Issuu

NUMMER 8

2 01 1

TEMA

kring Försä oner si & p enR N A 12-19

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

SIDO

E T I K E T T-T I P S PÅ J O B B E T

D U E LLE N:

Bättre värld med etiska fonder?

Din guide i pensionsdjungeln FORS KAR E BYGG E R VI DAR E PÅ NOB E LPR I S

Blixtsnabb

Jesper Alfredsson vässar robothandeln KO M P ETE N S GÅR FÖ R E ÅLD E R S I D 10 | U N GA K E M I STE R P R I SAD E S I D 20

| G D FÖ R NYA HAV S I D 34

Bli inspirerad på Naturvetarnas workshops Karriärplanering – Vägar till nytt jobb Du som vill vidare i karriären är välkommen till våra workshops i Malmö, Linköping och Stockholm under hösten.

T I LL N Y VÄG A R TT JOB B

N AT U R

V E TA R

N A KARRIÄR

Läs mer o m Den här b vägar till nytt jobb. roschyren ﬁnns att ladda ner på vår we bb.

Innehåll: Fokus på hela söka-jobbprocessen. Så lyckas du med din jobbansökan (cv och personligt brev). Intervjuträning som ökar dina chanser att komma vidare. Marknadsför din kompetens med en vinnande pitch. Vi erbjuder personlig rådgivning av våra coachutbildade karriärrådgivare. Välkommen till våra Workshops under hösten • Malmö 8-9 november

• Linköping 22-23 november • stockholm 14-15 december Anmäl dig redan nu. Läs mer på webben.

ww w.n atu rve tar na. se/ kar ria r Helena Nicklasson, Soﬁa Sjöholm, Ann Lundström och Christel Lindgren är våra karriärrådgivare på Naturvetarna.

Innehåll Opinion

N r 8 2011

sid 4

Ledare: Forskning i dag - Nobelpris i morgon Läsarbrev

Nyheter

sid 6

Hur få fler att bli medicinsk analytiker? Populära SLU-utbildningar drar ner Tidningen får högt betyg Månadens fråga: Är du för gammal för att byta jobb? Duellen: Blir världen bättre med etiska fonder?

Tema försäkringar & pensioner

sid 12

Blixtsnabb handel här för att stanna? Inkomstförskringen drygade ut kassan för Theres Pensionsguide

Vetenskap

sid 20

Forskare bygger vidare på upptäckter som belönas med Nobelpris

Karriär

sid 28

Inspiratören: Ingen främmande fågel i skogsbruket Manualen: Gör rätt på jobbet Ledarskap: På HaV får Björn Risinger vara chef Fråga experten | På nytt jobb

lediga jobb sid 38 Spanar in

sid 40

28 31

Gästkrönikör: Peter Sylwan, vetenskapsjournalist och agronom

medlemsnytt

sid 43

Profil i Naturvetarnas styrelse | Trygghet i fokus för studenterna Naturvetarpriser till unga kemister

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 15 december med annonsstopp den 29 november. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Jeanette Hägglund. Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Vad naturvetare bör veta om sin pension Viktigare än att varje dag bevaka sin framtida pension är att investera i sig själv. Håll dig i form, ät nyttig mat och förkovra dig kulturellt. Så sa en bekant på Pensionsmyndigheten till mig när jag oroade mig över börsraset. Den största delen av pensionen påverkas inte alls av börsfallet eftersom vi som jobbar nu finansierar pensionen för dem som är pensionärer i dag. På samma sätt blir vi försörjda av framtidens arbetskraft när vi går i pension. En mindre del av pensionen placerar vi på börsen genom de så kallade PPMfonderna, liksom de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Många naturvetare bryr sig inte ett dugg om dem och litar på att experterna gör sitt jobb. Visst kan man tänka så, men då avhänder man sig inflytande. De som är soffliggare och struntar i att själva placera sina PPM-fonder borde ta sig en funderare. Pengarna hamnar i 7:e APfonden som har ett stort inslag av gambling med placering i aktiefonder. Värdet på de fonderna har följt nedgången på världens börser under hösten. Desto säkrare lever soffliggaren med sin tjänstepension. De pengarna placeras som regel i en traditionell försäkring, som har inbyggt skydd mot nedgångar på börsen. Men det finns ändå anledning att sätta sig in i hur tjänstepensionen fungerar. Det minsta du kan göra som privatanställd är att välja om förvaltare och fonder. Då får du tillgång till de betydligt lägre avgifterna som förvaltarna tar ut. Glädjande också att avgifterna för kommunanställdas förvaltning har sänkts rejält, vilket ger mer pengar i pensionskuvertet. Pengar på ålderns höst i all ära, men vad ska jag göra med dem om jag inte har hälsan. Därför väljer jag att springa på lunchen i stället för att följa dagens börsrace. Men lite koll vill jag ha. Pensionsguiden längre fram i tidningen borde vara en miniminivå för alla naturvetare.

ch e fR e daktör N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Forskning i dag – Nobelpris i morgon! ÄN N U STÖR R E ÄR ATT Vi N NA NoB E LpR i S

Därför är det viktigt att regeringen tänker på hur samarbetet mellan lärosäten och samhället i övrigt kan stärkas. Det har båda nytta av. •

Den kunskap och kompetens Sverige ska-

par idag tryggar vårt välstånd i framtiden. Om vi sköter korten rätt blir Sverige attraktivt för forskning och investeringar. Men satsningar på forskning kräver tålamod och betalar sig ofta först tio till tjugo år senare.

Att det lönar sig samhällsekonomiskt råder det ingen tvekan om. Det finns ett positivt samband mellan länders satsning på forskning och välstånd. Singapore är ett bra exempel på det, med en uttalad politisk satsning på utbildning, forskning och innovationer. På bara ett decennium har Singapore gått från botten till en toppnivå.

saker som vi tycker att regeringen ska göra för att lyckas med forskningspolitiken. •

Kvalitet i forskningen är en nyckelfråga. Det handlar bland annat om att satsa på goda miljöer och duktiga forskare, liksom att skapa fler forskartjänster. En stark universitetsforskning gör Sverige attraktivt för företagens forskning. För att klara utmaningarna behövs ökade anslag med satsning på bland annat starka forskningsmiljöer och på talangerna.

•

Det går aldrig i förväg att veta hur forskning kan komma till nytta i samhället. Som en liten nation behöver Sverige ändå fokusera på vissa områden. Universiteten måste därför i högre utsträckning än i dag våga prioritera internt och samordna forskningsuppdraget med varandra. Av Naturvetarnas disputerade medlemmar finns hälften vardera i akademien och näringslivet. Näringslivet står för cirka 75 procent av forskningen i Sverige.

Naturvetarna har många medlemmar som arbetar med forskning. Här lyfter vi fram några

Att dela ut Nobelpris är en stor ära för Sverige. Ännu större är att vinna Nobelpris. Historien visar att det är möjligt för svenskar. Med de rätta förutsättningarna kan våra forskare få Nobelpris.

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

I nästa års forsknings- och innovationspoli-

tiska proposition har Sverige chans att höja sig ännu en nivå. Parallellt tar man fram en innovationsstrategi för hur vi kan bli ännu bättre på att skapa nya produkter ur forskningsidéer.

Tydliga och attraktiva karriärvägar. Det behövs trygga doktorandtjänster och forskartjänster. Meriteringssystemet behöver också premiera rörlighet för forskare mellan universitet och näringsliv.

•

M a d e L e n n i L s s o n , förbundsordförande Naturvetarna madelen.nilsson@naturvetarna.se

4 4

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

Alla duktiga naturvetenskapliga forskare.

Nedskärningarna på SLU som slår mot både grundutbildningen och forskningen.

opinion

LÄSARBREV

Vems åsikter företräder facket? I två insändare i nr. 7 av Naturvetaren hade medlemmar kritiska synpunkter på den politik som Naturvetarna driver. De handlade om lönespridning och LAS. Båda fick tydliga svar om hur Naturvetarna kommer att agera. Det är i sig inget konstigt. Jag funderar på hur vårt fack har kommit fram till att driva dessa ställningstaganden. När vi valde kongressombud fick de presentera sig på hemsidan. Då fick vi veta litet om dem. Däremot fick vi veta just ingenting om vad de allra flesta ville driva. Facket har inte heller hört sig för med medlemmarna direkt. Vad vet facket om medlemmarnas åsikter om LAS eller lönespridning? De två medlemmarna ställer två frågor på sin spets. Representerar facket oss som tjänstemän men inte våra åsikter? Och är våra företrädare inte intresserade av att ta reda på vad vi tycker? Det enda vettiga är att avgöra ställningstaganden med hjälp av medlemsomröstningar och åsiktsenkäter. Allra minst ska kongressombudskandidater vid val redovisa vilken ställning de tar i ett antal av medlemmarna i förväg utvalda frågor och ombudens inflytande på kongressbesluten ska stå i proportion till deras röstsiffror. Dessutom ska det finnas kandidater som representerar samtliga åsikter i frågorna. I frågor där medlemmarnas åsikter är dåligt kända ska facket INTE ta ställning. Staffan Eklöf

Natu rvetar na svarar:

Tack för dina synpunkter i denna viktiga fråga. Vi har en demokratisk process där kongressen sammanträder vart tredje år och stakar ut färdriktningen för förbundet. Styrelsen som väljs av kongressen hanterar fortlöpande frågor av strategisk karaktär, medan kansliet har uppdraget att verkställa styrelsens beslut. Den arbetsordningen finns reglerad i förbundets stadgar. För att hamna rätt i våra ställningstaganden fångar vi upp medlemmarnas uppfattning i frågor om till exempel LAS och lönespridning. Det gör vi genom våra naturvetarföreningar på arbetsplatserna, professionsföreningar, förhandlingsdelegationer, tidningen och i alla dagliga kontakter med medlemmarna. Din idé att kandidaterna inför val till kongressen redovisar sina åsikter i viktiga frågor tar vi till oss. Det kan stärka den demokratiska processen ytterligare. Det bygger på att vi har aktiva medlemmar som nominerar kandidater till kongressen och också röstar i valet till den.

Att skydda och utveckla en idé I Naturvetare nr 6 så är det en mycket relevant fråga och ett helt korrekt svar kring hur man skyddar en forskningsidé. Problemet är bara ”som man ropar i skogen får man svar”. Det vill säga om man frågar efter hur man skyddar en idé får man svar på just det. Jag tror dock att Linda egentligen vill veta hur hon skyddar sin idé för att i framtiden kunna gå vidare kommersiellt med den i syfte att den ska komma till marknaden. Ett problem för den akademiska forskningen är ju att den regelbundet måste offentliggöras i syfte att få mer forskningsmedel eller att få ut en examen. Samtidigt så saknas ofta de resurser som behövs för att utveckla idén till en produkt. Själva skyddet i sig är ju av ganska ringa värde, även om det i många fall är nödvändigt. Det stora värdet kommer ju när man utvecklar sin idé till en produkt som går att sälja. Ett för tidigt skydd kan till och med ställa till det senare för mer specifika skydd av produkter. Man ska inte heller glömma bort att en patentansökan kan kosta många hundratusen kronor innan den är beviljad i ett antal länder. Därför är det lämpligt att ta hjälp av någon med att ta fram en strategi som inbegriper både skydd av och en plan för utveckling av idén. Så mitt råd till Linda är att hon kontaktar universitets innovationskontor eller Holdingbolag. Deras uppgift är ju bland annat att vägleda och ge råd till forskare. De kan också tipsa om vilka mjuka pengar som finns för att kunna bekosta nyhetsgranskningar och patentansökningar. Om Linda är forskare inom Life Science får hon gärna kontakta mig oavsett om hon forskar på Karolinska Institutet eller inte. Bästa hälsningar, Patrik Blomquist, Karolinska Institutet Innovations AB

! VI VILL VETA VAD DU TYCKER Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Madelen Nilsson, ordförande för Naturvetarna

S k i c k a d i n i n s ä n d a r e t i ll redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

NyhETER

Hur locka fler att bli biomedicinsk analytiker? många platser gapar tomma på utbildningarna till biomedicinsk analytiker. det gör att bristen på den åtråvärda yrkesgruppen blir ännu större. i hela landet var det bara 0,44 förstahandssökande per plats till de tretton lärosäten där utbildningen ges. Vä N d N i N g ? – Utmaningen är att förändra bilden av yrket, säger Gunnar Sandström, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap vid KI. Snart är smärtpunkten nådd. Med för få biomedicinska analytiker hotas patientsäkerheten. – Kom ihåg att mer än 70 procent av alla diagnoser inom sjukvården har sin grund Gunnar Sandström. i biomedicinska analyser. Diagnostiken är flaskhalsen i behandlingen om man behöver vänta på analyssvar, säger Gunnar Sandström, som själv är biomedicinsk analytiker och professor på Karolinska institutet. Låga löner är en orsak till att så få lockas till yrket. Men det är inte hela sanningen.

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

– Vi måste ändra på bilden av yrket. Biomedicinska analytiker är högutbildade naturvetare som jobbar i team med moderna laboratoriemetoder. Med sin legitimation kan de öppna privata labb i hela Europa eller göra karriär i den akademiska världen. hÖg R E lÖN E R pR iVAT

Han vill visa på möjligheter, även om det fortfarande är så att runt 60 procent jobbar inom landstinget. En växande arbetsmarknad är de privata labben, där lönerna är högre. – Bristen på karriärvägar är ett hinder vid sidan av lönen. Här har arbetsgivarna ett ansvar att göra yrket attraktivt med möjlighet att komma vidare och höja lönen. Jag har mött disputerade som har gått tillbaka till sin gamla roll efter disputationen. Landstingen måste bli bättre på att utnyttja den kompetens man har. Att yrket inte syns är ännu en orsak till tappet. – Vi får ingen draghjälp av hippa tv-serier om läkare och sjuksköterskor. Därför måste vi själva marknadsföra yrket och tvätta bort bilden av damer som hjälper läkaren i sitt jobb. mÖT pATi E NTE N

Gunnar Sandström vill att biomedicinska analytiker ska kliva ur sin anonymitet i sjukvården och möta patienter, bland annat i provtagningen. På hans egen institution ser läget bättre ut.

Dags att ändra på bilden av biomedicinska analytiker. De är högutbildade naturvetare som jobbar med modern laboratorieutrustning.

– Vi har lyckats fylla våra femtio utbildningsplatser, även om inte alla är förstahandssökande. Kanske det är dags att bredda antagningen. Matte C är ett hinder för många. Möjligen kan det räcka med Matte B för att kunna söka in på utbildningen, med krav stödundervisning. Man kan också tänka sig att försöka hitta motiverade studenter med närliggande kompetens.

Som läget ser ut nu är det inte acceptabelt, menar han. – Sett till behovet är det berövligt. Vi måste hitta nya sätt att attrahera. Målet är att gå från dagens 0,44 förstahandssökande per plats till 2,0. Då blir det konkurrens om platserna. Han beskriver det lite som en ödesfråga för framtiden. – Antingen lägger vi ner eller också satsar vi, vilket vi förstås kommer att göra. LEL

NÅG rA S i F F ror: » Umeå har 50 platser till inriktningen laboratoriemedicin. 18 sökande har antagits. Inriktningen klinisk fysiologi har fyllt sina platser.

» Av 30 platser i Karlstad är 18 besatta. » Till 25 platser i Kalmar har 16 antagits.

Tidningen Naturvetare får högt betyg Vi har tagit reda på vad läsarna gillar sin tidning. Så många som nio av tio tycker att tidningen Naturvetare är bra eller mycket bra. 43 procent läser mer än hälften, medan tre procent inte ens öppnar den. Det innebär att 97 procent åtminstone bläddrar sig igenom den. Enkäten, som mejlades till 1 300 medlemmar och besvarades av 40 procent, ger svar på vilken typ av artiklar de läser. Vetenskap är populärt, vilket många vill ha mer av. Även fackliga frågor och karriär/jobb lockar många till läsning. Bok- och evenemangstips har också högt läsvärde. Nyttig, inspirerande, trovärdig och lättillgänglig är några av tidningens ledord. 84 procent håller helt eller delvis med om att den är nyttig. Motsvarande siffra för inspirerande är 64 procent. Nästan nio av tio tycker att tidningen är trovärdig. Resultatet från enkäten visar att tidningen Naturvetare ligger ganska rätt. Många är nöj-

populär

9 10

av tycker att tidningen är trovärdig

Här någ ra fr ia kom m entarer: » Jag vill läsa mer om sunda

NUMMER 4

2011

arbetsplatser.

TEM

» Mer om arbetsmarknaden, utbildar vi för många naturvetare?

da, det gäller särskilt studenter. Men alla är inte till freds. Vi på redaktionen lyssnar på både ris och ros, och kommer att utveckla tidningen i den riktning som läsarna önskar. Vi vill ha fortsatt dialog med dig som läsare och välkomnar tips och idéer på hur vi kan bli ännu bättre. Tänk på att en bra tidning läses av fler än redan frälsta naturvetare. Genom tidningen marknadsför vi olika grupper av naturvetare, både till arbetsgivare och till allmän-

”Mineraljakten” har antalet mineraljägare mer än fördubblats. Syftet med jakten är att med allmänhetens hjälp hitta nya mineralförekomster. Arne Sundberg har bland annat skaffat finansiering och prispengar till Mineraljakten och genomfört utbildningsinsatser för amatörgeologer och mineraljägare. Tillsammans med medarbetare och bedömare av

the B IG

Fysik

N ÄT V E R K K A R R I Ä R , V E T E N S K A P,

» Jag vill se ett större globalt

Årets geolog 2011 har fått många att bli mineraljägare Pr i s a d Naturvetarnas geosektion har utsett Arne Sundberg, avdelningsdirektör på Sveriges geologiska undersökning, SGU, i Uppsala, till Årets Geolog 2011. Under den tid som Arne Sundberg. han har lett

heten som utgör en opinion som i sin tur påverkar politiska beslut. LEL

SID 12-17

IVE

Naturveta re tjänar på lönesamtal

G UIDE B I LAGA

LÖN E SO M

Ska Sverige satsa på kärnkraft?

DUELLEN:

fokus och hur statsanställda kan utvecklas på jobbet.

» Forskning och forskningspolitik.

Ny fiken

Ulf Danielsson öppnar nya världar

SI D 22 S I D 18 | YR KE: POLARG U I DE I D 24 | M O LN ET M E D K R AFT TESTET GÅR U N D E R YTAN S

» Lättsamma artiklar om fackets roll.

NUMMER 5

2011

KARRIÄR, VET E N S K A P,

» Mindre om vetenskapsmän som vill hävda sig.

N ÄT V E R K

TEMA:

Geologi S I DOR NA

14-19

» Mer om mitt yrke. » Någon trevlig serie skulle jag uppskatta.

Sverig e ﬂer GMOgrödor ?

» För mycket om hållbarhetsfrågor » För lite om ekologisk hållbarhet.

mineraljaktsfynden har Arne Sundberg lyckats få fram värdiga pristagare och prisutdelare. Prisutdelningarna har på så sätt fått stor publicitet och blivit tillfällen för marknadsföring av geologins betydelse i samhället. Arne Sundberg har haft en rad chefsroller på SGU. Under många år har han varit en centralfigur vid de systematiska inventeringarna av malmer och industrimineral. För närvarande inventerar han i Dalarnas län. I år är det femtonde gången som priset Årets geolog delas

Var du kommer ifrån påverkar din lön DUELL EN: Behöv er

Ledare

J E N N YS

Jenny Fäldt lämnad G E N E R ATI O N S HAR

LE DARTI P S

e expertrollen

M O N I S I D 26 | NÄR HJÄRTAT SVI KTAR S I D 24 | PROB IOTI KA G RANSKAS SI D 20

ut till ”en person som på ett positivt och förtjänstfullt sätt flyttat fram geologins position i samhället”. Prissumman är i år 25 000 kronor och prisceremonin äger rum på SGU i Uppsala den 10 november. Då delar också Gelologiska föreningen ut Lindgrenpriset, som i år går till Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Han får priset för att han har spridit kunskap om gruvors betydelse för samhället och behovet av utbildning inom gruv- och prospekteringsbranschen. HM

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

n y h eter

Populära SLUutbildningar drar ner SLU tvingas till rejäla nedskärningar nästa år, trots attraktiva utbildningar som leder till jobb. – De rimmar illa med de satsningar som regeringen gör på till exempel Matlandet Sverige och Skogsriket Sverige, säger Naturvetarnas vice ordförande Christer Yrjas. För SLU kom beskedet som en kalldusch. – Det är förvånande eftersom vi tidigare har haft positiva samtal om framtiden med landsbygdsminister Eskil Erlandsson, säger Lena AnderssonEklund, prorektor och ansvarig för utbildningen vid SLU. Eskil Erlandsson. Eskil Erlandsson beklagar nedskärningen, som motsvarar 10 procent av SLU:s fyra tusen studenter. – Vi var tvungna att göra andra prioriteringar för mer långsiktiga och strategiska satsningar, säger han genom sin pressekreterare. Att SLU har högt söktryck och att studenterna är efterfrågade på arbetsmarknaden får honom inte på andra tankar. – Det är jätteroligt att SLU håller hög klass och genomför bra utbildningar. Det är nu upp till SLU att titta på hur och var tu f f f ra m t i d

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

besparingarna ska genomföras, säger Eskil Erlandsson.

av akademisk kompetens, säger Christer Yrjas, vice ordförande för Naturvetarna. Vissa av utbildningarna, som veterinär och djursjukskötare, är bland de populäraste i landet. Även skogsutbildningarna lockar många studenter. Några program fyller inte sina platser. Det gäller markväxtagronom, livsmedelsagronom och hortonom.

– Alla våra utbildningar efterfrågas av näringen och det ligger i vår sektorsroll att ge dem. Därför planerar vi inte att i nuläget lägga ner något program, säger Lena Andersson-Eklund. Utb i ld n i ng i vär ld s klass

Hon hoppas att detta är ett tillfälligt bakslag i satsningen

Tu m mar i nte på kvaliteten

Några färdiga lösningar har inte SLU. Man har just inlett arbetet med en konsekvensanalys. – Vi kommer inte att tumma på kvaliteten, i stället minskar vi på kursutbudet och troligen också på antalet platser på yrkesprogrammen, säger Lena Andersson-Eklund. Hon förklarar att de inte kan föra över pengar från forskning till utbildning, vilket hon tror att departementet inte hade räknat med. Förbundet Naturvetarna är bekymrat över nedskärningarna. – De rimmar illa med Christer Yrjas. de satsningar som regeringen gör på till exempel Matlandet Sverige och Skogsriket Sverige. De gröna näringarna är strategiska framtidsbranscher med stort behov

Ekonomin rullar inte SLU:s väg nästa år.

är! d å l l a H När kan vi låta frystorka oss?

Susanne WiighMäsak

på SLU. Eskil Erlandsson ger indikationer i den riktningen. – SLU håller hög klass och genomför många efterfrågade utbildningar. Självklart är jag mån om deras verksamhet och jag kommer jobba för att SLU ska ha resurser nog att driva en utbildning och forskning i världsklass även i fortsättningen. Ovanpå detta kommer minskade medel från Stiftelsen Lantbruksforskning med cirka 40 miljoner kronor, som regeringen tar bort. Den fortlöpande miljöanalysen förlorar 23 miljoner. – Sammantaget blir det en rejäl nedgång det kommande året. Men som sagt var är jag optimist och tror på en satsning 2013, säger Lena AnderssonEklund. Christer Yrjas påminner om att minskade forskningsmedel inte bara innebär att en påse pengar försvinner. – Det är illa att SLU tappar viktig forskningskompetens, som är svår att få tillbaka när regeringen bestämmer sig för att satsa på den livsviktiga forskningen igen. LEL 9 3 m i l j o ne r k r o n o r f ö r sv i nne r

» Utbildning 30 miljoner kronor » Fortlöpande miljöanalys 23 miljoner kronor » Stiftelsen lantbruksforskning 40 miljoner kronor » Totalt 93 miljoner kronor

Susanne Wiigh-Mäsak, biolog och vd för Promessa, som utvecklar begravningsmetoder med energioch kretsloppstänk:

– Det har varit en otroligt långsam process. Nu har vi gett upp samarbetet med Svenska kyrkan och istället startat en ideell förening, som man kan gå med i, om man vill visa sitt stöd för promession. Det är en metod där kroppen först fryses och sedan genom en kort vibration blir till ett pulver, som efter frystorkning och metallseparering begravs i en nedbrytbar kista trettio centimeter under marken, där det snabbt kan tas upp och bli en del av naturens kretslopp. Om man vill bli till aska som kan spridas, kan man först frystorka kroppen och sedan förbränna den. Då bildas betydligt mindre gifter än vid traditionell kremering, och man får ut energi istället för att det går åt energi. Var ska medlemmarna i föreningen begravas? – Vi har kontakt med ett stort ingenjörsföretag som kan bygga en park åt oss. Vi tittar just nu på fyra olika lokaliteter, men vi skulle gärna vilja ha en i västra Sverige, där vi själva bor. Får vem som helst driva begravningsplats? – Man måste kunna visa att man kan sköta den i 100 år. Idag avsätts i medeltal 30 000 kronor av varje svensk skattebetalares inkomst till kyrkan och begravningsavgiften, något som få känner till. När tillräckligt många människor tecknat sig i vår förening, får vi pengar för att täcka kostnaderna för Promatoriet med tillhörande gravplats. Det finns inget som är så säkert som skatter och död! Hur marknadsför ni er? – Det känns inte fint att göra reklam. Vi tror på kraften i folks glädje inför detta. Blir du rik på din uppfinning? – Vi hade kronofogden på besök ofta under några år, men nu har vi sålt licenser till flera länder och kan leva på de pengarna. Jag inser att det kan bli mycket pengar över i framtiden, och jag vill inte ändra mitt liv, så jag har startat en stiftelse som i så fall ska stödja andra ekologiska projekt. HM

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

NyhETER

M Å N A D E N S F R ÅG A

Ä R D U F Ö R G A M M A L F Ö R AT T BY TA J O B B ? Vi fick ett brev till redaktionen om svårigheterna att byta jobb efter fyllda 45 år. Många arbetsgivare väljer bort de äldre som ofta har både kompetens och erfarenhet. Har du stött på problemet? Skriv och berätta på www.naturvetarna.se

kompetens går före ålder det är aldrig för sent att byta jobb. däremot är vägen till nytt jobb annorlunda för en femtioplussare än för en trettioåring. – det finns ett tydligt fokus på kompetens i dag, säger Carl-gustaf leinar, vd för TRR Trygghetsrådet.

på ända. Saker sker som man inte själv kan påverka. – Därför är det så viktigt att hela tiden vara anställningsbar. Se över din cv med jämna mellanrum, till exempel efter semestern eller julledigheten. Sök jobb även om du har ett jobb du trivs med. Hur kan TRR Trygghetsrådet hjälpa till? – Vi ger stöd till dem som risN y AT T i T y d Allt fler femtiokerar att förlora sitt jobb eller har plussare går vidare i karriären. blivit uppsagda. Vi visar på vägar Två av fem tjänstemän som aktill nytt jobb och även att starta tivt har sökt jobb i år har fått eget. Våra kontakter med rekrynytt jobb. teringsföretag är också värdefulla. – Den trenden håller i sig. SeEn del arbetsgivare söker bara sedan förra året är det en ökning nior arbetskraft, bland annat för med åtta procentenheter, säger att få balans i gruppen. Carl-Gustaf Leinar, vd för TRR. Vilka kan vända sig till er? Carl-Gustaf Leinar tipsar om att se över sin cv då och då. Han ser en förändrad attityd – De som jobbar på företag till äldre arbetskraft hos arbetsGustaf Leinar. Som ung kan man har ett bra och roligt jobb. De som har kollektivavtal. Inom givarna. Det hänger bland annat känna att man har för lite erfaren- tänker inte på att förutsättningstaten finns Trygghetsstiftelsen ihop med att vi måste jobba läng- het. När barnen kommer så är de arna snabbt kan ändras. En omoch för kommunanställda starre än till sextiofemårsårsdagen. i vägen. Och sedan är det för sent. organisation, ny chef eller att fö- tar Omställningsfonden den 1 – Det finns ett tydligt fokus Däremot är vägen till nytt jobb retaget blir uppköpt kan ställa allt januari 2012. LEL på kompetens i dag. Vi ser också annorlunda för en femtioplussare att experter har lättare att få nytt än en trettioåring. Många arbetsN AT U r V E TA r N A C o A C H A r D i G jobb än generalister. givare väljer unga för att de har en vilja att föryngra. Du vet väl att du kan kontakta Naturvetarnas karriärteam om du m E NTAl i N sTällN i Ng – Att söka en utannonserad behöver hjälp med : Hindret ligger snarare hos en tjänst ger sällan resultat. Utnytt» CV-coaching: cv@naturvetarna.se själv. Den mentala inställningen ja istället kontakter från tidigare » Boka tid för intervjuträning: karriar@naturvetarna.se är viktigare än personnumret. jobb och fritidsintressen. Ett bra – Det handlar om att vilja lära sätt är också att själv ta initiativ » Göra en karriärprofilanalys till medlemspriset 250 kr – då ingår nytt, våga förändra sig och anta och ringa upp arbetsgivare och återkopplingssamtal: karriar@naturvetarna.se nya utmaningar. Det har inte visa att du och din kompetens Vi kan Naturvetares arbetsmarknad – på hemsidan hittar du armed ålder att göra. Även fyrtioår- kan vara intressant för dem. betsmarknadsinformation. Under kalendariet hittar du ort och datum ingar kan känna sig gamla. för vår workshop i ”söka jobb-processen”: www.naturvet arna.se s E ÖVE R d i N CV Med fel inställning kan alla åldrar vara ett hinder, enligt Carl- Många slår sig till ro med att de

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

DUELLEN b l i R Vä R l d E N b äT T R E m E d m i l J Ö - o C h E T i k f o N d E R ? Du kan göra skillnad om du väljer etiska fonder, menar en företrädare för KPA Pension, som har en tydlig etikprofil i sina investeringar. Det håller inte analyschefen på fondanalysföretaget Morningstar med om. Han hävdar att etiska fonder är ett sätt att köpa sig fri från dåligt samvete – ett slags nutida avlatsbrev.

NEj

Carina Lundberg Markow, chef för Extern Bolagsstyrning och Ansvarsfullt ägande i kPA Pension

Jonas Lindmark, analyschef på fondanalysföretaget Morningstar

k A N M A N Li TA PÅ AT T D E E T i S k A F o N D B o L AG E N H Å LLE r VA D D E LoVA r ?

ja, svenska etiska förvaltare följer Fondbolagens förenings och Konsumentverkets riktlinjer för hur etiska investeringar får bedrivas. Häng inte upp dig på att etiska investeringar ofta liknar de som finns i vanliga fonder. Det viktiga är att etikkriterierna är i linje med dina värderingar och att investeraren lever upp till sitt ansvar som ägarrepresentant. De som säger att etiska investeringar är dagens svar på hycklande avlatsbrev visar bristande respekt för många kunders personliga värderingar.

Nej, det är omöjligt att kontrollera allt. Dels gör fondförvaltarna ofta investeringar i hundratals börsbolag och deras arbetstid räcker inte till. Dels kan stora multinationella företag med verksamhet i flera dussin länder göra misstag, särskilt som det är svårt för ledningen att bevaka alla anställda.

Är DET Möj LiGT AT T FÅ För ETAG AT T BÄT TrA S iG G E NoM AT T i NVE STE rA i DE M?

ja, särskilt om förvaltaren väljer att påverka bolaget. Ett bra exempel är vaktbolaget G4S som efter att bland annat KPA Pension varit i dialog med dem valde att teckna ett avtal som gör att arbetsrättsliga rättigheter ska respekteras i hela världen. Det kan därför löna sig att vara ägare även i bolag som inte är bäst på etik. Bra beteende är dessutom ofta lönsamt på lite längre sikt eftersom det uppskattas av både anställda och kunder.

De stora ägarna har makt att tillsätta och avsätta företagets ledning. Men övriga små ägare har väldigt lite makt var och en, så de behöver i så fall gå ihop och driva på förändring tillsammans.

Vi LkA Möj LiG H ETE r HAr jAG SoM P r iVATP E r SoN AT T PÅVE r kA För ETAG E N G E NoM M i NA FoN DVAL?

Stora, om du väljer en förvaltare som arbetar genom påverkan. Etiska investeringar växer och vi blir allt fler. Aktier köps och säljs på en andrahandsmarknad men det som går att välja är hur vinsterna uppkommer, fördelas och vad som görs med pengarna.

ingen alls, eftersom andelen blir så extremt liten. Privatpersoner investerar små belopp medan aktiefonder i genomsnitt innehåller över en miljard kronor, plus att fonder sprider pengarna på många företag.

Är DET E N B rA AF FÄr För M iG AT T köPA ETi k- o CH M i LjöFoN DE r?

Delvis. Det finns alltid en viss osäkerhet i vetenskapliga undersökningar men mycket tyder ändå på att etiska placeringar kan löna sig på lång sikt. Du kan inte vara säker på att du får en bättre avkastning med en etisk investering än vad du kan få via en vanligt förvaltad. Forskning visar att etiska investeringar vanligtvis har en något större avkastning.

Det ska inte spela någon roll, eftersom alla investerare letar bra placeringar och köper de aktier som de förväntar kommer att ge högst avkastning.

F i N N S DET E F F E kTiVAr E SÄT T AT T GörA NÅGoT För E N BÄT Tr E VÄr LD?

Svaret är som så ofta att en fjäril gör ingen sommar. Det är istället summan av dina handlingar som påverkar, som ditt sparande, din konsumtion och din livsstil. Du kan till exempel använda din makt som konsument och som pensionssparare eller aktieägare, som medborgare och bloggare, som anställd och medlem i facket eller som facebookare. När du fått en bra avkastning på ditt sparande kan du till exempel skänka en del av ditt överskott till exempelvis Rädda barnen eller WWF.

ja, det är jag övertygad om. Privatpersoner har lättare att påverka som konsumenter och via media. Vi kan hjälpa till både med våra val i matbutiken, om vi engagerar oss politiskt eller genom att skriva insändare.

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

Blixtsnabb handel här för att stanna? Datorerna har tagit över den finansiella handeln. Robothandel kraxar olyckskorparna, medan branschen föredrar att kalla den för automatisk handel. Bakom tekniken står matematiker, datavetare och fysiker som utvecklar de så omstridda verktygen. En arbetsmarknad som växer.

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

TEXT

lAR s-E R i k li lj E BäCk

foTo

j EAN ETTE Hägg lU N d

fiNANs, föRsäkRiNg, pENsioNER

et rasslar inte ens till när den urstarka datorn på några mikrosekunder lägger en order. Det gäller att slå till vid rätt ögonblick för att tjäna pengar på handeln. Orc är ett företag som utvecklar verktyg och teknik som mäklarna använder. Racet mellan företagen har pågått några år. De jagar mikrosekunder för att komma först och handla vid upp- och nedgångar. – De snabbaste systemen idag klarar att lägga en order tio mikrosekunder efter att informationen har kommit, säger Jesper Alfredsson, produktchef på det börsnoterade företaget ORC. f l E R M AT E M AT i k E R B E H öV s

Han är matematiker från Uppsala universitet och visste inte riktigt vad han skulle använda sin kompetens till när han tog examen. Då ringde en kompis från Orc upp och erbjöd jobb. – I slutet av 1990-talet kände jag inte till den här branschen. I dag jobbar flera matematiker och fysiker här. Trenden är att ännu fler kommer att behövas eftersom handeln har blivit mer automatiserad. När den automatiska handeln kom i mitten på 1990-talet kunde de företag som var pion-

järer skära guld med täljkniv. Nu är det tuffare i takt med att fler aktörer har tillkommit. – Men det var först för fyra-fem år sedan som den automatiska handeln tog verklig fart efter ett politiskt beslut på EU-nivå. Börsen avreglerades med möjlighet att handla en och samma aktie på flera börser. B l i XT s N A B BA T R A N s A k T i o N E R

Det var då handeln med så kallade arbitrage ökade explosionsartat. Den handeln bygger på att man utnyttjar små prisskillnader på två eller flera marknader. Om till exempel en Nokia-aktie, beroende på valutaförändringar, handlas billigare i Helsingfors än i Stockholm så kan man tjäna pengar på den skillnaden genom blixtsnabba transaktioner. – Det är alltså datorn som tar beslutet utifrån de instruktioner som finns i programmet, som har skapats av datavetare och matematiker. Hur snabba är ni på Orc? – Vi är bland de snabbaste och säljer system till aktörer i städer som Chicago, London, Hongkong och Stockholm. Vi är starkast på derivat, framför allt optioner. En option ger köparen rätt, men inte skyldighet, att köpa vid en viss tidpunkt i framtiden till ett på förhand bestämt pris.

Det var först för fyra fem år sedan som den automatiska handeln tog verklig fart efter ett politiskt beslut på EU-nivå Tj ä N A p E N g A R i N E d g å N g

När man handlar optioner i kombination med till exempel aktier så kan man bland annat begränsa sin förlust vid nedgång i aktien. Optioner värderas enligt en matematisk formel som en matematiker/ekonom tog fram på 1970-talet. Aktiens värde, ränta och volatilitet är storheter som ingår i formeln. – Optioner är konstruerade så att man kan tjäna pengar både i upp- och nedgång beroende på hur man bygger upp sin position. På den tiden skedde optionshandeln manuellt över telefon. Det var runt 1990 som den elektroniska handeln med datorer startade. I samma veva föddes Orc. – Olika former av automatisk handeln har alltså funnit länge, så det känns konstigt att det är så mycket väsen kring detta nu. Vad säger du om kritiken? – Kritikerna menar att robothandeln skapar volatilitet, alltså snabba svängningar, på börsen. Snarare är det tvärtom att den korrigerar svängningar och ger en jämnare utveckling.

VA D Ä R O R C ? Orc Group levererar teknik och tjänster till den globala finansbranschen. orc erbjuder avancerade lösningar för handel och marknadsaccess som används av trading- och market making-firmor, investmentbanker, hedgefonder och mäklarhus.

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

fiNANs, föRsäkRiNg, pENsioNER

H ä R f ö R AT T s TA N N A

Att likviditeten minskar håller han inte heller med om. Han är övertygad om att den elektroniska handeln är här för att stanna. – Det går inte att skruva tillbaka klockan och frågan är var man ska dra gränsen för den högfrekventa handeln, säger han retoriskt. Jesper Alfredsson tror att den globala finanskrisen och raset på världens börser är en orsak till att kritiska röster höjs mot den högfrekventa handeln nu. Men kan man

inte vara snabb så får man vara smart. – Det finns stora teknikutmaningar som bygger på matematiska analyser och aritmetiska modeller. Det finns egentligen inga begränsningar för vad man kan hitta på. l E dA R s k A p o C H s T R AT E g i

Men det är inte där vi hittar Jesper Alfredsson. – Jag jobbar mer med strategisk produkt- och affärsutveckling, men har ändå hjälp av mina kunskaper i matematik ef-

tersom området är så pass tekniskt och matematiskt. Jag började med teknisk support i Stockholm för att sedan jobba åtta år i New York med att vara med och bygga upp verksamheten där. Sedan början på 2010 är han tillbaka på huvudkontoret på Kungsgatan i Stockholm. – Jag var tyvärr inte matematikens Zlatan, därför passar den här rollen mig bättre. Nu handlar det mer om ledarskap, strategiskt tänkande, affärer och att kunna ta kunder. #

T R E A F FÄ R S E N H E T E R :

» orc utvecklar och marknadsför de verktyg som krävs för att bygga lönsamma verksamheter inom finansiell handel och mäkleri.

» neonet erbjuder professionella marknadsaktörer oberoende, avancerade exekveringstjänster.

» Cameron Tec är en branschledande leverantör av infrastruktur för FiX och lösningar för konnektivitet.

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

Inkomstförsäkringen drygade ut kassan för Theres Naturvetarnas inkomstförsäkring räddade Theres Jägerbrinks ekonomi när hon stod utan jobb under en kort period förra året. – Det är en trygghet att kunna fokusera på att söka jobb och slippa oroa sig för sin ekonomi när a-kassan är knapp, säger hon. TEXT

Det var på första jobbet efter disputationen

som kemisten Theres Jägerbrink blev uppsagd. Företaget skulle effektivisera och dra ner på personal. – Men jag hade tur, redan under uppsägningstiden blev jag uppringd av ett rekryteringsföretag som resulterade i ett nytt jobb. Så jag behövde bara gå arbetslös i fem veckor. Naturvetarnas inkomstförsäkring räddade hennes ekonomi under den tiden. – Jag hade överlevt på bara a-kassan, eftersom jag inte har några barn och inga dyra bostadslån. Men utan inkomstförsäkring hade jag fått sänka min standard rejält.

Vä R T s E XT U s E N k R o N o R

För Theres Jägerbrink innebar inkomstförsäkringen ett tillskott på totalt närmare sex tusen kronor utöver a-kassan, som har ett tak på 18 700 kronor per månad. – A-kassan är inte anpassad för naturvetare, som ofta har högre löner än så. Därför är inkomstförsäkringen verkligen bra och man slipper panta burkar för att ha råd till hyran, säger hon tillspetsat. A l l A k A N d R A B BA s

Att söka jobb menar hon är ett heltidsarbete. – Man behöver inte vara stressad över ekonomin och slipper oron. Inkomstförsäk-

lAR s-E R i k li lj E BäCk

ringen ger en trygghet som gör att man kan fokusera på att söka jobb. Hon påminner om att vem som helst kan drabbas av arbetslöshet när företag av olika skäl drar ner. – Jag hade hand om applikationssupport för den amerikanska marknaden i samma veva som finanskrisen pågick för två år sedan. Marknaden störtdök med följd att mitt jobb försvann. Sådana händelser går inte att gardera sig mot. Även på AB Sciex, där hon jobbar i dag, är det analysinstrument som gäller. Men nu ligger fokus på masspektrometrar som det globala företaget tillverkar och säljer. – De används i kvalitativa och kvantitativa analyser inom läkemedelsutveckling och klinisk forskning, liksom inom miljöområdet för att spåra miljögifter i bland annat mat och vatten. TE kN i s k sU ppoRT

Theres Jägerbrink ger support till kunder och hjälper dem att lösa problem med till exempel installationer och utveckling av applikationer. Har du nytta av din doktorsexamen? – Ja det var ett krav för att få jobbet. Avhandlingen var inriktad på analytiska metoder, vilket gav mig teknisk kompetens som är nödvändig för tjänsten. En fördel är också att vara hemma i den miljö som våra

Theres Jägerbrink slapp panta burkar för att ha råd till hyran.

kunder verkar inom, de är ofta disputerade och befinner sig ofta i framkanten av forskning och utveckling. # I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N

» Ger 80 procent av inkomster på upp till 80 000 kronor per månad.

» Ersättning utbetalas under max 120 dagar, motsvarande ett halvår.

» Är kopplad till a-kassan, så man måste vara med där för att få ersättning från inkomstförsäkringen.

» Ersättningen från a-kassan är max 80 procent av 18 700 kronor, vilket ger 14 960 kronor före skatt per månad.

» Ingår i medlemskapet till naturvetarna och gäller för alla yrkesverksamma medlemmar fram till månadsskiftet innan man fyller 65 år.

» Med en tilläggsförsäkring kan ersättningstiden förlängas ett halvår.

» För att få ersättning måste man ha varit medlem i naturvetarna i 18 månader (12 månader från och med 1 januari 2012).

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

pensionsguiden

Goda råd som maxar din pension Pensioner är en djungel för många. Det orangea kuvertet och andra besked från olika pensionsbolag åker lätt i papperskorgen. Men nu finns hjälp att få från en gratis webbtjänst.

ill du ha goda råd om din pension? Ett klick bort hittar du den webbaserade rådgivningstjänsten från PTK. – De flesta har förtroende för sin bank, men inte för deras råd. Därför såg vi att det fanns behov av en objektiv rådgivning, säger Peter Tilly, som är projektledare för rådgivningstjänsten på PTK. Men kan datorn verkligen ge personliga råd? – Vi utgår från din situation där du knappar in uppgifter om bland annat lön, ålder, familjesituation och önskad risknivå. Utifrån det ger vi förslag på fonder beroende på om du är aktiv och vill välja fonder själv eller om du inte alls är intresserad och avstår att välja. T ryg g t s paran d e

För den passiva hamnar pengarna i en traditionell försäkring med lägre risk. Man överlåter åt en förvaltare att placera pengar i fonder, fastigheter och värdepapper med garanti om att inte förlora pengar. – Det är ett tryggare alternativ där pengarna förvaltas av Alecta, säger Anna Allerstrand, pensionsexpert på PTK. För tjänstepensionen ITP finns det åtta bolag att välja mellan, vilket kan låta som en inskränkning, men som har en viktig poäng.

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

Med de rätta pensionsvalen kan drömmar om framtiden slå in. PTK:s webbtänst hjälper dig.

– Det har gjort att alla åtta pensionsbolag har låga avgifter. I vår senaste upphandling kunde avgifterna halveras. Totalt har vi sparat miljarder till dem som har ITP, säger Anna Allerstrand. Däremot är det möjligt att byta bolag och fonder inom systemet. Den så kallade flytträtten administreras av Collectum, som fungerar som en knutpunkt för pensionsbolagen inom ITP.

En förutsättning för att få tillgång till de låga avgifterna är att det företag man jobbar på har kollektivavtal. Företag med andra pensionslösningar har inte samma låga avgifter. Byg g er på ko l l e k t i vavta l

Men har rådgivningstjänsten uppgifter om all min intjänade pension? – Vi har information om ITP-delen. Har

fiNANs, föRsäkRiNg, pENsioNER

Kollektivavtalet säkrar din pension Tjänstepensionen kommer att utgöra en stor del av din framtida pension. En del av de pengar som din arbetsgivare betalar in får du själv placera i fonder. – Det innebär att man inte behöver teckna en egen sjukförsäkring, säger hon.

så mycket av din lön avsätts till din framtida pension:

T R ö s k E l AT T TA s i g öV E R

p R i VATA N s Tä l l d

Hon beklagar att inte fler sätter sig in i hur ITP fungerar. – Visst är det en tröskel att ta sig över, men när man har gjort det så är det intressant och kan löna sig. Hur påverkas pensionerna av att Stockholmsbörsen har rasat med mer än 20 proAnna Allerstrand och Peter Tilly på PTK cent i år? påminner om att kollektivavtalet ger så – Kriser har vi sett förr även om läget mycket mer än pension. är allvarligt nu och ser ut att bli långvarigt. du intjänad pension från anställning i komMen pensioner är långsiktiga placeringar. mun, landsting eller staten hittar du uppgifter Hur ska man agera som sparare? om den på www.minpension.se. Sedan fyller – Se över risknivån så att den passar dig. du i de siffrorna i vår rådgivningstjänst, säger Ta tillfället i akt och se över hela din situaPeter Tilly. tion, säger Anna Allerstrand. Tjänsten ger handfasta råd om fonder till En bra början är att använda PTK:s rådden som är aktiv. Datorn ger förslag på bogivningstjänst. lag som passar dig som individ. Program– Med de råden som underlag går du till met som ligger bakom råden är konstruera- din bank eller försäkringsbolag. Du får råg i de av experter som aktuarier. Bankerna och ryggen och blir en jämbördig spelare. # försäkringsbolagen har motsvarande källa S Å KO M M E R D U I G Å N G som grund för sina råd. s k y d dA d i N fA M i l j

ITP ger så mycket mer än pension, som många inte känner till. – Efterlevandeskydd är frivilligt och ger ett bra skydd för sambo, make, maka och barn, vilket innebär att man kanske inte behöver ha en privat livförsäkring. Tänk på att den som väljer efterlevandeskydd får en lite mindre pension, säger Peter Tilly. Ann Allerstrand påminner om sjukersättningen som också ligger i kollektivavtalet. Tillsammans med sjukersättning från sjukkassan kan ersättningen uppgå till 90 procent av tidigare lön vid långvarig sjukdom.

1. Finns det kollektivavtal på det företag där du jobbar har du iTp. Är du osäker kan du gå in på www.collectum.se och få svar. 2. Du loggar in med e-legitimation, som du kan skaffa på din bank, posten eller Telia. 3. Du måste lämna en elektronisk fullmakt när du loggar in första gången. det gör du för att dina pensionsuppgifter ska kunna hämtas från Collectum och försäkringsbolag.

du får själv placera 4,5 procent av lönen upp till cirka 32 500 kronor i månaden och 30 procent på lönedelar däröver, om du är född 1979 eller senare. För äldre är premien till två procent av lönen, så kallad iTpK. Födda tidigare än 1978 har också en förmånsbestämd pension som är tio procent upp till runt 32 500 kronor per månad och 65 procent på lönedelar därutöver. om du inte väljer placeras pengarna i en traditionell försäkring hos Alecta. ko M M U N - o C H l A N d s T i N g s A N s Tä l l d

4,5 procent av lönen får du placera själv. efter en ny upphandling har avgifterna sänkts rejält. om du inte väljer hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos KpA pension. Tjänar du mer än cirka 32 500 kronor per månad får du en förmånsbestämd pension på minst 55 procent på lönedelar över det. s TAT l i g T A N s Tä l l d

Av de avgiftsbestämda 4.5 procenten får du själv placera 2,5 procent. om du inte gör något val hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos Kåpan pensioner. du som tjänar mer än runt 32 500 kronor per månad får även en förmånsbestämd pension. den uppgår till 60-65 procent på lönedelar över det beloppet.

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

f i nan s , f ö r s ä k r i n g , p en s i o ner

Köpläge på börsen Många blir oroliga för sina aktiefonder och säljer när börsen dyker. – Nu borde man göra tvärtom. Det är

rea på aktier och historiskt ökar chanserna till bra avkastning efter en nedgång, säger fondanalytiker Jonas Lindmark. När börsen skakar blir spararna mer försiktiga. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen backat med mer än 20 procent. I augusti sattes ett nytt rekord i uttag av aktiefonder. – Det ligger mycket psykologi i detta, där både upp- och nedgångar drivs av flockbeteende. Av rädsla för att förlora pengar är det många som säljer vid en nedgång, säger Jonas Lindmark, analyschef och redaktör på fondanalysföretaget Morningstar. På motsvarande sätt förstärks en uppgång, Jonas Lindmark, med många som är opfondanalytiker. timistiska och vill tjäna pengar. I förlängningen kan det skapas en bubbla, där det verkliga värdet inte står i proportion till det upphaussade börsvärdet. Minns IT-bubblan i början av 2000-talet. – Det kan verka paradoxalt, men nu är det köpläge. Efter ett ras ökar chanserna till bra avkastning framöver. Nu får man fler aktier för pengarna, vilket borde löna sig på längre sikt. Han förklarar att företagens verkliga värden och förväntade vinster inte har förändrats i motsvarande grad som börsen har gått ner. Spara kan man göra på många sätt. Vissa köper fonder eller aktier, medan andra väljer att amortera på sina lån. Hur ska man tänka? – Man måste se till hela sin ekonomi och vilka risker man vill ta. Det kan uppfattas som tråkigt att amortera och många tänker att jag vill vara med om börsen går upp. Vem vill sitta på läktaren då? Hur gör du själv? – Det lutar åt amorteringar. Jag vill ha en stabil ekonomi, som är oberoende av utvecklingen på börsen. #

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

Soffliggare eller spring i benen? Vill du påverka var dina PPMpengar hamnar bör du själv välja fonder. Att vara soffliggare och inte välja alls behöver dock inte vara dåligt, även om värdet på de fonderna i år har sjunkit i nivå med börsen som helhet. Avkastningen och avgifterna mellan de olika bolagen i PPM varierar, så det finns anledning att sätta sig in och kolla de olika bolagen. Hur ska jag tänka för att maxa mina PPM-fonder? – Välj en bra förvaltare, sprid riskerna och välj fonder med låga avgifter. Tänk på att duktiga förvaltare kan byta fond, därför bör du minst en gång om året kolla vem förvaltaren är, säger Jonas Lindmark, analyschef på fondanalysföretaget Morningstar. Även valen bör man se över med jämna mellanrum. – Fonden kan från ett år till nästa byta storlek och strategi, beroende på inflöden och vem som är förvaltaren. Det är inte så krångligt att ta reda på. Fondernas rapporter hittar du på fondbolagens hemsidor. Om jag inte är aktiv, hur ska jag göra då? – Då är det låga avgifter som gäller. Undvik de mer specialiserade fonderna. I en glo-

Det är ofta bättre att vara aktiv PPM-sparare.

balfond eller en Europafond ger man förvaltaren frihet att flytta pengarna, vilket bör löna sig om förvaltaren är duktig. Ännu ett tips från Jonas Lindmark är att maximera riskspridningen i PPM-valet och välja fem olika fonder. Fler fonder än så får man inte välja. Om man är helt passiv och inte väljer alls. Hur bra är det? – Då hamnar pengarna i sjunde AP-fonden. Den är ett bättre alternativ än tidigare eftersom den är generationsanpassad. Risken är högre för den som har många år kvar till pension. Men den saknar den personliga anpassningen och tar inte hänsyn till ekonomi och preferenser. Hittills i år har sjunde AP-fonden inte rosat marknaden efter ett fall som ligger i linje med börsen som helhet. #

Pen s i on s s kola Pen s ion från staten

Inkomstbasbelopp: Ligger till grund för beräkning av din pension. Är 52 100 kronor 2011. Pensionsgrundande inkomst: När du tjänar 7,5 inkomstbasbelopp (ca 32 500 kronor per månad) under ett år får du maximalt från det allmänna pensionssystemet. Allmän pension: 18,5 procent av din inkomst upp till 8,07 inkomstbasbelopp avsätts till det allmänna pensionssystemet.

16 procent finansierar pensionerna för dem som är pensionärer i dag. 2,5 procent går till premiepensionen. Premiepension: Är den del, 2,5 procent av din inkomst, som du själv får placera i fonder. Sjunde AP-fonden: Gör du inget val för din premiepension hamnar pengarna här. Den är generationsanpassad, vilket innebär att risknivån minskar med åldern. Andelen räntefonder blir större ju äldre du blir.

n io s n e p å p ll o k u d r Ha 1. Är du aktiv PPM-sparare? 2. Har du koll på din tjänstepension? 3. Har du privata pensionsförsäkringar? 4. Dina drömmar som pensionär? Erik Bülow, statistiker på regionalt cancercentrum i västra sjukvårdsregionen. Ålder: 26 år, Pensionsavtal: Kommunalt, får placera 4,5 procent av lönen i fonder. 1. Nej, jag har inte valt PPM-fonder utan litar på att experterna gör ett bra jobb. Det låter vettigt att Sjunde AP-fonden, där pengarna hamnar om man inte väljer fonder, varierar risken beroende på ålder. Det orangea kuvertet slänger jag utan att knappt öppna det. 2. Nej, tyvärr inte. Jag får kuvert med pensionsbesked som jag borde kolla upp. 3. Nej, jag sparar på ett vanligt konto, som jag kan ta ut pengar från när jag vill. Det är dags att ta ett helhetsgrepp om min ekonomi. 4. Då har jag en bondgård med kor och getter i Moldavien tillsammans med min sambo som har sina rötter där. Min morfar med sitt aktiva liv är en förebild. Anna Sonesson, geovetare och ombudsman på Naturvetarna. Ålder: 40 år, sambo och ett barn. Pensionsavtal: Privatanställd, får placera 2 procent av lönen i ITPK. Övrig pension är förmånsbestämd och ger 10 procent av lönen upp till 32 500 kronor per månad och 65 procent på lönedelar däröver.

en?

1. Ja, efter rådgivning från en pensionsexpert har jag valt aktiefonder. Får en rapport över utvecklingen varje månad. Nu har det gått ner, som på börsen i övrigt, men på tio års sikt känns det mer lovande. Jag är inte orolig.

ter jag i en pärm och tar fram om det behövs. Traditionell försäkring med låg risk passar mig bra.

2. Jag har gjort ett omval för min ITPK och fått lägre avgifter. Även där är det aktiefonder som gäller efter tips från experter.

Erik Holmestig, ekonomagronom och handläggare på Länsstyrelsen i Gävleborg. Ålder: 45 år, sambo Pensionsavtal: Statligt, får placera 4,5 procent av lönen upp till 32 500 kronor i fonder. På lönedelar däröver utgår en förmånsbestämd pension på 65% av lönen.

3. Sedan tio år tillbaka sparar jag i en privat pensionsförsäkring med ett belopp på tolvtusen kronor per år, vilket är maxbeloppet för att utnyttja skatteavdraget. Men egentligen tror jag mer på att investera i fastigheter och guld. 4. Ett lantställe, där jag är omgiven av mina barn och barnbarn. Utan god hälsa spelar det ingen roll om jag är rik som ett troll. Därför investerar jag i friskvård nu, cyklar bland annat till jobbet varje dag. Anette Andsten, biomedicinsk analytiker på Karolinska universitetssjukhuset. Ålder: 46 år, har två barn. Pensionsavtal: Kommunalt, får placera 4,5 procent av lönen i fonder. 1. Jag öppnar det orangea kuvertet och suckar. Låga löner för biomedicinska analytiker avspeglar sig tyvärr i pensionen. Nej, jag har inte valt PPM-fonder,. 2. Nej ingen koll, mer än att jag har valt efterlevandeskydd till mina barn. Pensionsbeskeden sät-

Tjän ste pen s ion

Om fon d s paran d e

Förmånsbestämd tjänstepension: Du är garanterad pension motsvarande en viss procent av din slutlön vid pensionsåldern. Det spelar alltså ingen roll för dig vilken avkastning bolaget har, det påverkar istället din arbetsgivare.

Generationsfond: Innehåller mest aktier när du har många år kvar till pension. När du närmar dig pensionen växlar man över till en högre andel räntebärande värdepapper.

Premiebestämd tjänstepension: Den andra typen av tjänstepension är premiebestämd. Då betalar arbetsgivaren in en summa som motsvarar en viss procent av din lön.

Räntefonder: Låg risk med placering i räntebärande värdepapper som statsskuldsväxlar och obligationer. Utvecklingen på räntemarknaden påverkar värdestegringen. Aktiefonder: Högre risk än räntefonder. Innehåller till största del aktier från minst 16 olika

3. Nej, jag pensionssparar på vanligt bankkonto. Jag sålde mina aktiefonder när de hela tiden minskade i värde. 4. Det är ingen dröm. Jag ska segla i den grekiska övärlden och ta del av mytologin och berättelserna på plats.

1. Jag valde breda fonder med normalhög risk när PPM-systemet infördes, men har inte ändrat sedan dess. Jag öppnar det röda kuvertet och kollar utvecklingen, som ligger runt snittet. Börjar känna att det är dags att bli mer aktiv och välja nya fonder. 2. Har en liknande riskspridning som för PPMfonderna. Jag får besked om det då och då. 3. Jag har sparat 300 kronor per månad under tjugo år i en miljöfond, så det börjar bli ett kapital att räkna med. Jag har även annat sparande i lite mer högriskfonder. Vanligt sparande på bankkonto ingår i min finansportfölj. En trygghet är amorteringen på vårt hus. 4. Hoppas kunna vara aktiv och fortsätta jobba, men då på egna villkor. Kan tänka mig att ägna mig åt vedhantering. Jag känner mig trygg, med en brasklapp för utvecklingen i världsekonomin, som ser lite mörk ut nu. #

företag. På lång sikt är värdestegringen i aktiefonder ofta högre än i räntefonder. Global fond: Innehåller aktier från många olika länder. Har ofta en lägre risk än fonder som bara investerar i ett land, en region eller en bransch. Traditionell kapitalförsäkring: Är ett långsiktigt sparande på minst tio år. Även om börsen går ner utvecklas värdet med en garantiränta. Chansen till hög avkastning är mindre än i vanliga kapitalförsäkringar. #

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

R E VO LU T I O N E R A N D E M AT E R I A L , S M A R TA VAC C I N E R O C H LE DT R Å DA R K R I N G D E N M Ö R K A E N E R G I N S VÄS E N . I L A B O R ATO R I E R VÄ R LD E N ÖV E R BYG G E R F O R S K A R E V I DA R E PÅ D E N AT U R V E T E N S K A P LI G A U P P TÄC KT E R S O M B E LÖ N AS M E D N O B E LP R I S I D E C E M B E R . F Ö L J M E D T I LL F O R S K N I N G S F R O N T E N O C H T R Ä F FA N O B E LP R I STAG A R N AS SV E N S K A KO LLE G O R .

teXt

Hanna MeeRvelD

På jakt efter nya material C e S a r pay g Ó m e Z född: I Alby, söder om Stockholm. utbildning: Disputerad kemist. forskningsområde: Kvasikristaller. bor: I Uppsala. familj: Flickvän. fritid: Tecknar, gör 3D-modeller, bandlös rocksångare, spelar gitarr och sydamerikanska instrument.

n a t U R v e ta R e

n R 8 2 0 11

F OTO: HA N N A M E E R VE LD

läser nu: Skönlitteratur var det längesedan jag läste. Det blir mycket artiklar och så skriver jag på ett kapitel till en bok om kristallografi.

vetenskap

I strukturen finns nyckeln till materialets egenskaper. Kemisten Cesar Pay Gómez var med och avslöjade den första fullständiga strukturen för en ikosaedrisk kvasikristall för fem år sedan. Nu tillverkar och strukturbestämmer han nya metallegeringar vars atommönster inte upprepas periodiskt. Kanske kan de bli vätgasbärare i framtidens batterier.

ängst upp under det välvda taket på Ångströmlaboratoriet i Uppsala, pryder en ensam kaktus i rosa kruka en i övrigt kal fönsterkarm. Cesar Pay Gómez har bara huserat i det lilla kontoret i drygt ett och ett halvt år. Många hyllor gapar ännu tomma, men kaktusen är oumbärlig. Taggarna är perfekta för att montera kristaller på när Cesar Pay Gómez och hans kollegor ska kartlägga kristallstrukturen i de metallegeringar som de med stor precision smälter ihop i ett mörkt laboratorium fem våningar längre ner, i husets källare. – Man måste kunna montera bara en enda kristall för att kunna göra den typ av röntgendiffraktion som vi gör, säger Cesar Pay Gómez. MönsteR soM inte UppRepas

Det som gör kvasikristallerna så intressanta är deras aperiodiska struktur, som, när den upptäcktes, stred mot dåtidens definition av vad en kristall var. Atommönstret i en kvasikristall upprepar sig inte. – Alla egenskaper hos ett material är kopplade till strukturen, och av nya strukturer bör vi förvänta oss nya egenskaper, säger Cesar Pay Gómez. Liksom nobelpristagaren Daniel Shechtman arbetade ensam för att hans aperiodiska kristallstruktur skulle accepteras av forskar-

kollegorna, är Cesar Pay Gómez ganska ensam om att arbeta med kvasikristaller vid Uppsala universitet. Han har slagit sig samman med en annan forskare som arbetar med hydrider, kemiska föreningar som kan lagra vätgas. – Det finns bara en annan grupp i världen som arbetar med kvasikristallhydrider, vad jag vet, säger Cesar Pay Gómez. Hydrider används idag till exempel i batterier. Forskning tyder på att kvasikristaller kan ha förmågan att lagra vätgas. Det finns kvasikristaller med en struktur som liknar de hydrider som används idag. – Om kvasikristallhydriderna är bättre än de hydrider vi har idag, vet vi inte förrän vi har tillverkat och testat dem! Det var en slump att han halkade in på området kvasikristaller. När hans doktorandhandledare föreslog att han skulle arbeta med aperiodiska material, tackade han nej, eftersom det verkade alltför komplicerat. Istället valde han att arbeta med kombinationer av sällsynta jordartsmetaller och kadmium. Men när en japansk grupp år 2000 upptäckte kvasikristaller i system av den svenskupptäckta sällsynta jordartsmetallen ytterbium och kadmium, var Cesar Pay Gómez plötsligt expert på området. Han flögs till Japan och, under ett två månader långt besök, fick han blodad tand och kontakter med nya kollegor. Detta ledde till två olika postdoks

av Nya Str u ktu r e r bör vi förvÄNta oS S Nya eg e N S kap e r

i landet och en plats i det team som skulle knäcka den första ikosaedriska kvasikristallstrukturen, en kvasikristall med en femfaldig symmetri av det slag som kemisten Daniel Shechtman upptäckte i sitt elektronmikroskop en aprilmorgon 1982. Nobelpristagaren arbetade också med Cesar Pay Gómez och hans japanska kollegor under en tid. i ng et g ivet R eCe pt

Det finns inget givet recept på kvasikristaller. Men några faktorer som spelar in för sannolikheten att de ska bildas är atomstorleken och elektronegativiteten – hur hårt de metaller man smälter samman drar i sina elektroner. Det som avgör hur man väljer mängderna av olika ämnen är valenselektrontätheten – hur många elektroner som sitter i det yttersta elektronskalet runt atomkärnan, och som fritt kan avges till andra ämnen. Det som först avskräckte Cesar Pay Gómez från att arbeta med kvasikristaller, var det som måste ske efter själva röntgendiffraktionen, när bilden ska tolkas. Kristallografi i sig är baserat på periodicitet. Men kvasikristaller är inte periodiska. Utan en ”enhetscell” som

n R 8 2 0 11

n a t U R v e ta R e

upprepar sig, går det inte att använda sig av röntgenkristallografin för att säga något om materialets struktur och egenskaper. – Men i sex dimensioner blir kvasikristaller periodiska, säger Cesar Pay Gómez, väl medveten om att det kan vara svårt för gemene man att greppa fler än tre rumsliga dimensioner. – Högdimensionell kristallografi kan vara rätt avskräckande! Förutom förmåga att lagra vätgas, påverkas en mängd andra egenskaper hos metallegeringar av deras struktur, till exempel friktion och förmåga att leda värme och elektricitet, och så förstås deras hållfasthet. Kvasikristaller har redan fått industriell användning. Till exempel har de hittats i Sandviks stållegeringar, där de visat sig tillföra styrka. – När vi förstår aperiodiska system på samma sätt som vi förstår de periodiska idag, kommer vi att kunna designa material med specifika egenskaper. Det är inte alla kristaller som Cesar Pay Gómez och hans kollegor lyckas ta fram röntgenbilder på med sin enkristalldifraktometer. Då får de bege sig till större laboratorier,

där materialen kan undersökas med hälp av till exempel synkrotronljus eller elektron- eller neutronstrålar. Idag går de resorna ofta utomlands, men i framtiden kan de bli kortare. I Lund byggs såväl en världsunik synkrotron, Max IV, som en neutronkälla, ESS. – När de står färdiga ser vi fram emot ny och intressant forskning. Jag hoppas att de väljer att satsa på enkristalldiffraktion och strukturanalyser. Då kan Sverige bli en viktig nod inom materialforskning. #

I L LU S T R AT I O N : J O H A N J A R N E S TA D / K U N G L . VETE NSKAPSAKADE M I E N

vetenskap

i en tretalig, fyrtalig eller sextalig symmetri, har varje atom tre, fyra eller sex andra likadana atomer runt sig. När man vrider bilden av den tretaliga symmetrin ett tredjedels varv, den fyrtaliga ett fjärdedels varv, eller den sextaliga ett sjättedels varv, får man tillbaka samma bild. men med en femtalig symmetri, som på bilden längst ned till höger, kommer vissa atomer att ligga närmare varandra än andra. mönstret upprepar sig inte.

N o b e lp r i S 2 011 : k r i S ta lle N

F OTO : H A N N A M E E R V E LD

S o m b r öt m ot r e g le r N a

precisionsarbete. Cesar pay gómez sätter samman metallegeringar som kan innehålla kvasikristaller.

n a t U R v e ta R e

n R 8 2 0 11

en aprilmorgon 1982 såg Daniel Shechtman ett mönster i sitt elektronmikroskop som inte upprepade sig. Han såg tio ljusa prickar i en ring. Kristallen visade sig ha en förbjuden femtalig symmetri, och Shechtmans arbete blev ifrågasatt av forskare världen över. Men hans kristall skulle så småningom visa sig vara besläktad med medeltida islamiska mosaiker. Liksom strukturen i en kvasikristall, upprepar sig mönstret i mosaikerna aldrig, men det betyder inte att det inte har en regelbundenhet. Kvoter mellan olika atomavstånd i en kvasikristall är alltid relaterade till matematikens gyllene snitt, talet tau, som beskrivs genom fibonacci-serien från 1200-talet. Varje tal i serien utgör summan av de två föregående, och om man delar ett av de högre talen i serien med det föregående, hamnar man nära det gyllene snittet. Källa: KVA

Nästan Nobelpris – men Ariel är inte bitter N

är han gjorde sin doktorsavhandling vid schweiziska partikelacceleratorn CERN, letade han efter Higgspartikeln, den partikel som ska ge alla övriga partiklar deras massa. Det var då som funderingarna kom på hur mycket massa det egentligen finns i universum. Hur skulle man kunna väga den? Ariel Goobars fru, som då var hans flickvän, är astronom och via henne kom han in på supernovor och de mätningar man kan göra med dem. – En supernova är en stjärna som exploderar. När den lyser som starkast, lyser den

lika mycket som en hel galax, som kan hysa hundra miljarder stjärnor, och det mesta av ljuset är i det synliga området, förklarar Ariel Goobar. När Naturvetare får tag på honom, har han bråttom att planera för kvällens observation. – Normalt kan vi inte studera supernovor i Stockholm, utan vi använder oss av Hubble-teleskopet eller det nordiska optiska teleskopet på Kanarieöarna, eller ett teleskop i Chile. Men nu har det smällt en supernova extremt nära oss, i Karlavagnens riktning som vi kan titta på med vårt teleskop här på universitetet, berättar han.

F O T O : M A G N U S G Å L FA L K

U n ive R sU M s g löD laM poR

Eftersom de lyser så starkt, kan supernovorna observeras på mycket långt håll. Särskilt supernovor av en viss typ – 1a – skickar alltid ut lika mycket ljus när de exploderar. Supernovan är som en glödlampa där man känner till effekten. Kommer man närmare glödlampan, lyser den starkare och går man längre bort, lyser den svagare. Med hjälp av ljuset från supernovor av den här typen kan man bestämma avståndet till galaxen där supernovan befinner sig. – Tanken var att med hjälp av supernovor mäta hur mycket universums expansion sak-

Not, Nordiska optiska teleskopet, på kanarieöarna. Här började mätningarna som skulle slå forskarvärlden med häpnad.

F OTO : J OA K I M E D S J Ö

Ariel Goobar är partikelfysikern som drogs in i kosmologins fascinerande värld av sin egen nyfikenhet. Han var med och planerade studien som avslöjade att universum utvidgas allt snabbare. Nu vill han ta reda på mer om den mörka energins väsen.

ar i e l goobar född: 1962 i Córdoba i Argentina, uppvuxen där och i Stockholm. utbildning: Docent i fysik, professor i experimentell astropartikelfysik. forskningsområde: Mörk energi. bor: I Stockholm. familj: Fru och två barn. fritid: Springa och simma, men framför allt äta god mat! läser nu: Försöker ta mig igenom kultboken 2666 av Roberto Bolaño. Börjar undra om den har 2666 sidor?!

n R 8 2 0 11

n a t U R v e ta R e

vetenskap

Supernovan SN 2003du syns som en blå prick i sin värdgalax.

vi bor de k u nna b e s k r iva de n mör ka e n e rg i n m e d parti k e lf ys i k

tade ner. Det som bromsade universum skulle då vara attraktionskraften mellan galaxerna och övrig materia. Mätningarna skulle alltså avslöja masstätheten i universum. Ariel Goobar hittade snabbt kollegor i USA som var inne på samma spår – Saul Perlmutter och hans forskargrupp vid Berkeley-laboratoriet i Kalifornien. Mötte s av s ke ps i s

År 1992 drog projektet igång i liten skala. – Först var det svårt att få teleskoptider, berättar Ariel Goobar. Det fanns en viss skepsis till att vi skulle hitta tillräckligt många supernovor och att vi skulle lyckas fånga upp och mäta dem just när de lyser som starkast. Det sker endast en sådan explosion på femhundra år i en vanlig galax. Men om man tittar på många galaxer samtidigt, finns det en chans att man avbildar galaxen just när det smäller! Och nog smällde det. Efterhand som supernovorna började trilla in, funderade

Ariel Goobar och Saul Perlmutter på hur de skulle lägga upp strategin. Hur långt bort skulle de leta efter supernovor och under hur lång tid skulle de mäta ljusstyrkan? Kanske skulle de ändå försöka behålla ett öppet sinne för att de kunde få oväntade resultat. – Einstein skissade på en repellerande kraft som kunde kompensera för gravitationen och som han kallade för ”den kosmologiska konstanten”. Han ville få till ett universum som var statiskt. Men han visste ju inte att universum var större än vår galax, säger Ariel Goobar. Krafte n som i nte s ku lle fi n nas

Den gamla vanliga materian utgör endast en liten del av vårt universum.

NAT U R VETA R E

N R 8 2 0 11

För Ariel Goobar och Saul Perlmutter var det självklart att den kosmologiska konstanten skulle bli noll – universums expansion saktade ju in, trodde alla då, så denna motverkande kraft skulle inte finnas. – Men vi tyckte att det var lite roligt att mäta den kosmologiska konstanten, ingen hade tidigare mätt den på ett bra sätt. Som vi vet idag, blev svaret väldigt skilt ifrån noll. Universum expanderar allt snabbare, och förklaringen heter mörk energi. Men det är en förklaring som är långtifrån uttömmande. – ”Mörk energi” är ett namn som säger

ungefär hur mycket vi vet om den, säger Ariel Goobar. Det finns få modeller för vad den mörka energin skulle kunna vara, och inga riktigt bra. Den mörka energin är ett av de största problemen inom fundamental fysik idag. Vad gör den? Hur har den sett ut, och hur kommer den att påverka universums expansion framöver? – Hade Einstein rätt? Det är extremt svårt att få till en kosmologisk konstant med just det värdet vi har mätt, säger Ariel Goobar. Vi borde kunna beskriva den mörka energin med partikelfysik. Förhoppningen är att våra oväntade resultat leder till en samlad beskriving av gravitationen och partikelfysik. Kan historien ge svar? Strax efter att Einstein lade fram sin relativitetsteori, växte kvantmekaniken snabbt kring Köpenhamn och Niels Bohr. – Om man letar lite där, får man en möjlig förklaring till den mörka energin – osäkerhetsprincipen. Bättr e mätn i ngar

Osäkerhetsprincipen går ut på att partiklar bildas och förintas oerhört snabbt in i minsta lilla vrå av universum, hela tiden. Detta skulle kunna skapa en nettorepulsion.

I L LU S T R AT I O N : J O H A N J A R N E S TA D / K U N G L . V E T E N S K A P S A K A D E M I E N

– Men om det hade varit så, hade effekten varit så stor att vi inte skulle ha funnits här. Då skulle aldrig stjärnor, planeter eller människor ha uppstått. I jakten på den mörka energins väsen, tar Ariel Goobar och hans kollegor reda på så mycket som de kan om universums expansion. När den upptäckt som nu får Nobelpris publicerades, hade forskarna gjort mätningar av 42 supernovor. Nu har de närmare tusen. – När vi hittade projektets första supernova, var det en hel bedrift. Nu är den en av 1000 pluppar – så mycket har förändrats på 20 år. Vi har en betydligt större statistik idag, och vi har lärt oss att mäta bättre, att utnyttja teleskopet bättre. – Jag tvivlar på att den mörka energin är en nöt som kommer att knäckas under min livstid. Men om den

knäcks, kommer den som gör det definitivt att kallas till Stadshuset i december det året! inte BitteR

Trots att Ariel Goobar alltså tillsammans med Saul Perlmutter planerade den banbrytande studien som påvisade att universums expansion accelererar, är han inte bitter över att han inte får dela Nobelpriset med amerikanen. – Det finns många människor som har varit viktiga i olika moment, men Saul är den som har varit med i varenda bit av arbetet och följt upp år efter år. De har valt rätt man. Samtidigt känns det kul att ha varit väldigt nära att få Nobelpriset – så här nära kommer jag nog inte igen! Men det är en god vän som får priset, så det är bara roligt. #

N o b e l p r i S 2 0 11 : u N i v e r S u m u t v i d g a S a l lt S N a b b a r e Som en följd av Big Bang för omkring 14 miljarder år sedan, expanderar vårt universum än idag. Men när två olika forskarlag, ledda av två av årets nobelpristagare i fysik, Saul Perlmutter respektive Brian Schmidt, 1998 kunde avslöja att expansionen går allt snabbare, var det en upptäckt som vände upp och ner på kosmologin. Forskarna hade mätt ljuset från exploderande stjärnor, supernovor. Över femtio supernovor, långt bort från vår galax, lyste svagare än de skulle ha gjort om universums expansion hade varit konstant eller saktat ned, vilket forskarna egentligen hade väntat sig. Man tror att accelerationen drivs av den mörka energin, som utgör tre fjärdedelar av vårt universum. Adam Riess, som arbetade tillsammans med Brian Schmidt får vara med och dela på priset. Källa: KVA

n R 8 2 0 11

n a t U R v e ta R e

vetenskap

Immunförsvarets stjärnor kan ge effektivare vacciner Vacciner är ingen exakt vetenskap. Forskare har testat sig fram, och vi vet egentligen ganska lite om varför vissa vacciner är effektiva och andra inte. Det vill immunologen Karin Loré och hennes kollegor ändra på. När vi vet hur immunförsvarets olika delar arbetar tillsammans, kan en ny generation av vacciner bli verklighet.

arin Loré befinner sig sedan i mars i Washington DC, där hon bygger upp ett samarbete mellan Karolinska institutets Center för infektionsmedicin och vaccinforskningscentret vid amerikanska National Institutes of Health, NIH. Hon är hemma här. Det var här som hon gjorde sin postdok för sex år sedan. Nu leder hon en egen forskargrupp. Då som nu står de dendritiska cellerna, immunförsvarets mångsidiga stjärnor, i fokus. – Vi försöker förstå vad som händer i kroppen efter att man fått sprutan, förklarar Karin Loré. I muskeln, där man ger de flesta vaccin idag, finns inga dendritiska celler, men de vandrar dit på ett vips! Tar de upp vaccinet och bär det till lymfkörtlarna där de presenterar det för T-celler? föR stÅ M e kan i s M e R na

För att vaccin som innehåller döda delar av virus eller bakterier ska ge ett starkt immunsvar, behövs så kallade adjuvans. I över sjuttio år har man använt aluminiumhydroxid, alum. – Men kunskapen om hur alum får igång immunförsvaret är mycket begränsad, sä-

n a t U R v e ta R e

n R 8 2 0 11

ger Karin Loré. Idag är kraven hårdare från myndigheterna på att man ska förstå vad som händer när man injicerar en ny substans som adjuvans. Vi behöver också förstå dessa mekanismer för att kunna skräddarsy en starkare reaktion, som kanske kan göra skillnad för de vaccin som inte fungerar bra idag, till exem-

pel vaccin mot tuberkulos och malaria. Med bättre adjuvans skulle man också kunna ge mindre doser av vaccin och inte behöva upprepa vaccineringen lika ofta samt få bättre effekt i personer med nedsatt immunförsvar. Den nyligen avlidne Ralph Steinman tilldelas postumt hälften av årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av hur dendritiska celler aktiverar T-cellerna i kroppens immunförsvar, genom att presentera bitar av antigen för dem. Men de dendritiska cellerna stödjer också kroppens B-celler, som tillverkar de för de flesta vacciner så oumbärliga neutraliserande antikropparna. När man odlar B-celler tillsammans med dendritiska celler växer de bra. te staR pÅ apoR

k a r i N lo r É född: 1972 i Jönköping, uppvuxen i Hallsberg. utbildning: Disputerad molekylärbiolog. forskningsområde: Vaccindesign. bor: I Washington DC. familj: Man och två barn. fritid: Hästar! Har hållit på med fälttävlan, men nu blir det mest en ridtur när jag får tid över. läser nu: Lyssnar på en ljudbok av Rebecca Skloot, The immortal life of Henrietta Lacks, som handlar om Helacellinjen, som härstammar från hennes cancerceller och används av forskare världen över.

Den andra halvan av Nobelpriset gick till upptäckten av de Toll-liknande receptorerna, TLR, uppkallade efter Toll-receptorn hos bananfluga, som hittades först. Dessa aktiverar det medfödda immunförsvaret. Men dendritiska celler är också utrustade med flera TLR. När en främmande molekyl från en sjukdomsframkallande organism – en TLR-ligand – binder till en TLR på cellytan, aktiveras cellen. – Olika typer av dendritiska celler har, liksom B-celler, olika TLR. Därför har TLRligander visat lovande resultat som vaccinadjuvans då de specifikt aktiverar vissa celltyper och modulerar immunförsvaret. Karin Loré och hennes kollegor har studerat hur olika typer av mänskliga dendritiska celler från blod och hud reagerar på TLRligander och antigen från hiv och influensa-

7KH 1REHO 3UL]H LQ 3K\VLRORJ\ RU 0HGLFLQH

,QQDWH LPPXQLW\ UDSLG KDOWV LQIHFWLRQ QR PHPRU\

alDRig Helt skYDD Mot Hiv

Det virus som Karin LorĂŠs forskargrupp arbetar mest med Ă¤r hiv. Ă„ven om hon tror att bĂ¤ttre adjuvans kan bidra till effektivare vacciner mot hiv, nĂ¤r den dagen kommer, framhĂĽller hon att adjuvanset inte Ă¤r nĂĽgon lĂśsning i sig fĂśr denna sjukdom. â€“ Ibland lĂ¤ser man om nya vaccin som

,QQDWH LPPXQLW\ UDSLG KDOWV LQIHFWLRQ QR PHPRU\

$GDSWLYH LPPXQLW\ VORZHU FOHDUV LQIHFWLRQ PHPRU\

testas mot hiv och som ger ett gott im7KH LPPXQH V\VWHP ,QIHFWLRQ RI WKH KXPDQ ERG\ E\ SDWKRJHQLF PLFURRUJDQLVPV VXFK DV EDFWHULD YLUXVHV SDUDVLWHV RU IXQJL WULJJHUV WKH munsvar, och dĂĽ Ă¤r LPPXQH UHVSRQVH ,W RFFXUV LQ D WZR VWHS SURFHVV LQQDWH LPPXQLW\ KDOWV WKH LQIHFWLRQ DQG DGDSWLYH LPPXQLW\ VXEVHTXHQWO\ FOHDUV LW det lĂ¤tt att tro att vi snart kommer att 7KH LPPXQH V\VWHP immunsystemet har tvĂĽ fĂśrsvarslinjer; den medfĂśdda och den adaptiva. ha ett fungerande ,QIHFWLRQ RI WKH KXPDQ ERG\ E\ SDWKRJHQLF PLFURRUJDQLVPV VXFK DV EDFWHULD YLUXVHV SDUDVLWHV RU IXQJL WULJJHUV WKH LPPXQH UHVSRQVH ,W RFFXUV LQ D WZR VWHS SURFHVV LQQDWH LPPXQLW\ KDOWV WKH LQIHFWLRQ DQG DGDSWLYH LPPXQLW\ vaccin, men vi mĂĽsVXEVHTXHQWO\ FOHDUV LW te ha ett immunsvar mot rĂ¤tt antigen, rĂ¤tt del av viruset. Karin LorĂŠ Ă¤r tveksam till att vi 7 O\PSKRF\WHV nĂĽgonsin kommer 0LFURRUJDQLVP att fĂĽ ett skyddande vaccin mot hiv pĂĽ 7 O\PSKRF\WHV 7/5 samma sĂ¤tt som vi 'HQGULWLF FHOO 0LFURRUJDQLVP har mot polio och pĂĽssjuka idag. 7/5 â€“ Jag tror att vi det medfĂśdda immunfĂśrsvaret aktiveras via toll-lika receptorer, tlr, 'HQGULWLF FHOO ,QQDWH LPPXQLW\ $GDSWLYH LPPXQLW\ som fĂĽr Ă¤ndra vĂĽrt sĂ¤tt och det adaptiva av dendritiska celler, tar upp signaler frĂĽn det &RPSRQHQWV RI PLFURRUJDQLVPV ELQG WR 7ROO OLNH 'HQGULWLF FHOOV DFWLYDWH 7 O\PSKRF\WHV ZKLFK LQLWLDWHV UHFHSWRUV ORFDWHG RQ PDQ\ FHOOV LQ WKH ERG\ 7KLV DGDSWLYH LPPXQLW\ $ FDVFDGH RI LPPXQH UHDFWLRQV medfĂśdda. att se pĂĽ vaccin nĂ¤r DFWLYDWHV LQQDWH LPPXQLW\ ZKLFK OHDGV WR LQIODPPDWLRQ IROORZV ZLWK IRUPDWLRQ RI DQWLERGLHV DQG NLOOHU FHOOV det gĂ¤ller hiv. Vi fĂĽr DQG WR WKH GHVWUXFWLRQ RI LQYDGLQJ PLFURRUJDQLVPV lĂ¤gga ribban pĂĽ en lĂ¤gre nivĂĽ. Vi kanske kan risk att man fĂśr Ăśver smittan till andra. $GDSWLYH LPPXQLW\ ,QQDWH LPPXQLW\ &RPSRQHQWV RI PLFURRUJDQLVPV ELQG WR 7ROO OLNH 'HQGULWLF FHOOV DFWLYDWH 7 O\PSKRF\WHV ZKLFK LQLWLDWHV hitta ett vaccin som gĂśr att man kan hĂĽlla BĂ¤ttre vacciner mot malaria och tuberkuUHFHSWRUV ORFDWHG RQ PDQ\ FHOOV LQ WKH ERG\ 7KLV DGDSWLYH LPPXQLW\ $ FDVFDGH RI LPPXQH UHDFWLRQV DFWLYDWHV LQQDWH LPPXQLW\ ZKLFK OHDGV WR LQIODPPDWLRQ nere virusnivĂĽerna om man blir smittad, sĂĽ los tror Karin LorĂŠIROORZV ZLWK IRUPDWLRQ RI DQWLERGLHV DQG NLOOHU FHOOV dĂ¤remot kan finnas runt DQG WR WKH GHVWUXFWLRQ RI LQYDGLQJ PLFURRUJDQLVPV att man inte blir lika sjuk och det Ă¤r mindre hĂśrnet. #

ÂŠ 2011 The Nobel Committee for Physiology or Medicine Illustration: Mattias KarlĂŠn

virus. Nu har de ocksĂĽ gĂĽtt vidare och testar dessa antigen tillsammans med TLR-ligander pĂĽ rhesusapor, vars immunfĂśrsvar liknar vĂĽrt eget. SĂĽ sent som i somras, satt Ralph Steinman pĂĽ Karin LorĂŠs kontor och kom med synpunkter pĂĽ hennes forskning. Han ingick i vaccinforskningscentrets vetenskapliga rĂĽd. â€“ Han tog sig alltid tid att prata med unga forskare och slutade aldrig att vara intresserad. Han fĂśrstod utmaningarna med att driva en forskargrupp. Han var alltid stĂśttande och entusiastisk men samtidigt kritisk och hittade brister i experiment, berĂ¤ttar Karin LorĂŠ. Det Ă¤r sĂĽ vĂ¤lfĂśrtjĂ¤nt att han fick det hĂ¤r priset. Det Ă¤r ett enormt erkĂ¤nnande av fĂ¤ltet. Han har alltid varit en fĂśrebild fĂśr mig.

$GDSWLYH LPPXQLW\ VORZHU FOHDUV LQIHFWLRQ PHPRU\

Â… 7KH 1REHO &RPPLWWHH IRU 3K\VLRORJ\ RU 0HGLFLQH 7KH 1REHO 3UL]HÂ‰ DQG WKH 1REHO 3UL]HÂ‰ PHGDO GHVLJQ PDUN DUH UHJLVWHUHG WUDGHPDUNV RI WKH 1REHO )RXQGDWLRQ

,OOXVWUDWLRQ 0DWWLDV .DUOĂ„Q

Nob e lp r i S 2011: SĂ… aktive raS i m u N f Ăś r S va r e t

Â… 7KH 1REHO &RPPLWWHH IRU 3K\VLRORJ\ RU 0HGLFLQH 7KH 1REHO 3UL]HÂ‰ DQG WKH 1REHO 3UL]HÂ‰ PHGDO GHVLJQ PDUN DUH UHJLVWHUHG WUDGHPDUNV RI WKH 1REHO )RXQGDWLRQ

,OOXVWUDWLRQ 0DWWLDV .DUOĂ„Q

Ă…rets nobelpristagare i fysiologi eller medicin har hittat de mekanismer som triggar igĂĽng de olika fĂśrsvarslinjerna i immunsystemet. Ralph Steinman upptĂ¤ckte 1973 en ny celltyp i immunfĂśrsvaret, som han dĂśpte till dendritisk cell. Han visade i cellodlingar att den fick Tceller i kroppens adaptiva immunfĂśrsvar att reagera pĂĽ frĂ¤mmande Ă¤mnen. Jules Hoffman upptĂ¤ckte 1996 att bananflugor som hade mutationer i en gen som kallas Toll, inte kunde fĂśrsvara sig mot svampangrepp, och Bruce Beutler hittade, ett par ĂĽr senare, en gen i mĂśss som liknade bananflugans Toll-gen. Genens proteinprodukt, en receptor, kunde binda till ett Ă¤mne frĂĽn bakterier, varpĂĽ det medfĂśdda immunfĂśrsvaret aktiverades. Ralph Steinman knĂśt ihop de bĂĽda fĂśrsvarslinjerna nĂ¤r han visade att signaler frĂĽn det medfĂśdda immunfĂśrsvaret plockades upp av dendritiska celler som sedan styrde aktiveringen av T-cellerna. KĂ¤lla: KVA karin lorĂŠ bygger upp ett svenskt-amerikanskt samarbete kring effektivare vacciner.

n R 8 2 0 11

n a t U R v e ta R e

iNspiraTörEN

sid 28–29

Fråga EXpErTEN maNUalEN

sid 30

sid 31-32

lEdarskap

sid 33-36

på NYTT Jobb

sid 37

plaTsaNNoNsEr

sid 38-39

i N s p i r aT ö r E N

Ingen främmande fågel i skogsbruket Miljövågen har med full kraft nått in i skogsbolagen. Flera av dem har anställda miljöexperter som ser till att naturvården sköts på rätt sätt. Den disputerade ekologen Martin Schmalholz har precis börjat på en lar s-E r i k li lJ E bäCk nyinrättad tjänst som miljöchef på Stora Enso. TEXT oCH FoTo

N a T U r V E Ta r E

N r 8 2 0 11

karriär

iden är förbi då kalhyggena i våra skogar var helt kala. Det märks inte minst i de skogar som den svenskfinska skogsindustrijätten Stora Enso hämtar sin råvara från. Den nya miljöchefen på Stora Enso Skog visar med stolthet upp gamla ståtliga aspar och högstubbar på hygget, där insekter och fåglar har sin naturliga hemvist. I den kvarlämnade döda veden stortrivs rödlistade lavar och insekter. – Redan i dag bedrivs det ett bra miljöarbete inom företaget. Min roll är att utveckla det och skapa rutiner så att hela kedja fungerar från planering av naturhänsyn till slutavverkning, säger Martin Schmalholz.

”

lar m om s kog ss köVli Ng

Svenskarnas bild av skogsbruket är inte lika positiv. Minns larm om skogsskövling, djupa körspår efter avverkning, fällda träd i skogar inpå knuten och mörka ensidiga planteringar av gran som minst av allt ger känsla av biologisk mångfald. – Visst görs det misstag, även om skogsbruket i stort har blivit bättre när det gäller miljö- och naturvård. Att man menar allvar avspeglar sig bland annat i att flera skogsbolag har anställda miljöexperter. Den statliga skogsägaren Sveaskog har tre miljöexperter. – Min tjänst på Stora Enso Skog är helt ny. Det känns jättekul att ha möjlighet att själv kunna påverka innehållet i tjänsten. Efter en dryg månad på jobbet känner han sig välkommen och har inte stött på någon konflikt mellan produktion och miljö. – Tvärtom ser det man som positivt att den kompetens som jag har kommer in i

företaget. Min ambition är att optimera naturvårdsarbetet inom ramarna för FSCcertifieringen. Det är ett bra verktyg som bygger på utveckling och förbättring.

– Nej verkligen inte, det finns en lyhördhet här som jag uppskattar. Även åt andra hållet har reaktionerna varit positiva. Mina ekologkolleger tycker att mitt karriärsteg är spännande och utvecklande.

kaNTZoN E r Vi d VaTTE N

Till exempel ska man spara kantzoner vid Mbäckar A N Bför L Iatt R förhindra Ö D M J Uutlakning K I N F ÖavR kvickLIMart i N SCh Malh OlZ man Vsilver. E T OEfter C H avverkning M A N K Amåste N UP P Slämna K AT TA aktuell: Ny miljöminst Skvar J Ä LV K Ltio A Rstormfasta H E T E R träd H Äper R Hhektar. E M MA, chef på Stora Enso Även högstubbar och död ved sparas. S O M D R I C K S VAT T E N Skog i Falun. – Vi jobbar med skogens hela omloppsDtid, I Rdär E Kett T F R Å N K R A N E N . mål är att öka andelen lövskog. Bor: Med samNorr om Dalälven är målet fem procent bo och ett barn i och söder om tio procent. Asp och sälg är Sorunda. Veckorika på insekter och lavar. Eftersom älgen pendlar till Falun. äter upp sälg och rönn är det särskilt vikFavoritskog: Gamtigt att spara asp. melskog, där trivs mossor och lavar, likSå du känner dig inte som gisslan? som lavskrikan. lästips: Shantaram av Gregor y David Roberts och Sälg – livets vikt igaste frukost av Bengt Ehnström.

Martin Schmalholz känner sig inte som gisslan på skogsbolaget Stora enso Skog.

N r 8 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

karriär

Fåg lar i ki kar s i ktet

Martin Schmalholz har varit engagerad i Naturskyddsföreningen. I kikarsiktet vill han helst se fåglar. Men han inser samtidigt att skogen är viktig för Sveriges välstånd. – Vi behöver en skogsindustri som ligger i framkant, men att produktionen sker på ett uthålligt sätt. Som disputerad ekolog har har ett vetenskapligt synsätt och är inte lika känslomässigt styrd som en del andra. Han tycker att Naturskyddsföreningen gör ett bra jobb när de påpekar brister i miljöarbetet. De fungerar lite som en blåslampa. – Däremot har jag synpunkter på miljöorganisationernas sätt att kommunicera.

De lyfter helst fram det negativa. När man gör framsteg så är det tyst. Det bidrar till den negativa bilden av svenskt skogsbruk. Ing en främ man d e fåg e l

Han håller med om att skogsbruket självt kan bli bättre på att kommunicera och berätta om sina framsteg. – Vi har fått kritik för markskador efter avverkningar. Nu jobbar vi på att utveckla metoder som skonar marken och vattendragen. Nyligen har vi utbildat tusen entreprenörer, skördarförare och andra, i vattenvård. Det handlar till exempel om att bygga broar över bäck-

ar för att inte skada vattenmiljöerna. Markskador är förknippade med utlakning av kvicksilver. Det är en luftburen förorening som har sin källa i förbränning av fossila bränslen. – Forskningen ger inga klara besked om när utlakningen sker. Markpackning kan göra att kvicksilver blir lösligt och lakas ut i vattendragen. När vi lämnar hygget som är skött enligt konstens alla regler inser jag att Martin Schmalholz inte är någon främmande fågel i skogsbruket. Han ingår som en viktig del i ett företag som på ett seriöst sätt vill ligga i framkant i arbetet med natur- och miljövården. #

M a r t i ns k a r r i ä r s t e g 1. Utbildad biolog, inriktning ekologi, på Stockholms universitet, examen 2005.

2. Sökte ekologjobb på kommuner och hos länsstyrelser, men konkurrensen var stenhård, så han jobbade som gymnasielärare i naturvetenskap under ett halvår. ”Det var nyttigt och intressant, men med knappa resurser i för stora klasser.”

3. Doktorand på Stockholms universitet. Han studerade hur skogsväxter, som örter och mossor, återtog marken efter en avverkning. ”Jag fick tjänsten tack vare goda kontakter som hade koppling till exjobbet”.

Martin Schmalholz trivs bland mossor och lavar. Med lite tur får han möta lavskrikan i gammelskogen.

4. Disputerade 2010 i växtekologi. 5. Arbetade med mossinventering i Västernorrland juni–okt 2011.

6. Pappaledig november 2010 till maj 2011.

7. Jobbade med ett inventeringsprojekt på SLU under sommaren 2011. ”Det var spännande och handlade om vad som händer med floran och hela vegetationen med förändrad markanvändning och ett förändrat klimat.”

8. Stora Enso Skog 1 september 2011–?

N A T U R V E TAR E

N R 8 2 0 11

F S C f ö r u t h å l l i g s k öt s e l Står för Forest Stewardship Council och är en oberoende internationell medlemsorganisation. » Konsumenterna efterfrågar FSCmärkning. » Främjar ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt bruk av världens skogar. Några regler:

» Skyldighet att avsätta fem procent av

den produktiva skogsmarken för naturvårdsändamål.

» Nyckelbiotoper får inte avverkas, men får skötas för att förstärka naturvärdena. » Minst tio stormfasta träd sparas efter avverkning. Kantzon med träd lämnas vid vattendrag. Stimulera nyskapande av död ved.

Fråga EXpE rTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Har jag rätt att träna på arbetstid? Läste en forskningsrapport som visar att man blir mer effektiv i jobbet om man får träna på arbetstid. Jag har tagit upp frågan med chefen som inte vill släppa till en timme. Finns det något i avtalen som ger mig stöd i min uppfattning? Kanske det handlar om att ha de rätta argumenten. Häls N i Ngar sTi Na

Fler och fler arbetsgivare inser hur viktigt det är med motion och friskvård. Personalen håller sig friskare med färre

Vad ger kollektivavtalet om jag blir sjuk? Under rätt lång tid har jag jobbat för mycket utan chans till återhämtning. Det har lett till mental utmattning och sjukskrivning under ett halvår i ett första steg. Nu undrar jag, som är privatanställd, vilken hjälp och ekonomisk ersättning jag får genom kollektivavtalet? Häls N i Ngar li N da

Med kollektivavtal har du ett bättre ekonomiskt skydd än du annars skulle haft. Så påverkas du ekonomiskt vid sjukdom:

sjukskrivningar som följd. En vältränad person är dessutom ofta effektivare och orkar mer än andra. I de centrala avtalen finns inga bestämmelser om rätt till träning på arbetstid, däremot finns det exempel på lokala kollektivavtal som innehåller detta. Annars är det inte ovanligt att man som anställd får träna på arbetstid, vilket brukar regleras med informella överenskommelser. Ett annat sätt som arbetsgivare kan stimulera till träning är att betala ett motionsbidrag. Det är skattefritt för den anställde så länge det är motion av enklare slag, som badminton, simning och fotboll. Även massage och individuell kost- och motionsrådgivning kvalar in för skattefrihet. Motion som kräver dyrare hjälpmedel, som golf, segling, ridning men också ut-

Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första fjorton dagarna, utom första dagen som är karensdag. Därefter har du ersättning från försäkringskassan och, om du har varit i anställd ett år, rätt till kollektivavtalad sjuklön på 10 procent av din lön upp till cirka 321 000 kronor om året. Tillsammans med sjukpenningen får du knappt 90 procent av din lön i ersättning. Det är framför allt om du tjänar mer än 321 000 kronor per år (26 750 kronor i månadslön) som kollektivavtalet är lönsamt. Då får du 90 procent av den överskjutande delen i sjuklön. Efter tre månaders sjukskrivning upphör den sjuklönen och ersätts av ITP sjukpension. Sjukpensionen betalas ut längst till 360:e sjukdagen på lön under 321 000 kronor. På lönedelar däröver betalas ITP sjukpension så länge du är sjuk.

nyttjandet av en personlig tränare är inte skattebefriade. Ett ytterligare villkor för skattebefrielse är att motionsbidraget erbjuds till alla anställda. Ofta uppkommer frågan om den som löptränar mycket kan få sina träningsskor betalda av arbetsgivaren. Svaret på den frågan är ett klart och tydligt nej. Om arbetsgivaren ändå väljer att betala löpskor blir det en skattepliktig förmån. I ditt fall handlar det nog mer om att få med chefen på ett hälsotänk och inte bara fokusera på träning på arbetstid. Börja med att föreslå fruktkorgar, kanske en stegtävling, motionsbidrag och liknande. Allt för att få chefen med på nyttan med friskvård, sedan kanske träning på arbetstid kommer som ett brev på posten. U lF b E r g i U s

Bedöms din arbetsförmåga bli bestående kan försäkringskassan bevilja aktivitetsersättning/sjukersättning. Skulle det bli fallet återinträder ITP sjukpension. Så här gör du: Om du anser att din sjukdom beror på arbetssituationen bör din arbetsgivare göra arbetsskadeanmälan till försäkringskassan och AFA Försäkring. Finns skyddsombud på din arbetsplats kan du ta hjälp av denne. Försäkringskassan kommer sedan att pröva rätten till arbetsskada och därmed besluta om eventuell ersättning. Oavsett arbetsskadans godkännande eller inte har du rätt till sjukpenning från försäkringskassan samt sjukpension från kollektivavtalad ITP. aN Na allE r sTraN d

E X p E r T pa N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Ulf Bergius ekonomichef

Anna Allerstrand pensions- och försäkringsexpert på PTK

M a nu a l en

Gör rätt på jobbet Nagelfilning, smutsig disk och kompisklickar. Kollegornas beteende är en källa till irritation och för många även till utanförskap. Men genom att följa etikettexperten Magdalena Ribbings enkla umgängesregler kan du sprida god stämning och bidra till en gnisselfri arbetsplats.

TEXT

agdalena Ribbing har sedan 1997 haft en egen spalt om ”hyfs och stil” i Dagens Nyheter. Bland de omkring 60 000 frågor från svenska läsare som hon har svarat på genom åren har allt fler kommit att handla om arbetslivet. – Vi tillbringar den största delen av vår vakna tid på jobbet, och då är det viktigt att man umgås med varandra på ett bra sätt på arbetsplatsen, säger Magdalena Ribbing, som vill dra sitt strå till stacken med boken Etikett på jobbet, som kom ut i september. Vad är eti kett?

– Etikett handlar om den förväntan – uttalad eller outtalad – som finns inför varje möte mellan människor, och som det kan vara praktiskt att känna till för att mötet ska bli bra och ingen ska bli ledsen. På jobbet möts människor som kanske har väldigt lite gemensamt förutom just jobbet. Och det är många människor som möts. På ett litet utrymme. Under en ofta stressig arbetsdag. Tr e i topp

De tre största källorna till irritation på arbetsplatsen är köket, toaletten och skrivaren. Diskberg, bromsspår och pappershögar tornar upp som mörka moln på kontorshimlen. Beter vi oss annorlunda på jobbet än hemma?

N A T U R V E TAR E

N R 8 2 0 11

H A N N A M E E R V E LD

ILL U S T RA T IO N

MARIA RAY MO N DSDO T T E R / s ö d e r b e r g a g entu r

– Nej, det tror jag inte. Många har det väldigt ostädat hemma också, säger Magdalena Ribbing. På många arbetsplatser utför några få medarbetare lejonparten av till exempel köksarbetet, medan andra smiter. Arga lappar biter inte på smitarna, slår Magdalena Ribbing fast. Möjligen ett möte där arbetsledningen lyfter frågan eller varför inte en indelning i städlag? När man själv tvingas kavla upp ärmarna, kanske man kommer till insikt om sitt beteende. Om man tillhör den lilla tappra skaran som städar efter andra är det lätt att bli bitter. – Jag är själv en sådan, säger Magdalena Ribbing. Jag har slängt folks kaffemuggar och tomburkar i många år på DN. Men den som plockar upp efter andra har ett val. Antingen kan man säga att ”jag gör det här för min egen skull”, eller så kan man låta bli. Man kan inte kräva av andra att de ska vara likadana som en själv. Många frågor till Magdalena Ribbing kommer från öppna kontorslandskap. Hon har slutat att förvånas över att folk filar naglarna, borstar tänderna, ringer högljudda privatsamtal eller äter hela måltider vid sina skrivbord i landskapen. Frågan är vad man som kollega kan göra åt saken?

– Man kan vid lämpligt tillfälle ta personen åt sidan och tala om för dem att nagelfilning är något som man gör när man är ensam. Och så kan man tillägga: ”Jag hoppas att du säger till mig om det är något som jag gör som irriterar dig.” Det fungerar, det vet jag av erfarenhet!

möT mob b N i Ng E N

Nu är nagelfilning långtifrån det värsta som förekommer på arbetsplatsen. – Det har blivit väldigt tydligt för mig att mobbning är ett stort problem i arbetslivet, säger Magdalena Ribbing. Det är hemskt lätt att mobba någon. Man skaffar en liten grupp av trygghetskollegor och när man är överens om att ”den där tar vi inte med”, då sluter gruppen sig samman och gruppgemenskapen stärks. Ofta tar sig utfrysningen subtila former. Medan du är på toaletten, har kollegorna hunnit gå iväg till lunchen utan dig – idag igen. – Ett läskigt sätt är att någon berättar en rolig historia, och alla skrattar. Sedan berättar du en historia och möts av tystnad. Oavsett om man tycker att skämtet är roligt, kan man kosta på sig en kommentar i stil med ”det där var kul”, för att kollegan ska känna sig välkommen i gänget, tycker Magdalena Ribbing. Den som blir mobbad eller uppfattar att någon annan blir mobbad kan vända sig till skyddsombudet på arbetsplatsen. – Ytterst är det chefen som har ansvaret för att arbetskulturen inte är sådan att mobbning tillåts, säger Magdalena Ribbing.

Om man tillhör den lilla tappra skaran som städar efter andra är det lätt att bli bitter som en belöning och en gemenskapsfrämjande samvaro, men det som en pigg festkommitté har tänkt ut, passar ofta långtifrån alla på arbetsplatsen. – Det kan vara Las Vegas-tema och så har man kanske inte lust att investera i en dyr Elviskostym, eller så är det femkamp och då kan man som äldre kollega tycka att det är jobbigt att tävla mot de yngre, som är i bättre form. Magdalena Ribbing föreslår istället bakning som en trevlig, neutral och lagom krävande aktivitet. – Man kan bjuda in en bagare, så att alla lär sig något tillsammans. Det borde passa de allra flesta, utom möjligen glutenallergikerna! #

e t i k e t t -t

på FE sT på Job b ET

En källa till glädje – men också upphov till många dilemman, incidenter och ibland rena tråkigheter – är personalfesten, denna spännande tillställning i gränslandet mellan arbete och avkoppling. Hur ska man bete sig när man är i ett jobbsammanhang, men inte arbetar? – Mitt basråd är: bli inte berusad! De allra flesta pinsamma saker som sker på personalfester hade aldrig hänt om folk hade varit nyktra, säger Magdalena Ribbing. Genom åren har hon sett många skräckexempel på personalfester. Kvällen är tänkt

r ät t :

iPS På J O B B et

» Hälsa på alla kollegor » Håll rent och snyggt efter dig » Säg tack så fort det finns anledning Fe l: » Prata inte illa om dina kollegor » Sköt inte din hygien inför andra » Smygläs inte på någon annans datorskärm

N r 8 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

lE dar s kap

”På HaV får jag vara chef” Björn Risinger, biolog och generaldirektör för den nya Havs-och vattenmyndigheten, har många utmaningar att ta sig an. Han ska skapa en gemensam kultur på myndigheten, rekrytera ett fyrtiotal nya medarbetare och se till att HaV levererar bland annat HaNNa mEErVEld den inledande bedömningen enligt EU:s marina direktiv. TEXT

somras blev Fiskeriverket och delar av Naturvårdsverket den nya Havs- och vattenmyndigheten, HaV. De omkring tvåhundra medarbetarna trängs fortfarande i Fiskeriverkets gamla lokaler i Göteborg. Men snart går flyttlasset ner till stranden av Göta älv. Det är viktigt att skapa nytt. – Vi vill inte bara ärva Fiskeriverket. Vi har en helt annorlunda organisation där bevarande och brukande är integrerat. Och all personal har fått anmäla intresse för nya befattningar. Varje person är prövad och alla chefspositioner har rekryterats i konkurrens, säger Björn Risinger. Endast fem personer valde att följa med till Göteborg från Naturvårdsverket i Stockholm, och ett fyrtiotal tjänster är för tillfället utannonserade. – Vi har ett väldigt bra söktryck på våra tjänster, säger Björn Risinger. Vi kommer att kunna rekrytera personer med bra kompetens. Men vi kommer att tappa i kontinuitet. Det finns väldigt mycket kännedom om historiken hos varje person som har arbetat med havsoch vattenfrågorna på Naturvårdsverket. Just den kunskapen får vi inte, även om vi rekryterar aldrig så duktiga personer.

N a T U r V E Ta r E

N r 8 2 0 11

Överlämning och avstämningar med Naturvårdsverket har tagit mycket tid under HaV:s första månader. Samtidigt byggs nya gemensamma strukturer i den nya myndigheten – ny arbetsordning, nya fackliga avtal och ny hemsida. ar b ETar öppET

Ett av de första besluten som Björn Risinger fattade var att HaV ska arbeta öppet, så långt det är möjligt. – Vi har inget intranät – vi har en webbplats som är öppen för allmänheten, och enbart arbetsmaterial eller information som är sekretessbelagd ligger under inlogg. Vi arbetar för medborgarna och vårt arbete ska vara så tillgängligt som det bara går, säger Björn Risinger. På HaV:s webbplats kan man bland annat läsa om Björn Risingers torsdagar. Då får myndighetens fyra avdelningar: kunskapsavdelningen, planeringsavdelningen, åtgärdsavdelningen och tillsynsavdelningen samt den administrativa staben, ekonomi-, personal- och kommunikationsenheterna vardera en halvtimme eller tre kvart för veckans GD-dragning. Underlag ska vara inskickat i förväg och på dragningen ska Björn Risinger skriva under alla beslut som kräver GD:s godkännande.

e N O k tO B e r V e C k a M e D BJör N r i S i Ng e r:

Måndag: Går igenom e-post. Besök från Ocean Search, som vill involvera seglarfolk världen över i havsforskningen genom att låta dem samla in havsmiljödata. tisdag: Utfrågning i riksdagen om biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Onsdag: Övergödningsprojektet ”Greppa näringens” tioårsjubileum på Annelövs gård i Skåne. torsdag: Inviger Raslångens ekopark på gränsen mellan Skåne och Blekinge åt Sveaskog. (Någon från ledningsgruppen hoppar in och tar dagens GD-dragningar och GD-beslut. ) Fredag: Möte med ledningsgruppen.

BJö r N r i S i Ng e r

lYss NaN d E CH E F

na ska kunna påverka verksamheten. – Ett nära samarbete med de fackliga organisationerna har varit min käpphäst under utredningen av den nya myndigheten, säger Björn Risinger, som har en facklig karriär bakom sig, bland annat som ordförande för Saco-föreningen på länsstyrelsen i Falun under 1990-talet. – De fackliga företrädarna är medarbetarnas representanter på arbetsplatsen, och det är väldigt viktigt att kunna diskutera långsiktiga frågor med dem. #

Just att vara tydlig är något som Björn Risinger återkommer till när det gäller ledarskapet, men han beskriver samtidigt sig själv som lyssnande och involverande. – Jag bestämmer inte allting själv, utan är gärna diskussionspartner. Och viktiga frågor kan kräva en försöksballong innan det slutliga förslaget formuleras. Men när man väl har fattat beslut, så ska det gå till verkstad! Björn Risinger har själv arbetat på Naturvårdsverket, där han varit avdelningschef, och på E N NaTioN E ll mYN d ig H ET innan han fick i uppdrag att utreda bildanFår maN oFTar E sTarTa det av en ny myndighet m E d ETT ViTT b lad för alla vattenfrågor, var han länsöverdirektör för Länsstyrelsen i Skåne. Men det nya GD-uppdraget är i en klass för sig. – På HaV får jag vara chef, säger Björn Risinger. På länsstyrelsen var det ju landshövdingen som var chef, även om jag fick öva mycket i rollen som VD. Och på en nationell myndighet får man oftare starta med ett vitt blad. Ett uppdrag från regeringen formulerat på två till tre meningar kan ibland kräva en budget på 10 till 20 miljoner kronor innan det är klart. Bland de vita bladen just nu finns den så kallade inledande bedömningen enligt EU:s marina direktiv, som ska vara klar 2012. Ett annat är HaVs uppgift att utveckla en helt ny planering av våra havsområden, som Björn Risinger liknar vid en kommunal översiktsplan fast ute i havet, där sjöfart, fiske, naturvård, energiutvinning, med mera ska finnas med. – Internt är en av de största utmaningarna att bygga en gemensam kultur i myndigheten. Men just nu är det väldigt mycket ”hands on”. Vi ska kunna leverera till regering och omvärld, trots att vi är fyrtio man kort, så nu är det verkstaden som skapar sammanhållningen, säger Björn Risinger. Men han är noga med att medarbetar-

F OTO: M A JA K R I ST I N N Y L A N D E R

– Efter en sådan dag kan man vara ganska mör, erkänner han. Men vi har rätt tydliga rutiner för hur det ska gå till.

Född: 196 0 i Borås. Flyttade 1974 till Lund, där Fältbiologerna väckte hans intresse för biologin. utbildning: Biologi och geovetenskap. aktuell: Generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, som började sin verksamhet i somras. Bor: Falun och Göteb org . Familj: Hustrun Eva och fyra barn, 29 till 21 år gamla. Fritid: Ägnar mig åt fam iljen och vårt ställe i Mullsjö. Senaste konsert: Fiol och piano med duon Elna Carr och Håkan Quennerstedt.

N r 8 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

KO M M A N D E LE A D E R S H I P F R I DAY :

Så hittar du kreativiteten minns du reklamen om hur svårt det är för systembolagets personal att gissa folks ålder? bakom den låg copywritern och filmaren bengt renander, men det var innan han sadlade om och blev författare och föreläsare. på leadership Friday den 2 december berättar han hur du kan släppa loss din kreativitet. Vissa yrken tillskriver vi automatiskt

kreativitet, men Bengt Renander tror att alla människor har förmågan att vara kreativa. Han definierar kreativitet som ”nyskapande problemlösning”. – Idag är nästan alla yrken kreativa; i nästan alla jobb ställs man idag inför problem som det inte finns någon färdig lösning på, och de arbetsuppgifter som inte är kreativa, tas över av maskiner, säger han. Men känner du dig kreativ varje dag på jobbet? Nyckeln ligger, enligt Bengt Renander, i att ändra vårt sätt att se på problem – från något jobbigt till en nödvändig råvara för den kreativa processen.

Det gäller att skapa ett inre kreativt klimat som låter idéerna komma. Mellan idén och genomförandet finns ytterligare en tröskel, byggd av rädsla. Den måste vara där och vi måste hitta modet att ta klivet över den. – Vet vi från början att vi kommer att lyckas, så är det ingen kreativ process, säger Bengt Renander. hM Bengt renander möter du den 2 december.

På g å N g

Han delar in den kreativa processen i tre akter där man definierar problemet, får en idé och genomför den. Förmågan att få idéer ligger väldigt djupt rotad i varje människa. – Man presterar eller skapar inte en idé, man får den, säger Bengt Renander. Närmare bestämt, beskriver han det som att ”jag” får en idé av ”mig själv”. Men idéerna kommer bara om man är närvarande i sig själv och i nuet. – Om man är i sitt ”jag-drama”, där man funderar på saker som har hänt och oroar sig för framtiden och för att inte duga till, då blir man blockerad och får inga idéer.

– för chefer och projektledare C H E F N äT V E r k E T i Skåne 10 november, tema retorik. l E a d E r s H i p F r i d aY göteborg 28 oktober: Drivkrafter. Stockholm 2 december: Kreativitet. rEUNioN stort nätverksmöte för alla naturvetare som läst affärsmannaskap den 12 januari sen eftermiddag på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. läs mer: www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Vad ska mitt vd-avtal innehålla? hej, jag har fått ett erbjudande om att bli vd på ett litet miljöföretag som inte har kollektivavtal. i det avtal jag har blivit erbjuden saknas viktiga delar som pension och försäkringar. Jag vill gärna få råd om vilka krav jag kan ställa. hälsningar ulf

När du tar ett vd-uppdrag finns det flera aspekter som är viktiga. Som vd omfattas du inte av lagen om anställningsskydd, vilket innebär att du måste reglera dina avgångsvillkor i ditt anställningsavtal. Naturvetarna chefs rekommendation är att du

N a T U r V E Ta r E

N r 8 2 0 11

bör se till att du får ett års uppsägningstid kombinerat med ett avgångsvederlag beroende på hur lång anställningstiden blir. Styrelsen har rätt att när som helst säga upp avtalet med omedelbar verkan. Som vd kan du också bli skadeståndsskyldig mot tredje man eller mot bolaget, varför vi rekommenderar dig att se till att bolaget tecknar en ansvarsförsäkring för dig. För att få ett tydligt vd-uppdrag rekommenderar vi dig att be styrelsen om en vd-instruktion som klargör skiljelinjerna mellan ditt och styrelsens uppdrag. I mindre bolag kan detta vara ett problem ibland. Förutom sedvanliga anställningsvillkor, som, lön, pension, försäkringar och andra förmåner, så rekommenderar jag att du i avtalet skriver in rätten till kompetensut-

veckling och ett externt stöd i form av nätverk, coach eller mentor. Som vd kommer du många gånger att vara ensam och fatta svåra beslut. Då är ett externt bollplank ovärderligt. Detta var en sammanfattning av de viktigaste sakerna i avtalet. Läs mer på www. naturvetarna.se/chef. Där hittar du också en komplett mall för vd-avtal. Du är också välkommen att kontakta Naturvetarna Chef för rådgivning.

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

karriär

på N Y T T J o b b

Ann hjälper andra till nytt jobb Den här gången lyfter vi fram en av de nyanställda på Naturvetarna. Ann Lundström är mikrobiolog och jobbar sedan mitten av augusti som karriärrådgivare. Hon inspireras av positiv feedback från medlemmarna och när hennes insatser leder till en positiv förändring. Varför fick just du jobbet? – Jag var väldigt motiverad, och uppfyllde de formella kraven förstås. Jag är disputerad och kan den akademiska världen och forskarnas villkor. Jag kände direkt att det här var rätt jobb för mig. Därför kunde jag vara avspänd på intervjun. Min bakgrund som säljare, nu senast på Roche, tror jag också spelade in. har förväntningarna infriats? – Ja absolut, jag stortrivs med att ge service och hjälpa naturvetare att komma vidare i karriären. Det är så roligt att våra tjänster är efterfrågade. På en workshop i Stockholm i oktober hade vi 160 anmälda och fick köra dubbla pass. Nu ska vi vidare till Uppsala och Malmö. Vilka kommer dit? – Många har jobb och är allmänt nyfikna på

vilka möjligheter det finns. Andra är på väg att disputera och vill få koll på möjliga karriärvägar. Även arbetslösa kommer på våra workshops för att bli inspirerade och få konkret hjälp med att söka jobb. Vi ger också cv-coachning.

ann lundström är ny karriärrådgivare på Naturvetarna.

och andra jobbrelationer. Det är dyrt att rekrytera, och ännu dyrare blir det att rekrytera fel.

Så här i efterhand, kunde din egen ansökan gjorts bättre? – Jag var lite för akademisk. Den kunde ha varit mer personlig. Tänk på att en cv inte bara är ett historiskt dokument, där meriter staplas ovanpå varandra. Anpassa din cv till arbetsgivarens behov och vad du kan tillföra.

Ditt bästa tips för att hålla sig anställningsbar? – Håll dig uppdaterad inom ditt område och bygg nätverk.

är det ändå inte rekryterarens magkänsla som avgör vem som får jobbet? – Personliga egenskaper blir allt viktigare. Det är så mycket som ska stämma, som att passa in i arbetsgruppen och att fungera med kunder

Vad gjorde du i din forskning? – Jag är mikrobiolog och disputerad i molekylärgenetik på Stockholms universitet. Min postdok handlade om virulensfaktorer hos Salmonella, alltså vilka egenskaper hos bakterien som gör att den orsakar sjukdom. lel

F l E r på N Y T T J o b b ingrid stenberg Chefredaktör för tidningen Biotech Sweden. tidigare jobb: Chefredaktör på Läkemedelsvärlden. utbildning: Magister i molekylärbiologi Lunds universitet och journalistutbildning Stockholms universitet.

Fredrik Hedlund Miljöchef, Sandvikens Kommun. tidigare jobb: Tf miljöchef Gävle Kommun. utbildning: Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå Universitet.

SÅ NYTT JOB HAR DU O CK

Emma rennel på Bombardier Transportation. tidigare jobb: Konsult på Datadickens Senior Scientist, Olink AB tidigare jobb: Application Specialist, Gyros AB utbildning: Magisterexamen MatNat, inriktning molekylärbiologi/genetik Uppsala universitet, Fil Doktor i Patologi Uppsala universitet, Post Dok tjänst University of Bristol, England.

alexander von knorring Lead Engineer

Affärskommunikation på IHM Business School.

respons. utbildning: Kandidatexamen i matematik och fysik.

Tove Engström Director Corporate Brand & Corporate Responsibility AstraZeneca i Sverige. tidigare jobb: Chef i Svenska Paviljongen på Världsutställningen i Shanghai. utbildning: Biolog-Geovetarlinjen på Sthlms Universitet samt

Caroline steinwig Miljökonsult på BioMil AB i Lund. utbildning: MSc i miljöstrategisk styrning, Fil. Kand. miljövetenskap.

Charlotte isaksson Foderkonsulent på St. Hippolyt. utbildning: Husdjursagronom

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N r 8 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

5. :2,7+ : 6 8

:H KDYH D FHUWDLQ ZD\ RI GRLQJ WKLQJV +RSHIXOO\ \RX GR WRR

FĂśrbundet sĂśker en

Chef till livsmedelsavdelningen

$V DQ $QDO\WLFDO &KHPLVW \RX DUH UHVSRQVLEOH IRU WHVWLQJ WKH ,.($ SURGXFWV GXULQJ WKH SURGXFW (1'/(66 ,(6 GHYHORSPHQW SURFHVV $V RXU QHZ $QDO\WLFDO ,7 ,/ ,% 6 6 2 3 &KHPLVW \RX ZLOO EH SDUW RI WKH FKHPLVWU\ WHDP DQG \RX DUH DQ LPSRUWDQW SDUW RI WKH FKDLQ WR PDNH WKH ,.($ UDQJH VHOODEOH E\ VHFXUH VDIH DQG KHDOWK\ SURGXFWV WKDW FRUUHVSRQG WR OHJLVODWLRQ DQG H[FHHG FXVWRPHU H[SHFWDWLRQV 7K OLN

(ref.nr: 112-5972-2011)

$QDO\WLFDO &KHPLVW ,.($ RI 6ZHGHQ bOPKXOW 7HVW ODERUDWRU\

,.($ 7HVW ODERUDWRU\ LV D XQLW RI FR ZRUNHUV

Sista ansĂśkningsdag 14 november 2011. FĂśr mer information www.smohf.se

EH 'DUH WURHQW GLIIH

HUHÂśV SO Q R ZKHUH \RX ZLOO ZRUN LQ D WHDP ZKHUH \RXU LGHDV

, . ( $ DUH KHDUG ZKHUH WKHUH LV RSSRUWXQLW\ WR OHDUQ QHZ VNLOOV DQG ZKHUH WKH JRDO DOZD\V LV ÂłWR FUHDWH D EHWWHU HYHU\GD\ OLIH IRU WKH PDQ\ SHRSOHÂ´

Vi sĂśker

NaturvĂĽrdshandlĂ¤ggare 0HU LQIRUPDWLRQ RP WMlQVWHQ Ă€QQV Sn YnU ZHEESODWV ZZZ ODQVVW\UHOVHQ VH MRQNRSLQJ HOOHU Sn 2IIHQWOLJD MREEV ZHEESODWV ZZZ RIIHQWOLJDMREE VH

5HDG PRUH DQG DSSO\ DW ZZZ ,.($ VH MREE :H ORRN IRUZDUG WR \RXU DSSOLFDWLRQ

[[[ [[[[[ [[ [[ [[[[ [[[ [ [[[ [ [ [ [[[ [[ [[[ [[[ [ [ [ [ [ [[ [[ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [[[[ [[[[ [[[[ [ [[[ [[[[[ [ [ [[ [ [ [[[ [[[ [ [[[ [[[ [[[[[ [ [ [[[[[ [ [ [ [ [[[[[ [[[ [[ [ [ [ [ [ [[ [ [[ [ [[ [[[ [ [ [[[ [[ [[ [[ [ [ [ [ [ [ [[ [ [[[ [[[ [[ [ [[[ [ [[[[[ [[[ [[ [[ [ [[[[[ [ [ [[[ [[[[ [[[ [[[[[ [[ [[ [[[[ [[[ [ [[[ [ [[ [ [[ [ [[[ [ [ [ [ [ [[[ [ [ [[ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [ [[[[ [[[[ [[[[ [[[ [[[[[ [ [ [[ [ [ [[[ [[[ [ [[[ [[[

LĂ¤nsstyrelsen i VĂ¤stra GĂśtalandslĂ¤n sĂśker

Doktorera pĂĽ framtidens energi.

NaturvĂĽrdshandlĂ¤ggare till GĂśteborg LĂ¤s mer om tjĂ¤nsten under lediga jobb pĂĽ www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Nu har du chansen att bli doktorand i Skogforsks och SLU:s nya doktorandprojekt. I framtiden kan snabbvĂ¤xande trĂ¤dslag bli en viktig fĂśrnybar energikĂ¤lla i Sverige. Som doktorand blir din uppgift att utveckla modeller fĂśr odling av arter inom slĂ¤ktet Populus, med sĂ¤rskilt fokus pĂĽ etableringsfasen och tidig skĂśtsel. LĂ¤s mer pĂĽ skogforsk.se/doktorera och slu.se/sydsvensk-skogsvetenskap AnsĂśk fĂśre den 1 december.

LĂ¤nsstyrelsen sĂśker medarbetare Projektkoordinator fĂśr miljĂśmĂĽlsarbete Sista ansĂśkningsdag 11 november. LĂ¤s mer om LĂ¤nsstyrelsen och arbetsuppgifterna pĂĽ www.lansstyrelsen.se/norrbotten LĂ¤nsstyrelsen har en bred verksamhet. I rollen som regeringens regionala fĂśretrĂ¤dare ingĂĽr bland annat att offensivt arbeta fĂśr en hĂĽllbar framtid. TillstĂĽnd, tillsyn, samordning och utveckling av viktiga samhĂ¤llsomrĂĽden Ă¤r vĂĽra huvuduppgifter. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

N a T U r V E Ta r E

N r 8 2 0 11

Â‹ ,QWHU ,.($ 6\VWHPV % 9

7+,1 .

Vi söker kemist - inriktning droganalys Vi söker dig som är intresserad av en självständig och ansvarsfull roll som kemist på Unilabs laboratorium för droganalyser i Eskilstuna! Tillsammans med erfarna kollegor utför du drogtester, ansvarar för instrumentering och utvecklar metoder. Vi söker dig med några års erfarenhet från kliniskt kemiskt/farmakologiskt laboratorium och arbete med droganalys och LC-MS/MS-instrument. Den här rekryteringen sker i samarbete med IRP Rekrytering.

Läs mer och ansök på www.irp.se/jobb

KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2012/2013. Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 p) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner). Ansökan – på särskilt ansökningsformulär – åtföljt av de betyg, referenser och övriga handlingar,som sökande önskar åberopa, skall senast den 16 januari 2012 insändas under adress: Sixten Gemzéus stiftelse/Gålöstiftelsen, Box 7444, 103 91 Stockholm Ansökningsformulär finns tillgängligt, från 2011-11-01, på Sixten Gemzéus stiftelses hemsida: www.gemzeusstiftelse.se, Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08 - 651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: info@galostiftelsen.se Stockholm i oktober 2011 STYRELSEN

(145-0+0)

VERKSTAD /

FORDON

FORSKNIN G TIDNIN

TIDNINGEN FÖRFÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKEROCH TEKNIKER TIDNINGEN FORSKARE, NATURVETARE

Som medlem i Naturvetarna får du på en prenumeration av FORSKNING.

rabatt

FORSKNIN

GSSVERIG

GEN FÖR

FORSKA

RE, NAT

URVETA

UNIVERSI TETS

RE OCH

TEKNIK

NYTT

31.200

läsare

2011

MÖT

+HOHQ 6YDKQ H $QGHUVVRQ Spinnv ågor på

vis

ade %DWWH UHYROXUL WLRQHQ Odlat kö tt Biomek atronik www.fors

kning.co

TEMA

Teknik

Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år. Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta studentprojekt över framstående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med högskolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

BESTÄLL

din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: soﬁa@forskning.com Skriv att du är medlem i naturvetarna.

$QQRQV OLJJ 1DWXUYHWDUHQ LQGG

N r 8 2 0 11

N a T U r V E Ta r E

S PA N A R I N

H I S TO R I A ETIK

Rätt att äta djur? Har du någonsin funderat på vad du egentligen äter när du för gaffeln till munnen? Det vill Jonathan Safran Foer ta reda på i sin första fackbok Äta djur, som har översatts till svenska. Det är en välskriven, humoristisk och tankeväckande bok. Vi får följa författaren när han besöker slakterier, gör intrång på djurfabriker och talar med vegetarianer och djurfarmare i USA. I olika kulturer äter man olika djur. I vissa delstater i USA är hundkonsumtion tillåtet, men skulle det verkligen vara socialt accepterat att äta hund? Spelar djurets intelligens någon roll? Och är det någonHumor och allvar. sin rätt att äta djur? Vilket ansvar har jag som konsument, när jag står där vid köttdisken? SS

Fisken som klev upp på land Ett av de mest dramatiska utvecklingsstegen i evolutionen är det som togs upp ur havet. Tre paleontologer vid Naturhistoriska Riksmuseet – Erik Stensiö, Gunnar Säve-Söderbergh och Erik Jarvik – tog under 1900-talets första hälft upp jakten på denna felande länk, eller var det kanske flera? Björn Hagberg och Martin Widman har grävt fram ett spännande stycke vetenskapshistoria, där svensk forskning uppmärksammades av en hel värld. I Fossiljägarna berättar de om farliga expeditioner till Grönland a. ori och Spetsbergen, tidsödande bearbetning av ist sh ap sk Veten de fyrbenta fiskfynden och vetenskapliga dispyter. HM

Läs mer: www.norstedts.se

LI FE SCI E NCE

KEMI

Molekylernas mörka sidor

Kemi har aldrig varit så här spännande!

Till vardags ägnar sig professorn i bioorganisk kemi Ulf Ellervik bland annat åt att bota cancer. Ett ädlare arbete får man leta efter, och kanske är det som motvikt till denna karriär, som han har valt att grotta ner sig i kemins mörkare sidor i sin prisbelönta bok Ond kemi – berättelser om människor, mord och molekyler. Det är lätt att dras in i historierna om alltifrån svampgifter till stryknin, senapsgas och kat. Här varvas bitar ur Sherlock Holmes och mästerdetektiven Blomqvist med historiska episoder, vardagskemi och stora tragedier. Inte sällan handlar det om hur vetenskaplig välvilja har bidragit till att ödelägga människoliv. HM Läs mer: www.fritanke.se

S PA N A I N ! Har du någon spaning som du vill dela med andra Naturvetare? Tipsa oss gärna om nya böcker, filmer, utställningar, evenemang, prylar, sajter, appar eller annat som inspirerar dig. Mejla oss på redaktion@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

Verktyg för vetenskap I september fick alla forskare och företagare inom life science en ny webbportal, europeiska Tools of Science. Information om 200 olika faciliteter och bolag i tio länder i Europa har samlats på sajten. I databasen har man chans att hitta den teknologiplattform eller samarbetspartner som man behöver för att komma vidare i utvecklingen. Sajten listar också internationella, nationella och regionala finansieringsmöjligheter för forskning och utveckling och ger vägledning till gemensamma forskningsresurser, core facilities. Tools of Science har utvecklats inom det EU-finansierade projektet ABC Europe. Läs mer: www.toolsofscience.eu

Med rätt verktyg kommer man långt!

GÄSTKRÖNIKAN

Guld som inte

glimmar

Om politik för det vi inte har en aning om Nyttan? Lika säkert som ”Äntligen” hörs i börshuset frågas om ”Nyttan” på KI eller KVA. Jag vet att den måste ställas. Men om vi visste svaret så skulle anledningen inte vara värt ett Nobelpris. Forskning handlar om att få veta det vi ännu inte har en aning om. Eller snubbla över något vi inte viste fanns – och begripa att man gjort det. Hur skall man då i förväg kunna veta något om nyttan med vad man nyss fått reda på eller ännu inte vet om det finns? Åtminstone om man med nytta menar varor och tjänster man kan ta betalt för. Prisvärd forskning leder förr eller senare dit. Det vet vi. Vi vet bara inte hur och till vad. Och inte är det därför forskare forskar – även om det är därför de får pengar. Tycho Brahe fick betalt för att hitta ledstjärnor för fartyg och spå framtiden för furstar. Själv ville han bevisa att solen gick runt Jorden – och lärjungen Kepler använde hans data till att visa att mästaren hade fel. Alkemisterna ville göra guld av de fyra elementen, blandade, brände, kokte, smälte, vägde och mätte. Något guld blev det inte. Bara alla grundämnena, det periodiska systemet och hela kemisamhället. Hundra års samhällsutveckling – inklusive vårt moderna IT-samhälle – är på ett eller annat sätt kopplat till jakten på tidens, lju-

AT T VÅGA SATSA M I LJAR DE R PÅ K U N S KAP både elektroniken och materialutvecklingen följer en vindlande och till synes slumpartad väg genom en lång rad upptäckter som inte har något som helst med kolatomer, elektronik och nya material att göra. Där förekommer till och med en svävande groda.

Tycho Brahe hade fel.

sets och den döda materiens innersta hemligheter. Men vem visste det när upptäckterna gjordes om ljuset kvantisering, elektronernas spinn, glasets renhet och tidens relativitet. I lite blygsammare men svensk skala finns en växtförädlare som vill hjälpa en kemist att hitta proteinernas periodiska system. Det finns ju inte men det slutade med Xylocain och grunden för Astras utveckling till ett multimiljarddollarföretag. Historien bakom grafen – det kolatomtunna materialet som ser ut att kunna revolutionera

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender NOVE M B E R

Vad kan få någon att satsa tid, arbete och liv på något man vet kommer att sluta med något annat än vad man tänkt sig från början? Troligen bara lusten och nöjet att få veta – och drömmen om att hitta något nytt. Problemet är väl bara hur man får alla oss andra att betala för nöjet och drömmarna? Det är väl vad forskningspolitik handlar om? Att våga satsa miljarder på kunskap för kunskapens skull – utan att veta vart det leder. Bara till ett nytt sorts samhälle. Lika annorlunda för våra barnbarn som det vi ärvde av våra farföräldrar. PETE R SYLWAN, vetenskapsjournalist

G VA D S O M Ä R PÅ G Å N L ÄS PÅ W E B B E N O M M O A S P I T LV Ä SJ N A K DU F Ö R N AT U R V E TA R E . N AT. N R I E R , M ÖT E N O C H A S PÄ N N A N D E S E M I N A A.S E W W W . N AT U R V E TA R N

Kunskapsdagarna, Falun

8-9

Workshop i karriärplanering, Malmö

PTK:s konferens om pensioner och försäkringar, Stockholm

Utdelning av utmärkelsen Årets geolog och

22–23

Workshop i karriärplanering, Linköping

Lindgrenpriset, Uppsala

DECEMBER

Nätverksträff för chefer, tema retorik, Malmö

Leadership Friday, tema kreativitet, Stockholm

DRF:s höstmöte

14–15

Workshop i karriärplanering, Stockholm

Kunskapsdagarna, Stockholm

16-17

Kunskapsdagarna Göteborg

JAN UAR I

Reunion för naturvetare som läst affärsmannaskap, Stockholm

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

VI GĂ–R DET MĂ–JL MĂ–JLIGT! Tillsammans kan vi fĂśrĂ¤ndra vĂ¤rlden. Drivkraften hos vĂĽra lĂ¤rare, forskare, studenter och alumner gĂśr det mĂśjligt. Vi Ă¤r stolta Ăśver vĂĽra utbildningar och de framgĂĽngar de skapar. VĂĽra internationella studenter gav till exempel Uppsala universitet toppbetyg i ĂĽrets CHE-rankning inom Ă¤mnen som biologi, kemi, fysik och matematik. Dessutom utsĂĽgs en av vĂĽra studenter i teknisk fysik till â€?Ă…rets teknolog 2010â€? av ABB. Nu kan du lĂ¤sa om nĂĽgra av vĂĽra studenter och alumner, och om deras insatser fĂśr att fĂśrbĂ¤ttra vĂĽr framtid â€“ med fĂśrĂ¤ndring som drivkraft. BESTĂ„LL DRIVKRAFT PĂ… TEKNAT@UADM.UU.SE

(Q KHPI|UVlNULQJ I|U 1DWXUYHWDUH 5LQJ RVV Sn Vn EHUlWWDU YL PHU

19 B LQGG 42

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

E R I K C H o R E LL

Naturvetarpris till ny ”antibiotika” och nanopartiklar Kungliga Vetenskapsakademien tillkännagav under oktober årets omgång av Nobelpristagare. Samtidigt fick Naturvetarna låna några av akademins ledamöter till en jury för ett pris som sätter fokus på morgondagens stjärnor. Nya ”antibiotika” och analyser av nanopartiklar belönades med Naturvetarpriset i kemi på Nobelmuseet den 20 oktober. Antibiotikaresistens är idag ett av de stora hoten mot hälsan globalt. Ett tänkbart sätt att minska resistensutveckling är att utveckla nya antibiotika, som inte dödar bakterier, utan bara slår ut deras förmåga att framkalla sjukdom.

F OTO : H A N N A M E E R V E LD

foRSKNiNG

Erik Chorell har i arbetet fram till sin doktorsavhandling vid Umeå universitet, tillverkat nya molekyler som hindrar bakterier från att tillverka de utskott, pili, som de använder för att fästa vid mänskliga celler. Flera substanser har testats på E. coli-bakterier,

som kan orsaka urinvägsinfektion, med positiva resultat vilket ger hopp om att kunna applicera denna strategi för framtida läkemedelsutveckling. TVÅ flUGoR i E N S MÄll

Det är inte bara pili som sticker ut från bakteriernas yta, utan även en enklare struktur av proteiner som bildar en lång amyloid fiber. Dessa så kallade curli är en ganska ny upptäckt. – Man vet att curli är viktiga för hur en infektion etableras. Pili är avgörande, men curli kommer troligtvis in i ett senare skede och kan ha att göra med bakteriernas förmåga att fästa vid varandra och bilda biofilmer. Detta gör dem mycket svårare för läkemedel att komma åt, berättar Erik Chorell. En del av de substanser som Erik Chorell har tagit fram, visar effekt mot såväl pili som curli. – Det är väldigt bra ur läkemedelssynpunkt, säger han och påpekar samtidigt att det är en väldigt lång process innan en lovande molekyl kan bli ett läkemedel. – Men de här molekylerna är generellt sett inte allt toxiska, utan väldigt snälla. Erik Chorell har tillverkat molekyler som kan oskadliggöra bakterier.

Född: 1980 i Härnösand. Bor: i Umeå sedan 2000, just nu på postdok i St Louis, USA. Familj: Fru och två döttrar, 2 år respektive två månader gamla. Fritid: Springer, åker skidor. Läser nu: Genetik, cellbiologi, analytisk kemi… Miljön jag jobbar inom kräver att jag fräschar upp och bättrar på mina kunskaper inom dessa områden! Gör med pengarna: Efter att ha byggt upp ett komplett hushåll från de två resväskor vi kom till USA med så finns det många hål att stoppa dem i! Vi flyttar tillbaka till Sverige till våren och vill till exempel köpa hus någon gång i framtiden.

J E S P E R J aC o B S S o N Född: 1984 i Sundsvall Bor: I Uppsala Familj: Mor, Far och bror. Alla på annan ort. Fritid: Spelar mycket brädspel, fotograferar blommor och insekter, läser mycket böcker och dricker massor med te. Tränar även lite grann i olika motionsidrotter. Läser nu: Läser ”Den stora förnekelsen” av Anders Wijkman och Johan Rockström samt ”Björnen och Draken” av Tom Clancy Ser på nu: Har precis upptäckt ”The Big Bang Theory” och hur fantastiskt skojigt det är Gör med pengarna: Har inte bestämt än, men det brukar alltid finans saker man kan lägga de på. I år har jag till exempel lämnat mitt studentrum på 16 kvadratmeter, vilket har genererat en del utgifter.

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

Erik Chorell belönas av Naturvetarna med 50 000 kronor för bästa svenska avhandling inom kemi 2010. Juryn framhåller att han är en kemist som arbetar tvärvetenskapligt i gränslandet mellan kemi, molekylärbiologi och medicin. Nu gör Erik Chorell en postdok där han bland annat studerar detaljerna kring hur de nya molekylerna gör när de avväpnar bakterier. Vid Institutionen för molekylär mikrobiologi på Washington University in St Louis i USA, har han sin arbetsplats i ett stort laboratorium med högt tempo. – Här finns oerhört duktiga forskare som man lär sig mycket av, säger han. D ET SToRA i D ET li llA

Jesper Jacobsson belönas med 25 000 kronor för sitt examensarbete vid Uppsala universitet. Projektet rör sig i den riktigt lilla världen – han har tillverkat nanopartiklar av zinkoxid. Liknande partiklar skulle kunna

användas i bland annat sensorer, katalysatorer och solceller, och Jesper Jacobsson har bidragit till att karaktärisera egenskaper som är kopplade till partiklarnas storlek. – När partiklarna blir tillräckligt små, kring 8 nm för zinkoxid, börjar egenskaperna att förändras. Den mest uppenbara förändringen är att andelen atomer som sitter nära partikelytan ökar, men även till exempel optiska och elektriska egenskaper förändras. Han har bland annat undersökt hur det optiska bandgapet – den våglängd där en partikel börjar absorbera ljus – påverkas av partikelstorleken. Han har

Jesper Jacobsson ﬁck priset för bästa examensarbete.

också studerat hur partiklarna tar form under tillverkningsprocessen. Som doktorand vid Uppsala universitet fortsätter Jesper Jacobsson nu att undersöka grundläggande egenskaper hos material, men med fokus på energirelevanta material som kan åstadkomma vattensplittring – uppdelning av vatten i syrgas

och vätgas, som kan användas som bränsle och för att lagra energi. – Idag använder vi olja både som energikälla och energibärare, men, förutom att det orsakar klimatproblem, kommer oljan också att ta slut. Någon gång i framtiden kanske vätgasekonomin blir verklighet, säger Jesper Jacobsson. HM

F OTO : JA N LI N D M A R K

N at U R V E ta R P R I S E t 2 0 12 I år är det 14 år sedan Saco-förbundet Naturvetarna instiftade Naturvetarpriset, som varje år delas ut till den bästa doktorsavhandlingen och det bästa examensarbetet inom en naturvetenskaplig disciplin. År 2012 har turen åter kommit till fysik. Varje institution får nominera en doktorsavhandling. För examensarbetena gäller fri nominering. Arbetena ska ha lagts fram under 2011. Mejla din nominering till naturvetarpriset@naturvetarna.se! Erik Chorell i labbet tillsammans med handledare Fredrik almqvist.

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

F OTO : H A N N A M E E R V E LD

MEDlEMSNyTT

trygghet i fokus för studenter Studenterna i Naturvetarna har haft kongress. Med tretusen medlemmar i ryggen kan de agera med kraft. – Trygghet under utbildningen är vår fokusfråga det kommande året. Studenterna faller mellan stolarna vid sjukdom och när de får barn, säger Mario Baban, nyvald ordförande för Naturvetarna Student. Studenter omfattas inte av det trygghetssystem som anställda har. Det finns en uppfattning om att studenter ska leva lite knapert och suga på ramarna. Den bilden vill Mario Baban ändra på. – Det kan inte vara rimligt

fRAMTiD

Biomedicinare Mario Baba är ny ordförande för Naturvetarna Student.

med en karenstid på fyra veckor när man blir sjuk. Lika illa är att en student som blir förälder får leva på 150 kronor per dag. Han brinner minst lika mycket för frågan om arbetslivsanknyt-

ning som var förra årets fokusrerande och givande. fråga. Varför ska man vara med i – Den måste lyftas mer i utNaturvetarna? bildningarna. Ofta får man bara – Ju fler vi är desto bättre kan koll på de karriärvägar som vi driva frågor som är viktiga för finns inom akademin. Minst lika naturvetare. Stödet till medlemviktig är kopplingen till näringsmarna när det gäller cv-coachlivet. ning, söka jobb, träna på jobbDet håller Emily Ryan med intervjun och annat är guld värt, om och framhåller den goda säger Emily Ryan. LEL stämningen och alla engagerade N Ya S t Y R E L S E N : studenter på kongressen. Hon Mario Baban, ordförande, biomedicin valdes till vice Emelie Ryan, vice ordförande, bioentreprenör ordförande i NaLeo Wallin Sonesson, ledamot, fysik turvetarna StuMartin Edbor, ledamot, matematik dent. anna Svensson, ledamot, geovetenskap – Det här var Markus Stenemo, ledamot, molekylärbiologi premiär för mig, Emina Jaserevic, ledamot, husdjursagronom verkligen inspi-

Vad kan svensk life science lära av Danmark? Det går bra för svensk life science, men danskarna är ännu vassare. frågan är vad Sverige kan lära av kollegerna på andra sidan sundet? Närmare hundra personer kom till Bubbel & Debatt, som bland annat Naturvetarna arrangerade i oktober, för att få svar på det

Formatet för Bubbel & Debatt är genialt med ett bra program och spännande personer i panelen under en timme. Det föregås av värdefullt mingel i baren efter jobbet på vägen hem. – Vi är mer kommersiella och har mer av affärsmannaskap i oss. Svenskarna har större fokus på forskning, sa Stig Jörgensen från Medical Valley Alliance, som är en klusterorganisation för life science-företag i Öresundsregionen.

UTByTE

STi fTE lS E R

Dansk life science springer från en stark livsmedelsindustri som Danisco och Carlsberg.

– Våra företag drivs som stiftelser, där avkastningen investeras i forskning och utveckling. I våra styrelser har vi internationell kompetens i högre grad än i Sverige. Som en följd av stiftelseformen stannar bolagen i Danmark. Men de små bolagen, har precis som i Sverige, problem med lönsamheten. Verksamheten bedrivs ofta av bara några personer och en stor del är utlagd på andra företag. Anna Sandström från Vinnova påminde om att life science är mer än läkemedel. Flera svenska medicinteknikföretag går bra, liksom IT i vården och biotech tools. – Intressant att notera är att de

Bubblande debatt med Johan Järte, anna Sandström, Jenny Nordborg och Stig Jörgensen.

innovativa läkemedlen kommer från akademin och de små bolagen. M E R MANAG E M E NT

Johan Järte, vd för SwedenBio, vill se skattelättnader för forskningsintensiva företag, som Danmark har. Expertskatten menar han är en bra början. Han passade på att ge en känga till sjukvården, även om det finns positiva exempel som landstingen i Skåne och Uppsala. – Svensk sjukvård har blivit en produktionsindustri. Utan forsk-

ning och utveckling backar företagen. Detsamma gäller sjukvården, som måste satsa på kliniska prövningar och forskning. Men tyvärr lyssnar inte Sveriges kommuner och landsting på oss. Både han och Stig Jörgensen vill se mer samarbete över sundet och i hela Norden, med sina unika dataregister. – Mitt recept för svensk life science är mer management, samarbete mellan bolagen och med akademin, liksom mer kapital. LEL

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

Helena tar över efter Thomas

Hög mingelfaktor på Naturvetarnas förbundsråd Att träffa en naturvetare är att lära känna ett nytt ämne, var geovetare Elisabeth Däckers spontana kommentar när Naturvetarna hade sitt förbundsråd i oktober. Professionsföreningarna inom förbundet lär av varandra för att nå ut med sina frågor.

Åsa ottosson, Dietisternas Riksförbund Roll: Ledamot i styrelsen arbete: Nutritionsansvarig dietist i Karlskrona kommun 1. 4+. Trevligt att träffa andra i samma situation och diskutera gemensamma frågor. 2. Mötet med andra föreningar. Bra också att Naturvetarna kommunicerar sin vision. 3. Nätverkandet. Intressant att få veta hur andra professionsföreningar jobbar. Vi arbetar på olika sätt för samma sak, som att visa på nyttan med forskning och naturvetenskaplig expertis.

1. Hur var stämningen (betyg 1-5)? 2. Vad tar du med dig hem?

4. Vi jobbar för fler kommundietister. Vi är aktiva i vårdvalsfrågan och är med i diskussionen. Dietister är en viktig yrkesgrupp och ska finnas med som en självklar del i vården.

3. Vad var bäst?

5. 3+. hade uppskattat lite mer luft i programmet.

4. Heta frågor för din professionsförening?

SNIttB

5. Mingelfaktor?

E t YG :

Stämnin Mingelfa

4 ktor: 5 g:

Martin Bertilsson, Miljö- och hälsoskyddssektionen Roll: Ledamot arbete: Avdelningschef för miljökommunikation på miljöförvaltningen i Borås kommun 1. 5. Mycket trevligt och ett härligt engagemang hos alla. Jag blir inspirerad. 2. Nya kontakter och några bra idéer om hur vi kan jobba i vår förening. 3. Att Naturvetarna satsar på professionerna. Vi är första linjens kontakt med medlemmarna och fångar upp synpunkter och sprider information om medlemsnyttan. Det är i professionsföreningen man känner yrkesidentiteten. 4. Vi hade vårt rådslag för livsmedelskontroll i går, där frågor om kompetens och tillämpningen av lagen står i fokus. Vi jobbar vidare med kommunikation och att synas i många sammanhang. 5. 5. Ger lust att jobba vidare.

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

Elisabeth Däcker, Geosektionen Roll: Vice ordförande arbete: Administrativ chef med ansvar för utbildningsfrågor på Stockholms universitet, inst. För geologiska vetenskaper 1. 4. Positivt möte. 2. Nya idéer på hur man kan jobba för framgång. 3. Att nätverka och knyta nya kontakter. Att träffa en naturvetare är att lära känna ett nytt ämne. Vi representerar en så spännande bredd. 4. Vi jobbar för att få in ämnet geologi på skolschemat i grundskolan. Att veta skillnaden mellan mineral och bergart borde höra till allmänbildningen. Årets geolog firas i november. 5. 5. Inspirerande att träffas i ett forum av det här slaget. BaKG R U N D: Naturvetarnas förbundsråd har möte varje år när det inte är kongress, som går sker var tredje år. Styrelsen, valberedningen och professionsföreningarna var med på årets förbundsråd.

Thomas Malmer lämnar Naturvetarna efter ett år som förbundsdirektör. Helena Nicklasson har utsetts till tillförordnad förbundsdirektör.

3 frågor till Helena Nicklasson 1. Vad är du mest nöjd med som chef för Naturvetarnas karriärservice? All den positiva respons vi får från medlemmarna. Nyckeln till framgång är vårt unika koncept med coachutbildade karriärrådgivare och ombudsmän som är experter på naturvetares karriär och arbetsmarknad. 2. Ditt mål med Naturvetarna? Att medlemmarna ska känna sig nöjda och stolta över att vara med i Naturvetarna. De naturvetare som ännu inte är medlemmar ska känna ”där vill jag också vara med!”. 3. Vad blir din första utmaning? Att fortsätta sätta medlemsnyttan i centrum och ge medlemmarna den bästa servicen. Viktigt också att visa på naturvetares stora betydelse i samhällsutvecklingen. För att lyckas med det ska vi ha ett väl fungerande kansli där medarbetarna kan växa i sina olika roller.

3 frågor till Thomas Malmer 1. Vad är du mest nöjd med under din tid som förbundsdirektör för Naturvetarna? Att ha satt en ny organisation på plats och med ny budget fått en stabilare ekonomi. 2. Ditt bästa råd till Naturvetarna och dess medlemmar? Att ständigt se över sin kompetens och inte vara rädd för att prova nya uppgifter, anställningar och liknande. Att våga göra fel ibland och hoppa på nya saker! 3. Vad ska du göra nu? Jag har fått en del förslag men vill känna efter vad jag verkligen brinner för. Att det kommer vara något inom forskning/innovation, energi/miljö eller life science/ vård är troligt, som anställd eller egen konsult. LEL

P r o f i l i N aturvetarnas st y re l se

”Tänk mer globalt än nationellt” Christoffer Hamark är studenternas och doktorandernas representant i styrelsen. Som kemist är han glad att årets naturvetarpris går till två kemister. – Det är ju kemins år, ett bra tillfälle att lyfta fram och marknadsföra kemistyrket. Det har fått stor uppmärksamhet i olika sammanhang under året. Din roll i styrelsen? – Jag gillar att jobba med visioner och strategier. Samhällspolitik lockar mig, liksom de tunga fackliga frågorna som LAS och MBL. Jag är också typen som vrider och vänder på saker, vill lyfta på varje sten innan vi går till beslut. När beslutet väl är fattat vill jag se resultat. Att lyfta blicken från provrören har gett perspektiv och gjort honom till en bättre forskare. – Uppdraget får mig att utvecklas som person. Jag är en engagerad person som gillar sociala kontakter. Vad brinner du för? – Arbetslivsanknytning under studietiden, säger han blixtsnabbt. Alla gynnas av att öka kontaktytorna mellan universitet och näringsliv. Det är bra att på ett tidigt stadium av utbildningen få känsla för den arbetsmarknad som väntar. Din vision för Naturvetarna? – Vi ska fortsätta vara ett expansivt förbund som ligger i framkant på arbetsmarknaden och i samhällsdebatten. Vi har ett kompetent kansli som möjliggör det. Vad är på gång nu? – Vi ska rekrytera en ny förbundsdirektör efter Thomas Mal-

mer. Styrelsen ska fatta beslut om en vision för förbundet, och förstås mycket annat. Berätta med en pitch om din forskning? – Jag forskar om samspelet mel-

lan kolhydrater och proteiner för att få svar på hur sjukdomar sprids. Det ger kunskap som ligger till grund för utveckling av nya läkemedel. I analysen använder jag en kärnmagnetisk resonansspektrometer, NMR. LEL

K o n ta k t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 Christoffer Hamark lyfter på varje sten innan styrelsen går till beslut.

C hris to ffer H a m a rk Utbildning: Kemist och doktorand på Stockholms universitet.

AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

Familj: Fru och nybliven pappa till Wilhelm fyra veckor (när tidningen kommer ut).

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40

Fritid: Matlagning och musik. Gillar franska filmer.

AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

Oanad talang: Spelar piano och sjunger som en gud. Karriärtips: Plugga och jobba utomlands. Tänk mer globalt än nationellt

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 8 2 0 11

N A T U R V E TA R E

POSTTIDNING

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

L Ö NEEN K ÄTEN

Besvara vår löneenkät! Gör en insats. Ju fler som svarar, desto bättre lönestatistik. Har du inte fått årets löneenkät i din inbox? Gå in på www.naturvetarna.se och klicka på ”Besvara vår löneenkät”. Där kan du svara direkt på löneenkäten. Passa också på att uppdatera din mejladress och andra uppgifter. Ditt medlemsnummer, hittar du här.

B l i m e d l e m i N at u r v e ta r n a och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalificerat nätverk så kan du enkelt bli medlem.

Ä r d u n at u r v e ta r e

Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap. Ännu enklare är att gå in på, w w w. n a t u r v e t a r n a . s e klicka på ”Bli medlem”.