Naturvetaren nr 1 2026

Naturvetaren

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I NATURVETARNA

Naturvetare som tar fajten mot cancer

Ewa vann mot ålderismen och är tillbaka som konsult

Vilka kompetenser är hårdvaluta i dag och om tio år

”En död Östersjö är en dålig producent”

Växlar upp

Johan leder en myndighet med systemtänk

Skogsakademikernas stipendier

Är du skogsakademiker eller pluggar till det och behöver ett tillskott i kassan? Då finns det pengar att söka i Skogsakademikernas två fonder: Kamratfonden och von Porats fond.

Stipendierna kan användas till studieresor, kompetenshöjning, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende och trivselfrämjande aktiviteter.

Så gör du:

Ange namn och kontaktuppgifter.

Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag. Sökt belopp.

Ansökan om bidrag sänds per post till eller e-post senast den 15 april:

Skogsakademikerna

c/o Naturvetarna

Box 760

131 24 Nacka

E-post: erik.palmqvist@naturvetarna.se

Läs mer: www.naturvetarna/skogsakademikerna

Naturvetaren

En förmån för dig som är medlem i fackförbundet

Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT

NATURVETARNA

Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter

Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg

Omslagsfoto

Tobias Ohls

Övriga bilder

Colourbox, Adobe Stock TRYCK

Stibo Complete

ISSN: 2000–2424

Upplaga: 36 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering ANNONSBOKNING

Peter Edvall 070 791 07 85

Materialadress peter@businessfactory.se

Nästa nummer ute: 11 juni

Deadline annonser: 27 maj

Prenumeration

400 kronor per år för icke medlemmar

Tack alla på sjukhuslabb för att jag är på benen igen

Jag blir alltid glatt överraskad över att sjukvården fungerar så bra när jag själv behöver den. I media får man lätt bilden av en sjukvård på fallrepet och att patienter far illa. Jag var därför inställd på att inte ha för höga förväntningar när jag skulle byta min höftled.

Hela vårdkedjan från kontakt med läkare och alla undersökningar som skulle göras innan fungerade utmärkt. Under hösten cyklade jag flera gånger till Huddinge sjukhus för att ta olika prover. Den där snöiga januarimorgonen när det var dags för operation kände jag mig varmt välkomnad av personalen – många med rötter i andra delar av världen. I en tid när människor med utländsk bak grund ofta ifrågasätts ville jag säga: tack för att ni finns.

Även på sjukhuslabben ationen likartad när det kom mer till etnisk mångfald. Som patient har man inte tillträde till den värld där kvalificerad personal jobbar i det fördolda. Varje provsvar är guld värt och avgörande för att rätt åtgärd ska kunna sättas in. Som

Varje provsvar är guld värt och avgörande för att rätt åtgärd ska kunna sättas in."

patient hade jag uppskattat att få ett ansikte på – eller i alla fall få veta vilken yrkesgrupp som står bakom provsvaret.

För min del visade proverna att blodet var fritt från mikroorganismer, järnvärdena goda och hjärtat stabilt. Det gav grönt ljus för operationen, som gick utmärkt. Nu kan jag släppa kryckorna och återvända till livet jag läng-

Längre fram i tidningen lyfter vi naturvetare som gör hjälteinsatser i cancervården. Tack vare deras arbete är ett cancerbesked i dag ofta början på en behandling som ger hopp.

Palle Liljebäck, chefredaktör

SID 7 Duellen: Ska vi bryta uran i Sverige?

Ja säger gruvnäringen genom Svemin, medan LRF ser risker för miljö och jordbruk.

SID 14

Ewa Lavett upplevde att hon hade svårigheter att få arbete på grund av sin ålder. Nu är hon tillbaka som konsult.

SID 52

Månadens fråga: Vad gör du med ditt friskvårdsbidrag?

Visste du att varje krona som arbetsgivaren satsar på friskvård ger 3,60 kronor tillbaka?

Naturvetare som formar framtiden

Först ut i vår nya serie är batteriforskaren Daniel Brandell på Ångströmslaboratoriet i Uppsala.

Det var en medarbetare till Johan Kuylenstierna som tyckte att vi borde skriva om hur han har lyft Naturvårdsverket.

Forskaren Martina Olsson tar hjälp av Max IV i utvecklingen av nya läkemedel och batterier.

NATURVETARNA I MEDIA

Hela sjukvårdskedjan behöver kvalitetssäkras

Naturvetare får inte del av nödvändig kompetensutveckling inom hälsooch sjukvården. Skälet är att endast tre av tiotalet naturvetenskapliga professioner är legitimerade. Att reglera samtliga specialistprofessioner inom hälso- och sjukvården skulle gynna både patientsäkerhet och kompetensförsörjning.

Dagens Medicin 18 december 2025

Uppsnappat om oss i media

Lönetrösklar stänger ute utländska forskare

Lönetrösklar och akademins korta tidsbegränsade anställningar stänger ute internationella forskare. En kartläggning av sex svens-

ka lärosäten visar också på systematiska skillnader när det gäller lön, tillgång till tjänster och forskningsbidrag baserat på ursprungs-

land och kön. Hur ska vi då kunna behålla utländska talanger?

Tidningen Curie 17 december 2025

Arbetsgivare måste investera i AI-kompetens

De företag som inte hänger med i teknikskiftet mot AI riskerar att tappa viktig kompetens, och därmed konkurrenskraft, enligt en undersökning från Akavia och Naturvetarna. Bara 16 procent av för-

bundens medlemmar får den kompetensutvecklingen av sin arbetsgivare. Och för hälften är kompetensfrågan avgörande när de söker nytt jobb.

Dagens industri 7 januari 2026

Varför är du med i Naturvetarna?

Det känns som en självklarhet. Det ger både mig själv och andra medarbetare bättre villkor och förutsättningar att göra ett bra jobb. Jag har bekanta som jobbar utan kollektivavtal och det är en otroligt stor skillnad, till fördel för dem som omfattas av ett. Jag tycker också att det visar för min arbetsgivare att jag är insatt och engagerad i ett hållbart arbetsliv.

Hur har du haft nytta av ditt medlemskap?

Jag har haft flera typer av anställningar och mellan dessa varit i kontakt med Naturvetarnas karriärtjänster. Inför en arbetsin-

tervju fick jag hjälp att matcha min kompetens med det som efterfrågades för tjänsten. När jag flyttade från södra till östra Sverige tog jag ett karriärsamtal med Naturvetarnas karriärrådgivare som gav mig

skräddarsydda tips när jag sökte nytt jobb.

Skulle du rekommendera karriärtjänsterna till andra?

Absolut, och det har jag också gjort.

Johanna Söderholm

Utbildning: Trädgårdsingenjör.

Arbete: Kvalitetsansvarig.

Gör på fritiden: Sportklättring.

ELLINOR LÖWENBORG

Så vill regeringen få forskare att stanna i Sverige

Regeringen går nu vidare med ett antal förslag på hur studenter, forskare och doktorander från länder utanför EU och ESS ska lockas till Sverige, och också vilja stanna kvar.

I den lagrådsremiss som regeringen fattar beslut om föreslås bland annat att det ska gå fortare att få permanent uppehållstillstånd för forskare och doktorander och att de ska få längre tid på sig att hitta arbete.

Om det är tillräckligt för att återskapa förtroendet för utländska forskare att komma till Sverige återstår att se.

Regeringen skärper också kraven för hur mycket en utländsk student ska få arbeta, till som mest 15 timmar per vecka förutom under sommaren, för att minska risken för fusk.

Tufft för nyexade – men positiv trend

Även om det just nu är lite kärvt för unga akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden är den långsiktiga trenden tydlig. Det lönar sig att satsa på en akademisk utbildning, enligt en färsk rapport från Saco. Det gäller inte minst för naturvetare som har en lägre arbetslöshet än andra akademiker. – I en lågkonjunktur drabbas alltid unga hårdare, men högskoleutbildning visar sig ge en tydlig motståndskraft. Akademiker står sig relativt väl även när arbetsmarknaden kyls av, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Saco. Att läget just nu är tufft visar en

rapport från Saco studentråd: var fjärde nyexaminerad tjänar mindre än vad studielånet ger fyra månader efter examen. Här höjer Saco studentråd ett varningens finger. – Många nyexaminerade står helt utan försörjning när de inte kan få studiemedel och har inte heller rätt till a-kassa vilket de borde ha, säger Colin Andersson, ordförande för Saco studentråd.

AI + mänskliga skills = framgång

De mest attraktiva kompetenserna för framtidens konkurrenskraft

är följande, enligt Manpower group:

 Snabb inlärningsförmåga

 Empati

 Problemlösning

 Ledarskap

 AI- och teknikkunskap

Naturvetare står starka på arbetsmarknaden

Arbetslösheten bland naturvetare ligger på 2,1 procent, jämfört med 8,6 procent i genomsnitt för hela arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för alla akademiker är 5,0 procent. Naturvetare är alltså en av de mest eftertraktade akademikergrupperna.

Drivkrafter bakom efterfrågan:

• Innovation och teknisk utveckling

• Grön omställning

• Ökad krisberedskap

DUELLEN

Är det rätt att öppna upp för uranbrytning i Sverige?

Regeringen har gett grönt ljus för att bryta uran i Sverige. Gruvbranschens organisation Svemin är med på noterna, medan LRF varnar för att brytningen är förenad med miljöproblem och att värdefull jordbruksmark går förlorad.

Maria Sunér, vd Svemin

1. Ditt främsta skäl till att uran ska/ inte ska brytas i Sverige?

2. Hur påverkas miljön, naturvärden och jordbruket?

3. Ska vi ha kärnkraft om vi inte kan bryta råvaran själva?

4. Är beredskap ett skäl till att bryta uran i Sverige?

Det finns ingen anledning att lagstifta mot utvinning av ett enskilt grundämne eller bergart. Gruvverksamhet bör prövas utifrån miljöpåverkan i varje enskilt fall, inte förbjudas på förhand. Uran förekommer ju dessutom tillsammans med andra metaller i den svenska berggrunden. Att tillåta utvinning innebär därför bättre resurseffektivitet och att fler råvaror kan tas tillvara.

All gruvverksamhet i Sverige prövas genom en av världens mest omfattande miljölagstiftningar. En eventuell urangruva skulle behöva uppfylla samma strikta krav som annan gruvverksamhet. Om verksamheten inte kan bedrivas på ett miljömässigt säkert sätt får den inte tillstånd.

Om Sverige använder kärnkraft behövs uran. I dag importeras allt uran som används i svenska kärnkraftverk, och vi ser hur priserna på uran har stigit på grund av en mer begränsad tillgång globalt. Om energislaget ska vara en del av energisystemet är det rimligt att också kunna ta ansvar för råvaran.

Tillgången till råmaterial blir alltmer en strategisk fråga i en osäker omvärld. Europa är i dag starkt beroende av import av många viktiga metaller och mineral, så även uran. USA har nyligen definierat uran som en kritisk råvara. Att möjliggöra utvinning i Sverige kan bidra till ökad försörjningstrygghet.

Palle Borgström, ordförande LRF

Den absoluta majoriteten av allt uran i Sverige finns i alunskiffer som också innehåller en mängd andra giftiga ämnen, bland annat kadmium, arsenik och bly. I dagsläget finns inga hållbara metoder för att bryta alunskiffern och därför ska det vara förbjudet. Dessutom sammanfaller alunskiffern med några av våra viktigaste jordbruksmarker, vilket i sin tur påverkar lantbrukarnas möjlighet att producera mat till Sveriges hushåll.

Det finns risker med all typ av gruvbrytning, inte bara med uranbrytning. Hur stora dessa risker är beror dock på de lokala förutsättningarna och går inte att generalisera.

Vilken form av elproduktion vi ska ha i Sverige är en fråga som LRF inte tar ställning till. Samtidigt har Sveriges gröna näringar potential att leverera ytterligare 71 TWh förnybar energi per år i form av biomassa samt utbyggnad av sol-, vind- och vattenkraft.

9 av 10 svenska hushåll anser att tillgång till mat och vatten är den viktigaste beredskapsfrågan och därför måste den produktionen prioriteras högre än idag.

och är tillbaka som konsult

Efter en tuff period utan jobb där ålder kändes som ett hinder är Ewa Lavett tillbaka som ekolog. Hon brinner för att lära nytt och dela med sig av sina kunskaper, liksom att förbättra löner och villkor för naturvetare, särskilt inom privat sektor.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Julia Sjöberg

Häng med Ewa under en dag:

07.35

Tar tåget från Hindås till Göteborg, ibland i sällskap med sonen, som går sista året på gymnasiets tekniska program. Framme på jobbet runt klockan 8.15.

09.30

Hnner göra lite research för en utredning innan fika med kollegor. Det är okej att prata jobb, men det är lika mycket en social grej, inte minst viktigt för nya medarbetare.

10.30

Kort möte för att diskutera förfrågan från anbudsportal på nytt projekt.

11.45

”Kom Ewa, nu ska vi äta lunch”, säger en kollega. Det finns en matsal i huset dit de flesta har med sig egen matlåda.

Bästa teamwork på konsultföretaget COVI med kollegorna Anna Lindfors och Christopher Magnusson. Ewa Lavett till höger.

13.00

Möte om ”Karlstadbenet” – den kraftledningsgata från Östersund som ska få fördubblad kapacitet. Temat är årets inventeringsarbete för underlag till art–utredningar, just nu med fokus på rovfåglar.

15.00

Lägger upp en plan för en naturvärdesinventering i fält, vilken ska utgöra underlag för detaljplaner i en västsvensk kommun. Hon hinner också med att samla ihop underlag och titta på kartor och läsa rapporter i ett annat projekt.

Ewa Lavett

Utbildning: Biolog med marinekologi som specialisering. Har också läst in miljöjuridik, vilket är ett måste i den här branschen.

Arbete: Leading specialist på miljöoch teknikkonsultföretaget COWI.

Fackligt uppdrag: Ledamot i Naturvetarnas förbundsstyrelse sedan 2018.

Kopplar av med: Körsång, yoga, styrketräning och hundpromenader. Sommartid blir det en del motorcykel och sportdykning.

Familj: Särbo med två hemmavarande tonårsbarn.

Boktips: Ålevangeliet av Patrik Svensson.

17.00

Tar tåget tillbaka hem till Hindås och laddar för kvällens körsång, som ger bästa avkoppling och ny energi. ”Att sjunga tillsammans är bevisligen bra för folkhälsan.”

å konsultföretaget

COWI sätter man värde på sina äldre medarbetare. I det ligger att det finns tydliga karriärvägar med möjlighet till kompetensutveckling.

– Jag övertygad om att arbetsgivaren vinner på den strategin. Jag är trygg i min kompetens och drivs av att dela med mig av min kunskap, säger Ewa Lavett som har en specialistroll i ekologi där. Att erfarenhet ses som en tillgång är inget att ta för givet. Tvärtom var det en belastning för Ewa som under en period av arbetslöshet fick känna på ålderism när hon sökte jobb.

– Jag hade precis fyllt 50 år och möttes av kommentarer som: ”Du är lite för gammal och dyr”. Jag var tvåa i flera rekryteringar av den anledningen. Så här i efterhand var det inga arbetsgivare jag ville jobba hos.

SLÖSERI MED KOMPETENS

Ewa hade kompetensen, men blev ändå bortvald. Om det var ett uttryck för åldersdiskriminering är oklart, då det är svårt att bevisa.

– Det var min upplevelse, vilket är illa nog och som många äldre kan känna igen sig i. Det innebär inte bara ett personligt lidande, utan också slöseri med kompetens.

Med

satsning på vindkraft hade Sverige chans att gå före i den gröna omställningen.”

Därför blev hon glad att Naturvetarnas kongress hösten 2024 fattade beslut om att ingen på arbetsmarknaden ska diskrimineras på grund av etnisk bakgrund, ålder, kön eller annat av de sju diskrimineringsgrunderna.

Som ledamot i styrelsen har hon själv möjlighet att driva frågor om arbetsmiljö.

– Kraven i arbetslivet ökar hela tiden, vilket leder till stress och psykisk ohälsa. Den frågan måste

tas på allvar så att arbetslivet anpassas till medarbetarnas olika behov.

PART I AVTALET

En annan viktig fråga för Ewa är att Naturvetarna borde ingå i förhandlingsdelegationen i avtalet med Almega Innovationsföretagen.

– Då vi har drygt 1 100 medlemmar på det här området är det konstigt att vi inte sitter med vid förhandlingsbordet. För oss miljö- och naturvårdskonsulter är frågor om arbetstid och restid i samband med fältarbete viktiga.

I dag jobbar hon bland annat i ett spännande projekt på uppdrag av Svenska Kraftnät. Det gäller kraftledningsgatan från Östersund

till Karlstad, där kapaciteten att ta ner ström från Norrland till södra Sverige ska fördubblas.

– Tillsammans med flera andra konsultföretag – bland annat Tyréns som har huvudansvaret – undersöker och projekterar vi för dragning av nya kraftledningar. Svensk miljölagstiftning ställer höga krav på att ta fram den kunskap som krävs för att minska påverkan på natur och arter.

FICK BRA STÖD

Innan Ewa i oktober 2025 kom till COWI stod hon utan arbete en period.

– Det gör något med en som människa att vara arbetslös, där självkänslan och tron på sig själv får sig en törn. Jag hade planer på att växla spår

och bli lärare eller starta eget, men så blev det inte. Det var en härlig känsla att komma tillbaka i arbete igen.

Hon framhåller det fina stöd hon fick från Naturvetarna. Ewa och nio till blev uppsagda när marknaden för havsbaserad vindkraft föll. Ett strikt regelverk för tillstånd och sämre lönsamhet gjorde det omöjligt att fortsätta. Uppdraget var att studera miljöeffekterna av vindkraften till havs.

– Tråkigt att både teknisk och miljömässig kompetens går förlorad. Här hade Sverige chansen att gå före i den gröna omställningen.

natur och arter ska bli så liten som möjligt.

PANELEN

Vilka kompetenser är hårdvaluta i din bransch i dag och om tio år?

Sara Stjernberg

Head of talent acquisition, Sweco

Efterfrågan är störst på mediora och seniora ingenjörer i ledande roller som uppdragsledare, teknikansvariga samt projekt- och projekteringsledare. Det är kompetenser som kombinerar teknisk expertis med förmågan att leda komplexa uppdrag och att använda digitalisering och AI för att skapa värde i projekten.

Hur ser det ut om tio år?

Som ovan, men rollernas innehåll kommer att utvecklas i takt med att digitala arbetssätt mognar. Kompetens inom AI och digitalisering kommer vara avgörande. Affärsmässighet, rådgivning samt klimat- och hållbarhetskompetens får troligtvis ökad betydelse. Behovet av både tekniska och naturvetenskapliga perspektiv väntas öka. Samtidigt bedöms kompetensbristen tillta, vilket gör förmågan att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens avgörande för branschens leveransförmåga.

Jakob Tellgren

Vd IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige

Just nu är kompetens inom hållbar och kvalitetssäkrad produktion hårdvaluta. Företagen söker människor som kan kombinera nya material, cirkulära arbetssätt och spårbarhet med stabila, resurseffektiva processer. Dataanalys och AI blir snabbt vardagsverktyg i allt från labb till produktion.

Hur ser det ut om tio år?

De kommande tio åren vävs kompetenserna ihop. Hållbarhet, kvalitet och digitalisering blir kärnan i industrins arbetssätt, inte sidofrågor. Rollen att översätta krav till praktiskt genomförande blir allt viktigare – liksom ledarskap som kan driva förändring på riktigt.

Kristine Wiklund

Expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Gröna arbetsgivarna

Skogsbruk: Teknisk kompetens för maskiner, sensorer, drönare och digital kartläggning, liksom ekologisk förståelse.

Lantbruk: Agronomi, teknik, affärsmässighet och social kompetens i säsongsbaserade team.

Trädgårdsnäring: Växtbiologi, teknisk drift av växthus och odlingssystem samt kommunikation i internationella arbetslag.

Hur ser det ut om tio år?

Skogsbruk: Avancerad dataanalys, autonoma system och klimatstyrd skogsskötsel blir centrala, eftersom klimatförändringar, skogsskador och ökade krav på hållbarhet kommer att göra besluten mer komplexa.

Lantbruk: Robotik, precisionsodling, riskhantering och hållbarhetsdriven affärsutveckling blir ännu viktigare, eftersom produktionen sannolikt blir mer dataintensiv och marknaden mer föränderlig

Trädgårdsnäring: Då dominerar högteknologiska odlingsmiljöer, klimat- och energistyrning och cirkulära produktionsmodeller, eftersom resurseffektivitet och energikostnader troligtvis styr konkurrenskraften.

Hallådär!

Naturvetarna står upp för medlemmarna på KI

När Saco S riktade skarp kritik mot hanteringen av uppsägningar på Karolinska institutet kom ett oväntat svar från arbetsgivaren. KI menar att facket försvårar processen, något som Naturvetarna kraftigt invänder mot.

Bakgrunden är att de lokala fackliga företrädarna inom Saco-S menar att arbetsgivaren inte har följt lagen om anställningsskydd och även frångått det lokala kollektivavtalet.

– Naturvetarna ser allvarligt på uppgifter om att facklig samverkan beskrivs som att ”bråka” eller ”ställa till oreda”. Den fackliga rollen är en etablerad och legitim del av den svenska arbetsmarknadsmodellen, och vårt uppdrag är att bevaka att lagar och kollektivavtal följs, säger Pantea Ansari, teamchef för offentlig sektor på Naturvetarna.

HANDLAR OM ATT TA ANSVAR

Hon förklarar att det tillhör spelreglerna att facket ställer frågor och begär tydlighet vid uppsägningar eller andra händelser.

– Det är inte ett uttryck för konfliktvilja, utan för att ta ansvar. För Naturvetarna är det centralt att proces-

ser vid statliga myndigheter präglas av rättssäkerhet, transparens och respekt för gällande regelverk.

BREV TILL STYRELSEN

Det menar hon gagnar både medarbetare, arbetsgivare och verksamheten som helhet. En väl fungerande samverkan bygger på ömsesidig respekt för rollerna. Där behöver vi värna den svenska modellen även när frågorna är svåra. – Vi vill vara med och utveckla verksamheter på Karolinska institutet och säkerställa att regelverket följs. För att hitta lösningar behöver vi som fackliga parter ibland ställa svåra frågor för att komma framåt, säger Pantea Ansari.

Mot bakgrund av hur ärendet har utvecklats har Saco-S, genom Naturvetarna, SULF och Stockholms läkarförening, vänt sig direkt till arbetsgivaren. I ett gemensamt brev till Karolinska institutets styrelse framförs tydlig och allvarlig kritik mot handläggningen av frågan.

Hur många isbjörnar finns det på Grönland?

Jaakusaaq Sørensen läser en kandidat i biologi i Sverige för att senare kunna inventera växter och djur på Grönland.

– Det är svårt att säga exakt eftersom isbjörnen rör sig över stora områden med havsis utan hänsyn till nationsgränser. Efter avslutade studier på Stockholms universitet vill jag bidra till att ta fram säkrare siffror.

Hur hittade du till Sverige?

– Jag blev tipsad av en vän efter att ha studerat på Århus universitet. Men jag blev aldrig accepterad där. Här finns en nyfikenhet på andra kulturer och jag har fått nya vänner.

Får isbjörnen jagas?

– Ja, men jakten är starkt reglerad för att hålla populationen av isbjörnar på en hållbar nivå. Därför är det så viktigt att göra ordentliga inventeringar av mer än isbjörnar. Det gäller också val, valross, säl och rovfågel, liksom fisk som vildlax och röding.

Jagar du själv?

– Ja, det är en viktig del i inuiternas tradition. För att få jaga isbjörn, val med fler däggdjur måste man ha licens. Däremot är det fritt för alla grönlänningar att jaga säl, säger han och visar upp ett sälskinn som han har med sig som souvenir till Sverige.

Hur påverkar uppvärmningen?

– Isbjörnen är helt beroende av havsis för att kunna jaga säl och annan föda. När havsisen smälter påverkas hela ekosystemet, bland annat med mindre mängd alger vilket sätter spår på hela näringskedjan uppåt.

Vilka växter finns på Grönland?

– Floran liknar den i norra Sverige, men det finns inga träd naturligt. Planterad gran växer extremt långsamt. På södra Grönland bedrivs ett begränsat jordbruk med kossor och får, liksom vall- och potatisodling.

Hur ser du på framtiden i denna geopolitiskt svåra tid?

– Vi kämpar för oberoende och vill behålla vårt sociala trygghetssystem. Att styras av USA skulle vara värre än att tillhöra Danmark. Värderingarna de har på andra sidan Atlanten är så långt ifrån våra man kan tänka sig

PALLE LILJEBÄCK

MÅNADENS FRÅGA

Hur använder du ditt friskvårdsbidrag?

Vi vet att fysisk aktivitet är bra för hälsan och gör oss mer hållbara. Därför är friskvårdsbidraget skattefritt och något som många arbetsgivare erbjuder sina anställda. Nu undrar vi hur stort ditt friskvårdsbidrag är, hur du använder det och vad det ger dig? Har du inget alls vill vi veta det också.

Du kan också kommentera: naturvetarna@redaktion.se

Medlemskap i viktväktarna och 10 gångkort till simhallen. år i friskvårdsbidrag.

Ann

Jag använder inte mitt friskvårdsbidrag. Jag hittar ingen aktivitet som passar mig. Oftast tycker jag såna här förmåner är riggade för de som redan håller på med nåt. En friskvårdstimme hade passat mig bättre och jag hade hellre behövt ett typ skobidrag.

Albert

Friskvårdsmassage.

Vi har de senaste åren haft 2 000 kr/år i friskvårdsbidrag.

Katarina

Varje satsad krona på friskvård ger 3,60 tillbaka

Gymkort i all ära, men vardagsmotion och att resa sig ur stolen är minst

lika viktigt för hälsan i ett läge där stillasittandet ökar, enligt hälsoprofessorn

Mai-Lis Hellénius vid Karolinska Institutet.

Visste du att varje krona arbetsgivaren satsar på friskvård ger 3,60 kronor tillbaka, enligt en europeisk meta-analys.

– Det finns många studier som pekar i den riktningen. Att lägga pengar på friskvård ger bra utväxling för arbetsgivaren, säger Mai-Lis Hellénius som passar på att ta dagens promenad när Naturvetaren ringer.

BÄTTRE SÖMN OCH PRESTATION

Mai-Lis Hellénius

Hon slår också ett slag för vardagsmotionen, som att ta walk and talk-möten, gå upp för trapporna i stället för att ta hissen. Sedan behöver man kanske inte göra tio knäböj varje gång man reser sig ur stolen, som MaiLis gör.

– Det är ingen dum idé i ett läge där vi blir alltmer stillasittande nu när många jobbar hemma och sitter på digitala möten.

” Ta walk and talk-möten, gå upp för trapporna i stället för att ta hissen.”

I takt med högre ålder förlorar vi allt snabbare muskler som kan återskapas med träning. Det gäller bara att få in rutinen, som med all träning, säger hon övertygande.

Hon påminner om att fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter som ger färre sjukskrivningar och bättre prestation.

– Bättre sömn, styrka, balans och koordination hjälper oss i vardagen, men vi ser också effekter på blodtryck, blodcirkulation, viktminskning och annat som minskar risken för typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och många andra vanliga folksjukdomar. På köpet mår man bättre mentalt.

VARJE MINUT RÄKNAS

Men är det skattefria gymkortet alltid bäst?

– Det är bra, men det är kanske ännu viktigare att uppmuntra vardagsmotion. Båda i kombination är att rekommendera. Kom ihåg att varje minut räknas, där det handlar om att få upp pulsen med måttlig ansträngning 150 minuter i veckan.

Det behöver alltså inte vara maxpuls?

– Nej, det gäller att hitta sin grej, som kan handla om allt från promenader och lätt joggning till cykling och långfärdsskridskor. Gör det som du gillar. Men kan man påverka så mycket själv nu när nya rön visar att arvet betyder mer än vi trodde?

– Alla vinner på fysisk aktivet, och allra mest de som har hög ärftlighet för sjukdom. För alla gäller att man ökar chansen att hålla sig frisk med rörelse, säger Maj-Lis.

5tips

1.

Känn din marknad –och ditt värde

Så når du en drömlön som naturvetare

Du sitter på en nyckelkompetens, nu är det dags att få betalt för den. Med rätt strategi i lönesamtalet kan du som naturvetare ta klivet mot den lön du förtjänar. Vi på Naturvetarna visar hur.

Börja med att ta reda på vad andra i din bransch tjänar. Naturvetarnas lönestatistik ger en bra bild av löneläget för din utbildning och kompetens. Men se statistiken som ett riktvärde, och inte ett facit. Din kompetens och dina prestationer är det som ska värderas. Siktar du högre? Jämför dig med dem som ligger i topp.

2.

Gör din hemläxa inför lönesamtalet

Lönesamtalet är din chans att påverka, men bara om du är väl förberedd. Ta reda på arbetsgivarens lönepolicy och anpassa dina argument därefter. Lyft fram konkreta exempel där du har gjort skillnad: ett lyckat projekt, effektiviseringar eller nya kontakter som skapat värde. Visa hur du bidrar till verksamhetens utveckling.

3.

Sätt ett mål och en plan för att nå dit

4. 5.

Visa att du vill växa

Våga ta steget om du kör fast

Ha ett tydligt lönemål. Om du inte når hela vägen direkt, diskutera delmål med din chef. Dokumentera vad ni kommer överens om i minnesanteckningarna från samtalet. Då har du en plan att följa upp nästa gång och visar att du är målmedveten.

Ta reda på vad som krävs för att höja din lön. Ofta handlar det om att ta större ansvar eller att genom kompetensutveckling bli skickligare inom ditt specialistområde eller att vidga din kompetens. Visa att du är beredd att investera i dig själv och bidra ännu mer. Visa också att du förstår vad som behövs för att utveckla verksamheten

Om du inte får den lön eller utveckling du förväntar dig, stanna inte kvar i frustration. Gör en analys av dina möjligheter att växa och nå dina mål hos din arbetsgivare. Om den möjligheten inte finns kan det vara läge att byta arbetsgivare. Ett nytt jobb kan ge både högre lön och nya spännande utmaningar. Kontakta gärna Naturvetarnas rådgivning för att bolla dina tankar och idéer.

Life science drar ifrån i löneligan

Så här har lönerna för naturvetare inom olika branscher utvecklats sedan 2018 fram till 2024.

De högsta lönerna hittar vi inom life science, som fick ett uppsving och drog ifrån under och efter pandemin. Kanske vi ser en baksmälla på den trenden nu.

Techbranschen – IT, programvara och digital teknik - går fortsatt starkt, vilket märks på löneutvecklingen.

Skogsbranschen hamnade på snittet för samtliga naturvetare 2024 för att innan dess ligga på högre lönenivåer.

Livsmedel och lantbruk når inte upp till genomsnittet för alla naturvetare. Tappet efter torråret 2018 har inte riktigt återhämtats.

Kurvan

Färsk lönestatistik för 2025 hittar du på Saco-Lönesök. Logga in med bank-id.

Lönerna inom hälsooch sjukvården fortsätter att halka efter. En tankeställare om sektorn ska lyckas rekrytera kompetens till dessa viktiga jobb i framtiden.

Livsmedel och lantbruk Miljö

Hälso och sjukvård

Källa: Naturvetarnas lönestatistik. Medellöner redovisas här.

TEXT:PALLE LILJEBÄCK

Naturvetare vässar cancervården och räddar liv

En cancerdiagnos är inte längre lika med en dödsdom. Tidig upptäckt är en nyckel till att cancer kan besegras. Mer effektiva behandlingar och prevention bidrar också till det. Här lyfter vi några naturvetare som jobbar för att utveckla cancervården.

TEXT: Palle Liljebäck, Ellinor Löwenborg och Nikita Zeiloth

3 kostråd för att minska risken för cancer

 Ät mer fibrer och frukt. Endast 20 procent av alla i Sverige äter tillräckligt med frukt och grönsaker, och cirka 30 procent som uppnår rekommenderat intag för fibrer. Börja enkelt – kanske med ett extra äpple, en näve nötter eller en knäckemacka.

 Minska rött och processat kött. Särskilt kopplat till tjock- och ändtarmscancer. Byt gärna ut delar av köttet mot baljväxter.

 Var försiktig med alkohol. Även små mängder ökar risken för flera cancerformer, särskilt bröstcancer.

isste du att nio av tio kvinnor som får bröstcancer i Sverige överlever? Tidig upptäckt, bland annat genom mammografi sär en viktig orsak till det. I diagnostiken har biomedicinska analytiker en avgörande roll.

– Bröstcancer är en elakartad tumör i bröstet, men alla är inte lika aggressiva. Vilken typ det handlar om tar vi reda på i våra analyser här på Karolinska universitetssjukhusets Cancercentrum i Solna, säger Dalya Al-Zahrooni.

BIOMARKÖRER GER SVAR

Förutom bröstcancer är laboratoriet ett nationellt centrum för trofoblastsjukdomar – tumörer som kan uppstå efter graviditet.

– Sjukdomen är ovanlig, en promille av alla graviditeter, och orsa-

kas av felaktig befruktning där cystiska blåsor utvecklas i livmodern. I sällsynta fall blir det en tumör som kräver behandling.

Proverna måste prepareras med olika tekniker innan analys. Vid bröstpatologi används fem biomarkörer – en så kallad bröstpanel – för att identifiera tumörens egenskaper och aggressivitet. Resultatet ligger till grund för behandling och prognos.

– Ett felaktigt provsvar kan vara skillnaden mellan liv och död, säger Dalya och betonar vikten av rutiner och kvalitetssäkring.

Om tumören i bröstet är aggressiv eller inte ger biomedicinslka analytiker svar på.

AI PÅ INGÅNG

Än så länge använder hon inte AI, men tror att det snart blir en del av arbetet. Digitala bilder av provsnitt gör det möjligt att dela och diskutera svåra fall med läkare, något som redan är vardag. Varför valde du yrket?

– Under sista året på gymnasiet fick jag se hur biomedicinska analytiker jobbar. ”Det där vill jag göra”, tänkte jag. Och det har jag inte ångrat. Det är roligt att bidra till att rädda liv och att handleda studenter vid sidan av mitt ansvar för driften, säger Dayla.

VACCIN OCH SCREENING

Steget därifrån till livmoderhalscancer är inte långt. På Universitetssjukhuset i Linköping sitter cytodiagnostiker Sara Kader lutad över mikroskopet. Hon letar efter avvikelser i ett cellprov som kan vara förstadium till livmoderhalscancer.

– Det här cellprovet ser helt normalt ut, säger hon och är glad att kunna ge ett sådant besked. Men så är det inte alltid. Cellerna kan vara förändrade och i värsta fall ha utvecklats till cancer.

– HPV-virus kan ligga latent i kroppen och det tar ofta lång tid innan sjukdomen bryter ut, vilket gör det möjligt att upptäcka den tidigt.

”Screening har funnits sedan 1960-talet, vilket har räddat många liv.”

Tidig behandling minskar risken för invasiv cancer med upp till 90 procent och förhindrar spridning.

– Om cellförändringar eller cancer upptäcks genom screening kalllas kvinnan till ny provtagning och eventuell gynekologisk utredning.

Screening har funnits sedan 1960-talet, vilket har räddat många liv. Vaccinationsprogrammet för unga kvinnor har också tryckt tillbaka sjukdomen.

– Täckningsgraden ligger på närmare 90 procent och vaccinet ger ett skydd på runt 70 procent. Symtom är ovanliga, men det finns några varningstecken, som blödningar utanför mens eller smärta vid samlag, vilket bör kollas upp. Vad är tjusningen med jobbet?

– Det är meningsfullt och varierande, inget prov är det andra likt och det finns alltid mer att lära. Jag gillar dialogen med patologerna som har stort förtroende för oss.

För att inte missa något finns ett system som säkrar kvaliteten.

– Vi är alltid två som analyserar ett avvikande prov och vid svåra fall har vi dialog med läkare innan besked lämnas.

Sara och hennes fem kollegor

arbetar också med diagnostik för lungor, urinvägar, ryggmärgsvätska och punktioner från lungor och sköldkörtel.

STRÅLNING MED PRECISION

Om cancern har fått fäste i kroppen är det inte kört, utan den går att behandla med strålning, som blir alltmer exakt och pricksäker.

Vi möter sjukhusfysiker Emilia Persson som står med ena benet på klinik och det andra i forskningen. Ett av hennes mest spännande projekt är MR-linac, en maskin som kombinerar strålbehandling med magnetkamerabilder.

– Tekniken, som installeras i Lund under 2026, gör det möjligt att i realtid följa tumörers rörelse under behandlingen, säger hon.

På andra sidan projektet arbetar Patrik Brynolfsson som MR-fysiker. Han ser till att magnetkameran tar så tydliga bilder som möjligt inför strålbehandling.

– MR använder inte röntgenstrålning utan

En av fem inom cancervården forskar

Var femte naturvetare i cancervården forskar inom ramen för sin anställning. Av dessa har bara hälften den tid som behövs för att kunna forska i den utsträckning de vill. Bristande resurser är däremot ett mindre problem, enligt en undersökning från Naturvetarna 2025.

Desto fler vill forska om det finns rätt förutsättningar.

Fyra av tio som inte forskar i sin anställning vill göra det.

De som väljer bort forskning ser risker med stress och att må dåligt på jobbet. Det finns också en otydlighet i hur socialförsäkringar och annat påverkas med två arbetsgivare.

Var tredje använder AI-verktyg

70 procent av de naturvetare som arbetar inom cancervården använder inte AI i sin yrkesutövning. Men det skiljer sig åt mellan yrkesgrupperna. Sjukhusfysikerna har tagit till sig tekniken i högre grad, där sex av tio använder något AI-verktyg.

Men bara en av tio cytodiagnostiker och knappt två av tio biomedicinska analytiker använder AI-verktyg i arbetet, enligt en undersökning som Naturvetarna gjorde under 2025.

Som jämförelse använder 40 procent av alla naturvetare inom privat sektor AI i sitt arbete.

starka magnetfält, vilket gör det möjligt att se både tumörer och friska organ med hög precision, förklarar han.

VILL GÖRA SKILLNAD

Patrik fungerar som länken mellan läkare, sjuksköterskor och tekniken, en roll som kräver både teknisk finess och pedagogisk förmåga.

– Läkaren är den som ritar in det område vi vill stråla, men också riskorgan som måste skyddas. Utifrån detta skapas en individanpassad plan, säger Emilia.

För att den ska bli optimal måste bilderna hålla hög kvalitet, och här är Patriks arbete avgörande.

– Det handlar om att väga bildkvalitet mot undersökningstid och känslighet för störningar, säger han.

Både Emilia och Patrik möter ibland patienter vid bildtagning eller behandling.

– Det kan kännas tungt, men också väldigt meningsfullt att få bidra till deras vård, säger Emilia.

Deras yrkesval grundar sig i en passion för viljan att göra skillnad.

– Jag ville förena mitt intresse för fysik och matematik med något som hjälper människor, berättar Emilia. Patrik håller med.

– Jag läste eknisk fysik men valde sjukhusfysik då jag vill forska Även om deras arbete sker i det tysta är deras påverkan allt annat än osynlig.

GENETISK VÄGLEDNING

Hur man än lever sitt liv finns det cancer som inte går att skydda sig emot. Det gäller bland annat ärftlig cancer som utgör 5-10 procent av alla cancerfall.

– Det handlar om att gener har muterat och förlorat sin skyddande effekt mot cancer, säger Daniel Madan Andersson, genetisk vägledare vid universitetssjukhuset i Linköping.

– Så är fallet för bland annat ärftlig bröst- och äggstockscancer, där sjukdomarna ofta förekommer tillsammans i släkten.

Han är medicinsk biolog i botten och talar entusiastiskt om sitt yrke.

– Som för de flesta av våra gener kommer de cancerskyddande anlagen parvis. Om det ena skyddet slås ut finns ofta en backup. För den som har ärftlig risk är det ena skyddet utslaget sedan födseln och man saknar backup.

Lyckligtvis är det inte så många som bär på en genetisk variant som orsakar sjukdom. Dessa går i arv och kan i kombination med ålder, livsstil och miljö leda till cancer, men behöver inte göra det.

– Om en kvinna drabbas av bröstcancer i ung ålder kan det väcka misstanke om ärftlighet. Hittar man en mutation i någon av de skyddande generna kan flera i familjen bära på samma anlag.

Då erbjuds släktingar att testa sig. – Här är det viktigt med en bra dialog med patienten. Jag förklarar jag genetiken och diagnostiken, och är ett bollplank kring psykosociala frågor som livssituation, stress och eventuell suicidrisk.

SVÅRA VÄGVAL

Målet är att patienten själv ska kunna fatta ett informerat beslut. Det kan handla om att förebygga cancer genom att operera bort bröst och äggstockar.

– Det är förknippat med svåra överväganden, där risk ställs mot att förlora ett organ.

En annan typ av ärftlighet är Lynch syndrom, där risken att utveckla tjocktarmscancer kan vara så hög som 50 procent.

– Även här handlar det om en medfödd mutation där reparationsgener har slagits ut. För den som har Lynch syndrom erbjuder vården kontroller av tjocktarmen vartannat år.

I Sverige finns runt 60 genetiska vägledare, ofta knutna till klinisk genetik vid universitetssjukhus.

MAT OCH CANCER

Vissa cancerformer går att förebygga genom kost och levnadsvanor. Det har leg. dietist Klara Nypelius Standley koll på. Men det finns utmaningar.

– Trots evidensen för kostens betydelse i cancerprevention saknas strukturer för att nå ut med kunskapen. Och vi dietister är för få.

Tillgången till dietist i primärvården varierar kraftigt.

– Man måste nästan ha en diagnos, som diabetes eller hjärt-kärlsjukdom, för att få hjälp.

Enligt Klara finns både direkt och indirekt koppling mellan kost och cancerrisk.

– Den starkaste kopplingen ser vi vid tjock- och ändtarmscancer. Ett högt intag av fiberrika livsmedel som fullkorn, baljväxter, nötter och grönsaker minskar risken. Samtidigt kan processat kött öka risken, förklarar hon.

LÄTT ATT GÖRA RÄTT

Kosten påverkar också kroppsvikten, vilket är kopplat till upp mot 20 cancerformer.

– Maten är en viktig faktor, men obesitas är en komplex sjukdom. Det finns sällan en enda lösning. Därför behövs politiska beslut som underlättar hälsosamma val.

Som småbarnsmamma vet Klara

hur svårt det kan vara att få in bra matvanor.

– Vi försöker med nyckelhålsmärkt bröd, fullkornspasta och grönsaksstavar.

Klara Nypelius Stanley är legitimerad dietist sedan 2015 och arbetar halvtid på onkologen i Malmö och halvtid med cancerprevention inom Regionala cancercentrum, RCC. Hennes resa började med projektet Mat och cancer inom Dietisternas Riksförbund.

– Det var där jag kom in på preventionsspåret. Nästan inga dietister arbetar med hälsosamma matvanor i cancervården. Jobbar man kliniskt är det främst fokus på undernäring, säger Klara.

MER ÄN TOBAKSRÖK

Det är inte bara maten som påverkar risken att få cancer utan även kemikalier i vår vardag. Vi exponeras för kemikalier i luften, maten vi äter och produkterna vi använder.

– Genom att utsätta celler i laboratoriemiljö för olika kemikalier identifieras skador på DNA och man kartlägger vilka ämnen som utgör en potentiell cancerrisk, förklarar Kristian Dreij, forskare i toxikologi vid Karolinska Institutet.

Cancerframkallande kemikalier skadar ofta vårt genetiska material.

– Sådana förändringar kan leda till att cellernas normala funktion rubbas – till exempel genom okontrollerad celldelning, vilket är ett tidigt steg i cancerutveckling.

Att tobaksrök, uv-strålning alkohol innebär risker vet vi . Men kemikalier i luft, vatten och livsmedel är svårare att undvika.

– Ett komplement till utsläppskrav är till exempel miljözoner som begränsar fordon för att förbättra luftkvaliteten, säger Kristian Dreij.

LEDER FORSKARGRUPP

Kristian leder en forskargrupp vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Fokus är hur miljöföroreningar kan initiera DNA-skador och starta cancerutveckling.

– Vi utvecklar ny metodik för att förutse om ett ämne innebär cancerrisk. Då gäller det även att undersöka cocktaileffekter, som innebär oförutsägbara resultat av kemikalieblandningar.

Resultaten publiceras i vetenskapliga tidskrifter, som kan ligga till grund när myndigheter skapar riktlinjer.

– Jag har också varit involverad i uppdrag från Naturvårdsverket. Genom förbättrade populationsstudier och experimentella modeller blir bedömningarna mer precisa och möjligheterna att förebygga cancer större.

– Störst potential har forskning som kombinerar kunskaper och kan se helheten, avslutar han.

DITT STÖD PÅ JOBBET

Här möter du dem som står på din sida i vardagen. De förtroendevalda jobbar för din arbetsmiljö och bra villkor på arbetsplatsen.

Linda står upp för naturvetare i sjukvården

I en tid av högt tempo och tufft arbetsklimat har facket i Region Värmland en viktig roll. För Linda Arvidsson är arbetsmiljö en hjärtefråga.

Det lyser i ögonen när Linda Arvidsson berättar om alla möten med medlemmarna.

De finns på sjukhusen och vårdcentralerna över hela Värmland, de flesta på sjukhuset i Karlstad, där hon har sin bas.

Arbetsgivaren lyssnade på våra argument och drog tillbaka ett förslag som hade drabbat dem på labb.”

– Arbetsmiljö är min hjärtefråga, särkilt nu när tempot är uppskruvat och mer ska göras på kortare tid. Vi ser också att arbetsklimatet har blivit tuffare med fler kränkningar och konflikter. Så det finns utmaningar.

Just därför är Lindas jobb så viktigt. Det tycker även arbetsgivaren som får en part att ha dialog och förhandla med. Alternativet hade varit att förhandla med var och en av de 1 300 medlemmarna inom Saco.

– Lika mycket som det handlar om strategi och

Linda Arvidsson

Aktuell: Ordförande för Naturvetarföreningen, huvudskyddsombud och vice ordförande för Sacorådet i Region Värmland.

Yrken: Har en halvtidstjänst som biomedicinsk analytiker på labb,

taktik gäller det att bygga relationer med arbetsgivaren på olika nivåer. Vi försöker nå en samsyn och hitta lösningar för en god arbetsmiljö. Sedan är vi förstås inte alltid överens. Nyligen ville arbetsgivaren göra en omorganisation som hade missgynnat dem som jobbar på labb.

– Arbetsgivaren lyssnade på våra argument och drog tillbaka ett förslag som riskerade att försvaga professionen för biomedicinska analytiker.

I samverkan med arbetsgivaren har de tagit fram en karriärstege för den biomedicinska analytiker och dietister, kopplad till kompetensutveckling och lön.

– Den är ett bra stöd för både arbetsgivare och medarbetare i lönesamtalen. Som förtroendevald är jag med och förhandlar om löneprocessen och tillämpningen av kollektivavtalen.

Rollen är också att bevaka lönestrukturen, verka för ökad lönespridning och driva frågor om bättre villkor för alla naturvetare inom regionen.

men det fackliga uppdraget tar all hennes tid där. Jobbar på kansliet för Värmlands läkarförening på andra halvan.

Tjusningen med att jobba fackligt: Att göra skillnad för medlemmarna i deras vardag. Dessa är

biomedicinska analytiker, dietister, sjukhusfysiker och andra naturvetare inom sjukvården.

Ger ny energi: Familj och barn, åker skidor och utövar yoga.

FRÅGA EXPERTEN

Experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur ska jag tänka för att lyckas på jobbintervjun?

Jag ska på en jobbintervju och behöver några snabba tips som gör att arbetsgivaren väljer mig. Hur ska jag tänka?

Grattis till intervjun, här kommer några tips som kan göra att du går hela vägen.

Börja med att tänka: Hur kan jag göra det lätt för arbetsgivaren att se att jag är rätt person för deras behov?

 Lyft fram konkreta exempel

Tänk ut några situationer från arbete, föreningsliv eller studier där du har löst ett problem, drivit ett projekt eller förbättrat något. Konkreta exempel gör det enkelt att förstå vad du kommer att bidra med hos arbetsgivaren. Vid sidan av yrkesskicklighet väger social kompetens allt tyngre, som att kunna samarbeta med kollegor och att jobba i team.

 Visa att du förstår uppdraget

Läs på om arbetsgivarens verksamhet och fundera: Vilka utmaningar kan de ha? Hur matchar det mina erfarenheter? Fundera på hur du med din kompetens kan bidra i dessa utmaningar och utveckling av verksamheten.

 Var nyfiken och ställ frågor

Många tänker att intervjun handlar om att ge bra svar. Men lika viktigt är vilka frågor du

Frida Smedberg, karriärrådgivare, Naturvetarna

ställer. Frågor om teamets arbetssätt, prioriteringar, hur de mäter framgång och onboarding-rutiner visar att du är genuint intresserad och vill förstå helheten. Kom ihåg att också ställa frågor för att veta om detta är rätt jobb och organisation för dig. Det ska inte bara kännas rätt för arbetsgivaren, utan också för dig.

Till sist:

Gå in i intervjun som dig själv och var väl förberedd.

Tips:

Som medlem har du rätt till personlig intervjuträning, cv-coachning och annat karriärstöd.

Mejla: karriar@naturvetarna.se

Lyssna på Eva i Naturvetarpodden. #129

Så blev litium en bricka i världspolitiken

Fem miljarder människor är beroende av litium. Ett grundämne som är universums minsta, men som har egenskaper som behövs i den gröna omställningen. Du har det i din mobil och är en förutsättning för att elbilarna ska rulla.

Samtidigt är litium en bricka i världspolitiken, där främst auktoritära länder kämpar om makten över gruvorna och produktionen. Ännu ett gissel är att brytningen är förknippad med miljöproblem. Här har Sverige med sin världsledande batteriforskning och industriella kunnande chans att bli en spelare.

Den fascinerande berättelsen om litium tar avstamp på Utö i Stockholms skärgård, där grundämnet upptäcktes. Lyssna på Eva Krutmeijer i Naturvetarpodden.

En guide till livet som pensionär

Pensionen närmar sig och du längtar efter att få göra vad du vill på dagarna. Så är det för en del, medan andra bävar för den dagen då jobbtelefonen tystnar och ingen efterfrågar dina tjänster. I båda lägena är det här en bok som gör övergången till den tredje ålder – då man har lämnat arbetslivet och fortfarande är vid god hälsa – enklare. En guide till livet som pensionär kan man säga. Och den mentala resan bör starta långt innan det är dags. Det handlar mycket om självkännedom och tankar om vad som är viktigt i livet. Författaren och psykologen Åsa Kruse visar hur den åldrande kroppen påverkar våra sinnen. Du får också tips på hur du kan få struktur på vardagen och hitta ett socialt sammanhang.

Han gör poesi av invasiva växter

Poeten och samhällsdebattören

Göran Greider har skrivit en bok om invasiva växter från sin Dalahorisont. Ni läste rätt – invasiva växter - och han gör det på ett sätt som ingen annan. Orden sitter som en smäck och det går inte att sluta läsa om hur pioner, jättebalsaminer och andra invasiva växter kom till Sverige. Ett stycke kulturhistoria när den är som bäst.

Han ger sig också in i skogsdebatten och försöker på sitt milda sätt lugna ner situationen. Berättelsen om den snabbväxande contortatallen, som ju inte hör hemma här naturligt, får ni inte missa. Ingen vill riktigt kännas vid contortatallen när den under stor optimism under 1970-talet planterades på stora arealer i Sverige. Resultatet är ogästvänliga skogar med låg biologisk mångfald.

BOK

Ny

roman av agronomen som blev poet

”Den danska älskarinnan” är Göran Magnussons första bok. Nu är agronomen aktuell med en ny roman, vars titel kanske inte omedelbart lockar till läsning på samma sätt. Även i ”Bildhuggaren i Bodafors” står en agronom i fokus.

Han har precis lämnat en trygg anställning på Jordbruksverket och har börjat jobba på ett stort gods under en dansks strama tyglar. Här finns mycket igenkänning för de som har gått på Ultuna och upplevt ångorna från kemilabbet.

Annars är Bodafors platsen för berättelsen, dit en parapsykolog har flyttat in i en läkarvilla och lyssnar på ljudupptagningar från de döda. Spännande möten i skärningspunkten mellan moral, filosofi, religion och naturvetenskap att se fram emot.

Vinnare i förra numret:

Odla kallt: Anneli Åsblom

Biologisk mångfald en guide för företag: Lena Smith

Dejtingmetoden Caroline Rhodén

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av.

Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 7 april 2026. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Med röntgenblick i jakten på nya material

Mer effektiva läkemedel, nya bioplaster och batterier som bygger på natrium i stället för litium är målet med Martina Olssons forskning. Med hjälp av röntgenljus kan hon se in i material, bland annat tack vare MAX IV i Lund.

TEXT: Palle Liljebäck BILD: AI-genererad i Photoshop

Så funkar MAX IV

MAX IV i Lund är en av världens mest avancerade forskningsanläggning för synkrotronljus – ett extremt intensivt ljus som gör det möjligt att studera material på atomnivå.

Elektroner accelereras nästan till ljusets hastighet i en linjär accelerator och förs in i en lagringsring. När elektronerna böjs av magneter avger de röntgenljus som leds ut genom strålrör till experimentstationer.

Med detta ljus kan forskare analysera allt från batterier och stål till proteiner och läkemedel. MAX IV är världens första anläggning med en unik magnetdesign som ger rekordhög ljusstyrka och upplösning, vilket öppnar dörrar för banbrytande forskning inom materialvetenskap, medicin och miljö.

artina Olsson är tillbaka på labbet på Chalmers igen efter att ha knipit en bronspeng i Forskar Grand Prix. På fyra minuter presenterade hon sin forskning inom röntgenavbildning på ett populärvetenskapligt och underhållande sätt. I publiken satt fler hundra personer, främst gymnasieungdomar.

– Det var jätteroligt, och viktigt att inspirera unga till att se nyttan och det som är spännande i forskningen, och kanske till och med välja en forskarbana. På köpet fick jag nya idéer och sätt att tänka på gällande min egen forskning. Hon följde tipsen från retorikexperten och startade presentationen med att beskriva ett problem, som hennes forskning har en lösning på.

En hedrande tredjeplats för Martina Olsson på Forskar Grand Prix 2025.

Många nya läkemedel skulle kunna bli mer effektiva genom att göra dem tillgängliga för kroppen i rätt tid och på rätt plats i doser som passar individen.

– Genom att välja rätt bärare till den aktiva substansen i en tablett eller kapsel är tanken att kunna styra frisättningen i kroppen. I det ligger att medicinen görs tillgänglig och löser sig tillräckligt snabbt i kroppen, vilket är ett problem för många nya substanser.

LIKNAR MAG- OCH TARMKANALEN

Hon förklarar att det också kan vara tvärtom, att läkemedlet frisätts för snabbt. I det läget handlar det om att göra en mer stabil formulering

Syftet är att göra läkemedel mer tillgängliga i kroppen vid rätt tid och på rätt plats.”

som pytsar ut den aktiva substansen långsammare och under längre tid.

I studier på labb använder hon olika buffertlösningar som liknar förhållandena i mag- och tarmkanalen, vilket också påverkas av vad man äter. Hur får man då koll på vad som händer med läkemedlet på molekylnivå?

– Vi använder röntgenstrålning för att se in i materialen och skapa bilder av hur substanserna löser sig i

olika formuleringar. På nanonivå får vi fram högupplösta 3D-bilder som speglar ett förlopp, vilket gör det möjligt att studera hur substansen frisätts över tid.

UTFLYKTER TILL LUND

Men den starka röntgenstrålning som behövs för detta är inget som Martina kan skapa på Chalmers. När hon ska utföra försöken åker hon oftast till Lund och använder

den kraftfulla partikelacceleratorn på MAX IV.

– Det är en av världens modernaste anläggningar i sitt slag. Där finns ett stort spektrum att jobba med för strålning med både lågoch högenergi. När vi studerar skeenden i större celler når vi strålningsnivåer som mäts i tiotusentals elektronvolt.

När inte MAX IV räcker till och hon vill ha fler pusselbitar för att få hela bilden använder hon andra anläggningar i Europa. Strålrören ser lite olika ut och har olika specialiteter.

– Det är jätteviktigt att vi har den här forskningsinfrastrukturen i Sverige. Det ger oss ett försprång, samtidigt som forskare från hela Europa välkomnas hit.

BATTERIER OCH BIOPLASTER

Läkemedel är inte den enda tillämpningen av hennes forskning om material och röntgenljus. Martina har också fokus på utveckling av batterier och biomaterial.

– Det handlar om nästa generations batterier som bygger på natriumjoner som alternativ till litium, som är en dyr och geopolitiskt känslig råvara. Natriumjon-batteriet passar bäst för stora lagringsstationer och tar större plats än litiumbatterier.

Spännande forskning pågår också om att göra plast av cellulosa.

– Med hjälp av röntgenbilder kan vi se hur cellulosafibrerna är

uppbyggda och hur modifieringar kan se till att de ska fungera som plaster. Sådana produkter finns på marknaden i dag, men de kan utvecklas och bli bättre.

AKADEMI ELLER NÄRINGSLIV?

Som disputerad i materialvetenskap står Martina inför två möjliga karriärvägar.

– Tiden som doktorand på Chalmers var riktigt bra, jag gillade särskilt att göra häftiga experiment vid olika partikelacceleratorer i Europa.

Hon har ännu inte bestämt sig för om hon vill stanna i akademin eller gå ut i industrin, som ligger närmare tillämpningen. Däremot är det klart att hon vill fortsätta att jobba inom materialvetenskap.

Villkoren som doktorand var hon nöjd med, särskilt i jämförelse med hur det ser ut i andra länder.

– Det gäller att lönerna är konkurrenskraftiga, så att inte talanger väjer bort akademin på grund av lönen. Lika viktigt är att inspirera unga att plugga naturvetenskap, säger hon.

Kan koldioxid bli en förnybar bränslekälla?

Forskare vid Yale University och University of Missouri har undersökt användningen av mangan i katalysatorer. De fann att mangan är ett mer lättillgängligt och billigt alternativ till andra metaller som vanligtvis förekommer i katalysatorer.

Katalysatorn som framställdes i samband med studien visade sig vara effektiv för omvandlingen av koldioxid till metanoat, som i sin tur kan användas som vätekälla i bränsleceller.

Vätedrivna bränsleceller fungerar genom att kemisk energi från väte omvandlas till elektricitet. Den industriella framställningen av metanoat drivs just nu främst med fossila bränslen och den nya katalysatortypen, som utvinner detta ämne direkt från luftens koldioxid, kan bli ett första steg mot nya förnybara energilösningar.

Nika Dulesova

Mögel i Tjernobyl har strålning som energikälla

26 april 1986 blev kärnkraftverket Tjernobyl, i dåvarande Sovjet och nuvarande Ukraina, en historisk plats då reaktor 4 exploderade. Tjernobylolyckan lämnade inte bara efter sig lärdomar utan också långvariga strålningsnivåer, som även sträckte sig till Sverige.

1997 upptäckte forskare att mögel växte på de radioaktiva Tjernobylruinerna. Anledningen till deras överlevnad i den fientliga miljön var melanin, ett färgpigment som ger svampen dess svarta färg och som skyddar mot UV-strålning samt agerar som en antioxidant mot de joner som strålningen skapat.

Ny exoplanet

liknar jorden

FOTO: NASA

Med hjälp av Kepler Space Telescope har NASA observerat en potentiellt ny planet. Keplers uppdrag är att hitta jordliknande planeter i stjärnornas beboeliga zon, där temperaturerna kan tillåta rinnande vatten.

En nyligen upptäckta kandidat har observerats i en transit, då planeten passerar framför sin stjärna och ljuset dämpas, vilket gör det möjligt att beräkna planetens storlek och bana.

Transitmetoden kan däremot ge felaktiga resultat, vilket gör att fler observationer krävs för att bekräfta planeten som har en omloppstid på cirka 355 dagar, alltså likt jordens. Klimatet på exoplaneten är däremot betydligt kallare, eftersom stjärnan den kretsar runt är kallare än vår sol. Planeten har därför beskrivits som en iskall jord.

Emmie Green

Nu har forskare funnit att möglet använder strålningen som en energikälla, i teorin radiosyntes används melanin och radioaktiv strålning för att driva möglets metabolism på samma sätt som klorofyll och solljus används i fotosyntesen.

Alicia Svensson

Rättelse om plattmasken

I Naturvetaren nummer 3 – 2025 skrev vi att plattmaskar inte är önskvärda i Sveriges natur. Det gäller för den invasiva lövplattmasken, men inte för många andra arter av plattmasken. De har en viktig roll i Sveriges natur och finns helt naturligt här. Förekomsten av dem är alltså inte ett tecken på att vi har förändrat planeten och dess livsvillkor i grunden, som det stod i artikeln.

Vi beklagar det inträffade och hoppas på överseende, då blivande naturvetare på gymnasiet skriver de texterna. Här har chefredaktören brustit i sin granskning.

Palle Liljebäck, chefredaktör

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan mikroplaster påverka mer

än vår maghälsa?

Våra studier visar att mikro- och nanoplaster är en betydande men ofta förbisedd faktor vid kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. I försök på möss med ulcerös kolit såg vi att plastpartiklar – särskilt de allra minsta nanoplasterna – lättare passerar tarmslemhinnan när den redan är inflammerad. Väl inne i vävnaden förstärker partiklarna inflammationen genom att aktivera immunceller som makrofager och genom att rubba tarmfloran. Balansen mellan nyttiga och skadliga

bakterier förskjuts, vilket ytterligare driver på sjukdomsprocessen. En central upptäckt är att effekterna inte stannar vid tarmen. De minsta plastpartiklarna kan tränga igenom kroppens biologiska barriärer och ansamlas i organ som lever, njurar och blod. Det tyder på att dessa partiklar kan påverka flera centrala organsystem och bidra till både utveckling och försämring av inflammatoriska tillstånd. Vår forskning understryker därför behovet av att bättre förstå hur vardaglig

exponering för plast, till exempel från matförpackningar, påverkar människors långsiktiga hälsa.

Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och professor vid Wiens medicinska universitet

När får vi se spindeltråd i våra kläder?

Att kunna färga spindeltrådsfibrer är ett genombrott eftersom det löser ett av de största hindren för att använda biomaterial i storskalig textilproduktion. Traditionell färgning är både energikrävande och beroende av kemikalier som belastar miljön, och därför har vi länge letat efter ett sätt att integrera färgen direkt i materialet. Genom att genetiskt koppla våra spindeltrådsproteiner till naturligt färgade proteiner kan vi spinna fram fibrer som inte bara är färgade utan också behåller sina mekaniska egenskaper, som styrka och seghet.

Det betyder att vi kan skapa material som är både högpresterande och betydligt mer hållbara. Att spindeltråden dessutom är

biologiskt nedbrytbar gör den till ett starkt alternativ till dagens syntetfibrer, som ofta lämnar ett stort avtryck i form av mikroplaster. Vår metod gör det också möjligt att bygga in andra funktioner direkt i fibrerna, till exempel antimikrobiella egenskaper, vilket öppnar för helt nya användningsområden inom medicin och avancerade textilier. I praktiken innebär det här att vi närmar oss en produktion där styrka, färg och funktionalitet förenas i en enda process. Det är ett viktigt steg mot framtidens mer hållbara material.

Anna Rising, professor i veterinärmedicinsk biokemi, SLU

Avtalsrörelsen sätter ribban för din lön och dina förmåner

Kommer du att få mer tid för kompetensutveckling och högre lön? Det avgörs i avtalsrörelsen som drar i gång redan i sommar och går i mål 2027.

Så här går det till.

1 2 3

Vilka frågor ska vi driva?

När: Våren – sommaren 2026

Genom medlemsenkäter och i dialog med våra avtalsdelegationer tar Naturvetarna reda på vilka frågor som ska lyftas i den avtalsrörelse som är på gång.

Våra avtalskrav spikas

När: Hösten 2026

När medlemmarna har sagt sitt ska det som är viktigt för Naturvetarna sammanjämkas med andra Saco-förbund. Kompetensutveckling ser ut att bli en av de stora frågorna, medan arbetstidsförkortning kan bli en joker i leken.

Parterna växlar yrkanden

När: Vintern 2026-2027

Några månader innan det gamla avtalet löper ut brukar parterna växla yrkanden. Facken vill göra förbättringar i arbetsvillkoren, medan arbetsgivarna ofta vill göra motsatsen.

4

Ordlista

Märket = Parterna inom industrin sätter märket som utgör riktvärdet för årets lönehöjningar på hela arbetsmarknaden.

Sifferlösa avtal = Inom kommuner, regioner och staten tecknar

Naturvetarna avtal utan en centralt satt siffra.

Avtalsdelegation = Grupp med fackliga företrädare från de större företagen. Rollen är att förbereda avtalskraven och bistå Naturvetarnas förhandlare.

Fredsplikt = Under löpande avtal råder fredsplikt, vilket innebär att det inte är tillåtet att strejka då.

Svenska modellen = Det är parterna på arbetsmarknaden som i avtal kommer överens om löner och villkor, utan politisk inblandning.

Opo = Opartiska ordförande fungerar som medlare och kallas in om parterna inte kommer överens.

7

Avtalen rullas ut

När: Under våren och hösten 2027

De nya centrala kollektivavtalen implementeras ute på arbetsplatserna. De ligger till grund för det lönesamtal som medarbetaren har med närmsta chef. Ytterst är det din kompetens och dina prestationer som avgör din lönehöjning.

6

Nya avtal träffas

När: Från april till hösten 2027

När parterna är överens signeras kollektivavtalet som brukar ha en giltighetstid på ett till tre år.

5

Om

förhandlingarna kör fast

När: April 2027

När klockan tickar och avtalsperioden är på väg att löpa ut kan det bli dramatiskt. I de flesta fall når man en uppgörelse utan att medlare – opo – kallas in. Om det inte skulle ske är det möjligt att varsla om stridsåtgärder när gällande avtal löper ut.

Förhandlingarna drar i gång

När: Februari-mars 2027

Ofta står parterna en bra bit från varandra när det kommer till löner. Industrin brukar hänvisa till Sveriges konkurrenskraft för att hålla lönerna nere, medan fackens argument ofta handlar om att attrahera kompetens och att säkerställa reallöneökningar. Här sätts märket som utgör grunden för hur stora lönehöjningarna blir för dig.

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

TEXT: Palle Liljebäck

”En död Östersjö är en dålig producent”

Här är generaldirektörens karriär

1991

Som geovetare i botten tar han en lic i naturgeografi, inriktning paleoklimatologi vid Stockholms universitet. Arbetar som lärare vid naturgeografiska institutionen.

1996

Jobbar med frågor om hållbar utveckling med fokus på vatten för FN i New York. Några år senare tar han steget till Geneve för tjänst vid Världsmeteorologiorganisationen.

1999

Jobbar på det internationella konsultföretaget ERM, med inriktning på miljö och hållbarhet.

Efter några tuffa år växlar Naturvårdsverket upp under

Johan Kuylenstiernas ledarskap. Med ett tydligt systemperspektiv blir miljö och naturvård grunden för ett fungerande samhälle, både i fredstid och om krisen slår till.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Tobias Ohls

För bara två år sedan stod Naturvårdsverket inför stora nedskärningar och ett hundratal medarbetare skulle bort. Nu är bilden en helt annan med snudd på fler anställda än tidigare, totalt runt 800 personer.

– Det händer mycket nu och det finns en framåtriktad kraft, säger generaldirektör Johan Kuylenstierna, som är mer än varm i kläderna efter lite mindre än ett år på posten när vi möts i deras ljusa och öppna lokaler i Hammarby sjöstad, Stockholm.

Höjda anslag, både fasta och riktade, gör att Naturvårdsverket nu kan stärka sin kapacitet. Deras experter hanterar en bred palett av frågor som är dagsaktuella i samhällsdebatten, allt från miljö och klimat till vargfrågan och tillsyn kopplat till producentansvar.

SATSNING PÅ VÅTMARKER

Men allt är inte frid och fröjd.

– Det behövs mer pengar till skötsel av naturreservat och nationalparker. Där finns mycket infrastruktur i form av byggnader och vandringsleder som måste underhållas och ekosystem som ska förvaltas.

Däremot är våtmarker fortsatt prioriterat av regeringen och nu tillförs nya pengar för satsningar på nedlagd jordbruksmark.

– Det är ett bra exempel på insats med flera nyttor: biologisk mångfald, klimat och förbättrad vattenbalans med minskad risk för översvämningar och torka. Det är positivt för mark–ägarna och för samhället.

Johan återkommer ofta till begreppet systemperspektiv. Vad menar du med det?

– Miljö och naturvård lever inte sitt eget liv. Vi måste ha livskraftiga och resilienta ekosystem för att kunna producera mat och dricksvatten utan miljögifter, som PFAS. En död Östersjö är också en dålig producent av livsmedel och därmed för vår beredskap.

LÄR AV UKRAINA

Detsamma gäller klimatförändringarna med torka, bränder och översvämningar som påverkar både infrastruktur och vår förmåga att producera mat. Ännu en pusselbit i systemtänket är beredskap och civilt försvar, där Johan förklarar att samhället måste fungera även i kris och krig. – Vi lär oss av Ukraina som vi har ett samarbete med inom miljösektorn. Det gäller bland annat att bygga upp

Johan Kuylenstierna

2003

Börjar på Stockholm International Water Institute. Det tar honom vidare till en tjänst som Chief Technical Advisor för UN-Water vid FAO i Rom några år senare.

2012

Efter två år som chef på Stockholm Environment Institutes stockholmskontor blir han vd där.

2018

Ett smörgåsbord öppnar sig med olika styrelseuppdrag. Han blir också ordförande för Klimatpolitiska rådet. Samtidigt är han adjungerad professor och rektorsråd för hållbar utveckling vid Stockholm universitet. Han har också uppdrag för tv4, bland annat med Klimatkollen.

Aktuell: Generaldirektör för Naturvårdsverket sedan 2025. Kom från en gd-roll på Formas.

Familj: Fru och 2 vuxna barn.

Bästa avkoppling: Djupt inne i skogen eller på en skärgårdsö, utan mobiltelefon.

Intressen: Mat och dryck, lyssna på musik och litteratur.

Läser just nu: Historiens återkomst av Martin Kragh.

Får ny energi: På jobbet som är så spännande och utmanande.

”Vi måste ha livskraftiga och resilienta ekosystem för att kunna producera mat och dricksvatten utan miljögifter, som PFAS.”

system för vatten, sanitet och avfallshantering. När de inte fungerar är det en grogrund för till exempel smittspridning av sjukdomar, men även till att människor tvingas flytta.

Hur är du som ledare?

– Jag brukar utgå från hur skulle jag själv vill bli bemött och inspireras av chefer jag själv har haft. Tilltro är en nyckel, vilket är lätt att ha till medarbetarna här på Naturvårdsverket. Ett kvitto på det är vår förmåga till leverans. Sedan är det alltid enklare att leda i medgång än om vi skulle behöva dra ner igen.

GILLAR FACKET

Tydlighet och riktning i verksamheten är andra ledstjärnor för Johan, liksom att uppmuntra och stötta.

– Alla ska kunna se sin roll och vara stolta över det vi levererar tillsammans. Och då är till exempel IT, HR, upphandling och ekonomi lika viktiga som våra experter i sakfrågor. Jag vill se människor utvecklas, gärna i nya roller, vilket är möjligt med den bredd på arbetsuppgifter vi har här. Åt andra hållet gentemot politikerna upplever han att de har stort förtroende, där uppdraget är att

En död Östersjö är en dålig producent av livsmedel och därmed för vår beredskap.

genomföra regeringens politik.

– Som expertmyndighet tar vi fram underlag och visar vilka effekterna blir av olika förslag. Vi kan också framföra vår uppfattning och säga: ”det här är bästa vägen framåt”. Sedan är det upp till regeringen att välja väg. Hur är samarbetet med facket?

– Mycket bra och viktigt. De har ett annat perspektiv och ger ärlig och konstruktiv återkoppling. När jag kom hit beslutade jag om en omorganisation som bland annat samverkades med facket. Det är en del av den svenska modellen som jag vill värna.

CHEFSFRÅGAN

Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Hur lyckas jag med lönesamtalen?

I april drar Lönesamtalen med mina medarbetare i gång. Hur ska jag tänka för att lönesättningen ska upplevas som rättvis samtidigt som jag vill uppmuntra goda prestationer?

Nummer ett är att ha en rutin på plats för hur löneprocessen ska gå till. Lönekriterierna ska vara tydliga och kommuniceras i god tid innan lönesamtalet. Samordna det med andra chefer så att hela organisationen tillämpar samma principer för lönesättning. Kanske man vill göra särskilda satsningar på en viss kategori. Det kan till exempel handla om kompetens som är konkurrensutsatt.

Se löneprocessen som en tvåstegsraket där utvecklingssamtalet ligger till grund för lönesamtalet. Det är i utvecklingssamtalet som du i dialog med individen sätter upp nya mål och utvärderar om tidigare mål har uppfyllts. När det sedan är dags för lönesamtal meddelar du den nya lönen och ger en motivering med hänvis -

Hanna Widegren, Chefsrådgivare, Naturvetarna

”Lönekriterierna ska vara tydliga och kommuniceras i god

tid innan lönesamtalet.”

ning till de mål som ni har kommit överens om.

Det brukar landa väl om medarbetaren förstår kopplingen mellan måluppfyllelse och lön. Kom ihåg att det är individens bidrag till verksamheten som ska värderas – lön efter prestation. Det kan innebära att någon får under medel, medan andra får över medel.

De löneavtal som Naturvetarna tecknar bygger på individuell lö -

nesättning där man vill uppnå en viss lönespridning. En utmaning är ofta att löneutrymmet är begränsat och man har en budget att förhålla sig till. Därför är det viktigt att göra en analys av hur löneutrymmet ska fördelas och inte gå på magkänsla.

Jobbar du på ett företag som saknar kollektivavtal finns inga garantier till årlig lönerevision enligt lag, något som i så fall behöver säkerställas i ditt anställningsavtal. För att framstå som en attraktiv arbetsgivare är det klokt att ha detta på plats, oavsett krav. Och slutligen. Glöm inte att dokumentera vad du och medarbetaren har kommit överens om i lönesamtalet.

Nya krav på lönetransparens – är du redo?

Den 1 juli i år är planen att EU:s lönetransparensdirektiv ska vara infört i Sverige. Syftet är att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom insyn i lönesättningen och bättre efterlevnad. Så kan du som chef komma att påverkas.

– Det finns ett lönegap mellan kvinnor och män som inte går att förklaras av befattning, kompetens eller erfarenhet. Det pekar på ett strukturellt problem och gäller även för Naturvetarnas medlemmar, enligt vår egen lönestatistik, säger Naturvetarnas chefsjurist Sofia Söderberg.

Facket har en viktig roll när de nya reglerna ska tillämpas.

– Reglerna ställer krav på samverkan med arbetstagarna, bland annat vid lönekartläggning och lönerapportering till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Arbetsgivare med minst 100 anställda ska var tredje år lämna en lönerapport om löneskillnader mellan kvinnor och män till DO. Om arbetstagarna är fler än 250 ska det göras årligen.

INFORMATION OM LÖNEKRITERIER

Enligt regeringens förslag är principen att arbetsgivare ska se till att arbetstagare kan få tillgång till information om kriterier för lönesättning, lönenivåer och löneutveckling.

– För oss är det viktigt att lönesättningen är saklig samtidigt som vi slår

Arbetsgivaren måste lämna information till den sökande om genomsnittslön.”

vakt om den individuella lönesättningen och att det finns en lönespridning, säger Sofia Söderberg. Alla arbetstagare har rätt att på begäran få veta genomsnittslönen –uppdelad på kön – som tillämpas för dem som utför lika eller likvärdigt arbete. Senast inom två månader måste arbetsgivaren lämna ut skriftlig information om det.

– Här gäller det att vara väl förberedd. Alla ska ha en process för

lönekartläggning på plats. För att kunna svara snabbt på en enskild begäran kan det vara bra att fundera över skriftlig lönekartläggning, även i de fall då det egentligen inte krävs. Annars finns risken att inte hinna i tid.

KAN LEDA TILL SANKTIONER

Vad händer om arbetsgivare inte följer reglerna?

– Brister i lönerapporteringen kan leda till ett vitesföreläggande eller ett beslut om sanktionsavgift. Om arbetsgivaren inte lever upp till de nya reglerna som rör insyn i lönesättningen, så kan arbetsgivaren bli skyldig att betala allmänt skadestånd, säger Sofia Söderberg.

Ännu en förändring är att arbetsgivaren i god tid måste lämna information till den som söker arbete om ingångslön eller ingångslöneintervall för den sökta tjänsten. Det blir inte heller tillåtet att fråga om vilken lön den sökande har i dag eller tidigare.

Ett bra tips är att ha en lönekartläggning på plats innan direktivet börjar gälla den 1 juli.

AI efterfrågas på allt fler jobb

Efterfrågan på AI-kompetens fortsätter att öka. Antalet jobbannonser som nämner AI-kompetens ökade med 5 procent under 2024, enligt siffror från Manpower Group. Men AI-kompetens handlar om mer än att kunna prompta. Enligt flera experter krävs i allt högre grad förmågan att använda AI för att lösa konkreta problem, förstå underliggande processer och arbeta flexibelt i en snabbt föränderlig teknikmiljö.

En central färdighet är det som kallas kontextteknik – att skapa strukturer och indata som ger konsekventa och tillförlitliga AI-resultat. Det ställer krav på domänkunskap och förmåga att identifiera fel, som hallucinationer eller logiska brister.

Samtidigt lyfts AI-styrning fram som en nyckelkompetens, där fokus ligger på ansvar, förtroende och riskhantering, liksom förmågan att bygga förtroende kring hur AI används i organisationer.

Chefen som hoppar in och ut

Att ta in en interimschef – en tillfällig chef – blir allt vanligare i svenska organisationer. Det som tidigare främst förekom i privat sektor syns i dag även i skolor, vård och kommuner.

– Man tar ofta in en tillfällig chef för att täcka en vakans, lösa en kris eller driva förändring, ofta i kombination, säger Viktoria Rubin, forskare i organisationspedagogik vid Stockholms universitet.

I sin forskning visar hon att interimschefer kan tillföra kraft och nya perspektiv, men också väcka osäkerhet. De kan uppfattas som neutrala experter – eller som ett hot, särskilt om uppdraget inte är väl förankrat. Utfallet beror på organisationens kultur, tillit och hur snabbt förändringar omsätts i praktisk handling. Trots en osäker arbetsmarknad tror hon att användningen kommer att fortsätta öka.

Så bygger chefen tillit och hur den kan raseras

När det är skakigt på jobbet sätts tilliten till ledningen på prov. Men det är inte besluten i sig som avgör om förtroendet skadas, utan hur de fattas och kommuniceras.

I en studie från analysbolaget Gartner uppgav 52 procent att de saknade förtroende för sina chefer. Tillit hängde tydligt ihop med engagemang: medarbetare som litade på sina chefer angav i snitt 83 i engagemang, jämfört med 58 bland dem som inte gjorde det.

Tre chefsbeteenden sticker ut som särskilt skadliga för tilliten:

→ att undanhålla information

→ att backa från redan kommunicerade beslut

→ att skylla beslut på andra eller yttre omständigheter

Samtidigt ökar förtroendet markant när chefer tydligt förklarar varför beslut fattas och visar genuint intresse för frågor som lön, flexibilitet och kompetensutveckling.

Stäm av hur medarbetarna mår

Regelbundna avstämningar med medarbetarna är en viktig del av ett gott ledarskap – inte bara för att följa upp arbetet. – Det handlar minst lika mycket om att checka av hur medarbetaren mår och om det finns behov av stöd, säger Lena Karin Allinger,

konsultchef och organisationspsykolog på Falck Hälsa och arbetsliv. Hur ofta avstämningar bör ske varierar beroende på arbetsform, individ och situation. I vissa perioder kan tätare samtal behövas, till exempel vid sjukskrivning eller hög belastning. För att mötena

ska fungera krävs både lyhördhet och mod att ställa raka frågor. Att lyssna utan att ta över problemen är centralt, samtidigt som chefen har ansvar att agera vid allvarliga signaler. En lagom balans mellan struktur och flexibilitet ger bäst samtal.

GÄSTKRÖNIKAN

Kunskapens kraft behövs nu mer än någonsin

Jag är sedan i november ny som ordförande för Saco. Det är ett uppdrag jag tar mig an med stolthet och ödmjukhet.

Närmast kommer jag från Läkarförbundet. Som läkare är jag formad av samma naturvetenskapliga metod som präglar många av era professioner, där evidens väger tyngre än åsikter. Den blicken tar jag med mig in i rollen som ordförande med uppdraget att företräda alla akademiker.

Vi lever i en tid av snabb förändring. Klimatomställningen, teknikutvecklingen, den gröna industrialiseringen och AI förändrar arbetsmarknaden i grunden. I centrum står naturvetenskaplig kompetens.

Det är naturvetare som utvecklar lösningarna för hållbar energi, läkemedel, klimatanpassning och tekniska innovationer och som omsätter forskning till praktisk nytta i näringsliv, myndigheter och akademi.

Samtidigt prövas tilliten till kunskap i samhället. Fakta ifrågasätts och långsiktighet får stå tillbaka. Då behövs professioner som står stadigt i vetenskapen och organisationer som tydligt försvarar kunskapens roll i samhället.

På Sacos kongress slog vi fast en tydlig riktning: att bidra till ett smartare, starkare och mer demokratiskt Sverige. Ett samhälle som ser utbildning och forskning som grund för välstånd och demokrati, och som förstår att hållbara beslut kräver analys och respekt för professionell kompetens.

Som ordförande vill jag verka för att naturvetare och andra akademiker har goda villkor att utvecklas genom hela arbetslivet; att er kompetens värderas rätt och att omställning sker med trygghet och kvalitet.

Saco driver sedan flera år arbetet med Slow Politics för ett mer kunskapsbaserat och långsiktigt offentligt samtal. Det är en del av samma riktning som kongressen pekat ut: att stå upp för fakta, analys och eftertanke i en tid av snabba utspel och tilltagande polarisering.

Det arbetet gör vi bäst tillsammans.

Invasiv mask som hotar jordbruket

Den invasiva lövplattmasken – Obama nungara – har inte lång tid på nacken i Sverige. Den sågs första gången på svensk mark hösten 2024, närmare bestämt i Skåne. Lövplattmasken kan rubba ekosystemet och ställa till stor skada för jordbruket.

Lövplattmasken lever på daggmaskar

Slår ut bondens bästa vän

Lövplattmasken lever på bland annat daggmaskar. Om de blir färre eller slås ut helt förändras förutsättningarna för jordbruk helt. Daggmasken är något av bondens bästa vän och gräver gångar, ger bättre jordstruktur, dränerar, bryter ner organiskt material och gör näringen tillgänglig för mikroorganismer och växter.

Hur har den kommit hit?

Rotat sig i länder som Frankrike, Tyskland och Belgien.

Som så ofta när det gäller invasiva arter har den etablerat sig här oavsiktligt.

Genom handel med växter har den förts från Sydamerika och USA till Europa, där den har rotat sig i flera länder, som Frankrike, Tyskland och Belgien.

”Det är viktigt att vi alla hjälps åt i kampen mot lövplattmasken. Många växthandlare i länet

återkopplar till oss på Länsstyrelsen jobbar på att minska spridningen, men även kunder som köper och planterar växter behöver hjälpa till. Vi har fortfarande god chans att stoppa spridningen.”

Linda Karlsson

Naturvårdshandläggare och samordnare för landlevande invasiva främmande arter

På olika håll i landet letar man efter den och utrotar.

Finns med på EU:s dödslista

Lövplattmasken finns med på EU:s lista över invasiva arter, vilket innebär att det är förbjudet att importera, sälja, sätta ut i naturen och att härbärgera den. På olika håll i landet letar man efter den och utrotar.

Lägg dem i frysen!

Så oskadliggör du masken

Om du hittar lövplattmasken finns det två metoder att oskadliggöra dem:

1. Lägg dem i en burk och förvara dem i frysen i ett dygn. eller

2. Lägg i en burk och häll över kokhett vatten. Klipp inte sönder dem då man ännu inte om de överlever. Om lövplattmasken finns i jorden ska den saneras på ägg genom att sänka ner krukan i ett vattenbad – 40 grader C. Släng inte jorden i naturen.

Färre kor skapar tomma köttdiskar

Torkan 2018 hänger fortfarande i för landets köttproducenter. Det har skapat brist på nötkött som har förstärkts av pandemin och krig i Europa. Vändningen, som ser ut att dröja, är efterlängtad då konsumenterna i allt högre grad vill ha svenskt kött.

Har du också märkt att det är tomt i köttdisken när du ska köpa svensk nötfärs? Din känsla är helt rätt. Inte sedan mätningarna startade på 1860-talet har det varit så få kor i Sverige, vilket leder till betydligt mindre kött.

– Torkan 2018 sätter fortfarande spår då låga skördar gjorde att många kor gick till slakt. Ovanpå det kom pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och inflation. Det sammantaget har orsakat brist på nötkött och högre priser i hela Europa, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt kött.

FRAMTIDSTRO BEHÖVS

En vändning är på gång men den lär dröja några år.

– Nu håller vi tummarna för att årets växtsäsong blir gynnsam med goda skördar. Lika viktigt är att det finns en framtidstro inom lantbruket så att investeringarna ökar.

Förutsättningarna för det är goda nu när konsumenterna i allt högre grad väljer svenskt kött.

Och när det är brist på nötkött föredrar konsumenterna ofta svensk kyckling och gris i stället för importerat.

– Det hänger främst ihop med beredskapsskäl i en orolig omvärld, men också god djuromsorg och liten miljöpåverkan. Vi har de bästa förutsättningarna för odling med bra jordar och god tillgång på vatten.

FRÅGA OM URSPRUNG

Därför är det viktigt för Isabel att Sverige kan svara upp mot konsumenternas efterfrågan i stället för att importera. Det menar hon att alla vinner på.

Men det är inte alltid som det är så noga med ursprunget.

– Restaurangerna kan bli bättre, viktigt också att man som konsument ställer frågor om var köttet kommer från. Det har man rätt att få veta om man frågar.

Glädjande nog har förskola, skola, äldrevård och annan offentlig verksamhet blivit bättre och ökat andelen svenskproducerat.

Säkerheten först när Kristoffer klättrar i trädtopparna

Biologisk kunskap fick han under sin utbildning inom skogsvetenskap, och med ett stipendium kunde Kristoffer Almqvist komma vidare för att nå sitt drömyrke inom trädvård.

Grattis till stipendiet! Vad var känslan när du fick beskedet?

– Jag blev jätteglad! Det gav mig möjligheten att nå min dröm att bli trädklättrare. Det var många som sökte så det var kul att jag gick hela vägen, säger Kristoffer Almqvist.

Bidraget gav ytterligare kunskap gällande trädvård som han har nytta av i sitt yrke som reservatförvaltare, speciellt inom säkerhet. Att klättra med både en och två säkerhetslinor och hur man tar sig upp i träd och vandrar ut på grenar för att kunna komma åt att beskära alla ställen i trädets krona.

– Jag fick lära mig olika kaptekniker med motorsåg för att få grenar att falla säkert till marken, och hur man genom riggning tar ner större grenar eller toppar med hjälp av linor och block.

Med kursen fick han också ny kunskap om hur man kan rädda ett träd i stället för att behöva ta bort det, något som gynnar både klimatet och den biologiska mångfalden.

Kristoffer Almqvist

Utbildning: Skogsmästare vid SLU Skinnskatteberg.

Arbete: Reservatförvaltare vid Länsstyrelsen Södermanland.

Grattis till: 10 000 kronor från

Stiftelsen Kamratfonden.

Stiftelsen Kamratfonden bildades av Skogsakademikerna och ger varje år akademiker inom skogen en möjlighet att söka bidrag för kompetensutveckling.

– Träden tillför mer än vad många tror. Syre såklart, men även skydd mot värme och kyla. Det finns ett samspel under jorden där träd spelar en stor roll tillsammans

”Träden tillför mer än vad många tror. Syre såklart, men även skydd mot värme och kyla.” med svampar. Viktigast av allt: de är vackra och skapar mycket känslor hos oss människor.

Nu ska du klättra högt i trädkronorna, har du aldrig varit höjdrädd?

– Det är läskigt! Men man vänjer sig. Jag vill aldrig sluta lära mig mer om träden, och framför allt hur vi kan öka och bevara de äldre lövträden, säger Kristoffer Almqvist.

ELLINOR LÖWENBORG

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Bra satsning på naturvetenskap i grundskolan – men varför vänta?

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

För fyra år sedan skrev jag i ledaren att det åter var krig i Europa. Då hade precis Ryssland invaderat Ukraina och vi visste inte hur det skulle gå. Nu gäller det att ukrainarna fortsätter att hålla ryssarna stången, vilket ger övriga Europa en möjlighet att hinna rusta upp.

Även vi på Naturvetarna förbereder oss. Vi ser över våra stadgar, processer och rutiner, samt rustar vårt IT-system för att vi skall kunna bedriva facklig verksamhet även under tillstånd av kris eller krig.

En annan fråga som var aktuell redan för fyra år sedan var kompetensförsörjning inom naturvetenskap och teknik. Även om trenden bröts förra året så började färre elever på gymnasiet läsa naturvetenskap eller teknik än för fyra år sedan.

”Att göra utbildningar mindre akademiska är helt fel väg att gå för att öka tillgången på arbetskraft.”

Nu planeras grundskolan att göras tioårig, ännu ett nytt betygssystem och nya läroplaner för matematik och naturvetenskap ska införas. Det är positivt, men den reformen är tidigast på plats 2028 vilket i andra änden kommer att ge nya naturvetare med en masterexamen först 2046. Det måste finnas incitament och stöd för människor att vidareutbilda sig redan i dag. Omställningsstöd i all ära, men det har inte hittat sin optimala form ännu.

Att göra utbildningar mindre akademiska genom att ta bort

uppsatser och exjobb är helt fel väg att gå. Det räcker inte med att lära sig dagens fakta – lika viktigt är att hela tiden lära nytt. Dagens yrkesliv förutsätter att man bygger på sin kompetens och lär sig nya verktyg som AI genom hela karriären.

Det är valår i år och nu gäller det att kopplingen mellan Sveriges konkurrenskraft och tillgången på utbildad arbetskraft blir tydlig. I ett läge där det föds för få barn och våra utbildningar inte kan leverera tillräckligt många naturvetare måste vi locka hit dem från andra länder.

Om Sverige ska vara attraktivt för arbetskraftsinvandrare inom forskning och utveckling kan vi inte ha ett system där deras barn riskerar utvisning när de fyller 18 år.

Fallskärmen som gör att de kommer vidare

För Axel och Elvira var stödet från Naturvetarna guld värt när de blev varslade om uppsägning. Fallskärmen i all ära, men ännu viktigare var det mänskliga stödet i ett utsatt läge.

Alla siffror visade rätt och företaget stod inför en expansion på den svenska marknaden. Det var i alla fall den bilden ledningen målade upp.

– Visst var det lite känsla av guld och gröna skogar, särskilt när företaget blev uppköpt av ett större bolag i Norden, säger Axel som egentligen heter något annat.

Men i den vevan förändrades allt. Både Axel och kollegan Elvira fick nya arbetsuppgifter efter en omorganisation.

– Det var inte vad någon av oss ville, och det skulle inte gynna affärerna och företagets möjligheter att växa i Sverige, säger de samstämmigt.

SKYLDIG ATT FÖRHANDLA

Här begår företaget det första felet. Arbetsgivare är skyldiga att förhandla en omorganisation med facket, enligt medbestämmandelagen, MBL. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal på arbetsplatsen.

”Stödet från Naturvetarna: 10 poäng av 10.”

– Om inte det görs bryter arbetsgivaren mot MBL, som kan innebära skadeståndskrav från medarbetare och fack, säger Frida Eneheim, rådgivare och förhandlare på Naturvetarna.

Det visade sig att företaget inte gick så bra som man hade gett sken av. Några månader senare varslades Axel och Elvira om uppsägning, vilket ingen av dem hade varit med om tidigare.

– Vi skulle bort direkt och få tre månadslöner som plås-

ter på såren och uppmanades att skriva på direkt. Då ringde vi Naturvetarna som gav rådet att inte skriva under ett sådant avtal, säger Elvira.

RÄDDANDE ÄNGEL

Båda var med under förhandlingen som var något av det värsta de har varit med om.

– HR hånskrattade åt oss och bolagsjuristen skällde ut oss. I det läget kom Frida från Naturvetarna som en räddande ängel och lugnade ner läget med bästa argumenten. Det var ett ovärderligt stöd, 10 poäng av 10, säger Elvira.

Resultatet blev att Axel och Elvira fick fem månadslöner i avgångsvederlag i stället för tre, som en kompensation för arbetsgivarens brott mot MBL.

– Det var en framgång som gör det möjligt söka nya jobb, även om det just nu ser lite kärvt ut i vår bransch. Nu kan vi också andas ut och blicka framåt efter en mardrömsliknande tid, säger Axel.

PALLE LILJEBÄCK

Karriärlyft för sjukhusfysiker med specialisttjänstgöring

– Härlig känsla att komma i mål efter att ha kämpat länge, säger Marie Louise Aurumskjöld, ordförande för Svenska sjukhusfysikerförbundet.

Hon förklarar att den nya specialistutbildningen för sjukhusfysiker gynnar både professionen och vården.

– Med högre kvalitet i vårt arbete ökar patientsäkerheten och gör det lättare för regionerna att behålla kompetens.

Även om inte alla detaljer är klara efter att regeringen har fattat beslut i frågan så lär tjänstgöringen bli minst 3,5 år. De som följer det gamla programmet kan välja att stanna kvar eller byta till det nya.

Samtidigt vill förbundet gå vidare och etablera fler tjänster som översjukhusfysiker.

– Det finns i några regioner och nu jobbar vi på att införa det i Skåne, där jag själv har en specialisttjänst inom radiologi – röntgen, säger Marie-Louise.

4,0%

Så mycket ökade den genomsnittliga lönen för naturvetare 2025. På hela arbetsmarkanden var motsvarande siffra 3,6 procent. Läs mer om aktuella löner för naturvetare på Saco Lönesök, via naturvetarna.se. Där hittar du också mer specifik lönestatistik för ditt yrke, bransch och befattning?

Nytt nätverk för

naturvetare på genetiklabb

Ett nytt nätverk för personal på landets genetiklabb har bildats. De har redan hållit sin första konferens med runt hundra deltagare.

– Det blev en lyckad premiär där vi delade med oss av kunskap och fyllde på med ny, säger Pernilla Barrdahl, biomedicinsk analytiker i Lund.

Nätverket välkomnar alla som arbetar med genetisk laboratoriediagnostik, som biomedicinska analytiker, biomedicinare och molekylärbiologer. Behovet är stort i ett läge där utvecklingen går snabbt med nya metoder och instrument. Just nu är det hett med long-read-sekvensering.

Genetiska analyser används bland annat vid fosterdiagnostik, för att upptäcka genetiska sjukdomar och för att identifiera ärftliga canceranlag eller tumörförändringar som styr behandling.

- Nätverket satsar nu även på erfarenhetsutbyte kring den växande automatiseringen och har startat ett diskussionsforum i Teams, säger Pernilla Barrdahl.

Saco vill öka tryggheten för studenter som väntar barn

Varför vänta med att skaffa barn till efter studierna?

I dag finns det goda skäl att göra det, men det vill Saco ändra på genom att införa en graviditetspeng för studenter.

– Studenter som blir föräldrar ska inte missgynnas i jämförelse med andra, säger Colin Andersson, ordförande för Saco studentråd.

I dag riskerar studenter att missa obligatoriska moment som kan vara olämpliga under graviditet, exempelvis laborationer och fältstudier. Det kan leda till att de inte uppfyller CSN:s krav och förlorar studiemedel. En graviditetspeng skulle täcka upp det bortfallet.

– Det skulle minska beroendet av partnern och risken för avhopp, säger Colin.

Förslaget kommer i en tid då barnafödandet är lågt och studenterna blir allt äldre. Genomsnittlig examensålder är 28 år, vilket bidrar till att förstföderskorna blir äldre.

Naturvetarna har medvind i en skakig omvärld

Ett år efter kongressen ger förbundsrådet tummen upp för Naturvetarnas arbete. Samtidigt tornar en mer instabil omvärld upp sig med desinformation, cyberattacker och ifrågasatt vetenskap.

Det var i november 2024 som Naturvetarna hade sin kongress. Nu var det dags för uppföljning i förbundsrådet.

Har styrelsen gjort sitt jobb? – Ja, jag är imponerad och har fullt förtroende. Vi fick en bra inblick i hur besluten från kongressen har följts upp, säger Jonas Berglind, som företräder den östra valkretsen och jobbar på länsstyrelsen i Västerås.

Naturvetarna har medvind nu och antalet medlemmar ökar stadigt, som en följd av satsningen på rekrytering av både studenter och yrkesverksamma.

SKAPAR ORO

Om läget är stabilt inom förbundet är vår omvärld desto skakigare, vilket påverkar arbetssituationen för naturvetare och det fackliga arbetet.

– Synen på vetenskap har förändrats, vilket är tydligt i USA där den akademiska friheten inskränks samtidigt som anslagen till forskning minskar. Det påverkar samarbeten med svenska universitet, sa Naturvetarnas förbundsdirektör Frida Lawenius i sitt anförande.

Hon tog också upp det nya säkerhetspolitiska läget, där desinformation och cyberattacker har blivit vardag. Det gäller också infiltration och spionage som svenska universitet utsätts för.

– Det drabbar även de fackliga organisationerna på olika sätt, ofta i syfte att skapa oro och turbulens. Ännu ett tecken i tiden är att alltmer resurser går till beredskap, sa Frida Lawenius.

ANKLAGELSER OM AKTIVISM

Det tuffare klimatet för facket har Jonas Berglind fått känna på.

– Det sprids en osäkerhet bland

”Synen på vetenskap har förändrats.”

medlemmarna, bland annat som en följd av ett utökat tjänstemannaansvar som ligger på bordet. En medlem har blivit anklagad för aktivism, vilket vi inom Saco-S måste hantera.

På förbundsrådet var den västra valkretsen representerad av Rebecka Ringman, som till vardags är miljö- och hållbarhetsspecialist på ett på ett tillverkningsföretag.

– Mycket intressant att vara med här, jag gillade särskilt diskussionen om utvecklingen i vår omvärld. Det handlar om allt från AI och arbetstidsförkortning till beredskap.

Även Rebecka är nöjd med styrelsens arbete.

– Den har koll på läget, både sett till verksamhet och ekonomi, vilket bekräftades av revisorerna.

PALLE LILJEBÄCK

Daniel ger världen bättre batterier – innan det är för sent

Med nya material och hållbara lösningar vill Daniel Brandell skapa billigare och renare batterier. I Uppsala leder han forskningen som kan avgöra hur snabbt vi lämnar de fossila bränslena.

Lite i det tysta pågår världsledande batteriforskning i Uppsala. På Ångströmslaboratoriet jobbar runt hundra forskare med att finslipa den batteriteknik som finns i dag, men också för att hitta nya teknologier med andra material.

Professor Daniel Brandell är föreståndaren som håller i trådarna för Ångström advanced battery centre. Det är ett resultat av framsynta forskare som redan på 1980-talet såg behovet av energilagring. Batteriforskningen springer ur Uppsala universitets materialforskning, som även den håller världsklass.

– Den är en förutsättning i utvecklingen av nya batterier. Bland annat har vi specialiserade miljöer för tillverkning och 3D-printning av polymerer, keramer och metaller.

SLÅR GNISTOR

Man får känsla av att det slår gnistor när fysik, kemi, elektronik och ingenjörsvetenskap möts.

Ur det skapas bland annat batterimaterial, såväl elektrolyter som katoder och anoder.

– Vid sidan av litium testar vi andra grundämnen som natrium och järn för att komma ifrån beroendet av bland annat kobolt och nickel. Cellulosa, lignin och andra polymerer är andra möjliga material. Hur bra är natriumbatteriet?

– Natrium är större än litium, vilket innebär kortare räckvidd för en bil med ett lika stort litiumbatteri. Det gör att natriumbatteriet passar vid stationär energilagring, som är en lågt hängande frukt. Men målet är också att få batteriet att fungera i bilar.

Att det här är samhällsviktig forskning är tydligt, där svenska staten står för den största delen av finansieringen. EU bidrar också genom projektet Battery 2030+. Här är målen högt satta och syftar till att Europa ska bli en världsspelare när det kommer till batterier.

– Det finns inget alternativ. Att fortsätta med fossilbilen är att köra rakt in i helvetet, säger Daniel allvarligt.

BILLIGA OCH MILJÖVÄNLIGA

Uppdraget för honom och hans forskargrupp är glasklart.

– Vårt mål är att göra bra batterier i hållbara och robusta energisystem. Marknaden efterfrågar snabbladdning och lång räckvidd, vilket möjliggörs med ökad energitäthet, vilket vi jobbar på.

Men han menar att det har varit för mycket fokus på det. – Ännu viktigare är att göra miljövänliga och billiga batterier

så att fler får tillgång till dem. Det handlar bland annat om att redan i designen bygga in möjligheter till återvinning. I dag är återvinningen av uttjänta litium-jonbatterier både smutsig och energikrävande.

När Daniel Brandell kliver in på labbet igen drivs han av att skapa teknik som gör skillnad på riktigt. Om forskningen lyckas får världen inte bara bättre batterier, utan också en chans att ställa om i tid.

Daniel Brandell

Aktuell: Batteriforskare på Uppsala universitet.

Yrke: Professor och föreståndare för Ångström advanced battery centre.

Utbildning: Kemiprogrammet och sedan forskarutbildning i Uppsala.

Kopplar av med: Att njuta av Blekinge skärgård.

5 snabba

 Dina drivkrafter?

Att jobba med kemiska processer som spänner över ett brett fält. Men också att skapa ny kunskap som ger samhällsnytta och att få människor att växa, lära nytt och trivas.

 Var är ni om tio år?

Vi fortsätter att växa och jobbar ännu mer tvärvetenskapligt: geovetenskap, processkemi, ekonomi och juridik.

 Varför föll Northvolt?

Billig och ren el med infrastrukturen på plats var en bra förutsättning. Ett allt för stort fokus på att växa och för litet på teknologin bidrog till konkursen.

 Kör du själv elbil?

Varför släpa runt på två ton bil när man kan elcykla, vilket jag gör hemma i Uppsala? Ska man köra bil är elbilen klart bättre än fossilbilen, vilket alla studier visar.

 Vad har överraskat dig?

Att litiumbatterierna behåller sin prestanda så länge och ofta överlever bilen.

Na-krysset

ABSTRAKT & GENERELL

VETENSKAP FÖR PROBLEMLÖSNING & METODUTVECKLING

RESPEKTERADE

MATEMATISKT GRUNDBEGREPP

PIPPI I PARAGUAY MEN EJ URUGUAY GÖRS BOKMÅL I VÄST LÖFTE SWINGADE BABS MAGISTER TILL?

HAN

BLANDADE NITROGLYCERIN MED SVARTKRUT

STUDERAR LAG OCH ORDNING, I PLURAL

BILREDE MUNLIG

BILDAR DE SOM HEMSÖKER

MÄSTARNA BESKOW

GÅ LÄTTA FJÄT 1000

TJOCKLÄPPAD I HAVET

FRÅGA OM BENÄMNING?

ÄR KONTANTA OM BELOPP

URDJUR

F.D. VALUTA

NEPERS TAL TILLBEDER ÄR MED

VIETNAM

RYCKIG BIL? SA NOPE

KAN JU SOPPA VA INNAN DEN ÄR FÄRDIG

SKÖTSEL

GÖRA LIVLIG

VITAMIN TOKOFEROL

FÖRTECKNING

BECKER & KARLOFF

ÅTERKLANG BAKHALSAR

VANADIN BÄSTA RUM OMBORD

PÅLÄGG SCHULMAN I MEDIA HEN GÅR FRAM OCH ÅTER, MEN SÄLLAN SOM EN KATT

GAY PÅ REVYSCENEN

ROCKAS 21 MARS AULA STAR WARSORDENMEDLEM

STÖTESTENEN

MOSULBOR SMÖRJA JÄMKA

JUNEAUSTATEN ÄR JU ÅLDRADE ROVOR SIMPEL

TÄCKNAMN

GRUS

SÖT MED KÖRSBÄR

ODEN

ÄR JU BAKTUNG TUNG I BLODKROPPSSKAPARE TUSAN!

RUDBERG & ALSHOGRE GAGAT

WHISKYRÖSTAT BÅT HINNA SOM/PÅ KVINNA ÅSNA

GRUMLIGA

HANDTAG

VAR RÖDGRÖN 1994

Vinnare i förra numret

Susanne De Bourg i Nättraby

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 7 april vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Lösning på förra numrets korsord →

PLAFOND SES CRUISE UTAN GÅVA

GUDSTJÄNSTLOKAL

SPARKSPORT

FÅNG­

DAGEN?

INSTRUMENT

LJUD GROVT

LÄGGER SKYTT

BERGARTSPARTIKEL BUSKE

LEMUR-KRYSS 2026

Konstruktör: lena-holmlund.com

KRÄVS EN HEL FÖR ATT UPPFOSTRA? YRKESKÅR KLÄRVOAJANT STAL MED VÅLD DRIVKRAFTEN ... VÅR HAGE HYLLVÄRMARE? FLUGA STYGG BRÖD & GOLDIN SOM INTE FÅR NÄMNAS GRÖN ALICE TERASKUM UTAN BUBBLOR LAGERBÄCK PIFFAD INGREDIENS HÅNGEL ÅTERTÅG & TILLFLYKTSORT

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

ATT MÖTA MEDLEMMAR I KRIS

Var och när: digitalt 26 mars, klockan 12-13.

KONFLIKTHANTERING

OCH SVÅRA SAMTAL

FÖR CHEFER

Var och när: digitalt 17 april, klockan 12-13, för chefer

STATLIG TJÄNSTEPENSION – SÅ FUNKAR DEN

Var och när: digitalt 11 maj, klockan 12-13.

FÖRHANDLA OM LÖN

PÅ FÖRSTA JOBBET

Var och när: digitalt 22 april, klockan 12.15-13.00.

FÖR STUDENTER

FRÅN GNÄLL TILL SNÄLL – SÅ

BYGGER NI EN FRAMGÅNGSRIK SNÄLLHETSKULTUR

Snällhet handlar inte om mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla utan om att vilja andra väl och agera därefter. Här får du konkreta verktyg för att agera snällare, bygga en snällhetskultur och motarbeta gnäll – både det egna och andras.

Föreläsare: Birger Lycken

Var och när: digitalt den 8 maj, klockan 8-9

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

Fackligt

bootcamp –

trygg i ditt uppdrag

Vi upprepar fjolårets succé. Varmt välkommen till Naturvetarnas årliga utbildning för dig som är fackligt förtroendevald. På programmet står kunskapsutveckling och inspirerande föreläsningar om hur du blir trygg i ditt uppdrag. Huvudtalare är Hans Brun , chefsanalytiker på säkerhetskonsultföretaget SRI.

Var och när: Rönneberga kursgård 28-29 maj 2026

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

NYCKLAR TILL HÅLLBAR ÅTERHÄMTNING – PÅ JOBBET OCH FRITIDEN

Här får du forskningsbaserad kunskap om olika vägar till återhämtning för att få energi, fokus och välmående i din vardag.

Föreläsare: Niclas Almén, docent i psykologi.

Var och när: digitalt den 24 april, klockan 12-13.

TA KONTROLL ÖVER

DIN PENSION

För dig inom kommuner och regioner.

Var och när: digitalt 17 mars, klockan 12-13.

TILLSAMMANS MOT PFAS

Hälsa och Miljö bjuder in till konferens

Var och när: Malmö 21 mars, heldag

SÅ LYCKAS DU PÅ

JOBBINTERVJUN

FÖR STUDENTER

Var och när: digitalt 25 mars, klockan 12.15-13.00.

AVS: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Naturvetar podden

Gör dig lite klokare - på 20 minuter

Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens

#124 Line Gordon Mer fullkorn, baljväxter, frukt och grönt, och mindre socker och rött kött är framtidens melodi, enligt forskning.

#128 Martin Bergö

USA har länge varit en ledande forskningsnation

Men den positionen utmanas nu.

#129 Eva Krutmeijer Litium har seglat upp som den nya oljan när världen ska ställa om till förnybar energi.

#130 Amanda Gonzales Bengtsson

Den disputerade fysiologen

Amanda Gonzales Bengtsson har använt sig av vetenskapen för att hitta rätt i dejting-

Vi hörs i podden! Finns där poddar finns. Nikita, Palle & Sarah