Issuu

NUMMER 9

2 01 2

TE MA

Geo- ap

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

k vetens8–23 S ID 1

KVI N N LIGA FOR SKAR E M ISSGYN NAS

kreativa

tips Duell om probiotika

Kongress special

Guldvittring vittring Hunden snabbar på prospekteringen

AR KTI S D R AB BAS M EST S I D 24

POS ITIVA MÅLB I LD E R S I D 36

NATU RVETAR E I N E D GÅN G E N S I D 38

Vill du ha en fri prenumeration på

Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift under 2013? rlden Biotech Kemivärlden Kemivärlden BiotechKemivä Biotech Tidskriift Kemisk

Kemisk Tidskrift

Kemisk Tidskri rift Journal of Chemistry

Kodknäckande

and Biotechnology

Official media partner of

Life Science Investment Day Scandinavia 2012

Medicon Village

s. 22

Öresund Life Science p. 28

Bär energi s. 6 och 26

Max IV

Många vill bromsa alzheimer

s. 17

Etanolpilotens framtid hotad

s. 19

Superantigener ska stoppa snuvan

anar

toder utm : Svenska me

Proteomik cess? s. 25 Hur mår din pro ung s. 37 Frukternas kon

s. 20

Gränna-gruva kan bryta Kinamonopol

s. 22

¶ Intervju: Vi Försvinner har alltidden varitmellaneuropeiska ett besvärligt företag bulkkemiindustrin som har ifrågasatt drabbar mycket, det all utmanatindustri, kemisk de stora och bolagen undergräver och meräven eller den mindre framtida tvingat tillgången dem att ta påfram kemikompenya, tens. Den kritiska miljövänliga lösningar. massan Sidav 11 kemikunskap är hotad, säger Karin Markides. s.13

Nr 5 MAJ 2009

s. 28 ESS

som det all ning, forskar in drabb grund dustr atta emiin att uppsk t det aärbulkk eviktigpeisk kompviktig hurneuro s också mella visar på kemi är förstå inner rden karriä ninggen tillgån forsk padida framt Tilläm s.13 plig. den er även tilläm rgräv undebli Karin Markides. och kan a grad högsttri, kt iindus ap är hotad, säger kemisk faktis 16 kunsk sid .” kemi av stans massan ka någon slut kritis alltid Den tens.tar men

Försv ju: ”Min Intervju: ¶ Interv ¶

5 Nr10 Nr ¶

No Ecogold from Boliden p. 25 Best in the world at cooperation p. 28 Aggressive timetable for super microscope p. 38 Blood polymers from waste blood p. 50

Intervju: Försvinn 2009 Column: Swedish er okt 2012 MAJ industry den mellaneu would

get ropeiska muchbulkkem more outiindustri of its external n drabbar kemisk industri, networks R&D det all if it invested och undergrä in quality verassuranc även den e instead framtidaoftillgånge personal personancontacts, på kemikom Peter Den tens. writes Alberius, pekritiska Presiden massan t ofavInstitute kemikunfor skap Surface är hotad, Chemistr säger yKarin p 55 Markides. s.13

Nr No.53

MArch MAJ 2009 2012

 Vill du veta vad som händer idag inom de spännande branscherna biotech, kemi och Life Science?  Vill du hålla dig uppdaterad om senaste forskningsrönen och framtida strategier för dessa branscher?  Vill du veta vilka lediga jobb som finns? Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidksrift är idag Nordens ledande tidskrift med fokus på kemi, bioteknik och Life Science. Vi är bl a medlemstidning för Svenska Kemistsamfundet, Sveriges Kemiingenjörers Riksförening, SwedNanoTech samt för medlemsföretagen i SwedenBIO. Läs de senaste nyheterna på vår portal www.kemivarldenbiotech.se – som vi uppdaterar varje dag! På webbplatsen finns även ett kalendarium med info om branschens viktigaste seminarier, mässor och event. Just nu har vi ett erbjudande om ett års fritt medlemskap i Svenska Kemistsamfundet* (www.chemsoc.se) och då får du tidningen på köpet.

Registrera dig på prenumeration.kemivarldenbiotech.se Vid slutet av prenumerationstiden kommer vi att kontakta dig för att fråga om du vill fortsätta. Du förbinder dig alltså inte till några kostnader.

Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift Box 72001, 181 72 Lidingö 0703-40 53 88

*Som medlem får du: Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift 10 nummer/år. Kemivärlden Biotech's nyhetsbrev varje torsdag samt inbjudningar till våra event/mässor. Rabatt på evenemang ordnade av Svenska Kemistsamfundet. Möjlighet att söka resestipendium.

Innehåll OPINION

N R 9 2012

SID 4

Ledare: Naturv Läsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER

SID 7

Kvinnor missgynnas i forskningen Kongress Special Hallå där: Varför är biomedicinska analytiker så heta? Månadens fråga: Har du blivit trakasserad på jobbet?

TEMA SID 18

Hund med känsla för guld Italienska seismologer dömda för dråp

VETENSKAP

SID 24

Arktis drabbas värst av klimatförändringarna Fråga en naturvetare: Varför går det trögt att ladda ner bilder?

KARRIÄR

SID 32

Inspiratören: Sonny minskar risken för cancer Manualen: Nya miljöer gör dig kreativ Ledarskap: Positiva mållbilder ger ny energi Så påverkas naturvetare i nedgången | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 40

SPANAR IN

SID 43

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 45

Våga vara äkta som chef | Eva Eriksmarck på djurens sida

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och material-

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geovetenskap matematik och data.

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 31 januari med bokningsstopp den 7 januari. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Linus Hallgren.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Marita Teräs,

Johanna Rösth,

reporter 08-466 24 81

reporter 08-466 24 57

Christina Jägare reporter 08-466 24 87

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R9 2012

N A T U R V E TA R E

Hur poppis är du hos chefen? Att jobba över imponerar inte på chefer. Desto fler stilpoäng ger det att svara snabbt på mejl och komma i tid till möten, enligt en färsk undersökning. Att ha balans i livet och klara jobb, familj och fritid värderar chefer högt hos sina medarbetare. Det är glädjande och visar att livet vid sidan av jobbet är viktigt. Mindre förvånande är att chefer uppskattar medarbetare som får mycket gjort och som ser till att de utvecklar sin kompetens. Ska man tolka det som att arbetsmyrans tid är förbi? Ja, delvis är det nog så. I dagens arbetsliv premieras förmåga att kommunicera och att vara kreativ. Nya idéer som kan skapa nya tjänster och produkter är guld värda för arbetsgivarna. Jobbar man jämt är det svårt att vara kreativ. Det finns ingen tid till eftertanke och andningshål där idéer får chans att poppa upp bara sådär. Intryck och erfarenheter från olika världar är också en källa för nya tankar. Det du gör på fritiden och de människor du möter där berikar ditt liv, till nytta för dig på jobbet. Enkla saker som att byta miljö ökar kreativiteten, som vi skriver om längre fram i tidningen. Vissa tar en tupplur mitt på dagen, medan andra tar sin laptop under armen och sätter sig och jobbar på ett café. Den miljön inspirerar mig. Minns att jag pluggade bäst inför tentor på tåget mellan Stockholm och Uppsala. För andra är det tvärtom, där fokus fladdrar iväg när det pratas och slamras i bakgrunden. Läs också om den absurda domen i Italien där seismologer dömdes till dråp efter att ha underskattat risken för jordskalv. Det är ungefär som att de experter som gav politikerna rådet att massvaccinera svenska folket mot svininfluensan skulle bestraffas. Vilken forskare och expert skulle våga uttala sig då?

CH E FR E DAKTÖR

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Det lönar sig Fackförbundet Saco konstaterar att det lönar sig med utbildning. Kanske inte alltid i lönekuvertet. Men vad gäller möjligheterna att få ett arbete förbättras de åtskilligt med en högskoleutbildning i bagaget. De som nu påbörjar en utbildning till sjukgymnast, lots, matematiker, audionom eller kemist, till exempel, kan räkna

med att få arbete när de är klara om tre år. Svårare blir det för de som väljer utbildningar inom kulturoch kommunikationssektorn. Men intresset måste också få vara med på ett hörn. Ledare i Helsingborgs dagblad 29 november

Här är framtidens akademikeryrken Enligs Saco, Sveriges akademikers centralorganisations prognos räknas bland annat audionom, kiropraktor, datavetare, kemist, matematiker/ statistiker, sjukgymnast, biomedicinsk analytiker, cytodiagnostiker och lots till framtidsyrkena. SVT Nyheter, 29 november

”Det konkreta syftet med en svensk strategi för life science bör vara att medicinsk forskning och företag ska utvecklas i eller flytta till Sverige.”

Göran Arrius, ordförande för Saco med flera, debattartikel i Dagens industri 23 november NUMMER

5 2012

KARRIÄ

R, VETE NS

K A P, N Ä TVER

TE MA:

TI D N I N G E N BEDÖMD Tidningen Allt om tidskrifter har gjort en snabbanalys av några tidningars omslag. Så här skriver de om tidningen Naturvetare, där Helene Andersson Svahn var på omslaget: ”Rubriken Forsknings-vd är mer intressant än forskningsledare. Hon har ju båda rollerna.”

Miljö SID 16–21

Svårt sätta miljöb ova dit rna

TI P S AT T S LI P PA KON F LI KTE R

D U E LLE N SVE R IG E : S KA M E R V I N S AT S A PÅ D KRAFT ? KVI N N O R TJÄN AR M EST PÅ LÖ N ESA MTA L

”Puffen Svårt att Forskning sätta dit miljöbovarHelene Sva s-vd hn Anders son leder ung akadem i na är aningen passivt men lockar säkert in kärnläsarna.” ”Favoritrubben är, I schlagerns skugga.” Modetidningen Chic och M3 – Sveriges pryltidning bedömdes också. K E M I H ETT IGEN SID 8

TU F FA TI D E R FÖ R LI FE SCIEN CE

S I D 12

I S C H LAG E

RNS SKU G GA

S I D 16

OPINION

LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Trygga pensionen med avtal om det inte blir så hoppas jag att kloka kommunal- och landstingspolitiker kommer att fortsätta att tillämpa nuvarande pensionsavtal även för nyanställd personal. Om inte så kanske vi måste avråda medlemmar från att jobba i kommuner och landsting i väntan på ett nytt avtal.

Tjänstepensionen betyder mycket

för den totala pensionen. Så inte undra på att oroliga medlemmar hörde av sig när Sveriges kommuner och landsting, SKL, sa upp pensionsavtalet, KAP-KL. De vill ändra modellen för hur pensioner beräknas och gå från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbestämt system.

Här har alla våra duktiga lokala fackliga företrädare en viktig roll i att bevaka och trycka på.

Vilka konsekvenserna blir för in-

Att arbetsgivare och fackliga organi-

sationer har olika uppfattningar är inte konstigt. Men i vår svenska modell sätter man sig ner vid förhandlingsbordet och försöker komma överens. Naturvetarna slår vakt om den svenska modellen och vill vårda avtalen.

Redan vid årsskiftet upphör pen-

sionsavtalet om inte SKL tar sitt förnuft till fånga. För att få klarhet om vad som ska gälla efter nyår, så vill vi att nuvarande avtal förlängs, prolongeras som det kallas.

Arbetsgivarna har deklarerat att om

inte förutsättningarna för en prolongering är goda, så kommer man att tilllämpa ett helt eget avgiftsbestämt pen-

sionssystem för alla nyanställda! Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Nyanställda medarbetare ska drabbas av oklara pensionsrättigheter! Hur tänkte ni nu, undrar jag?

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

dividen är svåra att överblicka. Samma osäkerhet gäller hur kommunernas och landstingens ekonomi och likviditet kan komma att påverkas. Någon grundlig analys och konsekvensutredning av förändringarna har inte gjorts. Därför kan vi inte ta ställning till förslaget.

Det rimmar illa med SKL:s satsning

”Sveriges Viktigaste Jobb”, som syftar till att skapa intresse för jobben i välfärdssektorn. Och hur når man målet att ”kommuner, landsting och regioner ska uppfattas som attraktiva arbetsgivare”, när pensionerna för nya medarbetare är oklara.

Eftersom pensioner kanske inte är det första man frågar efter när man tar ett nytt jobb, så är risken stor att man bara skriver på ett nytt anställningsavtal utan att riktigt förstå vad det innebär. Det är möjligt att SKL kanske inte ser detta som en risk, utan som en chans. Nu vill jag inte tro att det ska gå så långt.

Jag måste tro att avtalet prolongeras. Men

H E L E N A N I C K L A S S O N , förbundsdirektör Naturvetarna

För alla engagerade kongressombud som fattade genomtänkta beslut för Naturvetarnas kommande treårsperiod. Läs mer längre fram i tidningen. För de universitet och högskolor, som missbrukar lagen och staplar visstidsanställningar ovanpå varandra istället för att anställa forskare tillsvidare.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADENS FRÅGA: Hur använder du sociala medier i jobbet?

Marknadsför naturvetare

Läs alla kommentarer på www.naturvetarna.se

Ger nya kunder Jag använder det väldigt mycket. Jag försöker posta blogginlägg på hemsidan minst en gång i veckan och delar det på Facebook och Twitter. På fb skriver jag några gånger i veckan och i år fick jag tag på några av mina kunder därifrån. Dom mejlade alltså min fb-sida. Emma Ershag

Litar inte på fb Inte alls. Epost fungerar tillräckligt bra. Litar inte på kommersiella företag som bara vill sälja reklam - inget är gratis.

Fast i kommersialismens huggtänder

Rune

Om jag inte har tid att hålla direkt kontakt med mina vänner och affärbekanta bör jag reflektera över hur jag använder min tid i stället för att springa efter nya ”effektivitetssystem” som facebook. När alla fb-användare inser hur de är fasttagna av kommersialismens värsta huggtänder och börjar ifrågasätta varför de är gratis – då kommer människorna att utvecklas igen!

För mig är Facebook, Linkedin och Twitter plattformar där jag marknadsför nyttan av naturvetare i samhället. Jag delar med mig av all typ av information som Naturvetarnas medlemmar kan ha nytta av. Det är redan en växande plattform för att rekrytera ny personal och även för att marknadsföra sig själv när man söker nya utmaningar. Sociala medier är här för att stanna, vare sig man gillar det eller inte. Man måste upptäcka värdet av det för att uppskatta det. Christel Lindgren, karriärrådgivare på Naturvetarna

Eva

Karriär och privatliv flyter ihop på fb, från nr 8 Läs alla kommentarer på www.naturvetarna.se

En del av jobbet Jag jobbar delvis som bloggare/ frilansande matskribent och använder Facebook för att nå ut med mina inlägg och hitta inlägg av andra som skriver om något intressant. För mig är sociala medier en del av jobbet och ett sätt att nå ut. Jag har alltid varit noggrann med vad jag skriver där, precis som jag är noggrann med hur jag uppfattas i ett personligt möte. Jag har dock svårt att förstå hur man ska använda Twitter vilket förvånar mig men det kanske är en vanesak. Annica Långvall

Varför ”outa” sitt privatliv? Nu var jag i och för sig en gammal stofil redan när jag gick ut högstadiet men detta med fejan och dylikt begriper jag mig inte på. Varför ska man ”outa” sitt privatliv i tid och otid. Detta nya arbetskrav att privat liv och arbete ska flyta ihop, ter sig obegripligt. Albert

Bra sätt att synas Bra artikel! Huvudsaken är att man syns vare sig det är på Facebook eller Linkedin. Tror många arbetsgivare söker efter ens namn på google och det skadar inte ifall ens profil dyker upp på första sidan.

Fb är också arbetstid Hur mycket sociala medier ska vi ha på jobbet? Arbetsuppgifterna har inte minskat men tiden när folk sitter och knappar i facebook är ju också arbetstid, eller? Om man har arbetsuppgifter som inte direkt involverar sociala kontakter med omvärlden så finns det enligt mig en klar risk att fb drar fokus och tid ifrån de arbetsuppgifter man egentligen har. Nalle

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

NyHETER

P I G G A U P P H U S H Å LLN I N G S S Ä LLS K A P E N U T V E C k l i N g Hur ska Hushållningssällskapen fortsätta vara en motor för landsbygden? Mer vikänsla och större fokus på affärer, var några saker som kom fram vid ett rundabordssamtal i november. – Även om det har blivit bättre så är organisationen lite trött och oflexibel. Vi måste bli mer innovativa, sa Anders Högberg, ordförande för Hushållningssällskapet i örebro. Jesper Broberg, förbundsdirektör på Hushållningssällskapens förbund, påminde om att kundnöjdheten är hög. Närmare 90 procent gillar dem.

– Jag är ny på det här jobbet och fortfarande lite nykär. Utmaningen är att attrahera de bästa medarbetarna och att vi drar vårt till stacken när det gäller forskning och utveckling, sa han. Bättre samspel mellan sällskapen behövs och att dra nytta av erfarenheter. ”Det saknas ett kollektivt minne”, som någon uttryckte det. De sex naturbruksgymnasier som Hushållningssällskapen driver kan bli fler. – Nu är vi inne en svacka med färre elever, men jag tror att vi klarar stålbadet bättre än andra, sa Rickard Berkeby, rektor för Helgesbo naturbruksgymnasium. LEL

E U S To r S AT S A r PÅ forS KN I NG p E N g A R När Vinnova anordnade

konferensen Spelplan Europa om EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, FoI, låg fokus på vilka möjligheter det innebär för Sverige. De kommande åren satsar man inom ramen för Horizon 2020 åttio miljarder euro, närmare 692 miljarder kronor, på att stärka europeisk FoI. Hur mycket som kommer att gå till Sverige går inte att säga ännu, men det finns skäl att vara optimistisk. Som europaparlamentarikern Kent Johansson sa har Sverige hittills lyckats bra i konkurrensen. Sverige har fått tillbaka nästan dubbelt så mycket pengar som vi har investerat i FP7. EU-kommissionen beskriver Horizon 2020 som både större och bättre än FP7. Spelar Sverige sina kort klokt torde det således finnas pengar att hämta. SofIE ANdErSSoN

Här byggs framtiden – om och om igen Stockholms Hötorgsskrapor i glas och metall är en bild av framtiden som den såg ut på 50-talet. Här skulle kontorister sitta och skriva på moderna elektriska skrivmaskiner och skicka rörpost mellan varandra. IT som det såg ut då. Idag har nya generationer tagit plats i skraporna med surfplattor, smartphones och hela världen som arbetsfält. Människans behov förändras. Idéer och material förnyas. Ingen vet hur framtiden ser ut. Men vi är säkra på att den kommer att behöva metaller.

Au Zn

Ag Cu

Metals for modern life

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

! r ä d å l l Ha Varför är biomedicinska analytiker så heta? Enligt en rapport från Saco har flera naturvetaryrken en lysande framtid. Ett av dem är biomedicinsk analytiker. Sung Stenberg har lämnat labbet och jobbar i dag i ett it-företag. Hur hamnade du där? – Jag är nyfiken av mig och ville testa något nytt, så jag ringde upp CompuGroup Medical, som levererar it-lösningar till den svenska hälso- och sjukvården. De blev förvånade eftersom de inte hade utlyst någon tjänst. Efter ett halvår återkom företaget och erbjöd mig jobb. De behövde någon som kunde styra upp arbetet med processkartläggningen. Är det något du ångrar? – Nej, knappast. Det är roligt och utmanande att jobba i en helt ny miljö. Jag är ingen datanörd, men är intresserad och nyfiken att prova nya saker. Man kan säga att jag är en vanlig dataanvändare. Vad gör du på jobbet? – Jag är projektledare för arbetet med processkartläggning i utvecklingen av ny programvara. Programmet används på labb för hantering av prover hela vägen fram till att beställaren får sitt provsvar. Jag håller i trådarna för den nya versionen som släpps i vår. Har du nytta av din utbildning? – Ja absolut, den är generell och användbar inom många områden. Min erfarenhet från labb hos olika arbetsgivare, bland annat privat forskningsföretag och nu senast från blodcentralen på Falu lasarett, är värdefull. Är arbetssättet annorlunda här? – J a, jag var nyfiken på hur man jobbar på ett it-företag. Vi använder en metod som kallas för ”scrum”, som innebär att man arbetar både med kortsiktiga och långsiktiga mål. Arbetet organiseras i en ”backlog” – att göra lista, där saker som är färdiga bockas av, allt med tydliga deadlines. Det fungerar bra och är ett sätt att säkerställa leverans. Är du den enda biomedicinska analytikern på företaget? – Nej, det finns flera BMA som hjälps åt med utbildningar och kundbesök. Den kompetens vi har och erfarenhet från labb är efterfrågad i den här typen av företag. LEL

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

Poppig kongress filmpremiär och kjell Enhagers föreläsning om framgång blev en perfekt inramning för Naturvetarnas kongress i november. förbundet fick en ny ordförande och flera viktiga beslutfattades.

filmpremiär med popcorn.

Kjell Enhager fängslar.

Madelen Nilsson lämnar över ordförandeskapet till Ivar de la Cruz.

Helena Niclasson nöjd förbundsdirektör.

Mingel med bubbel efter utskottsförhandlingar.

Magnus Hellstrandh och Harriet rehn i vimlet.

Hög nätverksfaktor med många nya kontakter. Votering om en skrivning i principprogrammet. Benita Bengtsson Lager och Kerstin Andersson poserar.

Jörgen ohlsson på besök.

I utskotten behandlas frågorna på djupet.

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

I glada vänners lag. Martin Bertilssonoch Jonas Engzell.

Madelen Nilsson hyllas med blommor.

Även Christer Yrjas tackar för sig.

Agronomerna Lovisa Neikter och Josefine Jerlström.

NyHETER

N AT U R V E TA R N AS KO N G R E S S 2012

flipp eller flopp för femton motioner Rekordmånga motioner hade kommit in till årets kongress. så det var upplagt för en livlig debatt om vilka frågor Naturvetarna ska driva de kommande tre åren. s å g i C k d E T Med Elisabeth Rothenberg vid ordförandeklubban kunde beslut om budget och verksamhetsinriktning tas direkt, liksom motionen från Djurskyddsinspektörernas riksförening om sekretess, hot och våld på arbetet. Även motionen om kompetens- och karriärstege för biomedicinska analytiker klubbades utan bekymmer.

Styrelsens förslag till nytt principprogram skapade debatt.

Mer diskussion blev det kring styrelsens förslag om ett principprogram för Naturvetarna. Även om ingen motsatte sig idéerna ville utskottet som behandlade programmet göra några tillägg i texten, tillägg som kongressen accepterade . Ett annat förslag som skapade debatt var motionen om det europeiska klassificeringssystemet AID. Många, främst landstingsanställda, naturvetare är missnöjda med att de hamnar fel eller inte syns alls i statistiken. Motionärerna vill därför att Naturvetarna ska arbeta för att alla specialiseringar ska ha en egen kod. Kongressen valde att gå på styrelsens förslag och gav förbundet i uppdrag att förbättra hur naturvetare sorteras i AID, men utan att kräva en kod per specialistområde. Kom alla förslag med? Nej, det var faktiskt några motioner som avslogs också. Kongressen tyckte till exempel inte att Naturvetarna ska satsa på att öka den globala fackliga samverkan eller försöka stoppa all arbetskraftsinvandring, universitetslärare undantagna. Inte heller tyckte man att det är en bra idé att införa arvode till studentrådets ledamöter. SofIE ANdErSSoN



Kongressen beslutade:

Ett nytt principprogram som sammanfattar Naturvetarnas utgångspunkter och ställningstaganden antogs.

 Val av ny styrelse och förbundsordförande.

 Att den fackliga förtroendemannaverksamheten ska vara en prioriterad fråga kommande mandatperiod.

 Att förbundet ska utreda vilka grupper som är utsatta för hot och våld i arbetet samt verka för att utöka deras skydd.

 Att Naturvetarna tillsam-

mans med Biomedicinska analytikerföreningen ska arbeta för en kompetens- och karriärstege för Biomedicinska analytiker.

 Att förbundet ska arbeta för att förbättra hur naturvetare sorteras och beskrivs i det europeiska klassificeringssystemet AID.

 Att fortsätta arbetet med att synliggöra medlemmarnas kompetens och betydelse för samhällsutvecklingen.

fA k TA : Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ, som utvärderar styrelsen arbete och anger färdriktningen för de kommande tre åren. På kongressen väljs också den nya styrelsen.

r Naturvetae kongress n

20 12

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

N AT U R V E TA R N AS KO N G R E S S 2012

”Jag kan lära mig mer och bli bättre” Tänk framgång, det fastnar i hjärnans minnesspår. Det var en av coachen Kjell Enhagers poänger. Naturvetarnas avgående ordförande Madelen Nilsson och Saco:s ordförande Göran Arrius pratade om möjligheter för naturvetare. i n s p i rat i o n När alla hade fått popcorn och filmpremiären var ett faktum så gick ett sus i publiken. – Kul att Naturvetarna testar nya vägar för att visa på nyttan med forskning och att marknadsföra naturvetare, var en spontan kommentar. Förbundets ordförande Madelen Nilsson hakade på och pekade ut sju utmaningar för mänskligheten där naturvetare har nyckelroller. – Klimatförändringarna orsakar vattenbrist, som i sin tur påverkar villkoren för matproduktion, med risk för konflikter om både mark och vatten. R e do för s prång et

Hon tog också upp frågan om nya läkemedel, miljöteknik och telekommunikation har sin grund i naturvetares upptäckter. – Efter sex år som ordförande har jag mött ett många spännande naturvetare. Hon är särskilt stolt över satsningen på chefer och att stötta dem i karriären. – Nu är Naturvetarna redo

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

”Älta inte

motgångar, utan tänk på vad du kan göra bättre.

musik för en naturvetare. – Det är ni naturvetare som ska hålla i taktpinnen när framtidens utmaningar ska fixas. Så skapas världsstjärnor

Sedan äntrade föreläsaren och coachen Kjell Enhager scenen. Han höll vad han lovade och bjöd på både underhållning och nyttigheter. Han tog avstamp i idrottens

värld med gamla hjältar som Borg och Stenmark. Vilken skillnad gjorde de så att de blev världsstjärnor. De relaterade Kjell Enhager till när han fick uppdraget att få tjugo mediokra golfspelare att nå toppen. – Misslyckande lagras i huvudet när de ältas. I stället för att tala om misslyckande så använd orden: ”Jag kan lära mig mer och bli bättre”. LE L

för det stora språnget. När media bjuder in till samtal om framtiden är Naturvetarna en självklar partner. som ljuv Ljuv musik

Saco: s ordförande Göran Arrius ser också möjligheter för naturvetare, men beklagade nedläggningen av forskningen på Astra Zeneca. – Det är tufft att förlora jobbet, men jag vill framhålla de goda insatser som Akademikerföreningen gjorde. Därför kunde avvecklingen ske på ett bra sätt där de anställda får chans att komma vidare i karriären. Hans avslutning var som ljuv

Kjell Enhager inspirerade och fick publiken att tänka i nya banor.

Vågar gå mot ström m en

Utmärkande för stjärnorna är också att de vågar tänka annorlunda och gå mot strömmen. Han jämförde med en grupp apor som fick en kalldusch varje gång de tog en banan, med följd att aporna hindrade varandra från att ta bananer. – När man i ett försök stängde av duschen och bytte ut aporna en i taget och till slut allihopa, var det ingen som tog bananer. Så utan anledning hade grupptrycket etablerat en sanning om att inte ta bananer. Är det möjligt att ändra en vald sanning? – Kom ihåg att dina resultat kommer av det du gjort och inte gjort, som har föregåtts av vilka beslut du har fattat och inte fattat. För att skapa en bestående förändring krävs mer än positivt tänkande. Lätt att m i ssa målet

Tankens kraft är stark där negativa minnesspår blir en sanning, medan positiva upplevelser föder framgång. – Älta inte motgångar, utan tänk på vad du kan göra bättre. Säg hellre vad ska göra än vad du inte ska göra. Säger du att inte ska missa målet, så gör du det. En av hans slutsatser är att vara noga med orden. – Tänk om alla naturvetare gjorde en förbättring varje dag, då blir kraften att förändra världen möjlig. #

Ivar de la Cruz tar över ordförandeklubban En enig kongress valde Ivar de la Cruz till ordförande för Naturvetarna. – Jätteroligt att ha fått förtroendet att leda Naturvetarna in i framtiden. En utmaning är att stärka varumärket Naturvetarna. Vi har en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Ivar de la Cruz har av en enig kongress valts till ordförande för Naturvetarna. Han är kemist och jobbade senast på Astra Zeneca i Södertälje, där han var ordförande för Akademikerföreningen. – Det känns fantastiskt roligt att ha fått förtroendet att leda Naturvetarna in i framtiden. Det är ett förbund som ligger i framkant med medlemmarna i fokus, säger Ivar de la Cruz. Han är van vid snabba förändringar på arbetsmarknaden, nu senast nedläggningen av forskningen i Södertälje, där han befann sig i hetluften och ledde förhandlingarna med företagsledningen. – För akademiker ligger förtroen d e

” För akademiker ligger inte tryggheten i LAS, utan i den egna kompetensen. Ivar de la Cruz antar utmaningen att synliggöra Naturvetarna.

inte tryggheten i lagen om anställningsskydd, utan i den egna kompetensen. Därför är det så viktigt att hela tiden bygga på med nya kunskaper och bli skickligare i jobbet. Även arbetsgivaren tjänar på kompetensutveckling och stärker sin konkurrenskraft. Kollektivavtalen är han beredd att strida för. – Där läggs grunden för spelreglerna på arbetsmarknaden. De anställda kan känna sig trygga med försäkringar, pensioner och annat. Arbetsgivarna får en tydlig part att förhandla med. Forskning och innovation är en annan hjärtefråga. – Det vi satsar på forskning i dag är morgondagens

välfärd. För att locka talangerna måste det finnas tjänster att söka och tydliga karriärvägar för forskare. Viktigt också att öka utbytet mellan akademi och industri. Han påminner om att de flesta idéer som blir kommersiella föds inom akademin. Då måste hela kedjan från idé och grundforskning till produkt och marknad fungera. LE L

r Naturvetae kongress n

20 12

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

r ö f i v r e n in r b r Det hä Naturvetarnas nya styrelse valdes för tre år av en enhällig kongress. Utöver ordförande är hälften av ledamöterna nya.

Or d f ö ran d e :

Ivar de la Cruz

n y va l

Eget företag. Fil.mag. inom analytisk kemi från Stockholms universitet. Har varit ordförande för akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje. Brinner för: Att Naturvetarna tar större plats i samhällsdebatten eftersom vi är en del av lösningen till ett mer uthålligt samhälle. Le da m öter :

OMva l

Andreas Englund Konsult i miljödriven innovation. Ekoingenjör. Sitter i flera styrelser och referensgrupper, bland annat Jämtkraft AB och Vinnovas program Forska & Väx. Brinner för: För att möta ekonomiska utmaningar måste vi rusta Naturvetarna genom att stärka kapitalbasen och vara kostnadsmedvetna i allt vi gör.

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

Eva Eriksmarck n y va l

Djurskyddsinspektör på länsstyrelsen i Västmanland. Har läst till lantmästare och utbildad djurskyddsinspektör. Ordförande för Djurskyddsinspektörernas Riksförening, DIRF. Ledamot i Saco-Sstyrelsen på länsstyrelsen. Hjärtefrågor: Utbildning och medlemmens möjlighet att påverka.

Patriq Fagerstedt n y va l

Forskningssamordnare på Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Läst kemi och mikrobiologi på Stockholms Universitet, disputerad i neurovetenskap på KI. Ordförande för Sacorådet på KI. Jobbar för: Rekrytering och utbildning av fackligt aktiva och förtroendevalda, samt karriärvägar och karriärutveckling för forskarutbildade.

Martina Jansson

Hans Erik Källman

n y va l

Legitimerad dietist, utbildad vid Göteborgs universitet. Vice ordförande i Naturvetarnas lokala styrelse samt ordförande för Sacorådet i Region Skåne. Brinner för: Att sprida kännedom och respekt för Naturvetarnas kompetens, samt chefs- och ledarskapsfrågor.

Margareta Jonsson OMva l

Miljöinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund med fokus på livsmedel och verksamhetsutveckling. Har grundexamen i kemi, har varit doktorand i meteorologi. Representerar Naturvetarna i Akademikeralliansen. Brinner för: Varje krona medlemmarna betalar i medlemavgift ska komma till nytta. Naturvetares status och lön är viktiga frågor.

Chefsfysiker i Landstinget Dalarna. Legitimerad sjukhusfysiker och doktorand på institutionen för Radiologi, Onkologi och Strålningsvetenskap vid Uppsala Universitet. Har varit ordförande för Svenska Sjukhusfysikerförbundet och i den lokala Naturvetarföreningen i Landstinget Dalarna . Brinner för: Karriärstegar, kompetensutveckling och lönestrukturer inom offentlig sektor. Att stärka medlemmarnas löneläge med bra avtal och en fungerande lönesättning.

Mats Linde

OMva l

Administratör vid Mark Vatten och Miljöcentrum, SLU. Agronom med mark-/växtinriktning och motsvarande naturbrukslärare. Har varit arbetsplatsombud. Hjärtefrågor: Samspelet mellan utbildning och yrkesliv, samt naturvetenskapens och naturvetarnas roll i samhällsutvecklingen.

Håkan Randahl

OMva l

Delägare och vd i företaget redhot diagnostics AB. Disputerad i biokemi vid Karolinska Institutet och är nu. Har varit ledamot i barnomsorgsnämnden för Moderaterna i Sundbyberg och två år som ordförande i ett nystartat föräldrakooperativt dagis. Hjärtefrågor: Företagarfrågor och stöd till medlemmar som vill starta ett eget. Kompetensutveckling, inflytande och kompetensen tas till vara.

Nilla Thomson

OMva l

Klimatenheten på Miljödepartementet. Jägmästare, har läst statskunskap, språk, ekonomisk historia och meterologi. Har varit ordförande i Saco-S på Miljödepartementet och ordförande i Skogsakademikerna inom Naturvetarna. Hjärtefrågor: Fokus på medlemmarnas behov och möjligheter, liksom ökat inflytandet för Naturvetarna inom Saco.

Josefine Klein

n y va l

Studentrepresentant Studerar molekylärbiologi på Stockholms universitet (kandidatprogrammet, år3) Ordförande för Studentrådets styrelse. Suttit i diverse studentråd och i en bostadsrättsförening. Brinner för: Att få ut studenter på arbetsmarknaden och underlätta övergången ut i arbetslivet. Förbättra villkoren och situationen för oss naturvetare.

Hela den nya styrelsen för Naturvetarna är samlad. Nu väntar tre år med utmaningar och inspirerande arbete.

snabba till studenternas n ya ordf ö rande

1) Vem är Josefine Klein? Jag är en driven person som trivs bäst när jag får engagera mig och möta nya människor och utmaningar. Idag läser jag molekylärbiologi på Stockholms Universitet och driver dessutom eget företag.

2) Vad vill du uppnå som ordförande för Naturvetarnas studentråd? Jag brinner för arbetsmarknadsanknytning och synlighet för oss naturvetare, två fakto-

rer som kan förbättra naturvetares ställning på arbetsmarknaden. Som ordförande för Studentrådet tycker jag att det är viktigt att vi levererar och att vi bidrar till att förbättra studenternas situation och närhet till näringslivet.

Delar av den nya studentstyrelsen. Leo Wallin, Josefine Klein, Anna Nilsson och Aelita Konstantinell.

3) Slutligen: varför naturvetenskap? ”Naturvetare räddar världen” är ett budskap som ofta återfinns i Naturvetarnas informationsmaterial. Jag tycker att det säger allt! Sofie An de rsson

r Naturvetae kongress n

20 12

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

dUELLEN g E R p R o B i o T i k A B äT T R E H ä l s A? Probiotika i livsmedel har blivit en miljardindustri. Många upplever bättre hälsa. Men forskarna är inte överens om bakterierna av arten lactobacillus har den hälsobringande effekt som livsmedelsföretagen lovar.

NEJ

JAN NILSSoN, professor i experimentell hjärtkärl-

E LI SAB ET Nor I N , docent i mikrobiell ekologi, Karolinska instututet

forskning vid Lunds Universitet och ordförande i Probis vetenskapliga råd

1 . K A N V I LI TA PÅ LI V S M E d E LS f Ö r E TAG E N S LÖ f T E N o M AT T P r o B I oT I K A G E r B ÄT T r E H Ä LS A?

Ja det kan vi absolut göra. Även om olika stammar kan ge olika effekter och mängden och kvaliteten av de kliniska bevisen varierar så har alla de seriösa probiotika- och livsmedelsbolagen ett stort antal kliniska studier som bevisar de positiva hälsoeffekterna.

– Man kan lita på att de har en näringsrik hälsoprodukt. Men det är inte bakterierna som gör jobbet. Det finns en massa olika arter av lactobaciller i magen, så det är en poäng att välja olika fabrikat. Men kom ihåg att bakterierna åker rakt genom magen. De förökar sig marginellt och är borta efter en vecka.

2 . fÅ r V I B ÄT T r E I M M U N f Ö r S VA r o C H M I N d r E M AG B E S VÄ r ?

I princip ja, men även där måste man titta på den underliggande kliniska dokumentationen. ”Mindre magbesvär” är ett för generellt påstående. Viss probiotika kan minska risk eller symptom för relaterade förstoppning medan annan probiotika kan minska problem med svullen mage. Samma sak gäller för immunförsvaret. Då man utvärderar probiotika är det därför mycket viktigt att relatera kliniska resultat till de bakteriestammar som har använts i studierna.

– Alla bakterier bidrar till att förbättra immunförsvaret. Det är mångfalden av de närmare tvåtusen arter vi har i magen som ger effekt. Det handlar om balans i det komplexa system som skapar immunförsvaret. Man kan tala om att den biologiska mångfalden i magen är avgörande.

3 . Ä r d E K LI N I S K A S T U d I E r S o M G E N o M f Ö r T S T I LLf r E d S S TÄ LL A N d E ?

det är mycket stor variation på kvaliteten av den kliniska dokumentationen inom det här området så det är svårt att ge ett generellt svar på den frågan. För enskilda stammar finns det många kliniska studier av mycket hög kvalitet.

– det finns inga kliniska studier med signifikans som visar att probiotika ger effekt. Enstaka studier visar på positiva resultat, som en produkt från Valio som förkortar tiden med diarré. Kom ihåg att det är de goda resultateten som publiceras, och inte de som förkastar tesen.

4 . f I N N S d E T N ÅG r A r I S K E r ?

Probiotika regleras och hanteras som livsmedel i de flesta länder och är därmed att anses som mycket säkert och helt riskfritt att äta. Varje tillverkare av probiotika och probiotiska produkter har en skyldighet att se till att deras produkter är säkra. Det är bara i något speciellt fall med svårt sjuka patienter som säkerhetsrelaterade händelser registrerats.

– för friska personer har man inte visat på några risker. Tvärtom är det produkterna hälsosamma ur näringssynpunkt. En nederländsk studie visar att personer med infekterad bukspottkörtel uppvisade fler biverkningar och dödsfall än de som inte fick probiotika. Även små barn kan ta skada av probiotika innan den naturliga tarmfloran har utvecklats fullt ut.

5 . VA r f Ö r J U S T S L Ä K T E T L ACTo B AC I LLU S AV A LL A d E ÖV E r T VÅT U S E N A r T E r S o M f I N N S I M AG E N ?

Lactobacillus har traditionellt varit en del av vår kost, i form av fermenterade livsmedel. Efter införandet av kylskåp och moderna sätt att konservera livsmedel har vårt intag av dessa bakterier minskad radikalt. Därför, och för att släktet bara innehåller säkra bakterier som också är möjliga att producera i industriell skala, har valet av lactobacillus fallit sig naturligt.

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

– de smakar gott och är lätta att uppföröka. Produkterna fungerar utmärkt som mellanmål. Men återigen, tänk på mångfaldens betydelse för en balanserad tarmflora som förebygger magbesvär och förbättrar immunsystemet. Och vad kan en bakterie göra bland närmare tvåtusen andra bakteriearter.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

H A R D U B L I V I T U TS AT T F ö R T R A K A S S E R I E R PÅ J O B B E T ? Det börjar med småsaker som växer och blir till konflikter. Om de inte hanteras rätt kan det övergå till skitsnack bakom ryggen och utfrysning. Nu undrar vi om du har blivit utsatt för trakasserier av chefen eller kollegor. Läs mer på www.naturvetare.se

VA D Ä R V I K T I G A S T F ö R D I G PÅ J O B B E T ?

När småsaker urartar i trakasserier Arbetsgivaren har ansvar för att alla mår bra på jobbet och att ingen blir utsatt för kränkningar. men det händer att chefen blundar för problemet. – i första hand kontaktar du skyddsombudet på din arbetsplats. om det saknas ringer du Naturvetarnas jour, säger Elba Rubilar-Abreu, ombudsman på Naturvetarna. de flesta har varit med om konflikter på jobbet. När de inte hanteras rätt från början och blir lösta uppstår det problem som kan yttra sig i form av trakasserier och mobbning. Kränkande särbehandling som det kallas enligt arbetsmiljölagen.

Elba rubilar-Abreu och Anette Andsten ger goda råd om kränkande särbehandling.

Kränkningarna kan ta sig olika uttryck. Ofta sker det på ett subtilt sätt som utfrysning, att man inte blir tillfrågad att följa med på fika eller lunch, att samtal tystnar när man kommer nära eller att den drabbade inte får ta del av information. – Det kan både vara kollegor och chefer som agerar på det sättet, säger Anette Andsten, ombudsman på Naturvetarna. d R EVET igåNg

Hon förklarar att det ofta kan starta med småsaker som eskalerar och tillåts växa och bli stora problem. Kränkningarna blir grövre och skitsnacket bakom ryggen tar fart. Sedan är drevet igång. Ibland förekommer det med chefens vetskap men som väljer att inte agera. Hon påminner om att det är arbetsgivarens ansvar att förebygga mobbning och lösa problemen när de uppstår. – Chefen bör prata med båda parter, först var och en för sig och sedan tillsammans, och glöm inte ta hjälp av företagshälsovården om problemen inte går att lösa, säger Anette Andsten. Om chefen inte tar ansvar och försöker göra något åt saken kan den drabbade agera själv. – I första hand kontaktar man skyddsombudet på arbetsplatsen. I mötet med arbets-

givaren har man rätt att ta med sig någon man känner sig trygg med. NATU RVETAR NA HjälpE R

Många medlemmar kontaktar Naturvetarna direkt för att få hjälp. – Det är viktigt att lyssna på medlemmen och ställa frågor som hjälper oss att få en uppfattning om konflikten och se hur man ska hantera situationen. Ibland räcker det med några samtal men ibland måste vi gå vidare och påkalla förhandling med arbetsgivaren, säger Elba Rubilar-Abreu, ombudsman på Naturvetarna. Det kan leda till att arbetsgivaren gör en utredning, följt av att företagshälsovården blir inkopplad. – För det mesta lyckas man hitta vägar ur konflikten, men ibland är enda lösningen att sära på personerna, där den ena flyttas till en annan avdelning om det är möjligt. I mindre företag finns ofta inte den möjligheten och då måste man hitta andra lösningar i dialog med inblandade parter. Ännu svårare är det om chefen är den som mobbar. – Som en sista utväg kan det bli aktuellt att den ena tvingas sluta. I ett sådant läge får man försöka hitta individuella lösningar, säger Elba Rubilar-Abreu. LE L

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

Ingen analysutrustning kan matcha hundens fĂśrmĂĽga att kĂ¤nna lukter.

TE MA – G eovete nskap

Med sinne för guld Hunden kan förändra jakten på värdefulla mineraler. Prospekteringen går snabbare och blir effektivare, bland annat för att hunden kan känna lukter minst 10 meter under marken. – Schäfern Rex har hittat koppar, zink, och nu senast guld. Men nu är siktet inställt på diamanter. Vi har fått förfrågningar från hela världen med vår unika metod, säger Peter Bergman R S-E R I K LI LJ E BÄCK på företaget Oredog. LL Ainus h all g ren te x t

FOTO

> N R9 2012

N A T U R V E TA R E

TE MA – G EOVETE N S KAP

ör Rex är det en lek att springa runt i terrängen och söka efter metaller. När han har fått vittring och zoomat in den rätta lukten stannar han tvärt, skäller och börjar gräva. Geologen Peter Bergman, som också är Rex husse, belönar schäfern med godis eller en boll som triggar igång leklusten. Med spaden gräver han en grop och gör en angivelse på gps:en. – Här kan det finnas en fyndighet djupare ner i marken. Till skillnad från människan kan hunden söka efter metaller på stora djup, okänt hur djupt än. Vi geologer kan bara observera det vi ser på ytan.

från folk. Till exempel var det en kvinna som undrade om vi kunde hjälpa att hitta hennes borttappade vigselring i guld. Det sa vi förstås nej till på en gång. K larar m iljarddelar

Men hur kan hundar spåra på djupet? – Mer än halva hundens hjärna analyserar lukter. Luktsinnet är extremt väl utvecklat och hittills finns det ingen analysutrustning som kan matcha hunden. Vårt laserinstrument som vi håller på att utveckla nu kan mäta av miljondelar (ppm), medan hunden klarar att analysera miljarddelar (ppb).

Dy rt att borra

Han packar ner några stenar i ryggsäcken för att analysera dem på labb. Om halterna är tillräckligt höga kan det vara tecken på att det finns en malmkropp på platsen. För att få svar kan det bli aktuellt att borra, vilket man gör först när chansen är tillräckligt stor att hitta brytvärda metaller, eftersom borrning är en dyr affär. Det här låter nästan som hokus pokus, men Peter Bergman övertygar mig om att metoden är vetenskaplig och bygger på forskning. Rex är värd sin vikt i guld. Han har redan nu hittat både järn, koppar och zink i Bergslagen. Halterna för koppar ligger på imponerande tre till sju procent och är brytvärd. I Storuman har hunden nosat rätt på guld. Men det är inte guldet i sig som Rex kan lukta sig fram till, utan det är metaller som guld är associerat med. Guld förekommer ofta tillsammans med kisel och arsenik, som har en svag doft av vitlök. – Jag får de mest lustiga frågorna

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

Hunden kan spåra på djupet. Peter Bergman förklarar att det sker rörelser i berget och i moräner. Vatten och gaser rör sig i sprickbildningar där mikroorganismer sätter fart på systemet. – Vad man letar efter skiljer sig åt i olika delar av världen. I Sverige förekommer koppar i förening med sulfid, medan den i Afrika har oxiderat till kopparoxid. Nu siktar husse och Rex ännu högre och ger sig ut på diamantjakt. – Vi har startat ett forskningsprojekt för att kunna spåra diamanter. Principen är densamma, det är inte diamanterna i sig som avger lukter, utan det är andra mineraler som diamanten är associerad med, bland annat kimberlit. Global efterfr åg an

Det är inte guldet i sig som Rex kan lukta sig till, utan de metaller som guld är associerat med.

Företaget Oredog har fått förfrågningar från både diamantlandet Botswana och Kanada. Målet är att bli världsomspännande med uppdrag över hela jordklotet. Malmhundar kan komma att förändra sättet att jobba med prospektering. Den stora skillnaden är att hundar är så mycket mer effektiva än människan. På betydligt kortare tid kan hunden hitta nya fyndigheter. – Tillspetsat kan en hund göra hundra geologers jobb på samma tid, men det är lite som att jämföra äpplen och päron. Människan kan bara se på

ytan och avläsa 3 procent, medan hunden tar resterande 97 procent under jord. Men det är långtifrån alla fyndigheter som leder till en gruvbrytning. Träffsäkerheten ligger på runt två procent, eller en av femtio. – Det är mycket som ska klaffa för att det ska löna sig att öppna en gruva. Om det är en liten fyndighet måste halterna

Peter Bergman Aktuell: Geolog och utvecklingsansvarig på det egna företaget Oredog. Karriär: Var en av pionjärerna inom it, snickrade webbsidor och utvecklade fibernät i Sverige. Efter it-kraschen år 2000 tillbaka till geologin och jobb med oljeborrning i Texas. Sedan följde anställning i ett australiskt gruvbolag som prospekterade i Sverige. Anslag: Med trehundra tusen kronor från Vinnova kunde han utveckla sina idéer. Där betraktas hans planer på malmhundar som en av senaste årets mest lovande företagsidéer baserade på forskning. Bor: I Bredäng, Stockholm. Om Naturvetarna: Fick bra stöd när jag blev uppsagd från ett utländskt bolag verksamt i Sverige. Bästa med hunden: Han älskar att göra det jag ber honom om. Ogillar: Oärlighet. Gör en ledig dag: Njuter av solen helst på en uteservering i Gamla stan och att se på människor i vardagen som omväxling till skogens väsen.

vara högre än om malmkroppen är stor. Ta till exempel Sveriges största gruva, där kopparhalten uppgår till 0,2 procent som mest. Guldhalten är bara 0,3 miljondels gram, men gruvan producerar ändå två ton guld per år, tack vare att gruvproduktionen är så stor.

tresserade av att vara med och utveckla den här metoden. Verksamheten bygger på ny forskning och innovationer där geologi, teknik, it och kunskap om hundar förenas. #

y R K E S h Ö g S KO L A S TA R TA R

Andra saker som påverkar är kostnaden för att öppna gruvan och priserna på världsmarknaden. Stigande malmpriser på senare år har gjort att många internationella gruvbolag prospekterar i Sverige och nedlagda gruvor har öppnat. För att få fart på sitt företag behövs det fler som utbildar sig inom området. Om allt går enligt planerna kommer Oredog AB och Rinman Education starta en yrkeshögskola i drillning och prospektering i Hällefors nästa höst. – Det är svårt att rekrytera både hundar och personal. Att träna upp en hund tar normalt ett år, vilket leder till certifiering med förmåga att söka på minst tio meters djup. Det är förknippat med höga kostnader och uthållighet, samtidigt som intäkterna är osäkra. Kom ihåg att det kostar många miljarder att öppna en gruva.

SÅ LÄR S IG H U N DE N Det tar ungefär ett år att träna upp en hund att leta efter malm. För varje malmtyp krävs specialträning. Det börjar på labb där det finns en träningsplattform där hunden får nosa in sig på aktuell mineral. Hunden tränas i att undvika andra mineraler som magnetit när han skall leta efter exempelvis kopparmalm. Även lukter från älg, råddjur och annat vilt kan också utgöra störningslukter som hunden inte skall reagera på. I nästa steg sker träningen utomhus i terrängen, där till exempel kopparmalmen placeras ut. När hunden hittar rätt belönas den med godis, boll eller annat att leka med. Nu är det skarpt läge där hunden söker snett mot vindriktningen och zoomar in lukten av koppar, som en missil.

KLI R R I KASSAN

Men när det händer så blir det klirr i kassan. Pengarna kommer in när inmutade områden kan säljas till gruvbolag eller andra intressenter. – Då kan det handla om miljarder kronor, säger han nöjd över att ha skapat ett nytt yrke som hamnar på lönenivåer motsvarande de i finanskvarteren på Wall Street. Han menar att malmhundar är det största som har hänt inom malmprospektering. – Nu handlar det om att få in mer pengar. Nästa år räknar vi med en kassa på mellan 20 och 30 miljoner kronor. Flera investerare och fondbolag är in-

ÖVE R LÄG S ET LU KTS I N N E Luktsinnet är det viktigaste sinnet för hunden och så oerhört mycket bättre än vårt eget. Hundens nos har 220 miljoner luktsinneceller medan vi människor har cirka 5 miljoner. Det finns idag ingen teknisk utrustning som är lika känslig och effektiv som hundens nos. Därför utbildas hundar till att hitta dofter som annars är svåra att upptäcka, till exempel malm, narkotika, bomber, minor, mögel i hus, röta i telefonstolpar och lungcancer.

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

Geologer fälldes för dråp En italiensk domstol dömde i oktober några av Italiens främsta seismologer till sex års fängelse för dråp. De dömdes för att ha underskattat risken för att ett större skalv skulle inträffa. Därmed ansågs de ha bidragit till onödiga dödsfall vid skalvet i L'Aquila 2009. Fyra geologer och ytterligare tre personer fälldes den 22 oktober för dråp i en italiensk domstol. De sju experterna var medlemmar i ett nationellt organ för att utvärdera och förebygga stora risker och domstolen ansåg att de misslyckats med att kommunicera risk på ett korrekt sätt, samt att de därmed bidragit till att över 300 personer dog i jordbävningen i L'Aquila 2009. Nyheten spred sig som en löpeld i sociala medier och chockade vetenskapssamhället. Bland de som dömdes till sex års fängelse för dråp finns Italiens mest kända och internationellt erkända seismologer. En av dem, Enzo Boschi som tidigare var chef för Italiens nationella institut för geofysik och vulkanologi, sa efter domen att han fortfarande inte förstår vad det är han dömts för.

De bedömde att risken var minimal, vilket de också kommunicerade till allmänheten. Vetenskapligt var deras bedömning korrekt utifrån de fakta som fanns att tillgå, men med facit i hand kan vi konstatera att det som verkade osannolikt trots allt inträffade. Åklagaren hävdar emellertid inte att de döms för en felaktig prognos, utan för att de underskattat risken för ett stort skalv skulle följa på de små skalv som inträffade under perioden. Som en direkt följd av experternas inkompletta, oprecisa och motsägelsefulla uttalanden när det gäller risken

Sex dagar innan jordbävningen med magnitud 6,3 inträffade träffades de sju experterna i L'Aquila för att bedöma sannolikheten för att de mindre skalv som inträffat där under kort tid förebådade ett större skalv.

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

Avskräckande do m

Enligt Mark Zoback, professor i geofysik vid Stanforduniversitetet och medlem i den amerikanska vetenskapsorganisatio-

Domen öppnar för att det framöver kommer att bli möjligt att ställa forskare till svars för sina prognoser. för en större jordbävning stannade invånarna i L'Aquila inne i sina hem när jordbävningen inträffade. Detta bidrog enligt åklagaren till att antalet dödsfall ökade. F örakt för rättssyste m et

Ö desdi g ert m öte

rättssystemet. Det experterna dömts för är att de stött en teori om att risken för skalv var liten, trots att vissa av dem publicerat vetenskapliga artiklar som tyder på motsatsen. De anses också ha agerat osjälvständigt gentemot Italiens beredskapsmyndighet och mot bättre vetande gett stöd åt den officiella uppfattningen att risken var liten.

Domen försvaras av International Seismic Safety Organization i Italien. I ett skriftligt uttalande hävdar organisationen att media, forskare och organisationer missförstått vad åtalet och domen handlar om, samt visar mycket lite respekt för det italienska

nen AAAS, leder de flesta svärmar av skalv liknande de som observerade i L'Aquila inte till något större skalv. Han är också utomordentligt bekymrad over att domen öppnar för att det framöver kommer att bli möjligt att ställa forskare till svars för sina prognoser och hur de kommuniceras. Han menar också att det är utomordentligt svårt att kommunicera händelser som är osannolika, men som kan få stora konsekvenser om de skulle inträffa till allmänheten. Innan rättegången skrev AAAS:s för-

TE MA – G EOVETE N S KAP

bundsdirektör Alan I Leshner i ett brev till den italienska presidenten att ”Det är orättvist att åtala forskare för att de inte agerat på information, som det vetenskapliga samhället skulle ha betraktat som alltför ofullständig för att kunna användas som underlag för att utfärda en varning. Samt att åtalet kan avskräcka forskare från att medverka i frågor som är av stor betydelse för allmänheten." MARITA TERÄS

”Obegripligt”,

tycker Geosektionen i Naturvetarna

F OTO : S CA N P I X S W E D E N

Geosektionen i Naturvetarna instämmer med det globala geovetenskapliga samhället, som uttryckt sin oförChrister Åkerman. ståelse och oro för domen. Till skillnad från andra länder i Europa (utom i viss mån i Spanien) är utövandet av geologyrket reglerat genom lag i Italien, men det är oklart om detta har haft någon betydelse i det aktuella fallet. Hur som helst förefaller det obegripligt att vetenskapsmän på detta sätt kan dömas till fängelse på grund av en prognos. Det kan få till följd att vetenskapsmän blir obenägna att yttra sig, när det i själva verket är så att vetenskapens företrädare bör än mer integreras i samhället, inte minst när det gäller miljö och risker. CHRISTER ÅKERMAN, ORDFÖRANDE I GEOSEKTIONEN

Jordskalvet som seismologerna inte kunde förutse ﬁck husen att rasa och 300 personer dog i L'Aquila 2009.

I NATURVETARNA

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

Svenska forskare tar tempen på smältande Arktis För varje grad jordens medeltemperatur ökar, stiger den två grader i Arktis. I ett EU-projekt under svensk ledning ska tusentals klimatforskare från Grönland till Sibirien ge den första tvärvetenskapliga bilden av de våldsamma förändringar som väntar den frusna världen i norr. TEXT

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

– Det görs fortfarande alldeles för få mätningar på den arktiska landmassan. Om man till exempel tittar på satellitbilder över fotosyntesen i växtligheten kan man se att Arktis blir grönare. Men bilden är mer komplicerad än så, många skogsbevuxna områden har inte påverkats alls och på vissa håll har fotosyntesaktiviteten faktiskt gått ner. Så något händer, men vi vet fortfarande inte vad, säger Terry Callaghan. Han är professor i arktisk ekologi vid Sheffielduniverstitet och har lagt mycket av sin forskarmöda på att studera den svenska fjällvärlden. Fram till 2010 basade han över forskningsstationen i Abisko för Kungliga Vetenskapsakademins räkning. I dag leder han det EU-finansierade Terry Callaghan. projektet Interact,

F OTO : E R I K O L AU S S O N

edan i början av augusti i år stod det klart att 2007 inte hade varit ett undantag, utan en ny regel. Den arktiska havsisen drog sig under sensommaren tillbaka till nya mininivåer när områden som varit täckta av is i tusentals år förvandlades till öppet hav. Sedan satellitmätningarna började i slutet av 1970-talet har 3,3 miljoner kvadratkilometer is försvunnit, motsvarande sju gånger Sveriges yta. Den smältande havsisen är ett av de mest påtagliga tecknen på de hastigt ändrade livsbetingelserna för Arktis flora och fauna, men långt ifrån det enda. Från Alaskas permafrost till trädgränsen i de svenska fjällen ger sig den globala uppvärmningen till känna i en hastighet som ofta trotsar tidigare klimatmodeller. För forskarna är det en kamp mot klockan att hinna förstå vad som håller på att hända innan det redan har hänt.

E R I K OLAU S S ON

som knyter ihop ett fyrtiotal existerande forskningsstationer runt polcirkeln. Totalt är flera tusen forskare inom en rad olika discipliner anslutna till Interact, som koordineras från Lunds universitet. Bland annat ska projektet se till att samma teknik och metoder används vid liknande mätningar, oberoende av var de görs. Samordningen är helt nödvändig för att kunna förstå vad som händer med den arktiska miljön, menar Gunhild Rosenqvist, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och chef för Tarfala forskningsstation vid foten av Kebnekaise. – Tidigare har det mest blivit spridda skurar av enskilda studier, det gör det mycket svårare att samla ihop resultaten och göra jämförande undersökningar, säger hon. Det tvärvetenskapliga angreppssättet är också viktigt för att förstå det komplexa samspelet mellan klimat, växter och djur. Terry Callaghan tar Norrlands krympande bestånd av lämlar och renar som exempel. – En av de mest dramatiska förändringar jag sett vad gäller vegetationen var i ett område i närheten av Abisko, medan växtligheten varit i stort sett oförändrad bara två kilometer därifrån. Tittar man närmare ser man dock att området var en viktig betesmark åt renar för 50 år sedan. Kombinationen av stigande temperatur och

G R AF I K: E R I K O LAUS S O N

Den arktiska havsisen vid mininivån i

FAKTA I NTE RACT » Interact knyter ihop 44 forskningsstationer i 14 länder, fokuserade på allt från mätningar av glaciärernas volym till ekologiska studier och utflödet av växthusgaser från tinande permafrost. Från svenskt håll deltar stationerna i Abisko, som drivs av Polarforskningssekretariatet, och Tarfala, som sorterar under Stockholms universitet. » Interact är en fortsättning och utvidgning av det tidigare nätverksamarbetet Scannet, som drogs igång 2001. Budgeten på 7,3 miljoner euro över fyra år bekostas till största delen av EU.

mitten på september. Den röda linjen F OTO : B U L A L A R S E N

visar medianen för septemberis 19792000. Gula fyrkanter är forskningsstationer anslutna till Interact.

Fältarbete vid Nuuks forskningsstation

F OTO : G U N H I LD R O S Q V I ST

på Grönland.

Höjdmätning på Kebnekaises sydtopp.

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP AR KTI S » En rad mätningar visar att medeltemperaturen i Arktis har ökat med ungefär dubbelt så mycket som den globala medeltemperaturen. Det förklaras bland annat av ett krympande is- och snötäcke, som ger mindre reflexion av solstrålningen.

» Bottennoteringen i mitten av sepminskat betande får en stor påverkan på växligheten, säger han. Den internationella prägeln på Interact är en viktigt poäng, eftersom den arktiska landmassan är uppdelad på en rad nationer som alla bedriver forskning på sin tårtbit. Av projektets 7,3 miljoner euro i budget går ett antal miljoner till en pott för forskare som vill besöka en forskningsstation i ett annat land och göra jämförande studier. Tarfala har exempelvis gästats av grupper från Storbritannien, Ryssland och Frankrike. Majoriteten av forskningsstationerna ligger i otillgänglig vildmark, men även där blir den mänskliga påverkan allt svårare att bortse ifrån. Trots svårigheterna lockar stigande priser på olja, gas och mineraler till exploatering både på land och till sjöss. Exempelvis har brittiska Cairn Energy plöjt ner en miljard dollar sedan 2007 på att hitta olja utanför Grönlands kust, medan Shell efter flera års förberedelser började provborra i ishavet norr om Alaska i sep-

tember. I norra Finland och Sverige är det istället järnmalm, koppar och zink som lockat till en boom i gruvbrytning. Parallellt har de smältande havsisarna öppnat upp nya farleder för sjöfarten. Nordostpassagen norr om Sibirien, som för ett decennium sedan bara kunde forceras med tunga isbrytare, används nu av ett fyrtiotal fraktfartyg om året. Och än har vi bara sett början på den mänskliga aktiviteten i Arktis, menar Terry Callaghan. – Det som händer med Arktis smältande glaciärer och havsisar avgör vad som händer med miljontals människor i exempelvis Bangladesh. Var ska de ta vägen när deras land översvämmas? Om 20 år tror jag vi får se mycket mer människor i Arktis, människor som söker efter en plats att bo och ett sätt att försörja sig. Vad gäller djur och natur tror jag vi kommer att fokusera på att bevara det som finns kvar, för det kommer inte finnas så mycket kvar, säger han. #

tember innebär en halvering av den arktiska havsisen jämfört med medelvärdet för 1979-2000, enligt sattelitmätningar från amerikanska National Snow and Ice Data Center. Det ger radikalt ändrade livsbetingelser för bland annat isbjörnar och valrossar, som är beroende av havsisen för att jaga och föda upp ungar. Till år 2050 beräknas två tredjedelar av dagens isbjörnspopulation vara utraderad.

» I Sverige märks förändringarna i den arktiska miljön främst genom att trädgränsen krupit uppåt på många håll i fjällen, men även på glaciärer som krymper och sjöar och myrar som tinar tidigare på våren. Kebnekaises isbelagda sydtopp har exempelvis förlorat mer än sexton meter i höjd de senaste decennierna. Ett varmare klimat drabbar också lämlarna, som behöver ett snötäcke att gömma sig under på vintern, medan fjällräven riskerar att blir utkonkurrerad av rödräven.

Brittiska forskningar gör seismiska mätningar på Storglaciären nära

Fältarbete nära Sermiliks forskningsstation på Grönland.

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

F OTO : G U N H I LD R O S Q V I ST

F OTO : R U N E H E I D E M A N N

Kebnekaise.

VETENSKAP

N F RÅGA E AR E T E V R U T NA

Blommor och blad i min trädgård har fel färg? Blommor som bondpion och clematis som ska vara röda blir rosa eller cerise i min trädgård. Detsamma gäller bladen på benved och japansk lönn, som aldrig antar den röda färgen innan de dör och faller av. Varför blir det så?

Varför går det trögt att ladda upp bilder? Ibland går det trögt att trådlöst ladda upp bilder på Facebook och det verkar som trängseln i luftrummet hela tiden ökar. Finns det någon ny teknik som löser det problemet? Som du säger så ökar trängseln bland frekvenserna. Det finns i princip två sätt att minska krockarna. Båda ger mindre utbredningsområde från sändaren, det som kallas för

cellstorlek. Den enklaste metoden är att minska effekten på sändare, då blir utbredningsområdet mindre och man återvinner frekvenser tätare rumsligt. Det betyder dock att man

måste sätta upp fler sändare om man ska täcka samma yta, vilket är kostsamt. Den andra metoden är att använda högre frekvens på sändaren. Det ger automatiskt mindre utbredningsområde eftersom högre frekvenser dämpas lättare och man måste också sätta upp fler sändare. I bästa fall kan man komma upp i frekvenser som inte används ännu och då är det ju ren vinst. Dessutom kan högre frekvenser överföra mer information, men är svårare och kräver en mer avancerad och dyrare elektronik. Högre frekvenser uppför sig mer som ljus, det vill säga att de går rakt fram och stoppas av många material. I princip måste man ha fri sikt (som vid satelliter) till masten. Då behövs massor av master.

G E RT SVE N SSON, F O R S K A R E V I D PA R A L L E L L DATO R -

Bara några sekunders väntan på att saker ska laddas ner orsakar stress.

CE NTR U M, KTH

För vissa växter påverkas blomfärgen av markförhållanden, pH, i något fall kan antagligen olika joner spela roll. Blå hortensia blir rosa i vissa jordar, men då sätter man till aluminiumjoner så får man fram snygg blå färg. Kan dock inte erinra mig att pioner och clematis har påverkas av detta, men det kan vara möjligt. Färgen på blad är en helt annan sak. För en del träd påverkas höstfärgerna av näringsstatus: Är träden välgödslade så blir det inte like noga att bryta ned proteinerna (och klorofyllet) på hösten, och om detta inte sker framträder inte de röda färgerna så bra och antagligen görs det inte så mycket rött pigment heller. Så en förklaring kan vara att frågeställaren har gödslat för mycket, speciellt på sensommaren/ hösten. För att återvinna kvävet bryts många beståndsdelar ned, från bland annat proteinerna. Växten vill inte ha klorofyll utan de proteiner som de normalt sitter på, så därför är nedbrytningen av proteiner och pigment koordinerad. När cirka hälften av klorofyllet brutits ner börjar bladen se gula ut på grund av karotenoiderna, som finns där hela tiden, även i det gröna bladet. De röda pigmenten, antocyaniner, nysyntetiseras normalt på hösten, mest under den fas när klorofyllet bryts ned, som solskyddsfaktor, fast en del rödbladiga växter har dem där hela tiden. TOV E E N G S T R Ö M ,

Bondpinoerna är bleka i Tove Engströms trädgård.

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

Annons

HelA dennA seKTion är en bilAgA FrÅn UPPsAlA UniversiTeT

Annons

Uppsala Universitet presenterar Forskning i

världsklass 1:2 På Island kan man borra

djupt

efter värme TexT: AnneTTe U WAllqvisT FoTo: Per HAnsTorP illUsTrATion: KArl ÅsTrAnd

I jakten på alternativ energi är det hög intressant att veta var och hur djupt ner i jorden det går att borra för att utvinna geotermisk värme. Island är den perfekta platsen för att bättre förstå geotermi och seismisk aktivitet. Därför tillbringar professor Olafur Gudmundsson långa perioder på ön.

ar i jordskorpan är det bäst att borra efter värme och hur djupt kan man gå? Det är frågor som forskare från Uppsala universitet försöker besvara. Olafur Ingenjörer och naturvetare från Uppsala universitet får en bred utbildning och bestående kunskaper som håller även i branscher i konstant förändring. Tack vare vår breda forsk ning erbjuder vi flera intressanta utbild ningar i den absoluta kunskapsfronten: ► 9 civilingenjörsprogram ► 4 högskoleingenjörsprogram ► 6 kandidatprogram ► 14 masterprogram

Gudmundsson är gästprofessor vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet och han driver projektet tillsammans med kollegan Ari Tryggvason. Det är ett arbete som kräver långa vistelser på Island. Bakgrundsbrus visar vägen Genom att studera seismiskt bakgrundsbrus och hastigheten på de vågor som små jordskalv orsakar hoppas forskarna komma fram till var i jordskorpan den varma vätskan rör sig lättast och därmed är enklast att få upp. Vätskans flytförmåga ändras nämligen beroende på trycket och temperaturen i jorden. Trycket påverkar temperaturen och är det varmare än 370 grader förvandlas vattnet till ren ånga. I samarbete med Massachusetts Institute of Technology, Reykjaviks universitet, isländska SMHI och Is lands Geologiska Undersökning har forskarna placerat ut ett femtiotal seismografer som mäter aktiviteten i den isländska marken.

Snart ska informationen från mätstationerna bearbetas på allvar och då kommer forskare och studenter från USA, Island och Sverige att involveras. Geotermi i större skala – Forskarna i USA ser projektet som en möjlighet att utveckla metoder för att utvinna värme ur jor den överallt, men i olika koncentra tion. Sverige är, tack vare det breda utnyttjandet av bergvärme, redan nu ett av de länder i världen som använder sig

Kraftverk för geotermisk värme

av geotermisk energi i högst grad. – Men om vi lär oss hur det går att borra djupare ner i marken kan vi använda oss av geotermisk värme i Sverige även i större skala.

Seismograf Seismograf 0 km

0°C

2 km

240°C

4 km

370°C

Borrhål

Sprickor

Skalv

Parallella sprickor i berggrunden leder en blandning av vatten och ånga. Stötvågorna från en jordbävning polariseras och ändrar hastighet när dom passerar sprickorna. Genom att analysera vågorna kan man räkna ut sprickornas placering och riktning.

Under ytan

Det stora globala klimatpusslet innehåller många bitar. Insjöarnas betydelse för utsläppen av växthusgaser har hittills underskattats av FN:s klimatpanel, IPCC. Men nu har forskarna vid avdelningen för limnologi vid Uppsala universitet visat att sjöarnas ekosystem rymmer ett stort flöde av koldioxid och metan från sedimenten och vattnet till luften.

på en skogssjö kogslandets vattendrag transporterar mängder av växtdelar och kolhaltiga ämnen på sin väg till myn ningen. Hittills har kol balansen i sötvattensystemens avrinningsområden beskrivits som ett nollsummespel. Den gängse figuren har varit en tub, med ett lika stort hål i ingången som i utgången, där tillfört kol förts vidare ut i havet. – Men vår forskning har visat att tu ben egentligen är en läckande tratt, säger Sebastian Sobek, forskarassis tent vid avdelningen för limnologi. Tillsammans med bland andra professor Lars Tranvik och dokto rand Cristian Gudasz modifierar Sebastian Sobek just nu pusselbiten sötvatten i det globala klimatpusslet. – Det har visat sig att bara unge fär en tredjedel av vattendragens tillförda kol transporteras hela vägen till havet. Så mycket som två tredjedelar lagras i sjöarnas bottensediment eller förgasas direkt upp i luften som klimatpåverkande koldioxid eller som ännu mer klimatpåverkande metan.

Binder organiskt kol Sedimenten har en nyckelroll då de kan binda organiskt kol under mycket lång tid. – Men en betydande del av det sedimenterade materialet bryts ner direkt av mikro organismerna och då frigörs koldioxid och metan. Av världens kontinenter består ungefär tre procent av ytan av sjöar. I Sverige är motsvarande siffra nio

1:2

procent, fördelat på 100 000 sjöar. Världens insjöar tillförs 2,9 Gigaton (miljarder ton) organiskt kol per år från omgivande marker. 0,9 Gigaton tar sig genom tratten ut till vatten dragens mynningar. 0,6 Gigaton hamnar i sedimenten, och resten, 1,4 Gigaton blir koldioxid i atmosfären. – 1,4 Gigaton kol i form av växthus gaser kan jämföras med utsläppen från all fossil förbränning, som är un gefär 6 Gigaton, säger professor Lars

Döda växter och djur som hamnar i sjön bryts till viss del ner av bakterier och mikrober innan de når botten. I den processen bildas mer koldioxid än vattenväxterna kan ta upp. Detta leder till ett överskott av koldioxid som sjön avger till atmosfären.

Döda växter och djur från vattnet

TexT: lArs KrögersTröm FoTo: mAHmoUd FArAg illUsTrATion: KArl ÅsTrAnd

Överskott av koldioxid

Döda växter och djur från land Vattenyta

Syre O2 Organiskt kol

Koldioxid CO2 Plankton Fotosyntes Bakterier Mikrober t

Sedimen

Sjöbotten

Tranvik. Så det är inga små mängder kol som lämnar sjöarnas ytor. De nya beräkningarna och kun skaperna gör också att man måste revidera kolbalansen för världens skogsekosystem. Det som brukar kallas skogarnas kolsänka blir betydligt mindre om man räknar in avgången av växthusgaser från sjöarna. – Vi tror att vår forskning nu kom mer att påverka IPCC :s kommande rapporter; i första hand inför redo visningen 2014, säger Lars Tranvik. Människors påverkan

Forskarna kommer nu i högre grad att studera antropogen påverkan på kolets kretslopp i sötvattnen, alltså i vilken utsträckning mänsk liga aktiviteter ökar eller minskar utsläppen av växthusgaser. – Först och främst är klimatföränd ringen i sig själv en viktig faktor, med risk för högre medeltemperaturer och mer nederbörd, säger Sebastian Sobek. Om temperaturen i sjöarna ökar så ökar nedbrytningen av orga niskt material i sedimenten och då ökar produktionen av koldioxid.

Annons

HelA dennA seKTion är en bilAgA FrÅn UPPsAlA UniversiTeT

Vi frågar Anna Rutgersson, professor i meteorologi:

Mouhamadou Samsidy Goudiaby har skapat en matematisk modell av hur Senegalflodens vatten skulle kunna användas mer effektivt inom jordbruket så att landet kan minska sin import av mat. Snart är han klar med en doktorsavhandling, som presenterar en möjlig lösning på problemet.

HuR BlIR

klimatet i framtiden?

Vattenförsörjning

från teori till Verklighet TexT: AnnicA HUlTH FoTo: miKAel WAllersTedT illUsTrATion: KArl ÅsTrAnd

ouhamadou Samsidy Gou diaby är inne på sitt fjärde år som forskarstudent och delar sin tid mellan Upp sala universitet och univer sitetet Gaston Berger i S:t Louis, Senegal. Med stöd från International Science Programme (ISP) arbetar han med sin doktorsavhand ling på två olika kontinenter, med en handledare vid sitt hemuniversitet och en vid Uppsala universitet. Hemma i Senegal har han lagt den teoretiska grunden för avhandlingen med professor Abdou Sene. Nu handlar det om att hitta ett bra sätt att tillämpa teorierna på verklig heten, med stöd av handledaren professor Gunilla Kreiss.

– I dag finns det samhällen som använder flodens vatten till sina odlingar. Trots detta rinner massor av sötvatten ut i havet och går alltså till spillo, säger Mouhamadou Samsidy Goudiaby. – Frågan är om man kan bygga en artificiell kanal och samtidigt styra mängden vatten som rinner ut i fälten. Hur kan flodens vatten användas mer effektivt? Vi försöker hitta lösningar på det problemet. Det är här matematiken kommer in i bilden.Han förklarar: Om du har ett problem måste du först skapa en matematisk modell och testa att lösa problemet. Om det visar sig att det går att lösa får du gå tillbaka till det verkliga pro blemet och applicera den matema tiska lösningen på verkligheten.

1:2

Sötvatten går till spillo Vattenförsörjningen inom jordbru ket i Senegal är ett verkligt problem och utgångspunkten för hans forsk ning.Från den östra till den norra delen av landet löper en lång flod, Senegal River, längs med gränsen till Mauretanien och Mali.

Matematik löser verkliga problem När han först började fördjupa sig i matematik som masterstudent, var han till en början lite skeptisk till ämnet.

Flodvattnet stannas upp av dammluckor för att tas till vara.

Vattennivån anpassas efter kringliggande åkrars behov.

Dammlucka Vattenflöde

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

Så som det ser ut nu kommer det bli en global uppvärmning. Parametrar som är direkt beroende av temperatur som snö och glaciärer och vattenstånd kommer förändras. Det finns också tydliga indikationer på att nederbördsrika områden kommer att få ökad nederbörd och redan torra områden bli ännu torrrare. Andra parametrar vet vi mindre om, till exempel om vi kommer få mer eller mindre stormar och orkaner. Det kan vi inte uttala oss om i nuläget. Visst kommer vi få förändringar, regionalt kanske stora förändringar men det är svårt att säga precis hur förändringarna kommer bli. Det beror väldigt mycket på hur vissa delar av klimatcykeln svarar på uppvärmingen. Det är viktigt att ta till sig budskapet att uppvärmingen kommer påverka oss. Men man ska inte komma med skräckscenarior; världen kommer inte gå under.

– Jag trodde att matematik var för teoretiskt, mer teoretiskt än vad I somras så krympte isen i arktis vi behövde. Men sen insåg jag att till ett nytt bottenrekord. komalla verkliga problem kan översät mer vi se ändringar i klimatet tas till matematiska problem. Om som en följd av det här redan nu? Det är en jätteintressant fråga! Vädret problemen kan lösas matematiskt där vi bor påverkas mycket av hur finns goda chanser att lösa dem i lågtrycksbanorna går. Om mindre is i verkligheten också. Arktis påverkar lågtrycksbanorna på Efter disputationen i Senegal vintern kan det vara helt avgörande hoppas han kunna fortsätta med för hur våra vintrar blir. Det finns hyforskningen och se den realiseras. poteser som säger att vi kan få kallare Med hjälp av forskningsresultaten vintrar och regnigare somrar på grund vill han designa mjukvara kring hur av det, men det är bara hypoteser och man organiserar vattentillgången på inte på något sätt vederlagt. Det behövs mer forskning för att undersöka detta. ett mer effektivt sätt. Det finns värmeperioder långt tillbaka – Idag importerar vi mycket mat som man kan titta på och jämföra med. i Senegal, till exempel ris och Man kan också genom modelleringar spannmål. Eftersom vi har den här göra scenarier för klimatet och dess naturliga floden med sötvatten förändringar. Modellerna är lite sämre i skulle vi kunna utnyttja den bättre Arktis områden, det är ett problem. och bli självförsörjande på mat. Anders sAhlin – Nu gäller det att övertyga om världen om att det är möjligt, så att arktIs 1984-2012 de blir riktigt motiverade att hjälpa RYSSLAND oss att vidareutveckla forskningen. Om vi har den här möjligheten GRÖNLAND vore det ju bortkastat att inte använda sig av den.

Senegalfloden Kanal på sidan av Senegalfloden

Annons

ALASKA

CANADA

Isens utbredning 1984 jämfört med läget 2012. The U.S. National Snow and Ice Data Center

Annons

HelA dennA seKTion är en bilAgA FrÅn UPPsAlA UniversiTeT

Annons

Re yniR BödvaR sson År 1904 fick Uppsala universitet landets första seismograf. Än idag intar lärosätets forskning kring jordbävningar en tätposition med sin globalt efterfrågade expertis. En av de mest uppmärksammade är Reynir Bödvarsson, seismolog på institutionen för geovetenskaper och föreståndare för det Svenska Nationella Seismologiska Nätet.

nätverk på Island, ett idag fram gångsrikt internationellt samarbete för bevakning av vulkanutbrott och dess konsekvenser för flygtrafiken i Europa. – Huvudsyftet med nätverket är att i framtiden kunna göra använd bara prognoser för jordbävningar via kunskap man får av mycket små jordbävningar. I juni 2013 ska vi träffas för ett möte kring just jordskalvsrisken på norra Island. De senaste veckorna har det varit en hel del jordskalv över 5 på Richterskalan ute i havet. t Vi kommer att diskutera vad e t t ä r t por vi har åstadkommit och vad vi ska göra härnäst.

FORSKAR-

koldioxid lagras under haVet NIttON OrGaNIsatIONEr runt om i Europa ingår i ett svensklett forskningsprojekt om lagring av växthusgasen koldioxid djupt ner i berg under havsytan. koldioxid bildas vid all förbränning. Ju mer av gasen som tillförs atmosfären desto varmare antas det bli på jorden. Inom projektet arbetar man med en teknik som innebär att koldioxiden avskiljs innan avgaserna från kraftverk och

fabriker lämnar skorstenarna. sen pumpas gasen ner i bergformationer i havet på omkring tusen meters djup. – syftet är att hitta bättre metoder för att bestämma vilka formationer som är lämpliga att lagra koldioxiden i och också hur den ska över vakas, säger auli Niemi, projektledare och professor i grundvattenmodellering vid Uppsala universitet.

Uppsala universitet – vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap – Läs mer om vår forskning och våra ingenjörs- och naturvetarutbildningar –

www.teknat.uu.se | e-post: teknat@uadm.uu.se

Outsinlig nyfikenhet Efter uppväxten på en internatskola på Island tog Reynir Bödvarsson vägen via USA och studier i matematik och

fysik innan han hamnade i Uppsala 1976. I början lockades han mer av datavetenskap och ekonomi, men ett forskningsprojekt kring instrument utveckling inom mikroprocessorer och datorer gjorde att han kom in på geovetenskapliga institutionen. –Vad som egentligen alltid drivit mig är nyfikenhet. När jag var liten var det allra svårast att lära mig hur en radio fungerar. När jag tagit reda på det, var jag tvungen att göra samma sak med TV och dator. – Först senare började jag intressera mig för jordbävningar. Kunskapen om hur en radio eller TV fungerar, det är en exakt kunskap som du sen bara vet och kan. Men att begripa jorden och hur den fungerar, det är en oändlig process… ANNELI BJÖRKMAN

uppdrag : naturk Förhindra atastro fer

FOtO: BiBertA_MOrgueFile

Kan man se tendenser till fler inslag av naturkatastrofer? – Det finns naturkatastrofer som får sin energi från jordens inre, såsom jordbävningar och vulkanutbrott. Där finns det ingen trend mot att de ökar med tiden eller minskar. Över lång tid är de konstanta, vilket har att göra med det radioaktiva sönderfallet i jordens inre, säger Reynir Bödvarsson. – Men sen finns det andra aktiviteter som har solen som energikälla, och

som påverkar oss via vädersystem. Och där kan det naturligtvis finnas trender när temperaturer och klimat förändras, som kanske till och med vi människor påverkar. På Island har det helt klart blivit varmare de senaste årtiondena. När jag bodde där före 1973 fanns det inga getingar. Nu finns det massor av dem. Vi har minskande glaciärer. Men även om det är så på Island så kan vi inte därmed säga att hela jordklotet blir varmare; det kan finnas lokala varia tioner som inte nödvändigtvis har med hela det globala vädersystemet att göra.

FOtO: shutterstOcK

Han har tillbringat en stor del av de senaste decen nierna på resande fot, fli tigt anlitad i sammarbeten på såväl hemön Island som på internationell nivå. Reynir Bödvarsson och hans Uppsalakollegor deltar just nu i ett projekt med att koppla samman alla seismologiska stationer i Europa i en enda infrastruktur. Dessutom är de involverade i ett EUprojekt som gör Island till ett supersajtområde för övervakning av vulkaner. Några av hjälpmedlen är de unika och känsliga mätmetoder som utvecklades av Reynir Bödvarsson med flera i mitten av 80talet. Då initierade han via Uppsala universitet ett seismologiskt

Kunskapen om hur en radio eller TV fungerar, det är en exakt kunskap... ...att begripa jorden och hur den fungerar, det är en oändlig process...

FOtO: MAts KAMsten

Mästare på kraftmätningar

Vid nybildade Centrum för naturkata stroflära vid Uppsala universitet vill forskarna inte bara förutse och mildra effekterna av naturkatastrofer. de vill också förhindra dem. sven halldin är professor i hydro logi, och han förklarar att varje natur katastrof består av två delar. den ena delen handlar om vad naturens krafter gör; den andra om vilken ef fekt naturkraften har på människan och samhället. – Blir det en skogsbrand i sibirien där ingen människa vistas är det en stor naturhändelse, men det är ingen kata strof, förklarar han. ett annat färskt exempel är jordbävningarna i Chile

och haiti. Jordbävningen i Chile var många gånger kraftigare än den på haiti, ändå blev konsekvenserna på haiti så mycket mer förödande. Orsaken är haitis brist på förberedelser för den här typen av katastrofer, medan Chile arbetat medvetet med att mildra effekt erna av jordskalv, däribland med hjälp av byggnormer och en beredskap för hur räddningsarbetet ska hanteras. Genom att förutse var en katastrof kan komma att äga rum och förebygga effekterna av den, kan man mildra och i vissa fall till och med förhindra katastrofen. Centret är ett samarbete mellan forskare inom geovetenskap, samhällsvetenskap och teknikvetenskap. N R9 2012

N A T U R V E TA R E

I NSPI RATÖR E N SI D 32-33 MAN UALE N SI D 34-35 LE DARSKAP

SI D 36-37

AR B ETSMAR KNAD PÅ NYTT JOB B

SI D 38

SI D 39

PLATSAN NONSE R

SI D 40-42

I N S P I R AT Ö R E N

Sonny minskar risken för cancer Att röntga en skadad fot eller annan kroppsdel är en självklarhet i sjukvården. Men joniserande strålning ökar också risken för cancer. Sjukhusfysiker Sonny La jobbar med att minimera den risken. C h R I S T I N A J Ä g A R E TEXT

onny La är sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus i Lund och är regionalt skyddsombud. Han var även ombud på Naturvetarnas kongress i november.

H U R VA R D E T AT T VA R A KO N G R ES S O M B U D? – Väldigt roligt, framförallt att träffa andra naturvetare. Själv jobbar jag inom landstinget och merparten av landets naturvetare finns i den privata sektorn. Det är ju så många professioner som samlas i förbundet och kongressen blir en mötesplats. Det är intressant att träffa folk som man inte hade mött annars.

V I L K E N F R Å G A VA R V I K T I GAST FÖ R D I G S O M KO NG R ESSOM B U D? – Att framhäva naturvetares kompetens för arbetsgivaren, då många av Naturvetarnas yrkesgrupper är specialister inom sina områden och att försöka få till fler nivåer i AID-kodningen (Arbetsidentifikation inom kommuner och landsting).

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

VA D G Ö R D U PÅ J O B B E T ?

– Sjukhusfysikerna är sjukhusets strålningsexperter. Vi arbetar med framförallt joniserande strålning och mitt specialistområde är röntgenfysik. Jag optimerar röntgenundersökningar i sjukvården. Joniserande strålning bidrar med en ökad risk för bland annat cancer men ger samtidigt diagnostisk information. Han berättar att det handlar om att begränsa användningen av strålning och istället optimera undersökningar till så liten stråldos som möjligt. Följden blir att även personalen utsätts för mindre stråldos.

VA D G Ö R D U M E R ?

– I arbetet ingår även en hel del handledning av studenter, liksom undervisning av studenter och personal. Bland annat ska sjukhusfysikerstudenter göra sin kliniska praktik för att kunna få sin legitimation. Blivande röntgensjuksköterskor undervisas av fysikerna på vissa delar i sin utbildning. Genom att handleda och undervisa håller man sig uppdaterad i en bransch där tekniken går snabbt framåt. Man lär sig mycket

Fysik och medicin ihop gör nytta

genom att undervisa. Det finns alltid någon student som ställer någon klurig fråga man inte tänkt på tidigare.

VAR FÖR SJ U KH USFYSI KE R?

– Det var en ren slump. Jag läste fysik och franska i Rennes i Frankrike 2001, men var missnöjd med hur man undervisade på universitetet. Så jag avbröt studierna och återvände till Sverige. Jag tittade jag på vilka utbildningar som hade platser kvar och valde sjukhusfysikerprogrammet. Jag trivdes väldigt bra och tog så småningom en examen efter fem år. – Vi är en relativt liten yrkeskår, men fler tjänster har tillkommit på senare tid. Ett tiotal studenter examineras varje år och utbildningen finns i Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

BÄST M E D J O B B ET?

– Att man praktiskt får använda fysik och medicin tillsammans som bidrar till nytta. Arbetsuppgifterna är varierande med mycket personalkontakt blandat med en del undervisning.

KARRIÄR

R Ö N TG E N S T R Å L A R GENOM KROPPEN Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01-10 nm) och höga fotonenergier (100 eV - 100keV). Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren Wilhelm Conrad Röntgen 1895, som fick det allra första Nobelpriset i fysik 1901 för den bedriften. När röntgenstrålningen passerar genom kroppen släpper de inre organen igenom strålningen olika mycket. Det gör att ben, som endast släpper igenom lite strålning, avbildas ljusa medan organ som innehåller mycket luft, som lungorna, avbildas mörka.

SONNY LA Starka sidor: Tillförlitlig, engagerad, lugn och stresstålig, flexibel men strukturerad. De inre organen släpper igenom strålning olika mycket.

besöker företag där någon av förbundens medlemmar arbetar, och som saknar en – Att framhäva sjukhusfysikernas kompeskyddskommitté. tens för arbetsgivaren. Det finns mycket Arbetet går ut på att informera arbetsförbättringsarbete vi sjukhusfysiker kan bi- givaren hur systematiskt arbetsmiljöarbete dra med men som vi inte har resurser till. går till. Han brukar börja med att försöka få en övergripande bild av arbetsmiljön. VA D I N N E B Ä R D I T T U P P D R A G Om det finns brister, ger han förslag på S O M R E G I O N A LT S K Y D D S O M - hur den kan förbättras. – I de fall det inte finns några skyddsB U D? ombud, försöker jag få arbetstagarna att – Jag jobbar med detta till 40 procent och utse ett. Om det redan finns skyddsombud representerar Naturvetarna, Jusek, Civilär jag istället deras bollplank, ifall de beekonomerna och Sveriges Ingenjörer. Totalt höver stöd och hjälp. Det händer även att är vi fyra personer som arbetar med detta arbetsgivaren vill ha goda råd i sitt arbete pilotuppdrag för de Saco-förbunden. Vi med arbetsmiljön. #

VA D V I L L D U F Ö R Ä N D R A?

Familj: Sambo Cecilia Warfvinge. Fritid: Argentinsk tango minst tre gånger i veckan. Åker på tangofestivaler och tangomaraton runt om i världen tillsammans med min sambo. Utövar även tai chi. Lägger gärna mycket tid i köket. Bäst med Naturvetarna: Karriärrådgivning och cv-coachning. Man får snabb respons när man behöver hjälp och blir bra bemött av personalen. Naturvetarna är ett förbund som lyssnar på medlemmarna och har en bra tidning. Lästips: Böcker av Michael Connelly. Gillar att se på bio: En välgjord dokumentärfilm fungerar utmärkt, gärna en naturfilm.

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

M anua l en

t a kre

Nya miljöer gör dig Att vara kreativ är inte bara roligt – det är lönsamt också. Och det finns enkla knep att ta till för att hitta kreativiteten och maximera affärerna. Kört fast? Bryt rutinerna, menar Johnny Sundin, kreativitetskonsult och föreläsare med en bakgrund som entertainer och komiker på Norra Brunn Comedys scen i Stockholm. TE XT

M ar g aret h a E l d h

I LL U S T R AT I O N

M A R I A R AY M O N D S D O T T E R / S Ö D E R B E R G A G E N T U R

tt bryta mönster och leta efter nya möjligheter skapar lönsamhet. Kreativitet gör att man blir spänstigare och mer aktiv i hjärnan, associerar snabbare och har lättare att vrida och vända på problem. Ofta handlar kreativitet om att tillföra en tredje komponent som rör om i cocktailen, säger Johnny Sundin. Med ett tufft arbetsschema bör man ta pauser då och då och gärna dagdrömma lite. Det gör underverk för kreativiteten, enligt forskare i Lund. Under dagen går vi igenom flera cykliska perioder där hjärnan växlar mellan högvarv och lågvarv. Den kreativa processen kräver båda tankelägena. Hjärnan gör nya och oväntade kopplingar på lågvarv, men för att kunna tillgodogöra sig de nya impulserna och idéerna, måste psyket varva upp. – Bästa sättet att hitta kreativiteten är att växla mellan att fokusera på en arbets-

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

Ta pauser då och då och dagdröm gärna lite. uppgift och sedan slappna av, fantisera och dagdrömma lite. Att vara koncentrerad och fokusera på en arbetsuppgift är detsamma som att ta på sig skygglappar. Man stoppar alla andra impulser och oväsentligheter, vilket gör att alla kreativa kombinationer hämmas, säger Eva Hoff, som är universitetslektor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och forskar om kreativitet. Även en tupplur under dagen är bra för kreativitet. Att sova en timme mitt på dagen gör att vi jobbar effektivare.

– En lur gör att man håller ångan uppe och fokuserar bättre på eftermiddagen. Att ha en schäslong på arbetsplatsen är en bra lösning om man har ett kreativt yrke, säger Eva Hoff. Johnny Sundin råder alla att skapa en ”tidsbubbla” och koppla bort alla stressorer, allt som ligger och väntar på att göras. – Ta tag i tanketrådarna och skriv ner dem för hand. Ge dig själv en agenda som du kan gå och grunna på, då har du satt igång den kreativa processen. Det fungerar lite som bakgrundsmusik. På det viset samlar man tanketrådar. Men undvik att grubbla, det är negativt. Bejaka de positiva känslorna. Att hålla igång kreativiteten handlar mycket om att ständigt fylla på med nya intryck, inte bara från den egna branschen och intressen, utan att utmana sig själv med något nytt, gärna konst, bild och film. Miljön på jobbet kan lätt bli enahanda och det är viktigt att bryta mönstret både fysiskt och psykiskt. Att ta en promenad, ha rörliga möten, lyssna på musik eller byta plats i kontorsrummet. – Bestäm dig för att ha en nyfiken inställning till omvärlden. Ta in fler impulser utifrån så ökar chansen att du bygger kreativitet och lönsamhet. I vilken företagsvärld man än befinner sig i gäller det att inte nöja sig med att göra som man alltid har gjort. Titta på vad som går att göra inom de givna ramarna, ha till exempel nästa kundmöte på ett konstmuseum i stället för på den vanliga lunchrestaurangen, säger Johnny Sundin.

v i t

– Humor och kreativitet är som hand i handske. Att våga leka med nya scenarier kan driva processen framåt. Ju mer man bejakar kreativiteten desto lättare har man att improvisera på säljmötet eller kundmötet, fortsätter han. Forskaren Farida Rasulzada vid Psykologiska institutionen vid Lunds universitet instämmer i Johnny Sundins motto: kreativitet är hjärnans egen friskvård. Hon har i sin forskning funnit en koppling mellan kreativitet och hälsa. – Människor som upplever att de är kreativa mår bättre. Kreativitet är ett sätt att mins-

Jobbar du påseplants? kreativ arbet 1.

ka stress, oro, huvudvärk, spänningar och sömnsvårigheter, säger Farida Rasulzad. Kreativitet handlar också om ekonomi. Enligt Farida Rasulzad finns det starka kopplingar mellan kreativitet och lönsamhet hos företagen. – Man mår bra av att få vara kreativ och av att arbeta i en kreativ arbetsmiljö. Tyvärr finns det ofta många bra idéer hos de anställda som inte tas tillvara, men att som företag implementera ett kreativt arbetssätt är att satsa på framtiden. Kreativitet och innovation är lönsamt och utvecklande för både individen och företaget, säger Farida Rasulzad. #

2. 3. 4. 5.

Lyssnar din chef på dig? Har ni dialoger eller monologer? Är det tillåtet att misslyckas? Får du uppmuntran att vara kreativ och komma med nya idéer? Har du och dina kollegor chans att göra er hörda i frågor som rör företagets utveckling? Använder ni ett uppmuntrande språk på arbetsplatsen eller stoppas nya idéer av kommentarer som ”Nej, det har vi redan provat” eller ”Det är ändå ingen idé”?

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

lE dAR S KAP

Målbilder som ge Med mental träning kan man komma långt. Miljövetarna Eric Rosenqvist och Henric Wahlgren menar att det är ett kraftfullt verktyg för att nå en bestående förändring. – På vägen mot hållbarhet måste motivationen komma lAR S-E R I K lI lJ E BÄCK inifrån, säger de. TEXT O FOTO

ur gör du för att motivera dina medarbetare att göra ett bra jobb? Många företag har som mål att tjäna mer pengar. Det gör ägarna på gott humör, men knappast de som jobbar i verksamheten. – Att bara använda mål som syftar till att producera mer eller tjäna mer pengar är stressande. Det är bättre att måla upp en bild av vad man vill, säger Henric Wahlgren, miljökonsult på företaget Envima. Kollegan Eric Rosenqvist, som är utbildad mental tränare, nickar instämmande. – Målbilden ska ge energi och inspirera. Jämför med Apolloprogrammet, som hade målbilden att få upp en man på månen. Det är något alla kan se framför sig. Han förklarar att målbilden ska ge svar på: Varför finns vi, vilka är vi och vart är vi på väg?

NÖJ dA KU N d E R

Undersökningar visar att företag och verksamheter har högre lönsamhet när det främsta målet inte är att tjäna pengar. Både personal och kunder blir nöjdare. Ett exempel är hotellkedjan Scandic som gjorde den enkla men geniala förändringen att uppmana gästerna att hänga upp handduken om den skulle användas igen. Det har närapå blivit standard på alla hotell. – Miljön skonas samtidigt som företaget tjänar pengar på att tvätta mindre. Och inte minst uppskattas det av gästerna, som

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

känner att de drar sitt strå till miljöstacken, säger Henric Wahlgren. Ett annat exempel är möbelföretaget Kinnarps som använder spillet från tillverkningen som bränsle, vilket de hittills har tjänat en miljard kronor på.

ribban. Istället för att älta misstagen fokuserarman på det som är bra för att bli ännu bättre, säger Eric Rosenqvist. Nyckeln är att coacha det friska. – Även företag som belastar miljön kan göra förbättringar. Oljebolag pumpar upp olja och förser folk med något de behöver. Utgå från hur de kan bedriva ett hållbart miljöarbete, säger Henric Wahlgren.

S KAPA MÅlB I ld E R

För att nå framgång i miljöarbetet och vid andra förändringar måste ledningen vilja. Nyckeln är att skapa målbilder. Det är där Eric Rosenqvist med sin utbildning i mental träning kommer in i bilden. Idén väcktes på ett tidigare jobb som miljöchef. Verksamheten var lagstyrd och man pratade om vad man inte fick göra utifrån lagar och regler. – Jag ville hitta lusten och utgå från vad man får göra, i stället för tvärtom. De lagar och regler som finns måste förstås följas, samtidigt som vi höjer ribban och kryddar med ISO-certifiering och Svanenmärkning. Han ger tipset att involvera personalen i processen och göra dem delaktiga. Då kan nya idéer som leder till innovationer födas, som med handdukarna på hotellen. FRAMTI dA M I N N E

När de möter sina kunder jobbar de ofta med målbilder, som handlar om att teckna bilder av ett tillstånd där man vill vara. – Så kan man skapa ett framtida minne. Det är hämtat från idrotten där till exempel en höjdhoppare ser sig själv glida över

Henric Wahlgren och Eric Rosenqvist visar vägen till förändring.

frågor på vägen mot en förändring

1. 2. 3.

Var är vi nu?

Vilka skulle sakna oss om vi försvann, vilka värden tillför vi?

Hur berättar vi om resan genom ”storytelling”?

Vart vill vi? Varför finns vi, vad är syftet med företaget?

KARRIÄR

er energi Vindrutan är större än backspegeln.

Att grotta ner sig i det som går dåligt är ingen framkomlig väg. – Vi ser framåt och fastnar inte i problemen. Vindrutan är större än backspegeln, säger Eric Rosenqvist. lYFT VARAN d RA

TAXI KÖR PÅ B IOgAS

Han påminner om taxibilarna vid Arlanda, där de som använde miljöbränsle fick ställa sig först i kön. Nu kör nästan hela Stockholms taxiflotta på biogas. Att komma med pekpinnar för att nå resultat är inte Erik Rosenqvists och Henric Wahlgrens melodi. – Vi ställer frågorna och företagen kommer med svaren. För att förändringen ska bli bestående måste den komma inifrån och bottna i dem själva.

En övning som kan användas i trygga grupper är att lyfta fram varandra och se varje persons storhet. Man går runt i gruppen och ger positiv feedback. – Det är starkt och kan ge stora positiva effekter. Vilken målbild har ni själva i företaget? – Vi vill förmedla hållbar utveckling och ge verktygen till andra för att åstadkomma förändring. På så sätt hjälper vi dem att nå sina mål. #

På gång

FÖR C hEFER

11 januari kl 8.30-10. Leadership friday, Stockholm. Etik och ledarskap, Thomas Brytting. 30 januari kl 14-16. Lansering av chefens löner, Saco, Stockholm. 31 januari kl 8.30-10. Chefen som en svensk kulturtillgång, Saco, Stockholm. 7 februari kl 11.30-14. Ny som chef Saco, Göteborg. 14 februari kl 13-16. Tema etik och ledarskap. Kan en chef vara moralisk? läs mer: www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Hur stoppa informationsläcka till fb? Jag arbetar som chef på ett stort vårdbolag. En av våra anställda har lagt ut information från våra arbetsplatsmöten på Facebook. Det är inte några direkt graverande uppgifter, men det är information som inte borde läggas ut. Kan jag som chef ta upp det olämpliga i detta?

Synd att du missade Naturvetarnas satsning på chefer och sociala medier, som vi hade för chefer i början av året. Det var precis dessa frågeställningar som behandlades. I sociala medier kan både bra och dålig information spridas oerhört snabbt. Därför är det viktigt att alla arbetsgivare har en policy/strategi för hur man ser på sociala medier i relation de till anställda. Mitt råd till dig är att ta upp frågan med personalavdelningen och föreslå att upprätta en policy. Den ska syfta till att både chefer och anställda får vägledning när det gäller användning av sociala medier kopplat till anställningsavtalet.

Läs mer på Naturvetarnas webb. Sök på Brit Stakson så kommer du till artiklar från hennes seminarier om sociala medier. Där finns mycket matnyttigt att hämta. Vill du lära dig lite mer i ämnet, läs gärna Brit Staksons bok Gilla. Du har 5 procent rabatt på alla böcker från Adlibris om du uppger att du är medlem i Naturvetarna.

Elisabet Engdahl Linder OMBUDSMAN FÖR CHEFER PÅ NATURVETARNA

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

ARBETSMARKNAD

Så påverkas naturvetare av nedgången Det börjar bli skakigt på arbetsmarknaden. Varslen duggar tätt och antalet lediga jobb minskar nu snabbt. Men det ser lite olika ut i olika branscher. Så gör du om du drabbas. När varslen ökar på arbetsmarknaden påverkas även naturvetare. Antalet lediga jobb på Naturvetarnas webb och i den här tidningen har minskat. Arbetslösheten har däremot hittills bara ökat marginellt. – Life science backar med färre jobb, bland annat som en följd av nedläggningen av forskningen på Astra Zeneca. Just nu är det rätt lugnt med varsel, säger Pantea Ansari, ombudsman på Naturvetarna. Forskningen i de små bolagen är beroende av riskvilligt kapital, som påverkas av konjunkturen. Även de tillverkande exportföretagen drabbas, bland annat som en följd av den starka kronan. Kronförstärkningen i kombination med minskad efterfrågan av papper och sågade trävaror märker även skogsindustrin av. – Skogsbranschen påverkas förstås också av konjunkturläget, med medlemmar som är berörda. I första hand drar man ner på sågverken och i pappersindustrin, säger Andreas

Jansson, ombudsman på Naturvetarna. Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco, intygar att akademikerna har påverkats i lägre grad av lågkonjunkturen. På ett år har arbetslösheten stigit från 4,4 procent till 4,7 procent bland alla som har minst två års eftergymnasial utbildning. Naturvetare och utbildade inom konst och media drar upp genomsnittet. – Exportindustrin tar första smällen i en lågkonjunktur. Det avspeglar sig bland annat i färre lediga jobb på arbetsförmedlingen och att varslen ökar, säger Thomas Ljunglöf som inte vill tala om ett krisläge. Han påminner om att akademiker klarade sig relativt väl vid finanskrisen. Lärare och personal inom hälso- och sjukvård har hittills klarat sig bra. Men när skatteintäkterna faller kan även de drabbas.

För mer information www.lansstyrelsen.se/halland

N A T U R V E TA R E

N NR R7 9 2 20 01 12 2

2. Ta hjälp av Naturvetarnas karriärrådgivning för att komma vidare med att söka nytt jobb. 3. Jobbar du på företag som är anslutet till Trygghetsrådet kontaktar du din personalavdelning och ber om att få information från Trygghetsrådet. lEl

O M d U B l I R U P P S Ag d : 1. Anmäl dig till Arbetsförmedlingen senast den första arbetslösa dagen.

3. Ansök om ersättning från Naturvetarnas inkomstförsäkring. Blankett finns på Naturvetarnas hemsida. lEl

Pantea Ansari och Andreas Jansson, ombudsmän på Naturvetarna.

Miljöhandläggare –Lantbruk/vatten Sista ansökningsdag den 31 december

1. Kontakta Naturvetarna så att förbundet kan företräda dig i en förhandling. Meddela även arbetsgivaren att du är medlem i Naturvetarna. Kom ihåg att alla varsel inte leder till uppsägning.

2. Vänd dig till a-kassan för att ansöka om arbetslöshetsersättning.

Vi söker en till miljövårdsenheten

VA R S l A d ? S Å h Ä R g Ö R d U :

KARRIÄR PÅ N Y T T J O B B

Miljökonsult med bredd Trots en bred miljöutbildning med plugg i bland annat lund, Budapest och Manchester var framtiden inte utstakad för Maria Arwidsson. Ett jobbtips ledde till tjänsten som konsult på Aptor i Stockholm. Hur hamnade du där du är idag? –Det var en lång och krokig väg till det här jobbet. Via en barndomsväns kontakt fick jag tipset att min nuvarande arbetsgivare var på gång att expandera. Jag hörde Maria Arwidsson. genast av mig och fick komma på en intervju. Jag brukar tipsa de som söker jobb om att var öppen och slänga ut frågan till alla man träffar, för mig var det en vinnande strategi. Varför är jobbet intressant? –Framför allt är bredden i jobbet kul, jag får göra så många olika saker. Som konsult kommer man till många olika typer av företag i olika branscher och får insikt i alla möjliga typer av situationer och problem.

Vad gör du på jobbet? –Kort så kan man säga jag på olika sätt hjälper företag att bygga miljö- och kvalitetsledningssystem. Det innebär allt från att kartlägga processer i verksamheten för att skapa ordning och reda, till att hjälpa till med att sätta upp miljömål och göra riskbedömningar. Jag håller också utbildningar inom både miljö och arbetsmiljö, vilket ofta är en del i certifieringsprocessen. Jag jobbar även med våra IT-verktyg, till exempel en lagbevakningstjänst för att företag ska ha koll på vilka lagar de berörs av i miljöarbetet. Hur är det att jobba som konsult? –Det är kul för att jag får träffa så många nya människor och se nya platser. Det är stimulerande att hjälpa företag med deras utmaningar och att kunna göra en insats. Vissa kunder samarbetar vi med kontinuerligt under en längre period, andra kanske vi bara träffar en gång per år.

Är det en styrka att ha en bred utbildning? –Det är klart att det är bra med en bred utbildning, samtidigt kan det vara svårt när man söker jobb att förmedla den potential man har till en eventuellt blivande arbetsgivare. Nu i jobbet som konsult så känner jag varje dag att min breda kompetens är en tillgång. Jag rekommenderar alla att plugga utomlands, det är en ovärderlig erfarenhet. JR

Jul d o &

gOTT NYTT ÅR! ÖN S KAR NATU RVETAR NA

Hur är det att hålla utbildningar? –Roligast är det när deltagarna är med för att de är intresserade av miljö- eller arbetsmiljöfrågor och behöver kunskapen. Utmaningen är att göra det spännande för dem som bara går för att företagsledningen har bestämt det. Då gäller det att visa hur utbildningen kan appliceras på deras verksamhet och vad det finns att vinna. Det blir ofta bra diskussioner!

Kungsbacka kommun söker

Miljö- och hälsoskyddsinspektör med inrikting på inomhusmiljö till förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd

Förbundet söker en

Chef till miljöskyddsavdelningen SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebe OnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOns Sveriges

s kvalitet un

Sista ansökningsdag 31 december 2012. För mer information www.smohf.se

komm

Gå in, läs mer och ansök på www.kungsbacka.se/jobb Sista ansökningsdag 2012-12-26

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

Havs- och vattenmyndigheten är Sveriges nya miljömyndighet. Vi har cirka 250 anställda med säte i Göteborg. Vi tar ansvar för att hav och vatten nyttjas men inte överutnyttjas. Vi utgår från ekosystemens och människans behov, nu och i framtiden.

Utredare - nationell ﬁskereglering Yara söker en

Specialist på näringsbevattning för Skandinavien Tjänsten placeras i Norge, Danmark eller Sverige, beroende på vem som anställs. Mer information om befattningen och hur du söker får du på www.yara.se.

Vill du förbättra fiskbestånden och fisket? Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsavdelning söker en utredare inom nationell fiskereglering. Sista ansökningsdag är den 6 januari 2013 Läs mer på www.havochvatten.se

Sista ansökningsdag är 28 December. Yara International ASA är ledande på att omvandla energi, naturliga mineraler och luftens kväve till nödvändiga produkter för lantbrukare och industriella kunder. Som världens största leverantör av växtnäring och agronomiska lösningar bidrar vi till högre skördar och förnyelsebar energi till en växande befolkning. I vår industriella produktportfölj finns produkter för rening av luft och vatten. Yaras globala arbetsstyrka på mer än 7 300 anställda representerar stor mångfald och kunskap som gör det möjligt för Yara att förbli en ledande aktör i branschen.

Knowledge grows

Vi arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla.

Nordisk Alkali AB är ett företag inom växtodling och växtskydd med huvudkontor i Malmö. Vi representerar leverantörer från hela världen genom att lokalt utveckla, marknadsföra och vidaredistribuera deras produkter. Vår målsättning är att ge god service till våra kunder med vältäckande sortiment inom växtskydd för lantbruk, frukt, bär, köksväxter och trädgård. Vi omsätter idag ca 125 miljoner SEK med ett flertal projekt under utveckling. Vi är verksamma i 7 länder i Norden och Baltikum, med totalt 14 medarbetare varav 10 i Sverige och 4 i Danmark. Vår nuvarande medarbetare med ansvar för försök- och utveckling går i pension och vi söker nu hans efterträdare.

Nordisk Alkali AB söker

Försök- och utvecklingsansvarig för Norden/Baltikum Vi erbjuder dig ett omväxlande och utvecklande arbete i ett expansivt företag med en positiv utveckling. I arbetsuppgifterna ingår att upphandla, följa upp i fält, sammanställa och internt rapportera fältförsök. Du driver strategiska utvecklingsprojekt såväl självständigt som i samarbete med leverantörer och ger support till NA-logo gif marknad- och försäljning i form av försökssammanställningar och presentationer. Vi är idag ett team på 14 personer med hög servicekänsla och flexibilitet. För att trivas hos oss bör du förutom kunskaper inom försök- och utvecklingsfrågor också trivas i ”det lilla företaget”. Då vi är ett växande företag värderar vi din potential att växa tillsammans med oss. Lämplig utbildningsbakgrund är agronom/hortonom eller annan relevant universitets-utbildning med biologisk inriktning. Du har erfarenhet av liknande

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

arbetsuppgifter med agrar inriktning och har vana vid att driva projekt. Vi värdesätter att du är kommunikativ och noggrann. Då vi arbetar i en internationell miljö är det är krav att du behärskar engelska, både i tal och skrift. Språkförståelse i danska är meriterande. Välkommen med din ansökan som du sänder till: Kajson Agri Konsult, Storkvägen 7, 274 33 Skurup eller via e-post till anna@kajson.se Märk din ansökan ”Ref.nr. 275” För mer information är du välkommen att kontakta Bernt Bertilsson eller Anna Olevik på Nordisk Alkali, tel. 040- 680 85 30 (vx) eller rekryteringskonsult Anna Kajson, tel. 0411- 45 733 Vi vill ha din ansökan senast den 25 januari 2013

Länsstyrelsen Västra Götalands län söker

Handläggare områdesskydd Handläggare fastighetsförvaltning Ansökan senast den 13 januari 2013 Läs mer om tjänsterna under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Banbrytande arbete som gör skillnad

Clinical Pathology Scientist / Biomedicinsk analytiker Vi söker en naturvetare med god erfarenhet av analysarbete i klinisk kemi och hematologi till Pathology Sciences på AstraZenecas forskningsenhet i Mölndal. Du kommer att stödja forskningsprojekt och studier genom att underhålla instrument, analysera prover, samt validera och sätta upp nya metoder inom klinisk kemi, hematologi, urinsediment och immunoassays.

Helst har du erfarenhet av flera analytiska metoder inom klinisk kemi från forskning eller kliniskt laboratorium. Mastersexamen eller PhD i relevant disciplin är meriterande, liksom erfarenhet av multiplexteknologier och kvalitetssystem, samt läkemedelsforskning. Kontakta Håkan Andersson på 076-7728530 eller Magnus Söderberg på 070-9154522.

Välkommen med din ansökan via www.astrazeneca.se senast 6 januari, 2013.

make the connection

astrazeneca.se

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SÖKER

Två biomedicinska analytiker en biomedicinsk analytiker med inriktning patologi/cytologi

Vill du arbeta med Dalarnas miljö? Vi söker två miljöhandläggare. På miljöenheten är vi 40 personer som arbetar med miljöfrågorna i Dalarna. Är du toxikolog, geovetare, kemist eller kan mycket om miljörätt? Nu kan du bli en av oss! Vi söker handläggare för efterbehandling av förorenade områden och för prövning av miljöfarlig verksamhet. Läs mer på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

en biomedicinsk analytiker med inriktning mikrobiologi Kontakta Birgitta Svensson, verksamhetschef patologi/cytologi 0920-28 76 61, e-post: birgitta.svensson@nll.se Lena Norlund, verksamhetschef mikrobiologi 0920-28 27 62, e-post: lena.norlund@nll.se

Mer information på www.nll.se/jobb Laboratoriemedicin vid Sunderby sjukhus består av tre ackrediterade laboratorier: Klinisk kemi/ Blodcentral, Klinisk mikrobiologi och avdelning och patologi/cytologi. Antalet anställda är 120. Vår målsättning är att arbeta i gränsöverskridande team. Förändringar pågår ständigt och erbjuder möjligheter till vidareutveckling.

www.facebook.com/lansstyrelsenidalarna

Enheten för Miljö och uthållig produktion söker en

LCA-forskare kring livsmedels och andra biologiska produkters miljöpåverkan Vi söker dig som vill vara med och utveckla vår forskning kring livsmedelskedjans och andra biologiska produkters miljöpåverkan genom livscykelanalys (LCA) och omsätta forskningsresultat till nytta för näringsliv och samhälle. Mer information på www.sik.se SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB är ett industriforskningsinstitut som bedriver strategisk och tillämpad forskning med mål att skapa nytta för företag och bidra till en hållbar samhällsutveckling. SIK är ett dotterbolag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

S PA N A R I N

TA L A N G E R FI LM PR E M IÄR

Naturvetare gör det möjligt! Filmen visar på nyttan med forskning och hur naturvetare jobbar. I mötet med naturvetare i olika roller blir forskning en angelägenhet för alla. Några utmaRLUN D , ningar är allt från en åldrande sON, PIa söDE vIsT , fRED RIk INg EmaR aLmq RIk N ÅRsk öLD , fRED ERB äCk sIND Ra PETE RssO maN , yLva zImm befolkning och pandemier till haN s-ER Ik käLL energibrist och klimatförändringar. t g jli gör det mö Fredrik Almqvist, kemiprofessor på Umeå universitet, sä”Årets ger det klockrent i filmen. naturvetarfilm.” r!” ”En film som lyfte – För många naturvetare är drivkraften att vara med och påverka samhällsutvecklingen genom nya upptäckter. Vi tar fram nya läkemedel och material, liksom hittar smarta lösningar för en uthållig vattenioner. Positiva recens och livsmedelsförsörjning. Man blir nyfiken och vill veta mer. Vad händer till exempel på fälten utanför Lund? En enorm anläggning för forskning håller på att byggas där. Med neutroner som matchar ljusets fart ska bland annat bränsleceller och ny antibiotika utvecklas. Lika fantasieggande är att få inblick i den globala arbetsmarknad som naturvetare möter. Det spelar ingen roll om man är utbildad i Sverige eller Kina. Med modern teknik, utvecklad av naturvetare, kan man jobba över hela världen. LEL N AT U R V E TA

R NA

presenterar

Naturvetare as i n e t 5 N a av M ag

n at u r v e ta

Forskningens stjärnor i talkshow Akademisk talkshow – låter det som en omöjlig ekvation? Det tycker inte Stockholms universitet och KTH. Den 20 november sändes första avsnittet av tv-satsningen Crosstalks – en talkshow om aktuella samhällsfrågor. Programledare är Johanna Koljonen , känd från bland annat På spåret. Eftersom programmet är på engelska och sänds direkt via webben kan det ses av vem som helst, var man än bor. Alla kan delta i debatten på Facebook och Twitter

r b lo g g e n

CRE8I T aB PROD UCE RaD av: RN LIND fORs PROD UCENT : Bjö kTION TUNE LjUDP RODU fILmm U sIk: DREam

Se filmen på www.naturvetarna.se

APP SOM G E R LI FT

Inför nyårslöftet Om du verkligen har tänkt hålla ditt nyårslöfte denna gång kanske appen Lift kan vara det stöd du behöver. Den hjälper dig att hålla koll på hur du utvecklas mot ditt mål. Om det sedan är att börja motionera, äta mer grönsaker eller att utöka ditt kontaktnät spelar ingen roll. Appen ger dig överskådlig statistik över dina resultat och den som vill kan också koppla upp sig mot Twitter för att öka på pressen lite. För vem har lust att misslyckas offentligt? Lycka till!

(#Crosstalks). Producenten Tomas Axelsson säger att programmet sätter forskarna i fokus: – Vi vill visa upp forskarna som de rockstjärnor dessa supertalanger är. Talang lockar som bekant talang, och att inspirera är viktigt, säger Tomas Axelsson. Men vad pratar man om då? I första avsnittet avhandlades. ”How to save the world”, ”How can we save capitalism?”. Inga Jerry Springer-ämnen, med andra ord. Se programmet: http://crosstalks.tv/och ”The battle for entrepreneurs”. sOFIE ANDERSSON Johan Rockström har medverkat i Crosstalks.

ÅT E R V I N N I N G

Grovsopor, konst

och ny teknik

Har du reflekterat över hur din konsumtion sätter spår i miljön? För att illustrera frågan om avfallsminimering har sju konstnärer i Gävle fått i uppdrag att skapa konst med hjälp av grovsopor. Tillsammans med konstverket finns en karta med information om var materialet kommer ifrån, vad det består av för ämInnovativ konst med mening. nen samt vad som händer med det när vi slänger det. Ett innovativt sätt att få betraktaren att reflektera över materialets ekohistoria! Projektet går under namnet Art Space Waste Race (ASWR) och görs av Gästrike Återvinnare och Future Position X, ett klusternätverk för geografisk informationsteknik. Projektet är en del av Europeiska Avfallsveckan och under vecka 47 ställdes konstverken ut på länsmuseet i Gästrikland för allmänheten. JR

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

FÖR FRAMTIDENS BIOMEDICINSKA ANALYTIKER IBL arbetar för att stärka professionens status genom att stödja och utveckla kunskap och kompetens hos biomedicinska analytiker. Läs mer på www.ibl-inst.se

FORSKNING TIDNINGEN FÖRFÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKEROCH TEKNIKER TIDNINGEN FORSKARE, NATURVETARE

Som medlem i Naturvetarna får du på webb-tidningen FORSKNING.

50% rabatt

Du betalar endast 75 kr (inkl moms) för 6 nr/år. Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta studentprojekt över framstående universitetsforskning inom naturvetenskap och teknik till viktig utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med högskolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet. Tidningen kan läsas på dator, läsplatta eller smartphone. Du når direkt länkad information och angivna kontaktpersoner, du kan skriva ut eller maila det du önskar etc.

BESTÄLL

din prenumeration genom att gå in på ”Prenumerera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och välj ”Medlemmar i Naturvetarna”

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

”Våga vara äkta som chef” Mer än femhundra chefer var med på Sacos chefsdag i november. Många av dem var naturvetare. En eftermiddag på Chinateatern i Stockholm var fylld med spännande föredrag och mingel. VAD ÄR GOTT LE DAR S KAP?

” Peka ut riktningen vart vi är på väg. Jag finns på jobbet för att mina medarbetare ska lyckas. Då måste jag veta vad de tycker om mig.” Palle Lundberg, stadsdirektör Helsingborgs stad

S Å T YC K T E D E S O M VA R D Ä R : Anette Sjödin, biokemist och affärsutvecklare på Q-Med Galdarma – Bra med aktuella chefsfrågor som presenteras med glimten i ögat. Jag gillade särskilt Mats Tyrstrups föredrag om det improviserande ledarskapet, där känslan är att man inte hinner med att jobba strategiskt långsiktigt. Men ofta gör man det utan att veta om det.

” Se medarbetarna som individer. Lyssna för att få dem med dig.” Maria Lindfeldt, HR-direktör Capgemini Sverige

” Lyssna in och ta beslut, som ska kommuniceras på rätt sätt. Kom ihåg att företag inte är en demokrati. Ha självinsikt om hur man som chef påverkar arbetsmiljön.” Lena Olving, vice vd Saab

Anna von Axelsson, chef för bygg- och miljöavdelningen i Vallentuna kommun – Jag tar med mig det HR-chefen Maria Lindfeldt sa: ”Man ska vara snäll mot sig själv som chef.” Vi blev påminda om att även toppchefer är mänskliga och att man ska våga vara rak i sitt ledarskap och säga som det är. Använd inte omskrivningar, utan ”en spade är en spade”, som Lena Olving på Saab sa.

Bubbel & debatt om life science I D É TÖ R S T Hur främjar vi nya idéer och hur ser vi till att företag och idéer stannar i Sverige? Det ville närmare 70 personer veta vid Bubbel & debatt, som Naturvetarna, Sweden Bio, Apotekarsocieteten och Kemivärlden Biotech arrangerade. Panelen var överens om att mer tyngd måste ligga på kommersialisering. Företag har inte råd att satsa

på läkemedel som det inte finns någon marknad för. Betyder det att vi helt ska strunta i sådant som inte leder till vinst, som till exempel behandlingar av ovanliga sjukdomar? Nej, sa Pernilla Günther i panelen. I de fallen måste staten ta sitt ansvar. Hur detta bör gå till kunde dock varken hon eller någon i publiken svara på.

Examensring för Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 4 900 kronor)

Beställningen skickas till: elba.rubilar-abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer och leveransadress. Glöm inte ange storlek och examensår. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

SOFIE ANDERSSON

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

UNGA HÖR OS S SJ N BE EB PÅ W

TRYGGHET OM NÅGOT HÄNDER BRA FÖRSÄKRINGAR FÖR ALLA MEDLEMMAR Akademikerförsäkring erbjuder smarta försäkringar som passar just din livssituation. På vår webb hjälper vi dig att göra livet lite enklare. www.akademikerforsakring.se

NATURVETARNAS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

Ge bort 5 nummer

av Tidningen SKOGEN i julklapp Du som beställer får en SKOGEN-keps 5 nummer för endast 260 kr. Beställ julerbjudandet www.skogen.se/julklapp Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

N A T U R V E TA R E

N R9 2012

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

Eva står på djurens sida

K O N TA K T wwww.naturvetarna.se

Eva Eriksmarck är ny ledamot i Naturvetarnas styrelse. Hon är dessutom ordförande för Djurskyddsinspektörernas riksförbund, DIRF. Hot om våld och negativa skriverier i lantbrukspress och sociala medier är en del av deras vardag.

Nacka

Hur mår djuren i Sverige?

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

– De flesta mår alldeles utmärkt. Lantbrukets djur har de det bättre i Sverige än i många andra länder. Så länge djurägarna tar sitt ansvar och sköter om sina djur är det som regel inga problem. Ibland ser vi bilder på tv med vanvårdade djur, hur vanligt är det i lantbruket? – Det är inte särskilt vanligt och är ofta förknippat med psykisk ohälsa och personliga problem. I takt med att lönsamheten i lantbruket sviktar blir det fler fall. Många jobbar heltid utanför gården med risk att de försummar sina djur. Det gäller särskilt nötkreatur. Är det sämre ställt med sällskapsdjuren? – Fyra av fem fall av vanvård gäller katt, hund och andra sällskapsdjur. Även de problemen har en social koppling. Det kan handla om djurägare som låter upp till hundra katter samsas i en lägenhet eller hundar som far illa. Så ni gör ett viktigt jobb? – Ja, absolut. Vi står på djurens sida och gör kontroller hos djurägarna. Men tyvärr inte så ofta som vi skulle vilja. Sedan övergången från kommunerna till länsstyrelsen har antalet djurskyddsinspektörer minskat samtidigt som administrationen har ökat. Tidigare kunde vi ägna oss åt fältarbete på 70 procent av

arbetstiden och övrig tid åt administration. Nu är det tvärtom. Hur reagerar djurägarna när ni dyker upp? – När vi kommer efter en anmälan finns misstanke om vanvård. Då kan det hända att vi inte blir insläppta eller att djurägaren hotar oss, även våld förekommer.

utvecklingen inom vårt område och lära oss senaste nytt. Det är generellt en viktig fråga, som jag kommer att driva i Naturvetarnas styrelse. LEL

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Ivar dela Cruz, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

Så det är ett utsatt jobb?

M E DLE M SJOU R:

– Ja verkligen. Inte sällan har vi både allmänheten och media emot oss. Bara i Stockholm har fem djurskyddsinspektörer skyddad identitet.

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

Vad gör ni för att vända det? – Vi måste kunna göra vårt jobb utifrån gällande lagstiftning. Med hjälp av Naturvetarna ska vi i DIRF skriva debattartiklar om situationen och hur tillsynens organisation kan förbättras. I dag görs hårda prioriteringar bland inkomna anmälningar med följd att djur riskerar att fara illa. Vad vill ni uppnå? – Vi menar att det behövs en oberoende tillsynsmyndighet för djur, livsmedel, miljö och hälsa. Då undanröjs risken för jäv och att näringsintressen kolliderar med kontrollen. Då skulle vi dessutom kunna få en enhetlig och likriktad tillsyn i hela landet. Något mer? – Vår kompetensutveckling är eftersatt. Vi måste få chans att följa

Eva Eriksmarck vill göra fler kontroller.

E VA E R I K S M A R C K

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

Aktuell: Ny ledamot i Naturvetarnas styrelse.

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

Utbildning: Påbörjat lantmästarprogram och djurskyddsutbildning vid SLU, Skara.

CHEFSSERVICE:

Jobbar: Djurskyddsinspektör, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Familj: Sambo och tre barn. Trivs bäst: I jobbet: När jag upplever att jag kan göra skillnad för djur. Fritiden: På hästryggen eller bland familj och vänner. Favoritdjur: Häst.

chef@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

Posttidning

Av s ä nd ar e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

Populärt magasin Nu bygger vi vidare på magasinet, lite tjockare, lite roligare och ännu mer läsvärt om aktuell forskning och karriär. En nyhet är att alla nummer är magasin, som får bästa platsen på tidningshyllan. Med en annons i magasinet når du 32 000 naturvetare.

” Vi sticker ut på tidningshyllan! ” ebäck, Lars-Erik Lilj chefredaktör Läs mer om annonsering här:

Nyhetsbrev och webb När inte tidningen passar i tiden så når ni nästan lika många naturvetare med en annons i vårt nyhetsbrev. Det är också möjligt att bara gå med på webben.

Utgivningsplan 2013 N R.

BOKNINGSSTOPP*

AN NON SSTOPP

UTG IVN I NG

TE MA

7 jan

14 jan

31 jan

Skog

25 feb

04 mars

21 mars

Material

3 april

15 april

02 maj

13 maj

27 maj

13 juni

Miljö

12 aug

19 aug

05 sep

Life Science

30 sep

07 okt

24 okt

Lantbruk – Livsmedel

20 nov

25 nov

12 dec

Geovetenskap

* I mån av plats kan annonser bokas efter bokningsstopp.

25% prova-på-rabatt under våren

Rabatten gäller nya annonsörer och går inte att kombinera med annan rabatt.