i livsmedelsvetenskap vid SLU

”Vi bör inte äta mer än 500 gram rött kött och charkuteriprodukter per vecka.”

”Vi saknar tillräckligt med underlag för ett absolut svar. Bakgrund om kött och dess effekter på cancer (CRC) saknas delvis.”

Hur säkert är sambandet mellan konsumtion av rött kött och cancer? Det finns beskrivet i många vetenskapliga rapporter. Det gäller i första hand är uppkomst av cancer i tjocktarm och ändtarm, kolorektalcancer. WCRF kom redan 2007 fram till att det finns övertygande bevis för ett samband mellan konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter, och uppkomst av kolorektalcancer. De aktuella studierna har sammanlagt omfattat cirka 2,8 miljoner deltagare.

Det finns ett samband mellan rött kött och tarmcancer (CRC) enligt de metastudier som gjorts, förmodligen spelar det roll att man inte har renodlat begreppet rött kött.

Vad i köttet skulle i så fall orsaka cancer? Uppkomsten av cancer kräver troligen flera olika faktorer som antingen samverkar eller verkar separat under de olika faserna i cancerutvecklingen. Man har identifierat flera möjliga faktorer, och bland dem som tycks mest troliga är heterocykliska aminer, PAH och nitrit/nitrosaminer, men även fett, hemjärn, kolesterol, salt, proteiner, virus och bakterier.

Hemjärn i myoglobin , Fe3+ , är en faktor, stekmutagener och till exempel NO-föreningar i korv är några andra.

Bör vi helt avstå att äta kött från nöt, får och gris? Nej, eftersom samband mellan köttkonsumtion och cancer observeras först vid en konsumtion som överstiger cirka 500 gram tillagat rött kött per vecka. Äter man mycket kött bör dock konsumtionen minska.

Nej, järnet är i en biologiskt lättillgänglig form, proteinerna är nödvändiga och peptiderna har positiva effekter på hälsa. Peptider verkar dessutom som antioxidanter, det finns också nyttiga fettsyror i mycket kött (enkel och fleromättade). Problemet är ofta att de som överkonsumerar är riktmärket i rekommendationerna. De som är mycket lyhörda vill gärna göra bättre än rekommendationen och minska intaget eller helt utesluta kött.

Är det någon skillnad i risk mellan processat kött, typ korv, och rent kött? Ja, processat kött har en större benägenhet att orsaka cancer, räknat per gram kött. Men svenskarna äter mer rött kött än charkuteriprodukter. Orsaken till att charkuterivaror leder till fler cancerfall per viktenhet kan hänga samman med förekomst av nitrit och andra ämnen (som kan bildas vid till exempel rökning) i dessa produkter, men skulle även kunna förklaras med en högre andel salt och mättat fett.

Ja. Dessutom vet man inte om kött från samma djur med olika mängd myoglobin har samma effekt. Ca2+ från mejeriprodukter motverkar intag av för mycket rött kött enligt många studier. Nitrit och oxidationsprodukter från rökning och saltning är negativa faktorer enligt många studier.

M å nad e n s fr åg a :

i va rdag en ? Är du or olig fö r ke m ik alie r Varje dag utsätts vi för kemikalier, i allt från frukt och grönsaker till dammråttor under sängen. Media är snabba att haka på forskarnas varningar och larmar. Nu undrar vi om du är trygg med samhällets kontroll av kemikalier. Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Vem ska man lita på? Larm om gifter i maten och saker som vi använder dagligen duggar tätt i media. Ingen går obemärkt förbi det. Hur orolig man ska vara beror på vem man pratar med. Magnus Huss, förbundsdirektör på Innovations- och kemiindustrierna känner sig lugn. – Ju mer insatt jag är i frågor om kemikalier desto mindre oro känner jag. De produkter som når konsumenterna är testade på ett sätt som jag är trygg med. Däremot tycker han att det finns anledning att vara vaksam mot piratkopierade produkter från oseriösa tillverkare, eftersom de produkterna inte är testade och godkända. Inte heller när det gäller rester av kemiska bekämpningsmedel i livsmedel är han orolig, men väljer ändå ekologiska produkter ibland. Fler far liga ke m i kali er

Ekotoxikologen Andreas Prevodnik på Naturskyddsföreningen visar på svagheter i kemikalieregleringen i EU, utan att vilja skrämma. Andreas Prevodnik – Man kan inte utesluta risker. Kom ihåg att riskbedömningarna görs av företagen själva och att standardiserade modeller används, som kanske inte är relevanta för alla, till exempel barn. Listan över så kallade ”särskilt farliga kemikalier” inom EU växer. De klassas som skadliga för hälsan och kan till exempel vara cancerogena och kan spridas i ekosystemen. Nu är man uppe i 155 kemikalier på

Riskbedömningarna görs av företagen själva och standardiserade modeller används” REACH:s kandidatlista. Dessa ska antingen tillståndsprövas igen eller fasas ut. – Kandidatlistan är ett steg i rätt riktning, men systemet har brister och är långsamt. Enbart EU-kommissionen eller medlemsländer kan nominera kemikalier till kandidatlistan. Kan företagen sedan visa att det inte finns bra ersättningsprodukter, kan de få fortsatt tillstånd att använda kemikalien. Andreas Prevodnik förklarar också att man ännu inte har kriterier som fångar upp hormonstörande ämnen. Då kan ännu fler kemikalier hamna på kandidatlistan. Färre stickprover

Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, tycker att det finns skäl att vara försiktig, men kanske inte orolig. – Oro är en naturlig reaktion, som både kan vara befogad och obefogad. Ny kunskap visar att det är svårt att identifiera och kvantiPeter Bergkvist.

fiera risker och att även kända egenskaper kan vara svåra att fånga in med nuvarande metodik för riskbedömning. Peter Bergkvist tycker att man kan lita på de prövningar och kontroller som görs av kemikalier. Men han menar samtidigt att de inte är tillräckliga utan att vi behöver

För hormonstörande ämnen betyder dosen mindre än i vilken ålder man utsätts för kemikalien.

ett bättre underlag för de flesta kemikalier. Som expert på växtskyddsmedel konstaterar han att det mesta av de kemiska bekämpningsmedel som används också lämnar rester i den mat vi äter. – Många har möjlighet att välja ekologiska livsmedel för att minska riskerna. Det är vare sig orationellt eller ovetenskapligt. Det tas färre stickprover i dag på livsmedel i Sverige, men genom den koordinerade provtagningen inom EU får vi ändå en bra överblick över var problemen finns, menar Peter Bergkvist. # LEL

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Merike varnar för jobb som satellit Det som såg ut att vara drömjobbet blev en besvikelse för Merike Ödmark. Nu varnar hon andra för att gå i samma fälla när de jobbar som satellit för ett utländskt företag i Sverige. Det tyska life science-företa-

get Aurigon skulle etablera sig på den nordiska marknaden. De är specialiserade på prekliniska prövningar, alltså innan nya läkemedel testas på människa. Som molekylärbiolog och tidigare säljare på Roche passade Merike Ödmark perfekt för jobbet som ansvarig för försäljning och affärsutveckling i Norden. Dessutom behärskar hon fyra språk utöver estniska, som är hennes modersmål.

Saknade fi kat

Hon skulle fungera som satellit åt det tyska företaget och sälja in dess tjänster hos forskare i Norden. Kontoret hade hon i hemmet, vilket innebar att kontorskostnaderna blev låga för Aurigon, som ändå betalade en viss ersättning för hemmakontoret i Stockholm. – Jag var den enda som var anställd i Norden, så det blev rätt ensamt. Jag kunde verkligen sakna det typiskt svenska fikat, som inte bara är ett fo-

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Avtalet saknade lösningar för både pension och försäkringar, utan lönekompensation” rum för umgänge, utan också ett tillfälle för kreativa diskussioner. Men det stora problemet, enligt Merike Ödmark, var att företaget inte hade någon affärsplan för hur etableringen skulle gå till. Hon fick sex månader, varav sex veckors utbildning i Tyskland, på sig att bygga upp en säljorganisation i Norden. – Nu i efterhand inser jag att det var omöjligt. Experter jag har talat med menar att minst ett till två år är en mer realistisk tid. Ovanpå det gick företaget inte särskilt bra på sin hemmamarknad. Knyta kontakter

Rent allmänt finns en skepsis till nya aktörer på en marknad.

Det tyska äventyret har inte avskräckt Merike Ödmark från en internationell karriär inom life science.

Många väljer det säkra före det osäkra och anlitar samma företag som man alltid har gjort. – Nummer ett är att skapa kontakter på olika mässor och seminarier. Sedan kan man komma ett steg närmare och presentera sina tjänster, som förhoppningsvis kan utmynna i en affär. Det handlar om att bygga upp ett förtroende. Hon fick inte de rätta förutsättningarna för att lyckas med det. Men det var inte därför hon slutade när provanställningar upphörde efter ett halvår. – Några affärer gick i lås och hon var på väg att bygga upp en säljorganisation, men företagets svaga lönsamhet gjorde att man gav upp planerna på en etablering i Norden. Dåligt avtal

Så här i efterhand inser hon också att hennes personliga anställningsavtal, som var anpassat till svensk modell, hade brister. Kollektivavtal fanns förstås inte. – Avtalet saknade lösningar för både pension och försäkringar, utan att jag blev kompenserad för det lönemässigt. Lönen var okej och byggde på en fast och rörlig del, som påverkades av både mitt och företagets resultat. Däremot fick hon semester enligt svensk lag och traktamente. – Men jag var tvungen att hela tiden ligga ute med pengar för resor, mobilabonnemang och annat. Som tidigare klubbordförande för Unionen på Roche i Sverige är hon noga med fackliga rättigheter. – Mitt mål var att expandera och få kollegor. På sikt var förhoppningen att

kunna teckna kollektivavtal. Att det inte blev som hon tänkt sig gör henne inte bitter. – Tvärtom var det en nyttig erfarenhet, både professionellt och att jag lärde mig en läxa.

H u r sätte r man Sve r ig e på vär lds kartan? I somras anordnades världens största life science-mässa i San Diego i Kalifornien. Erik Forsberg från Uppsala BIO reste dit med en svensk delegation för att göra Sverige mer känt.

Nya utman i ngar

Nu söker hon nya utmaningar och går på a-kassa och inkomstförsäkring från Naturvetarna. – Stödet från Naturvetarna och Trygghetsrådet, som jag har genom tidigare anställningen på Roche, har varit jättebra. Nu har jag en plattform för att komma vidare i yrkeslivet. Det tyska äventyret har inte avskräckt från en internationell karriär. – Jag vill fortsätta jobba som säljare, helst inom life science och gärna utomlands, säger hon optimistiskt. LEL

M e rik e Ö dmark Utbildning: Molekylärbiolog. Kom till Sverige från Estland som utbytesstudent och stannade. Gör just nu: Söker sälj- och marknadsjobb inom life science. Var tidigare säljare på Roche. Gläds över: Är nygift. Vill tipsa om: Ta chansen när den kommer, men se till att få rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Fackligt råd: Ta hjälp av Naturvetarna för att granska anställningsavtalet. Läs mer: www.naturvetarna.se

foto: Ewa Ah li n

Som satellit är man anställd av utländskt företag, som avser att etablera sig i annat land.

Hur var det? – Mycket intressant. Det har varit en hektisk vecka. Varför åkte ni dit? – Dels för att sätta Sverige på världskartan genom en rad seminarier och presentationer. Vi har bland annat berättat om vår komptens, våra patientregister och biobanker. Vi besökte också bland annat University of California och Svenska handelskammaren i San Diego. Vad tar ni med hem? – Att förbereda sig väl ger en chans att träffa många potentiella investerare och samarbetspartners. Vi fick också höra om hur man kan strukturera utbyten mellan akademi och näringsliv. Det är viktigt att det finns människor med driv, sådana som är villiga att ta yrkesrisker och vågar driva tidiga och riskfyllda projekt. Blev det en lyckad resa? – Vi fick många kontakter, och media i USA har uppmärksammat oss. Vi har förstärkt kontakterna med organisationer som vi hoppas kunna öka utbytet med. Vi är mycket nöjda och har också lärt oss hur vi kan lyckas ännu bättre kommande år. AN

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Miljoner till centrum för kliniska prövningar s at s n i n g Under nästa år vill re-

geringen satsa 40 miljoner kronor för att bygga upp ett centrum för kliniska prövningar i Göteborg. Det sa Jan Björklund i sitt sommartal 3 augusti. Syftet är att få en bättre nationell samordning mellan läkemedelsföretag, sjukhus och universitet för prövning av nya läkemedel. Detta är ett sätt att stimulera kliniska studier för att bland

annat göra den svenska läkemedelsbranschen mer internationellt konkurrenskraftig. I forskningspropositionen från 2012 fanns förslaget om satsning på nationell samordning med. Nu uttrycks det konkret att det nya centrumet ska placeras i Göteborg, men tillhöra Vetenskapsrådet. Från och med 2016 blir anslaget 50 miljoner kronor per år. AN

IT, b iolog i och sj u kh u s fysi k bäst på näringslivskontakt l i s tan Svenskt Näringsliv listar varje

år vilka utbildningar som är bäst på att samverka med näringslivet. Utbildningsprogrammen rankas efter hur de samverkar, till exempel genom praktik, exjobb och mentorföretag, hur stor del av studenterna som är med och hur länge. På topp tre för 2013 placerade sig utbildningar till barnmorska och sjuksköterska. Dessa är yrkesutbildningar där en del av utbildningen alltid sker ute på en arbetsplats. Bland de 50 översta utbildningarna på listan finns it-utbildningar vid högskolan i Skövde och Karlstads universitet. AN

Topp tre för naturvetenskapliga utbildningar:

Drygt

50% ... ..så stor andel av normalmängden lingon förväntas i år i Norrland. Detta enligt bärprognosen från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I Svealand uppskattar de att mängderna kan bli så låga som en femtedel av det normala. I Götaland förväntas man kunna hitta lika mycket lingon som vanligt. AN

1. Masterprogrammen i biologi, molekylärbiologi och socialekologisk resiliens, Stockholms universitet

2. Sjukhusfysikerprogrammet vid Stockholms universitet

3. Sjukhusfysikerprogrammet vid Göteborgs universitet Källa: samverkamera.se

Första kvinnan får matematikens Nobelpris Maryam Mirzakhani.

p r i s ta g are Maryam Mirzakhani har som första kvinna fått Fieldsmedaljen, matematikens mest prestigefyllda pris. Hon får priset för sitt arbete inom geometri och dynamisk

F oto: Stanford U niv e r s ity

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

systemteori. Detta är matematisk grundforskning, men kan tillämpas inom bland annat teoretisk fysik och materialvetenskap. Maryam Mirzakhanio är uppväxt i

Teheran. Hon vann som tonåring den internationella matematiska olympiaden för ungdomar och arbetar nu som matematikprofessor vid Stanford University i Kalifornien. AN

Naturvetarna ger doktorander trygghet o m s tä l l n i n g Ett nytt omställningsavtal för statligt anställda akademiker är i hamn. Visstidsanställda och doktorander får ett sämre skydd vid uppsägning. Men Naturvetarnas inkomstförsäkring täcker upp och ger ett ekonomiskt skydd. Det var i juni som Arbetsgivarverket och Saco-S kom överens om ett nytt omställningsavtal i staten. Förändringarna för tillsvidareanställda är inte så stora, medan visstidsanställda påErik Allard. verkas mer.

– Det ekonomiska stödet som fyller ut ersättningen från a-kassan förändras. För vissa grupper medför det en avsevärd försämring, säger Erik Allard, ombudsman på Naturvetarna. Bygg er på a-kassan

Medlemmar i Naturvetarna kan ändå känna sig trygga. De har en inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet. Den bygger på a-kassan och ger 80 procent av hela den tidigare lönen, under max ett halvår. – Naturvetare har förhållandevis lätt att få nytt arbete. Eftersom de flesta har sysselsättning inom ett halvår har med-

lemmar i Naturvetarna, tack vare inkomstförsäkringen, ett bra skydd vid arbetslöshet. Hjälp att kom ma vi dare

För att komma i åtnjutande av Naturvetarnas inkomstförsäkring måste man ha varit medlem i förbundet minst ett år. Men doktorander blir väl inte arbetslösa? – Nej, inte som regel under doktorandtiden, men alla får inte jobb direkt efter disputationen. Medlemmar i Naturvetarna erbjuds också cv-coachning, intervjuträning och andra förmåner som gör att man kommer vidare i arbetslivet, säger Erik Allard. LEL

Detta gäller: Den som blir arbetslös efter 1 januari 2015 och har haft en tidsbegränsad anställning i staten upp till tre år, får ingen utfyllnad av a-kassan från Trygghetsstiftelsen. Har den tidsbegränsade anställningen pågått mellan tre och sex år har man rätt till utfyllnad av a-kassa i 44 dagar. Den som haft en visstidsanställning i mer än sex år får motsvarande ersättning i 300 dagar. Läs mer på naturvetarna.se eller kontakta erik.allard@naturvetarna.se eller sanna.johansson@ naturvetarna.se

13 800 efter s l ä c k n i n g Så

många hektar skog brann ner i den största skogsbranden i Sverige i modern tid. Efter en värmebölja och långvarig torka slog en gnista upp vid markberedning på Stora Ensos ägor i Västmanland. Branden spred sig sedan snabbt och toppade alla nyheter under en vecka i augusti. Många naturvetare har varit inblandade som experter i olika roller på skogsbolag,

myndigheter, försäkringsbolag och universitet. När röken har skingrats och markglöden har falnat kommer man in i ett nytt skede. Det mesta talar för att det blir ett naturskyddsområde, där arter som är beroende av brand får livsutrymme. En dröm för forskare och naturintresserade att följa. I nästa magasin skriver vi mer om katastrofen som blev en väckarklocka för svensk krisberedskap. LEL

Allt talar för att delar av den den eldhärjade skogen blir ett naturskyddsområde.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

Partierna ger besked inför valet Politikernas budgivning är i full gång. Flera lovar bättre villkor för forskare och att naturvetenskapen i skolan ska stärkas. Riksdagspartierna är överens om målet att Sverige ska vara klimatneutralt 2050. Däremot går en skiljelinje i synen på a-kassan och anställningsskyddet. 1. Hur vill ni stärka svensk forskning och innovation?

5. Vill ni förändra anställningsskyddet?

2. Vad ska ni göra för att öka samverkan mellan akademi och näringsliv?

6. Tänker ni höja a-kassan?

3. Vad tänker ni göra för att stärka svensk life science?

7. Vill ni höja pensionsåldern?

4. Hur ska svensk skola bli världsbäst i naturvetenskap?

8. När ska Sverige bli klimatneutralt?

Vän ster parti et

1. Stärka industriforskningsinstituten med 250 miljoner kronor. 2. Satsningar på strategiska innovationsområden. 3. Ökade anslag till sjukvården med 2,5 miljarder per år. Det gör det möjligt att prioritera forskning och kliniska prövningar. 4. Mer pengar till skolan, ett statligt huvudmannaskap, ta bort skolvalet i grundskolan och möjligheten att driva skolor med vinstintresse. Tona ner fokus på att mäta och jämföra kunskaper. 5. En sammantagen tidsgräns för tidsbegränsade anställningar, avskaffande av allmän visstidsanställning och rätt till heltid. 6. 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. I ett första steg höja taket till 960 kronor per dag. 7. Nej. 8. 2050.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Socialde mokraterna

1. En tioårig blocköverskridande överenskommelse om forsknings- och innovationspolitik. Inrätta ett nationellt innovationsråd. Höja den lägsta nivån för forskningsresurser till alla lärosäten. Ge alla doktorander anställning från första dagen. 2. Forskning som bedrivs vid högskolor och nyare universitet sker i stor utsträckning i nära samarbete med näringslivet. 3. Utveckla samverkansformer som främjar innovation, export och tillväxt av företag. En miljard i en ny fond för investeringar i tidiga skeden. 4. Fler vägar till läraryrket med bland annat ett snabbspår för naturvetare. Mer resurser till skolan: mindre klasser och fler speciallärare för tidiga insatser.

M i ljöparti et

1. Stärka doktoranders villkor. Stipendier kanaliseras bäst genom lärosätena, och blir en del i trygga anställningar. 2. Öka investeringarna i forskning i små och medelstora företag. Utnyttja studenterna när nya idéer och innovationer tas fram. 3. En bred samling där privata och offentliga aktörer deltar för att finna vägar framåt. 4. Höjda lärarlöner och moderniserad undervisning, bland annat genom en strategi för fler digitala läromedel. Satsningar på läsning och modersmålsstöd. 5. Nej.

5. Vi vill ta bort 2-undantaget i LAS och göra så att tillfälliga anställningar som travas på varandra blir en fast anställning efter två år.

6. Ja. Vi vill höja taket med runt 200 kronor av högsta dagpenning de första 100 dagarna.

6. Höjt tak i a-kassan så att fler får ut 80 procent av lönen. 7. Satsa på bättre arbetsmiljö för att fler ska orka arbeta åtminstone fram till sin 65-årsdag.

7. Nej, men en mer flexibel pensionsålder. Behålla 61 år som gräns för att börja kunna ta ut sin pension, med möjlighet att jobba längre.

8. 2050 till 90 procent.

8. 2050.

NYHETER

Centerparti et

1. Stärka bandet mellan forskning, nya idéer och näringslivet. Vassa forskningscentrum som stärker det lokala nä-

Kr i stde mokraterna

1. Ökade anslag (nära en miljard för 2014) för forskning och innovation, enligt forskningspropositionen. 2. Denna typ av samverkan kan svårligen kommenderas fram utan måste uppstå på basis av Folkparti et

1. Fortsatt satsning på forskning och innovation, hittills med 9 miljarder kronor. Satsa på de bästa forskarna och locka utländska forskare. Tillfällig meriteringsanställning ska följas av en rätt till prövning för fast jobb.

Moderaterna

1. Totalt 11,5 miljarder åren 20132016, med mer pengar till lärosätena. Investeringsavdrag, förenklad expertskatt samt avdraget för forskning och utveckling. Satsning på unga entreprenörer. Sver ig ede mokraterna

1. Utöka forskningsanslagen inom högskolorna och universiteten. Vi avsätter 4 miljarder kronor utöver regeringens.

ringslivet. Öka nivån på anslagen för forskning och innovation med nio miljarder fram till 2016. 2. Pott på 200 miljoner till de lärosäten som är bäst på att samverka med näringsliv och samhälle. 3. En särskild satsning på life

gemensamma intressen. 3. En särskild samordnare har utsetts av regeringen med uppdrag att ta fram en strategi för den svenska life science-branschen. 4. Grundläggande är att varje elev ska få stöd att nå sin fulla potential. Skolverket arbetar för att öka elevers och barns intres2. FoU-avdrag som bidrar till att samarbetet ökar mellan akademi och näringsliv. Ett nytt centrum för kliniska studier. Innovationskontor runtom i landet. 3. Scilife Lab är en viktig del. Vi är just nu i en upptrappning med 50 procent på life science-forskning jämfört med 2006.

2. 200 miljoner kronor öronmärkta för universitet och högskolor som är skickliga på samverkan med näringsliv och offentlig sektor. 3. Ytterligare 600 miljoner kronor per år till området livsvetenskap. En strategi för life sciencesektorn håller på att tas fram. 2. Skapa incitament och koppla anslagen till hur studenterna etableras på arbetsmarknaden. 3. Stärk banden mellan högskolor och näringsliv. Förenkla anställningsreglerna och förbättra infrastruktur för forskning. 4. Ytterligare 6,5 miljarder till

science på 11,5 miljarder 20132016. 4. Naturvetenskap och teknik redan i förskolan. Premie till NOlärare på 50 000 kronor. 5. Ändra turordningsreglerna i LAS så att hänsyn tas till kompetensen och inte anställningstiden.

se och kunskap inom naturvetenskap och teknik. 5. Vi vill se över lagen om anställningsskydd, LAS, och utöka undantaget från turordningsreglerna så att två personer kan undantas oavsett företagets storlek. Vidare vill vi att även anställda med offentliga ekonomiska stöd ska omfattas av LAS.

4. Meritpoäng gör att fler elever läser svårare matematik i gymnasiet. Djupare ämneskunskaper i lärarutbildningen. Examensbonus till lärarstudenter som väljer naturvetenskap. Mattelyftet. 5. Kompetens istället för anställningstid ska räknas vid uppsägning.

4. Tydligare kunskapsmål, nationella prov och tidigare betyg. Tioårig grundskola, rätt till läxhjälp och sommarskola. Fler karriärtjänster och mindre pappersarbete för lärarna. Examenspremier till ämneslärare i naturvetenskapliga ämnena. 5. Parterna utgör grundbulten i skolan. Återförstatliga skolan och minska lärarnas pappersarbete. 5. Inför lärlingsanställningar där unga människor kan anställas till 75 procent av normal ingångslön. Öka antalet undantag som ett företag får göra från turordningsreglerna.

6. Höjd nivå på a-kassan under de tre första månaderna av arbetslösheten, via höjt tak och ersättningsnivå. 7. Inför en riktålder för pensionen som följer medellivslängden i Sverige. 8. 2050.

6. Vill ha en en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Taket för dagpenningen i a-kassan behöver räknas upp årligen med prisbasbeloppet. 7. Vi måste inrikta oss på ett längre arbetsliv. Rätt att kvarstå i anställning till 69 år. 8. 2050. 6. Gör a-kassan obligatorisk och allmän samt höj ersättningsnivån till 27 750 kronor i månaden under de första 100 ersättningsdagarna. 7. Man ska själv få välja. Rätten att vara kvar i arbete ska höjas till 69 år. 8. 2050.

den svenska modellen, inte politiska partier. 6. I dagsläget är det inte aktuellt att höja a-kassan. Vi vill skapa fler jobb istället. 7. Rätt att kvarstå i anställning tills man fyller 70 år. 8. 2050.

6. Ja. höjd a-kassa till 900 kronor per dag. Öka antalet a-kassedagar från 75 till 300 för deltidsarbetslösa. 7. Nej, däremot vill vi att äldre som vill fortsätta arbeta ska kunna göra det. 8. Mer kärnkraft. N R5 2014

N A T U R V E TA R E

S O P T I P PA R – F R A M T I D E N S G R U V O R

Nils Johansson har studerat vilka metaller som finns på Tekniska verkens soptipp i Gärstad i utkanten av Linköping.

Soptippen – en framtida guldgruva

I stadsmiljö och på soptippar finns outnyttjade metaller. Dessa bortglömda skatter kan bli ett miljövänligt komplement till gruvdrift. Det menar Nils Johansson och hans kollegor som bland annat studerat soptippen i Linköping. Text

Johan Joelsson

foto:

J o n ata n J a c o b s o n

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

et finns lika mycket metaller ovan jord som i de geologiska reserverna i marken! Med försiktiga steg kryssar doktoranden Nils Johansson omkring bland rostiga hästskor, kugghjul, spikar och knivar på Tekniska verkens anläggning i Linköping. Soptippen är vidsträckt och överallt reser sig stora avfallshögar mot skyn. Ja, många är nog snabba att be-

teckna metallskrotet här som just avfall. Men inte Nils Johansson. Sedan fyra år arbetar han tillsammans med doktorandkollegerna Björn Wallsten och Per Frändegård vid Linköpings universitet med ett forskningsprojekt som de lite skämtsamt kallar för ”alternativa gruvor”. B ra f ör m i lj ön

Deras akademiska arbete handlar om att analysera och kartlägga de enorma metallresurser som finns runt omkring oss i samhäl-

let, bland annat i form av deponier på soptippar och urkopplade kopparkablar under våra städer. Metaller som idag inte återvinns i någon högre utsträckning men som i framtiden kan bli ett alternativ, eller åtminstone ett komplement, till dagens gruvdrift. – Vi ser både miljöfördelar och sociala fördelar. Gruvnäringen skapar ofta markkonflikter, kräver mycket energi och kan i värsta fall, vilket historien visat, leda till kolonialisering och krig. Jag tror vi måste förändra vår traditionalistiska syn på var resursbaserna till metallerna finns, säger Nils Johansson. Fyra m i ljar d er k r on or

I sitt forskningsarbete på avdelningen för industriell miljöteknik har Nils Johansson och hans kolleger prospekterat soptippen i Linköping. För att få en djupgående bild

Bara en tredjedel av alla metaller som idag är i omlopp återvinns"

Nils Johansson håller upp en konservburk som en gång i tiden innehållit Bullens pilsnerkorv.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

har de studerat gamla kartor och flygfoton över tippen samt intervjuat människor som arbetat på soptippen. Forskargruppen har bland annat kommit fram till att det sammanlagda värdet av soptippsmetallerna uppgår till cirka fyra miljarder kronor. – Vi måste bli bättre på att återvinna de metaller som redan grävts upp. Idag tas bara en tredjedel av alla typer av metaller som är i omlopp om hand, säger Nils Johansson och lyfter upp en gammal plåtburk som en gång i tiden innehållit Bullens pilsnerkorv.

S O P T I P PA R – F R A M T I D E N S G R U V O R

Det är inte bara på soptippar som det finns stora mängder återvinningsbara och värdefulla metaller. Nils Johanssons kollega Björn Wallsten har gjort en kartläggning av den ansenliga mängd urkopplade rör och ledningar som finns under Norrköpings gator. Hans studie visar att cirka 25 procent av all infrastruktur som finns under mark är övergiven. Utöver det tillkommer stora mängder telekablar som kommer att fasas ut den närmaste tiden. Sammantaget finns det troligen lika mycket koppar i Aitiks reserver som i Sveriges infrastruktursystem, berättar Nils Johansson. Att stater ännu inte fått upp ögonen för de potentiella guldgruvorna har sina orsaker. S katterna styr

Eftersom depåerna på soptippar ofta består av blandade metaller såväl som annat avfall är det inte alltid lönsamt att utvinna dessa. – Vad som är lönsamt påverkas även i allra högsta grad av politiken. Ett gruvbolag kan lägga alla rester på en deponi utan att betala skatt. Återvinningsindustrin å andra sidan måste betala skatt för sitt avfall, säger han. Den politiska obalansen i Sverige har Nils Johansson studerat närmare i en vetenskaplig artikel som publicerades i tidskriften Resources Policy. Ett exempel är att gruvsektorn har lägre koldioxidskatt och lägre energiskatt än återvinningssektorn. Det politiska stödet till gruvsektorn kan enligt Nils Johansson värderas till runt 30 miljarder kronor per år medan återvinningssektorn endast får några få miljoner i forskningsanslag. Ökan d e m etallbe h ov

Regeringen vill tredubbla antalet svenska gruvor till 2030. Hur ser du på det?

Om man hade intentionen att återvinna mer skulle man inte byggt upp ett system som bygger på avfallsförbränning” – I ett globalt perspektiv måste man förstå att metallbehovet ökar med tanke på att den växande medelklassen i fattigare ekonomier vill ha metallintensiva varor som bilar, tvättmaskiner och datorer. Men för det behöver man inte öppna nya gruvor under marken. Det finns en enorm outnyttjad återvinningspotential, säger han. Är det realistiskt att stater börjar återvinna istället för att öppna nya gruvor? – Ja, i sinom tid. Men det krävs mer kunskap, infrastruktur och ett förändrat synsätt innan vi kan nå dit. Även om mängderna metall är jämförbara ovan och under jord ska man inte underskatta hindren för att nå dit, säger Nils Johansson. Få m e d gruvb olagen

Om 20 år tror Nils Johansson att fler stater har börjat återvinna redan utplockad metall i betydligt högre utsträckning än idag. Men han betonar vikten av att få med gruvbolagen på tåget eftersom det är där metallutvinningsexpertisen finns. Intresset från de stora aktörerna har hittills varit ljumt. Men Nils Johansson menar att gruvbolagen och stater redan nu borde börja ställa om för att på sikt kunna skapa cirkulära samhällen. – Jag tycker vi borde förbereda oss för det redan nu. Men jag är rädd att människan snarare kommer att börja leta metaller i rymden, i djupa hav eller un-

der Antarktis istället för att titta på metallerna som vi har nära oss, säger han samtidigt som en konvoj av lastbilar rullar in på Tekniska verkens anläggning för att dumpa sitt metallavfall. #

M e ta ll e r på s o p t i p p Enligt Nils Johansson och hans kollegors uträkningar finns det på Tekniska Verkens soptipp i Linköping cirka 150 000 ton järn, 100 000 ton aluminium och 10 000 ton koppar. Koncentrationen av koppar är lika hög på tippen som den är i Bolidens Aitikgruva utanför Gällivare.

N i ls Johan s son Ålder: 32 år. Bor: I Linköping. Utbildning: Miljövetenskap och naturresursförvaltning. Tidigare jobb: Miljötillsyn. Gör just nu: Doktorerar om framtidens gruvor.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

j o b b s pa n i n g

Uppåt i f lera branscher Allt talar för att flertalet av de branscher som naturvetare är verksamma inom kommer att växa. Här kan du se hur din bransch kan komma att utvecklas och vilka trender som påverkar jobben. l a r s - e r i k l i l j e b ä c k Text

Upp

Svagt uppåt

Mellanläge

Arbetsmiljö

Vanliga jobb: Arbetsmiljöinspektör, arbetsmiljöingenjör, yrkeshygieniker. 41 procent är statligt anställda och nästan lika många, 37 procent, har en privat anställning. Trend: Stor framtidstro inom branschen, med behov an nyanställningar. Däremot har antalet arbetsmiljöinspektörer minskat med runt 40 procent sedan 2006.

Bank och försäkring Vanliga jobb: Aktuarie, analytiker, specialist (skog, lantbruk, IT) rådgivare, chef.

Trend: Matematik, statistik och IT är kunskaper som efterfrågas allt mer. Inget talar för att branschen ska mattas av. Tvärtom kan behovet av försäkringslösningar öka som en följd av att samhällets sociala skyddsnät, som sjukvård och pensioner, försämras. Även klimatförändringarna späder på den ökande efterfrågan.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Svagt ner

Djur

Vanliga jobb: Djurskyddsinspektör, handläggare, djursjukskötare, lärare (lektor, naturbrukslärare) rådgivare, ridlärare, forskare, chef. De flesta är utbildade husdjursagronomer, zoologer, etologer, hippologer, djursjukskötare. Trend: Det ökande intresset för djur och god djuromsorg i samhället gör att behovet av rådgivare och utbildare växer. Även djursjukvården upplever ett uppsving. Entreprenörer inom främst häst och hund kan räkna med goda möjligheter.

Gruvor och mineral Vanliga jobb: Geolog, prospekteringsgeolog, miljösamordnare, projektledare, chef. Trend: Är konjunkturberoende, men allt pekar på en uppåtgående trend i takt med ökat byggande och ökad industriproduktion. Hållbarhet har blivit ett nyckelord. Utsläppen av koldioxid och avfallsmängderna ska minska med

30 procent fram till 2030, enligt branschens egen hållbarhetsvision. Andra utmaningar är återvinning av uttjänta metaller och återställning av nedlagda gruvbrott.

Det blåser gröna vindar över blockgränserna och det finns en politisk vilja att byta ut oljan mot sol, vind och bioenergi. Vi har också långt kvar när det gäller att nå miljökvalitetsmålen. Sammantaget kommer det att behövas många duktiga naturvetare för att klara de miljöutmaningar vi står inför.” Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Jordbruk

Vanliga jobb: Rådgivare, chef, säljare, lärare, forskare, projektledare, EU-handläggare, produktchef. Trend: Ökande behov av arbetskraft. Jordbruket fortsätter att rationaliseras och effektiviseras i jakten på att producera billig mat och energi. Samtidigt finns en trend mot småskalighet, närodlat, etisk djurhållning och ekologiskt. Medvetna konsumenter ställer höga krav på kvalitet och miljöanpassning, där klimatfrågan har hamnat i fokus.

Kemi Vanliga jobb: Forskare, analytisk kemist, laboratorieingenjör, biomedicinsk analytiker, chefer på olika nivåer, projektledare, kvalitetssäkrare, kvalitetsvärderare. Trend: Kemiindustrin är viktig för Sverige och står för en femtedel av vår totala export. Vi har stora fördelar i tillgången på råvaror och hög kompetens, och genom vår starka innovationskraft. En av kemibranschens utmaningar är att utveckla nya biobaserade material, som är både klimatneutrala och miljövänliga. Lika viktigt är att vi inte utsätts för farliga kemikalier i vår vardag. Inom de kommande åren väntas behovet av kemikompetens fortsätta att öka, bland annat som en följd av pensionsavgångar. Den trenden motverkas av nedgången inom läkemedelsindustrin, som står för drygt en tredjedel av kemijobben, bioteknikbolagen medräknade.

Life science Vanliga jobb: Forskare, chefer på olika nivåer, projektledare, laboratorieingenjör, analytisk kemist, kvalitetssäkrare, kvalitetsvärderare , klinisk pröv-

ningsledare, Clinical Research Associate, Regulatory Affairs Manager, kemist, produktspecialist, säljare. Trend: Nedskärningarna inom läkemedelsindustrin, främst Astra Zeneca, kompenseras delvis av tillväxt i andra delar av branschen, som in vitro-diagnostik, biotekniska verktyg, olika typer av medicinsk utrustning samt informations- och kommunikationsverktyg. Antalet anställda i life science kommer troligen fortsätta minska inom de närmaste åren. På lite längre sikt kan man dock förvänta sig att arbetsmarknaden kommer att stabilisera sig. Nya teknologier och hälsoutmaningar kommer att skapa jobb för naturvetare även i framtiden. Ett positivt tecken är den kraftfulla satsning regeringen gör på life science under åren 2013-16, som SciLife Lab, ESS och MAX IV.

I en växande bransch behövs naturvetare, som kan kommunicera med både lantbrukare och industrins företrädare. Våra medarbetare måste ha förståelse för hela kedjan, från jord till bord. Därför är kontakten med arbetslivet under studierna så viktig.” Michael Insulander, utbildningsexpert på LRF.

Livsmedel

Vanliga jobb: Livsmedelsinspektör, kvalitetschef, produktutvecklare, statsinspektör, dietist, kvalitetskoordinator, kvalitetsansvarig, specialist. Hälften är privatanställda och lika stor del jobbar inom offentlig sektor. Trend: Livsmedel är Sveriges fjärde största bransch, räknat från jord till bord. Tillväxten har länge varit god, bland annat tack vare ökad export av innovativa högförädlade produkter. Branschen står inför stora utmaningar. Antalet anställda minskar totalt, samtidigt som högutbildade blir alltmer eftertraktade. Med ökad satsning på forskning och utveckling kommer troligen behovet av naturvetare att öka något framöver. Miljö, hållbarhet, djuromsorg och spårbarhet är aktuella frågor, liksom kvalitet och äkthet. Minns skandalen med hästkött i lasagne.

Miljö

Vanliga jobb: Miljökonsult, miljöutredare, handläggare, miljösamordnare, miljöstrateg, chefer på olika nivåer, projektledare, forskare, miljö- och kvalitetsingenjör, controller, specialist. Drygt en tredjedel är privatanställda. Trend: Det finns inget som talar mot en fortsatt satsning på miljöfrågor, varken från samhällets sida eller på företag, vars kunder ställer miljökrav. Marknaden för miljökonsulter har inte växt som man trodde för några år sedan. I stället har många företag och myndigheter idag egna miljöexperter anställda. Den svenska miljöbalken och olika EUdirektiv styr miljölagstiftningen, vilket gör det viktigt att kunna regelverken. Kombinationer som miljö och teknik eller miljö och ekonomi efterfrågas alltmer. Vår bedömning är att det råder balans på arbetsmarknaden nu och inom de närmaste åren.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

Vanliga jobb: Chefer på olika nivåer, forskare, planerare, produktionsledare, skogsförvaltare, skogsinspektör, skogskonsulent, virkesinköpare. De flesta är utbildade jägmästare eller skogsmästare. En mindre grupp är biologer eller har någon miljöutbildning. Trend: Varje år drar skogsbranschen in 200 miljarder kronor i exportintäkter och utgör 2,5 procent av BNP. Stora förändringar är att vänta, bland annat som en följd av minskad pappersförbrukning, som delvis kompenseras av andra produkter, som kartong och hygienartiklar. Satsningar på forskning och utveckling syftar bland annat till att hitta nya biobaserade material och biobränslen med skogen som råvarukälla. Dragkampen mellan virkesproduktion på ena sidan och miljö, naturvård och skogens andra värden kan komma att intensifieras. Det mesta talar för att behovet av naturvetare kommer att vara fortsatt stort, utan att öka.

Det finns både företag och segment inom life science som växer. Men det är lätt att det drunknar i siffror om färre anställda på grund av några få stora nedskärningar." Anna Sandström, senior advisor vid Vinnova och författare till rapporten Global trends with local effects, The Swedish Life Science Industry 19982012.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Trädgård

Vanliga jobb: Landskapsarkitekt, landskapsingenjör, arbetsledare, trädgårdsmästare, säljare, trädgårdsingenjör. Trend: Branschen kan delas upp mellan odling (frukt, grönsaker, prydnadsväxter och träd) och anläggning av utemiljöer, som parker och trädgårdar. Totalt omsatte branschen 30 miljarder kronor 2012. Även om svenskarna äter mer frukt och grönt så ökar inte den svenska produktionen, som en följd av ökad import. Desto större tillväxt inom utemiljöbranschen, som följer en grön trend i samhället och ökat intresse för trädgård. Utbildningsnivån stiger och allt fler har en treårig eller femårig utbildning. Fler går också vidare och forskar, även om antalet är få. Det finns behov av kvalificerad rådgivning till odlarna.

Vår ambition – Blågul kemi – är att förverkliga visionen om en biobaserad ekonomi. Sverige har goda förutsättningar att förädla inhemska bioråvaror till kemi och material, och inte bara till bränsle.” Magnus Huss, förbundsdirektör för Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

C De som jobbar med djur kan räkna med en ljus framtid.

f oto: li n a a lr i ks s o n

Skog

JOBB S PA N I N G

Med koll på

r e d n e r t jobb Vinnare på framtidens arbetsmarknad är de som bygger på sin grundexamen med någon extra kompetens, enligt Marita Teräs och Elisabeth Möller, som har undersökt naturvetares arbetsmarknad. Vad sticker ut i undersökningen? – Vi ser att färre jobbar som projektledare nu än för fem år sedan. Övriga befattningsnivåer är rätt oförändrade, medan gruppen ”övrigt” har ökat markant.

Hur förklarar ni det? – Möjligen kan det bero på läkemedelsindustrins neddragningar, eftersom många naturvetare var projektledare där. Kanske fler jobbar i små organisationer, där det inte finns så många nivåer. Vad grundar ni branschbedömningarna här intill på? – Vi har intervjuat folk i branschen och använt rapporter och den statistik som vi och andra organisationer har tagit fram.

Vad ser ni i kristallkulan? – De naturvetarer som bygger på sin examen med extra kompetens får ett försprång på arbetsmarknaden. Det kan gälla allt från statistik och IT till juridik, kommunikation och affärskunnande. Naturvetenskap och IT är en bra kombo när allt mer data ska analyseras inom många områden i samhället. Så man bör skaffa sig en examen till? – Nej, men ett tips är att bygga på med kurser och att hämta in kunskap och erfarenhet på andra sätt. Det gör dig starkare på arbetsmarknaden, så länge det är områden du är intresserad av. Någon annan trend? – Samarbete blir allt viktigare i arbetslivet, och då måste man både kunna kommunicera och ha förståelse för olika områden, till exempel juridik och statistik. Vilken är er bedömning för framtiden? – Det finns många möjligheter för naturvetare. Ett orosmoln är att en del forskning och utveckling i internationella företag lämnar Sverige.

Rapporten om naturvetares arbetsmarknad presenteras i oktober av Elisabeth Möller och Marita Teräs. Se datum och orter i kalendariet på sidan 49.

Finns det ljusglimtar? – Ja absolut, ett exempel är statens strategiska satsningar på bland annat life science, maritima sektorn, miljöteknik, Matlandet och Skogsriket Sverige, allt i syfte att skapa nya jobb. Sedan ska man inte underskatta naturvetares möjligheter att jobba utomlands.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

Ä N G AVA LLE N

SKÅNE Malmö Vellinge

Ängavallen

Trelleborg

Stressfri vardag

– om djuren själva får välja I den skånska myllan på Ängavallen sätts djuren i första rum. Bökande grisar gör traktorernas jobb och råvarorna förädlas till gastronomiska läckerheter i ett kretslopp från jord till bord. Text

ELISABETH MÖLLER

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

foto

JOHAN RUNESSON

Ä N G AVA LLE N

Ekotrenden ökar

Svenskarn as efterfrå gan på ekol Under 2013 ogiska livsm växte försäljn edel ökar. ingen med 13 grönsaker är procent. Fruk i topp, följt av t och mejerivaror. konsumente 93 procent rna uppger at av t de köper ek 16,5 procen ologiskt. t av den odla de arealen i förra året ef Sverige var ter en ökning ekologisk med fem proc Efterfrågan ent samma är långt stör år. re än tillgån ut för ekoköt gen. Likadant t. Gapet bero ser det r främst på sv ekologisk pr ag lönsamhe oduktion. Lä ti gre avkastni ng, högre ko och tidskräva stnader nde arbete av skräcker mån ga. Källor: www .ekoweb.se, www.ekolo gisktforum .se

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

et vilar ett fridfullt lugn över gården. Några idisslande kor studerar oss nyfiket och ett gäng prickiga grisar grymtar förnöjt. Vi mjukstartar med lunch, från gårdens egna råvaror förstås. Unggris med potatisstomp, köttet är så mört att kniven glider igenom. Försöker att inte tänka på de charmiga grisarna jag just såg. Rolf Axel Nordström, som driver Ängavallen, berättar med stor inlevelse om sin livsfilosofi och hur gården har vuxit fram. Orden rinner ur honom i en hejdlös flod på klingande skånska. Passionen och stoltheten för hans livsverk går inte att ta miste på. Det har tagit drygt 40 år att förvandla en förfallen gård till den mönstergård vi ser idag. – Vi har gått längre än KRAV, förklarar han. 100 procent ekologiskt, utan kompromisser. Vi utnyttjar gårdens fulla potential i ett kretslopp från jord till bord. S makar bättre

Konstgödsel, kemiska tillsatser och kraftfoder är bannlysta. Både djur och grödor får tid att växa på naturlig väg. Smaken blir dessutom mycket bättre då, enligt honom själv. Rolf Axel Nordström ”föddes i en färgfabrik”, programmerad att jobba i familjeföretaget Nordsjö färg. Men hans stora

”

Halverar man sin köttkonsumtion har man däremot råd att äta bättre kött”

intresse för djur kom emellan, till sin fars stora förtret. Han förfärades över djurens situation i konventionell djurindustri. Etologi är hans främsta ledord. – De som tar sig an djur har skyldighet att behandla dem med respekt och lära sig förstå djurens naturliga beteenden. Egentligen borde licens i etologi vara ett krav för kommersiell djurhållning. Li n d eröd sg r i sen vi sar väg en

Rolf Axel Nordström är kritisk till dagens storproduktion. Aveln, som syftar till att höja produktionen, ger stressade och sjuka djur som dör i förtid. För liten yta och att inte få utlopp för naturliga beteenden skapar psykisk ohälsa hos djuren. – Starkaste driften hos grisar är att böka. Att låta dem gå på cementgolv är en styggelse, säger han bekymrat. Här på Ängavallen kan djuren gå ute året om och allt foder kommer från gården. Avel på de friskaste djuren ger friska avkommor. De lever ungefär fem gånger längre än i konventionell djurhållning.

Just grisar är Rolf Axels största passion. – Grisar är roliga djur! Det händer mycket kring dem, om de får leva fritt. Grisar tror själva att de är sprinters, som vildsvinet, förklarar han. Men moderna grisarter avlade på tung bakdel och klen framdel kan inte springa och bryter lätt benen. Ängavallen avlar på en gammal ursprunglig ras. Linderödsgrisen är kortare och mer högbent än andra grisar, och har högre hjärt- och lungkapacitet. Bökar på åkern

Grisarna sköter jordbearbetningen med sitt bökande. Varje fält får besök av en armé av 300-400 grisar minst var tredje år. Det gör att traktorerna körs mindre. – Efteråt ser det ut som att någon kört med maskin på åkern. Inte ett grässtrå så långt ögat kan nå, gödslat och klart. Det räcker att plöja och harva en gång innan sådd. Just nu är korna på sommarbete. Gårdens nyfödda kalvar tillbringar sina första tio dygn med kon. Därefter skiljs de åt varje kväll för vad som kallas Ängavallens ”kalvnattis”. – Korna mjölkas då på en del av mjölken, resten får kalven under dagtid. Jag trodde att kor och kalvar skulle vara förtvivlade vid separationen, men de vande sig snabbt. Samma filosofi gäller vid slakt. Den är ångestfri och respektfull och sker på gårdens

Ängavallen växer fram 1971 Rolf Axel förvärvar

gården, då ett förfallet konkursobjekt. Han får hjälp med kapital och köper loss gården några år senare.

1983-84 Öppnar Sveriges första gårdsbutik. Nordiska Kompaniet blir återförsäljare av HälsoGris®, Ängavallens ekologiska fläskkött.

1974 Köper sina tolv första

1987-88 Får tillstånd att

suggor.

starta Skandinaviens första

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

gårdsslakteri efter mer än sju års kamp.

1989 Köper de första korna. 1998 Den upprustade 1800-talsparken öppnar. Startar örtagård och köksträdgård, samt skaffar de första fåren.

Ä N G AVA LLE N

eget slakteri. Grisarna och fåren avlivas med elektricitet, och korna med bultpistol, i specialbyggda hus. Det går fort och smärtfritt. Färre m ellan hän d er

Hela familjen är med i driften och precis som pappa är sönerna Niclas och Mathias lantmästare. Affärsidén är att att maxa på bredden istället för volym. – Vi förädlar råvarorna själva och är självförsörjande i den mån vi kan. Med färre mellanhänder ökar marginalerna, och vi sprider riskerna. Den mesta av produktionen går till

restaurangen, resten säljs i gårdsbutiken. Att också erbjuda hotell och restaurang är ett sätt att gå runt ekonomiskt. – Vi har ungefär dubbelt så höga kostnader som ett konventionellt lantbruk, förklarar Rolf Axel Nordström. Vi kan ta mer betalt i restaurangen än om vi säljer vidare. Lägre avkastning än i konventionella lantbruk gör det svårt att få stora volymer. Allt tar dessutom mycket längre tid. – Men vi drivs inte av att tjäna pengar, utan av kärlek till djuren och hänsyn till miljön och framtida generationer.

Hela fa m i l j en N o rds t röm är med » Rolf Axel: Lantmästare som fördjupat sig i etologi, och studerat bland annat ekonomi och marknadsföring. Ytterst ansvarig för Ängavallen. » Birgitta: Tidigare banktjänsteman. Ansvarig för catering och frukost. » Niclas: Lantmästare och utbildad inom hotell, konferens, charkuteri och sommelieri. Försäljningsansvarig för restaurang-, hotell- och konferensdelen. » Mathias: Lantmästare med studier i företagsekonomi. Ansvarig för odling, uppfödning och förädling.

Rödkullekor är en gammal tålig lantras. Bildtext På Ängavallen går de ute året runt.

kor står färdigt.

anläggningen, som får arkitektpris.

2000 Restaurangen öppnar 2005-06 Börjar odla samma år som Öresundsbron invigs, vilket ger tillgång till en större marknad. Året efter invigs hotell- och konferens-

bagerispannmål och startar gårdsbageri med egen kvarn.

2007-09 Mjölkningsstallet står klart. Startar mejeri

och så småningom ysteri. Börjar odla senap som mals i egen kvarn. Hotellet utökas med fler byggnader.

f oto: ä n g ava lle n

1999 Gårdsslakteriet för

Familjen Nordström består av, Niclas, Birgitta, Rolf Axel och Mathias.

2011 Bygger ut gårdsbutiken med café.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

Ä N G AVA LLE N

F O R TS . F R Å N F Ö R E G Å E N D E S I D A

Avtryck för framti d en

Som köttproducent har han en överraskande ödmjuk inställning till kött. – Överkonsumtion är skadligt för hälsan och miljön. Halverar man sin köttkonsumtion har man däremot råd att äta bättre kött, som ekologiskt. Rolf Axel Nordström vill ge avtryck för framtiden. De ungas växande intresse för hälsosam mat gläder honom. Som Skånes Matambassadör vill han se fler småskaliga lantbruk och egenföretagare. Trots en ökad efterfrågan hänger bönderna inte med. Han tror att många inte vågar, bland annat av ekonomiska skäl. – Egenföretagande är en frihet

och en livsstil. Men det krävs också mod och en särskild uthållighetsgen. Genom åren har han kämpat för sina idéer, ibland i hård motvind. Ger du aldrig upp? – Jag vill inte dö nyfiken. Vi har kunnat förverkliga våra drömmar och leva på det. I framtidsplanerna ingår bland annat fårost, fårskinn och ölbryggning. En gård i ständig utveckling. Vi närmar oss slutet på rundvandringen. En griskulting har irrat ut på gårdsplanen. – Ute på upptäcksfärd. Han hittar snart tillbaka, säger Rolf Axel spjuveraktigt. Nästan som om han ser sig själv som ung grabb i den utforskande lilla grisen. #

Ä n g ava l l e n d r i vs e kolog i s kt Areal: 220 hektar, varav 90 hektar arrende. Belägen i Vellinge i Skåne, inte långt från Skanör och Falsterbo. Omsättning: Runt 20 miljoner kronor. I det ingår EU-bidrag för landsbygdsutveckling. Djurhållning: 120 suggor, 90 kor, 200 fårtackor och ungdjur. Djuren är tåliga ursprungsraser: Linderödsgrisar, Rödkullekor, några fjällkor och skogsfår. Anställda: Totalt 22 personer. Slakt: Sker på gården. Slakteriresterna skickas idag till förbränning och biogasproduktion, men i framtiden vill de kunna göra detta på den egna gården. Odling: Djurfoder och bagerispannmål, gamla tåliga sorter. Sjuårig växtföljd. Tre års vall blir till ensilage och bete. Det tredje året bökar grisarna upp marken inför ny sådd. Därefter fyra års odling av vårkorn, ärtor, rågvete och åkerböna. På sidoodlingar finns senap, vårråg, vårvete och spelt.

f oto: ä n g ava lle n

Förädling: Eget styckeri/charkuteri, mejeri, ysteri, senapskvarn, spannmålskvarn, bageri, grönsaksodling, frukt- och bärodling och en örtagård. Därtill restaurang, hotell, fest- och konferenslokaler, samt en gårdsbutik med café. Utmärkelser: Familjen Nordström har fått otaliga priser inom miljö- och djurskydd samt gastronomi. Mest stolt över Sveriges djurskyddspris 2010. Rolf Axel Nordström drivs av kärleken till djuren. Grisar är hans passion!

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

vetenskap

Ojämn kamp mot resistensen

hans upptäckt av antibiotika belönades med Nobelpriset 1945.

Bakterier som är resistenta mot antibiotika ökar globalt och är ett hot mot folkhälsan. Vanliga infektioner kan bli svåra att behandla och kirurgiska ingrepp kan bli omöjliga i framtiden N a t a l i e v o n d e r Leh r om inte trenden vänder.

I n for mation och ve r ktyg

– Det vi ser är ett resultat av överanvändning samt att inga nya antibiotika har upptäckts på trettio år, säger Linda Paavilainen, projektledare inom React som är ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens. Utveckling av resistens mot antibiotika som hämmar tillväxt eller dödar bakterier, är en naturlig del av evolutionen, betonar Linda Paavilainen. Alexander Fleming varnade för överanvändning och resistensutveckling redan i sitt tacktal när

”Det är viktigt att lyfta upp problemet på en politisk nivå”

2005

Ingen uppgift

Linda Paavilainen arbetar just nu med att utveckla en verktygslåda för att sprida information om antibiotikaresistens.

Det uppskattas att 25 000 människor i Europa årligen dör som en konsekvens av antibiotikaresistens. Linda Paavilainen är dock övertygad om att situationen är ännu mer alarmerande i låginkomstländer. – I många länder saknas bra rutiner för rapportering och övervakning. Det

<1%

1-5%

i llust r at i o n f r å n M e d i c i n s k V et e n s k a p n r 3/200 9 (KI)

TEXT oCH foto

2007

5-10%

10-25%

25-50%

>50%

Resistensutvecklingen ökar snabbt. Kartorna visar hur andelen patientprover där uorokinoloner inte längre hjälper mot infektioner orsakade av E. coli-bakterier har ökat från 2005 till 2007 i Europa.

NR 5 2 0 1 4

NAT U RVETARE

vetenskap

”Den privata och den offentliga sektorn måste dela på risken” kan därför vara svårt att veta vad en patient har dött av – den ursprungliga sjukdomen eller en sekundär infektion med resistenta bakterier, säger hon. Spridning av information och att tillhandahålla rätt verktyg för att motverka resistensutveckling är en viktig del av arbetet som React utför. Linda Paavilainen arbetar just nu med att utveckla en verktygslåda för olika målgrupper inom låginkomstländer. Det kan vara personal inom sjukvården, lärare, beslutsfattare eller allmänheten. – Målet är att sprida kunskap om

antibiotikaresistens och att framförallt att göra politiker och beslutsfattare uppmärksamma på det, säger Linda Paavilainen. For s kn i ng pågår

Anders Karlén och Diarmaid Hughes är forskare vid Uppsala universitet och arbetar på att hitta nya antibiotika. Det finns flera skäl till att det går så trögt att utveckla ny antibiotika. – Det är svårt att få fram nya substanser. Sedan handlar det om korta kurer och att att det ska vara billigt, därför har det saknats incitament för läkemedelsindustrin att satsa. Det europeiska projektet ENABLE som ingår i ”New Drugs for Bad Bugs” (nya läkemedel mot onda bakterier – förkortas ND4BB) satsar därför på en helt ny typ av samarbete mellan offentliga och privata aktörer och finansieras av Innovative Medicines Initiative (IMI) som är ett sammarbete mellan EU och

i llust r at i o n f r å n M e d i c i n s k Ve t e n s k ap n r 3/200 9 (KI)

Selektion av resistenta bakterier: Resistens mot antibiotika uppstår ofta stegvis hos en bakterie genom slumpmässiga mutationer eller via överföring av en bit DNA från en annan resistent bakterie. LÅG RESISTENSNIVÅ 1. Originalpopulationen utsätts för en antibiotikakur.

HÖG RESISTENSNIVÅ 2. Bara de resistenta bakterierna överlever...

3. ...och kan föröka sig obehindrat då konkurrensen om näring blir mindre.

de forskande läkemedelsföretagen (EFPIA). – Vi bryter ny mark genom att skapa en modell för hur offentliga och privata aktörer tillsammans kan få fram nya läkemedel också inom andra terapiområden, berättar Anders Karlén. Från or d ti ll han d li ng

För att öka chansen att lyckas har forskarna valt att fokusera på att attackera bakterierna på liknande sätt som tidigare: att hämma tillväxt eller helst döda dem. – Vi har en god uppfattning om vad inom bakterierna vi måste attackera. Vi har över femtio års erfarenhet av dessa mål och det är enklare att identifiera nya substanser mot gamla mål än att försöka hitta helt nya tillvägagångssätt. Vi står inför ett problem idag och måste hitta tänkbara lösningar och nya investeringsmodeller, betonar Diarmaid Hughes. Den ökande antibiotikaresistensen hjälper förhoppningsvis att lyfta upp frågan på den politiska agendan för att i slutändan säkerställa finansiering för forskning och utveckling. Det är dyrt, men kostnaderna för antibiotikaresistens uppskattas nu till 1,5 miljarder euro årligen, och kan komma att stiga rejält. – Ett stort problem är att utveckling av antibiotika inte genererar några stora vinster. Därför måste både den privata och den offentliga sektorn dela på risken för att utveckla medicin åt hela världen. Nu går vi från ord till handling, det är det viktigaste, påpekar Anders Karlén. #

Diarmaid Hughes och Anders Karlén, forskare vid Uppsala universitet.

NAT U RVETARE

NR 5 2 0 1 4

Alla kan göra något! Vad händer i värsta fall, om inga nya

antibiotika utvecklas och resistensen mot befintliga läkemedel fortsätter att öka? Linda Paavilainen håller andan i några sekunder. – I värsta fall är vi tillbaka i en tid där det inte fanns antibiotika. Det blir betydligt svårare eller i vissa fall omöjligt att utföra kirurgiska ingrepp och man kommer att behöva tänka efter om den där höftoperationen verkligen är värd risken. Det kommer också att bli svårare att skydda personer med ett nedsatt immunförsvar, som till exempel cancerpatienter eller för tidigt födda barn. Dödligheten kommer att öka på grund av vanliga infektioner som inte längre går att bota med antibio-

tika som till exempel lunginflammation och blodförgiftning. Fastän det finns all anledning till oro väljer Linda Paavilanen att fokusera på sitt engagemang. Alla kan göra någonting för att motverka utvecklingen, påpekar hon. Några exempel: • Handhygien – tvätta händerna ofta och noga med tvål och vatten. • Om du blir sjuk – tänk efter om du verkligen behöver antibiotika. Be läkaren förklara varför du får eller inte får antibiotika. • Om du tar antibiotika – ta hela kuren och försök att minska smittspridningen. • Naturvetare kan jobba med antibiotikaresistensfrågan inom sina olika yrkesgrupper. Exempel på detta är undervisning i

Vanlig tvål är ett vapen mot antibiotikaresistens.

Vi ll d u veta m e r? ReActs hemsida tillhandahåller information, material och länkar: www.reactgroup.org

verkar resistensläget hos djuren men i vilken utsträckning det påverkar det globala resistensläget hos människor är svårt att säga. – Man kan också vända på perspektivet, avfall från till exempel sjukvården som läcker ut i naturen påverkar djuren – och då även vilda djur. Det handlar om ett kretslopp, säger Helle Unnerstad.

”Viktigast att hålla djuren friska” Resistenta bakterier kan spridas

mellan djur och människor. Eftersom resistenta bakterier gynnas av antibiotika är det viktigt att jobba förebyggande för att hålla djuren friska, menar Helle Unnerstad, laboratorieveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. – Vi vill inte ha djur som en reservoar för resistenta bakterier som sedan kan spridas vidare till människor. I Sverige och de flesta länder i Europa är det förbjudet att använda antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. – Den största risken för spridning av

förskola/skola, djuruppfödning, forskning och utveckling av både nya läkemedel och bättre diagnostiska metoder.

MRSA är ovanligt hos svenska grisar.

Kon s u m e ntmakt

resistenta bakterier uppstår vid handel med levande djur, att man då får in djur i besättningen som bär på dessa bakterier, säger Helle Unnerstad. I länder som Holland och Danmark, där en stor andel av till exempel grisar bär på den resistenta bakterien MRSA, är risken stor att människor som jobbar med djuren blir smittade. Antibiotika i djuruppfödningen på-

Troligen sprids resistenta bakterier inte via livsmedel, i alla fall så länge som köttet tillagas ordentligt. Däremot kan man som konsument se till att köpa kött från djuruppfödningar som minskar användning av antibiotika. Fråga i affären eller i restaurangen var köttet kommer ifrån.

NR 5 2 0 1 3

NAT U RVETARE

Abborrar utan ångest Ångestdämpande läkemedel i vattnet ger abborrar längre liv. Det visar forskning vid Umeå universitet. När fiskarna utsattes för ämnet Oxazepam blev de mer aktiva, mindre sociala och bättre på att hitta mat, Föroreningar ger längre liv.

vilket kan förklara att de överlever längre. Syftet med studien är att visa att man också bör undersöka hur läkemedel i avloppsvattnet kan gynna vissa arter. AN

Känner du hur pulsen går ner och lugnet infinner sig när du kommer ut i naturen? Just den effekten kan användas för behandling av stressrelaterade sjukdomar. – Man kommer bort ifrån vardagen och kan avsluta sin rehabilitering i ostördhet, på ett sätt som inte är möjligt inom vården, säger Anna María Pálsdóttir vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Hennes forskning har visat att det är viktigt att personer under rehabilitering får vara själva i sitt möte med naturen, att de får så kallad social tystnad. Miljön bör vara varierad för att möta olika behov. – En miljö med friväxande växter och mångfald upplevs mer naturlig och mindre kravfull och passar bra för reflektion. Mot slu-

NAT U RVETARE

NR 5 4 2014

Små prickar ger mer färg Snart kan en mycket liten partikel göra gräset på din tv-skärm grönare. Och förlänga batteritiden i din mobil. Genom att använda så kallade kvantprickar, nanopartiklar som avger ljus vid en exakt våglängd beroende på hur stora de är, kan man tillverka bildskärmar med mer mättade färger än vanliga LCD-skärmar. Kvantprickarna kapslas in i ett plasthölje, eftersom de är känsliga för luftens fukt och syre. Resultatet

tet av behandlingen behövs mer motstånd från miljön, till exempel starkare färger och svårare terräng, säger hon. Även de som inte normalt inte är na-

Trädgården får gärna vara stökig.

liknar en plastfilm, och kallas quantum dot enhancement film, QDEF. Man använder sedan blått bakgrundsljus tillsammans med en QDEF-film som avger grönt och rött ljus. Dessa tre färger blandas för att återge alla färger i spektrumet. Tillverkaren hävdar att man med denna teknik ser 50 procent mer färg på sin bildskärm. En QDEFskärm behöver mindre ljus än en vanlig LCD-skärm och drar därför också mindre ström. AN

turintresserade upplever att de får hjälp. Effekten är omedveten och beror på att vistelsen i naturen slår på kroppens parasympatiska system, som sätter kroppen i viloläge. AN

vetenskap

Cellulosa blir starkare än stål Tänk dig att din nya t-shirt är gjord av material från skogen i stället för bomullsfälten. Och att samma material kan användas för att armera båtskrov. Forskare vid KTH har kommit en bit på väg mot detta. De har tagit fram en process för att frigöra små beståndsdelar ur cellulosa, så kal�lade fibriller, och sedan sätta ihop dem igen på ett kontrollerat sätt som ger en mycket stark tråd. Starkare än stål och aluminium. De använder strömningsmekanik för att påverka hur fibrillerna arrangerar sig och natriumklorid för att fixera dem. Forskarna tänker sig att materialet skulle kunna ersätta både glasfiber och bomull i olika tillämpningar. Förutom materialets styrka, har det fördelar i en miljövänlig tillverkningsprocess och att det är biologiskt nedbrytbart. AN

Borsta tänderna i stjärnstoft Fluor bildas när stjärnor dör. Det har forskare vid Lunds universitet kommit fram till efter att ha mätt det infraröda ljus som stjärnorna avger. Ljuset avslöjar vilka grundämnen som finns i stjärnor under olika livsfaser. De nya mätningarna visar att fluor sannolikt bildas i det inre av solliknande stjärnor när de mot slutet av sina liv sväller upp till så kallade röda jättar. När en stjärna sedan dör blir resterna byggstenar för nya planeter och stjärnor. AN

xxxxxxxxxxxxxx

Fluorets hemlighet är avslöjad.

Inga mer trasiga jeans med fibriller i tyget.

1024... … äter europeiska barn i genomsnitt om dagen. Det visar en europeisk studie där Göteborgs universitet deltagit. Sockret utgör därmed 26 procent av den energi barnen får i sig. I Sverige äter barnen något mindre socker än snittet, motsvarande 22 procent av det totala energiintaget. – Även om resultaten varierar mel-

lan länderna är konsumtionen av kraftigt sockrade livsmedel, exempelvis läsk och godis, generellt för hög bland europeiska barn, säger Christel Larsson, professor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet. AN

F oto: H a r va r d U n i ve r s i t y

Det går 28 sockerbitar på ett hekto.

…små robotar förflyttar sig från en slumpmässig ordning till formen av en stjärna. Robotarna kan bara kommunicera med sina närmaste grannar, men kan forma sig till ett givet mönster. Det är första gången man har lyckats få en så stor svärm av robotar att samarbeta på egen hand. Dessa så kallade Kilobots har tagits fram vid Harvard School of Engineering and Applied Sciences (SEAS). AN Robotarna härmar naturens mönster.

NR 5 2 0 1 4

NAT U RVETARE

vetenskap

en F r å g a ta re naturve

Kan man lita på molnet? Borde jag borra djupare efter vatten? Vår borrade brunn i Västmanland håller på att sina i den torka som råder nu? Hur stor är risken för att vattnet tar slut? Försök använda mindre vatten eftersom det finns en risk att den sinar helt och hållet. Normalt så brukar grundvattenmagasinen fyllas på först på hösten eftersom marken på sommaren är torr och vegetationen tar upp det mesta av det regn som faller. Vid större regnmängder och tunnare jordlager kan man dock ibland se att grundvattennivån stiger även på som-

maren efter regnperioder. Om inte brun�nen är speciellt grund, kanske grundare än 3050 meter är det tveksamt om det lönar sig att borra djupare eftersom När brunnen sinar. berget normalt blir sprickfattigare på större djup. Även detta är svårt att veta på förhand eftersom det beror på vilka sprickor man råkar på vid borrningen. Le na Maxe, statsg eolog på Sve r ig e s g eolog i s ka u n d e rsökn i ng, SG U

Ska jag smälla myggan? Bör jag döda en blodstinn mygga som just har lyft från min kropp? Är det sant att en mygga har näring för att föda tusen myggor? Rätt onödigt att döda mygghonan eftersom den redan sugit ditt blod och knappast kommer att orsaka dig något mer problem. Men kanske känner du behov av att hämnas för att du blev av med 20 mikroliter blod, för att det kliar, eller för Myggor suger. att du kanske fått en injektion med sindbisvirus som kan ge dig Ockelbosjuka eller en bakterie som kan ge dig harpest. Den blodstinna myggan har tankat in tillräckligt med näring för att lägga en

NAT U RVETARE

NR 5 2 0 1 3

omgång med ägg, runt 80-150 ägg. När mygghonan väl smält maten och lagt dessa ägg så kanske hon är tillräckligt stark för att suga nektar från någon blomma och sedan flyga runt och hitta nästa offer att suga blod från. Om även detta lyckas så smälter hon blodmåltid nummer två, lägger ytterligare en omgång ägg, och kanske kan detta upprepas ytterligare en eller ett par gånger. Det är väldigt få mygghonor som lyckas lägga mer än en eller ett par omgångar ägg. Den totala mängden ägg som läggs av en mygghona under hennes livstid handlar om cirka 100 till 800 och det är extremt ovanligt att någon lyckas lägga upp till tusen ägg. Jan O. Lundström, myggforskare vi d U ppsala u n ive r s itet

Jag brukar ladda ner bilder och annat i en molntjänst. Men är lite orolig för att känslig information kan försvinna eller läsas av någon annan. All användning av publika nätverk ökar risken för att information försvinner eller läses av någon annan. När den väl är på plats finns risken att den kan försvinna, till exempel om lagringslösningen skadas fysiskt eller genom mjukvarufel. Risken att någon annan läser din information finns också, även om det kräver mer avancerad teknik. Molnleverantörerna har fördelen att de äger flera geografiskt spridda lagringsplatser, hanterar samma problem för många användare och har råd med team av lagrings- och säkerhetsexperter för det kontinuerliga arbete som krävs för en stabil och säker lösning. Så, det korta svaret är att molnlösningar är ett bra alternativ för de flesta, mindre tekniskt avancerade, användarna. För verkligt känslig information rekommenderar jag att du först krypterar denna innan du lägger upp den i molnet. För att vara riktigt säker – det händer att även molnlösningar förlorar data - bör du göra regelbunden kopiering till extern lagringslösning. Åke E d lu n d, s e n ior for s kar e på KTH, S kolan för datavete n s kap och kom m u n i kation

Molnet är ett bra alternativ för de flesta.

karriär

Anna räddade

naturum Sommen

An na San dham mar Aktuell: Föreståndare för naturum Sommen. Utbildning: Magister i biologi från Naturresursprogrammet i Ultuna. Starka sidor: Envis och engagerad. Drivkraft i jobbet: Att få visa hur fascinerande naturen är. Inspireras av: Min dotter, som är en fighter. Gör en ledig dag: Ute och reser eller är hemma på gården med familjen, trädgård, höns och bin.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

I N S P I R AT Ö R E N

Anna Sandhammar har hittat sitt drömjobb. Här får hon möta människor och dela med sig av sin kunskap om naturen, men hon för också en ständig kamp mot nedläggning. I vintras var det nära ögat. te x t

OCH

FOTO

A nna N or b erg

December 2013. Naturum Sommen är ned-

lagt. Stiftelsen som driver verksamheten har gett upp och ingen annan vill aktivt göra något. Verksamheten ska upphöra, utställningen packas ihop, lokalerna stängas. Och Anna Sandhammar, som kommer tillbaka från sin föräldraledighet, är uppsagd. – Jag hade i princip accepterat att det var nedlagt. Men sen kände jag att nej, det är ett sånt slöseri. Vi har ju allting uppbyggt, berättar hon.

Akut lösning

Tiden för att rädda naturum Sommen var knapp. En verksamhetsplan skulle vara inskickad till Naturvårdsverket senast i mitten av januari. Och för att kunna skriva en sådan måste det finnas en huvudman för verksamheten. Det fanns inte. – Jag åkte runt och pratade med högsta hönset i kommunerna och med länsstyrelserna, säger Anna Sandhammar. Men de beslut som behövdes skulle ta tid. Och ingen ville vara först med att säga ja. ”Är alla andra med så är vi med”, blev ofta svaret. Hon frågade till sist ägarna till restaurangen i närheten. De sa ja. Och verksamhetsplanen kom in i tid. – Jag var rusig av glädje när jag lyckats rädda naturum. Det var en seger att det gick trots att så många hade sagt att det inte skulle gå, säger hon.

Besökarna kommer både från närområdet och längre bortifrån.

”G issa baj set”

Anna Sandhammar visar runt i utställningen, pekar och lyfter fram föremål och kan berätta en historia om vart och ett. Rummet domi-

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Utställningen berättar om saker som finns kring sjön, till exempel djur och växter.

karriär

neras av ett stort åttkantigt akvarium med fiskar från Sommen, och en modell av sjön med mi-niatyrkyrkor som riktmärken. Det luktar svagt av tjära från pråmen i byggnaden intill. Inspelade fågelläten blandas med besökarnas prat och genom stora fönster ser man sjön och färjeläget. Hon berättar att de stora attraktionerna, förutom akvariet, är ”Gissa bajset” och ”Gissa pälsen”. I en träram finns åtta pälsbitar i grått, rött och brunt. Från sträv borstig päls till dunmjuk. – Räven gissar alla rätt på, men sen brukar det bli svårare och de kommer och frågar oss. Det är ett bra sätt att få kontakt med folk, säger hon. På en sten i s kogen

En pojke i treårsåldern kommer fram och vill köpa små plastdjur som souvenirer. Anna Sandhammar kommenterar på engelska vilka djur han har valt. – Det är viktigt att börja med barnen och väcka fascination för naturen. Jag tänker att om man vet mer om naturen är man också rädd om den, säger hon. Hon tycker också att det handlar om att folk ska ta hand om sig själva. Att man kan må bra av att sitta på en sten i skogen ibland. Mata fis kar

Att Anna Sandhammar fick jobbet på naturum Sommen var en slump. Hon hade flyttat från Härnösand via Uppsala till mannens släktgård i trakten, och blev tillfrågad om att

Det är viktigt att börja med barnen och väcka fascination för naturen” bli föreståndare eftersom hon bodde nära. – Från början var jag ensam här. Jag gjorde allt från att planera program och guidningar, till att mata fiskar, städa, bygga utställningar och skriva texter, säger hon. Numera är de två som driver verksamheten. Och ytterligare en person som hjälper till att hålla öppet och även jobbar som troll under barnaktiviteterna. Ti ll nästa sommar

– Det här är på vissa sätt mitt drömjobb. Det är fritt och självständigt. Dessutom är det kul att få lära folk saker om naturen på alla nivåer, säger Anna Sandhammar. Utmaningen i jobbet är att verksamheten är nedläggningshotad varje år. Mycket tid går åt till att jaga pengar och det är svårt att göra en riktigt långsiktig planering. I mars i år hade till sist alla aktörer i området bestämt sig för att vara med och nu har man ekonomin för att driva verksamheten till nästa sommar. #

n at u r u m Det finns 32 naturum. Från Abisko i norr till Stenshuvud i söder. Naturum är centrum för besökare till ett naturområde. Här ska man få veta mer om djur, växter, geologi och kulturhistoria innan man ger sig vidare ut för att upptäcka naturen. Naturvårdsverket har satt upp riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas. De flesta naturum är statliga. www.naturvardsverket.se/naturum

n at u r u m S o m m e n Ligger i södra Östergötland, på Torpöns norra spets i Ydre kommun. Ordnar guidningar i närheten och kring sjön Sommen. Det största utställningsföremålet är en vedpråm från 1920. www.sommen-naturum.se

Under sommaren ordnas guidningar på och kring Sommen.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

Vi har valt att ta bort artikeln ”Smuts, sex och shorts”. Orsaken är att budskapet i artikeln blev fel och signalerar något som Naturvetarna inte står för. Naturvetarna står för att alla ska kunna vara sig själva på jobbet och vi vill medverka till mer mångfald och tolerans i samhället. Vi beklagar att detta uppmärksammats först efter att vårt magasin Naturvetare gått i produktion. Genom att ta bort artikeln från vår webbplats och digitala version av tidningen vill vi ta avstånd från det budskap som artikeln signalerar.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

karri채r

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

F Ö R E TA G A R E

Marknadsföring med tunn plånbok Många företagare har ett dåligt samvete som gnager. Tiden och pengarna räcker inte till för att vårda och hitta nya kunder. Men det finns genvägar, enligt en ekonomie doktor från Vasa. l a r s - e r i k l i l j e bäc k T E XT

– Marknadsföring är något man gör varje dag. Med små medel kan man komma långt om det görs på rätt sätt, säger ekonomen och föreläsaren Maria Österåker. Hon förklarar att det handlar om allt från hur man svarar i telefon till att våga prova nytt. – De flesta vill göra affärer med folk som är trevliga och positiva, utan att vara hurtiga. För att uppfattas som seriös duger det inte med knapphändiga mejl med felstavningar och dåligt språk.

nå ut till kunderna som bombarderas av reklam och varumärken hela tiden. Våga vara annorlunda och välj lite oväntade vägar för din marknadsföring. Och var inte Maria Österåker. rädd för att visa att du S kapa nyfi kenhet är bra. Att våga sticka ut och vara personlig är Men det finns fällor att gå i. Maria Österåkers recept. – Skilj på marknadsföring och informa– Det handlar om att skapa intresse och tion. Marknadsföring syftar till att väcka nyfikenhet och få folk att känna: ”Det här är något för mig och jag vill veta mer.” Informationen hittar man sedan på webben. Hennes råd är att inte överlasta annonser och broschyrer med massa information, då risken finns att budskapet drunknar i ordflödet. Och ingen blir intresserad. – Fundera på vad du vill få ut av din marknadsföring. Sedan bestämmer du dig för vad du ska berätta med några få ord. Och till vem.

Ingen blir heller glad av trista fakturor som de flesta möts av i brevlådan efter en dag på jobbet. – Gör dem lite roligare och låt fakturan spegla företaget. Skicka med något extra som gör kunden glad. Det är en enkel åtgärd som inte kostar så mycket, men kräver lite eftertanke och påhittighet.

S kräddarsy b uds kapet

Man kan komma långt med lite påhittighet när företaget ska synas i bruset.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

I stället för att försöka nå ut till alla är rådet att identifiera undergrupper och skräddarsy marknadsföringen. Även om det primära budskapet är detsamma, så

karriär

I topp på G o o g l e

4 s nab ba ti ps

1. Marknadsför dina pro tjänster varje dag.

dukter/

2. Skilj på marknadsföring och information.

3. Våga testa nya vägar. 4. Lär känna din målgrupp

Skilj på marknadsföring och information måste det vinklas för olika grupper. Till exempel går tonåringar inte igång på samma saker som småbarnsföräldrar. – I dag tittar man inte bara på produkten, utan också på vilka värderingar företagen har. Man skapar en relation och uttrycker sin identitet genom företaget, vilket särskilt gäller yngre. Att lära känna sin målgrupp är grunden för att lyckas. Men många avskräcks från att göra dyra marknadsundersökningar. – På mina föreläsningar brukar jag fråga: Har du tagit reda på varför kunden har köpt din produkt?” Bara en av fem svarar ja. Övriga har ingen aning. Hennes enkla råd är att fråga kunden direkt i stället för att göra dyra kundundersökningar. Det ger svar på om kunden blev

nöjd med vad de köpte. På köpet bygger man relationer med kunderna. Måste jag finnas i sociala medier? – Det är en bra informationskanal, men ställer höga krav på att sticka ut om det ska fungera i marknadsföringen. ”Gilla sidan” kan till och med vara kontraproduktivt eftersom det irriterar många. Ditt bästa FB-tips? – Var personlig och bygg relationer, men det är tidskrävande och man måste hålla sig till sin röda tråd. Kanske det är viktigare att finnas i andra oväntade sammanhang och göra något gott utan att förvänta sig något tillbaka. Ska jag ha en hemsida? – Finns man inte på webben kan man uppfatats som oseriös. Den ska vara aktuell, men behöver inte uppdateras med senaste nytt varje dag. Ett tips är att koppla sitt twitterflöde med aktuella händelser till en mer statisk hemsida. #

Googlar du på ”fiskvägar” så hamnar Jönköpings fiskeribiologi AB bland de första. Så mycket mer marknadsföring än att finnas på webben behövs inte nu. – Vi har haft fullt upp i flera år och är kända i södra Sverige. Att göra ett bra jobb är nog den viktigaste marknadsföringen, säger fiskeribiolog Per Sjöstrand som har drivit företaget med två anställda sedan 1998. Affärsidén är att underlätta för fiskvandring i åar och älvar. Det kan handla om att projektera för laxtrappor eller att riva vandringshinder,. Använder ni sociala medier? – Inte för att marknadsföra oss, men för att följa diskussionen som förs bland dem som vill skydda och återställa värdefulla vattendrag.

I R L går f öre s o c i a l a medier Nätverk och mänskliga möten, IRL, är den bästa marknadsföringen för Heleen Frings företag Infobron. Namnet antyder att det fungerar som en bro för företag mellan Sverige och Nederländerna. – Jag hjälper företag att öka sin export mellan länderna, inom främst medicinteknik, säger molekylärbiologen, som bor i Sverige och har sina rötter i Nederländerna. Hon möter sina kunder på mässor och är med i flera nätverk för företagare. Men sociala medier ska inte underskattas. – Jag twittrar om saker som rör utbyten mellan Sverige och Holland. Jag fick många delningar när jag skrev att Sverige rankas högre än Holland när det gäller innovation. Det ger ringar på vattnet och väcker intresse för mitt företag. Hon har också testat att webbannonsera. Det gav inte särskilt många klick.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

karriär

Fler får rätt till

kett om eti 10 tips

studiemedel Lag ä ndring Det är aldrig för-

sent att byta karriär. Nu kan du ta studielån till och med det år du fyller 56. Studiestödslagen ändrades den 1 juli så att den övre gränsen för studiemedel höjs med två år. Även den så kallade nedtrappningen i rätten till studielån flyttas fram. Det innebär att antalet veckor man har rätt att få studielån minskar först från 47 års ålder. Då har man rätt till studielån i 220 veckor, det vill säga 11 terminer. Denna tid minskar sedan med en termin för varje år. Studierna ska vara på minst halvtid och under minst tre sammanhängande veckor för att du ska ha rätt till studiestöd. På CSN:s hemsida kan du beräkna hur mycket studiemedel du kan få. AN

b et på job

Så blir du en trevligare arbetskamrat

1. Hälsa på dina kollegor varje dag. Det går bra med hej, god morgon, läget?. Det viktiga är att du bekräftar att du ser den andra människan.

6. Låt inte mobilen ta all uppmärksamhet från de personer som är närvarande. Om du måste ha koll på mobilen under ett möte – förklara detta.

2. Smygläs inte på kollegans datorskärm – det är som att läsa någon annans brev.

7. Tänk på att lukter kan störa - både odör och för mycket väldoft.

3. Var alltid hövlig i telefon, även om den du pratar med inte är det, men finn dig inte i personangrepp.

8. Anpassa samtalet vid lunch- eller fikabordet till dem som är närvarande. 9. Undvik sidodiskussioner under ett pågående möte.

4. Om du är missnöjd med ditt jobb – försök göra något åt det. Att bara klaga blir destruktivt.

10. Undvik skvaller om chefer och arbetskamrater.

5. Gå inte till jobbet om du är sjuk och kan smitta andra.

Källa: Magdalena Ribbings Etikett på jobbet från förlaget Natur & Kultur. AN

38,5 miljoner... …så många träffar får google på frågan ”Hur får jag nytt jobb?” AN

fr å ga e x perten : N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

När blir jag fast anställd? Jag har haft ett vikariat på tio månader. Nu har jag blivit erbjuden en visstidsanställning på tolv månader för ett projekt hos samma arbetsgivare. Vilka regler gäller för visstidsanställningar och hur länge får de pågå? Undrar Bengt En allmän visstidsanställning eller ett vikariat får vara i max två år vardera under en femårsperiod enligt lagen om anställ-

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

ningsskydd (LAS). Du kan alltså vara tidsbegränsat anställd i totalt fyra år om du går mellan vikariat och allmän visstidsanställning. Om visstidsanställningen eller vikariatet går över tidsgränsen, till och med bara med en dag, övergår anställningen per automatik till en tillsvidareanställning, vilket brukar kallas att bli inlasad. Tillsvidareanställningen gäller då med samma villkor som du hade tidigare. Om du är anställd av kommun eller landsting får du lägga ihop anställningstiderna för dina olika tidsbegränsade anställningar. Om det blir mer än tre år under en femårsperiod övergår anställning-

en till en tillsvidareanställning i det fallet. I ditt anställningsavtal bör det finnas formuleringar som anger uppsägningstid eller hänvisar till uppsägningstid i LAS eller i kollektivavtal. Arbetsgivaren måste alltid ha saklig grund för att säga upp dig från en visstidsanställning. Känner du dig osäker på om dina anställningsvillkor är rimliga så kontakta gärna oss på Naturvetarna innan du skriver på avtalet. Harriet Rehn ombudsman på Naturvetarna

karriär

p å n y tt j o bb

”Den miljöbästa bilresan är den som aldrig blir av” Johanna Grant är miljövetaren som vill få folk att göra hållbara val. Hon tar gärna cykeln till jobbet och äger ingen bil. Och lite oväntat är hon ny ordförande för Gröna bilister. Hur känns det? – Spännande och utmanande. Organisationen har funnits i tjugo år och har en stark röst i debatten, så jag känner mig ödmjuk inför uppgiften. Vad blir ditt uppdrag som ordförande? – Att arbeta med det ”nya” Gröna bilister där mobilitetsfrågor ges allt större utrymme. Tidigare har fokus legat på bilar och drivmedel, men jag äger inte ens en bil. Valet föll på mig därför att jag har en annan bakgrund. Min uppgift blir att vara en samlande kraft för teamet. Vilka frågor brinner du för?

– Hållbart resande. Där kommer frågor kring beteende, samhällsplanering och värderingar in. Den miljöbästa bilresan är ju trots allt den som aldrig blir av. Jag vill göra det möjligt för konsumenter att välja rätt. Det är lättare att göra ett val om man vet att oljan kommer från tveksamma oljefält, som från Arktis eller Nigeria. Hur går grönt och bil ihop? – Gröna bilister startades för miljömedvetna och ansvarskännande bilister. Vi säger inte nej till bilen. Men den måste anpassas efter planetens gränser. Er största utmaning? – Att vi som ideell organisation med små resurser ska få största möjliga utväxling. Vi ska synas och höras i samhällsdebatten. Det blir en utmaning för oss i styrelsen att kombinera detta med ett heltidsjobb.

Johanna Grant.

Hur har du nytta av din utbildning? – Som miljövetare har jag en tvärvetenskaplig och bred syn på hållbar utveckling. Min utbildning har varit arbetsmarknadsanpassad med fokus på problemlösning och att granska kritiskt. Det är viktigt att ha helhetsbilden när man pratar miljö, inget är svart eller vitt. JR

f l er p å n y tt j o b b Anna Stubbendorff Nytt jobb: Processutvecklare i Regionservice. Tidigare jobb: Hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Skåne. Utbildning: Dietist och kommunikatör. Helena Cucak Nytt jobb: Research Scientist på Gubra i Danmark. Tidigare jobb: Research Scien-

tist på Novo Nordisk i Danmark. Utbildning: Medicine doktor, Lunds universitet. Johanna Sandahl Nytt jobb: Ordförande i Naturskyddsföreningen. Tidigare jobb: Vice ordförande i Naturskyddföreningen. Utbildning: Agronom. Anna Källman Nytt jobb: Nutritionist på Livsmedelsverket. Tidigare jobb: Doktorerat på

SLU, Institutionen för livsmedelsvetenskap. Utbildning: Nutritionist och doktor i livsmedelsvetenskap. Anne-Li Fiskesjö Nytt jobb: Chef för Naturvårdsavdelningen på Huddinge kommuns miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning. Tidigare jobb: Länsråd vid Länsstyrelsen i Kalmar län och regeringens utredare av styrningen av länsstyrelsernas upphandling och inköp. Utbildning: Civiljägmästare.

Erika Rask Nytt jobb: Head of Business Development, Drug Delivery, på Nanologica. Tidigare jobb: Tog precis masterexamen, har tidigare jobbat som föreläsare, projektledare och butikschef. Utbildning: BSc in Nutrition på Stockholms universitet och MMSc. i bioentrepreneurship på Karolinska institutet.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

LE DAR S KAP

Ge och le

på jobbet Dålig attityd är det farligaste ett företag kan drabbas av. Som medarbetare gäller det att se och bekräfta sina kollegor, menar Kjell Dahlin som pratalar s-e r i k li lj e bäck de på Naturvetarnas Leadership Friday. TEXT OCH FOTO

nnu en retoriker som poppar upp sitt budskap, tänkte jag när Kjell Dahlin äntrade scenen. Men ack så jag bedrog mig. Efter bara några minuter satt jag trollbunden med ett leende på läpparna. – Allt avgörs i det goda mötet, som i botten handlar om attityd och hur man förhåller sig till sin omgivning. ”Men jag kan inte ändra min personlighet”’ säger folk. Det tar 21 dagar att ändra attityd för den som vill, säger han övertygande. Men varför är attityden så viktig? – Ett varumärke blir aldrig starkare än dess medarbetares handlingar och beteenden. Det spelar ingen roll hur mycket pengar ett företag satsar på marknadsföring om inte medarbetarna har rätt attityd till sina kunder.

Kjell Dahlin roat sig med att spara kvitton på inköp. – Jag har köpt skor av Jan-Erik och resor av Ulla. Jag är stamkund på sju ställen som jag vet levererar och ger mig både en bra vara och ett gott möte. Jag ser inte företagets logo, jag ser Jan-Erik och Ulla. Men det är inte bara kunderna som vill känna sig sedda. – Vi har ett jättebehov av att bli bekräftade. Som chef gäller det att se sina medarbetare och le. Ett leende och attityd kommunicerar. Han påminner om att vi snabbt läser in folk vid första mötet och skapar oss en uppfattning.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

– På hundra meters avstånd målar man upp en bild av en person, som kön, bakgrund och ålder. Och sedan tror man att den tolkning man själv gör delas av alla andra. Dömer på förhand

Attityd kommunicerar

Han förklarar att man som kund vill bli sedd och bekräftad. Under årens lopp har

Tycker kollegerna att det roligt när du kommer till jobbet, eller blir de glada när du går hem?

Vem är du på jobbet?

Fyra små jävlar sitter på våra axlar och dömer folk på förhand. När Kjell Dahlin räknar upp dem är de lätta att känna igen. – Vi har fördomar och gör generaliseringar. Brist på perspektiv får oss att ta saker för givna. Dessa hinder gör att bara

karriär

fem procent av all kommunikation når in hos mottagaren. En väg för att nå ett bättre resultat är att använda sig av storytelling. Undersökningar visar att saker som sätts in i ett sammanhang hamnar i långtidsminnet. Lösryckta fakta tenderar att försvinna snabbt ur folks huvuden, om de ens når in. Ännu ett recept för framgång, både vad gäller individer och företag/organisationer, är att undvika floskler. – I stället för att säga att du är kreativ eller att företaget är miljövänligt, visa det i handling. Ett klassikt exempel är kvinnan, som i sina jobbansökningar skrev att hon vara kreativ och kompetent men aldrig kom på intervju. Men så bytte hon strategi och skickade in en ansökan i form av en tändsticksask, som visade att hon var nytänkande och påhittig.

hem? Det är värt att fundera på. – Varje dag gör du ett val. Du väljer själv vad du vill fylla din dag med. Peppa andra och få dem att må bra. Det studsar tillbaka. Motsatsen kan vara förödande. Negativa attityder sprider sig och kommunicerar ett budskap. – Då är det lätt att utbrista ”typiskt”. Vi programmerar oss själv att må sämre. Det är egentligen otypiskt, så i stället borde vi varje gång det går bra säga ”typiskt”. Hitta nåt som funkar för dig. Varför inte: ”Wow, jag vaknade i morse.” Kjell Dahlin avslutade med att ge deltagarna en hemläxa: Ha en mer positiv attityd på jobbet på måndag. Bekräfta och ge kollegorna vad de behöver för att må bra. #

Peppa andra

Han kommer tillbaka till attityd, som är ett laddat ord för många. – Dålig attityd är det farligaste ett företag kan drabbas av. Därför är det så viktigt att jobba med frågan. Du väljer själv vad du fyller din dag med. Så kommer samvetsfrågan: tycker kollegerna att det roligt när du kommer till jobbet, eller blir de glada när du går

Pappa till popretorik

Kjell Dahlin är föreläsare inom retorik och strategisk kommunikation. Han har lanserat begreppet popretorik och predikar budskapet "prata inte, utan visa". Kjell Dahlin har mångårig erfarenhet inom HR, försäljning och marknadsföring, samt är författare till flera böcker, bland dem Attitydbarometern och Popretorik. 12 september föreläser Kjell Dahlin i Malmö, och 3 oktober i Göteborg. Mer information på www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

”Typiskt, jag hann med bussen idag också!”

Läs vad d e ltagar na tyc kte på nästa s i da

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

karriär

Va d t yc kt e d e ltag a r n a?

Vad fick du ut av Leadership Friday? Ulrica Skoging Nyberg, sektionschef på Cobra Biologics, som tillverkar biologiska läkemedel. – Typiskt bra, som Leadership Friday brukar vara. En viktig insikt är att jag som chef och medarbetare påverkar min om-

Jens Mattsson, generaldirektör för Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. – Otroligt inspirerande. Och det väckte tankar om mig själv: Vilken attityd har jag på jobbet och hur påverkar jag andra. Vi har en bra

givning med min attityd och mitt sätt att vara. Hur ska du använda det? – Jag kommer att ta upp det som en diskussion bland mina medarbetare. Jag gillade särskilt uttrycket: ”Ingen bra dag om inte alla skrattar vid fikat.” Så är det för oss.

kultur och ett professionellt bemötande till våra kunder, men vi kan säkert bli bättre. Vad tar du med dig mer? – Jag blev påmind om att första intrycket vid ett möte kan vara avgörande. Kanske vi går vidare och jobbar med attityder på min arbetsplats.

c h e fsf r å g a n

Vad ska jag tänka på vid befordran? Jag arbetar på patologen i ett landsting och har blivit tillfrågad om jag vill bli enhetschef. Tjänsten innebär ett förordnande på tre år. Det finns en skrivning i avtalet som säger att vid bristande förtroende kan förordnandet sägas upp med omedelbar verkan. Vad innebär detta och vad bör jag tänka på?

Ett chefsförordnande innebär att du har en tillsvidareanställning i botten och ett tidsbegränsat förordnande som enhetschef. Du bör klara ut med arbetsgiva-

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

ren vad som gäller för dina anställningar. Ta reda på vilken anställning du har i botten. Är det som handläggare ellerspecialist? Arbetsgivaren måste hitta en ny tjänst till dig om förordandet upphör och då är det bra att vara överens om vilka befattningar som kan komma i fråga. Det är särskilt viktigt om förordnandet pågår under en längre tid. När det gäller chefsförordnandet bör du få klarhet i hur det kan sägas upp från din sida, samt formerna för arbetsgivarens information om det skall upphöra. Det är rimligt att du i god tid får reda på om chefsjobbet inte skall förlängas. Mitt förslag är att du begär att skriftlig information skall lämnas till dig sex månader innan förordnandet går ut. Om du vill

säga upp chefsförordnandet själv är en rimlig uppsägningstid tre månader. Apropå din fråga om skrivningen ”bristande förtroende”, så är det en formulering som inte bör stå i ett anställningsavtal. Uppkommer en sådan situation, så får man helt enkelt förhandla om en lösning mellan dig och arbetsgivaren.

E lisab et E ngdah l Linder

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

Ka l ender S E PT E MB E R 12 Malmö – Leadership Friday 17-18

Stockholm – Facklig grundkurs kommun och landsting.

23 Linköping – Akademikerkompetens 25 Stockholm – Facklig förhandlings-

Ny kurs!

22 Göteborg – Inspirationsdag företagare 22-23

Stockholm – Mässan

23 Stockholm – Release av Arbetsmarknadsrapporten 24 Jönköping – Chefsfredag

teknik.

NOV E MB E R

26 Stockholm – Leadership Friday

Skövde– Ny som chef

OKTOB E R

Skövde – Inspirationsdag företagare

1 Stockholm – Utbildning för skyddsombud

5-6

2 Stockholm – Medlemsrekrytering: Att synas och bli flera

6-7

3 Göteborg – Leadership Friday 7

Göteborg – Medlemsrekrytering: Att synas och bli flera

Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor. Stockholm – ”Det gränslösa arbetet”

7 Gävle – Chefsfredag 8-9 Stockholm – Studentrådets rådslag

Malmö – Ny som chef

11 Uppsala – Akademikerkompetens

Malmö – Inspirationsdag företagare

9 Eskilstuna – Akademikerkompetens

14 Malmö – Akademikerkompetens 15-16 Stockholm – Facklig grundkurs privat sektor.

Stockholm – Ny som chef

Stockholm – Konferens: Forskning för framtiden

Stockholm – Inspirationsdag företagare

17 Malmö – Chefsfredag

14 Lund – Leadership Friday

17 Stockholm – Leadership Friday

14 Göteborg – Chefsfredag

20 Göteborg – Akademikerkompetens

Göteborg – Release av Arbetsmarknadsrapporten

22 Stockholm – Utbildning i löneprocessen

Lund – Release av Arbetsmarknadsrapporten

Göteborg – Ny som chef

Boka in Leadership Friday! Boosta din attityd Kjell Dahlin har dragit fullt hus vid sina tidigare föreläsningar. Med hjärta, värme och humor tipsar han om hur en beteendeförändring kan bidra till att vi som individer kommunicerar positivitet och glädje. 12 september och 3 oktober föreläser Kjell Dahlin. Läs mer om seminariet på sidan 46.

Dags för AkademikerKompetens Öka ditt självbestämmande Morgan Borg är på plats i Linköping och ger dig verktyg att öka ditt självbestämmande och inte bli offer för andras behov och önskningar. Låt dig istället styras inifrån och du kan återta makten över din vardag.

För dig som är företagare Inspirationsdag Maria Österåker ger dig verktyg för prissättning, samt tipsar om hur du undviker de fällor företagare vanligtvis trillar i vid prissättning. Första tillfället blir i Malmö 9 oktober. Läs mer om henne på sidan 42.

Stockholm – Ny som chef

21 Stockholm – Fackligt ledarskap. 21 Göteborg – Leadership Friday 27 Stockholm – Fackligt ledarskap 28 Stockholm – Chefsfredag

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

karriär

Gästkrönika

Kan du se

ditt barn i ögonen? Som tonåring bläddrade jag i en broschyr från Flygvapnet som beskrev möjliga karriärvägar. Det var då mitt intresse för att utbilda mig till meteorolog väcktes.

som anställd på SVT. Ibland har jag sagt att jag inte hade kunna se mina egna barn i ögonen om jag varit kvar och pekat på väderkartor – i stället för att arbeta med miljöfrågorna. Det är ingen överdrift att mina egna barn har varit den starkaste drivkraften för mitt engagemang.

Redan första året fick vi information om vad meteorologyrket innebär, förutom att göra väderprognoser. Miljöfrågorna kändes både viktigare och mer intressanta än själva Försvaret. Min karriär i Flygvapnet blev därför rekordkort. Så fort jag kunde sökte jag tjänstledigt för forskarstudier på Uppsala universitet. Det var då, åren runt 1990, som jag började fundera mer på klimatfrågan. I samma veva startade FN:s klimatpanel sitt arbete och presenterade sin första rapport.

Med barnen som drivkraft.

Det jag tyckte var roligast på universitetet var att undervisa. Viljan att förklara hur saker fungerar var något jag tog med mig till tv. För mig var det lika viktigt att förklara varför det skulle bildas åskskurar över land, som att berätta det.

anställd kunde jag uttala mig som naturvetare och expert om klimatforskningen i sig. Men jag kunde inte säga något om lösningar som kunde uppfattas som politiska. Efter det stora genomslag som klimatfrågan fick i media i slutet av 2006 förändrades snabbt frågorna, från ”hur funkar det?” till ”vad ska vi göra?”.

Jag var tjänstledig i perioder från tv-jobbet, främst för att skriva böcker, men också för att föreläsa. Som SVT-

Jag ville svara även på de frågorna, och lägga min tid på att bidra till en hållbar utveckling. Då kunde jag inte längre vara kvar

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Pär Holmgren, tidigare tv-meteorolog, i dag miljödebattör och föreläsare.

Klimatfrågan måste sättas in i ett större sammanhang. Det räcker inte att prata om miljondelar koldioxid och visa kurvor i ett diagram, som fångar intresset för många naturvetare. Det är inte uppvärmningen i sig som är problemet. Istället är det effekterna av en global uppvärmning som orsakar bland annat översvämningar, jordskred och torka. Visst är det spännande att teoretiskt sätta sig in i hur klimatsystemet fungerar. Men för mig är det främst en rättvisefråga, inte minst mellan olika generationer. Det är inte bara mina egna barn som får uppleva hur klimatet förändras under det här århundradet. Barn i hela världen får göra det. Och många kommer att drabbas betydligt hårdare än vi här uppe i Norden.

utfall

FUNDERAR DU PÅ ATT BYTA KARRIÄR? Bristen på lärare inom naturvetenskap och matematik är stor, och chanserna till framtida arbete är mycket goda för den som vill arbeta i skolan. Göteborgs universitet erbjuder en helt ny ettårig påbyggnadsutbildning (KPU) till lärare för dig som redan har en högskoleexamen i naturvetenskap eller matematik. Utbildningen har hög studietakt och varvar teoretiska och praktiska moment. Den nya utbildningen startar i januari 2015. Sista ansökningsdag är 15 oktober 2014.

www.lun.gu.se/utbildning/kpu

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,18 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån

rna Naturveta% 5,18

• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt. • Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). • Besök seb.se/medlemslan. • Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna. Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,18 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,18 %, blir den effektiva räntan 5,30 % för ett annuitetslån på 100.000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113.723 kronor och din månadskostnad blir 1.895 kronor. Årsränta per 2014-09-01.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

STUDENT

Trendkoll – den som ger får tillbaka Bevaka vad som händer i omvärlden och du får ett försprång på arbetsmarknaden. Naturvetarnas Marita Teräs visar hur man kan tänka för att få information före alla andra. l ars - eri k l i l j e b ä c k te x t

Att hålla koll på trender inom branschen kan vara svårt att hinna mellan tentor och fester. Men det finns all anledning att höja blicken ovanför akademins värld. – För att nå sina mål är det nödvändigt med omvärldsbevakning, menar Marita Teräs, strateg naturvetenskaplig kompetens och arbetsmarknad på Naturvetarna. Hennes tips är att fundera på vad du vill uppnå, och därefter ringa in vilka områden du vill ha koll på. I nästa steg tar du reda på vilka källor du behöver. – Flödet av information är så stort och det finns en uppsjö av källor att ösa ur. För att själv slippa leta överallt är ett gott råd att bygga strategiska nätverk. Vad händer i din omvärld?

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Hur kan nätverken se ut och hur bygger jag dem? – Du kommer långt med att veta vilka du ska prata med, helst personer med lite olika bakgrunder och roller. Se till att få med dem i dina sociala nätverk. Lika viktigt är att ha goda relationer med personer i din omgivning som kan dela med sig av information. Klargör för dem vilken information du vill ha, så att du själv slipper tröska igenom allt och plocka ut godbitarna. Var generös

Marita Teräs manar till generositet och att själv dela med sig av den information man sitter inne med. Den som ger får tillbaka. – Ja så är det verkligen. Att tjuvhålla på kunskaper är ingen bra idé om man själv vill hålla sig à jour och få veta saker före alla andra. Vilka källor bör jag använda? – Vilka som är relevanta beror på vad du vill bevaka. Källorna kan vara allt från tv, webb, sociala medier och tidningar till seminarier och rapporter.

Att tjuvhålla på s i na kunskaper är i ngen bra i dé om man själv vi ll hålla s ig à jour För att inte behöva lägga all ledig tid på omvärldsbevakning är det klokt att fokusera. – Samtidigt får man inte bli för snäv. Fundera på om det finns andra områden som skulle kunna tillföra något som kan ha betydelse för din framtida arbetsmarknad och karriär. Ha en strategi

Att lägga in omvärldsbevakning som en rutin kan passa vissa, och då särskilt i branscher som förändras snabbt. – Utvecklingen inom life science är ett bra exempel, där Pfizers planer på att köpa Astra Zeneca, kan komma att förändra branschen. Detsamma gäller den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, som lägger spelplanen för jordbruket

i Sverige. Även kemikalielagstiftningen är föremål för förändring. Hennes tips är att lägga upp en strategi som passar dig och ditt område. Hur ska man göra för att få ett försprång på arbetsmarknaden? – Använd sociala medier för att tydliggöra vad du är intresserad av och är bra på. Jag har för vana att bjuda in nya personer jag träffar professionellt att vara med i mitt nätverk på Linkedin. Och man behöver inte gå över ån efter vatten. – Använd den här tidningen som en del i omvärldsbevakningen, särskilt om du är intresserad av naturvetares arbetsmarknad, karriär, utbildning och forskning. #

Hur omvärldsbevakar du? 1. 2.

Vilka källor använder du? Vilken nytta har du av att hålla dig uppdaterad?

1. Den här tidningen och annan information från Naturvetarna ger mig koll på arbetsmarknaden och bra tips om vad som är på gång. Sociala medier, som Facebook, är jag aktiv på. Konferenser av olika slag, jag var själv med och arrangerade arbetsmarknadsdagar här på universitetet.

2. Det ger mig ett försprång på arbetsmarknaden. Sedan har det ett egenvärde att vara uppdaterad, jag vill ha koll på vad som händer både inom mitt eget område och världen utanför.

5 steg ti ll omvärldsb evakn i ng 1. Fundera på vad du vill med din omvärldsbevakning. 2. Ringa in vilka områden vill du ha koll på och vilka källor du behöver. 3. Bygg strategiska nätverk med personer som har den information du behöver. 4. Dela med dig av information i sociala nätverk. Då får du information tillbaka. 5. Använd sociala medier för att visa vem du är. Bjud in nya personer som du träffar till ditt professionella nätverk på Linkedin.

Theres Lundahl, läser andra året på miljövetarprogrammet på Lunds universitet

Sofia Hård, nyutbildad miljövetare från Linköpings universitet

Marcus Hjalmarsson, nybakad livsmedelsagronom (SLU) om en termin

1. Jag följer media på webben. Läser bloggar, där Supermiljöbloggen är en favorit. Jag besöker konferenser med koppling till miljö och arbetsmarknad. När jag vill fördjupa mig så läser jag rapporter.

2. Det ger mig kunskap om arbetsmarknaden och branschen som jag inte får i utbildningen. Genom att följa företag på Linkedin får jag veta vilken kompetens arbetsgivarna efterfrågar.

1. Internet är en oändlig källa, där jag besöker olika företags hemsidor. Jag är aktiv på Linkedin, som gav mig exjobb. På sommarjobbet som livsmedelsinspektör på Gotland passade jag på att besöka seminarier under Almedalsveckan. Tidningar i branschen läser jag förstås.

2. Jag får koll på vad arbetsgivarna vill ha, om jag behöver komplettera mina kunskaper i till exempel ekonomi.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N S kör da

Allt om äpplen På Äppelfabriken på Färingsö kan man fika, få sina äpplen mustade eller köpa hemkokt marmelad och saft. Nu ger personerna bakom musteriet ut en bok där man får lära sig mer om olika äppelsorter. Fina bilder på matt papper illustrerar man sköter träden och hur man använder olika sorters äpplen på bästa sätt. I boken finns också recept för hur man mustar själv och recept på marmelad, mos, saft, chutney, bakverk och cocktails. Det finns också tips på andra utflyktsmål där man kan titta på cidertillverkning och äppelodlingar. Boarina ken tar sig från Ekerö till NormanKath av Äppelfabriken die, Massachusetts och Österlen. AN Ångström Isacsson och Lars Ångström.

m at

Låt datorn utmana dina smaklökar Vad sägs om chokladburrito, där köttfärsen kryddats med bland annat choklad, aprikos och edamer? Eller äppelkebab med fläskkött, kyckling, shiitake, frukt och bär? 2011 vann datorn Watson Jeopordy mot två mänskliga stormästare. Watson bygger på kognitiva beräkningar, vilket innebär att datorn letar

information, processar den och drar egna slutsatser. Den kan helt enkelt lära sig saker och kan interagera med människor. Nu har Watson tagit fram en egen receptsamling där systemet har klurat på vilka smaker som skulle kunna fungera tillsammans och kombinerat dessa till helt nya recept. AN

kom m u n ice ra

Nå ut med din forskning Skriv populärvetenskapligt av Birgitta Klepke och Susanne Rydell Riktar sig till forskare, experter eller forskningskommunikatörer. Eller egentligen alla som behöver stöd i att nå ut med vetenskapliga resultat. Boken ger praktiska tips, till exempel om målgrupper, vinkel, rubriker, hur man gör en bra intervju och hur man skriver så att läsaren förstår och fångas av texten. Den tar också upp olika genrer som webbtexter, nyhetsartiklar, pressmeddelanden, debattartiklar och reportage. AN Någ ra ti ps ur b ok en:

• • • • • • •

Skriv det viktigaste, mest oväntade eller spännande först. Undvik långa meningar och ålderdomliga ord. Tänk på dramaturgi i texten – början, mitt och slut. Använd dina sinnen för att beskriva och skapa scener. Ge konkreta exempel. Tänk på texten som en dialog – hur skulle du förklara detta för någon muntligen? Överväg vilka facktermer som ska vara med och förklara dem om det behövs.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

fa v o r i t e r

Rösta på geologiskt arv Kanske du också har besökt något av våra geologiska arv i sommar? Nu finns chansen att rösta på din favorit. Sveriges geologiska undersökning, sgu.se, har valt ut tio platser som har formats av geologin. Höga kusten, där havet har skulpterat berget, Blå jungfrun och skalgrusbankarna vid Uddevalla är några underverk du kan rösta på. Tävlingen pågår till och med 14 september. LEL

Vinnare!

Vinnare i förra numrets utlottning av Michael Mortimers böcker är: » Johanna Fleig, Täfteå » Ingela Fridborg, Uppsala » Henrikki Rutanen, Kiruna

A kvareller

En dagbok från den livsnödvändiga naturen I Lars Lerins nya bok Naturlära tar han läsaren, eller kanske betraktaren, med ut i naturen. I akvareller med exakta detaljer, i fotografier och i texter målar han upp det värmländska landskapet, på gränsen mellan sydsvensk och norrländsk flora och fauna. Det känns som om vi kikar in i konstnärens dagbok under ett år. Känslan förstärks av att målningarna är sorterade efter årstider och av antecknade tankar och berättelser. Vi går från ödslig vinter till trafikolycka och stormar, till issmältning och årets första fjäril, till blommande äppelträd, till blomstrande hagar, till nakna vita björkstammar, höstmörka skogar och till katten på en frusen sjö. Lars Lerin målar också samlingar av fladdermöss, stenar och djurkranier. Han bygger upp en stämning i boken, en känsla av att vara nästan ensam i naturen. Människan är nästan osynlig och naturen är huvudperson. Lars Lerin, vad betyder naturen för dig? Kan inte svara - utan naturen vore jag som en fisk på land. Och allt är ju natur egentligen. Hela universum. … och ödsligheten? Jag har alltid attraherats av karga kuster,

kärva klimat. Utposter. Jag gillar arktiska trakter och deltog i början av 90-talet i en forskningsexpedition till Antarktis. … och samlingarna som syns i boken? Jag vill veta hur allting ser ut, var vi kommer ifrån och vad vi har gemensamt med till exempel en säl eller noshörning. Vi är ganska lika egentligen. Och så är jag fascinerad av samlingar överhuvudtaget, arkiv, bibliotek, pärmar med papper i, stenar, benbitar, uppstoppade fåglar. Det är en utmaning att försöka måla djur i montrar och dioramaskåp. Blänket i glasskivorna, det dammiga ljuset. Sådant som är levande och dött på en och samma gång. Vad betyder måleriet för dig? Det är omöjligt för mig att svara på. Det är som att fråga ”Vad betyder mat för

dig, behöver du äta? Vad betyder sömn?” Vissa saker måste ingå i livet för att göra tillvaron möjlig, trevlig, uthärdlig. AN L ars L erin Lars Lerin anses vara Nordens främsta akvarellmålare. Han är född 1954 i Munkfors och är bosatt på Hammarö utanför Karlstad. Hans motiv är ofta hämtade i de värmländska skogarna, men också ifrån resor världen över till bland annat Lofoten, Iran, Skottland och Antarktis. Han är också författare och har sedan debuten 1983 med Utpost gett ut över 50 illustrerade böcker. På Sandgrund i Karlstad finns en permanent utställning med hans konst. I höst ställer han också ut i Stockholm.

Lars Lerin fångar den värmländska naturen i detaljerade akvareller.

Vi lottar ut!

Vi lottar ut vårt exemplar av boken. Skicka namn och adress till redaktion@naturvetarna.se eller Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Ange ”Tävling Naturlära” i ämnesraden eller på brevet.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Nordiska naturvetare möttes i Uppsala Fortsatt uppåt i Norge, medan Finland går kräftgång. Matdebatten i Danmark liknar den i Sverige, och i Island pågår något som kan liknas vid brain drain. Har du planer på att jobba i ett annat nordiskt land? Upp till två år kan du stå kvar som medlem i Naturvetarna och ändå få hjälp och service från våra systerorganisationer i Danmark, Finland, Norge eller Island. Naturvetarna har ett avtal om gästmedlemskap med dem. På samma sätt kan våra nordiska kollegor få fackligt stöd från Naturvetarna när de jobbar i Sverige. För att vårda avtalet och stimulera utbytet mellan länderna arrangeras varje år ett nordiskt möte inom det som kal�las för Nordiska lantbruksakademikerrådet, NLR.

och djuromsorg pågår i alla länder, där begreppet hållbarhet går som en grön tråd. Norg e satsar g rönt

Trots oljan satsar Norge stort på förnybara bränslen och biobaserade råvaror. Tanken är att stärka norsk innovationskraft inom bland annat hälsa, bioekonomi, lantbruk och den marina industrin. Även i Danmark förutspår man ett ökat behov av grön kompetens. Den lite känsliga frågan om antibiotika i djurhållningen var uppe på bordet. Men danskarna menade att svenskarnas skepsis till dansk djurhållning bygger på ett missförstånd. Bland annat använder Tyskland betydligt mer antibiotika i förebyggande syfte och för att få djuren att växa snabbare. Brai n d rai n från I s lan d

Svag ekonomisk utveckling i Finland ger blygsamma lönehöjningar i år. Norge ångar på med en arbetslöshet på bara

1 procent bland akademiker och 3,3 procent på hela arbetsmarknaden. Här pratar man om tre ekonomier: oljeindustrin, övrig privat arbetsmarknad och offentlig sektor. Oljeindustrin sticker ut med gigantiska vinster och höga löner. Islänningarna håller fortfarande på att återhämta sig efter den ekonomiska krisen för några år sedan. Ett bekymmer är att den kvalificerade arbetskraften lämnar landet, samtidigt som lågutbildade söker sig till Island. Mat och kli mat

Det nordiska mötet hade sin final på SLU, där vi fick inblick i den aktuella livsmedelsforskningen. Doktoranden Elin Röös visade på en klassisk konflikt, där nöt och får orsakar klimatutsläpp och samtidigt bidrar med biologisk mångfald, liksom en levande landsbygd. Kristina Dixelius, professor i genetik och växtförädling, berättade att förädlingen har flyttat in i datorn med till-

N i schad b u ffe lmoz zare lla

I år stod Naturvetarna som värd för mötet, som ägde rum i Uppsala i juni. Temat var livsmedel, med avstamp på landets enda buffelmozzarellagård, i Habo utanför Uppsala. Gården är en symbol för en trend i lantbruket: små nischade produkter, ofta ekologiska och närodlade. För agronom Linda Elvingson var det helt naturligt att ringa stjärnkrögaren Mattias Dahlgren och sälja in svensk mozzarella. Inte långt senare besökte kungen och drottningen gården. Den andra trenden med allt färre och större lantbruk fortsätter i oförminskad takt i hela Norden. En debatt om miljö

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Buffelmozzarella stod på menyn under samtalet om livsmedelstrender.

Jyrki Wallin, Ann-Margret Duus Jensen, Finn Roar Bruun, Mikael Jern, Marianna Helgadóttir, Merete Skaug, Helena Nicklasson, Jakob Svendsen-Tune och Ivar de la Cruz.

gång till gener från hela världen, där biologer och bioinformatiker jobbar nära varandra. – Lägg begreppet genome editing på minnet. Det är framtiden inom växtförädling, som bland annat gör det enklare att skapa olika mutanter. Det är ett verktyg för att förstå vad olika gener har för funktion. S pårar kött

Jana Pickova, professor i livsmedelsvetenskap visade hur kött från olika djurarter kan spåras. Hon berättade att det behövs mer forskning om sambandet mellan konsumtion av rött kött och cancer. Läs duellen på sidan 9! Cecilia Waldenström, lektor i lands-

Naturvetarna gick

Prideparaden

bygdsutveckling, tittar in i kristallkulan i sitt forskningsprojekt och målar upp bilder av framtidens jordbruk och markanvändning. LEL Naturvetarna har avtal om gästmedlemskap med: Norge: Naturviterne Danmark: Jordbrugsakademikerne, JA och Dansk Magisterförening Finland: Finska agronomförbundet, Akademiska Naturvetarförbundet, Miljöspecialisternas centralförbund MCF Island: FIN

Det var festligt och glatt på Stockholms gator sista lördagen i juli. Över en halv miljon människor lyfte fram Prideparaden som

Facket mot rasism I ett gemensamt brev skriver Saco, TCO och LO att Sverige ska vara ett land där alla kan känna sig hemma, oavsett hårfärg, hudfärg eller religion. Ett land där vi i sammanhållning tar ansvar för och respekterar varandra. På jobbet och i samhället. De skriver vidare: ”Vi är mycket oroade över en samhällsutveckling där rasismen återigen växer, där människor bedöms utifrån deras bakgrund istället för deras kompetens och person. Där grupper ställs mot varandra. Där olikhet betonas istället för jämlikhet. Alla människors lika rätt och lika värde är centrala värderingar för oss och våra medlemsförbund. Vi accepterar inga former av diskriminering, hot eller våld.”

ringlade sig fram i city. Naturvetarna tar tillsammans med Saco ställning för ett tolerant samhälle där alla kan vara sig själva på jobbet.

Babsan i högform drog till sig många blickar. Naturvetarna representerades av bland andra fysikern Leo Wallin och ordförande Ivar de la Cruz.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

Naturvetare i Almedalen Varje dag under Almedalsveckan utsåg Naturvetarna dagens naturvetare. Här är fyra av dem som satte avtryck i folkvimlet lar s-e r i k li lj e bäck i Visbys trånga gränder. TEXT OCH FOTO

Leo tipsar om bättre kontakt med arbetslivet Saco studentråd presenterade tre kon-

kreta förslag för bättre arbetslivsanknytning i Almedalen. Leo Wallin som studerar teoretisk fysik och sitter i Saco studentråd berättar: – Här är våra förslag som vi tror kan göra skillnad.

Josefine lär barn experimentera Mitt i folkvimlet i Visby möter vi naturvetaren Josefine Jerlström. Hon har fullt fokus på att inspirera barn, som experimenterar med färger i ett tält på Donners torg.

1. Bättre statistiska uppföljningar av alla högskoleprogram och vilka jobb och lön de leder till. 2. Välfungerande karriärcentrum på universitet och högskolor. 3. Praktik för elever och även för lärare. Genom att få in erfarenhet från branschen och aktuella case kan man få bra arbetslivsanknytning i undervisningen.

– Härligt att se barnens vilja att lära, säger hon när färgerna separeras och skapar ett spektrum i ett kaffefilter. Det är så kromatografi fungerar, där den lättaste färgen klättrar högst, medan den tyngsta hamnar på en lägre nivå. Målgruppen är barn upp till femte

Josefine Jerlström tryggar återväxten av naturvetare.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Leo Wallin.

Varför är arbetslivsanknytning viktigt? – Studierna ska förbereda för det yrkesliv som kommer, utöver att de ska ge breda ämneskunskaper. JR

klass. Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz är initiativtagare till Science4nxg, som syftar till att intressera barn för naturvetenskap. Josefine Jerlström sprudlar av entusiasm när hon berättar om sina dagar i Almedalen. Hennes program har varit fullspäckat, med upp till åtta seminarier varje dag. Vilka har varit bäst? – Jag har varit på flera seminarier om arbetslivsanknytning. Många företag satsar på att ta emot praktikanter och införa traineeprogram. Positivt också Bästa att företag stöttar tipset. forskarskolor. Ditt bästa Almedalstips? – Det är viktigt att ta med bekväma skor, det blir många och långa promenader på Visbys kullerstensgator. Var påläst och twittra för att sprida informationen, säger Josefine Jerlström och drar vidare till nästa möte.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Betty pratar forskning Det är bråda dagar för Betty Malmberg i Almedalen. Tolv seminarier på fyra dagar ska agronomen och riksdagsledamoten klara av. – Det är jättekul Betty Malmberg. och en chans att nå ut med vår utbildnings- och forskningspolitik. Hon sitter i panelen på ett seminarium som handlar om hur Sveriges nya modell för forskning och innovation ska se ut. Teknikföretagen står som värd och i panelen finns också företrädare för Saab, Volvo och ABB. En allmän mening är att mer pengar

ska skjutas över till strategiska innovationsområden, SIA. I dag går runt 80 procent av forskningspengarna till forskning i akademin. Ännu en åtgärd är att få varje universitet att fokusera på det de är bäst på. – Alla kan inte göra allt. Nu vill vi att universiteten nischar sig och bygger upp en tydlig forskningsprofil. Vi vill också stärka instituten, som fungerar som en brygga mellan akademi och näringsliv, inte minst när det gäller testning och demoanläggningar, sa Betty Malmberg. Thomas Strand (S) vann en politisk poäng när han tyckte att man ska komma överens om forskningspolitiken över partigränserna. – Tänk längre än fyra år. Forskning behöver längre spelregler än så för att bli framgångsrik.

Våra f råg o r i

Almedalen 1. Sätt knorr på svensk djurskyddskontroll. I en rättsäker, likvärdig och resurseffektiv djurskyddskontroll är det inte acceptabelt att 7 av 10 djurskyddsinspektörer hotas i jobbet. 2. Vilse i vården. Att all kompetens tas till vara i hälso- och sjukvården. 3. Survival of the best connected. Arbetslivsanknytning förenklar steget från studier till arbetsliv.

1. 2.

Allt för få nyexam inerade utbildni naturvet ng förb are är nöjd erett dem insikt om för arbe a med hur hur kom tslivet. Bris deras petense ten på n kan anv ändas gör nätverk och starten svår.

rliga finns allva . Men det djurskydd all tillsyn. världens bästa som karaktäriserar jö. Sverige har lem arbetsmil oriska prob en ohållbar organisat ktörer har Många inspe

: SaraMara / Söde tration rber Illus gA gen tur

ratorn och alla instrument. År 2019 räknar vi med att anläggningen är i drift. Kan även läkemedelsutvecklingen få en skjuts framåt? – Ja absolut, i dag kan vi med hjälp av ljus titta på ett proteins struktur. Med neutronacceleratorn kan vi också se hur bindningarna mellan atomerna är uppbyggda. – ESS i kombination med Max IV i Lund kommer att utgöra en mycket stark forskningsmiljö. Forskarbyn Science Village blir bryggan mellan de två anläggningarna. När ESS har startat räknar man med att mellan 2 000 och 3 000 internationella forskare kommer att ha sin bas i Lund. – I själva verket har vi 98 procent av finansieringen klar nu. Det här är så attraktivt att fler länder kommer att ansluta sig. Förhandlingar om det pågår, säger Jan Björklund, som också var på presskonferensen.

araMara / Söderberg A ion: S gen tur strat Illu

Den sista pusselbiten är lagd för att ESS, European spallation source, ska byggas i Lund. Tyskland har nu gett klartecken till att bidra. – Vi har legat i startgroparna under flera år för att bygga. Och nu äntligen blir det av, säger Mats Lindroos. Han är chef för den accelerator, som populärt kallas för suMats Lindroos. permikroskopet. På ett helt nytt sätt kan man se in i massiva objekt och se hur till exempel smörjoljor uppför sig i motorblock. Redan i dag jobbar 300 personer där, med spetskompetens, handplockade från i stort sett hela världen. – Nu handlar det om att bygga accele-

on: SaraMara Illustrati / Söd erb erg Ag en tur

Kärnfysiker bygger ESS

Naturvetarnas budskap spreds i Almedalen.

Naturvetenskapliga vårdspecialister visar vägen genom vårdlabyrinten, från prevention och diagnos till behandling.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

Pr o f i l i N aturvetarna

”Jag blir så glad när jag kan stötta medlemmarna” Det är full fart hela dagen i Naturvetarnas jour. Här möter du bland annat Harriet Rehn, som hjälper medlemmar i frågor om lön och anställningsvillkor.

kan påverka. Vi kan inte göra det omöjliga eller gå utanför vårt mandat. Ibland bearbetar vi ombudsmän detta tillsammans. Om vi gör det nämns medlemmen aldrig vid namn, vi har givetvis tystnadsplikt.

Vilka arbetar i jouren?

– Det kändes som det rätta steget att ta efter en lång karriär i myndighetsvärlden, främst på Landsbygdsdepartementet. Jag är själv naturvetare, agronom. Jag har varit lokal fackligt förtroendevald på de flesta av mina tidigare arbetsplatser. Senast var jag ordförande i den fackliga föreningen på Regeringskansliet. CJ

– Alla ombudsmän kan grunderna i arbetsrätt och turas om i jouren, även om vi har egna ansvarsområden. Man är beredd att svara på samtliga frågor. Vi lär oss av varandra och får en bra inblick i olika avtalsområden. Nyanställda sätter sig i jouren så snabbt som möjligt. Först sitter man med och bara lyssnar på samtalen, sen är det bara att kasta sig in. Under arbetsveckan besvarar vi frågor inom 24 timmar.

Vilken är den vanligaste frågan? – Lönerådgivning inför en anställningsintervju eller inför lönesamtalet. Att man har blivit varslad är tyvärr också ganska vanligt. Då tar även arbetsgivaren kontakt med oss. Vid varsel tar den ansvariga ombudsmannen hand om fallet, vi sköter inga förhandlingar direkt i jouren. Det kan bli telefonkö

etarna! v r u t a N d e m a r B ”Naturvetarna gör det möjligt om förutsättningarna finns.”

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Varför valde du att jobba på Naturvetarna?

ganska snabbt, så tyvärr kan man inte alltid prata så länge som man skulle vilja.

Vad är bäst med ditt jobb? – Det är roligt att ha så mycket kontakt med medlemmarna, speciellt när man kan coacha eller stötta en person. En medlem ringde och ville ha lönecoachning inför en anställningsintervju. Hon sade att hon inte hade någon aning om vad hon skulle begära i lön. Under samtalet kom hon själv fram till en summa som hon tyckte var lämplig att begära. Hon var jättenöjd och kände sig stärkt inför intervjun. En vecka senare ringde hon igen och berättade att hon både fått jobbet och den lön hon begärde. Då blir man som ombudsman glad!

Finns det mindre roliga dagar? – Ibland är det tufft, om man har haft ett riktigt tungt fall. Det finns saker som man inte

harr i et re h n Tidigare fackligt arbete: Har varit fackligt engagerad på de flesta av sina tidigare arbeten. Fritid: Umgås med vänner och familj, resor, matlagning och vinprovning. Familj: Man och tre utflugna barn. Senast lästa bok: 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye. En perfekt söndag: Vaknar sent, äter frukost på terrassen. Gör en utflykt och avslutar med en god middag. Okänd talang: Talar swahili.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

M å na d en s naturvetare

Analytisk kemist som är bra på problemlösning Per Kjellin gillar att lära sig nya saker och delar gärna med sig till kollegorna. Han jobbar som analytisk kemist på GE healthcare life sciences i Uppsala.

– Jag jobbar med allt från kemin på sensorchipen, till hur mjukvaran och systemet som helhet ska passa kunden och till problemlösning i produktionen av förbrukningsartiklar och reagens. Jag gillar att det är så varierat och hinner aldrig tröttna eftersom jag hela tiden lär mig något nytt, säger Per Kjellin. Han arbetar sedan tretton år med analysinstrumentet Biacore, som används för att titta på biokemisk bindning. I instrumentet finns en sensoryta i form av ett guldbelagt chip där man fäster den molekyl som man vill undersöka. Detta används till exem-

pel för att analysera läkemedelskandidater. Per Kjellin är analytisk kemist och har pluggat Matnat-programmet vid Uppsala universitet. – Att plugga naturvetenskap var det naturliga valet för mig. Jag tyckte att kemi var roligast och inriktade mig framför allt på analytisk kemi, säger han. Efter examen och en jordenruntresa fick han jobb på företaget som då hette Biacore. De sitter fortfarande kvar i samma hus och är en mindre grupp som arbetar med Biacoresystemen. – Då blir man inte så superspecialiserad utan mer generalist och får lära sig det som behöver göras. Jag jobbar med många andra saker än det jag är utbildad till, säger Per Kjellin. Han tycker att han har nytta av sin naturvetenskapliga utbildning i jobbet, eftersom den innehåller ett grundläggande tänk och metodik för analytisk problemlösning. AN

Motivering: ”Som analytisk kemist löser han likt MacGyver såväl tekniska som kemiska problem. I sann naturvetaranda tröttnar han aldrig på att lära sig mer om, och delar dessutom gärna med sig av, tips inom allt från elektronik till bilvård”.

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

saker som Naturvetarna jobbar med nu

Seminarium: Forskning > för framtiden Varför: En chans att påverka forskningspolitiken efter valet. Seminariet utgör en arena där olika aktörer möter den nya forskningspolitiska ledningen. Tillsammans med Sveriges unga akademi och Vetenskap & Allmänhet är Naturvetarnas ambition att få till stånd samtal om svensk forsknings möjligheter och utmaningar. Seminariet äger rum den 12 november.

> Yrkeskort på gång i EU? Remiss från Utbildningsdepartementet: Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande, SOU 2014:19

Varför: Att främja rörligheten inom EU och göra det lättare att jobba i annat EU-land. Utredningen föreslår att fler yrken ska regleras. Naturvetarna ställer sig bakom det, men vill också att försöksdjurstekniker, cytodiagnostiker, sjukhusgenetiker samt miljö- och yrkeshygieniker ska regleras på EU-nivå. Är yrkeskort en bra idé? Naturvetarna är försiktigt positiva till förslaget att införa ett yrkeskort, som skulle visa att man har rätt kompetens för att utöva ett yrke i annat EU-land. Men Naturvetarna menar att det inte löser hinder, som språkbarriärer och arbetsgivares favorisering av arbetskraft från det egna landet. Tidplan: Ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 18 januari 2016.

> Naturvetares arbetsmarknad kartläggs

Under våren har Naturvetarna undersökt hur de branscher som naturvetare är verksamma inom kan komma att utvecklas. Se sidan 21. I nästa magasin skriver vi om hur unga naturvetare klarar sig på arbetsmarknaden. I en enkätundersökning har vi bland annat tagit reda på hur lång tid det tar från examen till första jobbet och om naturvetare får relevanta jobb.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

LA S

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Pär Holmgren på Naturvetar stu d enternas råd s lag

Boka in helgen 8-9 november i Stockholm. Då har vi rådslag kring temat arbetslivsanknytning. Var med och knyt kontakter och ha roligt!

Pär Holmgren, välkänd meteorolog pratar om naturvetares karriärmöjligheter. Därefter följer en paneldebatt om arbetslivsanknytning. Helgen avslutas med att välja en ny styrelse och verksamhetsinriktning för Naturvetarnas studentråd. Alla naturvetarstudenter är välkomna! Använd gärna #nastud för inlägg på twitter och instagram. Läs mer på www.naturvetarna.se/student. P.S. Missa inte Pär Holmgrens krönika på sidan 50.

Var med och utveckla DRF! Vi dietister är ofta väldigt engagerade på våra jobb, och DRF är en mycket aktiv förening. Vad vill du att styrelsen ska arbeta med i framtiden? Vi välkomnar nya tankebanor och arbetssätt. Du behöver ingen erfarenhet eller förkunskaper om styrelsearbete. Några av våra frågor är att bredda kompetensområdet, hjälpa medlemmar att få tjänster inom nya områden, samt synliggöra vår kompetens. Läs mer på www.drf.nu. Tre nya ledamöter kommer att väljas på årsmötet i mars 2015. Arbetet är ideellt. Har du några funderingar, är du välkommen att kontakta

valberedning.drf@gmail.com Vill du nominera någon? Mejla namn, arbete, bostadsort, kontaktuppgifter och gärna lite bakgrundsinformation till adressen ovan. Varma hälsningar från valberedningen: Ulrika Sundin Wennergren (ordförande), Anton Kinnander, Eva Rise, Jeanette Pettersson och Hanna Settergren.

”Det är spännande att bidra och kunna göra skillnad”

Utlysning av Axel Adlers fond Stipendium kan sökas för: » »

studier inom lantbruks- och livsmedelsområdet, egna kortare studieresor projekt som är till gagn (kunskapsmässigt) för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion

Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna. Det totala stipendiebeloppet uppgår till 100 000 kronor vilket kan uppdelas på ett eller flera stipendier. Ansökan ska vara Agronomförbundets ordförande tillhanda senast den 31 oktober 2014 och görs på särskild blankett.

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

Ansökan skall innehålla en redogörelse för vad de ansökta medlen ska användas till, deltagare, resmål, projekt, beräknade kostnader samt eventuella andra sökta stipendier. Efter fullgjort projekt/resa ska en redogörelse inlämnas. Denna kan komma att publiceras i tidningen Agronomen och/eller i tidningen Naturvetare. Skicka ansökan med e-post till ordf@agronomforbundet.se eller Agronomförbundet, Box 7031, 750 07 Uppsala. Mer information och ansökningsblankett finns på vår hemsida, www.agronomforbundet.se

Utgivningsdatum: Manusstopp: Format:

4 septemb 18 augusti 90x56

Biomedicinsk analytiker Avd för klinisk kemi Falun

Nästa nummer kommer ut den 23 oktober med annonsstopp den 6 oktober.

Tillsvidareanställning, heltid Uppl: Anna Bleckur, tel. 023-49 23 16, anna.bleckur@ltdalarna.se Sök via www.offentligajobb.se Sista ansökningsdag 2014-09-21

Till Landskrona söker vi

Agronom, hortonom eller lantmästare. Mer information om tjänsten och hur du söker hittar du på www.yara.se under rubrik Karriär. Välkommen!

ENGAGERAD MILJÖUTREDARE

Examensring för Biomedicinska Analytiker

ande! d u j b r e 15% i rabatt edlems (Ordinarie pris 5.680 kronor)

Skicka din beställning till: profession@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

Vi söker nya medarbetare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Bioinformatiker Område 4, Laboratoriemedicin

UNITED BY OUR DIFFERENCE

EN KONSULT SOM TÄNKER PÅ FRAMTIDEN WSP Samhällsbyggnad i Karlstad fortsätter att växa. Därför söker vi nu dig som vill arbeta som miljöutredare med inriktning mot mark och vatten. Som vår nya kollega får du en variationsrik vardag i en stimulerande och kreativ miljö.

Tillsvidare. Heltid. Tillträde snarast eller enligt överenskommelse. Ref.nr: 2014/3286 Upplysningar: Processledare Anne Ricksten, tfn 031-343 98 28, 070-260 92 23. Sista ansökningsdag: 2014-09-30.

www.vgregion.se/jobb

Har du frågor om tjänsten är du välkommen att kontakta avdelningschef Elisabeth Söderberg på 010-722 57 69. Läs mer om det lediga jobbet på www.wspgroup.se/karriar WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 300 kontor och 15 000 medarbetare i 35 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

Michael tänker i bilder

Jakten på den perfekta bilden driver Michael Norman att utveckla sin hobby. Alla gillanden han får ger också en kick. Här delar meteorologen med sig av sina bästa fototips. TEXT

Lar s-e r i k li lj e bäck

Det var när den digitala tekniken kom som

Michael Norman började plåta på allvar. – Den utlösande faktorn var att min fru sjunger i ett rockabillyband. Jag hängde med och passade på att fotografera. Att ta scenbilder med en mobilkamera blir inte bra, så jag skaffade en systemkamera. Som inbiten fågelskådare har han fångat drömbilden som blir svår att överträffa, men inte omöjlig. En fiskgjuse störtdyker över en sjö och griper tag i sitt byte. Allt sker inom tiden av ett kameraklick. – Bilden är från förra våren, som var sen och isen låg på delar av sjön norr om Stockholm. Att kunna ta den typen av bilder är en härlig känsla och en drivkraft. Kul också med all uppskattning man får.

Rolig hob by

Däremot har han inga planer på att jobba professionellt med fotografering, utan det får fortsätta att vara en rolig hobby. Fjärilar har blivit ett intresse, som har lärt honom fler arter än nässelfjäril och påfågelöga. – Visst vore det en dröm att ha en fotoutställning, men konkurrensen är hård och det finns hur mycket fina bilder som helst

N A T U R V E TA R E

N R5 2014

foto

M i c h a el N o r m a n

på nätet. Jag är nog lite för rastlös för att specialisera mig på ett område, jag gillar bredden i fotograferandet. Har du nytta av ditt fotokunnande när du jobbar med luftföroreMichael Norman. ningar i Stockholm? – Nej, inte mer än att jag tar bilder på mätstationer och annat. Men visst blir jag tillfrågad när saker ska dokumenteras. Dj u pet avgör

Skillnaden i bildkvalitet mellan mobilen/ pocketkameran och en systemkamera är himmelsvid. Därför hänger kameran alltid med när familjen rör sig runt sommarstället i skärgården. Med de tre objektiven och ibland stativ blir det en del att bära på. – Jag undviker zoom som har sämre ljuskänslighet än de fasta objektiven (50 mm, 400 mm och 100 mm makro). Det tillsammans med rätt inställning på kameran gör att jag slipper använda blixt. Blixt funkar inte på konserter, där jag vill ha djup i bilden. Michael Norman pratar mycket om djup.

– Ett landskap blir rätt platt utan något i förgrunden, som kan vara allt från ett grässtrå till en människa. Det handlar om vilken bild jag vill ha. Uppställda människor kan passa i fotoalbumet, men de bästa bilderna får man i ögonblicket. Morgon lj us et vi nner

Att hitta vinklar är också en utmaning, både från sidan, grodperspektiv och från ovan. Även ljuset är en källa till valmöjligheter. – Morgon- och kvällsljuset är att föredra, när solen står lågt och har en rödaktig ton. Bilder som tas mitt på dagen blir sällan bra. Däremot kan det fungera när det är växlande molnighet och solen går i moln, då blir färgkontrasterna tydligare. Dis och dimma sätter också skickligheten på prov. Hur hanterar jag motljus? – En person i motljus blir mörk och kan med fördel belysas med blixt. Då jämnas också ljuskontrasterna ut. Michael förklararar att man ska tänka ungefär på samma sätt när man använder mobilkamera. Även då är hans bästa tips att våga gå nära och krypa ner på växternas, djurens eller barnens nivå. #

M i c hae l N orman Yrke: Jobbar med luftkvalitet i Stockholms stad. Utbildning: Meteorolog, doktorerat på luftföroreningar vid Stockholms universitet. Familj: Gift med rockabillysjungande naturvetare. Ett barn på 6 månader. Vädernörd: Nja, jo kanske. Viktigt att ha koll för att till exempel klä sig rätt. Favoritbild: Bland mina är det bilden på katten som gömmer sig i en skokartong. Ogillar: Människor som fuskar. Webbtips: www.flickr.com/normanmichael/sets

Jaktlycka för fiskgjuse som störtdyker.

Passa på innan Hedblåvingen flyger iväg.

Tittut, en lek för fler än barn.

Så tar du bättre bilder: 1. Skaffa en systemkamera med fasta objektiv. Zoom funkar också, men är inte lika ljuskänsligt. En bra kamera behöver inte kosta mer än 7-8 000 kronor . Michaels kostade 5 000 kronor. Bildsensorns storlek är en kvalitetsmarkör. Upplösningen, antalet pixlar per tum, är tillräcklig på de flesta kameror. 2. Gå ett steg till och undvik automatiken. Lär dig sambanden mellan, slutartid, bländare och ISO-tal. Kan

vara rörigt i början, men ger möjligheter att experimentera och skapa de bilder man vill ha.

3. Utnyttja det naturliga ljuset och strunta i blixten. Man kommer långt med att ha de rätta inställningarna, som ett högt ISO-tal, upp till 3200, då bilder dock kan bli korniga om de förstoras.

räta upp bilder. Lightroom är lite mer avancerat och kostar en slant. Här kan du ändra ljus, färgmättnad och har andra finesser.

5. Öppna ett konto på till exempel

4. De flesta datorer är utrustade

www.flickr.com och lagra dina bilder. Det är gratis och du slipper belasta din egen dator. Till skillnad från Facebook och Instagram så ligger bilderna högupplösta på nätet.

med enkla bildbehandlingsprogram, som gör det möjligt att beskära och

6. Lär dig mer: www.fotosidan.se

N R5 2014

N A T U R V E TA R E

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T DEL MED DELHI MÅTT SOM ARMAR SVART PORÖS RESURS FRAMSTÄLLD GENOM PYROLUS

KROPPSSTÄLLNING HAR JU ALLT SIN SLÄKTE INOM FAMILJEN RANUNKELVÄXTER, SOM ANSES KUNNA BOTA NERVÖSA HJÄRTBESVÄR

UTAN OMVÄGAR

TRIVSAM

BACKMANS MAN

FARSOT FÖRFÄDER

HAVSÖRON

VÄRLDS- JÄMNUTLÖPSTRÄCK- DELSBORNA ANDE TA

SKYDD SKRÅMOR DRAMATISK LARS

STICKS I RÄTT GÖRS NYA TAG

URBAN TRENDNISSE

RÅNAD PÅ PUB? LANTAN PARK LANTBRUKSVETARE

GJORDE ARAB ARAB

UTSLAGSPLATS

SOM ARBETSHÄNDER SKARV

STORT ANTAL MÄRKE

KASTAS ÖVER BORD

SES MITT I ETNA

DEN NOTERAS I DELTAGARLISTA

KEXKUPP YNGEL EN MYRDAL

RACKARTYG KRONOR

1000

EFTERSOM

TALAR OREDIGT

REKLAM

GALT FÖLJDE CRUSOE

GRUSÖKEN

PERÓN BRÅKAR PROVOCERA

HAR SINA STYRKOR

KNASBOLL I BY

BOK PENGASAMARBETE

KVÄLL GLOSA VATTEN YTMÅTT

BRUKLIG ART

JÄTTEMYGGOR

KLAGAS

UPPGIFT OM BO

SOLNALASARETT

RÖNTGEN

LEMURKRYSS 2014

Konstruktör: Lena Holmlund

Vinnare av förra numrets korsord är Erika Klang Westin. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

66 66

NR V ERTA E5 N A TNUARTVUERTA E R

2014

Tävla och vinn! Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 19 september vill vi ha dina lösningar.

EFTER JOBBET G n ugg a d i n a g e n i k n ö l a r

ku r i o s a

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

Vilken kemisk förening ger den röda färgen hos falu rödfärg?

f oto : fa lu r ö d fä r g

s ud o ku

TAN K ENÖTTER

7 6

6 2

8 6 5

Tänk dig att man har lagt ett rep längs ekvatorn. Hur mycket längre måste det vara för att kunna lyftas en meter från jordytan?

För fyra år sedan var Maja dubbelt så gammal som Sam. Om fyra år kommer Sam att vara ¾ av Majas ålder. Hur gammal är Maja nu?

7 1

3 7

Förra numrets sudoku:

K o n ta k t wwww.naturvetarna.se E - P O ST : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O STA D RESS : Box 760, 131 24 Nacka B ES Ö K S A D RESS : Planiavägen 13 VÄ X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Svar: Kuriosa: Järnoxid, Fe2O3 1) Ungefär 6 meter (skillnaden är π×(d+2) π×d meter, där d= jordens diameter). 2) Tolv. För fyra år sedan var hon åtta och Sam fyra. Om fyra år kommer hon att vara 16 och Sam 12. 3) 40.

2 1

Hur många kvadrater finns det i figuren?

ORDFÖRANDE:

K A RRIÄRSERVI C E :

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D IRE K T Ö R :

C H E F SSERVI C E :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

A K A D E M I K ERN A S A - K A SS A , A E A :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

M E D L E M SSERVI C E :

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

IN K O M ST F Ö RSÄ K RIN G EN :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 A K A D E M I K ER F Ö RSÄ K RIN G :

NR N 1R 52 021041 4NN AA TT UUR R VV EE TA TARE RE

67 67

POSTTID N I NG

B N AT U R V E TA R E N R 5 2 01 4

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Påverka din lön

GILLA LÖN

Ditt ansvar, din kompetens och dina prestationer ska avspeglas i lönekuvertet. Det är i lönesamtalet du har chans att argumentera för din lön. På naturvetarna.se/lon hittar du bästa tipsen inför lönesamtalet. Där finns också lönestatistik och vår syn på löner.

U ppd at e r a d i n m e j l a d r e s s I oktober landar löneenkäten i din e-box. Ditt svar är viktigt för att vi ska fortsätta ha Sveriges bästa lönestatistik för naturvetare. Se till att vi har rätt mejladress till dig. Logga in på Mina sidor på naturvetarna.se Lösenord hittar du vid adressen, uppe till höger.

CHEF