Issuu

Så funkar det: Din rätt till semester

Naturvetaren N U M M E R 3 20 18

A R B E T S L I V, K A R R I Ä R , V E T E N S K A P

MÅNADENS FRÅGA:

Hur gör du för att må bra på jobbet?

KARRIÄR

Nyttan med att sitta i en styrelse VETENSKAP

Smarta textilier AKTUELLT

Dåliga villkor för postdok

Tropiska växter på HÅLLBAR EL FRÅN HETA KÄLLOR

Island

Företag och fack går i takt SID 16

LEDARSKAP

TIO TIPS

Chefen hanterar spänningar SID 48

Mingla dig till ett större nätverk SID 24

Kongressombuden är utsedda! Logga in på naturvetarna.se/ kongressombud

Vad vill du att Naturvetarna lägger fokus på? Har du ett förslag, så skriv en motion! Detta är förbundsstyrelsens idéer för vår inriktning de kommande tre åren: → → → →

Öka relevansen i Naturvetarnas erbjudande och service. Tydligt kommunicera värdet av medlemskapet. Lokalt anpassade villkor för rätt kompetensanvändning och lön. Naturvetarna ska bli en tydligare branschföreträdare.

Välkommen att skicka in en motion senast den 9 augusti. Läs mer på www.naturvetarna.se/motion

Kongress

2018

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

När fack och arbetsgivare går i takt Rätten att organisera sig är stadfäst i Sverige. I många andra länder är det inte lika självklart att kunna gå samman och jobba för ett gemensamt intresse. Det kan gälla allt från att få fler ungdomar att utvecklas inom idrott till att förbättra villkoren på jobbet. I den fackliga värld där Naturvetarna verkar handlar det om att facket bidrar med sin kompetens för att få verksamheten att fungera på ett bra sätt. Tillsammans med arbetsgivaren försöker vi hitta lösningar, som gör att både verksamhet och medarbetare mår bra. Då blir resultatet ofta bäst. Längre fram i tidningen speglar vi hur samspelet mellan fack och arbetsgivare kan fungera. Akademikerklubbens

ordförande på läkemedelsföretaget Sobi är arbetstagarnas representant i företagets styrelse. De är inte alltid eniga i alla frågorna, men ambitionen är att komma överens. Facket är örat ut i organisationen och kan fånga upp saker som inte arbetsgivaren ser. När fack och arbetsgivare går i takt ökar chansen till delaktighet och att fler är engagerade i jobbet. Det är en nyckelfaktor för en organisations framgång. Expertfrågan i det här numret tar upp frågan om att engagera sig i en styrelse. Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer, som själv sitter i både bolagsstyrelser och i styrelser för organisationer, rekommenderar fler att ta den typen av uppdrag. Det är en bra personlig merit och skapar nytta för andra. Men ta först reda på vad ansvaret innebär.

”När fack och arbetsgivare går i takt ökar chansen till delaktighet och att fler är engagerade i jobbet.”

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Skribenter i detta nummer Natalie von der Lehr, Johanna Rösth

Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. Nästa nummer utkommer 13 september, manusstopp annonser: 31 augusti.

ANNONSBOKNING Maja Söderhäll, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Omslagsbild: Linn Bergbrant

N AT U R V E TA R N A

Övriga bilder: Colourbox

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

Tryck Norra Skåne Offset Korrektur Mats Wirström, Textpiloten ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

Inloggningsuppgifter finns på tidningens baksida.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Innehåll SID 8

Ge postdoks riktiga anställningar

MÅNADENS FRÅGA:

Hur gör du för att må bra på jobbet?

Naturvetarna vill att stipendierna för postdoks avskaffas.

SID 13

Duell om ökad skogstillväxt Industrin menar att det finns en potential att öka tillväxten i skogen. WWF ser andra värden som behöver stärkas.

SID 46

Din rätt till semester Om inget annat har avtalats lokalt har alla rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti. Vi visar hur det funkar.

SID 57

Vad hände sen? För fyra år sedan härjade storbranden i Västmanland. Skogen börjar nu hämta sig.

44 Även hästar kan vara dopade. Analysmetoderna behöver bli bättre för att upptäcka fusket.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Tack vare heta källor är det möjligt att odla tropiska frukter på Island.

Svårt att komma upp ur sängen? Det finns hjälp att få. Nu utvecklar forskare en dräkt som ger muskelkraft.

LEDAREN ivar.delacruz@naturvetarna.se

Ivar de la Cruz, förbundsordförande

#Hur vet du det? Varför deltar inte fler forskare i den politiska debatten? Det finns några som sticker ut. En av dem är Johan Rockström som har profilerat sig i hållbarhetsfrågor, och då särskilt klimatet. Kom ihåg att det tog runt tjugofem år från att forskarna slog larm till att politikerna agerade. Liknande tidsramar såg vi för forskarnas varning om uttunnat ozonskikt, som utmynnade i ett förbud mot freoner. Som naturvetare vill jag att politiska beslut ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Tyvärr ser vi tecken på det motsatta i många av världens länder där populism går före fakta när politikerna fattar beslut. Jag är övertygad om att fler naturvetare kan göra nytta i den politiska debatten och bidra med fakta, till nytta både för politiker och allmänheten som kan bilda sig en uppfattning i olika frågor. Sedan är inte alltid forskarna överens. Fakta pekar åt olika håll och då kanske tiden inte är mogen för ett ställningstagande. Det kan behövas mer forskning för att få klarhet. Än i dag finns det forskare som hävdar att klimatförändringarna inte är kopplade till utsläpp av koldioxid. Men de blir allt färre. Däremot är det viktigt att man som forskare inte har en politisk agenda, utan att fakta vilar på ett tryggt fun-

dament av neutralitet. I dag är behoven större än någonsin. Det gäller allt från klimat, antibiotika, miljön och livsmedel till nya material och biologisk mångfald.

För att amerikanska forskare erbjuds att komma till Sverige när USA drar ner på klimatforskningen.

För stridsåtgärdsutredningen som riskerar att rubba maktbalansen mellan fack och arbetsgivare.

Vi har större tillgång till information än någonsin, där fakta och tyckande blandas. Vad som är vad är inte alltid så lätt att bedöma, vilket kan få människor att agera utan vetenskapligt stöd. Sociala medier är en källa till desinformation som kan förstärkas och spridas inom slutna grupper, så kallade filterbubblor.

Därför är kampanjen # hurvetdudet, som sträcker sig fram till valet i höst, så viktig. Den samordnas av organisationen Vetenskap och Allmänhet med stöd av ett åttiotal organisationer, myndigheter, företag, fackföreningar och lärosäten. Naturvetarna är självklart med. Så nästa gång någon med självklar säkerhet påstår något som vilar på lös grund frågar du: ”Hur vet du det?”

Ivar de la Cruz, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 4/2018

VAD GÖR DU FÖR ATT MÅ BRA TILL KROPP OCH SJÄL?

”Jag fiskar och styrketränar.” Henrik

Tog en paus Jag bytte från en destruktiv arbetsmiljö till en positiv arbetsplats. Tog en paus mitt i livet mellan jobben, hann reflektera och vara med barnen mer (var ensamstående då). Promenera, vara i trädgården, umgås med vänner, ha trevligt på jobbet. Vara med familjen.

Anna G

M ÅNA D E NS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 5/2018

HUR MYCKET ÖVERTID JOBBAR DU?

Tar ut som komptid Jag jobbar inte övertid. Om min arbetstid inte räcker till, till mina arbetsuppgifter så är det ett systemfel och något som arbetsgivaren får rätta till. Om jag vid enstaka tillfälle jobbat över, så tar jag ut det som komptid kort därefter.

Isabelle

En dag extra i veckan Runt åtta timmar i snitt varje vecka, utan ersättning. Svårt att göra annat som forskare/akademiker. För mycket administrativt arbete och orimlig bemanning på undervisning är huvudsakliga anledning.

Phil

L ÄS A R B R E V :

Okej med recept via app I senaste numret av Naturvetaren duelleras det om huruvida recept via app är bra eller inte. Personligen ser jag ingen större skillnad mellan ordinarie tillvägagångssätt och detta. Ska jag förnya ett recept i dag så går jag via 1177.se, ibland får jag ett svar att receptet/medicinen finns att hämta ut på apoteket, och ibland ringer någon upp. Alltså ingen större skillnad att gå via en app. Enligt en av duellanterna, Mattias Froelich, så är nackdelen att du inte träffar någon läkare. Det kan jag väl delvis hålla med om, men vilken verklighet lever han i? Vilken vårdcentral använder sig i dag av husläkare eller fasta kontaktpersoner? Inte min i alla fall.

Anna B

1. Skatteavdrag ger lägre fackavgift 2. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 3. Månadens fråga: Vad gör du för att må bra till kropp och själ? 4. Är det en bra idé att semesterväxla? 5. Månadens fråga: Skulle du vilja byta lön mot extra semester?

I TOPP Mest lästa artiklar på

www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

n eä mr ä es ↑ Int 7.se 117

NATURVETARE I MEDIA Uppsnappat om oss i media

Landsting och regioner saknar recept för att klara välfärden Låga ingångslöner och en svag löneutveckling är ett rejält hot mot den framtida kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Landsting och regioner måste kunna erbjuda medarbetarna möjligheter att utvecklas och få ett utökat ansvar, ett större mandat och därigenom få möjlig-

het att påverka sin lön. För många professioner i välfärden, såsom biomedicinska analytiker, begränsas i stället individers möjlighet till utveckling. Debattartikel i Altinget, 15 april, av förbundsdirektör Per Klingbjer och utredare Kristofer Jervinge, Naturvetarna

Samla mer data om vård Genom att samla in och använda vårddata i realtid kan man minska antalet vårdskador och öka kvaliteten och jämlikheten i vården. Sverige har unika möjligheter att samla in data, men den stora potentialen tas inte till vara, bland annat på grund av system som inte kan kommunicera. Sverige har unika möjligheter att förbättra vården genom vårddata. Tack vare registret

Swedeheart har vi redan i dag en mycket god hjärtsjukvård. Dödligheten i hjärtinfarkt 30 dagar efter insjuknande var nästan 30 procent lägre i Sverige än i England, enligt en forskningsstudie. Debattartikel i Dagens Nyheter, 7 maj 2018. Av Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna och 31 andra företrädare inom vård, forskning och företag

Varför är du med i Naturvetarna? Dietist Latifa Lindberg är funktionsenhetschef på Karolinska universitetssjukhuset. – Det är en trygghet att ha Naturvetarna i ryggen i situationer där man inte är lika påläst som arbetsgivaren. Vid sidan av det juridiska stödet uppskattar jag det personliga bemötandet och den snabba servicen. Latifa Lindberg. ↑

Vilka förmåner har du tagit del av? – Jag har varit på chefsseminarier som både har gett inspiration och kunskap i relevanta ämnen. Ofta är de grundade i forskning och har fått mig att gå vidare och söka ny kunskap. Vad vill du se mer av? – Att Naturvetarna bygger upp hälsokompetens så att dietister och andra naturvetare kan få stöd i diskussioner om framtidens vård och kompetensförsörjning. Roligt att höra att Naturvetarna jobbar med den frågan i ett projekt. Vad gör du på jobbet?

– Jag är chef för alla dietister som jobbar med vuxna patienter, utom de som har cancer, på Karolinska universitetssjukhuset. I uppdraget ingår även att leda i förändring med mer samverkan mellan professionerna. Dietistens roll är att säkra en god nutritionsstatus så att den medicinska behandlingen får avsedd effekt. LEL

Påskyndar läkning. →

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Aktuellt

Hög tid att avskaffa stipendier för postdoks Postdoks med stipendier har stora luckor i det sociala skyddsnätet, de flesta kan inte få ersättning när de är sjuka eller föräldralediga. SULF och Naturvetarna kräver nu att stipendierna avskaffas. Naturvetarna och Sveriges uni-

versitetslärare och forskare, SULF, lyfter nu villkoren för postdoktorer med stipendier. Postdoktorer som har stipendium som enda försörjningsform är en utsatt grupp, främst för att de absolut flesta saknar ett försäkringsskydd som täcker inkomstbortfall vid sjukdom och föräldraledighet. INTE GRUND FÖR PENSION

Vid Uppsala universitet har man gjort en genomgång av villkoren för stipendiater och även funnit att stipendiaternas villkor är ungefär likartade vid andra lärosäten. – Det finns många problem med stipendier. Stipendiaterna kan exempelvis inte få a-kassa och de tjänar inte in någon pension, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef. Varje stipendiefinansiär har sina egna regler. Ett exempel är en finansiär vars försäkring ger stipendiaten ersättning vid sjuk-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

”Man har inte möjlighet att vara föräldraledig med en rimlig ersättning.”

skrivning. Men bara upp till 4 480 kronor per månad. B-LAG

Ett annat exempel är en finansiär som erbjuder att stipendiet ”kan eventuellt förlängas tre månader vid föräldraledighet”. – Det blir ett jämställdhetsproblem att man inte har möjlighet att

Postdoks som går på stipendier har inte rätt till a-kassa, tjänar inte in till pension och får bara grundersättningen när de är föräldralediga. ↓

Hall å dä r!

vara föräldraledig med en rimlig ersättning – många postdoks är i familjebildande ålder, säger Andreas Nyström, Naturvetarnas förhandlingschef för offentlig sektor. Naturvetarna och SULF kräver nu att finansiering av postdok med stipendium avskaffas och att alla postdoktorer ska vara anställda. – Stipendier i stället för lön skapar en situation med ett A- och ett B-lag som forskar på våra lärosäten, säger Andreas Nyström. Sedan är det en annan sak hur man ska komma åt problemet. – Forskarutbildningen är formaliserad, så där kan man sätta upp regler som gäller för alla. Men postdok är oreglerad och då är frågan om man måste ändra skattelagstiftningen så att det inte ska gå

att betala ut skattefria stipendier som man gör i dag, säger Robert Andersson. SEMINARIUM I ALMEDALEN

SULF och Naturvetarna kommer att uppmärksamma frågan på ett seminarium i Almedalen den 4 juli. Dit kommer rektor vid Uppsala universitet och prorektor vid Karolinska institutet. Även representanter för den politiska nivån är inbjudna. – Det blir bra att få deras syn på det här och vad de tänker göra åt problemet på hemmaplan. Jag har svårt att tro att någon kan försvara systemet med stipendier och hävda att de vill ha det kvar, säger Robert Andersson. T E X T: P E R-O LO F E L I ASSO N

Osynliga i statistiken Postdoktorer som finansieras med stipendier är till stor del osynliga i lärosätenas statistik, eftersom de varken är anställda, doktorander eller studenter. SULF och Naturvetarna har fått fram uppgifter från två lärosäten: Uppsala universitet har 122 postdoktorer med stipendium, varav 87 personer inte kommer från Sverige. Antalet anställda postdoktorer vid Uppsala universitet har

de senaste åren varit omkring 200 personer, med en svagt uppåtgående trend. Under 2016 fanns 227 anställda postdoktorer vid universitetet. Karolinska institutet hade vid undersökningstillfället 964 postdoktorer. Av dessa hade 32 procent (312 personer) stipendier och 68 procent (652 personer) anställning, varav sex postdoks är anställda genom EU-programmet Marie Curie.

Kan jag få koll på mitt klimatavtryck? Forskaren David Andersson vid Göteborgs universitet har tagit fram en programvara som hjälper dig att räkna ut dina utsläpp av koldioxid. – Ja, metoden bygger på en kombination av lämnade uppgifter och transaktioner från ditt bankkonto. Det gör att du får hela bilden av dina utsläpp. Risk för klimatångest alltså? – Nej, syftet är det motsatta. Tanken är att du ska kunna förbättra dig genom att förstå vad i din livsstil som ger de största utsläppen. Det kan handla om allt från att cykla i stället för att ta bilen till att slänga ut den gamla värmepannan och sätta in bergvärme. Då räknar datorn ut hur utsläppen minskar. Vilken är den vanligaste missuppfattningen? – Många glömmer att kläder, köksrenoveringar och möbelinköp påverkar utsläppen. Däremot är ny teknik inte särskilt belastande. Till exempel motsvarar en ny mobiltelefon inte mer än ett kilo nötkött. Syns det att min bil går på etanol? – Ja, om du uppger bilens registreringsnummer tar programmet hänsyn till vilket bränsle du använder och hur många mil du kör. Finns det risk för att mitt bankkonto missbrukas? – Nej, vi använder säkra system och syftet är inte kommersiellt. Vi vill bidra till hållbar konsumtion.

Shopping ger klimatavtryck. ↑

Hur gör jag? – Gå in på www.svalna.se och skapa ett konto. Koppla gärna upp dig med facebook och jämför med andra, och varför inte tävla inom gruppen om vem som har minsta klimatavtrycket? LEL

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Aktuellt

Vad vill politikerna med högskolan? Alla är överens om att Sverige ska ha en högskola i världsklass. Vägarna dit ser lite olika ut i det politiska landskapet. Naturvetarnas studentråd ställde 5 frågor till de politiska partierna. 1. 2. 3. 4. 5.

Hur ska högskolan leva upp till det livslånga lärandet? Hur vill ni matcha utbildning mot arbetsmarknadens behov? Hur vill ni säkra kvaliteten i högre utbildning? Hur vill ni främja hälsan hos studenter? Hur får ni fler att studera?

VÄNSTERPARTIET

SOCIALDEMOKRATERNA

MILJÖPARTIET

CENTERPARTIET

1. Trygg ekonomi under

1. Fler fristående kurser och

1. Vägen till högskolan

1. Inrätta fler kurser på halv-

hela studietiden. Värdesäkra studiemedlen.

påbyggnadsutbildningar så att fler yrkesverksamma kan omskola sig och kompetensutvecklas.

behöver breddas. Yrkesverksamma ska kunna vidareutbilda sig eller omskola sig mitt i arbetslivet.

fart som man kan kombinera med arbete. Ge studiemedel högre upp i åldrarna.

2. Politiken ska inte styra utbudet, det bör högskolorna själva göra utifrån studenternas efterfrågan.

tet och högskolor ska styras och finansieras utreds nu.

3. Öka statsbidragen

3. Ett nytt system har införts

till studentkårerna, då de bevakar att utbildningarna håller en hög kvalitet.

för kvalitetssäkring av både utbildning och forskning. Värna studenternas inflytande och internationalisering.

4. Det ska gå att leva på studiemedlet, man ska ha en bostad och rätten att kunna bli sjuk.

5. Höj bidragsdelen i studiemedlen. Högre utbildning ska finnas i hela landet.

2. Systemet för hur universi-

N AT U RV E TA R E N

4. Sjukpenninggrundande in-

2. Det ska ske i samverkan mellan högskolan och arbetslivet, där behovet av kompetensförsörjning styr.

3. Underlätta studievalet genom att förtydliga vilken kvalitet kurser och program håller.

komst, SGI, också ska gälla för studerande som inte får studiemedel. Möjligheten till deltidssjukskrivning. Stävja sexuella trakasserier.

4. Man ska kunna sjuk-

5. Vi höjer studiebidraget,

denter med småbarn att få hjälp av närstående. Bygg mer bostäder.

satsar på fler hyresrätter och ser över trygghetssystemen för studenter.

3 / 2018

skriva sig på deltid. inför standardiserade vårdförlopp inom psykiatrin.

5. Gör det möjligt för stu-

2. Tydligare koppling till arbetsmarknaden, genom bland annat utökad praktik. Fler platser på yrkeshögskolan.

3. Studenter ska kunna jämföra arbetsmarknadsstatistik, antal lärarledda timmar och tidigare studenters åsikter för olika program och lärosäten.

4. Det ska gå snabbare att få hjälp utan remiss vid lättare psykisk ohälsa. Möjligt att kunna sjukskriva sig på halvtid och översyn av antalet karensdagar. 5. Sänkta marginalskatter. Fribeloppet för bidragsdelen i CSN bör höjas och helt slopas för lånedelen.

Hur s kvali ka ni fixa teten ?

LIBERALERNA

KRISTDEMOKRATERNA

MODERATERNA

SVERIGEDEMOKRATERNA

1. Genom skattelättna-

1. Studiemedel till det år man

1. Höj fribeloppet i stu-

1. Ge dem som har valt fel

der vill vi uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton.

fyller 50.

2. Låt företagen erbjuda

diemedlet. Höjd åldersgräns för att få studiemedel.

utbildning en andra chans. Gör det också möjligt att byta karriär.

2. Fler ska kunna byta yrkesbana högre upp i åldrarna. Premiera akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden när resurserna ska fördelas.

2. Förbättra yrkes- och stu-

2. Lägre marginalskatter så att det lönar sig att studera. Kortare och effektivare yrkesutbildningar.

3. Höj antagningskraven och inför inträdesprov på vissa utbildningar. Mer lärarledd undervisning.

4. Mer resurser för att främja en god psykosocial miljö och införande av en psykiatriambulans.

5. Marginalskatterna ska sänkas rejält för att göra det mer lönsamt att utbilda sig.

kompetenskonton som disponeras fritt av den anställde för fortbildning.

3. Kvalitetsuppföljning av svensk forskning och innovation.

4. Stärk skyddet av SGI för studenter utan studiemedel. Man ska kunna studera som deltidssjukskriven.

5. Det måste löna sig att utbilda sig, bland annat genom sänkta skatter och jobbskatteavdrag så att så få som möjligt betalar statlig skatt.

3. Alla akademiska utbildningar ska redovisa kvalitet och jobbchanser genom en nationell rankinglista.

4. Säkerställ att studenthälsan fungerar för att snabbt få rätt hjälp.

dievägledningen. Höj studiemedlet för de som väljer en samhällsnyttig utbildning, främst inom naturvetenskapen.

3. Mer lärarledd studietid. Kvalitet ska gå före kvantitet.

4. Undervisning måste premieras högre gentemot forskning på våra högskolor.

5. Utbilda för arbetsmarknadens behov. Inga nya studentplatser om det inte blir fler studentbostäder.

5. Sänk skatten för alla som arbetar och höj fribeloppet i studiemedlet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Aktuellt

Svensk life science vässar formen Tre strategiska områden har regeringens nyinrättade life science-kontor pekat ut. Dessa är precisionsmedicin, hälsodata och framtidens vård. Sverige ligger långt framme när det gäller precisionsmedicin, men det finns mer att göra inom hälsodata. Jennie Nordborg, chef för life science-kontoret, menar att Sverige saknar ett helhetsgrepp, som det är bråttom att hitta en

lösning på. I slutet av året ska kontoret leverera en nationell strategi för life science. Avsikten är att Sverige ska bli ännu vassare inom området. Under resan gång vill Jennie Nordborg ha inspel från olika aktörer. En av dem är Naturvetarna som har träffat henne och betonade vikten av att Sveriges hela kompetensresurs tas till vara. LEL

Rätt verktyg minskar jobbstressen För två år sedan sjösattes Arbetsmiljöverkets föreskrifter OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö). Syftet är att minska den stressrelaterade ohälsan i arbetslivet. Med ett systematiskt OSA-arbete ökar trivseln samtidigt som verksamheten utvecklas. Men hur gör man? Hur jobbar man konkret med frågorna? För att underlätta har Suntarbetsliv,

N AT U RV E TA R E N

verksamt med inspiration och verktyg inom kommunoch landstingssektorn, lanserat OSA-kollen. – OSA-kollen erbjuder stöd för vad OSA är och hur man kan jobba med frågor kring arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling, säger Stina Ellerfelt Sköld på Suntarbetsliv. CJ Hjälper dig att må bra på jobbet. ↑ Mer information: sök på osa-kollen på www.suntarbetsliv.se

3 / 2018

2045 Högtflygande planer. År 2045 ska flyget i Sverige bli fossilfritt. Det är tekniskt möjligt, men bioflygbränsle är en bristvara i dag. Den nya Bioflygarenan – ett samarbete mellan SAS, Rise och Swedavia – samlar hela värdekedjan för att uppnå målet. Lignin från skogsråvara är en pusselbit. LEL

Nöjda doktorander på KI Nio av tio doktorander på Karolinska institutet, KI, är nöjda med sin forskarutbildning, vilket är en förbättring jämfört med tidigare. Det visar en färsk enkätundersökning, Exit poll 2017. – Det gläder mig särskilt att allt fler doktorander uppger att de skulle rekommendera sina handledare till presumtiva doktorander. Våra ansträngningar har gett resultat, säger Marianne Schultzberg, dekan för forskarutbildningen på KI. Den höga nöjdheten till trots svarar 13 procent av doktoranderna att de någon gång under sin forskarutbildning har upplevt ojämlik behandling, diskriminering, kränkande särbehandling och/eller trakasserier. – Det är alltför många, men färre än tidigare. Vi arbetar för att minska utsattheten för enskilda doktorander, vilket är en fortsatt högprioriterad fråga för oss. LEL

DUELLEN

Borde tillväxten i skogen öka? Kommer skogen att räcka när vi tar steget in i bioekonomin. Skogsindustrierna menar att det finns en outnyttjad potential, medan WWF tycker att ett intensifierat skogsbruk inte frälser oss från klimatkrisen.

JA!

NEJ!

Ditt viktigaste skäl till att öka tillväxten?

Ditt viktigaste skäl till att inte öka tillväxten?

Skogen är en underbar resurs, både som råvara och naturupplevelse. Samhällets förväntningar på vad skogen ska leverera ökar och om vi på allvar ska ställa om från ett fossilbaserat samhälle till en bioekonomi så behöver vi använda skogen till ännu mer produkter som kan ersätta fossilbaserade.

Frågan behöver nyanseras. Tillväxten kommer att öka som en följd av klimatförändringen. Det finns en övertro hos många att en ännu större intensifiering i skogsbruket är frälsningen från den globala uppvärmningen. Skogen ska också leverera andra värden som biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Att då boosta volymproduktionen genom till exempel främmande trädslag, GMO, gödsling eller ökad dikning är inte lösningen för att nå ett hållbart skogsbruk.

LINDA ERIKSSON, skogsdirektör på Skogsindustrierna

Kan tillväxten öka utan att miljö- och naturvärden påverkas? Vi människor påverkar vår natur i allt vi gör, både insatser för biologisk mångfald och skogstillväxt. Vi kan göra en hel del för att öka tillväxten med ganska enkla medel utan negativ inverkan på den biologiska mångfalden och vi kan bli bättre på båda delarna. Jag tänker exempelvis på bättre föryngringar, förädlade plantor och minskade viltbetesskador.

Räcker skogen?

”Allt som görs av olja

Allt som görs av olja i dag kan göras av i dag kan göras av skog i morgon.” skog i morgon. Skogen kommer att räcka långt men kan inte vara den enda lösningen för ett fossilfritt samhälle. Vi behöver bli ännu bättre på att minska resursanvändningen. Samtidigt kan vi inom skogsindustrin öka produktionen av förnybara produkter vilket i sig medför ökade sidoströmmar som kan användas för produktion av biobränslen.

Hur ändrar klimatförändringarna spelplanen? Ett varmare klimat kommer med största sannolikhet innebära en ökad tillväxt i skogen men samtidigt ökar också risken för skador i form av nya skadegörare, stormar, bränder m.m. Klimatförändringarna kommer också att innebära en större efterfrågan på skogsråvara då allt fler sektorer ska ställa om från fossilt till förnybart.

PETER WESTMAN, vice generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF

Kan tillväxten öka utan att miljö- och naturvärden påverkas? Ja. Vissa insatser som exempelvis bättre föryngring, röjning och inte minst minskat viltbete kan öka tillväxten utan att komma i konflikt med naturvården.

Räcker skogen? Det beror på. Utmaningen är att anpassa produktionen och konsumtionen efter naturens gränser och vad vår planet klarar av. Det är inom det utrymmet som vi kan hämta biobränslen och skogsråvara. Anledningen till att vi har växande miljöproblem i dag är att vi människor överkonsumerar jordens resurser.

Hur ändrar klimatförändringarna spelplanen? Skogen växer mer i ett varmare klimat, men samtidigt får vi andra problem. Riskerna ökar för skogsskador som bränder och växtsjukdomar. Redan i dag ser vi blötare marker och vägar under vinterhalvåret som gör det svårare att avverka och transportera virke. Ökad variation i skogen, anpassat brukande, ny teknik, god planering och bättre samarbete bör kunna hantera en del av dessa utmaningar.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Månadens fråga

Vad gör du för att må bra till kropp och själ? I ett allt mer pressat arbetsliv gäller det att hitta strategier för att behålla hälsan. Nu undrar vi hur du gör för att klara stress och annat som kan påverka din hälsa negativt?

Kommentera på www.naturvetarna.se/ma-bra Läs kommentarer från webben, sid 6.

Jag är hälsokompetent! Är du?

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Ha en plan för bättre hälsa på jobbet Se arbetsplatsen som en arena för hälsa, där alla har ett ansvar. Docenten Per Gärdsell menar att arbetsgivarna borde ha en strategi för att medarbetarna ska må bra, vilket även varje individ borde ha.

F OTO: TA L A R F O R U M.S E

Tänker du på allt bra du gör, eller fastnar du i tankar om otillräcklighet? – Lägg fokus på det du lyckas med och gläds över det. Att ikläda sig offerkoftan och bara se problem leder till ohälsa, säger Per Gärdsell, docent i ortopedi och föreläsare. Han vidgar begreppet hälsa till att gälla allt från friskvård till trivsel på jobbet, som delaktighet, social samvaro och att skratta tillsammans. Beröm har en förmåga att studsa tillbaka. – Sådant främjar hälsa. Alla arbetsplatser borde ha en strategi för bättre hälsa. När medarbetarna mår bra gör de också goda prestationer.

dag”, önskar vi varandra, som om en god fe kommer flygande med lyckan. Säg hellre ”Se till att få en bra dag”, som är mer aktivt. Öppna dina sinnen, gå upp för trappor, ät hälsosamt och prata med folk du möter. Han påminner om att 60 procent av all ohälsa i aktiv ålder styrs av vår livsstil. Hälsa går alltså att påverka, men är en färskvara. – I dag ligger mycket fokus på att förebygga ohälsa. Det ska vi också göra, men lägg kraften på att främja hälsa. Hälsofrämjande åtgärder ska vara lika självklart som att borsta tänderna. Lägg in goda vanor som en rutin i vardagen och se till att de blir av.

INTE BARA PRATA

HÄLSOKOMPETENS

Många har god kunskap om hälsa, som att det är viktigt med fysisk aktivitet och att inte äta skräpmat. Men långt ifrån alla gör slag i saken och till exempel promenerar en halvtimme varje dag. – ”Ha en bra Per Gärdsell. ↑

Då kommer vi in på begreppet hälsokompetens. Hur menar du där? – Det räcker inte att ha kunskap om hälsa, utan det är först när vi får det gjort som man kan prata om hälsokompetens. Vem vill inte vara kompetent om sin egen hälsa? Säger han retoriskt. IT-kompetens ska alla ha, men hälsokompetens är inte så viktigt. – Hälsa är en minst lika viktig

”När medarbetarna mår bra gör de också goda prestationer.” resurs som ska utvecklas i samklang mellan chef och medarbetare. För att det ska fungera måste chefen själv må bra och det får inte finnas en mobbingkultur. PARADIGMSKIFTE

Varför är det så svårt? – Mycket har blivit bättre, men det handlar om ett paradigmskifte, att gå från fokus på ohälsa till hälsa. Goda beteende ger ringar på vattnet. Mår jag bra pratar jag hellre med andra och går oftare i trappor. Vad bör en hälsoplan innehålla? – Den behöver inte vara så märkvärdig. Lista åtgärder som främjar hälsa och lev därefter. Kom överens om hur vi ska bete oss mot varandra på jobbet. Bara genom att vara hövliga mot varandra vinner man mycket. Kom ihåg att det inte alltid är någon annans fel om du mår dåligt. Du är inget offer. LEL

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Åsa får fack och företag att gå i takt TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Katarina Bengtsson Arvór

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

I fokus

Det går bra för läkemedelsbolaget Sobi. Med fokus på patientnytta finns en tradition av gott samarbete med facket. Vi hängde med fackordförande Åsa Makower under en dag.

N “Resultatet av vårt arbete förbättrar för människor.”

Nyckeltal och årsredovisningar har blivit vardag för analytiska kemisten Åsa Makower. Hon är ordförande för akademikerklubben på Sobi och är även arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen. – Efter en kurs om bolagsstyrelsearbete har jag bättre förståelse för siffrorna i årsredovisningen. Med stolthet berättar hon hur kursledaren lyfte fram Sobis årsredovisning som ett bra exempel, där de fackliga företrädarna får samma utrymme som de övriga i styrelsen. Så är det inte på alla företag. Hon sträcker också på sig när dialogen mellan fack och arbetsgivare kommer på tal. – Jag har jobbat på flera

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

I fokus

läkemedelsföretag och känner att det är en bra kultur på Sobi. Patienten är i fokus och man ser slutmålet. Det gör att man känner sig stolt och får drivkraft. Resultatet av vårt jobb förbättrar livet för människor.

organisationen kan vi fånga upp saker som inte cheferna ser. Hon förklarar att alla delar målet att det ska gå bra för företaget, vilket förutsätter att medarbetarna trivs och mår bra.

UPPSKRIVEN PROGNOS

INHYRDA KONSULTER

Och det går bra. Efter rapporten för första kvartal har vinstprognosen för hela året skrivits upp. Sobi utvecklar och säljer läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar. Medicinen mot blödarsjuka – hemofili – kan beskrivas som en succé och består av stora molekyler, det som kallas för biologiska läkemedel. – Hemofilipatienter saknar ett protein i koagulationskaskaden som de inte kan tillverka själva och därför behöver de få proteinet som läkemedel för att undvika blödningar. Hemofiliområdet har utvecklats på bland annat Kabi och Pharmacia, bolag som är ursprunget till Sobi, så man kan säga att Sobi har det i sina gener.

Men allt kan väl inte vara frid och fröjd? – Det är klart att det finns olika åsikter, men det är väl att vänta sig när ett företag utvecklas. I rollen som ordförande tar hon synpunkter från medlemmarna vidare till ledningen. Vid sidan av representation i bolagsstyrelsen har facken på Sobi möten med HR en gång i veckan. – När Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz besökte Sobi i mars så tog medlemmarna upp användandet av inhyrda konsulter. Den frågan tog jag sedan vidare till HR. Konsulter ska användas på rätt sätt och tas in vid tillfälliga arbetstoppar eller när en speciell kompetens behövs en begränsad tid. Hon menar att det ibland kan vara bättre att anställa konsulter, som då får samma anställningsvillkor och trygghet som den anställda personalen. – Vårt önskemål är att få överblick över situationen och följa den över tid. Vi har varit i en tillväxtfas och då är det naturligt att ta in konsulter. Ännu en aktuell fråga gäller medarbetarnas tillgänglighet när alla är ständigt uppkopplade via mobilen. – Även den frågan har vi tagit vidare till HR och efterlyst en policy om digital tillgänglighet, som är kopplat till stress.

MOT BLÖDARSJUKA

Medlen mot blödarsjuka står för runt hälften av omsättningen. Övriga intäkter kommer från affärsområdet Speciality care – terapier mot inflammation och metaboliska sjukdomar. Här ligger också tyngdpunkten på företagets forskning. Kanske en nyckel till bolagets framgång är att ledning och fack går i takt. – Av tradition har vi ett bra samarbete med ledningen. Jag upplever inte att facket är ett rundningsmärke, utan att företaget lyssnar på oss. Med örat ut i

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Åsa Makower Aktuell: Ordförande för akademikerklubben på Sobi. Jobb: Masspektromet– rianalyser av proteiner inom R&D på Sobi. Utbildning: Disputerad i analytisk kemi på Karolinska institutet, KI. Fritid: Springer, dyk– er på olika platser i världen, bland annat i Egypten och Thailand. Mat- och vinintresserad. Familj: Man och två döttrar. Gör i sommar: Reser till Spanien med familjen.

FIKA MED FACKET

att hålla kontakten med våra medlemmar och sprida information till dem. Åsa Makower träffar också medlemmar som har frågor av mer personlig karaktär. Det kan handla om att man vill diskutera något eller ha fackets hjälp i någon fråga. – Ofta handlar det om att lyssna, och ibland också att agera på något sätt.

Lika viktigt som att ha dialog med ledningen är kontaktytorna med medlemmarna. Ett sådant forum är ”Fika med facket”, som äger rum en gång per kvartal. – Det är ett fritt forum där vi pratar informellt om utvecklingen på företaget och annat, allt från friskvårdsbidrag till inhyrda konsulter. Våra månadsbrev är också ett sätt

Att Åsa Makower trivs i rollen som ordförande går inte att ta miste på. Hon drivs av en vilja att skapa en bra arbetsmiljö och att kunna påverka. – Det finns ett stort engagemang bland de runt 125 medlemmarna i akademikerklubben.

Delvis handlar det också om att själv hitta lösningar som sätter gränser mellan jobb och fritid. Hon berättar att akademikerklubben har haft seminarier om stress och konflikthantering för sina medlemmar.

Åsa Makower drivs av en vilja att skapa en bra arbetsmiljö och att kunna påverka. ↑

GRANNE MED KI

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

I fokus Dagen domineras av protein– analyser på labb. Målet är att utveckla nya läkemedel. Hon hinner också med att möta medlemmar i akademikerklubben.

Följ Åsa Makower under en dag:

Väckarklockan ringer. Efter en uppiggande löptur i skogen läser hon DN och tar en lättare frukost. När barnen är där varannan vecka ser morgonrutinerna lite annorlunda ut.

Framme på jobbet i Solna efter resa med t-bana och buss från Enskede. Startar med att kolla mejlen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Gemensam fika i en större gruppering. Det har både ett socialt och jobbmässigt syfte. Ett ypperligt tillfälle att möta kollegor från olika avdelningar.

Lägger planen för dagens jobb på labb. Tar fram protokoll och gör beräkningar för de prover som ska analyseras.

Ägnar tiden fram till lunch på labb. Hennes främsta arbetsredskap är masspektrometrar för både kvalitativ och kvantitativ analys av proteiner. Hon tittar på protein– ers olika delar ner till aminosyranivå.

Fortsatta analyser med hjälp av masspektrometri, en teknik hon lärde sig på Astra Zeneca och fortsatt att jobba med på olika läkemedelsbolag.

Lunch, oftast medhavd matlåda. I life science-klustret i Solna finns dock gott om lunchrestauranger.

”Med örat ut i organisationen kan vi fånga upp saker som cheferna inte ser.”

En medlem kommer förbi och ställer frågor om anställningsvillkor. Det blir en bra diskussion.

Proteinprover prepareras och förbereds inför analys i masspektrometern. Det är proteiner som har tagits fram med hjälp av celler och renats fram på en annan avdelning.

Möte med HR. ”HR-check in” pågår i en halvtimme och aktuella frågor om bland annat tillgänglighet i digitala kanaler diskuteras.

Fika med kollegorna inom samma sektion. Uppsluppet och lättare prat. Just i dag kan en framgång i ett projekt firas. Det blir tårta.

Projektmöte med cirka tio personer som ingår i projektet. Data från analyserna gås igenom och man diskuterar hur man ska gå vidare med olika proteiner.

Lämnar jobbet. Hade barnen varit hemma skulle hon ha åkt hem och lagat middag men som den sociala person hon är passar hon på att träffa kompisar ute på lokal.

Följer en serie på Netflix. Nu är det Altered carbon som gäller. Innan nattlampan släcks runt klockan 22 läser hon en bok på engelska eller löser DN:s korsord.

Renade proteiner redo för analys. → N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

I fokus

Har ni nytta av att dela hus med Scilife lab och att ha Karolinska institutet, KI som granne? – Sobis placering på KI ger ju närhet till ett forskningsintensivt område och tanken är att det ska gynna våra egna forskningsprojekt. Närheten underlättar nog ibland.

Sobi tar global ledartröja → Nästa generationens hemofiliprodukter har Sobi lanserat. I årsredovisningen beskrivs hur tillväxten kan förverkliga strategin att bli en global ledare inom sällsynta sjukdomar. → Företaget står på två ben med affärsområdena: 1. Hemofiliprodukter mot blödarsjuka, omsatte knappt 3,1 miljarder kronor 2017. 2. Specialty care (Partner products, Genetics & Metabolism och Inflammation), omsatte lite drygt 2,8 miljarder kronor 2017.

Sobi har alla delar som ett större läkemedelsföretag har. Ungefär hälften av de 850 medarbetarna jobbar på huvudkontoret i Sverige. ↓

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

→ Forskning och utveckling, tillverkning och försäljning finns in house. Samarbeten av olika slag förekommer, bland annat för att nå marknader över hela världen.

Siffran Den här gången utgår vi från antalet människor som har fått nytta av uppfinningen Solvatten.

DNA förstörs

Träd sparas Traditionellt används ved och kol i många utvecklingsländer när vatten ska värmas och renas, genom kokning. Resultatet bli en natur med få träd, som öppnar för jorderosion. På Haiti har frodig skog förvandlats till obrukbar mark, där bara 2 procent av träden är kvar. Landet är nu helt beroende av kol och gasimport.

Petra Wadström är biokemisk forskningsassistent i botten. Det hade hon nytta av när Solvatten utvecklades. Solens uv-ljus stör dna hos mikroorganismerna, som inte kan reproducera sig. På så sätt renas vattnet från skadliga mikroorganismer. Vattnet, som blir både upphettat och rent, förhindrar spridning av sjukdomar som kolera, salmonella, tyfoid och ögoninfektioner. Även vatten från brunnar och tankbilar är ofta förorenat så det är viktigt att familjer kan rena sitt vatten hemma.

300 000 ... människor, främst i utvecklingsländer har fått tillgång till rent och varmt vatten tack vare Petra Wadströms uppfinning Solvatten.

Enkel teknik Upp till 40 liter vatten per dag kan Solvatten rena. När behållaren vänds mot solen absorberas UVljus och en del IR-ljus som dödar mikroorganismerna. Vattnet värms upp till max 75 grader C. och kan användas för hygien, matlagning och diskning. Med Solvatten minskar behovet av ved och kol. Bara 14 procent av befolkningen söder om Sahara har tillgång till el.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

”Min drivkraft är att förbättra människors liv.”

Prisad uppfinning Petra Wadström utsågs 2017 till en av EU:s främst kvinnliga entreprenörer. En halv miljon kronor fick hon för att ha grundat bolaget Solvatten. Några år tidigare mottog hon det prestigefyllda Polhemspriset, som Sveriges Ingenjörer delar ut.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

10 tips

Första intrycket är inte allt, men nog så viktigt. Var lyhörd och kasta dig inte in i samtal

Ditt första intryck.

Vilket mål har du?

Ställ frågor.

4. 5.

om du inte vet vad den spontant skapade gruppen pratar om. Chansa inte, utan lyssna in och fånga upp något som någon har sagt och spinn vidare på det utan att försöka överträffa den andra.

Ta reda på vilket mål du har. Vill du bara ha trevligt och träffa nya människor? Eller har du ett djupare syfte där du vill skapa nya kontakter som du kan få nytta av i ditt arbete, eller för all del på din fritid. Mingla gärna förutsättningslöst och låt tillfälligheterna avgöra.

Visa intresse för andra och ställ frågor på ett genuint sätt. Ett tips kan var att låtsas vara detektiven som ska ta reda på så mycket som möjligt om deltagarna. Memorera vad folk säger och återkoppla nästa gång ni träffas. Att lägga namn på minnet är också ett vinnande sätt.

Prata inte bara om dig själv.

Var inte sniken.

N AT U RV E TA R E N

Varning 1. Du pratar mest om dig själv och framhåller din egen förträfflighet. Det är en återvändsgränd då ingen orkar lyssna på en skrytsam och självupptagen person.

Varning 2. Du har fått nys om att en läkare är på plats. Du går fram och berättar om dina krämpor och tänker att hen kan hjälpa dig. Så kan du kanske göra med en nära vän, men här passar det inte. Du uppfattas som snål och försöker snika till dig goda råd som kan vara dyra.

3 / 2018

Mingla dig till ett

större nätverk

Alla är inte bekväma med att mingla. Här några tips på övningar som du kan träna på under sommarens mer lättsamma mingel under kastanjen. TEXT: Lars-Erik Liljebäck

Varning 3. Titta inte över axeln på jakt efter någon mer spännande. Ägna den du har framför dig maximal uppmärksamhet. I det ligger att inte kolla mejl eller uppdateringar på Facebook. Den du pratar med känner sig nonchalerad och får ett dåligt intryck av dig.

Var här och nu.

Ingången kan kännas oöverstiglig. När första steget är taget brukar det löpa smidigt. Knyt an till något från föreläsningen eller annat som ni precis har upplevt tillsammans. Ställ frågor om det, till exempel hur hen kan få nytta av det i sin vardag.

Knyt an till något.

Varning 4. Häng dig inte fast sig vid en person. På ett mingel vill man känna sig fri och inte punktmarkerad. Lita på dig själv och hitta din egen väg framåt. Tänk på att du inte är ensam om att känna dig lite obekväm.

Häng dig inte kvar.

Undvik att prata om egna sjukdomar, knäskador eller annat negativt. Vem orkar lyssna på det? Folk vill bli inspirerade och sedda.

Var inte negativ.

Varning 5. Ännu en återvändsgränd är att hitta på svepskäl för att avsluta samtalet och gå vidare. Du kan inte gå på toaletten eller dricka vatten hur många gånger som helst. Du blir avslöjad. Var ärlig och säg att det var trevligt att träffas men att du vill mingla vidare. Avsluta gärna med att byta visitkort om det finns ömsesidigt intresse. Att dela ut visitkort till höger och vänster ger inte ett seriöst intryck. Ett mingelsamtal pågår normalt inte längre än fem till tio minuter.

Avsluta snyggt.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

6. 7. 8. 9.

10. 25

Vildapelsin smakar bittrare Ă¤n vanlig apelsin, men passar utmĂ¤rkt till bakning och matlagning. â†’

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Reportage

Vildapelsin från Island Island är bäst i Europa på förnybar energi. Ön producerar fem gånger så mycket elektricitet som behövs. Mellan de snötäckta bergen växer bananer, vildapelsiner och kaffebönor – året om. TEXT:

Anna Liljemalm FOTO: Linn Bergbrant

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

H Hekla, Katla och Eyjafjallajökull. På Island finns hundratals vulkaner. Ungefär vart femte år sker ett utbrott. Islänningarna måste då evakuera sina hem innan den glödheta lavan kommer för nära. Att bosätta sig på en ö som när som helst kan förvandlas till aska kan tyckas onödigt riskabelt, men det finns också fördelar. I den lilla byn Hveragerði, strax öster om Reykjavik, bolmar och ryker det ständigt från varma källor och sprickor i marken. Området är ett av Islands mest geotermiskt aktiva. Här har invånarna dragit nytta av den heta berggrunden och byggt mängder av växthus. På vissa gator är växthusen fler än bostadshusen. TROPISK VÄRME

Guðríður Helgadóttir är forskare och föreståndare för Islands lantbruksuniversitet i Hveragerði. Utomhus snöar det, men när hon öppnar växthusdörren slår den tropiska värmen emot oss och vi kliver rakt in i en klargrön banandjungel. De omogna bananklasarna avlöser varandra. Högt uppe i taket skymtar vi apelsiner och en bit bort

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Guðríður Helgadóttir är föreståndare för Islands lantbruksuniversitet i Hveragerði. Hon konstaterar att de många växthusen runt om i samhället är en viktig del av byns identitet, men att de med åren blivit färre till antalet. →

Island Yta: 103 000 km2. Av marken är 1 procent odlad, 20 procent betesmark, 11 procent täcks av lava och 12 procent av glaciärer. Natur: Endast en fjärdedel är täckt av växtlighet. De många vulkanutbrotten, havsvinden och de betande fåren är en av orsakerna till att naturen är karg och trädlös. Erosionen är kraftig och kampen mot den är en viktig del av naturskyddet.

Vulkanerna där är fortfarande aktiva och på Island är den fasta jordskorpan ställvis bara några kilometer tjock och den underliggande magmahärden värmer upp lavan ovanför och samtidigt grundvattnet. Källa: www.iceland.is

är både fikon och kaktusfikon redo att skördas. Luftfuktigheten är hög och termometern visar 21 grader. – Det här är lite oväntat Europas näst största bananplantage. Bara Kanarieöarna är större, säger Guðríður Helgadóttir. Allt började med de allra första växthusen på 1930-talet. Odlarna hade aldrig tidigare testat att odla i växthus och hade ingen aning om vad som skulle funka och inte. Eftersom islänningarna importerar stora mängder bananer var det naturligt att testa att odla egna. Man hoppades på att bli självförsörjande på banan och testade också citrusfrukter och vindruvor. SVÅRARE ÄN VÄNTAT

Det skulle visa sig vara lite svårare än väntat. De långa vintrarna gjorde att det tog alldeles för lång tid för varje bananträd att bära frukt. Odlarna kom successivt fram till att tomater och gurka var betydligt mer lönsamt än

Reportage

“I takt med att bostadspriserna stigit i Reykjavik har många flyttat hit och byggt om växthusen till bostäder.”

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Reportage

På varsin sida av samhället höjer sig bergväggarna mot himlen och ett 5000 år gammalt lavafält skiljer invånarna och havet åt. Vulkanen Hengill är geotermiskt aktiv och drabbas ständigt av mindre jordskalvt. ↓

exotiska frukter. Bananplanta efter bananplanta donerades då till lantbruksuniversitetet. Inne i växthuset växer nu dvärgbanan alldeles intill blå banan. De sistnämnda är blå ända tills de mognar. Då ändrar de plötsligt färg och blir klargula. Här finns också sorter som varken Guðríður Helgadóttir eller kollegan Elías Óskarsson vet namnet på. Elías Óskarsson har tidigare jobbat som miljöchef i byn, men är nu anställd av universitetet för att ansvara för växthusen. En hel del frukt blir det i alla fall. Inne i bananhuset skördas ett ton bananer varje år. – Men det hade aldrig gått utan gratis värme. Vi har tillstånd av myndigheterna att använda den geotermiska energin i marken för att värma upp våra växthus.

”99 procent av hushållen värms upp av förnybara energikällor.” Vi betalar för el som alla andra, men inte för värmen, säger Guðríður Helgadóttir. GEOTERMISK ENERGI

Runt om i hela växthuset kryllar det av vattenledningar. De är skållheta och lite rostiga. Vattenångan från berggrunden leds in i rörsystemet och värmer på så sätt upp växthusen. Just i dag är ångan 120 grader varm. – Vi styr värmen med en dator. Det regleras ungefär som ett badkar eller en dusch. Man kyler ner ångan med kallt vatten, säger Elías Óskarsson.

Het ånga ger billig energi Genom ett borrhål i jordskorpan går det att ta vara på het vattenånga och använda för både uppvärmning och elproduktion. Tekniken kallas för geotermi och den billiga energin har blivit ett sätt att locka energikrävande industri till Island. Som exempelvis aluminiumsmältverk och cementfabriker. Den geotermiska energin används också i andra länder. I Slovakien har man borrat varmhål för att ersätta brunkol. Även Ungern har satsat. Den isländska miljörörelsen har dock höjt rösten eftersom utbyggnaden av geotermiska kraftverk har gjort att det skapats dammar med hetvatten som innehåller kemikalier från jordens inre.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Den så kallade geotermiska energin används inte bara för att värma upp växthus. I Hveragerði drivs också byns badhus med energi från jordens inre. Det finns också restauranger som använder den heta ångan för att laga mat och ett mikrobryggeri som gör öl av den billiga energin. FÅNGAR UPP KOLDIOXID

I dag är Island ett av de länder i världen som producerar allra mest förnybar energi. Sedan 1970-talet har man ställt om energiförbrukningen från kol och olja till vattenkraft, vindkraft och geotermisk energi. På ön produceras fem gånger

så mycket elektricitet som behövs. Orkuveita Reykjavíkur är Islands största energibolag. Ólöf Snæhólm Baldursdóttir konstaterar att man ligger långt fram när det gäller grön energi: – Nittionio procent av hushållen värms upp av förnybara energikällor. Geotermisk energi och vattenkraft står för den största delen, säger hon. Faktum är att många länder ser Island som en ledare i hållbar utveckling. Här finns också världens allra första anläggning för negativa koldioxidutsläpp. Klimatforskarna är överens om att världens koldioxidutsläpp måste minska.

I växthusen odlas allt från jordgubbar till rosor och krukväxter. ↑

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Med den nya anläggningen kunde man första gången fånga upp koldioxid från atmosfären – i stället för att släppa ut. Växthusgaserna binds som sten i marken och satsningen skapade rubriker över hela världen. Fortfarande finns dock en del kvar att göra. Av den totala energiförbrukningen kommer mer än två tredjedelar från förnybar energi. Den sista tredjedelen utgörs av importerade fossila bränslen till motor-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

”Det hade aldrig gått utan gratis värme.”

fordon och fiskebåtar. På sikt räknar man med att hitta gröna alternativ och det pågår en hel del forskning på området.

Det tar 18 månader för bananträden på Island att bära frukt. I Afrika och Sydamerika tar det bara ett par månader. Varje träd ger bara frukt en enda gång, men de skjuter mängder av skott i form av bebisbananträd. ↓

Reportage

Elías Óskarsson har samlat ihop skott från de tropiska kaffeplantorna. ↓

BITTER APELSIN

Tillbaka i Hveragerði snöar det fortfarande. Samtidigt balanserar Elías Óskarsson på en stege i jakt på en apelsin. – Jag vet inte hur de gör i Spanien när de skördar för de är väldigt svåra att dra loss. Det här är en väldigt speciell sorts apelsin. En bitter apelsin! De är inte så goda, men för matlagning och bakning passar de perfekt. Till marmelad och så. Vill ni smaka? frågar han.

Det är lite overkligt att det går att odla både apelsiner och bananer på Island, men att det är för kallt för vanliga sädesslag som exempelvis vete. Bara någon minut senare håller Elías Óskarsson upp vad som ser ut som en klementin. Den lilla citrusfrukten smakar som en kombination av apelsin, blodapelsin och citron. Det är sött, bittert och surt på en och samma gång. SNART KAKAO

Guðríður Helgadóttir berättar att de med jämna mellanrum säljer kaffe från växthuset. Då får hela universitetet hjälpa till att skörda och skala kaffebönor. På sikt hoppas de också på att kunna göra egen choklad, men kakaoplantorna är bara fem år gamla och har inte börjat ge frukt än. Allt i växthuset odlas ekologiskt. Även studenterna som utbildar sig inom grönsaksodling måste jobba med ekologiska metoder. – Vi har tur som har den geotermiska energin. Den är grön och bra, men som med alla resurser måste vi vara försiktiga så att vi inte tar för mycket. Det finns alltid en risk att människor blir för giriga, säger hon.

Bergvärme här hemma Den svenska jordskorpan är hårdare och kallare än den isländska. Många svenska hushåll har installerat bergvärmepumpar, men det betyder inte per automatik att de använder sig av geotermisk energi. För bergvärme borrar man normalt ett 200 meter djupt hål. För att nå den geotermiska energin behöver borrhålet i regel vara djupare.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

g n i l v ä t o t Fo

Hur bidrar du till en hållbar värld i ditt arbete? Jobbar du med något som påverkar situationen för människorna, planeten, välståndet eller freden? Visa i bild hur du bidrar och beskriv hur du jobbar. Du har chans att vinna fina priser och få uppmärksamhet för ditt arbete eller projekt.

Vinnarna utses på Naturvetarnas kongress 9-10 november. De tolv bidrag som får flest röster där, kommer att utgöra 2019 års väggalmanacka. Tänk på att bilderna behöver ha så hög upplösning som möjligt. Mer information om vart och hur du skickar in ditt bidrag kommer efter sommaren.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Kongress

2018

JURISTEN SVARAR Naturvetarna har ett samarbete med Avtal 24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Hur säkrar jag hanteringen av personuppgifter? Måste jag ha en integritetspolicy för mitt företag och vad innebär den?

Svar: Få personer kan ha undgått allt som sagts och skrivits om GDPR. Företag efter företag mejlar ut information om hur de har uppdaterat sin behandling av dina personuppgifter och hur de har skapat en ny integritetspolicy. Men varför behöver ditt företag se över sin hantering och upprätta en policy? En integritetspolicy i korthet innehåller varför, hur och vilka personuppgifter företaget samlar in och hur dessa hanteras. Kunder, leverantörer och andra ska lätt kunna hitta och förstå vilka personuppgifter som hanteras och vilket syftet är med insamlingen. Det är också viktigt att upplysa om vilka rättigheter som användaren har när det gäller att rätta, flytta eller radera sin information. Den färdiga policyn kan sedan publiceras på företagets hemsida. Den nya dataskyddsförordningen, GDPR ställer höga krav på företagens

information till privatpersoner. Om ett företag samlar in data utan att beskriva det för användarna är det straffbart, och som du säkert har läst kan böterna bli mycket höga, upp till 4 procent av företagets hela omsättning. Med en integritetspolicy säkras att ni hanterar personuppgifter i enlighet med GDPR. Som företagarmedlem i Naturvetarna kan du få hjälp med en integritetspolicy och andra avtal av en erfaren jurist till specialpris. Du kan även skriva många viktiga avtal kostnadsfritt online.

hjälp med detta av en erfaren jurist till specialpris. Du kan även skriva många viktiga avtal kostnadsfritt online. För att ta del av dina förmåner hos avtal 24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på: www.avtal24.se/naturvetarna

Tips: Skriv integritetspolicy och personuppgiftsbiträdesavtal med 50 procents rabatt hos Avtal 24. Som medlem i Naturvetarna kan du som företagare bland annat få

Louise Dufwa, jurist på Avtal 24

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Mitt jobb

Ninis mäter ändrat klimat Sjuttioåriga mätserier på forskningsstationen i Tarfala visar att glaciärerna fortsätter att smälta. Nu gör man också studier på hur miljön och rennäringen påverkas av klimatförändringarna. Lavinfaran har sänkts från den högsta till den näst

högsta på en fyrgradig skala. Men risken beskrivs ändå som betydande. I dalen på väg upp till forskningsstationen i Tarfala har så kallade lavinkäglor lagt sig över skidspåret. De lavinerna utlöstes av sig själva efter ett rätt måttligt snöfall, men starka vindar skapade överhäng på de branta bergsväggarna. Några dagar innan hade en man dödats av en lavin nära Kebnekaise. TYDLIGA SPÅR

Forskningsstationens föreståndare Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi, tar emot i sol och vindstilla väder. Hon ser lite bekymrad ut när hon berättar om klimatförändringarna som bär tydliga spår här. Att glaciärerna drar sig tillbaka syns inte bara med blotta ögat. En sjuttioårig mätserie talar sitt tydliga språk. – Den stora förändringen är att variationerna mellan åren har ökat. Temperaturen pendlar också oftare mellan plus och minus under vinter. Det ställer till problem för renarna som har svårt att få tag på föda under flera skikt av skare, säger Ninis Rosqvist. Forskningsstationens uppdrag har vidgats och gäller både miljöövervakning och ekosystemforskning. – Tarfala ingår i ett nytt sammanhang, där vi ock-

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

så studerar hur klimatförändringarna påverkar miljön och de som bor här. Det gäller särskilt rennäringen som också pressas av ökande turism och gruvbrytning. SATELLITER FÅNGAR DATA

Vädrets växlingar fångas upp av satelliter och satellitbilder visar hur vegetationen förändras över tid. När glaciärerna smälter blottläggs marken som fångar upp mer solinstrålning än glaciärerna. Vad som händer då ska nu kartläggas. Klättrar trädgränsen uppåt? – Det tar lång tid i detta subarktiska område, men kolbalansen i marken förändras, liksom vegetationen och insektslivet. Bland annat har en gästforskare varit här och gjort studier av humlor. NORDTOPPEN HACK I HÄL

Vid sidan av att forskare, doktorander och studenter kommer hit anordnas kurser som är öppna för fler än Stockholms universitet, som driver och äger stationen. I april samlades engagerade forskare och entreprenörer i Tarfala. En av dem var Johan Rockström. – Alla som kommer hit blir ambassadörer för den forskning som bedrivs här. Effekterna av vår livsstil ser vi tydligt i Tarfala. Därför är det så viktigt att missionera hållbarhet och att politikerna fattar beslut grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Så den fråga alla undrar över: Har Kebnekaises nordtopp gått om sydtoppen? – Den mätning som gjordes i augusti förra året visar att sydtoppen är 2098,5 meter över havet, endast tre decimeter högre än nordtoppen. LEL

GLACIÄRFORSKARE Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och föreståndare för forskningsstationen i Tarfala.

Snöborr:

Hund:

”Effekterna av vår livsstil syns tydligt här.”

En ständig följeslagare och ett intresse som Ninis Rosqvist ägnar sig åt både i jobbet och på fritiden. Som kontrast till kylan och den subarktiska alpina naturen i Tarfala tillbringar hon ledig tid på Gotland.

Väderstation: Snödjupet i Tarfala och på andra platser i området runt Kebnekaise förändras snabbt. Starka vindar packar ihop snön på platser som ligger i lä, medan det kan vara barmark på andra platser. Snabba skiften mellan minusgrader och blidväder trycker ihop snön och skapar skikt av skarsnö. Den här väderstationen mäter aktuellt snödjup. Här finns också uppgifter om temperatur och vind.

Skidor: Att ta sig fram till fots i april är inte möjligt. Att sjunka ner i meterdjup snö ställer till problem och kan vara svårt att ta sig ur. Därför är skidor nödvändigt när man ska förflytta sig i terrängen.

Med ett snöprov kan man mäta densiteten och få svar på hur mycket vatten snön innehåller per volymenhet. Fluffig nysnö kan väga så lite som 30 kilo per kubikmeter, medan vårsnö under smältningens slutskede kan hålla så mycket som 400 kilo vatten per kubikmeter snö. Vindpackad snö väger runt 200 kilo per kubikmeter.

Diagram:

Skoter: Tarfala ligger i väglöst land på 1100 meters höjd, och dalen börjar på 800 meter över havet. Förnödenheter och annat körs med skoter. Annars är det skidor som gäller. Att ta sig uppför med stighudar och glida ner på randonéeskidor är populärt. Sommartid är det vandring som gäller. Användning av helikopter försöker man minimera, både av klimatskäl och för att inte störa renarna.

Årliga mätningar görs av hur mycket snö som ackumuleras på Storglaciären under vintern samt hur mycket snö och is som smälter bort under sommaren. Denna mätserie är världens längsta i sitt slag och utgör ett betydelsefullt underlag för internationella vetenskapliga glaciologiska och klimatologiska studier.

Sele och rep: Ingår i säkerhetsutrustningen på glaciären. Deltagarna är sammanbundna med rep för att säkerställa att inte någon ramlar ner i en spricka.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

På nytt jobb

Boel ger matnyttiga råd Med ett bra bollplank och en kick i baken från en av Naturvetarnas karriärrådgivare hittade Boel Andrén Olsson ett jobb som knyter ihop säcken. Hon har nytt jobb som nutritionskonsulent på Hjälpmedelscentrum i region Halland.

Vad ska du göra på nya jobbet? – Jag ska se till att Region Hallands förskrivande vårdpersonal har tillgång till ett genomtänkt sortiment av upphandlade nutritionsprodukter. Jag ger råd, information och utbildning, och arbetar i nätverk med dietister inom regionen. Nutritionsprodukterna är livsmedel för personer som på grund av sjukdom, åkomma eller medicinskt tillstånd

inte kan täcka sitt energieller näringsbehov med vanlig mat.

Vad lockade med tjänsten? Boel Andrén Olsson. ↑

– Att utvecklas och att få knyta ihop säcken från mina tidigare erfarenheter. Jag har jobbat som dietist på sjukhus och som produktspecialist på Nestlé. Nu är jag tillbaka i landstinget, men på en tjänst där jag har ett mer övergripande ansvar och får kombinera mina tidigare erfarenheter.

Vad blir nytt för dig? – Här får jag en kul och omväxlande roll där det i perioder blir mer fokus på upphandling, och däremellan mycket

information och utbildning riktat till förskrivande vårdpersonal. Jag kommer att lära mig mer om olika supportsystem och jobba nära inköpare, IT-avdelningen, lagret och andra produktkonsulenter. Jag får fler arbetskamrater vilket är en bonus!

Hur fick du vägledning? – Jag blev tipsad om Naturvetarnas karriärservice av en nöjd kollega. Jag hade först ett coachande samtal för att ta reda på vad jag ville. Det bollplanket var väldigt värdefullt för mig och gav mig en kick. Rådgivaren ställde bra motfrågor och gav råd. Utan detta stöd hade jag kanske inte ens sökt det här jobbet. Sedan fortsatte jag med hela paketet med intervju-, cv- och Linkedin-coachning, man behöver alla delar! Jag tycker flera borde utnyttja denna förmån, oavsett var man befinner sig i karriären. JR

På nytt jobb Maria Nygårds Nytt jobb: Produktchef på Fazer Food Services med varumärkesansvar för restaurangkonceptet Fazer Food & Co. Tidigare jobb: Menyutvecklare för sektorerna Defence, Industry och School på Fazer Food Services. Utbildning: Leg. Dietist och marknadsföring.

Helén Andersson Nytt jobb: Chef för SMHI:s forskningsavdelning. Forskning bedrivs inom meteorologi, hydrologi, oceanografi, klimat, luftmiljö och atmosfärisk fjärranalys. Tidigare jobb: Enhetschef för den oceanografiska forskningen på SMHI. Utbildning: Doktorsexamen i oceanografi från Göteborgs universitet.

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Ramlade med cykeln – är det en arbetsskada? Jag körde omkull med cykeln på vägen till jobbet och gjorde illa knäet. Hittills har jag varit borta två veckor från jobbet, och det lär bli minst fyra veckor till. Nu undrar jag om det klassas som en arbetsskada och vilken ersättning jag kan få? Måste jag själv ansöka om ersättning?

Svar: Om du skadat dig på väg till jobbet och blir sjukskriven har du först och främst rätt till sjuklön som arbetsgivaren betalar de 14 första dagarna. Därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning. Du är också försäkrad genom den statliga arbetsskadeförsäkringen, som kan ge ersättning i form av bland annat arbetsskadesjukpenning och livränta. Anmälan om skada gör du till Försäkringskassan. Dessutom kan du få ersättning från AFA Försäkring. Det gäller om du är anställd hos en arbetsgivare som har kollektivavtal eller om arbetsgivaren har tecknat försäkring hos AFA. Även egenföretagare omfattas om man tecknat försäkringen. Du kan få ersättning för förlorad inkomst, för kostnader som sjukvård, läkemedel, resor till läkarbesök, skadade kläder, glasögon och liknande. I vissa fall kan du även få ersättning för sveda och värk. Om besvären kvarstår efter 18 månader kan du få ersättning för ärr och/eller

”Har arbetsgivaren kollektivavtal kan du få mer ersättning.”

gifter som du kan behöva för din anmälan. Om du gjort en anmälan till Försäkringskassan ska du bifoga en kopia på anmälan. Heidi Wiik, ombudsman på Naturvetarna

medicinsk invaliditet. Vid varaktig arbetsoförmåga kan du få ersättning för inkomstförlust. För att få pengar från AFA Försäkring måste du göra en anmälan. Det gör du lättast på afaforsakring.se. Om intyg, ta fram du har ett läkardet – där finns upp-

Tips: Kolla vad du får i ersättning om du blir skadad eller sjuk.

www.ersattningskollen.se

AFA Försäkring ger mer Avtalsförsäkringarna kompletterar de lagstadgade försäkringarna och ger en extra ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. AFA Försäkring ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK och försäkrar anställda inom den privata och statliga sektorn, kommuner, landsting, regioner och vissa kommunala bolag. Mer information på

www.afaforsakring.se

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Smarta textilier

Tänk att du drar på dig en dräkt som ger dig nya krafter. Helt plötsligt kan du göra sådant som du inte kunde göra innan. Låter det som Superman? Scenariot kan bli verklighet, tack vare smarta textilier. TEXT:

Natalie von der Lehr

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

FOTO:

Anna Sigge / Smart Textiles

Vetenskap

Detta material är en kombination mellan stickat och 3D-print. Det togs fram i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich.

– Tyvärr finns det människor som har försvagade muskler och som behöver hjälp för att ens kunna ta sig ur sängen. Dessa människor skulle bli hjälpta av smarta textiler som fungerar som muskler, förklarar Nils-Krister Persson. Han är forskare vid Textilhögskolan i Borås och tillsammans med kollegor från Linköpings universitet utvecklar han så kallade smarta textiler som kan ha olika funktioner. – Smarta textilier är inte smarta på så sätt att de kan tänka. Tänk i stället på den engelska betydelsen av ordet ”smart”, som någonting ”extra” eller ”attraktivt”. Det handlar om textilier som förenas med annan teknologi för att skapa nya funktioner, till exempel att stimulera eller mäta muskelfunktion. TYGFIBRER BLIR MUSKLER

Tyg, liksom muskler, består av fibrer – långa trådar. Genom att behandla tygfibrer med elektriskt ledande polymerer kan de förvandlas till en struktur som med hjälp av elektrisk stimulans kan dra ihop sig, precis som en muskel. Invävt i ett klädesplagg kan ett sådant system stimulera och därmed hjälpa kroppens egen muskelfunktion. – Då får man större kraft, tekniken skulle till exempel kunna användas i rehabilitering där patienter lär sig att gå igen.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Vetenskap

Tillsammans med kollegorna från Linköping har Nils-Krister Persson och hans doktorand nyligen visat att principen fungerar. Han kan ännu inte säga när den första muskeldräkten kommer att finnas på marknaden, precis som med alla medicintekniska produkter krävs det kliniska prövningar och kvalitetskontroller. – Men det finns mycket aktivitet på forskningsområdet och vi är tidiga med att visa att det fungerar. Det är också Nils-Krister Persson. ↑ roligt att detta är ett traditionellt forskningsprojekt som bedrivs vid universitetet och som förhoppningsvis leder fram till en produkt. MÄTA , ÖVERVAKA , GE FEEDBACK

Nils-Krister Persson påpekar också den uppenbara fördelen med textilier. – Kläder har vi alltid på oss. Det kan man utnyttja för att exempelvis bygga in elektroder som likt ett EKG kan övervaka hjärtfunktionen hos hjärtpatienter. Det avlastar sjukvården och kan också varna om det uppstår en situation där en grundligare läkarundersökning behövs. Det finns många liknande tillämpningar som bygger på invävda elektroder som kan ta emot signaler. I förlängningen kan kläderna fungera som ett interface som kan skicka vidare den insamlade datan. Inom idrotten är mätning av puls redan populärt. Smarta textilier skulle kunna öka repertoaren av vad som

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

kan mätas. Mätning av muskelaktivitet är ett exempel. – Den bärbara teknologin finns redan, men den är inte så textil. Det har funnits försök med sportkläder som avger vibrationer för att hjälpa till att träna i rätt takt och med rätt rörelse. Det kan både optimera träningen men också minska skadorna, förklarar Nils-Krister Persson. När det gäller just idrotten är det enklare att leka med produkt–

utvecklingen och också testa olika produkter på nyfikna motionärer. Det kan vara ett bra sätt att testa och förfina teknologin som i slutändan ska leda fram till smarta textiler som kan göra en skillnad i människors vardag, som muskeldräkten eller övervakning av hjärtpatienter. VÅTMARK PÅ RULLE

Textilier är inte bara kläder utan kan också finnas i inredningen och

Elektronik + textil = sant Smart Textiles och Textilhögskolan i Borås är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö där discipliner som kemi, fysik, elektronik och medicinteknik möter den textila kunskapen. – Det är viktigt att se på framtida smarta textiler med just textila ögon, annars är produkterna inte praktiska eller bekväma att ha på sig. Där har det traditionellt funnits brister men nu finns det en forskningsmiljö som förenar disciplinerna, förklarar Nils-Krister Persson. Han har själv en bakgrund

som fysiker och undersökte som doktorand vad man kan göra med polymera material. Först blev det utveckling av solceller men han bytte fokus till textila tillämpningar när han började forska först på en annan del av Högskolan i Borås och senare på Textilhögskolan. – I min forskning har jag ett brett anslag och det är också det som behövs för utvecklingen av smarta textilier. Man måste ta in ämnen som fysik, kemi, fysikalisk kemi och medicinteknik. Och det textila, förstås.

Tyg består liksom av fibrer. Genom att behandla tygfibrer med elektriskt ledande polymerer kan de förvandlas till en struktur som med hjälp av elektrisk stimulans kan dra ihop sig. ←

i miljön runtomkring oss. Dessutom finns det många möjligheter för hur textilier kan vävas och gestaltas. – Textil kan egentligen användas överallt. Dessutom är det billigt att tillverka stora ytor. I ett av forskningsprojekten undersöker Nils-Krister Persson om det går att använda tyg för vattenrening. – Vi odlar svamp som kan ta upp tungmetaller på stora arealer av tyg. Dessa tyg, som kan vara tusen meter långa, lägger vi sedan i vattendrag där det finns förorenat vatten. Svamparna suger upp tungmetallerna och sedan kan man ta upp tyget, rulla ihop det och ta det därifrån, förklarar Nils-Krister Persson. Han kallar systemet för en ”artificiell natur” som liknar en upprullningsbar och transportabel våtmark

”Textilier kan användas för rening av vattendrag.” som kan hanteras och destrueras på rätt sätt. Han ser många tillämpningsområden som rening av dagvatten från städer eller flyktingläger, upptag av spillrester från pappersindustrin eller rening av olika vattendrag. Speciellt på ställen där det annars skulle vara svårt och dyrt att installera ett mer traditionellt reningssystem. – Det visar att textilier kan användas på många olika sätt och göra någonting bra för världen, avslutar Nils-Krister Persson.

Kläder måste tvättas Smarta textilier erbjuder många möjligheter men vad är begränsningarna? 1. Kläder blir smutsiga och måste tvättas. Fibrer som har behandlats med polymerer måste tåla vatten, tvättmedel och den nötning som tvättningen innebär. Sensorer och annan elektronik måste tåla vatten eller plockas bort innan tvätt. 2. Klädesplaggen ska vara mjuka och flexibla men elektroniska komponenter är för det mesta hårda. Det gäller att skapa en bra övergång mellan mjukt och hårt. 3. Hantering av metaller och elektronik i gamla kläder – viktigt att skapa återvinningsbara textilier.

En artifciell natur som renar vatten. På tyget, som är vävt av hampa, odlas svamp som kan ta upp tungmetaller. Tyget rullas ut i vattenbad. Bilden visar tyg utan svamp.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Stark som en häst Det är inte bara människor som tar till förbjudna substanser för att höja sin prestation inom idrotten – dopning förekommer även inom häst–sporten. Vid analys av prover letar man inte enbart efter själva substansen, utan även efter nedbrytningsprodukter. I en avhandling vid Statens veterinärmedicinska analys (SVA) och Uppsala uni-

versitet visar Anneli Hansson vilka nedbrytningsprodukter som bildas i hästar för fem olika dopningssubstanser. Flera av dessa påträffas i dopningskontroller för människor. – Om de förekommer i human dopning så är det mycket troligt att de även används på hästar. Därför är det viktigt att analysmetoderna för hästdopningskontroll förbättras och utvecklas, kommenterar Anneli Hansson.

25 procent ...lignin finns i träd och är en bi-

Kan vara dopad. ↑

Stress gör håret grått Efter en stressig period eller sjukdom kan spegelbilden se annorlunda ut. Var kom alla gråa hår ifrån? Forskare vid National Institutes of Health och Alabamauniversitetet i USA har nu upptäckt ett samband mellan hårfärg och immunresponsen. Det är känt sedan tidigare att proteinet MITF har en viktig roll i produktion och livscykel för melanocyter, cellerna som ger håret dess färg. MITF verkar också fungera som en strömbrytare för vissa immunreaktiva gener och när forskarna störde immunreaktionen hos möss med anlag för grå päls blev resultatet förlorade melanocyter och betydligt gråare hår.

TEXTER: Natalie von der Lehr

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

produkt vid tillverkning av pappersmassa. Nu har forskare vid Linköping universitet utvecklat en bränslecell där lignin kommer till användning. Lignin består av ett antal sammanflätade kolväten, ett av dessa är katekol. Cellen fungerar som en perfekt katalysator för reaktionen med katekol, förklarar Xavier Crispin, som har

lett studien. – Det betyder att vi kan tillverka el utan några som helst utsläpp av koldioxid, vilket gör det till ett supergrönt bränsle. Tekniken är både billig och skalbar dessutom.

Lignin binder ihop cellulosafibrerna i en barrvedscell. ↑

Östersjön – modell för världens hav Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar – det är några av alla de förändringar som pågår i världens oceaner. I Östersjön har en del av detta redan hänt. Därför lanseras Östersjön som modell för att förutse och få bukt med kommande förändringar i världshavens kustområden. Östersjön är ett av världens mest bevakade havsområden där mätningar har pågått sedan tidigt 1900-tal. Det finns också en stark tradition av vetenskapligt samarbete mellan länderna.

Sedan 1980-talet har länderna runt innanhavet lyckats minska belastningen av näringsämnen och bromsat överfiskningen. – Regionen ses som modell för vad som kan förväntas och vad man på andra håll skulle kunna göra åt de framtida utmaningarna, säger Annica Sandström, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Totalt deltar ett tjugotal universitet och forskningsinstitut från sju länder i östersjöregionen i forskningsprojektet.

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur många kvadratmeter solceller behövs för att driva en elbil? Har planer på att installera solceller på taket hemma i Stockholm. Nu undrar jag hur stor yta med solceller som behövs för att driva en elbil under ett år? Räknar med att köra tusen mil per år.

verkningsgrad och producerar olika mycket per kvadratmeter. Låt oss anta att dina celler i Stockholmsområdet producerar 140 kWh per m2 och år. Då krävs det runt 12 kvadratmeter med en effekt på 1,8 kW. Efter investeringsstöd på 30 procent landar kostnaden runt 30 000 kr. Det är inte så mycket jämfört med vad bilen kostar.

Sannolikt beror det på. Låt oss säga att din elbil drar 17 kWh per 100 km, vilket är en normal förbrukning för flera modeller. Det ger dig ett behov på 1 700 kWh om du kör 1 000 mil per år. Olika solceller har olika

Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers

Egna solceller lönar sig. ←

Kan dofter minska skadorna i skogen? Många djur orienterar sig minst lika mycket med hjälp av dofter som med sin syn och hörsel. Detta gör det möjligt att påverka skadegörare i skogen med hjälp av doftsignaler. Olika typer av extrakt från växter som smakar illa för älgar, sorkar och andra betande djur kan användas för att avskräcka dem från att beta på skogsplantor.

Genom att kombinera avskräckande dofter med lockande dofter kan barkborrar luras till att lägga sina ägg på så kallat fångstvirke. Detta fångstvirke kan sedan avlägsnas från skogen innan nästa generation barkborrar kläcks. Denna metod som kallas ”push and pull” är en lovande metod för att skydda utsatta skogskanter och

minska risken för mer storskaliga skador på produktionsskogar. Utmaningen för oss forskare ligger i att identifiera dessa användbara doftämnen. Ny modern teknik finns idag som gör

det möjligt att på labb direkt testa olika doftämnen på insekternas antenner. Om insekten känner av ämnet ger antennen en elektrisk impuls som instrumentet kan registrera. Bengt Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitetet i Sundsvall

Lura granbarkborren med dofter. ←

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

. . . t e d r a k n u f Så r e t s e Sem

JU LI

jl ett me få r d u m å l n r e t ske rvin har ön der vå ng un l veta när du u vill ha fyra å g n Någo efen som vil ddelar att d ster i juli må e h e från c ester. Du m e sem rlåga, men ngand a m n om se sammanhä eten på sp as. Alla ka öv rs mh h o a e k s b k c r t e v ve at å går mmer tidigt. nad. D anning ko sam a m e ig b d viss ara le inte v alltså

LÖR SÖN MÅN TIS ONS TOR FRE

I flera kollektivavtal sammanfaller semesteråret med kalenderåret. Tillämpningen är mer generös än semesterlagen. Semestern behöver inte tjänas in året innan, utan kan tas ut samma år som anställningen börjar.

Intjänad semester kan betalas ut som semesterersättning i pengar till den som slutar sin anställning. På motsvarande sätt blir den som har tagit ut semesterlön i förskott återbetalningsskyldig om anställningen upphör och semestern inte har tjänats in.

0,43% Enligt semesterlagen är det möjligt att spara semester till nästa år, men max 5 dagar om du har 25 semesterdagar. Har du 30 semesterdagar har du rätt att spara 10 dagar.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Missa inte semestertillägget som ger dig 0,43 procent av din månadslön per dag enligt lag. Tack vare kollektivavtalet har de flesta ett semestertillägg som är större.

n har alla rätt till Enligt semesterlage r år. Fyra av dessa veckors semester pe

fem unsammanhängande har du rätt att ta ut om sti, gu au och i, juli der sommaren: jun t t överens om någo man inte har kommi från seg nta da Un et. tal annat i kollektivav lektivavtal kan göras mesterlagen och kol när arbetsgivarens som l, skä vid särskilda r vid risk för samelle säkerhet äventyras hällsfara.

Minst

4 veckor Semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att det är möjligt att på arbetsplatsen, genom akademikerföreningen eller motsvarande, förhandla med arbetsgivaren om annan förläggning av semestern. Går det inte att komma överens har arbetsgivaren rätt att själv bestämma när semestern ska tas ut.

Semesteråret pågår mellan 1 april och 31 mars, om semesterlagen tillämpas. Semesterlönen tjänas in året innan den tas ut. I dialog med arbetsgivaren kan man komma överens om att semesterlön betalas ut i förskott innan den har tjänats in. Alternativet är att vara ledig utan semesterlön.

öjd. Du få

r din sem

Många har rätt till längre semester genom kollektivavtalet, där det framgår hur många semesterdagar de anställda har. Har du ett individuellt anställningsavtal som medger fler semesterdagar så gäller det.

este -

nna dig n rbetsgivare inte skulle Du kan kä d. Om a t om för eslu bevilja lv fattar b ransökan s, utan sjä med dig el te ö se m el ll ti m m gå dig t få lle överensko a lf en a n rm ta o u in läggning måste du eten la facket an ledigh nader inn ler det loka å m å tv st a n se et veta d börjar.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Chefens roll är att hantera spänningar Var inte rädd för det komplexa i ledarskapet. Det behövs lite grus för att grupper ska utvecklas och bli kreativa. Det menar Åsa Lundquist Coey som på Chefsfredag talade för chefer i Naturvetarna. Vem har sagt att det är enkelt att leda? Efter trettio år i branschen har ledarskapskonsulten Åsa Lundquist Coey omprövat sin syn på ledarskap. – Ytterst handlar det om relationer mellan människor. I min forskning har jag bland annat tittat på spänningen mellan ideal och verklighet, alltså hur det borde vara och hur det är i verkligheten. Det menar hon är en paradox som vi måste förhålla oss till. – Individer borde vara förutsägbara, men i verkligheten är de oförutsägbara och agerar inte som vi förväntar oss. Spänning uppstår också när man som chef fattar beslut och hur det tas emot av medarbetarna. KONKURRENS OCH SAMARBETE

Ännu ett sådant exempel är hur medarbetarna slits mellan att pre-

”Det är i första hand relationer som måste repareras när folk går sönder.” stera individuellt i konkurrens och att samarbeta. Den typen av spänningar har chefen att hantera, och båda behövs. – Som chef är man rationell och ser gärna organisationen som en maskin, eller att den borde vara det. Men i själva verket byggs den av nätverk med en mängd relationer åt olika håll och kanter. Hon övertygar mig om att det i första hand är relationer som måste repareras när folk går sönder. Det är alltså inte bara en hård arbetsbelastning som orsakar dålig arbetsmiljö. – Det stämmer. Med goda rela-

NÄSTA UPPSLAG: LÄS VAD DELTAGARE TYCKTE OM SEMINARIET >

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

4 tankar om makt 1. Hur utövar du din makt i vardagen? Med kunskap, verbalitet, gråt eller annat? 2. Hur ser ditt makt-relationella nätverk ut? Vilka påverkas du mest av och vilka presterar du för? 3. Vilka kan ta dig som gisslan? Någon som smickrar dig: ”Det här fixar du!” 4. Hur utjämnar du makt? Att vara modig och påpeka felaktigheter är att ta sig makt, men har också ett pris, som att bli exkluderad.

Ledarskap

tioner i en stödjande miljö klarar man det mesta. Därmed inte sagt att man kan jobba dygnet runt och vara ständigt uppkopplad och besvara mejl. Vi behöver återhämtning. MINSKA ORON

Hon förklarar att vi formas socialt och drivs av ångest och makt, en slags existensiell ångest som vi har att bemästra. – Vi vet inte vad som händer senare i dag, eller i morgon. Därför planerar vi och lägger upp strategier, mäter och följer upp. Det gör vi för att minska vår oro och skapa känsla av kontroll.

Hennes tes är att vi lägger för mycket tid på det, och kan dessutom skapa mer oro för att kanske inte klara högt uppsatta mål. Det är förklaringen till alla listor som vi blir serverade med typ ”5 verktyg som hjälper dig att bli en bättre ledare”. Men någon quick fix finns inte. EN FRÅGA OM MAKT

Åsa Lundquist Coey återkommer flera gånger till frågan om makt och hur den påverkar relationer. – Makt är centralt och i varje relation finns en maktstruktur som för-

ändras över tid. Obekväma relationer ger ängslan och varje relation styrs av den med minst intresse av relaÅsa Lundquist Coey. ↑ tionen. Alla har vi sett hur människor reagerar när de känner sig maktlösa. Man undervisar

I varje relation finns en maktstruktur. Att predika, vilja ha sista ordet och raljera kan vara tecken på maktlöshet. ↓

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Nonchalera inte oron genom att klämkäckt utbrista: ”Nu tittar vi framåt.”

Vad tyckte du om seminariet? Jenny Leijonhufvud, livsmedelsagronom som söker nya utmaningar – Spännande och hög igenkänningsfaktor efter att ha jobbat som HR-ansvarig i nästan åtta år. Bra med enkelhet utan pekpinnar. Jag tror på gemensamma målbilder för att hantera maktbalansen. Det innebär att visa förtroende för medarbetarna och lita på deras omdöme. Vad tar du med dig? – Att man som chef inte alltid kan vara omtyckt av alla. En utmaning om man har det behovet. Att mäta och följa upp är trendigt, och jag är själv delaktig. Risken är att mätandet ger mindre tid för annat, som att coacha medarbetarna.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

och predikar, förnekar eller blir tyst. Man vill ha sista ordet eller blir sarkastisk och raljant. – En vanlig reaktion är också att den maktlösa skojar bort saker eftersom ”vi har så högt i tak” eller spelar ”stackars mig”. ”Jag är så speciell”, får man också höra. Det låter som upplagt för konflikter, inflikar jag. – Ja så är det. Konflikt är regel och harmoni är undantag. Det är en källa till kreativitet och innovation. Det behövs lite grus för att utvecklas.

viktigaste är att chefen är tydlig. Var i stället tydlig med att du är otydlig. Omvärlden förändras snabbt, vilket gör att det som var tydligt i går kan vara överspelat i morgon. Hur ska vi då skapa engagemang? – Bygg upp tillit och skapa förutsättningar för att utveckla medarbetarnas omdöme. Att lösa uppgifter efter eget huvud ger känsla av meningsfullhet, som är den enskilt viktigaste faktorn för att vi ska må bra, till och med viktigare än att äta rätt och hålla kroppen i trim.

UTVECKLA OMDÖMET

Men hur gör man om det finns oro i gruppen som sätter käppar i hjulet? – Stanna i det och ta frågan på volley. Nonchalera inte oron genom att klämkäckt utbrista: ”Nu tittar vi framåt.” Det skapar undertryck och hämmar gruppens utveckling. Kanske det handlar om brist på tydlighet, undrar jag? – Medarbetarna tycker att det

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela oss att du är chef via

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen.

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Ska jag tacka ja till styrelseuppdraget? Jag har blivit tillfrågad att sitta i en styrelse för en organisation. Spontant känns det hedrande och roligt, men innebär säkert också en hel del arbete. Kan det vara en merit i min cv och är det något jag ska tänka på?

Svar: Ja, det är en merit i ditt cv att sitta i en styrelse, vare sig uppdraget är ideellt eller arvoderat i till exempel en bolagsstyrelse. Det visar att du är villig att ta på dig ett ansvar. Men framför allt är det en bra erfarenhet att få det perspektivet, vilket du kan få nytta av i arbetslivet. Kom ihåg att din roll är att bidra med kompetens. Innan du tackar ja till det hedrande uppdraget bör du fundera på några saker. Det gäller särskilt om det är en bolagsstyrelse, där du kan bli ekonomiskt ansvarig om bolaget hamnar på obestånd. I organisationer kan du bli ekonomiskt ansvarig om du som styrelseledamot nekas ansvarsfrihet och skadeståndstalan väcks mot dig. Det normala är dock att du blir avsatt om medlemmarna inte har förtroende för dig. Ännu en sak att tänka på är uppdragets omfattning och om det kan inkräkta på ditt ordinarie arbete, både tidsmässigt och konkurrensmässigt. Det får inte heller skada förtroendet för din arbetsgivare. Inom

offentlig sektor är detta reglerat i lagen om offentlig anställning. Du kan alltså inte sitta i en styrelse vars intressen går emot din arbetsgivare. I vilket fall som helst bör du ha en dialog med din arbetsgivare innan du tackar ja till förtroendeuppdraget, som är att betrakta som en bisyssla. Det gäller även om du inte får ett arvode.

”Kom ihåg att din roll är att bidra med kompetens.” Lika noga är det inte om uppdraget till exempel handlar om att bli sekreterare i den lokala idrottsklubben. I de fallen får man själv bedöma om arbetsgivaren ska informeras. I frågan om arvode har organisationer och bolag som regel en policy och riktlinjer för det. Om inte arvode utgår kanske du blir ersatt för omkostnader som till exempel resor. Kom ihåg att erfarenheten är ofta mer värd än arvodet, så får du chansen att sitta i en styrelse, ta den.

Per Klingbjer, förbundsdirektör för Naturvetarna och bland annat ordförande för Svenskt friluftsliv

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Spanar in

Sommartid är omvalstid

”Berätta för någon annan om dina tankar, så kommer du lättare vidare”

Om du inte leder dig själv kommer nån annan att göra det. Ta en funderare på om ditt egna ledarskap är hållbart – för dig själv! Det moderna arbetslivet är öppet, gränslöst och påverkar livet på ett annat sätt än förr. Idag finns också större möjligheter att förändra sin situation. Anna Iwarsson, folkhälsobildare och författare, menar att var och en behöver bli tryggare i att leda sig själv åt det håll man önskar gå. – Om du fick välja, skulle ditt liv fortsätta på samma sätt som idag? Skulle du behålla dina rutiner? Ha kvar samma jobb?

FOTO: IZABELLE NORDFJELL

BÄTTRE VERSION AV SIG SJÄLV

Hennes erfarenhet är att många önskar en förändring. Det handlar inte om att kasta ut det gamla och bli nåt helt annat, utan att få en bättre version av sig själv. Genom att ompröva sitt nuläge kanske du vill göra något helt annat, utbilda dig eller vara kvar på arbetsplatsen men med helt nya uppgifter. Eller så inser du att är du väldigt nöjd. Och gör du det, så ökar ditt välmående. Anna Iwarsson. ↑

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

– Om du däremot kommer på att en situation inte är hållbar, men ändå inte ändrar något, då är det också ett val du gör. Denna insikt lägger fokus på en själv och det egna agerandet, istället för på situationen eller på ”någon annan”. Många pratar om vad de skulle vilja göra ”sen” eller vad de drömmer om, istället för att göra det. Boken Omval är en metod, med ett antal steg att följa. Anna Iwarsson liknar det vid ett medarbetarsamtal – med sig själv. Först en självskattning, sedan blicka framåt och sedan gå till konkret handling. KROPPEN SOM RESURS

Vad skiljer Omval från andra självhjälpsböcker? Jo, boken inkluderar

den egna kroppen som en resurs. Att promenera, vara i naturen, eller träna är viktigt för att nå fokus och harmoni. – Rörelse gör dig mer kreativ, fokuserad och hjälper till att förstå dig själv. Anna Iwarsson poängterar att det är skillnad på att längta till något och att vilja lämna något. Om drivkraften är att komma bort, vet man inte vart man ska. Men vet du vad du längtar till får du lättare att hålla fokus på dig själv. Sommarsemestern är en bra omvalstid. – Passa på att ompröva ditt nuläge så att du får perspektiv på hur du vill inta hösten. Hon har jobbat som mentor i 30 år och uppmanar alla att berätta för någon annan person om sina tankar. Detta hjälper till att sortera och komma vidare i utvecklingen. – Jag uppskattar när jag blir kontaktad av läsare som står vid ett vägval. Det är fascinerande och kul att se hur de använder boken med understrykningar och post-it-lappar. En vanlig återkoppling hon får är att ”det är skönt att komma i mål”. CJ

BARNBOK

Professor eller president? Siri funderar över om hon ska bli professor eller president. ”Barn är faktiskt redan som professorer, man måste vara nyfiken och vilja lära sig saker” säger hennes pappa. Hortonomen Katarina de Verdier har ni givit ut sin andra bok om Siri. Fem fristående äventyr, spännande och lagom läskiga… Under Siris vistelse på ett superhjälteläger får både hon och läsaren lära sig mer om tankeförflyttning – och hur man går över en leråker utan att bli kladdig! CJ

Hjälp att förstå världen Har världen blivit en bättre eller sämre plats att leva på under senare tid? Utan att veta svarar många reflexmässigt sämre. På många sätt är det precis tvärtom. Med fakta i ryggen visar Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund hur världen har förändrats till det bättre. De tar avstamp i tio misstag som vår hjärna ofta gör. I boken Factfulness presenterar de en metod som kan användas för att grunda åsikter på fakta. Deras tes är att en faktabaserad världsbild är avkopplan-

BOK

Smarta fåglar Vem har sagt att fåglar är dumma? I boken Bevingad intelligens bevisas motsatsen. Hur skulle annars fåglar kunna flyga över halva jordklotet och hitta tillbaka till sina häckningsplatser? Fascinerande också att de exakt kan komma ihåg var de gömde sina frön flera månader tidigare. Men det är ingen bok med färgsprakande bilder på vackra fåglar. Istället presenteras olika hypoteser av bland andra Darwin. En sådan är att färggranna fjädrar eller vackra lövsalar både kan signalera god vigör och hälsa, liksom att attrahera det motsatt könet.

Författaren Jennifer Ackerman är själv forskare och medverkar regelbundet i bland annat National Geographic. LEL

Chans att vinna! Formulera varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på det här uppslaget. Mejla till redaktion@naturvetarna.se senast den 19 juli. Skriv bokens titel i ämnesraden. de, lärorik och produktiv. Att boken är den viktigaste som Bill Gates nånsin har läst kan säkert få en och annan att bli nyfiken. LEL

Vinnare i förra numret Thomas Ersson vinner boken Ordning och bereda. Jalle Hiltunen vinner Blommor och bin. Elin Smith vinner Bättre hälsa med bönor.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

ANNONS

PTK Rådgivningstjänst ger dig råd om din tjänstepension och premiepension, anpassade för just dig. Rådgivningstjänsten är gratis och till för dig som är privatanställd med tjänstepension ITP.

Du har öga för detaljer. Och kan se helheten. Precis som vi.

Vi söker en

dagvattenstrateg expansiva Sundbyberg

Sundbyberg växer! Vi står inför flera utmaningar där hållbart stadsbyggande är i fokus. Som dagvattenstrateg ansvarar du för den strategiska planeringen av dagvattenhanteringen och kommer vara engagerad i flera av stadens detaljplanoch stadsutvecklingsprojekt. Vi söker dig som har en högskoleutbildning med naturvetenskaplig eller teknisk inriktning. Du har erfarenhet av att ta fram dagvattenutredningar och att driva projekt. Som person är du driven, självgående och lyhörd. Välkommen med din ansökan senast den 19 augusti, 2018.

LÄS MER OCH ANSÖK PÅ SUNDBYBERG.SE/JOBB.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

ANNONS

Möt Naturvetarna i Almedalen Under veckan bjuder vi in politiker till rundabordssamtal, arrangerar ett seminarium om otrygga villkor inom akademin, samt välkomnar medlemmar och branschföreträdare till en rundtur i Botaniska trädgården!

Guidning i Botaniska trädgården Trädgårdsmästaren Lasse Pettersson guidar sällskapet runt i Botaniska trädgården. Vi samlas klockan 15.00 vid Solvisarplan. Guidningen pågår en timme. Efteråt finns det tillfälle att träffa delar av Naturvetarnas styrelse och ledning. Måndag 2 juli: Guidning för branschföreträdare (personlig inbjudan krävs). Tisdag 3 juli: Guidning för medlemmar. Anmälan: www.naturvetarna.se/almedalen

Seminarium: Forskning i statens tjänst – men utan anställning Forskare utan anställning arbetar idag på statliga myndigheter. Varför tillåts myndigheter att hålla sig med arbetskraft utan anständiga villkor (=utan lön, utan tillgång till sociala skyddsnät)? De statliga lärosätena erbjuder stipendier istället för anställning till forskare, så kallade postdoks. Läs mer på sidan 8 i den här tidningen. Tid: 4 juli 2018 Klockan 13.30–14.30 Plats: Almedalen, Visby Lokal: Campus Gotland, Lokal E30 Anmälan: www.naturvetarna.se/almedalen

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Landskapet speglar det du äter För några veckor sedan vandrade jag på Sörmlandsleden. Den slingrar sig fram längs vägar och stigar, över åar och bäckar och längs sjöar och åkrar.

Jesper Broberg Förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund

Att det är betande djur, som kor, får och hästar som håller landskapet öppet är inte självklart längre. Att det ibland är människor som skapar det ”naturliga” beteslandskapet är det inte alla som vet.

Det är en fantastisk vandring i ett rikt kulturlandOfta utförs detta arbete med någon form av biskap. Man får se mycket och får tid att reflektera. Efdrag eller som någon form av ”beredskapsjobb”. ter några timmar blev det dags för lunch. Vi hittade Jag tycker att det är problemaen fin plats med fantastisk utsikt ner tiskt. mot vattnet. ”Att det ibland är När jag såg mig omkring märkte jag att vi hade satt oss mitt i en arbetsplats. Marken var röjd och rensad. Träd hade fällts, buskar kapats och skräpet forslats bort. Snyggt och prydligt.

människor som skapar det ”naturliga” beteslandskapet är det inte alla som vet.”

Ängarna ner mot sjön såg ut som när marken har betats av djur. Men där fanns inga djur. Det någon hade gjort var att återskapa hagmark så som den såg ut för väldigt många år sedan.

Är det rätt, långsiktigt och hållbart? Hur länge kan vi lägga pengar och resurser på att hålla landskapet vackert så att det ska passa in i vår bild av hur naturen ska se ut?

Vi har det landskap vi förtjänar. Den lilla livsmedelsproduktion vi har nu i Sverige gör oss inte bara sårbara, utan skapar ett landskap med mer buskar och träd och mindre biologisk variation. Det kompenserar vi nu med bidrag och arbete för människor som har svårt att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Hur vi äter och konsumerar får konsekvenser i naturen. Det vore bättre om mer av den mat vi äter är producerad i Sverige. Brasilianska kor håller inte det svenska landskapet öppet.

Underskattad landskapsvårdare på rika ängar.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Naturvetarens kunniga läsare kan hjälpa till att förklara sambandet mellan vad vi stoppar i oss och det landskap vi har omkring oss. För så enkelt är det: landskapet speglar det du äter.

Hur gick det sen?

Skogen hämtar sig efter storbranden Det har gått fyra år sedan skogsbranden i Västmanland ödelade stora områden. I dag är där ett eldorado för forskare som vill följa utvecklingen. Minns markberedaren som i sommarhettan startade branden som snabbt spred sig över de torra markerna. Vattenbombare från Frankrike och Italien flögs in och människor evakuerades. Brandrök syntes ända till Stockholm. – En lärdom är att markberedare och andra skogsmaskiner inte ska användas när det råder stor brandrisk, säger jägmästaren Göran Hagerfors, projektledare på Skogsstyrelsen. Han bedömer att riskerna för omfattande bränder kommer att öka i spåren på klimatförändringarna. – Vi rekommenderar att i högre grad mixa olika trädslag, främst med större lövinslag. Viktigt också att utbilda om bränder, både hur de kan förebyggas och bekämpas.

2014 NUMMER 6 NOR P R I S : 75 K R O

MÅN AD

ETENSKAP KARRIÄR, V

ROTMURKLAN HOTADE

GA: E N S FRÅ

Hur t ade dit funger mtal? lönesa

, N ÄT V E R K

tips som får rösten att bära

Göran Hagfors har mer Insekter retar aptiten fokus på produktionsskogen. Naturvetare tar plats i riksdagen – Föryngringen har gått bättre än väntat. Det fanns en oro för att rotmurklan vars sporer aktigen säker Magnus gör sko veras av bränder skulle ställa till problem i den planterade skogen. a.↑ Men den farhågan kom på Alla lärde sig en läx skam, har uppföljningar visat. – Det gjorde att vi ändrade rådgivningen till skogsägarna. Rotmurklan verkar inte angripa täckrotsplantor i någon större utsträckning, vilket vi tidigare inte visste. Hur gick sådden när humusskiktet på de flesta ställen var bortbränt? – Sådderna har i regel gått bra men på sina ställen skadade ögonviveln groddplantorna.

Efter branden LI G I O N S I D 9 D U E LL O M R E

29 E B O LA? S I D VAC C I N M OT

S I D 64 GÅR U N D E R YTAN

SMÖRGÅSBORD FÖR VILT NATURRESERVAT OCH EKOPARK

Han framhåller också samverkan som en nyckel till framgång. – Den delen fungerade mycket bra, där myndigheter och olika aktörer i skogsbruket tidigt hade ett fungerande samarbete. Den brandgrupp som byggdes upp då finns kvar än i dag. Den största delen, åttatusen av fjortontusen hektar, är i dag naturreservat och ekopark. Inom hela brandområdet är skogen på väg till”Föryngringen baka, särskilt lövträden. Svedjenävor har gått bättre och andra växter som är beroende av bränder har dragit sig tillbaka. än väntat.”

Har viltet ökat? – Vi tror att brandområdet kommer att bli ett smörgåsbord för främst älg och kronhjort, men skadorna har ännu inte blivit så stora. Bara några enstaka procent av tallplantorna har skadats. Men vi håller detta under bevakning och kommer att genomföra en viltskadeinventering under våren. Stort inslag av asp har orsakat knäckesjuka på sina håll, vilket försämrar tallens kvalitet. Det är inte bara biologer och skogsfolk som hittar spännande saker här. Arkeologerna går inte lottlösa. – Vid inventeringar har boplatser från stenåldern hittats, liksom gamla kolbottnar från järnhanteringen, säger Göran Hagerfors. LEL

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Na-krysset BRUKAR DELVIS JÄMFÖRAS MED SÄTE

TUNN

JORDENS ENDA NATURLIGA SATELLIT

LEKER KULL I KULL? FÅGEL HAR DET HETT OM ÖRONEN

ANGER ÖVERLÄGE

KRIGSGUD I VEDISK MYTOLOGI

VIDUNDER I VINDEN

ETT SÅNT ÄR ETT SÅNT

DNA BESTÅR AV EN SOCKERART, KVÄVEHALTIGA BASER OCH EN - VADÅ? TABBE

SOM KALLA FALL

SELEN

TOKIGT LITET LJUD BLEV SÖMNIG SO NÄR HON KOM TILL SOHO?

TEKNIK ANDLIG LEDARE

MÄNGD GÅR ARG FLUGA I

BLEV VISST KNÄSVAG?

SJUKDOMSBEHANDLING

SKYDDA

FARMACEUT

TANTÄMNE?

ARSENIK

MÅSTE ALLT FÖR THORAXKIRURG FJÄLLIGT LILLA VALLFÄRDEN

PÅ HUGGET

TUNGA PÅ FOT SKÄR GRUND VIK

FLYKTIG HEXAEDER

TA NER SKYLTEN

HANEKEFILM TECKNARE TALL- SWEENEYSKOGS- MUSIKAL MARKER REKLAM

KVARSTAD

ANHÅLLA OM ASK

DEUTERIUM

VOLYMMÅTT STRÖMENHET NÄRINGSRIKA

STÅND MED ÄDLARE DELAR

MJÄLTBRAND STYRKA PLÄGAR JAG DIG

ANTECIPERADE FÖR ICKEFÖREKOMST

BARIUM RENINGSVERK TRÄDET UTAN SVAMPTETANI

BESVÄRLIG FISK

SYNAS I SÖMMEN URNA

AFRIKANSK ÖRT MED SLEMÄMNEN

FÖRFÖRERSKA LOGARITM

STOJA OCH STIMMA

TOLSTOJ LAMBERT

SÅNGSALO SUGGA OKÄND STORHET TRITIUM

INGEN AKTIVITET FÖR SOLIPSISTER

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Harald Wetter i Eldsberga.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 19 juli vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2018

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som har koppling till ditt medlemskap i Naturvetarna

Erik lärde sig mer om löneprocessen Erik Göthlin känner sig stärkt i sitt fackliga uppdrag efter Naturvetarnas endagskurs om löneprocessen i staten. – Jag är nöjd, bra att få skriftligt material med mig hem till länsstyrelsen i Örebro. I min fackliga roll bevakar jag att lönerevisionen fungerar som det är tänkt. Lika viktigt är att stötta medlemmar i löneprocessen. Efter två år som förtroendevald är han varm i kläderna och fick bekräftelse på att de ligger rätt. – Vi är oftast överens med arbetsgivaren och samarbetet fungerar

bra nu. Fokus hos oss ligger på hur löneutrymmet i revisionerna ska Erik Göthlin. ↑ prioriteras inom myndigheten. Han gillade de diskussioner som kom upp på kursen, där man bland annat pratade om svåra avvägningar i lönerevisionen. – Att dela erfarenheter med andra och knyta kontakter är alltid värdefullt, säger biologen Erik Göthlin, som till vardags är projektledare för grön infrastruktur i länet. LEL

”Roligt att jobba för studenterna” Vill du kunna påverka? Då ska du nominera dig själv eller någon annan till Naturvetarnas studentstyrelse. Björn Jensen, sammankallande i valberedningen, berättar mer.

diffus uppfattning om den arbetsmarknad som väntar efter examen. Mental (o)hälsa är en annan viktig fråga. Hur ofta möts styrelsen? – Ungefär en gång i månaden, via skype eller i verkliga möten. Vad kan det ge mig? – Du lär dig hur den demokratiska Vilka frågor jobbar ni med? processen fungerar. Och inte minst – Vi vill förbättra studenternas konär det roligt att träffa andra naturvetakt med arbetslivet. Många har en tare i nya nätverk. Hur gör jag? – Nominera dig själv eller någon annan. Skriv några rader om dig själv och motivera varför just du är lämplig att företräda landets naturvetarstudenter. Mejla nomineringar till bjorn-jensen@ Björn Jensen, Felicia Heiligers och Walid Tahan. ↑ hotmail.com. LEL

Billigare att vara med i facket Från och med 1 juli får du dra av 25 procent av fackavgiften i din deklaration. Nu har riksdagen fattat beslut om att införa skatteavdrag för fackföreningsavgiften. Avgiften Du för fullbetalande medlemmar i 720 spa Naturvetarna är 240 kronor kro rar no r. ↓ per månad. Med en avdragsrätt på 25 procent innebär det en skattelättnad på 720 kronor per år. I år blir avdraget värt 360 kronor eftersom det införs 1 juli. Du behöver inte själv anmäla avdraget till Skatteverket. Det sköter Naturvetarna som lämnar kontrolluppgift om skattereduktionen till Skatteverket. Anledningen till att avdraget införs igen är att regeringen vill stärka den svenska modellen som bygger på starka parter som gemensamt tar ansvar för löner och villkor. – Vi välkomnar skattereduktionen, som behövs för att uppnå regeringens mål att få fler att gå med i facket. I det ligger att kommunicera svenska modellen tydligare, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. LEL N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

snabba Facket – en naturlig del i arbetslivet Medlemmar och styrelse kommer närmare varandra genom Café Saco. Länsstyrelsen Skåne med 300 medlemmar är nöjda med hur det funkar.

1. Lottie Holmström, ordförande i Saco-S-föreningen, berättar mer: – Detta är ett tillfälle att möta medlemmarna varje månad över en fika. Vi har haft detta i över tre år. Ett tag hade vi ingen lokal på grund av ombyggnation, och då saknade medlemmarna det! 2. Hur lägger ni upp träffarna?

– Ibland har vi teman, om lönesättning eller utvecklingssamtal. Då kommer ganska många medlemmar. En gång bjöd vi in Pensionsmyndigheten. Kontoren i Malmö och Kristianstad har möten vid samma tid, så alla får information samtidigt.

3. Varför är det så bra? – Facket blir en mer naturlig del i arbetslivet. Medlemmarna får ett ansikte på styrelsen. Det underlättar att använda oss som bollplank eller att föra fram goda idéer, och inte bara om det uppstår problem. För en del medlemmar är det lättare att vara en i gruppen vid Café Saco, än att komma ensam med en fråga. Det är också enkelt för man behöver inte förbereda så mycket. 4. Vad tycker arbetsgivaren? – Arbetsgivaren är mycket positiv till detta, och har varit med vid några tillfällen vid diskussioner kring löneavtalet RALS-T. CJ 60

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Naturvetarna ger veterinärer facklig service Sedan 1 maj har Naturvetarna och Sveriges Veterinärförbund ett avtal, som innebär att Naturvetarna erbjuder medlemmar i Sveriges Veterinärförbund facklig service. Den gäller rådgivning, juridiskt stöd i arbetsrättsliga frågor och stöd till lokalt fackligt förtroendevalda. Efter sommaren ingår även tjänsten lönesamtalscoachning i servicen. – För Naturvetarna är det naturligt

att ge det här stödet till Sveriges Veterinärförbund. Veterinärer är en naturvetarprofession och vi har sedan länge en mycket god kompetens att ge service till naturvetare. Vår egen personal, ombudsmän med flera, kommer att utföra tjänsten, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör i Naturvetarna. Avtalet löper över två år med en ömsesidig möjlighet till uppsägning efter ett år. LEL

”Vi är taggade för e-hälsa” Inspiration och ny kunskap stod i fokus på dietisternas kongress i april. – Verkligen inspirerande. Roligt när mer erfarna dietister berättar om hur tallriksmodellen kom till. Den har ju liksom alltid funnits, säger Alexander Almquist, dietist på Länssjukhuset i Kalmar. Tidigare studiekompisen Tommy Johansson jobbar på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. – Intressant att höra om e-hälsa, där måste vi dietister vara med. Även Alexander Almquist känner sig taggad att komma igång med e-hälsa. – Det gäller att få tid för det. Arbetsbelastningen är hög, bland annat för att det är svårt att täcka personalbehovet.

Båda är överens om att lönerna måste höjas för att göra yrket attraktivt. – Det handlar också om kompetensutveckling för att hänga med i den snabba utvecklingen, säger de samstämmigt. Som män i ett kvinnodominerat yrke känner de sig välkomnade och gillar att få lite extra uppmärksamhet. LEL

Alexander Almquist och Tommy Johansson har mycket att göra. ↑

Medlemsnytt

NYA PÅ NATURVETARNA

Heidi vill förbättra arbetsmiljön När Naturvetarna sökte en ombudsman som kan arbetsmiljö kände Heidi Wiik att det var ett jobb för henne. Med förflutet på Arbetsmiljöverket och erfarenhet av fackligt arbete var saken avgjord. – Det känns jättebra med trevliga kollegor och eget rum, säger hon spontant när trenden i arbetslivet i övrigt är öppna landskap. Som arbetsmiljöexpert ska hon bland annat utbilda i social och organisatorisk arbetsmiljö. Som grund ligger Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som har drygt två år på nacken. – Slimmade organisationer och otrygga anställningar kan vara or-

”Lagboken är ett verktyg och anger ramarna.” saker till att allt fler går in i väggen, spekulerar hon. I botten är hon jurist och jobbade med föreskrifter och överklagande även på Naturvårdsverket. Där handlade det bland annat om miljöprövningar vid miljöfarlig verksamhet. Men det är inte paragraferna som driver henne. – Jag gillar att hjälpa andra och hitta lösningar. Lagboken är ett

verktyg och anger ramarna för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Redan nu driver hon egna ärenden och sitHeidi Wiik. ↑ ter i medlemsrådgivningen en dag i veckan. Heidi Wiik kopplar av med cykelturer i naturen och med pianospel. Hon håller igång på gym och med musik och dans. Den klingande finlandssvenskan vittnar om att hon är bördig från andra sidan Östersjön, i Pargas nära Åbo. LEL

Per byter sida För Per Hellman

är det ingen dramatik att gå från arbetsgivarsidan till facket. Den tidigare chefsförhandlaren på Karolinska institutet Per Hellman. ↑ är sedan 2 maj ombudsman på Naturvetarna. – Mår medarbetarna bra gör också verksamheten det, och vice versa, säger han och menar att det finns många beröringspunkter mellan de två rollerna. Nu ligger fokus på att företrä-

da och stötta medlemmarna inom privat sektor, med särskilt ansvar för Ikem-området, innovationsoch kemiindustrierna. – Det är helt rätt för mig. Jag gillar pulsen här och att lära nya saker. I min tidigare roll på KI har jag mött Naturvetarna i förhandlingar. Jag delar förbundets syn på lönepolicy och inställningen att lösa frågor i dialog. I stället för att plocka fram lagboken vill han hitta lösningar som passar individen och verksamheten. Det menar han ger ett bättre klimat och relationer på arbetsplatsen.

”Mår medarbetarna bra så gör också verksamheten det.” Han har också hunnit med att jobba med IT-support på Regeringskansliet, där han var ordförande för den lokala ST-föreningen. Innan dess var han IT-chef på ett vårdföretag. Avkoppling får han på cykeln till och från jobbet och när han pysslar i trädgården. Stjärnorna på himlen fascinerar honom, liksom utvecklingen i datorvärlden. Nu ska han lära sig att spela gitarr. LEL

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Dina förmåer

Skulle du välja om ditt jobb? ”Karriärsamtalet fick mig att komma till insikt”, får vi ofta höra från medlemmar när de står inför olika val i arbetslivet. Här visar vi hur ett typiskt karriärsamtal kan gå till. Tänk dig att du har ett jobb som är okej, men inte mer än så. Allt rullar på utan att bjuda på några överraskningar. Du utvecklas inte på samma sätt längre och kanske ibland tänker: ”Jag vill mer än det här”. Du har hört att Naturvetarna erbjuder karriärsamtal. På webben läser du att man som medlem erbjuds det. Sagt och gjort bokar du en tid och blir uppringd. – Hej, jag heter Johan Runesson och är karriärrådgivare på Naturvetarna. Beskriv din situation och varför du vill ha ett karriärsamtal.

Många hittar en rikare palett i sin kompetensprofil. ↑

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Medlemmen berättar att hen inte trivs lika bra i dag som för tio år sedan, och vill prata om det. Johan Runesson svarar: – Varför känner du så, vad gör att det inte längre är lika roligt? Reflektera gärna runt det. Medlemmen svarar: – Mycket går på rutin och jag lär mig sällan något nytt. Med den nya chefen kom nya direktiv, vilket har orsakat stress och ett sämre klimat. LYSSNAR IN

Johan Runesson lyssnar in och säger inte så mycket själv. Han vill ge medlemmen möjlighet att stanna upp och lyssna inåt. I dialogen kommer ofta nya saker fram. – Jag driver samtalet framåt med frågor och olika synsätt, men det är medlemmen själv som drar slutsatserna och hittar en väg framåt. Den kan grunda sig på hur situationen är på arbetsplatsen och vilka möjligheter det finns på arbetsmarknaden, säger Johan Runesson. Medlemmen fortsätter: – Jag kan själv känna att jag inte har fått den kompetensutveckling jag behöver, så frågan är om jag kan få ett nytt jobb? När medlemmen själv berät-

tar om allt hen gör i jobbet trillar polletten ner. Många kompetenser används, bland annat sådant som brukar klassas som generiska egenskaper: jobba i team, leda projekt, nätverka och annat som inte är rena faktakunskaper. Även drivkrafter och intressen brukar bli tydliga i den processen. Johan Runesson kommenterar: – Samtal av det här slaget leder ofta till att medlemmen får ökad självkännedom och en rikare palett. Det kan komma till nytta Johan Runesson. ↑ när hen söker jobb, men ger också ett bättre självförtroende och välmående. PÅ EGNA VILLKOR

Han förklarar att det handlar om att göra karriär på egna villkor, vilket inte behöver innebära att bli chef eller expert, eller att söka personlig utveckling. – Vi menar att en karriär är individuell, utifrån egna drivkrafter och värderingar. Om du vill bli chef bör du ta reda på varför du vill bli det och vad rollen innebär. Vill du till exempel ta ett större ansvar

”Medlemmen drar slutsatser och hittar en väg framåt.” med ökat fokus på resultat och att coacha medarbetarna? Med de frågorna kan du förstå dig själv bättre, vilket kan leda till insikten om att andra saker är viktigare. HAMNADE RÄTT

Johan Runesson berättar om ett karriärsamtal med en chef som inte fick vara den chef hon ville vara. – Medlemmen ville lämna sitt chefsuppdrag

då hon kände att det inte gick så bra, men i samtalet förstod hon vilket värde hon trots allt levererade. Medlemmen gick stärkt ur samtalet, men bestämde sig ändå för att byta jobb och bli den chef hon ville vara. I nästa steg fick hon mer handfasta råd för att hitta ett nytt jobb. Det handlade om allt från coachning i Linkedin till att skriva relevanta jobbansökningar med cv och personliga brev. I dag är hon chef i en annan organisation och känner att hon har hamnat rätt. Det jobbet skulle hon välja igen om hon fick göra ett omval. LEL

Dina förmåner Som medlem i Naturvetarna kan du ta del av en mängd förmåner. Här listar vi de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna.

Trygghet, råd och stöd » Medlemsrådgivning » Arbetsrättsligt förhandlingsstöd » Inkomstförsäkring » Försäkringar

Karriär » Individuellt karriärsamtal » Linkedin-, intervju-och cv-coachning » Karriär- och personprofilanalys » Information om arbetsmarknaden

Lön » Lönestatistik » Lönerådgivning

Boka karriärsamtal! Ta nästa steg i karriären! Boka ett karriärsamtal med en av Naturvetarnas rådgivare. Du får verktygen att analysera vart du vill, och får tips för att nå dina mål. Du bokar på webben. Ett karriärsamtal tar i normalfallet runt 45 minuter. Läs mer på www.naturvetarna.se/karriar

» Lönesamtalscoachning

Fler förmåner » Seminarier och kurser » Trygga avtal och testamenten med Avtal 24 » Banklån » Prenumerationer med rabatt

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Efter jobbet

Spring ger Stina energi

Tips!

as öparn L d e m å Träna , följ dem p r e n vän ook Faceb

Många naturvetare kopplar av med löpning. En av dem är Stina Blomberg, som hellre springer långt än snabbt, ofta med matsäck på ryggen. Stina Blomberg har alltid haft spring i benen. De

har burit henne många mil och gett fina upplevelser runt om i världen. När Naturvetaren möter henne i den skira försommargrönskan är hon på hemmaplan. I Tantolunden i centrala Stockholm tränar hon med ett av alla löpargäng som har startat på senare tid. – Att springa tillsammans med andra ger en ny dimension. I ”Löparnas vänner” finns det alltid några att ta rygg på, och vi både stöttar och pushar varandra. För mig är det ett sätt att träna upp snabbheten. SOM EN UTFLYKT

Där hittar vi två andra naturvetare som kämpar upp för backarna och liksom rullar utför i en skön harmoni. Egentligen trivs Stina Blomberg bäst med att springa längre sträckor. I höstas körde hon ett lopp på drygt 16 mil, som gick av stapeln i skånska Kullaberg. Med nästan 4 500 höjdmeter att avverka kan man ju förstå att terrängen var rejält kuperad. Ibland var det mer klättring än löpning på det leriga underlaget. Av nära tvåhundra startande gick bara var femte löpare i mål. Stina Blomberg var en av dem. Tröttnar du aldrig? – Nej, det var en härlig upplevelse. Det var mycket prat och vi hade med oss matsäck. Lite som en söndagsutflykt, fast hårdare, säger hon med ett skratt. Hon beskriver det som att hon kommer in i en lunk och en rytm som får tankarna En källa till kalium att flöda. och energi. ↑

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

– Man tänker liksom obehindrat, säger hon utan att göra någon djupare filosofisk analys av det. FÖRSÄKRAR DJUR

Bättre avkoppling kan hon inte föreställa sig, vilket kommer till nytta i jobbet. – Båda berikar varandra. När jobb och träning fungerar mår jag som bäst. Till vardags jobbar hon med omvärldsbevakning och analys på djurförsäkringsbolaget Agria. Sällskapsdjur ligger på hennes bord. Hur ser trenderna ut? – Veterinärbehandlingarna blir allt mer avancerade och kostnaderna har stigit. Omsorgen om djuren har ökat och de flesta är i dag försäkrade. Sjuka och skadade djur får snabbt vård, säger hon och konstaterar att katterna hemma i Sandviken inte var försäkrade när hon var liten. LEL

Stina Blomberg Utbildning: Agronom. Masterexamen i husdjursvetenskap. Yrke: Omvärldsbevakare på Agria djurförsäkringar. Husdjur jag trivs bäst med: Hjärtat klappar extra för grisar, men tycker om alla djur. Läser: Dokumentärer och självbiografier. Gör mer: Friluftsliv. Har åkt Nordenskiöldsloppet, världens längsta skidlopp på 22 mil.

”En rytm som får tankarna att flöda.”

Så kommer du igång: 1. Starta försiktigt. Är du helt otränad bör

du börja med någon kilometer och växla mellan att gå och jogga. Ovana muskler, leder och ligament måste få chans att byggas upp. Tar du i för mycket i början kommer skadorna som ett brev på posten.

2. Öka träningen successivt. Börja med

två pass i veckan och gå upp på tre, vilket behövs för att få en utveckling. Hellre fler och lätta pass än få och hårda. Efter tre månader kanske du är uppe på fem kilometer och kan springa två till tre kilometer i ett sträck.

3. När du känner att fem kilometer går lätt som en plätt kan det vara läge att lägga i en högre växel och börja variera träningen. Intervaller är det bästa sättet för att få upp flåset. I nästa steg kan du vara redo för backlöpning, vilket ger både styrka och snabbhet.

4. Missa inte styrketräningen. För att orka hålla ett bra steg måste du vara stark i främst bålen. Även armarna behöver ha en viss styrka. 5. Vässa löptekniken. Men akta dig för five fingers, skor utan klack. Skaderisken ökar för ovana fötter. Prova istället att springa barfota på gräs några gånger över en fotbollsplan. Du tvingas springa naturligt och landar på framfötterna.

6. Bra mat. Tänk på att få i dig en balan-

serad kost, där alla näringsämnen kroppen behöver finns med. Tallriksmodellen funkar även för löpare, och ofta finns det plats över för en favoritbakelse.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Vi gratulerar ”Det är så mycket roligare att jobba i team, och är avgörande för att lyckas.”

Thaher går bortom magkänslan en post dok i sin forskargrupp och en till är på gång, liksom en doktorand. – Det är så mycket roligare att jobba i ett team, och är avgörande för att lyckas. Han har jobbat hårt för att få anslaget från Svenska Sällskapet för Medicinsk forskning. – Jag skrev mellan tolv och tretton ansökningar innan jag kunde säkra en långsiktig finansiering på fyra år. Varje ansökan tar minst ett par veckor att skriva. Jag trivs bäst på labb, men kan se en tjusning med att ansöka om medel.

6,8 miljoner kronor har Thaher Pelaseyed fått från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Nu bygger han upp en forskargrupp om samspelet mellan tarmen och dess bakterier. Text: Lars-Erik Liljebäck Hypotesen är att sjukdomar som Crohns, ulcerös kolik, IBS och diarré är kopplade till stora och komplexa proteiner, som sitter på tarmens insida. – De kan liknas vid flaskborstar, där skaftet är protein och borsten utgörs av olika sockerarter. På dessa fastnar både önskade och oönskade bakterier som kan ta sig in i cellerna och orsaka inflammatoriska sjukdomar. Tanken är att bakterier som man inte vill ska fastna på borsten ska kunna sköljas bort. På så sätt kan kroppens naturliga immunsystem få hjälp med att förhindra sjukdom. – Än så länge är vi i startgroparna, men lyckas vi kartlägga hur den här mekanismen fungerar så ser vi stora möjligheter. NYFIKEN NYBYGGARE

Det sporrar Thaher Pelaseyed, som liknar sig själv vid en nybyggare som vill upptäcka vad som finns på andra sidan. Det är en stark drivkraft för honom. I dag har han

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Thaher Pelaseyed Bakgrund: Invandrade som tioåring till Sverige. Inställning: Jag fick en chans att starta ett nytt liv, och jag tog den. Drivkraft: Jag har fått möjlighet att forska och satsar allt på det. Yrke: Forskarassistent på Göteborgs universitet. Karriärmål: Nästa steg är lektor, docent och sedan professor som kronan på verket.

SOM EN SYMBIOS

Det ena berikar det andra, där han i ansökningarna analyserar data och formulerar sina hypoteser. På labb testar han dem. Han inspireras av att forska inom ett ganska okänt fält. – Vi vet att bakterierna kalibrerar hela vårt immunsystem, men vi förstår inte exakt hur det fungerar. Med mer kunskap kan vi på sikt utveckla nya terapier. Thaher Pelaseyeds förhoppning är att hans forskning kan bli en pusselbit för att få hela bilden. – Om vi sköter oss och sätter upp system som är reproducerbara kan vi forskare dra nytta av varandras fynd. Då kan vi komma ett steg närmare förståelsen för samspelet mellan bakterier och vårt immunsystem.

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

FA C K L I G U T B I L D N I N G

L E A D E R S H I P F R I D AY

Kurserna stödjer dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Du får tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

27 sep

Löneprocessen (privat sektor)

2 okt

Löneprocessen (kommunoch landstingssektor)

3 okt

Löneprocessen (statlig sektor)

10 okt

Löneprocessen (kommunoch landstingssektor)

16-17 okt

Facklig grundutbildning (kommunoch landstingssektor)

24-25 okt

Facklig grundutbildning (privat sektor)

7-8 nov

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

16-23 nov

UGL

6 dec

Arbetsmiljöutbildning

Utökat nätverk med facklig utbildning.

A K A D E M I K E R KO M P E T E N S Fyll på med kunskap, inspiration och kreativitet! Kompetensutveckling gör dig ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden. www.naturvetarna.se/ akademikerkompetens 24 sep

Luleå

25 sep

Sundsvall

26 sep

Falun

27 sep

Eskilstuna

28 sep

Södertälje

8 okt

Norrköping

9 okt

Kalmar

10 okt

Kristianstad

11 okt

Halmstad

12 okt

Borås

Ta del av den senaste ledarskapslitteraturen och mingla med författare och chefskollegor. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

Vilket är ditt nästa drag i karriären? Öka dina chanser att nå en mer strategisk position i din karriär! Utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare lär ut hur företag och andra verksamheter jobbar strategiskt och affärsmässigt. Nästa utbildning startar i höst. Sista anmälningsdag till själva utbildningen är 29 juni. Information och anmälan på www. naturvetarna.se/ affarsmannaskap

ig Anmäl d juni 9 senast 2 "Det passade mig bra att läsa på distans och samtidigt kunna jobba heltid. En bra mix mellan teori, föreläsningar och praktiska övningar." Så säger Anna Karlsson, som gick utbildningen förra året.

14 sep 28 sep 26 okt 7 dec

Stockholm Göteborg Malmö Stockholm

CHEFSFREDAG Seminarium och mingel. Program/anmälan på www.naturvetarna.se/Chefsfredag

7 sep 21 sep 28 sep 5 okt 12 okt 12 okt 9 nov 16 nov 30 nov 7 dec

Stockholm Malmö Örebro Norrköping Göteborg Uppsala Stockholm Malmö Umeå Göteborg

MÖT OSS I ALMEDALEN Naturvetarna bevakar frågor som är av intresse för naturvetares arbetsliv. Under veckan bjuder vi in politiker till rundabordssamtal, arrangerar ett seminarium om otrygga villkor inom akademin, samt välkomnar medlemmar och branschföreträdare till en rundtur i Botaniska trädgården! Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/almedalen

Häng med på en rundtur.

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

POSTTI D N I NG

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Vi fortsätter att värna om din trygghet Den 25 maj trädde den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Den har som syfte att ytterligare skydda dig, dina personuppgifter och din integritet. För oss är detta helt naturligt. Din trygghet har alltid varit i fokus för hur vi arbetar och din integritet kommer även fortsättningsvis att vara vår prioritet. Läs mer på www.akademikerforsakring.se/integritet