Issuu

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Forskningens excellens har ett högt pris Så ska Europa säkra tillgången på livsviktiga metaller Ellen jagar miljöbovarna som dumpar avfall

Fördel diagnos

Maria har vunnit miljöpris tack vare sin kreativitet

Duellen: Går ekomat och beredskap hand i hand? | Månadens fråga: Vad är viktigast på jobbet? | Kurvan: Så har Naturvetarna vuxit

Nr3 / 2026

Snart i din inbox Dags att svara på löneenkäten! 3 skäl till att ditt svar är viktigt:  Du bidrar till en lönestatistik som går att lita på  Ger bästa kollen av löneläget för naturvetare i olika branscher  Till nytta för dig i lönesamtalet och när du byter jobb Så går det till: Löneenkäten skickas ut till alla medlemmar under oktober. Det färdiga resultatet – lönestatistik 2026 – hittar du på Saco Lönesök i början av januari 2027.

”För mig är det självklart att svara på löneenkäten. Jag använder lönestatistiken för att få koll på lönelägen i olika branscher. Sedan gäller det att dra nytta av det på ett smart sätt i lönesamtalet eller om jag skulle byta jobb.” Erik Forsberg, skoglig specialist, verksamhetsutveckling, SCA Skog

Naturvetaren En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT NATURVETARNA Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter Ellinor Löwenborg Gustaf Bons Omslagsfoto Susanne Kronholm Övriga bilder Colourbox, Adobe Stock

TRYCK Stibo Complete ISSN: 2000–2424 Upplaga: 36 300 ex.

Hur får vi fler unga att satsa på forskning? Nyfikenhet har alltid varit en drivkraft hos mig. Men kanske mer på människor än hur saker fungerar in i minsta detalj. Samtidigt fascineras jag av vad naturvetares arbete möjliggör: målsökande molekyler som kan bota sjukdomar eller gener som kan klippas och klistras för att skapa grödor som tål torka bättre och ger högre skördar. Den typen av genombrott föds av nyfikenhetsdriven forskning som sker på universiteten. Där behövs de skarpaste hjärnorna som tar vetenskapen till en högre nivå.

Allt detta förutsätter att staten fortsätter

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

att satsa mer på forskning och utbildning, vilket alla politiska partier säger att de vill göra. Det är vid universiteten och hela skolsystemet som grunden läggs för att Sverige ska fortsätta skapa värden som ger välstånd.

ANNONSBOKNING

För att lyckas med det måste vill-

Peter Edvall 070 791 07 85 Materialadress peter@businessfactory.se Nästa nummer ute: 10 december Deadline annonser: 27 november Prenumeration 400 kronor per år för icke medlemmar

koren för forskare inom akademin bli bättre och karriärvägarna mer förutsägbara. Det skulle locka fler svenska ungdomar att satsa på en forskarkarriär. På vissa universitet är det lättare att attrahera utländska doktorander än svenska.

Villkoren för forskare inom akademin måste bli bättre och karriärvägarna mer förutsägbara." Flera av de forskare som vi har intervjuat pekar ut den osäkerhet de lever under. En fast anställning kan låta trygg, men som kan avslutas om man inte får in nya anslag. Å andra sidan är det ingen som ifrågasätter att forskningsmedel ska sökas i konkurrens för att få fram den bästa forskningen.

Och det finns ingen rättighet att ägna sig åt forskning. Kom ihåg att runt 80-90 procent av alla disputerade lämnar akademin och gör nytta i näringslivet och samhället.

Palle Liljebäck, chefredaktör

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

#3 Ellen Forsberg är utredare av miljöbrott hos Polisen och jagar miljöbovarna som dumpar farligt avfall. /54

Bilden: klinten som byggdes av haver och formades av istiderna . /44

Innehåll 9/ Duellen: Går ekobruk hand i hand med beredskap? Ja säger KRAV, medan en agronomie doktor är skeptisk.

10/ Månadens fråga: Vad är viktigast för dig på jobbet?

r en er.

Många vill ha kortare arbetstid, medan andra prioriterar kompetensutveckling.

26/ Så funkar spelet om elen Varför är elen dyrare i södra Sverige och varför uppstår det flaskhalsar? Vi reder också ut varför svenska elkunder kan vinna på att Sverige exporterar el.

Jag ser min diagnos som en gåva, utan den hade jag inte haft det fantastiska liv jag har idag.”

36/ "Perfekt att ha en bakgrund som expert" Tobias Lundvall är gruppchef på Saab.

Maria Ivarssons, miljövetare på Naturvårdsverket. /12

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Vilka träd ska växa i framtidens skogar? Skogforsk och Umeå Plant science centre jobbar bland annat på att ta fram träd som klarar ett varmare klimat.

Uppsnappat om naturvetare Främmande träd tål torka bättre Exotiska barrträd kan växa betydligt snabbare än inhemska arter utan att bli mer känsliga för torka. Det visar en internationell studie där forskare analyserat årsringar från 1 265 träd i både naturliga och planterade miljöer. De främmande träden växte i vissa fall upp till fyra gånger snabbare och påverkades dessutom mindre av torka. I Norden fann forskare från SLU att contortatallar i Sverige och Finland växte upp till dubbelt så snabbt som både inhemska tallar och contortatallar i Nordamerika, men någon ökad torktålighet kunde inte påvisas. Forskarna tror att exotiska träd gynnas av att de lämnat många av sina naturliga fiender bakom sig. Kunskapen kan på sikt bidra till att göra skogar mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

Hur länge kan vi leva? Medellivslängden har ökat kraftigt tack vare bättre sjukvård, högre levnadsstandard och medicinska framsteg. Däremot verkar människans maximala livslängd ha nått ett tak. Enligt Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet, talar mycket för att den biologiska gränsen ligger runt 120 år. Den äldsta dokumenterade människan blev 122 år. Forskning tyder på att ungefär hälften av variationen i livslängd kan kopplas till gener, medan

resten påverkas av faktorer som kost, fysisk aktivitet, sömn, rökning och sociala relationer. Att inte röka är den enskilt viktigaste livsstilsfaktorn för ett långt liv. Även god sömn och normala värden för blodtryck, blodsocker och blodfetter har stor betydelse. En hälsosam livsstil kan inte flytta den biologiska maxgränsen, men den kan bromsa åldrandet och ge fler friska år. Enligt Sara Hägg kan skillnaden uppgå till 10 till 15 år jämfört med den

som lever mindre hälsosamt. Må bra

Tips! Lyssna

på Sara Hägg i Naturvetarpodden

Forskning.se

Risk för fler katastrofer i framtiden? Minst 1 220 människor har bekräftats döda efter störtfloden i Nepal, men den verkliga dödssiffran kan vara avsevärt högre. Det menar Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet. – Det man mest kan dra en liknelse till är en tsunami, säger han. Von Schreeb varnar för att följderna kommer att märkas under lång tid framöver. Förstörda byar, brist på vatten och mat samt tusentals saknade innebär stora utmaningar för ett land som redan är hårt drabbat av naturkatastrofer. Han pekar också på att smältande glaciärer i Himalaya i spåren av klimatförändringar sannolikt ökar risken för liknande störtfloder i framtiden. TV4

Proteinboomen: Är den överdriven? Kvarg, proteinbröd, proteinvatten och olika tillskott fyller butikshyllorna. Samtidigt försöker som de tränar hårt öka sitt intag. Men behovet är ofta mindre än många tror. Enligt Jessica Norrbom, fysiolog vid Karolinska institutet, räcker det för de flesta att få i sig omkring ett gram protein per kilo kroppsvikt och dag. För en person som väger 70 kilo motsvarar det cirka 70 gram protein. Den som tränar myck-

et kan behöva något mer. Att äta mer protein än så innebär sällan någon risk för friska personer. Överskottet används eller lagras som energi. Däremot varnar Jessica Norrbom för att andra viktiga livsmedel trängs undan, som fullkorn, frukt, grönsaker, fibrer och nyttiga fetter. Kroppen behöver en balanserad kost, inte

BILD: SKÅNEMEJERIER

bara mer protein. Dessutom är det kolhydrater och fett som främst fungerar som bränsle vid träning. SVT

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Så vill Sverige restaurera naturen Regeringen har skickat in sitt förslag på hur EU:s naturrestaureringslag ska genomföras här hemma. Planen innehåller 39 åtgärdspaket för att återställa och stärka naturen. Det ska bland annat ske genom restaurering av våtmarker, förbättring av livsmiljöer för hotade arter i skogar, jordbrukslandskap, sjöar och hav. Målet är att stärka den biologiska mångfalden och därigenom göra naturen mer motståndskraftig mot exempelvis klimatförändringar. Planen byg-

ger till stor del på sådant naturvårdsarbete som redan pågår och betonar samarbete med markägare, företag, kommuner och andra aktörer. När det till exempel gäller skogsbruket försöker man balansera naturvård och skogsproduktion, och ska inte innebära större begränsningar för markägare och företag än vad EU-reglerna kräver. Förordningen innehåller bindande mål fram till 2050, där det första större delmålet ska nås 2030.

67 %

…tycker att Sverige bör göra mer för klimatet. En tydlig majoritet anser att landet behöver öka takten i utsläppsminskning och klimatanpassning. 93 procent 70 procent anser att Sverige påverkas vill se snabbare av klimatförändringarna. omställning. Stödet 2 av 3 svenskar för kraftfullare klimatoroas av klimatpolitik är stabilt, förändringarna. Klimatoavsett politisk frågan fortsätter vara en hemvist. av de mest prioriterade samhällsfrågorna.

snabba som minskar stressen på jobbet

 Sätt gränser för mejl och chattar. Du behöver inte vara med överallt och vara aktiv. Tänk på att varje avbrott kräver en nystart som tar energi. 

Planera in tid för analys och eftertanke. Perfekt att lägga in i outlook.



Ta hjälp när arbetsbördan växer. Våga visa att

Källa: Naturvårdsverkets attitydundersökning

Cancerceller bränner ut sig Att gasa och bromsa samtidigt är sällan en bra idé i trafiken. Men i kampen mot leukemi kan det vara rätt strategi. Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat en ny behandlingsmetod som tvingar cancerceller att arbeta på högvarv samtidigt som deras energitillförsel stryps. Resultatet blir att cellerna dör av stress. I studier på möss kombinerades den nya molekylen AcTor med läkemedlet Ixazomib. Metoden visade stark effekt mot en aggres-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

siv blodcancer som drabbar omkring 400 personer i Sverige varje år. Behandlingen slog inte bara ut leukemiceller utan även de stamceller som kan ligga bakom återfall. – Det är en helt ny metod och påverkar inte blodets friska celler, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet. Resultaten, som publicerats i Molecular Cancer, ska nu testas vidare i prekliniska studier.

du inte är en duracellkanin som fixar allt på egen hand.

 Häng med kollegorna. Fika eller att bara ta en runda på kontoret ger ny energi.

 Koppla bort och gör det du gillar när du är tar paus och är ledig. Stäng av mejl och andra störningsmoment.

Pisa-ras väcker oro för framtidens kompetens Svensk skola gör sina sämsta resultat någonsin i läsning och matematik, samtidigt som intresset för naturvetenskap sjunker. Naturvetarna varnar för att utvecklingen hotar framtidens kompetensförsörjning. Nedgången gäller inte inom hela

OECD-området, där Sverige hamnar i nivå med våra nordiska grannländer. De politiska utspelen har inte låtit vänta på sig och handlar om allt från att det är skärmarnas fel till att tillsätta en kriskommission. För Naturvetarna är skolan och kvaliteten i hela utbildningssystemet en hjärtefråga. Vid förra mätningen angavs pandemin som en orsak till nedgången. – Nu spekulerar OECD kring elevers motivation, stökiga klassrum och nya läsvanor på grund av mobiler och digitala verktyg, säger Patriq Fagerstedt, ledamot i Naturvetarnas styrelse. DET FINNS LJUSGLIMTAR

När det kommer till likvärdigheten i skolan finns det brister. – Positivt är ändå att resultaten för elever med utländsk bakgrund förbättrats eller ligger stabilt. Elever med gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar bättre än motsvarande grupp i övriga nordiska länder, men har försämrats sedan förra mätningen, säger Patriq Fagerstedt. Han noterar också att flickor generellt presterar bättre än pojkar,

Saco lyfter bristen på behöriga lärare, hög arbetsbelastning och svårighet att attrahera kompetens.

omställningen till ett hållbart samhälle, säger Joakim Pettersson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna. Han menar att naturvetenskaplig utbildning både måste ges medel och förutsättningar för att bedriva en undervisning av hög Joakim Pettersson kvalitet. Saco lyfter bristen på behöriga lärare, hög arbetsbeKOMPETENSBRIST FRAMÅT lastning och svårighet att rekrytera Naturvetarna höjer också ett varningens finger för kompetensförsörjningen. och behålla kompetens. – Om resultaten ska vända måste – Redan i dag är det ett bekymmer för arbetsgivare att hitta naturveten- arbetsvillkoren i skolan förbättras, säger Sacos ordförande Sofia Rydgren skaplig kompetens. Detta hämmar Stale. svensk innovation, utveckling och

vilket har varit en trend i många år. Inställningen till naturvetenskap bland svenska elever ger anledning till oro. Andelen elever som är intresserade av att lära sig naturvetenskap har minskat med 12 procentenheter sedan förra mätningen. – En ljusglimt är att svenska elever har en större självtillit till att kunna lära sig naturvetenskap än 2015 och det är högre än OECD-genomsnittet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

De prisas för exjobb om framtidens slakttillsyn Två studenter har tilldelats ett nyinrättat stipendium från professionsföreningen Miljö och Hälsa inom Naturvetarna. De får 10 000 kronor vardera för sitt examensarbete om hur tillsynen av småskalig slakt kan utvecklas. Denice Winde och Amanda Wijkander Jönsson har intervjuat små slakteriföretag om hur de upplever tillsynen. Exjobbets höga kvalitet och relevans ledde till att de fick stipendiet – Jätteroligt och ett välbehövligt tillskott i kassan direkt efter examen från gastronomiprogrammet i Kristianstad, säger de.

Vilka är slutsatserna? – De små slakterierna upplever över lag tillsynen som positiv, särskilt när den präglas av vägledning och stöd från veterinärerna i tolk-

Pristagarna Denice Winde och Amanda Wijkander Jönsson.

ningen av regelverket, säger Amanda. Men det finns saker att förbättra i tillsynen, särskilt när det gäller att få ner kostnaderna.

– Man vill se större flexibilitet i prissättningen. Ett sätt att spara på både resurser och miljö är att sköta tillsynen på distans. Med fortsatt forskning skulle detta kunna ske både genom videofilmning och med en så kallad elektronisk näsa, som liknar däggdjurens luktsinne. I motiveringen skriver Miljö och Hälsa bland annat att uppsatsen bidrar med ny kunskap som är viktig för tillsynsområdets utveckling till nytta och relevans för professionen. I dag arbetar Denice som produktutvecklare med stärkelse på Lyckeby. Amanda är kvar i branschen som kvalitets- och miljösamordnare på KLS Ugglarps AB.

Vad gör din valkompass unik? Matematikern Ernst Cederholm har byggt en valkompass med hjälp av AI. – I stället för att utgå från vad partierna säger att de ska göra grundar den sig på historiska data. Ännu en skillnad är att valkompassen är utformad som en dejtingapp. Vad innebär det konkret? – AI går igenom alla motio-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

ner och propositioner som partierna har lämnat in och hur de har röstat. Det ger en bra bild av vad partierna tycker i olika frågor. Blir resultatet annorlunda? – Både ja och nej. Flera användare uppger att de har fått ett annat resultat, som förhoppningsvis kan ge bättre vägledning om vilket parti de ska rösta på. Hur kom du på idén? – Jag är intresserad av demokratifrågor och såg ett behov. Vad händer med appen efter valet?

– Den kommer hela tiden att uppdateras och utvecklas, och kan komma att efterfrågas även när det inte är valår. Förhoppningsvis kan jag använda sajten till andra demokratiska system. Kul om den också kan fungera i kommun- och regionvalen, och kanske på sikt i andra länder. Vad gör du till vardags? – Jag är doktorand inom bioinformatik och använder matematiska metoder för att kartlägga hur våra gener påverkar varandra. Det känns

bra att kunna bidra till att få fler att överleva cancer och andra sjukdomar. Kan det bli fler appar i demokratins tjänst? – Det skulle vara en dröm att jobba med detta. En utmaning är att få finansiering. Kanske det finns bidrag att söka för samhällsviktiga verksamheter, som den här.

Här hittar du valkompassen: https://mindemokrati.se

DUELLEN

Går ekologiskt lantbruk och beredskap hand i hand? Vilket odlingssystem står sig starkast i kris eller krig? Ekolantbruket bygger i högre grad på lokala kretslopp som minskar sårbarheten, enligt KRAV. Men agronomie doktorn varnar för att lägre avkastning gör att mer mat måste importeras.

Ja!

Nej!

Emma Rung,

Kersti Linderholm,

vd KRAV

agronomie doktor

1. Ditt huvudsakliga skäl till ja eller nej på huvudfrågan? 2. Kommer behovet av import minska med ekologiskt lantbruk. 3. Är ekolantbruket mer mångsidigt? 4. Kan småskaligheten tala för ekogårdarna?

1. Beredskap handlar inte bara om hur mycket mat vi produ-

cerar, utan även om hur motståndskraftig produktionen är när till exempel handel och försörjningskedjor störs. Att odla ekologiskt är en beredskap i sig och bygger i högre grad på lokala kretslopp, egenproducerat foder och biologiska processer i stället för importerade insatsvaror.

2. Ekologiskt lantbruk använder inte importerad konstgödsel

eller naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Importberoendet försvinner däremot inte helt, eftersom även ekologiskt lantbruk är beroende av exempelvis diesel, en del proteinfoder och utsäde.

3. Ekologiska gårdar kombinerar oftare djurhållning och väx-

todling: 77 procent av de ekologiska gårdarna har djurproduktion tillsammans med ekologisk odlingsareal, jämfört med 31 procent inom den konventionella produktionen. Ekologiska regelverket har krav på baljväxter, eftersom de tillför kväve och bidrar till bördigheten för kommande grödor.

4. Generellt sett är en mångfald bland gårdar det viktiga i resiliens. En mer utspridd produktion på flera mindre gårdar minskar risken att ett enskilt avbrott leder till stor och akut varubrist. Till exempel är den ekologiska mjölkproduktionen är mer utspridd på mindre gårdar än den konventionella, även om alla ekogårdar inte är småskaliga.

1. Ekologiska jordbrukare som producerar vegetabilier till

människor är helt beroende av stallgödsel från vanliga jordbrukare eller ”ekogödselmedel” gjord på importerade slaktrester. För mjölk, nötkött och får sker produktioner på ungefär samma sätt som den vanliga och bygger främst på vallfoder. Andelen ekologiska grisar och slaktkycklingar är marginell – runt en procent.

2. Det kommer bli mer import av mat då eko har lägre av-

kastning och främst producerar mjölk och kött. Då ekologiska växtodlare är beroende av ”återanvänd konstgödsel” så minskar inte importbehovet av kväve som främst sker från Norge. Importen av växtskyddsmedel minskar, men det sker på bekostnad av att viss odling minskar.

3. Nej, ekolantbruket domineras av vallar med gräs och klöver som bara kan ätas av djur. Av till exempel baljväxter som människor kan äta så odlas procentuellt något mer i det vanliga jordbruket.

4. Tvärtom. Många små gårdar tycker certifieringen är för

dyr. Statistiken visar att ekologiska mjölkkobesättningar hade fler djur än övriga till och med 2021. Senaste åren har de konventionella besättningarna något fler mjölkkor i genomsnitt. Ekologiska dikobesättningar däremot har länge varit betydligt större (dubbelt så stor) än övriga.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

MÅNADENS FRÅGA

Vad är viktigast för dig på jobbet? Snart går vi in i en ny avtalsrörelse där fack och arbetsgivare ska komma överens om löner och villkor. Nu vill vi veta vilka frågor du tycker att Naturvetarna ska driva – som till exempel ett hållbart arbetsliv, kortare arbetstid, kompetensutveckling och löner. Du kan också kommentera: naturvetarna@redaktion.se

Ett hållbart arbetsliv, en bra chef och trevliga kollegor. Therese Fougman

Längre ihållande komplett paus från arbetet. Åsa Frisk

1. Pensionsavsättningar / Flexpension 2. Löner 3. Kortare arbetstid 4. Hållbart arbetsliv 5. Kompetensutveckling. Farman Siabi

Inspirerande arbetsuppgifter som gör miljönytta. Anna Hansson

Biologer borde ha mer i lön, obalanserat inom naturvetarna nu. Georg

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Kortare arbetstid. Malin Druid Tid till återhämtning för att känna motivation och driv när jag faktiskt jobbar. Elisabeth

”Vi vill ha flexibla lösningar i avtalen” En ny avtalsrörelse är på ingång. Framåt våren och sommaren 2027 ska nya avtal mellan fack och arbetsgivare vara på plats. Kompetensutveckling är en fortsatt het fråga för Naturvetarnas medlemmar. Naturvetarna har börjat forma

sina avtalskrav inom privat sektor. En nyckelroll i det arbetet har Naturvetarnas avtalsdelegationer inom IKEM – kemi, plast och life science – och Gröna arbetsgivarna – jordbruk, skogsbruk och trädgård. De hade sitt första möte i början av juni. FÖRSVARA FACKLIGA SEGRAR

Lika viktigt som att förbättra villkoren är att stå upp för tidigare fackliga segrar. – En framgång i förra avtalsrörelsen var att kompetensutveckling ska tas upp i utvecklingssamtalet, vilket våra medlemmar tycker är viktigt, säger Jenny Pripp, analytiker på läkemedelsföretaget Rechon. Andra framgångar handlade om förbättringar i föräldralön – den extra ersättning som arbetsgivaren betalar ut till de som är föräldralediga. Vad vill Naturvetarna uppnå den här gången? – Inget är spikat, men mycket

”En framgång i förra avtalsrörelsen var att kompetensutveckling ska tas upp i utvecklingssamtalet.” talar för att kompetensutveckling även nu står högt på önskelistan. Det ökar produktiviteten och stärker företagens konkurrenskraft, vilket ger möjligheter till lönehöjningar, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin. LÖNER I TOPP

Lönerna är en fortsatt prioriterad fråga, där goda prestationer ska märkas i lönekuvertet. Det förutsätter att lönesamtalen fungerar som det är tänkt. – Det ska löna sig med utbildning och kompetensutveckling. För oss är det också viktigt att lönerna kan höjas mer hos företag som går bra och visar på goda resultat, säger Erik Forsberg, skoglig specialist på SCA Skog.

Hur ser Naturvetarna på arbetstidsförkortning? – En enkät till våra medlemmar visade att de inte vill ha kortare arbetstid, då många redan i dag har svårt att ta ut den lediga tid de har rätt till. För dem är kompetensutveckling viktigare än kortare arbetstid, säger Daniel Fredholm Wallin, avtalsansvarig för IKEMs kollektivavtal på Naturvetarna. VILL SE FLEXIBLA LÖSNINGAR

Naturvetarna vill se mer av individuella lösningar med inbyggd flexibilitet. – Det behövs olika lösningar för olika företag, där man på individnivå ska kunna välja mellan kortare arbetstid, högre lön eller pensionsavsättningar, säger han. Vad händer nu? – Vi fortsätter att formulera våra avtalskrav tillsammans med delegaterna. Under senhösten växlar vi yrkanden med arbetsgivarna. Och framåt våren och sommaren 2027 ska de nya avtalen vara på plats, säger Per Sjödin.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Profilen

För Maria blev diagnosen en gåva Att leva med en psykisk diagnos är för de flesta en utmaning. Miljövetaren Maria Ivarsson har vänt det till en fördel och drar nytta av den på jobbet. Det nya flexibla arbetslivet bidrar till att göra det möjligt. TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Susanne Kronholm

Häng med Maria under en dag 08.00 Går upp och äter frukost. Känner sig utsövd efter en god nattsömn och är redo att ta sig an dagens arbetsuppgifter.

09.15 Tar plats i det aktivitetsbaserade kontoret på Naturvårdsverket. Försö-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

ker hitta en avskild plats då det är en del eget arbete som kräver fokus.

10.00 Avstämning med chefen i det nya projekt hon jobbar med. Rapporterar statusen kring planeringen av de externa möten och workshops som kommer att äga rum under hösten.

Maria Ivarsson Aktuell: Digital lunchföreläsning för Naturvetarna 6 november om hur hon fått arbetslivet att fungera med sin diagnos. Arbete: Handläggare på Naturvårdsverket. Utbildningar: Journalist i botten. Kandidatexamen i psykologi och magisterexamen i miljövetenskap. Kopplar av med: Musik av Havasi och Yanni, och simturer i Mälaren. Läser just nu: En Ny Jord av Eckhart Tolle och Validation av Caroline Fleck.

10.30

12.00

14.00

21.00

Bjuder kollegorna på fika med bullar. En fin uppladdning inför eget arbete med genomgång av vilka som ska bjudas in till workshopen och det underlag som ska skickas ut.

Efter lunch med kollegor på arbetsplatsen blir det en promenad i de gröna miljöer som finns i Hammarby sjöstad. Det ger ny energi.

Läser in mig i projektet och gör research inför intervjuer med företag, vilket stäms av med närmaste kollegan. Några timmar senare är det dags för hemfärd och möte en kompis.

Kryper upp i favoritfåtöljen och läser en bok som nedvarvning innan sängdags.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

å Maria Ivarssons

favoritcafé blommar solhatt och rosor. Det är ingen tillfällighet att vi träffas här. Gröna rum och känsla av sammanhang sänker stressnivåerna och ger återhämtning, vilket har stöd i forskningen. – Kunskap är viktigt för att jag ska kunna hantera min diagnos. Utöver goda levnadsvanor och vardagsstrategier så hjälper medicinen så bra att de kvarvarande symptomen är få och hanterbara. Inför den här intervjun behövde hon ändå ta extra medicin för att öka stresstoleransen och behålla skärpan.

– Jag vill dela med mig av mina erfarenheter och visa att det som kan vara en belastning kan vändas till en fördel. Däremot brukar jag inte berätta vilken psykisk diagnos jag har. Det blir så lätt missuppfattningar och därför pratar jag bara om vad jag behöver. Hon brinner för att folk ska uppfylla sina drömmar och leva ut sin potential och talang. Att det fungerar är hon själv ett bevis på. – Jag upplever att min diagnos gör mig kreativ och drivande, vilket stöds av forskning. Det har jag nytta av i mitt arbete på Naturvårdsverket, där jag precis har börjat jobba i ett nytt projekt om avfallsbrottslighet.

VANN MILJÖPRIS

Hon är prisbelönad för sin kreativitet och har vunnit ett tungt miljöpris på Återvinningsgalan. Men även om det på det stora hela går bra att jobba, så finns det dagar när diagnosen gör sig påmind. – Om medicinen är grunden i behandlingen så är det mina levnadsvanor och strategier som avgör hur jag mår. När de bitarna fungerar återstår ändå några procent där jag har behov som måste tillgodoses. Hon är noga med att det handlar om behov och inte anpassningar. – Det nya flexibla arbetslivet

Maria Ivarsson vill dela med sig av sina erfarenheter och visa att det som kan uppfattas som en belastning kan vändas till en fördel.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Profilen

med möjlighet att jobba hemma underlättar för mig. Sömnen är en nyckel för att må bra. Därför lägger jag ofta möten och andra viktiga saker på eftermiddagen.

Jag upplever att min diagnos gör mig kreativ och drivande, vilket stöds av forskning.”

BEHÖVER DAGSLJUS

Det händer att hon måste boka om möten med kort varsel, vilket arbetsgivaren och kollegorna har förståelse för. Hon behöver också en daglig promenad i dagsljus. – Det är ett bra tillfälle att tänka och lösa problem, säger hon övertygande och påminner om att fysisk aktivitet – även lågaktiv – minskar risken för depression. I grunden handlar det om att ha god självkännedom och veta hur

man reagerar i olika situationer, som stress, menar Maria. Hon framhåller mindfulness – medveten närvaro – som ett bra verktyg för det. Att vara öppen med sina diagnoser har inte alltid varit självklart för Maria Ivarsson. I början kunde hon känna skam, men det har hon övervunnit och jämför med migrän som också förutsätter medicinering.

Promenader i dagsljus varje dag är nödvändigt för Maria Ivarsson för att må bra.

– Det är inget stigma och jag vill tvätta bort det röda filter som arbetsgivare och andra har när de möter människor som har en psykisk diagnos. SOM ATT GÅ PÅ LINA

Hon beskriver sin diagnos som att gå på lina. – Det händer att jag trillar ner, men då har jag ett skyddsnät och måste våga hävda mina behov, som att jobba hemma vissa dagar. Det gör att jag tar mig upp igen. Psykologisk trygghet behövs också, vilket bland annat handlar om att våga visa svaghet och be om hjälp. Maria Ivarsson fick sina diagnoser mitt i livet och karriären för 23 år sedan. - Jag trodde att jag var odödlig, jobbade i Bryssel och presterade på hög nivå ända till den dagen det inte längre gick. Jag drabbades av mental utmattning, som blev starten till de diagnoser jag har nu. I dag mår hon bra och känner sig taggad inför hösten och de utmaningar hon har framför sig. - Jag ser min diagnos som en gåva, utan den hade jag inte haft det fantastiska liv jag har idag. Och jag har en tillit till att allt blir till det bästa.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

5tips

2. 3. 4. 5.

...att få ut mer av ditt medlemskap

Lön och villkor kan du förhandla om både på första jobbet och när du byter arbetsgivare.

Landa rätt på nya jobbet

Få bättre utdelning i lönesamtalet

Ta hjälp om jobbet är i fara

Då gäller det att ha rätt argument som matchar tjänstens krav på kompetens, utbildning och erfarenhet. Kom ihåg att det är ditt bidrag till verksamheten som ska värderas och lönesättas. Kika gärna i lönestatistiken på vår webb. Ta hjälp av Naturvetarna så att du inte missar något i ditt personliga anställningsavtal. Det gäller särskilt om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats.

De största lönelyften sker ofta när du byter jobb, men även det årliga lönesamtalet ger möjlighet att påverka din löneutveckling. Här är det dina prestationer och ditt bidrag till verksamheten som står i fokus. Titta i backspegeln på vilka mål du och din chef kom överens om vid förra lönesamtalet. Har du nått dem? Titta också framåt och diskutera nya mål som kan bidra till både verksamhetens och din egen utveckling.

Det finns många skäl till att människor förlorar jobbet. Ofta handlar det om arbetsbrist efter en omorganisation eller minskade uppdrag. Det händer också att konflikter eller samarbetssvårigheter leder till tvister om uppsägning. I båda lägena är det klokt att ta hjälp av Naturvetarna så att du får stöd genom processen och kan ta till vara dina rättigheter.

Känner du att du har fastnat i din yrkesroll och vill prova något När du vill vidare i karriären

Trygghet som märks i plånboken

annat. Då kan vårt karriärstöd vara av stort värde. Det är också en god hjälp för den som har blivit av med jobbet ofrivilligt och behöver en nystart. Det handlar om allt från att skriva cv och lägga upp en attraktiv profil på Linkedin till intervjuträning och att pitcha sin kompetens.

I medlemskapet ingår en inkomstförsäkring som ger dig upp till 80 procent av tidigare lön om du blir arbetslös. Du kan också teckna en tilläggsförsäkring som sträcker sig över längre tid. Missa inte heller våra försäkringar genom Akademikerförsäkring. Tack vare att det är gruppförsäkringar kan premierna hållas låga. Ännu ett plus är våra bankavtal, som gör att du får rabatt på räntan till huslån genom ditt medlemskap i Naturvetarna.

Kontakta Naturvetarna: radgivning@naturvetarna.se 16

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Så har Naturvetarna vuxit genom åren

Kur

van

2026 Naturvetarna har drygt 37 000 medlemmar. Förbundets storlek ger större inflytande över villkor i kollektivavtal och stärker möjligheterna att påverka frågor som är viktiga för naturvetare på arbetsmarknaden.

Antal medlemmar 40 000

35 000

2009 Naturvetareförbundet och Agrifack går samman och bildar Naturvetarna. Medlemsantalet passerar 30 000, vilket syns som ett tydligt hopp i kurvan.

30 000

25 000

20 000

2005 2012

Skogsakademikerna blir ett delförbund i Naturvetareförbundet. Medlemsantalet ökar med cirka 2 000.

15 000

10 000

Samarbetsavtalet med Unionen upphör. Omkring hälften av de dubbelanslutna medlemmarna väljer att stanna kvar i Naturvetarna, vilket ger ett mindre tapp i medlemsutvecklingen.

5 000

1950

1960

1970

1980

1990

2000

2010

2020

2030

1948 Sveriges Naturvetareförbund (SN) bildas för akademiker inom naturvetenskap, bland annat fysiker, kemister, biologer, matematiker, meteorologer och geovetare.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Forskningens excellens har ett högt pris Svensk forskning levererar innovationer i toppklass och lockar forskare från hela världen. Samtidigt växer kritiken mot ett system där många forskare lever med osäker finansiering, tillfälliga anställningar och en ständig kamp om nästa anslag. TEXT: Palle Liljebäck

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

Reportage

• Högsta akademiska tjänsten. • Ofta större möjlighet till långsiktig finansiering och starkare ställning i organisationen. Men många är ändå beroende av externa anslag.

Professor

• Vetenskaplig meritering som visar självständig forskningsförmåga. Ett kvitto på vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.

Lektor

Näringsliv Myndigheter etc.

Andra lärosäten

Forskningsledare/ universitetslektor • Bygger upp egen forskargrupp och forskningslinje. • Söker startup-anslag och rekryterar doktorander och postdoktorer.

Postdoc

Doktorand

2-5 år i Sverige, i USA upp till 8 år • Tidsbegränsad forskningstjänst, ofta vid annat lärosäte eller i annat land.

4 år heltidsstudier • Forskarutbildning som leder till doktorsexamen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

veriges styrka är

att det finns ett fungerande ekosystem där idéer föds på universiteten och fångas upp av näringsliv och samhälle. Resultatet syns i läkemedel, fordon, dataspel och militär teknik i världsklass, för att nämna några. Så långt är allt frid och fröjd. Men under ytan jäser missnöjet i delar av den tidiga forskningen inom akademin. Konkurrensen om de knappa resurserna är stenhård och karriärvägarna är osäkra. – Villkoren för doktorander och

postdoktorer med tidsbegränsade anställningar pratar man ofta om, vilket är viktigt. Men forskare och forskargruppsledare är en bortglömd grupp trots att de utgör en central del av det akademiska systemet, säger docent Helin Norberg som leder en forskargrupp inom celloch molekylärbiologi vid Karolinska institutet. H OP PAS PÅ N YA P EN G AR

Hon har en till synes trygg tillsvidareanställning, men hennes forskning är helt beroende av extern finansiering. Om forskningsmedlen minskar eller försvinner kan hon bli

uppsagd på grund av arbetsbrist. Helin Norbergs egen forskargrupp som hon har haft sedan 2014 har både växt och krympt genom åren. Nu håller hon tummarna för positiva besked i höst om de anslag hon har sökt. Då kan gruppen utökas igen med fler unga forskare. I dagsläget har hon finansiering för några år till. – Jag älskar mitt jobb – särskilt att undervisa studenter - men det är en ganska tuff verklighet för oss forskargruppledare. Den handlar också om att bygga forskningsprogram, säkra finansiering, publicera forskningsartiklar,

Helin Norberg är forskningsledare vid KI och hoppas på nya anslag i höst.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

T VÅ FL AS KHA L SA R

Hon pekar ut två flaskhalsar i den akademiska karriären. Den första inträffar direkt efter postdok då man som ung forskare ska bygga upp en egen forskargrupp. I det läget finns startup-anslag att söka. Det fungerar lite som startbränsle innan gruppen är etablerad. I nästa fas är tanken att man ska visa att man kan stå på egna ben och söka anslag i konkurrens med andra etablerade forskare. – Det är en bra modell för att säkra kvalitet och innovation. Men den stenhårda konkurrensen gör att många lovande projekt faller bort i ett tidigt skede och skapar osäkerhet kring framtida finansiering. Ännu en konsekvens är att många forskare går på säkra kort i stället för att satsa på mer riskfyllda projekt som skulle kunna leda till banbrytande upptäckter. – Sedan gäller det att anslagsbedömningarna är transparenta och fria från jäv, säger Helin Norberg som också sitter i styrelsen för Saco-S vid Karolinska institutet.

”Forskare och forskargruppsledare är en bortglömd grupp.” Helin Norberg, docent Karolinska institutet I N H YR D KON S U LT

Att systemet har sina brister har även Anna Johnning fått känna på. Hon byggde på sin kompetens inom bioteknik med dataanalys och statistik. Resultatet blev bioinformatik, som är en eftertraktad kompetens. Kruxet var att hon inte fick någon fast tjänst på Chalmers fast det fanns pengar Anna Johnning och att hennes kompetens behövdes. – Jag hade jobbat där i två år och skulle ha blivit inlasad och fått en fast tjänst om det hade blivit en förlängning. Men det ville inte arbetsgivaren, vilket innebar att jag i stället blev anställd av ett forskningsinstitut, som sålde sina tjänster till Chalmers. Till saken hör att hon inte är intresserad av att följa karriärstegen inom akademin och starta en egen forskargrupp. Däremot har hon prövat på att leda juniora forskare. – Det är jag tacksam för, men ansvaret passar inte mig. Jag gil-

FOTO:AN ETTE N YHL ÈN

handleda unga forskare och bidra till akademisk utveckling. – Våra arbetsvillkor, karriärmöjligheter och psykiska välmående är inte bara en fråga för individen, utan också för att säkerställa forskningens kvalitet och framtiden för svensk forskning, säger Helin Norberg.

lar att forska och analysera data snarare än att jaga anslag. Ännu en sak som Anna Johnning brinner för är undervisning. Efter årsskiftet börjat hon en tjänst som fakultetslärare vid Chalmers. Hur går det då med forskningen? – Upp till 20 procent av min arbetstid är öronmärkt för forskning och pedagogisk utveckling. I samarbete med andra forskare har vi tagit fram en AI-modell som syftar till att snabbt matcha antibiotika till olika infektioner. R E S U LTAT ÖVE R D R IVS

Att den hårda konkurrensen kan slå hårt fick Farshid Jalalvand erfara. Trots lovord om en framtida lysande karriär blev han tvingad att lämna Lunds universitet för några år sedan. Han hade gjort allt rätt och skulle förverkliga Farshid Jalalvand sin dröm att bygga upp en egen grupp inom molekylär mikrobiologi.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

Vad säger forskningsministern?

Detta vill Naturvetarna:

Lotta Edholm (L) vill skapa förutsägbara karriärvägar för forskare.

Naturvetarna menar att politiken för forskning, innovation och utbildning bör innehålla:

 Är otryggheten ett pris man

•

Vår ambition är att forskningsmedlen ska vara långsiktiga, vilket är bra både för den enskilde forskaren och för forskningen som sådan. Sedan behövs det en konkurrensaspekt då det stärker forskningens kvalitet.

Långsiktig och stabil finansiering av både nyfikenhetsdriven och tillämpad forskning, liksom tillgång till högklassig forsknings infrastruktur.

•

Transparent och effektiv användning av basanslag till universitet och högskolor. Detta för att möjliggöra strategiska prioriteringar och dimensionering som möter samhällets behov.

•

Fler trygga anställningar och färre tidsbegränsade tjänster för forskare.

•

Tydliga karriärvägar för doktorander och postdoktorer mot akademiska tjänster, förvaltning och näringsliv.

•

Stark akademisk frihet med ökad autonomi för universitet och högskolor och utbildning med stark arbetslivsanknytning.

•

Ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

får betala för att hålla världsklass?

 Hur får vi tydligare karriärvägar? Regeringen har satsat stort på biträdande lektorat, och framöver ser vi ett fortsatt behov av att stärka tenure track för att skapa förutsägbara karriärvägar för forskare.

 Borde mer pengar gå direkt till universiteten (basanslag)?

Både riktade satsningar och basanslag har en viktig plats i forskningsfinansieringen, men basanslag bör prioriteras ytterligare samtidigt som de ska vara fortsatt konkurrensutsatta.

 Hur ser du på nuvarande hyresmodell? Den har flera utmaningar, bland annat för att mycket pengar går från forskning och utbildning tillbaka in i statskassan. Därför driver Liberalerna att Akademiska Hus på sikt ska avvecklas. Utöver det vill vi avskaffa produktivitetsavdraget för lärosätena.

 Borde Sverige satsa mer på forskning? I regeringen har vi lagt fram den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin i löpande priser, men mer behövs.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

- En tillsvidareanställd forskare som förlorar extern finansiering kan i vissa fall omplaceras till andra arbetsuppgifter inom lärosätet, beroende på lokala avtal och verksamhetens behov. Möjligheten att stapla tillfälliga anställningar ovanpå varandra inom akademin har också begränsats, tack vare avtal som Naturvetarna har varit med och tagit fram. Pantea Ansari, teamchef offentlig sektor på Naturvetarna.

– Jag sökte startup-bidrag utan framgång och upplevde senare att jag blev utkonkurrerad i ett system där alla inte spelar efter samma regler. Enligt Farshid Jalalvand skapar den extrema konkurrensen incitament att överdriva resultat och bygga upp ett akademiskt stjärnsystem där riskerna för felsteg ökar. – Men det stora flertalet är hederliga, vilket systemet bygger på samtidigt som resultat och data granskas av andra forskare. Farshid Jalalvand inser att alla inte kan få pengar. Hans poäng är att konkurrensen måste ske på ett rättvist och transparent sätt. – Framgångarna för svensk forskning har ett högt pris och bygger på ett system som exploaterar de längst ner i hierarkin, säger han. L Ä M NADE A KA DE M I N

Han beskriver en situation där man helst ska jobba 80 timmar per vecka, inte vara sjuk eller vabba. Samtidigt förväntas man bedriva spjutspetsforskning och publicera sig. På Läkemedelsverket där han i dag jobbar med vetenskaplig rådgivning i regulatoriska frågor till företag är läget ett helt annat. – Jag blev positivt överraskad över att alla hjälper varandra. Jag uppmuntras att vabba och ta ut semester. Arbetsmiljön är så mycket bättre här. Men det är inte bara forskningsrådens anslag som det konkurreras om. Det gäller också delar av de så kallade basanslagen – direkta pengar från statskassan till universiteten för forskning och forskarutbildning.

– Även här är konkurrensen stenhård, både inom och mellan universitet, där starka forskningsområden prioriteras, säger Thomas Olofsson, vice rektor på Umeå universitet. Han menar att basanslagen är viktiga för att kunna stödja forskning långsiktigt. – De behövs för att klara bredden. Kom ihåg att det är ur Thomas Olofsson bredden genombrotten och spetsen kommer. Basanslagen är också viktiga för forskarnas trygghet och för investeringar i infrastruktur och personal. SVAG ÅT E RVÄXT AV SVE N S KA R

Den ofta framförda kritiken om att anslagsansökningar stjäl tid från forskningen tar han lätt på. – Det är inte bortkastad tid, utan är en del av processen där man formulerar sin forskning. Det fungerar så att forskarna utvärderar varandra, vilket bäddar för en transparent och rättvis process. Desto mer bekymrad är Thomas Olofsson för återväxten av doktorander från Sverige. – Dessa är svåra att rekrytera och vi vill ha många fler. I dagsläget är de utländska doktoranderna i majoritet inom naturvetenskap och teknik. Samtidigt gläds han över att kunna locka hit utländska talanger. – Mobilitet är inget hot, utan en styrka. Ett exempel är genombrottet för gensaxen CRISPR/Cas9, som

delvis utvecklades vid Umeå universitet, och som vann Nobelpris. Han påminner om möjligheten att söka EU-medel för forskning. Sverige är redan i dag framgångsrika där inom bland annat life science och teknik. – Där finns en stor potential att hämta hem mer EU-medel, vilket vi jobbar hårt med. Svensk grundforskning ligger bra till och har goda chanser, både när det gäller enskilda forskare och konsortier som söker anslag för större projekt. ÄTS U PP AV LO KA LHY RO R

Men är det inte så att en allt större del av anslagen till universiteten äts upp av lokalhyror? – Visst är det så, men vi jobbar på att hålla kostnaderna nere, bland annat genom att optimera lokalerna och hitta samordningsvinster. Att Sverige en av EU:s starkaste forskningsnationer och har gott rykte internationellt kan två forskare på Karolinska institutet intyga. – KI erbjuder utmärkt forskningsinfrastruktur, många samarbeten och en internationell forskningsmiljö. Sverige har också ett rykte om sig att främja en god balans mellan arbete och privatliv, säger Eva Berenger från Frankrike Eva Berenger som är i slutfasen av sina doktorandstudier inom celloch molekylärbiologi. En färsk undersökning visar att utländska dok-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

torander – särskilt de utanför EU – upplever sig diskriminerade i Sverige. Men det känner hon inte riktigt igen sig i. – Jag har inte upplevt det när det gäller lön och arbetsvillkor. Däremot finns det hinder i att delta i beslutsprocesser som ofta förutsätter kunskaper i svenska. Det kan också brista i informationen för nyanlända, som nyttan av att gå med i facket och a-kassan. U T L ÄNDS KA FOR SKA RE IM P ONERAS

Hennes plan framåt är att ta en postdok för att på sikt kunna leda en egen forskargrupp. Kan du tänka dig att komma tillbaka till Sverige och forska? – Ja absolut, det enda som får

mig att tveka är de långa och mörka vintrarna. I övrigt har jag en mycket positiv erfarenhet av Sverige och skulle gärna återvända. Vitaly Kaminsky från Ukraina instämmer i lovsången till den excellenta forskningsmiljön. Han kom till Sverige för snart femton år seVitaly Kaminsky dan för att göra sin postdok, men har blivit kvar. I hans roll som forskningsspecialist undersöker han de molekylära mekanismerna bakom celldöd, proteinaggregering och nedbrytningsprocesser i celler, processer som är avgörande för att förstå olika sjukdomar. – Jag är mycket imponerad över

den höga vetenskapliga nivån och den toppmoderna forskningsinfrastrukturen. Inte heller Vitaly Kaminsky har upplevt diskriminering på KI. Hans uppfattning är att internationella forskare som bidrar med värdefull kompetens har samma rättigheter som deras svenska kollegor. Däremot håller han med om det generella problemet med bristen på trygga och långsiktiga tjänster. Det menar han gör det svårt att planera en framtid inom akademin. Men han vill inte avskräcka andra från att komma hit. Tvärtom. – Jag rekommenderar varmt Sverige som destination för doktorandoch postdoktorala studier. Men det är viktigt att ha en realistisk bild av situationen, säger Vitaly Kaminsky. Forskningsspecialist Vitaly Kaminsky från Ukraina och doktoranden Eva Berenger från Frankrike ingår i Helin Norbergs (tv) forskargrupp.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

Spanar in BOK

BOK

Arktis som en blinkande varningslampa Här lottar vi ut en bok som visar hur livet ter sig på den – än så långe – istäckta Nordpolen. Även om bara knappt en miljon människor bor i Arktis är den mer i fokus än någonsin. Det gäller inte minst klimatförändringarna som slår hårdast mot polerna. Nu har Arktis dessutom blivit en bricka i det geopolitiska spelet. Boken har några år på nacken men miljöerna med isbjörnar, valrossar, snögäss, myskoxar och andra djur är lika fantastiska i dag. Njut av dem så länge det varar.

BOK

Matematik som format vår vardag Marcus Näslund som själv är matematiker har skrivit en populärvetenskaplig bok som visar hur matematiska upptäckter format vår moderna vardag. Genom berättelser om sju matematiker, från 1600-talet och framåt, får läsaren följa idéer som i dag ligger bakom allt från GPS och väderprognoser till AI och digital musik. Boken väver samman vetenskapshistoria, personöden och matematik på ett lättillgängligt sätt och visar hur små genombrott kan få enorm betydelse.

BOK

Lyrik från en lantlig horisont Kan man skriva poesi om grisar, socker-

Lätt som en plätt att bli lite smartare

betor och sockerfält? Visst kan man göra det, i alla fall om man är agronom och ser världen från det perspektivet. Men Göran Magnusson lyfter också blicken och hämtar näring i gränsen mellan fysik, natur och den egna livsuppfattningen. Här är ett smakprov: ”Låt tanken passera långsamt – Idissla inte bara grönsaker – Låt åsikten marinera – Passera magens kammare – Tills näringen frigörs".

Det finns enkla knep som ger dig bättre minne och blir mer kreativ. Du har nytta av tipsen direkt, som när du går på mingelfest och ska komma ihåg vad alla heter. Sedan behöver inte alla lära sig hundra decimaler som kommer efter 3.14. Men att det är möjligt visar den här boken. Författarna till boken Mycket hjärna har studerat stora delar av den forskning som finns på området. Deras drivkraft är att få fler att upptäcka hjärnans otroliga kapacitet.

Vinnare i förra numret: Sjörapport: Agata Wehlin Homo stupido: Agnes Leijon Svenska pionjärer: Magnus Hörling

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 29 oktober 2026. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

Så funkar det

Spelet Spelet om om elen elen Varför Varförlönar lönardet detsig sigatt attladda laddabilen bilenpå pånatten nattenoch ochvarför varförär ärelen elendyrare dyrarei i Skåne Skåneän äni iLuleå? Luleå?Utan Utanatt attta taställning ställningför förvindkraft vindkrafteller ellerkärnkraft kärnkraft visar visarvi vihur hurelmarknaden elmarknadenfungerar. fungerar. Med Medljusets ljusetshastighet hastighet ElElmåste måsteanvändas användassamtidigt samtidigtsom somden den produceras, produceras,och ochnästan nästanlika likasnabbt snabbtsom som ljuset ljusetrusar rusarelen elenfram framgenom genomkraftnätet. kraftnätet. Men Menvåra våraelkablar elkablarär ärinte intesom somen entysk tysk autobahn. autobahn.De Deliknar liknarsnarare snarareen envanlig vanlig landsväg landsvägdär därtrafiken trafikenibland iblandkorkar korkarigen. igen.

Sveriges Sverigeselproduktionsmix: elproduktionsmix: Elproduktion: Elproduktion:

Produktionskostnad: Produktionskostnad:

Vattenkraft Vattenkraft38% 38% Kärnkraft Kärnkraft29% 29% Vindkraft Vindkraft24% 24% Sol Sol2% 2% Övrigt Övrigt7% 7%

20-40 20-40öre öreper perkWh kWh 40-100 40-100öre öreper perkWh kWh 30-60 30-60öre öreper perkWh kWh 20-50 20-50öre öreper perkWh kWh Flera Flerakronor kronorför förgaskraft gaskraft

Flaskhalsar Flaskhalsarskapar skaparköer köer När Närledningarna ledningarnainte interäcker räckertill tilluppstår uppstår flaskhalsar, flaskhalsar,och ochdå dåkan kanelpriset elprisetskilja skiljasig sig åt åtmellan mellanolika olikadelar delarav avlandet. landet.Det Detär är därför därförvivihar harfyra fyraelområden elområdeni iSverige. Sverige.I I elområde elområdeett etti inorr norrär ärdet detofta oftaöverskott överskott av avel, el,medan medandet deti isödra södraSverige Sverigeär ärbrist brist på pålokal lokalproduktion produktioneller elleröverföringsöverföringskapacitet. kapacitet.

Fördubblat Fördubblatelbehov elbehov Sverige Sverigeanvänder använder135-150 135-150TWh TWhelelper perår. år. Till Till2035 2035beräknas beräknasbehovet behovetfördubblas fördubblasi i takt taktmed medatt attsamhället samhälletelektrifieras elektrifierasmed med bland blandannat annatfossilfritt fossilfrittstål, stål,vätgasvätgasproduktion produktionoch ochtransporter. transporter.

Varför Varförexporterar exporterarSverige Sverigeel? el? Sverige Sverigeär ärnormalt normalten ennettoexportör nettoexportörav avelel och ochpåverkas påverkasav avpriserna prisernai iEuropa. Europa.Det Det ger gerklirr klirri ikassan kassanför förkraftbolagen kraftbolagensom som kan kangöra görainvesteringar investeringari inäten, näten,vilket vilketpå på sikt siktkan kange gelägre lägreelpriser elpriserhär härhemma. hemma.

N AT U RV E TA R E N

1 //2026 2 2026

Lagring: Lagring: Vattenmagasin Vattenmagasin Ett Ettess essi iden densvenska svenskaelmixen. elmixen.Vattenkraften Vattenkraften levererar levererarinte intebara barastora storamängder mängderel, el,utan utan fungerar fungerarockså ocksåsom somSveriges Sverigesstörsta störstaenergilager. energilager. Blåsiga Blåsigadagar dagarnär närvindkraften vindkraftengår gårför förfullt fulltstryper stryper man manflödet flödetfrån frånvåra vårastora storavattenmagasin vattenmagasinoch ochöppnar öppnar dammluckan dammluckannär närdet detmojnar mojnareller ellernär närelbehovet elbehovetökar. ökar. Batterier Batterier Batterier Batterierpassar passarbäst bästnär närelelska ska flyttas flyttasnågra någratimmar timmari itiden. tiden.De De kan kanlagra lagrasolel solelfrån fråndagen dagentill till kvällen, kvällen,kapa kapaeffekttoppar effekttopparoch och stabilisera stabiliseraelnätet. elnätet. Pumpkraft Pumpkraft Är Ärrätt rättmarginell marginelli iSverige. Sverige.Den Denfungerar fungerarså så DD am am att attvatten vattenpumpas pumpasupp upptill tillen enhögre högrebelägen belägen mm sjö när elen är billig. När elen behövs sjö när elen är billig. När elen behövs släpps släppsvattnet vattnetpå påoch ochturbinerna turbinernasom som DD producerar producerarelelgår gårpå påhögvarv. högvarv. am am mm Vätgas Vätgas Kan Kanlagra lagramycket mycketstora stora mängder mängderenergi energiunder underlång lång tid. tid.Passar Passarbra brabåde bådei iindustri industri - -som somfossilfritt fossilfrittjärn järn- -och och energisystem. energisystem.Nackdelen Nackdelenär är den denlåga lågaverkningsgraden. verkningsgraden.

Elektrolys Elektrolys HH HH 2O 2O

OO HH

Traditionellt används mindre el under Traditionellt används mindre el under natten vilket då ger billigast el. Under natten vilket då ger billigast el. Under sommarhalvåret utmanas detta nu sommarhalvåret utmanas detta nu genom att tysk solelsproduktion sänker genom att tysk solelsproduktion sänker priset på elbörserna dagtid. priset på elbörserna dagtid.

1 1

Nästan all Nästan vattenkraft finns all vattenkraft finns i Elområdei 1Elområde och 2. Flaskhalsar 1 och 2. Flaskhalsar ger överskott vilket kan ge ger överskott vilket kan ge lägre priser. lägre priser.

Nya exportmöjligheter Nya exportmöjligheter kan höja priserna de kan höjadå priserna då de motverkarmotverkar överskott.överskott.

2 2

Mest vindkraftproduktion Mest vindkraftproduktion är belägenär i Elområde belägen i 2. Elområde 2. Flaskhalsar ger överskott Flaskhalsar ger överskott vilket kan ge lägre priser. vilket kan ge lägre priser.

Elmarknaden handlar handlar Elmarknaden egentligen om tre saker: egentligen om tre saker:

att producera el, att producera el, att transportera el att transportera el och attoch lagra attel. lagra el.

Kärnkraften finns i Kärnkraften finns i Elområde 3. Störst 3. Störst Elområde Utmaningen är att få rätt Utmaningen är att få rätt uttag/befolkning ger uttag/befolkning ger mängd elmängd till rätt el plats vid plats vid till rätt ändå underskott. ändå underskott. rätt tid. rätt tid.

3 3 4 4

Upphandlad reservkraft Upphandlad reservkraft finns i 4. Elområde finns i Elområde Brist på 4. Brist på och begränsad produktionproduktion och begränsad överföringskapacitet överföringskapacitet norrifrån ger oss europeiska, norrifrån ger oss europeiska, högre priser när vi exporterar. högre priser när vi exporterar.

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel TEXT: Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

1 / 2026

Så ska Europa säkra tillgången till livsviktiga metaller Jakten på de metaller och mineral som behövs till den gröna omställningen och vår beredskap har bara börjat. Här har forskningen en nyckelroll för att hitta råvaran, förädla den och göra det utan att äventyra miljön. TEXT: Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Vetenskap

Vad är sällsynta jordartsmetaller? En grupp på 17 metaller som är avgö‑ rande för högteknologi. De är egentligen inte sällsynta, men koncentreras sällan i ekonomiskt brytbara mängder och är svåra att utvinna och separera. Nyckelmetaller för magneter: neodym, praseodym, dysprosium, terbium.

är du sätter dig i en elbil eller när du laddar mobilen är du redan en del av Europas beroende av kritiska metaller från Kina. De finns också i vindkraftverk, elektronik och militär utrustning. Både den gröna omställningen och vår beredskap står på spel när vi är i händerna på stormakter. – Det finns verkligen anledning att ändra på det. Särskilt som vi vet att många av dessa råmaterial finns i den svenska berggrunden, säger Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU och forskare vid Uppsala universitet. Han får medhåll av Nils Jansson, forskare vid Luleå tekniska universitet.

Grundämnen, ofta metaller och mineral som är nödvändiga för industrin, men där tillgången är osäker och/eller be‑ gränsad. EU klassar dem som kritiska när de är ekonomiskt viktiga, svåråtkom‑ liga och känsliga för störningar. Exempel: metaller som de sällsynta jordartsmetallerna (REE), litium, kobolt och platina, liksom mineral som grafit.

FOTO: ERIK JONSSON

Vad är kritiska råmaterial?

Potentiell källa för sällsynta jordartsmetaller vid Vätterns strand. Norra Kärr, domineras av röda eudialytmineral.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Vetenskap

– En robust och diversifierad råvaruförsörjning är inte bara en industrioch klimatfråga, utan också en fråga om Europas säkerhet och motståndskraft. Det finns även en etisk dimension i att vara självförsörjande på råvaror som vi själva konsumerar, säger han. KIN A HA R FÖR SP RÅ NG

Läget är ganska allvarligt. Sällsynta jordartsmetaller används för att tillverka permanentmagneter, som är en nyckelkomponent i både vindkraftverkens generatorer och elbilars elmotorer. Kina står idag för över 90 procent av världens raffinering av dessa metaller och nära 95 procent av all magErik Jonsson nettillverkning. Vad har Kina som Europa saknar? – Kina var tidigt ute – redan på 1990-talet - och byggde upp kompetens och teknik inom hela värdekedjan, vilket gör att de i dag är världsledande. Den kompetensen finns inte på

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Det finns även en etisk dimension i att vara självförsörjande på råvaror som vi själva konsumerar.” Nils Jansson, forskare vid Luleå tekniska universitet

samma sätt i Europa, bland annat för att industrin inte har varit intresserad, säger Erik Jonsson. Men nu håller något på att hända. Flera projekt pågår för att få i gång förädlingen, bland annat i Baltikum och av LKAB. Per Geijer i Kiruna är en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller, som väntar på miljötillstånd innan det blir klartecken för brytning.

– De är en restprodukt från utvinningen av järnmalm. När kritiska metaller utvinns som biprodukter kan miljönyttan till och med vara positiv. Metaller som annars skulle ha hamnat i gruvavfallet tas då till vara, vilket minskar behovet av att öppna nya gruvor, säger Nils Jansson. En elbil innehåller ofta1-2 kilo sällsynta jordartsmetaller i motorerna.

PRODUKTIO N DRÖJ E R

Men någon produktion i större skala blir det inte direkt, utan den ligger förmodligen flera år bort. – Vill man komma framåt här kan man inte bara förlita sig på företagen, utan det behövs stimulanser, vilket det finns på EU-nivå. De fokuserar i hög grad på prospektering, utvinning och bearbetning, men också på snabbare tillståndsprocesser för gruvprojekt, säger Erik Jonsson. Varför går det så trögt? – Många projekt ligger i prospekteringsfasen, där det återstår att visa att fyndigheterna är tillräckligt stora och att halterna är höga nog. Andra projekt har kommit längre, men väntar på finansiering, tillstånd eller annat för att kunna gå vidare, säger Nils Jansson. Ännu längre bort ligger förädling och färdiga produkter på marknaden. – För flera kritiska råmaterial återstår betydande utvecklingsarbete inom mineralteknik och metallurgi. I vissa fall behövs helt nya eller förbättrade processer för att utvinningen ska bli tekniskt möjlig, ekonomiskt lönsam och miljömässigt hållbar. VID VÄT T E RNS ST RA N D

En annan intressant fyndighet av sällsynta jordartsmetaller är den i Norra Kärr, inte långt från Gränna vid Vätterns strand. Här är en klassisk konflikt mellan råvarubehovet och skyddet av en stor vattentäkt. Området rymmer också ett Natura 2000-område som skulle kunna hotas vid gruvbrytning.

Miljöorganisationer och lokala grupper motsätter sig brytning och menar att det är ett högriskprojekt för både dricksvatten och miljön. – För många av de kritiska råvaror som EU pekat ut finns fortfarande viktiga forskningsfrågor kring hur ämnena beter sig i miljön. Men forskningen ger oss en allt bättre förståelse för hur råvarorna kan utvinnas och hanteras på ett säkert och hållbart sätt. Det är en viktig förutsättning för framtidens råvaruförsörjning, säger Nils Jansson. M E D Ö G A FÖ R M IN E RA L

Ännu en utmaning är att hitta malmerna, som ofta ligger på upp till hundra meters djup under moräner, sjöar, torvmarker och annat. Till skillnad från till exempel uran och magnetisk järnmalm som man genom olika mätinstrument kan

lokalisera gäller inte det på samma sätt för bland annat sällsynta jordartsmetaller. – För att hitta vissa av dem fungerar geofysiska eller geokemiska metoder, medan det för andra förutsätter erfarna och skickliga geologer. Genom en okulär besiktning av berghällar är det möjligt att se tecken på om värdefulla metaller och mineral finns där, säger Erik Jonsson. Det är också ett mål med Nils Janssons forskning, som handlar om att förstå de geologiska processerna som leder till att malmer bildas. – Det är ett fascinerande forskningsfält där vi studerar och försöker återskapa naturliga processer som har varit aktiva under miljontals, ibland miljarder år. Genom den kunskapen kan vi lättare förutsäga var fyndigheterna av olika mineral finns, säger Nils Jansson.

Från berggrund till elbil  Prospektering — 5–10 år Geologer letar efter fyndigheter med kartering, mätningar, provtagning och kärnborrning. Målet är att avgö‑ ra om malmen finns, hur mycket och i vilken kvalitet.

Tillstånd och gruvstart — 5–10 år Miljöprövning, Natura 2000‑bedöm‑ ningar, vattenfrågor och domstols‑ processer. Med en ny myndighet är tanken att den i dag tidskrävande processen ska snabbas på.

 Brytning och anrikning — 1–3 år för uppstart, sedan löpande drift Malmen bryts, krossas och anri‑

Här är värdekedjan för kritiska metaller ↓

kas till ett koncentrat. För sällsynta jordartsmetaller är anrikningen tek‑ niskt avancerad.

 Raffinering och magnettillverk-

ning — 2–5 år för att bygga kapacitet. Koncentratet separeras kemiskt till rena metaller och legeras till magnet‑ materia.

 Komponenter och elbilstillverk-

ning – Löpande industriell produktion Metallerna blir magneter, motorer och elektronik som monteras i elbilar eller vindkraftverk. En elbil innehåller ofta 1–2 kilo sällsynta jordartsme‑ taller i motorerna.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Matematik gömd i växter Kan vi finna matematik i naturen? Forskare vid Cold Spring Harbor Laboratory har upptäckt att strukturen på bladen för växten elefantöra är ett Voronoidiagram. Tänk dig att du sätter ut flera punkter på en karta. Sedan färglägger du kartan så att varje plats får samma färg som den punkt som ligger närmast. Då uppstår ett antal områden, som är ett Voronoi‑diagram. För elefantörat blir vattenutsöndrande porer mittpunk‑ terna och bladnerver avgränsningarna som delar upp bla‑ den. Samma diagram används inom stadsplanering för att rita upp upptagningsområden för skolor och avgöra var sjukhus och brandstationer ska byggas. Att växten lyckats åstadkomma en liknande optimering utan att utföra några beräkningar är fascinerande och kan hjälpa oss att förstå vilken betydelse matematiska principer har för evolutionen. Nika Dulesova

Kombisolceller gör solenergin effektivare Klimatförändringar och behovet av ren energi har blivit några av vår tids största globala ut‑ maningar de senaste åren. Nu visar ny forsk‑ ning att hybrida tandemsolceller med perov‑ skit och kisel kan bli ett viktigt steg mot billiga‑ re och effektivare solenergi. Genom att kombinera dessa två material som fångar olika delar av solljuset har verk‑ ningsgraden höjts till över 34 procent på labb. Den förbättringen beror på framsteg inom gränsskiktspassivering, optimering av materi‑ alsammansättningen med rubidium och cesi‑ um samt förbättrad stabilitet. På sikt kan tek‑ niken användas i stor skala i hem och fordon världen över och bidra till ett mer hållbart och fossilfritt energisystem. Tej Duttulur

Förstår hundar våra känslor bättre än vi tror? Hunden har länge kallats människans bästa vän, och visst känns det ofta som att de vet precis hur vi känner. I en ny stu‑ die har man, med hjälp av en magnetkamera, observerat 14 olika hjärnaktiviteter när bilder har visats på olika ansiktsut‑ tryck, som glad, arg, ledsen och rädd. Sedan tidigare vet man att hundarnas hjärnaktivitet ser olika ut för positiva, neutrala och negativa uttryck. Nytt för denna studie var att man även kunde se att de differentierade mellan vissa negativa ansiktsuttryck, nämligen mel‑ lan rädsla och ilska/sorg, men ej mellan ilska och sorg. Detta skulle kunna inne‑ bära att våra hundvänner förstår våra känslor bättre än vad man tidigare har visat vetenskapligt. Noelia Löwenmark

Immunceller tar sig in i den åldrande hjärnan Länge har hjärnans immun‑ försvar betraktats som ett slu‑ tet system som är frånkopplat från resten av kroppens im‑ munsystem. Enligt den tra‑ ditionella bilden förlitar sig hjärnan på sina specialiserade immunceller, så kallade mikro‑ glia. Blod‑hjärnbarriären håller hjärnan isolerad från resten av kroppens immunförsvar under i stort sett hela livet. Men en ny studie från univer‑ sitetet i Stanford visar att im‑

munceller från resten av krop‑ pen migrerar in i hjärnan medan man åldras. Dessa kommer från benmärgen och blir sedan till nya mikroglia. Det har forskarna lyckats visa genom att spåra vil‑ ka mutationer som uppstått hos cellerna i benmärgen och sedan hitta dem i hjärnans mikroglia. På sikt kan upptäckten bana väg för behandlingar mot Alz‑ heimer, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. Astrid Axlind

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Vetenskap

Fråga en naturvetare Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Hur kan AI snabba på läkemedelsutvecklingen? AI kan göra läkemedelsutvecklingen både snabbare och billigare genom att effektivisera de tidskrävande molekyl‑ simuleringar som används för att hitta nya läkemedelskandidater. Traditionellt måste forskare beräkna hur atomer i en molekyl rör sig steg för steg, vilket krä‑ ver enorm datorkraft eftersom relevanta förändringar sker över betydligt längre tid än de extremt korta tidssteg som an‑ vänds i simuleringarna. Den AI‑modell som vi har utvecklat vid Chalmers och Göteborgs universitet fung‑ erar på ett annat sätt. I stället för att simu‑

lera varje enskilt steg lär sig modellen de grundläggande reglerna för hur molekyler rör sig och förändras över tid. Därmed kan den förutsäga molekylers beteende betyd‑ ligt snabbare än traditionella metoder. Vår modell är upp till 10 000 gånger snabbare än konventionella simuleringar. En viktig fördel är att AI inte bara kan analysera molekyler den redan har trä‑ nats på, utan även göra förutsägelser om nya molekyler. Det kan hjälpa forskare att snabbare identifiera lovande läkemedel‑ skandidater och sortera bort mindre in‑ tressanta alternativ. På sikt kan tekniken

minska både utvecklingstiden och kost‑ naderna för nya läkemedel samt bidra till bättre behandlingar och ökad kunskap om sjukdomar. Simon Olsson, professor i AI och dataveten‑ skap, Chalmers och Göteborgs universitet

Kan en frisk tarm skydda hjärnan? I våra försök såg vi att ämnen från tar‑ men kunde ha en skyddande effekt när cellerna utsattes för stress, exempelvis inflammation. Däremot såg vi ingen tyd‑ lig effekt när cellerna inte var stressa‑ de. Vi undersökte också betydelsen av smörsyra och fibrer, som är kopplade till en hälsosam tarmmiljö. Resultaten, som ligger i linje med tidigare forskning, tyder på att en hälsosam kost kan bidra till att bygga upp motståndskraft innan kroppen utsätts för belastning. Vi såg inga skillnader mellan friska deltagare och personer med IBS, men fler studier behövs för att förstå varför.

Det viktigaste i den här studien var att visa att metoden fungerar. Nu har vi ett nytt verktyg som kan hjälpa oss att bätt‑ re förstå kopplingen mellan tarm och

hjärna och på sikt utveckla mer indivi‑ danpassade kostråd. Vår modell är utvecklad för att stu‑ dera samspelet mellan tarmen och hjärnan. Eftersom det inte går att samla in hjärnceller från levande människor använder vi hudceller, som på flera sätt liknar hjärnceller, som en förenklad modell av blod‑hjärnbarriären. Det gör att vi kan undersöka hur ämnen från tarmen påverkar celler som represen‑ terar hjärnans skyddssystem. Julia Rode, forskare i biomedicin vid Örebro universitet

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Na-krysset VAR BOR HERRN I VISAN?

ÄR JU UNIK BENIGT KAN PLATTI- SOM KU- RÄTT- UGGLOR TYDER FISK MÄTIG I MOSSE

EN HEMORRAGISK FEBER I AFRIKA TVÄRSLÅN ÄR DOM SOM ÄR ÖVERENS SLANG FÖR KRONA STENSALT

VILKET ÄR SKÅNES LANDSKAPSÄPPLE? PIAI SÅNT ÄR KAALLA TRÄFF- KA- KÄNNER NO- HÖJER VI DOMI- RÖSTEN PÅ LAMA- LOKAL DA- VERKLITA EN VER NO HÖSTEN GEN DEN, MEN DEN KÄNNER INGEN

MULLVAD SOM SNOKAR HUNDDJURSSLÄKTE TTRING & GER GODSA- RLÖÄRLIG NAT- HÖG ACCELEKEN OVAN I PLATS- RIUM SOM KAN RATION I LOACH VA LÅG FYSIKEN SKIVLING SIN FÄRG ANNONS

UTAN MEDKÄNSLA ENKEL EXKREMENTER KVICK

PUBISKT GRÖNT I BUKETT

RÖDALGPOLYSACKARID

SES DANSA I KISTA?

PLÅGA MED VÄRK

Ö I LILLA BÄLT SORT LÖS SOM RADIKAL KUNG AV NORGE FRÅN 1957 TRITIUM LEVER I TARTU

DEOXIRIBONU- ROMS KLEIN- MÅNGUSYRA DINNA SOM FÖRLORAT PÅ KNOCKOUT

TJACKAS I MOJEN KLOCKA

ÄR VERKLIG KNIPA BEKYMRAD

INTA MED VÅLD,SOM VILHELM R(CO)R’ LEDER SPILL

SPANAR BERIKAS MED JOD

KROPPENS STÖRSTA LED

KOLA VIPPEN

SOM SOCKER UPPSYN KAN VI DOPPA TÅ

MILITÄR PERSONALGRUPP

ENERGI HJULPINNE

FYLLEHEMSK LITER

KUNGSFISK PLUSSA VÅLLA TV-BOLAG I LONDON

BIRA + MJÖLK FÖRR KAPTEN I MOBY DICK

FALLER EFTER SISTA AKTEN

LEGG

BOSS FELIS LYNX

SKIVA SLÄPA

PRATA STRUNT URAN LEMUR-KRYSS 2026 Konstruktör: lena-holmlund.com

POPPIS BLAD PÅ PIZZA 100

HÖR JÄMTE KOPPAR TALET 10 , SOM KAN URSPRUNGET BU- BRINGA HÄ- EXTRAOCH SILVER TILL TILL VISST SÖKHERA MYNTMETALLERNA MOTORNAMN BO DANFÄRD

Vinnare i förra numret Ingrid Horner i Brämhult

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 29 oktober vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Korsordskonstruktör Lena Holmlund

Lösning på förra numrets korsord →

PÅ SÅN KAN ÄVEN HEDERLIG LÄGGA RABARBER GÖR ÅSNAN MED ÖPPNA ÖGON KLARABELLA KASTA NÄRINGSRIKT LIVSMEDEL I HALVFLYTANDE FORM MÅLA VÄGG TVI VALE

S K Ä SVERIGES ENDA ANLÄGGR NING FÖR FRAMSTÄLLNING AV BASMETALLER SOM B T.EX. KOPPAR E R R Ö N N S K Ä E L I A S D D T R E V A U R A R T A C O A N A E X O S F Ä R R E M Ö R E L A T S I D A N T E A N A VILL MAN SYRET I IPA, TVÄR- DRA HÖGA KOPPARSMÄLTA APA & BROM- EN KORGENOM POLNING DIPA SA VALS TET

COREY MED NOBELPRISET I KEMI HEXADECIMALA TALSYSTEMETS NR 13 GÅ ÖVER STYR KOBOLT JORDATMOSFÄRENS YTTERSTA SKIKT

BAND SOM SEN BÖR LÄGGA PÅ

LIGGER DRYCK RASK MASK SOM EJ PÅ DRAR

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

RÖNTGEN KALIUM

AVTAL

NESAN

FAMLAT PER OCH MARIE

EN HALOGEN SCEN

MÖRKA TIMMAR KRUBB

PLÅSTRA OM

ÄR 7845 M. LÅNG & 203,5 M. HÖG

80-TALSFAVVIS MED KASSLER

G O O G O L

U L D V E R T A G A L L A Ä K F A N R S V E E A L T A L A S T A T T G R O A S U N D L U E N A S FÅNGA SMÅSKÄLLA

INSTÄNGD TALG

BOTGÖRING

BELSEBUB MOBBAT

IVÄG REPARERADE

FRÅN PORT TILL KOR TRASSLA

WINGÅRDH PÅLAGA

UNDERHÅLLA

SYFILIS KVÄVE

KRONOMETER

GÖR KVICKSILVER VID -38,84°C FÅGEL ISI DEN TILLRIKLIGT LADE LANDS- SPRINGER VERK SPRINGER FLÖDANDE

ÄR FOLIEHATTAR INTE SÅ MYCKET FÖR

O F R Y S E A R M A D R K E N D U T I L A T A R G Å N T I A N E R T L O A N S A S B R O N S E T E R U R A D

FLOTTA MARK I PAKT

DARMSTADTIUM

SKULD

HASTAT TECKNARE

FLEMING & RANKIN KLÄNNING

VATTEN

LANTAN

FÅR LAWRENMÄTT EJ CIUM SPRINGA IFRÅN KROKIG

LURVIG SAMLAR UNGA SOSSAR

BUSKE

RADON

RADIO ELLER TV FÖRR

DROPPAR FÖR SMÅ KROPPAR

R A S T G Å R D E N

LEMUR-KRYSS 2026 Konstruktör: lena-holmlund.com

PANELEN

Jobbar vi mer eller mindre om tio år? Anders Ekholm,

Sofia Rydgren Stale,

förhandlingschef Arbetsgivarverket

framtidsforskare och senior rådgivare

ordförande Saco

Demografin gör att antalet arbetade timmar i ekonomin snarast behöver öka över tid, enligt Produktivitets‑ kommissionen. Ett längre arbetsliv kan bidra med fler arbetade timmar per person, vilket vi har ett reger‑ ingsuppdrag om att titta närmare på under 2026. Samtidigt är det också av vikt att centrala parter värnar att arbetstids‑ och lönefrågor fortsatt ska vara en fråga för parterna.

Vid sidan av konjunkturen styrs arbetad tid på längre sikt av hur meningsfullt vi upplever jobbet, och av produktiviteten. Historiskt har vi tagit ut produktivitetsvinster mest som högre lön, inte kortare arbetstid. Ny teknik har i alla tider ändrat pris och efterfrågan så att jobben blivit fler: när bankomater gjorde kontoren billigare att driva fortsatte antalet bankanställda öka.

Hur kommer AI påverka hur mycket vi arbetar?

– Vi är mitt i ett stort skifte, där AI kommer att förändra arbets‑ uppgifter, men på olika sätt i olika branscher och yrken. Samtidigt har Sverige stora kompetensbe‑ hov. Rätt använd kan den nya tek‑ niken hjälpa oss att stärka pro‑ duktiviteten och Sveriges konkur‑ renskraft. Det går inte heller att utesluta att den på sikt påverkar hur mycket vi arbetar, men det beror på så mycket mer än tekni‑ ken i sig.

Svensk offentlig förvaltning ska vara bäst i världen enligt Sveriges AI‑stra‑ tegi och AI‑uppdragen i reglerings‑ breven. Produktivitetskommissionen är inne på att AI primärt kommer av‑ hjälpa resursbrist i offentlig sektor på kort sikt. Men även på lite längre sikt kommer nog AI, för de allra fles‑ ta tjänstemän i statlig sektor, snarast vara en fråga om hur man arbetar ‑ mer av varje arbetad timme ‑ än vara direkt korrelerat till arbetsmängd.

Hittills syns inget AI‑undantag – ingen utbredd jobbförlust, men ett nyanställningsgap för unga inom kodning. Höjer AI produkti‑ viteten kan vi jobba mindre. Blir det i stället billigt att producera regler och byråkrati med AI brom‑ sas innovationen, och vi tvingas jobba mer. Min gissning: löneutta‑ get väger tyngst igen – vi jobbar ungefär lika mycket, fast bättre betalt.

Andreas Nyström,

FOTO: LEONARD STENBERG

Hur kommer AI påverka hur mycket vi arbetar? – AI kan effektivisera många ar‑ betsuppgifter och öka produkti‑ viteten. Men det handlar inte bara om att göra samma saker snabb‑ are. Vi kan bli bättre på analys, få bättre beslutsunderlag och an‑ vända vår kompetens till mer kva‑ lificerade uppgifter. AI kan göra att vi kan åstadkomma mer och höja kvaliteten i arbetet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

”Perfekt att ha en bakgrund som expert” F OTO: L I N US SVE N SSO N @S A A B

Här är fysikerns karriär

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

2004

2008

Tar en masterexamen i teoretisk fysik på Linköpings universitet. Första jobbet är på Volvo personvagnar i Göteborg. Där arbetar han med projektledning inom logistik.

Saknar att jobba hands on med teknik och tar steget över till konsultvärlden. Som beräkningsingenjör räknar han på hållfasthet inom kärnkraftsområdet.

Chef

För Tobias Lundvall hänger medarbetarnas välmående direkt ihop med resultatet. När hans team skriver manualer till JAS 39 Gripen – dokument som piloter lutar sig mot i kritiska lägen – måste varje ord vägas på guldvåg. TEXT: Palle Liljebäck

För många naturvetare är JAS 39 Gripen sinnebilden av avancerad teknik – supersnabb, högteknologisk och central i det svenska försvaret. Fysikern Tobias Lundvall är en kugge i det stora maskineri som Gripen utgör. Honom hittar vi inte på landningsbanan, utan han sitter i ett av kontoren som tillsammans med laboratorier, testbanor och produktionshallar kan liknas vid ett eget samhälle. Här har säkerheten högsta prioritet och passerkontrollerna ligger tätt. Men det var inget Naturvetaren fick uppleva, då intervjun genomfördes digitalt med Saabs pressansvarige som åhörare. – Jag och mitt team är en av de sista pusselbitarna i en leveranskedja, säger Tobias Lundvall. INGET FÅR GÅ FEL

Han håller i trådarna för den gruppen på femton personer som skriver instruktioner till piloterna – en

manual som översätter spetsteknik till praktisk handling. – Kraven på kvalitet är extremt höga och inget får gå fel. Ytterst är det en fråga om liv och död. Gruppen kan beskrivas som tvärvetenskaplig med en mix av tekniker och humanister. – Gemensamt för alla är att de är duktiga i språk och skrift. Manualerna ska kunna användas av fler än de runt tio piloterna som är stationerade i Linköping. Nyligen har 350 ingenjörer från Brasilien utbildats på plats för att kunna tillverka Gripen i Brasilien. Och nu planerar Sverige att skänka 16 Gripenplan till Ukraina. LÖSER KORSORD IHOP

Som chef har Tobias en tydlig vision. – Vi måste vara uthålliga och kan inte spurta varje dag. För mig är det

viktigt att skapa trivsel i gruppen och att alla mår bra. Det ger förut-

Tobias Lundvall har en tydlig vison.

sättningar för alla att prestera på en hög nivå. Utan att det finns en generell policy om att alla måste vara på plats gäller det för Tobias grupp. – Det handlar om säkerhet då mycket av det vi gör är sekretessbelagt. Inga hemligheter får läcka ut till främmande makt. Alla i gruppen sitter tillsammans och kan bolla frågor på uppstuds när

Tobias Lundvall 2016

2023

2024

Aktuell: Gruppchef på Saab.

Smålänningen flyttar tillbaka till studieorten i Linköping och får in en fot på Saab och JAS Gripen. Viktingenjör är hans titel.

Gör ett inhopp som systemingenjör för Gripens design. Får chansen att pröva på ledarskap.

Får smak för ledarskap och blir erbjuden en chefstjänst för den grupp han leder i dag. En roll han trivs mycket bra med.

Utbildning: Master i teoretisk fysik. Kopplar av med: Trädgårdsarbete på landet utanför Linköping. Har tagit upp badmintonkarriären från ungdomen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Chef

”Öppenhet och tillgänglighet är nyckelord för mig.”

Fysikern Tobias Lundvall är en kugge i det stora maskineri som Gripen utgör. Han håller i trådarna för den gruppen på femton personer som skriver instruktioner till piloterna.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

– När jag blev erbjuden den rollen var det ett stort steg att lämna min komfortzon. En utmaning var bland annat att gå från att styra sin egen tid som expert till att vara ständigt närvarande. Bakgrunden som expert har jag nytta av som chef. EN BRANSCH I MEDVIND

När det kommer till kompetensförsörjning är Saab en magnet i ett läge där försvarsindustrin är hetare än någonsin. Under de senaste åren har koncernen växt med runt 25 procent per år och har rekordmånga ansökningar till de lediga jobben. Arbetsgivaren rankas också högst bland ingenjörer. – Den bilden stämmer bra för

min grupp också. Det finns ett stort intresse av att jobba på Saab. Anställer ni arbetskraft från andra länder? – Ja, men vissa roller kräver svenskt medborgarskap. Det hänger ihop med säkerheten vilket det finns en hög medvetenhet om och är ett krav från kunden. Hur är det att jobba i en bransch som har medvind? – Det är roligt med uppmärksamheten och känslan av att vara med där det händer, säger Tobias Lundvall. Samtidigt lyfter ett plan från övningsbanan. Kopplingen till de manualer som hans grupp tar fram är tydlig, där arbetet får en konkret betydelse. F OTO: LI N US SV E N SSO N @S AAB

de dyker upp. Det ger också möjligheter för Tobias att ha dagliga informella avstämningar. – Öppenhet och tillgänglighet är nyckelord för mig. Medarbetarna är också duktiga på att själva ta initiativ. Till exempel brukar vi samlas kring korsord under lunchen, vilket leder till samtalsämnen och stärker gruppen, säger han övertygande. Även om han är ytterst ansvarig för arbetsmiljön ligger det på alla att skapa trivsel. – Jag skapar förutsättningarna, bland annat genom att se individerna och uppmuntra bra idéer. Men vägen till chef har inte varit spikrak. Saab är en magnet för naturvetare och ingenjörer i ett läge där försvarsindustrin är hetare än någonsin.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

CHEFSFRÅGAN Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Hanna Widegren, förhandlare och rådgivare på Naturvetarna Expertområden: Chefers

Utbildning: Personalvetare

villkor och utveckling. Avtalsansvarig för vårt kollektivoch löneavtal inom Almega Vårdföretagarna.

och Trädgårdsarkitekt. Engageras av: Förhandling med målet att säkerställa rättvisa arbetsvillkor.

Naturvetenskapliga favorit: Min trädgård är en plats för eftertanke och upptäckarglädje. Här kan jag testa nya växtkombinationer av färger och former.

Hur rekryterar vi utan att diskriminera? Vi växer och behöver anställa ny personal. I dag är arbetsgruppen rätt homogen där alla har liknande bakgrund. Hur kan vi bredda den och samtidigt hålla oss inom lagens råmärken utan att diskriminera? Du är inne på helt rätt spår. Forskning visar att grupper med olika bakgrund, som ålder, kön, etnicitet och erfarenheter ofta är mer kreativa, innovativa och bättre på problemlösning än mer homogena grupper.

Med den utgångspunkten är det också lättare att leva upp till lagkraven att inte diskrimera sökande i rekryteringen. Det handlar om att alla ges samma möjlighet oavsett sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionsnedsättning och religion utöver ålder, kön och etnicitet.

Tanken med lagen är att ingen ska missgynnas i en rekryteringsprocess. Det kan till exempel handla om att en person med utländskt namn eller högre ålder

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

”Därför är tipset att fokusera på kompetens i jobbannonsen, vilket också gynnar verksamheten.” systematiskt väljs bort från intervjuer. Kom ihåg att det är den sökandes kvalifikationer och meriter som ska bedömas.

Ännu ett handfast råd är att inte ställa krav på flytande svenska fast det inte behövs för att kunna utföra arbetet. Var noga med hur annonsen är formulerad. Undvik uttryck som ”ung och hungrig nyexaminerad”, som kan vara åldersdiskrimine-

ring. Därför är tipset att fokusera på kompetens i jobbannonsen, vilket också gynnar verksamheten.

Lägg märke till att diskrimineringslagen inte är en rekommendation, utan den är tvingande och måste följas. För dig som rekryterar innebär det att varje steg – från annonsformulering till slutgiltigt val – måste kunna försvaras med hänsyn till lagen. Ett sätt att minska risken för omedvetna fördomar är att använda anonymiserade ansökningar i ett första skede.

Tänk också på att hålla frågan om diskriminering levande i det dagliga arbetet och inte bara när en enskild tjänst ska tillsättas. Ta hjälp av facket som kan bidra genom att följa upp rekryteringsprocesser, uppmärksamma osakliga krav och verka för att arbetsgivaren har tydliga och rättvisa rutiner.

Driva eget

Ta betalt för det värde och resultat du tillför Ett väl avvägt arvode ska spegla både den direkta arbetsinsatsen och det värde du tillför uppdragsgivaren, enligt Naturvetarnas företagsrådgivare Pantea Ansari. Naturvetare som har eget företag

har ofta full koll på sin kärnkompetens. Men när det kommer till prissättning är osäkerheten större. – Det är lätt att gå fällan och lägga sig för lågt sett till den nytta man tillför sin uppdragsgivare. Att konkurrera med lågt pris är ingen bra idé när man säljer kvalificerade tjänster. Det kan signalera att kvaliteten inte är på topp och att man Pantea Ansari är osäker på sin sak, säger Pantea Ansari. Hon förklarar att det som bygger förtroende är att tydligt kunna visa på vilken kompetens, erfarenhet och resultat kunden kan förvänta sig.

ring, planering, administration, kompetensutveckling och annat. Hur ska man då tänka för att ligga på rätt prisnivå? – Ha koll på marknadsläget. Men det är det resultat och värde som du tillför kunden som ska prissättas. Fråga dig vilket problem du löser och vad det är värt för kunden. OLIKA ARVODE FÖR OLIKA UPPDRAG

Pantea Ansari påpekar att samma tjänst kan kosta olika mycket beroende på uppdragsgivare. – En ideell organisation eller förening har inte samma ekonomiska

resurser som ett storföretag eller en myndighet. Ännu en sak att ta hänsyn till är uppdragets omfattning och längd. – Ett längre uppdrag med återkommande samarbeten kan ge en stabil och förutsägbar intäkt, vilket ibland motiverar ett lägre timpris. En vanlig fråga som brukar dyka upp i rådgivningen är vad man ska ta betalt för en timmes föreläsning. – Den timmen är finalen på din arbetsinsats. Tänk också på att räkna med den tiden som läggs på research, planering, fixa powerpoints och annat. En nyckel i prissättningen är tydlighet. – Klargör i ett skriftligt avtal vad som ingår, men också vad som inte ingår och vad som händer om uppdraget växer. Det minskar risken för missförstånd – och gör det lättare att ta betalt för det arbete du faktiskt gör.

snabba tips

TA HÖJD FÖR MER ÄN LÖN

1. Ta betalt för det värde du tillför

Hon påminner om att arvodet ska täcka så mycket mer än den egna lönen. Man behöver man ta höjd för bland annat den egna tjänstepensionen och kompetensutvecklingen, liksom för lokalhyra och semester. – Tänk också på att all arbetstid inte är debiteringsbar. Många egenföretagare kan inte fakturera för mer än runt 50–60 procent av sin arbetstid. Övrig tid går till marknadsfö-

2. Undvik att konkurrera med lågt pris 3. All tid är inte debiteringsbar 4. Var tydlig med vad som ingår

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Chef

5gertipsnysomenergi Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap och har forskat om återhämtning. Här några förslag från hennes bok Energireceptet.

 Naturen. Att vistas i naturen sänker

stressnivåerna, enligt forskning. Att titta ut genom fönstret och se naturen lugnar också. Gröna växter eller bara en tavla på väggen med naturmotiv kan ge en mikropaus.

 Rörelse. Att ta en promenad ute är

väl investerad tid. Annars duger det bra att bara resa på sig och göra enkla rörelseövningar.

 Avslappning. Att dra sig undan en liten stund inför ett möte och ta några djupa andetag kan ge nya krafter.

 Kultur. Gör det du gillar: musik,

dans, läsning, pysslande eller annat kreativt. Att lösa korsord eller lägga pussel med kollegor ger ännu en dimension.

 Relationer. Även om man behöver

egentid, så behövs också trygga och starka relationer. Det kan vara att prata öppet med en kollega, kanske ”walk and talk”. En god gemenskap ger bra återhämtning.

När män blir chefer stannar de kvar på jobbet Ju högre utbildning och ansvar,

miska skäl som orsaker till att många chefspappor avstår från längre föräldraledighet. Men det är inte givet, konstaterar Allbright. Att kvinnor är betydligt mer hemma med barnen visar att det går att kombinera ledarskap och föräldraledighet.

desto mer föräldralediga är svenska pappor. Men när de blir chefer bryts trenden, enligt Allbrights rapport Chefspappor – Mammor punkterar pappamyten. I genomsnitt tar chefspappor ut 92 föräldradagar, betydligt färre än män i andra högkvalificerade yrken, som tar ut 133 dagar. Kvinnliga chefer tar ut mer än dubbelt så många dagar, 243. Enligt rapporten påverkar det ojämna uttaget både arbetsfördelningen i hemmet och relationen till barnen. Intervjuer och enkäter som Novus genomfört pekar på normer, organisatoriska hinder och ekono-

Sagt om AI – AI har en otrolig potential och går inte att stoppa. Genom att bygga in AI i våra hjärnor kan vi bli smartare som djurart.

Tips! Lyssna på gästprofessorn Stefan Engeseth i Naturvetarpodden

trappa upp konflikterna och klimatkrisen.

Kan AI lösa samhällsproblem? – Rätt använd kan AI bli ett verktyg som gör oss mer innovativa och löser samhällsproblem i stället för att

Finns det några risker? – Hjärnan är som en muskel, används den inte blir vi dummare. Därför är det så viktigt att använda tekniken som en resurs. Se den som en krydda och inte huvudrätt.

Nytt mindset behövs vid hybridarbete Vid Lunds universitet pågår ett projekt där forskarna följer hur chefer och medarbetare upplever hybridarbete. Här är några slutsatser från studien: – Kontoret får en allt viktigare roll som social mötesplats där man bygger relationer, utbyter erfarenheter och stärker gemenskapen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

– I det digitala arbetslivet ökar kraven på relationsskapande ledarskap. Chefer behöver vara lyhörda för medarbetarnas sociala behov utan att frånta deras eget ansvar för det. – Hybridarbete ger flexibilitet och underlättar vardagen för många. Men risken finns att gränsen mellan arbete

och privatliv att suddas ut. Därför behöver både chefer och medarbetare sätta tydliga ramar. – För att hybridarbete ska fungera långsiktigt krävs en gemensam syn på organisationskulturen. Här behöver man tillsammans tydliggöra vilka normer, förväntningar och arbetssätt som ska gälla.

GÄSTKRÖNIKAN

Forskning i världsklass kräver handling Vår forskningspolitiska valkompass visar att partierna är eniga: Sverige ska vara en forskningsnation i världsklass. Men världsledande forskning skapas inte bara av goda ambitioner. Det förutsätter forskningspolitiska reformer på fem områden. En förutsättning är mer pengar. Sveriges unga akademi vill att statens investeringar i forskning och utveckling ökar till 1,2 procent av BNP till 2030. Men ökad finansiering löser inte allt. Med dagens hyresmodell går miljarder från universiteten till vinster i statliga Akademiska Hus på bekostnad av forskning och utbildning. Det är orimligt.

Andreas Nord, Sveriges unga akademi

resultaten av kommande remissrundor och utredningar i konkreta frihetsreformer. Individuell akademisk frihet är inte nog. Lärosätenas självständighet är för svag. Ökad autonomi betyder inte att staten ska överge universiteten. Tvärtom. Staten ska finansiera dem väl och värna deras uppdrag – men ge dem frihet att utföra det. Nästa regering bör förbättra akademins oberoende, med stöd i slutsatserna från den pågående utredningen om lärosätenas associationsform. Alla partier vill ha forskning i världsklass. Nästa regering behöver visa att den är beredd att ge forskare och lärosäten förutsättningar att nå dit.

Forskare bör avlastas från opåkallad administration. Stödfunktioner ska stötta kärnverksamheten – inte tvärtom. Nästa regering borde minska regelbördan så att administrativa uppgifter inte i onödan hamnar på forskarnas bord. Framstående forskare måste erbjudas konkurrenskraftiga villkor. Svenska forskare kan vinna prestigeanslag och bygga excellenta forskargrupper utan att kunna räkna med långsiktiga anställningsvillkor. Nästa regering måste utreda hur problemen med dagens karriärsystem kan lösas. Vi får inte heller glömma den akademiska friheten. En pågående utredning väntas föreslå att en grundlagskommitté utreder skyddet för den högre utbildningens frihet. Ett eventuellt grundlagsskydd måste dock omfatta den akademiska friheten i hela dess bredd. Vi förväntar oss att nästa regering omsätter

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Bilden

Klinten som byggdes av havet och formades av isen Møns Klint i Danmark fascinerar. De mäktiga kritklipporna visar på ett pedagogiskt sätt hur geologiska processer har format landskapet och lagt grunden till de bördiga jordar som präglar både Danmark och Skåne.

Danmark låg under ett varmt grunt hav

Kalkskal från plankton

För omkring 70 miljoner år sedan låg Danmark under ett varmt, grunt hav. På botten samlades kokkoliter, mikroskopiska kalkskal från planktonalger, i enorma mängder. När de pressades samman bildades den krita som i dag utgör Møns Klints vita väggar. De mörka flintbanden uppstod senare när kisel hårdnade inne i kritan.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Isen som formade klinten Det är inte havet som har lyft kritlagren. Under den senaste istiden pressade glaciärerna upp och vek de gamla havsbottenlagren som en gigantisk bulldozer. Resultatet blev de branta, lutande och veckade kritflaken som gör Møns Klint så spektakulär.

Møns Klint

128 meter över havet

Dramatisk fallhöjd Dronningestolen ligger 128 meter över havet, medan Aborrebjerg, strax innanför kusten är beläget 142 meter över havet. Danmarks högsta punkt M Møllehøj når 171 meter.

Kritan som göder åkrarna ända till Skåne Den kalkrika berggrunden har gjort Møn och Själland ovanligt bördiga. Under istiderna förde inlandsisen med sig kalkrikt material över Östersjön till Skåne, där de bördiga baltiska moränlerorna som än i dag utgör grunden för några av Sveriges bästa jordbruksmarker bildades.

Ett landskap i ständig rörelse Vågorna underminerar kritväggen och orsakar ras och skred. Ett stort ras inträffade vid Store Taler 2007, och klinten fortsätter än i dag att förändras.

PALLE LILJEBÄCK N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

EXPERTFRÅGAN

Jakob Holmberg, förhandlare och rådgivare på Naturvetarna Expertområden: Arbetsrätt. Utbildningar: Magisterutbildning i arbetsrätt.

Naturvetenskapliga favorit: Upptäckten av basal vårdhygien. En enkel åtgärd som gjorde enorm skillnad.

Engageras av: Vända problem till lösningar.

Kan jag påverka en förändring på jobbet? Ja, men vänta inte för länge. Här gäller: ju tidigare i processen, desto större möjligheter att påverka. Arbetsgivaren äger frågan, men innan större förändringar genomförs ska facket informeras och ges möjlighet att förhandla enligt samverkansavtal och MBL. Därför är det viktigt att du

lyfter synpunkter, frågor och farhågor så snart du får informations om en planerad omorganisation. Du kan påverka genom den lokala akademikerföreningen eller via skyddsombudet om det gäller arbetsmiljö eller riskbedömning. Tänk på att du kan ha värdefull kunskap som ledningen behöver för att fatta välgrundade beslut.

Gäller det också AI? Ja. Som medarbetare har du rätt att få information om hur AI ska användas och vilka konsekvenser den kan få för arbetet. Om AI påverkar arbetsorganisationen, arbetsuppgifter eller arbetsmiljön ska arbetsgivaren samverka eller förhandla med facket enligt MBL. AI får inte användas på ett sätt som strider mot regler om integritet, personuppgifter eller diskriminering. Om systemen används för

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

att följa upp prestationer eller fatta beslut som påverkar anställda behöver arbetsgivaren också kunna förklara hur de fungerar och på vilka grunder besluten fattas. I grunden är det positivt att AI används för att höja kvaliteten och effektiviteten i arbetet. Se bara till att du får den kompetensutveckling som behövs när det kraftfulla verktyget införs. Då kan tekniken bli ett stöd i arbetet som stärker din kompetens.

Även om du inte kan stoppa processen kan du, genom facket, bidra till att förändringen genomförs på ett bättre sätt. Det handlar bland annat om att uppmärksamma risker kopplade till arbetsmiljö, arbetsbelastning och kompetensförsörjning i tid.

Förtroendevald DITT STÖD PÅ JOBBET Här möter du dem som står på din sida i vardagen. De förtroendevalda jobbar för din arbetsmiljö och bra villkor på arbetsplatsen.

Emma möter förändring med dialog Sedan i våras är Emma Roland ordförande för Saco-S-föreningen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. På bordet ligger en stor förändring när miljöprövningen ska flyttas till en ny myndighet. Samtidigt är lönefrågan ständigt aktuell.

”Vår roll är att bevaka processen så att lönesamtalen genomförs som det är tänkt.”

Någon genomtänkt facklig karriär-

plan hade inte Emma Roland. Hon halkade in lite på ett bananskal efter att ha fått frågan. – Det har jag inte ångrat. Det ger så mycket tillbaka, inte minst alla möten med medlemmarna. Men också att få en överblick i allt från samhällsplanering, miljö och natur till civilt försvar och annat som ligger på länsstyrelsens bord. En aktuell fråga är att ansvaret för miljöprövning ska flyttas över till en ny myndighet den 1 juli 2027. Vår roll är att bevaka våra medlemmars intressen. Hur det kommer att påverka oss är fortfarande oklart. Risk finns för både övertalighet och personalbrist. HITTA LÖSNINGAR

I ett sådant läge stöttar facket medlemmarna och bidrar till att hitta bra lösningar. Det föregås av dialog i samverkan och MBL-förhandlingar med arbetsgivaren. Samverkan fungerar bra här och arbetsgivaren är lyhörd för våra synpunkter. Med en bra dialog kan många frågor lösas utan förhandling. Nu ska samverkansavtalet, som har

Emma Roland Utbildning: biolog från naturresursprogrammet, SLU. Yrke: Förvaltar naturreservat och arbetar för att göra dem tillgängliga för allmänheten. En annan del av arbetet är att hålla hagmarker i hävd genom bete och skötsel av stängsel. Facklig karriär: Ledamot i Saco-Sföreningen under många år innan hon blev vice ordförande och nu ordförande. Inspireras av: Att få arbetsplatsen att fungera och utvecklas i en god arbetsmiljö. I den fackliga rollen fungerar hon som en länk mellan arbetsgivare och medarbetare. Avkoppling: Familjejordbruket med spannmål, skog, kor och får på randen till Varaslätten.

många år på nacken, ses över. Under hösten ska lönesamtalen genomföras. – Vår roll är att bevaka processen så att lönesamtalen genomförs som det är tänkt, enligt avtal. Vid oenighet är vi med i en dialog och bedömer om lönen är satt på sakliga grunder När lönerna är klara kan inte Saco-S-föreningen koppla av. – Då kör vi i gång lönekartläggningen, som syftar till att upptäcka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Hur går det med det nya lönetransparensdirektivet? Arbetsgivaren äger frågan och vi bevakar att processen följs. Vi tycker att det är bra med ökad transparens. Det kan till exempel handla om att lönespannet skrivs ut direkt i platsannonserna.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Forskning i världsklass förutsätter goda arbetsvillkor

Vi har haft val i Sverige. Som vanligt tog inte forskningspolitiken någon större plats i debatten. Det är märkligt när lösningar till stora samhällsutmaningar som klimatförändringar, energiförsörjning och global ohälsa förväntas komma från just forskning. Då borde det vara högsta prioritet att vi har ett system där vi får fram de bästa forskarna med optimala förutsättningar och arbetsvillkor. Något Naturvetarna kämpar för.

”Det borde vara högsta prioritet att vi har ett system där vi får fram de bästa forskarna med optimala förutsättningar och arbetsvillkor.”

I stället diskuteras vem som ska styra forskningen – politiker eller rektorer eller forskarna själva? Ska vi styra mot strategisk autonomi och konkurrenskraft eller mot samhällsnytta eller ska nyfikenheten få råda på autonoma universitet med total akademisk frihet? Våra medlemmar på universiteten lutar kanske mot

Dessa val mellan basfinansiering och pengar via forskningsråd, mellan medicinsk, naturvetenskaplig, teknologisk eller samhällsvetenskaplig forskning, och mellan pengar till partikelfysik, miljö eller nya antibiotika – alla ska de lösas ut i nästa forsknings- och innovationsproposition som regeringen ska lägga på riksda-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

det senare medan övriga kanske föredrar att skattepengarna genererar jobb och välfärd. Naturvetarna tar inte ställning, men politikerna måste välja mellan det något konstruerade motsatsparet (direkt) samhällsnytta och excellens.

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

gens bord våren 2028. Här tycker ju Naturvetarna ofta att mer pengar ska gå till naturvetenskaplig forskning, men egentligen är nog forskning inom medicin eller kriminologi minst lika viktigt för våra medlemmar som inte forskar själva. Jag var själv forskare inom biomedicin och nu senast har jag administrerat utlysningar på ett forskningsråd inom internationella strategiska forskningsprogram. Nu börjar ett nytt jobb på Regeringskansliet där jag ska försöka bidra till forskningsproppen. Cirkeln sluts, men det betyder också att jag avgår som Naturvetarnas ordförande ett år i förtid.

Det har varit en ära att företräda er och Naturvetarna. Tack för ert förtroende!

Kvinnor tjänar mest på att byta jobb +13,9 % I Naturvetarnas lönestatistik för 2025 är det kvinnorna som ligger i topp sett till löneutveckling. I fem av sex undersökta karriärbyten har kvinnor en högre genomsnittlig löneökning än män, med den tydligaste skillnaden vid kliv till chefsroll hos ny arbetsgivare: +13,9 procent för kvinnor jämfört med +11,1 procent för män. Mönstret är tydligast för de som byter arbetsgivare, tar en chefsroll eller får en ny titel. Den som stannar kvar på samma jobb med samma titel ser den svagaste löneutvecklingen, oavsett kön (+4,1 procent för kvinnor, +3,9 procent för män). Enkäten är baserat på 8 000 svarande på naturvetarnas löneenkät 2024 och 2025. Gustaf Bons, statistiker Naturvetarna

Årets geolog: ”En berghäll är som den bästa boken” Paul Evins har utsetts till årets geolog. Det är Sveriges geovetare – en professionsförening inom Naturvetarna som står bakom utmärkelsen. – Jätteroligt och överraskande, men också något jag hade hoppats på, säger han. Som geolog med rötter i Georgia i USA har han länge drömt om att få ett sådant erkännande.

– Jag är inte den som är tyst. Jag vill bli hörd och nå ut med mitt budskap, som bland annat handlar om att visa tjusningen med geologi. Den är vacker, intressant och rolig. Han fångar det genom metaforen ”En berghäll är den bästa boken man kan läsa”. – Här ryms miljarder år av historia, där berghällen en gång i tiden kan ha varit sand på en vulkanisk ö eller under en glaciär. Hällen har defor-

Dags att söka pengar till kompetensutveckling eller karriärbyte Från och med den 1 oktober kan man söka omställningsstudiestöd inför vårens utbildningar. Även om handläggningstiden har snabbats på kan det vara en poäng att slänga in en ansökan direkt.

Så här gör du: Kontakta din omställningsorganisation: TRR, Trygghetsfonden, Omställningsfonden eller motsvarande beroende på i vilken sektor du jobbar. Det är de som utfärdar ett yttrande till CSN.

Vad kan man få stöd till och hur stort är det? Med det nya kompetensstödet kan anställda få karriärvägledning och ekonomiskt stöd om man vill vidareutbilda sig eller byta spår. Det finns möjlighet att få bidrag på upp till 80 procent av lönen under studier.

Vilka kan få bidraget? Du måste ha varit anställd minst 12 månader under de senaste 24 månaderna och ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka.

merats och veckats och blivit vad den är i dag, där även istiderna har spelat in. Varför är det viktigt? – När vi ska hitta ny malm behöver vi känna till historien. Samma gäller när man till exempel ska bygga en tunnel och bedöma bergets bärighet och hållfasthet. Det avgör bland annat hur mycket förstärkning som behövs. Den bergtekniska klassificeringen är något som Paul Evins har fördjupat sig i

för att få den likvärdig. – Jag jobbar med att sätta en standard för karteringar så att olika kartörer gör så lika bedömningar som möjligt. Dessa utgör grunden för ingenjörerna som använder resultaten i konstruktionerna. Hans arbete på WSP bidrar i hög grad till både kvalitetssäkring och framtidssäkring av geologisk kartering i Sverige, skriver juryn i sin motivering.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Patriq lämnar över ordförandeklubban Patriq Fagerstedt har skrivit sin sista ledare i den här tidningen. Skälet är att han lämnar uppdraget som ordförande för Naturvetarna, men sitter kvar i styrelsen fram till kongressen 2027. Varför då? – Jag har fått ett nytt jobb på Näringsdepartementet som kräver stort engagemang. Uppdraget är bland annat att ta fram underlag till den forsknings- och innovationsproposition som regeringen ska lägga fram senhösten 2027. Men först en snabb titt i backspegeln. Vad är du mest nöjd med under dina fem år som ordförande? FORTSÄTTER ATT VÄXA

– Att vi fortsätter växa. Det är särskilt viktigt inför avtalsrörelsen i höst. Ju fler vi är, desto större chans att få igenom våra hjärtefrågor. En av dem är att avsätta tid för kompetensutveckling, något medlemmarna tydligt efterfrågar. Det är en fråga som både arbetsgivare och medarbetare tjänar på, menar han. – För att hänga med i AI utvecklingen krävs utbildning. Det rustar medlemmarna, men är också avgörande för innovation och för att möta samhällsutmaningar som klimatet, folkhälsan och det civila försvaret.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018 3 2026

Hög utbildningskvalitet på alla nivåer – från förskola till doktorandstudier – har varit en ledstjärna i hans fackliga arbete. Där läggs grunden för naturvetenskaplig kompetens. – Lika viktigt är att få unga att välja en naturvetenskaplig karriär. Vi behöver visa att en sådan utbildning leder till spännande jobb med bra villkor även utanför akademin. Runt 80-90 procent av de disputerade använder sin kompetens i näringslivet och övriga samhället. SAMARBETE ÄR NYCKELN

Han lyfter också att Naturvetarna har blivit en starkare organisation under hans tid vid rodret. Det märks när medlemmar behöver stöd i frågor om löner, villkor, arbetsrätt och trygghet i arbetslivet. – En annan framgång är att vi tar allt större plats i samhällsdebatten. Men vi kan bli ännu bättre. Hur var det då med det nya jobbet? Det kröner en lång karriär inom forskarvärlden. Som expert på internationellt forskningssamarbete, med fokus på life

science, är uppdraget att öka utväxlingen av satsningar på forskning. – En av lösningarna är att forskare i högre utsträckning samarbetar för att klara de samhällsutmaningar vi står inför. Att det fungerar visar hur snabbt det gick att få fram ett vaccin under pandemin. Vilket är ditt medskick till nya ordföranden? – Lägg fokus på några profilfrågor som kan göra Naturvetarna bättre och som du själv brinner för.

Patriq Fagerstedt Kemist i botten, disputerad inom neurovetenskap. Har varit postdok tre gånger. Yrkeskarriär: Forskade fram till 2007. Arbetade på KI:s grant office och hjälpte forskare att få finansiering från USA. Programansvarig för antibiotikaresistens vid Vetenskapsrådet. Facklig karriär: Ordförande för Saco S föreningen vid KI. Ledamot i Naturvetarnas styrelse sedan 2012. Valdes till ordförande 2021. Fritid: Läser böcker, pluggar AI och gillar naturen.

NATURVETARNA I MEDIA

F OTO: JÖRG E N C LAESSON

Naturvetarna utser tillförordnad förbundsordförande

Kompetensbrist hotar Sveriges klimatmål

Anna Ebbeson blir tillförordnad förbundsordförande för Naturvetarna, rapporterar Altinget. Anna har en bakgrund som kemiingenjör i och har de senaste 20 åren jobbat med miljö- och hälsoskyddsfrågor. Jag ser fram emot att leda förbundet och ytterligare stärka våra medlemmars villkor på arbetsmarknaden, där deras kompetens prioriteras, efterfrågas och värderas högt, säger Anna Ebbesson. Altinget 31 augusti 2026

Uppsnappat om oss i media

Brist på rätt kompetens riskerar att bli en flaskhals som bromsar hela klimatomställningen. Den gröna omställningen hämmas av svag kompetensförsörjning och match-

ningsproblematik på arbetsmarknaden, visar Naturvetarnas senaste rapport om miljöbranschens utveckling. Om Sverige ska lyckas med klimatomställningen måste kompetensför-

sörjningen behandlas som en strategisk fråga, skriver Frida Lawenius, förbundsdirektör för Naturvetarna. Aktuell Hållbarhet 15 juni 2026

Öka statliga investeringar i medicinsk forskning och utveckling Ansökningar om medel till forskning som kan resultera i banbrytande innovationer är offentliga dokument som vem som helst kan begära ut. Detta kan leda till att andra aktörer kan utnyttja svensk forskning

för eget gagn. Det är hög tid att vi stärker skyddet för att säkra vår konkurrenskraft, skriver förbundsdirektör Frida Lawenius. Svenska Dagbladet 4 mars 2026

Varför är du med i Naturvetarna? – Det är viktigt att arbetstagare har en stark organisation som kan företräda dem i frågor som rör arbetsmiljö, löner och arbetsvillkor. På arbetsplatsen kan man tycka olika i många frågor, men ändå ha samma intresse av en trygg arbetsmiljö, schysta villkor, och att bli rättvist behandlad. Jag tycker att facket kan vara en sådan plattform. Det är en anledning till att jag är medlem. Hur har du haft nytta av ditt medlemskap? –Jag är tacksam för de kollektiva vinster som generationer av fackligt engagerade har varit med och skapat. Det är lätt att ta sådant för givet. Alla som lägger tid och engagemang på det fackliga ar-

betet förtjänar ett stort tack. Det är ett arbete som gör konkret skillnad i människors arbetsliv. De gånger jag själv har fått möjlighet att bidra har det gett mig mycket tillbaka. Jag kan varmt rekommendera andra att också engagera sig.

Vad är det bästa med att jobba på Sjöfartsverket? – Att få bidra till samhällsviktig infrastruktur och lösningar som höjer säkerheten och kapaciteten i våra farleder, och som kan göra skillnad för generationer framåt.

Melica Cliffoord Arbete: Projektledare vid Enheten för Farledsprojekt på Sjöfartsverket. Utbildning: Magisterexamen i miljövetenskap vid Linköpings universitet. Gör på fritiden: Vågsurfar, Sverige har en lång kust och mer surf att erbjuda än många tror.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

NÖJD MEDLEM

Karl fick ett bra avslut efter hjälp från Naturvetarna När arbetsgivaren vill säga upp Karl på dagen kontaktade han Naturvetarna. Han fick hjälp med avtalet som gör att han kan gå vidare. Det är inte varje dag Naturvetarna

får blommor från medlemmar. Men nu hände det. – Jag är så tacksam för hjälpen jag fick – snabbt, direkt och med ett fantastiskt bemötande. Jag kände mig verkligen omhändertagen, och det blev en bra lösning, säger Karl, som egentligen heter något annat. Bakgrunden är att han mitt under semestern blev kallad till huvudkontoret på hos sin arbetsgivare, där han arbetade som verksamhetschef. – De ville att jag skulle skriva under ett avtal som innebar att jag sa upp mig själv på dagen. Så får det inte gå till, tänkte jag, och kontaktade Naturvetarna. ORDNING OCH REDA

Naturvetarna tog fram ett nytt avtalsförslag som arbetsgivaren accepterade. Det gav ett tydligt slutdatum och andra villkor som

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

”Det här visar att Naturvetarna levererar på ett exemplariskt sätt i skarpt läge.”

Lina Ahlfort och Hanna Widegren.

parterna har kommit överens om att inte avslöja. – För mig var det viktigt att kunna planera driften framåt och göra ett bra jobb för att garantera patientsäkerheten, säger Karl. Bakgrunden var att kliniken

skulle läggas ner, trots att ägarna var nöjda med hans arbete. – Kliniken byggdes från grunden och var ett högriskprojekt. Planen var att testa den under ett år. Vad händer nu? – Jag går vidare. Jag har kontakter på andra kliniker och får nu tid att reflektera över min framtid. Det kan ta lite tid att hitta nytt jobb, men jag är inte orolig. Karl är öppen för olika vägar framåt. – När skidsäsongen drar i gång kanske jag åker till Sälen och jobbar, som jag sa lite skämtsamt till sonen. Han passar på att ännu en gång visa sin uppskattning för hjälpen han fick av Hanna Widegren och Lina Ahlfort på Naturvetarna. – Jag har alltid varit nöjd med mitt medlemskap. Det här visar att Naturvetarna levererar på ett exemplariskt sätt i skarpt läge.

PALLE LILJEBÄCK

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR CHEFER

Att leda medarbetare med NPF K L I V E T I N PÅ

– KUNSKAP OCH VERKTYG FÖR CHEFER

BLI CHEFEN SOM DITT

A R B E TS M A R K N A D E N

T E A M V I L L FÖ L JA

Är du på väg ut i arbetslivet – eller precis tagit dina första steg? I den här föreläsningen får du stöd och vägledning i hur du navigerar på arbetsmarknaden och vad som är bra att tänka på i början av din naturvetarkarriär.

Är du ny som chef eller har jobbat några år i den rollen? Då är det här ett webbinarium för dig. Här får du verktygen som tar teamet till en högre nivå. Vi går också igenom det regelverk som styr ditt uppdrag så att du känner dig trygg i ditt ansvar som chef.

Föreläsare: Frida Eneheim, förhandlare/ rådgivare på Naturvetarna.

FÖR CHEFER

VEM ÄR DU NÄR KRIGET KO M M E R ? Den största utmaningen i katastrofer, kriser och krig är att få det civila samhället att fortsätta fungera. Det genomsnittliga kriget varar i drygt tre år och det är inga andra än vi som kommer att hålla i gång samhället under den tiden. Vi behöver därför kunna fortsätta göra vad vi gör varje dag.

Föreläsare: Clara Törnvall författare, föreläsare och journalist med lång bakgrund inom radio och tv. När: 23 oktober, klockan 9-10.30

FOTOGR AF: EVELINA CARBORN

När: 20 september, klockan 12.15-13.00

Hur skapar du som chef en arbetsmiljö där olika funktionssätt får komma till sin rätt? I denna föreläsning ger Clara Törnvall dig kunskap om hur autism och adhd kan påverka medarbetare – på jobbet, i arbetsgruppen och vardagen.

Föreläsare: Jennifer Forsanker och Hanna Widegren, chefsförhandlare och rådgivare på Naturvetarna. När: 18 september, klockan 9-12

M I L J ÖV E TA R E PÅ A R B E TS M A R K N A D E N – ROLLERNA SOM VÄ X E R I D E N G R Ö N A

SÅ FÖ R E BYG G E R D U

O M STÄ L L N I N G E N

D I S K R I M I N E R I N G PÅ A R B E TS P L ATS E N Öka medvetenheten om det förebyggande arbetet mot diskriminering.

Föreläsare: David Bergman, överstelöjtnant, doktor i psykologi och forskningschef i Försvarsmakten.

Kursledare: Per Holfve och Marcos Contreras, Förhandlare/ rådgivare på Naturvetarna.

När: 2 oktober 2026, klockan 8-9

När: 29 september, klockan 10-12

Hur ser arbetsmarknaden ut för miljövetare i en tid av grön omställning och ökade hållbarhetskrav? Föreläsare: Julia Nederberg, utredare på Naturvetarna När: 14 oktober, klockan 12.00-12.45

N AT U RV E TA R E N

3 / 2026

Dilemmat

Ellen jagar miljöbovarna som dumpar avfall Den illegala avfallshanteringen växer och omsätter flera miljarder kronor varje år. I jakten på förövarna har polisen den viktiga rollen att utreda brotten som hotar miljö och människors hälsa. En anmälan om misstänkt miljöbrott kommer in

till polisen. En av kommunens miljöinspektörer larmar om lakvatten som sipprar ut från en bullervall vid en cykelbana nära en lekplats. Det är en potentiell risk för barns hälsa, men också för miljön då en å rinner alldeles intill. Där är populärt att fiska med gott om öring och abborre. Detta är ett tänkbart scenario för Ellen Forsberg, som är utredare av miljöbrott hos Polisen. – Mycket talar för att bullervallen innehåller dumpat avfall som är en del av den organiserade brottsligheten.

Men innan fallet med bullervallen kan leda till åtal återstår ett detektivarbete. Det handlar om att granska dokument och handlingar, liksom att förhöra misstänkta personer. Själva förundersökningen leds av åklagare som fattar beslut om huruvida åtal ska väckas. – Lika viktigt är att åka ut på plats och göra provtagningar av både lakvatten och det fasta materialet. Det gör man med avseende på allt från PFAS och PCB till zink, koppar och bly. Men hur kan detta få pågå i det fördolda utan att någon ingriper? Minns Think pinks dumpning av avfall på olika platser i Mellansverige. Avfallshögarna växte med förödande konsekvenser för miljö och människors dricksvatten. – De fallen blev något av en väckarklocka för samhället, som med draghjälp från media har fått upp ögonen för den här typen av brott. Glädjande nog har uppklarningsprocenten ökat så att de skyldiga i högre grad kan dömas.

I SKOGEN OCH PÅ VÄGAR

Hon förklarar att det lika ofta händer att avfall deponeras långt ute i skogen, där risken för upptäckt är liten. Detsamma gäller på byggen, där avfallet dumpas under husbyggen eller som bärlager under asfalten på vägar.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

PENGAR ATT TJÄNA

Hur ser upplägget ut i normalfallet? – Ytterst handlar det om att tjäna pengar. Det finns en systematik i de här brotten som kan ha kopplingar till kriminella gäng och nätverk.

Ellen Forsberg Yrke: Utredare av miljöbrott vid Polisen Väst, som utgör 55 kommuner i Västra Götaland och Halland, sedan 2019. Utbildning: Miljövetare. Bakgrund: Miljöinspektör i en mellanstor kommun. Bra att ha det i bagaget på nuvarande jobb. Om hat och hot: Har aldrig blivit utsatt för det på det här jobbet.

En förutsättning är att det finns så kallade möjliggörare, som kan vara miljökonsulter, transportföretag eller andra registrerade företag. De oseriösa företagen vinner upphandlingar tack vare lägsta pris och lovar att de ska behandla avfallet på ett miljösäkert sätt. För att göra det får de betalt av uppdragsgivaren. Men i stället dumpas avfallet i miljön och de behöver inte betala en krona. Den illegala avfallshanteringen är en lukrativ bransch som uppskattas omsätta mellan 2,2 och 7,3 miljarder kronor per år i Sverige. Vinsterna uppgår till närmare halva de beloppen. Hur ser straffen ut för de som döms? – För grovt miljöbrott gäller två till sex års fängelse, enligt miljöbalken. I lindrigare fall döms man till böter eller fängelse upp till två år. Men det finns inte så många fall att luta sig emot. BRINNER FÖR MILJÖN

Ellen förklarar att många av miljöbrotten är sammankopplade med eko-

Drivs av: Göra skillnad för miljön och rättvisan. Kopplar av med: En bra ljudbok, just nu ”Sagan om ringen”.

”Jag brinner för miljön och gillar mixen av att granska handlingar och förhöra misstänkta gärningsmän.” nomisk brottslighet. I de fallen blir straffsatserna högre och kan bland annat handla om penningtvätt och skattefusk. Vad är tjusningen i jobbet? – Jag brinner för miljön och gillar mixen av att granska handlingar, förhöra misstänkta gärningsmän och att vara ute på plats och ta prover. Känslan av att göra nytta är påtaglig. Vilka är utmaningarna? – Lagstiftningen kring miljö-

brott – miljöbalken - kan tolkas olika och borde bli skarpare. Det innebär att det kan skilja i bedömningen från tillsynsmyndigheten och domstolen. Vi ser också att anmälningarna blir fler utan att nya resurser skjuts till. Mer resurser, menar hon, skulle snabba upp utredningarna och göra dem mer rättssäkra – som i fallet med bullervallen – och leda till att fler gärningsmän fälls.

N A T U R V E T A R E N 3 / 2026

AVS: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

NATURVETARE SÖKES. TILL KLASSRUMMET.

VIDAREUTBILDA DIG TILL BEHÖRIG LÄRARE SAMTIDIGT SOM DU ARBETAR PÅ EN SKOLA OCH FÅR LÖN.

NYFIKEN? LÄS MER OM PROGRAMMET. teachforsweden.se