Naturvetaren nr 2 2026

Naturvetaren

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I NATURVETARNA

AI + data + life science = sant Mathias Uhlén visar vägen

Val 2026 special – vad vill partierna i naturvetares frågor?

Så är det att leda ett företag där alla är delägare

Livets droppe

Blodprovet som berättar om framtida cancer

Naturvetar podden

Gör dig lite klokare - på 20 minuter

Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens

#132 Göran Greider

Utan att slaget är förlorat mot invasiva växter ger poddgästen lite nya perspektiv på de hatade örterna.

#133 Mai-Lis Hellénius

De nya kostråden från USA är ett hot mot folkhälsan och borde slängas i papperskorgen.

#135 Mattias Goldmann

Nu är det ett gyllene tillfälle att göra oss fria från fossila bränslen, men regeringen gör tvärtom.

#137 Caroline Rönnberg

Vad var det som gjorde att ebola fick så starkt fäste och hur stoppar man ett virus utan vaccin?

Vi hörs i podden! Finns där poddar finns. Nikita, Palle & Sarah

Naturvetaren

En förmån för dig som är medlem i fackförbundet

Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT

NATURVETARNA

Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter

Ellinor Löwenborg

Omslagsfoto

AI-genererad bild

Övriga bilder

Colourbox, Adobe Stock

TRYCK

Stibo Complete

ISSN: 2000–2424

Upplaga: 36 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering ANNONSBOKNING

Peter Edvall 070 791 07 85

Materialadress peter@businessfactory.se

Nästa nummer ute: 24 september

Deadline annonser: 8 september

Prenumeration

400 kronor per år för icke medlemmar

Var står partierna i naturvetares frågor?

Att traska över myrmarker på jakt efter skogens guld var min väg in i naturvetenskapens värld. Doften av skvattram och hackspettar som byggde bo i de klena tallarna väckte min nyfikenhet.

Därför så glädjande att alla politiska partier inför valet i höst är med på noterna att få fler att plugga naturvetenskap och teknik. Nyckeln till framtiden stavas forskning och innovation. Det är partierna överens om, enligt svaren på de fem frågor vi ställde. Några av dem vill ligga kvar på den nivå som gäller idag, medan andra vill satsa mer.

Det finns också en samsyn på det livslånga lärandet med det studieomställningsstöd som fack och arbetsgivare förhand lade fram, och som sedan blev lag. Lösningarna ser lite olika ut. Men partierna är överens om att kom petensutveckling och möjlighet att växla karriär mitt i livet löser många knutar på arbets marknaden.

När det kommer till miljö och klimat spre tar svaren, där Sverigedemokraterna sticker ut. De tror inte att politiken kan genomföra en storskalig omställning

Nyckeln till framtiden stavas forskning och innovation."

bara genom några kortsiktiga beslut. De är rädda för att industrin flyttar till länder med lägre miljökrav. När det gäller naturvården är Centerpartiet och Vänsterpartiets tydliga med att de vill öka stödet. Miljöpartiet går ett steg längre och vill skala upp arbetet med att återskapa förstörda ekosystem och skydda värdefull natur.

Att Sverige behöver högkvalificerad arbetskraft från andra länder råder det också enighet om. Forskare och doktorander har förtur. Det är glädjande, men det gäller också att underlätta för medföljande och få dem att känna sig välkomna.

Det klimatet finns inte riktigt i dag. Det är saker jag funderar på när jag än i dag vandrar över hjortronmyren och hoppas att fler hittar hit.

Palle

Liljebäck, chefredaktör

#2

Sara Persson älskar sitt jobb som djurskyddsinspektör, men jobbet har en baksida. /52

Innehåll

träd ska växa i framtidens skogar? Skogforsk och Umeå Plant science centre jobbar bland annat på att ta fram träd som klarar ett varmare klimat. /29

Snart kommer alla 50-åringar testas för någon cancerform varje år genom ett enkelt blodprov.”

Mattias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH. /12

9/ Duellen: Borde det bli lättare att öppna gruvor?

Finns det risk att kritiska metaller blir kvar i marken när tillståndsprocesserna är för långa?

10/ Månadens fråga: Vad ger dig återhämtning under semestern?

Att släppa jobbet helt och göra något helt annat är forskarens bästa tips.

26/ Våtmarken som ett kinderägg

Ett myllrande liv med olika arter, en fälla för koldioxid och växtnäring, och en vattenreservoar vid torka.

36/ "Jag valdes av kollegorna - och kan bli bortvald"

Så är det att vara vd för ett företag som alla är delägare av.

Uppsnappat om naturvetare

Som att hälla bensin på elden

Forskaren Johan Rockström riktar skarp kritik mot svensk klimat- och energipolitik. Han menar att utvecklingen i Sverige och Europa går i motsatt riktning mot vad forskningen kräver, både klimat- och säkerhetspolitiskt. Särskilt varnar han för fortsatta satsningar på fossil energi trots att läget kräver snabb omställning. Rockström lyfter att världen årligen lägger 2,6 biljoner dollar på fossila subventioner och jämför dagens politik med 1970-talets oljekriser. Att öka stödet till fossila bränslen när priserna stiger är, enligt honom, ”som att hälla bensin på elden”. Det riskerar att skada industri, ekonomi och välfärd – samtidigt som Europas säkerhet undergrävs.

Resumé av blogg från Stockholm Resilience Centre

Risken för vattenbrist

i södra Sverige utökas

Sveriges geologiska undersökning, SGU, utökar risken för vattenbrist i södra Sverige. Utöver Skåne, Blekinge och Gotland så omfattas nu även Kalmar och Jönköping av låga grundvattennivåer – med risk för vattenbrist i sommar.

- Det är inte rimligt att det kommer fyllas på nämnvärt i sommar, utan det är först fram till hösten eller vintern som vi räknar med någon större påfyllning av grundvattnet, säger Calle Hjerne, grundvattenexpert på SGU.

Sveriges Radio Ekot

Är hantaviruset starten på en ny pandemi?

– Nej, det är det inte. För att det ska vara en pandemi ska det vara ett virus där man inte har koll, man vet inte vilka som är drabbade, man vet inte var de här personerna eventuellt kan finnas. Sen skulle det behö-

vas andra egenskaper hos viruset, bland annat att det ska vara lättsmittat. Här vet vi vilka det är. Vi har superkoll på de här personerna sen flera veckor tillbaka och viruset är inte så lättsmittat, säger han.

Ali Mirazimi, professor i virologi vid Karolinska institutet, svarade på frågor som tittare skickade in till TV4 om hantaviruset.

34 nya arter ska utrotas

– detta gäller

En ny nationell förordning mot invasiva arter börjar gälla den 15 maj. Förordningen innebär dels ett skärpt regelverk, och förändringar i miljöbalken. Syftet är att kunna sätta in åtgärder mot fler invasiva arter i landet.

För myndigheter innebär detta att det nu råder utrotningsplikt mot 34 nya arter. Kommer kommunerna kunna leva upp till de nya kraven?

– Som det ser ut nu inte på långa vägar, men

det är en budgetfråga. Om regeringen anslår medel så kommer myndigheterna kunna göra sitt jobb, säger Henrik Lange, samordnare på Naturvårdsverket.

För privatpersoner och företag är det inget tvång att ta bort befintliga bestånd, däremot måste alla förhindra spridning och det blir förbjudet att slänga dem som vanligt trädgårdsavfall.

– Så även om du inte måste ta bort det som växer på din tomt, så måste du se till att det inte kan spridas på tomten, säger Henrik Lange.

Plus på skogskontot – virkesförrådet ökar

Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka och uppgår nu till över 3,6 miljarder skogskubikmeter, enligt Skogsdata 2026 från SLU Riksskogstaxeringen. Tillväxten har vänt upp efter tidigare nedgång. Därmed byggs också mängden bundet kol vidare upp.

Statistiken visar förändringar i ungskogen, där gran ökar och tall minskar, särskilt i södra Sverige. Ungskogen är också tätare och växer snabbare än tidigare. En ny inventering visar dessutom att skador är vanligast på lövträd.

– Ungskogen är avgörande för hur framtidens skogar kommer att se ut, säger Cornelia Roberge, programchef vid SLU Riksskogstaxeringen.

Cykelpendlare har bättre hjärthälsa

Att gå eller cykla till jobbet kan ha större betydelse för hjärtat än man tidigare trott. En ny svensk studie, baserad på data från befolkningsstudien Scapis, visar ett tydligt samband mellan aktiv pendling och mindre åderförkalkning – även hos personer som motionerar regelbundet på fritiden.

Även relativt korta sträckor räcker: i snitt 1,5 kilometer för

Gör dig otillgänglig ibland

och få mer gjort

Det digitala arbetslivet har gjort oss ständigt nåbara – med splittrade dagar, ökad stress och sämre fokus som följd. Men kraven på ständig tillgänglighet är ofta självskapade.

Enligt HR-strateger som intervjuats av Fast Company handlar lösningen om att bli mer medveten i sin kommunikation. Satsa på förutsägbarhet i stället för snabbhet genom tydliga rutiner för när

Sverige

du svarar på mejl och chattar. Separera jobb- och privatkanaler för att värna återhämtningen och boka tid i kalendern för ostört fokusarbete.

Att inte alltid svara direkt kan dessutom få kollegor att lösa fler frågor själva.

När du pressas att fatta snabba beslut –be om att få återkomma. Och inte minst: stäng av notiser för att minska avbrotten och återta kontrollen över din arbetsdag.

gång och 4 kilometer för cykling.

Forskarna såg dessutom en dos–respons, där mer aktiv pendling gav bättre kärlhälsa. Slutsatsen är att även små förändringar i vardagen kan göra skillnad.

lär av Ukrainas civila skydd

Fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion pågår vardagen i Kiev trots ständiga hot om luftangrepp. En svensk delegation har i maj besökt Ukraina för att dra lärdomar om civilt skydd. Erfarenheterna visar hur skyddslösningar integreras i vardagslivet – i skolor, sjukvård och kollektivtrafik

– där verksamheter måste fungera även under hot. Digitala verktyg hjälper invånare att hitta och bedöma skyddsrum. Samtidigt betonas att effektiva lösningar handlar mer om människors behov än teknik. – Skyddsrum måste fungera i vardagen, inte bara i en krissituation, säger Johanna Johansson, Vinnova.

Kollektivavtal ska stärka Alvotechs expansion

När bioteknikföretaget Alvotech växer kraftigt i Sverige vill både ledning och medarbetare säkra arbetsvillkoren. Nu förhandlar man om ett kollektivavtal som ska göra företaget mer attraktivt i konkurrensen om kompetens.

Det var de anställda som tog initiativ till att skaffa kollektivavtal. Och företagsledningen var med på noterna.

– För oss är det en kvalitetsstämpel och en bra grund att stå på om det skulle uppstå frågetecken kring vad som gäller om löner och villkor, säger David Vikström, vice vd i Sverige på det börsnoterade internationella företaget.

Ännu en poäng är att det skapar ordning och reda, och att arbetsgivaren inte behöver förhandla med varje medarbetare om allt.

– Det gör att vi kan fokusera på det vi är bäst på: forskning och utveckling, säger han övertygande.

GÅR I TAKT

Här går arbetsgivare och medarbetare i takt, men det återstår en del förhandlingar innan kollektivavtalet

är i hamn och undertecknat av båda parter, vilket beräknas ske i början av 2027.

– Med kollektivavtal får vi tryggheten att förmåner i avtalet inte kan ändras utan förhandlingar med facket, säger Saara Mikkonen, som är kontaktperson för Naturvetarna och disputerad kemist.

En annan viktig

fråga för medarbetarna är arbetstidsförkortning, som till exempel skulle kunna innebära lediga klämdagar. I dag har de också förmåner så som lunchförmån och ett generöst tilltaget friskvårdsbidrag som skall diskuteras i förhandlingarna.

BILLIGARE LÄKEMEDEL

– Det handlar om att ge och ta, vi har konstruktiva diskussioner med arbetsgivaren och jag hoppas att vi hittar lösningar som gör det mer attraktivt att jobba hos oss, säger Saara Mikkonen.

LIKNAR ORIGINALET

Det kan behövas för Alvotech står inför en stor expansion vid Karolinska institutet i Stockholm. Om några år är planen att personalstyrkan ska uppgå till 200 personer.

Uppdraget är att tillverka biosimilarer, som är uppföljare på biologiska läkemedel vars patent har gått ut.

– Vi använder levande celler som fabriker. Cellerna odlas i näringslösning under väldigt stringent kontroll. Biosimilarerna som vi tillverkar och renar här är väldigt lik originalet. De ger samma medicinska effekt och är lika säkra som originalet, säger David Vikström.

Patienterna får tillgång till avancerade läkemedel som är 30 - 80 procent billigare. Någon stor klinisk prövning behövs inte, då originalet redan är godkänt.

Säkerhetsprövningen är dock rigorös innan de olika biosimilarerna mot bland annat cancer, autoimmuna sjukdomar och astma kommer ut på marknaden.

– Den satsning vi gör stärker framtiden för svensk life science. Vi behöver en mix av junior och senior kompetens. Därför är det också viktigt för oss att möta studenter och visa på de möjligheter vi erbjuder, säger David Vikström optimistiskt.

I det sammanhanget är kollektivavtalet en viktig pusselbit – särskilt när Alvotech redan har fem produkter på marknaden och mer än 28 molekyler i pipeline.

Svensk och dansk life science möttes i Lund

Naturvetarna var på plats i Medicon village på årets stora event inom svensk och dansk life science. Här är några av deltagarna vi mötte i vimlet.

Olle Karlsson, produktchef på Berner lab

– Jättebra att vara här och möta nya kunder inom bioteknik och farma. Vårt företag är återförsäljare av labbutrustning för bland annat analyser och renrumsytor.

Han tycker också att var roligt att ta del av programpunkterna och få koll på det senaste inom life science.

– Det här är också ett bra tillfälle för kompetensutveckling. Nästa år kan det bli läge att vara utställare.

Som biomedicinsk analytiker förstår han kundernas behov när det kommer till att jobba på ett kvalitetssäkert sätt på labb. Det menar han inger förtroende.

Mei Ling Lim, Director for the Global Market, Sanyou biopharmaceuticals

– Jag är här för att presentera vårt erbjudande, som handlar om antikroppsteknik, både produkter och service. Företaget har sin hemvist i Shanghai, där forskning och tillverkning sker.

Själv har hon sin bas på hemmakontoret i Stockholm och söker partnerskap med startup-bolag.

– Det är första gången jag är på det här eventet och gillar verkligen upplägget där aktörer inom life science kan mötas, säger den disputerade stamcellsexperten, som också har en PhD och EMBAfrån Handels.

Carina Perez, PhD, Kund- och marknadssamordnare, TÜV

NORD Scandinavia MNB

– En mycket givande dag där många har besökt vår monter. Som utställare är vi här för att nätverka och informera om vår roll inom certifieringar. Då vi nyligen bytt ägare och namn är det extra viktigt för oss att synas och träffa branschen. För tillverkare av medicintekniska produkter är det viktigt att ha god kännedom om regelverken redan tidigt i utvecklingsprocessen.

– Det är mycket värdefullt för oss att vara en del av detta Life Science-kluster, där bioteknik, farma och medicinteknik samverkar.

Hur mår svensk life science?

Den disputerade neurobiologen Nina Rawal var moderator för Life science Swedens event i Lund i slutet av april.

boomen under pandemin.

Är det så illa?

– Allt är förstås inte nattsvart. De aktörer som kan bidra till att sänka kostnaderna för läkemedelsutveckling och avlasta ett hårt pressat vårdsystem, de kommer att vara vinnarna framöver.

att stärka hela värdekedjan så att svenska bolag kan växa, skala upp och nå global framgång utan att behöva flytta.

Vilka är Danmark styrkor?

potential, där länderna kompletterar varandra. Lika viktigt är att använda ny teknik som AI och kvantteknologi, som nu kommer på bred front.

– Så där, det är inte bara Sverige som tappar mark till USA och Kina. Det gäller hela Europa som behöver kavla upp armarna och börja samarbeta. Branschen har inte riktigt hämtat sig från tappet efter

Vilka är Sveriges styrkor?

– Svensk forskning är i världsklass, har en stark startup-miljö och är en av Europas ledande AI-nationer - en lovande kombination när AI nu förändrar läkemedelsutveckling i grunden. Utmaningen är

– Danmark har ett mer komplett ekosystem, där Novo Nordisk som enskilt bolag står i en klass för sig. Novo agerar inte bara som en motor för tillväxt utan som en katalysator för vetenskap, innovation och samarbeten som lyfter hela det danska ekosystemet. Hur kan samarbetet över sundet växa?

– På papperet finns en stor

Är tillgången på kapital en flaskhals?

– Nej inte i tidiga skeden, vilket speglas i att det finns många startups i Sverige. Utmaningen är att få dem stanna i Sverige medan de växer internationellt. Sammantaget är jag försiktigt optimistisk att den press Europa nu känner kan bli startskottet för ett nytt kapitel för life science.

DUELLEN

Borde det bli lättare att öppna gruvor?

Långa och komplexa tillståndsprocesser gör att kritiska metaller stannar i marken. Samtidigt varnar miljörörelsen att natur, vatten och biologisk mångfald hotas. Samernas rätt till betesmarker har blivit en joker i leken.

Maria Sunér, vd

Svemin

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

1. Ditt främsta skäl till att det borde/ inte borde bli lättare att öppna gruvor?

2. Hur kan vatten, naturvärden och biologisk mångfald skyddas?

3. Är det bättre att metaller som behövs för den gröna omställningen bryts i andra länder?

4. Vilka är riskerna med att snabba på tillståndsprocessen?

Sverige och Europa behöver stärka sin försörjning av metaller och mineral - för elektrifiering, försvar och klimatomställning. Återvinning kommer inte att räcka. Därför kommer vi behöva fler gruvor för att stärka vår beredskap och vår förmåga till självförsörjning. Dagens tillståndsprocesser är dock för långa och oförutsägbara, vilket bromsar investeringar, jobb och tillgången till kritiska råvaror. Därför behövs det effektivare tillståndsprocesser.

EU och Sverige har redan hårda miljökrav för gruvverksamhet. Genom modern teknik och tydliga villkor kan påverkan på vatten, naturvärden och biologisk mångfald minimeras samtidigt som de metaller som samhället behöver kan brytas i Sverige.

Nej. Metallerna behövs och då är det bättre att de bryts i Sverige, där miljö- och arbetsmiljökraven håller en hög nivå. Det stärker också Europas försörjningstrygghet och minskar beroendet av odemokratiska stater som Kina och Ryssland i en alltmer osäker omvärld.

Miljökraven ska fortsatt vara höga och väl avvägda. Det som behöver bli snabbare är processerna och myndighetshanteringen, som i dag är för långsam och oförutsägbar. Kortare och mer effektiva tillståndsprocesser är avgörande för att Sverige ska kunna attrahera investeringar och stärka Europas tillgång till kritiska råvaror.

En gruva förändrar miljön dramatiskt för oöverskådlig framtid. Den innebär stora negativa konsekvenser för biologisk mångfald, vattenresurser och människors livsvillkor. Därför behövs en fullödig prövning.

För att undvika onödig miljöpåverkan bör sekundärutvinning – som LKAB:s Reemap – nyttjas mer. Innan tillstånd ges till en ny gruva behöver det säkerställas att all information finns och beslut fattas på en bedömning av gruvans långsiktiga nytta i relation till skada på natur, lokalsamhälle och urfolk

Nej. Vi samarbetar med miljöorganisationer i andra länder där ohållbar gruvdrift finns, och det är självklart inte rätt att låta andra länder bära miljö- och sociala kostnader för vår ohållbara konsumtion. Resurshushållning, ökad återvinning och sekundärutvinning måste till. Sverige behöver förstås göra sin del för att täcka metallbehovet.

Ingen vill ha ineffektiva processer. Det finns mycket tid att vinna på att från början säkerställa att all information finns på plats och att alla berörda parter är med i dialogen. Vidare behövs tillräckliga resurser hos myndigheterna. Att tillståndsärendena tar lång tid beror enligt ny forskning oftast på att bolagen inte bidragit med fullödig information.

MÅNADENS FRÅGA

Vad ger dig återhämtning under semestern?

Kanske har du redan nu börjat planera sommarsemestern, en tid för vila och återhämtning.

Vad gör du helst för att koppla av?

Du kan också kommentera: naturvetarna@redaktion.se

Bad, läsning, sovmorgnar och frukost på balkongen, odla, resa.

Iréne Lundberg

Vistas i naturen, bada, läsa bok och till viss del umgås med familjen. Det viktigaste är att jag kan släppa tankarna på jobbet och sänka kraven runt mig.

Anette

Festivaler, Sweden Rock festival Elenor Lindstedt

En god bok på stranden eller hemma i trädgården är för mig den ultimata återhämtningen.

Sofia

Omsluter mig av natur.

Elisabeth

Längre ihållande komplett paus från arbetet.

Åsa Frisk

Att ta lilla båten ut till frukostholmen och lyssna på havet en härlig sommarmorgon.

Anna Hansson

Så får du ut mest av semestern

Gör det du gillar och hitta variation. Ännu ett tips från forskaren i psykologi

är att våga släppa jobbet helt för att få bästa återhämtning.

Att vi behöver återhämta oss efter fysisk belastning är självklart för de flesta. När en muskel är trött får vi direkt en signal om att vi behöver vila. Men så är det inte riktigt när det kommer till mental belastning. – Den signalen är inte lika tydlig när deadline närmar sig och nya problem ska lösas. Det är så lätt att gå i fällan och lägga i en högre växel, vilket ökar stressen. ”Jag tar en kopp kaffe och kör på”, tänker många, säger Anna Dahlgren, docent och forskare i psykologi vid Karolinska institutet.

TA VARJE CHANS

Hon påpekar att tillfällig stress inte är farligt, tvärtom skärper det våra sinnen vilket har gynnat oss i evolutionen. Det är den långvariga stressen utan avbrott som är skadlig.

Annas recept är att ta vara på varje chans till återhämtning. I ett pressat läge inför semestern kan det räcka med att göra något helt annat i fem minuter. Det kan vara så enkelt som att gå ut

” Våga testa och håll dig borta från allt som har med jobbet att göra.”

och njuta av solen för att få tillbaka sin funktionalitet. Att hoppa över lunchen är ingen bra idé. – Allra bäst är om man har möjlighet att varva ner inför semestern, och tänk på att även socialt umgänge kan utgöra en mental belastning. I de lägena är det kanske bättre att avstå en AW med kollegorna och göra något på egen hand eller umgås med dem som man är trygg med. När väl semestern infaller –är det en bra idé att lägga sig i hängmattan?

– Det kan det absolut vara, men inte hela tiden. Återhämtning handlar om att hitta energikällor genom att göra olika saker. Ta hand om dig själv och gör det du gillar. Får du energi av träning ägnar du dig åt det, medan andra får tillbaka sina krafter i umgänge med andra.

KOPPLA BORT HELT

Även på semestern är det viktigt med rutiner och inte låta det vara helg varje dag.

– Tänk på att alkohol vid sidan av andra risker kan störa sömnen som är så viktig för vår återhämtning.

Ska jag vara digitalt uppkopplad och kolla mejl på semestern?

– Att koppla bort tankar på jobbet gynnar återhämtning. Många är rädda för att släppa kontrollen och därför kollar inboxen varje dag. Här är tipset att våga testa och hålla sig borta från allt som har med jobbet att göra.

En kanske större utmaning är att komma tillbaka till jobbet efter ledigheten.

– Mjukstarta gärna och tillåt dig själv att inte vara högproduktiv från dag ett. Ett sätt kan vara att börja jobba mitt i veckan. Tänk också på att anpassa dygnsrytmen till den som gäller på arbetet i god tid innan semestern är slut.

Mathias visar vägen

Kommer forskarna lösa cancerns gåta?

"Jag är optimist. Det händer mycket i diagnostiken och screening som gör att cancern upptäcks tidigare. Snart kommer alla 50-åringar testas för någon cancerform varje år genom ett enkelt blodprov. Det gör att allt fler kommer att kunna behandlas till och med innan man fått symptom."

– AI + data + biologi

= sant

När biologi, data och AI jobbar ihop slår det gnistor med nya läkemedel och virtuella celler. Mathias Uhlén såg kraften i datadriven life science redan för tjugo år sedan. Resten är historia, och framtiden är ännu mer spännande.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Jann Lipka

5 snabba!

Vad driver dig?

Älskar den kreativa processen i samarbete med andra. Att jobba med unga är ett privilegium. I vår kommer min 110:e doktorand att disputera. Av dem är ett 15-tal professorer i dag.

Är det lätt att locka hit forskare?

Vi är en magnet för utländska forskare, i alla fall doktorander och postdoktorer. Däremot är det svårare att attrahera toppforskare på grund av löneläget. Vi ser nu att forskare från Europa och Asien strömmar till när USA inte längre är lika hett.

Hur står sig svenska forskare i konkurrensen?

Bra, tack vare hög kvalitet i utbildningarna och ett bra forskningsklimat. Här på SciLifeLab är mer än hälften av forskarna från andra länder och i min grupp gäller det alla.

Publicerar du dig än i dag?

Ja, det blir runt 30 manuskript varje år. Var nyligen förste författare till en publicering i Science. Notera att en majoritet av mina mest citerade manuskript i vetenskapliga tidskrifter är publicerade efter att jag fyllt 60 år.

Mathias Uhlén

Aktuell: Har startat ett 30-tal bolag inom life science, varav fem är på börsen. Drog i gång SciLifeLab och är mannen bakom proteinatlasen.

Akademiskt: Professor på 50 procent i mikrobiologi vid KTH. Håller hus på SciLifeLab i Solna.

Håller ångan uppe: Hunden får mig att röra på mig. Har världens roligaste jobb. Bra känsla att vara behövd.

Vilken roll har AI i dag och framåt?

Det vi bevittnar nu är en revolution när biologi, data och AI gifter ihop sig. Datamängderna som ska analyseras ökar hela tiden. Det gäller inte minst när det kommer till läkemedelsutveckling, där AI snabbar på processen i preklinisk fas.

tt jobba med unga talanger får Mathias Uhlén att gå i spinn. Som nestor och en av dem som har betytt mest för svensk life science kan han ändå möta sin överman bland dem.

– Flera av de doktorander jag samarbetar med är skickligare än jag på AI, som ju är ett kraftfullt verktyg inom biologisk forskning. Och då har jag ändå mina rötter i programmering, säger han ödmjukt.

Mathias var tidigt ut med datadriven life science som är embryot till det som blev SciLifeLab

2010. Där gifter biologi och data ihop sig i en miljö med forskare från hela världen – totalt runt 3 000 personer – som jobbar med högteknologiska analyser av gener och proteiner.

– Nu har det fått en fortsättning genom forskningsprogrammet Alpha Cell, som stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Här tar vi biologin ett steg till och tar hjälp av AI för att bygga virtuella celler, som kan simulera biologiska processer.

EN REVOLUTION

Det som händer nu inom biologisk forskning och läkemedels-

forskning menar han är en revolution. Och det går undan. Startskottet var den proteinatlas som Mathias själv tog fram och som innehåller alla människans byggstenar och var i kroppen de finns. Här hittar man också alla de runt 20 000 gener som kodar för proteinerna.

– Nu drar forskare över hela världen nytta av atlasen som är en av världens största för biologiska data och som besöks av en halv miljon personer varje månad. I dag utgör den basen för all biologisk modellering.

De snabba framstegen märks inte minst när arvsmassan ska

läsas av genom gensekvensering. I dag är det tiotusen gånger billigare än för tjugo år sedan. Det gäller också blodanalyser, där man i dag kan göra tiotusen tester från en droppe blod – något man bara kunde drömma om för tio år sedan.

CANCER OCH ALZHEIMER

Han har inte nöjt sig med att vara stolt pappa till stora publika projekt för life science i Sverige. Han är också upphovsman till ett 30-tal startups, varav fem är börsnoterade.

– Några av dem går väldigt bra, bland annat ett som vi sam-

Vi bevittnar en revolution inom biologisk forskning.”

arbetar om med forskare i Sydkorea. Bolaget har nu en värdering på 1 miljard dollar på börsen där. Det handlar om ett cancerläkemedel som har nått fas 3.

I ett annat bolag jobbar han ihop med forskare i Turkiet om en medicin mot Alzheimer, som även den är i fas 3.

– Det finns bra sjukhus och duktiga läkare där och vi har redan rekryterat 200 patienter

till den kliniska prövningen. Läkemedlet löser inte gåtan med Alzheimer, utan förbättrar minnet. Vi har kommit lika långt med samma läkemedel mot gikt. Två flugor i en smäll alltså.

Som om inte det skulle räcka har han ett läkemedel mot Parkinson i fas två. Även det ser lovande ut och är som han säger ”för bra för att vara sant”. Det är inriktat på att förbättra mitokondriernas energimetabolism.

En droppe blod ger svar om framtida cancer

Mattias Uhlén och kollegor på Scilife

Lab har visat att tidiga cancerstadier ger systematiska förändringar i blodets proteininnehåll, långt innan symtom uppstår. Med högkänslig proteomik och maskininlärning kan man identifiera sjukdomsspecifika proteinmönster.

Man har identifierat 12 vanliga cancerformer, som bröst, prostata, kolon och lunga från små blodprov. Det har man gjort genom att mäta 1 000–5 000 proteiner och låta AI identifiera cancerspecifika mönster

Trots genombrott är cancer blodtestet ännu inte redo som allmän hälsokontroll. Men inom tre till fem år kan det till exempel bli aktuellt med screening av högriskgrupper. Inom fem till tio år är målet att hemprovtagning är en realitet, där AI flaggar för avvikande mönster.

5tips

1.

Vässa argumenten

Så höjer du din lön som kvinna

Här är lönetipsen som stärker din löneutveckling, men som också kan bidra till att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Som kurvorna här intill visar är det en bit kvar till jämställda löner.

Inse ditt värde och gå ut hårt i löneförhandlingen på första jobbet eller när du byter jobb. Det är då du har bästa chansen att höja din lön. På det årliga lönesamtalet finns det också möjligheter. Kvinnor tjänar på att ha lönesamtal, där du sakligt får lägga fram dina argument, enligt undersökningar från Saco.

2.

Sikta på det övre lönespannet

Var inte rädd för att lägga dig för högt. Det signalerar att du känner till ditt marknadsvärde och din kompetens. Statistik visar att män i genomsnitt begär högre lön på första jobbet än kvinnor. Det finns ingen anledning till att du inte ska lägga dig lika högt. Sikta på det övre lönespannet i lönestatistiken och visa på vilket sätt du kan bidra till att utveckla verksamheten.

3.

Tappa inte i lön som föräldraledig

4. 5.

Använd lönekartläggningen som en hävstång

Att du skaffar barn ska inte missgynna din löneutveckling. Många kvinnor halkar efter när de blir föräldrar. En tumregel är att man som föräldraledig ska ha samma löneutveckling som man hade innan. Nummer ett är att bevaka att du har ett lönesamtal i samband med den årliga lönerevisionen.

Förhandla om andra förmåner

Ta hjälp av lönekartläggningen som alla arbetsgivare måste göra enligt lag. Tanken är att den ska motverka diskriminering och osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som har lika eller likvärdiga arbetsuppgifter. Om det finns osakliga löneskillnader kan det bli ett argument för dig i lönesamtalet. Du kan ta del av lönekartläggningen genom den fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen. Om inte någon sådan finns kontaktar du hr.

Håll koll på lönehöjningarna på hela arbetsmarknaden. Om arbetsgivaren inte kan matcha dina önskemål finns det anledning att fundera på om du ska vara kvar. Kanske det finns annat än lön som du värdesätter högre. Det kan handla om allt från arbetsuppgifter och kollegor till att du vill bo kvar på orten. Då kan det vara läge att förhandla om till exempel längre semester eller att kunna jobba hemma mer för att få familjelivet att fungera.

Lönegap mellan män och kvinnor minskar – men tempot måste höjas

Sedan 2014 har lönegapet för alla medlemmar i Naturvetarna minskat från 16 procent till 11 procent, räknat på faktiska löneskillnader utan hänsyn till befattningsnivå, bransch, arbetsuppgifter och erfarenhet.

Miljö och natur sticker ut positivt. Där tjänar männen 3 procent mer än sina kvinnliga kollegor. För de

som har samma befattningsnivå, arbetsuppgifter och lika många år i yrket är lönerna helt jämställda. I vissa åldersgrupper har kvinnorna högre löner.

Hälso- och sjukvården har en del att jobba på med en löneskillnad på 14 procent mellan könen. Även om man räknar bort befattningsnivå och annat når kvinnorna i

Kurvan

genomsnitt bara upp till 90 procent av männens löner.

Inom life science tjänar unga kvinnliga naturvetare mer än männen på samma befattning. Men det försprånget består inte under hela karriären. Män som har jobbat i 20 år eller mer drar ifrån i löneligan.

Källa: Naturvetarnas lönestatistik. Medellöner redovisas här.

TEXT:PALLE LILJEBÄCK

Framtidens naturvetare: digitala, hållbara och kommunikativa

Innovation, hållbarhet och beredskap driver arbetsmarknaden för naturvetare. Det ser lite olika ut i olika branscher med kompetensbrist som en gemensam nämnare, enligt en rapport från Naturvetarna.

TEXT: Palle Liljebäck

Här finns jobben inom fem år

Liten konkurrens

Agronom o lantmästare

Arbetsmiljöingenjör

Biomedicinare

Biomedicinsk analytiker’

Dietist o nutritionist

Djursjukskötare

Fysiker o sjukhusfysiker

Geovetare o naturgeograf

Jägmästare – skogsvetare – skogsmästare

Kemist

Matematiker o statistiker

Veterinär

Balans

Biolog

Hortonom – trädgårdsingenjör – landskapsingenjör

Miljöakademiker

Källa: Saco Framtidsutsikter 2031

tt hela tiden lära nytt och utveckla sin kompetens är en hjärtefråga för Naturvetarna.

– Det är också en prioriterad fråga för våra medlemmar. Därför jobbar vi med att baka in kompetensutveckling i de avtal vi tecknar med arbetsgivarna, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.

Allt talar för att efterfrågan på naturvetenskaplig kompetens kommer att öka framåt.

– Det gäller i alla branscher, en trend som drivs av innovation och

teknik, liksom den gröna omställningen, beredskap och säkerhet, säger Per Sjödin.

FÖRSPRÅNG PÅ

ARBETSMARKNADEN

Men vilken kompetens kommer naturvetare att behöva för att vara anställningsbara på framtidens arbetsmarknad?

Per Sjödin

– Det ser lite olika ut i olika branscher. Generellt gäller att analytisk förmåga och digital kompetens är

hårdvaluta i alla branscher, särskilt i kombination med förmågan att kommunicera.

Han förklarar att de mänskliga färdigheterna blir allt viktigare när AI blir en självklar del i arbetet. Det handlar bland annat om att kunna samarbeta och visa empati. Båda i kombination ger ett försprång på arbetsmarknaden.

Om vi tittar närmare på kemi och läkemedel är budskapet tydligt.

– Just nu är kompetens inom hållbar och kvalitetssäkrad produktion hårdvaluta. Dataanalys och AI blir snabbt vardagsverktyg i allt från labb till produktion, säger

Att kunna samarbeta och visa empati blir allt viktigare när AI blir en självklar del i arbetet.

Jakob Tellgren, vd för IKEM, innovations- och kemiföretagen.

KOMPETENSER VÄVS IHOP

Hur ser det ut om tio år?

– Kompetenserna vävs ihop. Hållbarhet, kvalitet och digitalisering blir kärnan i industrins arbetssätt, inte sidofrågor. Rollen att översätta krav till praktiskt genomförande blir allt viktigare, liksom ledarskap, säger

Jakob Tellgren. Det ligger i linje med slutsatserna från Naturvetarnas rapport inom life science.

– Jag vill lägga till regulatorisk kompetens, kopplad till kliniska prövningar och internationella regelverk. Det handlar om förmågan att förstå, tolka och tillämpa lagar och krav från myndigheter, men också att förklara dem för chefer och kollegor., säger Per Sjödin. När det kommer till miljö och hållbarhet ser det fortsatt ljust ut även om politiska beslut har gjort att vindkraften har tappat fart med färre nyinvesteringar. Även att EU-kraven på hållbarhetsredovisningar har luckrats upp kan påverka arbetsmarknaden.

– Jag ser det som ett hack i kurvan. Trenden mot ökade hållbarhetskrav i klimatomställningen är tydlig. Därför kommer behovet av

”Just nu är kompetens inom hållbar och kvalitetssäkrad produktion hårdvaluta.”

kompetens inom hållbarhet och miljöanalys att öka i framtiden, enligt vår egen rapport.

DJUP KUNSKAP OM ARTER

Det gäller också specialister inom ekologi och artkunskap.

– Vi behöver personer som har djup kunskap om arter och ekosystem, liksom om processer som är gynnsamma för bevarande av biologisk mångfald. Värdefullt också att kunna jobba i projekt från och start till mål, säger Johan Ahlén, vd för Naturcentrum.

Han pekar på behovet av att ha kunskap om naturrestaurering, särskilt inom vattenvård.

– Vid sidan av biologi är det bra att ha kompetenser inom GIS och juridik. Att kunna kommunicera en idé, resultat och slutsatser är också viktigt, både skriftligt och muntligt. Sedan lär alla behöva behärska olika AI-verktyg, säger Johan Ahlén.

SVENSKA LIVSMEDEL ÄR HETA

Vi glider över på modernäringarna jordbruk och trädgård.

– Här ser vi att branschen har utmaningar med minskat söktryck till de akademiska utbildningarna. Digitaliseringstakten behöver också snabbas på. Glädjande att efterfrågan på svenska livsmedel ökar, bland annat i spåren av skärpta krav på beredskap och försörjning i en orolig omvärld, säger Per Sjödin.

Vi ställer frågan till Gröna arbetsgivarna som förstärker den bilden.

– Robotik, precisionsodling, riskhantering och hållbarhetsdriven affärsutveckling blir ännu viktigare i lantbruket. Agronomi, teknik, affärsmässighet och social kompetens i säsongsbaserade team kommer i allt högre grad att efterfrågas, säger Kristine Wiklund på Gröna Arbetsgivarna.

"Det är stor efterfrågan på dietister i dag och kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är en högaktuell fråga."

DIETISTER FÅR NYA ROLLER

Därifrån är steget inte långt till mat och nutrition, där dietisterna har en nyckelroll, både för att främja god hälsa och i behandlingen av sjuka.

– Det är stor efterfrågan på dietister i dag och kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är en högaktuell fråga, säger Kjell Olsson, avgående ordförande för Dietisternas riksförbund.

Han klargör att det är svårt att rekrytera dietister på fler håll i landet. Samtidigt är dietisttätheten ojämlik över landet.

– Ännu en utmaning är att för få dietister utbildas och utbildningen är inte lika populär som tidigare. Här hoppas vi på draghjälp från bland annat Naturvetarna.

Att nya yrkesroller växer fram är Kjell Olsson själv ett bevis för. I region Skåne jobbar han i ett team för levnadsvanor med syfte att bland annat förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

– Där har maten en avgörande betydelse vid sidan av tobak, alkohol och fysisk aktivitet. Målet är att alla 40- och 50-åringar ska erbjudas möjligheten till enskilda samtal om sina levnadsvanor.

Enligt Kjell Olsson finns det pengar att spara för regionen genom lägre framtida sjukvårdskostnader, visar hälsoekonomiska beräkningar.

AI OCH PRECISIONSMEDICIN

Sett till hela hälso- och sjukvården har naturvetarna blivit fler. Det gäller bland annat specialister inom mikrobiologi, kemi, genetik, bilddiagnostik och bioinformatik – en utveckling som drivs av precisionsmedicin och AI.

– Den trenden kommer att förstärkas och redan nu ser vi en allvarlig brist på biomedicinska analytiker, trots att labben blir alltmer automatiserade. Med ett enkelt blodprov kan fler sjukdomar snabbt diagnostiseras, säger Per Sjödin.

Behöver alla kunna AI?

– Det gäller att förstå och kunna använda de nya verktygen på rätt sätt. Men i slutändan är det människor som fattar de avgörande besluten. Här är det viktigt att personalen får den kompetensutveckling som behövs för att klara patientsäkerheten.

Det gäller över hela linjen där undersökningar från Naturvetarna visar att en stor del av kompetensutvecklingen görs på fritiden.

– Lika allvarligt är att professioner med kortare utbildning får mindre kompetensutveckling än de med längre utbildning.

Per Sjödin menar att det behövs en politisk vilja för att klara kompetensförsörjningen.

– Det handlar om allt från arbetsmiljö till löner och möjligheter till kompetensutveckling. Lika viktigt är att välkomna och inte utvisa internationell kompetens som vi är så beroende av. Annars får vi

räkna med sämre vård, mänskligt lidande och ökade kostnader, säger han.

Tillbaka till Kristine Wiklund på Gröna arbetsgivarna. Hon är också expert på arbetsmarknad och kompetensförsörjning inom skogsbruket.

– Avancerad dataanalys, autonoma system och klimatstyrd skogsskötsel blir centrala i ett läge där klimatförändringar, skogsskador och ökade krav på hållbarhet kommer att göra besluten mer komplexa.

Efterfrågan av skoglig kompetens har ökat med 40 procent mellan åren 2014 och 2022. Skogsbruket pekas ut som en framtidsbransch där alla som utbildas får jobb.

HÖGTEKNOLOGISK ODLING Även inom trädgårdsområdet är det hightech som gäller.

– Högteknologiska odlingsmiljöer, klimat- och energistyrning och cirkulära produktionsmodeller, eftersom resurseffektivitet och energikostnader troligtvis styr konkurrenskraften i framtiden, säger Kristin.

I ljuset av den tekniska utveckling som sker inom dessa branscher kan tech-branschen vädra morgonluft.

– Tech går starkt och blir ännu viktigare, men hotas av kompetensbrist. Det handlar om allt från AI och dataanalys till cybersäkerhet och mjukvaru- och systemutveckling, säger Per Sjödin.

TEKNIK OCH NATURVETENSKAP

Detsamma gäller teknikkonsultbranschen, där många geovetare jobbar.

– Efterfrågan är störst på kompetenser som kombinerar teknik och förmågan att leda komplexa uppdrag. I det ligger att använda digitalisering och AI för att skapa värde i projekten, säger Sara Stjernberg, head of talent acquisition på Sweco.

Den trenden menar hon kommer att fortsätta, där även affärsmässighet och rådgivning, liksom klimatoch hållbarhetskompetens troligen får ökad betydelse.

– Samtidigt bedöms bristen på teknisk och naturvetenskaplig kompetens att öka, vilket gör det viktigt

att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens för att säkra branschens leveransförmåga, säger Sara Stjernberg.

Även inom den kommunala tillsynen råder det brist på kompetens. – Det är fortsatt svårt att rekrytera inspektörer med rätt utbildning och erfarenhet. Flertalet av dem som söker tjänsterna saknar rätt kompetens. I flera kommuner har det varit så illa att man har anställt personer som inte lever upp till kompetenskraven, säger Björn Jensen, ordförande för professionsföreningen Miljö och hälsa inom Naturvetarna.

Ett litet ljus i mörkret är att fler studenter väljer att plugga till mil-

jö- och hälsoskyddsinspektör. Men den uppgången är svag. Hur ska man få trenden att vända? – Fackförbund, lärosäten och kommuner behöver kroka arm för att råda bot på detta, säger Björn Jensen och hoppas på draghjälp från flera aktörer.

BAKA IN I AVTALEN

Sammantaget ser Per Sjödin fortsatt stor efterfrågan på naturvetenskaplig kompetens, där flera branscher redan i dag lider av kompetensbrist.

– Det hindrar många företag från att växa, men även samhället får svårare att leva upp till sina åtagande när det kommer till klimatomställning, hållbarhet och beredskap.

Därför menar Per Sjödin att det är så viktigt att få in kompetensutveckling i avtalen, till nytta för både arbetsgivare och medarbetare.

Det är fortsatt svårt att rekrytera inspektörer av olika slag. Det gäller inte minst miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Därför fattar vi

så

ofta fel beslut

Homo stupido både underhåller och väcker tankar. Med satirisk skärpa visar författaren Stefan Engeseth människans förmåga att fatta irrationella beslut. Gång på gång luras vi av våra egna tankefel, särskilt i en tid präglad av informationsöverflöd och snabba belöningssystem.

Även om boken är på engelska är den lättillgänglig, med många igenkännbara exempel från vardagen. Men den väcker också en viss oro över hur lätt vi manipuleras. Styrkan ligger i dess pedagogiska ton och träffsäkra observationer. Sammantaget är det en läsvärd bok för den som vill förstå både samhället och sig själv lite bättre.

Sjöar vi älskar – och måste värna

Kan vi ta våra sjöar och vattendrag för givna i tider av klimatförändringar och regleringar? Nej redan nu försvinner sjöar och nya uppstår. Och vinterns is blir alltmer kortvarig samtidigt som vattnet blir grumligare på sommaren. Sjöar ger inte bara svalka och glädje heta sommardagar. De levererar också dricksvatten, mat och många ekosystemtjänster som biologisk mångfald med ett myller av arter. Därför så viktigt att vårda våra sjöar.

Författaren Lars Tranvik är professor i limnologi och tar avstamp vid barndomens sjö hos farmor och farfar i Småland.

BOK

Vetenskap som förändrar världen

Svenska pionjärer skildrar levande personer som drivit Sverige framåt, från vetenskap till samhällsbygge. Särskilt stark är boken när enskilda liv får bära idéerna, som när Alfred Nobels experimentlust kopplas till både dynamitens sprängkraft och Nobelprisets fredstanke.

Svepet över epokerna går ibland snabbt, men porträtten ger energi och gör historien både begriplig och inspirerande. Sammantaget lyckas författarna Henrik Berggren och kemisten Eva Krutmeijer väva ihop kunskap och berättarglädje.

Våra bästa sommartips!

1. Tåkern

Fågelsjö i Östergötland i världsklass med rikt våtmarksliv.

2. Linnés Hammarby

Botanikens vagga i Uppsala, där Linnés idéer om naturens ordning växte fram.

3. Kosterhavet

I Bohuslän finns Sveriges enda marina nationalpark med unik artrikedom under ytan.

4. Fulufjällets nationalpark

I Dalarna står ett av världens äldsta träd – en levande klimatberättelse.

5. Kristianstads Vattenrike Ett modellområde för naturvård och våtmarksrestaurering.

6. Universeum

Vetenskap hands-on när du är i Göteborg: från regnskog till teknik och hållbarhetslösningar.

Vinnare i förra numret:

Litium: Pi Zetterquist

En guide till pensionärslivet: Anna Torén, Helén Fält, Cathrin Stock

Rotskott från paradiset: Anna Axelsson

Bildhuggaren i Bodafors: Camilla Knutson

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 5 juli 2026. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Våtmarken – som ett kinderägg i landskapet

Efter decennier av utdikning för att höja skördarna i jordbruket och öka tillväxten i skogen satsar man nu på att ta tillbaka vattnet i landskapet.

Våtmarker gör mer än tre saker samtidigt: bromsar klimatutsläppen, renar vatten och skapar biologisk mångfald.

Jämnar ut vattenflöden

Klimatnytta

När tidigare utdikad jord- och skogsbruksmark på nytt blir vattenfyllda minskar utsläppen av koldioxid. Det gäller särskilt på torvjordar, men även på marker med lägre mullhalter. Anledningen är syrebrist som hindrar nedbrytningen av organiskt material.

Torka och översvämningar blir allt vanligare i spåren av klimatförändringarna. Våtmarker i landskapet fångar upp överskottsvatten från omgivningarna vid häftiga regn och fungerar som vattenreservoarer under torrperioder.

Fångar in kväve och fosfor

Våtmarken fångar också upp överskott av fosfor och kväve som annars hade läckt ut i sjöar, hav och vattendrag. Dessa näringsämnen gör stor skada när de finns på fel plats, som i Östersjön där de orsakar döda bottnar och algblomning varma sommardagar.

Vatten och näringsämnen som kväve och fosfor fastnar i torven som agerar svamp.

Mer om våtmarker!

Lyssna på våtmarksforskaren

Pia Geranmayeh, avsnitt 136 av Naturvetarpodden.

Fakta

Våtmarker är ett prioriterat område av regeringen. I budgetpropositionen för 2026 uppgår satsningen till totalt 675 miljoner kronor, varav 50 miljoner kronor till jordbruksmark.

En våtmark anläggs ofta genom att plugga igen diken och låta vattnet flöda till en låg punkt i landskapet. Även små våtmarker på några tusen kvadratmeter gör nytta, ju större de är desto bättre flödesutjämning och klimatnytta, som regel.

Lägg märke till att en våtmark ofta inte kan inte gynna alla systemtjänster samtidigt, utan det krävs en mångfald med rätt våtmark på rätt plats i landskapet.

Lockar ännu fler arter

Fåglar som trana, tofsvipa och gräsand flyger in, både för att söka föda och sätta bo. Den hotade storspoven är beroende av öppna och fuktiga marker. Trollsländor, fjärilar och skalbaggar kommer redan första sommaren. Några växter som återvänder är olika starrarter, tuvull, kärrsilja och vattenklöver.

Organisk nedbrytning upphör när syret tar slut

Skapar nytt liv

Våtmarken blir snabbt full av liv och lockar till sig mängder av arter, vilket skapar biologisk mångfald. Redan den första sommaren hittar groddjuren dit. Även vattensalamandern – den mindre och större – är tidiga bosättare.

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

TEXT: Palle Liljebäck

Vilka träd ska växa i framtidens skogar?

För att Sveriges skogar även framöver ska leverera virke och biologisk mångfald har förädlingen en nyckelroll. Målet är högre tillväxt utan att tumma på kvalitet eller resistens mot skadegörare. Det är en kapplöpning med tiden, där landscapebreeding kan höja tempot i ett varmare klimat.

TEXT: Palle Liljebäck

ran och tall i olika åldrar breder ut sig som ett lapptäcke i landskapet. Det är bilden av den svenska skogen, formad av det produktiva skogsbruket. Det har under lång tid varit en pålitlig leverantör av virke, men som håller på att förändras. I ett varmare klimat tappar tillväxten fart. – Alla minns vi torrsommaren 2018 som extrem, men som i slutet av seklet kommer att vara ett normalår. Det måste vi förbereda oss för. Genom förädling drar vi vårt strå till stacken, säger Thomas Kraft, chef för skogsförädlingen på Skogforsk.

De har redan nu kommit en bra bit på väg även om det är svårt att hålla jämna steg med

klimatförändringarna. Det är en kapplöpning med tiden.

– Vi har träd som är anpassade för olika klimat, där sydliga populationer flyttas längre norrut. Här ligger vi inte i startgroparna, utan det sker i praktiken redan i dag.

OLIKA STRATEGIER

Hur förädlingen ska inriktas är inte självklart när plusträd ska väljas ut. Träden har två olika strategier för att klara torka.

– Den ena går ut på att tillväxten fortsätter under torrperioder med risk för att trädet torkar ut och dör.

Andra träd går i dvala och pausar tillväxten vid torka, för att väckas till liv när regnen börjar falla igen.

Det Thomas Kraft beskriver är

ganska typiskt för all förädling där olika intressen står mot varandra. En sak är ändå säker, och det är att tillväxten har ökat upp mot 25 procent

Svensk trädförädling har stolta traditioner och startade redan på 1930-talet, vilket är unikt i världen.”

hos förädlad gran och tall jämfört med de ursprungliga träden.

– Svensk trädförädling har stolta traditioner och startade redan på 1930-talet, vilket är unikt i världen.

Det drar vi nytta av idag, och det vi gör i dag kommer framtida generationer ha glädje av. Om tillväxten ökar med bara några procent skapar vi stora värden.

INTE SOM MAJS ELLER BETOR

Trädförädling är inte som att korsa majs eller sockerbetor, som biologen

Thomas Kraft har gjort tidigare. – Här är ledtiderna mycket längre. En viktig skillnad är att tall och gran blommar först när de är runt tjugo år. Man väljer ut plusträden som korsas, uppförökas och planteras ut i försök.

En utamning för trädförädlare är att ledtiderna är mycket längre än för jordbrukets växter. En student in action på Umeå Plant Science Centre.

Det är en process som tar flera decennier och de träd som förädlas i dag är inte mogna för avverkning förrän om runt hundrafemtio år. – Vilka egenskaper man vill ha då för olika ändamål är omöjligt att förutse i dag. Det kan handla om textiler, gröna kemikalier och andra hållbara produkter, men också byggnadsvirke och massaved. Därför är förädlingen inriktad på att en få stor genetisk variation för att sprida riskerna.

Vid sidan av bättre tillväxt vill man ha raka stammar av god kvalitet som är motståndskraftiga mot skadegörare av olika slag. En po-

pulation som passar i Skåne gör sällan det i Norrbotten, därför är försöken utspridda över landet.

RÄDDA ALMEN OCH ASKEN

När det gäller skadegörare kommer ett nytt center för screening att stå klart i Umeå 2027. Planen är att tiotusentals plantor ska testas per år, vilket gör det möjligt att förädla för resistens mot vissa skadegörare.

– Det handlar om att hitta träd som är motståndskraftiga mot rotröta på gran och törskata på tall. Almsjuka och askskottsjuka finns också med i

När är tiden mogen för GMO i skogen?

 Kan fjärranalys och genetik snabba på förädlingen?

– Ja, landskapsförädling kan göra att vi snabbare och billigare tar fram träd med bättre egenskaper, som tork- och frosttålighet, vilket är viktigt i ett varmare klimat, säger Maria del Rosario Garcia Gil, forskare i skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU och Umeå plant science center.

 Vad är poängen?

– Det handlar om att anpassa hela skogslandskapet till framtidens klimat genom att matcha rätt genetiskt material till rätt plats.

 Hur funkar det?

– Landscapebreeding, som det också kallas, bygger på tre saker:

1. Genetiska data om både individer och populationer. Det är möjligt tack vare att trädens hela genom är kartlagda. Nu testas 18 000 träd som håller på att gensekvenseras.

2. Miljö- och landskapsdata om klimat, hydrologi, jordmån, topografi och annat.

3. Fjärranalyser där bilder från bland annat satelliter och drönare beskriver landskapet med hög upplösning.

 Hur drar man nytta av det?

– Genom att kombinera dessa tre saker kan man förutsäga hur olika genetiska varianter presterar i olika miljöer. Här kan man också se vilka korsningar som passar för bästa möjliga anpassning. Det bygger på matematiska beräkningar med sto -

det programmet. Alm och ask är långt ifrån bara viktiga i våra städer, utan också för den biologiska mångfalden i naturen. De är värdar för en mängd mossor, lavar, insekter och fåglar.

Thomas Kraft är optimistisk när det kommer till ask där viss resistens har uppnåtts, medan almen har det lite tuffare.

Det är inte bara han själv som ser kraften i förädling. Det gör även skogsnäringen och regeringen som satsar stora resurser på att Sverige ska fortsätta vara en producent av virke och biologisk mångfald.

ra mängder data, där vi tar hjälp av AI.

 Kan GMO komma in i bilden?

– Det skulle kunna bli ett verktyg i verktygslådan. Forskning pågår, men GMOträd är förbjudet att plantera i Sverige i dag och fältförsöken är hårt reglerade. Det finns också en opinion emot den tekniken. Men den skulle göra det möjligt att snabbare än i dag ta fram träd med önskvärda egenskaper.

Maria del Rosario Garcia Gils forskning snabbar på förädlingen som bland annat kan ge oss mer torktåliga träd.

UNGA FORSKARE INSPIRERAR

Hur lockar vi in barn och unga i naturvetenskapens underbara värld?

Vi tog hjälp av Unga forskare som i varje nummer av Naturvetaren delar med sig av sina bästa tips.

”Här är det normalt att gilla matte”

Barn och ungas intresse för matte och naturvetenskap formas sällan helt på egen hand. Lärare, kompisar och föräldrar spelar ofta större roll än vi tror.

– På läger och science fairs kände jag för första gången att det var normalt att gilla matte, säger Lovisa Sigfridsson, tidigare deltagare som i dag pluggar teoretisk fysik.

Att hänga med andra som har liknande intressen kan göra stor skillnad. Det är inte alltid själva projektet eller experimentet som betyder mest. Känslan av tillhörighet är minst lika viktig. – Att omges av ungdomar med samma hobby stärkte mitt intresse för naturvetenskap. Det blev en

central del av gemenskapen i stället för ett intresse på sidan av.

Även digitala gemenskaper kan spela roll. Youtube-kanaler som 3Blue1Brown, Physics Girl och Veritasium har inspirerat miljontals världen över. Ett online-community kan också bli den första platsen där intresset känns normalt.

– Min mattelärare i gymnasiet uppmuntrade mig att studera matematik på universitetet. Annars hade jag nog vågat. säger Lovisa.

Många unga beskriver det på samma sätt – vi behöver fler fantastiska lärare som inspirerar och motiverar unga.

Vad som händer i hemmet spelar också roll.

– När föräldrar säger saker som ”jag har aldrig varit någon matteperson” hör barnen det också.

Även om det sägs på skämt kan en sådan kommentar döda intresset för matematik. Så uppmuntra i stället för att dissa.

 TIPS: SÅ KOMMER NI I GÅNG

 Arrangera pluggfikor eller experimentkvällar med barnens kompisar.

 Besök science centers, museer eller universitet.

 Leta efter sommarforskarskolor och läger för högstadieoch gymnasieelever.

 Titta på vetenskapsfilmer eller science-youtubers tillsammans.

 Hjälp barn att hitta andra med samma intresse.

Vad är Unga forskare? Är en ideell organisation som jobbar för att stärka Sveriges framtida forskning genom att få fler unga att bli nyfikna på vetenskap och välja en forskarkarriär.

Fråga en naturvetare

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan vi få se fler zoonoser i framtiden?

Kan hantaviruset, som orsakade död och sjukdom på ett kryssningsfartyg i Atlanten, och andra smittor bli vanligare i framtiden?

Ja, så är det sannolikt. Djurspridda sjukdomar ökar främst på grund av hur människan förändrar naturen. När naturliga livsmiljöer förstörs genom avskogning, urbanisering och jordbruk tvingas vilda djur närmare människor. Det ökar risken att smittämnen hoppar mellan arter. Samtidigt leder förlust av biologisk mångfald till att ekosystemen blir mindre stabila. Arter som tidigare ”bromsat” smittspridning försvinner, medan andra – som gnaga-

re och fladdermöss – kan öka i antal och sprida virus effektivare.

Klimatförändringar spelar också en viktig roll. Varmare temperaturer och förändrade nederbördsmönster gör att djur, vektorer som myggor och fästingar samt deras smittämnen kan spridas till nya geografiska områden. Det innebär att människor exponeras för sjukdomar som tidigare inte funnits i deras närmiljö. Kombinationen av dessa faktorer gör att kontaktytorna mellan människor, djur och smittämnen ökar globalt. Därför blir utbrotten både fler och ibland också svårare att kontrollera. För att möta utvecklingen behövs mer kunskap

om sambanden mellan ekologi, klimat och smittspridning, samt förebyggande åtgärder som stärker naturens motståndskraft.

Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor i ekologi, Helsingfors universitet

Varför dras myggor till gravida kvinnor?

Myggors val styrs i hög grad av vår individuella doftprofil. I vår studie ser vi att både menstruationscykel och graviditet påverkar denna profil och därmed attraktiviteten.

Särskilt under andra delen av graviditeten ökade dragningskraften tydligt. Det beror inte på ett enskilt ämne, utan på en komplex blandning av doftmolekyler.

Vi kunde identifiera ett tjugotal ämnen som spelar roll, där oktenol – ibland kallad svampalkohol – utmärker sig. Det förekom oftare i högre halter hos personer som myggorna föredrog. Samtidigt räcker inte detta ämne ensamt för att förklara

skillnaderna. Det är proportionerna mellan flera komponenter som avgör hur attraktiv en person är.

Resultaten hjälper oss att förstå myggors beteende på en kemisk nivå och kan på sikt bidra till bättre skydd, till exempel genom mer effektiva lock- eller avskräckningsmedel. Men det behövs fler studier, särskilt över tid och i olika grupper, för att helt förstå mekanismerna.

Rickard Ignell, professor i kemisk ekologi vid SLU

Na-krysset

SVERIGES ENDA ANLÄGGNING FÖR FRAMSTÄLLNING AV BASMETALLER SOM T.EX. KOPPAR

VILL MAN SYRET I KOPPARSMÄLTA GENOM POLNING

TVÄRBROMSA DRA EN VALS HÖGA KORTET

COREY MED NOBELPRISET I KEMI

HÖR JÄMTE KOPPAR OCH SILVER TILL MYNTMETALLERNA BUBO

PÅ SÅN KAN ÄVEN HEDERLIG LÄGGA RABARBER

TALET 10100, URSPRUNGET TILL VISST SÖKMOTORNAMN

SOM KAN BRINGA HÄDANFÄRD EXTRAHERA

GÖR ÅSNAN MED ÖPPNA ÖGON KLARABELLA FÅNGA KASTA NÄRINGSRIKT LIVSMEDEL I HALVFLYTANDE FORM SMÅSKÄLLA INSTÄNGD TALG

RIKLIGT FLÖDANDE

ÄR FOLIEHATTAR INTE SÅ MYCKET FÖR FÅGEL TILLLADE ISLANDSVERK I DEN SPRINGER SPRINGER MÅLA VÄGG TVI VALE BOTGÖRING

RÖNTGEN BELSEBUB

FLOTTA IPA, APA & DIPA KALIUM MOBBAT MARK I PAKT DARMSTADTIUM

AVTAL

IVÄG HASTAT SKULD

HEXADECIMALA TALSYSTEMETS NR 13 FAMLAT NESAN FRÅN PORT TILL KOR REPARERADE TECKNARE PER OCH MARIE EN HALOGEN TRASSLA

GÅ ÖVER STYR PLÅSTRA OM MÖRKA TIMMAR SCEN PÅLAGA

KLÄNNING FLEMING & RANKIN VATTEN

LAWRENCIUM LANTAN KOBOLT JORDATMOSFÄRENS YTTERSTA SKIKT KRUBB UNDERHÅLLA

BAND SOM SEN BÖR LÄGGA PÅ ÄR 7845 M. LÅNG & 203,5 M. HÖG

LIGGER RASK MASK EJ PÅ DRYCK SOM DRAR 80-TALSFAVVIS MED KASSLER

Vinnare i förra numret

Hannah Nenonen i Höör

Tävla och vinn!

WINGÅRDH FÅR MÄTT EJ SPRINGA IFRÅN

LURVIG KROKIG

SAMLAR UNGA SOSSAR BUSKE

SYFILIS RADIO ELLER TV FÖRR RADON

KVÄVE

KRONOMETER

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 5 juli vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Lena Holmlund Korsordskonstruktör

Lösning på förra numrets korsord →

DROPPAR FÖR SMÅ KROPPAR

LEMUR-KRYSS 2026

Konstruktör: lena-holmlund.com

URUGUAY GÖRS BOKMÅL VÄST LÖFTE SWINGADE BABS MAGISTER TILL? ÄR KONTANTA OM BELOPP FÖRTECKNING ABSTRAKT & GENERELL VETENSKAP FÖR PROBLEMLÖSNING & METODUTVECKLING

RESPEKTERADE URDJUR BECKER & KARLOFF STÖTESTENEN

ROCKAS 21 MARS AULA STAR WARSORDENMEDLEM

MATEMATISKT GRUNDBEGREPP F.D. VALUTA MOSULBOR SMÖRJA JÄMKA ÄR JU BAKTUNG TUNG BLODKROPPSSKAPARE TUSAN!

NEPERS TAL TILLBEDER ÄR MED JUNEAUSTATEN ÄR JU ÅLDRADE ROVOR SIMPEL TÄCKNAMN RUDBERG & ALSHOGRE GAGAT

VIETNAM SÖT MED KÖRSBÄR GRUS ODEN PLAFOND SES CRUISE UTAN GÅVA WHISKYRÖSTAT BÅT HINNA SOM/PÅ KVINNA ÅSNA GUDSTJÄNSTLOKAL LÄGGER SKYTT

RYCKIG BIL? SA NOPE GRUMLIGA BERGARTSPARTIKEL BUSKE

KAN JU SOPPA VA INNAN DEN ÄR FÄRDIG

PANELEN

Vilka tre frågor står högst på din önskelista inför valet i höst?

Jessica Martinsson, vd SwedenBIO

 Att fokus ska ligga på de stora, värdeskapande och strategiska beslut som behöver fattas idag för att säkra morgondagens välfärd. Lite mindre om hur kakan ska fördelas och mycket mer kring hur vi får kakan att växa.

 Att life science-branschens förmåga att skapa högkvalificerade arbetstillfällen lyfts fram och erkänns, samt att beslutsfattare tar till sig branschens förslag om hur den kan fortsätta växa och skapa nya arbetstillfällen.

 Att SwedenBIOs nya policyplattform, ”Kraftsamling för Life Science” med 34 konkreta reformförslag för att stärka Sveriges konkurrenskraft och attraktionskraft för innovation och investeringar, blir en snackis bland politikerna.

Ylva Engström, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien, ordf. kommittén för forskningspolitiska frågor

 Öka satsningarna på fri, forskarinitierad forskning. Den är fundamental för samhällets framåtskridande och förbereder oss för framtida utmaningar. Stödet till den fria forskningen bör framför allt inriktas mot grundforskning och göras långsiktigt.

 Stärk den akademiska friheten i alla dess delar! Akademisk frihet är en grundpelare i en fungerande demokrati och utgör en förutsättning för forskning och utbildning av allra högsta kvalitet.

 Upphör med Akademiska Hus vinstkrav. Lärosätenas fastigheter bör vara en gemensam samhällsresurs och inte en inkomstkälla till statskassan. Den rundgång av skattemedel som dagens marknadshyror och vinstuttag innebär, urholkar finansieringen av utbildning och forskning med negativa följder för Sveriges utveckling och internationella konkurrenskraft.

Sofia Rydgren Stale,

ordförande Saco

 Svensk politik behöver bli bättre på att stanna upp och tänka längre. Därför driver Saco Slow Politics, för en politik som bygger mer på kunskap och fakta. Sverige behöver reformer som håller över tid och som människor känner förtroende för, inte ett allt högre politiskt tempo.

 Sverige måste investera mer i kunskap och livslångt lärande. AI och ny teknik förändrar arbetslivet snabbt, och då måste människor kunna utveckla sin kompetens genom hela yrkeslivet.

 Långsiktiga satsningar på forskning, innovation och akademisk frihet är avgörande. Sveriges välstånd bygger till stor del på forskning i världsklass och nära samverkan mellan akademi och arbetsliv. För att klara de aktuella och svåra samhällsutmaningar vi står inför krävs politiker som vågar tänka längre än nästa mandatperiod.

”Jag valdes av kollegorna – och kan bli bortröstad”

Här är biologens karriär

1999

Nybakad biolog från Uppsala universitet med kurser vid SLU. Första jobbet är på Naturcentrum där han börjar med naturinventering. Något av en dröm går i uppfyllelse för fältbiologen.

2010

Nappar på erbjudandet att bli delägare i företaget som då öppnar upp för den möjligheten för alla anställda.

Att leda ett företag med de anställda som delägare gör att man alltid måste

vara

på tårna.

Johan Ahlén är biologen som bygger sitt lag på gemenskap med målet att bidra till ett hållbart samhälle.

TEXT OCH FOTO: Palle Liljebäck

Några kväkande grodor hör vi inte i mitten av april. Men det ser desto mer lovande ut inför sommaren.

Rommen ligger i kluster som en hinna på vattenytan i våtmarken i det populära friluftsområdet på Hisingen i Göteborg, granne med Volvo lastvagnar.

– Mycket glädjande att allt går enligt plan, säger Johan Ahlén, vd för Naturcentrum, som följer upp restaureringen då vattennivån höjdes.

Bakgrunden är att Volvo skulle bygga en demonstrationsbana för ellastbilar i området. För att kunna göra det krävs tillstånd och en naturinventering av vilka arter som finns i området.

– Det var där vi kom in i bilden.

Roligt att jobba med en uppdragsgivare som har resurser och som vill göra rätt, enligt lag och den artskyddsförordning som måste följas vid en exploatering. Volvo flyttade

2015

Blir vice vd – en språngbräda och förberedelse för att senare kunna axla vd-rollen.

2021

också på körbanan för att skona en betesmark som rymmer en rik mångfald av arter.

LEDER 36 EXPERTER

Det är ett ganska typiskt uppdrag för konsultföretaget som bygger sitt varumärke med spetskompetens inom artskydd och ekologi. Därför blir de ofta anlitade av andra konsultföretag inom branschen. Men de flesta uppdragen gäller direkt mot myndigheter och exploatörer, som nu inför bygget av batterifabriker i Göteborg och Mariestad.

Men hur hinner en vd med 36 medarbetare över hela landet att vara ute i fält?

– Det var ju så det började: ett stort intresse för natur och miljö som tidigare fältbiolog. Det är också ett sätt att hålla kontakten

På aktiebolagets stämma väljs han som vd och känner sig hedrad och tackar ja till uppdraget. Han delar sin tid mellan att leda företaget och att jobba med projekt i fält. Men tyngdpunkten förskjuts sakta till ledning.

med de verkliga projekten. Men kanske måste jag dra ner på det för att klara vd-rollen.

Det här är inte vilket företag som helst med en ägare, utan här erbjuds alla medarbetare att gå in som delägare. I stort sett alla med några undantag har nappat på det.

– Det skapar ett engagemang för helheten där alla tar ansvar för att företaget går bra, vilket det gör. Vi ger utdelningar varje år och de som har jobbat en tid i företaget har sett värdet växa.

SOM EN ORDFÖRANDE

Hur är det att vara vd i den kontexten? – Jag känner mig lite som en ordförande i en förening, säger han eftertänksamt. Jag blev vald av mina kolle-

Aktuell: vd för Naturcentrum Aktiebolag. Huvudkontor i Stenungsund och lokalkontor i bland annat Göteborg, där Johan sitter.

Drivkrafter: Naturintresse och att kunna vara med och påverka processer, som vid exploateringar, för ett hållbart samhälle.

Specialkompetens: Fladdermöss, grod- och kräldjur.

Familj: En bebyggelseantikvarie och tre barn på väg ut.

Kopplar av med: fiolspel, fotboll och friluftsliv.

”För mig är det viktigt att de experter jag leder vet när de själva kan fatta beslut, och när de inte kan det.”

Det ser ut att gå bra för grodorna i den återställda våtmarken, kan Johan Ahlén konstatera under en uppföljning.

gor på en stämma och kan bli bortröstad. Genom att tänka så håller jag mig på tårna.

Han är inte chefen som tar i med hårdhandskarna, utan försöker lösa saker i dialog. Samtidigt ryggar han inte för att ta svåra beslut..

Går det bra att leda så många på distans?

– Ja det tycker jag då de som är ansvariga för våra affärsområden har ett ganska stort delegerat ansvar. De bedömer vilka projekt vi ska ta och skriver offerter. Jag får löpande rapporter om projekten och bemanning av personal med rätt kompetens.

Han beskriver sig själv som en lyssnande och demokratisk chef med

ledorden ”gemensamt” och ”tillsammans” som ledstjärnor.

– För mig är det viktigt att de experter jag leder ska veta när de själva kan fatta beslut, och när de inte kan det.

Men någon säljare behöver de inte. Företaget har gott rykte efter runt 40 år i branschen med många återkommande kunder. Då var antalet medarbetare inte fler än en handfull. Sedan dess har man vuxit organiskt.

Var är ni om tio år?

– Jag tror att vi fortsätter att växa på samma sätt med rekrytering av biologer som kan vara disputerade. Vi är fortsatt ett kul gäng som drivs av ett stort engagemang.

Therese företräder personalen

På kontoret i Göteborg möter vi Therese Johannesson. Hon är personalrepresentant och huvudskyddsombud.

– Jag blev vald på en stämma och tycker att det är ett viktigt uppdrag och tackade ja. Alla brinner för sitt arbete här, vilket också har en baksida som stavas stress. Det kan lika gärna bero på att man har för mycket eller för lite att göra.

Hon förklara att det hör till konsultvärlden. Det går upp och ner i arbetsbelastning vilket kan göra det svårt att planera sin tid. Men det finns också fysiska risker då det för de flesta blir många mil i bilen som drivs på biogas.

– På senare tid har vi fått uppleva en del hat och hot från personer som inte gillar det vi gör. Det tillhör inte vardagen, men är något vi måste vara uppmärksamma på.

Therese jobbar med information och tar fram skyltar och foldrar till nationalparker och naturreservat.

Tillsammans är ett nyckelord för Johan Ahlèn, här i dialog med skyddsombudet Therese Johannesson.

Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Jennifer Forsanker

Expertområden: Chefers villkor och utveckling. Avtalsansvarig för vårt kollektivoch löneavtal inom kommuner och regioner.

Förhandlare och rådgivare på Naturvetarna

Utbildningar: Personalvetare, grundskollärare och journalist.

Brinner för: Ge stöd till medlemmar och förtroendevalda.

Naturvetenskapliga favoriter: Mina smultron som växer hemma på tomten. Jag älskar också att bo nära hav och vatten. Att simma är min favorithobby.

Hur får jag mina team att sluta gräla och börja samarbeta?

Det har uppstått en allvarlig konflikt mellan två team som jag är chef över. Det har gått så långt att våra kunder märker av det genom sämre leverans. Teamen baktalar varandra och vägrar samarbeta. Vad ska jag göra för att få ett slut på konflikten?

Oenighet och konflikter är något som uppstår på alla arbetsplatser. Som chef behöver du vara uppmärksam för att kunna agera i tid. Rätt hanterade kan konflikter leda till utveckling av både arbetssätt och relationer på arbetet. Men konflikter som man låter vara tenderar att eskalera och leda till destruktiva beteenden.

När det har gått så långt som du beskriver handlar det i första hand om att hitta lösningar på den aktuella konflikten. Det som ofta börjar med oenighet i en sakfråga trappas lätt upp till personliga motsättningar som gör det omöjligt att samarbeta.

Här kan ABC-modellen vara ett stöd. Den kan hjälpa till med

”Lyssna på parternas berättelser, synliggöra beteenden och skapa en gemensam bild av vad som faktiskt händer.”

att analysera vad konflikten handlar om och inom vilket område det skaver mest. När människor är mitt i en konflikt kan det vara svårt att diskutera sakfrågor. Som chef gäller det att lyssna på parternas berättelser, synliggöra beteenden och skapa en gemensam bild av vad som faktiskt

händer. När man har kommit så långt kan det vara läge att ta upp sakfrågan, men också analysera om det om det finns brister i organisationen som kan leda till konflikter.

Att lösa den här typen av konflikter på egen hand är ofta lättare sagt än gjort. Koppla in stöd vid behov från hr, högre chefer, företagshälsovård eller annan extern aktör/konsult som är bra på konflikthantering.

Kom också ihåg att säkerställa att du som chef har verktyg för att hantera och lösa rådande konflikt.

På längre sikt handlar det om att bygga en robust samarbetskultur där konflikter fångas upp tidigt och där det finns tydliga strukturer för att hantera kränkningar och trakasserier. Det är inte konflikterna i sig som är farliga, utan när de tillåts eskalera utan åtgärd.

Så bygger du en kultur som tar hand om konflikter innan de uppstår

Att inte hantera konflikter kan bli en dyr historia för arbetsgivaren. I stället för att arbeta sprids det missnöje i korridoren och personal lämnar.

– Arbetsgivaren har mycket att vinna på att bygga en kultur där det finns strategier för hur konflikter ska förebyggas och hanteras, säger Thomas Jordan, tidigare lektor i arbetsvetenskap och verksam i eget företag.

Det handlar bland annat om att det ska vara möjligt att ta upp frågor om dåligt beteende som kan skada någon annan. Det bygger på att det finns psykologisk trygghet, där man inte riskerar att bli straffad.

– Tanken är att skapa en kultur där alla ska bli lyssnade på och tas på allvar.

Det som är angeläget för mig ska vara möjligt att prata om. Det kan till exempel gälla en kollega som har en nedlåtande attityd.

KONFLIKTER ÄR OKEJ

Därmed inte sagt att alla konflikter är av ondo.

– Att vara överens om allt leder till stagnation. Konflikter som hanteras på rätt sätt kan vara en väg framåt. Det är de konflikter som inte hanteras som kan vara skadliga.

Thomas Jordan förklarar att det ofta börjar med småsaker som kan växa och bli en källa till allvarliga konflikter.

Det förutsätter ett ledarskap med tydliga förväntningar på medarbetarna och stöd från chefen.”

Därför menar han att det är så viktigt att skapa en robust samarbetskultur. Men hur gör man i praktiken?

– Nummer ett är att ha koll på verksamheten och om det finns svagheter i organisationen. Lika viktigt är att bygga förmåga, men också att som chef ha befogenheter att till exempel omplacera personal. Vad menas med att bygga förmåga?

– Att ha ett forum för att kunna lyf-

ta frågor som kan leda till konflikter. Det förutsätter ett ledarskap med tydliga förväntningar.

RÅG I RYGGEN

Ännu en nyckel är att jobba med kulturen och hålla frågan om normer och värdegrund levande.

Vilket ansvar har medarbetarna?

– Alla behöver förstå sin roll och sitt uppdrag på arbetsplatsen. Ju tydligare det är desto bättre.

Om konflikten ändå uppstår. När ska man som chef gripa in?

– Många chefer är konflikträdda och de kan behöva råg i ryggen för att ingripa. Är det till exempel dålig stämning i fikarummet kan man ställa fråganom det till fler.

Thomas Jordan menar att ett av chefens vanligaste misstag är att agera – eller avstå från att agera – utan att ha hela bilden klar för sig.

Tips: Ta hjälp av Thomas Jordans chatbott om du har frågor om konflikter. Du hittar chatbotten genom en enkel googling.

Det som håller medarbetarna friska

Friskfaktorer som chefstöd, gott arbetsklimat och möjlighet till återhämtning har tydlig effekt på både psykisk hälsa och sjukfrånvaro, enligt Feelgoods Jobbhälsorapport 2026.

Data från över 15 000 personer visar att de som har alla tre löper tre gånger lägre risk för korttidsfrånvaro. Om fler fick tillgång till ytterligare en friskfaktor kan frånvaron minska med upp till 32 procent. Samtidigt är bristerna stora: bara omkring 30 procent upplever balans mellan krav och resurser. Rapporten visar också att psykiska besvär hänger starkt ihop med högre sjukfrånvaro –men att arbetsplatsen kan fungera som en viktig skyddsfaktor.

Distansarbete ställer nya krav på chefer

Hybridarbete kräver mer än regler om kontorsdagar. I stället avgör ledarskap, kultur och arbetssätt om det fungerar, enligt Moa Amalot och Johanna Olsson i boken Den hybrida arbetsplatsen – utmaningar och vägar framåt.

De menar att många organisationer förenklar frågan till scheman, trots att utmaningarna är bredare och berör både teknik, relationer och motivation. Hybridarbete kan stärka balans och återhämtning men också skapa stress och ensamhet. Därför behöver arbetsgivare arbeta medvetet, involvera medarbetare och testa sig fram i liten skala.

Chefer måste få stöd i att leda på

distans, där medarbetare förväntas ta större eget ansvar. Författarna lyfter också vikten av att aktivt bygga kultur, även digitalt. Att backa till traditionellt kontorsarbete kan innebära risker, som att tappa kompetens. Hybridlösningar bedöms därför vara här för att stanna.

Skjut inte

upp de svåra samtalen

Som chef behöver man ha många olika typer av känsliga samtal, som underprestation eller brister i hygien. Men många går snett redan innan de har börjat.

En av de vanligaste missarna vid svåra samtal är att det skjuts upp –och att man inte riktigt är ärlig mot sig själv om varför.

– Många uppger att de är oroliga för hur medarbetaren ska reagera, man vill skylla på den andra parten. Men när jag skrapar på ytan visar det sig ofta handla om en oro för hur man själv ska hantera reaktionen, säger Tamara Mašković Wängborg, expert på konflikthantering, till Chefstidningen.

Hur skapar vi hållbarhet – på riktigt?

Chefer förväntas vara närvarande ledare, fånga upp konflikter och driva förändring, samtidigt som administrationen ökar och många ansvarar för flera enheter utan tillräckligt stöd.

I boken Hållbara chefer lyfter psykologen Charlotte Valleskog att

chefers arbetsmiljö ofta förbises. Trots större fokus på medarbetarnas välmående saknas strukturer för att ta hand om chefers situation, och ingen äger frågan. Många chefer har tappat hoppet om förbättring och slutar lyfta problemen. Valleskog menar att organi -

sationer fokuserar för mycket på individen och för lite på förutsättningarna. Ett hållbart ledarskap kräver strukturer, inte bara starka individer. Hög chefomsättning kostar också verksamheter pengar och påverkar arbetsmiljö och prestation negativt.

GÄSTKRÖNIKAN

Natur–Nato!?

”Beggars can’t be choosers” heter det. Vi som vill skydda naturen och värna den biologiska mångfalden får ta vad som bjuds. Detta i ett läge när Miljödepartement avskaffats, naturanslag minskas och klimatmål vi enats om plötsligt kan rivas upp. Så då biter jag ihop och vänder mig till Nato. Ja ni läste rätt. Kan vi med gemensamma krafter få ett Naturnato?

Själv hade jag röstat nej i en folkomröstning om svenskt Nato-medlemskap. Det verkade dyrt och dumt för två år sedan. Och det kan bli klart dyrare framåt. När vi nu ändå är med, får vi så gott vi kan göra Nato till Natu – och förutsättningarna finns.

När Sverige gick med i Nato var kravet att minst 2 procent av BNP ska gå till försvarsutgifter. Redan det var så mycket att finansministern bleknade. Sedan har världen snabbt blivit stökigare, och nu ska 5 procent av BNP läggas på försvaret. För Sverige är det 120 miljarder kronor.

Det är pengar vi ska lägga vantarna på, i alla fall en del av dem: 1,5 procent ska gå till ”infrastructure and resilience”. Nato har inte i detalj specat hur dessa enorma summor ska användas, men Planetary Security Initiative har tänkt till – för naturen förstås.

Försvarslogiken går inte att säga emot. Återställda våtmarker försvårar för fienden att avancera med trupper och tanks. Ett mer ansvarsfullt skogsbruk i stället för dagens plantager är svårare att ta sig igenom för den som inte har detaljerad lokal kunskap.

Mattias Goldmann, grundare och vd för 2030-sekretariatet

Mer reservat på land och till havs kan ge massor av livsmedel om det blir kris eller krig. Ett mer ekologiskt och småskaligt jordbruk kan inte lika lätt slås ut om det blir brist på fossilt baserad handelsgödsel.

Fler naturvetare sprider kunskapen om vad naturen kan ge i samhället. Allt detta är resiliens och minskad sårbarhet. Allt detta har nu en gigantisk Nato-budgetpost som inte är definierad eller intecknad ännu.

Den oväntade hjälpen från Nato får vi inte missa.

Partierna ger besked inför valet

Politikernas budgivning är i full gång. Glädjande att partierna är överens om satsningarna på forskning och innovation. Det gäller också synen på invandrad kvalificerad arbetskraft och att locka unga att plugga naturvetenskap. Men när det kommer till miljö och klimat finns en tydlig skiljelinje.

 Vilka satsningar vill ni göra på forskning inom naturvetenskap och teknik?

 Hur ska ni fart på den gröna omställningen och skyddet av miljö och natur?

Centerpartiet

Miljardsatsning på AI-forskning för att attrahera världens bästa talanger. Öka lärosätenas basanslag och minska den politiska styrningen.

 Snabb utbyggnad av elproduktionen och ökat stöd till industrins omställning. En bred elbilsbonus för alla och mer svenska biodrivmedel. Mer pengar till skydd och skötsel av värdefull natur.

 Storsatsning på yrkeshögskolan. Vässa omställningsstudiestödet, med snabbspår till bristyrken och större flexibilitet för kortare kurser. Utbildningarna ska matcha jobben.

 Väck ungas intresse i tidig ålder, inte minst bland flickor. Skapa tydligare och tryggare karriärvägar för forskare med bättre villkor och högre prestige.

 Ta bort medianlönegolvet och ersätta med kollektivavtalsenlig lön och reformera migrationspolitiken i grunden. Vilken forskare vill flytta till ett land där deras barn riskerar att utvisas?

 Hur ska ni få fler att bygga på sin kompetens under hela yrkeslivet?

 Hur få fler unga att plugga naturvetenskap?

 Vad vill ni göra för att attrahera kompetens från andra länder?

Vänsterpartiet

Öka både lärosätenas och forskningsinstitutens fria forskningsresurser och resurser.

 Kraftigt ökade klimatinvesteringar och anslag för att skydda vår natur. För att klara det vill vi införa en rad styrmedel för att stoppa utarmningen av biologisk mångfald.

 Möjliggör det livslånga lärandet genom att förändra dagens finansieringssystem av högre utbildning. Då kan fler återvända under sitt yrkesliv för att lära sig mer och utvecklas.

 Ge varje elev mer av lärarnas tid och lagstifta om ett tak för klassernas storlek. Lärarna måste få bättre möjlighet att ha tid att möta, stötta och inspirera varje elev.

 Lägg fokus på att motverka utnyttjande och exploatering – inte på att begränsa invandringen till Sverige. Arbetsmarknadens behov ska styra och de som kommer hit ska ha bra villkor.

Kristdemokraterna

Sverige ska genom forskning och innovation leda utvecklingen inom klimatteknik, grön industri och hållbara transporter.

 Tillståndsprocessen måste förenklas. Inför ett snabbspår, där beslut inte kan överklagas av annan än regeringen.

 Det ska bli ännu mer lönsamt att plugga, arbeta och fortbilda sig. Vi vill stärka yrkeshögskolan och göra det enklare att kombinera arbete och studier. Stärka samverkan mellan akademi och näringsliv.

 Höj kvaliteten med fler undervisningstimmar, modern utrustning och förbättrad studie- och yrkesvägledning. Se till att forskare och universitetslärare kan undervisa deltid i gymnasieskolan.

 Snabbare handläggningen med särskilda rekryteringsenheter. Plattformen Work in Sweden är en ingång och ska styras mot bristyrken och jobb som kräver akademisk utbildning.

Liberalerna

 Vi har gjort en storsatsning på forskning och prioriterar bland annat AI, life science och klimatomställning. Inom högskolan har vi höjt ersättningen per student.

Sverigedemokraterna

Förmånligare villkor för studielån för de som pluggar dessa ämnen.

 Vi tror inte att politiken kan genomföra en storskalig ”omställning” bara genom någ-

Socialdemokraterna

Höja forskningsanslagen och att säkra fria forskningsmedel i samverkan med näringslivet inom bland annat AI, den gröna omställningen och rymd- och polarforskning.

Miljöpartiet

 Ökade forskningsanslag med fria villkor. Men också riktad forskning för att hantera klimatomställningen, hållbar industriell utveckling och konkurrenskraft.

 En rättvis omställning som

Moderaterna

Vi har sjösatt en av de största forskningspropositionerna någonsin med fokus på teknik och Life Science. Premiera excellent forskning till miljöer som kan konkurrera internationellt.

 Minska beroendet av fossila bränslen, öka elektrifieringen och bygga ut kärnkraften för en stabil och fossilfri elproduktion i hela landet.

 Satsning på korta kurser för yrkesverksamma inom bland annat grön omställning, bat-

ra kortsiktiga beslut. Industrier ska på olika sätt uppmuntras att verka i Sverige och inte förläggas till länder mer lägre miljöambitioner.

 Sverige ligger bra till här. Vi var för införandet av omställningsstudiestödet. Personer med förkunskaper på

terier och produktionsteknik samt artificiell intelligens.

 Satsning på att läsa, skriva och räkna. Lagkrav på elevers rätt till labbsalar och labbutrustning på gymnasiet. Stöttar unga för att delta på internationella vetenskapstävlingar.

eftergymnasial nivå ska kunna få en snabbare väg genom yrkeshögskolor.

 Vi stödjer regeringens omfattande satsningar på STEM-ämnena. Vi vill också öka lärartätheten inom dessa ämnen för att stärka utbildningarnas kvalitet.

 Vi har gjort det enklare för doktorander och forskare att få permanent uppehållstillstånd. Och det har blivit enklare för familjemedlemmar att få uppehållstillstånd.

 En rättvis klimatpolitik som fungerar för vanligt folk. Skynda på elektrifieringen och satsa på förnybar el. Stötta industrins omställning.

 Fler ska kunna använda omställningsstudiestödet för att bygga på sin kompetens el-

fasar ut fossila bränslen. Satsa på förnybar el, rusta elnäten, investera i järnväg och kollektivtrafik. Skala upp arbetet med att återskapa förstörda ekosystem och skydda värdefull natur.

 Gör det enklare att lära om, lära nytt och byta bana under hela

 Snabba på tillståndsprocesserna med fokus på fossilfri energi, där kärnkraften är en pusselbit. Ökad produktion i skogen. Kombinera höga klimatambitioner med ekonomisk tillväxt.

 Gör det enklare att byta karriär mitt i livet och ställa om, där

ler yrkesväxla, liksom att plugga på deltid.

 Få fler att plugga naturvetenskap på gymnasiet. Gör gymnasiet obligatoriskt med ett rättvist betygssystem och matchning av behoven på arbetsmarknaden.

livet. Värna och utveckla omställningsstudiestödet i samverkan för att möta behoven inom välfärden, industrin, klimatomställningen och landsbygden.

 Stärk matematiken och väck i unga åldrar nyfikenhet för naturvetenskap och teknik genom labora-

ett skatteavdrag ska stimulera. Omställningsstudiestödet ska få fler att satsa på omställning eller kompetensutveckling.

 En STEM-delegation ska bland annat öka flickors och kvinnors intresse. Spetsutbildningar införs i bland annat mate-

 Vi har drivit igenom att doktorander ska kunna få uppehållstillstånd för forskning i stället för vanliga studenttillstånd. Forskare ska kunna få permanent uppehållstillstånd snabbare.

 En ordnad arbetskraftsinvandring med prövning i samverkan med arbetsmarknadens parter. Bristyrken ska behandlas i särskild ordning.

tioner, problemlösning, programmering och hållbar teknik.

 Kortare handläggningstider, bättre möjligheter för medföljande familj och ett system som inte skrämmer bort människor. Snabbare och mer rättssäker validering av utländska betyg.

matik, AI och programmering.

 Vi har bland annat kortat handläggningstiderna och utökat tillståndstiden för doktorander och forskare. Det är också lättare att stanna i Sverige efter slutförd forskning eller studier.

EXPERTFRÅGAN

Per Holfve

Förhandlare och rådgivare på Naturvetarna

Expertområden: Diskriminering, fler kollektivavtal, svåra förhandlingar. Biträdande avtalsansvarig för vårt kollektiv- och löneavtal inom IKEM.

Utbildningar: Jur kand, magisterexamen i mänskliga rättigheter.

Brinner för: Teamwork med medlemmarna. Tillsammans är vi smartare och starkare.

4 FRÅGOR OM SEMESTER

Naturvetenskapliga favoriter: Flugfiske och mjukglass.

Kan arbetsgivaren säga nej till semester under sommaren?

Nej, du har som huvudregel rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

En klok arbetsgivare försöker ta hänsyn till medarbetarnas önskemål. Om ni inte kommer överens är det arbetsgivaren som i slutändan bestämmer när semestern läggs ut.

Vad händer om jag blir sjuk på semestern?

Då ska du sjukanmäla dig direkt till arbetsgivaren, precis som om du vore i tjänst. Det innebär att dagarna du är sjuk inte räknas som semesterdagar, och du får ta ut dem vid ett senare tillfälle. Din arbetsgivare kan kräva läkarintyg efter sju dagar, enligt samma regler som vid vanlig sjukfrånvaro.

Måste jag vara tillgänglig under semestern?

Nej, du har ingen skyldighet att vara nåbar på telefon eller mejl

”Du har som huvudregel rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna juni, juli och augusti.”

under semestern. Tanken med semester är att du ska vara helt ledig och få återhämtning. Det är alltid möjligt att komma överens om tillgänglighet, men det är helt frivilligt. I ett sådant läge kan det bli aktuellt med någon form av kompensation.

Jag började på nytt jobb den 1 februari år. Har jag rätt till betald sommarsemester?

Hos många arbetsgivare börjar semesteråret den 1 april. Har du arbetat ett helt år så har

du tjänat in minst 25 semesterdagar. Kollektivavtal kan ge dig fler. Du har rätt till betald semester för februari och mars, eftersom du tjänat in dem. Vill du ha semester längre tid är de dagarna normalt obetalda. Många arbetsgivare erbjuder förskottssemester, vilket innebär att du får betalda semesterdagar även första sommaren. Då blir det en skuld som skrivs av efter fem år eller om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist.

På andra arbetsplatser sammanfaller semesteråret med kalenderåret, vilket regleras i kollektivavtalet. I så fall har du rätt till betald semester redan i sommar. Men om du slutar innan nyår så kan du bli återbetalningsskyldig för de semesterdagar du inte har hunnit tjänat in. Tänk alltid på att inte ta ut mer semester än du tjänat in.

DITT STÖD PÅ JOBBET

Här möter du dem som står på din sida i vardagen. De förtroendevalda jobbar för din arbetsmiljö och bra villkor på arbetsplatsen.

Skogforsk byter modell och går över till lönesamtal

Det var närapå fullsatt när akademikerföreningen kallade till möte. Skiftet från facklig förhandling till lönesättande samtal vann majoritet hos medlemmarna, men väckte även viss oro. Efter första året är intrycken över lag positiva.

Tidigare var det facket som förhandlade om individernas löner.

Nu gör varje medarbetare det själv med närmsta chef.

Hur har reaktionerna varit?

– Lite blandade. Vissa är bekväma med att tala för sig, medan andra har svårare för att argumentera för sin lön, säger jägmästaren Lars Eliasson, ordförande för akademikerföreningen på Skogforsk.

BRA MED FEEDBACK

Han inväntar utvärderingen som ska presenteras på ett medlemsmöte i juni. – Intrycket är ändå att premiären har gått bra. Många upplever att de har fått bra feedback på sina prestationer och vad de behöver göra framåt för att kunna höja sin lön.

Det här är också nytt för arbetsgivaren som har utbildats i hur lönesamtal ska fungera. Där fanns en viss skepsis från början, men nu är arbetsgivaren nöjd och avser inte att gå tillbaka till det gamla systemet.

– Det gäller också för oss medar-

Lars Eliasson

Aktuell: Ordförande för akademikerföreningen på Skogforsk – ett forskningsinstitut för det tillämpade skogsbruket.

Utbildning: Disputerad jägmästare.

Yrke: Senior forskare och docent. I den rollen utvärderar han ny teknik för skogsbruket, allt från maskinsystem till arbetsmetoder vid slutavverkningar och gallringar.

Ger ny energi: Fiske och jakt, men också musik och konserter.

Bäst med att jobba fackligt: Att stötta medlemmarna, särskilt i lönefrågor.

”Vissa är bekväma med att tala för sig, medan andra har svårare för att argumentera för sin lön.”

betare. Naturvetarna var här och utbildade oss om lönesättande samtal, som föregås av ett medarbetarsamtal.

FÖLJER MÄRKET

Vad blev årets resultat? – Vi landade på märket 3,0 procent + 0,45 procent i strukturtillägg. Det används för att justera snedsitsar – de som av olika skäl har halkat efter och som nu kompenseras –men också de som fått ökat ansvar. Att det inte blev mer kan förklaras med det osäkra läget i skogsnäringen i en skakig omvärld. Detta då skogsindustrin är den viktigaste finansiären, och när den bromsar in märks det på löneutrymmet.

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Så ska EU säkra framtidens vetenskap

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

På senaste ordföranderådet inom Saco presenterade LO, TCO och Saco:s gemensamma Brysselkontor nya beslut och kommande lagstiftning inom EU på arbetsmarknadsområdet. Även om utbildning och arbetsmarknadsåtgärder ligger på nationell nivå utanför EU:s kompetens så finns det saker man kan göra för att öka rörligheten på den inre marknaden. Många av förslagen ligger helt i linje med vad Naturvetarna vill.

För ett år sedan lanserade man den så kallade Kompetensunionen som ska förbättra kompetensförsörjningen av kvalificerad arbetskraft inom Europa. Europeiska Rådet antog rådsrekommendationer om humankapital i mars. Precis som i Sverige är det stor brist på naturvetare och ingenjörer i hela Europa, men även hantverkare, läkare och bönder saknas.

”Forskare ska få bättre och likartade arbetsvillkor för att locka fler till en forskarkarriär och underlätta mobilitet mellan länderna.”

EU har inrättat en hög-nivågrupp för kompetensfrågor med tidigare kommissionären Ylva Johansson som ordförande och lanserat flera satsningar för att få fler, och framför allt flickor, att läsa STEM-ämnen. I programmet Choose Europe for Science satsar man 750 miljoner kronor på att locka utom-europeiska forskare och doktorander att flytta hit som en del av strategin för att positionera Europa som global ledare inom livsvetenskaperna. Detta kompletteras av en ny EU-visumstrategi som uppmanar medlemsländerna att underlätta för studenter och forskare att stanna kvar och jobba eller starta företag.

Satsningarna följer EU:s Konkurrenskraftskompass som ska leda till fler innovationer, minskat beroende av fossila bränslen och större autonomi vad gäller tillgång till råvaror, energi och teknologi. Den mest spännande delen i detta paket är den nya föreslagna lagstiftningen för det europeiska forskningsområdet ERA Act.

Förslaget innehåller krav på att minst 3 procent av BNP investeras i forskning med ökad strategisk samordning mellan EU:s medlemsstater. Forskare ska få bättre och likartade arbetsvillkor för att locka fler till en forskarkarriär och underlätta mobilitet mellan länderna. Ambitionen att stärka forskningens frihet och mer öppen vetenskap vilket ställer vi oss bakom. Skarpa förslag väntas i september.

NATURVETARNA I MEDIA

Öppenhet hotar svensk forskning

Ansökningar om medel till forskning som kan resultera i banbrytande innovationer är offentliga dokument som vem som helst kan begära ut. Detta kan leda till att andra aktörer kan utnyttja svensk forskning för eget gagn. Det är hög tid att vi stärker skyddet för att säkra vår konkurrenskraft, skriver förbundsdirektör Frida Lawenius.

Svenska Dagbladet 4 mars 2026

Öka inkluderingen – ta hjälp

av vår checklista

Var tredje arbetstagare med NPF-diagnos anser att deras arbetssituation är ohållbar. Ofta är det enkla anpassningar som behövs, skriver Naturvetarnas ordförande Patrik Fagerstedt.

Aftonbladet 25 maj 2026

Uppsnappat om oss i media

Små tillskott räddar

inte en urholkad naturvård

Regeringens ryckiga finansiering av naturvårdsprojekt leder till att fungerande verksamheter ena året måste monteras ned, för att efterkommande år be-

höva byggas upp igen till höga kostnader.

Kompetens riskerar att gå förlorad och arbetet blir mindre effektivt när finansieringen är ryckig. Det som krävs är lång-

Säkra och stärk den medicinska forskningen

Kommande regering behöver agera för att säkra och stärka förutsättningarna för medicinsk forskning och life scien -

siktiga spelregler och finansiering samt politisk uthållighet, skriver Frida Lawenius.

Aktuell Hållbarhet 13 april

ce, skriver förbundsordförande

Patriq Fagerstedt gemensamt med andra organisationer.

Dagens Industri 5 maj 2026

Varför är du med i Naturvetarna?

För mig spelar det ingen roll vad man jobbar med, rätt som det är kan man behöva hjälp och stöttning. Inte minst när man, som jag, är på väg ut i arbetslivet. Facket är också en viktig del av den svenska arbetsmarknadsmodellen, både för min egen del och för andra.

Vad betyder det att ha facket i ryggen inför första jobbet?

Det ger trygghet. Det är viktigt att veta vad ett avtal faktiskt innebär och vilka villkor som gäller. Man vet aldrig vad som händer på en arbetsplats, och då är det värdefullt att ha någon som kan stötta och vid behov förhandla för en.

Hur kan Naturvetarna stötta dig framåt?

Jag ska snart att börja jobba och kommer då ta hjälp av karriärstödet. Jag har tidigare erfarenheter av dåliga villkor utan kollektiv-

avtal, så för mig handlar medlemskapet mycket om trygghet. I studentrådets styrelse där jag sitter som ledamot får jag också diskutera med likasinnade och bidra till att utveckla möjligheterna för naturvetarstudenter.

Alfred Tingström

Pluggar: Agronomprogrammet livsmedelsvetenskap vid SLU.

Gör på fritiden: Matintresse för speciellt ost och chark.

Drömjobb: Att ta fram svenska kvalitetsprodukter som håller hög nivå och står sig på marknaden.

Nelman utan lön i sex månader – då ingrep Naturvetarna

När bioinformatikern Nelman inte hade fått ut sin lön på ett halvår tog han hjälp av Naturvetarna. Det ledde till att han fick pengar från den statliga lönegarantin. ”Det har räddat min ekonomi och jag är så tacksam”, säger han.

Han blev närapå lovad guld och gröna skogar, men fick till slut bara några enstaka swish-betalningar. Så såg vardagen ut för Nelman när han jobbade med att utveckla IT-lösningar för ett bolag inom bygg och ekonomi.

Enligt hans anställningsavtal skulle han få en månadslön på 40 000 kronor. Men kontot fylldes inte på den 25 varje månad.

– Jag fick ett lönebesked men inga pengar. ”Du kan vara lugn, lönen kommer nästa månad”, sa chefen. Men det gjorde den aldrig, så efter några månader gav jag upp och kontaktade Naturvetarna.

UTNYTTJAR OCH LURAR ANSTÄLLDA

Det visade sig att bolagets ägare inte hade rent mjöl i påsen och hade satt i system att utnyttja och lura anställda. En av dem var Nelman som blev felaktigt uppsagd när han bad om hjälp från facket.

”Du kan vara lugn, pengarna kommer nästa månad.”

– Uppsägningen strider mot föreningsrätten som innebär rätten att vara med i ett fackförbund utan att drabbas repressalier. Dessutom dök arbetsgivaren inte upp till en förhandling, vilket också är ett brott mot lagen, säger Terése Wikström, förhandlare och rådgivare på Naturvetarna.

FÖRSATTES I KONKURS

Tillbaka till lönen som inte hade utbetalats under sex månader. Det gjorde att Naturvetarna försökte

driva in pengarna, som hela tiden växte. Men det fanns inte pengar till löner i bolaget, vilket gjorde att tingsrätten beslutade att försatta det i konkurs.

– Konkursförvaltaren gjorde bedömningen att vår medlem omfattas av lönegarantin, vilket var mycket glädjande. Han fick ut det maximala beloppet på drygt 220 000 kronor, vilket dock är lite mindre än vad han skulle ha fått i lön, säger Terése.

SKA STARTA EGET

Nelman själv är mycket nöjd med utfallet och stödet från Naturvetarna.

– Jag är så glad att jag är med i Naturvetarna. Det här har räddat min ekonomi till och med mars månad. Hur det går därefter med a-kassan är lite oklart, men jag hoppas att jag uppfyller villkoren för att få ersättning.

Hans plan framåt är att starta eget och sälja konsulttjänster inom gränssnittet biologi och IT – bioinformatik.

PALLE LILJEBÄCK

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

ATT MÖTA MEDLEMMAR I KRIS

På den här onlineutbildningen får du lära dig de olika faserna i en krisreaktion och vad du som förtroendevald kan göra för att stötta medlemmen.

Föreläsare: Marcos Contreras

När: 8 oktober, digitalt klockan 12-13

FRÅN GNÄLL TILL SNÄLL – SÅ

BYGGER NI EN FRAMGÅNGSRIK

SNÄLLHETSKULTUR

Snällhet handlar inte om mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla utan om att vilja andra väl och agera därefter. Här får du konkreta verktyg för att agera snällare, bygga en snällhetskultur och motarbeta gnäll – både det egna och andras.

Föreläsare: Birger Lycken, PR-byrån Westanders Var och när: Digitalt i september, håll utkik i våra kanaler

Häng med Naturvetarna

på Stockholm Pride

Vi kommer att hålla seminarier på Pride house, där vi belyser vikten av att förebygga diskriminering så att arbetslivet kan vara för alla.

Du är också välkommen till Pride District där du hittar oss i Sacos tält 27 juli – 1 augusti på Slakthusområdet.

Missa inte heller den festliga Prideparaden lördag den 1 augusti. Samling på Norr Mälarstrand, Kungsholmstorg klockan 13.00. Paraden tar runt två timmar och går i mål vid Stockholms stadion.

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

NÄTVERKSTRÄFF FÖR

SKYDDSOMBUD

Vi bjuder in alla skyddsombud för att bolla utmaningar och lösningar som du stött på i din roll.

Marcos Contreras, rådgivare/förhandlare på Naturvetarna reder ut mest förekommande frågor som kan bidra till ett lärande för så många som möjligt.

När: 22 september

Var: Digitalt

SÅ FÖREBYGGER DU DISKRIMINERING PÅ ARBETSPLATSEN

Vad gör du när någon upplever sig diskriminerad? Vad kan du göra för att det inte ska inträffa? Hur kan din arbetsplats bli inkluderande och trygg för alla? För att öka medvetenheten om det förebyggande arbetet mot diskriminering bjuder vi nu in alla förtroendevalda.

Kursledare: Per Holfve och Marcos Contreras, Förhandlare/rådgivare på Naturvetarna

När: 29 september, klockan 10-12

”Vi ska inte behöva ta hot och trakasserier”

Sara Persson älskar sitt jobb som djurskyddskontrollant och drivs av att djuren ska må bra. Men engagemanget har en baksida. Hot om våld och försök till påverkan av beslut förekommer i hela landet, enligt en färsk rapport.

När Sara Persson kliver in på gårdsplan pejlar hon snabbt in stämningen och tänker: kommer det här gå bra, eller riskerar det att spåra ur? Den här gången går det bra och i dialog med djurägaren hittar de en väg framåt och bristerna ska nu rättas till.

– Det viktiga är att bemöta djurägare med respekt och engagera sig i människan, och inte bara följa protokollet. Jag gillar verkligen mötet och de flesta sköter sina djur exemplariskt.

VÄRNAR JORDBRUKET

Hennes drivkraft är att djuren har det bra och får den omvårdnad de behöver, vilket hon har öga för, särskilt när det kommer till lantbrukets djur. Hon försöker alltid hitta lösningar och värna jordbruket som hon menar är viktigare än någonsin, inte minst av beredskapsskäl.

Men jobbet har också sina utmaningar.

– Det kan vara känsligt att påpeka att djuren behöver veterinärvård eller att klövarna behöver klippas. Här handlar det om att säkerställa att djuren sköts på ett sätt som följer djurskyddslagen.

I ett första läge får djurägaren möjlighet att rätta till bristerna i dialog med oss. Om inte det sker kan det bli aktuellt med föreläggande – ett formellt beslut från myndigheten att göra vissa åtgärder - och i sista hand att djuren omhändertas. Djurförbud är också en möjlig åtgärd.

– Det är ett stort ingrepp i människors liv och kan framkalla starka reaktioner. I de situationerna kan det behövas stöd av polis, särskilt om det finns en historia av hotfullt beteende. Som regel är vi två djurskyddskontrollanter som åker ut, både efter en anmälan och vid rutinkontroller.

PSYKOSOCIALA PROBLEM

Den stora utmaningen är annars sällskapsdjur som katt, hund, kanin och ibland mer exotiska djur som spindlar och reptiler.

– Det är ofta förknippat med psykosociala problem, som missbruk och misär i hemmet eller att någon har samlat på sig för många djur på en liten yta. Många drivs av en vilja att ”rädda” djur.

Om vi ser att till exempel barn far illa görs alltid en orosanmälan till socialkontoret.

Att yrket är utsatt har Sara fått känna på. Det har både handlat om hot om våld och försök till påverkan. I något fall har det gått så långt att djurägaren har dykt upp hemma hos kontrollanten. Därför är hon inte förvånad över rapporten från ”Hantera Agera” om arbetsmiljön för djurskyddspersonal. – Vi ska inte behöva ta den typen av hot och agerande i vår yrkesroll. När det händer tar vi det på största allvar och polisanmäler. Vi ser också att det är tuffare i storstäderna än på landsbygden.

Och då är ändå Sara luttrad. Som elitdomare i fotboll på internationell nivå var det värre och hon fick bland annat utstå drev i sociala medier.

– Fördelen här på länsstyrelsen är att vi har bra rutiner med avstämningar i personalgruppen

”Det

är ett stort ingrepp i människors liv och kan framkalla starka reaktioner.”

varje dag och att vi stöttar varandra. Samhällsklimatet har blivit tuffare och ibland räcker vi inte till. Därför kan det behövas fler kontrollanter för att vi ska klara uppdraget.

Sara Persson

Yrke: Djurskyddskontrollant på Länsstyrelsen i Göteborg – Västra Götaland.

Bakgrund: Lång erfarenhet av lantbruksdjur och tidigare elitdomare i fotboll på internationell nivå.

Bästa med jobbet: Mötet med djurägare och viljan att hitta lösningar.

Kopplar av med: Träning och matlagning. Har just köpt mc och njuter av friheten.

Ny rapport: 241 tillbud på 19 länsstyrelser

Hot, trakasserier, suicidhot och andra former av påtryckningar mot djurskyddspersonal förekommer sannolikt i alla delar av landet. Det visar 241 tillbudsanmälningar från 19 länsstyrelser. Tillbuden berör i huvudsak situationer kopplade till myndighetsutövning som tillsyn, omhändertaganden av djur, uppföljning av beslut samt kommunikation med djurhållare i konfliktfyllda ärenden.

Ta också del av Naturvetarnas rapport. Att djur lider hänger ofta ihop med psykosociala problem, både när det gäller lantbrukets djur och sällskapsdjur. Läs mer på webben.

När möterdjurskyddshandläggare

Rapporten från Hantera Agera visar att djurskyddshandläggare i stor utsträckning klarar att hantera svåra situationer i stunden, men att påverkan ofta kvarstår efteråt i form av oro, stress, obehag och skuldkänslor. Ett sätt att komma runt det är att flytta hanteringen från individnivå till organisationsnivå och att säkerställa uppföljning av tillbud.

BOOTCAMP 2026

Så kan hotet från insidan stoppas

När kriminaliteten tar sig in på arbetsplatserna ökar kraven på fackförbunden. De har en viktig roll i att förebygga och upptäcka insiderbrott – något som stod i fokus på Naturvetarnas fackliga Bootcamp.

Många naturvetare jobbar i verksamheter som är känsliga för Sveriges säkerhet. Det handlar om allt från energi, livsmedel och vatten till strålskydd och smittskydd.

– Vi står i ett nytt säkerhetspolitiskt läge där även kriminalitet tar sig in på arbetsplatserna. Samtidigt ser vi hur fakta ifrågasätts och demokratin backar globalt.

Så öppnade Naturvetarnas förbundsdirektör Frida Lawenius

årets fackliga Bootcamp som lockade runt 70 förtroendevalda från hela landet.

– För oss är det viktigt att de är trygga i sitt uppdrag och är förberedda på det nya säkerhetspolitiska läget. Kom ihåg att den fackliga rörelsen bygger på demokrati, sa hon.

ÖVERLAPPANDE KRIMINALITET

Att politik och kriminalitet numera överlappar varandra, där hot och påtryckningar blir allt vanligare i arbetslivet, lyfte terrorforskaren

Hans Brun.

– Sverige är på väg in i en syditaliensk situation med gängkriminalitet som drivs av att tjäna peng-

ar på narkotika, bedrägerier, trafficking och andra brott. Bara den illegala avfallshanteringen omsätter 2–3 miljarder kronor varje år.

Sammantaget handlar det om enorma summor. Totalt omsätter den kriminella ekonomin 185 miljarder kronor per år – och då är inte ens den kommunala sektorn medräknad.

Hur kunde det gå så illa?

– Digitaliseringen har skapat nya arenor för kriminalitet, men också bland annat avskaffade gränskontroller, färre poliser och privatise-

Terrorforskaren Hans Brun menar att insiderbrott ofta hänger ihop med dålig arbetsmiljö.

ring av välfärden. Vem kunde tro att en vårdcentral kunde drivas av Bandidos? säger Hans Brun retoriskt.

KOPPLAT TILL DÅLIG

ARBETSMILJÖ

Att kriminaliteten tar sig in i arbetslivet genom insiders är ett oroande tecken i tiden. Men det går att förebygga och här har fackförbunden tillsammans med arbetsgivarna en viktig roll.

– Insiderbrott hänger ofta ihop med dålig arbetsmiljö. På en sund arbetsplats är medarbetarna mindre benägna att läcka känslig information som kan skada arbetsgivaren.

Hans Brun klargör att det ska finnas rutiner för att förebygga och upptäcka insiderbrott.

Skydd mot spioneri

Om en arbetsgivare hanterar uppgifter som rör Sveriges nationella säkerhet måste de ha ett säkerhetsarbete mot spioneri, terrorism och sabotage. Det innebär bland annat säkerhetsprövning, där personalens pålitlighet och sårbarheter bedöms. Prövningen ska också följas upp löpande.

– Arbetsgivaren måste hela tiden beakta nya situationer, säger Naturvetarnas chefsjurist Sofia Söderberg.

RÄTTSSÄKRA BESLUT

Ett beslut om säkerhetsprövning kan i dag inte överklagas, och den som inte godkänns kan omplaceras eller sägas upp.

– Arbetsrätten gäller, men det kan vara svårt att invända när arbetsgivaren hänvisar till sekretess. Acceptera inte svepande svar – ställ frågor om sekretessgrunden. De har fortfarande förhandlingsskyldig-

het, enligt SofiaSöderberg och hänvisar till Arbetsdomstolen.

Inför kommande regeländringar betonar hon behovet av rättssäkra beslut, möjlighet att överklaga och att diskrimineringslagen beaktas.

– Det minskar risken för direkt och indirekt diskriminering, exempelvis kopplat till etnicitet, funktionsnedsättning eller kön.

Vad tar du med dig från Bootcamp?

Lisa Liljefors, ordförande för

Akademikerföreningen på bioteknikbolaget Cepheid AB

– Mycket intressant och relevant i frågor om säkerhet och påverkan. Att kriminaliteten i samhället i så hög grad är sammankopplade i nätverk var en aha-upplevelse för mig.

Hur påverkar det din roll som förtroendevald?

Jag tar med mig hur man kan förebygga insiderbrott med en god arbetsmiljö.

Medarbetare som mår bra och trivs på jobbet är mindre benägna att för egen vinning sprida känslig information och skada företaget.

Tips från allmänheten är viktiga för att Säkerhetspolisen ska klara av sitt uppdrag att avvärja hot mot Sverige.

Henrik Larsson, miljöhandläggare och ledamot i Saco-Sstyrelsen på länsstyrelsen i Skåne

– När jag fick inbjudan och såg programmet kände jag direkt: Det här vill jag vara med på. Och förväntningarna infriades med råge. Vi har fokus på beredskap på min arbetsplats, så frågor om säkerhet påverkar mig direkt, även i den fackliga rollen. Kan det handla om miljöbrott?

Ja, det kan till exempel gälla illegal avfallshantering där det finns stora pengar att hämta samtidigt som seriösa aktörer slås ut. Så den fortsatta forskningen på Södertörns högskola kring detta blir intressant att följa.

Malin Lindkvist, livsmedelsinspektör och arbetsplatsombud på Enköpings kommun

– Jättebra och lärorikt, och relevant för mitt yrke då vi har uppdrag ute företag som har säkerhetsklassad information. Det innebär att jag kan få information som jag inte vet vad jag bör göra med. Hur agerar du om det finns misstankar om brott?

– Då vänder jag mig till polisen som vi samverkar med. I dag lärde jag mig att jag kan tipsa Säkerhetspolisen om jag upptäcker något som skulle kunna hota rikets säkerhet.

Meet Industry & Academia. Find Out Who’s Hiring.

Free of charge for members of Naturvetarna* – lunch and refreshments included.

Gain access to cutting-edge seminars featuring the latest science, research, insights and trends.

Connect with peers, industry experts, and our exhibiting partners through dedicated partnering sessions and informal networking – in a setting covered by leading industry media – all culminating in a relaxed Drinks & Refreshment Reception at each event.

Read more and secure your tickets here! lifesciencesweden.se/event

Expand your network, deepen your knowledge, and be part of the conversation shaping the future of life science. *For the Pharma Outsourcing

December 10, Stockholm bioprocessing.se

December 2, Stockholm pharmaoutsourcing.eu

Scan for a preview of our events

Maria Eriksson +46708741834 maria.eriksson@nordiskemedier.se October 22, Stockholm bioscienceevent.com

Showcase your solutions and connect with the right audience. Get in touch to explore speaking and exhibition opportunities.